# ID: svediakorp-per459
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,183
# sentences: 1,054
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R &amp; SVENSKA&amp; KVINNORORELSrn I Prenumerationspris: Redaktion: ar.
kr.
4: 50 ' 1s ar.
kr.
2: 50.
Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' 14,, L M (' JI,, 1: 25 Losnummer lo (Irem Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm H narmaste postanstalt eller bok- handel.
Utgifningstid hvarje torsdag.
...
.
,, .. - --- 3: e Stockholm d e n 1 September 1910.
N: r 35.
1 Redaktor o. ansvarig utgifvare: 1 - - E L L E N K L E MA N..
.
Mottagningstid: kl. 11-12. '
-- Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51 t en t r e - Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
.
I Arg .. Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010 50 gr 25 010.
Annons bor &amp; ra %lamnad.
senast mandag f. m.
-.
- H v a d skol D. en tidningslasande allmanheten har under de fa vec- sorgliga forhallanden, har i en artikel med rubrik " Skyll kor som forflutit sedan pressen meddelat notisen om ' icke allt p a h am hall et !^^ starkt betonat den1 enskildes skuld den tjuguariga till lifstids straffarbete domda barnamor- och ansvar ph detta.
omrade samt hafdat den abestrid- den indhiduella f~rbatt ' rin~ens derskan Ellen Olsson redan hunnit se atskilliga andra liga sanningen, att omnamnanden af liknande afall af brottslighet, ett i Go- vag maste ' den samhallsforbattring ga fram, som har var- teborg, ett i Bpras, ett i Stockholin - kanske 1x3 flera de. "
Alldeles riktigt!
Men " den individuella forbsttringen " andra orter clessutom.
hos dem, som sorja for.
rollbesattningen i sadana dra- Det ar ' tyvarr obestridligt att, om inga sarskilda upp- rorande omstandigheter relateras, beroras vi blott flyk- mer som den, hvaraf en akt nyligen utspelades vid Solvesborgs tigt af sa ofta horda historier, afven .om de i sig inne- rildhusratt, ar icke tankbar, sa lange som ' gangse ' Askad- ningar gifva sin sanktion at fordomande af ogifta mod-.
fatta nagot af lifvets bittraste ve, af dess miirkaste, grym- maste sidor; manga aro icke de reflexioner, ' som i de rar och ett vidtgaende ofverseende m e d o g i f t a f a- dagliga tidningarna offrats .pa fallet Ellen Olsson .. An- d e r. Hvarifran ' skall den.
komma, den Onskvarda.
hoj- nu mindre intresse vacka hennes olyckssystrar, som icke ningen af individernas ansva-kansla ' pli detta.
omrlide?
Det som behofs ar flindividuell forbattring " - inom - alla fAtt sig tillmaita sa uppseendwackande straff som h&amp;.
Och dock ligger det mest upprorande i dkssa historier kretsar, de " oforvitliga " individerna inberaknade!
En j u s t d a r i a t t d e.
s t a n d i g t r e p e t e r a s.
Vara forbattring, som i sig innebar att vi rycka oss loss fran, en samveten kunde ha mera ratt till sin lu,gna somn, om mangd insofvande vaneforestallningar och gora klart for oss, vi infor en sadan notis som den om Ellen Olsson kun- att det ar en skriande orattfardighet, denna fordelning.
af foraldraskapets ansvar, som alltjamt tillampas.
.
i ' f&amp;ga &amp; I de saga oss: •‹Det ar forfarligt, men, Gud ske lof, SA- dant hander icke en g&amp;ng pa hundra.
&amp; r; det ar ju en ogifta fader och modrar.
Vi maste vaga och vilja.
med enastaende olyc !ca detta, att den stackars flickan var of- all var kraft bekampa denna.
uppfattning, som i den ' ogif- vergifven bade af barnets far och af alla andra, utvisad te f a d e r n s faderskap ser.
narmast en beklaglig ' oturu, och utan existensmedel. "
Att historien ar alltfor vanlig hvars forpliktelser aro.
ytterst ' lindriga.
Vi.
k u n n a icke for att vara intressevackande ar emellertid en synnerligen besta oss med nAgon tolerans mot svikande ogifta f a- d e r, d&amp; vi se konsekvenserna for de ofvergifna modrar-.
dhiig trost.
.
En af de tidningar, Dagens Nyheter, som funnit an- ila.
Vi maste, hvar i sin.
man,.
till Eullo utnythja den ledning nu uttala sig i fragan om de ogifta modrarnas makt vi alla ha,.
var brakdel i den all&amp;nna ' meningen -;.
. '
394 - " -.
.
:.
-- ...
--- .- -- .- - - --.
.
D A G N Y -.
.
.
-.
.l.
$e. '
.
.
.
.
frim &amp; " I s t a r k e ' rattfardighetskansla och ed: - _iia~manae:.
: indignation ofver det granslosa elande) s *: * p % de&amp; omiide finnes inom samhallet och som s ' @ i$kt$.
-, i ' pa .verkningar in i kommande generationer.
Vi niaste hojaattt - _ imperatorisg.
' kraf pa respekt for den sva- ga@.
; ratt: Las bara de; &amp; inatligen: # eikommande siff- &amp; &amp; &amp; i ' ofv&amp; .antalet t.
ex '.
: i Stockholm .under manaden f0.d&amp; &amp; ' k .. (loakta.
barn, ' i allmanhet utgorande omkring.
hda antalet fodda barn!
Och betank huru i de.
.
af kedjedelen f l ~ g f g dessa t bar8 och deras.
medrar ha det stalldt for sig!
~&amp; .. s!, .. cqm resptiera om medel att, befordra folkmangdens ok- $&amp;f --, b@.
lika enkelt o c h okon,stladt som om det gall- @.
.. ......,,: &amp; $&amp;i ' i produktionen nAg6t slags industrialster +:; bord&lt;-: sannerligen- i f&amp;a ha.nd intre~sera sig for att &amp; Barn som faktiskt fodas ha m&amp;jli@et att .fortlelva och utv.gklas ' .$ill samhallsnyttiga medborg&amp;-e!
f&amp;.
,: ' @ e 3.
- I.
- -.
.
.
-.
- -.
tiska konsekvenser, da ' faller det nu radande diialistiska systemet, som, med upphafvande af eljes dlmanpiltiga piinciper, vill moraliskt, ekonomiskt och politiskt skapa en ordning for man, en for kvinnor.
Denna metod, att med sexuella forestallningars patina belagga fr5gor som b6ra paverkas af helt andra askadningar, afgoras genod helt andra.
faktorer, forrycker kvinnans stdllniiiy i.
alla mojliga afseenden.
Och betraffande.
dessa konflik- ter, dar mannen som man star som part i malet mot kvinnan som kvinna, huru skola de vat kunna rnildras eller tillfredsstallande losas, sa lange den ena parten flir genom bordsprivilegierna fritt fora sin talan i - lagar, samhallsinstitutioner och Askidningar, medan de11 andra parten endast med yttersta svarighet ' far mojligl~tt att alls gora sig hord.
Om det ar riktigt, att lagar ocli samhallsformer aro uttryck for de radande ask$dningarna, ' och ' deras.
barn &amp; o vi emellertid inne pa samhal.lsomda-.
ningarnas mark.
Om an d&amp; ar alldele ofrankomligt, att den del af nationen, som ar utan medborgerliga rattig- het&amp;, * har den minsta ' anparta af ansvaret for betaen- de missforhAllanden, sa medgifves garna andra sidan, att kvinnorna ha den mest narliggande skyldighd att pa de vagar som sta dem oppna soka minska det * anslo- sa elande, som rader p i ifragavarande omrade.
Front mot denna forfalskade kvinnlighet, som lastar parten och frikanner den tyngsta b&amp;dan pa den ivagare den starkare, antingen nu den breder sig i romaner fidningsartiklar eller mera ansprakslo&amp; i privatlifvet.
Det ' al-; - i parentes ' sagdt, ' nastan ' komiskt att se huru de kvinnliga - uttolkarna af den forste Adams erbarmliga und- skyllan: ' *, " Kvinnan, som du till mig gifvit hafver, gaf mig af triit sa att jag at " - nastan anse sig ha monopol pa den " sanna kvinnligheten ".
Ha manae asikterna blif- vit Ousannt kvinnliga ", darfor att ' .battreu man, som aro ' normala; icke langre Rannas vid dem?
Kvinnor af alla klasser borde daremot i stallet kanna sig solidariska ' med grundtanken i det uttalande.
som ~ o r r k o ~ i n kvinnoklubb ~s tillstallt den socialdemokratiska k6ngressen i Kopenhamn:.
" Alla kvinnoorganisationer som arbeta pa socialistisk krudval och med mal- icke kamp mellan konen utan solidaritet mellan alla som strafva till frihet, jamlikhet och broderikap ' A ' miste stampla alla man, som ' ofvergifvit.
.
de.
kvinnor, till livilkas barn.
de aro fader, som simpla; forradare och vadja till alla manliga organisationer att.
.
.
iakttaga ' detta., ' En ' anslutning till ' denna tarikegling innebar icke nag-.
.
ra " vansinniga: drommar om ebblerande af en ' hogfe kvinnlig rattvisa i stallet for en ' bristfallig manlig ' sadan, ' icke n %gori naiv.
okunnighet om exempelvis svarigheten ' att effektivt - lagstifta i friga om ogifta faders skyldigheter.
Hari " ligger ' blott ett hafdande af den .sanningen, att mo- raliska och .&amp;ska varden.
som ' rattvisebegreplpet - ifall di g&amp;i skal for benamningen- varden - hvarken aro kvinnliga eller xhniiga.
De aro m a n s k l i g a varden.
Erkanner man till fullo denna sanning .med dess prak.
att hskidningarna piverkas af lagarna - bade de som finnas och icke finnas.
Det var en gang en iiten gosse, som pA tal om kvinnans politiska rostratt sade till siii aldre syster (hvars brod han at): att " vi " h a rostriittt och icke " ni1 ', bevisar just att det ar ratt ').
Huru 1llaWa Einka icke rorande ogifta foraldrars forhallanden i ana- logi med denne lille gosse: darfor alt k v i n n a n oratt, sa har hon oratt.
Forst nar vi natt det plan, dar " n och kvinnor motas Som fria, jambordiga maniliskor, kan de skenbara intrC !Ssemotsatsernas villa skingras och intressegemenskapens bestandande realitet till fullo .sig gallande, kraftutvecklande, lyckospridande.
J uvel- Guld- 8r Emaljarbeten 444444444444444444$44444444444044444444444444444444444444444 ANNA KLEAIAN.
Praktiska uppgifter for " ', ' ' 6r.
icke sa langesedan horde jag en medlem af en " doende " liten landsortsafdelning af L.
K.
P.
R. saga: Ja, hvad vill ni da att vi skola gora?
Vi aro endast nagra f&amp; verkligt intresserade pa denna lilla plats .. -- hur intresserade vi an personligen aro, kunna vi dock ej up- pehilla det hela enbart genom att da och da komma tillsammans .och tala om rostratt? "
Nej, mycket sant!
Och alldeles naturligt for ofrigt.
Jag skulle just.
vilja se, hvilka m a n, som skulle ha in- ' tresse och talamod att ar ut och ar in teoretiskt halla pA och bereda sig for nagot slag af samhalleliga hifik .. tioner - utan mojlighet att i praktiken fa utritta nagot - ja, ocksa utan nagon bestamd tidsbegransning for nar detta enbart teoretiserande forarbete skulle Ei eftertradas af det verkliga och fruktbringande arbetet.
Nej, mannen ha nog inte ens nagon klar forestallning om hur det skall kannas ' att Ar efter ar g2 och vanta pa ' en rattighet, som man sjalf anser att man bordt aga for lange sedan -.
och anda inte fa lata intresset slappna under vantari.
- - - - - -.
- -.
-.
P - - -.
4 i DAVID A N D E R S E N QI Comp ..: 4 HofJuvelerare.
Fredsgatan 4 4.: i 4 b e r o p a alltid annonserna i Dagny e:
dant kan, ju annars latt handa.
Finns en E.
K; 4. '
R. pa platsen - ingen kan val da vara.
narmare %+in just denna forening till!
a bevaka kvinnornas inbssen och satta in kvinn0.r i styrelsen.
.
:,.
.
.
.
.
.
Men a r det da * nodvandigt att inskranka sig till den- na .vantan ' e~bart?
Nej langt ifran - och .de allra flesta: F. K,.
P .., R. gora .inte heller detta.
Det finns nog och ofvernog med arbete for de kvinnliga rostrattsfilreningar- ila - om de blott forsta att taga vara pA det och gora det till sitt.
:.
Fattigvarden ' - dar ha vi ater eti ' i&amp;k~amhetsfalt ' for F. K.
P.
R.!
Saknas kvinnliga s. k. fattigvardare - naval Sarskildt ute pa rama landsbygden, dar inga andra ' det brukar numera inte vara svart att utverka att sadana kvinnoorganisationer finnas, syns det mig sa helt naturli,gt, valjas.
# Eller ar det annars nagot pa sned inom kom- att det bor och skall vara F. K.
P.
R. som tar ' pa sig ' mimernas fattigvard - nagot sadant kanske som latt kan en hel .del mera speciella feminina grenar af den soci- undga det manliga ogat men som kvinnan ser och for- ala verksamheten.
Och ocksa en berattigad del af de vis- star - ater har F. K.
P..
R. en plikt och ett - tillfiille serligen inte speciellt feminina men heller inte speciellt att trada fram och: gera sin Eller behijfs h- ske &amp; s. k. forsamling ' sdiakonissa - $a - kan ocksa kvip- maskulina grenarna af samhallsfunktionerna.
.
.
.
.
.
.i -!, nors energi utverka iiilgot sidant.
Folrst ha vi da t. ex. kapitlet skolorna.
.
.
.
.
.
.
Finns ingen l: sia- ajb blomma i orten -;, sa.
kan F. Kvinnorna ha ju verkligen fatt rattigheten - att valjas till skolradsledamoter d. v. s. inte alla kvinnor for- K.
P.
R: s styrelse.
myck@ latt b i d a en sadan .komrni.
vidare i all, oandlig- stas - ty mondrarna aro ju .fortfarande i stort sedt an- och ataga sig forsaljningen.
.
- Och.
het.
.
. "
nu uteslutna ' - man maste vara ~ ' sjalffors6rjande " = skat- For att nu inte tala om F. K.
P.
R: s ~j.~lffallna tebetalare sager lagens bokstaf, for att bli ledamot af skol- rad.
Men i alla fall - hur manga kvinnliga skolradsle- piikt att. '
intressera kvinnorna: for det kommande arbe- damhter ager Sverige till dato?
Och dock torde det tet i allmanhet, fa dem att ga .upp - pa stammoarna, satta vara mycket svart att med verkliga ' sakskal bevisa, att kvin- sig in i fragorna och inte heller sky.
att.
yttra sig, " .. da norna icke i. genomsnitt skulle vara fullt ut lika val lam- de ha nagot af varde att komma med, .samt motta&amp;.
de kommunala fortroendeposter, som till: afventyrs bju- - pade f6r dessa kommunala fortroendeposter sorh manieii.
Det ar salleds .ett omrade f6r F. K.
.P.
R. att arbeta das dem.
Ett utmarkt satt, ar att F.
.
(I P .. R. tar till atminstone hvaje mpr viktig - staniqa, Ga - att soka satta in dugliga och intresserade ' kvinnor i vana att f- ortens skolrad.
Vid ett skolradsval blir det da sjalffallet forhand inom foreningen halla en fingerad stamma.
' och F. K.
P.
R., som tar ledningen hvad kvinnoi-na betraf- dar noggrant.
diskutera ' de fragor, som sedan forekom.
far, bade da det galler att verka for saken, intressera ma pa den verkliga stamman.
Dessa, fragor &amp; &amp; las ju de kvinnliga - och for ofrigt ocksa manliga .valjarna - alltid i god tid fore hvarje stamma offentligt, .sa d.et ' ar f6r den kvinnliga kandidaten, ta upp.
fullmakter och dela mycket latt for F. K.
P.
R. att fa reia pa dem,: ut dem, etc. - och forst och sist se till, att det blir en Sadana fingerade.
stammor som dessa ha .ju sin be- fullt lamplig kandidat, d. v. s. en sadan som verkligen tydelse.
Ty trots att.
de ju aro fingerade, veta dock @ la kbmmer att gora nytta och ocksa har utsikter alt bli rostberattigade kvinnor, som deltaga.
i.
dein, .att de se- vald.
Daremot betyder det ju da mindre om hon ' person- dan pa de verkliga stammorna .f3 deltaga i: de beslut, ligen sthr utom.
eller inom F. K.
P .. R.
- blott h.on ar som pA " stamman " inom F. .K.
P.
R. forut diskuterats.
sadan, att " hon kan gora nytta i ' samhallet.
Och sakert blir det mycket lattare att .sedan yttra sig, I samband med skolorna kan namnas ' de mer privata da man forut sa dar sa att saga generalrepeterat det.
.
.
.
.
hela i F. K.
P.
R. sociala verksamhetsgrenarna skolkok och; barnbespisning.
Det.
s !utresultat jag med dessa mina ord.
velat kom- Om det inte finnsskolkok p i platsen, men kvinnorna si att ' sadant kunde behkfvas - li.gger det i@ nara till ma till ar detta: utan att pa.
nagot satt vilja: underkan- hands ' for F. K.
' P.
R. att ataga sig fragan och $oka na betydelsen af foredrag, ' .diskussionsaflnar och studie- fora den till eii g y t ~ n s a rosning?
~ Eller om barnen ha cirklar m. m. sadant -; - som ju for ofrigt pa foreningens kanske milslanga vagar att ga och fa sitta i skol ' orna si- tidigaste stadium ar nigot helt, vi&amp; nodvandigt - tror jag dock att en F. K.
P.
R. gagnar biide sig sjalf som, na dryga fem a sex timmar utan lagad mat - och korn- ma fran fattiga och okunniga hem kanske, dar hulvud- forening och hela saken betydligt mera ' genom direkt bestandsdelen af dagens maltid alltid forblir ' kaffe -, ar nyttigt och fruktbarande praktiskt arbete: i &amp; et sociala.
det .inte nagot for F. K: P.
R. att ' soka fa till stand s.
Dels kanna dA foreningsmedlemmarna, ' att - deras arbete ger resultat och deras forening gor '.
nytta - pa samma k .. barnbespisning?
gang som de forvarfva no,diga .sociala ' och kommunala En f6relasntingsforening finns ju numera pa de fl@- ta platser ocksi i landsorten, men kanhanda a&amp; alla sty- insikter - foreningen skaffar sig ocksa i och med detta relsemedlemmarna i foreningen man - sadant.
hender.
en.
viss erkand stallning ' i samhallet.
Och dels - och detta ar helt ' visst icke det minst be- ~orelasiiin~sfo~eni@s verksamhet ar ' ju emellertid i li- ka hog grad inriktad pa den kvinnliga delen af befolk- tydesefulla - fa mannen upp ogonen for hviilien nytta d d dfentliga.
o c h ningen som pa den manliga - " och Inrinnor .b&amp;aa.
ju gif- kvinnorna $erkligen kunna gora: vetvis vara med och valja forelasningar, for att .de kvinn- jag kan inte.
hjalpa, - att jag tror- att &amp; dana &amp; t prak- liga intrwena icke skola fa trangas - i.
bakgrunden.
-.
sa- t$ka o&amp; phtqgliia be " &amp; duglighet %ma sain-.
.
.
' pa .kvinnors - ...
.
.
.
.
:.
.
-.
. '
, - *, ' I v: ' ' ' ' ' t '.
.
.
396 D A C N Y hallsmedlemmar mycket forr ofvertyga de flesta man an det rent teoretiska,.
talade ordet.
Lat blott vara F. K.
P.
R., spridda som de aro ofver hela vart land, hvar p2 sin ort uppvisa ett duk- tigt samhalleligt arbete visa hvad de kunna f6rmA ock- - - --- - -.
sa nu utan alla yttre politiska rattigheter - och deii be- kraftelse, som dock maste ges som erkannande i t deras duglighet, blir -- m ii s t e bli - till sist de rattigheter de arbeta for!
Litteratur.
Stamplad.
Tva manniskooden berattade af E.
C.. '
de skildring af den af samhallet forkastade, den af ord- ningsmakten stamplade, prostituerade kvinnan miste hos Nya Tryckeri-Aktiebolaget 19 10, Stockholm.
Det har p % senare tider rent af blifvit modernt att den lasande kvarlamna ett bestaende intryck.
Den lilla boken ar, sasom foretalet meddelar, afsedd valja den fallna kvinnan till foremal for litterar behand- att gifva en forestallning om forbannelsen af det system, ling.
Nastan hvarje ar utkomma romaner och noveller som fatt sitt uttryck i prostitutionens reglementering och ofver sadana amnen som, berora prostitutionen eller den hvita slafhandeln, och mer eller mindre lyckade forsok i sedlighetspolisen och om svarigheten for de prostitu- goras att framstalla dessa bada foreteelser i deras mest erade att, afven om den starkaste vilja dartill finnes, ater- vede~styggliga form.
Nu kan visserligen starkt ifragasat- gA till ett hederligt lif.
Den forsta af de bada beratkel- tas lampligheten af att i romantiserad form skildra dessa serna, som bar titeln " Ensam ", skildrar en ung femton- de morkaste punkterna af vart samhallslif; det hander sa.
aring, Karin, som utan kanda foraldrar, fattig och iifver- ofta, att dylika skildringar sla ofver i det sensationella, lamnad At frammande manniskor, af den sista af sina hvilket gor dem motbjudande for det stora flertalet lasare fostermodrar skickas till hufvudstaden for att sjalf for- och ej sallan bidrager fil1 att skada den sak de afse att tjana sitt uppehalle.
Oerfaren om lifvet och okunnig om gagna.
Ty det torde ej bora betviflas, att det emellan- farorna i storstaden faller den unga flickan, utan att at ar en viss valmening, som drifver en forfattare att valja sjalf veta hur det gatt till, offer for prostitutionen och ofvan berorda amnen; det ar ju nu en gang sa, att den blir inskrifven i polisen.
Hon lar sig att i glaset dranka stora allmanheten helke gor bekantskap med de sociala sitt elande och rakar, pa samma satt som den unga fragorna, nar de uppenbara sig i romanens eller novel- kvinnan i " Den undre varlden ", alltsomoftast i slagsmal lens latta forkladnad an nar de framstallas i broschyrens med polisen, som vill tvinga henne in p&amp; besiktnings- eller artikelns nagot tyngre form.
Men felet med tendens- byran, men under allt detta bibehaller hon sin inrc ren- romaner af dylikt slag ar ofta nog detta, att man mind- het och langtan efter upprattelse.
Slutligen rymmer hon re sparar den glodande indignationen ofver skriande sam- fran sina plagoandar och far genom en ung arbetarhusf- hallsorattvisor an forfattarens onskan att till amne for ru, som vanligt bereder henne bostad i sitt hem, plats sin bok valja ' just sadant, som i ock for sig ar af den pa en fabrik, dar hon genom arbetsamhet och godt upp.
spannande beskaffenhet att det bor kunna utgora Iampli- forande tillvinner sig allman aktning.
Men efter trc lyck- gaste stofl f6r en roman.
Skda romantiserade skild- liga manader, hvarunder hon nastan hunnit glomma sitt ringar i tendentiost syfte gora Asyftad verkan, maste de foregaende lidande, uppsparas hon af sedlighetspolisen, vara sprungna ur hjartedjupet, ur deh skrifvandes brin- som slapar henne tillbaka till besiktningsbyran.
Elandet nande begar att genom upplysning kunna, om mojligt, bojar for henne p&amp; nytt, hon blir allt mera forslaad bereda vag for ett battre sakernas tillstand.
Sa ar det och f6rmAr knappast Iangre att grubbla, sasom hon forr ju for ofrigt alltid: bade i hvad angar det talade och brukat gora, ofver det problem som sa ofta sysselsatt det skrifna ordet finner skaldens uttryck sin tillampning: henne: skillnaden mellan henne sjalf och de " arbara " kvinnorna, hvilka, efter hvad man sagt henne, hon och " Intet ord nar hjartedjupet, hennes gelikar aro satta till att skydda.
som ej haft ursprung i ditt hjartas hem. "
Det ar gripande taflor ur lifvet, som har upprullas for den lasandes blick.
Det hederliga, dygdiga satnhalltit Det ar darfor Elisabeth Schoyens bok " Den hvita slafvinnan ", trots sina brister i litterart hanseende, ej filr- representeras af den unge fangelsepredikanten, som p5 felar att gora ett djupt intryck, pa samma satt som fallet ofligt satt uppmanar de i fangelset insatta prostituerade ar med " Den undre varlden ", denna en ung kvinnas kvinnorna, bland hvilka afven Karin befinner sig, att van- autentiska sj.alfbiografi, den gripande skildringen af en da ' ater till ett hederligt lif men som domer strangt dc ur samhallet utstott varelses via dolorosa genom lifvet.
fallna och blott ger undvikande svar pa sin unga hust- Sedan dessa bada arbeten utgifvits ar man emellertid rus fraga, om det ej ar en orattvisa att endast straf- bojd for att tycka det vara nog med skrifverier af dylik fa k v i n n o r n a och om det ej alltid borde vara rn a ii- art och att litterar OfverproduMion pa detta ' omradei maste n i s k o r n a, som skulle utfora Guds vilja p3 jorden.
verka mera till skada an till gagn.
Sa mycket mera gladt Sa smaningom borjar Karin under sin sex minaders ofverraskad blir man, nar man i " Stamplad " finner en langa fangelsetid vakna till medvetande om att det nog bok, som ej blott ar skrifven med omisskannlig talang anda finns rum hos Gud afven for den djupast sjuilk- utan darjamte genom sin gripande, pA erfarenhet grunda- na, som vill ofverge sitt syndalif.
Och hon begar jil ej
397 D A G N Y battre an att fil lefva ett hederligt lif - bara man vill tillata henne att gora det.
Efter utstandet fangelsestraff uppsoker Karin anyo den unga arbetarhustrun, som af- ven nu karleksfullt mottar henne och later henne bo hos sig.
Men afven har uppsparas hon af sin plagoande polisen, och nu soker hon, ur stand att se sig nagon utvag, en fristad i boljorna, som sa mangen gang forr oppnat en kylig famn for olyckliga och forskjutna sada- na som hon.
Och nar den unga kvinnans lik upphamtas ur den strida strommen, som slacki ett lif, hvilket, om ej samhallsorat~visorna stallt sig hindrande i vagen, kun- nat blifva ljust och lyckligt, da draga representanterna for det arbara ' samhallet, sa snart de erfarit att sjalfmor- derskan endast ar en prostituerad, en lattnadens suck och latta pa samma gang sitt samvete ' genom en dygdig ve- klagan ofver henne, som vid sa unga ar hunnit bli sa fordarfvad!
.Den andra berattelsen) " Margit ", for lasaren till Dalar- na, till det enkla, goda hem, dar Anders och Anna, de bada praktiga, kohjartade makarna, se Margit, sin forst- fodda, foraldrarnas stolthet och gladje, vaxa upp \.
Vackert och rorande aterges de ord som vaxlas mellan Anders, fadern, och gamla mor,.
nar de bada samtala om alsk- lingsbarnet.
" Du Anders ", sager gammelmor, " ar det ej underligt, att Margit standigt kan vara sa glad och munter - - - Hon tycker visst att Itifvet ar som en en- da rolig lek. "
- " Inte kan jag forsta hur hon kan ' vara sa, men det vet jag, mor, att med den flickan i hemmet kunna sorgerna aldrig bli tunga. "
-, ' D; Anders, har du nagonsin sett ett barn med sa friska,, roda kinder? "
- " Hon ar ' som en blomma ' om varen, mor. "
- " Och kan du forsta, Anders, af hvem hon lart sig sjunga och kvittra som hon gor? "
- " Af himmelens faglar, tror jag, mor ".
- " Hon ser ut att vara ett lyckligt barn, Anders. "
- " Och lyckan for hon med .sig till dem som alska, henne. "
Sa kommer den tid, da den sextonariga Margit till sin ofard kommer till Stockholm.
Hon sjalf har lika litet som foraldrarna.
en aning om de faror, som i en storstad kunna mota en oerfaren landtfhcka, och gam- melmor, som mojligen kunnat ha battre reda harpa, hade ju helt nyligen fatt lagga sitt trotta hufvud till ro i den sista hvilan.
Till en borjan tycks emellertid allt gii bra; Margit far arbete med god fortjanst och drommer redan om att af sina sparpenningar kunna skaffa far en karra och en hast i stallet, som lange statt tomt.
Men efter hand blir det annorlunda.
Den gamla vanliga hi- storien, som tusende och ater tusende fatt gora bekant- skap med, upprepas har: historien om den unga kvinna, som ofvergifven af den hon alskat och trott pa mot sin vilja fores ut pa det sluttande planet.
Margit blir for- lofvad med " en fin herreman ", som, sedan barnet blif- vit fodt, Gfverger modern och for att riktigt bli henne kvitt anmaler henne hos polisen for sedeslost lefverne.
Och sa blir den unga flickan utan eget forvallande en prostituerad kvinna.
Modern, som slutligen fatt re- da pa dotterns olycka, beger sig till hufvudstaden for att soka reda pa och hemfora sin flicka, gar forst till ' ' den kvinna, hos hvilken Margit bott och som af henne fordrat en hyra pa 35 kronor i veckan - en prostitu- erad kan ju ej som andra skaffa sig skydd mot dylikt exploaterande!
- far sedan pa besiktningsbyrh reda pa Margits nuvarande vistelseort och .beger sig med sin yngsta lilla flicka till sjukhuset, sedan hon forst till d e n herre, som pa byran skoter expeditionen, uttalat de kraft- orden: " Ni alla, som ha makten, styra illa for vara stackars okunniga flickor, mycket illa! "
Gripande ar skildringen af den stilla.
da-vinnans lugna vardighet och af hennes mote pa sjukhuset med den doende dottern: " Du tar fel ", sager mor Anna i sjukrummet till skoterskan, " min flicka hade runda, roda kinder och en mun, som alltid log. "
Men det ar dock Margit, som ligger dar, oigenkannlig, med gulhvita kin- der, pa hvilka febern emellanat, jagar hogroda.
flammor.
Och Margit igenkanner sin mor, som skanker det vilse- komna barnet sin.
foirlatelse och soker att for den doende underlatta farden genom skuggornas dal fram till det land, dar ingen synd mer rader.
Hon talar med henne om syrenbusken, som Margit planterade innan hon for till Stockholm och som nu bar granna, hvita blommor; h o n tala; om kyrkklockorna, som kalla till kyrkan, dar det forkunnas att h er ren Gud forlater hvar och en, som Angrar sin synd ', - - och att " alla Plantor, som har pa jorden blifvit maskstungna men anda ha roten frisk, bli omplanterade i Guds ortagard, dar de skola vaxa och blomma och en gang bara frukt. "
Och vid ljudet af den kara stamman lamnar Margits sjal, i hvars djup renhe- tens och rattfardighetstrangtans kristallklara boljor aldrig upphort att valla, sitt harjade, maskstungna holje, och modem, stilla och vardig- i sin hjartslitande sorg, sveper sin flicka i den nya drakt hon sytt at henne, lagger henne sjalf i kistan samt for henne hem och later reda hennes sista badd pa kyrkogarden bredvid gammelmor.
Och busken med de hvita syrenerna blomamar i sin gran- naste skrud pil grafven.
" Stamplad " ar ej blott en litterar produktion af ofortydbart varde, den ar nagot mera: ett stycke lifshi- storia, som det synes skrifvet med nagot af forfattarens eget hjarteblod.
Det ar att hoppas, a t t det ' lilla haftet far.
i sin man bidraga till a t t vacka manga!
af dem, som lefva p&amp; lifvets solsida, till eftertanke rorande en af de viktigaste fragorna af vart samhalleliga lif.
Ty vi be- hofva i sanning vackelserop och ' vackelseskrifter just i dessa tider, da de antydningar tidningarna meddela ror rande reglementeringskommittens arbeten lata oss hoppas pa mojligheten af regl-enteringens upphafvande i vart land, men da det tillika galler att uppbada d e n.
allman- na opinionen sa att den af alla krafter soker forhindra att systemet i en finare, mera forsittlig form anda far finnas kvar och utofva ett inflytande som blir olycks- bringande, ej blott for dem, som darigenom ' stamplas, utsondras fran samhallet, utan afven ock i lika hog grad for det allmanna rattsbegreppet.
-, E.
- m..
Uppropet lyder som foljer: Ar 1910 ar det fem i r sedan kampen for den pol- ska skolan paborjades i ryska Polen.
Fern &amp; r hi for- Ett kamprop fran de polska gatt sedan den dag, da den polska ungdomen iarnnadtt studentskorna i Lemberg och Krakau.
universitetets i Warschau larosalar med foresatsen at: ej et talas i var tid mera an nigonsin om frihet - in- atervanda dit innan den tillkampat sig en fri, en polsk dividernas, nationernas heliga ratt.
Det vackra or- hogskola.
Och kampen fortgar.
Losen af k k8C5 hzr det fores sa ofta pa tungan, vid mellanfolkliga forhand- icke forstummats; detta bevisar de samman kcnster x?
lingar, pa moten och kongresser, i lagstiftningsarbetet.
polsk ungdom fran hela landet, vid hvi !lta klart och be.
Det ar i frihetens heliga namn, som manskligheten skall stamdt detta postulat af den nationella fragar, hiifdis; hvarigenom ungdomen uttalar sig for en icrtszft buj- skrida framat mot en hogre utveckling.
Man maste afven erkanna, att det - till dels - ar kott af Warschaus universitet och ur kamraternzc krds mening med detta tal, att uppfattningen af frihetens be- undantagslost utesluter de individer, hilka svika Len grepp och individens ratt verkligen borjat klarna; mot de solidariska kampen.
Ar 1910 inrattades vid Warschaias univeisitct hogre nara till hands liggande, mindre ofvergreppen reagera vetenskapliga kurser for kvinnor.
Denna hogsitoh, s x i manskor i allmanhet kraftigt nog.
hittills icke varit tillganglig for kvinnor, mottog nu 5 3 Men fortrycket i stort, de stora vildsgarningarna, som ahorarinnor (bland dessa endast 11 polsltor).
Rege galla nationer och lander, hvar ar indignationen mot ringens skickliga manover forfelade icke sin verkan: 236- dessa, hvar aro da hamnarna, som skulle trada fram och skydda de svagares ratt?
Hvar aro frihetens forkampar, rarinnor infunno sig och fyllde de salar, hviike ofv9~- gifvits af den polska ungdomen (och af de Eoiarc &amp; - med det stora ordet pa tungan?
menten af den ryska).
Tyst, tungt, i det stora hela obeaktadt kampa mil- Vi, polska studentskor, hvilka af hela v&amp;- P r d t sfodjc joner manskor annu mot ofrihet och fortryck.
DA och den polska ungdomens frihetstrafvanden, uttaia var cvil- d i nar ett rop fram ur de bortglomda massornas led.
Det ar de nigras roster, deras, som annu ha krafter till ja gent emot de icke-polska studentskorna vid Warschws motstand, deras, hvilkas frihets- och rattfardighets- universitet.
Vi veta val hvilken stor betydelse hppnanciei.
kansla annu icke brutits i den ojamna kampen.
Ropet klingar af de vetenskapliga kurserna hade for de ryska hinrior- iit - och dor bort igen.
De fortryckta f o l k e n hjal- na, som ju kampa for ratten till bildning; m m vi anse att de ej borde draga nagon nytta af denna regeringens per ingen.
De po !ska studentskorna vid universiteten i Lemberg skank, da kvinnosakens forkampar med hansyn tili b~jkot- och Krakau ha i dessa dagar utfardat ett upprop, for ten icke tagit nagot steg for dessa kursers 6ppnaxiLe.
hvilket man anhallit om plats i Dagnys spalter.
Det ar De ryska flickorna borde icke lita det ga darhan, att di.
ett af dessa rop ur de annars tysta leden och det galler hjalpa den ryska regeringen att bilda en strejkbryiaretriii,i;; De ryska studentskorna bora betanka) at!
de genom kampen om ett folks ratt till sitt eget sprak, sin egen att besoka kurserna i Warschau understcdja regeringtiris kultur.
En nation, den polska, bestaende af ofver 23 miljoner manniskor, har berofvats denna ratt.
Undervis- tyranniska despotism, samma regering, som 2 % d&amp; bir: .- ningen i skolorna sker p&amp; erofrarens sprak.
Genom boj- talaste satt underhycker ryska kvinnors frihetssk5fv~ntGr;:.
kott af dessa.
offentliga skolor och upprattandet af en- De warschauska kursernas ahorarinnor bora ZMinika skilda ha polackerna emellertid sokt @ va ungdomen d&amp; att de, genom att indirekt bitrada vid undertrydmdet z: en nation, bega ett trohetsbrott mo % ett af de enkkste di- nationella undervisning, som berofvats dem.
De enskilda skolorna kringskaras dock allt mera till rektiven for kvinnororelsen, hvilken ar oskiljzik: ii,.l~ %- sina rattigheter; genom stipendier och andra fordelar s&amp; bunden med frihetens och etikens ideal.
Infor den internationella kvinnororelsens lorur r i k ker regeringen draga den studerande ungdomen ofver till vi emot studentskorna vid warschaukurserna der.
s&amp;s statens ryska skolor.
Annu ett led i forryskningspoliti- anklagelsen, att de ej tveka att for en iillfallig v l x k g s ken aro de nyligen oppnade hogre vetenskapliga kurser- na for kvinnor vid Warschaus universitet.
Det ar med skull medverka vid nationellt fortryck och skan&amp; hk- anledning af denna sista atgard fran regeringens sida, nororelsen i det de svika dess losen: Kamp f5r ' r; k - L.
som de polska studentskorna skickat ut sitt upprop, dar De polska studen tskorna vid Utziversifetef i b t ~ z b e q.
de vanda sig till de ryska kvinnliga studerandena och De polska studentskorna vid Universitetet s ' ?-@akme begara att de, i solidaritetskansla med de polska student- - skorna och den del desamma taga i den polska natio- nalitetskampen, icke skola for egen vinnings sku !l begag- Personer, i ungdoiiien mycket fula, krrnn~ g e n w i na sig af dessa tillfalliga fordelar, hvilka blott aro ett af medlen till fortryckandet af ett folks ratt och frihet.
I sjalens utveckling ffi vid aldre Ar en egen och ny och hela kvinnororelsens namn, dar de etiska elementen slags skon het.
Denna ar den h~ ' aR ' teristisk~~ den framfor allt tagas upp och goras gallande, vadja de till intager tankande betraktares 6ga vida me: sina medsystrars rattfardighetskansla och forstaelse af blotta form- eller fargskonheten.
.
.
hvad striden galler.
Fredrika b ' rernci3~!: S!;) ..
For frihet och ratt.
D .I .. L; - '
Svenska skolkoks~&amp;rarinnornas for- enings 3: dje alim&amp;ma hrsmote i Stockholm den 12-13 aug.
1910. '
M otet oppnades i Hogre lararinneseminariets lokal af centralstyrelsens ordf. ' froken K e r s t i n H e s- s e l g r e n, hvarefter till ordf. for motet valdes froketi I n.g e b o r g W a l i n, Stockholm, och till v. ordf fro- ken Alma P e t e r s o n, Goteborg.
D o k t o r J.
N i l s s o n holl darefter ett intressevac- kande foredrag om " Inkomst- ' och formogenhetsfordel- ningen i det moderna samhallet ", hvarvid olika slag af kapitalranta berordes.
D i r e k t o r G.
L i n d papekade i sitt entusiasme- rande foredrag om) ' Nyare p ' rinciper for konservering af tradgardsprodukter " det ringa intresse for vegetabilisk fo- da, som rader i vart land i motsats till utlandet.
Tal.
trodde, att orsaken hartill vore dels att " frun i huset finner konserveringen besvarlig1 ', men afven den, att man nen i stort .sedt annu inte lart sig ata vegetabilier.
Importen af torkad frukt ar hapnadsvackande stor, ehuru svensk frukt och svenska gronsaker ha finare arom an de utlandska.
Darfor borde a n d e l s t o r k e rie r- an ' aggas har och hvar for att ' pa det mest ekonomiska sattet kunna tillvarataga saval all fallfrukt som vara rika blabarsskordar.
Massor af torkade blabar inforas nu ar- ligen fran Tyskland och saljas till hogt pris har.
Olika slag af gronsaker skulle afven torkas i stor skala.
Af apparater for konservering pa hermetiskt slutna karl har den svenska Rex-apparaten visat sig fullt sa god som den dubbelt sa dyra Weck-apparaten.
De svenska Rex-glasen af Kosta fabrikat fingo samma omdome.
Ke- miska analyser hade visat, att de utlandska konserverna hade ghftiga farger, kopparsalter o. d. att tacka for sin vackra farg.
For smabrukarehustrun voie hemindustri i denna gren af stor betydelse.
Darfor borde kvinnliga tradgards- konsulenter anstallas for att anordna korta kurser har och hvar, utofva noggenn kontroll ofver tillverkningarna (som borde saljas fran en gemensam depot), formedla utbyte.
mellan olika foreningar af alster fran olika trak- ter o. s. v. Vid profforsaljningen skulle allmanhetens smak utronas, och tillverkningarna sedan ordnas darefter.
Tal.
slutade sitt instruktiva foredrag med en maning till enigt samarbete for att fora fram den,na fraga.
En receptbok.
i konservering af tradgardsprodukter kommer att utgifvas i vinter efter utforda experiment vid Experimentalfaltets tradgardsskola.
Efter en stunds rast vidtog diskussion om L a r a r - ' inneutbildning i h u s l i g e k o n o m i, inledd af froken I d a N o r r by.
Ehuru undervisningen pa olika stadier, .framholl froken N., delvis forutsatter en nagot olika utbildning, .sammanfaller de11 dock i det hufvud- sakliga och; b6r omfatta: matlagning, " halffabrikat ", (mjoilkhushallning, slakt, konservering etc.), rengorings- arbeten, fysik och kemi, allman fysiologi, bakteriologi, fodoamneslara, naringslara, hygien, psykisk barnavard d- ler pedagogik, samt sociala arnnen.
Undervisningen i de praktiska amnena bibringas ele- verna genom praktiska ofningar.
For de teoret.iska am- nena bor askadningsmateriel och experiment.
anvandas i storsta mojliga utstrackning.
Malet for undervisningen skall vara att visa eleverna vagarna att utvidga sitt vetande - lara dem sjalfva stu-.
.
dera.
Slutligen skola de blifvande lararinnorna lara sig att i undervisning omsatta iina kunskaper: For.
att medhinna allt, som.
ber laras pa den korta tiden af 1 %-2.
ar, ar det darfor nodvandigt att man redan- vid kursens bor- jan har en god grund att bygga pa och att undervis- Undervisar ningen ordnas 4 basta mening praktiskt.
lararinnan i en hogre flickskola.
eller husmoderskola, bor man fordra att Iion genomgatt en S-klassig flickskola med g o d a ' b e t y g.
Dock bor man ej undantagslost halla pa skolbygget.
Hvad det praktiska arbetet betraffar ' bor eleven ha v e r k l i g v a n a vid matlagning,.
helst pil.
egen hand ha skott atminstone ett mindre hushall.
" Skolkoksundervisningen skall ledas af y r k e s b i 1- d a d e lararinnor, som med praktisk duglighet forena en ideal syn pa lifvet, pa det som ligger bakom ' hvardags- lifvet, " slijt froken N.
Det intressanta foredraget foljdes af en liflig diskus- sion hufvudsakligen om intradesfordringarna till facksko- lorna, hvarvid fran en del hall uttalades krafvet pa att afgangsbetyg fran 8-klassigt laroverk borde vara minimi- fordran.
Andra Ater .ansago, att ett dylikt kraF skulle ute- stanga manga praktiskt dugliga forn~agor, som ej haft tillfalle genomga 8-klassigt laroverk, fran denna bana.
For lararinnor vid folkskolans skolkok, borde det anses som en vinst, om .lararinnan fatt sin forsta undervis.
ning i en folkskola, hvarigenom hon sakerligen vunnit storre forstaelse af folkskolans elever och lattare kunde bygga vidare pa den darstades lagda grunden.
Dagens foredrag afslutades genom d: r J.
N i l s s o n s, hvari afdelningarna j o r d r a n t a och f o r e t a g a r e v i n s t behandlades i synnerligen popular form.
Kl. 7 e. m. forkom diskussion om: " B e h o f v e t a f h e m k o n s u l e n t e r ", pa ett medryckande satt inledt af froken Gertrud Bergstrom.
Fortsattningskurser i huslig ekonomi, barnavard m. rn: aro sa mycket mer ' nodvandiga, som skolkoksundervis- ningen i barnskolorna ej ha till mal att utbilda tjanarin- nor eller vara yrkesskolor utan endast ge en teore- tisk och praktisk grund.
Den ovantadt stora anslut- ningen till Stockholms skolkoksforenings matlagningskur- ser visade att .dylika kurser verkligen fyllde ett stort b e hof.
For dem, som ej ha tid att bevista sadana kurser, borde dock ' afven nagot goras, ansag talarinnan.
Lika val som mannen ' for sitt arbete pa skilda omraden kan radgora med en konsulent, borde husmodrarna saval i stad som pa landsbygd ha tillgang att radfraga - en hem- konsulent i hemmets sysslor.
En ' hemkonsulent ber utom skicklighet i alla hushallsgtiromal afven ha kunskap i barnavard.
Hon bor forma husmodrarna att fora ' raken- skaper, gora gemensamma inki) p, ge dem hjalp till sjalf- hjalp, hon borde halla foredrag i olika arnnen och alltid iakttaga storsta mojliga grannlagenhet.
Dylika kon- sulenter borde bekostas af staten samt pa mellantider afven anordna skolkokskurser.
En hel del belysande anforanden foljde sedan p5 fragan: " Hur bor man pA ett tillfredsstallande satt ordna en dylik verksamhet? "
I forsta rummet ansag man att - demonstrationslektio- ner och kortare kurser i ' olika amnen sasom mjolkhus- hallning, dika slag af konservering af kott och trad- gardsprodukter borde ifragakomma: Genom att husmodrarna skulle kunna kalla en kon- sulent for viss sak t. ex. slakt, konservering.
e. d .. torde undervisning i hemmen lattare vinnas.
Olika asikter.
gjorde sig gallande huruvida husha !l- ningssallskapen eller kommunerna borde anstalla hemkon- sulenter.
Sasom foirberedande atgard papekades fran fle- ra hall vikten af .att foredrag i olika amnen hallas af.
.
skolkokets lararinnor. '
u.
gutal, som med ifver och intresse - trots er, iifcn svii- righet i sprakfragan - foljde forbndlingarna.
Motct prag- lades af en god karanda, och man kunde vid en jamfo-.
relse med foregaende forbundsmote harstades Ar i897 izkt- taga ett betydande framsteg i formaga att under diskus.
sionerna iakttaga begransning och foreningsmassig ord- ning.
Bland fragor, som forekommo &amp; progrommei, kar.
namnas: " Man barnmorskan medverka till hojandek z ' i dm sedliga nivan i hemmet och i am hall et?
' ^ Inledarinnan papekade det saregna inflytande so= barnmorskan innehar; manade till ett allt mera energiskt och malmedvetet arbete i sedlig riktning.
Vidare lappma.
nades barnmorskorna att under samtalets form idka e2 kraftigt upplysningsarbete betraffande barnets vird; viktcc af att modrarna med stor urskillning valja sina barn- jungfrur, hvilka af alla tjanare ha det storsta ansm-et.
Barnmorskorna kunde afven arbeta for att hustrurna, i synnerhet arbetarhustrurna, finge en rattvisare stailnil-tg.
Som det nu vore, betraktades de mangen ghng af ri .. ari_- nen sasom ratt och slatt en tillhorighet, ett " lo~ore ' ~, of- ver hvilket han agde att ensam befalla.
Storre hansyns- fullhet, storre mansklig rattvisa maste har efterstrahas, men endast pa naturlig.
och sedlig grundval.
Vid i: tac- korderandet af de oakta barnen kunde barnrnorsskonxi lamna det sedliga arbetet ett ovarderligt stod genom att anvisa verkligt goda fosterhem, arbeta for barnets ratt att veta foraldrarnas namn, leda de ogifta modraritas iii- tresse mot de s. k. smabarnshemmen och kraftigt iirtciet- stodja att modrarna sjalfva amma sina barn.
Efter en stunds diskussion ofvergick man ii:!
~ehami- ling af friigan: " Ar landet i behof af det antal barnmorskor, c m arligen utexamineras? ' '
Af diskussionsinlaggen forspmdes en Mig G;; shzn att laroanstalterna begransade antalet elever eiler, som kraftigt framholls, hojde intradesfordringarna cch %r- langde kurserna, helst till tva-Ariga.
Atskilliga invand- ningar motte fran lararehall och medicinalstyrdse~s r a presentant generaldirektor Lindroth, som framholl att .tn riz- demisningsanstait hade icke att sysselsatta sig ilied tleii fragan, om landet hade for mycket eller for litet barnrriciskoi-, L. N-m.
utan, da s6kande till elevkurs vanligen arc 3 ginp; er: iii manga som antalet platser vid laroanstaltei~a, visadz i&amp;- ta, att antalet elever vid laroanstalterna mycket 141 kmde bibehallas.
Mgon resolution fattades ej.
Fragan: 9 ' Har barnmorskereglementets om.arbctning 5c- redt barnmorskorna nagra fordelar och I&lt;un;; ic.
de nmi- taga det med belatenhet? "
dryftades under a ' lirnairt; utta- Barnmorskeforbundets allmanna mote agde la&amp; missnoje med det af Kungl.
Maj: t utfardade tiya regle- den 10-12 aug.
i Norra Latinlaroverkets mentet; till.
formen var det visserligen n %got tidsenligare hogiidssal i Stockholm.
Till motet hade infunnit sig men till grundinnehallet i hufvudsak oforandlait.
Ez-mizr omkring 300 barnmorskor fran skilda delar af vart land; skorna hade hoppats att nigra forandringar, som afsage somliga hade icke skytt den langa och kostsamma vagen nagon okning i deras rattigheter, vidtagits, men sa Back af mer an hundra mil for att i kamratkretsen hora fra- ej skett.
En talarinna citerade par.
18: " Bitratler barn- gor dryftas, som berorde deras yrkesintressen.
Fran morska barnafo-derska, som ar s i nodstaXd, zt: h m sak- Danmark, Norge och Finland hade infunnit sig ett tju- nar utvag till harbarge dler lifsuppeh2lle, iiligger da Nasta dag borjade forhandlingarna med ett ypperligt foredrag " O m k a f f e " af prof. C.
G.
S a n t e s s o n. Kl. 12 forekom foreningsarenden, daribland styrelse- val, hvarvid forutvarande styrelsen omvaldes med ackla- mation, och utgores styrelsen saledes.
fortfarande af frok- narna Kerstin Hesselgren, Stockholm, Ida Norrby, Upsa- la, Gertrud Bergstrom och Maja Forsell, Stockholm, Al- ma Peterson, Goteborg, Laura Nasholm, Sundsvall, Sig- rid Melander, Rimforsa (nyvald) med frk: a Sofia Sjo- trand, Halmstad, Ingeborg Schager, Stockholm och Olga Malmstrom, Helsingborg (nyvald) som suppleanter.
Nasta arsmote, som tillika blir Nordiskt ' skolkoksmo- te, halles i Goteborg 1913.
Den sista diskussionen behandlade fragan " O m h u s- m o d e r s k o l o r ", och inleddes fortjanstfullt af frok- narna E - g g e l i n och T o r b o r g W a l i n.
Husmoderskolorna pa landsbygden bora utom mat- lagning och dylikt afven upptaga undervisning i slojd och tradgardsskotsel.
Liknande skolor i staderna haha liksom de f6rra till mal att bilda dugliga husmtjdrar, att gifva bade kunskaper och fardigheter.
Afven i dessa bor- de slojd samt undervisning i barnavard forekomma.
E l e v e r n a b o r a u t f o r a a l l t a r b e t e - f o r att f&amp; vana och rutin afven i alla rengoringssysslor samt for- sta allt arbete och hvilken tid det tar.
Dessa skolor bora vacka husmodrarnas ansvar gent emot tjanarna.
Viktigt ar ocksa att de framja storre enkelhet, att elever- na bibringas den tanken, att det ar en heder laga billig mat.
Husmoderskolan bor darjamte arbeta for nykterhets- saken.
(Torst uppkommer ofta af for maktig, starkt kryd- dad mat) .. Vegetarismens betydelse fortjanar afven att mer framhallas.
Alla samhallsklasser bora uppta kam- pen for enkelhet.
Efter inledarinnorna yttrade sig motesdeltagare fran alla de nordiska landerna, hvarvid bl.
a. papekades, att det ar en plikt att fostra till enkelhet, dar stat och .kommun lamna bidrag.
For att na detta mal kunde man ordna matlagningen viss tid efter viss inkomst, t. ex. 600, 800, 1,000 .och 2,000 kr.
Af vikt ar afven att uppgora en plan ofver inkomster och utgifter for att fa en be- stamd summa till hushallet.
Sedan ordf. froken Alma Peterson, framfort motets tacksamhet for de intressanta och vackande foredragen samt for de inlagg som gjorts, forklarades motets for- handlingar afslutade.
Det angeniima och gifvande motet afslutades med samkvam och supe a Hvita Bandets hemvarma Varta-res- taurant, dar de manga talen gafvo uttryck for den en- tusiasm som varit den varmande och barande kraft, hvar- af saval motets forhandlingar som samvaron mellan sven- ska och utlandska kolleger praglats.
Barnmorskemotet P Stockholm.
S
barnmorskan att anmala sadant hos vederborande fattig- Plats har begarts for nedanstaende inbjudan.
Motets program vardsmyndighet ".
" Da en sadan anmalan i landsbygden ha .vi pa .grund af utrymiilesskal ej kunnat i dess helhet intaga.
med dess langa afstaid gardarna emellan ar forenad med Inbjudan.
.
for barnmorskan nog si betungande besvar ", fortsatte till talarinnan, " sa hade det varit godt, om paragrafens tva och en half rader utfyllts till tre med dessa ord: f o r Ekonomiska frihetsforbundets hoststamma.
hvilket b e s v a r b a r n m o r s k a n a g e r upp- i Till styrelserna for lokalforeningarna af L.
K.
P.
R. b a r a e r s a!
t t n i n g af f a t t i g v a r d s m y n d i g - anvisande till nedanstaende program tiklita vi oss h e t e n. "
Da kritiken af reglementet emellertid var tam- uppmana Eder att inom Edra resp. folreningar ut- ligen allmant hallen, f6reslog hr generaldirektoren .att se en eller flera personer att deltaga i Ekon. frihetsfor- Forbundsstyrelsen matte jnkomma med en mera precise- bundets hoststamma 16-1 8 inst.
September.
rad och saklig kritik af det nya reglementet.
Motet be- Betydelsen af ck i hoststammans program foreliggande slot uppdraga at styrelsen att utarbeta ett sadant utla- fragorna ligga i oppen dag.
Vi aro alla, och icke minst kvinnorna, i behof af mera forstaelse och klarhet, pa des- tande.
sa ekonomiska och social-etiska omraden.
Men detta Ett stteg i praktisk riktning medforde fragan n: o 10: ar af alldeles sarskild vikt for alla dem, som pa ett eller " Hur skda kommunalt anstallda barnmorskor kunna annat satt i tal eller skrift verka offentligt.
Man ombe- fa 14 dagars Arlig ledighet, utan afdrag pa lonen? "
des darfor att vid utseende af representanter for fore- Det pavisades af flere talarinnor att a ytterst fa plat- ningar till h6ststamman sarskildt tanka pa f6reningsleda- ser i vart land medgafs semester utan afdrag a lon.
Ville re, organisatorer, talare etc.
Ehuru detta mote ar det forsta i sitt slag, torde vi barnmorska ha ledigt, finge hon sjalf bekosta vikarie.
kunna utlofva godt resultat.
En talarinna framholl, att har miste barnmorskorna sjalf- For Ekonomiska frihetsforbundet.
va gripa in for s i vidt det nagonsin skulle bli andring.
Johan Hansson.
i forMlhdet.
En &amp; laggning af uppfattningen om kon- trakts upprattande maste ske.
Barnmorskan skall uppsat- Harald Vadman .. And.
L: son Kilian.
ta kontraktet kommunen till underskrift och icke sasom nu Ordforandeskapet.
sker tv.artom.
Kommunernas och respektive kommunal- Enligt programmet halles Ekonomiska frihetsforbun- ordforandes allt for stora benagenhet att godtyckligt ned- dets hoststamma i Stockholm (Viktoriasalen, Tunnelgatan pressa barnmorskans villkor kunde da battre begransas 19) den 16-18 sept.
1910, och borjar med ett enskildt af barnmorskan, som, i likhet med t. ex. hyresvarden, .mote med forbundets medlemmar.
Personer som onska framlade kontraktet innehallande hennes villkor, bland intrade i forbundet aga tilltrade.
Kl. 2 e. m. samma dag dem semester utan afdrag a lon, alderstillagg, pensions- oppnas hoststamman med ett inledningsanforande af for- bidtag m. m. Storre enhetlighet kunde da ernas och barn- bundets ordforande 6fver amnet: Ekon. frihetsforbundet morskans stallning blefve tryggare an genom det kaos af och dess strafvanden.
Ofriga ftiredragshallare blifva dr Knut Kjellberg, borg- egendomliga bestammelser, som nu utfardas af kommunerna.
mastare Carl Lindhagen, advokat Sophus Berthelsen, hr Fikslaget resulterade i ett motesbeslut att i t .For- Johan Hansson, auditor Nils af Ekenstam, m. fl.
bundsstyrelsen uppdraga utarbetandet af ett forslag till Bland de amnen, som utom de pa programmet fast- normalkontrakt, hvilket kunde af Medicinalstyrelsen till- stallda, komma att upptagas om tiden fillater ar " Kvin- ' handahallas rikets barnmorskor att anvandas till ledning nans iiitresse i .de ekonomiska reform~trafva~dena.))
Re- solutionsforslag kommer att i denna fraga framlaggas for och hjalp vid antagandet af plats.
hoststamman.
Foredrag af undervisande art hollos af prof.
Sonden, Afgiften for hela motet ar 2 kr.
dr Alin och dr Forsner.
Anmalan tillika med afgiften sandes till Ekon. .fri- hetsforbundets sekretariat, adr.
F i l i p s t a d, Unga Tan- Den n6jsamma afdelningen bestod af ett synnerligen kars Exp '.
(Constantin Larsson), Beridarebangatan 19, anslaende valkomstsamkvan~ a Skansens Hoganloft, hvar- S t o c k h o l m, eller red.
Axel Pahlman, Koop.
forbun- till Stockholms Barnmorskesallskap inbjudit samtliga mo- det, S t.
o c k h o l r n.
tesdeltagare; dessutom forekom en gemensam middag Skrifvelser rorande hoststamman adresseras till Sekre- samt supe, genom stort tillmtitesgaende af fru Skogh for- tariatet, F i l i p s t a d. traffligt arrangerad a det vackra Grandi Hotel Royal, utfard till Saltsjobaden m. m.
Konferensen gynnades hela tiden af det harligaste vader.
A. Hbm.
H, Insand litteratur.
.
Albert Bonniers forlag, Stockholm: Ur serien S v e n ska r. Gustaf manads- Froding.
~f &amp; belz G: ~ - ~ Bonniers ~ ~ hafte.
N: o 8.
P.
A. Norsfedt &amp; Soners forlag, Stockholni: Jonas Lies sam- lade skrifter.
Haft.
31 och 32.
Stockholms F. K.
P.
R: s julkortstaflan.
Vi fa harmed fasta uppmarksamheten pa att tiden for deltagande i den pristaflan om det basta jiilkorte ', som utlysts af F. K.
P.
R. i Stockholm med ett pris af femti0 kronor, utgar den 15 september.
Taflingsritningarna till kortet, hvilket afser att sprida rostrattskvinnornas julhalsningar, insan- das till froken Stina Quint, Artillerigatan 4, Stockholn~. '
', n
Fragor och svar.
II Hvar kan man prenumerera p4 Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla.
huru manga ex., som helst.
Skall man alltid prenumerera ti dessa stallen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det. '
- Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklador?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50.
.
for = / l, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhtilla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje.
halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
P I I -, Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis losa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer .samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla ' skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
m - - Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
" " li \ $ Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn och, g&amp;),.
mtt efter Jutes Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 41 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla on.
H j alten bland h j a1 tar; g; E; af2lg!
Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner: 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Nybyggarna i Kanada.
Berattelse for bar11 och ungdom.
k a r - betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 30 il1ustr.-af Nils arss son.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt f r h Folkskolans Barntidnings.Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Jniversella Broderskapets Forlag: 3osofiska Handbocker N: o I PLA T~SSOKAIVDE.
lementar Teosofi.
fPlatss6kande fd sina annonser iizJsrr Innehall: Elementar Teosofi.
- rem ar manniskan?
- -- Kropp och Dagtayfor-hdfvn priset eller T1 /?
ore pr?
l.
- Kropp, sjal och ande.
- - inkarnation.
- Karma.
- Sjuta- i manniskan och naturen.
- Do- ns mening.
- Den teosofiska la- ns ursprung.
som genomgatt eleniciitarskoln, 1 Haft.
1 kr.
Inb.
1: 50. delsinstitut och Itiriderg; irten, i kar plats som giivernant t4er H.
P. Blawatsky dergarten-larariiiiia.
Ar iifvcn v deltaga i forefallande skrifgoroi till Svar markt " 1iostc.n 1010 " tc Ofversattning f r h engelskan efter sandas till Svenska 1) agbladtAs den af Katherine Tingley ut- Stockholm, f. v. b. gifna ~ o i n t - ~ o m a - u ~ p l - a ~ 6.
Haftad 2: 50.
Klotb.
3: 75.
N lyckel Teosofien ildad tysk folkskolans utjyifen och redkerad a f S TUVA.
Q UINT ut-.
komrner ' 1910 i sin nittonde &amp; gang.
.
Ett rikt illustreradi n m h e j hvarje vecka, ' 36.
.
veikor under aret.
~ &amp; i a och Iarnp&amp;=aih lasning for barmaf alla samhallsklasser.
Prenunerera cf narmaste postkontor.
Pris fol helt ar Kronor 1: 65, ha@ ar 9 0 ore.
GYNNA D Tsarens kurir.
I Huru skall man fbrfara for denna provisions er- htillande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p8 ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur m h g a som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm; som under samlarens adress i ett .och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren - har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter,.
tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Sex prsktiga afventyrsbbcker for barn och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Y talande engelska, s6ker anstallt sasom sall sky^ eller for barn.
till " El.
G., Svenska Dagbla anordnas i Styrso prastgard, adr.
: kontor, Klara Sodra Xyrkopt Styrso, instundande hosttermin Stockholm.
med borjan den 9 .Sept.
Kursen pagar 3 manader under ledning ai fackbildade lararinnor.
Prospekt och ofriga upplysningar pa ' bega- ran genom forestzndarinnan Fni arbetsam och pilitlig, som gen Emilia Engstrom.
gatt realskoleexanien och kil; Ref.: Fru Biskopinnan E. Rodhe, handelsinstitut, onskar plats i i Inspektris for Goteborgs skolkoks- tor e. d.
Kunnig i maskinskrifi seminarium; Froken Alma Peters- och nagot stenografi.
Svar till son, Forestandarinna for Goteborgs nast ", Allm.
Tidningskontoret, C skolkoksseminarium, adr.
: Karl Gu- taf Adolfs t ~ r g, eller Alliii.
stafsgatan 24, Goteborg; Fru Ma- 161 93, Stockholm.
ria Almqvist, adr.
Sodra Vagen 46, Goteborg; Fru Borgmastarinnan Elisabeth Cornelius, Falun.
onskas af 26-arig hattre flirkn hjalp och sallskap.
tiar gen gatt hushillsskola, ifvensom plats forut.
Svar markt " Trf hem ", sandes 1.inkoping p. r.
.
Kvinnlig sjikgymna$ s.
flicka m.
iiskar, plats,, helst som assistent OS ' lakare ellerf,storre institut .. Pri- la l j e t k och ' referenser.
Svar till I ': - R: S: II und.
adr.
S. Gumaelii nnonsbyra, Stockholm,.
f, v,.
b. inskar- i h&amp; komnia till bildad amilj for att mot fritt vivre del- aga i alla i ett valskott hem fore- [ommande gorom2l.
Oiiskai- ans; ec som medlem .af familjen.
Svar il!
" 23 a,r *, Fornasa, p. r., - .. - En 17.&amp;1-s flicka.
Pnskar .i.
liost plats i battre familj led mangarig pfaktik onskal: an- !tt deltaga i hvarjehanda inomhus dlning i familj.
Svar: " A.
B.
",, orefallande hushallsgoromal; Svar: motses.
tacksamt till &gt;Familjenled- ironsinka, Horadal.
: .em ' ~, Hellberga, p. r. Battr e Elic ka, ~alitlig och .bariikar, ej under 25 r, kunnig .. i .enkel matlagning ' och jfriga.
hushallsgoromal, erhaller 1 jept.
plats.
i mindre farnil j pa bruk Varmland.
Jungfru finnes.
' Musi-: $sk har .foretrade.
.Svar med fo- ografi, betyg och lonepretentioner orde sandas till # Rask och.
Glad- yntll,.
under, adr.
.S.
Gum8lii An- ionsbyri, Stockholm, f. v. P.. '
landa.rbetsIayar.inna, texa,inineirad fran froken Andrea: ilerotii, Stockliolni;, soker till ' ho,: ' el!
ai~.stallnirig i fljck~, folk- eller ushallsskola.
Utmarkta betyg och $f.
Skicklig.
i klad- och, linnesom- ad.
Svar till 11Kunnig " under adr, Gumaelii Annonsbyra, Stock- olm f. v. b.
' lats som hushallsfroken nskas i finare hem, af duglig raktisk flicka; Kunnig i matlag ing, syltning och inlaggningar och It.
som, hor til!
ett battre hem asta ' rek.
Svar ' eniotses med tack- imhet till palitlig J.
8.11, Svensks agbladets exp.
Stockholm, f. v. b 33-arig Dam, ed sympatiskt vasen, huslig, ener- sk och ordningsam, onskar till Men plats att ensam.
eller med ngfru foresta hemmet for aldre ilsituerad herre, garna ankeman, idare ii I~orrespondens med " A ' .II, Svenska Dagbladets Annons: mtor Stockholm, f. v. b.
- - lus halle rska, i ar oiiskar att ensam skota batt.
ungherres eller ankemans heni Ilt kunnig i allt som hoyer till et1 m s skotande,, goda betyg firit~as .ar till 15.
S., - .. II, Svenska Dag- adet, Stockholm, * f. v. b.
LEDIGA.
PLATSER.
.
I. '
At t som husmor .. skoikoksi&amp;a; i ' hncr okes folkhogskola: .. vid .Svalofs janstgoring ' i. '
10 ' inanadeim; daraf: man.
som hufvydlararinna i hus: noderskolan, f. o. som husmodei.
or elevhushallet.
Kompetens: af: rangsbetyg fran.
facksko ' lan ' i Upp: ala!
Ateneum eller darmed jam; orlig, utbildning, helst med nagoo) raktik.
.
Lon: 500-800 kr; ' oc!
.
Lllting fritt (2 .mm).
.
Ansokan (med fotografi) sandes, $Ild till skolstyr~lsen!
till ~ e k t o r .W.
WISTROM, Svalof. '
3..
I ' l:, '. '
: Plats skola Stockholm .,l Kapp t il1: ska rerika!
r - I .T J, Som husfores t andarinna arbetsom rade-n.
.
.
For en dam Fredrika-Breber-F,orbundet: Drottninggatan 64.
Rikstel.
27 62.
Forbundets.
' byrit Bppen 11-4.
Allni.
tel. 48 16.
~redrika; ~r&amp;er-~6rbundets ~jukskoter; kebj$: Rikstel.
68 98.
- .......:.
' oresta affarsmans hem pa landet Bild.,.
_ korre&amp;aden&amp;kick:.
' innes a.nstal1ning foi.
' bildad dam.
lig Iiontorsfroken - i skol8ldern.
Koi-respondens helst.
seyinariebildad, .som genom- Barn med liDisponentll und.
adr .. S. Gu- ned ' hem i Stockholni erhaller plats gatt 8-lilassigt ' laroverk, ' .onskas i aaelii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b.
3 % koiis.ultationsbyra fraii 1 Okt, prastgard pa landet att undervisa Cor ' dringar: maskinskrifning, s ' teno- tvanne flickor, i, ' aldern.
7, ' l 0 ar, grafi, enkl, bokforing, kontorsvana, afven i musik, samt vara villig att Bildad, ' Manadslon 80 kr.
Kontorstid 1C nagot hjalpa med barnens skotsel och klader.
Svar atfoljdt af foto., allvarlig flicka, - 5.
Svar med referenier till * L qef.
och loneansprak till kyrkoh.
Frisk och stark, fullt kunnig i som- B.
30: under adr.
S. Gumaelii An- flonsbyra, Stockholm, f. v. b. Ohlander, Giresta, Orsundsbro.
nad,.
van vid ordning samt plikt-.
trogen, erhaller plats i konsuls- i ' i - Familj i Halsingborg.
God lon.
Svar nied referenser och fotografi.
.
.
.-.
till.
Fru Hedvig.
Persson, Kungsor,.
.
.
.
.
.
.
far for lasiret ' duglig ' elst semi- Fullt kiiniiig i tillskarning och prof- nariebildad undervisningsvan larar: ning samt med: vana att ' betjanz inna.
Af sprak foretradesvis eng- elska.
Vid.
Nya Inack.-Byran, Brun- battre ' kunder, erhaller genast for.
kebergsgatan 3 B, Stockholm.
, h~ !s !igt.
uppfostrad flicka af battre manlig plats;,.
- -.
-.
Familj, erhaller formanlig, bekvam.
AnsOkan med betyg snarast 4il att bestyra bildad, oberoende Vid Statens samskola i Koping plats ungkarls hem '.
Endast svar atfol jda 1lFormhligll Nodiska ' A ' ri ' n@k~ behofves for instundande - hostter- a f.
foto till: ~26-35n, p. r. Hind- ran i Goteborg.
viil vik.
: la~arinna i niatematik, fy- by.
Yttre beaktas.
sik och ken1.i.
Ansokningar stallda till Kungl.
Ofverstyrelsen for rikets allm.
laroverk torde insandas sna- rast mojligt till Rektorsanibetet i Koping.
.
.
i kopmansfamilj i Stockholni (3 personer) dar Iiusmoder saknas far ' Lararinna.
i., bildadt, enkelt och fullkomligt.hus- Anspyakslos, enkel, ej allt for ung, hallsvant fruntimmer med ord.nings- utbildningskurser m., m. erhaller plats att lasa med gosse sinne och omtanke plats fr. 1 okt., och flicka i alder 13 o. 11 ar hos ilder cirka 35-40 ar.
Jungfru fin- Muntliga och- skriftliga battre familj pa landet.
Svar med nes.
Svar med fotogr., loneansprak upplysningar genom Okt.
1910 " inlam- betyg, loneansprak och foto.
under och ref. till nas i Maniif.-aff.
.
.
10 Hornsgatan.
adress .ul910~, Gidea. '
Husforest andarinna ' ' r .. I fullt hemniastad4 i frafisk och en- gelsk korres.poiidens samt steno- grafi och maskinskrifning finnes far ' i host god plats hos akadenyiski plats i 1 klassig agenturaffar i lands- er husforestandarinna soker bil.
orten 0111 svar med uppgift om bildad kapitalstark ung man.
Sval .d, duglig, aktningsvard 35-arit foregaende anstallning, loneansprak med fotografi till flVilla C.4, SV, iilandska genast plats.
Sv.
, Pi och alder insandas till ~~Sprilkkun- Dagbladet, Stockholm.
iiomresa,, till Svenska Dagbla.
skap ", iiiider adress S. Gurnaeli.
-: ts kontor, Stockholm.
Annonsbyra, Sto&amp;holni, f.
, v. b. '
.
.
.
;.
.
.
Husmoder- och Tunnelg.
25.
' Allrn?
tel. 82 1 1. '
Hushallerska, van vid storre landthushall, erhallei i- host god plats a herregard.
Sval med.
rek.
till .W.
36OU, Norrko.
ping, p. r..
.
~o,rbunde * ts Byra, 54 ~ r o t t n i n ~ &amp; t a n,.
Obs!
De billiga ' priserna.
Till .42 ore nitr salj ' es ett parti extri prima Con ressgardiner i olika farger 10 c.
b.
&amp; liga allmogegardiner fr. 3 ore mtr, Filt och Schaggdukar.
Trad 9 Ore duss.
Poderdomestik ' l8 ore mtr.
El parti biittre gardiner i vackra monstel Bomull.styger fr. .29 .. ore @ ich: Bo~dvaa diik, ' Filtar, Gardinstufvar, ely ylle-Cheviol god kva !i !et i olika farger: saljes sard?
]: billigt.
Slumplagret.
.
.
MASTE~SAMUELSGATAN 51, II: Stockholr
Parfymer.
Sparkassa 4 ' O 2 0 K~PMANNABANKEN, Nya Elementarskolan for, flicko Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Gos ' sar beredas till intridc i allm.
Anmalan om nya larjungar dagligen 11-1. roverk.
Laroverket har ratt alt anstalla studentexamen och forbereaer till alla linj Anna Ahlotrom, Fil.
D: r.
A.
K Nording, STOCKHOLM. '
~kiieka~ital 3,800,000 kr.
11 Biblioteksgatan 1 1 63 Drottninggatan 63.
.
I Richard (Hilndelsinstitut.
Stockholm, Stora Vattugatan 2, b, 2 b. Fullstandigt handelslaroverk.
C: a l,OOOelever %rligen.
19 rum.
Stort och rikhaltigt lager al Riks-Tel. 5606.
38 akad.
och prakt.
utbildade AlIrn.
Tel. ' 84. d e utsokt finaste parfymer f r k Iarare.
OBS.
!
Bankkars.
de fornamsta utlandska firmor, Afslutningskurs till Rea,iskoleexsmmen.
Prospekt pa beglra Anmalningar dagligen.
finare och enklare tvalar, kam- Fil.
Dr Anna Ahlstroms Liroverk mar, borstar samt finare toalett- artiklar.
Order till landsorten 6.
6!
R.
T.
117 55 Kommendorsgatan 29, vid Cirkusplan.
mot efterkraf.
&amp;.
Broderna, PHblmans Anderssons Musikskolal STOCKHOLMS MUSIK-INSTITU ' 1 Brahegatan 7 B. o. g. IIr- Allm.
Tel. 115 96.
Laroamnen: Piano, Violin, Solosdng, All~no~r musiklara och Harmonilara.
Hostterminen borjar den 15 sept.
1910.
Anmalningsdagar: Man- Hostterminen borjar den 15 sept.
Anmalningstid Tisdagen dcn dagen den ' l2 sept och Tisdagen den 13 sept.
kl. 12-2 och 5-6 e. ni.
och Onsdagen den 14 september kl. ' /, 2- ' /, 4 samt l!, 5 - ' .l2 7 e. Mottagningstid for skolan kl. l /, 2+, 3 e. m. alla dagar f r h och med Efter terminens borjan anmalnings- och mottagningstid hIinilag: ir o detr- 15 sept.
Richard Anderssons mottagning f r h den 15 sept.
Onsdagar och rorsdagar kl. ' 1- 2-V23.
Lordagar kl. l /, 2- ' 1, 3 e. m.
Prospekt tillhandahalles.
Sigrid Carliteim-Gyllenskiild.
E3runnsgatan 28, 2 tr., S t o c k h o l m.
Filialer finnes a Soder, Ostermalm och ofre Norrmalm.
I I ' DALA-NATIONAL-MAGASINET - - 25 BIRGER-JARLSGATAN 25 Wirens CHINA POMADA, valgorande for harvaxten. '
A.
G. WMns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Passa p&amp; tiiif&amp;iiet Lektioner i Linnesomnad att kopa vackra; trefliga blusar till (afven blusar, barnklader m.
m.)
billiga priser!
Praktisk metod, utan trkkling.
Svart satinbkus n: o 1035 af fin glansig satin.
Sydd med veck Hvarje elev disponerar en symaskin.
och knappar.
Mycket praktisk och KARIN E G N ~ R, omtyckt.
Pris 2.60.
Perkalblusar af prima randig Sibyllcg, 36.
Hornet af Karlavagen.
perkal i vackra farger och moderna R.
T.
35 30.
A.
T.
210 04. smakfulla modeller: N o 616, pris 1.65.
N.o 617, pris 2.- N: o 550, pris 2.66.
B h s n: o 549 af extra prima bom- FRU E. HOLMIN, LNmakaregatan 8, n. b.
Hygienisk ansiktsbehandling.
Vibwtionsmas- ullstyg med invafda glansiga ran- sage &amp; Elektricitet.
Manicure.
Fotbehandling, der.
En sardeles fin och praktig Handbad for kyl&amp; hander.
blus.
Pris 2.75.
Till landsorten mot Tel. Brunk 31 99, postforskott eller efterkraf.
~angafvan Vasagatan 15-17.
Faltskar och Sjukgymnast Stockholm.
FRAN BRUNNSGATAN.
Iunehafvare: Fru Anna Loniibrrg f r h Kitt$ 411a slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vagghonader in.
Konstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkoniligt akta.
L1; andslufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - - - - Prisbeiont pa Norrkopings utstallning.
- Kappor och Pror~zrrrtrddrc !er forfardigas etter bestallning, vaI&amp;jordt arbete, billgu prrsev.
ALLI.
TEL. 168 30.
GOR ETT BESOK!
INGANO h rh alles i hvaije valforsedd parfymhandel samt direkt frin Mina Hultbom I Edvin Bergs Forgylleriaf far l Stockholm - Greftureg, 27.
A.
T. O. 1822.
- - - - 1 TILL SVERIGES KVINNOR.
DRICKER NI KAFFE?
En onodig fraga menar Ni.
Da en annan fes.
Dricker Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty p i satnma g h g det iir billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Giir ett forsolc.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postorskntt.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idungatan 5.
Butiker: Mastersamuelsg.
11, DILbelnsg.
44, Norrtallsg.
24, STOCKHOLM.
KLIPP ANNONSEN!
b=.
- Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras och forgyllas.
45 Nybrogatan 45.; Dagens nummer innehHller: Begar priskurant I Tandlakare Jndit Tiliman innan snorlif kopes, - frin Franska Drottningg.
58.
Allm.
Tel. U 92.
(44 34).
Snorlifssornmeriet, Norrmalmstorg l, l tr. STOCKHOLM.
Hvard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
I I I Tandlakare GERDA ISBERG Cigtgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter ofverenskommelse.
InnehClDDsforteckning.
Massage och $jukgyrnnastik, Sar- och fotbehandiing.
Bomullskladnlngar i afpassade bitar, E met., akta farg, vackra monster, erhalles till 2,85 st., d: o prima kvalite, nya, eleganta monster, som vanligtvis kosta 50 A 55 Orc met., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- det vid ko af l0 st. Tillskrif Otto Oskar- son, 0: ia Rungshoinisbrogatan 21 A, Stock.
holm.
I Hvad skola vi gora?
Af Anna YIeman.
Praktiska uppgifter for landsbygdens F. K.
P.
R.
Af E.
P E.
C.: Stamplad.
Rec.
af E.
- m.
For frihet eeh ratt.
Ett kamprop f r i n dc polska stii dentskorna i Lemberg och Krakau.
Svenska skolkokslararinnornas irsmijte.
Barnmorskemotet i Stockholm.
Insand litteratur.
Inbjudan till Ekonomiska frihetsfijrbundets hoststamma.
Notiser.
Prenumeration ih Dagny sker mm m I I nwmaste postanstalt
