# ID: svediakorp-per460
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,164
# sentences: 1,071
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


i Prenumerationspris: ' 11 gr. kr.
4: 50 ' / o ar.
kr.
2: 50 3,4,,,, 3: ~ 1 1,,.
1 ~,, i: 25.
.
lo Bre * Prenomeration sker saval l landsorten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok- handel.
---- .-.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allni.
63 53.
Riks- 122 sS.
- Utgifningstid hvarje ' torsdag.
-.
Redaktor o. ansvarig.
utgifvare: E L L E N K LE MA N. Mottagningstid: kl. 11-12.
.-. "
.
s p - ...
.
~nnonpris:. '
15orepermm.
.
.
Enkel spaltbredd 50 mnl.
...
' Marginalannons under texten 15 mm: s. hojd: per gang .. 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10010, 20 ggr 20; %, 50 @ t: 25 OI~-o,.
Annons bor vara mlamnad: senast ' mandag f. m..
-.
. '
t -. '
.
post- och telbgraf; id; esi:, - DAGNY, Stockholm.
.
.
3: e apgt ...
~x~edition och ~nnonskontor:.
.
~ a s t e r.
s a m ~.
e l W t a 51!
n en tr. ' ' Sthlm 1910, F. Englunds BoMr.
. '
.
-.
.
...
S t o c k h o l m d e n 8 ' ~ e p t e m b e ~ r sio.
...
.
N: r 38.
...
,.
.
-.
, .. u.
.
.
.
.
' f.
- ndra kammaren har ar 1909 utan debatt.
och ~ a n d c f ~ r e n i n ~ f e o n r ' K.
P; R; har: ocksa papekaf votering enhalligt antagit Liberala samlingspartiets hur viktigt det var for kvinnorna - att v i d .land.st ' ings) motion om rostratt och .valbarhet for kvi.nnor pa vaieii ' behjarta, att eftersom laridstingen ': ' yalj&amp;.
l ?O.rga ....
samma villkor som for maii till riksdagens bada kammaren, ' det ytterst ar.
.pa deras sa~tnan&gt;attniiig kamrar, men Forsta kammaren har lika enhalligt Sagt som.
F. K. beror, .. .o.ch.
darmed ocksa $sikterna.
.till nej till denna motion och likaledes med stor majo: rostrattsfragans snara: losning I denna mjlnad ' sam,- ritet (104 roster mot 25) afslagit ett yrkande ' om mantrada nu landstingen, och val.
till E.
K .., ofv.er rostratt) men ej valbarhet, for kvinnor.
Hvar mot: hela linjen skola forrattas i fyra lan, .nam.ligen ' st.&amp;&amp; standet mot kvinnans medborgarratt fins, ar numera holms, ~ a f l e b o r ~.
s Blekinge-, .. - och.: skarabo&amp;.
&amp; n, ej nagot tvifvel underkastadt.
Och nar hr Lindman hvarjamte omval efter .enskilda ledamoter f.o .. ~ekomma later utreda aktenskapsforhallandena i Australien efter i nagra Ian. '
Afven Malmo stad ' skall ha all.manj kvinnorostrattens inforande, innan han kan komma fram Forsta-kammar,val.
Inalles skola 30 inandat, tilIs ' attas,.
med en kungl.
proposition i frggari, s a ar det ' ingen- utan att rakna-, de-afsiigelser som mojligen kunna komma.
ting annat an en forhalningspolitik beroende pa att Att dessa val motses med .. stort intresse !af kvinn0rn.a ar regeringen val vet alt Forsta.
kamharen, dar den naturligt.
Hogern har.
.
forut - varit s.&amp; g g d t soni.
.e&amp;.
.
.
.
.
har sitt stod, inte tycker om kvinnans rostratt och valdig ofverallt, men nu skulle enligt jgjorda berak; darfor icke vill lagga fram nagot .forslag darom.
ningar de frisinnade fa 12 och ni socialdemokraterna Det ar saledes den nuvarande Forsta kam.maren,.som 2 af dessa platser: Det i$ da f6rs.t.
att hoppas att ar fienden.
Och icke nog med att den allt.
fort- det blir verkliga vansterman, som .val.jas, sadana .som farande nekar kvinnorna politisk rostratt, den for- icke svika programmen i deras .viktigaste pu ' nkt - soker ocksa att frantaga oss de smulor af rattvisa, Icvinnans rostratt Ett torde .Alen med- som .redan beviljats oss.
Vi minnas alltfor val, hus fora: lir oh an Ostberi far sakerligen ingenplats pa F. K. pa initiativ af hr kammarrattsradet Johan Ost- Gaflebanken, dar Ilan nu sitter.
i ar ' far.
' hogern berg ville i stor utstrackning berofva de gifta kvin- blott tva platser,, .och ' det blir, antagl.igei hr .Olof norna deras nyvuniia kommunala rattigheter.
Den JonsSo~i i Hof och excellen&amp;n Li !idnian, soni .. bli.bh gangen lyckades kuppen visc ' erligen icke, men viljaii lyckliga.
Vi kunna saledes hoppas att. '
slippa hr fans i alla fall hos F. K. Ostbergs attentatsforsok under den narinaste .tiden.
.
A.
!,.,S? '
b ' 1 ' l
Tyvarr ar han upptagen p i hogerns lista till Forsta kammaren i Stockholms stadsfullmaktige, s % den risken forefinns ailtid att han skall kunna komma in dar som suppleant, men vi fa val tills vidare hoppas pa- halsa och krafter hos de gamla Forsta-kammar- herrarna pa Stockholmsbariken.
Afven en annan af kvinnorostrattens bittra motstandare, d: r Karl Hilde- brand, tycks sitta mycket osakert pa sin Blekinge- bank; dar kommer vanstern troligen att ta tva man- dat fran hogern, och det blir nog h r Hildebrand som blir utesluten, till mycken liten sorg for kvin- norna.
1 Varmlands lan star en af kvinnornas fa anhangare bland F. K.-hogern, lektor T.
A. Save, under omval tillika med generaldirektor Akerman.
vanstern ar har i majoritet och har beraknat att kunna taga bida platserna.
Emellertid har forsports att genom afsagelse annu en plats skulle bli ledig, hvilken da kommer att tillfalla hogern.
Kvinnorna maste da uttrycka sin lifliga Onskan, att det blir hr Save som Atervaljes, ty hvilket parti vi an tillhora, miste vi betyga honom var tacksamhet for de arliga ord han alltid sagt till rattvisans forsvar infor en sa otacksam publik som F. K. Tva vansterman, antagligen vanner till kvinnans rostratt, och lektor Save, battre kunna kvinnorna ej begara.
Hur stora forhoppningar man eljest kan ha att bland d e nya hogermannen fa en eller annan som ar van af rattvisa mot kvinnan ar svart att saga.
Det talades ju vid rostrattsmotet i Jonkoping i januari om att de kvinnor, som pa grund af sin allmanna politiska laggning helst ville rosta med hogern vid landstingsmannavalen, skulle soka gora sina synpunkter gallande vid hogervalmotena, s i att fragan om kvin- nans politiska rostratt blef tillborligen beaktad vid kandidaternas uppstallaiide.
Det skulle vara af syn- nerligen stort intresse att veta i huru hog grad detta lyckats.
Hogerns kvinnor bora emellertid folja valen med mycken uppmarksamhet och se till att even- tuellt gifna loften inte brytas; atminstone bora de sa fa veta, hvad de ha att ratta sig efter nasta gang.
En fraga som allmant har diskuterats ar den: bor F K. upplosas nu, sedan nyvalen till lands- tingen agt rum, eller blott s % smaningom fornyas med e n sjattedel for hvart ar.
Att en kammare bor upplosas, sedan den sjalf underkant grunderna for sin sammansattning och sedan landstingsvalen efter den nya lagen visat, att ett nyval skulle medfora afsevarda forandringar, synes for ett vanligt i hogre eller rattare hoger-politik icke dresseradt forstind sa solklart, att man blott undrar ofver, att den saken kan bestridas.
Kvinnorna bora naturligtvis med all kraft un- derstodja opinionen for en F. K.-upplosning, ty d e ha allt att vinna daraf.
For oss hade det egent- ligen varit i hog grad onskvardt, att upplosningen agt rum redan i ar, ty da hade vi kunnat hoppas p i att fa var rostrattsfraga antagen hvilande af nasta 1 4 Fredsgatan 4. riksdag, den sista i perioden.
Berakningarna visa namligen, att om ett allmant F. K.-val nu skulle aga rum, hogern i Forsta kammaren endast skerile ha omkring 20 rosters majoritet, och d8 vore det val ej otankbart att ett tiotal hogerman bland dem skulk ga med pa kvinnorostratten.
Nagon u p p l h i n g i ar tycks emellertid ej vara att vanta; t. c. m. van- stern her icke payrkat den f o r r h nasta ar i sam- band med omvalen till Andra kammaren, och darffir aro nog forhoppningarna p3 en omedelbar losning af kvinnornas rostrattsfrAga mycket osikra.
Elier skulle man vaga hoppas, att den riuvarande Forsta kammaren nigot lart af den sista tidens erfarenheter, sa att den skulle vara higad att atminstone sluta sitt varf med en akt af rattvisa, med att bevilja kvinnorna full medborgarratt.
Det vore sakerlige: ~ icke samhallsvadligt.
Gdli Pethi.
-- Kejsar Wilhelm och kvin- norna.
A ter har Tysklands kejsare hallit ett tal, som vickt uppmarksamhet i hela den civiliserade varlden.
Ocli kvinnorna ha darvid ocksa kommit med p % ett herii Hvad han i det sammanhanget yttrade lir val vid rtei- har laget vara last och kandt af alla.
Vi kunna dock icn ke underlata att som kommentar till detsainina afirycka slutet af en artikel i Svenska Dagbladet; dc dar gjorrla reflexionerna torde vara af intresse for vara lasare.
" I sitt Konigsbergslal har Wilhelm den andre ocksi visat sig som en ganska utpraglad 1tvinnosaksm; m l im siger att " den tyska kvinnans h u f v u duppgiit icke iiggtli pa f6rsamlings- och foreningsvasendets omride ", utsil i hemmet och familjen, och 6fverensstarnmer hari, sk \ kli var erfarenhet stracker sig, med de mest inriga kvinnliga forfaktare af kvinnosaken.
Ingen normal kvinna eller n i i m torde nagonsin ha pistatt, att den tyska kvinnans dler dm tyske mannens eller nagot annat lands mans eller hin- nors hufvuduppgift ligger pa forsamlings- el ' es Hox- ni.ngsvasendets oinrade, om man bortser fran vaktmiistarc och organisatorer.
Alla andra ha sina hufvuduppgifter pA annat hall, kvinnan ofvervagande i hemmet och fa- miljen, ett forhallande som nog torde komma att fortbestii inom nu ofverskadlig tid, afven sedan vi falt kixiiiiigu riksdagsman, om uttrycket tillates.
Att kvinnorna icke hii- ra satta sin h u f v u duppgift i strahandet efter ': fiinnmt: i rattigheter ", som gora dem likstallda med munxicn, ar endast ett korollarium af det forut sagda.
Ingen; nihn3- ska, utom den professionelle politikern, bor sitta sin huf- vuduppgift i det politiska eller ens kan gora de:, Zfvn ii on1 han eller hon ville.
Brodbekymren sorja nog f6r att manniskornas hufvuduppgift afven i Eramtiden blir fcr1aq: t &amp; t annat hall.
Samtidigt firar kejsaren en kvinna, drotining i.oiiiX, som den enda person " hvilken icke ett ogonblick fortvif-
s D A G N Y lade om faderneslandet, a f v e n n a r s t a t s m a 11 o c h, h a r f o r a r e g a f v o a l l t ' f o r l o r a d t.)
) Genom " exempel, bref och tal " bland annat har hon) ' visat fol- ket den vag, pa hvi.lken det aterfann sig sjalft ".
Mer kan inaii icke begara af vare sig man eller kvinna.
Och eit kraftigare inlagg for berattsigandet, ja, nodvandigheten af kvin~ians medverkan i det offentliga kan man icke go- ra an genom att som kejsaren har gjort framhalla drott- ning Louise som ett ideal for alla tyska kvinnor - och man ".
" D a l l i ".
O rclet later som en trollformel och passar darfor bra bill denna underbara sjalfkokningsapparat, hvilken sa godt som trollar fram de lagade ratterna pa vart bord.
" Dalli " ar verkligen en liten trollsak, som kommit till oss h %r i Sverige genom froken Bertha Wiman, Kvinnligt yrkesregisters folretagsamma utgifvarinna, och som man far ' antaga nu genom d.en formedling ' hoa atagit sig for spridandet af kommer att iinna vagen till mana ga sjalfforsorjande unga kvinnor och mindre hem, dar man maste forenkla hush~llsmaskineriet och, i manga fall, noja sig utan bade kokerska och kok.
Men hvad i all varlden ar da Dalli for nagonting, fraga val vara lasare.
Jo, ar en " sja1fkokare ", som sparar arbete och pengar, som ofverflodiggor all ti.lkyn och passning.af ma- (m och nedbringar brannkostnaden for matlagningen ti] l en minimal summa, den ersatter spis, gaskok,, fotogenkok, spritkok, bakugn och s. k. koklada, kort sagd4 Dalli ar en apparat som tyckes gora matlagningen till en lust och ett noje.
Men hur ser da Dalli ut och hur arbetar den?
Dalli bestar af en brun cylinder af dubbel plat med isolerande rneilan !agg, som nedtill har en fotstallning af gjutjarn, dar eldharden befinner sig.
Det eldas med srnk glodbriketter (sex stycken, pris tillsammans 4 ore, racka till lagning af tva ratter).
Varmen stiger upp fran eld- hiifden och gar in i cyhdern, som uppti !l har ett fatt o slutande lock.
De i cylindern i.nsatta kokkarlen och deras innehall upphettas nu fran alla sidor genom de lang- samt forbraiinande briketterna, och till foljd af cylinderns isol.erande egenskaper erhalles en jamii stark varme, som kokar och- steker maten och sedan kali halla densamma, om man sa vill, kokliet under 10 h 12 timmar - utan att mateil blir torr eller vidbrand.
Man kan i Dalli samtidigt i de olika afdel~ ?ingarna i cylinder^^ insatta de olika anriittningarna for middagen, tva, tre, till fyra ritter, och sa lata allt sammans sta och skota sig sjalf.
Och om nagra timmar opp ' r~ar man sin Dalli och plock&amp; fram sin fardiglagade mat.
Sasom fr&amp; ken Wiman gjorde vid den valsmakande lunch hoil bjod pa, da hon for pressens repesentanter demonstrerade sin underbara apparat.
Det var den ' lackraste brunstekta kalf- filet, det var gronsaker och ipplemos och katrinplommon.
407 - Allt samtidigt.
lagadt af Dalli sjall, utan nhgon vidare passning.
Endast naturligtvis att den del af maten, som krafde langst tid, placerats i den afdelning, dar varmen var starkast.
L) a !li finnes i olika storlekar, M a, 2: dra och 3: dje) somm aro inrattade f &amp; ' tvi ratter; 4: de) 5: tr och 6: te, som aro inrattade for fyra.
Prisen variera for de olika storlekarna fran kr .. 17: - till kr: 47: -, med tillh&amp;-ande kokkarl.
Rakning kan ocksa verkstallas, men sker med sarskild isoleringsplatta och ej samtidigt med den .ofriga matlag-.
.
.
ningen.
Till sist vill jag namna, att Dalli ar en liten natt och behandig pjas, som kan placeras pA frikost eller mid- dagsbomrdet och att intet som helst matos uppkommer.
Samt att den kan rekvireras genom froken Bertha Wi- man, Regeringsgatan 46, Stockholm. '
Elpis.
Insand litteratur.
Wahlstrom 8r Widstrand, Stockholm: Den kyrkliga striden .. Af Natanael Beskoiv.
Albert Bonniers forlag, Stockholm: Svar p&amp;.
, Tal,.
Med tva kartor.
Af Sven Hedin.
Biblioteket Sveriges Var, Uppsala: Den danske sagoskalden H. C. Andersen.
Skildrad for barn och ungdom af Maria Holmstrom.
Wilhelmssons Boktryckeri A.-B., Stockholni: Tre Fredsdramer.
Af j.
L. Sawon.
Illustrationer af Emil Aberg.
nugo Gebers forlag, Stockholm: Henriette Jacoby.
(Jetta Geberts akteiiskapshistoria).
Roman af Georg Hermann.
Bern.
Ofve ' s.
fran originalets 19: de upplaga af H. F&amp;gare.
P.
A. Norstedt &amp; Soners forlag, Stocklioln~: Natur och ar- betslif i svenska bygder.
II.
N o r r land.
Med 1 karta.
A f.
Anna Satzcistronz.
Alskade h a r e!
Den vind som smeker din panna eller som susar vid ditt fonster, den a r ju ' barn af samma stora vind, som kringbrusar Jordklotet, som far ofver alla jordens lander.
Du hor i dess rost en rost ur universi~m.
SA ar det ock med andans vind; och mer an nagonsin i vara dagar, da angan gjort forbund med andan och lost dess bundna vingar till en allt friare f:; kt genom varlden.
Och hor du det ej, hur den talar fl-an kust till kust, frAn land till land, fran stad till stad?
hor du ej kaiisla vackas af kansla, tanke svara p i tanke, ton dallra vid ton och de sma oarna gifva genljud af de stora varldsdelarnas ackorder?
- - DA maste du afven hora, i denna tid, en viss me- lodi, en viss s i n g, som genorngar all annan och i hvilkeii folken, de fjarran skilda folken, harmoniskt sjunga tillsammans.
Det ar sangen om forening, om forbrodring p5 jorden, om ett stort syskonlif, i hvilket alla manskoi erkanna hvarandra sasom barn af samma fader, fodda att med hvarandra dela samma arf af godt och gladje.
.
Fredrika Bremer (~S~skonlif),). '
H A S S E L B A C K E ' I Plantage-Kaffebranneriet, b landning rekommenderas som e f f z: f markf godf delikaf esskaffe.
Humlegdrdgat&amp; ' 20 - Stockiioh.
Rikst.
36 68.
Allm.
54 41.
De socialdemokratiska.
kvin- norna och rostrattsfragan.
.,- b C.
.
id den andra internationella.
kvinnokonferensen, som nyligen gatt af stapeln i Kop-hamn i sam- band med den darstades hallna internationella soci- alistiska kongressen, liar sasom vantadt var riktlinjerna for de socialdemokratiska kviiinornas rostrattsrorelse tagits upp till debatt.
Och debatten blef - likaledes som vantadt var - af ytterst liflig, for att icke saga haftig art. Att meningsskiljaktigheternas vagor skulle komma att svalla hogt var.
naturligt nar det gallde en fraga af sada^ taktisk vikt som att, i strid mot de borgerliga.
kviiiriomas kraf pa r o s t r a t t a t k v i n- n o r p a s a m m a v i l l k o r s o m f o r m a n, satta upp som programpunkt d e n.
a l l m a n n a, l i k a och direkta rostratten, utan nagot s o m h e l s t s t r e c k.
Mot ytterlighetspartiet som, dominerande genom tyskortia men ifrigt bitradt af de svenska delegerade, fruarna Ruth Gustafson och Kata Dalstrom, dref igetioni det sistnamnda forslaget, kam- pade d e.
engelska och amerikanska delegationerna for samarbete med de borgerliga kviiinorna och pa des- sas program.
Engelskorna (fran hvilken den if- riga torkampen for.
kvinnornas rattigheter Mrs Dora ~ o n t e f i o r e skilde sig och gick med det motsatta parti- et) hafdade kraftigt den som det skulle kunna tyckas for ' alla naturliga och sunda uppfaltningen, att ett steg framat mot.
reaiiserandet af den allmanna rostrat- ten utgor.
just krafvet pa rostratt at kvinnorna p % s .a m m a villkor.
som at mannen.
De forordade lif- likt - samarbete med den borgerliga kvinnororelsen for att samedelst mojliggora intagandet af de forsta posi- tionerna pa vagen mot det slutliga mal de tillsam- mans med hela sitt parti stallt upp.
I - strid mot denna asikt antogs ' emellertid med stor majo~itet ett tyskt forslag till resolution i fra- gan.
Vi aterge har huivudpunkten.
i resolutionen: nornas uppfatlniiig i deniia sak.
I princip stir clci enda fullt riktiga kvar: att arbeti p i deii Internationel- la rostrattsa.lliansens program - rostratt at kvinnor pa de villkor mannen h a eller k u ii ii a f a.
I detta sammanhang vilja vi piminila om att de norska kviri- ' norna, som for nagra ar sedan af manneri foslaiiacles en begransad politisk rostratt, ifrigt arbeta p2 ufvid- gaiidet af densamma till samma villkor som for niaii- nen.
Till detta vilja vi ytterligare eriiira om att dr svcii- ska socialdemokratiska kvinnorna genom att aiisluta sig till det tyska forslaget uttalat: sig mot den stiixd- punkt, som intagits af deras egna manliga partikani- rater, och att det i England var en medlem af arbc- tarepartiet, som framlade forlikningskommitteiis bill, denna praktiska sammanjamkning, som allena tyckes mojlig for att oppna vagen for Englands kvinnor till en rostratt, p i hvars utvidgning det sedan skulle ar- betas vidare.
Och till sist - vill man ur kvinnosakssynpunkt ofver- skada det nu fattade beslutet framstar med storsta klarhet, att detsamma utgor ett slag mot lwiiiriortiao egna intressen, en blindhet for det praktiskt realiser-.
bara, som sakerligen kommer att hamna sig.
Litteratur.
Sjofallsboken.
Af Bengt Ber, Albert Bonniers forlag, Stockholm.
I denna vackra bok om vildmarken lopa; vime p- ralella historier, den ena fraii minniskans oci !.
dal andra fran djurens varld.
Den ena ar historien om iinngossen Pertula och dcli andra om uiigbjornen fran Ultevis fjall.
Ofver biidas oden hvilar det fran borjan nagot af samma msariihekiis tragi.k, och hvad bjornungen som miste mor odi ungbjornen sedan upplefver blir lika osokt gripande oc3 Den socialistiska kvinnororelsen i alla lander tillbaka- vemodigt ofvertygande som hvad Pertula, finngossen, un- visar den inskrankta kvinnorostratfen som en forfalskning der sin ensamma uppvaxt kanner och tanker.
och.
d t forhanande af principen o111 kvinnans - Det markvardiga med denna bok ar att deii iitaii jamlikhet, Den kampar for det enda lefvande, konkreta a ' t pa minsta satt soka briljera med naturskildriixgai- --- uttrycket for denna.
princip: den allmanna kvi~inorostratteri verkar som ett stycke af nattiren sjalf, den stora, hinla, gifven at alla myndiga och oberoende af egendoni, skatte- betalning, bildningsstandpunkt eller andra betingelser, som underliga naturen daruppe i vildmarkerna kricg Lulevat- utedanga det arbetande folkets medlemmar.
De socialistis- ten, men att den pa samma g h g rymmer si tqcke;: ka Izvinnorna fora icke sin kamp i forbund med de manskligt och rorande.
Och nar man liigger ifrhn sig borgerliga Itvinnosakskviniiorna utan gemensamt nicd de boken, minnes man kanske mest dess vackra riiedkaiiski.
socialistiska partierna, soni kampa for kvinnlig rostratt soiii En drifvarman, som hette Naimak och vas finne, tini- ett det teoretiskt och praktiskt viktigaste villkoret for rost- rade sin stockhydda i skogslandet under Kuosats &amp; s, x- rattens fulla demokratisering.
dan han forst strax efter Pertulas fadelse jordat si11 Att har mera ingaende kommentera det ofornuf- hustru uppe dar ben var hogst r&gt;ch klipporna gingo i tiga i att insI2 pa den .vag, som de socialdemokra- dagen.
Har framlefver Pertula sin underliga, ensanma tiska kvinnorna - i och med detta utta !ande betradt, barndom, blir som utom sig, forst af forsltrackclse och torde ' val.
vara ' ofverflodigt.
Men vi beklaga djupt, sedan af gladje, nar det nagon gang kommer folk till att de- svenska - socialdemokratiska kvinnorna folja pa- hyddan, vagar ej tala men siiter och stirrar upp i dej1 rollen fran Tyskland, dar vissa sarskilda forhallanden frhmandes ogon, tills han blir ertappad och gomnict betinga - och i nagon 111a.n .forklara - de tyska kvin- sig, ser en lappkvinna lyfta sitt barn ur " kirkam " och ' hemsand i plomberade karl till 17 Ore pr liter.
i E X C EL S I O R val for familjer som hotell m. m. jamval gardintvstt i i AKT1 E BO LAG ET M EJ ERI ET VICTORIA i 35 Birger Jarldatan (iifrc porten) Allmanna och Rikstelefon 93 27 Maskiner f modernaste beskaffenhet.
5 - K,, a l. n a f l e v e r a n r - * flrn, 69 37, * * * * 4 * * * * * * * * e * * * e * eee++e+ * eeee++eeeeeeeeeeeeeeeee+eeeee+ee * Riks 70, e
jollra med det och far vid sju ars alder den forsta undrande forestallningen om mor .. och barn.
:.
Naimak ar en tungsint rufvande ' .man, som.
ej- vet af mycken vekhet, men Pertula har arft.
moderns blodighet och ' han kan grata ofver ett drapt djur, han grhter ofver d e c deda utterhina!, som klifvit skjuten fran sina un- gar med spenarna fyllda af.
mjolk, fastan han annu ej forstar, att han sjalf haft &amp; I mor.
Sa far han en dag till sallskap hunden Nuorko, och han kanner hur Nuor- ko fyller ett stort behof hos honom, behohet att narma sig nAgon, siom for honom kans mera likstalld an ' far.
En dag, nar han ar nastan vuxen, forlorar han bade far och Nuorko i snostorm, bland vargarna ute Mos- kajaurs is.
DA, i hans ensamhet, kommer lappen Skuor- ka - djurdraparen eller som han ock heter Skannok Pawa och tar honom med.
sig pa sin varvandring upp mot Sjofallen.
Och Pertula har alltid langtat - fran ~ u o s a t s bran- ter har han sett fjallen bada i ostersol, och han har kant, att han m,Aste dit en gang, langtat sasom den in- tet annat har att tanka pa n!
sin langtan.
Samma sommar ga ' r en ungbjorn till kvalls,mal of- ver bar1id.a i Ultevis, drar vader af folk och ' vajar upp mot fjallet.
Han har redan en bitter erfarenhet af manniskorna, Nar han var unge miste han mor, miste en gladje, som skuile ha fyllt hans ungar med sakerhet.
Man far veta hur en bjornunge kinner det; forst var det en enda vild smarta, sedan irrar han rolos och ut- svulten kring den doda kroppen, som ligger dar ' stel.
.
i bringan, vettskramd infor en tom- med ett bjornspjut het, som han ej kan fatta.
Slutligen kommer raddningen med gammelbjornen fran Nieras fjall.
Ungai blir forst nastan vettskramd pa nytt, men den gamle lockar honom till sig med nAgra tafatta lekrorelser, och nar den store vadrar manniskor igen och drar af till fjalls, foljer ungen efter.
Den gam- le fragar ej stort sefter honom, men ungen gAr, dar den store gar och finner sin .foda, dar han finner den.
, SA kommer parningstiden, och gammelbjornen borjar en rastlos vandring fran fjall till fjall.
Ungen foljer ef- ter, trott och flamtande af lopniiigen, ger sig ut i strom- mar och vatten; unnar sig ej tid att soka hvarken hvila eller foda, foljer blott efter drifven af sin instinkt att ej forlora den ende.
i varlden han har att halla sig till.
Men gammelbjornen blir upptagen af alskog, gripes af vrede mot ' unge&amp; och ger honom ett slag med ramen sa att ungen gnallande loper sin vag, loper dodstrdt och jaktad hela natten och forlorar sa alldeles spAren af gammelbjom.
Hans ensamhet borjar, och p % hosten vak- nar idedriften, da grafver han ner sig under en as o&amp; vaknar pa ' varen i sitt andra ar som ungbjom.
SA motas han och Pertula en dag.
Pertula ligger med Skannok Pavva uppe kring Stora sjofallet for att jaga och .iiska.
Mycket af den vekhet, som funnits hos honom som gosse, har slipats ut af det harda lifvet, tvungen som han a r att doda for att sjalf lefva.
Men ibland, nar han ser ett djur i vanda, om det galler &gt;tt strypa en ripa i snaran, kan han ' plotsligt.
' .e, a.
- a tycka sig se sin hund Nuorkos ogon.
Och dA sjunker hans hand och, han later .djuret fara.
Han och ungbjorn motas,: och Pertula har redan ha- nen.
.
spand for att skjuta.
Men da motas hans och bjor- nens ogon.
Bjornen ar hrad, och, fastan ' hela hans in- nersla ropar efter blodsratt, sjunker hais vrede.
f&amp; .&amp; kansla a f.
harmlos undran infor dessa.
nianniskoogon.
NAgra sekunder se deP,pa hvarandra, men s a flyttar bjor- ' nen - p a sig och tar undan.
Ty Pertula har ej skjutit - i bjornens ogon har han Ater mott - .Nuorkos ogoil.
.
For Pertula ar det en langtans och vantans tid.
Han vandrar med Pavva i fjallen - i aflan att se bortom, standigt bortom, tror att han star infor sitt anade mal men blir alltid sviken.
M g o n klarhet om sig sjalf har han inte, ' men liksom han som barn langtat upp tid1 fjal- len, till allt det han hort lapparna ta !a om, blir ' det nu en lockelse for honom att se bygden - &amp; r mot os: er bortom Ultevis skall han anda kanske finna det han i bfindo.
sokt.
Men sa under forfoljandet af en varg, hinner han ej vaja ined skidorna for en stupkant utan fa-r utfor.
Och dar.
nedan stupet finner Pavva honom ligga ororlig - han har somnat med all viddens gladje inom sigs- " i hagring for ostersolen ".
.
.
Men ungbjornen blir gammelbjorn ' och g i r pa &amp; tt- ningen af Nieras fjall.
Stundom gar han.
ut dar Sjofal- let - Stuor Muorka - danar mot klipporna och spanar mot oster - om inanniskor skola komma farande fjarran ifriin.
Ty han har bittra erfarenheter, han ock, .Arens vetan- de och ron.
Och han vet, att det .da sallan slar fel att svarta vingar - korparnas - .roras.
.ofvan.
.
.
.
~ t bok, .kommer man att.
Nar - man laser ~ e n Bergs tanka pA Kiplings Djungelboken.
' Men har.
%r .det ej djungelns ja,san.de lif utan de stora odemakernas tyshiad, dar.
de alltid.
vaksamma vilddjur&amp; med vinden fornimma ljudet af roster och vittringen af manniskor miltal ifran.
Och genom denna - pA intet hastverk - grundade skild-; ing af manniskors och djurs kamp.
.
for tillvaron i en hArd natur gir, som ' forut namnts, en.
understrok af var&amp; medkansla.
Man fattar den hos allt lefvande ned-.
lagda initinkten att narma s i g andra,.
soka niigot a k hal-, la sig till.
som vi.&amp; .. mot ensamheten.
Man forstar ocksa hvad hunden Nuorko blef for pertula.
i hans ensamhet med d e n inbundne fadern och hur han- ej kunde doda ungbjornen, nar han .i denrks ogon motte sin.
vans - och ende lekkamrats ogon.
3.
.
e n ' ' Gus tava Svanstrom Vara arade lasare.
uppmanas vordsamt att ifrigt verka for DAGNYS spridning.
genom varfvande af nya prenumeranter.
.
410 D A G N Y Rundresor i Schweiz.
D et kan tyckas for sent att nu orda om resplaner, som annars hora sommaren till.
Men rninga skal tala for september som resmanad, i synnerhet i Schweiz.
Hostsasongen ar da forbi och darmed massinvasionen i Vierwaldstattersjon nied Fliielen och Bristenstock.
de popularaste turisttrakterna, ty oaktadt nya hotell vaxa upp som svampar, aro ' de alla under vackra somrar fullsatta och prisen aro darefter.
Under eftersasongen ar man daremot ofverallt viilkommen och omhuldad, och de flesta hotell bevilja da rabatt och allehanda formaner, som forut beraknats extra.
For bergvandringar ar temperaturen ide- alisk, och den klara hostluften ger mera chance for.
en vidstrackt utsikt.
.Man undgar ocksi dessa svarmar af lo- den~miformerade tyska smaborgare, som hogljudt lagga beslag.
p i alla utsiktspunkter och som gora storartade bergbestigningar i full gletscherutrustning - per berg- bana.
I ' september ar ju ocksa frukttiden inne, och for en ringa penning kan man njuta af soderns harligheter direkt vid sjalfva kallan.
.
.
Jag ville darfor ge.
nagra praktiska anvisningar for dem, som med mattlig kassa skulle ha lust till ett sen- sommarbesok i Schweiz.
Intet land i Europa bjuder val inom ett s&amp; begransadt ytomrade &amp; dana motsattningar i natur och klimat.
Mellan de sydlandska stranderna af Genevesjon eller de ofveritalienska sjoarna till de vildt storslagna alptrakterna med odsliga snovidder finnas ju alla gradationer for hvars och ens individuella smak och behof.
Intet annat land ar val ' heller ' sa sedan gammalt tranadt for framlingsindustri.
Hotellvasendet ar satt i sy- stem, och det finns t. o. m. en hotelieraristokrati, gam- la familjer, som sedan generationer i detalj dirigera si- na hotell men ocksa ha tid for andliga intressen och sociala fortroendeposter.
I Schweiz reser man p i det hela taget billigt, ty man far alltid valuta for sina pen- gar, saval i lyxhotellen som i de minsta " Pensionchen " i bergen.
Om bortskamda stadsbor knota ofver matprisen, sa ar det oftast darfor, att de bekvama kommunikationer- na komma dem att glomma provianteringskostnaderna pa en hojd af 2-3,000 meter ofver hafvet.
Befolkningen ar gastvanlig utan kryperi, och hotellbetjaningen rekryte- ras fran ratt valsituerade familjer, SA att t. ex. uppasser- skorna synbarligen sta p&amp; en helt annan kulturniva an i de kontinentala, storstaderna.
En vardefull hjalp vid uppgorandet af resplaner ge en sto,rre handbok " Die Hotels der Schweiz " och en %r- ligen utkommande forteckning ofver alla kurorter med uppgift om hojdlage och prisen A de olika hotellen.
Den tillhandahAlles gi-atis af de i alla betydande orter upprat- tade Verkehrsbureaux dit man kan vanda sig skriftligen eller personligen for allehanda upplysningar.
For battre ofversikts skull vill jag indela mojliga res- planer .i tre slag: 1) orienteringsresor, 2) rekreations- kurer och 3) fotvandringar, och for hvarje slag ange lampliga arrangemang.
Med ' orienteringsresor menar jag en mer eler mindre fullstandig rundresa genom Schweiz, hvarfor man lamp- ligast koper ett af de praktiska generalabonnemangen.
De galla for 15, 30 eller 45 dagar och kosta i 3: dje klass 40, 60, och 80 francs, 2: dra klass resp. 55.
80 och.
110 francs.
Den som ej kanner Schweiz kan da efter behag genomkorsa hog och lagland och kanske valja ut en tilltalande plats for langre vistelse.
.
Man ar ju da o- beroende af bestamda router men maste ju vara beredd pa dyrare vivre som " passant " och ta in hvar det faller sig for natten.
Men ofverallt finner man propra rum till 2-5 francs.
Helst bor man naturligtvis noja sig med det nodvandigaste handbagage, ty frivikt for resgods existeraf ej i Schweiz och polettering staller sig dyrt.
E n fOr- delaktig metod ar att skicka resgodset per post, i syn- nerhet till bergshotell utan jarnvagsforbindelse.
Anda till 20 kg.
komma p&amp;.
detta satt snabbt och billigt till de ' Lausanne och Savoyeralperna.
mest isolerade platser.
A de privata bergbariorna beviljas rabatt for generalabonnent.er.
Som alternativ 2) tanker jag mig en langre vistelse a en af de otaliga kurorterna med eller .utan forutgaende orienteringsresa.
Pensionspris beraknas vid minst 5 dagars uppehall och vaxlar mellan 5-8 francs, t. o. m. billigare.
Lampligen inordnar man en sadan plan i en mindre rundresa.
Vid hufvudstatio- nerna finnas namligen ett storre antal fasta rundresebil- jetter for 45 dagar och gallande for jarnvagar och ang- batar.
Nigra af de mest lonande aro: Basel-via Jura- kedjan-Lausanne-Gen-jon-Montreux-Fribourg-Bern och tillbaka, eller as el-Bern- hu ner- och Brienzqrsjo- arna-Meiringen-Brunigbanan till Luzern med ' Vierwald-
stattersjon, eller Basel-Schaffhauseri (Rhenfallet) - Boden- sjon-St. Gallen-Zurich.
Det tredje alternativet; fotvandringar, ger ju i mang&amp; tycke storsta utbytet, om man ej vill gora vidstrackta re- sor utan koncentrera sig pa en viss trakt for att nar- mare (stnidera natur och folk.
DA aro ofta tur- och re- turbiljetter formanligast och forvanande billiga '.
De gal- la for 10 dagar och aro obetydligt dyrare ' an en enkel biljett.
.
.
Schweizarna sjalfva vandra garna, under ferierna ser man gammal och ung draga ut med ryggsacken, och man maste ofta forvana sig ofver hur val bevandrade afven de enklare klasserna aro i sitt lands geografi och med hvilket intresse en grupp bergvandrare diskutera alla sno- topparna i ett alppanbrama.
Skolpojkarna gora langa ferieresor med sina larare, ofta forsedda med riktiga falt- kok, lanade fran militaren.
Till och med.
smaskolorna pA landet forsoka lata ' barnen komma " over de hoje Fjelde " utanfor den egna bygden.
OFverallt ha schweizarna rabatt pa hotellen, men man motes dem likval mindre A de fashionabla strakvagarna, de valja hellre mera okanda router, som annu ej ofver- svammats af framlingar, och man gor klokt i att folja deras exempel.
Ar man val orienterad och uthailig vand- rare, sa erbjuda de manga farbara bergsp&amp;sen lampli- ga turer, omvaxlande med jarnvagsresor dar tillfalle ges ..
Men afven for mindre dagsturer fran ett valb ' elaget- bergs- hotell som hogkvarter finnas manga mojligheter.
.Man kan ofta sluta sig till nagra stamgjister, som kanna trak- ten, men ' ett par damer kunna ocksa tryggt pa egen hand ta sig fram med en god karta.
Ty vagar och stigar aro tydligt markerade och befolkningen ar oftast hjalpsam mot vandrare sa att man knappt kan g2 vilse.
For verkliga bergbestigningar maste man ju vara tranad och speci- ellt utrustad, men vanliga fotvandringar: aro ej anstrang- ande i den rena,.
hoga luften.
' ~ufvudsaken ar prak-.
tisk bekladnad och lamplig ' proviant.
En.
kort kjol af impregneradt tyg ar nodvandig, knabyxor i stallet for underkjol, flanellblus, en bredbrattad filthatt, yllestrumpor och framfor allt rymliga bergsskor, med tjocka spikbe- slagna .sulor.
En sweater bor medtagas for vind och regn eller atminstone en krage af " gummerad battist ": Den ar fjaderlatt och skrymmer ej i ryggsacken.
Proviant- fragan a r lika viktig.
I hotellen beviljas ej afdrag for franvaro, men man far i stallet p i begaran tillracklig matsack, Schweizarne forse sig med brod, konserver, flask och ost och framfor .allt choklad.
Smorgasar aro dyra och bli latt torra.
Frukt smakar harligt pa hojden, men vager tungt.
- Med ett latt turistkok af aluminium kan man bekvamt laga en Maggisoppa eller te, midt i snon, om man sa vill.
~chweizarie aro tidiga af sig, de basta snalltagen ga i allmanhet v ' id 6-, 7-tiden.
Och i bergshotellen rader lif och rorelse vid 5-tiden pA morgnarna, man forsoker hinna upp pa hojden innan hbgfjallssolen blir for svar.
Pa alperna kan man fa kopa varm mjolk, men sennfolket vill ej gama ge okokt mjolk, ty att den ar lifsfarlig tro de bestamdt.
I de storre sennhyddorna, kan man i nod- fall fA ofvematta i hoet i narmast pannskap till kor och getter; om man e j a foredrar att uppsoka nasta natt- kvarkr eller vanda tillbaka till .sitt hotell och efter- en grundlig kvallsmaltid sofva ut i den goda sang, som of- verallt bestas.
Utom Berner Oberland, som ar mest besokt af tu- rister, och Engadin,.
dar en spackad bors ar nodvindig, har Schweiz lika storartade men mindre bekanta bergs- trakter i Graubiinden, ~ l a r i r och Wallis.
Klausenstras- se fran Linththal till Altdorf, harifran ~urenenstras~e till ~ n ~ e l b och e r ~ Berner Oberland, e n lang omvaxlande &amp; g fran Ilariz i Graubunden till Andermatt vid ' Gotthard; strasse, ~ u r k a ~ a s s e och t Grimselstrasse aro alla tack- samma router.
Mellan landsvagens - manga och.
langa krokar f o r a pittoreska genvagar, och.
med.
postskju&amp; kan man ta ett och annat.
besvarligt stycke.
.
Fok rekreationssokande med uttrottade nerver: ar det en verklig ' hvila att fri och oberoende af.
jarnvagar och jaktande turistlif ga sjalfvalda vagar i en sadan storsla- gen natur, och man far en langt intimare inMick i det harliga schweizerlandet, som alltjamt for nordbon behal- ler sin starka dragningskraft.
Jag hoppas med dessa ' antydningar ha gifvit nagon nyttig fingervisning for dem som ha sina tankar at d e t hallet och ' hvilja precisera sina resplaner.
. '
N. s.
Kvinnorna vid den infernationelia frihandelskongressen.
Utan nagot som helst partitagande i fragan lamna vi med noje plats for nedanstaende redogorelse for kvinnornas deltagande i den internationella frihandelskongressen i Antwerpen.
.
.
Antwerpen i augusti.
t D et ar ingenting ovanligt att finna kvinnor ta del i och gora en insats for socialpolitiska strafvanden af mera skyddande och reglerande art.
Arbetarskydd, - bo- stadsinspektion, * reformer rorande fattigvard, barnavard, nykterhet och andra strafvanden af mer eller mindre fi- lantropisk natur ha i kvinnorna sina naturliga framjare.
Det rent ekonomiska reformarbetet daremot, det som asyftar en1 omgestaltning af samhallslifvets ekonomiska grunder enligt moraliska rattsgrundsatser, roner ej pa langt nar samma, forstaelse och stod fran.
de socialt vak- na kvinnorna.
Dock finner man i enskilda fall kvinnor, som &amp; hen taga del i dessa strafvanden, som vilja och kunna arbeta for desamma.
Och ma det vara mig tillatet att uttala som min asikt, att det ar agnadt att starka tilliten till kvinnornas sak, hvar gang man ser kvinnor ta en intelligent och aktiv del i de ekonomiska frihetsstrafvandena .. Ett dylikt till- falle hade man A den internationella frihandelskongress, som holls i Antverpen den 9-12 augusti.
Man sAg A den- na kongress - som var den andra i sitt slag icke sa fA kvinnor.
A den tryckta listan ofver deltagarna fo- rekomma namnen pa 28 damer, men listan upptar.
icke alla som bevistade kongressen.
De flesta kvinnlig deltagarna vor0 fran frihan- delslandet England.
Den h ' asda kamp, som dar rasat un- der det senaste %tiondet om frihandelns vara eller icke ' - e
.
vara.
-.
k kamp ' som; betecknande nog, ' mycket forstarkts messkal - nojer jag mig med ett par antydningar.
Miss ' geilom; ' det sydafrikanska kriget - har tvingat afven kvin- norna ' fram i denna.
ekonomiska strid ...
Det finnes - i Eng- land ... .en sarskild frihandelsforening.
bland ... kvinnorna med egna r ' esetalare, och afven de allmanna frihandelsforenin- g a m anvanda kvinnor i sitt upplysningsarhete.
Framst b1,hd de engelska kvinnorna och bland ' kvinnorna ofver- hufvudtaget % denna kongress marker ' man mrs F i s c h- - e r U n w i n, den Kanda bokf6rlaggarens hustru.
Den- na dam, med .sitt silfverhvita har men i ofrigt kraftiga gestalt, gor intryck genom sitt mattliga, allvarliga vasen och sin intelligenta blick.
Man foranledes fraga hvem hon ar, och nar svaret blir: Richard Cobdens dot- ter, minskas, som man forstar, icke intresset utan tvart- om.
Mrs Fischer Unwin foljer uppmarksamt kongressens forhandlingar, man forstar att hon arft sin store faders glodande tro pa handelsfrihetens sak.
Hon deltar icke i forhandlingarna, men vi veta att hon delar faderns sympatier for icke blott fritt varuutbyte utan afven for fri produktion, produktionens frigorande fran de skatter och restriktioner, som utofva ett menligt inflytande pa densamma.
Denna friliandelsprincipens konsekventa tillampning hade blifvit ett stridsamne pa kongressen, och jag horde fru Fischer Unwin under samtal hafda den djupare uppfattningen, bl.
a. med hjalp af yttranden fallda offentligt af hennes fader.
En annan foga mindre intressant personlighet bland de kvinnliga deltagarna ar mrs F e l s, den amerikanska million ar^ Joseph Fels ' hustru.
Mr Fels har under de senare aren gjort sig kand i hela den civiliserade varl- den f6r sin energiska kamp for jordvardefragans losning.
Han anvander icke blott sin tid utan afven deni stora f o l - mogenhet han under ett par artionden forvarfvat till stor del tack vare just de privilegier: tullskydd och jordranterat- tigheter, som han nu anvander all sin kraft pa att fA undanrojda.
I denna strafvan ar han annu oss veterli- gen ensam bland mera betydande rikman.
Och nar han kunnat ta detta lika djarfva som vackra steg, har han till icke ringa del sin hustrus understod och uppmuntran att tacka darfor.
Fru Fels ar ej den, som gor onodigt vasen af sig.
Hon ar stilla och tillbakadragen, talar ej i onodan, men nar det sker, s % vet man att hon har n&amp; got att saga.
Hon tillhor dem som lagga breda syn- punkter pa lifvet.
Manniskor, sarskildt reformvanliga sa- dana, som spilla sin tid och sin kraft pa angelagenheter af underordnad, mera privat natur, ha ej.
hennes sympa- tier.
Den lilla fina, ansprakslosa damen har .i hela sitt vasen, med sina morka, skarpa, om intelligens och god- het vittnande ogon, nagot som framkallar respekt och stilla beundran.
Frihandelskongressen forlyfte sig icke pa arbete.
Tv % A tre timmars forhandlingar om dagen, det var allt.
Atskil- liga deltagare, som hade nagot p % hjartat och sonihade rest langa vagar for att f % tala, fingo darfor ocksa fara till- baka med oforrattadt arende.
Endast en kvinna hade or- det.
Men hon skotte sig ocksa for tv %.
Det var miss D o r o t h y H u n t e r frAn England.
Hennes amne var: " De moraliska verkningarna af fri- handel eller tullskydd p % folkens yttre och inre forhal- landen ".
Hon visade sig vara en rutinerad talare, som forstod att med enkla naturliga medel, genom val forma- de distinkt framsagda, af allvar och ofvertygelse upp- burna satser halla sin publik fangen. '
Miss Hun- ter visade hvad en talare formar afven nar han an- vander koncept, om han agnat amnet och konsten att ta- la offentligt tiliracklig uppmarksamhet.
Hon kunde ocksa tala med erfarenhet, sysselsatt som hon ar med att bland Eng- lands arbetare sprida upplysning i ekonomiska fragor.
Ett utforligare referat ar frestande, men af utrym-. '
', Munter borjar med att pivisa huru frihandelsrorelseii for sin framg !ng ar beroende af att .demokratin genom upplysning och uppfostran foranledes att se ekonomiska fragor i ljuset af allmanna principer och att hansyn tages tili hela samliallets intressen.
Ekn protektionistiska rorelsen dar- emot uppmuntras af och trifves bast p ' a allmar, okunnig- het och ar for sin framgang beroende af apeller till pri- vatintressen, sedda fran en trang och isolerad syrrpuiikt.
Denna uppfattning var talarinnan i tillfalle att belysa med slaende exempel hamtade fr %n tullstriderna i sitt hem- land.
Det ofta horda pastaendet att afven den intelligen- taste arbetare saknar betingelser for att forsta en sk in- vecklad fraga som frihandel eller tullskydd, besvara miss Hunter pa grundval af sin egen erfarenhet nekande: " Jag tror att frihandelssaken hvilar pa en ekonomisk lag, som kan goras klar for hvarje intelligent arbetare, en lag, hvars sanning ar absolut oemotsaglig.
Denna prin- cip ' ar, att d e t a r o m o j l i g t a t t o k a f o r i n o - genheten genom att s l o s a med arbets- k r a f t.
Om en statsstyrelse medels skyddstullar tvingar tusenden, ja miljoner manniskor att sjalfva producera hvad de kunna kopa billigare utomlands, feranieder tlttti ett gigantiskt sloseri med nationellt arbete och kapital.
Detta ar ett faktum, som ingen protektionist nagonsin lyckats vederlagga.
Det ar ett faktum, som kan klargoras f6r hvarje resonabel manniska, hur begransad hans erfa- renhet i affarer och finanser an ar.
Men han maste vara en resonabel man, formogen och villig att bruka sitt for- stand.
For att forsta och tillampa en hvilken som helst allman princip krafves en stor vilje- och tankeanstrikg- ning ".
Talarinnan visar darefter att medan tullskyddet har.
sina starkaste fasten i sadana delar af England, dar bc- folkningen ar underkufvad, trog och slo, • ’ &amp; r frihandeln sin egentliga styrka hos norra Englands mera oberoende och upplysta arbetarbefolkning.
I annu hogre graa 21. detta fallet i Skottland, dar befolkningen ar afgjord: inc- ra tankande och upplyst an i England.
.
Sedan hon berort de faror som hota om icke dec demokrat&amp; som tranger p % och tillkampar sig allt mera makt i staten, foranledes Iagga breda, klara, allvarliga synpunkter pa styrelsens problemer och ansvar; sedan hon berort huru protektionismen genom sina apefler ii11 sarintressen och okunnighet utgor en.
af dess farcr, of- vergar hon till att visa genom vittnesbord &amp; An arbetets historia och genom paraleller mellan arbetets villkor i fri- handelstandet England och de protektionistiska storstater- na hvilken f6rdel arbetarna ha af att halla orubbligt fast vid frihandelsprincipen.
Talarinnan slutar med foljande valtaliga ord: Fri- handlaren pastar att frihandeln skulle i stallet for cti mangd olika stridande fraktioner - en hvar sokande alt vinna nagot pa andras bekostnad - avagabringa en all- man samverkan i syfte att aftvinga naturen det mesta mojliga ur hennes rikedomar till gagn for hela rnansli- ligheten.
Han gor gallande ati de principer, p i hvilka frihandeln hvilar, aro de som ha ledt och alltid koniriia att leda manskligheten p&amp; det sanna framatskridandets vag; prrncipen om forening i stallet for sondring, at ' inbordes hjalp i stallet for inbordes antagonism.
I vara dagar motas fran hvarje nation, slutade rtiiss H., sadana som ha gemensamma intressen i det minsk- liga framatskridandets sak for att framja sitt: arl~etc.
Man motes for att framja fredssaken, for att friimja veteriskap- lig insikt rorande sjukdomars behandling, for att undan- rodja socialt ondt, for att framja socia '; valfard.
Sil m6bs nu ocksa vi f o ~ att sprida den sanningcri, at4 mellan nationerna saval som nellan individenia ' ~e~ * ~ * * e~+ * eee * *.
* e~ee~eee+eeee~e~ee~e~ee * eoee+eeeee~eeee~ee f Arbeta for Dagnr - 9 i i genom att gynna dess annonsorer ...........................
e.
.
.
.
... .e.
; MALAFBADET i 1 I H m d f verkarega t an I I.
BAD- TVATT- och ST RYKINRATTNING l: a klass i alla afseenden.- OBS *!
Simundervisning f. damer och herrar R- T- 38 14 - 38 15 A.
T.
93 43 93 44.
D A G N Y -.
413 - .. det mest lonande resultat uppnas, nar enhvar till- lates att utan palagor och hinder Iarnna sitt basta ti.11- skott till det allmanna forradet.
Salunda forena vi oss med en har, som genom tiderna sakta men sakert mar- scherat framat mot hvad som ej ar nagon chimar utan det mal manskligheten ar bestamd att uppna: universellt broderskap.
Sedan man lyssnat till miss I-Iunters praktiga anforan- de, skulle sakerligen manga deltagare garna sett att flera kvinnor fatt tillfalle .yttra sig.
Men den allt for knappa tid man anslagit till forhandlingar lade hinder i vagen harfor.
Det fanns annars en annan engelsk dam, miss E.
S.
R o b i n s o n, som hade forberedt sig pa och,, ille tala i den intrescanta fragan om fri,handel och fred.
miss Robinson var en af de mest intresserade kvinnliga deltagarlla i kongressella Hon ar ocksa, liksom miss Hunter, aktivt sysselsatt med ekonomiskt upplysnings- arbete i England, nhnligen som resetalare for den kvinnl liga frihandelsforeningen.
~a~ nf-ista frihandelskorlgress kommer att hallas, an- tagligen i ~ ~ om tva ar, ~ far ~ man hop- ~ pas, kvinnorna mota i storre antal och ta en mera a~tiG d e, i kongressens arbete an de,, id denna kongress hade tillfalle till.
.
.
:.
John Hedsirorn.
.
- Fran alimanheten.
.
.
.
gan om hur upplysningsarbetet bast kan bedrifvas och rostrattsrorelsen spridas sarskildt pa landsbygden.
.
Har galler liksom ' pa s i manga andra omraden att ...
" det ena gora och det .andra.
icke lata ').
.
.
.
Aktiv medlem af F. K.
P.
R..
.
:.
.
l..
Hvad skola vi gora?
Tdl &amp; d. af Dagny.
E.
tt tack for de artiklar i Dagny, hvari talats om de.
ogifta modrarnas fortviflade stallning.
Hvarfor sys- .selsatter sig pressen i allmanhet sa Iite med denna sam- hallsolycka, t~ sa kan mall ju garna kalla detta, att det an ett par dar mellan, hvar .gailg soni .- gar ma " far lasa om fortviflad ogift mor, som tagit lif- vet af sitt barn.
Alldeles ratt - sages i den sista Dagnyarti.ke !n, att det ar kvinnornas skyldighet att hvar i sin stad vacka: opini-.
.on i denna sak.
Men h ~ .det ar ~ icke alltid ~ feghet och, slohet om man tiger, da man ibland borde: lala ut i denna f.r@l.
Det kan komma af en kansla af oformaga att.
uttrycka sina tankar, sa att de kunna gora intryck ..
Det.
.
ar darfor som jag for min del skulle vilja!
foresla d t ...
satt att fa manniskor att tanka pa saken.
Vi borde, alla vi,.
som vilja meii inte kunna g6ra nagot sjalfva, skaf-.
; fa oss flera exemplar af de nummer af Dagny, som in- nehalla artiklarna, och ocksa andra tidningar, som ta.
.
upp saken pa ett kraftigt satt, och skicka omkring till personer bade kvinnor och man, som man kan hoppas vacka upp.
Kan man rekvirera Dagny fraii expeditioiieii i Stockholm?
Pa den lilla ort) d i r jag bor, kay niaii L icke fa kopa losn~immer af Dagny.
-.
.. Hogaktningsfullt! '
Rostrattsarbetet pa landsbygden.
senaste numret af Dagny lases under rubriken " Prak- tiska uppgilter for landsbygdens F. K.
P.
R. "
eii hel del mycket beaktansvarda uppslag till prakliskt ar- bete for F. K.
P.
R: s medlemmar.
Omi detta, afvensom om de i artikeln framkastade filrslagen, ar ju intet an- Landsorts fru.
nat an godt att saga.
For personer som aro nagot in- ne i forhallandena inom rostrattsrorelsen och nagot foljt ' Till svar a den ofvan gjorda fragan om hvar Dagiiy foreningarnas arbete under de sista aren framsta emel- lertid de framstallda forslagen sasom f a i t s a c c o m. kali rekvireras fa vi harmed upplysa att rekvisition af los- ..
., p l i s, pa en mangd stallen atininstone.
For a !,t bekraf- nummer sker.
genom Dagnys- expedition, 5 l.
Mastersamu.
genom narmaste L 1 detta behofver man blott kasta e11 blick i den !f; L.
elsgatan, Stockholm, eller i landsorten.
.
.
....
.
.
.
_..
K.
P.
R. utgifna arsberattelsen for 1909.
Af deilsamrna bokhandel.
. '
.. Red.
.af Dagny: framgar att ett 50-tal foreningar, d. v. s. nara tredjedelen af da existerande F. K.
P.
R., redan inriktat en del af.
.
siit arbete pa de af forfatt,arinnan foreslagna uppgifterna.
Bland de omraden for social verksamhet, som enligt ars- Notis.
.:.
- be.rattelserna omfattats af F. K.
P.
R: s medlemmar och inom hvilkas styrelser dessa aro representerade, markas: Moderskapsforsakfingen.
Sjukkassekonimitten liar iiu.
fattigvard, barnavards- och fosterbarnsnamnder, arbets- formedling, bostadsinspekti.on, skolrad, styrelser f6r folk-: enligt forljudande ofvergatt till behandling af fragan om.
I ' - " ' inforaiidet af, moderskapsforsakri~~g under statens medver-,.
undervisiiiiig och folkbibliotek, skolkok och barnbespis- ning, flick- och samskolor, barnhem III.
m.
Dessutom vi- .kan.
Denna fraga blef som bekant i anledning af hr sar berattelsen) att kvinnor pa flera orter blifvit invalda Edvard Wavrinskys motion foremil f5r ' riksdagsskrifvelse.
i de politiska partiernas styrelser - eil icke iieller ovik- 1908, och k. m: t anfortrodde da at sjukkassekommi !een att utreda afven denna gren af socialf6ssakr3ngen.
tig gren af kvinnligt offentligt arbete.
Kommittens arbete i denna del liar edigt meddelaii- For kvinnor med socialt oppen blick sakiias helt sa- kert icke tillfalle ti !l praktiskt offentligt arbete, hur litet de till en Stockholmstidning af en af kommiitemedlem-.
det samhalle a11 ma vara, horn hvilket de blifvit satta marne, clr ' M.
Marcus, ' bestatt i inhamtandet, af hus ut-. '
.
att verka.
Men sa lange som det inom samma samhalle landet har det stalldt i ifragavarande hanseende: Den -; annu finnas man och kvinnor, som stalla sig frammande erfarenhet pa omradet, son1 harigenom samlats i iitlan- infor krafvet pa mans och kvinnors politiska och komrnu-.
det, ar emellertid knappast af den art, att deii.
kan tjana nala likstallighet, finnes det annu rum afven for det teo- till nagon afgorande vagledning for ft4gans losning i retiska roskattsarbetet.
Upplysningsarbetet, ratt uppfat- vart land.
S i mycket kunde dock sagas, att en lamplig vag.
t.adt och ratt bedrifvet, torde ailnu pa manga stal1en.ki.m- for fragans losning t.orde vara den, att i ' en eller annan:.
.
na skanka de flesta af F. K.
P.
R: s medlemmm- tillrack- form anknyta sig till det nuvarande sju kl tasse vasen det^.
och i sa stor utstrackning som mojligt soka intressera.
ligt att gora.
Manga intresserade rostrattskvinnor skulle sakert i lik- sjukkassorna for problemets losande samt anvanda deras hela landet utbredda- nat som organ, het med undertecknad vara Dagny tacksamma om ti.d-.
ofver.
.
ningen ville oppna sina spalter for nya uppslag i fri. '
' ' ' '.
-.
s d.
414 D A G N Y och svar.
Sex prakti ' iifventyrsbocker for barn sch ungdom.
Berattelse for barn och itngdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfrcd Smedberg.
352.sidor med 47 illustrationer af Karl Aspetio.
G r - tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Oyllatider.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En samling Tsarens kurir.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Par~i~al.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Skall man alltid prenumerera d dessa stiillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och bokliidor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / l, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
H vilka villkor erhrilla prenumerantsam lare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn O C mgdom.
~ Fritt efter Julea Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla on.
H j al ten bland h j a1 t ar map;:;; - ^ ", ', ".
Charles G. Gordons Iif och stordad, Huru skall man forfara for denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga ise (ianner.
304 sidor.
75 ore.
Berattelse for harn och ungttom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 30 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Ex. kvinnlig sjukgymnast med goda betyg onskar plats i f:, -- inilj eller som assistent i t iilike gny for Anlfva priset eller 7113 Gre pr mm., sjukgymnast.
Svar afvaktas tack- samt till " Massos ", Svenska Dag- bladets redaktioii, Stlilm.
f. \ ?.
b.
' afssokande !B ' sina annonser Uzjsrda Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- n innehaft plats i skola och hem; kar till hosten plats i familj att dervisa barn i aldern 7- 12 Ar.
da betyg.
Fina ref.
Tacksam svar markt " Hosten 1910 ", Le- n p. r.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPEDITION, STOCKHOLM.
Syskonkarlek.
Berattelse for de unga af Marg.
Lenk.
Haft.
I l I, l 1 1 I, I 1.50, kart.
1.75, klotb.
2.25.
Berattelsebi bliatek af Pastor B. Wadstrom.
I.
D e starka o c h d e svaga.
Skildringar frlin olika tider och folk.
Haft.
1 kr., kart.
1.50, klotb.
2 kr.
II.
Ljusbilder.
Skildringar fran olika tider och folk.
Haft.
1 kr., kart.
1.50, klotb.
2 kr.
Bibliotek for de unga.
Ungdomsserien n: r 9.
D e n ljus- nande framtid af Runa.
Haft.
50 ore, kart.
75 ore.
James Chalme~s.
En nutida martyr af Chr.
Hansen.
Haft.
35 ore.
Om fjallfolket i Sverige af Elsa Hedblad.
Saljes till for- nian for missionen bla~id lapparna.
Haft.
10 ore.
Forsamlingsarbetet bland industriarbeta~e.
Fo- redrag af Kyrkoherde J. V. Ahlgren.
Haft.
20 ore.
ran Rysslands stepper.
Kristliga berattelser af Ernst Schrill.
Andra uppl.
Haft.
75 ore, kart.
1 kr.
Karlekens seger eller Hvad silfverpenningen berattade.
Tredje uppl.
Haft.
50 ore, kart.
75 ore.
P; farlig vag.
Berattelser ur folklifvet Andra uppl.
Haft.
50 ore, kart.
75 ore, klotb.
1.50.
4 Ung Iararinna, nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
NYHETER IJi b o k h a n d e l i Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
ris kan man nummervis losa) f artonn ner ad.
- pris I Nybyggarna i Kanada.
p i ett af foljande satt: 1) Antingrn: Genom insandandet af prenunierationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur rnanga som helst, men aIItid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
var.
och till hvilket I t: C 1 4 1 ' i 4 l 1 1 / 1,, i 4,!
i musikalisk (violin) flicka S UKSYOTERSKA, plikttrogeii, ons ar plats ni1 genast eller I okt.
- p i sjiilihus, sjukstuga el !er soini distriktsskoterska.
Svar till ' Sjuk- - skoterska ", Vadstena p. r. i KVINNLIG sjul&lt;gyriiiiast iinsknr plats, antingen som assistc.nt Iios lakare eller i familj.
Sv.
t.
" Scpl ", Gnesta p. r.; kar till hosten plats i liten fin iilj; genomgatt Husmoders- och FLICKA med 2 ' 1, ars praktik i xialkurs i Fackskolan for Hus- sinnessjukvArd onskar plats nia gc- Ekoiionii, Uppsala.
Lon onsk- nast pa anstalt eller privat.
Svar d.
Svar till " Familjemedlem ", till " Genast ", Sodcrhntiiti p. r. psala p. r. jLADLYNT, musikalisk flicka, n med goda betyg genomgatt S- w. laroverk onskar ii11 iioster: plats undervisa i vanliga skolamneii; forut innehaft dyl. plats.
Svar rkt " Hosten 1910 ", Hor p. r. onskas i Goteborg dlr~r iiiiiidi-t.
stad af bildad, ~iiedelildcrs frii.
Intet afseeiide fastes p i l611 l ?lotl en l&gt;&amp;-s flicka fir nicclfoIja.
011s- kar garna niedtaga niiiblcr fiir rti eller 2 rum samt piano oiii s. '
, L 011s- kas.
Genorngiitt sji1kv9rdskiirs sii- soni yngre.
Tilltriicic.
till platscri senast 1 oktober.
Svar till " Ale- ~~~~~~~~s Fru " utid.
adr.
S.
(juiiw- n genotngatt S-klassigt 13roverk Iii Aiinotisbyri, Stockho1111 I '.
v. 1).
; kar plats p i kontor eller i biitt- fainiIj att efterse minderariga 11.
Svar till " 18 ar ", p. r.
Ny- iiig.
S " Ung flicka, Ung flicka, GODT HEM pa landet sokes ts af lararinna, under \ 9sningsvaii; kolamiien, spriik, musik.
Svar itresserad-Gladlynt ", Sv.
Tele- .mbyran, Sthlm.
con1 genorngiitt hush~llsskola xitirl kurs i konstvafn., li~i~iesoinii.
och handarbeten sokel plats i familj, helst p5 landet.
Ar villig riti iiel- taga i alla forekom~iiaiidc giiroiiifil.
Svar markt " Anna ", Linkopi:?
;: p. r.
Plats som vardinna i bildadt och aktadt hem onskas a: medelalders bildad dam af god fa.
milj, nied vana och formaga ' at1 som virdinna foresta hem b3de i stad och pa landet.
De basta re- koniniendationei-.
Svar till llE.
C.11, under adress S. Giimtielii Annons- byra.
Stockholin, f. v. b.
Plats s o m hush&amp;llerska Ordinarie larare- eller la= Hos sjukvardsforeningen i Yes tervik eller husforestindarinna hos ensani rarinnebefattningen herre eller dam onskas.
Svar emot- vid fasta folkskolati (litt.
C) i Norra ses tackssaiiit till ta plikttrogen ", Unrzaryds forsaiiiling i Skara stift Hallsberg p. r. och Joiikopings Ian sokes hos skol- radet inom 60 dagar fran ledighe- tens forsta kungorande i Post- och Inrikes tidningar.
Kontant lon en- ligt lag, bostad (4 rum och kok) samt vedbrand in natura.
Darest den blifvande lararen ager nodig N battre flicka, 25 ar, soni ge- nomgatt husmoderskola, onskar fardighet i orgelspelning, kan lian for vidare praktik och utbildnirig En ordinarie lararinnebefattning vid erhalla forordnande att uppritthalla skola klockare- ocli organisttjansten mot plats i fint, godt heni, helst a landt- andra rlofst~cn~sl~oIdistriktets egendoni.
Ar handig i alla inoin i Vnxjo forklaras harmed till an- en arlig ersaltniiig af 200 kronor.
ett viilordnadt hem forekonimande sokan ledig att tiltracias den 1 jan.
Aflonad slojdiii~dervisning infores, goromal.
Lon onskas.
Svar markt 1911.
Lonen utgor 1,600 kronor 0111 lararen onskar det.
Ansoknin- llVilligll under.
adr.
S. Guniaelii on1 aret jamte tre alderstillagg, gar insandas till iiiidertecknad.
hvartdera a 200 kronor, efter resp. Stengkdshult den 20 juli 1910.
Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. Fritz Dahlgren, 5, 10 ocli 15 ars oforvitlig tjiiiist-.
goring.
Kyrkoherde.
Ansokan, iitfoljd af priistbetyg NKEL landtbrukaredotter soin gcnomgatt hiisliallsskola och saint de intyg i ofrigt, genom hvilka foriit i fem ar forestatt landthus- sokanden.
vill styrka sin behorig- hall, onskar plats att foresta ett het till befattningen, sta !les till sty- heni eller som hushallsfroken.
Svar relsen for andra dofstuiiiskoldistiktet Den af ~ l f s b o r ~ lans s landstiiig och ingifves till styrelselis ordfo- inrattade sjiikskoterskeplatsen med till 1126 ar1# Linkoping p. r. rande, ledatnoten af riksdagens aii- tjanstgoringsomr ?ide af foretradesvis dra Itanimare J.
A. Sjo, Linneryd, Flundre och Ale harader .ar ledig UNG, bildad flicka oiiskar anstall- inom sextio dagar ifran ledighe- och sokes hos undertecknad senast ning eller inackordering a herre- tens forsta kungorande i Post- ocli den 15 nastkommande september.
gard eller i prasthiis p ?t landet: for Inrikes tidningar.
Loneformaner: 700 kronor i Mig att utveckla sig i hiishallsgoromal., Vaxjo den 15, augusti ' 1910. lon, ersattning for vard af icke epi- .Svar markt IIK.
M. W. (l, insandes Pa skolstyrelsens vagiiar: demisk sjukdom 50 ore pr dag samt till Sodra Sveriges Annonsbyr3, fri kost, for vard af epidemisk sjuk- J. August Sjo.
Malmo.
Sven Friden.
don1 endast fri kost Da skoter- skan ej ar i tjanstgoring ute i di- Arbetsvillig, 15-arig flicka soiii Ordinarie folkskollarare- striktet, skall hon vara bosatt i Lilla Edet, dar hon sjalf far skaffa genonigiitt 8-kl. elementarlaroverk, (inne-) befattningen sig bostad.
Ansokningar, atfoljda onskar komma till trefligt hem pa landet for att hjalpa till i hiishAl- vid fasta folkskolan i Rumma (litt.
af prast- och Iakarebetyg samt iii- let.
Nagon lon.
Svar till ~~Faniil- F), Gamleby forsaniling, Kalniar tyg, livarined sokande vill styrka sin lan, forklaras liarniecl ledi till an- kompetens, insandas till iinderteck- jetnedlemll, Boras p. r. sokan inom 60, dagar frfn forsta nad.
Lilla Edet den 19 aug.
1910. kungorandet i Post- okh Inrikes Oscar Liberg, prov insiallakare.
Att foresta landthushall tidiiingar.
onskar hiisli~llsvan landtbriikardot- Lon enligt lag, okad iie ed 50 kr.
ter plats den 1 Nov.
Svar markt FortsHttniiigsskola och slojdskola llJ.
H.11, Ganileby g. r.
For gossar finnes f. n. Rynilig bo- som pa egen hand ltaii ataga sig stad, 5 rum ocli kok.
Ansokningar skotandet af ett filialkontor i Stock- att skota ensani, aldre, insiindas till skolradet.
fSr fast anstallning fran 1 aktad iinklings eller iiiig- Garnleby den 12 augiisti 1910. holin, ' Sokande, som forut haft karls Iietii i Stockholm eller dess Skdriidet.
.
oktober.
plats a kolonialvarukontor, fo- narhet onskas af dartill kompetent Adress Ganileby.
retrade.
Svar nied uppgift ager om fo- aldre, gladlynt dam af god familj; regaende verksanihet, loneaiisprak ar villig skota heiiiniet enslm med Guvernant tillfallig hjalp. '
Fina rek.
Svar ej sokes for 2 flickor 13 och 10 ar.
och referenser torde insandas un- anonymt till ~~Faniiljeiiiedleiii~~, Da- Sokande - skall kunna undervisa i der marke llFilialkontorll, Svenska gens Nyheters kontor, Gust.
Ad.
pianospel samt vara nagot hemma Telegrambyrans Annonsafdelning, Goteborg.
torg, Stockholm.
i hushalls~ skotande, Svar med fo- tografi till 1lAnkernanll under adr.
Bildad och huslig tjuguarig S. Guniaelii Annonsbyra,.
Stockholm Skolkokslararinna.
.
F. v. b. flicka Lararinnpbefattningen vid skolko-l iir officersfamilj onskar till hosten ket i Nettraby forsamling kungores plats sasom sallskap ocli hjalp i Guvernant onskas nu genast for harnied till ansokan ledig for till- familj a storre egendonl eller bruk, tre flickor, 14, 9 och 8 ar.
Under- trade den 24 nasta oktober.
Lon dar iingdoni finnes, helst i Norr- visning i vanliga skolamnen, sprak 600 kr.
om aret jamte fri bostad land.
Svar till ~lsallskap ocli hjalpfl och event.
musik.
Lon 400.
Svar och vedbrand samt fria maltider i under adr.
S. Qiimdii Annonsbyra, med fotografi och ref. torde insaii- skolkoket tillsammans med elever- das till ((A. B-mll, Edebo p .. r.
Stockholm, f. v. b. na.
Fyra manaders omsesidig upp- sagningstid f orbehillles.
Ansoknin- gar stallda till forsamlingens skol- redr rika- rem er-~8rbundet: Drottninggatan 54. rid, bora fore den 1 oktober vara Allrn.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4. inkomna till undertecknad.
Natt- raby den 23 augusti 1910.
Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
P. Bure, skolridets ordforande.
Allm.
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98.
Adress: Nattraby hamn.
LEDIGA PL A T8ER.
Kungorelse.
E E Ledig sjnkskoterskeplats, Kvinnlig kontorist, Plats redr rika- rek er- or bundets finnes plats for en examinerad sjuk- skoterska fran 1 oktober inneva.- rande ar.
Lon 900 kronor.
An- sokan itfojd af examensbetyg, prast- och Iakarebetyg saiiit fotografi, in- sandas fore den 15 september till foreningens ordforande, doktorin- nan Sigrid Fredelim, under adress Vestervik.
bildad flicka erhaller an- U NG, stallning hos barnlos, niedelal- ders ingeniorsfamilj sasom sallskap och for hjalp i huset.
Sokande bor vara fullt hemma i matlagning och andra hiisliga sysslor.
Anso- kan med fotografi, referenser och Ioiiegretensioner stallas till Fru Gran / zofm, Skelleftea.
Kvinnlig Journalis t, icke allt for iiiig, intresserad af publicistisk verksamhet, lugn och med ansprakslost, vinnande satt, energisk.
och Atminstone nigot for- trogen med a landsortstidnings re- daktion forekominande goromal er- haller plats 1 nasta.
oktober.
Svar till (, A.
N.
' (denna tidnings expedilion. '
Hush&amp;llerska.
En stadgad flicka eller anka som p i egen hand med hjalp af jiing- frii kali ataga sig att med sparsani- het och ordning skota ett ankling- heni.
Foretrade at den som ar skrif- och raknekunnig och ar van vid landtlifvet.
Torde ben.
lamna iippgifter om loneansprak samt fo- tografi.
Sv.
t. llFramtidl8, Krylbo p. r. Kuinnliga arbetsomraden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
Obs!
De billiga priserna.
Till 42 Ore mtr saljes ett parti extra prima Congressgardiner i olika farger 100 cni.
br.
Vanliga allmogegardiner fr. 30 ore nitr.
Filt och Schaggdukar.
Trad 95 5re duss.
Foderdomestik 18 ore mtr.
Ett parti battre gardiner i vackra monster.
Bomullstyger fr. 29 ore metr.
Bordvax- Iuk, Filtar, Gardinstufvar, Hei~lle-Cheviot, god kvalitet .i olika farger saljes sardeles billigt.
Slumplagret NASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm Sprid Veckotidningen DAGNY!
416 D A C N Y Broderna Phhlmans Handelsinstitut.
Storsta fabrik i Skandinavieii for Damh %rarbeteri.
Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
58 I (lar3bergsgatan 58.
Sparkassa - KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Hygieniska Skodon Stockholm, Stora Vattugatan 2, h, 2 tr. Fttllstandigt handelslaroverk.
C: a 1,OOOeleverarligen.
19rum.
Riks-Tel. 5606.
38 akad.
och prakt.
utbildade Allm.
Tel. * 84. larare.
OBS:!
.
Bankkurs.
ifslutiiiiigskiirs till Realskoleexamen.
Prospekt 112 begsrati.
iniiialni~gar dagligen.
tillverkas for Herrar, ~ a r n e och i Barn.
ORS,!
Prisbcloiita af Drakt-ReforniTor- cningrn.
Skodon tillverkas afven cfter modern fasoii.
Allt arbete utfores noggrant ocli af basta iiiatei ial.
P. Gust.
Petlersson.
52 Droftninggatan 52.
STOCKHOLMS MUSIK-INSTITUT I Brahegatan 7 B.
6. g. Iii= Allm.
Tel. 115 96.
Hosttermiiien borjar den 15 sept.
~iimiilnin~stid Tisdagen den 13 och Onsdageii den 14 september kl. ' l2 2- ' /?
4 samt l /?
6- ' /, 7 e. m.
Efter terminens borjan anmalnings- ocli mottagningstid Maiidagar och Torsdagar kl. ' /, 2-l /, 3.
Prospekt tillliaiidahalles.
Sigrid Carlheim-Gyllenskold.
Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande oofvertrh !faad ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fr3n A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grmrlad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Passa p % tillfiillet Lektioner i Linnesomnad Folkskolans Barn tidning idggven och redigernd af S TINA Q UINT ut- iomrner 1910 i s h nittonde drgang.
Ett rikt ilkitreradt nummer hvarje vecku, 36 reckor under 6reL Bbta och Iampl&amp;-aste lasning for barn nf alla ia / t; thalk klassere Prenumerera a Mrnraste postkonfor.
PrU.
for zeli ar Kronor- 1: 65, ha@ dr 90 ore.
DALA-NATIONAL-MAGASINET 25 BIRGER-JARLSGATAN 2s NGANG FRAN BRUNNSGATAN.
Innehafvare: Fru Anna 1.oiiiibci-g frin Rittrik.
illa slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till ~aggbonnder m.
111. ons st smiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
I-ck- andslufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - .. - - - +isbelont p&amp; Norrkopings utstallning.
- Kappor och Prorn~mrid~li ' k- or forfardigas @ er bestaUning, valgjordt arbete, biltiga prism ALLM.
TEL. 168 30.
GOR ETT BESOK!
- - att kopa vackra, trefliga blusar till (afven blusar,, barnkkder ni.
.m Svart satinblus ii: o 1035 af Praktisk metod, utan trackling.
Fin glansig satin.
Sydd nied veck Hvarje elev dispoilerar en symaskin.
och knappar.
Mycket praktisk och KARIN EGNER, omtyckt.
Pris 2.60.
Perkalblusar af priina randig Sibyllcg, 36.
Hornet af I (arlavageii.
perkal i vackra farger och iiioderna R.
T.
35 30.
A.
T.
210 04. jmakfiilla i~iodeller: N: o 616, pris 1.65, N: o 617, pris 2.- N o 550, pris 2.66.
Blus 1x0 549 af extra prima bom- FRU E. HOLMIN, Lastmakareflatan 8, n. b.
Hygienisk ansiktsbehandling.
Vibrationsmas- ullstyg med invafda glansiga ran- sape &amp; Elektricitet.
hlanicure.
Fotbehandling.
der .. En sardeles fin och praktig Handbad far kylda h h d e r.
bliis.
Pris 2.75.
Till landsorteii iiiot Tel. Brunk 31 39, postforskott eller efterkraf.
billiga priser!
TILL SVERIGES KVINNOR.
I DRICKER NI KAFFE?
Eli onodig fr5ga metiar Ni.
Da c11 annan f r i e.
Driclicr Ni Karlbergs Specialblaiidriing A 1,60 pr kg?
I arn~iat fa !I hiir Ni f r h i dag borja med detta kaffe, ty pa samma gling det Sr billigt ar det af syniierligeti god kvalite.
(&gt;or ett fiirsiik.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postforskott.
K.
W, Karlberg, Kontors- och Postadress Hduagatara 5.
Butiker: Ilstersamuelsg.
%P, Dbbelnisg.
44, NorsButlsg.
14, vangalfvan STOCKHOLMe Vasagatan 15-1 7.
StocI ?zolnz.
KLIPP ANNONSEN!
Edvin Bergs Forg y llir iaff ar Nina Stockholm - Greltureg.
27.
A.
T. O. 1822.
- - Etablerad 1891 --.
.
Massage och Sjukgyiiinastik, rekommenderas votdsmnt.
Sar- och fotbehandling.
OBS.
!
Ganila mobler renoveras och forgyllas.
Dagens mumrner insaehillleas FBrsta-kaminatva %en.
Af Gulli Petidini.
Kejsar Wilhelm och kvinnorna.
B DaPIi s. Tandlakare Judit Tillman i v a n siiorlif kopes, frin Franska.
laisaaad Pitteratoar.
Drottningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(44 34).
Snorlifssonimeriet, Norrnialinstorg De socialdemokratiska kvinnorna och rostrattsfriigan.
l, 1 tr. STOCKHOLM.
Bengt Berg: Sj6fatlsboken.
&amp; c. af Gusfava Svanstr511z.
Hvard.
: l /; 1 2-2 och 1 / s6-1 / 97 e. m. Ronmdresor i Schweiz.
Af N.
S.
Andra tider en].
ofverenskommelse.
Kvinnornia vid den internationella frihandelskonyressen.
Af Bomullskladninglir i afpassade hitar, 8 niet., akta farg, vackra monster, erli~lles till Tandlakare John Nedstrom.
2,85 st., d: o prima kvalite, nya, cleganta GERDA ISBERG monster, som vanligtvis kosta 50 a 55 Ore Frin al %mamhetem: Siistrattsarbetet p i landsbyiden.
Hvad skola 4 5 Nybrogatan 45: ' Begiir priskumint met.,.
till 3.20 st. Fraktfritt ofvrr hela lan- Gotgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
det vid.
kop af l0 st. Tillskrif Otto Oskar- Mottag.
10-3.
Andra tider efter son, G: la Kunpliolmsbrogatan 23 A, Stock- holm.
of verenskommelse.
vi gara?
Notiser.
Prenumeration ii Dagny sker ii narmaste postanstalt eller bokhandel.
