# ID: svediakorp-per462
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,781
# sentences: 1,089
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Som bilaga till detta nummer medfoljer cirkular angaende prenumeration.
.N: r 38.
Stockholm d e n 22 S e p t e m b e r 1 9 1 0.
, Prenumerationspris: 111 ar.
kr.
4: 50 112 ar.
kr.
2: 50 3 / 4.
.
,,.
.
,, 3: Mil / &lt;,,.
.
,, 1: 25 Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker saval i landsorten som i.
Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
I.
1 Redaktion; 1 Redaktor o. ansvarig utgifvare: (3: e Arg.
I Expedition.
Annonspris: 15 ore per mm.
och Annonskontor: Enkel spaltbredd 50 mm.
Mastersamuelsgatan 51, en tr. Marginalannons under texten 15, " ~ ~ b ~ ~ ~ ~ ~ ~ t i d:.
mm: s hojd per gang 10: Allm.
63 53.
Riks- - 22 g. '
kl. 11-12.
Rxbatt: 5 ggr 5 %, 10 ggr 10 010,.
I z0 ggr 20. %, 50 gr., 25 %.
Post- och telegrafadress: Annons bor vara qnlamnad senast mandag f. m. Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1910; P. Englunds Boktr.
DAGNY, Stockholm.
- 1 - I -.
I h a l l e.
.
V a r t r - a t t s.
s.
a m.
K asta en sten i en brunn med vatten, och det bildar sig pa vattenytan den ena ringen utanfor den andra, anda tilis stenen sjunkit till bottnen ' och rorelsen i vattnet sa smaningom stannat af.
Pa samma satt verka dagshandelserna, d i de med tillborlig tyngd och kraft traffa .det allmanna med- vetandets yta.
Rorelsen, som ar en foljd af det som timat, fortplantar sig i vidare och vidare ' kretsa: - innan annu saken hunnit sjunka i, glomskans djup - och nar till sist afven dem, enskilda sa val som pressorgan, hvilka eljes, atminstone i fraga om bedrofliga foreteelser soin aro tillborligen lega- liserade af bestaende samhallsforrn~r, askadningar och traditioner, hylla principen: det ar skandalost och farligt att opponera - mot skandaler.
I dessa yttersta tider ' har det visat sig ' att en sadan kraftig verkan kunnat astadkommas af tvanne dagshandelser, ' som, om man gar till ' ha en stor allman- nelig ' innebord, sa val for kvinnofrlgan i dess helhet som for sarskilda, beaktansvarda sidor af densamma.
Jag syftar Pa den 20-ariga barnamorderskan Ellen Olsson, som blifvit domd till lifstids straffarbete, och det beryktade ofv ' erfallet pi ' ~ r o t t n i n b ~ a t a i n Stock- holm,.
d i handelsevis och lyckligtvis en man och anhorig fanns till hands foi ' att forsvara en kvinna mot ' en antastande battre2 slyngel.
Det ar ju godt och val, att det verkligen finns ' ' ', nagra vackelsemedel for den fatalistiska ' somn- aktighet, som man lider af d a * det ar fraga om de missforhallanden, hvilka aro den direkta orsaken och forutsattningen.
for de ifragavarande handelserna.
Hvad fallet Ellen Okson betraffar, ha vi nu genom pressen fatt veta, att justitieministern forklarat.
straff.+ bestammelserna ifraga allt.
for harda; att anledningen hvarfor en lagandring ej foreslagits var att den borde goras i samband med den under.
utarbetning varande strafflagsrevisionen, att Solvesboigsdomen med lian- syn till gallande lag ar korrekt men ' att andring p % madebagen•â i dylika fall a r.
mojlig.
Men tyder ' rorelsen i den allrr+ma.
&amp; pinibnei verkligen pH ett genombrott af en rattfardigare upp- fattning af forhiillandet ' mellan konen, af ett allmant; dbetingadt erkannande af den solklara sannihgen, ' att ogifta fader lika val som alla andra manniskor bQra sta for sina egna handlingar; foljder och icke kasta Cin ' skuld och sitt ansvar ofver pa annan person?
Ar det for mycket begardt, att.
infriandet af fader- skapets forbindelser, anses som en f hedersskuld^ lika val som en summa- pengar, forlorad p i kortspel?
Har ett starkt ' kraf gjort sig gallande for att fa denna uppfattning uttryckt i lagar och forordningar sa skarpt och, effektivt som mojligt?
Soker man aflasa ' barometerstandet i pressen, sa .maste, trots, allt, som skrifyits, medeltalet angifvas ',
som tamligen lagt.
Totalintrycket ar, att fragans karnpunkt, faderns skyldigheter, icke i allmanhet betonats med tillborlig skarpa.
Man bor emellertid vara erkannsam mot de organ, som verkligen satt fingret pa den sjuka punkten.
Sa har Dagens Ny- heter, som pa allvar tagit upp saken, i tvenne ledande artiklar, •â Forsumliga forsorjare.
och .De ofvergifnas ratts, utredt fragans juridiska sida och visat att vi i detta afseende sta langt efter vira grannlander Norge och Danmark.
Hvilka grumliga rattsbegrepp komma emellertid i dagen genom tid- ningarna som formedlare!
Med hvilka argument forsvaras icke t. ex. un- dertryckandet af den omtalade motionen fran Norr- kopings kvinnoklubb till den socialdemokratiska kon- gressen i Kopenhamn, hvari svikande ogifta fader stamplades som ssimpla forradares?
Motionen blef som bekant icke ens foredragen, och detta forsvaras af fru Elma Danielsson i tidningen Arbetet darmed, att, de organiserade arbetarne aro inte annat an van- liga syndiga manfolk med en gammal Adam i krop- pen och att man, ifall man skulle brannmarka dem, som undandra sig sina fadersplikter, lika garna kun- de brannmarka dem, som, smita fran hyran eller lura hokarens.
En mera slavisk eftersagning af sadamistiskas grundsatser har val sallan horts.
Ifall man icke redan forut forstatt det starka behofvet af konsstreckets borttagande inom arbetareklassen i fraga om samhalleliga rattigheter, sa borde man fa saken klar for sig nu.
En annan gang laser man den karakteristiska, sakerligen direkt ur lifvet hamtade historien om en man, som, da han ' forebraddes for sitt handlingssatt mot hustrun, skrot med att han dragit upp henne ur dyns.
Hon hade barn fore giftermalet.
%Men det var ju era barns, genmaldes.
, Ja det var det,, blef svaret,, men det ar skillnad pa man och kvinnas.
valgorenhetsforslag framkommit i samband med talet om de ofvergifna modrarna ar ju sjalf- klart, och det ar ofantligt smickrande for kvinnorna, att det " alltid ropas pa dem, da det galler att laga refvorna i samhallsvafven.
S2 har adiungerade le- damoten af Skanska.
hofratten K.
J.
D. Schlyter i Kristianstad foreslagit upprattande af upplysnings- byraer for ofvergifna barnafoderskor.
Det ar sden obrukade kvinnokraftens bade i stad och pa land, som skall gora det.
Forslagsstallaren syftar antagli- gen icke p5 %de sjalff orsorjandes kvinnornas kategori eller de kvinnoforeningar, hvari dessa utgora hufvud- bestandsdelen, ty man kan icke garna kalla dessa - kvinnor och deras foreningar for obrukad kraft^.
Om emellertid de gifta ofverklasskvinnorna skola taga sig an uppgiften, sa bli de i hog grad sdragna fran hemmets.
Enligt 1908 ars befolkningsstatistik utgjorde de ogifta barnafoderskornas antal for detta ar 17,089 (dari icke inraknade strolofvade modrar$.
De soak- ' t tt Juvel- Guld- &amp; Emaljarbeten DAVID A N D E R S E N 4 Hofyuvelerare.
Fredsgatan (gl Comp.
4, tas fodda barnens antal var 19,178.
Har ar emellertid visst icke meningen att uttala nagot kiander ofver forslaget i och for sig.
Det ar utmarkt; iippIys- ningsbyraer behofvas.
Men tanken bor icke, som fallet varit i somliga tidningar, blasas upp till nigot mer an den ar.
Upplysningsbyraer kunna afhjiilpa, lindra en hel del olycka; .botemedels for ett stort socialt ondt kunna de icke bli.
Lika litet som gratis- bespisning ar .botimedels mot arbetslosheten.
Dock torde det vara sakrare, att stat och kommun taga sig af saken an att den ofverlamnas at det enskilda initiativet.
Det i forra numret af Dagny relaterade fallet, den af forbud i sin verksamhet traffade barn- morskan, visar hur det kan g % med ett privat foretag, dar ogifta barnafoderskor omhandertagas.
For nigra ar sedan publicerades i en hufvudstadstidning en ar- tikel, hvari en ung student efter genomgingen varn- plikt framlade sina iakttagelser betraffande den skara unga man, ' som han under bevaringstiden haft till- falle noga studera.
Han talade om huru skammen af att vara berusad verkligen borjade ga in i all- manna medvetandet men om huru fasavackande lag aktningen for kvinnan var bland de unga fosterlands- forsvararne, om huru de skroto med berattelser 01-11 flickor, som de forfort och bedragit.
Har det blifvit nagon forbattring sedan dess?
Att fragan om kvinnofriden p % Stockholms gator blifvit sa mycket diskuterad just nu, beror naturligt- vis p i herr Kihlboms fran Nykoping svullna 6ga och spruckna lapp.
Antagligen ar det ocksa denna be- klagansvarda omstandighet, som drifver en •âgross- handlare•â att i en insandare foresla, att den antas- tande ynglingen skulle strykas ur kontoristforeningen och afskedas fran sin plats.
En sadan stranghet skulle nappeligen kunna foreslas for dem, som noja sig med att antasta kvinnor utan beledsagande pappor ... Konto- ristforeningens medlemsantal skulle bli alltfor minskadt i s i fall.
Tank bara pa alla dessa kvinnor anstallda i banker, forsakringsbolag och i andra affarer, som under vissa bradskande tider, vid arsskiftet t ex., g; ensamma fran sina respektive arbetslokaler bide kl. 11, 12, 1, ja undantagsvis anda senare p i natten cllcr rattare tidigare pa morgonen - ty i fraga om natt- ligt ofverarbete ar likstallighetsprincipen mellan man och kvinnor i allmanhet fullt genomford.
For att nu icke tala om en mangd andra arbetande kvinnor, den kvinnliga lakaren t. ex., och den obestridliga onskvardheten for alla kvinnor af rorelsefrihet utom- hus afven i andra syften an fyllandet af yrkesplikter.
Det ar oerhordt att behofva sammanstalla de erfareri- heter en svensk kvinna haft pa Stockholms mcsi tra- fikerade gator med det forhallande, att hon i London pa grund af en viss arbetsuppgift under en manads tid gick hvarje natt mellan kl. 12 och 1. cirka 20 minuters vag utan att nagonsin bli antastad.
hleri annu oerhordare ar det faktum, som ligger bakom foljande uttalande, hamtadt ur en af vara dagliga hufvudstadstidningar: * * * * * * * * * * * * 9 * * * * Q * * * * * * * * * * * * * * + * * * * + * * * * * * * * + * * e4 * * 4 * * * * * * i: Aberopa alltid annonserna i i Dagny i +
43 1 D A C N Y - # Manga tusen stockholmare, som nattetid haft sin vag fram pa vara hufvudgator, ha emellertid alldeles gifvet icke kunnat undga att lagga marke till det egendomliga ria lif, som dar fores och som gor det ganska osakert for en lugn och stilla vandrare att ostordt ga sin vag fram.
Hvar ligger felet?
Jag skall genast besvara den fragan med att erinra om det rent otroliga slapphetssystem, som polisen tillampar visavi ofvervalden mot de stackars kvinnor, som pa gatan soka sitt bittra lefvebrod.
Man behofver endast en hostnatt ha vandrat Drottninggatan upp och ned en enda gAng for att ha blifvit vittne Atminstone till ett haift dussin vidriga ofverfallsscener, i hvilka mer eller mindre valkladda ungherrar spela hufvudrollen - utan att polisen ror en fena for att, afstyra ovasendet och misshandeln.
Den som skrifver detta har sjalf ett par tre ganger i vint- ras mast ingripa for att ta en dylik lymmel i kragen, da han borjat att med knytnafvar eller paraply under det varsta okvadande bearbeta den .,kvinna som vagrat att lyssna till eller mindre valvilligt .upptagit hans forslag. "
tidsrahet; den omvardering af .varden, som skall hoja lifvet till ett hogre plan och skapa et$ sam- halle med ' verklig aktning for kvinnan.
A.
K. '
Hvilken logi k!
Fullstandig rattsloshet for dem, som utofva ett af samhallet legalisemdt yrke.
Att stallas.
infor det olosliga problemet att bade finnas och icke finnas, att fagelfri hetsas meilan samhalleliga institutioner och samvetslosa enskilda personer!
Se vidare det allenastaende rdocument humain D, en pro- stituerads akta dagboksanteckningar, som under titel, Den undre varlden % foreligger i tryck.
Att emel- lertid den nationella raheten icke tal vid att ytter- ligare befordras genom det radande rsystemetr, det fa afven andra kvinnor an de prostituerade erfara - da gentlemannen och ' poliserna gora sina rmisstagr.
* Det ar icke i alla lander, som man ofveroser med okvadingsord den, som man anser sig behofva: I nittionio fall.
af hundra ber den wlattsinnige~ frans- mannen artigt om ursakt, da han, misstagit sig %.
Men vill n a n studera foreteelsen, oberord af kultu- rens paverkan, da ar Sveriges hufvudstad ratta platsen.
De privata vittnesmal, som hogtstaende, utlandska kvinnor aflagga om hvad de iakttagit p i Stockholms gator, skorra hogst betydligt ' mot.
de officiella lof- talen ofver svenskarnas D hoga kulturniva) &gt;.
Hvilken skarande motsats mellan teori och prak- tik ifraga om kvinnans stallning och anseende i vart samhalle!
r Kvinnans lof vid skummande pokalen - och gatans realiteter; lofsangerna ofver ' moderskapets harlighet - och de ofvergifna modrarnes fortviflade oden.
I sanning, det ma vara oss kvinnor forlatet, om vi, infor hvad som ar, icke tro pa mojligheten att genom nagra halfmesyrer desinficiera det all- manna rattsmedvetandet, att vi fordra en bortrens- ning af sjalfva bottensatsen, det fraskladda foraktet for kvinnan som manniska, hvari en ograsvaxt af sexuella forestallningar frodas, att vi stalla vart kraf pa fullt och helt erkannande af kvinnan som man- niska, som medborgare.
Det ar den atgard, som sakert, om an langsamt, skall repararera den.
samhalleliga utvecklingens fiasko pa den punkt, dar tillvaron ar liksom fastlast vid ett skede af primitiva drifters ur- F.
K. '
P.
R. och Forsta- kammarvalen.
T ill ledamoterna af Stockholms lans landsting afsan- des forliden vecka foljande skrifvelse, undertecknad af arbetsnamnden i Stockholms lansforbund for kvinnornas politiska rostratt: " Sedan riksdagen genom antagande af 1909 ars kom- munalreform beviljat kommunalt rostberattigade kvinnor kommunal valbarhet, ha kvinnliga stadsfullm ' iktige tiller- kants ratten att deltaga i val af Forsta kammarens leda- moter.
Denna ratt medger emellertid ej mojlighet for kvinnor att omedelbart ofva inflytande pa val&amp; af de medlemmar af Forsta kammaren, som valjas af landstin- gen.
Genom hanvandande till landstingsmannen hoppas vi emellertid att kvinnornas rattssynpunkter skola vinna beaktande.
Vid behandlingen af kvinnornas ro&amp;rattsfrAga ' vid 1909 Ars riksdag bifoll Andra kammaren, efter konstitutionsut- skottets tillstyrkan, utan debatt och utan votering motion om rostratt och valbarhet for kvinnor till riksdagens ba- da kamrar.
Forsta kammaren, som likval genom medver-, kan till beslut om utredning af samma fraga vid 1906 Ars riksdag, i princip godkant densammas berattigande, afstyrkte med stor majoritet ett har framkommet forslag om enbart rostratt for kvinnor.
.
Afgorandet huruvida svenska kvinnor skola till- erkannas politisk medborgarratt beror saledes nu pA For- sta kammarens sammansattning efter verkstallda nyval, och hemstilla vi darfor, att landstinget for Stockholms lan vid forestaende val tiU riksdagens Forsta kammare ville utse .sadana man som vilja medverka till genomforandet af fulla politiska rattigheter for kviniiorna ".
.
De medlemmar i arbetsnamnden, som undertecknat skrifvelsen, aro fruarna Maria Dehn, Sodertelge, ' Alma Len- strom och Axeline Virgin, Vaxholm samt Sofie Le Moine, Jarna, froknarna Signe Jacobson, Osthamrnar, Anria Kle- man, Anna Lindhagen och Anna Ljungberg, Stockholm.
, Man har ofta sagt - och ej alltid utan skal - att mannerna missunna kvinnorna en mera sjalfstan- dig och fri utveckling, den de frukta sa for dem som for sig sjalfva.
Men om de kvinnor, som uppnatt nagot hogre steg pa vetenskapens eller konstens trappa, fragades.
hvem det var son1 utvecklade deras anlag, som uppmuntrade och ledsagade deras begyn- nelse, sa skulle val de flesta nied tacksamhetslagande hjarta namna - en nian!
Eredrika Bremer Sy s k d i f,,).
H A S S E L B A C K E ' I Plantage-Kaff ebranneriet, blandning rekommenderas som ett utmarkt godt delikat esska ffe.
.
Humlegardsgatan Rikst.
36 68.
20 - Stockholm.
Allm.
54 41.
liansens fordringar och ha- blifvit af densamma antagna.
De islandska kvinnorna ha redan erhallit kommunal rost- ratt och valbarhet, och rostrattskvinnorna ha till riksdagen inlamnat en skriftlig anhallan om full roatritt.
Denna sista numret af den Internationella rostrattsalliansens petition var undertecknad af majoriteten af den vuxna he- organ Jus Suffragii Iases foljande meddelande fran folkningen.
Islandarna aro ett kraftigt och redbart folk, och roistrattsroi-elsen ar i detta land en sund, naturlig Alliansens ordforande Mrs Chapman Catt: Den Internationella rostrattsalliansens nasta kongress evolution, som inom kort maste hemfora segern.
Dcn skall hallas i Stockholm 12-17 juni 1911.
Vid forra Internationella alliansen ' valkomnar med sarskild tillfreds- arets kongress i London inbjodo de svenska delegerade stallelse dessa bada skandinaviska foreningar.
A !lianscn Alliansen ati.11 kongress i Stockholm, under forutsattning raknar nu 24 nationalforeningar, som representera 22 oli- att den politiska situationen icke lade nagot hinder i va- ka lander.
Man kan med skal saga att var rorelse ar gen harfor.
Denna inbjudan har.
sedermera erhallit offi- stadd i ett vackert framatskridande.
ciell bekraftelse, och &amp; n tid, som foreslagits fran Sverige, har antagits af den internationella styrelsen.
Kongres- sen ar8 salunda ett .faststalldt faktum.
Alla forslag roran- de.
programmet eller forhandlingarna mottagas med tack- samhet.
Den fraga som, da det galler Alliansen, framst bor - upptaga vara tankar, ar denna: Huru kan Alliansen En kvinnororelsens forkalmpe i Sydamerika.
bast understodja rostrattsrorelsen i de olika lander, som epubliken Chile galler sedan gammalt for att vara &amp; o .. anslutna till densamma?
Pa hvad satt kan den skan- intellektualismens sate i Sydamerika.
Medan annu i ka en kraftigare hjalp?
Alla uppslag i denna riktning grannstaterna det andliga lifvet stod ytterligt lagt, verkadc skola vid Stockholmskongressen tagas under noggrann i Valparaiso och framfor.
allt i Santiago framstaende mafi omprofning.
for att bibringa sitt folk Europas kultur.
I betydande.
.
.
Ordforandena.
i de olika till Alliansen anslutna for- verk, hvilka fullt kunna mata sig med den gamla varldens eningarna ombedjas vanligen.
att underratta sina med- pa iiknande omriden, framlade de sitt lands politiska, lemmar om tiden f6r kongressen, pa det att sommar- sociala och geografiska historia.
Chile inforskref afven planerna f % 191.1 afven ma komma att .omfatta ett be- tidigt tyska officerare och ingeniorer, till och med tyska sok.
i Stockholm under juni manad; lararinnor.
Naturligen verkade detta ett hojande af dm Mangen turist har forsakrat att Stockholm ar Europas kulturella nivan i olika hanseenden men medforde afven vackraste hufvudstad och val vard ett besok.
for dess egen en viss fortyskning.
skull.
Det ar ingalunda for tidigt att redan nu gora upp I Chile var det som for forsta gangen i Sydamerikas ' planer for ett dylikt besok.
historia en ung flicka nastan annu - ett barn.
- i mo- Det internationella rost-.
rattsarbetet.
I Doktor Ernestina Perez.
, * R - O 8 Till den Internationella alliansen ha nu anslutit sig ytterligare ' tva foreningar, som af Mrs Chapman Catt i sista numret af Jus Suffragii halsas valkomna med foljan- ' de ord: " Landsforbundet for Kvinders Valgret " i Danmark har uppfyllt de af Londonkongressen uppstallda fordringar- na o c ~ i vederborlig ordning antagits af den special- kommitte, som har till uppgift att profva anmalda for- eningar fran sadana lander, dar forening redan for- ut finnes ansluten till Alliansen.
Ofvannamnda forening har 8,000 betalande medlemmar, en numerar, som ar sar- skildt anmarhingsvard i ett land med sa ringa folk- mangd och som dessutom bevisar ej blott en utmarkt ledning utan afven ett ofver hela landet utbredt intres- se for kvinnans politiska rostratt.
Den redan forut exi- sterande foreningen " Yvindeforeningers Valgretsforbund " utfor afven ett duktigt arbete, och med tva sa ' utmarkta ' foreningar i full verksamhet kunna vi ha ratt att i detta framatskridande land hoppas pa full medborgarratt for kvinnor inom en snar framtid.
Pa Island har bildats en Landsforening fijr kvinnans politiska rostratt med 4 lokalforeningar och sate for sty- relsen i Reykjavik.
Dess stadgar ofverensstamma med Al-. '
dig och naiv sorgloshet klappade pa universitetets port for att bli inslappt och fa studera medicin.
Da det ej fanns nagon lag som forbjod de kvinnliga medborgarria att idka universitetsstudier, maste man bevilja Ernestlna Perez ' begaran och finna sig i hvad man aldrig forut varit m d om.
Ernestina forvarfvade sig emellertid genom sin flit och sin ovanliga intelligens sina larares intresse och siila kamraters aktning.
Hon erholl premier och utmirkelscr.
Hennes anatomiska preparat blefvo likaledes pretnieradc och utstallda, och hon kan beromma sig af att vara den forsta kvinnan i det spanska Amerika, som har aflagl iiit .. dicinsk grad.
Vid aderton ars alder absolverade froken Perez sina sista examina och taflade med tjugo manliga kamrater om regeringens europastipendium.
Hon erholl detta stipendium och helt stolt antradde den lilla chileri- skan den langa resan till det okanda landet.
Ar 1888 ankom hon till Berlin.
Utan att ana att i Tyskland, det- ta de store tankarnes och diktarna land som hoii si hogt beundrade, kvinnorna annu vor0 forbjudna att stil- dera, anholl hon om tillatelse att bevista forelasningarna vid den medicinska fakulteten.
Som emellertid he~ines re gering ~tnderstodde denna begaran kunde den icke af- slas.
P a s a s a t t b l e f E r n e s t i n a P e r e z, d o t - t e r n a f d e n a f l a g s n a s y d a m.
e r i k a n s k a I-e- p u b l i k e n, d e n f o r s t a k v i n a a s o m b e s o k t e Kop Oskummad mjolk direkt hemsand i plomberade karl till 17 ore pr liter.
i e AKTIEBOLAGET MEJERIET VICTORIA i f Riks 770.
- Kungl.
HofleverantSr - Allm.
6937.
E X C E L S 1 0 R val for familjer som hotell m. m. jamval gardintvatt i v: i 35 Birger Jarlsgatan (ofre porten) f Allmanna och ~iksteldon 93 27 Maskiner af modernaste beskaffenhet.
eeeeeeeeeeeeeee * eeeeee+eeeeeeeeeeeeee+eeeeeeeeeeeeee+eee+eee
.
.
.
-.
.
- .. 4x3 - D A G N Y.
.
.
.
F r i e d r i c h-Wei l h e l m s-u n i v e r s i t e t e t s i B e r: .. amne), for hvars afslutande och tryckning hon nu f6r l i n m e d i c i n s k a f: .ox e l a s n i n gia r, och detta fak-.
andra gangen en langre tid uppehaller sig i Berlin.
Hon tum ' ar ' " hennes ' lifs stolthet ", som hon ' skrattande.
brukar: arbetar dar- praktiskt och teoretiskt ' p&amp; geheimerhdet Lan-.
.
daus kvinnliga klinik; denne har,.
efter att ha granskat.
.
.
.
.
saga.
.
Ofver huhud .taget kunde hon icke p&amp;+agot satt be- hennes arbet;, skrifvit ett pycket berommande forord till klaga sig ofver brist pa ' tillrn~tes~~ende fran de ' .eljes of- detsamma oih har dessutom f o e a g i t henne till medlem tast ganska frilnstotande .professorernas sida, hvilket glad- i " ~eclicinis&amp;e.
Gesellschaft9 '.
.
Professor Baginsky har .. jande .faktum dock till ' en .del ' kanske milste skrhas pa lamnat storterkannande ilt hennes arbete om &amp; ab anato-.
chilenskornas - traditionellaa alskvardhet och ' &amp; hag.
Sedan hi.
Han betecknar detsamma, som ett af de basta i in- Ernestina Perez Ar 1900 bevistat den medicinska internatio- och utlandet.
Ett af hennes peparat har forvarfVats af nella kongressen i Berlin samt tillbragt nilgra manader Friedrichhains patologiska museum, dar det nu ar upp- med studiier i Paris, vande den unga kulhirbarerskan.
till- stalldt.
- Sedan hon slutat det arbete i Berlin, hvarilt baka till sitt solland.
Och nu borjade.
hennes.
hardaste hon nu agnar all sin tid, amnar hon i Wien hos den kamp; kampen mot.
stenhhrda fordomar, mot kollegers.
beromda oronspecialisten Alexander soka losningen af ett afund, mot de spanskfodda kvinnornas.
misstro gent emot problem som sysselsatter henne samt eggelse till fornyad en arbetande medsyster.
.
.
Men Ernestina ar en klok.
verksamhet efter hterkomskn till sitt vackra hem, darborta diplomat, och i hennes ildror flyter afven oblandadt nord-.
i den aflagsna vriln af varlden.
- chilenskan; Ernestina Perez kan.
gora ansprak pa att spanska Forfaders blod,.
hvilket kanske gjort att en.
kom- som - banbrytepka stallas vid sidan af de kvinnor, somm i promiss mellan hennes moderna.
strafvanden och de gam- skilda lander ' i ord och handling kampat.
for sitt kons la, .strangt h a h a spanska bruken ej bliivit ' henne sil svar.- Dessutom ar hon.
en sA trogen dotter ' af kyrkan, att ' hon frihet: och kulturella hojande.
fatt det - allsmaktiga prasterskapet g a .sin sida.
snart ha- de hon hunnit forskaffa sig en glansande praktik, hvil- ken utom Gen ideella framgingen afven medforde en rik materiell Linst.
steg for .steg har hon ofvervunnit det Notiser,.
.
ena.
hindret efter.
det andra.
Ej genom tal och skrift,.
.
.
.
litan sakta och ined mjuka.
hander, utan buller, genom ~ r i ~ l a t s e; pa Haknas.
Foreningen Sjalfforsorjande " gfLningafnas propagaida9&gt;, understodd af den forut om- bildade kvinnors hvilohem u. p. a: har af ' for dess verk- @ rnn ' da anpassningsformfigan infor det annu icke omge- samhet intresserad person erhallit en s penningsumma .att stalt&amp;ngsbara.
Ty doktor Perez ar allt for klok, kanner efter styrelsens profvande anvandas till beredandk af fri- sitt linds och sitt folks utveckling, platser p % foreningens hvibhem ' ~ a k n a s vid ' Jarna.
allt f &amp;.
hvarpil det nuvarande tillstandet hvilar, for att begA sa.m- Hemtrefnad, praktisk tidning for hemmet har utsandt ma fel som vissa andra reformatorer, hvilka vilja infora.
.
nr 25 och 26, som bl.
a. innehalla - reformer, for hvilka ej ens gamla kulturlander annu aro, I nr 25: En sommardag vid Rimfo~sa af J.
J.
- mogna.
Tillsammans med sin gamla mor och en syster fok Hvad som handt af Observator .Ungdoms- och hem-, donna Ernestina ett mycket tillbakadraget lif i sitt vackra bygdsmotet vid Spakas - Litteraturanmalan: " Sa ska ' vi hem vid en af Santiagos elegantaste gator, klokt undvi- ha ' t ' " - Rad fOr hushallet - Foljetong - Hufvudbry.
I nr 26: Ett &amp; h annat fran Stragnas af F. E.
(med kande att draga uppmarksamheten till sig.
Hon lefver ill.) - Hvad skall jag gora, Herre?
- Lutfiskens forhi- blott for sitt arbete och for att gora godt.
Hon vet att storia af Ruth Grhvall Salsmobel - (med, iii.)
- Fol- hon pa sil satt, i det @ ta, verksammast bidrager till jetong - Hufvudbry.
sina medsystrars frigorelse.
Den som haft tillfalle att fa samtala med den graciosa, eleganta och spirituella " sig- ndrita doktora,, ' i hennes salong, kanner att det tillbaka- dmgna lefnadssattet ar .ett - ej ringa offer for henne.
Hon skiffar sig godtgorelse for.
denna sjalff~rsak~lse genom att sysselsatta ' sig med sprakstudier ' samt med sin harpa, hvilken hon ar mistpre.
Dessutom foljer hon genom.
Till Dagnys lgsekrets i landsorten.
tidskrifter och bocker ' den gamla varldens framsteg, i!
Som Dagny ifnskar vara ett enande band melian synnerhet allt som galle kvinnorna, samt brefvaxlar med - Sveriges kvinnor samt har fiff sitt mdf atf tiffva- i ittlandet boende framstilende landsman, framfor allt med rataga allis intressen pd skilda platser, fd vi har- det i Rom hogt - ansedda chilenska sandebudet, den fram- med uppmana vitra lasarinnor i landsorten att de, staende konstkritikern Don Rafael.
Errizuriz.
&amp; r 1904. del.
tog hon,, ensam.
kvinna,, i. den medicinska kongressen i for at t underll~tta denna vPr uppgift ville f till tid- Buenos Aires och holl ett foredrag rorande orats anatomii .. ningens redaktion insanda sddana nqtiser, som de tre originalarbeten som forelades kongressen, utiffver lokalintresset innehitlla saker af vikt for var ett af hannes hand.
Sedan en langre tid tillbaka ag:.
kvinnorbrelsen i dess helhet.
nar hon sig med,outtrottligt nit at arbetet pi % ett kompendium i gynekologi (det forsta originalverk pa spanska i detta I _ v I ' # '.
d ' ' ' ' - - a la id '.
D$: A.: ..
.
: " l;., ..
:: -;,!
;:; .i;;: ~,:.;.;.
;!,: ~:: - * i:.
!$ ?,l; &lt; pa Arbetarinstitutet hallik lyserii som i$d,r ', .,- pr f o+ ' i@,, - ..., Y; .-; flammar ' I,.
y m f., eld, det 17. september.
spiida fntrgsit i: f$,.
StocklyAm.
.
.
ett par.
, ' .....
: ar y, ~ ~ l d ~ ~ ~ ~.
:: ~ ~: och ~ ~, p-mmet !rosor,.
~ b ~ o $ s t e f som,.
.
.
.
+ &amp;.
; i: ';,: isydde ' s.
- i&gt;rni; i.
iE&amp;jidi&amp;~d; k~r-.
.
j ".
; -: .&gt;!
: A u lagga,: br&amp;la ' -, @ !der l ?p@.
.
.
y $Ingafia.
,; Och.
.
' " ' fl~mi-oij.: ..
.
kr&amp;&amp;: ......
.
.
.
darnas '; jorhisf&amp; &amp; L h$Pk ' rir~t;:.
': .6h.1:, 6dtrt ' g6ri2hhi.
f6~;; i vindlande f$gat.
&amp; eci gungande fj~rils ' latta:.
, blomster,.
.
.
'.
d., e.!
t:;,.
: anl$&amp;gadde s&amp;mt b h: hut ' .. &amp; ' borde: .&amp;dn&amp; ' .&amp;h ar jattih&amp;a $&amp;oioi, &amp; i@.
st&amp; liksom: pa vakt ' hed ansilir, ' d&amp;as.
.
.
.
.
f i o k e ~. '
' Lhdtiageri &amp;, o&amp;&amp;e den '.
it&amp;&amp; '.
bet); &amp; &amp; ',; i.
'.
.
tet stadigt, niOt Solen,., _och d a ar '.
stolfa ' roda y ' st6ckrocoi,.
,.
.
'.
.
.
: dessa tradgardar.
hi; b a d e hygieniskt s a s o sk&amp;kaade: - frisk ii@ at stadsb ' on, - &amp; - bdsomv~xliiig $t d, som .-har mekaniskt a-ete, ' ' samt i ' etiskt lianseende: Hon pekade.
huru manskorna, g&amp;Om att under gkrierationer bo i stade; sa smaningom forlbrat sa~h0zjgti&amp;kan~lanmed.
j p r d e n ich hur denna.
~&amp;phori~hetsk~nila bor vac- ' kas och skall vickas arbetet pa 4, om an aMrig: ' sa liten egen joidbit.
" Saken- har ju afven- en ekonomisk.
man kan i sin lill ' a sida '.
tappa odla hela sitf ' saval.
sommar- som vintefbehof af gronsaker, och hvad detta ar f&amp; en besparing isynnerhet i &amp; r dyra ' stad beh ' ofve~ ' ~valii: ej ordas om, - nien frok&amp; ~ h d h a ~ e Gamade n for.
aW '.
lata ekonomiska h k y n bli - sa beskmminde, att i skonhets- ' krafvet trangdes at sidan.
Ty ' da forfuskade sjalfvi ' iden.
.
.
.
- att skanka en flakt af den skwihet &amp; h gladje, som ' en.
, _.
.
.
tradgard jamte nyttan kan &amp; a:: " For sitt senare foredrag hade froken Lindhagen ' valt I&lt;olonitradgArd belonad med hederspris (300 kr.)
yid Tradgards- till amne ~olonit&amp;d~$rd&amp;-nas bebyggaide: - ' +Och ' det be- utstallningen - 1909..
.
hofs verkligen att det.
talas mo ' t.
: .de ryslik&amp; mi&amp;foster till.
sina spiror i solluft&amp;.
Och " lusthus ", hvarmed en okultiverad si&amp;k ofta nog, vak sakta och afmatt allt detta vackra ich ' glada, allt detta Ijufliga och lifvande, pryder en vacker tradgardstappa; - och det behofver tar.
att ' ' allt detta och mycket, mycket mera lyser nu .i - hostsol&amp;n i 1 % f o r.
det enkelt vackra, som nu lyckligtvis halier.
arbeta sig fram i var arkitektur; F&amp;$ oih framst maste de sma .kolonitradg&amp;dama i ~tockholms orngifningar.
Men dar finna a f v a mycket annat.
Dar finns fram- - betonade talarinnan, byggnaderna raggas efter en viss plan, for allt gladje, ej blott gladje ofver arbetets frukter utan gladje af och: i sjalva arbetet.
Och dar finns karlek, vaknande och ' vaxande karlek- till naturen \ ' till den jord, hvari man sar under forhoppning och skordar med.
tack- samhet.
' Dar finns sundhet och ' lifslust och ' krafternas ' spannande och ' blickar som se- - framat. '
Om den hygieniska nyttan af kolonitradgardsarbetet.
ar stor, - och ingen som sett och behjartat skillnaden mellan lifvet och arbetet i staden och pa landet kan val undga att inse detta, - s&amp; far man dock helt visst ga langt djupare o m man vill- mata .detta arbetes hela varde.
Kanske skall det i nagon han bidraga till den ' pinytt- fodelse for vart folk, pa hvilken hvarje fosterlandsvan hoppas och ' vantar.
Att.
tanka.
p&amp; och tala om Stockholms kolonitrad- gardar.
utan att samtidigt tanka pa och tala om froken Anna Lindhagen ar emellertid omojligt.
Icke endast eller Kvinnlig .kolonist i sin ' tappa efter slutadt .kontorsarbete; i hufvudsakligast emedan bon ar ordforande i foreningen, utan darfor att hon ar sjalen i. foretaget, intresserad dar- de bora vara i harmoni med.
hvarandra ' och hvar ' f i k af och - verkande for detsamma langt innan fikeningen sig verka harmoniskt.
Det ar for resten hvarken s2 svart kom till- stand.
Och ar det, sh, att det ar entusiasmen eller kostbart att bygga vackert, ritningar till enkla och for en sak och karleken dartill, som bar den uppe och vackra hyddor tillhandahallas sedan tva ' ar tillbaka af ger den at framtiden, sa har sannerligen Foreningen foreningen for det billiga, priset af 25 .. ore.
Nagra af dessa modellritningar forevisades 0th voro sardeles tillta-: ~ t o c k h o b s Ko@citradgardar- det val stalldt.
Freken Lindhagen ' har nyligen, d; -- v. s. den 10 och lande.
vz.,+,;:;:, -.
.;; -; !a;!)
u,,, - ' l " A!
- s- n '; k (4i~ni~r~il !g "; r ' ~a~i: i. !-; ~ (ij f.
1. i.- e, u foliesi: g..
i ' -, i,, ' r .. i ' I.
I v i.
, a.
i.
n.
P.
, i. '
, ' lpit-. '
a ' - a ' ' ', ' a I ' ' - ' ' ' ' '.
.
uppdelade.
i mellan Atta- ' och niohundfa.
traidghrdddtter p&amp; cirka 200 kvm.
hvardera och medelpr.iset i. hyra darfor ar 5 ore pr kvm.
- ett oerhod.
' lagt pris, som gor ' det mojligt for alla ' - om eljes hag och krafter finnas - att.
skaffa sig.
en liten tappa.
Froken Lindhagen ar.
mycket ifrig i att betona den stora hjalp hon haft och ' har i sitt arbete af ofriga med lemmar i .styrelsen., fru Ellen Ostberg och froken ' Sigrid Hard af Segerstad samt af.
froken Anna ' Abergsson, som ' tjanstgor sasom ombud for ohkidet vid SWrbrunn.
' Men dessa henne: ' medhjalpare ar6 sakert - .de forsta att ' erkan- na deri berhordt.
stora insats froken Liridliagen gjort i arbetet, ' den energi hvarmed hon tagit itu darmed och den okennytta Iivarmed hon agnar ' det sina krafter.
Och.
de, liksom hela roaelsen, skatta ' sig ' lyckliga att ha.
en sa- dan ledarinna. '
' ' '.
I.
.
.
Anna Harpen.
,.
.
,.
Huf, hi&amp; skulle " vi icke s a h honom ', i ' sanr$ ' lgeii~ ' Sanhedrin, bland de utvalda, hvilka left, lefva och Skola ' kller ' lre tre.
lefva sa lange torst efter dem finns kvat hos ' M -.
.
- denna Skara, hvariblind Mariui ~u; eliu~- " lj ' &amp; $m &amp; ki:.
je och.
sorg.
ler ~ i t t hega, - taliga leebdk,.
' ~ini~l $omh&amp;, ' ' ~, ' Sankt Franciscus lyser i f en-: frid utofver alkfors@$ och. '
Raskolnikov - rofvaren korset, martyren.
for - den eh: ga torst eftk att f&amp; veta.
hvad godt och .Mit ' a r " ' " foi.
att daraf blifia sasom gudar ", livilken allt ' sedan kdarns.
dagar plagat hans ' storsta soner .- annu brinner ' .af.
, sin.
.
.
sallsamma lustas glod.
.
.
.
.
Blarid dem bland hanhiskor, hviika ': actin&amp; al- drig lefvat eller ock for lange sedan aro ' .doda .- hafva.
.
vi, som lasa och .dromma, alltid haft vara basta vanner, '. '
sannare '.
och trognare an nagra ?lefvahdP ' -.
ja, mycket mera lefvande ' ocksa. '
Men hvarfor hitta vi dem numera s i ' sallan a h a t an i gamla ' tider eller gamla bocker - nastan aldrig - blanii samtida?
.
.
- Har angvalten redan fullbordaf sitt ' verk?
.
Skall Kip- lings muskeY8rer ' eller Anatole Frarices pingviner vara.
.de spetsar, ofver hvfika var generation icke skall kunna.
na?
...
Men om allt i det ofriga .Europa ar sa ' flackt och dunkelt, skall da icke ljuset ' frag.
~ b i d e f i ' $n&amp; M g k g -.
.
komma och upplysa det?
.
Annu synes icke nagra tecken dartill.
- inarate sy- nes det.
fast otroligt, d&amp; man tanker pa de bocker som.
*.
skrefvos ' i gar och skrifvas i dag i detta vart Svenska land, - vackra, storartade bocker, af manga utiopade.
som kulmen i var litteratur, men af en markvardig ' torka och tomhet da ' de lamna den estetiska forfiningens och sjalftillhetens omrade och .ge sig ut p5 vidderna.
Dar stanna de dock aldrig lange utan krypa inom- hus igen.
Men inomhus.
ar det for tr ' angt ' for.
andra an medelmattor ocks5 moter man i dessa bocker (d5 det s k har ar ftiga om moderna karaktarer, alltsa icke orii- Selma Lagerlofs bonder, .Heidenstams Heliga Birgitta och nAgra till) sallan nagra andra an sadana - alskvardt svaga, forfinade, likgiltiga naturer, pysslande med sma personliga sorger eller passioner, impotenta till saval stor godhet som stor ondska, impotenh t. o .. m. till arligt.
ocli od- mjukt sariningssokande, latt b e l h a med hugskott och ' ' ' ' '.
I ' n ' I H Ett inbilladt bref.
.
.
.
.
iad det finns manga hvardagliga s+ idealister, folk som folk ar det mest till ode och.
girningar, men som dock.
inner&amp; inne brinna af en stillsam glod, af.
omsorg o m det eviga och goda - ' .folk, som laser, be- grundar och drommer, som tyst och stilla lefver for $in.
.
sjals rening ' och fullandning!
I alla dessa stumma brinnandes namn skulle jag vilja Skrifva ett - bref och stalla nagra fragor till alla dem, som i detta land ha.
fatt ordets g&amp;fva och, ge.
oss de bodrer vi lasa.
.
.
.
.
.
*. '
' * s. '
u, ' ' ' ' Lange ha vi onskat och.
vantat pil.
att i .en modern svensk bok, behandlande moderna och kultiverade karak- tarer, traffa pa en verkligt g o d manniska - e n af.
d e stora.
- En .hurudan?
.
En sadan, ' svara vi, som icke soker sitt utan san- ning&amp;, och blott den, en, som.
dott frAn allt det lilla i iifvet och lefver blott for det stora, en, som .salt allt det.
han har och gifvit pengarna at de fattiga, en, som garna Iater sitt lif pa det att han matte fil behalla det, troende - ' - ' ' D e n s n a l I a Tomten h a r lost ty tvatt, ' '
- '.
sofisterier, som - for att ta ett exempel ur h o g a doktor Glas, trots alla hans stora.
athafvor som nihilist-.
filosof; ' Nihilist nej, icke ens kraft till att v e r k l i g t vara det - till.
att arligt &amp; h skoningslost vilja I n t.e t ha de gemenligen, de foiredraga att vilja i n g e n t ii n g.
Och antingen de aro acklade af alltings forhenta gagnloshet och absurditet eller p5 den hogsta h6jd af optimism de kunna n&amp; - uppfyllda af den nu gangse, bekvama tron p&amp; " Fram~tskridandet " som nagon slags mekanik m sorts andlig separator, hvilken 1Angsamt men sakert forbattrar och reder upp ailting har i varld&amp; utan att nagon manniska behofver rora ett finger for att hjalpa till - blir resultatet detsamma: overksamhet - .. ett trott eller.
slott foljande med strommen hela.
lifvet genom om det nu skall kallas for lif!
Ja, allt blir mekaniskt - man dor mekaniskt - och lefver mekaniskt, hela lifvet igenom blundande eller blind .for allt annat an det dagligen f~refallande- atande, dric- kande, alskande, arbetande eller flanerande, i jamt afvag- som vore.
!ifvet ett raknetal, hvilket da proportioner man antingen kunde skolka i k h sofva ofver eller ocksa snusfornuftigt rakna ut till storsta mojliga fordel for sig sjalf och sitt - sina pengar eller sitt rykte, sina passioner eller sin borgerliga dygd - beroende pa till hvilket lager ens skapare hor.
Men afven denna skillnad ar ganska ringa, ty den.
litterara hogern och vanstern sammansmalta och forenas genom samma olust for a n d- l i g h e t, samma brist pa luft under vingarna och rymd i tanken.
Med afseende p&amp; allt detta kan man ju icke saga an- nat an att litteraturen numera ar hvad den enligt stora auktoriteter bor vara, namligen lifvets.
trogna spegel.
Men p i samma gang sager man sig, att ar detta ratt, da maste nagot annat vara p i tok, d i maste sjalfva lifvet icke vara vardt nAgon spegel Iangre.
.
Och man begynner langta efter trollspegeln.
Ja, varnjandes vid alla dessa likgiltiga karaktarer, som slo; tt flanera bort sitt lif, och vid alla dessa folrsilrtiga di- to, hvilka hela sitt lif igenom beraknande vaga risk mot resultat - men hvilket ynkligt resultat!
- langtar man efter visionarerna och drommarna, efter siarna och be- straffarna, efter alla dessa gatfulla, exalterade vasen, hvil- ka Gud slagit med sin heliga sjuka.
Hvad alla aro friska nu!
Men skulle man icke hellre onska dem besatta som Dostojevski, sjuka som Pascal, .an friska som Skongren - som Pettersson?
Som alla dessa forfinade medelmit- tor eller kalkborgerliga medelmattor - de, som ingen skillnad gora, ehvad de lefva eller do, hvarken i lifvet eller litteraturen!
*, ' - - * ' ' - - - - ' - - ' * * Nej, skillnad gora blott de starka och goda, de, som icke bry sig om att rakna och kalkylera for att f5 sitt lifs summa att stamma med sin bankrakning eller att oupphorligt kanna sina personliga lust- eller olustkans- lor p5 pulsen - de djarfva, som seende in i evighetens ljus tills de lugnt kunna utharda det, genomtrangda in-.
.+ea++e * eeeeee+eeeeeeeeeeeeeeeeeeeee+eeeeeee+eee * eeeeeeeeeee 2 Arbeta for Dagny - till marg.
och ben af dess lugna klarhet, oaterkalleligen och stilla kunna kasta bort allt.
All personlig tillfreds- ja!
Sitt lif - ja!
stailelse ja!
sitt lifs resultat For hvad andamal for hvad slutligt mal?
For sanningens skull - for samvetets.
Sadana sjalar ha i alla tider.
hindrat varlden fran att ruttna - tio sadana skulle bragt skoning at Sodom.
Ty rattfardighetskrafvet det stranga uppfyllandet af samvetets bud var och ar allt, framgent den surdeg, som syrar varldens jasande deg och raddar den.
Ehuru den fordom brande sina-raddare och nu tiger ihjal dem.
- Men hvarfor tiger den?
.
Hvarfor besjungas icke sidana?
Hvarfor rycker man p i axlarna at dem och g i r dem forbi for att uppsoka och foreviga sjalfviska sma konstnarinnor och notarier fyllda af spleen och erotik, men forresten ingenting?
Hvarf or?
Kanske for att de numera nastan icke finnas annat an bland folket, som lefver jorden och djuren narmast och i dem ha en genvag a11 sanningen - for att de rak- na sina bland smA olarda och fanatiska - slumsystrar och missionarer, hvilkas.
yttre och inre maste afskracka estetiska finsmakare for att de darjamte- nastan icke finnas annat an bland okanda konstnarer och uppfinnare, obskyra drommare, hvilka aldrig lyckats f&amp; nog is i ma- gen och stal i armbagarna for att tranga sig in i nggot af de kotterier som for tillfallet sitta till doms, eller bland uppstudsiga snillen, hvilka forakta dessa med ytan b e l b a, polerade och putsade kotterier, hvilka de irritera genom den gyttja de slunga upp ur de valdiga djup dar de vistas, grafvande och forskande intill varldens marg och ben.
For att de blott finnas bland de yttersta men alls icke bland de framsta.
Men om s5 ar, besannas blott daraf det gamla ordet, att " dessa framsta en g h g skola varda de yttersta ".
Och dQ kanske de skola lara sig h d andlighet - icke estetisk sjalfullhet utan dju$ evig helighet &amp; r!
Ty y t t e r s t i allt maste man vara for att komma till det - for att komma in i det inre forborgade lifvet i Gud - s&amp; ytterligt nara doden och evigheten i sin sjal, att man i hvarje ogonblick kan se ned i dess djup och for hvarje ord eller handling radfraga det, som man in- for ett frammande ord radfragar den ofversattriing, som ger det dess mening.
D&amp; kanske vi kunna fA de bocker vi s&amp; lange varikit p&amp; - de, som man med fog och sanning skall kunna kalla ofversattningar fran doden!
Och med dem den storm, som skall sopa bort alla spindelvafvar fran landet, - som skall fa de sjalfbelatna, torrskodda sittande att resa sig och lopa vadjobanan, ihigkommande att den som en aldrig s % liten tid s U t t i t, isynnerhet vid makten, nodvandighiis.
alltid har oratt!
- - - - - -, Anna L. Elgstrom.
Sprid Dagny!
; MALAKBADET.
e BAD- I I Handfverkaregafan I I.
och ST RYKINRATTNING TVATT-
.
.
- -.
, 437.
.
- .. D A G N Y.
.,.-.
-.
.
: i.
.
det finns det minsta hopp om att nagonting mera an i andra jasningen och majoritet da.
, kan vinnas under den-.
na session.
Men sa kommer fragan: hvad skola suffra-.
getterna @ ia brh ' kabin&amp;&amp; 6j " vill l a t ' - billen ' komma till tredje lasningen?
Jag ar viss om, - att de icke vilja lata: edan forut.
ar o r d ~ r a n d e n.
i Forenta Staternas L. fragan falla.
I nasta vecka skall jag fara till London.
i K.
P.
R. genom portratt och skildring kand af for att traffa Mrs Belmont *) och med ' henne besoka rost- i.
Dagriys lasare.
Under deltagandet uti .I.
A: s kongresser rattens fornamsta hogkvarter ".
har hon framfor de flesta andra gjort sig bemarkt ge- Lander, Skottland den 4 juli 1910., ' Detta ar den egen- j ' nom sin medryckande valtalighet, som i sig upptager, al- domligaste 4 juli (Forenta Staternas stora national- och.
la skiftningar fran den henne saregna humorn till de festdag) jag nagonsin tillbringat, stilla som en drom.
, mest, gripande.
allvarsfulla och bevekande tonfall.
.Innan jag hann sluta brefvet i gar, for0 vi fran Dur- a edan staende bref, som hon under .en automobi1: ard harn till Almick, min mors fadernestad.
D&amp; ' ar &amp;.
genom ' Skottland tillsammans med miss Ray .Costelloe Englands mest pittoreska stadel och ' hertigen.
af Nort - skickat till W.0 m a n ' s J o u r n a l, f6r henne endast humberlands slott (nara Durham) ett af de .statligaste i mycket narmare oss genom dess naturliga omniimnande England.
Det ar det enda, s0.m har stenbilder) uppstall- af den spanda situationen i England, genom en Tri man da pa torn och murar.
Fordom fanns dar 300 .stycken; skas lika .naturliga reflektioner ofver de stora motsatt.
alla bevapnade som om de " oro i strid, och alla olika.
ningarna d a r i landet och genom beskrifningarna af som- Somliga buro slungstenar, andra bagar, andra spjut, och marrigring i fager natur.
~ o n s k r i f v e: r somliga vor0 hoifvitsman.
Pa nagot afstand kan; man Derham, England den 3 juli 1910.
" Jag kan ej be- tro att det verkligen ar manskor, och det sages, att de.
skrifva hur sk6nt.
det ar bland dessa skogar och dalar, hade tvanne uppgifter, forst att missleda den annalkan- hur valodlade och formogna landtjardarna forefalla, med de fienden i afseende pa antalet af slottets forsvarare och hvarje fotsbredd af den bordiga jorden omsorgsfullt be- den andra att skydda de verkligen stridande.
Det ar det redd.
Nu, da blomningen ar forbi, sta hagtornshackarna.
mest maleriska jag annu sett.
Vi vandrade omkring i morkgrona, men smyckas anda af mullbarens och kapri- den skona parken och undrade ater ofver olikheterna har.
foliernas hvita blom.
Hela luften doftar.
Jag skall aldrig i lifvet.
Men folket tycks emellertid vara stolta ofver: det.
glomma den dag, da vi foro fram och ti lbaka ofver he- Det har varit en himmelsk, harlig dag.
Det forvanar darna; dessa stora ensliga vidder; denna vaxtlighet pa mig icke, att min mor alltid sorjde sitt land.
Har bor.
.
kullar och i dalder; den morka ljungen annu ej dsla- jar ljungen blomma och fargprakten ar underbar.
Hur.
gen; ginstens lysande buketter, de langulliga far&amp; och det skall vara, da alla hedarna blomstra, kan.
jag knap- .de ensamma herdarna.
Nar jag nu laser engelska boc- ...
p s t ana - - - - -.
ker kan jag fatta hur en vandrare kanner sig allena pli.
.
dessa hedar, som jag, aldrig kunde forr.
Och det egen- -.
.
.
I.
.
...
.
.
.
domliga ar, att man njuter af de oandliga afstanden och .den majestatiska tystnaden och langtar darefter, sa snart: Y.
.... - .. man lamnat dem.
Vi passerade forbi en sjosankning in- Fran allmanheten.
.
ne pa heden, dar en stor gard var uppbygd pa den. '
gamla sjtibottnen och den rika grodan gaf intryck af att Rostrattsarbetet pa landsbygden.
,.
allt kunde vaxa dar.
Den mannen, som ager den garden,.
.
har ett godt stycke jord.
Men nar man annars tanker.
I Dagny for den 8 september fragas huru man lat-::.
pa hur dessa vidstrackta marker aro till blott for jakt - tast skall kunna sprida rostrattsiden, pa landsbygden.
Jag: .vi sago hundratals ungorrar, fasaner, harar och rapp- har funnit att personliga besok .i allmogens hem, i sko- hons - och lagger marke till landtbefolkningens fattig-.
lor, hos handlande, i postkontor och andra sadana plat- dom, kunde vi ej annat an undra hur lange de skulle.
ser verka bast.
Har man da med sig en ' bundt rost-: finaa sig i att denna massa jord blott fanns till for rattslitteratur - vi aro ju nu sa lyckliga att vi ha skrif- ' jaktnojets skull, medan ' de sjalfva svalte ihjal.
ter, som aro utmarkta for landsbygden - och lamnar 1 Just nu vallar rostrattsfragan oerhord spanning, jag dessa till lasning och begrundande, sa kan det alltid bli ' kom till London tvanne dagar efter den stora proces- digot ord, s a n slar rot.
Jag har varhat manga nyamed- sionen, som sages ha varit den statligaste som annu fo- lemmar i min forening under mina siindagspromenader rekonimit, ehuru icke storre an den for tva ar sen.
Den utat landet.
, Det finns ju en landsbygd utanfor hvarenda ' var val uttaokt och, val.
utford. '
Jag beS6kte ' Mrs Faw- stad, sa att detta ar nagot, som kan goras afven af stads- cett, N.
U: s ordforande, samma dag som .deputationen boarna.
.
.
mottogs af Mr Asquith.
Hon sade, att han var mycket k; inna.
mindre .obehaglig.
(overbearing) an nar han sist emot- tog dem och att han tycktes benagen att till och med behandla dem.
hofligt.
Han medgaf, att majoriteten af re- * Mor till hertiginnan af Marlborough, eii af de fornamsta geringen var for K., P.
R. och att fragan vunnit myc-.
societetsdamerna i NewYork, .som nyligen.
vunnits for K.
P., R,.
ket .i intresse under de sista aren.
- Dock .tror .. jag icke, att och nu arbetar intensivt darfor.
._ Reverend Anna Shaw om England, och Skottland.
R - .., I. '
, m ' ' af, ' ' ' ',? '
' ' betande
438 D A G N Y Arbete hyragor och svar.
Hvar kan man prenumerera H p Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid menumerera d dessa stallen?
Ja, .ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltcd gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
for H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d ~ a ~ &amp; Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- 1 vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall .man fdrfara far denna provisions er- hiillande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p % ett af foljande satt: 1) Anfingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga .som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren l har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- l ranterna.
2) Eller: Man prenumererar % narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis losa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
l 1 I Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
(Platssfikandc fd sina annonser iniorda i Lararinna, I I I Tsarens kurir.
Parzival.
Sagogro ttan i Sagoskogen.
Den hemlighetsfulla on.
H j a1 t en bland h j a1 t ar; ' ~,; " p $ g;,;; Charles G. Gordons lif och stordad, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren, Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt friln I (I t Nybyggarna i Kanada * I Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
P. undervisningsvan, musikalisk, enkel och barnkar, soker plats i godt TEKNISKT bitrade, Icunnigt, &lt;&gt;ns kar plats p i apotek i stad elle1 hem p i landet.
Goda betyg.
Vid.
Nya Inack.-Byran, Brunkebergsg.
p i landet, med forsta.
Svar emot ses tacksamt under adress (~Tcknisk 3 B. Sthlm.
bitradet (, Boras p. r. LARARINNA, undervisningsvan i Plats ii bank skolamnen, sprak, musik, soker?
plats.
Goda betyg.
Svar " Barns- eller forsakringsbolag sokes af un !.
vant1, Sv.
Telegrambyran, Sthlm.
dam med flerarig vana vid bank goromal.
Innehar f. n. barikplnt; i landsortsstad, xeii onskar ombytc Svar, markt " Bankn, under ridres S. Gumaelii Annotisbyr !i, Stock som genomgatt 8-klassigt laroverk, holm f. v. b. onskar platgsom lararinna for mind- re barn.
Ar afven villig att del- taga i inomhus forekommande go- Fotografer!
romal.
Sv.
till maja ', Tjornarp p. r. Retuschos, med manglitig prad tik, onskar plats i Stockholrn.
Sva LARARINNA.
Ung flicka af god tji1 S. Ehrenberg, jarrivagsg; it; iii 3: familj, som med vackra betyg ge- Orebro.
nomgatt 8-klassigt laroverk och se- dan undervisat mindre barn, ons- kar i host dylik plats.
Svar till a E.
H.
((, Konga p. r.
Ung flicka, Ausfores tandarinne- eller husmodersplats EN ~ ~ - A R I FLICKA, G som i ar afslutat sin kurs i 7-klassigt Iaro- verk, onskar komma uti familj for att undervisa ett par eller tre mind- re barn i vanliga skolamnen samt musik.
S ~ a r till a Kyrkoherde., Forssa.
Ung, kvinnlig sjukgymnast Snskas nu eller 24 okt.
af Zldr duglig och arhetsan1 flicka.
af gc familj, van att med ordning oc 3mtanke skota sival storre soi mindre hem.
- Iletyg och rekoii Fran storre plats samt refer.
1 " amna Svar markt jain ini it ljiiiie 501~ undr adress S. Gumalii Atinoiishyr Stockholm, f. v. b.
--- -- P P - - p p H usf&amp;rest&amp;ndarinna.
Medelilders, bildad, anspriksl: flicka som i iiifinga 3r forest?
tjansteman-anklings Iiein och mr de basta rekoinmendati~n~r sok nu genast eller till Iiostcri dyl plats.
Svar emotses tacksamt t (# G ", Yvidinge postc restante.
(5 Sex praktiga HfventyrsbScker far barn och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllmder.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En samling, ag,r af Harald Ostenson, 303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn och ungdom.
efter Julea Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
; okes af allvarlig dam men e j fiir - akning eller bokforing.
Qod all manbildning, spr2kkitris !,nper1 in: resserad, vanligt siitt.
Henagna; var till tlHumanitet 29811, und.
adr.
5.
GumaeIii Annonsbyrzl, Stockholm.
v. b.
2 8 - A ~ i sjukskoterska .~ soker plats i hem.
Afven villig deltaga i foref.
hud.
goromil.
Svar (IH (~, Wikersvi k. Battre f l i c k a onsk ar plats att fiirestii Iieinrn for ung herre, tjansteman eller d KVINNLIG GYMNAST med Sokanden ager forniaga att gG mangirig praktik onskar anstallning ett hem trefligt och iiinrhar go i familj.
Svar till ttA.
B.
", Gron- betyg frfn foregaende, likiian sinka, Horndal.
platser.
Svar till ~ (iladt liiim61 Telegrambyrh, Orebro.
Vardarinneplats Allvarlig, ordentlig, battre flici at sjuklig aldre Dam eller Herre onskar bild., allv.
flicka med godt satt nu till hosten.
Exam.
i sjuk- vgrd och huslig.
Sma pret.
Svar och vardll, Kalmar, p. r. till ~~Sallskap kunnig i enklare ~iiatlagri., bak linnesomn., glaiisstrykti., iinskar nov.
plats i mindre familj dir t falle gifves att f i praktiser; t i m; iagn.
Svar inom 8 dag.
till " Vari landskall, Falun p. r.
- - - - - p - p PRIVAT plats onskas hos lindrigt sjuk dam eller herre.
Svar till Bildad, %yster ", under adr.
S. Ciumzelii musikalisk, yngre dam, barnk Annonsbyri, Stockholm f. v. b. samt kunnig i ett hems skotcm soker plats att foresta hushall.
E och foto sandas p i begar; $r!
till 025 ar, 191014, und.
ac 3.
Gumaelii Annonsbyra, Stut lolm f. v. b. Sprid Dagny!
D A G N Y En engelska, PL ATSSOKAIDE '.
som talar svenska, onskar plats i Husmoder- / Platssokande fa sina annonser inJFrda i god familj att skota en baby eller befattningen vid Norrbarke sockens fattiggard Storsand ar ledig att till- Dagny for hama priset eller 7112 ore pr mm.)
som sallskap.
Svar till " M.
B.
", trada snarast efter den 1 instun- Nordiska Annonsbyran, Goteborg.
EN STUDENTSKA, villig .och kompetent att undervisa 3 gossar, alder 9-10 ar samt en flicka, 7 ar, till 3: dje event.
4: de kl. i hogre elementarlaroverk erhaller genast plats i familj pa landet.
Svar jam- te uppgift 3 loneansprak samt rek.
till " B.
", Lennartfors.
dande oktober.
Lon 400 kr- och nallt frittn.
Duglig person, helst uti godt, fint hem, helst i stad, hos aktnings.
sadin som forut innehaft dylik plats, vard, bildad, medelglders man, sokes nu till torde insanda ansokan, atfoljd af i aktningsvardt 6ch bildadt hem hosten af 35-ars ensam dam, som ager flera betygsafskrifter, till Norrbarke soc- ars vana att med omtanke och sparsamhet, sokes till 1: sta oktober af musika- paradt ~ u ~ l i g ordentlig, dam, van att nied godt humor skota ett hem och kens kommunalnamnd, adr.
Smedje- lisk, praktisk och barnkar flicka gora det skota kassa samt kunnig i enklare angenamt.
&amp; ar till * ~Aliisikalisk backen.
med basta.
rekommendationer.
Svar 1910 ' ' iinder adress S. Gumzlii Annonsbyra, bokforing och i besittning af tyd- till Werksamlietll under adr.
S.
Stockholm.
f. v. b. lig vacker stil, erhaller snarast plats.
Gumaelii Annonsbyra, Stockholm Referenser, betyg och fotografi f. v. b. Vardinneplats samt egenhandigt skrifven ansokan onskas i enkelt, battre ungkarlshem af er!
till Firman Agren €k Karell, Upsala.
26 Ars elementarbildad, hiisligt uppfostrac som bitradande skolkokslararinna Forlofvad flicka flicka.
Tacksani for svar.
till " M.
", Lands.
for innevarande termin, med un- af god familj, bildad och musika- krona p. r. dervisning 3 Zt 4 ganger i veckan, Kontorsvan stenograf och lisk med godt ordningssinne, na- 4 timmar hvarje gang, finnes vid maskinskrifverska got kunnig i matlagn.
onskar kom- Malmo folkskolors aftonkurser.
An- sokes for grosshandelskontor i Stock- ma pa storre landtegendom eller i sokan insandes snarast till Folk- holm.
Fordringar: perfekt i svensk familj (helst i Vastergotland) att skoleinspektoren, Malmo.
och tysk stenografi; Lon kr.
150 vara husmoderns hjalpreda och pr manad.
Svar till DN.
T.
1 okta.
sallskap ..
Lon onckvard, Svar god- Svenska Dagbl.
kontor.
hetsfullt till (Familjemedlemll Ki- Lararinnet janst vid lands-.
Lararinnetjansten osken, Viktoriag., Goteborg.
tingsseminarium.
vid fasta smaskolan i Lo skolrote En lirarinnetjanst vid Vasternorr- i Styrniis forsamling, Vasternorr- maskinskrifverska, fullt kunnig lands lans landstingsseminarium i lands lan, sokes hos skolradet fore och i tyska sprakets skrifvande, erhal- den 15 oktober d. a. Skolhusel som genomyattt folkhogskola; on- Harnosand sokes hos seminariets ler genast tillfallig anstallning hos som afven inrymmer folkskola, ar skar plats pa .landet i god familj styrelse fore den 15 instundande (landtbruk eller prastgard) for att oktober.
Ansokningar till tjansten, i godt stand, vackert belaget vid A.-B.
Skandinaviska Glodlampfabr.
NY KOPING.
lara sin att skota ett hem.
Man som tillsattes med omsesidig rat1 Anger manalf ven, nara bat brygga Rikst.
1 71. hanvade sig till fru Malin Holm- till fyra manaders uppsagning, bor och jarnvagsstation, 4 km.
fran itfoljas af Iakarebetyg afvensom al kyrkan.
Lon enligt lag.
Slojd, strom Ingers, Hvilan, Akarp.
.
de handlingar, som for ansokning Tjansten tilltrades den 1 januari till ordinarie folkskollararinnetjanst, 191 1.
4 mgnaders uppsa ningstid.
Loneformanerna aro, forutom fri Ansokningar insandas ti5 under- En skicklig, negativ Retuschos bostad af ett rum jamte vedbrand, tecknad under adress Prastmon.
enhaller formanlig plats nu genast fran .bildadt hem i iil land onskar trettonhundra (1,300) kronor med K. A. Fellstrom.
i storre landsortsstad i mellersta Aats l ' november i familj helst i tre aIderstillagg, hvart och ett 4 Skolradets ordforande.
Sverige.
Sokande bor insanda ar- Stockholm som vardarinna af min- etthundrafemtio (1 50) kronor, at1 betsprof, betygsafskrifter jamte 1o- lre barn.
Nagot kunnig i hushall utga det forsta efter fem, det an- nepretentioner till Fotografiska Va- 3ch handarbete.
Svar torde bena- dra efter tio och det tredje efter En frisk o. stark, enkel, anspraksl.
rumagas~inet,.
.Drottninggatan 106, get adresseras till Fru E. Lagervall, Femton ars oforvitlig tjanstgoring# Stockholm.
o. hurtig flicka, Zkensberg, Sodertalge.
Tjansten tilltrades den 1 januari van vid somnad, onskas att vara 1911. modern behjalplig med skotseln af %kel, ansprakslos flicka, Harnosand i juli 1910. fyra barn, 10-3 ar, samt en del Ernst Lonegren.
.an vid alla i battre hem forekom- stadning.
Tvanne jungfrur finnas.
G. W. Bucht.
nande arbeten, kunnig i linnesom- Svar till ~Familjemedlemn Astorp lad och som pa egen hand skott p. r.
~ushall - soker plats.
Svar under idr.
" Villig ", Frosthult.
Utbildningskurser m. m. inrattas en ny lararinnebefattning Muntliga och skriftliga med undervisningsskyldighet i ele- mentarafdelningen hufvudsakligen upplysningar genom i modersmalet, tyska och engelska.
sokes en enkel, battre, barnkar flicka, ~ildad flicka, kunnig i enklare som- Platsen skall tilltradas helst riast- ej under 20 ar, med ordningssinne, lad, nagot musik.
soker plats i kommande 1 november, men eljest jamnt lynne samt nigot kunnig i rodt och gladt hem.
Svar till .Ka- vid varterniinens borjan.
Behorig- somnad.
Platsen tilltrades den 1 din Nov.
101011, Kiosken, Jarntor- het till platsen ge sadana prof, november.
Svar med fotografi o.: et, Goteborg.
; om erfordras For behorighet till rekommendationer till ~Familjemed- 54 Drottninggatan.
xdinarie imneslararinnetjanst vid l e m ~, Eksjo p. r.
J n g, battre norrlandska, nagot allmant laroverk.
Lon: 1,400 kr.
van i husliga goromil, onskar Ansokningar, stallda till samsko- Obs!
De billiga priserna.
not fritt vivre plats i familj att [ans styrelse, bora vara inlamnade .ara behjalplig i forek.
goromal.
: ore den 15 oktober.
Till 42 ore mtr saljes ett parti extra prima Congressgardiner i olika farger 100; var till llA.
H.II, Sundsvall, p. r.
STYRELSEN.
med godt satt, att ensam foresta cni.
br.
Vanliga allmogegardiner fr. 30 ett mindre hem hos ankeman so- ore mtr.
Filt och Schaggdukar.
Trad 95 Ore duss.
Foderdomestik 18 ore mtr.
Ett kes till den 1 nov.
Ordningssinne Fredrika-Bremer-Fikbundet: Drottninggatan 54. parti battre gardiner i vackra monster.
och ordentlighet erfordras.
Svar Bomullstyger fr. 29 ore metr.
Bordvax- Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16. med uppgift ' a alder, lonepreten- duk, Filtar, Gardinstufvar, Helylle-Cheviot, tioner, bet.
o. ref. samt fotografi god kvalitet i olika farger saljes sardeles Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25. billigt.
emotses till, Hem 1 9 1 0 ~ Annons- ~ Slumplagret kontoret Svea, Norrkoping, f. v. b. MASTERSAMUELSOATAN Rikstel.
68 98..
Allm.
tel. 82 11.
51, II.
Stockholm - Husfiir est anbarinneplats Vhrdinneplats Kass ' o-ka i manufaktur af far.
Plats LEDIGA PLATSER.
Kvinnlig stenogif Ung flicka, Fotografer!
En 1Carig gladlynt nicka ' - Kuinnliga arbetsomraden.
Y id Lysekils .samskola Som.
Barnfroken Fredrika-Bremer- Forbundets Byra,.
Hushallerska,, Sprid Veckotidningen D A GNY!
440 D A C N Y Folkskolans Barn tidning Storsta fabrik i Skandinavien for Deposition Damhhrarbeten.
&amp; Fardiga arbeten i tusental, prim; svenska har i 2kta naturfarger.
Herr o. Fru E .. Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58.
Sparkassa K~PMANNABANKEN, ar ett absolut siikert medel mot rod nasa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatan 8, i p.
STOCKHOLM.
Arsenalsgatan 9, ~ 6 d e r m a l m s t o r 8, ~ STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
I DALA-NATIONAL-MAGASINET utgifven och redkeraad af STINA Q UINT ut- kommer 1910 i sin nittonde argang.
Ett rikt illustreradt nummer hvavk vech, 36 veckor under aret.
Basfa och I&amp;mpl&amp;ns&amp; lasning fop barn af alhi Prenumerera d narmaste postkontor.
Pris for.
helt ar Kronor 1: 65, ha@ aar 90 ore.
% Unioersellci Broderskapets f orlag: l ' eosofiska Smaskrif ter A 10 ore st. 25 BIRGER-JARLSGATAN.
.
25 Gud i manniskan.
FRAN BRUNNSGATAN.
Innehafvare: Fru Anna Lonnberg frHn Rattvik Om doden.
Al la slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m Utvecklingens forlopp t cykler.
Kc mstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek- Teosofiens uppfattning af sal ndslufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - - - - - - PI pisbelont pd Norrkopings utstallning.
- Kappor och Promenaddrak.
) Fralsningen genom Kristum.
Det andliga och det psykiska.
te) forfardigas fler bestalining, valgjordt arbete, biIliga priser.
Rattvisan i lifvet.
ALLM.
TEL. 168 30.
G ~ R ETT BESQKI I N ' GRNG - - - - Wir6ns utsokta PARFY-, Om manniskans lagre natur.
ivad teosofien ar och hvad den vill.
.
/ alla storre platser.
eleganta damers fortjusning.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt frHn - A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 - i konsts6mnad lamnas i alla - - - Stockholm.
KAFFET HAR STIGIT " =t; !id! "
Passa darfor p i och kop af mitt inneliggtindc lagen son innu saljes till foljande laga priser: Ingenior J A N D E K S Kastritningskurs Zxtra 1: ma Portoricoart, fyllig smak .................................... i: I I borjar 1 okt.
Malmskillnadsg.
60, Zxtra 1: ma Guatemala, Fin-Fin smak .................................... 1: 1; att kopa vackra, trefIiga ' blusar til A.
T. Br.
1718.
Sthlm.
(S.
T.
A.
254989.)
%ra 1: ma Ljus Java, mild och god .................................... 1: 2C bi l liga priser!
3xtra 1: ma BI8 Java, synnerligt omtyckt ............................. l: 2; Svart satinblus n: i 1035 al Jtsokt Javablandning (flera goda sorter) .............................. 1: 2: fin glansig satin.
Sydd.
med veck Lektioner i- Linnesomnad Zxtra 1: ma Central Amerik.
Kaffe ....................................... 1: 3i h knappar.
Mycket praktisk ock (afven blusar, barnklader m.
m.)
1BS.I Akta Arabisk Mocca-blandning ................................. 1: 3.
OC ' on ityckt.
Pris 2.60.
Praktisk metod, iitan trackling.
ava Liberia, hogfinaste kvalite .......................................... 1: 4F Perkalblusar af prima randig Hvarje elev disponerar en symaskin.
Foryaxla ej mina Kaffesorter med dem soni af andra fil-moi rkal i vackra farger och moderna utbjudas tinder samma namn.
Profenlig vara.
Redbar heliandling iakfulla modeller: KARIN Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller forskottslikvic N: o 616, pris 1.65, Mo 617, pris Sibylleg, 36.
Hornet af Karlavagen.
minsta parti 10 kg.).
- Skynda rekv.
Vid kop af 60 kg.
frakffrita 2.- - N: o 550, pris 2.66.
A.
T.
210 04, Prof a % samtliga sorter mot im.
af 20 8re H frimarken.
Klipi Blus n: o 549 af extra prima bom- R.
T.
35 30. ir annonsen!
ull styg med invafda glansiga ran- del r.
En sardeles fin och praktig FRU E. HOLMIN, LBstmakaregatan 8, n. b, bli IS.
Pris 2.75.
Till landsorten mol Hygienisk ansiktsbehandling.
Vibrationsmas- lagc &amp; Elektricitet.
Manicure.
Fotbehandling, P0 stforskott eller ef terkraf.
Handbad for kylda hander.
P ' assa p&amp; tiUf " allet EONER, E J vangafvan - Ed Ivin Bergs FOrgylleriaffar Tel. Brunk 31 99, 7 {asagatan 15- 17.
Stockholnz.
- Etablerad 1 rekommenderas 1891 - vordsamt.
3BS.
!
Gamla mobler renoveras ocl I forgyllas.
45 Nybrogatan 45.
- Ti andlakare Indit Tiliman Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, Damer och Barn, OBS.
!
Prisbelonta ' af Drakt-Reformfor-: ningen.
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
Allt arbete utfores noggrant och af basta naterial.
P. Gust.
Pettersson.
52 Drottninggatan 52.
Begar priskurant nnan snorlif kopes, fran Franska Dro ttningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(4434).
5norlifssommeriet, Norrmalmstorg Hv lard.
: l /, 1 2-2 och l /, 6-l /, 7 e. m.
I, l. tr. STOCKHOLM.
An idra tider enl. ofverenskommelse.
- - Tandliikare GERDA ISBERG Gol tgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
- Mc, ttag.
10-3.
Andra tider efter nf \ rerenskommelse.
- Gynna Dagnys armonsorer!
Bomullskliidningar i afpassade bitar, 8 net., akta f a l g, yackra monster, erhalles till !,S5 st .. d: o pnma kvalite, nya, Irganta nonster, som vanligtvis kosta H) A 55 fire net .. till 3.20 st. Fraktfritt Ofvrr hela lan- iet vid k8 af 10 st: Tillskrif Otto Oskar- inii, 0: ln kmpsho~rnsbro~atan 23 A, Stock- idm.
Dagens nummer innehiiller: Vart rattssamhalle.
Af A.
K. F. K.
B.
R. och Forsta-Kammarvalen.
Det internationella rostrattsarbetet.
Doktor Ernestina Perez.
En kvinaororelsens forkampe i Sydamerika.
Stockholms kolonitradgardar och Anna Lindhagen.
Af Anna Harpen.
Ett inbilladt bref.
Af Anna L. Elgstrom.
Reverend Anna Shaw om England och Skottland.
Fran allmanheten: Rostrattsarbetet pa landsbygden.
Notiser.
.
Prenumeration Dagny sker ii narmaste postanstalt eller bokhandel.
