# ID: svediakorp-per466
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,783
# sentences: 855
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 4 1.
Preriumerationspris: ... '
h ar.
kr.
4: 50 ' b ar.
.
kr.
2: M 3: 50 / 1,4 l,.
.
,, l: 25 &amp; Osnummer 10 ore.
Preniimeration sker saviil i lsndsorteri som i Stockholni a narniaste postanstalt eller bok- handel.
Stockholm den 1 3 Oktober 1910.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Redaktor o. ansvarig titgifvare: E L L E N K LEMAN.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
- Utgifningstid hvarje torsdag.
I Mottagningstid: kl. 11-12.
- Sthlm 1910, F. Englunds Boktr.
3: e Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 511 en tr- Annonspris:.
- Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gilng 10: Rabatt: 5 ggr 5 O / ol l 0 ggr 10 010, 20 ggr 20 010, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m. Enhetstenken inom F. K.
P.
I Sydsvenska Dagbladet af den 21 september star att lasa .Ett gif akt till Sveriges kvinnor .. Ge- nom denna artikel vill tidningen ogonskenligen ge de moderata kvinnorna en vanlig anvisning hur de lamp- ligen bora stalla sig till den svenska kvinnororelsen i allmanhet och rostrattsrorelsen i synnerhet, sedan de socialdemokratiska kvinnorna pa.
konferensen i Kopen- hamn beslutat att ga sin egen vag i rostrattsarbetet.
De riktlinjer Sydsvenskan uppdrar for dem som vilja lyssna aro ej alltfor klara, men det langa talets korta mening torde kunna tittryckas sa, att hogerns kvin- nor bora noga rannsaka egna och andras njurar och hjarta.n, inna.n de riskera sig i nagot samarbete for samhalleliga syften, da de i motsatt fall lopa den be- tankliga risken att kampa for ett gemensamt intresse sida vid sida med nagon som i de flesta andra fra- gor eller i nigon annan fraga, som de anse af stor- re vikt, tanker annorlunda an de sjalfva.
Tidningen har icke funnit lampligt att riarmare inga pA arten och vidden, af den olycka ett sadant forhallande skul- le innebara utan nojt sig med att framstalla vadan som ett axiom, hvars sanning hvarken behofver klar- laggas eller bevisas.
Ma det emellertid vara en upp- svensk lasare tillatet att stalla sig nagot sporjande in- for de nya riktlinjernas undergorande kraft!
I sjalfva verket erbjuder Sydsvenskans " Gif akt " ett bra mycket storre intresse som illustration till den ar=.
-.
4. skarpa partiuppdelningen i var sydligaste och rikaste provins an den vittnar om nagon djupare insikt i de ledande tankarna inom de svenska kvinnornas rostratts- rorelse, ty det ar denna, som artikeln i forsta hand vill traffa.
Om forst %elsen ej ar s5 stor, ar ogillandet desto lifligare.
L.
K.
P.
R: s syfte och taktik har rakat i uppen- bar onad hos artikelforfattaren.
Och hvarfor?
Svaret blir, att denna forenings ledare ha dromt " till syftet kanske val- menande men till resultatet farliga drommar om kvin- nororelsens enhet. "
Tanken, att kvinnor ur skilda po- litiska lager skola tillsammans arbeta.
for- ett gemen- samt mal, ar den val disciplinerade partipolitikern en styggelse.
Ej underligt da, att meddelandet fran KO- penhamnskonferensen om schism, om uppdelning efter klara partilinjer, kom som ett Ijufligt budskap.
Dar funnos da andtligen nagra som forstodo att ge besked!
Nu hade Atminstone de socialdemokratiska kvinnorna insett, att det maste goras ett slut pa arbe- tet " i kompromissens tecken "!
I sin ihrer att accep- tera det nya evangeliet forblandar den arade tidnin- gen forslag och faktum.
Rattelsen har heller.
icke ute- blifvit.
Socialdemokratiska rostrattskvinnor i Malmo ha med instammande af fru ' Elma Danielson forklarat, att de for sin del ogilla kopenhamnsbeslutet och anse, att rostrattforeningens taktik snabbare bor leda till ma- let - konsstreckets upphafv&amp;de, och i Socialdemo- kraten af den 4 oktober meddelar fru Ruth Gustaf- ' - J
son, som sjalf medverkat till kopenhamnskonferensens beslut i kvinnornas rostrattsfraga, att namnda beslut k o m m e r att bli foremal for behandling.
Ehuru fru G. ej direkt utsager det, ar det formodligen Socialde- mokratiska kvinnokonferensens verkstallande utskott, som narmast skall ta itu med fragan.
P i denna punkt sta vi alltsa for vart ' lands vidkommande infor ett afgo- rande - mer eller mindre genomgripande - men tills vidare atminstone icke infor ett faktum, nagot som bor ha ' varit den uppmarksamme iakttagaren klart, redan innan fruarna Danielson och Gustafson senast- hade talat.
Detta hindrar icke, att Sydsvenska Dagbladet for sin del af fardigt att anse hvarje fortsatt samarbete mellan borgerliga och socialdemokratiska kvinnor i rostrattssaken som en afgjord omojlighet, och icke nog hatmecl, utan styrkt af den glada och vissa forhopp- ningen om en uppdelning efter partilinjer griper sig tidningen an med att afven ur hogerpolitisk synpunkt kritisera enhetstanken.
Idealet tycks ' vara strid utef- ter hela linjen partierna emellan och intet samarbete mellan individer af skilda askadningar, det forhanden- varande intresset ma vara an sa gemensamt.
Det tor- de emellertid ej vara den arade tidningen forborgadt, att ett konsekvent tillampande af en sa rigoros parti- motsattning skulle omojliggora allt framatskridande, och det ar nog darfor icke en handelse, att de " kla- ran partilinjerna och de rifna bryggorna rekommen- deras sarskildt ros ' trattskvinnorna till benagen atanke.
.
Tidningen sager ocksa tamligen tydligt ifran, att den inte anser det bradska med losningen af kvinnornas rost- rattsfraga, och som skal harfor anfores bland annat, att " het star striden bland kvinnor likaval som bland man, nar det galler i praktiken bana vag for de ideer, till hvilkas realiserande kvinnorna skola bruka den nyfor- varfvade politiska ansvarighetens och maktens medel. "
Hur lange skulle vi manne fa forbida den gudomliga samstammighet, hvarom tidningen drommer?
Det ar.
pa sin hojd i sagan, som korpen blir hvit.
Minst af allt vantade man val att sadana storartade endrakts- perspektiv skulle frammanas fran ett ' hall, dar enhets- tanken i rostrattsrorelsen sattes i skamvran.
Eller ar det kanske endast ett satt ' att ange n a r den arade tidningen anser kvinnornas rostrattsfraga mogen for losning?
L.
K.
P.
R: s politiska neutralitet, som tycks vara Sydsvenska Dagbladet en sa svar nagel i ogat, ha gjordt det mojligt for svenska kvinnor af skilda po- litiska askadningar att inom denna forening motas till samfalldt arbete ' for gemensamt syfte -- den fulla med- borgarratten.
Ingen kan &amp; l forneka, att da det ar: kvinnornas egenskap att icke vara man, som utestan- ger dem ' fran rostratten, de; just ' som kvinnor ha ett.
kraf att framfoi-a.
Likaval maste det er- kannas, att kvinnornas enhetliga arbete i rostrattssa- ken kronts med framgang:., Hvilken skillnad ar det ej pa fragans lage nu och " for sju ar sedan, da L.
K.
- P: R. bildades.
Tva politiska partier ha upptagit J uvel- Guld- &amp; Emaljarbeten kvinnlig rostratt pa sitt program, riksdagens hoda kamrar ha begart utredning i fragan, och c k i i eria har till och med bifallit sjalfva saken.
Tyder ej detta p2 den styrka som kommer af samling?
hiel1 i i i i l i ~ ha vi ej natt vart mil, annu krafvas fornyade anstririg- iilngar och annu bor kvinnornas rostrattskar hiilla samman.
Och hvarfor skulle den icke det?
k.
K.
1 '.
R. arbetar eiidast for losningen af e ii fr3ga - for politisk rostratt och valbarhet for kviriiior p i saninia villkor som for man - och det ar foreniiigelis irietl- lemmar obetaget att i alla andra frigor g5 sim egna eller sitt partis vagar.
Nagot tvang palagger rostr3tts9 foreningen ej dem, som dari intrada.
Det stiir nied- lemmarna fritt att pa andra vadjobanor, dar striden star om samhalleliga fragors losning, framfora sir1 mening med den intensitet, som ofvertygelsens styrka eller sakens vikt kunna krafva.
Orittvis ar dirfor ati-.
klagelsen, att rostrattsrorelsen skulle forrycka kvitiiior ilas position till andra sociala cporsinal.
Rostrattssakens fristaende stallning och dess sam- lande formaga har en och samma rot - fr5gm.s o&amp; vervagande formella karaktar.
Va1 koinmer rostiitts- frhgans losniiig, da denna en gang blir verklighet, att i och for sig innebara betydande vinster genom det ofortydbara erkannande den ger i t IikstaIlighets- krafvet och genom den storre pondus den forlatiar kvinnornas mening afven vid andra tillfallen i i i ck, da rostsedlarna aflamnas, men storsta betydelsen har dock den politiska rostratten som medel.
For kviw nor liksom for man ar fullstandigt politiskt ~iiecibor- garskap den sakraste vagen att utofva inflytande pil samhallsutvecklingen och bor darfor vara lika efter- strafvansvarclt for kvinnor af alle partier och Uskhd- ningar, forutsatt att de hysa ett verkligt intresse fol- samfundslifvet.
Den som predikar andra liror och tubbar pa rostrattkrafvet forrader sin egeri sak.
Det kvinnliga rostrattsarbetet ha.r hittills %i-ts .i enighetens tecken.
I en tid sa uppfylld af strider c h motsatta meningar son1 var, har det varit svciiska kvinnor medgifvet att fa samlas kring ett gernensa~t intresse, att fa kanna sitt mod lifvas och sin tro Sr- fastas i samfalld strafvan for ett ideellt syfte.
Det 2r ej manga ideer forunnadt att under sitt bank sarnk flockar ur skillda lager, en sadan ar dock rostraits- ideen.
Ma vi alla, som med ofvertygelse och hangif- venhet omfatta tanken pa kvinnans meclborgarslzp, utan hansyn till var politiska askadning i ofrigt, var- na om var gemensamma rostrattsforening, som fram- gangsrikt for kampen!
Ma vi tillropa de i partisinnit bojor fjattrade - d e t g i f s e j bl o t t t a ii k a r s o m s k i l j a men afven t a n k a r soni forena!
Till sist en honnor for Sydsvenska Dagbiadets be- nagna erkannande, att kvinnornas frigorelsearhete fak- tiskt existerar.
AXIP.NNE THORSTENSON.
.
.
i Aberopa alltid annonserna DAVID A N D E R S E N 6b Comp.
i 4 HofJuvelerare.
Fredsgatan 4.
I i ... i Dagny.
.
e.
.
.
.... ...... *.
.
t 4 *. * .. * ..
* .4.
.
.
.
.
e.
.
.
.
.
.
.
.
i.
.
.
.i
' Kvinnorna i statens tjanst.
Hvad skola vi gora?
Vid K. Jarnvagsstyrelsens kontrollkontor kommer inom den narmaste framtiden arbetet att omlaggas sa till vida, att en del manliga kontorsskrifvaretjanster skola forandras till kvinnliga sadana.
Man far val hari se ett erkannande, ej mindre af den kvinnliga arbetskraftens duglighet an af .dess - billighet.
Det ser nu ut som om den segslitna lonefrigan for de kvinnliga bitradena afven vid de centrala ambetsverken sa smAningom skulle ga sin losning till motes.
Borjan hartill gjordes som bekant af 19 10 ars riksdag, som beslot att de kvinnliga skrifbitradena hos Fangv5rdsstyrelsen och Generaltullstyrelsen skulle anstallas pa ordinarie stat f r h och med 19 1 1.
Och sedan hafva under Finansdeparte- mentet lydande ambetsverk anmodats inkomma med forslag angaende fast anstallning for hos dessa verk tjanstgorande kvinnliga ' bitraden.
Sadana forslag ha nu otverlamnats till departementet fran Statskontoret, Kammarkollegium och Kammarratten, hvarjamte till Jordbruksdepartementet inkom- mit liknande forslag fran Domanstyrelsen, och Landtmateri- styrelsen.
Samtliga dessa verk begara for dem af sina bitraden, som sysselsattas med renskrifning eller annat mindre kvalificeradt arbete, samma afloningsvillkor som de for Fangvards- och Generaltullstyrelsernas skrifbitraden faststallda, eller for 6 timmars arbete 1,200 kr.
i begyn- nelselon, med 2 Alderstillagg af hvartdera 200 kr.
efter 5 och 10 ar och salunda en slutlon pa 1,600 kr.
Nagot forslag till afloning for de kvinnliga bitraden hos de centrala ambetsverken, som utfora arbete af mera krafvande art, har annu ej forelagts riksdagen.
Franva- ron af en norm att ga efter visar sig ocksa tydligt i den sinsemellan radande olikheten hos de ofvannamnda verkens loneforslag for kvinnliga befattningshafvare af storre kom- petens.
Si ha I&lt;ammarkollegium for ett arkivbitsade samt Doman- och Landtinateristyrelserna for hvardera en karto- graf begart 1,400 kr.
i begynnelselon med tva alderstill- lagg af 200 kr.
efter 5 och 10 ar eller en slutlon af 1,800 kr.
Kammarratten har for sina raknebitraden foreslagit samma begynnelselon som for skrifbitradena, d. v. s. 1,200 kr.
och inga andra formaner framfor dem an ett ytterli- ligare aIderstillagg, som forst efter 15 ar skulle oka Io- nen till 1,800 kr.
Statskontoret ater anhaller for sainina arbetstid af 6 timmar at sina bitraden pa riksboksluts- byran om en begynnelselon af 1,600 kr., som med tva alderstillagg af 200 kr.
efter 10 ar skulle sluta pa 2,000 kr.
Och i samnianhang harmed uttalar Statskontoret icke desto mindre sin forvissning darom, att " mera tillrackliga 1o- nevillkor for innehafvarna af ifragavarande ansprakslosa, men andock rnaktpaliggande befattningar snart nog maste beviljas ".
Till fragan om afloningarna for dessa mera kvalifi- cerade kvinnliga bitraden hoppas vi att i ett annat sam- manhang senare oc1.i mera utforligt fa aterkonima.
I den frigo, som vi under ofvansthde rubrik redan upptagit i Dagny; h r jOIjande ' inlagg~tilktal1ts oss med begaran om att dcEr1 uttalade synpunkter nfven skulle fa gom sig gallande.
vad skola vi gora? ' '
fragar Dagny med anledning ' af det rattsfall, som nyligen forelegat, da en 20- arig f ' licka domts till straffarbete pa lifstid for att hon mordat sitt barn.
'.
' Vi kunna ' icke besta oss med nagon tolerans mot svikande ogifta fader, da vi se konsekven- serna for de ofvergifna modrarna ", heter .det i har asyE- tade artikel.
V i maste hvar och en i sin man tillfullo utnyttja den makt vi ha, var brakdel i den allmanna me- ningen for att arbeta fram en starkare ratifardighetskans.
la och en flammande indignation ofver det granslosa elai~de, som pa detta omrade finnes inom samhallet och som stracker sina verkningar in i kommande generatjo- ner. "
Det ar sannerligen af noden, att en starkare rattfar- dighetskiiisla arbetas fram pa detta omrade.
~ i k &amp; l i ~ e k finns det manga kvinnor, som i sorg ofver den radande sedliga slappheten onska bade att g6ra nagot och att na- got skall goras.
Men man ser kanske vagarna till malet nagot dika.
Den, som skrifver detta, hyser foga hopp, att vi ge- nom lagar och lagars tillampning skola .kunna n i .syn- nerligen langt i - att stalla den ogifta fadern till ' ansvar eller hos honom vacka en djupare ansvarskansla.
Hela hans forhallande till den kvinna han forfort ar i allman- het nagonting s i tillfalligt och har i regel sitt samman- hang s2 helt, med hans lagre, sinnliga jag, att lian ej kinner nagonting hvarken for mor eller barn utan en- dast pa allt satt vill soka komma undan besvarliga ef- terral&lt;iiingar.
Ju losligare moralen blir, dess svarare blir det ocksa for en kvinna att kunna lagligt bevisa hvem som ar barnets far.
Faktiskt har mangen gang en kvin- na, som lefver fritt, haft forbindelse med flera man, ett for- hallande, som mannen alltid.
vet att begagna sig af for att undkomma sina fadersplikter.
Allt, som kan goras for verkligt forbattrade rattsfor- hallanden, det ma vi naturligtvis bade kraftigt arbeta for och med gladje halsa, men detta blir dock aldrig den framsta vagen till det mal, som heter verkligt moders- skydd.
Det finns ej mer an ett verkligt effektivt modersskydd, och deit ar malmedveten fostran af ungdomen, bade de tinga mannen och de unga kvinnorna, till stark sedlig ansvarskansla infor faders- och modersuppgiften.
I den man en sadan uppfostran blir en verklighet, sa kommer mannen anda fran gossearen.
att fa ' en helt annan blick pa konsforhallandet och darmed ocksa ' en djupare aktning for kvinnan i hennes stallning som moder.
Den unga kvinnan skall da ocksa battre lara taga vara pa sig sjalf och dirigenom kunna undga olyckan i ett illegiti~t mo- dcisltap, medan den gifta mer och mer skall vinna.
verk- ligt skydtl inom aktenskapet genom mannens storre fin- kanslighet.
Har hafva alla tankande kviiiiior att hvar och en i ' H A S S ' ' J 3 A C ' ' ' ' ' I S P l a n t a g e - K a f f e b r a n n e r i e t, blandning rekommenderas som ett ztfnzarkf godf delikat esskaffe.
1 Humlegii~dsgntan 20 - Stockholm.
Rikst.
36 68.
Allm.
54 41.
.
.
sin man utfora ett folkuppfostrande och folkraddande arbete.
Hvarje god och trogen moder har att har gora varnplikt.
Vi maste alla, hvar vi sta i lifvet, vara med om att skapa en opinion for sedlig renhet och sedlig kraft, som mer och mer skall kunna tranga igenom folk- askadningen och motverka utvecklingen af den losa mo- ral, som oafvisligen for sa manga unga kvinnor ned i ett bottenlost olycksdjup.
Det har drifvits en farlig lek med elden i vara dagar.
Ratten till fria forbindelser har oppet forkunnats, ej minst af kvinnor, som samtidigt hogt yrka pa modersskydd.
Det- ta ar ett underligt forhallande, ty det ar dock tydligt, att de fria forbinadelserna.
motverka modersskyddet, medan dar- emot den monogama forbindelsen, hagnad af fasta sam- hallsformer, trots sina brister ovil !korligen utgor ett batt- re och sakrare modersskydd.
Allt fagert tal i motsatt riktning faller till jorden infor lifvets standigt fornyade, harda verkligheter.
En tankare pA detta omrade har sagt: " Forvanande ar det verkligen, att kvinnorna, som i sa hbg grad aro beroende af en varaktig forbindelse, hvilka i sitt upp- fostringsarbete sa val behofva mannens hjalp, hvilkas hela lifslycka hanger.
pa att mannens erotiska drifter upp- fostras genom orubbliga ordningar - det ar forvanande, att kvinnorna i vara dagar mangenstades gora propa- ganda f6r slappa och naturalistiska asikter och prisa den fria karlekens sjalfharlighet.
Den enda forklaringen ar, att de gamla forestallningarna om aktenskapets helgd an- nu ofva en sa kraftig efterverkan, att sadana kvinnor ej haha nagon ' askadlig bild af de forhallanden, som skul- le intrada, ifall det prisade individuella godtycket skulle komma till makten pa det sexuella omradetll.
Man begynner att allt mer och mer skonja konturer- na af den samhallsbild, som skapas af det prisade indi- viduella godtycket.
Allt storre skaror af bedragna kvin- nor, allt flera samvetslosa ogifta fader, allt st6rre antal " oakta barn ", parallelt med en frack forkunnelse af " kar- lek utan barn ", dartill homosexuella forbindelser, brotts- liga angrepp pa sma barn, intersexuella familjeforhallan- den af rysvardaste art, allt sadant kommer ofver oss som en verklig syndaflod.
Det galler for oss kvinnor att vakna och sta upp till strid, innan det blir for sent - vakna ej minst darfor, att just kvinnans moral haller pa att brytas ned.
Under arbete ute bland folket hor man mer an en gang det sorgliga vittnesbordet: " Flickorna aro varre och latt- sinnigare an gossarna ".
Vi maste se till, att krafven pA kvinnorenhet b !i be- varade.
I stallet for att dar sanka fordringarna, skola vi stalla storre kraf pa manlig renhet an hvad samhallet hitti !ls fordrat - en ratt likstallighet mellan man och kvinna.
Vi maste varna aktenskapets ide och pa nytt bara fram hemmets stora tanke med dess karleksvarme och ks- raktarsdanande makt.
Lat oss dartill i verklig barmhartighet utan hvarken fariseisk nedlatenhet eller for mycken kanslosamhet soka att stodja och hjalpa de olyckliga, soni gatt vilse i lif- vet.
Infor denna sistnamnda forpliktelse miste man fra-, ga: Hvad skola vi kunna gora i detta enskilda fall, tiii bestaende lag tillampats i hela sin stranghet?
En dom p2 straffarbete for lifstid maste enligt lag g i till hogre ratt for att vinna stadfastelse.
Hofritten tiar ocksa redan upptagit saken och remitterat handlingariiii till medicinalstyrelsen.
Mojligen kommer hofrattens titslag att pa grund af namnda styrelses utlatande medfora f3r- mildring.
Om sa ej sker, sa kan ilad begaras s&amp; sriarf domen fatt laga kraft.
En nadeansokan skall for alt galla vara skrifven af den domda sjalf eller af nagoii slakting, men ingenting hindrar att andra, som anse domcn for hard, ansluta sig till en shdan ansokan med en sarskiki skrifvelse, som innehaller en saklig och belysande moti- vering.
Gores detta ratt och klokt, sa torde man viga hoppas, att det skall kunna medverka till beniidning i det ifragavarande fallet och darmed ocksa skapa ett p r c judikat fcr sadan benadning, ja kunna bidraga till att oppna blicken for nodvandigheten af en revidering af strafflagen i den riktning, att vid dom for riiorct inera hansyn ma kunna tagas till de vidt skilda omstandighc- ter, hvarunder dessa brott begas.
Nagot torde da vak- ligen ha kunnat goras for den ogifta moderns skydd och ratt.
Fadern - hur han och alla andra pliktforgatna fa- der skda kunna nas med den dom de fortjana?
Ja, det ar det hittills annu olosta problemet.
Stockholm 10 sept.
1910. h a Roguerg.
varldens rostrattsfalt.
D et berattades helt nyligen i Dagny om Dr. Ernestint.
Perez, " kvinnororelsens forkanipe " i Chile, " intcl- lektualismens " sate i Sydamerika.
Och fran Argentina, om nagot det praktiska, nyktra arbetets hemvist darsani- mastades, formales det, att hos fru Ramirez i La Mata en mindre stad nagot sydost om Buenos Ayres.
- bil- dades den 29 Maj i ar Det feministiska nationaIforbitrzdct, som har till mal att forena Argentinas kvinnor och soni antagit foljande principer for sin verksamhet: " Med hansyn dariill att kvinnorna icke u ' tnjtta dcrz jrifzet ocfz de jorrnarzer, som boru tillkomma Itvarje m h k - lig varelse, och att den truldom, hvat-i fzalfetz af slaktet befinner sig, rnclste verka hamrnaitde p6 det sociala fram atskridandet, bilda vi en forenirg till kvinnorrzas frigorelse effer d d a program: l: o AH kvinnan genom ukterzskapet icke rna, f&amp;verka ellcr hindras i utofuandet af nagorz meiiborgcrli ' g t-littighct.
2: o Poli fisk representationsratt for kvinnan.
3: o Skilsmassas irzforarzde.
4: o Skydd for barnen.
Fru Maria Arabella Ramirez valdes till ordforande i den nybildade foreningen och sex andra damer skola tillika med henne iitgora styrelsen darfor.
Det foreliggande ar kvinnororelsens organiserade hr -- gynnelse i ett nytt land, och darifran till de engelska suffrli- e --
469 D A G N Y getternas bestamda upptradande och kansla af att ha natt kanskorna tycka icke mycket om att ga till fots, ha efter- langt forbi stadierna af atloje,.
fullkomlig ringaktning och tradt forra tiders ty amman traden^^, och det sages uttryck- smadelse ar vagstycket langt, drygt ' och .backigt.
Men ligen, att det ar de engelska anti-suffragisternas pastaende, det ena landets kvinnor efter det andra vandra dock att den amerikanska rostrattsverksamheten vore stadd i af- vagen, fast med olika snabbhet, med olika taktfasthet i tagande, som gifvit okad ifver at arbetet.
Utom ' den gangen och med olika energi.
- De vandra den dock, amerikanska nationalforeningen for, K.
P.
R. med otaliga och de skola alla omsider na fram ' till malet - sin poli- lokalforeningar finnas i hvar och en af United States ' 46 tiska frgovelse och sin darmed forenade makt att hvar stater sarskilda rostrattsorganisationer, och i flertalet af och en i sin man, om de vilja det, bidraga till att det ' dessa har agitationen okats under sommaren.
" Aldrig ", skrifves det fran Manhattan i N.
Y., " har myckna vidriga, laga och simpla, som annu vidlader sam- hallsskicket sa smaningom skall ersattas af battre, hogre landet i sin - helhet sett eft sadant intresse for K. P.- R. som det, hvilket nu breder sig fran Atlanten till Stilla Haf- och adlare former.
Vagens stadier aro manga, olika for hvarje land efter vet,, och i flera.
af vara stora stader har rostraffsverksam- det - landets omstandigheter och forhallanden.
Sa ha Tysk-.
heten utvecklat sig till rent politiskt arbete, ett deltagande lands ' kvinnor nu natt darhan, att de nara nog samfalldt i allmanna arenden, som kvinnorpa aldrig forut idaga- protestera mot sin kejsares men icke absolut envaldiga lagt under rostrattsriirelsens historia. "
harskares ord.
Fru Adele Schreiber har i 11Morgenpost; ll Vidare berattas det o m.
den propaganda, som under ett oberoende, liberalt blad, bl.
a. fast uppmarksamheten Aret med framgang utforts i storstaden .New York.
Forut vid en fras i det beryktade konigsbergertalet, dar kejsa- existerade de trenne stora rostrattsorganistionerna: " Sjalf- ren af drottning Louises ' arbete for sitt land drai- den forsorjande kvinnors jamlikhetsforbund ", " Den stude- egendomliga slutsatsen, ' att Tysklands kvinnor nu bora rande ungdomens forbund for lika rostratt " och " For- stadernas gemensamma rad ", men under ' ar 1910 ha arbeta i sina hem.
Detta yttrande synes vara direkt riktadt mot kvinnor- ytterligare 9 foreningar bildats och vuxit till ansenliga.
.
.
.
.
nas politiska organisationer.
Men, sages det, emedan kvin- om filng: norna ' nu, enligt en lag, som tradde i kraft i april 1908, 1) 11 Lika rostratt for man och kvinnorll, ett stort for- blifvit tillerkanda samma rattighet som mannen att bilda.
bund af rika och socialt hogtstaende kvinnor,hvaraf manga politiska foreningar, forefaller det nastan lika egendomligt, aldrig forut betradt rostrattsfaltet.
.2) Det kooperativa forbundet for lika rostrattll.
att kejsaren harvid nastan desavouerar ett lagbud, som 3) 11 rjanarnas kooperativa forbund for .Y.
P. han sjalf, om icke formulerat, sa dock underskrifvit.
Preussens L.
K.
P.
R. har ocksa haft ett till trangsel 4) Den po litiska studiekhbben d l.
besokt protestmote i Berlin, och foljande resolution antogs 5) Mannens forbund for K.
P..
R i t.
enhalligt: 7) 11 Forbundet Jeanne d ' Arc for I \ '.
P.
Ritt.
((Detta mote protesterar mot kejsarens tal i a i g s b e r g, 8) Den ostra stadsdelens forbund for kvinnans politiska Jlvilket tal asidosatter allmanna opinionen och folkets viga, rattigheterrl, och 9) sist men icke mins t il&amp;hnornas rostrattsparti~l, samt emot de pabud ' kejsaren anser lampligt diktera for kvinnorna.
Detta mote pastar, att nationen i dess helhet en forening af suffragister, som har till syfte rent politiskt har ratt att hafda sin vilja, och ar beslutet att vakta den arbete, ordnadt efter valdistrikten och med afsikt att ofva ratten, om det blir nodvandigt.
Motet uttalar sitt skarpaste patryckning pa representanterna for dessa distrikt, emedan klander af en regering, som %cke forekommit dylika yttran- rostrattsfragan i.
forsta hand skall.
afgoras af samma den, och amnar vid nastu val gora ' sitt titl for att natio- representanter i statens lagstiftande kar.
Under arbetets fortgang ha hallits 500 moten inorn- nens vilja fullt skall visas. "
Uti en radikal tidning lases ocksa foljande skarpa och utom hus samt af fLygblad.
utdelats J50,000 engelska, ord: " Antalet af dem som oppet erkanna sig vara suffra- 80,000 yiddiska (judarnas blandsprak), 80,000 italienska getter okas i Tyskland, och de amna ga till strids.
Tyska och 20,000 tscheckiska.
regeringen har nu en fiende till utom socialdemokraterna.
llOch nar jag tanker pa; att vi endast .i Manhattan ha Kvinnorna foresla de oberoende politiska partierna att visa trettio distrikt med.
en ledare for hvarje.
distrikt, .darvid sitt ogillande af konigsbergstalet genom att rosta emot en enda ledare vid sina friluftsmoten endast sedan juli den nya budgeten. "
har haft nara tusen nya medlemmar att anteckna, synes Det ar icke sa litet ' krydda i de tyska kvinnornas upp- det mig vara ett egendomligt tal att anse kampen for tradande harvidlag, om det nu ' ' kan - medfora nagon verkan rostratt nedlagd har i landet.
((till deras forman, och nar Reverend Anna Shaw for nagra ELLEN WESTER: veckor sen hemkom fran England, innan annu konigs-.
.
bergstalet: gatt af stapeln, uttalade bon som sin ofvertygel-.
se, ' att ' det hennes landsmaninnor hade nodigt var " mer krydda och mer farg " i sitt, arbete.
Och det ser ut som om amerikanskorna sjalfva redan forut kant sig stimule- rade af sina engelska systrar ' s energi och fart.
.
Friluftsmoten och processioner, helst i autos, ty ' ameri- t ' ' ' &amp; l.
S Kop Oskummad mjolk direkt hemsand i plomberade karl till 17 ore pr liter.
AKTIEBOLAGET MEJERIET VICTORIA Riks 770 * - Kung ' * Hoflev.erantor - * ' lrn * 6937m Annonsera i Dagny !.
.
i.
Arbeta for Dagny i.
I genom att gynna dess annonsorer i ~ ~ * * ~ * ~ * * * * * ~ * e ~ ~ ~ ~ ~ e e ~ ~ ~ ~ e e i e.
.
e.
.
.
e.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
..... * ' ............. e ~ ~
470 D A G N Y G e r m a n s k.
vallfard.
-.
Text t i l l b i l.
d.
e r.
III.
I labyrinterna kring BartoIomausdomen och Romer- berg har han ' varit mig en trogen ciceron, sin alsklings- utsikt, flodperspektiven fran gamla ' Mainbron, har han ic- ke ' forsrnitt att hogst egchandigt utpeka, men nar jag nu styr stegen At Judengasse, forsvinner.
han som en rokfigur.
Ack, den ruckliga och stinkande harlighet, som en gAng forhaxade hans unga afventy~shag, har gatt all varldens bedrofliga vag, Judengasse har kommit sig upp och blifvit dopt - till Bornestrasse efter hans giftigaste vedersakare bland Israel - och som enda relik fran giiettodagarna kvarstar dynastin Rothcchilds stamborg, putsad och sirlig, brunhvit som ett pepparkakshus med glasyr.
Detta ar Frankfurts verkliga c a s a s a n t .a, in- te det dar andra fodelsehuset vid Hirschgraben, fran hvilket utgick en ododlig protest mot det frodiga samhallets an- da.
Goethe bevars, " alle Achtung ", men ett firmanamn ar det dock inte.
Porten star, oppen, det ar alltsa visningstid.
I forstu- gan syns ingen biljettforsaljare.
Jag tittar in i ett kon- torsrum till hoger, dar en s ' impel dubbelpulpet berattar.
om prunklos iniljonarsid.
Vill da ingen ta upp afgiften- Jag hojtar upprepade ganger i det talror, genom hvil- ket Mayer Amschel, stamfadern, nedsande order till sina bitra ' den.
Ett odsligt eko svarar.
Tvekande, nagot kuslig stiger jag uppfor trappan.
En mork gang och inom en spj: alvagg annu ett kontor, san- nolikt Mayer Amschds privatkabinett.
Nej, har tors jag inte irra gratis langre.
Snart borjar har spoka, jag anar osalla bankirandar.
Forsiktigt smyger jag ned for den knakande trappan.
Judegatans tillbommade butikfonster erinra mig, att det ar sabbat, och jag inser, att spokslottets kastellan pliktforgatet uppel-$iller sig i synagogan strax ' invid.
Lyf- tande kanns det emellertid att ha lurat Rothschildarna pa 50 pfennige.
!
Romerberg i Frankfurt a.
M. Spokhusen i Frankfurt.
F - or hundrade gangen laser jag i en bok, som beda- rat mig alltsedan tidiga tonaren.
Men i dag verkar den fortrogna texten - jag kan den ju som Fader var - med en ny och fo-rvirrande tjusning.
Det beror val pa formatet.
Jag ar van att studera den i liten oktav med gnetig frakturstil, och nu ligger originalupplagan fram- for mig i brokigt tryck af sten och bjalkar, tornade mot skyn.
Jag stafvar och bladdrar i traf.
Den mjuka fuktbruna d a s r, ' som hor till sm4 gyttri- ga medeltidsstader, dallrar i de brunnsdjupa granderna och hiiljer vaggarnas tusen djarfva sprang och nycker i fortrollande halfskyrnning.
Den ena vaningen kastar sig handlost ut ofver den andra, och det vilda vagstycket upp- repas ideligen, tills gafvelkronen motas tvars ofver ga- tan med en tradsmal himmelsremsa mellan sig.
Rapun- zelgasschen, Goldhutgasschen.
.
.
Allt skapelser af dum- drygt praktiska riksstadskramare, som med valbehag dref- VO sina hanteringar i skumma prang och hollo him- melens ljus for en foga matnyttig inkraktare.
SA arbeta- de de i favitsko pa ett masterverk i klarobskyr - sagan som jag nu gAr och laser for hundrade gangen och som he- ter " Dichtung und Wahrheit ".
Det myllrar i kvalhingen af losslappt arbetsfolk och smutspittoreska barnungar; fran Mainkajen framvingla ur grandernas mynningar flockar af sjaare och matroser.
I appelvinsutskanlkningarna gar stamningen hog.
Rundt om J u s t i t i a b r ~ n n pa ~ Romerbergstorget sitta affarskvicka gat- pojkar och lura pa att aflocka nagon enfaldig turist en nickelslant medelst ' upplysningen, att de tre taggade gaf- larna midt for, det ar den heliga Romer, dar det forna rikets kejsare afato sina kroningsmal i kurfurstarnas krets.
Men jag har med mig en Frankfurtpojke, som vet battre besked om dessa ting och som pa okynne hjalpte till med serveringen vid Josef 11: s kroning.
En erfaren ga- mang, denne lille Wolfgang Goethe!
Staden s o m blef en roman. '
.
Det var en gAng for mycket .lange sedan, i stang- piskornas tidehvarf, da kom en trollkarl till den lilla riks- kammarrattsstaden Wetzlar,.
laste en strof ofver den och tecknade med sitt magiska spo en krets omkring den, hvarpa han halfsjungande drog sina farde och vardt al- drig mera sedd i den trakten.
Dar lag nu Wetzlar forgjordt, ororligt, for evigt bun- det af den maktigaste besvarjelse.
En ny tid, opudrad och jaktig, stormade an, och utanfor trollringen fick- den.
vackert gora halt.
Pa platta, ovigda marken hinsidan .. Lahn kunde den husera L med sina stalskenor och fabriks: skorstenar, men ~ e t z l a r s branta, kullriga gator ligga re-,, ...
.
serverade At Werthers adla skugga.
I denna backgrand bor unga doktor.
Goethe, skald
471 D A C N Y Lottes hus i Wetzlar.
hundramila hem, som krafver tusende och millioner mansk- liga lifstradar for att vafva sin storhet och sin ' lycka.
Om icke hennes hela lifsgarning forvissat oss darom, sa skall detta hennes verk ensamt g6ra det, sa som det genomskimras af hennes gladje ofver att vara en sa- dan tfad inflatad i nationens praktfulla vafnad, lockande andra att med gladje meta odet att lata skytteln lopa af med och skedklofven banka fast dari ' ens egen privata lilla lilla lifstrad.
Vi folja i laseboken ' knippen af sadana mer eller mindre medvetna om sin plats.
i den fosterlandska vafven, mer eller mindre individuellt framtradande, som- liga grofva, graa i den tarfliga men starka vadmalen, andra med en glans kopt genom exploatering af de mangomskrifna norrlandska.
rikedomarna.
Den andra delen af.
Anna Sandstroms lasebok har varit efterlangtad, och dar den nu foreligger ar d&amp;, som man vantat, en.
fullodig fortsattning af verket ' och foran- leder oss att pockande vanta pA det som aterstar - Svea- land och delar af Gotaland.
Hvad jag sagt i min anmalan i Dagny nr 12 ar 1908 kanner jag mig frestad att ord for.
ord upprepa.
Det ar samma skickliga och alltid taktfulla pedagogiska mastarehand som tecknar, men motiven for taflorna ' aro sa nara som mojligt det motsatta af dem hon hade att gora med 1908.
Nu ar det ett arbetslif bland timmersko- gar och fabodar, bland skogsjattar pa rot och skogsjat- tar p&amp; fard utfor skummande ' forsar, instangda inom ringbommen och jamrande sig under sagens j,a.rntander, ett arbetslif pii unga odlingsbygder, inklamda mellan fjall- ryggar eller som ett bram bredande sig vid hoglandets fot, srniningom under seklernas lopp hojande sig ur Bottenhafvet, ett arbetslif bland myrens dimn~or och sn&amp; topparnas hvassa vindar, under sommarens vanliga sol, som glommer att gA till hvila nar natten kommer, och vinterns buktande och ringlande hemlighetsfulla " jatteorm af eld, " fran hvilken " oupphorligt ljunga nya flammor fram, glansa, glimma och slockna ", himlaelden, som tyc- kes de enkla naturbarnen hemsk och fasavackande, Och detta arbetslif bygger p i en natur, som sallan ler och aldrig skammer bort men mest med skrammande och hotande och bedjande allvar jagar fram den ' manskliga energien och tvingar fram offervilligheten, afven om1 den ej jublar.
Ja, den ar kanske sa skrammande och hotan- de, att de ' bedjande tonfallen ej fornimmas, och da kan- ske den ej jagar fram energi och offervillighet utan ge- nom sin oofverskadliga storslagenhet och sina obegran- sade kraf pressar ned manniskoanden i dasighet och trumpen ovilja.
Sorlanningens kraft visar sig duadorii sprod, dar den lille gule mongolen ' mjukt bojer sig for den harda nodvandigheten och vinner pa den just genom att mjukt boja sig, dar det ej ar mojligt att be- tvinga och beharska.
Anna Sandstrom ar icke radd ' for att vara omstand- lig.
Detalj efter detalj framlagges, till dess vi foljt ett arbete frin dess forutsattningar genom dess metoder till dess resultat.
Ljusnans flodomrade inbjuder till studier af skogen och de naringar, som uppvaxa ur dess skote.
Vi folja ~jusnans oroliga lopp, floden, som likt maiiga '.
till yrket och jurist p3 lediga stunder, med smal fjarr- blick ritat bergen.
Har i ett horn af Domtorget ligger Kronprinsen, hans mathal, och nagra krokar langre bort klinga genom de smarutiga gafvelfonstren i Tyska ordens hus de spada och kanslofulla tonerna fran Lottes klaver.
I djupet under sitt gi ' ontomliignade murhvalf porlar Werthers brunn, och han ofver asen slingrar gangstigen, dar Werther evigt sviirmar i morgondagg, berusad af larkans och Homeros ' sang och af synrandens boljande kullar.
Bakom det dar dystra Erkerfonstret knallade en okto- bernatt det pistolskott, hvars genljud aldrig dor -- vakt- haivande brodern i franciskanerklostret sag blixten - och en liten rynkig, blid gumma forevisar med djup kansla af stgllets heigd Wilhelm Jerusalems oforandrade dublett.
((In diesem Stuhl hat sich der Werther erschossen.
Sie kennen den Roman? "
Pa inkvisitorisk tillfragan medger hon dock, att den rostiga pistol, som pryder sekreta- ren, ditlagts for fullstandighetens skull.
Romanen ar genombladdrad och man har att borja den p2 nytt, hvarvid man upptacker ett motto, ristadit pa en fonsterruta i ett hus, dar Lottes anforvanter bodde.
dei in Mund, geschaffen nur zum Kissen -!
!
I I Wetzlar gir i god for att denna inskrift har diktats af Goethe.
Naturligtvis hela Wetzlar finns ju till bara i hans ungdoms lyriska dagbok.
Huck Leber. '
- Litteratur.
Anna Sandstroms lasebok.
II.
Norrland.
Na- t u r och arbetslif i svenska bygder.
Stockholm.
P.
A. Nordstedt €k Soner.
1910.
Var bygd, vart land, vart hundramila hem, vaf af vart lif din storhet och din lycka!
, Dessa Heidenstam af kansla vibrerande ord, som An- na Sandstrom satter som motto for andra delen af sin geografiska lasebok, matte hon ha gjort till sina, nar hon kan teckna oss en sa vacker bild af just den del af vart ' ' '
- af de norrlandska utgores af en rad sjoar.
" Det ar, som om sjoarna vor0 parlor och sjalfva alfven snoret, som bara visar sig i mellanrummen ".
I Marman moter oss timmerstockarna.
Vid Askesta aro vi med om att plocka dem ut ur ringbommen, att " tumma " dem och marka dem och passa in dem i sagramen.
Vi se deras forvand- ling till virke och taga vara pa hvar bit af dem, ja, pa hvart sagspan, som faller fran dem.,Vi aro med om att lagra dem och stufva in dem och tanka oss deras fard till frammande land.
Vi se huru sagverksindustrien drif- ver upp jordbruket genom att standigt begara att bon- den skall skaffa mat at den befolkning, som tatnar allt- mer om fabriker och kopmanskontor, och vi fa veta hvil- ken praktig vinst han far for det besvaret, en vinst, som han kan ' betydligt oka genom att samtidigt odla sia skogs- bit och skota sitt laxfiske.
Vi maste ock ta reda pa hvarifran de komma, alla dessa millioner timmerstockar, som Ljusnans tjanstvilliga s t r h bar ned mot hafvet, och den undersokningen for oss till Harjedalen, vart sydliga Lappland, som ej orkar med att f6da fler manniskor an Uddevalla ' och fatt vanta pa jarnvag anda till 1909.
Den forespeglar en period af Iihktighet, som for vara tankar till medeltiden, da fard- vagen till Olavsmassan i Trondhjern gick darigenom.
Slutligen kommer kapitlet om de norrlandska.
skogarnas natur och ' lifsvillkor, kampen mellan de - olika tradslagen, om den " forsumpade " skogen p&amp; sodra Lapplands jamna hoglandsvidder, " skogs- och myrlandet ", ' dess raddning genom utdikning, om skogseldar och svedjande, om skogs- kultur.
Lika grundligt genomarbetade bli ofriga falt af norr- landskt naringslif, standigt knutet till geologiska och biologiska forhallanden.
Skildringen blir fargglad och latt genom traffande bil- der fran barnens egen varld, t. ex. dvargbjorkens blad aro s8 sma som ett barns lillfingernagel, krilkbars- och mj6lonrisets gren sa tillplattad., som om man bredt ut den mellan griipapper for att pressas, dvargvidet skulle vara en lagom stor buske At Tummeliten.
I skildringen af mrdandsfolkens vandringssaga ta- ges ' beroringen m&amp; norrmannen och de .norska intresse na med, men hvad man anda saknar ar sjalfva hufvud- dragen daraf i svenskarnas marsch langs kuster och uppfor alfvarna, norrmannens fran fjallen geiiom tvarddlar och nedat alfdalar, samt ' de konflikter, som uppsta p5 grund af renarnas totala negligerande af allt hvad gransrosen och kartor heter och deras trots mot all husbondernyn- dighet, nar hungern kommer pA.
En sandstromskt naiv och objektiv skildring af dessa foreteelserq skulle ' dels gif- vit forstiendets klara farger at historiens torra ord om 1500-talstvisterna om finnmarkerna, behofliga afven for!
dingen larare, dels At var segslitna politiska lapska fraga.
Den kommer gifvetvis icke att losas af var tid, utan de unga lockhufvuden, som nu barnsligt bygga upp for sig begreppet fosterland, f % nog en gAng grubbla ofver den.
Men darfor ar det viktigt, att just den ' forsta ' upplin je- ringen af fragan blir i all sin enkelhet bade riktig och tillracklig.
Jag tror nastan att kapitlet " En vinterfard i ofre Norrbotten " ar det roligaste i hela boken.
Matte nu intet skolbibliotek i detta land underlata att satta denna bok i handerna pa barnen men uppmana dem att om mojligt kopa den sjalfva, inte for att stalla den pa hyllan bland dammiga skolbocker utan bland de riktigt roliga boc- kerna.
Jenny Velan der.
Rattelser.
Med beklagande af de manga tryckfel, som trots en omsorgsfull korrekturlasning till redaktio- nens stora fortret pa grund af alltfor stor briidska p&amp; tryckeriet i sista stund insmugit sig i forliden veckas nummer, f3 vi harmed ratta nigra af de viktigaste.
I ar- tikeln ((Teofron Saveil star pa 1: sta sidan, 3: dje raden nereifran ~lgalleskll, skall vara: ~lgallisk "; sid. 458, forsta stycket af (~Nurnbergs genius1 (, star 11Hic jace Niirnhergll, skall vara: " Nie jacetll etc. Ett ombrytningsfel i arti- keln " Moral ": g&amp; innehallet obegripligt.
De tva forsta satserna af artikelns tredje stycke skulle haft foljande lydelse: Emellertid framgar ur alla sedlighetsdiskussioner som en solklar sanning omojligheten af att forena det stora fledakt man och kvinnor i en gfmensam trosbekannelse om Mrlekens och iikfenskapets id&amp; och tanda kattarb2l for dem, som tanka pa annat satt.
Men hvad vi kunna ar att rada bot for den partiella forlamningen af det all- minna rattsmedvefandets centra, hvilken mojiigor, att de mest elementara, eyes allmangiltiga hedersbegrepp ogetze- radt och ostraffadt kunna upphafias af man i forhal- lande fiii kvinnor.
Att ga ned i den daggfulla dalen, just sam solen stiger 6fver hojderna och later allt darnere, vatten- stralar, daggdroppar, gras och blommor glansa I silf- verprakt, att ga dar, pil de ofre terrasser, med en stor klase muskatellerdrufvor i handen, njutande omsom af denna och af det kristallklara vattnet, a f luften i den daggfriska morgonstunden, af all denna naturens harlighet!
.
det a r f~rtjusande, elektrise-.
rande!
Ord af Davids psalnier, s o m lata ntrriiden klappa i handerna, vinbergen frojda sig•â och all ma- turen prisa, jamte inanskan, sin skapare, uppstiga af sig sjalfva i sinnet, sason1 rena nattryck af egna kanslor och tankar.
Aldrig har jag, SASQHHB h8a, Echf sanningen af den danske tankaren Mastensens ord:.
.
•â6ud ' kan forvandla allt till sakrament.
Man kan utaf ' allt gora ett nademedel.
Hela verklighefen kan vara sakramental)).
Fredrika Bremer (.Ett par blad i f r h Rhenstr2; ?den•â).
Vara arade lasare manas vordsamt att ifrigt verka for NYS spridning genom varfvande af onya prenumeranter.
D A C N Y - -.
.
.
.
.
.
473 - anvandas till en automobiiutflykt till Drottningholni under kongressveckan.
.
.
Vidare redogjorde froken.
Anna Abergson for de sprakkurser,.
livilka foreningen, om tillrackligt antal; med- et forberedande.
arbetet for den internationella rost- lemmar anmala sig, kommer att anordna under vintern.
sasom forberedelse till kongressen.
Kurserna, som komma rattskongressen 19 1 1 i.
- Stockliolm pagar redan att paga 20 okt.-15 dec.
och 31 jan.-15 maj med en; med stor kraft och ifver.
Den stora centralkommitten har och en half timme tva ganger i veckan skulle komma att konstituerat sig med froken Signe Bergman, ordforande, betinga en afgift af 15 A 25 kr.
Se vidare annonsen i.
froken Axianne Thorstenson, v. ordforande, fr6knarna dagens nummer.
Foreningen beslot att det vanliga Centralstyrelsemotet Niiini Kohnberger och ' Elin Carlson, sekreterare, samtm i januari skulle.
hallas i Stockholm nasta ar. '
froken Anna Frisell, skattmastare.
Vid sidan af central- Froken Anna Lindhagen lamnade nagra kortare upp-.
kommitten arbeta fem subkommitteer: finanskomrnitti; gifter om Stockholms lansforbunds verksamhet under som- festkommitte, presskommitte, ' lokalkommitte, inkvarterings- maren, hvarpa froken Anna I (leman holl ett foredrag ofver komniitte, samt sekretariatet.
Som representanter i cen- Mary Wollstonecraft.
tralstyrelsen inkrada for festkommitten: amiralinnan Li- Kvinnornas diskussionsklubb i Stockholm holl torsdagen zinka Dyrssen, fodd af Ugglas; ' f&amp; finanskommit; en: of- den 6: e d,en-nes sitt forsta sammantrade for vintern i verstinnan Axeline Virgin; far inkvarteriiigskommitten: Svenska lakaresallskapeits lokal.
Sedan Ars- och revisions- doktorinnan Berta Nordenson, f. Kleman; for lokalkom- berattelserna foredragits och ansvarsfrihet beviljats styrel- mitten: doktorinnan Lilly Laurent; for presskommitten: sen for forvaltningen, feretogos en del val.
Ledamoter i fru Else Kleen; for sekretariatet: fru Caroaa Sahl von styrelsen bleFvo Fruarna Bergner-Andersson, A. Faustman, C. Shhl von Koch, H. Sachs, Else Kleen, E. Brissman, Koch.
Suppleanter aro: for festkommitten froken Bertlia grefvinnan M. Ehrensvard, doktorerna A. Sundqvist och M..
Hubner; for finanskommitten froken Anna Abergson; for Wester-Hallberg samt fro.knarna N. Kohnberger, A. Ljung-.
inkvarteringskommitten fru Alma Vik; for lokalkommitten berg och H. Wahlstrom.
.
Dr A. Sundqvist utsags till fru A: Harnmarlund; for presskommitten froken .Elin ordforande.
Revisorer och suppleanter atervaldes.
F6rutvarande styrelseledamoterna froknarna Wagner, Vagner; for sekretariatet dr Sofia Holnigren.
Ledamot af Stael von Holstein, dr Kinberg, froken Gyllencreutz, fru centralkommitteen ar dessutom fru Ann ' Margret Holmgren, Sellberg och fru Kjellberg had,e undanbedt sig aterval.
f. Tersmeden.
Aftonens diskussionsamne var de ogifta modrarna och Det stadsbidrag a 3,000 kr., hviket Landsforeningen i deras barns stallning samt mojligheterna till att fo9rbatt- och fb kongresskost ' naderna ' gjo ' ft framstallning om hos ra densamma.
Inledningsforedrag holls af fro,ken N. Kohn berger, som redogjorde for den tyska foreningen Stockhoams stadsfullrnaktige, har afstyrkts af dratselnamn- Mutterschutz, och hvad som genom densamma i Tysk- dens forsta afdelning, hvilken haft att i forsta hand af- land gjo ' rts for att forbattra ogifta och gifta ofvergifna gora fragan.
Tre af afd.elningens medlemmar, hrr Lamm, modrars stallning.
Som andra inledarinna talade froken Borgstrom och Osterlof, hade dock reserverat sig och E. Pauli, sekreteraren i Svenska fattigvardsforbundet, starkt - tillstyrkt ett anslag af 1,500 kr.
Annu finnes ju ernel- betonande att hvad som hos oss borde goras skulle spon-.
.
lertid nagot hopp om bidragets beviljande, nar stadsfull- tant ansluta sig till hvad som redan gjorts ' och sta i samforstind med ' de officiella myndigheterna, ej komma maktige sjalfva sedan ha att definitivt besluta.
Skalet att till att bliifva ett omplanterande af utlandska ideer pa1 svensk bidraget ej borde gifvas at Landsforeningen, emedan den- mark.
I den darpa foljande diskussionen framforde fro- sammas verksamhet ar att anse hufvudsakligen af politisk ken Anna Lindhagen samma synpunkter som hon fram- art, bor nappeligen vara utslagsgifvande.
Andra kon- lagdt i Dagnyartikeln af den 29 sept.
" Fattiga, ensamma inodrar och deras barnll samt framlade forslag till en.
gresser, exempelvis fredskongressen, hvilka val kunna an- petition frAn svenska kvinnor, hvilken skulle framhalla ses ha fullt sa starkt politiskt syfte, ha atnjutit stads- nodvandigheten af.
lagandringar i afseende pa de ogifta bidrag.
Det ar hoppas att detta tages.
i ofvervagande modrarnas stallning och barnens ratt gentemot fadern.
Af fru Hilda Sachs framlades forslag till resolu~tion nar stadsfullniaktige fatta sitt afgorande beslut.
Arbetet for den internatio- iiella rostrattskongressen., b D ' ' @ ende ut pA att motet skulle hemstalla, att den d d af Foreningsmeddelanden.
Stockholms F. K.
P.
R. holl forliden mandag under ordforandeskap af d: r Karolina Viliderstrom sitt forsta sam- mantrade for hosten.
Den viktigaste fragan for aftonen tt tgjorde ordnandct af fol-eningens bidrag till kongress- kostnaderna nasta sommar.
Efter framforande a€ atskilliga forslag beslot motet uppdraga at styrelsen att bestamma sattet att inkassera den afgift i 1 kr.
pr medlem, son1 redan vid Centralstyrelsemotet i Jonkoping i januari fastslogs sa- som det lampliga bidraget fran de olika foreningarna.
Fru Ann Magret Holmgren meddelade den gladjande nyheten att foreningen i gafva af forfattarinnan froken Lotten von Kramer fatt mottaga en summa af 1000 kr., afsedd att behallningen af Barnens dag i ar, som inte gar till skol- lofskolonierna, anslas till de ogifta modrarnas och deras barns hjalp.
I den lifliga diskussio~ieii deltogo afven mailliga ta- lare, sasom redaktor von Koch och dr Juiiclell.
Motet antog fru Sachs ' forslag till resolution, och styrelsen be- slot tillsatta en kommitte for utredande af mojligheterna att Fa till stand eli p ' etitioii fran de svenska kvinnorna i enlighet med det forslag froken Liiidhageii framlagt.
Sprid Dagny!
-
II Fragor och svar.
I I - STOCKHOLM.
(Platssokande f; sina annonser inflr ' rda i Dagny for Iznlfva priset eller 7 ' 12 ore pr nana. / jnskas i en kelt, biittre iitigkarlslicni en 26 ars elementarbildad, Iiils- igt uppfostrad flicka.
Tackszm for; var till " M.11, Landskroria, p. r. if UNG lararinna onskar fran den 18 nov.
till den 30 jan.
komma i battre familj.
Ar villig att lasa med nybegynnare och for ofrigt ga frun till handa.
Svar till (# H. J.11, Moln- anskas hos ungherre eller a~ikenian bo p r. d bildad flicka, ar van att ined ord- ning och sparsamhet skota ett h m.
Svar emotses iiied tacksnriilitt till Studentska 81910i1, Elmhult p. r. onskar plats i familj som larariiina.
Svar tili realistil il, Karlskrona p. r.
~ ~ - A R I G bildad flicka, som gr- nomgatt husmoderskiirseri i Fack- for.
liiislig ekonomi i Upp- En 19-Mg examinerad skolan sala.
onskar mot fritt vivre korniila smaskollararinna onskar plats i fa- i en ansedd familj s5sotii hjalp och milj att undervisa l - 2 barn i van- sallskap.
Svar till host en 191 011, liga skolamnen, garna nyborjare.
Oumaelii Annonsbyra, Malmo.
Onskar anses som familjemedlem.
Rekommendationer kunna fis.
Svar emotses tacksamt till " Genast ", BATTRE FLICKA, kutiiiig i etik lare matlagning, bukniiig 111. in denna tidnings expedition.
onskar for att vidare utbi1d; i sig hushall komma i aktriingsviird fatii dar god mat och trdl.
tippliggii forekomma.
For att f4 disponcr: utan hem onskar under ferierna nagon del af dagen for rgeii i-iikn frin den 1 dec.
till den 1 mars onskas endast liten liiii cller frit plats i familj att undervisa barn i vivre.
Svar till 81 Nov.ll, Lantls- smaskolans amnen.
Svar emotses krona-Postens exp., Landskroiia.
tacksamt under adr.
fiLararinnall, inom 8 dagar.
Ronneby p. r.
N UNG battre flicka onskar til slutet af okt.
plats i fam.
N.
' igo kunnig i somnad och van vid; it Ung flicka deltaga i inom ett Iiem forckom.
onskar plats i battre familj i staden mande gorotnal.
Nigon lon otisk eller p i landet, for att deltaga i vard.
Svar till ~lFatniljeiiiedlcm~~ forekommande goremal.
Kiinnig i under adr.
S. GiitiiaeIii Atinoiisbyra matlagning.
Har genomgatt 8-klas- Stockholm f. v. b. sigt laroverk och kan, om s % on- skas, vara behjalplig med laxlasning.
Onskar bli ansedd som familje- BARNKAR, iiigot niusikalisk, X Arig flicka som gc.iioing; ' itt 8 medlem.
Svar med uppgift om laroverl&lt; sanii: kortare Iiris 1 lonevillkor till " B.
C.
", Sodra Sand- klassigt Iialls- och kliidsomiiads1; urscr on: I kar plats som Iijalp och ~all~lial: Road af skrifgoromiil.
Svar ti ' ~SniAlandska 20 arn, Jonkoping p. r Hvar kan man prenumerera pil Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera B dessa stallen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man aZZtUt gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklildor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / l, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skaii man farfara far denna provisions er- hallande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga pil ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander a l h bestallda ex. SamIaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Elhr: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lasa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i lanrorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPEDITION, Vardinneplats Plats som Husfores tandarinna Lararinna E Ung studentska Berattelse for barn och ungdom.
Tsarens kurir * Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- ' tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En samling sagor af Harald Ostenson.
303 sid .. 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
.
Berattelse for barn O,,, dom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Parzival I l I Sagogrottan i Sagoskogen.
II Den hemlighetsfulla iin.
I Hjalten bland hjiiltar; i$; $pp~;; ~; Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner?
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
Berattelse for barn och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frin I &lt; I Nybyggarna i Kanada.
I I .^- .- - Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
som onskar resa utomlands soker plats som sallskap och hjalp for aldre dam.
Sokanden ar afven kun- nig i massage.
Ref. onskas och gifvas.
Svar emotses tacksamt till beharskande engelska och tysk iloktober 191Oil, Tidn.-kont., Kar- spraken, skicklig stenograf och nia skinskrifvare, van vid bokforiiig cic.
lavagen 6, Stockholm.
kassagoromal, onskar platsonibyt i host.
Svar emotscs tacksamt undc adress p plats ombyte hosten 19101 p. r. Teckornatorp.
af god och aktad familj, kompetenl att skota ett hem, soker plats som hushallerska hos battre, hygglig och aktningsvard ungherre.
Svar till " Srnalandskall, p. r. Sodra Vi.
som genomgatt liandelsslcola, on$ kar plats pa kontor, lager cllcr affar.
Tacksam for svar utidcr ad uVillig ", Nykoping, p. r. nagot musikalisk, anspr2kslos landt- flicka onskar plats i familj som hjalp och sallskap.
Garna dar det finnes barn.
Goda rek.
finnas.
Tacksam for svar till llordentlig ", Mariestad p. r. och son1 innehaft plats hos dornar soker anstallnlng som skrifhitrid eller a kontor.
Svar till 11Slirifb trade 1910 ", Sodertiljc, p. r.
Flicka med kontorsv ana rid Dagny!
Kvinnlig Bankkassor LEDIGA PLATSER.
Bildad f l.icka En fullt frisk, Skolkokslararinnor.
Kvinnlig kon t oris t mientlig och anspr2kslos flicka i af god familj erhaller stadigvarande Uder 16-78 ar, kan fa plats i en- nied anstallning vid storre afdel- plats for skotsel af en 4 manader !elt landtbrutarehem,, att se till ett ningskontor i landsorten soker till ganimal, frisk gosse.
Reflekterande .emton manaders barn och i ofrigt foljd af familjeforhallanden plats i Stockholm pa bank eller storre Vid den arbetskoloni, som a ckall vara barn kar, ordningsfull och ijalpa till med hvad som forekom- affarskontor.
Personlig installelse Lillsjonas vid Stockholm af Hjalp- van att pa egen hand skota barn.
mer.
Anses soni familjemedlem, om sa erfordras.
Svar till ~lKassal~, klassernas skyddsforening d.
1 in- svar med angifvande af Ionean- Lon gifves efter ofverenskomnielse.
Svenska Dagbl., Stockholm.
.
stundande april skall oppnas for sprak, betygsafskrift (ref.)
och foto.
h a r inom 14 dagar till Fru Agda %n Stockholms folksliolors hjalp- torde sandas till ingenior Pontus pers sot^, Torshog, Fjerdigslof.
.
klasser iitgingna barn, skall sasom Lindstrom, Orebro.
: orestandarinna anstallas en med $romilen i ett landthushall fiillt som genomgatt handelsskola on- ' ortrogen person, som darjamte ar; kar plats p2 kontor eller som tompetent att leda barnens upp- ined vacker handstil, kunnig i ma- kassabitrade.
Tacksam for svar Fostran.
Arslon 600 kr.
jamte fritt Tre befntt~zingar sdsonz bitradan- jkinskrifning och enklare kontors- iinder ads.
" Villigll.
Nykoping p. r. vivre.
Ansokningar inlaninas fore .le Ziirarimor i l z r d &amp; ekonomi vid goronial erhaller plats.
deii 1 november till undertecknad, Stockholnzs stads folkskolor kungo- LARSSON 8r PEHRSSON, Foreningens orforande, som ock ras harmed till ansokning lediga.
Kristianstad.
Ansokningarna skola stallas till lamnar narmare upplysningar.
gfverstyrelsen for Stockholins stads Frans v. Sclteele.
folkskolor och inlaninas a dess ex- ned 3 ars vana i storre affar, kiin- Fredsgatan 9, Stockholni.
pedition, Fredsgatan n: r 9, senast iig i alla pa ett kontor forefal- jen 31 oktober 1910 kl. 12 pa da- For syafdelningen i trikafabrik i ande goromal och med verkligt gen.
Vid ansokningarna skola fo- landsortsstad sokes.
Den sokande yoda rekommendationer onskar gas behorigen styrkt merit och bor vara mangarig i facket och ylats strax.
Svar emotses tacksamt tjansteforteckning, frejdebetyg samt hafva godt satt att kunna leda ar- inder adr.
: F. ((poste restante: Her rikstelefon 89 8r 436, Kristi- erhaller plats i familj att lasa lixor lakarebetyg afvensom handlingar ut- betare samt att fullt tidsenligt skota med tva gossar,.
soni g2 i laroverk visande att sokande ar behorig till Tillskarning, Syning, Maskning 8r instad.
4: de och 2: dra klasser, samt kunna den sokta befattningen.
Narmare Paketering m. ni.
Den sokande undervisa i.
pianospelning.
Svar upplysningar om konipetensfordr.~n- torde insanda betygsafskrifter och markt " Plats i godt hem11 under gar for befattningen erhallas a Of- loneansprak markt trikafabrik " under adress S. Gixma3ii Annons- adress S. Guniaelii Annonsbyri, verstyrelsens expedition.
Stockholm f. v. b. Lonen ar 1,200 kronor for ar byra, Stockholm, f. v. b. raknat; licka, 22 ar gamnial, onskar plats Af lonen beraknas 150 kronor i kontor, helst i landsortsstad, ge- utga i form af fri kost i skolkoket last erler l nov.
Ager 4 ars vana och 150 kr.
i forni af fri bostad, bokforing.
och kassas skotande, En ung fru, bosatt i vacker trakt itniarkta betyg kunna foretes.
kunnig i sjukvard samt intresserad dar sadan erlialles.
pa landet, onskar under hostma- Lirarinnebefattningarna tilltradas naderna sallskap af en ung engel- h a r markt fiKa; savanll, Hallsberg af fattigvard far plats i Kiruna den den 1 januari 1911. joste restante.
ska i och for ofning af spraket.
1 Februari 1911.
Stockholm den 20 september Svar till .Fritt vivre (1, Vanersborg Loneformaner: 600 kr.
pr ar, 1910. p. r. delvis moblerad bostad om 1 rum O f verstyreism.
och kok samt vedbrand och telefon.
Ansokningar med utforliga upp- - \] mig i enklare matlagning, bali- lysningar, betyg, referenser samt iing ni.
ni.
onskar for att vidare fotografi sandas fore 15 oktober itbilda sig i hushall komma i akt- till Fru Sigrid Lenander, hvilkei~ van och fullt kompetent att iinder- iingsv.
fam. dar god mat och trefl.
pa begaran sander instruktion samt visa i svenska amnen, sprak och qplaggn.
forekomma.
For att f3 lamnar andra nodiga uppgifter.
musik, erhaller genast plats for 3 lisponera nagon del af dagen for flickor 12-14-16 ar.
Vidare genom gen rakn.
onskas endast liten lon Tjaders Byra, Brukebergstorg 12, I. fritt vivre.
Svar till 111 nov.
", Utbildningskurser m. m. Stockolm.
.andskrona Postens exp., Lands- Muntliga och skriftliga rona.
Forestandarinna.
Ung flicka Kvinnlig kon toris t Forestanderska Guvernant Kon torsvan English Ladies!
Samarit sys t er Lararinna, Bildad, nitton- arig flicka nskar komma i godt hem for att ara som hjalp dels i hushallet dels id laxliisning.
Villig betala nagot.
var till ~~Familjemedleml~, Halrn- iad p. r. bildad, palitlig och barnkar, on- skas snarast mojligt att skota tva snia barn i Helsingfors, Finland.
God familj och formanliga villkor.
Svar med rek.
och foto.
sandas till frii L. Wasastjerna, N. Magasins- gatan 7, Helsingfors.
Kvinnlig gymnastikdirektor 3ynna Dagnys erhaller anstallning vid kuranstal- ten Borg.
Svar: Kamrerarekonto- annonsorer!
rett Kneippbaden.
Fredrika-Bremer-Farbundet: Drottninggatan 54. '
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbandets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
A h.
tel. 8 2 1 1.
Barnskoterska, frisk, stark, palitlig och barnkar, som dessutom vill deltaga med,hus- jungfrusysslor, sokes den 1: sta no- vember for 3 barn i alder 61 / 2-11 / 2 ar.
Rekommendationer, uppgift a loneansprak samt foto.
torde sandas till Fru Bankdirektorwinblad, Lands- krona.
En battre, barnkar flicka, Kvinnliga arbetsom riden.
upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
, Obs!
De billiga priserna ...
Till 42 ore mtr saljes ett parti extra prima Congressgardiner i olika farger 10 (soni ar villig att deltaga i alla hus- cm.
br.
Vanliga allniogegardiner fr. 3 (liga sysslor och som sallskap a1 ore mtr.
Filt och Schaggdukar.
Trad 9 ' diiss.
Foderdomestik 18 ore mtr.
Et tva sma flickor, 3 och 11 / ar, far ore parti battre gardiner i vackra monster bra plats i liten famiij pf Saltsjo- Bomullstyger fr. 29 ore metr.
Bordvax, baden.
Lon 300 kr.
pr ar.
Svar duk, Filtar, Gardinstufvar, Helylle-Cheviot kvalitet i.
olika farger saljes sardele!
till llMedleni af familjenll, Svenska god billigt.
Dagbladets hufvudkontor, Stock- Slumplagret holm.
MASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm Sprid Veckotidningen D AGNY!
I Mot rosen Parf yrner.
Deposition 8 ' Begar Gardin- 8r Mattlagrets och rikhaltigt lager af Stockholm, Siiilcr, de utsokt finaste parfymer frin nyiitkomiia katalog N: o ' 1.
Stiirsta de fornamsta i t t l a n d s k a firmor, sortering, billigaste priser.
Siiider finare och enklare tvalar, kam- gratis och franko.
Agcntcr antagas.
mar, borstar samt finare toalett- Salubrin till handaliiilles i Parfpnl-, artiklar.
Order till landsorten Speceri- och Fargaffarer.
Partilager mot efterkraf.
hos Geijer &amp; C: o, Stockholm.
A. V. Nording, har Salubrin visat sig vara ett verksamt medel, - och manga hafva befriat sig fran aterkom- mande ansiktsros medelst salu- brin behandling.
Sparkassa K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstsrg 8, Stort 11 Biblioteksgatan l l STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
63 Drottninggatan G3 Sprid Dagny!
ROSABBI= DALA-NATIONAL-MAGASINET 25 BIRGER- JARLSGATAN 25 INGANG FRAN BRUNNSGATAN.
Innehafvare: Fru Anna Lonnberg f r h Rattvik.
Alla slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m. Konstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkoiiiligt iikta.
Lek- sandslufvor, vacker, praktisk Iiufvudbonad for damer.
- - - - - - - - - - - ar ett absolut sikert medel mot rod niisa.
Bruksanvisning medf.
Pris I: 3.
Endast hos im HOLSIIN.
LUstniak; ircgatnn 8, i p. STOCKKOLM.
KAFFET HAR STIGIT w " ert %!
Passa darfor pa och kop af mitt Inneliggande lager3 soil PrLsbelont pa Norrkopings utstallning.
- h&amp;ppor och Prorrzenaddrak- annu saljes III1 fiiljande laga priser: ter forfardigas efter bestalhing, valgjordt arbete, billrga priser.
Fin Lavadosblai~dning ......................................................... 1: 1E Extra 1: ma Guatemala, Fin-Fin smak .................................... 1: 2C ALLM.
TEL. 168 30.
GOR ETT BESOK!
Extra 1: ma Ljiis Java, mild och god ................................
., ..
1: 2: Extra 1: ma BIA Java, synnerligt omtyckt .............................. I: 2f Utsokt Javablandning (flera goda sorter) .............................. 1: 3 (Wirens ofverfeta LANOLINTVAL, fina ' varldens favorittdl.
Extra 1: ma Central Amerik.
Kaffe ....................................... 1: 3: Erhalles i hvarje viilforsedd parfyniliandel samt direkt fran.
OBS.!
Akta Arabisk Mocca-blandning ................................. l: 3t A.
G. Wirens Tval- ocli parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
lava Liberia, hogfinaste kvalite .......................................... 1: 4: 21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
Forvaxla ej iiiiiia Kaffesorter med dem soni uf axidra firriio utbjudas utider samma namn.
Profenlig vara.
Redbar heharidliiig Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller forskotts lik vi^ [minsta parti 10 kg.).
- - - Skynda rekv.
Vid kop af 60 kg.
fraktfritt Annonsera i Dagny!
Utkommen marklig broschyr!
Prof af samtliga sorter mot ins.
af 20 ore i frimarken.
Klipr ur annonsen!
- - - - - - .......................:: j Samhallsskydd 0 B Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
- Pris 60 ore.
-: Erhalles gen.
hrr bokliand- lare eller direkt frin Emil.
Olssons Boktr., Drottning- KARIN gztan 49, Stockholin.
Storsta fabrik i Skandinavien for Da,mh&amp;ra,r ' Iketeri.
~ i r d i ~ arbeten a i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58.
-- Edvin Bergs Firgylleriaffar - Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras och forgyllas.
45 Nybrogatan 45.
EGNER, Sibylleg, 36.
Hornet af Karlavagen.
R.
T.
35 30.
A.
T.
210 04. masfe kopa ff den nyuppfunna Broderiapparaten hvarmed man sjalf till- verkar finfina vaggbonader, bord- ocli.
golf- mattor m. ni.
Pris pr st. 5 kr., pr 3 st. 12 kr.
Franko om likvid foljer ordern.
Rekv.
genast fr. Symaskinsaffaren, Burseryd.
Hygieniska Skodon med anledning af den internationella rostratts- kongressen i juni i91L Priset pa kurserna, som komma att pagil 20 old.- 15 dc.c 31 jan. -- 15 niaj med ll /!
timme tv5 ganger i veckan, blir 2.5 h 13 kr beroende af elevantalet.
Anmahingar mottagas af kiirsernris ledari~iii Froken Helene Philipsson pa Rostrattsbyran, Lastmakaregatan G, Sinck Iiolm, torsdagen d.
13 och mandagen den 17 okt.
kl. 3 4 e. iii.
satri fredagen den 14, tisdagen d.
18 och onsdagen d.
19 old.
kl. 7-30 3.30 e. m. '
OBS.
!
Prisbelonta af Drakt-Reformfor- eningen.
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
Allt arbete utfores noggrant och af basta material.
P. Gust.
Petiersson.
52 Drottninggatan 52.
Begar priskurant Tandlakare Stockholms F. K.
P, R: s sprakkurse.
tillverkas for Herrar, Damer och Barn, Drottningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(4431).
innan snorlif kopes, fran Franska Snorlifssommeriet, Norrnialmstorg Hvard.
: * /, 12-2 och lJ96-l /, 7 e. m. l, l tr. STOCKHOLM.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
GERDA ISBERG K. W. KARLBERG, Idungatan 5, StoeKholm.
Ett svart kladningstyg,.
6 mtr.
helylle satinklade, 90 cm.
bredd, tjock, mjuk kvalite, djup svart farg med Gotgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
ovanligt vacker glans, varar i minga ar, Mottag.
10-3.
Andra tider efter saljes till endast 10.50 st. Otto Oskarsson, ofverenskommelse.
Kl. N. Kyrkog.
22, Stockholm.
Kvinnorna i statens tjanst.
Hvad skola vi gora?
Af Ina Rogberg.
Fran varldens rostrattsfalt.
Af Eller2 Wester.
Germansk vallfard.
III.
Af Huck Leber.
Anna Sandstroms lasebok.
II.
Af Jeiziy h ~ f f i z d ~ l f; Arbetet for den internationella ri3strattskongressen.
Foreningsmeddelanden.
Notiser.
Prenumeration a, Dagny sker i % narmaste postanstalt eller bokhandel.
