# ID: svediakorp-per467
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,627
# sentences: 909
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' 11 --- ~renumeratiokris ar.
kr.
4: 50 11~ ar.
kr.
2: 50 3: 50111r,.
,, L: 25.
' / 4,, ..: a: &amp; Arg. '
S t o c k h o l m den 20 O k t o b e r 1 9 1 0.
N: r 42.
-.
y.
- - - - .. Losnammer 10 ore.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm 5 narmaste postanstalt eller bok- handel.
- l.
R~rinkttnm * ' Mastersamuelsgatan 51, en tr. I I - I I - \ -- ....... v ... ' Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
- Utgifninpitid hvarje iorsdap.
I DaAsttAr. \ Luunivi n nn t n .. +-: Ci.nra.
v. u i i c a i r m a i r is uis !i v a i F E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12..
.
.
.
Sthlm 1910.
F. Ensliinds-Boktr.
I I: krpcu1~1uii och Annonskontor: ~astersamuels~atan " 51, eti a-i ----- ' -- - 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
.
Marginalannons under texten 15 .. mm: s hojd per gang 10: Rabatt:: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10Ol0, 20 ggr ?VO, SO gr .. 25 010..
Annons bor varaR~amnad.
senast mindag f. m..
ti.
-.
7 Post- och telegrafadress: - " Sigfrid Wieselgren.
yligen fick.
jag i Dagnys .spalter tacka en af vara gamla trogna hogervatiner ' for hans riksdagsarbete ' i kvinnosa- kens tjanst, men da kunde jag sluta med en forhoppning om fortsatt arbete.
Nu @ Iler det en annan, men denna gang finns ingen plats for nagra forhopp- ningar, ty har har icke valsedeln utan doden berofvat oss en man, som trots sina 77 ar annu hade mycket af ungdomlig varme och kraft kvar.
Konturerna af Sigfrid Wiesel- grens lefnad ha nyss gatt genom hela pressen, och jag vill darfor har endast erinra om att han sedan 1875 suttit i riksdagen och sedan 1887 som ledamot af Forsta kammaren.
samt att han sedan 1885 var generaldirektor for fang- vardsstyrelsen.
Hans djupgaen-.
de bildning, hans starka litterara intressen, som bl.
a. foranledt honom till skonlitterart forfattar- skap, det religiosa och humani- N.
-.
tara nit, som han arft fran sin store fader T allt forenade sig,, om: att i honom skapa en ovan-.
ligt renodlad - typ af kristen.
hu-: manist.
Pa aldre dagar kunde.
hans valtalighet forefalla - doce- rande och preciost tillspetsad med.
dess starka pragel af klassisk, citatspackad retorik, men den.
vordnadsbjudande.
apparitionen, den mjuka, skolade stamman och: den .allt beharskande - ideali-ten ...
a, '.
, sallsynt totalintryck af andlig for-.
.
namhet. '
hak raknat wieselgren till.
hogern, och han horde dit, om-: man till hogern riknar forsvars-.
.
.
.
vanlighet, statskyrklighet ock en -- viss aristokratisk laggning.-: Men han torde varit svarare a n .. d e.
: flesta .att stoppa in i fack, denne utpraglade frihandlare, nykterist och kvinnosaksvi-in midt.
i ors ta kaminaren.
.
.. - Alldeles oberord ' af den smula itloje, som ' inte sallan forstum- - ' an,: ' '
478 - D A C N Y.
- mar andra afven starka personligheter, nar det galler kvinnornas och nykterhetssakens intressen, dem han med riktig blick kombinerade, tvekade han ej att rent ut saga sin mening, att nykterhetsvannernas onskningar aldrig skulle uppfyllas, forran kvinnorna fatt rostratt.
Och mer an nagon annan svensk man har han bi- dragit att omstamma " de stilla i landena " for var sak genom den valskrifna broschyr om y Kvinnans politiska rostratt " han 1906 utgaf och frikostigt stallde till L.
K P.
R: s och Fredri ka-Bremer-Forbundets forfogande: Slutorden i denna skrift ma har visa arten af hans be- visforing och af hans konservatism: " Rostrattens utvidgning ar ju intet mal i och for sig; det ar blott ett medel for astadkommande af andring i folkrepresentationens satt att arbeta for samhallsutvecklin- gen.
Var representation har icke arbetat nog tillfreds- stallande for detta sitt hoga mal.
Man kan ej blunda for dess ofta alltfor formalistiska skaplynne, dess oerhorda langsamhet ifriga om sin arbetsproduktion och - den kif- aktighet mellan kamrarna, som s3 starkt fordrojt manga viktiga fragors Iosning.
Men dess djupaste skuld ligger nog i dess bristande intresse for ett kraftigt upptagande af de sociala fragor, hvilkas snara och lyckliga Iosning ar for alla och icke minst for de djupast stallde, de svirast tryckte af sa obeskriflig betydelse.
Under meningsbryt- ningarnas buller har dock den asikten formitt kring sig samla allt flera, att just dessa fragor snarast mojligt maste upptagas till samvetsgrann behandling och forhjalpas till ett slitt, for hvars uppnaende bade hufvud och hjarta bora samverka.
Hari ligger ett hufvudskal mot undanskjutan- det af krafvet pA rostratt for kvinnorna; samhallet behofver dem, deras inflytande ar for just dessa uppgifters lyck- liga tillgodoseende af storsta vikt.
Och det folk, hvars lagstiftning redan for mer an sexhundra ar sedan visste erkanna kvinnans betydelse i huset och i hemmet, torde icke behofva .frukta for att forhasta sig, om det nu ger henne den politiska rostratt hon i kraft af sitt medborgar- skap har full ratt att fordra for uppfyllandet af sin plikt, sina uppgifter for afven ~tatsandamalet.~~ Sigfrid Wieselgren var en hogerman af den sort, som val teoretiskt ar konservativ, men i praktiken stundom af idel rattskansla blir radikal.
Han blef missnojd med det bestaende, darfor att det syntes ho- nom med sin materialism forvanska det ideellai det gamla.
Den sortens hogerman ar det vart samhalle nu mer an nagonsin behofver.
Men nara nog en tillfallighet ar det, om det proportionella lotterigeschaftet med dess mekaniska kynne och dess skygghet for person- ligheter skall kunna trolla fram nagon fullgod ersatt- ning for de gamla, som nu ryckts undan vart poli- ticka lif.
Och det ar med vemod man vid Sigfrid Wieselgrens bar fragar sig, om den apostoliska cessionen af liberal hogernobless alldeles kommer att afbrytas i Forsta kammaren, da SA manga af dess hvithariga representanter pa en gang lamna oss.
LYDIA wAHLSTRbM.
- Juvel- Guld- 8r Emaljarbeten DAVID A N D E R S E N a Fredsgatan 4..
- p -.
.
.
Kvinnorria, och folkpensio- nerhgsforslaget.
I Stockholm har under foregaende vecka varit samlad en kongress for att behandla ett lagforslag angiendc allman pensionering af behofvande - det s. k. Raabskn forslaget - utarbetadt af kommitten for allman pensiow- ring.
Att tanken har sympati ruildt om i landet syntes af det stora antalet deltagare, mer an 400, daraf ett W-tal kvinnor.
Deras ringa deltagande berodde nog mindre p i bristande intresse an pa de grunder, hvarefter val a?
oni- bud fran lan, kommuner m. m. skett.
Landshofdingarna i lanen hade blifvit anmodade att utse 10 ombud, daraf 8 man och 2 kvinnor.
I hvad grad kommunerna salidt eller amnat sanda kvinnliga ombud ar inte bekant.
For kvinnornas stallning enligt forslaget redogjutdc fru Ellen Hagen, ombud for Uppsala lan, i ett aiifiiran- de, hvarur vi meddela foljande: " Utan att yttra mig om detta foreliggande fiirslag '; satt att losa fragan, vill jag blott fasta uppniiirltsamflete~i pa huru det i en mangd punkter - och i mobiveririgeiz fiir de samma - sa tydligt faller i ogonen, att kvirinortla i c k e fatt tillfalle att, vidare allmant atrnii~stoiic?
yttra sig om detsamma.
Hvad forst de ogifta betraffar, sa tyckes mig att for stor skillnad gjorts mellan dem och de ogifta niinncti, bade hvad.
betraffar existensminimum, afgifter och dar- med sammanhangande pension.
Men det ar egentligen de g i f t a kvinnornas plats hix i forslaget jag ville be kongressen niigot narmare gran-.
ska.
Enlig 5 15 upphor kvinna vid giftermal att beta .. la den stadgade afgiften, men sa kan kon ej heller eriligt 6 vid genom o l y c k s f a l l eller s j u k d o m irikad i n v a l i d i t e t erhalla nagon pension.
Som m o t i v c- r i n g harfor iiberopas stadgandet i 1871 ars fattigvards- forordning angiende m a n n e n s f o r s o r j n i E g s- plikt.
Det finns val i hela vart lagvasende intet son ?.
ar och alltid varit ett sa svafvande begrepp som dcm: a forsorjningsplikt.
Den ror sig mellan de mest olika phn anda ned till forsumlighetsgransen, och om det?
alldeIcs uteblir - sa veta alla de, som nagot arbetat inom fat- tigvarden, hur ytterligt svart det ar for hustrun att, af- ven med myndigheternas hjalp, kunna utkrafva densarma.
Hela detta pensionsforslag ror sig ju endast om dem, som lefva invid gransen af existensminimum.
Den stora mangden lyckligare lottade hustrur, som genom eB saker ekonomi och en god och redbar makes omsorg ha nog och ofvernog, beroras ju ej alls af detta.
Och v i ma komma ihag, att fattigdom ar en hard profvoster, p&amp; harmoni, fortroende och valvilja manniskor emellan.
Lat oss ta ett exempel ur lifvet.
Ett giftermil Ingis, ett hem grundas pa bada makarnas arbete.
Hustr~iris kanske endast inom hemmet, kanske ocksa mot yttre arbelsfor- tjanst.
Sa blir hon plotsligt, genom olycksfall d !er sjuk- dom, helt arbetsoform6gen.
Hemmets ekonomi rducmas da forst genom franvaron af hennes arbetsfortjanst, sk genom n !tgon kostnad for hennes sjukvard, s i genom att for arbete i hemmet fordras lejd hjalp.
Ar an ken aldrig sa villig fullgora sin f o r s o r j n i ri g c- p l i k t, torde denna tredubbla borda bli honom alldelw for tung.
H a n kan, liksom hustrun, icke ailnat an on- ska att emot 6 kr.
i pensionsafgift ha gifvit hemmets cko- nomi nagon jamvikt genom ersattningen for hiistrims forlorade arbetsvarde.
A andra sidan maste hustrun f2 utkvittera detta belopp, sa att hon, under daliga forliil- - - - -.
- - - - - -.
-.
.
- - s.
i.
.- ...
* .e * e~e~ .... e * 4~e+~eee~+~~++~oov~~ee~ee~ee4~+eee++e~+e+ee.
Comp.
HoPjuvelerase.
4 - - Aberopa alltid annonserna i Dagny i 2 I i ....
.
e.
.
4.
.
4.
.
i ......
.... ................. i.
4 4.
e.
.
479 D A G N Y -. '
landen, verkligen kommer i atnjutande af det belopp pen- sionen ger.
- Ett annat exempel gallande kvinnans stallning som anka.
Da under de goda, eller relativt btilttre dagarna, da mannen lefde, ingen afgift affordrades henfie, maste hon vid hans dod genast borja utbetalningen igen, utan att fa n a g o n s o m h e l s t ankehjalp fore 60 ar.
Fins minderariga barn, kommer visserligen 60 kr.
for hvar af dem i uppfostringsbidrag, men daraf torde val intet bli ofrigt for henne sjalf.
I dessa tider, da sa ofta kvin- nans hemarbete prisas sa h@$ och betonas vara hen- nes v a s e II l l i g a, forbigas allt for ofta det f a k t v m, att husligt arbete och barnavard, de ma an utforas med den allra storsta duglighet och ' omsorg, inte ge nagot som helst exktensn~edel i och for sig.
Ankan maste har- vid !ag ovillkorligen b !orrja arbete utomhus, forst och framst f&amp;- att fa medel till pensionsafgiften.
Jag tror att ett bestamdt uttryck, att hustrun skall dela alderdomspensionen, mangen ghng vore af behof- vet pakalladt, allra helst om makarna genom att soka bi- inkomster genom arbete - hvilket ar ett af de grund- laggande tankarna i detta pensionsforslag - tidtals ma- handa maste bli skilda at.
Hustrun kanske aldrig sage skymten at den lilla pension mannen anser sig erhalla genom de af honom ensam inbetalda afgifterna.
Pa sid. 61 i lagforslaget sages, att " den stora prin- cipiella skillnaden mellan den allmanna fattigvarden och folkpensioneringen ligger dari, att p e n s i o n s r a t- ten a r beroende p2 en h v a r s sklyldighet a t t e r l a g g a s t a d g a d e a f g i f t e r och salunda blifver en genom s j a l f h j a l p forvarfvad forman, da daremot fattigvarden tilldelas den behohande af gunst och nad. "
De gifta kvinnorna bora ej kvarhilllas i den otidsen- liga ekonomiska fiirsorjnlngsstallning, som hela detta nya systern afser att upphafva.
Deras tillvaro skulle bli sak.
rare och mer aktad om vardet af deras hemarbete - u t t r y c k t g e n o m b e t a l a d e a f g i f t e r - berat- tigade dem till en pension, som alltsil ansags som en " genom sjalfhjalp forvarfvad formanl. "
Kunde en omrostning bland Sveriges kvinnor komma till stand, skulle den helt sakert bli till forman for prin- cipen; oafbruten betalningsskyldighet intill 60 ar mot full sakerhet af invaliditets- och alderdomspension.
Det vore i hog grad gladjande om kongressen ville uttala sin benagenhet for ett folkpensioneringsforslag, dar, sasom uftryck for en rattvisare och barmhartigare - ba- de mot man och kvinnor - med ett ord t i d s e n l i- g a r e askadning, de gifta kvinnorna likstallas med rikets ofriga innebyggare. "
I samma riktning yttrade sig fru C. Benedicks-Bruce, ombud for Gottlands Ian, samt en hel del manliga talare.
Som sitt uttalande antog kongressen slutligen bland det.
20-tal resolutionsforslag som framlagts ingenjor Carls- sons och fru Hagens af foljande lydelse: Kongressen uttalar sig for ett snabbt inforande af folkpensionering, grundad p i principen " statshjalp och sjalfh jalp ", och beslutar vidare att diskussionsprotokollet of- verlamnas till regeringen jamte det framkomna forslaget med anhallan om dess remitterande till alderdomsf6rsak- ringskommitten.
I blifvande folkpensioneringsforslag bora gifta kvinnor er- halla samma pensionsratt som rikets ofriga medborgare.
Ag till konungen ofverlarnna detta kongressens utta- lande uppdrogs I t en deputation af fem personer, nam- ligen ordforanden biskop von Scheele, vice.
ordifiiranden kammarherre Westfeldt, friherre .Gust; Raab, fru Ellen - Hagen, Uppsala, och kyrkoherde Fr. Tivell, Alfkarleby.
Att jamte ordforanden justera protokollen valdes borg- mastaren Jakob Pettersson och fru Ellen Hagen.
Pa programmet stod vidare upptaget fragan om an- skaffande af medel till arbetet.
Som kongressen genom det fattade * beslutet lagt folkpensioneringsfragan helt och hallet i handerna pa den k. kommitten, bld denna fra- ga obehoflig.
Att omhandertaga och forvalta de medel, som influtit till kongressen, dels- i form af frivilliga bi- drag,.
dels i kongressafgifter, uppdrogs At med !emmarna i den ofvannamnda deputationen, forstarkta med kongres- sens sekreterare hrr Oldenburg och Strokirk.
Deputa- tionen erholl likaledes i uppdrag att, nar den sa ' funne lampligt, utlysa tid och plats for nasta kongress.
De gamlas dag.
arnen - det ar framtiden.
Att taga sig an barnen, jamna vagen for dem, arbeta for att .fostra dem till kroppsligen och sjalsligen fullmilliga manniskor - det ar att arbeta for framtiden, for en ljusare och lyckligare framtid at sitt land och at manskligheten.
Detta ar en plikt - och en gladje.
Men det finns ocksa andra plikter.
Det finns en sa- dan, lika helig som plikten att skydda dem soam skola skapa ' framtiden.
0 t h det ar plikten att visa tacksamhet mot dem som skapat den tid, som gatt, mot dem, som satt hvad vi skorda, som i sin man kampat fram ' lyckli- gare lifsfori.~tsattningar for oss, nuets manniskor.
Kan det finnas nagot mera vemodigt hjartgripande an en aldring i nod, en utsliten manniska, en for hvil- ken ej langre det ljusa ordet framtid finnes, en som af detta lif nu ej mera har annat att vanta an en vand- ring i skymning genom alla slags lidanden, en for hvil- ken de kanslor och fornimmelser, som ge skimmer och flykt i t lifvet, ha slocknat.
Hur stark tro p&amp; ett battre lif ef- ter detta man an har, man grip ' es dock vid asynen af 21- derdomen af den mest intensiva medlidsamhetskansla.
Och denna kansla blir naturligtvis an starkare, om man vet, att existensbekymmer lagga sten p&amp; b6rdan, och framfor allt ' da man ser den missaktning, den brist pa finkanslighet, som ofta visas de gamla just pa grund af hvad som i st; ?.llet borde vara agnadt att mana till volrd- nadsbevis och grannlagenhet: deras alder.
Lyckligtvis finnas dock afven de, som bihjartat plik- ten mot de gamla.
Vi ha i Stockholm tvenne foreningar, som gjort de gamlas sak till sin och hvilka just i dagarna vadjande vanda sig till allmanheten.
Det ar foreningarna " Genom eget arbete ", hvilken genom uppkop och aterforsaljning vill hjalpa s a d a n i som1 annu kunna arbeta, och " Ljus- glimk ".
Denna sistnfimnda forening som h (osten 1907 startades pa friiken Augusta Ludvigs initiativ, och som har till uppgift att soka astadkomma en fond, af hvars rantor skulle utdelas understod at gamla, nodstallda, s jalf- forsorjande kvinnor, har under dessa ar gatt framat pa B '.
ett gladjande satt.
Behallningen a r nu sa stor, att for- eningen ser sig i stand att fr. o. m. i ar utdela atmin- stone tva ' arliga understd A 400 kr.
Men hvad folslar tva ibland sa manga!
- Det ar p8 grund haraf foreningen Ljusglimt tillsam- man med G.
E.
A. vadjar till den allmanhet; som glade- ligen offrade sina slantar pa Barnens dag, att nu stalla sig valvillig gent emot De gamlas dag.
" De gamlas dag ' ' - det blir den dag da de influt- na medlen utdelas, och dartill har man valt den 8 de- cember, konung Oscar 11: s .dodsdag.
Men for att utdel- ningen skall kunna na riktigt manga, kommer under ok- tober och november gafvor att insamlas pa manga satt.
Beklagligtvis afslog regeringen den af konsistorium till- styrkta begaran om kollekis upptagande i kyrkorna.
Manga shval enskilda personer - bland d m flera konstnarer pa skilda omraden - som sallskap ha emel- lertid lofvat att pa ett eller annat satt medverka vid in- samlaxidet af medel.
Ma nu ocksa den stora allrnanhe- ten gora allt hvad den kan.
- Lat oss mangrant teckna nagof belopp pa de listor, som finnas tillgangliga .i alla.
banker - och ' hos manga enskilda, lat oss lagga slantar: i de gamlas sparbossor, lat ' oss kopa deras brefkort och .. sanda till vara vanner, och ma de af oss, som vistas i Stockholm, motas saval vid kyrkokonserten som vid ma- tineen hos Berns och den musikalisk- dramatiska soareen a Grand.
.
- Hvar och en af oss har val nagon kar aldring.
Lat oss vid.
tanken pa dem gora nagot for alla dessa, hvilka kanske.
ej ha en vafelse som haller af dem, som ga mot doden &amp; samma och nodstallda, som ha gjort sin insats i lifvet ' och nu borde f2 sin valfortjanta lon, en tryggad ' alderdom.
Tank p a ' d e gamla! '
L&amp; Stadsanslag a, 3,000 kr.
tiil rostrattskongressen.
Vid sammantrade sistlidne mandag bitrad- d e Stockholms stadsfullmaktige den anhallan o m ett anslag a 3,000 kr.
till den internatio- nella rostrattskongressen 1911, s o m framstallts af Landsforeningen for kvinnans politiska rostratt.
Debatten, som rackte i narmare tva och en ha !f timme, bjod pa uttalanden af stort intresse, D r Valfrid Palmgrens klara och logiska anforande, hvari hon gendref de skal, som kommit dratselnamndens forsta afdelning och beredningsutskottet att afsli Landsforeningens begaran, foljdes med storsta upp- marksamhet och under djup tystnad och forde varit af afgorande betydelse for den lyckliga iitghg fra- gan fick.
Froken Gertrud Mansson holl vid detta tillfalle sitt jungfrutal inom Stockholms stadsfullmak- tige i det hon yrkade pa anslagets beviljande.
En rad af manliga talare, bland hvilka sarskildt hrr Lund- bergh, Lindhagen, Hernlund och Thelander med kraft hafdade lampligheten af att bevilja den gjorda anhallan, kom stamningen inom stadsfullmaktige att vaga ofver till kvinnornas forman, trots sardeles if- riga motanforanden af hrr Ostberg och Palme, m. fl.
Utgangen blef att i slutvoteringen anslaget bifolls med 49 roster mot 38.
En framstallning o n att kvalificerad majoritet skulle erfordras afslogs med stor rostofvervikt.
onat tio ner.
I dagarna har i testamentarisk gafva friin fru ' Anna Wallenbergs ' dodsbo ofverlamnats till Fredrika- Bremer-Fikbundets allmanna.
kassa kr.
10,000 och lika- ledes kr.
10,000 till Fredrika-Bremer-Forbundets Stipendie- Kvinnorna ooh yrkesskolefrhgan i Osterrike.
institution .. Fran ofverstinnan Maria Fries ' dodsbo ge- nom utredningsmannen till Fredrika-Bremer-Forbundets januari d. a. oppnades genom ett regeringsbeslut alla Stipendieinstitution kr.
6,140: 85, dock med villkor att osterrikiska yrkesskolor afven for kvinnliga e !evcr.
Tlcn utga som lifranta till tva af donators slaktingar; efter de- sammas frhnfiille blir saledes summan disponibel for sti- viktigaste foljden haraf ar mojligheten for hinnonisr att tack vare f orvarfvandet af f ackkunskaper och verklig yrka- pendiefonden.
-.
skicklighet bana sig vag till de hogre och battre aflonade Som representant for Fredrika-Bremer-Forbundet ofver- arbetskategorierna inom omraden, dar de blott iinvalidts var doktorinnan Siri Petren fran Malmo invigningen af till det okvalificerade slapgorat med dess uslii lonevill- " Kvindelig L&amp;seforenings " nya byggnad i Kopenhamn, kor.
Sa t. ex. inom textilindustrien och byggnadsfacket.
hvarvid doktorinnan Petren a Fr.-Br.-Forbundets Forvalt- Men varlden skulle inte vara sadan den ar, om cj ett ningsutskotts vagnar ofverlamnade en inramad litografi af Fredrika Bremer, reproducerad efter 0.
Sodermarks vack- dylikt medgifvande framkallat haftigt motsthd.
Den oster- sa portratt af den frejdade f6rfattarinnan.
rikiska bgggmastarefiireningens delegerade ha i ett nierno- randum till regeringen forklarat, att de " fattat det for.
alla Bland kransar vid generaldirektiir Wieselgrens bar i delegationen foretradda korporationer bindande beslutet marktes e n fran Landsforeningen for kvinnans politiska att icke antaga kvinnor eller flickor sasom volontarer el- rostratt '.
- ler larlingar och att icke heller pa nagot satt anvanda dem for byggnadstekniskt a n d a d " samt att de p i gx.und I '.
haraf anmoda ministeriet att tillkannagifva detta beslut, sa att onodiga ansbangningar fran kvinnornas sida mat- te forebyggas.
Det ar saledes byggmastareforeningens me- ning att inom sitt omrade helt enkelt omintetgora rege - ringens medgifvande.
Men icke nog harmed.
Flere riks- dagsman - saval medlemmar af det tysk-nationala partiet som liberaler - ha till regeringen riktat en interpellation, hvari d e.
till att borja med pasta, att regeringen " a sta- tens vagnar gynnat kvinnoemancipationens utvaxter ", samt sedan fraga, huruvida vederb.orande minister ar villig att foranstalta om upphafvandet af den misshagliga besfam- melsen, och slutligen anhalla ait fa veta pa hvad satt den- ne kan forsvara detta medgifvande, hvarigenom " vissa kvin- nosaksforeningars lojliga emancipationsgriller uppmuntras "; Af nagra sakliga skal tynges ej denna interpellation, ej ens, af det vanliga talet om kvinnans fysiska och psy- kiska underlagsenhet, Alltsammans ar uteslutande en kon- kurrensfraga.
Ingen bestrider, att den kvinnliga.
arbets- De ofvergifna- modrarna.
I denna tidning har redan gifvits en kort redog ' orelse for den diskussion angAende ogifta modrar och deras barns stallning, som forliden vecka anordnades af Kvinnornas diskussionsklubb.
i Stockhdm och un- der hvilken froken Anna Lindhagen framkom med ett forslag om en petition fran svenska kvindor, hvari det framholles nodvandigheten af snar andring af de lagbe stammelser, som rora de ogifta modrarnas stallning och barnens ratt gentemot.
fadern, andringar, som vore s5 af behofvet pakallade, att man for deras genomforande icke borde afvakta arfdabalkens och aktenskapslagens revide- ring.
Frolken Lindhagens forslag hade till ioljd, att klub- bens styrelse beslot att tillsatta en kommitte, som skulle vidtaga forberedande atgarder for en eventuell petition ' i ofvannamnda syfte.
Att fragan om de ogifta mo,drarnas Jagsta, samst betalade arbetsomradena.
Haremot har emel- an som kan komma den till d+, nar den sammankopp- lertid.
llBund osterreichischer Frauenvereine11 inlagt en las med den allmanna revideringen af arfdabalken och ljungande protest i sin svarsskrifvelse till herrar inter- aktenskapslagen, visas tyvarr af de stadigt sig uppreljan- pellanter.
Och det senaste numret af " N e u e s F r a u e n- de sorgliga fall, som .genom pressen bringas till allman- l e b e n " - innehaller ock&amp; en allvarlig uppmaning till hetens kannedam.
Annu flera af djupt gripande ' och kvinnorna att ej lata afskracka sig af det intraffade.
Ge- upprorande art gomma sig i det fordolda.
Va1 vore nom ihardighet, ' goda arbetsprestationer och kraitig or- om svenska kvinnor genom en allman oppositionsyttring, ganisation skola de srniiningom arbeta sig in i markna- - nar detta nu ar det enda medel som star &amp; m till buds den och uppna samma villkor som sina manliga konkur- for att gora sin uppfattning och sina onskningar gallan- renter.
de i det offentliga - kunde @ skynda en lagandring, hvil- For de osterrikiska kvinnorna sta siledes enligt of- k - vore det enda effektiva medlet ' att i ?Agon man radal van omtalade regeringsbeslut foljande yrkesskolor 6ppna: bot p i dessa olyckliga rnissforhallanden.~.
En.
petition 1.
Byggnadsfackskolor.
for utbildning bl.
a. af bygg- som den &amp; tankta bor kunna samla massan af Sverigq mastare, byggnadsentreprenorer och verkmastare.
- " Neu- hinnor.
e s F r a u n l e b e n l framhiller hurusom kvinnorna.
.
Pil olika hall och med anlitande af olika medel a; sarskildt torde komma att.
lampa sig som byggnadsritare emellertid intresset vaket for att genom praktiska atgarders och bostadsinspektorer.
.
.. ' - vidtagande soka gora mera an hvad som redan i denna 2.
Mekanisk-tekniska fackskolor.
riktning forekommit for att afhjalpa de ofvergifna mod- 3.
Kemisk-tekniska fackskolor, bland dessa sarskildt rarnas nod.
Fru ild da Sachs ' forslag, framkommet pa fackskolor f or.
textilindustri.
Kvinnornas diskussionsklubb i Stockholm, ar.
i fo- 4.
Elektro-tekniska fackskolor.
regaende veckas nummer af Dagny .atergifvet.
Vid ett 5.
Konstindustriella fackskolor.
En del af dessa haf- i Kristianstad nyligen af darvarande socialdemo~kra: va redan forut mottagit kvinnliga elever.
SAsom sarskildi tiska forening och kvinpoklubben hallet gemeiisar@ lampliga @ pekar " N e u e s F r a u e n l e bi e n " yrkessko- mote har fragan om att inom samhallet uppratta .ett lorna for 6otografering och reproduktionskonst.
hem for nodstallda modrar och deras barn dr.y• ’ tats.
Pla- utom dessa utbildningsanstalter finnas, s2som vi i en nen giillde afven en spiadbarnskr~~bba; en upplysnings- foregAen.de artikel papekat, en del rent kvinnliga yrkes- byra f6r rattshjalp, samt platsformedling.
E n kommitte, skolor i Osterrike.
bestaende a• ’ bl.
a. kronofogde Forssander och hofratts- Matte de forhoppningar, som aro knutna vid de nya fiskal Schlyter, Atog sig att fora fragan vidare.
landvinningarna, till fullo infrias!
s. Sbd. '
Sprid Vecho tidningen D AGNY!
G e r m a n s k v a l l: f.
a r d.
.
.
.
.
.
.
-.
Text t i l l b i l d e r.
.
.
.
.
.
,.
.
* IV: -.
.- .. _.
.
.
.
.
- .. -.
.
.
-.
.
.
: z -.
- Har gick for - tva ' hundra ar sedan en melankolisk sma- lanning i jesuittalar och .fullfoljde sina betraktelser - 3- ver det timliga lifvets obefogenhet.
For.
Johan Robeck fran Kalmar tvinade rosenbusken.
till ett ' uselt.
ris och gatuvaggarnas glada sirater tittade pa.
honom med djaf- vulsgrimaser.
Johan ' Robeck var namligen allt annat an lefnads- konstnar: han hade med ' sallspord ihardighet och kon- centration specialiserat sig pa dodskonsten.
Langt inne i gubbaldern var han an.dtligen fardig med sina teoretiska och praktiska forberedelser, och en.
vacker sommardag sags han af Bremens undrande befolkning vardigt put- sad till begrdningsresan losa sin ' bat fran stranden.
och drifva nedAt Weserfloden.
Hans testamentsexekutor, en professor i Marburg, nodgades .med mycken kvidan till trydet befordra hans latinska afhandling " om de visas och godas frivilliga dod ", och salunda vann var svar- modige kalmarit Artionden fore Werfher sjalfmordsapos- telns skandalosa ryktbarhet.
Annu i L a n o u v e l l e H e l o i s e anfores han som bekant auktoritet .. i detta fack.
Underligt att det inte var denna bisarra prastskugga som i stallet for Ahasverus uppenbarade sig for Viktor Rydberg i Judenstrasses mystis ka grandskymning den dar kvallen, d2 manen stod som " ett silfverstreck, draget mel- lan tva Aldriga hus med hoga gaflar, bursprak och sma- torn " '.
Eller kanske han satt med: som obemarkt lyssnare pa banken vid Rolandsbrunnen och nickade sitt bistra bifall till det djupa och ' trostlosa samtalet om Grottekvar- nen, mansklighetens sjalfrnordsapparat. '
Hildesheim och Grottekvarn!
Det later for .tokigt och jag tar vordsamt farval af de tankfulla smalanningarna.
I mina oron tonar svarmiskt en versformel, som tyckes mig sammanfatta sinnevarldens yppersta gafvor: Mondschein und Giebeldacher in einer deutschen Stadt.
.
.
. '
Osterstrasse i Hildesheim.
Srniilalnningar infor Hildesheirn.
B lommar annu den tusenariga rosenbusken i Hildes- heim?
Jag vet det ' inte, ty jag ar ingen amerikan och jag fattade en lika bestamd som hastig antipati for den drygvresige sakristan i skarlakanskapa, som satt .ba- kom domens hogaltare och salde biljetter till underver- ket.
Hvad skall jag med denna ovissa sevardhet, nar de uppenbaraste mirakler blomma kring torg och gator.
~r ' det en lustgard, skapd af n; Sgqn furstes tranad till idyllen, eller ett ' friluftsmuseum eller en konstnarskoloni?
Det vill inte ga i ett svenskt hufvud, att har f6religger ett h&amp; vanligt stadssamhalle, uppbyggdt af naringsidkan- de filistrar.
Har folja korsvirkeshusen i hejdlost ofverdad sina na- turliga boijelser for extravagans och putslustiga pafund.
Med allskons konster och roligheter soka de bort1,eda betraktarens uppmarksamhet fran sitt triviala bisyfte att tjana till manskliga bostader.
De tala icke garna en oprydd flack pa sina sicksackbrutna ytor.
Verser och tankesprak, allegorier, fabelscener, portrattreliefer och ara- besker, finsnidade, bjartmalade och forgyllda, lopa i lan- ga friser ofver utskurna konsoler.
Och ofvan all denna sinnrika brokighet stiga taken stolt och brant i hojden, stralande af solrod varme.
Ett sadant frAssande i. tegelpannor har svensken aldrig dromt om.
Det ar ett ofverflod SA att de drasa ner utiter gaf- velvaggarna och kla dem fran topp till fot med lackra vaffelrutor.
Har ar sannerligen Schlaraffenland!
Nar det.
blir morkt, vill jag ga och bryta loss en skarfva for att smuggla den hem till .plattaksstaden och stalla ut den i en glasmonter.
.
.
Men i denna muntra bilderbok stannar jag till slut infor ett par dystra och fangslande rader svensk text. '
' Wolfenbuttels masterskytt.
" Fattig ' som Lessing " rar annu i dag vara gangse ordstaf i Wolfenbuttel.
Sa beromd har den mannen lyc- kats gora sig.
Litteraturhistoriker och vittra kasorer jamra enstammigt ofver hans bittra ode, och ville man tro sadana, sa skulle det inte kunna tankas gemenare otur for en battre person.
an chefsbefattningen vid det hertigliga wolf enbuttelska biblioteket.
Naval, med ingen varelse .i varldshistorien Atrar jag att byta plats utom just med sagde Lessing.
.
Det vitt- nar knappast godt - om forsynens ordningssinne, att Les- sing, den lysande och rappe journalisten, fick ga och damma ner sig bland folianterna i Wolfenbuttels biblio- teksrotunda, under det jag, som inte tal doften af farsk trycksvarta, maste dikta reklamer for veckans pressalster i Stockholms Dagblad. '
483 D A C N Y -.
- Eulenspiegelbrunnen i .~raunschwei~: tillhandahallas dagligen sockerkakor i de fasoner, foihvil- kas uppfinning ~ u l e n s ~ i e ~ SA e l hastigt blef skild fran.
.
.
.
.
tjansten.
Och Mtre upp: midt pa torget utanofor bagaiboden sitter han i brons pa piedestal och dinglar med benen.
Han skiner af illfundighet och hjartans forn4else.
- Tyd- ligen haller han pa att beratta sina fabul&amp;a liragder for ugglorna och markattorna, som troskyldigt uppmark- samma bilda krets kring brunnskaret.
Battre auditorium kunde man ha, tanker han mahanda djupast invktes, men strunt i det, samre kunde .det ocksa vara.
Och sa gar han pA och skarfvar vilda legender om sitt rackar- tyg.
Af medeltidssagnernas plumpe skalk rojes inte langre ett spar i hans tankeslipade, soligt spirituella ' drag.
t an ar tjugonde seklets Ulspegel, en kanSloful1 och yster gycklare, som ' forvirrar med vackra ord ' i stallet for att reta med fula streck.
Ugglorna och markattorna lyssna anstrangdt, villradigt, i vantan att fa hora ett gediget och omisskannligt allvarsord.
Farval, Ulspegel, du var sista stationen p i min pil- grimsfard.
Nu bar det hem till ett allvarsamt ' land; och kanske ser jag aldrig mer nagot sa lustigt som: dig och.
din publik. '
Lessings hus i Wolfenbiittel. '
' ' ' Nar jag nu star framfor spjalgrinden till hans am- betsbostad och sorgset langtande betraktar de laga, prast- gardshvita itangorna med grona luckor, som sa varmt fortroligt omsluta den langsmala gardsplanen, sa fore- stalller jag mig ovillkorligt, att Lessing har trots allt har upplefvat manga lyckliga timmar.
Att det var i sadana som " Nathan der Weisell kom till kunde betviflas, om icke erfarenheten visade, att afven de ledsammaste teaterpjaser gora atminstone forfattaren glad.
Men sakert blixtrade en ofvermodig sallhet ur hans ogon och darrade skalklojen kring hans fint forsmadliga, mun, nar han med hvassaste fjadern kastade p2 papperet sina teologiska pamfletter, som ho110 Hauptpastor Goeze i bestandig otrygghetsvanda - likt knattrande gevarseld foljde den ena " Anti-Goeze " pa den andra.
Hauptpastor Goeze i Hamburg var en prisvardt ni- tisk prelat med lidelsefullt kulturintresse.
Han gjorde kraftiga inlagg i tidningsspalterna och.
recenserade den unge Goethes arbeten: hur kunna sadana bocker uppsta midt i den kristna forsamlingens skote och ' hvart ' bar det Insand litteratur.
han och hur lange skall detta f5 fortga?
Goeze var sa Norstedt 8r Soners forlag, Stockholm: Jonas Lies samiade att saga Hamburgs pastor Schroderheim.
Visst hade P.
A. skrifter Haft.
35-37..
. '
' ' ' Lessing vederkvickelsestunder i sitt wolfenbuttelska ererni- tage.
Farval, Ulspegel!
En gang kom Eulenspiegel, den oregerlige skalmen, till Braunschweig och stadde sig hos en bagare.
Dar tog han sig genast oridet fore att knada ugglor och markattor af degen, i stiillet for arbara, borgerliga bul- lar, och da var det adjo med den okynnesgesallen.
Sa gick det alltid for Till Eulenspiegel, och annorlunda ville han inte ha det.
Men detta var det oskyldigaste puts han i sin synd- fulla lefnad begick, och af inget har han skordat s i stor- artad och solid ara.
Pa ett hornhus vid Backerklint ly- ser skyltskriften: Till Eulalspiegels Backerei, och i boden Hugo Gebers forlag, Stockholm: Troll-Anna i Backmon.
Af Rosa Arbman.
Andra uppl.
- Symboliken ' i en kristen kyrka.
Religionssymboliska bilder.
Af Alfred Backman.
-.
Nya varl- dar i stallet for de gamla.
Af H.
G. Wells.
Bern.
ofvers.
af Ebba Atterbom.
Emil Olssons Boktryckeri, Stockholm (i distribution): Samhalls- skydd 3 Prostitlltionsbyrdns verksamhet och nytta.
Inlednings- foredrag af Selma Billstront vid I&lt;vinnokommittens af d.
5 febr.
diskussionsmoten i K. F. U.
M. och Folkets hus den ' 19 och 29 april 1909.
Albert Bonniers forlag, Stockhorn: Hafvet.
Roman af K.
G. Ossian- Nilsson.
- Oscar Levertin och professor Lidforss.
En ka- raktaristik och en polennik af Fredrik Book.
- I stallet far karlek.
Skisser af Elisab~th Kuylenstierna-Wenster.
- Helle.
Af Bernt Lie.
Bemyndigad ofversattning.
- Bonniers ma- nadshafte for oktober. '
Bland mangen adel och dyrbar formaga har man- niskan den att kunna bedoma och doma sig sjalf.
Fredrika Bremer ()) Strid .och frid•â).
till - och sa dartili denna starka af ungdomens hela in-.
nebord skalfvande titel.
" Trotsare och langtare " - ian- farer och tarar - det vacker forvantningar, vacker tan-.
ken pa nagot sjudande varmt, med svarighet tygladt, ni- got som bryter dammar och banar vag, oemotstandligt foljande sitt vasens bud.
Ja, sa ar bokens titel, men icke dess innehall; det vill saga, skaldinnan har tagit nagra bibliska trotsarty per till modell, kladt dem pittoreskt och maiadt dem xed nog sa liflig kolorit, men infor all denna stat kanner.
man sig dock en smula sviken, titeln har gifvit en aning- en om ett starkt personligt barande temperament .- kan- ske det annu skall trada i dagen, debuten ar lingt i f r h alldaglig, men tills vidare drunknar det p&amp; nagot satt i formen, som forfattarinnan med en understundom forbiuf- fande vighet jonglerar med.
Det ar ju nog en smula Froding och Karlfeldt, maskerade till Osterlanningar, soni ga igen, visserligen har forfattarinnan egna brunnar art osa ur, det kan ej fornekas, och det ar styrka och farg- glans i hennes skildringssatt, men det skulle komma an -- nu mer till sin ratt, om ej lustigleken med djiirfva, h- na och sokta rim ginge sa langt att det ibland verkar som ett sinnet trottande fyrverkeri med ord.
Af bokens fvA langre dikter, " Absalom " och " Drott- ning Vasti ", ar den senare den mest helgjutna, en verkligt vardefull dikt bade i estetiskt och etiskt afseendc, med den unga drottningens renhetsbild mot den morka bak- grunden af godtyckligt mannavalde.
" Absalom " ar mera ojamn, men blanci en Qef bock- sprang, som till exempel den oronvidriga frasen " lidelse- langa kyssars small - - " " tamburinernas bjallerskrall " - - " den vinglaren dar dinglar han, " med mera dy !ikt, skimra fram stallen af s&amp; utsokt finhet som till exempd denna slutstrof i Absaloms dod: " Harets lejonfargade vagor lekte om hjaltetinningars blekhet.
Solnedghgens offerlagor lanade lapparna barnavekhet.
Marmorlemmarna raknade ut.
Hjarteblodet sipprade utan plagor.
Tyst och stor var dodens minut. "
Lyrik.
Till Afrodite.
Dikter af Jane .Gernandt-Claine.
Trot- sare och Langtare.
Dikter af Amalia Bjorck.
Dikter.
Af Fanny von Wilarno wih- Moellendor# J Fock.
Wahlstrom &amp; Widstrand, Stockholm, Det finns ingenting som det ar mera ondt om i lit- teraturens varld an verkligt akta lyrik, for sa vidt med .lyrik menas ett samt poetiskt uttryck for den egna kans- lan.
Det ar ju sa sallan, som nagon med behag kan tala om sig sjalf.
sjalsdjupet verkar ofta grundt i allt- for stark belysning och kanslan ej kand utan ytligt bu- ren, som oakta smycken.
Af sa mycket storre intresse blir det att mota en skaldinna med - en sa utpraglad lyrisk begafning som Jane Gernandt-Claine.
Redan i hena nes prosastil, som dock ar af ett helt annat kynne an hennes diktart, har man ofta varit i tillfalle att beundra hennes malande och fantasifyllda berattarkonst, Men de vagar, som hon dar betradt, ha fort utat, ha ofta ut- gjoc skildringar rika pa exotisk charm, af den yttre mil- jo hon befunnit sig i, forst i den bundna formen tyckes hon ' helt ha kunnat frigifva sig sjalf, vandrar i drom- dager vagen inat till den varld, som repmenterar det djupast kanda inom en manniskas sjalslif.
Bokens titel anger hvilket omrade dessa kanslor spela in pa och be- gransas till.
Alfrodite, karleksgudinnan, ar det som hon frambar sitt offer till, men det ar inga varblomster, sju- dande af saf, langtan.
och hopp.
Hon sager sjalf i den fina inledningssangen: " Jag vandrat ofver minnets mark och burit pa smartekalkar, sa s.om man bar rosor i sina lyfta hander att dem racka at Afrodite. "
Och gudinnans bild star dar icke solomstralad, utan hvit i det hvita manljuset, och de blommor skaldinnan lagger for hennes fot blekna fran lifvets till drommens farg.
Det ar som att ga fram i skymningen en sommar- kall, da luften ar sval men fylld af doft - kanske for mycket doft att njuta Iange, man blir en smula tung i hufvudet till sist; det ar en bok, som man trots stam- ningens enhetlighet, eller kanske just till foljd daraf, ej bor &amp; a i strack.
Men ' sla upp hvar man vill i denna diktsamling, ar det sann poesi i fager form och djupt kand som moter en.
Bland dem som subjektivt mest till-.
talat mig vill jag namna det rop af lifvets otillfredsstall- da langtan, som ' bar titeln, 1 1 0 skymningsdunkla stillhet1 {, dar skaldinnan ser ekarna sta " vackert slutna i sin egen ro ", medan hon " skadar stum utofver vattnets hvila in i den hvilans tysta vasen, som ar att bida, bida " - " Fall varsamt dager " ar afven en bland de finaste stam- ningsdikter man kan lasa; ofver hufvud, dessa drommar i moll, dar karleken knappast ar en rod snarare an silf- verhdd, klinga fint och vemodigt, som klangen af vara folkvisor.
- Afrodite kan med valbehag ta emot offret for hennes altare, och vi som lasa poesi kunna med gladje erkanna; att vi verkligen aga en skaldinna af rang i Jane Gernandt Claine.
Ett nytt kvinnligt diktarnamn!
Man lystrar ovillkorligt ' En rolig glimt af humor lyser fram i dikten om R i m mar Anton och den jordiska mon och i den vekiige: riddarens begaran om systerlig forbon.
Lyrik slosar 4 skaldinnan med, men den lilla dikten " kivita liljor ", enklare och kansligare an nagon af de ofriga, visar att hon dar har stigar att betrada, som hon ej borde tata graset vaxa ofver.
Och det gor hon nog ej heller.
Det ar ej efi debut, som man satter punkt efter, och icke heller en, d i r man borde gora det, hvilket ar mera vardt.
Det finnes knappast en storre fordringsagare an kon- sten, knappast nagon, som mera helt begar sin m n c: - ler kvinna an den.
Det ar ibland en harfin, ganska sv %- upptackt skillnad mellan dilettanten, Konstvannen, som ma- lar, diktar eller musicerar blott for ro skull, till tidsfor- drif under en nojesstund, och den verklig2 Iromtnarc ' n, na c !cri- som lagger allt till offer p i det heliga altaret, r -.
M Kop Oskummad mjolk direkt hemsand i plomberade kiirl till 17 Ore pr liter.
AKTIEBOLAGET MEJERIET VICTORIA Riks770.
- K~ingl.HofleverantOr- Allm.6937.
I L A q B A D E T l 1 Handtverkaregatm I l.
B A D - TVATT- och S T R Y K I N R A T T N I N G OBS.!
R.
T.
38 18 l: a klass i alla afseenden .. Simundervisning f. d a m e r och herrar - 38 15 A.
T.
93 43 - 93 44,
485 D A G N Y Kvindestemmeretsbladet.
Den af forfattarihnan fru Jo- na skillnad finns dar i alla fall och den ar vid narmare hanne Munter redigerade danska rostrattstidningen med paseende skarpare an man kanske i forsta ogonblick&amp; ofvanstaende namn och som pa grund af svarordnade.
tror.
Den beg&amp;fvade dilettallten pa ratt plats ar en lagnt ekonomiska forhallanden upphorde med innevarande ars iFrAn f6rkastlig insats till spridande af noje och behag, efter att forut ha uteifvits under tre ars.
tid har men de sma j~llar, Solil glida fram Sa tackt pa en litefl n; sitt nr 1 af sin 4: de Argang.
Den sollyst damm, aro dock for latta for de strida stromar- nu sasom forut en galng i manaden, och priset utgor att se en sadan dar for ett ar, fran oktober 1910 till oktober 1911, kr.
2: -.
na och det gor en riktigt Tidningen, som utgifves af " Kvin) devalgretsklubben " i prydlig och bracklig farkost ger sig ut darpa.
Kopenhamn, kommer att folja sitt tidigare program1 att Fru von Wilamowitz karaktariserar redan i inled- lamna ofversikter af det internationella rostrattsarbetet.
ningssangen sin diktart med orden: Under fru Munters goda ledning kommer den med all visshet att sasom hitintills blifva en publikation af var- " En lycklig kvinnas sanger de och intresse .. ha icke manga ord.
Ej lange blir man ostord vid skrifpulpet och bord. "
Foreningsmeddelanden.
Och sa ar nog afven fallet.
Fru W. har .gett ut en diktsamling, men det ar icke samlad dikt utan strovers Fredrika-Bremer-Forbundskretsen ' Malmii med omnejd af en begafvad dilettant, alskva ' rd vers och sympatisk var tisdagten den 11 okt, jamte forbundskretsen i Lund IifsAskAdning, men icke mer.
Man ser ett harmoniskt inbjuden till doktor och fru E. Ingers aoHvilan.
Inbjud- hem framfor sig, och i dess miljo skulle man sakert ningen hade horsammats af ett 170-tal personer.
Sedan kaffe intagits holl doktor E. Ingers ett intres- med mycket noje hora en hel del af de sma stamnings- sant foredrag om " Karl XI1: s moder ", Karl XI: s gemal bitarna upplasas, och man skulle till och med garna o !- Ulrika Eleonora d. a., " barmhartighetens och den kung- verse med sadana sma formbockar som i versen: liga mildhetens representant vid sidan af den oblidkeliga r2ttens9&gt;.
Darpa bankade man sig i de trefliga gammal- " Mitt barn ar som tiisende lagor dags salarna, dar supe intogs.
Slutligen foljde nagra som flamma i iangtan och lek.
trefliga landsmalsbitar, upplasta af froken Amalia Nord- H o n bubblar af ifriga fragor. "
strom.
Sedan Malkiiolkretsens ordforande, fru Anna Soder- Men det ar litet forargligt med det tryckta ordet.
Fja- strom, a bagge kretsarnas vagnar tackat doktor och fru rilsvingar aro vackra, men de bara ej for tunga.
bordor.
Ingers folr visad gastfrihet, uttryckte doktor Ingers i nag- ra hjartliga ord sin gladje ofver att Hvilan fatt bli f&amp; -- S. E-d.
eningsbandet mellan de bada systerkretsarna och sina f&amp;- hoppningar om en god framtid for Fredrika-Bremer-For-.
bundet och en gagnande verksamhet i samhallets tjanst.
Notiser.
Htirpa brot man upp for att med minnet af en ange- nam afton Atervanda hem.
Kongressbrefkort och kongressmarken.
En vacker vy af Stockholm-Strommen och r i k s d a g s h u s e t - un- der i rodt tryck " RoYstratt f o r k v i n o r!
VI: te Var~dskongressen for kvinans pditis- ka rostratt afhalles i Stockholm den 12-17 j 11 n i 19 1 1 (l, sa ter sig det prydliga kongressbi-efkort, som pa foranstaltande af L.
K.
P.
R. i dagarna lutgifvits.
Brefmarket, hvartill froken Anna Anckarkrona gjort rit- ningen och som tryckts pa Generalstabens Lithografiska Anstalt, framstaller det internationella rostdiittsmarkets vackra bild, rattvisans gudinna med vagen, dar de b a- d a skalarna vaga jamnt, mot i rosor ornamenterad bak- grund i gult och hvitt, de internationella rostrattsfargerna.
Rekvisition gores a rostrattsbyran, Lastmakaregatan 6, Stockholm, korten i 10 ore styck, 6 st. i 50 6re; bref- markena i kartor om 50 st. till &amp; t pris af 1 kr.
Inkom- steii gar till kongresskassan.
Till ledamot af Vetenskapsakademien har tillika med flere framstaende utlandska vetenskapsman invalts madame Marie Curie.
Som bekant var madame Curie, tillika med siil nian, mottagare af halfva nobelpriset i fysik 1903.
N: o 27 och 28 af l (Hemtretnad11 aro utkomna och inne- halla bl.
a.: Hvad som handt af Observator - Bref fran Smaland af Augusta W-tt - Hemkonsulenter af J.
J.
Rad for hushallet - Smabrukets binaringar - Pa sjuk- Vara besok hos Moppe - Flickorna och Scoutro.relsen asikter och vart lif.
- Foljetong: Hafvets dotter af Jo.
hanne Schoning.
- Kvinnornas andelsforeniag Svenska Hem i Stockholm holl tisdagen den 11 okt.
sitt arsmoite i Brummerska skodans oka1 under fru Emilia Broornes ordforandeskap.
Ars- och revisionsberattelserna godkandes, och ansvarsfrihet be- viljades styrelsen.
styrelsens forslag att, ehuru Aret hade storre vinst att uppvisa an det foregaende, 2 % %.
liksom forut borde utdelas och ofverskottet i stallet anvandas till en extra afskrifning af 1,000 kr.
pa mobilierna, god- kandes.
Som styrelseledamoter omvaldes fruarna E. Bo- heman och S. Rissler och nyvaldes fru Anna Johans- son i s,tallet for fru Bergstedt, som undanbedit sig ater- val.
Till suppleant utsags &amp; u S. Dahlerus efter fru A. Leyonmarck, som likaledes afsagt sig.
Till revisorer ater- valdes fr6knarna Helene Petre och.
Maria Kinberg.
Revi- sorssuppileanter blefvo fraknarna G. Elfving och A. B&amp;: Redaktor G.
H. von Koch holl darpa ett intressaiit foredrag om " Framtidens kooperativa foretagv.
Styrelsen framlade till ' sist ett forslag att anordna diskussionsaftnar i husmoderliga fragor, hvilket med en- tusiasm omfattades, och som lampliga diskussie; nsamnen foreslogs olika slags fettamnens anvandning i hushallet, om olika slag af tvattmedel, om golfbehandling, m. m. "
Kumla F. K.
P.
R. anordnar fredagen och lordagen den 21 och 22 okt.
en basar for att insamla .bidrag till kongresskassan.
Ett s. k.
" nummerbord " kommer att an- ordnas, dar bland andra vinster t. ex. kan utfalla kvartals- prenumeration pa Dagny.
Diverse goda pahitt komma med all sakerhet att gora basaren synnerligen lyckad.
486 D A G N Y II Fragor och svar.
PL A T W A N D E.
fPiatsscikande fa sina nnnorwr Uzfirda i Dagny fsr halfia priset eller 7ib Sre pr mm.)
.
- - p Bildad, musikalisk f licki Fran godt hem, som i flera dr fort statt sina yngre syskons slcoiliiisli: ~ bnskar plats i hiist s k m i siallska l och hjalp, helst uti allvarligt hc eller sasom vardinna i s k h i t hr dar husmoder saknas.
Svar t varml land ska 21, irll, l Ieljchol p. l Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
.
Skall man alltid prenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for ' 11, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhllla arenumerantsamlare i Da~n-v?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fdrfara fdr denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p % ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Elkr: Man prenumererar a narmaste postkontor (e j annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d5 vi omgaende pr postanvis-.
ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och till hvilket pris kan man.
nummervis l8sa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
II Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPEDITION, STOCKHOLM.
b I Sex prakfi ' afvenfyrsbocker fdr barn och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
I Tsarens kurir.
ParZiVal I I- Sagogrottan i Sagoskogen.
f; i I ", Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris II H Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstpram.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla On.
II 1 % j alten, bland h j altar skildrade for barn och ungdom af Marie Lou- Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 Ore.
Berattelse for barn och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran I I I Nybyggarna i Kanada.
I (5 Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Undervisningsvan lararinna onskar under ferierna nov.- jan.
plats i familj (helst i Sthlm).
Villig deltaga i forekommande goromal.
Svar till ([Goda betyg ", Dagnys exp.
(Prastdotter l En 19-Arig examinerad smaskollararinna onskar plats i fa- milj att undervisa 1-2 barn i van- Ijga skolamnen, garna nyborjare.
Onskar anses som familjemedlem.
Rekommendationer kunna fas.
Svar emotses tacksamt till genast ", denna tidnings expedition.
Lararinna 19 ar, frisk och glad, med Iiist or vaiia vid arbete, oiiskar plats battre hem som Iijilp i ht~siiSll l eller att varda en sjiik.
Svar t fiAnnan, Varberg p. r.
UNG FLICKA soni aflagt rc skoleexamen och gcnomgstt s10 kokskurs onskar plats som s5lisk och hjalp i god familj.
Kan i f \.
bitrada med laxlasniiig.
Svar t 1117 ar ", pr Winimcrby.
ENKEL, battre flick; iiilskar p1 1 nov.
i god vaiilig familj sc hjalp och sallskap.
Kunnig i er lare matl., haiidar: xte och sijiiiri; utan hem onskar under ferierna Lon onskas.
Godn rek.
fititi fran den 1 dec.
till den 1 mars Snart svar till 1118 iirit, AIotnla p plats i familj att undervisa barn i smaskolans amnen.
Svar emotses tacksamt under adr.
" Lararinnall, inom 8 dagar.
Ronneby p. r. onskar till 1 nov.
plats j god milj dar jungfru finnes.
Ar kim Ung flicka i enkl.
matlagning, Sakning, glii onskar plats i battre familj i stadeii, strykning, somnad o. liatidnrbet eller pa landet, for att deltaga i afven villig deltaga i sltrifgiiroi forekommande goremal.
Kimnig i l om sa onskas.
Goda rek.
fitii- matlagning.
Har genomgatt 8-klas- Svar emotses tacksamt till 1120; " sigt laroverk och kan, om sa on- Tofversta, Skebokvarn.
skas, vara behjalplig med laxlasning.
Onskar bli ansedd som familje- medlem.
Svar med uppgift om lonevillkor till (# B.
C.
' (, Sodra Sand- by p. r. af battre familj, som getinin: UTEXAMINERAD kindergarten- elementarlarowrk och lius !il~llssk lararinna onskar plats i skola eller onskar till nyarct plats sotii Gills hem.
Svar till i1Lararinnail.
Sv.
och hjalp, helst hos aldse frii t ocksa hos familj.
Svar till ilNiti Telegramb., Sthlm.
.
aringil under adr.
S. Gumzlii UNG, ansprakslos flicka onskar nonsbyra, Stockholm, f. v. b. plats i battre familj som husa eller barnfroken.
Ar nigot kunnig i ~ ~ - A R I sk; itisla~ o ci~skar pl: i somnad och inom hiis forekom- mande goromil.
Svar till 1119 ari1, god familj att vara htismotlri-n hjalplig med 1iiislig; l goroilial.
Ii Falkoping, p. r. nig i matlagning.
Svar t il1 (117 Vimrnerby p. r. Palitlig, battre flick l l Nitton ars tlick Ung landtbrukaredo t ber af god och aktad familj, kompetent att skota ett hem, soker plats som Iiushallerska hos battre, hygglig och aktningsvard ungherre.
Svar till Sm3andskailJ p. r. Sodra Vi.
~ ~ - A R I fiirlofmd G fliclin or1 under nagra m h a d e i i vititer 1 i battre hem dar tillfiilic.
!$ \ cc lara matlagiiing.
Svirr till vlvrell, Nordiska i2niionsbj Goteborg.
nigot musikalisk, ansprakslos laiidt- Ung, barnkar, anspraks flicka onskar plats i familj som battre flicka hjalp och siillskap.
Garna dar det finnes barn.
Goda rek.
finnas.
onskar plats i godt l i m suiil \ Tacksam for svar till llOrdentligfil lig hjalp och sii1lsli; ip; * it liiisiiio Rlariestad p. r. eller till barnen.
K~liinig i 1111 sysslor.
Godt s5tt ncli utst * samt ett gladt huiiiiir 11th Svar cmotsvs 2 1lSrr,: i !5iid?
Askerod, p. r.
Kvinnlig Bankkassor led anstallning vid storre afdel- ingskontor i landsorten soker till.
Sljd af fa~iiiljeforhallandeii plats 1; tockholin pa bank eller storre ffarskontor.
Personlig installelse im sa erfordras.
Svar till e kassa ii, ivenska Dagbl., Stockholni.
Ung flicka om geno~ngitt handelsskola on- kar plats p i kontor eller som - assabitrade.
Tacksam for svar nder adr.
(1Villigll.
Nykoping p. r.
Kvinnlig kon toris t led 3 ars.
vana i storre affar, kun- ig i alla pa ett kontor forefal- inde goromal och nied verkligt .eda rekommendationer onskar .lats strax.
Svar eniotses tacksamt nder adr.
: W. F.11 poste restante Iler rikstelefon 89 8r 436, Kristi- nstad.
Kon t0rsva.n icka, 22 ar gammal, Onskar plats kontor, helst i landsortsstad, ge- ast eIler l nov.
Ager 4 ars vana bokforing och kassas skotande, tmarkta betyg kunna foretes.
var markt " Kassavan ", Hallsberg oste restante.
-: N kokerska, kunnig i saval fi- nare ' som enklare matlagning, dtning, iiikokning och bakning imt en h u s j u n g f r u kunnig i na sysslor, onska platser instun- ande flyttning, helst i Stockholm.
oda betyg fran foregaende plat-: r.
Svar till DK.
H.,, Sundsvall p. r.
LEDIGA PL A TSER.
Forestandarebefa t tningen vid den nyinrattade Hogrejolksko- lan i Visingso sokes senast inom 60 dagar fran ledighetens forsta kitngorande i Post- och Inrikes tid- ningar.
Nyiippford lararebostad, innehallande 4 rum och kok jamte nodiga uthiis, finnes.
Ansoknin- gariia stallas till skolradets ordfo- rande, adress Visi~igso.
Af kungl.
maj: t den 28 januari 1910 godkandt reglemente finnes till paseeiide hos skolradets ordforande.
Lon enligt lag, under forutsattning att stats- bidrag och anslag ur Visingsofon- den af skoldistriktet erhalles.
Visingso den 29 sept.
1910.
Skolradet.
Ordinarie lararinnetjansten vid Stocksunds fasta folkskola so- kes hos skolradet i Stocfzsunrk; skoldistrikt i Danderyds kyrkofor- samling inom 60 dagar fran forsta kungorandet i Post- och Inrikes tidningar.
Lon enligt a kyrkostani- ma faststalld lonereglering.
Danderyd i Stockholms Ian den 26 septeniber 1910.
J.
E. Ekstedt.
Kyrkoherde.
Skolradets ordforande.
Adress Danderyd.
ELI skicklig lararinna med moderata loneansprak kunnig i vanliga skolamnen, sprak, niusik och handarbeten, sokes iiii genast att undervisa en 14 ars flicka, som genomgatt 4 klasser i elementar- skola.
Svar med foto.
och Ione- ansprak till Hjello Egendom pr Gate.
Rikstel.
Bildad flicka verkligt godt hem i Stockholni I far bildadt, enkelt, hushallsvant if god familj erhaller stadigvarande ' runtimnier plats i alder 34-45 plats for skotsel af en 4 manader; amnial, frisk gosse.
Reflekterande; kall vara barnkar, ordningsfull och lan att ga egen hand skota barn.
Svar med angifvande af Ioneaii-; prak, betygsafskrift (ref.) och foto.
: ' orde sandas till ingenior Poiitus Lindstrom, Orebro.
Skolkokslararinnor.
Tre bcfnttni~zgar srilsont Bitradan- 6 Z&amp;rnrinrtor i Itustig ekortorni vid Stoc / zl~olms stads folkskolor kungo-: as harined till ansokning lediga.
Ansokningarna skola stallas till gfverstyrelsen for Stockholms stads ' olkskolor och inlamnas ii dess ex- pedition, Fredsgatan n: r 9, senast ien 31 oktober 1910 kl. 12 pa da- gen.
Vid ansokningarna skola fo- Fas behorigen styrkt merit och tjansteforteckniiig, frejdebetyg sam1 Iakarebetyg afvensom handlingar ut- visande att sokande ar behorig till den sokta befattningeii.
Narmare ~ipplysiiingar om kompetensforgrjn- gar for befattningen erliallas a Of- verstyrelsetis expedition.
Lonen ar 1,200 kronor for ar raknat.
Af lonen beraknas 150 kronoi utga i form af fri kost i skolkokel och 150 kr.
i forin af fri bostad dar sadan erhalles.
Lararinnebefattiiingarna tilltrada: deii 1 januari 1911.
Stockholm den 20 segtenibei 1910.
O f verstyreken.
Kvinnlig gymnast ar, (unnig i matlagning, van vid upp- !op, villig att ha tillsyn till tva, lickor, 5-8 ar, se till deras kla- ler, deltaga med somiiad, stadning 1. s. v. Duglig jungfru finnes.
3oda betyg, muntliga rek.
fordras.
did.
Nya Inack.-Byran.
Brunke- Iergsg.
3 B. KY innlig kon t oris t.
.
ned vacker handstil, kunnig i ma- ikinskrifning och enklare kontors-: oron131 erhaller plats.
LARSSON 8r PEHRSSON, Kristianstad.
Forest ander ska For syafdelningen i trikafabrik i landsortsstad sokes.
Den sokande bor vara mangarig i facket och hafva godt satt att kunna leda ar- betare samt att fullt tidsenligt skota Tillskarning, Syning, Maskning 8r Paketering m.
111.
Den sokande torde insanda betygsafskrifter och loneansprak inarkt i~Trikifabrikil under adress S. Giiinzlii Annons- byra, Stockholni, f. v. b. id bruk i Gastrikland i narheten V af Oafle i disponentfamilj far hushillerska, skicklig i niatlagning, bakning, syltning, plats.
Tv2 tja- nare.
Lonevilkor 300.
Vid.
Nya Inack.-Byran, Brunkebergsg.
3 B, Stockholni.
Kvinnliga arbetsomraden.
villig att vara husmoder behjalp- lig med skotseln af en 2 ars gosse, laxlasnin~ med 2: ne gossar om C och 11 ar sanit for ofrigt deltaga i forekommande sysslor, erhAller Utbildningskurser m. m. plats den 15 november.
Kokerska, kammarjungfru och barnjuiigfrc Muntliga och.
skriftliga finnas.
Foto.
jamte uppgift p i al.
upplysningar genom der och loneansprak torde sandas: S-Mg, battre, musi- bildad, palitlig och barnkar, on- till fru Ragnar L. Jeanson, Kalmar skas snarast mojligt att skota tva kalisk flicka, sm3 .barn i Helsingfors, Finland.
&gt;m genomgatt hushallsskola, on- God familj och formanliga villkor.
: ar plats i liten familj.
Svar till Svar med rek.
och foto.
sandas till 54 Drottninggatan.
' amiljemedlemii, Ostg.
Corresp.
frii L. Wasastjerna, N. Magasins- nagot van vid sjukvard, onskas sna.
rast mojligt som vardinna och sall, gatan 7, I-ielsingfors.
intor, Linkoping.
skap for aldre sjuklig herre i lands.
ortsstad.
Tjanarinna finnes.
Sval Kvinnlig gymnastikdirektor med uppgift om ref. och Ionean.
Obs!
De billiga priserna.
Box 64, Eksjo erhiiller anstallning vid kuranstal- sprak till ~~Ensamli, Till 42 Ore mtr saljes ett parti extra ten Borg.
Svar: Kamrerarekonto- prima Congressgardiner i olika farger 10C ret, Kneippbaden.
cm.
br, Vanliga allmogegardiner fr. 3C Gottland, egendom i narhetei ore mtr.
Filt och Schaggdukar.
Trad 95 af Visby, far hiishallerska, skick ore duss.
Foderdomestik 18 ore mtr.
Etl lig i matlagning o. s. v., van vi (parti battre gardiner i vackra monster, Fredrika-Bremer-FCirbundet: Drottninggatan 54. landet, plats hos ungherre (office: Bomiillstyger fr. 29 ore metr.
Bordvax, Rikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16. duk Filtar Gardinstufvar Helylle-Cheviot, o. godsagare) att skota matlagnin god ' kvalitet i olika farier sgljes sardeles gen, ha tillsyn ofver lieni och tja, billigt.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Slumplagret nare.
Vid.
Nya Inack.-Byran, Briin Rikstel.
68 98..
Allm.
tel. 82 1 1.
MASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholni kebergsg.
3 B, Stockholm.
Barnfroken, Fredri ka-Bremer- Bildad, medelalders dam, Forbundets Byra, ' iiynna Dagnys annonsorer!
A Sprid Veckotidningen D AGNY!
.
: - Deposition Utkommen marklig broschyr!
m &amp; Samhallssk ydd Sparkassa - Pris 60 ore.
- m.
Folkskolans Barn tidning tltgifven och redkeraad af STINA Q UINT ut- kommer 19 !0 i sin nittonde argang.
Ett rikt ilhtreradt nummer hvarje vecka9 36 veckor under aret Bhta och Iampligasfe IdsnUlg for barn af alla samhalkk Zasse~~ Prenumerera 6 narmaste postkonlur.
Pris for helt ar Kronor 1: 65, ha&amp; ar 90 ore.
: lare Erhalles gen.
hrr bokhand- eller direkt fran Emil: Olssons Boktr., Drottning- gatan 49, Stockholm.
= K~PMANNABANKEN, ' Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 ' kr.
...... m ........
,.
.
.
.
m.
.
.
Sprid Dagny!
Begar I DALA-NATIONAL-MAGASINET 1 Gardin- &amp;: Mattfagrete 25 BIRGER-JARLSGATAN e5 Stockholm, Sodcr, INGANO FRAN BRUNNSGATAN.
hiehafvare: Frii Anna Loniiberg fran Rattvik.
Alla slags Nationaldrakter och Konstviifnader, passande till vaggbonader m. m. Konstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek- sandslufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - - - - - - Prisbelont pa Norrkopings utsfallni~zg.
- Kappor och Pronzetzaddrak- ter forfardigas effer bestallning, vtilgjordf arbete, billiga priser.
ALLM.
TEL. 168 30.
GOR ETT BESOK!
nyutkomna katalog N: o 7.
Stiirsk sortering, billigaste priser.
Saiidc5 gratis och franko.
Agcnicr alitagas - KAFFET HAR STIGIT " =$ ": i d! '
" w - - - - Passa darfor pi och kop af mitt inneliggande lager * sor annu saljes till foljande laga priser: Wirens utsokta PARF ' YMER, eleganta damers fortjiisning.
Fin Lavadosblandniiig ......................................................... 1: l t Erhilles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt frin Extra 1: ma Guatemala, Fin-Fin smak .................................... 1: 2 (Extra 1: ma Ljus Java, mild och god .................................... l: 2 A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Extra 1: ma Bla Java, synnerligt omtyckt ...........................
.
I: 2- 21 Lilla Vattagatan 21.
Stockholm.
Utsokt javablandning (flera goda sorter) .............................. l: 31 Extra 1: ma Central Ametik-.
Kaffe ....................................... 1: 3 OBS.!
Akta Arabisk Mocca-blandning ............................... l: 3 Annonsera i Dagny Java Liberia, hogfinaste kvalite ........................................ 1: 4 Forvaxla ej mina Kaffesorter med dem som af andra firma utbjudas under samma namn.
Profenlig vara.
Redbar behandlin!
Blus N: r 1103 af Lektioner i Linnesomnad Kaffet till landsorten mot efterkraf eller forskottslikvi hvit yllebattist med (af ven blusar, barnklader m.
m.)
(minsta parti sandes 10 kg.).
- Skynda relw.
Vid kop af 60 kg.
fraktfrit I ik o. smakfullspets- Prof af samtliga sorter mot ins.
af 20 o r e i frimarken.
Klip garnering endast 4.25.
Dessutom Praktisk metod, utan trackling.
fora vi ett rikhaltigt lager af ny- Hvarje elev disponerar en symaskin.
ur annonsen!
silfver, dam-, herr- o. barnunder- Hm W. RARLBERG, Idungatan 5, Stocllholm.
klader, mossor, alla slags tyger o. KARIN vafnader, mattor, filtar, sangtacken etc. Vill Ni inbespara mycket pen- Si b ylleg, 36.
Hornet af Karlavagen, A.
T.
21004, gar, s5 begar genast priskurant o. R.
T.
35 30..
gor Edra inkop hos oss!
Ni far da genast bevis p i sanningen af vira Storsta fabrik i Skandinavien for o affarsprinciper: enbart extra prima varor, nofxade till Itigsta tankbara priser!
VANGAFVAN, Vasagatan 15-17, Stockholm.
Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
- - I I, DAMER!
EGNER, - - i Gyn - I Edvin Bergs Fhyi eriaffar l Herr o. Fru E.
Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58.
- Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras och forgyllas.
45 Nybrogatan 45.: ar ett absolut sakert medel mot rod nasa.
Bruksanvisning medf.
Pris f: 50.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatan 8, i p.
STOCKHOLM.
Tandlakare Indit Tillman Begar priskurant ' Drottningg.
58.
AUm.
Tel. U 92, i44 3i).
nnan snorlif kopes, fran Franska horlifssommerie t, Norrmalmstorg Hvard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m. l, l tr. STOCKHOWI.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
Tandlakare GERDA ISBERG Gotgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter of verenskommelse.
nonstirer 1 Ett svart kladningstyg, i mir.
helylle satinklade, 90 cm.
bredd, .jock, mjuk kvalit&amp;, djup s v a ~ t farg med) vanligt vacker glans, varar i mlnga Hr,; aljes till endast 10.50 st. Otto Oskarsson, Kl. N. Kyrkog.
22, Stockholm.
Prenumeration $ Sigfrid Wieselgren.
Af Lydia!
Wahlstkom.
Kvinnorna och folkpensioneringsf6rslaget.
De gamlas dag.
Af Lif.
Stadsanslag a 3,000 kr.
till rostrattsIcongressen.
Till kvinnosakens historia.
Kvinnorna och yrkesskalefragan i Osterrike.
Af S. Sbd.
De Ofvergifna madrarna.
Germansk vallfard.
IV.
Af Huck Leber.
Jane Gernandt-Claine: Till Afrodite.
- Amalia Bjorck: Trotsare och Langtare.
- Fanny Wilamowitz-Moellendorff f. Fock: Dikter.
Rec.
af S. E-d.
Notiser.
Foreningsmeddelanden.
Dagny sker $ naxpiaste postanstalt eller bokhmdel.
