# ID: svediakorp-per463
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,765
# sentences: 926
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 39.
S t o c k h o l m den 29 September 1910..
P P Prenunerat ?onsprls: l11 ar.
kr.
4: 50 ' la a r.
kr.
2: 50, l 3: 501 %,, ..,, 1: 25,, ...
. '
L ' snummer ' O Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm 8 narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- I - - Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' Telefoner: Altm.
63 53.
Riks- 111 S.
- Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: l P P E L L E N K L EMA N. l Mottagningstid: kl. 11-12.
- Sthlm 1910, F. Englunds BoMr.
Expedition och Annonskontor: Mastesamuelsgatan 51 1 en tr- - Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
3: e &amp; g.
I.
.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per ging 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 olo!
20 ggr 20010 50 gr-25 010.
~ n n o n s bor &amp; m %lamriad.
senast mandag f. m..
-.
Kvinnorna och " fullmaktstjansterna~ '.
.
En skrifvelse frbn Fredrika-Bremer-Forbundet.
E nligt hvad som forljudes lar forslag, till grunder for kvinnors tilltrade till statens hogre .larare- och la- karetjanster, bibliotekariebefattningar m. fl.
komma att framlaggas till afgorande redan vid nasta ars riksdag.
Kanske ar det alltfor fornlojsarnt att saga r e d a n, da det var i februari 1909, som kamrarne stadfaste den and- ring af regeringsformen, hvarigenom det grundlagsenliga hindret for.
svensk kvinnas innehafvande ' af vissa fullmakts- tjanster bortfdl?
Tidpunkten rna anses tidig eller sen eller intetdera, faktum kvarstar, att det ar en for kvinnors be- fordran i allman tjanst viktig principfraga, som nu nar- mar sig en vandpunkt.
Regeringsformens 28 5 handlar, som bekant, om ko- nungens ratt att utnamna ambetsman.
Innehafvarne af de tjanster konungen tillsatter .erhalla kunglig.
fullmakt p3 sin befattning, och haraf har benamningen " fullmakts- tjanster " uppkommit.
Enligt paragrafens ursprungliga ly- delse var det endast man, som kunde bekladas med kung- lig ambetsfullmakt, men genom ofvan antydda riksdags- beslut har antagits ett sa lydande tillagg: " Till larare- befattningar vid statens laroanstalter, de teologiska lara- retjanstma.
vid wiversitet&amp;na likval undantagnaj till andra bestallningar vid inrattningar for vetenskap, slojd eller skon konst samt till lakarebefattningar ma i den ordning som ofvan sagts " (d. v. s. i statsradet och pa farslag af vederborande myndighet) ') och med- till- lampning af de grunder, som af ~ o n u n ~ e och n.
Riksda- .. gen godkants, kunna utnamnas och befordras afven in- fodda svenska kvinnor ".
Det var pa grund af motioner af hrr Trygger.
och Kjellberg, som denna lagandring avagabragtes, och infodda svenska kvinnor ha harigenom fatt sig principiellt tillerkand ungefar samma ratt till full- rnaktstjanster, som enligt grundlagens bud tillkommer " ut- landske man af utmarkt fortjanst, de dar den rena.
evan- geliska k a n bekanna. ' '
,,.
.
Tills vidare ar det dock endast pa papperet, som kvin- norna fatt sina befordringsmojligheter .okade.
.
For.
att ratten fran att vara en blott teori skall 0rnsatta.s i verklig- het krafves, att konung och riksdag skola godkanna de grunder, efter hvilka denna omvandling far ske, eller nied andra ord for hvarje slag af befattning med full- maktstjansts natur faststalla for kvinnor lone- och pensioneringsbestamrnelser m. m.
Endast en flyktig blick pa riksdagsdebatten af den 13 april 1907, den dag da grundlagsandrinp antogs hvilande, ofvertygar emel- lertid om att det aterstar att diskutera icke endast aflo- ningsbeloppens storlek och pensionsaldern utan.
ock&amp; h v i l k a tjanster inom de i grundlagen, namnda.
befatt- ningsgrupperna, som utan vador, for samhallet och en- skilda kunn.a oppnas.
for kvinnor.
Under den i biida kamrarne ratt utdragna diskussionen kommer gang p i gang det resonnemanget ater, att de da for ogon- blicket blott vore fraga om att bringa sporshalet till losning i princip och att detta vore en sa mycket mindre, ' - ' -
betadlig sak, som sedan funnes mojlighet att genom all- man.
lag begransa den faktiska .. giltighetssferen.
Detta tal to ' rdti Ickke ha varit utan verkan pa de mera drojande och tvehagsna bland lagstiftarne och vid ett genomlasande af de- batterna kommer den tanken liksom af sig sjalf, att det myckna .ordnapdet om g r u n d e r i betydelsen af ur val a f: t f a n s t e r kanske redan spelat sin storsta roll nam- ligm.
vid- det - tillfalle, d i det gallde att f&amp; grundlagsand- ring&amp; .antag&amp; af kamrarne.
Man befastes i denna upp- faitning; dter&amp;n knappast uttalandena i riksdagen och an., mkdre riksdagens skrifvelse i amnet ge n2gon led- Itinb ', b&amp;&amp;inde de linjg efter hvilka ett sadant urval.
sh11 ske.
Karnpunkten i friigan ar dock nappeligen hvilka af de bef ' aitningar, hvartill regeringsformen i sin nuvarande Frm-.
~ p.
p n s i tilltride; som faktiskt.
skola goras tillgang- liga - for- kvinnor.- De restriktioner, som mojligen kunna tillkomma,, vantas knappast att bli af nagon st6rre be- tydenhet.
- Langt viktigare ar sporsmalet om kvinnornas af loning- i dessa for deras vidkommande nya tjan- sasom ar att hoppas - i en snar fram- ster.
Nar tid kvinnor erhalla ratt att soka och inneha profes- surer, lektorat, adjunkturer, provinsial- och lasarettslaka- retjsnster, bibliotekarie- och arkivariesysslor, - for att ta nagra exempel ur hogen af nyoppnade befattningar - med .hvilka .belopp skall val staten anse skaligt att lona det kvinnliga arbetet pa dessa poster?
Det ar den s. k. Loneregleringskommitten, som af regeringen fatt i uppdrag att utarbeta.
de narmare be- stammelser, enligt - hvilka de i regeringsformens 28 •˜ namnda statstjansterna skola f5 tillsattas afven med kvin- nor.
.
.
Med anledning.
haraf har Fredrika-Bremer-Forbun- dets ' styrelse i dagarna uppvaktat kommitten med en skrif- velse i ' fragan.
Kommitten har for sitt arbete begart till- kallande af kvinnliga sakkunniga, och i anseende hartill har forbundets styrelse funnit det lampligt att utan inga- ende p&amp; detaljer blott ' gora nigra allmanna utelanden i till saken harande sporsmal.
Sarskild uppmarksamhet ag- nar at friigorna om afloningarnas storlek och pensionsaldern.
.
.
l ?d enda plausibla skalet for kvinnornas genomgien- de ' lagre ifloning i de statstjanster, dar de hittills an- st-allk,.
ar deras tidigare intradande pensionering med den~ .storre kostnad for staten, som daraf foljer.
Harmed ar .ej sagdt, att hela den existerande loneskillnaden far sin forklaring i pensionsiildern.
Ifriigasattas kan ock, om det - under alla forhallanden ar idvandig-t att pensionera kvinnor forr an man.
Den kvinnliga arbetskraften an- ' tages vara- tidigare utnott.
Att sa verkligen kan forhalla Sig .star med all sannolikhet i .det intimaste samband med de kvinnliga statstjanarnes, sarskildt i b6rjan af deras ba- na, knappa ekonomiska forhallanden.
Den lilla lonen tvingar- dem.
till extra arbete eller umbaranden, och hvar- ken den ena utviigen eller den andra torde kunna ha an- nat: an - en nedbrytande verkan p i kroppens krafter.
Det ar under sadana omstandigh.eter ej fullt visst, om behof- vet af en tidig pensionering ar ett medfodt och ofor- ytterligt kvinnligt sarmarke eller om det endast hor till de egenskaper, som da erforderliga betingelser finnas, la-.
.
.- t ' Juvel- Guld- &amp; Emaljarbeten ta sig forvarfvas.
Att under nuvarande forhallanden fa ett pA mera allman erfarenhet stodt antagande om kviii- nors formiga att under lyckliga ekonomiska arbetsvill- kor bibehalla sina krafter ar af latt begripliga skal -- de arbetande kvinnornas i det stora hela tryckta stallning ---.
ej forenligt med det mojliga.
Enstaka exempel tyda dock pA att kvinnor med krafvande arbete kunna, under fonit- sattning att deras ekonomi tillater dem att sorja for hal- sans behof, afven vid ganska framskriden alder ha obrut- na krafter.
Om det forutsattes, att i de hogre statstjan- ster, hvarom har ar fraga, kvinnorna f&amp; arbeta under go- da ekonomiska forhallanden, torde det ej strida mot na- gon direkt erfarenhet att antaga, att de i sidant fall ocksi skulle bli i stand att kvarsta i ambetets utohing lika lange som sina manliga kolleger.
Af intresse ar det att beakta huru i utlandet statsmakterna lhngt ifran alltid aro lika angelagna att pensionera kvinnorna tidigare an man, sasom fallet ar hos oss.
I hollandsk statstjanst at- det regel, att man och kvinnor ha gemensam pensionsalder, och i Frankrike afga man och kvinnor ur tjansten efter lika antal tjanstek.
Afven i vart eget land formarkas ten- denser att hoja kvinnornas pensionsalder.
Sa ar det starkt i fraga att betraffande lararinnorna.
vid statens samsko- lor framflytta afgangsaldern fran 55 till 60 ar.
Skulle emellertid i statens hogre ambeten kvinnorna komma att utofva sin tjansteverksamhet lika lange som mannen, da hade ocksa darmed det enda verkliga skalet for en lagre kvinnlig loneskala forfallit.
Det vore ander sadana forutsattningar en utomordentlig orattvisa att ej utan anseende till kon ge lika len f&amp; lika arbete, savida icke det osannolika skulle intraffa, att behofsprincipen med fl slag infordes i alla dessa befattningar och mannen- eller kvinnan- familjeforsorjaren finge en hogre afloning an den ensamstaende manliga eller kvinnliga tjansteinrie- hafvaren.
Nagot sadant later sig dock knappast tankas, d i behofsprincipen hittills ej ar tillampad vid aflonandet af svenska statens tjansteman.
Daremot finnes det atskilliga skal, som tala for att kvinnorna i de hogre statsambetena sko- la komma i Atnjutande af samma LoneformAner som man- nen.
I de ofriga grenar af .statstjansten, diir kvinrior hittills anstallts, har det - sasom vid samsko !orna, vid post, telegraf och jarnvag - befunnits lampligt att inrit- ta en del lagre aflonade befattningar afsedda for kvinnor.
Pa detta satt har man kommit ifran den orimlighet, som lig- ger dari att lata afloningen i en och samma tjanst vara beroende uteslutande af den arbetandes k6n.
Detta till- vagag~ngssatt later sig dock svarligen tillampas pa dc hogre statstjansterna.
Hvad sags om ett pa forhand bestamdt antal kvinnliga professurer vid Uppsala Uni- versitet, vissa kvinnliga provinsiallakaretjanster i Skkfic eller sarskilda for kvinnor afsedda lektorat vid Norra ' La- tin?
Den i och for sig onekltgen fyndiga principen blir obekvam for det hogre kvalificerade arbetet.
Har for- blir tjansten d.ensamma afvensom fordringarna pa kompetens arbete, innehafvaren ma vara man eller kvinna.
Den en- da skillnaden i forutsattningar ar den, att de kvinnliga ambetsmannen p&amp; grund af flickskolornas hogre afgifter fA drygare utbildningskostnader.
-- -- - - -.
f.
.
DAVID A N D E R S E N Qb Comp.
f 4 Hoauvelerare.
Fredsgatan 4.
-- .. .- M e e * + e e.
~ + e e e ~ e + ~ v e * ~ + ~ e ~ e e ~ ~ ~ ~ ~ e ~ e ~ e e e ~ ~ ~ e e e I i.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
e.
.
Aberapa alltid annonserna ......
i Dagny e. e.
.
.
.
.
.
.
.
.
e.
e.
.
.
.
.
e.
.
e.
.
.
e.
.
i.
+:
D A G N Y - 443.
.
I nagon man - kan det ock vara plakalladt att varna vederborande for den fara, som alltid ligger dari att lata vissa slag af arbetare fullgh-a sina Aligganden for en mindre lon.
Erfarenheten fran saval enskild som .allman tjanst visar, att de lagre lonade arbetarne tillvaxa snabbt i antal pa de hogre lonades bekostnad.
Har har i stora drag ungefkirligen atergifvits den tan- keghg, som genomgar Fredrika-Bremer-Forbundets sty- relses ofvan namnda skrifvelse, hvilken utmynnar i eni hemstallan till Loneregieringskonimitten att i samtliga de statsambeten, hvartill .grundlagen oppnar) tilltrade fok kvinnor: fores1 samma afloriingsvillkor och samma penL siorisalder for kvinnor som for man.
I hvilken utstrackning kommitten och sedermera rege- ring och riksdag befinnas villiga att beakta de fram- stallda.
onskemalen, det .far framtiden utvisa.
Sakert ar emellertid, att detta arendes vidare utvecklingsgang kom- mer att med spandt intresse foljas och det framfor allt af de kvinnor, som saken narmast ror, namligen de aka- demiskt bildade.
De kvinnliga synpunkterna pa fragan torde kunna sammanfattas i orden m e d l i k a p e n s i o l n s a l d e r Axianne Thorstenson.
l i k a lon. '
, Fattiga ensamma modrar och deras barn.
M. atte den vadjan till manniskors hjartan och rattskans- la som uttryckts sa varmt och ' starkt i denna tid- ning ej vara gjord forgafves.
Ja, kvinnorna fa ej nu slap- pa taget, de m&amp;te forsoka gora nagot.
Hvid skola vi gora?
Naturligtvis i forsta hand hvar o&amp; en i sin man hiilla indignationen ofver orattradighe- ten vid makt.
E n del bland oss kan nog ocksa bidraga till forhallandenas forbattring.
Den hardare dom ofver och det fordjupade ansvar hos barnafadern, som alla af de senaste upprorande kvin- nohistorierna gripna ropa pa, bli antagligen nog en verk- lighet bara vi fa lagen i hithorande fall andrad.
Lagen - har ' i alla fall i mycket den valgorande inverkan att kom- ' ma folk att tanka sig for, ej uteslutande af rent praktiska skal, af fruktan att komma ut for en strang lags be- stammelser, men lyckligtvis ocksa kan en ratjfardig lag ska- pa fram en fordjupad rattfardighetskansla.
Man hoppas darfor, att det skall bli battre, nar var nuvarande lag, enligt hvilken, faktiskt en barnafar, som icke bidrager till barnets uppehalle, ej kan hallas efter, savida ej fattigvard uttagits pa den grund att modern " ar oformogen till arbete '?
(ar hon bara klen eller hen- nes arbetsformaga nedsatt sa har lagen ingen effektiv kraft), blir andrad i likhet med den norska och den danska.
I vara grannlander ha de det sa lyckligt stalldt att dar ' redan ar infordt nutidens oafvisliga fordran p2 att bar~iuppfostringsbidrag af fadern alltid skall kunna fordras antingen modern ar frisk eller sjuk, antingen hon.
begart fattigvard eller ej.
Och man forsakrar sig om detta bidrags verkliga utfaende, darigenom att det kan ut- tagas hos arbetsgifvaren af hans lon,.
genom emigrations- forbud samt genom att den forsumlige.
baniifaderris.
.
egendom kan sattas under kvarstad.
Nar skola vi fA vara lagbestaminelser i.
hithorande afseende andrade?
Att detta blir snart, ar det fornamsia af allt, till .ensamma modrars ock.
barns hjalp.
.
Fattigvafds-.
kommitten har detta under utredning, mycket forarbete.
ar nedlagt, nar blir forslag till lag fardigt?
' Och matte se- dan regering och riksdag vara fortfardiga - detta a i en " fraga och en fordran, som kvinnor bora framstalla, undertecknad har hort att lag angaehde tvangsiiiter- nering af alkoholister nu ar fardig inom kommitten; man ma hoppas att denna da skall kunna tillampas - vig fall ?f forsuriunad forsorjningsplikt.
Men det syks.
" erkligen vara en stor brist, eller atminstone nig&amp; myci&amp; bekla- gansvardt, att ett forslag e j samtidigt kommer fram om de friska och fullt tillrakneliga barnafadernas.
forso-rjnings- skyldighet.
Fattiga ensamma modrar och barn aro emellertid ej hjalpta bara med tvang till forsorjningsskyldighet, emedan hvad som kan utkrafvas af en ekonomiskt daligt situerad man ej kan bli sa stort.
Till halften eller till en hel ut- ackordering kan det ju racka men om modern skall kunna fA ha barnet hos sig, som i de flgta fall ju iii det enda naturliga, da behofvas afven.
andra atgirder -.
an lagar.
Det fattas billiga bostader, det fattas ordentligt be- taladt arbete, det fattas anordningar i tillracklig,mangd for att arbetande modrar nagon del af dagen skola kunna lamna bort barnen, det fattas upplysnings- och ' formed- lingsbyr ' aar for olyckliga modrar, det fattas hem f6r mod- rar och barn, dar de fa vistas tillsammans medan barnet ar spadt.
Tank sa mycket arbete-for de kvinnor, sorn.aro nog lyckliga att ha nagon tid ofver att arbeta for samhal- leliga forbattringar!
Pa en del hall ar nagot Atgjordt, men ingenstades pa langa ' vagar .tillrackligt, och tank se-.
dan p !t hela landet!
Vidare ar det visserligen att hoppas i en e j SA 1Angt aflagsen fyamtid att vi fa moderskapsforsakring, SA .att un- derstod utgar nagra veckor fore och nagra veckof efter barnets fodelse, men for att vara effektivt maste moder- skapsforsakringen stracka sig tills barhet kan forsorja sig sjalft.
Och innan samhallet ar sa omdanadt att detta ar en verklighet, ha vi inte annat att gora f6r att hjalpamod- rarna an genom dessa humanitara vanliga hjalpmetoder, hvilka af somliga foraktas som varande valgarenhet ..
Men de skola icke utforas som valgorenhet - och d % bli de ej heller detta - utan de skola utforas af rattvisa och af pliktkansla och i mojligaste utstrackning af staten eller kommunerna sjalfva: Bara i var hufvudstad huru mycket finnes ej att gora?
De stora vaningarna borja nu visserligen sta &amp; t- hyrda, men framfor enkelrumhet star annu ko nar oet skall hyras ut.
Var fattigvard $r human i jarnforelsemed sa, mangen annan Orts fattigvard, och dess tjiinst&amp;nih forsoka - SA vidt mojligt ar - taga reda och ' ' krafva ut understod af barnafaderna; en sarskild upplysningsbyfa ar anordnad af fattigvafdsforbundet.
Och.
.dock.
hur. '
, ' ' -.
.
&gt;.
.
.
att Christian Lundeberg, som efter mycket betaiikandc uppsatts som andre man i stallet for statsministern, foll igenom.
Detta astadkom naturligtvis allman villervalla, en afsagelse till hans forman, som iiite gjorde onskad effekt m. m. Kronobergs lans landsting valde darefter Lundeberg efter forre landshofding Oelreich, hvars man- dat var utganget.
Sedan detta val skett, och hr L~rzde- berg med tacksamhet mottagit detta val, pastas det frin Gefle, att den ene socialdemokraten icke skulle vara val- bar, hvarfor hr Lundeberg till sist skulle bli vald dar ocksa.
En del tidningar tyckas.
antaga, att hr L. da skulle afsaga sig den redan antagna kandidaturen i Kro- nobergs Iiin, i hvilket fall suppleanten ingenjor Adolf Roos skulle gA in.
Tyvarr ar hr Roos bortrest, sa jag har inte varit i tillfalle att interpellera honom om hans stallning till kvinnans rostratt, men jag hoppas, att han ar att rakna till anhangarna; han ar ingen utpraglad hogerman.
Hvem som gar in i Gefleborgs lan, om hr Lundeberg stannar i Kronobergs, vet man icke.
Dar ar det hela ganska kaotiskt.
Men vi fa val vara glada, att det atminstone inte blef hr Johan Ostberg, som gick ii, pa socialdemokraternas kupp, utan forutom hr Olof Jons- son i Hof en gammal f. d. riksdagsman i Andra kam- maren Goransson i Asen.
De bida frisinnade, Pettersson i Piboda och Karl Ekman i Eskilstuna, samt socialdemo- kraten Ernst Blomberg kunna beraknas vara vanner till kvinnans rostratt, hvarfor detta val i alla handelser blir -- en vinst p2 tre roster.
Historien ar just ingen upplyftande illustration till hvad som kan fiketagas med vart proportionella system.
Men det maste rattvisligen sagas, att det storsta felet 20 % Ofver hvarje ny landvinning for kvinnornas sak, som ligger dari, att man i nagot slags begar efter enIaet och den amerikanska tidningen Woman ' s Journala har glad- konsekvens bestamt att samma metod skall anvandas vid jen anteckna, synes en vignett afbildande en dufirn med alla proportionella val.
Metoden ar utarbetad med tznke en olivkvist i nabben.
Vi acceptera dufvan sasom oper- pa valen till Andra kammaren, d&amp; man har att gora med bringare af goda budskap och komma a# under ofian- stora valkretsar, dar partistallningen icke ar kand p3 for- sfaende rubrik notera segrar som vinnas i den inter- hand.
For att mota alla de svarigheter, som da uppen- nationella frihekkamp, som vi kalla vara dagars kvinno- bara sig, har den blifvit sa invecklad, under det att aiiyc.
ket enklare metoder skulle fora sakrare till mNet vid va- rorelse.
len till Forsta kammaren inom landsting och shdsfuih.
Fursten af Baroda (vasallstat nordost om Bombay) maktige.
Det ar framfor allt n h partistallningesi ar kand, hvilken gjort SA mycket for de indiska kvinnornas upp- som man med utsikt att lyckas kan anvanda den nuva- fostran, har forordnat att kvinnorna skulle fa rostratt vid rande metoden till sadana dar rofvarkupper.
Nu ar de kommunala valen i hans furstendome.
Han har ocksa emellertid lagen om val till landstingen s&amp; oerhorcit vards- grundat kollegier och tekniska skolor for flickor, och hans lost hopkommen att hvarken valhemligheten eller ens val- dotter ar den forsta indiska prinsessa, som aflagt mogen- kontrollen ar betryggad, hvarfor man troligen redan hetsexamen vid kollegiet i Bombay.
vid nasta riksdag maste ta upp fragan om battre bestam- - melser harutinnan.
Eftersom man da i alla handelser maste lappa pa det stora verket, kunde det verkligen va- ra skal att ofvervaga, om det inte skulle vara fordelaktigt att ga ifran den dar misslyckade konsekvensen och ta cn andstingen hafva nu afslutat sina val till Forsta kam- enkel metod vid val till Forsta kammaren, som landstings- maren.
Det allmanna intresset har framfor allt knu- man och stadsfullmaktige kunna begripa.
Det skuilc sa- tit sig till det stora valspektaklet i Gefle.
Socialdemo- kerligen ge battre resultat, ty den nuvarande ger alltfor kraterna inom tinget, hvilka p8 grund af sitt antal borde stort utrymme at raknemastare med robusta sariwetcri.
haft e n riksdagsman, togo sig namligen till med att Skall ater metoden ytterligare utbildas, SA att den a ena si- rosta med de moderates partibeteckning och fingo dar- dan passar till Andra-kammarval och a der; andra kan igenom in t v a ledamoter.
Dessutom medforde knepet, mota knepen, nar man kan rakna ut hvar rCst, d&amp; blir -- --.
- -- manga oupplysta, fortviflade modrar finns det ej inom vara bostadskasarner?
Tva hem for ogifta modrar och deras barn finns det, ett ar under upprattande; hur otillrackligt ar dock icke detta?
Mojligheten att lamna bort barnen under dagen, medan arbetet pagar, hvilket; j mojliggor for modern att fa behalla barnet hos sig, sedan moder och barn lamnat smabarnshemmet, finnes genom barnkrubborna, men en- dast en krubba finnes i hvarje forsamling.
Axel Hirsch har sa riktigt skrifvit i denna tidning om att tillrackligt med inlamingsstallen ar fullt lika viktigt som smabarns- hem.
Pa tal harom kan for ofrigt namnas, att i Norr- .koping Tar finnas en moiisteranordning i detta hanseende, en krubba, dar barn fa lamnas in och dar modrar kun- na erhalla lampliga rad och anvisningar.
Den, som i likhet med undertecknad har att @ ra dels med barn, hvilka skiljas fran modrarna for utackordering, dels med modrar, hvilka for denna utackorderings skull komma i skuld till fattigvarden, kanner med visshet aii i manga, manga fall - kanske i de flesta - borde modern och barnet ha fatt halla ihop.
Detta kan re- aliseras, om vi fa en ny lag for forsumliga barnafader och mojlighet for m ' odrarna - saval for ankor som for ofvergifna gifta eller ogifta modrar - att billigt kunna ha barnen boende hos sig, afven om de sjalfva arbeta borta.
For detta borde vi alla ena oss om att arbeta.
Anna Lindhagen.
En ny dufvopost.
L.
Kop O S k U m m a d m j o l k direkt hemsand- i plomberade karl till 17 are pr liter.
AKT1 E BO LAG ET M EJ ER1 ET VICTORIA Rlh 70, - pl.
H o e v er an t o r - B9 37, .e. * * ee. *.
* e * * e.~ * e * ee * eeeeeeee * ee * +e+e++ee+eee~eteeeeeeee+~ i m * * - o StnKiiirHtaiingen.
i E X C EL S I 0 R i: e.
.
Utf6r all slags tvatt, SZ- val for familjersom hotcll m. m. jamval gardintvatt Maskiner d modernaste beskaffenhet.
i i i ....... .............................................
.
:: as Birler Jarlsdatan (ofre porten) Allmanna och Rikstelefon 93 27 89
445 D A G N Y - det.
sakerligen an mer inveckladt, och mycken konst kan gora manniskorna rasande.
I de.
ofriga lanen med allmant omval gick det mer efter berakning.
I Skaraborgs lan erofrade de frisinnade tva platser, i Stockholms lan en, som besattes med kvin- nornas palitlige van, hr Ernst Beckman, och socialde- mokraterna en, som tillfoll professor G. Steffen.
I Ble- kinge lan blef hr Hildebrand mycket riktigt utesluten, men professor Clason behtifver inte frukta att i d e kunna fa tillrackligt historiskt understod i alla fall, nar han skall bevisa att kvinnornas rostratt ar sarnhallsvadlig, emedan samhallet hvilar pa " mannens kraft " och inte pa " pap- perstraktater och paragrafer ", ty den historiskt-filosofiske konservativ-socialistiske professor Kjellen aterbordades till riksdagen af kalmariterna.
I Blekinge fick vanstern tva platser, den ena besattes med borgmastar Soderbergh, ocksa en kand forkampe for kvinnans rostratt.
Hijgern beholl har bara en af sina gamla representanter, lands- hofding Wachtmeister, den andra platsen fick den gamle bondehofdinden Persson i Torneryd.
Eljes har hogern i allmanhet atervalt sina forna representanter, men de ha .fatt gallra ut en del, da de - i regel mistat nagra platser.
Oftast torde det val vara de aldre och mest omedg.orli- ga, som gatt.
Statsministern ofverflyttades till Alfsborgs lan.
I Kopparbergs lan har en plats erofrats af de fri- sinnade och likad i Norrbotten, dar den.
kande vanster- mannen Jacob Larsson i Lund insatts.
Men allra intressantast for kvinnorna var valet i Varm- lands lan.
Som forut meddelats nedlade hr Wester i Hakanbol sitt mandat, och det var ju da att hoppas, att h r ' Yave skulle itervaljas, men ingalunda!
Det visade sig, att hr Westers afsagelse var ren humbug, endast tillstalld for att det skulle bli tre man, som valdes pa en gang, hvarvid han sjalf skulle atervaljas, medan han, om han vantat sitt mandat ut till nasta ar, skulle ha er- satts af en vansterman- Detta ar, som man ser, en spritt ny metod.
Forsta kammaren upploses icke ofver hela linjen, sa att den proportionella rattvisan kan trada i kraft, men pa de stallen, dar vanstern ar i ' majoritet, dar upplosa hogerherrarna sig sjalfva, och .atervaljas, nar det sa lampar sig, for att hindra att vanstern far atmin- stone en liten del af det som borde tillkomma dem.
Kan inte ens dylika knep framkalla en arlig Forsta-karnmar- upplosning, sa ar det klent med den politiska moralen i vart land.
Hr Wester haller naturligtvis lika mycket pa rattvisan mot kvinnorna, som han i praktiken haller pa den proportionella rattvisan.
Han var den ende i hela riksdagen som yrkade rent afslag pa regeringens propo- sition af ar 1908 om gift kvinnas ratt ' till egen debet- sedel.
Men afven om kvinnorna ha att djupt beklaga, att hr Save, som i rostrattsfrigan sa kraftigt statt pa deras sida, ej atervalts, i ett afseende ha de dock stor anledning att gladjas ofver Varmlandsvalet.
Vanstern insatte nam-, ' ligen forra statsradet Biesert och redaktoren af Karlstads- tidningen hr Mauritz Hellberg.
Ty en trognare van an hr Hellberg ha kvinnoha aldrig haft.
Nar situationen var som kinkigast for oss, da de frisinnade annu inte tagit upp den kvinnliga rostratten pa sitt program och socialisterna visserligen formellt hade den dar sen gam- malt, men " af taktiska skal " vagrade att ta den med i sina motioner och t. o. m. motarbetade var agitation, dk var Karlstadstidningen var redlige van.
Den tryckte klipp- lista pa var masspetition, uppmanade kvinnorna att skrif- va pa dem och stodde var agitation p&amp; alla satt.
Det ar gladjande att tanka, att han, som var var kampe fran borjan, skall vara med och erofra de sista forskansnin- garna i F6rsta kammaren.
Hr Hellberg hor for ofrigt till de gamla verdandisterna, de dar attiotalisterna, som vor0 sa " materialistiska och trakiga ", eftersom de h a n d- l a d e ' efter sina ideer - afven nar det medf6rde for- foljelse och stackade framtidsutsikter - i stallet for att skrifva poetiska utgjutelser om dem.
Men darfor kunna kvinnorna ocksa lita pa honom.
Han sviker aldrig.
Oafsedt forlusten af hr Save ha landstingsvalen i det hela medfort stora vinster for kvinnorha.
Vi ha fatt varma forsvarare i Forsta kammaren och blifvit af med nagra bittra motstandare.
Vi narma oss malet. '
Gulli Pefrini.
De tysta suckarnas d a g a r icke forbi; skall icke Men fragar d u hvar d e dragas mest tunga, sa torde svaret bli: i d e mest afskilda, mest inom sig slutna hemmen.
Heliga, kara, alskade enslighet!
skall jag anklaga dig?
Nej!
ty jag tror att det a r langt flera som d u befriar a n som d u faller; och mer valgorande a n ditt sallskap var mig a n n u e j nagon vans pa jorden.
Men ett synes mig visst.
Och det ar, a t t ingen manska bor vaga a t t lefva i djup ensamhet med e n annan manska, savida nagra djupa skiljaktigheter dem emellan ligga i grunden af deras vasen eller tankesatt.
Fredrika Bremer ()) S y skolif))).
ga forbi utan med varldens sista dag.
Rattelse.
Till artikeln Stockholms Kolonitradgardar i foregaende veckas nummer fanns bifogad fotografi ofver en kolonitradgard belonad med hederspris vid Tradgards- utstallningen 1909.
Uppgiften att priset skulle utgjort 300 kr.
ar emellertid ett misstag, siffran 300 gallde trad- gardens areal, 300 kvm.
; en otydlig blyertsanteckning hade vallat misstaget.
Det utdelade priset bestod af en silfver- pokal.
II, (l
446 D A G N Y - Germansk vallfard.
I T e X t till bilder.
I.
Gamla torget i Stralsund. '
Torget.
A.
ndtligen hemma!
Visserligen sjonk redan i morse den officiella svenska kusten iinder synranden, men efter nagra timmars farjegungning tog den vid igen, ej nog skickligt maskerad for att lura mig.
I urtid vaknade en romantisk langtan ' hos Sveriges sydligaste landsanda.
Den s l e t s i g och seglade ut i blaa vagen, och omsider lade den sig till ro framfor sin tranads strand.
Ett ansenligt jordstycke maste det vara, ty det racker genom en hel tysk middagsmeny.
Det sol- gula flacklandet i Speisewagensfonstrets ram hade redan vid kraftsoppan ingifvit mig myten om utvandringen, och samtidigt med dessertosten installde sig slutgiltig visshet om forloppet.
Skulle Rugen vara Skines forlupna .sjal?
Sptikerier i middagsljuset.
Vidare, vidare, ut ur detta gen- gangartillhall, han ofver glittrande Strelasund.
.
.
, Pa detta torg ar jag andtligen hemma.
Svultna sven- ska hjarta, var det inte detta torg du byggde i dina drommar?
Hvar tog du modellen?
Noden, konsternas harda moder, har fostrat dig till en valdig arkitekt.
Allt ar har ett verk af nyck och ofverdad, alstradt i blindo af ett oskuldsfullt skonhetssinne.
Arhundraden ar- betade pa det utan plan, och till sist kom ett sekel som stannade i hapen fortjtisning och utbrast: Det ar full- komnadt, har aterstir ingenting att gora.
Dar stiger radhusfasaden i hojden som ett djarft fan- tastiskt skamt.
Skumma hvalfgangar och halfdunkla ljus- gardar, magistratsgemak och poliskontor lamnar den efter sig och stiger pa egen hand, bara for roskull, bara i njutning af sin egen spanstiga skonhet och onyttiga ele- gans.
Genom bagfonstren och oxogonen i denna jatte- skarm lyser himlen festligt mot det varmroda teglet.
Ett vanvettigt men lyckadt infall.
Man maste le och appli- dera.
Pa Nicdaikyrkan invid har ett ovader sopat bort huf- ven frin ena tornet.
Ingen skada skedd, allting klar.
De paflugna s m i borgarhusen, som med spetsiga takasar klatt- ra uppat strafbagarna, fullanda aningslost det maktiga templets maleriska effekt.
Sjalfva okynnet tjanar skonhe- ten har.
Denna muntra och sallsamma komplex betraktar jag fran Gyllene Lejonets trappa midtemot.
Hotellet ar re- kommenderadt af bekanta.
Atterborh stod pa samma plats ar 1817, villradigt forbluffad af radhusgycklet, och tre ar senare satt professor Zelter har och forfattade omstand- liga dagboksbref till vannen Goethe.
De sago ungefar detsamma som jag, bara inte statyn, som ar detta sekels enda men oumbarliga bidrag till ensemblen, t h e f i n i- s h i n g t o u c h, ty hvad ar ett torg utan monument an-.
nat an en obebyggd tomt?
.
Statyn framstaller en borgmastare, adelt grym och manhaftig, i trettiariga krigets posiga kostym.
Dar star han och trotsar Wallenstein och vander sin karska rygg At en hvitrnenad idyll med grona luckor, framfor hvilken en tennsoIdat i hvita byxor postar vid sin randiga skyl- lerkur.
Huset ar inte sa oskyldigt som det ser ut.
D a r b o r o f v e r s t e n. Portiern pa Gyllene Lejonet forkun-.
nar detta pa ett satt som om han gjorde honnor i an- danom.
Plotsligt kommer en liten trupp alldeles likadana tenn- soldater stampande on1 hornet och anordnar en egendom- lig dans med kamraten vid Skyllerkuren, under krigsrop och vapenrassel.
Vaktaflosning.
Truppen stampar vidare rakt ofver det gassiga torget och lyfter de hvita benen till jamnhojd nzed axelklaffarna.
Preussisk paradmarsch.
Portiern pa Gyllene Lejonet skrattar inte.
I * * a.
Rikskanslerspalatset i Berlin.
Den sofvande gatan.
Wilhelmstrasse ligger 6de i hela sin 1jusa: br; edd.
Tom- ma trottoarer, nerfallda persienner.
Nagra steg at norr surrar .glada lifvet langs boulevardkafeerna Unter den Lin- den, och nagra steg at soder pagar hetsig slutrealisation i Leipzigerstrasses tva hundra konfektionsaffarer.
Har syns.
inte ens ett mjolkmagasin. '
Man kunde Atminstone vanta sig att mota viktiga her- svarmerier, vardinnans lyme gar i en muntrare stil.
Hon rar med portfoljer och den subalterne statsmannens allvars foljer sjalf med fran rum till rum och forevisar sina ota- tunga min.
Men departementen sluinra,politikn har ferier.
I liga suvenirer och kuriosa, sina konstsaker och porsliner, prins- och ministerpalatserna tycks ingen hemma.
Innan- sina handarbeten och silhuetter, ugnsskarmar och solfjad- for ett gallerstangsel dansa tre bronsnymfer i ring kring rar och broderade sidenskor, allt under det hon skick- en springbrunns stenskal.
Det ar allt hvad som ror sig.
ligt munhugges med sin puckelryggiga hoffroken, som I detta ljusa herrgardsslott med det kokett svangda inte har battre disciplin an att hon behaller sista ordet.
rococotaket och den frodigt gronskande planen mellan Vi.
betrada den klassiska taffelrundens sal.
Hertigin- flyglarna har alltsa Bismarck regerat.
Det ligger dar sa nan lagger handen pil en af stolskarmarna, som i pe harmlost leende, som hade det aldrig vetat af en blod- dantisk ordning omringa det stora bordet, och upplyser: och jarnalder.
Det lefver p i minnen fran ett annat tide- - Har satt Goethe under, vara hoglasningstimmar hvarf, da det annu hette Radziwillska palatset och da och ritade sina natta landskap.
- (Hennes.
stamma bar kungliga personer, komedianter och musikanter samlades antagit en hogtidlig skiftning, ty de gamla i Weimar, .bli har till andlosa repetitioner af tondramat Faust, ' kompone- alltid hogtidliga nar det stora namnet uttalas.)
- Er hat radt af varden, furst Anton.
Texten var gjord af Goethe, vie1 gezeichnet.
.
.
och rorande kinkiga punkter i. regien skref man och ut- - Aber nie a u sgezeichnet - infaller @ bbiga Goch- bad sig hans excellenst benagna anvisningar.
Att iscensatta hausen.
Tyska Riket patanktes icke i ' Radziwillska palatset.
- Halt ' s Maul, Thusnelda.
- Hertiginnan fraser.
i Jag star i den oppna gallerporten och dromstirrar, briljantaste humor.
och, hundra ar aro mig en sekund.
DA - en trumpet- En mild gumrost ropar .bedjande och forskrackt: skrall, och med nod hinner jag rygga at sidan, innan - Hall .er pil mattan, bitte!
automobilen susar frainat sandgangen.
En mycket allvar- Jag marker, att jag i hanforelsen har vikit af fran sam herre hoppar bradskande ur framfor palatsets huf- den linnelopare, som betecknar min foreskrifna vag, och vudtrappa.
vander mig med odmjuk ursakt till .den lilla trinda oldt- Det fattas bara, att man skulle bli.
ofverkord af Beth- frun med spetsmossa oeh vinterapplefysiotiomi, som vak- mann-Hollweg, da man klarat sig for jarnkanslern.
sam trippar efter mig.
Hon ser sa menlos och slug och * * erfaren ut, hon .kan mycket val vara fodd pa 1700-talet och sannolikt har hon varit med om allt som statt pa i detta lustiga iinkeslott.
Hvar i varlden finns det sadana sagolika gamla som i weimar!
: i: * * 5, Wittumspalais i Weimar.
De gamla i Weimar. '
Forkrossad af fursteprakt blir inte den som mellan in- korspelarnas mosslupna urnor skrider in genom porten till hertiginnan Anna Amalias ankesate.
De gamla forna- miteterna i Weimar bo pafallande enkelt.
Det forhaller sig val med dem som med professorerna i Jena, om hvilka en aldrig dam i ett aldrigt hus nara Herders kyr- ka nyss berattade mig, hur rorande smatt de hade haft det i den gyllne tiden, och sa tillade hon med ett outsag- ligt fint och innehallsrikt loje: " Sie waren aber alle geist- reich.
Jetzt ist das anders geworden ".
.
.. Sadana .aro gamla i Weimar.
I Anna Amalias rader en sa att saga spiritu- hemtrefnad.
Dar hemfaller man icke at andakt och Torget i Jena.
Jenastudier.
Fran radhustornet b l h a stidsrnusikanterna eldande mas- singstoner ofver torgdagsmyllret.
Kommersen ar frisk, men ingenting gar undan som de Bralwurstchen, hvilka halstras i ett bolmande stand bredvid Bismarcksbrunnen.
, Lacker- heten serveras flardlost och i en taskspelarmassig fart: ett franskt brod klyfves till tre fjardedelar, kodven slungas in i oppningen och koparen aflagsnar sig gapande om hela matsacken, efter hvilken han saledes i strangaste be- markelse maste ratta mun.
.
.
.
.
.
.
, I
Hela torget ar en packad och boljande trangsel, och jag vet inte, om jag ser ratt, men nog forefaller det mig, att Johann Friedrich der Grossmutige begynner vackla pa sockeln.
Mot marknadsfolkets anlopp kunde val en brons- gubbe halla stand, men studentkaren ar ute.
Nedanstdende skrvvelse har af A~sbo; psforbcmdet. / Or k i k - Alla naringsstallen kring torget ha flyttat ut i det fria, nans politiska rostraff inlamnafs fiU A~fsborgs lans landstig-.
Lnn&amp; och all plats, som lamnats fri af stinden, upptages af runda tingets ordforande beklagade emelhtid att han var forhindrctd crft och aflanga bord med rodhvita dukar.
Snart skonjer man foredraga andra angelagenhdm alt de som d i r a rora fick.
A&amp;sbogsforbandef d sin sida hade, forklarligt / nog, wtsetf &amp; t inga bord langre, bara brokiga mossor, plasterlappar eftersom riksdagsnzannavalet rorde land, var det, som didill hZrdp, och pannbindlar, sejdlar och remmare lutade mot fjuniga angelri ' genhePer som afven rorde lanet.
lappar.
Sannolikt ar det andra Fruhschoppen som inta- D3 motionen om politisk rostratt och valbarhet for ges.
Den forsta har konsumerats pa respektive ksrknei- kvinnor den 24 april 1909 forelag till afgorande i riks- per.
dagen, bifolls denna motion enhalligt af Andra karnrnarcn, Tvi ynglingar sitta tysta och snalla vid sin Hochhei- mer, upptagna af att beundra en pudel pA stolen mellan men afslogs lika enhalligt af Forsta kammaren.
D e rost- rattskraf vande kvinnorna ha allt sedan dess koncentrcr; ~t dem, tydligen sallskapets kvickhufvud.
En vaderbiten gods- sitt arbete pa att fa Forsta kammaren sa till vida 0111- agare i gron jagarkostym vid nasta bord griper ett lan- bildad, att en ny motion om politisk rostratt och valbar- ge eftertraktadt tillfalle, rycker narmare och yttrar sig om het for kvinnor kunde for sig vinna kammarens majoritet pudeln.
Det upptages nadigt.
Om tva minuter bjuder For uppnaende af detta mal ha de svenska kvinnorna i godsagaren p&amp; cigarrer, efter ytterligare tre sitter han vid alla delar af vart land lifligt deltagit i arets landstingsval yaglingarnas bord och en kvart senare fragar han hvad herrarna onska dricka.
Detta ar hans lefnads kulmen.
och alltsa begagnat den vag, som genom de nya komrnu-.
Han far ' offentligt umgas med ett par Musenso.hne, indi- nalforordningarna oppnats for dem att gora sitt inflytande vider oantastliga s m i kejsaren och hojda ofver samhallets gallande i fraga om Forsta kammarens sammansattning.
Vi kvinnor i Alfsborgs lan vanda oss darfar till Eder, lagar och sedvan jor.
Utanfor radhusets vinstuga har en lang taffel stallts Herrar Landstingsman, med en vordsam anhallan att Ni ihop.
Dar halla de galanta unga mannen till, de flirt- vid dagens val af riksdagsman i Forsta kammaren ville.
vana och i allmanhet sidana som umgas i familj.
Mellan sarskildt beakta kvinnornas kraf pa politisk medborgarratt de graa, hvita och roda leksaksmossorna svaja damhat- och sa bidraga till en snar losning af denna kvinnornas tarnas plymer och rabatter.
Medelalders gladlynta fruar, viktigaste fraga.
Vanersborg den 20 september 19 10. mahanda formligt engagerade som forkladen, omvaxla For Alfsborgsforbundet for kvinnans poiitiska rostratt med yra backfischar.
I denna krets berusar man sig med le- S@e Wolfer monsquash och iskaffe.
Plotsligt uppstammes en klammig ordf orande ding, valment, ej uppsaliensiskt.
Trollhattan- Tre flickor i svenska studentmossor taga sedesamt for- Ingrid Bergius / da La rssorz bi med stora knippor gront, amnade att pryda deras sekreterare kassaforvaltare Vanersborg.
&lt;)?: nered.
kamrar.
De ha namligen till det frammande universite- tet medfort sitt fosterlands vanor och sitta stundom inne och studera.
Onodigt flitande!
I Jena tala gatstenarna filosofi och fran husens murar stralar historien, i minnestaflornas gyll- ne bokstafver.
Var kyrka och kvinnorna.
Huck Leber.
- - - - - - et gastas ju, att var protestantiska kyrka skulle niu; i hvila pa apostelen Pauli lara an p&amp; Kristi.
Ddlr skulle da ftirklara hvarfor prasterna i allmanhet s&amp; strangt halla pa kvinnornas underordnade stallning.
Mm var d5 Patllus sa exklusiv i detta fall?
Man skulle riastan kunna tro det, nar man ser pa epistlarne i psalmboken och niis Till Dagnys lasekrets i landsorten.
mani sondag efter sondag far hora episteln borja nied Som Dagny dnskar va ' ra ett enande band mellan orden * ' t a r e b r i5 d e r)).
Det slog mig riktigt for huhudet Sveriges kvinnor samt har till sitt mHI att tillva- harom sondagen, da jag gjorde denna iakttagelse.
Det tyckte.
; ju som om aposteln helt forbisage kvinnorna, d i Ilaii p i rataga allas intressen pd skilda platser, fa vi har- detta satt standigt vande sig till mannen.
Hvarfor, tiink- med uppmana vara / &amp; arinnor i landsorten att de, te jag, vill han endast vanda sig till manncn, iiro icke far att underlatta denna var uppgift vWe till tid- vi kvinnor kristna sava1 som de!
Jag gick hem och n i n ~ n s redaktion insanda sadana notiser, som slog upp mitt nya testamente och jamforde texterna med utofver lokalintresset innehalla saker af vikt fdr psalmbokens, och jag fann att orden k a r e b r o d e r endast forekom i psalmboken icke i motsvarande text i kvinnoriirelsen i dess helhet.
nya testamentet, Stminstone icke i manga fall.
Och nar jag sedan laste och undersokte borjan pa PauIi b d, s5 F. K.
P.
R. och Forsta kammarvalen.
-.
D
.
449 D A G N Y - fann jag, att de i utomordentligt hogstamda ordalag aro stallda till forsamlingarna.
Visserligen forekommer stun- dom uttrycket k a r e b r o d e r, men da man laser bref- ven i sin helhet far, man visst icke det intrycket att apos- teln endast eller synnerligast vander sig till mannen.
Han sager ju uttryckligen: " har ar icke man eller kvi.n- na, har ar icke tjanare eller fri, utan alla iiren i e n i Kristu Jesu ".
I Pauli bref till Efeserna namnes icke en gang d e k a r a b r o d e r n a, och anda finnes detta tilltalsord inflickadt i episteln pa sjuttonde stindagen efter Trefaldighet.
Hvarfor har da kyrkan andrat texten?
Det kan val icke vara nodvandigt, att borja episteln med till- talsord, da evangelierna icke borja salunda.
' Mig tyckes att var kyrka har en viss benagenhet att halla med de miiktiga och ringakta de svaga, endast inskarpande hos dem - att de skola vara underdaniga.
Kristus daremot ar strang mot de rika och maktiga men tar i sitt hagn de svaga.
Detta, att kyrkan hallit sig till de maktiga och ring- aktat de svaga, har ocksa visat sig pa annat satt.
Ha icke prasterna varit sjalfskrifna ordforande i fattigvarden, och likval ha de icke hindrat det ofoget, att " fattig- hjonen " saldes pa auktion till den minstbjudande.
Bor- de de icke talat och predikat emot sadana missgarningar och gjort a,llt for att visa sina forsamlingar huru okrist- ligt de behandla sina fattiga.
Huru annorlunda var da den forsta kristna kyrkan!
Hon omhuldade sina fattiga och kallade dem sina juveler.
- Och nu kvinnorna!
Hvarfor ha prasterna (eller dessa och mannen tillsammans) anda tills pa senare tider hindrat kvinnoriia att deltaga i den allmanona fat- tigvarden?
I den forsta kyrkan hade ju kvinnorna verkliga ambeten sasom diakonissor.
Att kvinnorna varit sa un- danskjutna och tillbakasatta har nog ocksa bidragit till att kyrkan icke vafit som en moder for sina svaga, lidan- de barn, ty hvilkai moder kan va1 se sina barn- &amp; jas pa auktion, utan att uppbjuda alla sina krafter for att f6r- svara dem.
Und ' erligt nog ar det ocksa, att prasterna latit en sa utmarkt institution som diakonissambetet forfalla (jag tanker nu icke pa yrkesdiakonissor, som uppfostras efter vissa klosterregler, ehuru dessa nog kunna vara bra), det hade sakert funnits och finnes annu goda och dugande kvinnor, som.
vill itaga sig sadan tjanst i sina egna for- samlingar.
Tank om prasten i hvar forsamling varit un- derstodd af forstandiga kvinnor, som kande manskorna och hade bjarta for deras nod.
Da hade nog de fattiga sluppit att ga omkring och tigga $ler annu: varre, sasom nu brukas, insparras sasom fangar under bevakning i dyst- ra fauiggardar och arbetsinrattningar.
Det ar ju sa bekvamt f6r en mindre kristligt sinnad forsamling att fosa in alla behofvande huller om buller i en arbetsinrattning och sa slippa se nMen och elan- det.
Sa ar ju allt bra, tycker man, bara man betalar fat- tigskatten.
Men de fattiga ha lika stor foirskrackelse fol- att komma in pii inrattningen, som den fria manniskan har for att bli straffange.
Ja, kyrkan har nog ganska mycken skuld till att de lagre klasserna vanda sig bort fran kristendomen, och det ar ju en stor skada - men vi kristna kvinnor vilja anda halla fast vid kyrkan och tro pa hennes panyttfol- delse eller reformation.
Ja, matte kyrkan bli ratt verksam i karleken och inte bara predika dogmtik.
Notiser.
Den kvinnliga ofverlararefragan.
Vid folkskoleofver- styrelsens senaste sammantrade hemstallde undervisnings- namnden att ofverstyrelsen skulle hos Stockholms stads- fulln~aktige foresla sadan andring i nu gallande bestam- melser rorande afloning af ofverlarare att afven kvinnor kiinde anstallas sasom ofverlarare vid Stockholms folk- skolor.
Lektor J. F. Nystrom uttalade emellertid som sin asikt, att par.
5 i folkskolestadgan for .Stockholm utgjorde hinder for att utse kvinna till ofverlarare.
D: r Fridtjuv Berg daremot hafdade den uppfattningen, att af bestam- .melsen i stadgan om att hvad som dar finns foreskrifvet i afseende a larare skulle aga tillampning afven a Iararin- nor tydligen framginge att jamval kvinna kunde utses till ofverlarare.
Ofverstyrelsen beslot bordlagga arendet och hanskjuta denna tolkningsfraga till ofverstyrelsens narvarande juri- diskt bildade ledamoter for yttrande.
Svenska Hems septemberpublikation, " Meddelanden amte prislista nr 3 ") har nu utkommit och innehaller foriitom Ars- och revisionsberattelse en rikt illustrerad be- skrifning ofver den nya lokalen vid Mastersamuelsgatan i Stockholm, en intressant artikel " Hvad menas med koo- peration?
af Svenska Hems upplysningsnamnd, dive- se matrecept m. m.
Vi reservera till var redog6relse for det snart stundande arsmotet de siffror och uppgifter om foreningens verksamhet, som framkommit i arsberattelsen.
Foreningsmeddelanden.
Fredrika-Bremer-Forbundskretsen.
Lund med omnejd hade den 23 dennes ett af omkring 100 personer besokt mote !l l (Wiese1grens minne " i Lund.
Darvid valdes till revisor, att granska rakenskaperna i lotteriet till forman for Arbetsklassens Barnhems i Lund Yrkesskola for hus- hallsgoromal, froken Gerda Wendt och till revisorssuppleant froken Magna von Gegerfelt.
(En revisor valjes af sty- relsen for Arbetsklassens Barnhem.)
Fru Johanne Ottosen fran Skodsborg holl darefter ett intressant foredrag ofver amnet " Hjernmenes Vaner be- stemmer Samfundets.
Niveau. / (Efter foredragets slut vidtog sam kvarn, hvarvid vege- tarisk supe serverades.
Orebro F. K.
P.
4. holl den 19 sept.
sitt forsta ordi- narie mote for hosten A K. F. U.
K: s lokal i Orebro.
Darvid beslot foreningen bl.
a. foresla till uppsattande 4 kvinnliga kandidater till det stundande stadsfullmaktige- valet och anhalla hos Kommunala och Frisinnade forenin- garna att de A sina resp. vallistor matte upptaga det eller de namn, som hvarje forening funne lampliga.
Vidare beslot foreningen att inbjuda i staden varande kvinnoorganisationer till ett storre kvinnomote i november, darvid foljande fraga skulle diskuteras: " Hvad hoppas vi af vara kvinnliga representanter i ~tadsfullmaktige ?~~ Den 6 nov.
anordnar Kvinnliga rostrattsforeningen en storre fosterlandsk fest i kyrkan med kyrkoherde Hallberg fran Stockholm sasom talare. '
Mia Goransson.
Annonsera i ' Dagny! '
450 D A G N Y Arbete Frap.or O svar.
C ~ Hvar kan man prenumerera pii Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera a dessa stdiilen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenurnerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for l / l, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhhlla menumeran tsamlare 10.
Dapn-v?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfar&amp; far denna provisions er- hiillande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar i narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta u n d r hvan och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi orngilende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och fifl hvilkef pris kan man nummervis I6sa Dagny?
.
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
eno om Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLK.
fPlatssokande fd sina annonser W r d a for halfia priset eller 7119 6re pr m m., - Dagny.
Lararinna, undervisningsvan, musikalisk, enkel och barnkar, soker plats i god1 TEKNISKT bitrade, kunnigt, ihi: kar plats p$ apotek i stad ellf hem p i landet.
Goda betyg.
Vid.
Nya Inack.-Byran, Brunkebergsg.
p % landet, med forsta.
Svar cmo ses tacksamt under adress 11-feknis ' 3 B. Sthlm.
bitradell, Boris p. r. a LARARINNA, undervisningsvan i Plats bank skolamnen, sprak, musik, soker eller forsakringsbolag sokes af iii plats.
Goda betyg.
Svar llBarna- dam med fleririg vana vid ban vanlf, Sv.
Telegrambyriin,.
Sthlm.
goromal.
Innehar f. n. baiil&lt;plri i landsortsstad, men onskar ombyt under adre Svar, markt ~~Bankll, S. Gumzlii Annonsbyrfi, Stoc holm f. v. b. som genomgatt 8-klassigt laroverk, onskar platssom lararinna for mind- re barn.
Ai- afven villig att del- Fotografer!
taga i inomhus forekommande go- Retuschos, med mangirig pra romal.
Sv.
till llMajall, Tjornarp p. r. tik, onskar plats i Stockholtii.
Sv tjll S. Ehrenberg, Jarnvagsgatan 2 Orebro.
Ung flicka, Ung, ansprAkslos, battre flicka, som aflagt realskoleexamen med vackra betyg och nigon tid tjanst- gjort p i bankkontor, onskar plats i fam. att hjalpa till med .. skrifgo- romil och laxlasning.
Ar afven van vid hushallsgoroniil och villig att bitrada husmoder vid hemmets skotande.
Goda rek.
Svar till,, God handstilll, Norrtalge p. r.
R. tel. 207.
Allm.
tel. 8.
Ung, kvhnlig sjukgymnast onskar plats i host, antingen i pri- vathem, hvarvid delvis s k o m sall- skap och hjalp i familjen, eller pa Sex praktiga afvenfyrsbocke~.
f6r barn ~ch~sangdom.
Iakares klinik sasom assistent.
Ref. lamnas.
Svar till fly.
G. J.# Gnesta Berattelse for barn och ungdom.
p. r.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Kar1 Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning med tvil ars vana i sjukvird vid af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- storre lasarett onskar plats i .milj strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
att skota sjuka.
Goda rek.
finnas.
En samling Svar till l1Stark och villigu, Regnsjo.
sagor af Harald 6stenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt at sjuklig aldre Dani eller Herre efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- onskar bild., allv.
flicka med godt ner af Brita Ellstram.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
satt nu till hosten.
Exarn.
i sjuk- vard och huslig.
Sm5 pret.
Svar till fiSallskap och virdu, Kalmar, p. r.
Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 ore.
PRIVAT plats Onskas hos lindrigt sjuk dam eller herre.
Svar till Berattelse for barn (~Systerll, under adr.
S. Gumzelii och ungdom.
gear- Annonsbyri, Stockholm f. v. b. betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhilles i hvarje bokhandel eller direkt frin Tsarens kurir.
Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen, Den hemlighetsfulla on.
Hjalten bland hjaltar $; om a f; ~ f p e; g; Nybyggarna i Kanada.
Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm, (Stina Quint.)
sokes af allvarlig dam mcii e j fo rakning eller bokforing.
God al ' nianbildning, spr2Ickiinslcapcrl ir tresserad, vanligt siit t. Benagii svar till " Humanitet SOS ", und.
ad S. Gumzelii Anitonsbyra, Stockholr; f. v. b. Sprid Dagnyl Ausfores tandarinne- eller husmoderspla ts onskas nu eller 24 okt.
af %Id duglig och arbetsam flicka af g Familj, van att med ordning o omtanke skota sival storre s (mindre hem.
- - Bctyg och reko Fran storre plats sanit refer.
lamn Svar markt ~~Jamnt lynne 5011 uiic adress S. Gumaehi Annonsby Stockholm, f. v. b.
~usfOrest&amp;ndarinna.
Medelillders, bildad, anslirAk~ flicka som i tii5ilga i r fores; tjansteman-ankliiigs liem och n de basta reknnimenciationrr s6 nu genast eller till liostcn dl plats.
Svar emotses tacksamt IIG ", Kvidinge poste restante.
Beattre flicka onskar plats att forestii herni for ungherre, tjansteman eller r Sokanden agcr form2ga att g ett hem trefligt och iiiiwhar g betyg fran foreghxie, likria platser.
Svar ti!!
" Gladt hiiinr Telegrambyran, Orebrc.
23-hrig flicka med flera Hrs vann i sjukvird, val privat som hospital, on: privat plats nu genast eller ti nov.
Svar till flSjukvardll, A Tidningskontoret, Uppsala.
Bildad, musikalisk, yngre dam, barr; amt kunnig i ett hems skotar; oker plats att forcsti hilsliall.
: yg och foto satidas p i bega ?var till 1125 ar, 191011, iirid.
3.
Gumzelii AnccnsbyrB, Stc lolm f. v. b.
.9,c&gt;kfi) rerska ' ned ' basta rekommendatioii&amp; och !an vid bokslut samt kassagoronial jnskar plats nu genast eller fram- leles.
Svar till plikttrogen A.11,.
lag.
Nyh.
Hufvudkont., Stockholm.
...
.. onskas hos god, bildad, medelalders eller aldre man, iiti godt hen1 och aktad samhallsstallning.
Den ' so- kande ar nagot niusikalisk, aget forniaga att med ordning, sparsam-.
.
het och verkligt intresse skota et1 -.
hem samt med godt och jamnt hu- mor gora gladjen och trefnaden xbetsam och plikttrogen, barnkar, bofast.
Svar markt " Hemkar 19100, iaint med .formaga gtt sprida hem- SvensktiDagbladets ' exp., StoCkholm, refnad, onskar plats i hem, dar f. v. b..
lusmoder.
saknas.
Tager afven an=: tallning utomlands.
Vidare upp- ysningar a Fredrika-Bremer-For- lundet, Stockholm.
(27 ar), onskar plats som husfore- standarinna ' eller i ' faniilj; helst pa -.
:. '.
.
.
; landet, kunnig i ett hems skotande.
- Fiirlofvad flicka Svar till flAnnall, ' Nykoping p.
.. r. tf .go# * familj, bildad och musika * iska ' .qed - godt ordningssinne, nas r; ot kunnig i. matlagn.
onskar kom-.
na - pi storre .landtegendom eller i ' amilj.
(helst i yastergotland) att rara husmoderns hjalpreda ' och.
.allskap.
' .Lon " Onskvard, Svar god- i,etsfullt till ' - ~Famil ' emedlemll Ki- Lararinnetjanst vid lands-] sken, Viktoriag,.,.
Husfores tandarinna, b.
.
LEDIGA PL A TSER: ' dat-eborg.
:.
ung ' flicka;:.
.
-.
iom folkhogskola, on- ikar plats pa.
landet i god.
familj: landtbruk- eller prastgard) for att.
ara - sig .att ' skota- ett hem, Man ianvande sig till fru Malin Holm- .En 19-arig gladly-nt nicka .ran bildadt hem i Finland onskar dats 1 n0vember.i familj helst i Ztockhwlm som vardarinna af min- Ire barn.
Nagot kunnig .i.
hushall &gt;ch.
handarbete.
.Svar torde bena-; et adresseras.
till .Fru E. Lagervall, -- kensberg, Sodertalge: lan vid alla i, battre hem forekom- nande arbeten, kunnig i linnesom- lad ' och.
som p i egen hand skott iushali soker plats.
Svar under idr.
' ~~Villigll; Frosthult.
- tingsseminarium.
- En lararinnetjanst vid Vasternorr- lands lans landstingsseminariuni i Harnosand sokes hos seminariets styrelse fore den 15 instundande oktober.
Ansokningar till tjansten, som tillsattes med omsesidig ratt till fyra manaders uppsagning, bor atfoljas af lakarebetyg afvensom af de handlingar, som for.
ansokning till ordinarie folkskollararinnetjanst.
Loneformanerna aro, forutom fri bostad af ett rum jamte vedbrand, trettonhundra (1,300) kronor med tre alderstillagg, hvart och ett a etthundrafemtio.
(150) kronor, att utga, det forsta efter fem, det an- dra efter tio och det tredje efter femton ars oforvitlig tjanstgoring, Tjansten tilltrades ' - den l janujri 1911..
- Hafiiosand i juli 1910..
Ernst Lonegren.
G. W. Buch&amp; ' ~ildad flicka, kunnig i enklare som- lad, nagot musik.
soker .plats i jodt och gladt hem.
Svar till llKa- .in - Nov.
19100, Kiosken, Jarntor-; et, Goteborg.
Jng, battre nonliindska, .nagot van i husliga goromAl, onskar not fritt vivre plats i familj att lara behjalplig i forek.
goronial.
h a r till IIA- H.##, Sundsvall, p. r. e Vid Lysekils samskola.
- Fredrika-Bremer-FGrbundet: Dtottninggatan 54,.
.
Rikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-FBrbrindets Sjukskiiterskebyra.
: Tunnelg.
25,.
Rikstel.
68 98..
-.
...
Allm: .tel.
82 1 1.
V,.
godt lynne,., helst musikalisk, kiinnig.i .. alla hem rnets sysslor, far plats Som hus moders hjalp i oktober, Svar rnei referensqr, loneanspralii och foto grafi till [(Hem i Bergslagen ".
:.
.
.
sopparberg.
.
.
.Kassorska i.
manufakturaffar, Duglig, ordentlig - dam, van al skota - kassa samt kunnig i enklar bokforing och i besittning af tyd lig vacker stil, erhaller snarast plats som bitradande skolkokslararinna Referenser, betyg och fotograf for innevarande termin, med un- samt egenhandigt skrifven ansoka] dervisning 3 i 4 ganger i veckan, till Firman Agren 8r Kare1l~; Upsala 4 timmar Iivarje gang, finnes vid Ma !mo folkskolors afton kiirser.
An- sokan: insandes st~arast till ' Folk- skoleinspektoretz, Malmo: Plats.
Hus haller ska, Lararinnetjansten alder.
30-45 ar, frisk.
och fulii ar betsfor, ordentlig, kunnig i enklar1 och finare matlagning, somnad sam ofriga inom hemmet forekommandl goromal, erhaller plats i tjanste mannafamilj i Sundsvall; Ansokan markt llHushallerska, sunds vall^ atfoljd af betyg och rekommenda tioner torde insandas under adr.
S Gumaelii Annonsbyi-a, Stockholm f. v. b. vid fasta smaskolan i Lo skolrote i Styrnas forsamling., Vasternorr- lands Ian, sokes hos skolradet fore den 15 oktober d. a.
Skolhuset som afven inrymnier folkskola, ai i godt stand, vackert belaget vid Angermanaifven, nara bat brygga och jarnvagsstation, 4 km.
fran kyrkan.
Lon enligt lag.
Slojd.
Tjansten tilltrades den 1 januari 191 1.
4 manaders uppsagningstid.
Ansokningar insandas till under-: tecknad under adress Prastmon.
En skicklig, negativ Retuscho enhaller formanlig plats-nu genas K. A. Fellstrom.
i storre landsortsstad i niellerst; Skolradets ordforande.
Sverige.
Sokande.
bor insanda ar bdsprof, betygsafskrifter jamte 1o nepretentioner till Fotografiska Va En.
frisk.
o. stark, enke1, ' anspraksl.
rumagasinet, Drottninggatan 106 Stockholm.
o ', " hurtig flicka, van vid ' somnad, onskas att vara modern behjalplig med skotseln af fyra barn, 10-3 ar, samt en del stadning.
.Tyanne jungfrur finnas.
Svar till ~Faniiljemedlemn Astorp p. r. '
Fotografer!
arbetsomraden; - inrattas en ny lararinnebefattning med utjdervisningsskyldigh.et i ele- inentarafdelningeii - hufvudsakligen i modersmalet, tyska .och engelska.
Platsen skall tilltradas helst nast- konimande 1 november, mep eljest vid varterminens borjan.
Behorig- het till platsen ge sadana prof, som erfordras for behorighet till ordinarie amneslararinnetjanst vid allmant Iaroyerk.
Lon: 1,400 kr.
Ansokningar,.
stallda till samsko- lans styrelse, bora vara inlamnade fore den 15 oktober.
STY~ELSEN.
. '
erhaller plats i familj att lasa laxor med tva gossar som ga i laroverk 4: de och 2: dra klasserna samt kunna undervisa i pianospelning.
Svar markt ~lPl ?ts i- godt hen111 under adress S..
Gumaelii Annonsbyra, ~ t o c k h o l m ~ v, f .b; ' ' hkel,.
ansprakslos flicka; Guvernant Som * Barnfroken sokes en enkel, battre, barnkar flicka, ej under 20.
' Jr, med ordningssinne, jamnt lynne samt nagot kunnig i somnad.
Platsen tilltrades de11 1 ncivetiiber.
Svar .nied fotografi o. rekommendationer till ~Familjemed- l e m ~, Eksjo p,.
r. Utbildningskurser m. m Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bwmer-.
Forbundets Byra,,.
Hushallerska, 54 Drottninggatan ...
- Obs! '
De .billiga priserna.
Till 42 ore mtr saljes ett parti extri Congressgardiner i olika farger 101 m.ed godt.
satt, att ensam foresta prima cni.
br.
Vanliga allmogegardiner fr. 31 ett mindre hem hos ankeman so- ore m t r.
Filt.och Schaggdukar.
Trad 9 duss.
Foderdomestik 18 ore mtr.
El kes till den l nov.
Ordningssinne ore parti ' ' battre gardiner i vackra monster och ordentljghet erfordras.
Svar Bomullstyger fr. 29 or?
metr.
Bordvaz med uppgift a alder, lonepreten- duk, Filtar, Gardinstufvar, Helylle-Cheviot god kvalitet i olika farger saljes sardele tioner, bet.
o. ref. samt fotografi billigt.
- pmotses till, Hem 1 9 1 0 ~ Annons- ~ Slumplagret kontoret Svea, Norrkoping, f. v. b. MASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholn Sprid Veckostidningen D AGNY!
-
Storsta fabrik i Skandinavien for Deposition Sjukvbd i hemmet.
Undertecknads sjukvardskurs for husmodrar och unga flickor Fardiga arbeten i tusental, prima hemmen borjar den 17 oktober.
Narmare genom prospekt.
Riks 68 98 - Allm.
82 11 - Tunnelgatan 25, Stockholm svenska har i akta naturfarger.
SALLY PETERSONs Sjukskoterska.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58.
&amp; .KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan S, Sodermalmstorg as STOCKHOLM.
ROSABRIN ' ar ett absolut sakert medelvmot riid nasa.
~ruksanvisning: medf.
Pris 1: 50.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatnn 8, i p.
Kvinnliga Juridiska B y r h, Vallingatan .It.
Kontorstid kl. l /, 10-4.
Utfor alla slags juridiska uppdrag, A.
T.
183 3 (STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
Parfymer.
DALA-NATIONAL-MAGASINET Stort och rikhaltigt lager af le utsokt finaste parfymer frin 25 BIRGER-JARLSGATAN 25 le fornamsta utlandska firmor, INGANG FRAN BRUNNSGATAN.
Innehafvare: Fru Anna Loniiberg fran Rattvik.
' inare och enklare tvilar, kam- Alla slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m. Konstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkoinligt akta.
Lek- nar, borstar samt finare toalett- sandslufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for * damer.
- - - - - - - - - - - Prisbelont pa Norrwpings utstallning.
- Kappor och Promenadiiriik- ~rtiklar.
Order till landsorten not efterkraf.
ter fovfardigas efter bestallning, vabordt arbete, billiga priser.
A.
V: Nording, ALLM.
TEL. 168 30.
G ~ ETT R BESOK!
- - - - 11 Biblioteksgatan 1 1 63 Drottninggatan 63 Wirens CHINA POMADA, valgorande for harvaxten.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Passa, p&amp; tillfaIilet att kopa vackra, trefliga blusar till billiga priser!
Svart satinblus n: o 1035 af Fin glansig satin.
Sydd med veck och knappar.
Mycket praktisk och omtyckt.
Pris 2.60.
Perkalblusar af prima randig perkal i vackra farger och moderna smakfulla modeller: N: o 616, pris 1.65, Mo 617, pris 2.- N.o 550, pris 2.66.
Blus n: o 549 af extra prima bom- ullstyg med invafda glansiga ran- der.
En sardeles fin och praktig blus.
Pris 2.75.
Till landsorten mot postforskott eller efterkraf.
vangafvan Vasagatan 15- 17.
Stockholm.
Annonsera i Dagny!
Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EGNER, Sibyllcg, 36, Hornet af Karlavagen.
A.
T.
21004.
R.
T.
35 30.
Aiiia Damer miste kopa och r f v a den nyuppfunna Broderiapparaten varmed man sjalf till- verkar finfina vaggbonader, bord- och golf- mattor in.
m.
Pris pr st. 5 kr., pr 3 st. 12 kr.
Franko om likvid foljer ordern.
Rekv.
genast fr. Symaskinsaffaren!
Burseryd.
tillverkas for Herrar, Damer och Barn, rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Prisbelonta af Drakt-Reformfor- eningen.
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
Allt arbete utfores noggrant och af basta material.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras och forgyllas.
45 Nybrogatan 45.
P. Ousf.
Peitersson.
52 Drottninggatan 52.
Begar priskurant innan snorlif kopes, fran Franska Dro ttningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(44 34).
Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg STOCKHOLM.
Hvaid.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m. l, l tr. Andra tider enl. ofverenskommelse.
TandlBkare GERDA ISBERG Ootgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter ofverenskommelse. '
storre platser.
KAFFET HAR STIGIT " =t " t ' idP6 w Passa darfor pa och kop af mitt inneliggande lagen so.
innu saljes till foljande laga priser: Zxtra 1: ma Portoricoart, fyllig smak ...................... ......... 1: l Zxtra 1: ma Guatemala, Fin-Fin smak .................................... 1: 1 3xtra 1: ma Ljus Java, m i l d och g o d .........................
.
......... 1: 2 1: 2 Zxtra l: ma BIA Java, synnerligt omtyckt ............................ 1: 2 Jtsokt Javablandning (flera goda sorter) ............................. !xtra 1: ma Central Amerik.
Kaffe ....................................... 1: t 3BS.I Akta Arabisk Mocca-blandning ................................ i: 2 ' ava Liberia, hogfinaste kvalite .......................................... l: 4 Forvaxla ej mina Kaffesorter med dem som af andra firrnc utbjudas under samma namn.
Profenlig vara.
Redbar behandlin; Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller forskottslikvi ' minsta parti 10 kg.).
- Skynda rekv.
Vid kop af 60 k.
fraktfri; Prof af samtliga soder mot ins.
af 20 &amp; - e i frimgsfen.
Klip ir annonsen!
.
.
agnys annonsorer!
Hygieniska Skodon Edvin Bergs Ftrgyiieriaffar - Etablerad 1891 - II Bomullskladningar i afpassade bitar, 8 met., akta farg, vackra monster, erhalles till 2,85 st., d: o prima kualite, nya, eleganta monster, som vanligtvis kosta 50 i 55 Ore met., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- det vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- ron, G: la hngsholrnabrogatan 23 A, Stock- holm.
Prenumeration $ Innehdillsforteckning.
Dagens nummer ianeh8llerr Kvimornse och 66fullmaktstjansterna&lt; '.
Af Axinnne Thor- stenson.
Fattiga ensamma modrar och deras barn.
Af Anna I.ilid- hagen.
En ny dnfvopost.
FISrsta-kammarvalen.
Af Gulli Petrini.
Germansk vallfard.
Af Huck L e k.
F.
K.
P.
R. och Forsta-kammarvalen.
Fran allmanheten: Var kyrka och kvinnorna.
Notiser.
Fbreningsmeddelanden.
Dagny sker $ narmaste postaristalt d e r bokhandel.
