# ID: svediakorp-per470
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,387
# sentences: 844
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 10 N o v e m b e r 1910.
N: r 45.
Prenumerationspris: ' - ...
H ar.
kr.
4: 50 5r.
.
kr.
2: 50 ah,, 3: 501114,, ..,, l: 25 LOsnammer 10 Bre * Prenumeration sker dval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller.
bok- handel.
.
.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allma bi Rikb 122 i&amp; - U.tgifningstid hvarje torsdag.
3: e arg.
Annonsprisr.
Expedition 15 are per mm.
och Annonskontor: Enkel spaltbredd 50 mm.
.
Mastersamuelsgatan 511 en tf *.
Marginalannons under texten 15 Mottagningstid: mm: s hojd per gang 10: kl. 11-12.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr .lO.oJol 20 ggr 20 010 50 gr 25 010.
Post- och telegrafadress: - Annons bor ' - %lamnad senast mandag f. m. DAGNY, Stockholm.
Sthlm 1910, P. Englunds Boktr.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: E L L E N K L E MA N.
- -.
- Kjellbergska flickskol~n.
En 75-Brig kvinnlig undervisnin gsanstalt.
T ill de morka kapitlen af kvinnans historia hor att hon sa lange holls sa godt som utanfor mojligheterna att.
forvarfva boklig kunskap och ' bildning.
.Den ytliga under- visning, som kom de; ppvaxande unga flickorna inom de.
s. k. hogre och bemedlade klasserna till del och som mest bestod i inhamtandet.
af fardigheten att " parlera franska ", var icke.
ens .den inom rackhi11 for de minga.
Skolor, som efter en bestamd plan och i storre ittstrackning medde- - lade undervisning, existerade ej, och - de unga flickorna ' vaxte upp i storsta.
, okunnighet .. Och .man fann detta sa hogst naturligt och riktigt, att annu p i en sa pass sen tidpunkt som for en femtio Ar sedan kunde, vid en offentlig debatt angaende statens skyldighet att gora nagot for .den kvinnliga ungdomens undervisning, fram komma ett sadant yttrande som att det vore ofverflodigt.
att kvinnor larde sig stafva.
SA mycket .mera vidsynt och storslaget finner man Skolans det under sidani forhallandem vara att.
en enskild man.
framtrader och icke endast medger det riktiga i att kvinnorna beredas mojlighet ' till forvarfvande af bokliga kunskaper utan ocksa staller sig i spetsen for ett foretag med detta till mal samt darpa tillsa er en stor - tt.
a ' summa penningar.
Vi syfta pa den upplyste: och fram- stiiende goteborgskopmannen Jonas Kjellberg, som pa ' sin 75: te fodelsedag den 22 oktober 1826 donerade en fond 5 50,000 kr.
till inrattande af en skola for flickor i Goteborg, nagot som ' nio Ar darefter ocksa hade gatt i verkstallighet.
Nar nu vid det for nagra veckor sedan inom Kjellbergska flickskolan med sii stor hogtidlighet firade 75-arsminnet af denna handelse hagkomsten fordes tillbaka till skolans grundlaggning och de darmed forenade omstandighetei-na, var det ocksi3 med tacksamhet och vord- nad, sotn Jonas ~ j e l l b e r ~ namn, s namn- des, och med stolthet betonades det, att i och ' med hans " stiftelse hade den forsta egentliga hogre flickskolan i. vart land ' tillkommit.
Wallinska skolan ' i Stockholm, som sanitidigt var under bildande, tradde namligen ej i verksam- het forr ' an nagra Ar senare.
stiftare.
I donationsbrefvet heter det, att pen-.
.
.
ningarna skulle anvandas M 1 uppfo- rande af ett SA: kalladt Fruntimmers seminarium i Gote- borgs stad, till forman.for detta i sa miitto vanlottade kon att dar undervisas i allt hvad Flickan, for att beredas till en kunnig, sedig och val utbildad samhallsman.niska, god ' ',.
.
I
fl Moder och from Husmoder, har nodigt att lara och veta, vissa af hans svenska larjungar, hos ingen kanske tydligare hvartill ma raknas sprak och vetenskaper, allehanda nyttiga an hos Jonas, Kjellberg.
Sa smaningom mognade hos och prydliga Fruntimmersslojder, Musik, Teckning m. m. honom, - efter att han redan forut.
visat sitt intresse for Men framforallt bor en sann Christendom och en lefvande undervisning och utbildning genom att stodja en sondags- skola for unga handtverkare i Goteborg, en foregangare Gudsfruktan inplantas.
Med dessa synpunkter for ogonen utarbetade Jonas till senare tiders tekniska aftonskolor - den tanke, som Kjellberg sjalf tillsammans med brorsonen J.
A. Kjellberg tog gestalt forst nar han narmade sig sitt lifs slut, planen for den blifvande skolan och uppgjorde ett regle- grundandet af en laroanstalt for flickor.
Att det var under mente med noggranna bestammelser for huru styrelsen en for Goteborgs affarslif svar kristid - 1820-talets van- skulle valjas och fungera, hvilka elever som skulle mot- maktsar - som beslutet fattades, vittnar om huru starkt.
tagas etc. Laroanstalten skulle, vara en friskola for tjanste- Jonas Kjellberg gripits af sin tanke saval som om hans manna- och borgaredottrar i Goteborg, hvilken karaktar tro pa framtiden oeh hans vidsynta blick.
Sedan Jonas Kjellberg sjalf gatt bort, var det ' hans den ocksa.
alltjamt bibehiillit, darigenom intagande en sar- brorson hr J.
A. Kjellberg, hvilken var helt inne i hans stallning bland flickskolorn.a i vart land.
Jonas Kjellberg skulle emellertid icke upplefva den foretag, som arbetade vidare pa hans plan, och som redan dag, da hans skola stod fardig att oppnas.
Ar 1832 gick namnts oppnades skolan 1835.
Det var den 22 oktober, som invigningen skedde, han bort ur tiden, och i narvaro af samtliga forst 1835 vor0 forbe- direktionens medlemmar, redelserna afslutade och eleverna och deras for- skolan fardig for verk- aldrar samt.
atskilliga in- samhet.
I en forhyrd tresserade.
Biskop Win- lokal vid ~ l a d ~ r a s s a r e ~ a - gard, som statt i person- !an borjades undervisnin- ligt vanskapsforhallande gen-med 15 elever, unge- till den hadangangne stif- fi; '.
halften af dit antal,.
...
-.
.
.
.
taren och sjalf var varmt Som anmalt sig Gli intrade.
intresserad af ungdomens En historik ofver vart uppfostran, holl invig- lands forsta kvinnliga un- ningstalet, och akten kan- dervisningsverk ar natur- netecknades af en bland ligtvis af storsta intresse,.
deltagarna sasom.
(lenkelt och vi begagna oss dar ' - hogtidlig, for alla nar- for med gladje af folk- varandes sinnen njut- skoleinspektoren dr Ru- ningsrikt~.
rik Holms alskvarda till: Arbetet begynte ome- Iiitelse att .har meddela delbart och drefs med hufvudinnehallet af den nit och framgang.
lamt sakrika och underhallande ett ar efter invigningen, ofversikt af.
skolans verk- den 22 oktober.
1836, samhet, som han vid ju- holls den forsta examen.
.
bileumsfesten i Goteborg Nu liksom sedermera ' in- lamnade.
Det ar afven Skolans nuvarande byggnad vid Sodra, Vagen.
bjodos gemm.
annons ur densamma vi lana nagra drag, som belysa och forklara huru Jonas Kjellberg kom i stadens tidningar de intresserade; men - darjamte an- till att gora sin insats till kvinnobildningens hojande i modades sarskildt " stadens hogre auktoriteterll, landshof- dingen, biskopen, lagmannen, domprosten m. fl.
att be- vart land.
Den barande kraften i Jonas Kjellbergs lif, framhiiller vista akten.
Allt gick till direktionens belatenhet; och det dr Holm, var hans varma religositet, hvilken hade en pie- finnes sarskildt antecknadt.
att de talrika iihorarna, sardeles tistisk laggning.
Siilunda tillhorde han en tid den herrn- barnens foraldrar och miilsman, med gladje bevittnade.
.
de hutiska brodraforsamlingen i det datida ~ o t e b o r g.
Sanno- lofvande framsteg, som redan blifvit gjorda.
Anda till 1860 var den 22 oktober examensdag, men likt far man hari se en af grunderna till hans varma in- som det visat sig svart att SA, sint pa hosten skaffa an- tresse for uppfostringsfrAgor, hvarat han gaf sa manga ut- tryck, forst och framst i den storartade stiftelse vi har tala stallning at de utgaende eleverna framflyttades den da till om.
Pietismen hade kommit med en frisk flakt - in i andra tisdagen i maj manad.
Det antal elever, som intogs forsta aret, var som redan den forstelnade uppfostringsskolastiken: blickeri for indi- vidualitetens ratt, uppskattandet af de s. k. realamnenas namnts 15, och aldern vaxlade mellan 8 och 15 ar.
Sa vikt, karleken till barnen, omsorgen om lararebildningen - smaningom okades larjungarnas antal, forst till 20, sa till allt detta, som varit Franckes insats i uppfostrans historia, 24, slutligen fran 1847 till 30, vid hvilken siffra det for- aterfinna vi - i mer eller mindre afblekt gestalt - hos blef till 1863.
Intagningen foregicks af ett prof. Nagot a ' J uvel- Guld- 8r Emaljarbeten DAVID A N D E R S E N a I f eeeeeeeeeeeeee4eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee4eeeeeeeeee4eeeeee Comm.
: Aberopa alltid annonserna f '
' internat var aldrig skolan; endast i enstaka, sallsynta fall antogos elever till helpensionarer, de inackorderades da hos lararinnor pa styrelsens bekostnad.
Enligt reglemen- tet skulle ingen flicka annat an i uridantagsfall fa kvarstanna vid Iaroanstalt ' en langre an till fyllda 16 eller 17 ar; da aldern vid intagningen var sa vaxlande, blef vistelsen vid skolan af olika langd och det inhamtade kunskapsmattet varierade naturligtvis betydligt.
Detta framgar ocksa af de utdelade, betygen, hvil ka ingalunda vor0 uteslutande kvalitetsbetyg: bland de 105 elever, som under 20-ars- perioden l835 - 55 lamnade anstalten, gingo 10 med ut- markt beromliga kunskaper, 57 med beromliga, 26 med godkanda och 12 med ' otillrackliga.
Om narmare halfva antalet af de under dessa ar utgangna, finnas uppgifter att de fatt anstallning som guvernanter; sannolikt galler detta om annu flera, och talrika vittnesbord - i bref bl.
a.
- finnas om att de i sitt arbete gjort Kjellbergska skolan heder.
upbenbart ar att skolan allt fran borjan tagit sikte just pa.
utbildandet af " guvernanter eller s. k. fransyskor ".
Detta framgar bl.
a. af den foljda kursplanen och lasord- ningen.
At studiet af fram; mande sprak agnades den mesta tiden; pa 18 ' 40-talet vor0 13 timmar i veckan anslagna at dessa, daraf 6 at franskan, medan modersmalet, historia, geografi och rakning tillsam- mans forfogade ofver endast 7l / 2 timmar; at handarbete och musik ater var ganska rikligt utrymme lamnat.
Nagon anmarkning mot Froken Martha von Friesen.
detta program tlsom ej i of- Skolans forestandarinna.
verensstammelse ' med stiftarens syfte synes ej ha framkommit till att borja med; efter 1850 framtrader emellertid en opposition sival haremot som emot vissa andra sidor i det foljda systemet, en opposi- tion, som tyckes ha uppkommit fran vissa: det praktiska lifvets man inom Goteborg och som vid upprepade till- fallen gaf sig uttryck i revisorernas berattelser.
Man gjorde fran detta hall gallande, att skolans narmaste och framsta syfte, enligt stiftarens mening, vore ' bildandet af gudfruk- tiga, kunskapsgoda och allmannyttiga sam halls man ni skor^^ och pipekade darfor, att undervisningen skulle erhalla en mera praktisk riktning ' och den unga ' kvinnans fostran till husmoder tagas mera i betraktande an hvad dittills varit fallet.
Man foreslog, att eleverna skulle fa tillfalle att deltaga " uti rent ekonomiska, till ett hushall horande goro- mal,ll - forsta gangen som tanken pa upptagandet af huslig ekonomi i flickskolans schema har blifvit uttalad.
Och daraf maste naturligtvis folja en annan uppdelning af At de olika laroamnena anslagna tiden; sarskildt de frammande spraken borde f2 stryka pa foten.
Man pa- pekade ocksa i allmanhet den fara f6r ofveranstrangning, som lag i den tydligen ganska forcerade lasningen,, med ' ' en arbetsdag om anda till 8 A 9 timmar; man framholl behofvet eller rattare nodvandigheten af gymnastik och yttrade - detta var ar 1855 - de annu i dag tankvarda orden: liden del af uppfosti-ingsvasendet, som rorer bar- nens fysiska utbildning, lika viktig som den moraliska (och intellektuella), har tyvarr bade i hemmet och i skolan blifvit val mycket tillbakasatt.
.
Det skulle vara en vinst for Kjellbergska skolan och medfora oberakneliga fordelar samt mahanda verka till efterfoljd vid andra skolor, oin en sadan inrattning som gymnastik komme till stand.11.
Det var tydligt, att man nu k o d infor ett afgorande.
Inom direktionen synas meningarna ha varit delade; men det beslut, vid hvilket man efter flera ars ofvervagande stannade, har i sjalfva verket varit bestammande for den riktning, i hvilken skolan sedermera gatt.
under 1850-.
talet var ju intresset pa manga hall i vart land med syn- nerlig intensitet riktadt pa fragor om den kvinnliga under- visningens ordnande; atskilliga nya undervisningsanstalter upprattades, och de resultat, som harur framgatt, gjorde det i sin man lattare for styrelsen att traffa sitt- val mellan de uppstallda malen: allmanbildning eller Iararinne- utbildning.
Forst 1863. blef fragan i princip afgjord.
Det heter harom i styrelsens proA tokoll for den 19 mars namn- da Ar: allde den stund-flereskol- inrattningar uppstatt, sedan Kjellbergska fruntimmerssemi- nariet grundades, hvarigenom.
bildandet af.
en sedig sam- hallsmanniska, god maka och from husmoder blifver mojligt, utan bitrade af ofvannamnda Froken Thyra Kullgren.
seminarium, ansag sig ' styrel- Foreslandarinna for seminariet.
sen icke ofvertrada den af- lidne testators onskan, om den numera afsag seminariets narmande till det mal att utbilda dugliga guvernanter.lI Pa denna princip byggdes nu - en genomford undervis- ningsplan med synnerligen modern anstrykning.
Skolans organis ' atioii hade hittills varit ganska primitiv, nagon egentlig klassindelning hade icke forekommit, utan alla elever hade, oberoende af olika.
utveckling, hittills i regeln undervisats samtidigt och i samma rum af - en Iararinna eller larare - nagot som bland annat varit en af orsa- kerna till den langt utstrackta lastiden.
Nu fastslogs att eleverna skulle uppdelas i tre tvA-ariga klasser, sa.
att he- la larotiden skulle omfatta 6 Ar; och samtidigt bestarn- des minimialdern f6r intrade i skolan till 10 ar.
Arbets- dagen i skolan skulle hela lasaret omfatta 5 timmars las- ning, hvaraf 4 pa f. m. och 1 pA e. m., samt dessutbm 1 timmes handarbete; At .sang och musik skulle tva.
ef- termiddagar i veckan anslas, At gymnastik 3 timmar i veckan, hvilka under sommarmanaderna skidle kunna ut- bytas mot ofningar i simkonsten.
Sista Iialfaret af sin skoltid skulle slutligen- hvarje elev " pA ett praktiskt satt.
medelst meddelande af undervisning At de yngre eleverna
' ' Adagalagga hvad nytta hon haft af den i seminariet er- halina, unde~isningen.~ ' Uppenbarligen har denna for sin tid fortj2nstfulla orga,nisations- och undervisningsplan paverkats af det kort forut skapade " Seminariet.
for bildande af lararinnor " i Stockholm - det sedan 1878 s. k. Hogre lararinmsemi- nariet.
Men det fortjanar papekas, att under hela det f&amp;.
regaende artiondet reformer .under standigt upprepade of- verlaggninigar.
i styrelsen och darunder framkommen kri-.
tik af det radande systebet mognat.
De m ' an, som synas ha inlagt storsta fortjansten om denna panyttfodelse och reform af laroanstalten, vor0 den davarande ordforanden i styrelsen domprosten Wieselgrenj hr E. Dickson, kyr- koherden Johansson samt forst och framst hr J.
A. Kjell- bergj som ju hade bitradlt testator vid utarbetandet af reg-.
lementet och mer an nagon annan var invigd i hans tqnkeghg, och som hela denna period med rad och d&amp;d framjat skolans vaxt.
: Under den harpa foljande tiden flyttades skolan till nya.
lokaler, forst vid Pustervik och sedan till Storgatan.
Anstalten, som anda fran sin begynnelse statt under an- kefru Helene Elderups .fortjanstfulla ledning, forlorade ar 1872 denna sin forsta forestandarinna.
I hennes stal- le .tradde da froken Therese.
Kamph, en adel och fint bildad personlighet, i spetsen for skolan.
Nu utvecklades skolan.
saval uppat som nediit med tva klasser %t hvar- dera hallet.
Denna utveckling ansags dock icke tillfreds- stallande, utan froken Kamph sokte dessutom inratta en verklig seminariepabyggnad, men denna kunde icke uppe- hallas mera an tva Ar, 1884-1886, kanske delvis beroende darpa, att fr6ken Kamph sjalf ej kunde fullfolja tanken.
H&amp; boitrycktes namligen redan 1884 af doden.
Efter att ha statt vakant i h4 ar besattes fiirestiin- darinheplaben af fr6ken Martha von Friesen, skolans nu- varande foreitandarinna.
Under hennes tid har skdan f ~ t t k i n fullt moderna organisation och flyttat in i sina nuvarande praktiga lokaler vid Sodra Vagen.
Kronan pa verket har satts gsiom upprattandet ar 1908 af det hog- ~ pa skolan.
re.
lararintneseminariet S ~ S O ofverbyggnad Med, sin rikliga tillgang till utmarkta lararekrafter har se- minariet redan forvarfvat sig fortroende och ager samma dimissionsratt som Hogre lararinneseminariet i Stockholm.
Dess ' orestandarinna och ledande sjal ar froken Thyra ullg gren,.
sjal ' f en af Kjellbergska skolans elever.
.SA lang1 dr Rurik Holm i sin historik.
- Att det foretag, som pa ett sa storartadt satt af Jonas Kjellberg ighgsattes, kunnat bara kostnaderna af den1 utvidgade or- ganisationsplanen beror framst pa det aktiva intresse, som medlemmarna af familjen Kjellberg allt framgent vi- sat stiftelsen - genom goda rad och storartade dona tio^ ner.
Annu har ju icke den tid kommit, da staten i sin h,elhet ofvertar oms&amp;rgen om afven den kvinnliga ungdo- mens undervisning, alltjamt ar det enskild foretagsamhet och offervillighet, som ' maste tagas i ansprak, afven om forhallandena forandrats sedan Jonas Kjellbergs tid.
E. K-n.
,.
Maria Jonsson.
': ' - ', ..
Den nya.
Stockholmsrepresentanten i .-folk- skoleofverstyrelsen. '
Valet iiiorn Stock- .halms f01 kskol1ararekar.- af representant i folk- ' skoleofverstyrelen, hvil- ket som bekant utfoll sa att ater en kvinna representerar karen, har.
gjorts till foremal f&amp; ur principsynpunkt skiljik- tiga uppfattningar.
Bort- sedt frin dessa har.
Maria Jonssons val all- mant hiilsats med till-.
.
fredsstallelse af d.cn kar,.
inom hvilken hon under sa manga Ar arbetat och intar.
en aktad och uppburen stalln,ing.
Froken ' Jonsson foddes - 1861 p2 Kungshul ' ts gard nara Helsingborg.
Hennes far var landtbrukaren och riksdagsmannen i.
Andra kammaren Ola Jonsson i Kungshult.
Ar 1883 aflade froken Jonsson student- examen vid Wallinska skolan i Stockholm och erholl foljande host plats som lararinna vid Jacobs folkkola darsammastades.
V2rterm.inen .l884 deltog hon i un- dervisningen vid Stockholms folkskollararinnesemina- rium och aflade samma ar examen dar efter erhallen dispens.
1890 erholl froken J. ordinarie anstallning vid Jacobs och Johannes folkskola; vid den senare.
.
.,.
skolan har hon sedan dess tjanstgjort.
Vid sidan af detta arbete har froken Jonsson funnit tid for fortsattandet af egna studier: Under ett par ar.
studerade hon matematik och- fysik vid ' StockhoTm~ hogskola och undervisade sedermera under aren 1890 - 95 .i matematik vid Palmgrenska samskolan.
A r 1906 erholl hon ett af Stockholms stads stipendier for ' studiet af hjalpskolor- och bibliotek i Tyskland och.
.
Danmark. '
,, ' i Fran varldens rostrattsfalt.
Mrs Emmeline Pethick Lawrence, England, W .. S; P;: .U: s kassor, redogor den 4 november for .foreningens .finanser - och konstaterar, att bidragen till.
I00,OOO-punds-fondenmz- uppgar till 76,759 engelska pund, samt menar, att ' W .. S.
P.
U. pa sitt stora mote den 10. november bor kunna gora rakning .pa atminstone 6,000 pund till.
i10ch da+.
efter ((, tillagger hon, u kunna vi agna hela.
var energi a t organiserandet af ett falttag i hela landet, forsavidt regerin- gen skulle.
inlagga.
sitt veto mot forlikningsbillen, Ty forlikningsbillen ar icke dod annu, ehuru regeringen fortfarande vagrar beviljandet af " lattnaderll for dess slut- behandling och ehuru ministrarna Asquith och ~ i r r e l l an- fort s ' om skal mot beviljandet af lattnader, att hostsessionen, '
endast kommer att racka en manad, sa att tid verkligen lution, som begarde .snar andring af grundlagen i syje icke finnes.
Mr Asquith hanvisar ej heller till nagon.
att benda P.
R. Bt kvinnor.
Och an iiiefa betydelsefullt gynnsammare franitid, hvaremot Mr Birrell, Irlands sarskil- - utom darigenom att resoiutionen uttrycker den fasta och de representant inom kabinettet, lofvande talar om Ilnasta ar ([.
samlade viljan hos en kompakt massa af Danmarks kvin- Men trots det att ltnasta ar " mojligen kommer,.
ha alla nor - ar det svar, som en af riksdagens ledande man Englands I;: K.
P.
R., och de aro manga, koncentrerat hostens gaf -- pa anmodan att tala vid ett af de forirnamnda motena.
arbete pa att fa forlikningsbilien tili h g nu, nu i host " Jag beklagar mycket att jag icke kan efterkomma Er in- och icke nasta gr eller nagot annat ar.
Ingen har fortrot- bjudning att talajtt skref han.
11h4eii adels har jag mycket tats i arbetet, intet medel har lamnats oforsokt, .och vid Iasnin- bridtom just nu, dels - kan jag omojligt saga nagot nytt gen af de engelska rostrattstidningarna kanner man, hur dessa till forman for denna sak.
Kvinnorna skola erhalla poli- varmt intresserade kvinnor formligen darra af rostrattsfeber.
tisk rostratt, s i snart vissa formaliteter tilliita det.
Ingen.
Och tecken till sympati ha ej saknats .. Mer och mer synes person, som man behofver rakna med, skall forsoka att det tranga igenom det hardarbetade allmanna medvetandet, satta sig emot det.
Saken har segrai.ll ' Efler detta fraga vi icke om ' vi f2 rostratt, vi flaga a.tt kvinnorna genom strafvan efter P.
R. vilja ' och skola blott om det blir snarttt, kunna danskorna nog sa stolt htadkomma en varldsevolution.
.
utropa.
Men for att aterga till d.e ' omstandigheter, som upp- Fran Ungern, dar en af de duktigaste, roligaste och muntrat de engelska kvinnorna.
Stadsfullmaktige i Man- mest populara talarinnorna pa I.
A: s kongresser; Rosika chester ha nyligen foljt flera andra stora staders - Glas- Schwimmer, ar referent till- Jus Suffragii, meddelas ocksi gow, Dublin m. fl.
- exempel att direkt uttala sig i den ett ratt uppmuntrande faktum, berorande rostrattsfragans aktuella politiken och begart ~llattnader " for billen under lage infor Ungerns riksdag.
Hittills har det har blott hostsessionen.
Miss h arg aret Ashton, medlem af stads- fullmaktige och af N.
U., yttrade darvid bl .. a., att ailt varit fraga om sa att saga forberedande arbete, men det hvad de begarde var att billen skulle fa behandling.
llOm ser ut, som om saken afven har skulle kunna glida in i underhuset sade nej, skulle sakens vanner borja om igen, de nagon gang blifvande mojligheternas skede.
Pa tillfragan svarade handelsministern for nagon tid med de trodde att underhuset skulle.
saga ja ((.
sedan att han icke trodde, att det hos nigot af riksdagens Ett direkt och betydelsefullt tillskott af kraft ha kvin- norna fatt darigenom, att Mannens forbund for K.
P. R.I1 .. partier fanns benagenhet att ge kvinnorna P.
R.
Detta pa allmant mote beslutat att for regeringens afvoghets skull svar har foranledt en serie interpellationer med en " ganska Och qz sardeles motarbeta dess kandidater saval vid bllnadsval som vid respektabel lista af gynnsamma gladjade omstandighet ar alt ett aj de nyljildade riksdags- de allmanna valen, till dess nagon rostrattsbill blifvit lag ".
Foreningen .har redan gifvit .bevis pa att den pa allvar partierna, de oberoende jordagarnas, har tagit K.
P.
R. omfattat suffragettaktiken.
Tvanne af dess medlemmar pa sittprogram.
.Detta artt, kursiverar Rosika Schwimmer, ha haktats for att de nagot for haftigt " fragat " finansmi- udet forsta aktiva, politiska parti i Ungern, som offentli@ nistern Lloyd-Georg,e om forlikningsbillens ode, domts till uttalat sig till forman for K.
P.
R.
., En lustig historia, som fortjanar att aterges, berattas boter eller fangelse samt valt fangelse, alldeles som suffra- angaende den upplysningspropaganda som bedrifves.
.
En getterna.
af medlemmarna i F. K.
P.
R., grefvinnan Teleky, har l&amp; Den 15 november borjar parlamentets session, och vec- tit inrama flygbladet: llHvarfor bora .kvinnor ha rostratt? "
kan.
fran den 6 till den 12 november skall bli rostrattens och hangt dylika taflor pa alla sina gastrum, hvarjamte speciella missionsve veck all, under hvilken alldeles utomor- dentliga anstrangningar komma att goras.
Nagot for hennes exempel foljts af minga andra.
Sa hande det sig oss hogst egendomligt skall t. ex. forekomma darun- att grefve Istvan Tisza, regeringens politiska ledare (afvogt der.
Den kyrkliga E Y.
P.
R., med biskopen af Lincoln stamd mot k.
P.
R.
), i borjan af riksdagsferierna halsade till ordforande, och den- frikyrkliga E K P.
4. skola vandra pA hos grefve Teleky och fann sin vagg prydd med rost- i procession frin Trajakar Square till ajtonsangen i West- rattsbladet.
Fran Telekys reste han tili grefvinnan Tejac- sevics, likaledes en af F. K.- P.
R: s medlenmar, ockmot- minster Abbey.
Fran Danmark sporjas stora och goda nyheter.
For tes af sanima vaggdekoration.
Darifrh .for han till .en nagot ar sedan beslot Dansk Kvindesamfund, en af de af de storre badorterna, och emedan F. Y.
P.
R. just skul- grupper som tillhora de Danske Kvinders Valgretsforbund, le.
ha mote dar, fann han pa alla vaggar och murar stora att hvarje cfr ha en bestamd agitationsdag for E (; P.
R. affischer, pa hvilka man och kvinnor inbjbdos att komma Men eniedan det visade sig svart att till samma dag anskaffa.
tillsammans for att diskutera den stora fragan llhvarfor sa manga talare som erfordrades, beslots det att forandra da- kvinnor bora ha rostrattH.
Det vore ratt underligt, om icke grefve Tisza borjade gen till en af dagarna i en bestamd vecka, " for att en tala-.
-.
.-e tycka, att fragan ar ganska aktuell.
re pa s i satt skulle kunna besoka mera an en plats.
I ar Ellen Wester.
forlades agitationsveckan till slutet af september, och mera an 60 vallyckade moten afhollos pa olika stallen i landet.
.
Tva ministrar, flera riksdagsman och stadsfullmaktige, - manliga och kvinnliga - funnos bland talarna.
Vid alla dessa moten antogs nastan enhalligt en reso-, Sprid Dagony!
J u l i a Ward och nar sag mig om, befanns stolen langre tom.
Dar satt den vantade, nittioaringen, som sett ' alla skeden i kvinnororelsen fodas och ater afsomna och som darfor mer an andra kunde gladja sig at att den nu.
pa sistone left upp med verkligt segerbe- bidande kraft.
En och annan benadad kallades till personlig audiens, daribland ocksa undertecknad, som fick ett par fragor om den svenska rostrattsrorelsen och ett par vanliga ord om Fredrika Bremer.
Slut- ligen reste sig den lilla damen i den grona brokad- kladningen, knappt hogre an ett barn, men rak och virdig, och under ej mindre an tjugo minuter lyss- nade man andlost till hennes klart och ej utan glim- tar af ungdomlig liflighet uttalade varmande ord.
Eri - skarp intelligens och en stark tro lyste annu ofor- dunkladeur den gamlas tal, och darom vittnade ju ocksa de inlagg af hennes hand i dagens fragor, som man ej sallan patraffade i pressen. '
Ej utan skal sa- des Mrs Howe vara " nittio ar ung ".
Det var darfor en ofverraskning, nar ett telegram meddelade, att Julia Ward Howe den 17 sistlidne okt lamnat det jordiska.
Man ofverraskades vida mind- re af att i samma nummer af den engelska Times, hvari hennes dodsruna stod att lasa, finna ett bref af hen- nes egen hand till tidningens redaktor, hvari hon del- gifver de gynnsamma svar, som erhallits pa ett af hen- ne utsandt fragecirkular till framstaende man i Wyoming, Colorado, Utah och Idaho, rorande den kvinnliga rostrattens resultat i dessa stater.
Ej heller fann man det annat an naturligt nar en amerikansk rostrattstid- ning for ett par veckor sedan meddelade, " att Mrs Julia Ward Howe lofvat att regelbundet lamna bi- drag " till densamma.
Hon f011 midt i ofortrottad strid for kvinnans ratt, och detta ar agnadt att med tack- samhet minnas, ej blott af Amerikas, utan af alla lan- ders kvinnor.
Lucy Stone, den bekanta kvinnosaks- pionjaren, sade ocksa: Manga lagrar ha tillfallit Mrs Howe, men den ododligaste ar.
' dock den, som hon vunnit sasom forkampe ' och ' forsvarare af kvinnans.
.
medborgerliga rattigheter.
I (- 1 er an kanske andra folk aro amerikanerna mana M om att hylla och ara de man och kvinnor, soin gjort deras.
land heder och gagn.
Den nya ti-.
den i Amerika, hur ung och brusande den an ' ma vara, glommer ej Ilvad de gamla gjort och gif- vit.
Under min vistelse .i Forenta Staterna motte mig manga bevis pa denna vackra egenskap.
Det var framfor allt tva namn som, sarskildt i Nya England; namndes med samma sjalffallna vordnad, hvarmed ka- toliken uttalar namnet pa sina skyddshelgon.
Det ena var den gamle prasten och forfattaren Edward Everett .Hales (t 1909), det andra Julia Ward Howes.
.
Rojde man en for europeer ej ovanlig obildning ifraga om Amerika och bad om en eller annan upplysning om dessa personer, sa vackte detta en ringaktande forva- ning.
For amerikanen vor0 de redan klassiska.
Nar jag en gang i Boston fick inbjudning till ett * rostrattsmote tillades: " Mrs Howe kommer a 6 narva- Julia Ward Howe foddes den 27 maj 1819 i New- ra ", med samma tonvikt, som man hos oss skulle sagt: Hennes Majestat har lofvat infinna sig.
Hela motet ha- York och hade formanen att vaxa upp.
i ett af dessa de.
ocksa prageln af kunglig mottagning.
De narva- gammaldags patricierhem, som i olikhet med nutidens rande vor0 grupperade i halfcirkel pa vederborligt af- miljonarers agde ej blott rikedomens yttre foretraden stand fran en hogkarmad stol, placerad ensam vid utan samtidigt utgjorde en brannpunkt for tidens kul- ena kortvaggen.
Plotsligt blef det dodstyst, i salen, turella intressen.
Hennes far vardade sig ocksa om - - -- - - - - P - - -.
- - 0000000000000000000000000003000~000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000c000000000000000000 - O Drottninggatan S1 O o.
Sangar och Sangklader i Ottomaner och O i storsta u r v a l.
o Duchateller Laka bestamda priser i B Sanitarsangar o. soffor i rurrt monterade med kuddar i o O g m med stAlnatbotten.
.
1 1 12 a h 18. i och Ofverkast f r d n K r.
10.5. n
519 D A C N Y hennes uppfostran p&amp; ett for den tiden sallsynt satt.
Betecknande ar att han enkom for att tillfredsstalla hennes estetiska behof inrattade ett tafvelgalleri i sitt hus.
Nar Julias broder fran en resa i Europa hem- forde ett helt litet klassiskt bibliotek, sa blef hon den som flitigast begagnade sig daraf.
Om saledes hennes tidigt framtradande litterara * bojelser funno sin na- ring, sa fanns dock andra sidor ' i hennes i-ika och impulsiva natur, som aldrig kommo till sin ratt, hvar- ken i det stela, af kalvinistisk stranghet praglade hem- met eller i New.-Yorks mondana sallskapslif.
Det var forst nar den vackra och spirituella New-York-flickan forflyttades till det davarande centrum for Amerikas kulturella och patriotiska strafvanden, Boston, som hon fann den frihet och den jordman, som hennes begif- ning krafde.
Detta skedde genoin hennes giftermal 1842.
med dr S a m u e l G r i d l e y H o w e, lika bekant for sitt romantiska deltagande i Polens och Greklands frihets- strider som for sina epokgorande experiment betraf- fande blindas, dofstumrnas och sinnessloas uppfostran.
Mrs Howe antyder sjalf i sina ar 1899 utgifna " Re- rniniscences " dr Howes betydelse for hennes utveck- ling: " Om jag iianiner, att min make var tjugo ar aldre an jag, sa ar det for att pipeka den erfaren- hetens ofverlagsenhet, som sa manga ar af adel verk- samhet helt naturligt forlanat honom.
Mitt eget lif hade varit ett af studier och drommar.
Dr Howe hade ocksa last och tankt mycket,.
men han hade dess- utom forvarfvat den praktiska lifskunskap, som sal- lan vinnes i studiekammaren. "
Aktenskapet, som upp- lostes genom dr Howes dod 1877, blef ett af de sall- synt lyckliga, dir makarna, trots ganska skilda yttre verksamhetsomraden, mottes i intresse och hangifven- het for gemensamma ideal saval som i omtanken om en uppvaxande talrik familj.
Alltifran denna tid ror sig Mrs Howe i kretsen af bade gamla och nya varldens politiska och litterara celebriteter.
Redan hennes brollopsresa genom!
Europa, hvilken var .en enda rad af hyllningsfester for hennes beromde make, sammanforde henne med storheter sa- dana som Dickens, Carlyle, Wordsworth, Florence Nightingale, Grote, Guizot samt Confalonieri med fle- ra ' af Italiens ledande frihetsman.
I Boston upptogs hon till en borjan af litterara sysselsattningar; hennes poetiska skriftstallarskap ar ganska omfattande och hon utgaf afven filosofiska och litteraturkritiska es- sayer.
En stad, som i sin midt hyste man som ~ r n e r - son, Longfellow, Holmes och Lowell, var ju ocksa agnad att tanda och nara diktarintresset.
Men afven i de religiosa strider; som upprorde Nya England, blandade sig Mrs Howe, och hon stod fran borjan som larjunge och ifrig forsvarare af den forfoljde unitariske predikanten Theodore Parker.
I hans fran all dogmatik frigjorda humana kristendom fann hon den andliga drifkraft, som samtidigt tillfredsstallde in- telligens och hjarta, och under hela sitt lif forblef hon en varm forfaktare af religios ' tankefrihet.
, ' Under de oroliga tider, som foregingo slaf kriget, arbetade Mrs Howe och hennes make nitiskt for neg- rernas befrielse.
Man sadana som Gar ' rison, Wendell Philips och Sumner horde till deras narmaste um- gange, och ej {sallan upplats deras h.em som tillflykt for forrymda slafvar.
Under sjalfva inbordeskriget be- sokte hon flera ganger krigsskadeplatsen, och det var ' sedan hon i ' Washington.
asett utryckandet af en ar- mekar, som hon i ett inspireradt ogonbli&amp; ' nedskref " T h e B a t t l e H y m n o f t h k ' R e p U b l i c W, den frihetssang, som snart var pa allaslappar inom nord- armen och som an i dag ar en af ' republikens m,est populara patriotiska sanger.
.
Pa 1860-talet.
intradde en ny .period.
i.
Mrs Howes intellektuella lif.
Redan en uppburen forfattarinna, bor- jade hon nu att framtrada som .talarinna i brannande etiska och sociala fragor.
Ett besok i det olyckliga Grekland under upproret 1866 bidrog att drifva hen- ne till en energisk agitation for fredssaken.
Det var sarskildt kvinnorna hon ville elda till kamp for fr * den.
" Hvarfor trada icke modrarna i alla lander.
emel-.
.
med lan for att forhindra det latbinniga.
odslaidet de manniskolif, hvilkas dyrbarhet de.
allena.
.
.
erfara.
och vidkannas? "
utropar hon, och under manga- ar arbetar hon i tal och skrift pa bada sidor af dant ten for astad- kommandet af en " Kvinnornas varlclsfredskongress " ehuru detta slutmal aldrig naddes.
Emellertid forde denna utatvand.a aktivitet Mrs Howe in i sjalfva kvinnororelsen.
Hon yttrar sjalf harom: " Under de forsta tva tredjedelarna af mitt l.if betraktade jag det manliga karaktarsidealet som det enda sanna.
Jag inspirerades daraf och lade dess matt- stock pa mina fortjanster och brister.
I ett oforutsedt ogonblick gick emellertid ett nytt ljus upp ' for mig, visande mig en hel varld af tankar.
och strafvanden bortom de granser, inom hvilka jag dittills vistats.
D&amp; nya rike som utbredde sig for mig var den akta.
kvinnlighetens - kvinnan ej langre i underdanigt be- roende af sin motpart mannen, utan ett ' direkt sjalf- standigt redskap for den gudomliga varldsplanen, i full besittning af mansklig ratt och ansvar: ' ~ e n n a upptackt var mig liksom hade en hel ny kontinent fo- gats till varldskartan eller ett nytt evangelium till de gamla buden - - -.
' I Och hon utropar pa gamla dagar: " 0, hade jag tidigare lart kikna den makt, adelhet och intelligens, som ligger inom den akta kvinnlighetens sfar, da hade sakerligen mitt lif inriktats forstandigare och skankt storre resultat! "
- Det droj- cle ej heller lange, forran Mrs Howe var en af de mest anlitade bland de talarinnor, som pa 1870-talet reste fran oster till vaster, fran norr till soder i For- enta staterna for att vacka indignation for det oerhor- da faktum, att medan negrerna upphojts till medbor- gare hade de som sa outtrottligt arbetat p2 slafveriets afskaffande, kvinnorna, kvarlamnats i sin politiska omyndighet.
Vi veta, att mer an ett kvartsekel forgatt utan att de amerikanska kvinnorna vunnit manga fotsbredd '
Arbeterskekonferensen i Stockholm.
mark ifraga om sina politiska r2ttigheter.
Men vi ve- ta ocksa, att under denna tid deras sociala och in- tellektuella niva hojts samt deras makt ofver allrnan- na opinionen okats i en grad, hvartill intet annablands kvinnor kunna visa motstycke.
Den hogt bildade och for alla ideella strafvanden vakna kvinnotyp, for hvil- ken Mrs Howe under mer an ett halfsekel statt som en lysande representant, hor nu ej langre till undan- tagen i Nya varlden.
Hur gynnsam an jordmanen darborta i vastern i jamforelse med Europa varit for frambringande af denna typ, sa far man emellertid ic- ke glomma, att den aldrig kunnat skapas utan mycken intelligent och offervillig aktivitet fran en rad hogt begafvade kvinnors sida.
Bland dessa skall Julia Ward Howe for eftervarlden alltid sta i framsta ledet.
Carola Sahl von / (och.
en konferens for diskussion af arbeterskeforhallanden, till hvilken inbjudan tidigare utfardats af ett antal socialt intresserade kvinnor ' i hufvudstaden, har pilgatt un- der sondagen och mandagen den 6: te orh 7: de dennes med sardeles intressanta foredrag och diskussioner.
Kon * lierensen oppnades af froken Gerda Meyersson, som i ett kortare anforande betonade nodvandigheten af lamplig skyddslagstiftning for kvinnor, samt att detta icke vore n&amp; gon klass- eller partifraga utan en n a t i o n e l f friigd af storsta betydelse.
Harpa foljde dr M. Marcus forc- drag om " Svensk kvinnmkyddslagstiftning ", hvilket gal anledning till en synnerligen liflig diskussion, dar olika asikter skarpt broto sig mot hvarandra.
Tiden tilliiter oss cke att i veckans nummer redogora for den intres- santa debatten, vi forbehalla oss emellertid att fa iiter- komma darmed i foljande veckas Dagny, d i vi ock- s&amp; fA tillfalle omnamna ofriga foredrag och diskussicner samt de resolutioner, som af konferensen fattades.
D De gamlas dag.
rbetet med att insamla medel for att " De gamlas dag " i Stockholm ma bli sa gifvande som mojligt, piigAr nu intensivt.
Det ar gladjande att kunna konstatera, att allmanhe- tms deltagande kan racka till for sival de gamla som Notiser.
barnen.
Talrika bevis harpa har kommitten for de gam- las dag fatt erfara saval genom mAnga gafvor for exem- Studiestipendium for kvinnor.
Ett stipendium A 200 pelvis det amerikanska lotteriet, som redan skankts, som kr., foretradesvis afsedt for varande eller blifvande larar- genom den lifliga omsattningen af lotter.
innor, sokes inom november manads utgang hos Fredrika- F o r m y c k e t .kan dock aldrig goras for det be- Breraer-Forbundets styrelse.
hjartansvarda andamalet, och darfor vadjar kommittin allt- i i #,:; / i " 1 gastfrihetens och iidderlighetens namn '.
Stockhoirns jamt till allmanhetens offervillighet.
Angaende uppkom- stadsfullmaktiges beslut om anslag till den internationella rost- sten af.
idin till " De gamlas dag " samt de foreningar rattskongressen har aterigen ofverklagats, i en besvarsskrif- som sta bakom densamma pipeka vi hvad som redan veke undertecknad af stadsfullmaktigeledamoterna hm J. forut skrifvits harom i Dagny och bifoga den upplysnin- A. Nordblad, Harald Almstrom, J.
Lund, Aug.
Lind- gen, att de influtna medlen komma att fordelas pA tre mark, Sten Boije och P.
A. Sjogren.
Ofverklagande har likaledes inkommit fran hrr Erik Eriksson och Emil R- hall.
~ o r t ' k i n ~ a r n 99Ljusglimt99 a och ', Genom eget ar- chert.
bete " erhalla hvar sin del, den aterstaende tredjedelen stalles till kommittens disposition for beredande af till- KvYvinnormn och stadsfullmaktigevale.
i (ioteborg.
3 e t forberedande valarbetet inom Goteborg bedrifves med star fallig hjalp At gamla af b &amp; d a konen.
Centralbyrh for " De gamlas dag " Srandvagen 1, ifver och hinnorna taga sin gifna del dari.
Vid ett d a 27 okt.
halet hogermote talade dr Valfrid Palmg~m, Stockholm, halles oppen alla dagar kl. 10 f. m.-5 Stockholm, och vid Liberala Valmansforeningens mote deii e. m., och kunna alla som intressera sig for saken dar 1 dennes fru Ellen Hagen, Uppsala.
Vi aterkornma med erhalla upplysningar samt dit insanda gifvor.
Manga, referat i nasta veckas nummer.
miinga sadana.
vantar och hoppas man annu f&amp; mottaga.
Kvinnans valbarhet som juryman.
Genom ett tryck- Hvarje gbfva betyder ju ett steg mot malet - hjalp at frihetsmal vid Stockholms riidhus~att har denna fraga ny- storsta mojliga antal Aldringar.
ligen stallts under omprofning.
1 en mot Dagens Ny- heter vackt rattegang utsag svaranden till medlem af juryn fru Emilia Broome.
Karanden anmalde emellertid jaf, un- der formenande att en kvinna icke kunde valjas, men rai- Det finnes intet sa litet som ej forenar sig med ten ogillade jafsanmarkningen.
Tryckfrihetslagen iir ock- sa mycket tydlig och kvinnans kompetens i detta afseen- nagon stor ide.
de fastslagen.
Fru Broome kommer emellertid anda icke Fredrika Bremer (" Teckningar ur hvardagsli fvet n).
att deltaga i juryns arbete, da karanden sedermera Se- gagnade sig af sin utesliitningsratt gentemot henne.
A: ' I * 890+ * V+ * 88 * * * 4~8Q8 * 6 * * * * * @ ~+ * +dO+8~~~+~~@O~@e4~+4e+ee * ee~ * e i: AKTIEBOLAGET MEJERIET VICTORIA i hemsand i plomberade karl till 17 ore pr liter.
Wks 7 7 O m - Kung ' * H o f ' e v e r a n t o r - * ' lrn * 6937n l Kongressen i Madrid for hvita slafhandelns bekampande.
Den fjarde internationella kongressen for bekampande; if den hvita slafhandeln holls 24-28 oktober i Macirid uri- Annonsera i Dagny!
Kop Oskummad mjolk direkt I I- o.
!
Arbeta for Dagny e genom att gynna dess annonsorer e.
.
*.
* .e.
o. * ..... *.
.
*.
* * *.
* * *.
* * * *. * *. * * * *.
: i i
DAGNY.
der den lifligaste anslutning .. 16 landers regeringar, dar- ibland Sveriges, som representerades af var minister i Madrid, grefve Stromfelt, och ' 18 nationalkommiit&amp;r for bekampande af den hvita slafhandeln, bland hvilka den svenska nationalkommitten representerades af froken Cla- r a.
Wahlstrom, hade sandt ombud till kongressen.
Bland fragor som vor0, foremal for ofverlaggning ma namnas: De olika landernas lagstiftning rorande atgar- der mot den hvita slafhandeln, de administrativa atgarder som i de skilda landerna vidtagits sedan den officiella konferensen 1902 och kongressen i Paris 1906, samt ' Hvil- ka aro kallorna till hvita slafhandeln? "
I synnerhet i den sista fragan blef diskussionen liflig, och de flesta enades i att sasom framsta orsakerna ange bordellsystemet och den reglementerade prostitutionen.
521.
.
- till 117 utom foreningen staende kvinnor.
En hel del hade infunnit sig, och sedan ordforanden halsat de nar-, varande .valkomna, ofverlamnades ordet at aftonens he- dersgast,- ' fru Warn-Bugge, Goteborg, som holl ett langre, - syiinerilip vackert tankt och vackert - delvis djupt gri- pande - utfordt.
foredrag om " Kvinnan i kampen for.
tillvaron ".
Foredraget, som sakerligen vackte manga nya tankar hos hhorarinnorna, halsades med varm.
tacksamhet och - tillforde foreningen 18 nya medlemmar.
Varbergs F. K.
P.
R. har nu med 3 medlemmar ofverskridit 100-kilet.
Ett trefligt kaffebord, sang.
och musik afslutade den lyckade tillstallnhgen.
F. K.
P.
R. i Vasteras fortsatter sina kurser i mat- lagning for mindre bemedlade husmodrar samt arbeter- internationella Kvinnoforbundets forhandlingar vid TO- ikor.
Tre afdelningar undervisas for narvarande af f r 6 rontomotet 1909.
En diger volym, innehallande utforlig redo- ken Stanny af Billberghm Som forut i Dagny omnamnts, gorelse.
for forhandlingarna vid Internationella Kvinno- ha stadsfullmaktige stallt lokal till foreningens disposi-.
forbundets fjarde 5-ar~mok i juni 1909 i Toronto-, Kana- tian for sko] kokskufserna.
Utofver detta har i hosf be- da, har i dagarna utkommit, utgifven O&amp; redigerad af viljats- ett af 500 kr, Till en kurs for flickor un- forbundets ordforande, lady Aberdeen.
Genom fru Eva der 18 har statsbidrag af 100 kr.
erhallits genom Upmark, Svenska Kvinnornas Nationalforbunds ordfo- folkskolestyrelsen.
rande, under adress Sibyllegatan 53, Stockholm, kan boken rekvireras.
Den betingar ett pris af kr.
2: 50.
F. K.
P.
R. i Goteborg hade den 31 oktober mote for beredande af jordmanen Tor nasta ars internationella kon- gress.
Darvid medverkade fru Ellen Hagen med sitt syn- nerligen lifliga och vackande foredrag " sverige och den Foreningsmeddelanden.
internationella rostrattsrorelsen ".
Det ar att hoppas, att Fredrika-Bremer-Forbundskretsen Malmo med omnejd hade den insamling ph listor,, forsaljning af kupongtr o&amp; kort, onsdagen den 2 nov.
ett talrikt besokt moie pa Stadt som startades pa motet, skall satta Goteborgs F. K.
P.
R. i tillfalle att med godt bidrag visa sitt varma intresse Hamburg i Malmo.
for den stora formanen att fa gora bekantskap med den Sedan ordforandeskapet for aftonen ofverlamnats at v. ordf. rektor P.
Isberg, vidtog behh.dlingen af ett pa iliternationella rorelsen.
-- initiativ af Foreningen for kvinnans politiska rostratt i Mal- mo vackt forslag om forbundskretsens deltagande jamte F. K.
P.
R. och Hvita bandet i Malmo uti inbjudan Insand litteratur, till allmant mote for uppstallan.de af kvinnliga kandidater vid sfundan ' de stadsfuPmaktigeva1.
Efter en liflig och langvarig diskussion, hvarmder sarskildt framhafdes sva- Hugo Gebers forlag,.
.
~tockholm: Om uppfostran.
Pedagogiska fragmenter.
Af T.
H.
Ritter.
Ofvers.
fran originalets femte righeten att forena politisk neutralitet med anordinande iipplaga.
af Axel Johansson.
Andra upplagan.
af ett dylikt mote, beslot motet att deltaga i anordnandet Paulus.
En kultur- och religionshistorisk skiss.
Af Gustav Adolf ' af ett for kvinnliga valman afsedt upplysningsmote utan ' Deissman.
Ofvers.
fran forf.s manuskript af Axel Nelsqn.
Goethes karlek.
Af Ernst LiLjedahl.
Forsta delen.
nominering af ' kandidater.
Harpa antog kretsen enhalligt af styrelsen uppgjordt Nio 31 och 32 af Hemtrefnad aro utkomna och innehalla bl.
a.
Hvad som handt, politisk minadsofversikt af Observator, forslag till andamal for u,tdelning af stipendier fran ' Fred- Kvitznliga professorer i Bologna, bearbet ning af en upp- rika-Bremer-Forbundets stipendiefond for Malmohus lan;.
sats af Cecilie Schmidt, Far och mor af Elisa Soderlund (forts. af denna fond, som uppgar till narmare 20,000 kr., an- och slut), For fruktodlare, Friedrichh von Bodelschtving af F .. slas som bekant hvarje ar rantorna till stipendier for oli- E., 0, kunde jag, dikt af Ant.
Flentzberg, Monster pa hal- somskrage och foljetong.
ka andamal.
Slutligen lamnades ett par meddelanden fran digra representanter for forbundet vid olika tillifallen, landstings- man J. Palsson-Castner om folkpensioneringskongressen i Stockholm, och fi-u Siri Petren om " Kvindelig Lixsefor- TIII medlemmar a f F. K.
P.
R. och andra.
enin,@ " invigningsfest i Kopenhamn, dar hon sasom om- intresserade kvinnor i Stockholm.
bud for Skandinaviens aldsta kvinnoforening hade att De som onska deltaga i en enkel hyllning for borg- forst upptrada och inleda raden af halsningar och val- gangsonskningar.
mastare Carl Lindhagen med anledning af hans den 17 nastkommande december infallande 50-&amp;rsdag torde inhirmta Fe K * " hade den ' 21-22 okt ' basar for vidare upplysningar a Rostrattsbyran, Lastmakaregatan 6,. att anskaffa medel dels till den internationella kongressen 19 1 1, dels till egen agitation.
Bland Ofriga anordningar SOm for detta andamal halles oppen fr. O. m. torsdagen marktes en pressbyra, dar rostrattslitteratur saldes, sarskildt den 10 november t. o. m. onsdagen den 16 november kl. Dagity, rostrattsfrimarken samt F. K.
P.
R: s i Goteborg 4-5 e, m. samt kl. 8-9 e. m.
Telefon Allm.
Brunkeb.
94.4. brefkort.
Nettobehallningen blef omkring 400 kr.
Stockholm i november 19 10.
Styrelsen for F. K.
P.
R. i Stockholm.
Varbergs F. K.
P.
R. hade lordagen den 27 okt.
sitt forsta sammantrade denna host och hade anordnat det-.
ta som samkvam,.
.
till .hvilket utfardats inbjudningskort - I Glom ej att anvanda hongresshort!
1 I Asatt Edra postforsandelser kongressmarken!
l ' ' 1
522 B A G N Y och p - p svar.
p Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera i dessa stiillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
fivad kostar Dagny / postanstalter och boklador?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / ~ 2:, 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare i3 Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fdrfara for denna provisions er- bdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga pa ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander aUa bestallda ex. Samlaren har da- att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Idsa - gny i " I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rgrande expeditionen adresseras: B A G N Y S EXPEDITION, STOCKHOLM.
Sex.prakti ' ga afventyrsbdcker far barn och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
- Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Kar1 Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga frin medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udd6n.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
En samling sagor af Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Tsarens k~Ara Par~i~a1.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Den hemlighetsfulla iin.
H j a1 ten bland h j a1 t; ar;;;;; f - $.
;; Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner, 304sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn och ungdom.
Bear- betning.
efter Ka~teIl Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 39 - - - i l l ~ i t r.
~ N d - ~ ~ s - L ~ ~ Kartonnerad.
sso~.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frin.
- Skriffer ufgifna af: k Centralstyrelsen i Landsforeningen tor kvinnans politiska i-osftatt: ' %o I, Till Regeringen fran svenska kvinnor ingifna skrifvelser i Rostrattsfrigan 1905-1906 .. ................................... -: 50, 11, Gustaf A Alden: Hvilka svenska kvinnor aga kominutial rostratt?
(pr 1,000 ex., utgangen) ........................... 6: -, III, Mathilda Stael von Holstein: Malsmanskapet och kvin- nans stallning inom aktenskapet enligt gallande svensk ratt ...................................................................... -: 50 IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rostratt fon gifta kvinnor ................................................................ -: 10 V, Lydia Wahlstrom: Statsintresset och kvinnans rostratt -: 40,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rostrattsfraga .................. -: 25, VII, K. A. Sheppard: Kvinnorostratten p i Nya Zeeland ......
-.
: 40 4nn Margret Holmgren: Strodda intryck fran den Internatio- nella kvinnorostrattskongressen i Kopenhamn ............ -: 10 Elin Wahlquist: Partipolitiken och kvinnornas rostrattsfraga ...... --: 03 Ann, Margret Holmgren: Mor Karin ....................................... -: 03 Sigrid Kruse: Grannarna ...................................................
-. --: 02 Nancy Svanberg: Goda kamrater ....................................... -: 03 H. E. Hallberg: Kvinnan i hemmet och samhallet .................. -: 05 Kortfattad ledning for kvinnornas deltagande i de kommunala valen (pr 100 ' ex.) ................................................ -: G8 Sigrid Kruse: Nykterhetsfragan och kvinnornas rostriitt (pr 100 ex.) -: 90 Hur kunna gifta kvinnor fowarfva kommunala rattigheter?
(pr 100 ex.) ...............................................................
.
: G0 Utdrag ur riksdagens protokoll ............................................. --: 02 Festskrift utgifven med anledning af Ann Margret Holrngi-ens 60-arsdag ............................................................. -: 75 Tidningen Rostratt for kvinnor.
.............................................
-.
: 10 Foreningen for kvinnans politiska rosfratt i Stockitolm: N: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politiska rost- ratt ..................................................................... -: 05 r, 2, Anna Whitlock: Bor den svenska kvinnan erhalla p l i - tick rostratt?
...................................................... -: I0 u 3, Hilma Borelius: Hvarfor ar motstandet mot kvinnans politiska rostratt oberattigadt ?.
.............. ---.
............. -: 10 kvinnans rostratt 4, Lydia Wahlstrom: principerna for den politiska rostratten?
(utgangen) .................., 6, Lydia Wahlstrom: Lardomar af den lrvinnliga rostratts- Kanada * - - - Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
-: O!
rorelsen ................................................................ -: l € 7, Nigra manliga inlagg i den kvinnliga rostrattsfragan ... -: 15 8, Lydia Wahlstrom: Hogerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 06,, 9, Sofi Lindstedt: kivarfor bora religiost ofvertygacle kvin-n nor ansluta sig till rostrattsrorelsen ........................ --: O!
Minneslista (5: te uppl.)
...................................................... -: OF,,, Diverse rostraffslitteratur: Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rattsliga stallning .. .... --: 6 (Lydia Wahlstrom: Den svenska kvinnororelsen ..................... ..
-.
: 4: Ragnhild Modin: Brollopet p i Ensillre ................................. -: 2i Hilda Sachs: Kvinnornas rostratt .......................................... -: 25 Anna Kleman: Kvinnans medborgarratt ................................. ... -: 2; ._.
- Karl M. Lindh: Kvinnornas rostrattskraf .................................. Gustaf A. Alden: Svenska kvinnans kommunala rattigheter och skyldigheter ......................................................... -: 1.
Ofvanstaende flygblad och broschyrer kunna rekvireras fri Landsforeningens for Kvinnans Politiska Rostratt expedition Lastmaka regatan 6, Stockholm, som halles oppen hvarje dag kl. 3-4 e. rr; Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-9 Iatnna 25 proc.
rabatt.
~: ~ kg ~ ~; ~ ~: efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 4 4 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Nybyggarna Rostrattslitteratur:
LEDIGA PL A TSER.
Plats flatss6kande fd sina annonser inprda i Dagnyjor h &amp; a priset eller 7 ' / 0 ore pr nzrn.)
En .ung flicka med bra handstil onskar lats som skrifbitrade.
Svar till fi23 fr., Ore- bro p. r. a Plats Onskas som bitriLde pa privat poliklinik elller sjukhus 1 januari eller langre fram.
Ager 3 ars vana i arbetet.
Svar till " Bitradell, Skofde p. r. ARIG, oberoende, huslig, duk- 25- tig, enkel landtbrukaredotter onskar plats pa nyar i prastgard eller storre landtgard, helst utan smabarn.
Svar IIH.
C.
((, Malmo p. r.
Plats i finare familj onskas af 17 ars battre flicka i och for att lara.
Svar till IlKarinll Vansbro p. r.
Plats sokes af sjuk- skoterska, Sjukskotersketjansten vid.
Viilcan ' s Tandsticksfabrik i Ti- daholm kungores hiirn~ed till an- sokan ledig.
Iiflanden: att sterilisera for- bandsartiklar samt att under lakares inseende?
sarskildt i intill fabriks- omradet befintligt mottagningsrum, afvensom vid behof i hemmen skota omlaggningar af forband for yttre skador och att vid behof bi- trada med annan sjukvard at fabri- kernas underlydande och deras an- horiga.
Lonwillhor: 1,000 kr.
pr ar, fri bostad, bestaende af ett rum och kok intill mottagningsrummet, fri vedbrand och fritt lyse samt mot skyldighet att anskaffa godkand vikarie och at henne upplata bostad - en manads semester arligen.
Hugade spekulanter skola senast den 15 november 1910 hafva in- sandt ansokningshandlingar besta- ende af prastbetyg, lakareintyg om god och stadig ltaika, betyg fran genomgangna skol- och sjukskoter- skekurser o. d. samt intyg om ar- ten och omfattningen af vidare ut- bildning och annan tjanstgoring, personliga rekommendationer och andra referenser.
Platsen tilltrades 1 januari 191 1.
Tidaholrn i oktober 1910. som sjukskoterska For Husby s: n af Kopparbergs lan iir ledig att tilltrada den 1 januari 1911.
Lon 500 kr.
och fritt vivre i socknens fattiggard.
Sokande bor hafva genomgatt utbildningskurs 3 lasarett eller liknande anstalt samt dartill kunna visa sig fullt hemma i epidemisjukvard.
Ansokningar med bifogande af betygsafskrifter, Iakarebetyg om god halsa och till- rackliga kroppskrafter samt intyg om alder och frejd insiindas fore den 20 nov.
till Kommunalnamn- dens ordforande, adr.
Dala-Husby, hvilken ock pa begaran lamnar narmare upplysningar om skyldig- heter och riittigheter.
Fores t andarinna vid arbetarehem nara Goteborg so- kes.
Lon 500 kr.
och vivre.
So- kande maste inneha godt satt, bild- ning samt kunskap i matlagning.
Vidare meddelas efter svar till " Ar- beterskehem ", Sv.
Telegrambyrans Annonsafdelning.
Goteborg.
, Fores t andarinne- platsen i asylen for sma barn i Landskrona ar till ansokan ledig att tilltrada 15 jan.
1911.
Lon 600 kronor, bostad, bransle samt liten tradgardstappa, kunnig, afven i barnavard.
Uoda Ansokningar jamte betyg torde in- rekommendationer finnas.
Svar till Lararinneplatser.
sandas fore 1: sta dec.
till styrelsens " Palitlig I.
S. "
under adress S. GLI- maAii; Atinonsbyra, Stockholm f. v. b.
Vid Kungalfs femklassiga sam- ordforande, fru Ulla von Steyern, skola aro tvenne lararinneplatser Landskrona, som afven lamnar vi- lediga att tilltrada vid inst.
varter- dare upplysningar.
mins borjan, omfattande: den ena laroamnena matematik, fysik och BARNFROKEN, som forut inne- En ung flicka onskar plats som kemi och den andra laroamnena haft dylik plats, palitlig, barnkar, hjalp at tandlakare, har forut for historia samt tyska och engelska.
kunnig i inomhus forefallande go- kort tid haft dylik plats.
Sma 1o- Kungalf den 18 oktober 1910. romal och nagot sykunnig erhaller neansprak, men fritt vivre onskas.
Styrelsen.
genast god plats i familj, bosatt pa Svar till " K.
B.
", p. r. Eskilstuna.
landet nara stad.
Svar med betyg, KYRKLIGT SINNAD lararinna, foto.
och lonepret.
till Sjostrands att undervisa i skolam- byra, Victoriag.
15 A, Goteborg.
Kontors- eller Eassorskeplats kompetent lien och sprak (helst afven musik) onskas .., af flicka med flerarig prak- for intrade i hogst 6: te kl. i flick- tik.
Ar kuniiig i bokforing och skola, erhaller plats i prastgard i Forestandarinna.
maskinskrifning samt van vid kas- Halland.
Ref. och loneansprak sokes for ett s. k. Intressekontor sas skotande.
Tacksam for svar torde uppgifvas.
Svar till kyrko- vid industriellt verk.
Sokande bor till " Ordentlig och palitligll, Kal- herde F. Lillieroth, Frillesas.
vara fullt hemma i bokforing samt mar p. r. LARARINNA, undervisningsvan, aga vana vid skotande af bankaf- musikalisk, sokes for 3: ne flickor farer.
Ansokningar jamte betygsaf- (2: ne i 4: de klassens amnen och 1 skrifter torde insandas undnr.
adr.
i smaskoleafdelning) till 15 januari " S.
K.
B.
A.
", Falun.
191 1.
Reflekterande torde insanda betyg med foto.
och uppgift a 1o- nepretentioner till Torebo Gard, Lis.
sokes for svenskt hem i Tyskland dar fru saknas en dam 23-35 ar med formaga att halla ett hem i Fredrika-Bremer-F8rbandet: Drottninggatan 54. ordning.
Dam med formogenhel Rikstel.
2762; ' Forbundets byrA oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16. foredrages, enar aktenskap ar onsk- vardt om omsesidigt tycke uppstar.
red rika- rem er-~orb.ndets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Svar med foto, som insandes till " Hem 1910 "; Box 235, Stockholm.
Rikstel.
68 98.
Allm.
.
tel. 82 11..
Vulcans Tandsticksfabrik, Tandlakare!
GynnaDagnys annonsorer!
Som husforestandarinna Barnfroken, kunnig i laxlasning och musik, van att sjalfstandigt utofva narmaste varden om 3 barn i alder 3, 9 och 10 ar, saval som afven om deras klader och rum, kan i borjan dler medio af nastkommande de- cember manad erhalla plats i fa- milj invid Stockholm.
Deii, som iiger gladt lynne och har formaga att anordna lampliga lekar och for- stroelser for barnen har foretrade.
Sokande bor vara nigot kunnig i somnad.
Svar med uppgift om lonepretentioner till " D.
N.
", Sv.
Telegrambyran, Stockholn~.
Att ensam foresta och skota (ej tvatt och skurning) anklings hem, dar tva barn finnas, sokes bildad, dugande och fullt frisk flicka med godt, jamnt lynne och goda betyg fran forut inne- hafd plats.
Lon 300 kr.
Svar tor- de atfoljas af fotografi, aldersupp- gift och referenser samt afskrift af betyg under sign.: " Godt humor11, Aktiebolaget S. Gumaelii Annons- byra, Goteborg.
Anspriikslos, battre, barn kar flicka, som .ar villig deltaga i ' skotseln af en ettarig gosse samt hjalpa hus- modern i forefallande goromal er- haller genast plats pa landet.
Jung- fru finnes.
Svar med fotografi till " Familjemedlem ", Forshaga.
Kuinnliga arbetsomraden.
utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
Obs!
De billiga priserna.
Till 42 ore mtr saljes ett parti extra prima Congressgardiner i olika farger l00 cni.
br.
Vanliga allmogegardiner fr. 30 ore mtr.
Filt och Schaggdukar.
Trad 95 Ore duss.
Foderdomestik 18 ore mtr.
Etl parti battre gardiner i vackra monster.
Bomullstyger fr. 29 ore metr.
Bordvax.
duk, Filtar, Gardinstufvar, Helylle-Cheviot, god kvalitet i olika farger saljes sardeles billigt.
Slumplagret.
MASTERSAMUELSGATAN 51; II.
Stockholm Sprid Veckotidningen D A GNY!
Begar Deposition &amp; hals- och brostkatarrer Sparkassa Gardin- 8r Mattlagretr ofverga vid bristande vard och an- Stockholm, Soder, vandande af overksamma medel icke sallan till svarare kroniska sjuk- nyutkomna katalog N.o 7.
Stoi~ti domar.
Ett godt behandlingsmedel sortering, billigaste priser.
Saride: till forekommande haraf ar Fil.
Dr gratis och franko.
Agenter antagas P. Hakanssons Salubrin, om det anvandes enligt beskrifning till var- mande omslag, gurgling och inand- Arsenalsgatan 9# ning; fordelaktigast och bast ar att for inandningen anvanda salubrin- Sodermalmstorg 8# inandningsapparat.
STOCKHOLM.
Passa darfiir p4 och kop af mitt inneliggande lager, soc Salubrin tillhandahalles i Parfym-, Aktiekapital 3,000,000 kr.
Speceri- och Fargaffarer.
Partila- innu saljes till foljande laga priser: ger hos Geijer &amp; C: o, Stockholm.
' in Lavadosblandning ...................................................... ..: 1: i!
Zxtra 1: ma Guatemala, Fin-Fin smak .................................... 1: 2t 3xtra I: ma Ljus Java, mild och god .................................... 1: 2t l: 2t {xtra 1: ma B13 Java, synnerligt omtyckt ............................. Jtsokt Javablandning (flera goda sorter) ............................ .. 1: 3I 25 BIRGER-JARLSGATAN 25 ixtra 1: pa Central Arnerik.
Kaffe ....................................... 1: 3.
PRAN BRUNNSOATAN.
Innehafvare: Fru Anna Lonnberg fr&amp; Rattvik.
1BS.l Akta Arabisk Mocca-blandning ................................. 1: 32 .......................................... 1: 41 Alla slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m. ava Liberia, hogfinaste kvalite Forvaxla ej mina Kaffesorter med dem som af mdrn firmo.
Konstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek- utbjudas under samma namn.
Profenlig vara.
Redbar behandling sandslufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - - - - - - - Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller fiirskottslik~c Prisbelont pa Norrkopings utstallning.
- Kappor och Promenaddrak- minsta parti 10 kg.).
- Skynda rekv.
Vid kop af 60 kg.
fraktfritt t&amp; fOrfardCgas ef ' ter bestallning, valgjoriit arbete, oillrga priker.
' rof af samtliga sorter mot ins.
af 20 ore i frimlrken.
Klipi.
ir annonsen!
ALLM.
TEL. 168 30.
GOR ETT BESOK!
K~PMANNABANKEN, KAFFET HAR STIGIT kLor:: ya w DALA-NATIONAL-MAGASINET INGANG E - - - - K. W. KARLBERG, Idungatan 5, StocBholm.
wir&amp; ofverfeta LANOLINTV&amp; fina varldens favori ttval.
ErhAlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran.
A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattogatan 21 - - = Stockholm.
T a n k p a de gamla!
DAMER!
Blus N: r 1103 af hvit yllebattist med rik o.smakfullspets- garnering endast 4.25.
Dessutom fora vi ett rikhaltigt lager af ny- silfver, dam-, herr- o. barnunder: klader, mossor, alla slags tyger o. vafnader,-mattor, filtar, sangtacken etc. Vill Ni inbespara mycket pen- gar, sa begar genast priskurant o. gor Edra inkop hos oss!
Ni far da genast bevis p i sanningen af vara affarsprinciper: enbart extra prima varor, noterade till lagsta tankbara priser!
VANGAFVAN, Vasagatan 15-17, Stockholm.
Edvin Bergs FiVg yiieriaff ar - Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla .mobler renoveras och f0rg); llas.
45 Nybrogatan 45.
Tandiakare Judit Tillman Parfymer.
Faltskar och Sjuhgymnas Nina Hultbom Stort och rikhaltigt lager af stockhoim - Greftnreg.
27.
A.
T. O. 152:: ie utsokt finaste parfymer fran Massage och Sjukgyninastik, ie fornamsta utlandska firmor, Sar- och fotbelimdling.
' inare och enk !are tvalar, kam- Lektioner i Linnesomnad nar, borstar samt finare toalett- Y L - - p Vackra melon (afven blusar, barnklader m.
m.)
irtiklar.
Order till landsorten Praktisk metod, utan trackling.
not efterkraf.
35 A 25 ore, Kungdpplen 25 ori Hvarje elev disponerar en symaskin.
Renetter 35 i 40 ore, Matapple A.
K Nording, 20 ore sandas i storre och rniridr KARIN EON&amp;, 11 Biblioteksgatan 11 partier mot efterkrar.
&amp; 4ugustri Tor Sibylleg, 36, Hornet af Karlavagen.
63 Drottninggatan 63 ning, Ronneby.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004.
Storsta fabrik i Skandinavien for Gynna Dagnys annonsorer!
Da; mh&amp;rarbeten.
Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
Herr o. FFU E.
Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58.
ROSABEIN ar ett absolut sakert medel mot r5d nlsa.
Bruksanvisning medf.
Pris 1: 50.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatan 8, i p.
STOCKHOLM.
Dagens nummer innebilller: Kjellbergska flickskolan.
En 75-ardg kvinnlig ind der visnings an- stait.
Af E. K-n.
Maria Jonsson.
Den nya stockholrnsregresentanten i folkskole- ofverstyrelsen.
Begar priskurant Dro t tningg.
58.
Alim.
Tel. 44 92. i44 34).
innan snorlif kopes, fran Franska Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg Hvard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m. l, l tr. STOCKHOLM.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
Doktor ALFHILD TAMM Ett svart kladningstyg, Floragatan 6.
Nervsjukdomar.
Talrubbningar.
Mottagn.
hvard.
l /, 3-4, sond.
l /, 1 (3 - 10.
6 mtr.
helylle satinklade, 90 cm.
bredd, tjock, mjuk kvalitb, djup svart farg mec ovanligt vacker glans, varar i manga ar saljes till endast 10.50 st. Otto Oskarsson Kl. N. Kyrkog.
22, Stockholm.
Prenumeration $ Fran varldens rostrattsfalt.
Af Ellen Wester.
Julia Ward Howe f. Af Carola Sahl von Koch.
De gamlas dag.
Arbeberskekonferensen f Stockhdm.
Insand Bitterataer.
Notiser.
F6reningsmeddelanden.
Dagny sker $ naxplaste postanstalt eiier bokhandel.
