# ID: svediakorp-per458
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,666
# sentences: 896
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 34.
Prenumerationspris: l11 ar.
kr.
4: 50 ' / d r.
kr.
2: 50,, ..,, 350Iz / 4,, ..,, k 2 5.
.
.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm a narmaste pos@nstalt eller bok- handel.
.
- - 3: e A r g.
Stockholm den 25 Augusti 1910.
1 -- - Redaktion:, (Redaktor o. ansvarig utgifvare: (Mastersamuelsgatan 51, en tr. E L LE N K L E MA N.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
- Utglfningstid hvarje torsdag.
Mottagningstid: kl. 11-12..
,.
J Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51 en tr. Sthlm 1910, F. Englunds BoMr- - - - Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 - 010, l0 ggr 10010, 20 ggr 20 010, 50 f$grg- 25 Ola.
Annons bor vara inlamnad.
senast mandag f- m- -.
- ~ ' l o r e n c N e ightingale.
C kalderna dem, som lifvets 3 gjutit sitt blod i adel strid och fallit pA sin post innan hanforelsens glod hunnit slockna inom dem eller omkring dem.
Deras lif har kallats rikt och langt nog, " om lif ar bragd9), deras dod har prisats harlig, dar " de modigt dignat i framsta ledet ", och fosterlandet har begratit deras minne, " som en afton grater dagg om sommarn. "
.
Men kanske tego skalderna nar den kampande .lam- nade pa.
slagfaltet allt som for manniskoogon gor lifvet vardt att lefva: halsa, ungdom, lefnadskraft, och blott be- holl detta ena: lifvet sjalft, lifvet, som forvandlades till en enda sjukdomsdag, lttng som en.
vanlig manniskoNder,.
och buren med en hjaltes tysta talamod, nar artionde ei- ter Artionde gick fram utan.
att bringa lindring eller.
be- frielse, och samtiden, upptagen af dagens strider och fragor, g16mde, att den som en g h g hyllats nastan s o m ett hogre vasen annu fanns kvar bland de.
lefvandes an- tal: Och dock ar val detta slags.
offer annu mycket storre an det, som bringas i ett hanfordt ogonblick, da sjalens alla krafter aro spanda och jublet fran tusende hjartan stiger upp mot martyren, som griper efter sin krona.
Den 14 augusti detta Ar kom den store Befriaren &amp; h loste lankarna pa en lidande, som i mer an femtio ar fjattrats af sjukdomen, och ryktet spred sig att den som en gAng kallats " sjukskoterskornas drottning " och " Kri?
krigets hjaltinna9 ', miss Florence Nightingale, andtligen kampat L I ~.
En tid, som dagligen njuter frukteirna af miss Nightingales lifsverk: omskapandet af sjukvarden, hade sa dar halhags hunnit glomma henne sjalf, och hade ej ett falskt rykte for ett eller tva ar sedan vetat utbasunera hennes dod och sedan mast dementeras, sa skulle - de flesta helt forundrade ha sagt nu, hvad de sa- de da: ar hon inte dod for lange sedan?
Ty SA bort- gl6md ute i varlden hade hon blifvit, som en gang agde " namnet for dagen " och som inspirerade Longfellow till hars skona sang " The lady with the lamp ".
korg hon bar pa armen nagra vackra vilda blommor, plockade i ftirbifarten for att gladja fangarna i sjiil (rrini- men.
Sa lange var allt godt och val, men nar rxltgra rir senare den unga miss Nightingale, trott pA det ytliga sallskapslif som lamnade hennes innersta varelse hiingrm de och torstande, sade sig pa fullt allvar vilja agna sig.
at sjukskoterskekallet, da vackte detta beslut bide forvit- ning och motstand.
Om det atminstone varit niigot an.
nat, men att en lady ville bli sjukskoterska, det var i i 5 got oerhordt.
De sjukskoterskor man da for tiden kimlr inom de protestantiska landen vor0 i allmanhet af drn BSO in that house of misery typ, som Dickens skildrat i sin " Sairey Garnp9 ' oe !.r A lady with a lamp I see som vara far- och morforaldrar gjorde bekantskap incd i Pass through the glimmering gloom deras egenskap af " vakmadamer ", ohyfsade, okunniga, hm- And flit from room to room tala, ofta supiga och lastbara - en kar med sa clluiligt And slowly, as in a dream of bliss anseende att ingen kvinna, som var radd om sig sjalf, The speechless sufferer tums to kiss garna ville tillhora den.
Her shadow, as it falls Medan en onskan att helt agna sig at de lidandes Upon the darkening walls.
tjanst alltmera iippfyllde Florence Nightingales sinxic,, On Englands annals, through the long sammantraffade hon en gAng med fangelsevasendds stora Hereafter of her speech and song, reformator Elisabeth Fry, som redan stod vid slutet af A light its ray shall cast sitt lifsverk, och motet mellan dessa tva beslaktade andar From portals of the past.
blef for den ' yngre af storsta betydelse.
Bland annat fick A lady with a larnp-shall stand hon darvid kannedom om den protestantiska diakonissar ?- In the great history of the land, stalten i Kaiserswerth och dess stiftare, pastor Fliedner, A noble type of good, och efter att under nagra ar ha studerat sjukvarden vid Heroic womanhood~.
flere af Englands och kontinentens storre sjukhus lat hon Langt borta i Italien stod Florence Nightingales vag- inskrifva sig som frivillig larjunge vid namnda anstzit.
Det var forsta gingen en " lady " deltog i kurseti, alla ga.
Hon foddes namligen den 12 maj 1820 under ett tillfalligt besok, som hennes foraldrar gjorde i staden andra elever vor0 enkla kvinnor af folket, men f ' 1orctic.c Nightingale ' fann sig genast tillraita i sin orngifning och Florens, efter hvilken hon erholl sitt namn.
kastade sig med ifver in i arbetet.
Det var i ett typiskt engelskt adelshem i ordets bas- Enligt en vacker sed vid Kaiserswerth brukade den ta mening, som Florence vaxte upp.
Hennes biografer fordjupa sig garna i skildringen af de bada statliga god- gamle stiftaren inviga sina utgaende larjungar genom; .t sen, dar hennes barndomsdagar vaxelvis forflot0 under lagga handen pa deras hufvuden under boner.
: " ?iiit ett lyckligt familjelif och under en lycklig fordelning af Fader, Son och Helig Ande, den Treenige Guden var- glada lekar och en sallsynt virdad uppfostran.
Redan signe dig.
Han stadfaste dig i sanningen intill doden ock som liten flicka kande Florence en bestamd dragning till gifve dig harefter det eviga lifvets krona! "
S % skedde det kall, som sedan- skulle bli hennes.
Hon borjade afven da Florence Nightingale i afskedsstunden utbad sig med dockorna, som standigt och jamt maste vara sjuka den gamle lararens valsignelse.
" Foga anade h: m d % ", for att hon skulle fA tillfalle att varda dem och gora sager en af hennes minnestecknare, " hur stor hennes q: p- dem friska igen.
Sa kom turen till husdjuren, bland gift skulle komma att blifva.
Larare och larjunge skrille hvilka hon alltid utvalde de klenaste, aldsta och fulaste, aldrig f2 motas igen, men den gode pastorn lefcle lange de, som sarskildt behofde pysslas om, och nar hon en nog for att hora Florence Nightingales namn Zterijuda gang p i sina vandringar patraffade en skadad vallhund ofver hela varlden. "
Nagra Ar efter sedan Florence Nightingale lamnat och fick tillfalle att tack vare kloka och outtrottliga om- sorger radda hans lif, kande hennes frojd inga granser.
Kaiserswerth, en mellantid som val anvandes till barm- I den sjuka hundens tacksamma blick hade hon fi !t en hartighetsverk och studier inom sjukvarden, intraffade cicti forsta aning om den lycka, som ligger i att lindra pla- mest betydelsefiilla tilldragelsen i hennes lif.
England hade invecklats i det s. k. Krimkriget, dar det gor och afhjalpa nod, och det forsta froet till den sad, tillsammans med Frankrike kampade pa Turkiets sida som en gang skulle bara sa rik skord, var redan ned- mylladt i hennes barnsliga hjarta.
Hon borjade snart mot Ryssland.
Det var jubel och glada forhoppningar, med framgang forsoka sig som " djurdoktor " pa forald- nar den engelska flottan afseglade till krigsskadeplatsen.
rarnas gods, nmen hennes omsorger inskrankte sig ej till Men gladjen blef af kort varaktighet.
I segerjublet ofvcr djurvarlden.
Aldrig var hon gladare an nar hon fick slaget vid Alma blandade sig ett skri af harm och for- g&amp; moderns arenden till sjuka och fattiga i trakten, och bittring vid underrattelsen om de lidanden, som drabbat utom mera materiella gafvor rymde vanligen den lilla Englands tappre soner i det frammande lanclct.
-- - ---- - - - -- - - - - -. '
.
.
.
- p ...
P J uvel- Guld- ' &amp; Emaljatbeten DAVID A N D E R S E N Compe e~e * e~~~eeee~oeoeo~~ee~e~~oeeeoee~eeeeeee~eeeeeeeeeeeeee e e i Aberopa, alltid annonserna!
De storsta forsummelser hade begatts med afseende pa utrustning o c h proviantering.
De sarade dogo i hundra- tal i brist pa lamplig vard.
Bristen pa lifsrnedel, forbands- artiklar, klader o. s. v. var rent af skriande, lakarkaren var alldeles otillracklig, och vid lakarnas sida stod blott en skara manliga oofvade sjukvh-dssoldater.
Dessa oer- .horda missforhallanden framtradde sa mycket bjartare vid jamforelsen ined hvad de andra nationerna gjort for sina sjuka .och sarade.
De franska soldaterna skolfes med storsta omsorg- och skicklighet af barmhartighetssystrar, medan de engelska forblodde i brist pa det allra nod- vandigaste, En af de f6rnamsta engelska tidningarna gaf luft at hela landets rattvisa harm och fortrytelse genom att i sina spalter infora foljande vadjan: " Finns det da inga behjartade kvinnor ibland oss, skick1,iga och villiga att g5 ut och varda de sjuka och lidande soldaterna pa Skutaris lasarett?
Aro inga af Englands dottrar i denna tid af yttersta nod redo till ett dylikt barmhartighetsverk.
- - - MAste vi sta s2 langt tillbaka for Frankrike i sjalfuppoffring och hangifvenhet, nar det galler ett verk, hvilket Kristus sa tydligt valsig- nar sasom gjordt till honom sjalf:) ' Jag var sjuk och I besokten mig.))
Uppropet i T h e T i m e s hade, som man kunnat for- utse, Asyftads verkan.
Mr Sidney Herbert, som stod i spetsen for krigsdepartenientet, ofverhopades enligt sin e- gen utsago af anbud fran " fina damer, som inte ha .na- got begrepp om hvad ett sjukhus ar eller hvilka plikter.
de .ataga sig. "
" Om man ", skrifver han, " slappte los en skara kanslofulla och svarmiska damer pa mil it ar sjuk hu^ set i Skutari, skulle de troligtvis efter ett par dagar bli korda pa porten af styresmannen, som de ej skulle un- derordna sig utan blott ga i vagen fxjr. "
Med en dylik kritiklos och oviiderhaftig valmening var ju saken foga betjanad.
En och annan af de sokande skulle visserligen kunna f o s t r a s.
till varfvet, men hvar fanns den, som kunde ordna skaran, stalla sig i spetsen for det hela och undervisa dem som verkligen kunde an- vandas.
Mr Sidney Herbert kande visserligen en person, som kunde vara skickad hariill, och dock tvekade han lange att framstalla sin fraga.
Han visste, att hon skulle satta sitt lif pa spel och att det stora flertalet skulle se nagot oerhordt i att en fin kvinna reste ut bland kri- gets fasor for att varda simpla.
soldater - men noden var skriande, och slutligen skref mr Herbert till Florence Nightingale, " den enda kvinna i England ", som han an- sag vara situationen vuxen?
', och fragade henne om hon ville organisera en utvald kar af sjukskoterskor och af.
resa till krigsskadeplatsen.
Detta hef, som skrefs den 15 oktober 1854, korsade ett fran miss Nig ' htingale, dari ' hon just samma dag erbjod sig att resa ut.
.
* * ' * Ej fullt en vecka efter sedan dessa bada bref iledskrif- vits stod Florence Niglitingale fardig att med en liten skara pa trettioatta sjukskoterskor afresa fran London.
Endast nagra fa vanner stodo p i plattformen for att saga henne farval, men den ovanliga beskickningen hade dock i hela landet vackt.
ett utornordeiitligt uppseende.
Han och speglosor hade vankats saval privat som i skamttid- ningarna, och mangen ryckte ofverlagset pa axlarna At dessa kvinnor, som tilltrodde sig skota soldater, nar de inte ens kunde skota ett lindebarn, men a andra si- dan funnos manga, som med beundran och sympati foljde " The Angel Band ' ', som de kallats, pa dess vag- samma fard.
Med s a m t frisinne hade Florence Nightin- gale bland ' mangden af sokande utvalt dem hon ansag lampligast utan att fasta sig vid hvilket rel4gionssamfiirid de tillhorde.
Man hade r p a t pa katolicism och puseyi- tisrn, och prasterna hade flerstades stallt sig fientliga.
Det berattas att en af belackarna vandt sig till en prast- man for att fraga till hvilken sekt miss Nightingale egent- ligen horde.
Men denne, som gillade hennes brist pa partisinne, svarade helt slagfardigt: ') Hon hor till en sekt som 01yckli.gtvis ar mycket sallsynt: den barmhhrtiga sa- maritens. ')
Dagen fore det stora slaget vid Inkerman och fyra dagar efter slaget vid Balaklava anlande Florence Nigh- tingale med sina skoterskor till Skutari.
" Innan de flesta af hennes gelikar skulle haft tid att packa upp sina koffertar ", skrifver en minnestecknare, ') stod hon ansikte mot ansikte med en uppgift, som i om- fattning och forfarande allvar soker sitt motstycke ".
Hvart ogat sag radde elande oeh forvirring pa det ofantliga militarsj u khus .. Febersjuka och sarade lag0 tatt sammanpackade, och det allra nodvandigaste fatltades till deras vard.
De sarade hade ofta fatt ligga i sitt blod flera dagar utan att nagon hunnit spjala eller fs6r- binda dem, de vor0 ofverhdjda af smuts och .ohyra, hungriga och torstiga, uppgifna af plagor och umbaran- den.
Utanfor fonstren lago doda hundar i forruttnelse- tillstand, och kolera samt giftiga febrar harjade fruktans- vardt.
Som sagdt intriiffade dage,n efter sjukskotgrskornas an- komst ett nytt sto,rt slag, och det redan forut 6fverfyllda sjukhuset fick mottaga annu en sandning sarade och do- ende.
Under de forsta dagarna kunde Florence Nightin- gale fa vara pa staende fot tjugu timmar i strack for att taga emot de nyanlanda, ge order At skoterskorna samt ofvervaka de ohygligaste operationer, dar hennes.
narvaro behofdes for att ingifva mod och trost, och om natterna satt ho-n timvis vid de doendes baddar f6r att med sin kvinnliga omhet eller med religionens trost mildra vagen genom dodsskuggans dal eller mottaga de sista hals- ningarna till de kara i hemlandet.
En af dem, som under denna tid stodo vid hennes sida, skrifver haro,m: ') Ju mera fasansfullt ett fall ter sig for alla sinnen, d e t o sakrare kan man vara att finna hennes smarta gestalt luta sig ofver patienten, hvilken hon hjalper pa alla,, satt sRm sta henne till buds och sallan ofvergifver, forran.
d %en gjort slut pa hans lidande. "
Det inflytande miss Nightingale utofvade pa soldater- na var utomordentligt stort.
Hur svart lidandet eller det yttre betrycket an var, hande det aldrig att en soldat i hennes narvaro.
lat undfalla sig en svordom1 eller ett ohyfsadt uttryck, och de sjukas hangifvenhet for henne var sa stor att d.e plagade kyssa hennes skugga, nar den ' H A S S E L B A C K E ' ' I P l a n t a g e - K a f f e b r a n n e r i e t, blandning rekommenderas som e f f utmlirkt godf ddika fesska ffe.
Humlegardsgatan 20 - Stockholm.
Rikst.
36 GS.
Allm.
54 41.
foll pa sjuksalens vagg.
Nar likarne gatt sin sista rond och morkret sankt sig ofver det ofantliga sjukhuset, syn- tes " the lady with the lamp " sakta skrida fram genom korridorerna, och de doende forsokte vanda pa hufvudet for att uppfanga en glimt af henne, som med ratta, blif- vit kallad " sjukhusets angel ".
Men Florence Nightingales uppgift inskrankte sig ej till sjukbaddarna, det kom pa hennes lott att astadkom- ma en fullstandig organisation af hela det stora militar- sjukhuset.
Redan kort efter sin ankomst fick hon till stand ett tillfalligt kiik, som kunde forse soldaterna med ordentlig mat.
Darnast kom turen till en tvattinrattning, till anskaffande af folrbandsartiklar, m. m.
Da de pengar hon medfort vor0 slut, skref hon hem till England efter mera, och drottning Victoria sjalf satte sig i spetsen for insamlingen.
Sa kom vintern med sin starka kold, och samtidigt tog koleran ny fart.
Soldaterna forfroso sina lemmar, och dodliQheten steg till sextio dodsfall pa en enda natt.
Bland de doda vor0 ocksa manga lakare och sjuksko- terskor, och Florence Night ingale foll sjalf offer f6r en haftig feber, som ingaf starka farhagor for hennes lif.
Da hon kommit pa battringsvagen, payrkade lakarna pa det bestamdaste att hon skulle resa hem for att atervin- na sina krafter, men intet kunde forma henne att lamna den post, dar hon annu ansag sig kunna gagna.
Andtligen ' kom da fredsslutet, som innebar ett stort nederlag for ryssarna, men annu langt sedan freden var sluten lago manga sarade kvar p5 sjukhusen, och Flo- rence Nightingale tankte ej pa hemfard innan det sista sjukhuset stangt sina portar.
Vid sin hemkomst mottogs hon med storartadt jubel, men hon undandrog sig all offentlig hedersbevisning och onskade blott.
att ostord f&amp; atervanda till hemmets hagn, dit hon ocksa lyckades an- landa under strangaste inkognito.
Emellertid onskade det engelska folket gifva henne ria- got bevis p i sin ' granslosa tacksamhet, och man anord- nade darfor en nationalinsamling, i hvilken sarskildt trup- perna togo verksam del.
Summan, som st.eg till narmare 900,000 kronor., ofverlirnnades till miss Nightingale att anvanda efter godtfinnande.
Naturligtvis anvande hon denna nationens hedersgafva till framjande af sitt lifsverk.
Ur fonden bekostades allra forst en monsterutbildnings- anstalt f6r sjukskoterskor vid S: t Thomas Hospital i Lon-.
don samt en laroanstalt for barnmorskor.
De tva ar Florence Nightingale tillbragt pa krigsska- deplatsen hade forvandlat henne fran en blomstrande ung kvinna till en bruten sjukling.
I borjan hoppades hon dock att fiillstandig hvi,la skiille aterstalla hennes krafter, men tiden led och hoppet blef allt svagare.
Snart stod det klart for henne sjalf och alla andra, att hennes ater- staende lif skulle bli bundet vid sjukbadden.
Det var en hard dom for den, som brann af manniskokarlek och verksamhetslust, men det mod, som aldrig svikit i farans stund och i dodens narhet, visade sig kunna hjalpa hen- ne att utan klagan bara denna harda prohing.
Hon sag rundt omkring sig invalider, som i.
kriget mistat sin halsa och sina lemmars bruk; om de utan knot kun- e de bringa fosterlandet sitt offer, skulle hon da inte kuri- na det?
Och att inte mer kunna ga eller resa omkring behofde pa intet vis innebara en standig overksamhet.
Hon hade ju sina tankar och sin penna.
Och fran Pio- rence Nightingales sjukrum utgingo kloka karleksfulla tankar, som sattes i verket af andra, och den ena bro- schyren efter den andra lades i tryckpressen for att stod- ja och gagna allehanda foretag till lidande eller forkom- na manniskors hjalp An gallde det de sanifara forhal- landena i Indien, an sjukvarden i fattiga engelska hem; an fattighusens gamla, an de spada barnens skotsel.
Mai under allt detta glomde hon hvarken sin gamla karlek: soldaterna, eller sitt lifs vackraste drom: genomforandet af en forbattrad sjukvard saval i krigs- som i fredstid.
Och denna drom har ju pa ett sallsynt satt gatt i uppfyllelse.
De reformer, for hvilka Florence Nightingale verkade, ha spridt sig ofver hela den bildade varlden.
Hennes inflytande torde vasentligen ha spelat in vid stiftandet af Roda Korset, som nu omspanner en stor dc1 af jorden, och saval under det fransk-tyska kriget som i den stora inbordesfejden i Amerika togos de erfarenhe- ter hon vunnit i ansprak.
Ar 1907 hedrade konung Edvard den 8ttiosjuariga damen genom att tilldela henne " The Order of Merit ", en af rikets allra fornamsta ordnar, hvilken endast utde- las for utomordentliga fortjanster i falt eller till sarskildt framstaende konstnarer och vetenskapsman och hvil- ken aldrig forr tillfallit nagon kvinna.
Redan forut ha- de hon mottagit Jerusalemsorden och Roda Korset, v5rei1 1908 utnamndes hon till hedersborgare i London.
De langa sjukdomsaren, som fjattrat henne vid bad- den, synas icke kunnat bryta Florence Nightingal d es an- dekraft eller helt harja hennes forna skonhet.
Man sa- ger att hennes yttre foga forandrades med Aren utan att hennes ansikte annu i den sena Alderdomen var sallsynt vackert och hennes hy ungdomligt skar.
W~inu vid flere och W o ar foljde hon med sin forna ifver dagens hiin- delser, sarskildt .dem som berorde sjukvarden.
Tidningar .. na formaler, att hon pa allra sista tid&amp; var blind och saledes an mer isolerad fran den yttre varlden, som al- drig agt nigon storre dragning p5 hennes ansprikslosa natur.
NU aro fjattrarna losta och det langa offret p&amp; fader- neslandets och manniskokarlekens altare fullbragt, men Florence Nightingales namn ar for alltid inristadt pil hi- storiens blad sasom en af de storsta och adlaste Kviil- nor var tid har att uppvisa.
finny Ekenstierim.
- P O godheten!
det finnes i varlden sa mycket talurig, skarpsinnighet, klokhet, kvickhet, genialitet, virtuo- sitet ', men godhet - akta, enkel, gudomlig godhet!
!
- Hvar finnes den?
Bnlder ar dod.
Ilen gadc ar dod!
darfore grata annu alla vasen sa m h g a bittra tarar.
Det vore ej sa, om godheten vore viildig pa jorden.
385 D A G N Y.
- De kvinnliga filosofie kan- didaternas stallning.
P A senare tiden har fragan om de kvinnliga filoso- fie kandidaternas stallning som larare borjat dryftas afven af icke direkt intresserade personer, och detta har foranledt mig att med dessa rader belysa den och fasta uppmarksamhet darpa.
Flickornas uppfostran staller sig redan fran borjan mycket dyrare an gossarnas, beroende darpa att staten, som bekant, val tagit om hand gosslaroverken men icke flickskolorna, hvarfor afgifterna dar bli drygare.
Detta formarkes naturligtvis tydligast pa hogre stadier; pa gym- nasialstadiet exempelvis ar arliga skolafgiften for gossar omkring SO kr., for fli.ckor 300: - Resor, inackorde- ring och klader stalla.
sig lika dyrt for flickor som for gossar.
Hvad utbildningstiden fore studentexamen betraf- far, blir den vanligen langre for flickor an for gossar, for de forra i normala fall elementarskola jamte 3- eller 4-arigt gymnasium, for de senare 9 klasser.
Om de fort- satta sin utbildning och studera vid hogskola eller uni- versitet, asamka studierna i och for sig de studerande lika stora kostnader, vare sig de aro manliga eller kvinn- liga.
Nu tycker man forstas, att nar de manliga och kvinn- liga ' filosofie kandidaterna ha precis samma utbildning och denna utbildning for de kvinnliga varit vida dyrba- rare an for de manliga, borde naturligtvis for samma kompetens och samma arbete lonen vara densamma.
Men for nagon tid sedan syntes i tidningarna en notis, att sakkunniga skulle tillsattas for att utreda grunderna for kvin- nors befordran sasoni larare och bestarnn~andet af deras 1o- ner.
Nu fragas: Hvarfor skola andra grunder laggas for de kvinnliga lararnas befordran an f&amp; de manliga lararnas?
Och behofver man narmare utreda det begreppet, att for lika arbete och for lika kompetens bor lika lon erhallas?
Vid samskolorna och flickskolorna har denna frliga ordnats pa ett allt annat an tillfredsstallande satt.
Enligt de senaste bestammelserna .jamstalles namligen en kvinn- lig filosofie kandidat med .profar i kompetens och lone- formaner med seminariebi.ldade lararinnor.
Lat oss i korthet jamfora deras.
utbildning.
Intradmfordringarna till exempelvis Privata lararinneseminariet i Lund aro att ha genomgatt 8-klassig elementarskola.
Kursen vid semi- nariet ar 3-arig.
En filosofie kandidat har i regel efter elementarskolan genomgatt ett 4-arigt gymnasium och stu- derat 4 ar vid ett universitet; dartill har hon att genom- ga ett ars profarskurs, innan hon blir jamstalld med ' en seminariebildad lararinna.
Lonen blir da 1,400 kr., och hon ager s. k. hogre.
kompetens.
En kvinnlig filosofie kandidat utan profar har dare- mot, ' ingen kompetens &amp; 99.
Efter slutad elementarskole- kurs har hon, s h o m namnts, i regel anvandt 7 i 8 Ar p i sin utbildning, och trots detta ar hon icke jamstalld med en elev fran ett 3-arigt seminarium^!!
Lonen blir d2 1,200 kr.
I manga fall - kanske de flesta - har hon ' ' ' ' ' ' studieskulder, och man inser latt hur lan@ denna lon racker till att betala rantor.
och amorteringar o. dyl. Foregaende ars med jubel ' mottagna lonereglering var i sanning ett bakslag for hela kvinnororelsen, i det dari bestamdt uttalades en undervardering af det kvinnliga ar- betet.
Mellan manlig och kvinnlig larare med samma kompetens gjordes namnligen den skillnaden, att kvinnlig filosofie kandidat med profar far sasom ordinarie i forsta lonegraden 1,500 kr., .en manlig daremot 3,000.
Om dessa f,orhallande fortfara, kommer icke den kvinnliga lararekaren att besta af lararinnor med akademisk bild- ning, ty de flesta fonredraga val den kortare .och mindre dyrbara utbildningen, och.
de svenska kvinnorna, som sa lange haft tilltrade till universiteten, bli nu .i foljd af eko- nomiska forhallanden ater utptangda fran dem.
.
notiser frkn ' Tyskland.
E n af fragoina vid det tyska protestaniiska kvirhofor- bundets nyligen hallna allmanna mote 1 Koblenz gallde flickorilas tilltrade till de kussionen ledde till antagandet af en tet, pa samma gang det forklarade sig inse en del dar- med forknippade olagenheter, uttalade sig for ligt antagande af kvinnliga elever vid de hogre laroverken a sadana orter, dar ingen motsvarande skola funnes.
- - - I Halle har magistraten beslutit anstalla en lig bostadsinspektris med en ' begynnelselon ' af 2,400 Mk.
och slutlon af 3,600 Mk.
- - Foreningen f.or kvinnans och industri har uppgjort en for aflaggande af masterprof som skulle sta oppen for te i yrket vilja forvarfva de foreskrifna kunskapei-na.
Den tid af sex veckor med 24 undervisningstimmar pr vecka, och afgiften.
ar beraknad till 10 Mk.
Redan nu i augus- ti borjar i .Koln den forsta kursen i enlighet med den- na plan.
-, \ n,$ S. Sbd.
Utbildningskurs for socialt arbete.
Centralforbundet for socialt arbete amnar under instundande lasar i Stock- holm upprepa sin under senaste aret med framgang ge- nomforda utbildningskurs for praktisk verksamhet i det sociala arbetets tjanst.
Planen torde icke vara obekant for Dagnys lasare, vi ha redan varit i tillfalle ' att redo- gora for densamma.
Vi vilja dock ytterligare papeka att kursen, som ar ettarig och varar fran 1 okt.
till 15 ju- ni, afser att genom praktisk och teoretisk undervisning utbilda personer till bostads-, hemarbets-, barnavards- inspektion, till socialt arbete i fabriker o. d. Anmalnings- tiden utgar den 1 september.
Anmalningar goras till C.
S.
A: s byra, Lastmakaregatan 6, Stockholm, dar nar- mare upplysningar lamnas. '
Normal-, Skrif- och Kopie-Black, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkandt som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter latt, kopierar utmarkt, bildar ej bottensats, ar mycket hallbart och an- griper ej pennan.
.
(: r,.)
;.
!
&lt;.
&gt; \.
[
.
.
.
Hedvig Charlotta Nordenflycht.
.
v..
Af Kerstin Rathsman.
(Forts. fr. foreg.
nuinmer.
: Vid 23 ars alder var hon saledes for andra gangen anka.
*) Det blef for mycket for hennes krafter - sorgen brot hennes halsa och hon nedlades pa sjukbadden.
I tre manader stredo lif och dod om henne, ty hennes starka temperament och lidelsefulla sjal ville icke fort- satta en tillvaro, som icke langre agde nagot varde for henne, sedan den alskade gatt bort.
Hon berattar darom i sina minnesblad: " Min sorg var obeskriflig.
Alla sinnen forstordes och kroppen kastades i yttersta elande, slag, daningar, manga tillstotande sjukdomar, nattvak och en tankstrid utan hvila vor0 dock icke maktiga att utslacka ett lif, som varit sig sjalft en odraglig plaga ".
Slutligen segrade lifvet, och efter elfva, veckors lang sjukdom Atervande hon ensam till Stockholm, bruten af olyckor och i.
stort behof af andlig hvila.
Hon valde en liten undangomd stuga pa Lidingon till bostad.
Dar grafde hon in sig i sin otrostliga sorg, flydde allt umgange och alla vanner under ett Ars tid.
Hennes anonymt ut- gifna " bedrofliga sanger " ur " Den sorjande Turturduf- van " stamma fran denna sorgens tidpunkt.
I en af dem klagar hon: ' Min Och Till Star lefnadslust ar skuren af, doden ar min langtan, dig, du morka, tysta graf, all min trangtan.
Du arma, omma hjarta!
Kan ej den bittra smarta,.
Som tar dig utan matt, Dig ge sa dodligt skott Att lifvets trad ma brista - Och adla sjalens gnista Sitt fangehus ma mista.
.
.
I hemmet omgaf hon sig blott med sorgliga min- nen, prydde vaggarna med dystra bilder och fordjupade sig alltmer i sitt lidande.
Henties lycka hade varit hel och.
djup, hennes sinnen hade druckit djupt ur sallhe- tens bagare, och sa kom plotsligt doden och ryckte den brutalt undan hennes lappar.
De stora sorgerna och haftiga striderna hade tidigt mognat den unga kvinnan, hvars sjalslif vaxte och gaf rik naring At det ofverfulla hjartat.
Hennes kroppsliga krampor och i synnerhet gik- ten tilltogo dock ' under detta ensamhetsar i sa hog grad, att hon tillraddes att soka lakarevard i hufvudstaden.
Hon flyttade da till Stockholm och atervande endast tid- tals till landet.
Fran denna tidpunkt kan man tala om hennes rykte som skaldinna.
I ett slag efter hvarandra kommo nu " Qvinligt tan- kespel " 1744-50 (i fyra haften), poemet " Den fralsta Svea " m. fl.
Hon kallades Herdinnan i Norden, och " Enligt nagra uppgifter (Hamrnarskold) skulle aktenskap ingatts mellan fru Nordenflycht och Tideman.
Detta torde emel- lertid bevisligen ej vara med forhtlllandet ofverensstammande.
hennes namn och rykte nadde afven frammaxie ianJer.
Hon korresponderade med den tidens rarde och filo3~.
fer och samlade kring sig ett sallskap af vittra n2fi, k m s medelpunkt hon blef.
Ett ordenssamf und, Tankebyggar- ne, hade bildats, till hvars 34 medlemmar de tf11 huEid- staden nyanlanda Creutz och Gyllenborg sam: hennes ~GL- sin Carl Klingenberg afven raknades.
Hon bkE s_? *; i:.
: sjalen i dessa sammankomster wh kallades af c c.
&amp; I x nie.
De utgafvo nu tillsammans en del dikter ock srrti-a rer, " Vara forsok " och " Vitterhetsnojen ".
thcier kek.
denna tid iorflot hennes lif famligen lyck !igl, om iisi cic ekonomiska bekymren icke ville slappa henne, och 1io1i fick skrifva mangen valtalig bainskrift f&amp; ati ci2.
m 5 d5 erhalla understod fran tronen.
Gustaf HI1 gaf heiin~ som kronprins ett arligt understod, kvilket n&amp;cZ sk t;?:.
raddade henne fran de mest ofverhangande nikiagsk- kymren.
Dock andra olyckor tillstotte.
Det bze ks2.
bebodde nedbrann 1451, hvarvid en stor dei af hennes skrifter bldvo lagornas rof.
Med knapp nio&amp; kmn l m radda sin gamla moder; hon fick sjalf bara henne c;; cict brinnande huset.
En annan forlust, som grep he~ir~r: djupt, var Klingenbergs dod, ty i honoa miste I m i r e: i god radgifvare och ett palitligt stod.
I e2 de!
sorgediii.
ter och herdebref klagade hon sin sorg.
Samfundet Tankebyggarorden upplostes a.ks: zriigeii, men dess ypperste medlemmar kvarstodo och Saxadrtt ~i; cl- lan dasa knots nu allt fastare kring Urack, h - x ' s k- hag och fina alskvardhet tjuste dem alla.
Tiiisixmax utgaifvo de " Vitterhetsarbeten utgifna af ett samhXt .i Stockholm ", (1759-62), hvarmed en niy skalaekoiist, dw.
gustavianska, foddes i vart land.
Fru Ncrdenflyclit ski-2 ': ' dar sin beromda " TAget ofver Balt ", en dd h6@2~ii: oden eller melodiska visor samt Sveriges forsk ncve: ' ll " Frojas Rafst ".
Tjusande dikter, sanger ofver 81stiider.- na, beromda satirer och vardiga oden af hennes v2nrim, Creutz och Gyllenborg, utFyllde dessa litterara lik&amp;, Man lyssnade med hapen undran till dessa toner, hl !.~- kas klang trangde ned till de djupaste Pagre~ incz c k samhallsklasser.
Vart lands manliga skonhet, d s s st-rkc motsattningar af sommar och vinter grisades har i toniga och valljudande sanger af en dittills oana:?
$ ~ s - ning.
Men afven allvarliga dagsfragor syss&amp;sz % krr Nordenflycht, och hon sokte ofta i s h konst losa desses problem.
Ett af sina markeligaste poem 99Fa.u- ?,tlzrcLs Forsvar ', sk ' ref hon som svar pa ett bref fraz 3.
J.
%a; 8- seau till d ' Alembert, hvari denne teoretiske u p s $ ~ s k 2 ~ frankanner kvinnan forstand, smak, lardom ock s~ ", !iic- gafvor.
I sin svarsdikt omsom satirisk, omsoz~ cz.-iC: soker kon genom uppraknande af alla kvinm3azx3 ixli- ka inom konst och litteratur d e r hvilkas dygder p i et; eller annat satt gjort sig gallande inom historien, vetler- lagga kans pastaende.
Och hon skider med cn kvinixi~: sanna kansla for vart kons felaktiga Sedomcazde, utzri?
!.
, gripen af.
den sak hon forfaktar - kvinnans .-.
erennande inom.
samfundslifvet.
I Stockholm bodde hon till 176 ' 2,.
men ": tillraddes da af lakare att soka sig en lugn tillflyktsoft pa landet, ty.
.
hennes halsa var fortfarande vacklande.
Det kan tyckas som om hennes lits profningar hu &amp; o nog, som om de .forluster hon lidit inom .karlek och vanskap tillrack- ligt rensat och profvat hennes hjarta fran sjalf,viskhetens begar, men den storsta af alla sorger, den, som skulle.
bryta henne och skara af lifstraden, aterstod annu.
Som gafva erholl.
hon af grefvinnan Brahe ett litet torp vid en vik af Malaren mellan Sjso och Sko egen- domar, h~ilket hon gaf namnet Lugnet.
Har redde hon sig ett nytt hem i hopp att finna hvila och l u g n for sina hetsade nerver och aterfa sjalens jamvikt.
I ett kva- de uttalar hon denna forhoppning: ", Lugnet.
Langt fran den storm, som varlden skakar, I Lugnet jag min hydda fast; Med gladjen som mitt hjarta smakar Naturen fagnar dar sin gast.
Dar skall den strid hos mig forsvinna, Att vara vis och icke nojd, Nar jag med stilla sjal kan hinna Att le at varldens gyckel-frojd; Forakta lyckans falska smycken Och fly de blindas manskotycken.
Pa stranden der mig boljan kastar, Ett ringa gods sig bergat har: Jag med dess latta borda hastar I Lugnet, dar jag andan drar.
Dar skall mitt lif af nojet naras, Dar skall min notta lefnadstrad Utaf en vanlig Parque afskaras Och rona hennes sista nad.
Dar skall mig jorden hvila lata Och nagon v a n vid grafven grata.
- af ' lugnet blef intet.
Redan aret fore sin Men ack flyttning fran Stockholm hade hon dar sammantraffat med en ung man vid namn Johan Fischerstrom, hvilkens man- liga skonhet och sallskapstalanger darade henne.
Han var da 26 ar, hon 43.
Saledes i den for kvinnan sarskildt farliga aldern, da hennes mogna forstand och erfarenhet af lifvet ge hennes kanslor dubbel styrka och dubbel in- tensitet, nar hennes sinnens samlade fullhet nastan brista under det spanda trycket, da moter hon en man, hvars fangslande yttre drar henne med lidelsens valdsamhet och blir hennes ode.
Och ar det icke alltid sa - ju helare en kvinna ar, ju fullkomligare hon ger sig med kropp och sjal at en kansla, dess storre blir.
hennes lidande, dess mindre blir hon forstadd och alskad.
Fischerstrom var till yrket agronom, och det tros att fru Nordenflycht spelat stor roll i hans utnamnande till arrendator af Sjo " egendom, pa samma g5ng som hennes val af Lugnet berodde p&amp; hennes onskan att vara i hans narhet.
Darmed ma hafva varit hur som helst - visst ar dock, att de umgingos dagligen, och att man ofta den forsta tiden sag en roddbat glida hot Lugnets strand och dar valkomnas af en vantande kvinnogestalt.
Vanskapen of- vergick snart fran hennes sida i en flammande lidelse, som man tror delvis besvarad af Fischerstrom, hvilken ' - l.iystd: \ dfdp.
f&amp;.
henna kanst .iQf$~s~illG: ' ' ', Ban.
', P.
_ 1.
.. s var dock redan forlofvad, 6th han erbjod sig att bryta denna .- iii ' -: forbiid&amp;e, " ill ' e hon ej mottaga hans offer.
Oro och tvifvd tyckas ha hemso '.
henne fran - .. forsta stund.
I en fortjusande dikt ' ~ ~ i h.
h till.
r.
.. Adil, *.
klagar hon sin; misstro att icke vara tillackligt alskad, att icke f % helt: och: fullt hvad hon ger, och hon.
genomgar i Hildui-s veiop kvinnohjartats Angest infor karlekens oba standighet.
,. '
, Hon sjunger: Det spada karleksbarn sa lindrigt bor bemotas, Sa noga ' aktas vill, sa omt och varsamt skotas Det af intet ' rors, ett solgrand intryck gor, Af kold, af minsta pust det rasar eller, dor.
Jag fruktar: ' ack, du vet, hur vidt min tanke svafvar!
Du ar af omkan rord, men ' karlek - ack jag bafvar!
Af adelmod, af dygd du ommar Hildurs qval, Forkunna mig din dom, lat doden bli mitt val!
En laga af den art, som Hildurs hjerta branner, En sjal, som fint och starkt och ' omt och haftigt kanner, Ej lonas med en eld, som skyldigheten gor, Den tacksamhet till karlek icke hor.
.
kalla.
Till Fischerstrom har hon agnat ett poem som tydligt ' talar om hen-nes lidande infor hans forlofning.
; '.
Hvad har jag sett?
Hvad gruflig plaga?
Hvad nya amnen for mitt qval!
Hvad olja pa min olycksliiga!
.
Hvad ode for mitt hjartas val!
De ogon, som af omhet brunnit,.
.
Som ha mitt lif, min dod i sig.
.
Ha nyss af ' sorg och saknad runnit -.
For hvem?
Ack, for en ann an mig - Som alltid hos stora andar ar det kring sitt eget.
sialslif h&amp;nes lyra strangas: karlek, omhet, sorg, svart- sjuka, klagan - pa hela skalan af hjartats toner spelar den ..
Man far i dessa strofer en aning om det brannan- de, lidelsefullt smartfyllda lif hennes sista lefnadsar voro.
Kroppsliga plagor.
kornmo nu till och fjattrade henne, under ett helt ar vid sjukbadden.
Utom stg af sorg och lidande sokte hon i en fortidig dod gora slut pa sina kval, och det sags att ett misslyckadt drankningsforsok var orsaken till den haftiga forkylning, som andade hen- nes dagar.
Hon dog af vattusot, adragen under hennes sjalfrnordsforsok.
" Hon mottog ulan fasa alla forebud af en snart tillstundande forvandling ", skrifver Fischerstrom.
Den 28 juni 1763 afled hon p i Lugnet.
Hon ligger be- grafven i Skoklosters kyrka.
.
Darmed afslutades ett ovanligt rikt och gifvande h i n.
nolif, hvilkets fulla uppskattande nutiden forst kan fatta.
Fru Nordenflycht kampade med sitt eget lif for det rat- ta och forsokte framfor allt att hoja kvinnans mannisko- varde, for hvilket vi aldrig kunna vara henne nog tack- Samma.
Hon svek aldrig sina idealer, +ar sig sjalf trogen i med- och motgling, hvarjamte hon i sin person forena- de kvinnans alskvardhet och behag med ett klart tankan- de och rent sinne.
Hon var en kvinna, som vi kunna vara stolta ofver och aldrig bor glomma.
Tre foredrag Nordiska skolmotet.
A tt i Dagny referera alla de manga intressanta foredrag, som hollos under det nu afslutade Nmdiska skolmotet i Stockholm, forbjuder sig af manga skal.
Vi ha endast kunnat gora ett urval, hvarvid naturligen en hel del be- tydande saker maste forbigas.
I den ofversikt af skolmo- ' tet, som lamnades i foregaende veckas nummer, berorde vi emellertid flere af de viktiga fragor, som varit fore; vi vilja till dessa i dag foga en redogorelse for froknarna Ida Falbe Hansens och Marie Louise Gagners tvannefb relasningar om " Hvarfor vore Nabolandes Sprog bor lases i Skolen, og hvorledes " och " Nagra synpunkter rorande larareratt och larareplikt.
Biograffragans lage " samt skolinspektor U..
Woldikes foredrag om " Skolen og det seksuelle Spijrgsmaal ".
Froken Falbe Hansen.
borjade med att omnamna den nya skolokdnning, som for 5-6 ar sedan infordes i Danmark och hvarigenorn ett nytt led tillfordes skolan, namligen m e l l a n s k o l a n.
Meningen var att elev fran folkskolan skulle i Il-12-arsaldern kunna ga ofver till mellanskolan.
Denna skola ar emellertid belamrad med tva, tre till fyra frammande sprak.
Detta var man tvun- gen till for att uppna det mal mellanskolan har uppstallt: att gora eleverna mogna till att upptagas i gymnasiet.
Att detta ar hogst olampligt kan ingen tvifla pa, yttra- de talarinnan, men begynna med frammande sprak fore l l-12-arsaldern kan man pa den andra sidan icke, d5 mellanskolan skall bygga p i folkskolan, som icke upptar frammande sprak.
Det ar alltsh icke af pedagogiska, utan af praktiska, man kan saga demokratiska grunder, som det har blifvit som det ar.
Den fragan har da helt naturligt har och dar uttalats: Bor det icke ocksa i den allmanna folkskolan Iasas frammande sprak?
Och samti- digt harmed har den fragan framkommit: Bor icke folk- skoleseminarierna ge undervisning i frammande sprak?
Krafvet harpa har i Danmark blifvit sa starkt, att det sa- kert icke mycket langre kan tillbakavisas - och troligen blis sa ocksi snart forhallandet i de andra nordiska lan- dana, tillade froken H.
Denna fordran, fortsatte hon, har emellertid blifvit energiskt gendrifven.
Det har sagts: Hvad skola vi med de frammande spraken?
Det ar ofverfl6dQt.
Var skola har kunnat ut- veckla sig rikt och kraftigt utan dem; i&amp; vi in dem, l&amp; pa vi fara att skolorna f6rlora sin nationella karaktar, och darmed star nationaliteten i sin helhet i fara.
Hartill kan man svara: Nej, det ar icke ofverflodigt, vi mindre nationer kunna icke gora nagot dummare an tro att vi aro oss sjalfva nog.
Vara forhallanden aro sma, och den fara, som ligger oss nara, ar den att sjalf- va blifva " smaskurna ", inskrankta, kortsynta.
Detta in- sag redan den gamle Odin.
Han sager i Havamal: En- dast det star till oss sjalfva att gora var synkrets storre.
Kunna vi icke med harsmakt utvidga vart landomrade, sa kunna vi utan svardslag utvidga vart andliga omrade, vi kunna tillagna oss de storre landernas kultur och darmed befrukta var egen.
Det ar erkannandet haraf, som har bragt vara larda skolor till att i hog grad lagga vikten pa kunskapen om de moderna landernas sprak och kultur.
Men ovillkorligen fragar man da: skall de hogre lagren endast vara de, som behofva utvidga synkretsen?
Bora icke de bredare lagren i alla afseenden lika myc- ket, ja mera, skonas for trangsynthetens faror?
Kan det vara nagot tvifvel om svaret.
Det var en tid, da folkskolan stod sa lagt och de lagre folk- ' e, a " BADET e e i klasserna vor0 andligen sa outvecklade, att det i&amp;, e h ~ m - de vara tal om sadant som att lasa ett frammande spi-&amp;k, kunde man blott bibringa de forsta mest elemerrtiira !m.
kapsgrunderna var man glad.
Men nu ar dCi icke s % langre; det danska folket har gatt utomordentligt och c2r- hordt framat under det sistforflutna arhundradet, ocli dc!
har de andra nordiska folken ocksa.
Ar icke d5 inne till att se ut ofver de andras granser?
Men skall det lasas ett frammande sprak i foiksltchn; da kan det icke vara tvifvel om, hvilket det skulle vnra: det ar grannlandens.
Nar det sages: VE 52. icke i i 5 till att lasa ett frammande sprak, sa finner jag, att den invandningen maste falla, nar det galler grandandens, ty det arbete, som behofves for att lara deras s p r a ~ i a i sa ringa i forhallande till det utbyte, som vifines.
TSnk blott hvad det vill saga att fa oppen vag till &amp; k; &lt; folks kulturvarld, och det kan ju ske langt fulisiiindigase nar det ar ett narbeslagtadt lands sprak, an hvac!
som nagonsin kan blifva forhallandet med ett aildcles friim- mande.
Den invandningen kan IIU goras: 3or dct icke hellre laras ett annat folks sprak, ett af v5ridssprikcn, se- som engelska, tyska eller franska?
Dessa landcrs kkrtur- omraden aro ju langt storre och rikare an riga?
af r !.
sma nordiska rikenas.
Ja alla nordboar maste naturligtvis, om de Zro ap.- riktiga, erkanna att de aro sma folk vid sidan af Get stora bildade Europa.
Det blef ocksi en g2ng for nigra er sedan sagdt i svenska tidningar, att man i Sverigcmyckct godt kunde ' undvara den danska kulturen ty de?
ktins lander, som voro storre och rikare.
Men vara grannlanders kultur har den stara fcrciei.
att den ar oss n a r b e s l a k t a d.
Vi I t 5 r s t E r ckii helt annorlunda, vi kunna bedoma den p % eeP ~ i; i l ~ ':: r.:::, fullare satt.
Den befruktar var egen kultur hd: t; n;::: r- lunda an de aflagsnare landens sprak och k u l t ~ r iiiii,i,~ gora det.
P3 70-80-talen hade den norska litteraiuren sixt ju- flytande i Danmark.
Jag vet oclrse att Ho !bcig S i i i ~ i mycket last i Sverige, men ingc~ svensk iisr cK: iiii kopierat Holberg.
Bekantskapen ' med grennikii6ci-=c: r litteratur verkar befruktande och sarnrnansnEl~z:: ~~~, i;:; - att p5 nigot satt upphafva det nationella.
P-.:.
&gt;e % Huru bora vi lara oss hvarandras sprak?
2~::.
forutsattningen for att detta skall goras p i t:.
f: -:: % bringande satt ar att vi icke skola anse de dika m-dis- ka landernas sprak sasom frammande.
Med go2 \ iija kunna vi ju forsta hvarandra.
Svenskar och dansIaar f5-r st2 hvarandra nastan lika sa bra som k o ~ e &amp; i~.
~ .. Xeil.
~an och jyllandaren, skaningen och stockholmaren.
Vi &amp; .oh icke anvanda f6r mycken tid for inkrandd.
Xdet Eiir.
undervisningen skall vara, att vi skola !ci !cna iiisa c,cl;.
.- forsta hvarandras sprak, men icke kurina tak o&amp; riint- va det andra landets sprak.
Det ar p2 iniet s % 12 %- vandigt.
Men vi skola folja med de skandinaviska iainder.
nas litteratur p2 originalspraket.
Det ar ju latt xulr-xx genom de manga billiga upplagorna.
Liksom vi i @ a;: .- mark ha m h g a goda och billiga bocker utgifna p5 S!
!, dendals forlag, sa kunna vi nu ifran Sverige crll&amp;i ': a 32 s. k.
" En-kronas-bockerna ".
Vi f2 i Danwark icke g: Crri- ma de svenska silngma.
Anda fran reormaolmens ia- gar ha vi haft en invasion af svenska sanger i Doiimarn hvars melodier sjunga sig af sig sjalfva in 1 1Cll~i.1 o y i t!
~.
Danmark ater b6r kunna tjana samma sak i Svrrge gt nom sina manga utmarkta dikter i berattandc Ionn.
Utom l i t t e r a t u r l a s n i n g sasom det friiiiista medlet vill jag Pill sakens beframjande ~ !VC: I toroida b a r n r e s o r inom grannlanderna och s. k. i L i T Z T C - u t b y t e.
D. v. s. en svensk larare undewisar p2 sitt eget sprak t. ex. en manads tid i en dansk sko!
;:, IIII- Arbeta for aregafan P I.
e BAD- TVATT- och ST R Y K I N R A T T N I N G
der hvilken tid hans egen skolundervisning hemma up- pehalles af.
en dansk larare, Ett narmare detaljeradt pro- gram kan naturligen icke har nu framlaggas.
!
sitt foredrag " Larareplikt och larareratt '?
framlade froken Marie Louise Gagner en ofversikt af den strid, som har i Sverige forts mot biograferna, en strid, hvari som bekant froken G. sjalf p % det aktivaste satt tagit del.
For sakens forhistoria samt hrr Clasons m .. fl.
i riksdagen 1909 framforda motion, som resulterade i en hanvandelse fran riksdagen till regeringen om att denna matte traffa effektiva foreskrifter till forebyggandet af det skadliga inflytandet af biografforestallningar sar- skildt pa barn och ungdom, hvilket redan torde vara Dagnys lasare bekant, lamnade talarinnan en utforlig re- dogorelse och ofvergick darefter till att granska biograf- fragan i ljuset af atskilliga andra moderna foreteelser.
, En af var tids mest allmanna affarsprinciper, framholl froken G., ar att lagga an.
pil den stora massan, pa mil- lionerna.
Priset p i artikeln sattes ned till ett minimum och gores darmed begarlig for massorna.
I sin kamp att na millionerna ha sluga affarsman kommit att tanka p&amp; barnen, man har upptackt barnens slantar, 10-oringar- ila, 25-oringarna.
Aro ej biograferna, Nick Carter-hafte- na, de s. k. Spielautomaterna med sin lotter.iprage1 exempel nog?
Men star saken sa, da ar det pa tid att de, som sko- la bevaka barnens intressen, foraldrar och larare, gripa in.
Och tanker man nu sarskildt pa folkskolornas barn, som minga ganger sta skyddslosa, d i ju foraldrarnas arbete hindrar dem att folja barnen dit de ga, lasa hvad de lasa, sa kommer ju uppgiften att till stor del laggas pa lararekaren.
Afven andra skal finnas for att larare- karen maste Ataga sig arbetet; den har de rikaste tillfal- len att iakttaga verkningarna pa barnen, just emedan ma- terialet ar sa rikt, och .den har sa pass mycken kunskap om barnets sjalslif, att den har ratt att ' krafva respekt for sina onskningar, da dessa klart och lidelsefritt framforas.
Hur skall man nu med afseende pa barnen stal- la sig till biograferna sasom f o l k n o j e, fragade talarinnan.
Skola vi rikta in var strafvan pa f&amp;- bud for barn i skolaldern att besoka den?
For sin del svarade froken G. harpa ett bestamdt nej.
For det for- sta darfor) att det blir omojligt att uppfatthalla ett s&amp;- dant forbud.
For det andra darfor, att det med ratla fran1 de hundratals fattiga hemmen, dar det mycket p2 grund af inneboendesystemet och foraldrarnas franvaro i fabriken under stor del af dagen inte ' finns nagon hem- lycka eller hemtrefnad, kan stallas den frigan: " Hvilka lika billiga och lattillgangliga nojen ge ni vara barn i stallet? "
Nej, det negativa arbete man pa biografomra- det miste utfora skall ej inrikta sig pa dylika bestam- melser, utan att fa till stand en kraftig, klok, mattfull censur, hvarigenom fran alla de forestalllningar,.
dit de sto- ra barnskarorna ha tilltrade) allt sadant uteslutes, son1 kan vara agnadt att bryta ned hvad skolan och hemmet bygga UPP- Man maste inrikta arbetet pa att fa till stand goda och roliga biografer, ej pil att forbjuda dem.
Och att det ar mijljligt att ordna goda biografer, det hade froken G. sjilf i sommar konstaterat, da hon besokte utstall- ningsbiografen i Dresden och Kosmosteatern i Leipzig.
Man hade hopp om att till hosten fA en biograf i Sfock- holm af samma slag som Kosmosteatern, tack vare en del konstnarers) ambetsmans, lakares och larares intresse for saken.
Talarinnan slutade med en vadjan till lararna att sta biogrrlfagarna bi med rad, nar det gallde att valja och.
0.
.
.
sammansatta program till barnforestallningar.
De ckulie darvidag genom sitt inflflande kunna utrdtta mycket.
Hvilka, ideer i fraga om passande amnen skulle icke en larare kunna ge filmfabrikanten -.
sagomotiv, historiska, motiv, djurscener!
Annu ar ' antalet biograffilmer passande for barn jamforelsevis mycket ringa, men blefve.
efterfra- gan pa dem storre, sku1l.e man mojligen kunna hoppas.
att rent af den spirande notdiska .filmfabrikationen kunde gora denna gren till sin specialitet.
Och kanhanda skulle ocksa sliitligen de.
maktiga utlandska firmorna afven drif- vas till att vid sin fabrikati.on ta en smu !a hansyn till dessa millioner barn, hvilka inte sa litet bidraga till den guldflod, som fran alla varldens lander instrommar till dem.
Kanhanda drojer det ej lange,, dutade talarinnan, in- nan det ofvermodiga ordet, som yttras af.
d e .stora varlds- filmfirmorna, nar man fran mindre lander, t. ex. fran .. vart land, kommer och begar filmer med Vittre innehall: " Inte kan vi ta hansyn till ert .lilla ' land ", ej ar anvand-, bart langre, emedan det ej ar ett litet .land endast som be- gar det utan tva,!
tre, ja flera lander, som vaknat upp infor den fara, som hotar landets blomma.
Vore ej den uppgiften vardig de germanska folken att ga i spetsen nar det galler att tvinga den stora uppfinning, som nu sa ofta blir en makt till ondt, att i stallet blifva en tja- nare at kultur och.
uppfostran? '
.
, ~kolins~ektor Woldikes foredrag ofver " Skolen og det seksuelle Sporgsmaal ') gick ut pli att framhalla det sexu- ella sporsmalets pedagogiskt sanitara och sociala natur.
Det $ligger i forsta hand hemmet att giha det fragande barnet ett arligt svar, men darefter tillkommer det skolan.
att lamna sitt bidrag till barnets upplysning genom en metodisk behandling af amnet vid undervisningen i na- turhistoria.
Forbigas den.
sexuella, fragan, forsummar denna un- - dervisning, menade talaren, en af sina viktigaste pedago- giska uppgifter.
Genom att i tid vanja barnen vid sexu- ella fackuttryck, kan man afven bidraga till att gora slut pa det stora f6rrad af gangse obscena glosor.
Allt ma medtagas, medan barnen aro konsligt oberorda.
Barnen bor genom underirisningen sa srnaningom laras forsta det manskliga konslifvet och fa den ratta forestallningen on-l - I&amp;sorganens betydelse och respekt.
for modersvardig- heten, hvilket ar af stort varde.
Denna undervisning kan godt gifvas afven i samskolorna.
Under de svara ofvergangsaren med ' darmed fdjan- de benagenhd for oarter, sadana som onani, bolr forald- rarna, sarskildt modern, taga hand.
om barnets ledning, da individualiteten fordrar amnets behandling pa tu man hand.
Vid bojelse for onani bor man icke straffa, knap-. '
, past tadla, utan.
endast varna och undervisa samt ingifva lugn och vacka tillit.
Ofta ar kampen mellan frestelsen och Anger11 samt den daraf foljande sjalsliga depressio- nen langt farligare an sjalfva bojelsen.
Af mycket skor betydelse ar under dessa ar den fysiska uppfostran.
All iingdom bor vidare sedermera i folkskolan eller fortsatt- ningsskolan ' erhalla undervisning i konssjukdomar och prostitutionien samt dessas enorma faror.
Pa ftiredraget foljde en liflig diskussion, men i huf- vudsak anslot man sig till de af hr Woldike uttalade synpunkterna.
Sprid Dagny! '
'. '
390 DAGNY DA ragor och svar.
Sex priiktiga ~fventyrsbockes far barn ch ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga frin medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllmder.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En samling Tsarens kurir * Hvar kan man prenumerera p4 Dagny?
I landets alla postanstalter och bokliidor kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Parzival * Skall man alltid prenumerera d dessa st3llen2 Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Hvad kostar Dagny i postansfalfer och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokliidspris ar kr.
4: 50 for l / l, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Berattelse for barn h, mgd,,.
Fritt efter Julec Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstriim.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla on.
H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
H j alten bland hj a1 t ar $; g: p; n ~;:, " Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiiller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Charles G. Gordons Iif och stordad, - - - - - -- - - - - - - - - -, K z s; Berattelse for 1x1~ m och ungdom.
Rear- i betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhiilles i hvarje bokhandel eller direkt frln i.
Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Qiaint.)
m Jniversella Broderskapets Forlag: 3osofiska Handbocker N: o I lernentar Teosofi.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis losa Plafssokande fa sina annomer i n e r h Innehill: Elementar Teosofi.
- rem ar manniskan?
- Kropp och Dagny for haifva priset eller 711:: tYre pr inm?
sja, l.
- Kropp, sjal och ande.
- inkarnation.
- Karma.
- Sjuta- i manniskan och naturen.
- Do- ns mening.
- Den teosofiska 1a- IS ursprung.
som genomgatt elementarskola, liai Haft.
1 kr.
Inb.
1: 50. delsinstitut och kindergartcil, ii!
: kar plats som guvernant eller k i l P. Blawatsky dergarten-lararinna.
. \ r Zfifueri villi deltaga i forefallande skrif,; &lt;toroft~; i till Svar markt " liosten l910 torr ' versattning fran engelskan efter sandas till Sveriska Dagbladets cs: _.-n af Katherine Tingley ut- Stockholm, f. v. b.
I gifna Point-Loma-upplagan.
.
=.- - Haftad 2: 50.
Klotb.
3: 75.
24-arig flicka Dagny P I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
I @ Nybyggarna i Kanada.
- -- expeditionen adresseras: I) Alla skrifvelser rorande DAGNYS EXPEDITION, I &lt; ise Gaaner.
305 sidor, 33 illu&amp;ationer af Edv.
~ G g ~ r e n.
ar to ii ner ad.
- Prii 75 ore.
.
a Huru ' skall man forfara for denna - urovisions er- - - - - - - hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p8 ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandande!
af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d5 att ombesbrja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
i narmaste postkontor (cj annor- 2) E&amp;: Man stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d&amp; vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
-- af Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
I I I z. lyckel Teosofien 7; Folkskolans utgifven och redkerad af STINA Q U 1.
T ut kommer 1910 i sin .nittonde argang.
Ett rikt illustrerad nummer ' hva~k vecka) 3t veckor under aret.
Basta och Iampligas fe lasning for barn af alk sam halkklasser.
Prenumerera a narmaste postkontor.
Pris foi helt ar Kronor 1: 65, haut ar 90 ore.
talande engelska, soker anstiillriii- sasom sallskap eller for barn.
SK till " El.
G.
", Svenska Dagblarit.
anordnas i Styrso prastgard, adr.
: kontor, Klara Sodra Kyrkogata Styrsa, instundande hosttermin Stockholm.
med borjan den 9 Sept.
Kursen psgir 3 manader under ledning af fackbildade lararinnor.
Prospekt och ofriga upplysningar pa bega- ran genom forestandarinnan Fnt arbetsam och pilitlig, som genoi Emilia Engstrom.
gatt realskoleexan~en och kurs Ref.: Fru Biskopinnan E. Rodhe, handelsinstitut, onskar plats 5 ko Inspektris for Goteborgs skolkoks- tor e. d.
Kunnig i maskinsl; riftiir seminarium; Froken Alma Peters- och niigot stenografi.
Svar lill " G son, Forestandarinna for Goteborgs nast ", Allm.
Tidningskontoret, Uii skolkoksseminarium, adr.
: Karl Gu- taf Adolfs torg, eller Allin.
Tt stafsgatan 24, Goteborg; Fru Ma- 161 93, Stockholm.
ria Almqvist, adr.
Sodra Vagen 46, Goteborg; Fru Borgmastarinnan Elisabeth Cornelius, Falun.
onskas af 26-arig battre flickn so hjalp och sallskap.
Har gc ' tioi gitt hushallsskola, 5fvcnsom 11; plats forut.
Svar niiirkt " ' I ' refli hem ", sandes Linkoping p. r.
D A G N Y Kvinnlig sjukgymnast Ung flicka onskar plats, helst som assistent hos lakare eller storre ' institut.
Pri- ' ina betyg och referenser.
Svar till ((T.
R.
S.
((.und.
adr.
S. Gumalii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. snikar i host komma till bildad Familj for att mot fritt vivre del- taga.i alla i ett valskott hem fore- komniande goromal.
Onskar an- ses som medlem af familjen.
Svar till ' 23 Ar ((, Fornasa, p. r.
Kv.
gymnast En 17 ars flicka onskar i host plats i battre familj med m~ngat-ig praktik onskar an- att deltaga i hvarjehanda inomhus stallning i familj.
Svar ((A. f3.11, Forefallande hiishallsgoromal.
Svar emotses tacksamt till aFamiljemed- Gransinka, Horndal.
lenia, Hellberga, p. r. Handarbetslararinna, utexaminerad fran froken Andrea Eneroth, Stockholm, soker till ho- sten anstallnitig i flick-, folk- eller hiishallsskola.
Utmarkta betyg och ref.
Skicklig i klad- ocli linnesom- nad.
Svar till (~Kunniglt under adr.
S. Gtimxlii Annonsbyra, Stock- holm f. v. b.
Plats som hushallsfroken onskas i finare hem, af duglig, praktisk flicka.
Kunnig i matlag- ning, syltning och inlaggningar och allt som hor till ett battre Iiein.
Basta rek.
Svar emotses med tack- samhet till ((Palitlig J.
B.
((, Svenska Dagbladets exp.
Stockholm, f. v. .b.
33-arig Dam, med sympatiskt vasen, huslig, ener- gisk och ordningsam, onskar till hosten plats att ensam eller med jungfrtt foresta hemmet for aldre valsituerad herre, garna ankeman Vidare a korrespondens med " A. W. ((, Svenska Dagbladets Annons- kontor Stockholm, f. v. b. Hushallerska, 35 ar onskar att ensam skota biitt- .e ungherres eller ankemans Iiein, ' ullt kimnig i allt soni horer till et1 lems skotande, goda betyg finnas, h a r till (5.
S.
A.
(#, Svenska Dag- ?adet, Stockholm, f. v. b.
Som ~u~hallcfroken: Iler husforestandarinna soker bil- lad, duglig, aktningsvard 35-arig miilandska genast plats.
Sv.
aPLi: enomresa&gt;, till Svenska Dagbla- iets kontor, Stockholni.
6EDIGA PLATSER.
och Battre Flicka, Husmoder- Skolkokslararinna palitlig ocli barnkar, ej under 25 Ir, kunnig i enkel matlagning och Sfriga hiishallsgoromal, erhaller 1 Sept.
plats i mindre familj pa bruk i Varmland.
Jungfru finnes.
Musi- kalisk har foretrade.
Svar med fo- lografi, betyg och lonepreteritioner torde sandas till flRask och Glad- lynt (l, under adr.
S. Gitnxelii An- nonsbyri, Stockholm, f. v. b.
Att som husmor iokes vid Svalofs folkhogskola.
rjanstgoring i 10 manader, daraf C man.
som hufvudliirarinna i hiis- noderskolan, f. o. som husmoder or elevhush3llet.
I&lt;ompetens: af- rhgsbetyg fr211 fackskolan i ' Upp- .la, Ateneum eller darmed jani-, orlig titbildning, helst med nagon xaktik.
Lon: 500-500 kr.
och illting fritt (2 rum).
Ansokan (nied fotografi) .saiides, italld ii11 skolstyrelsen, fil1 Rektor W. WISTROM, Svalof.
Foresta affarsmans hem p2 landet Bild., korrespondensskick- Finnes anstallning for bildad dam.
lig kontorsfioken helst seininnriebildad, som geiiom- Barn i skol2ldern.
Korrespondens lind.
adr.
S. Gu- med hem i Stockholm erhaller plats gatt 8-klassigt laroverk, Onskas i med ~~Dispoiientfi prastgard pa landet att undervisa mzlii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b. pa konsultationsbyra fran 1 Okt.
Fordringar: maskinskrifning, steno- t ' vanne flickor, i aldern 7, 10 ar, grafi, enkl.
bokforing, kontorsvana.
afven i musik, samt vara villig att Bildad, Manadslon 80 kr.
Kontorstid 10 nagot hjalpa med barnens skotsel och klader.
Svar atfoljdt af foto., allvarlig flicka, - 5.
Svar med referenser till SS B.
30, under adr.
S. Giimaelii An- qef.
och Ioneanspr&amp; till kyrkoh.
Frisk och stark, fullt kunnig i som- nonsbyra, Stockholni, f. v. b. Ohlander, Giresta, Orsundsbro.
nad, van vid ordning samt plikt- trogen, erhaller plats i konsuls- Plats i skola i.
familj i Halsingborg.
God lon, med referenser och fotografi Stockholm Svar till Frit Hedvig Persson, Kungsor, far for lasaret duglig helst semi- Fullt kunnig i tillskarning och prof- nariebildad i~ndervisniiigsvan Iarar- ning samt med vana att betjana inna.
Af sprak foretradesvis eng- elska.
Vid.
Nya Inack.-B ran, Brun- battre kunder, erhaller genast for- kebergsgatan 3 B, ~tociholm.
nagot van vid expediering i affar, manlig plats.
erhaller anstallning i finare han.
Ansokan nied betyg snarast till Yid Statens samskola i Koping del.
, Vidare upplysningar genom Fred- llFormanlig " Nordiska Annonsby- behofves for instundande hostter- rika Breiner-Forbundets Byra, Stock- r h i Goteborg.
min vik.
lararinna i matematik, fy- holm.
.
sik och kemi.
Ansokningar.
stallda till Kungl.
Ofverstyrelsen for rikets allm.
laroverk torde insandas sna- rast mojligt till Rektorsambetet i Koping.
i kopmansfamilj i Stockholm (f personer) dar husmoder saknas fa1 Lararinna.
bildadt, enkelt och fullkomligt hus- Ansprakslos, enkel, ej allt for ung, hallsvant fruntimmer med ordnings- Utbildningskurser m. m. erhaller plats att lasa med gosse sinne och omtanke plats fr. 1 okt.!
och flicka i alder 13 o. ' 11 ar hos alder cirka 35-40 ar.
Jungfru fin- Muntliga och skriftliga battre familj p3 landet.
Svar med nes.
Svar med fotogr., loneansprak upplysningar.
genom betyg, loiieansprak och foto.
under och ref. till ((1 Okt.
19101 (inlam- adress ~1910 ", Gidea.
nas i Manuf.-aff.
!O Hornsgatan.
Kapp t illskarerska, Ung, ' bildad flicka, Som husfores t andarinna Kuinnliga arbetsomriden.
Husforest andarinna Forbundets Byra, - For en d a m fullt hemmastadd i fransk och en- gelsk korrespondens samt steno- grafi och maskinskrifning finnes plats i 1 klassig agenturaffir i lands- far i host god plats hos akademisk: orten oiii svar med uppgift om bildad kapitalstark ung man.
Sval foregaend.e anstallning, loneansprak med fotografi till villa C.
", Sv och Alder insandas till ~~Sprakkun- Dagbladet, Stockholm.
skapll, uiider adress S. Gulnaelii Annonsbyra Stockholni, f. v. b. Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Allm.
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98.
Hushallerska, Obs!
De billiga priserna.
Till 42 ore mir saljrs ett parti extr: prima Congressgardiner i olika tirger 10 (cm.
br.
Vanliga allniogegardiner fr. 31 ore mtr.
Filt och Schaggdukar.
Trad 9!
Ore duss.
Foderdomestik 18 ore mtr.
Et parti battre gardiner i vackra monster Bomullstyger fr. 29 ore nietr.
Bordvax diik, Filtar, Gardinstufvar, Helylle-Cheviot g o d kvalitet i olika farger saljes sardele billigt.
van vid storre Iandthush3llt erhallei i host god plats a herregard.
Sval med rek.
till ((W. 360 ") Norrko, Slumpingret ping, p. r. MASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stbckholn Sprid Veckotidningen D AGNY !.
M Q B L E W, solida O:: I prisbilliga, hos M. W. NILSSON, 24 Mastersnmitclsgr.tan 24, t ' aiidra hiiset frhii Rcgeiiiigsgiitan.)
Deposition Braderna Phhlmans Handelsinstitut.
2, h, 2 b. F~illstandigt handelslaroverk.
Storsta fabrik i Skandinavien for C: a 1,OOOeleverarligen.
19 rum.
Riks-Tel. 5606.
38 akad.
och prakt.
utbildade AIlm.
Tel. * 84.
Damhhrarbeten.
liirare.
OBS.
!
Bankkurs.
Firdiga nrbetcn i tusental, prinii Afslutningskurs till E,ealskoleexamen.
Prospekt pa bcgiiran.
Anmalningar dagligen.
svenska I i 3 i 3kta naturfiirger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
Fil.
Dr Anna Ahlstroms Laroverk 55 Klarabergsgatan 58.
Stockholm, Stora Vattugatan ' P Arsenalsgatan 9, SGdermalmstorg 8, Utbildningskurs for praktiskt socialt arbete sasom bostads- hcmstbets- och barnavardsinspektion, vice-viird- skap i arbetarebostadshus, socialt.
arbete vid fabriker m. m. anordnas af .Centralforbundet for Socialt Arbete Iiisaret l9lO-l9ll.
Teoretisk och praktisk iitbildning.
Ettarig kurs, 1 okt.
till omkr. 15 juni; pris 250 kronor.
IntradesFordririgar: 21 Sr fyllda samt kun- skaper motsvarande minst realskoleexamen.
Aiimalningar fore den l sept.
till inspektrisen froken Kerstin Hessel- gren, kursledare, adress: C.
S.
A., Lastmakaregatan 6, Stockholm, hvarest afven meddelas niirmare upplysningar.
Wirens utsokta PARFYMER, eleganta damers fortjiisning.
Erhllles i hvarje valforsedd parfymliandel samt direkt frin A.
G. Weem Tvil- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - R.
T.
117 53 Kommendorsgatan 29, vid Cirkusplan.
I AHLINSKA SKOLAN.
I StocKholm - Dalagatan 16 --- S&amp; Hogre fullstandigt laroverk med dimissionsratt.
Treklassig sm5skola.
Attaklassig elementarskola.
Afgatigsbrtyg med iormalskolekoinpetens.
Latin- och realgymnasium.
Forberedande scnii- iariekiirs.
Hiishallskurs.
Hostterminen 1910 borjar den 2 sept.
kl. 10 f. m., d i kompleitanter) ch npintradande hafva att infinna sig.
Upprop den G sept.
kl I 0 '.
m. Forsta forberedande den 14 sept.
kl. 9,30 f. m. Alimalningar mottagas f r h och med den 22 aug.
dagligen 12- 2.
H E D D A AHLIN.
Kvinnliga, Juridiska, Byran, Vallingatan 12. att kopa vackra, irefliga blusar till g Till pa prof g billiga priser!
Svart satinblus n: o 1035 af fis Illustrerade familjetidnin- 4 fin glansig satin.
Sydd med veck 0 gen Hem oc / z Hard 7: e arg.
O och knappar.
Mycket praktisk och till arets dut, saledes ett halft omtyckt.
Pris 2.60. i korsband.
om man ins.
o Perkalblusar af prima randig O ar, 30 ore i postanvisning, spar- O perkal i vackra farger och moderna eller frimarken.
samt dessutom smakfulla modeller: lyxpublikationen RUnfost, 32- o N: o 616, pris 1.65.
N o 617, pris O sidig, med 48 illustr.
tryckt i O 2.- N: o 550, pris 2.66. vidare planschen B Vin- Blus ii: o 549 af extra prima bom- o farger, terbild frdn Vastergotlanda O ullstyg med invafda glansiga ran- Q Alla i $r redan utkom.
num- O der.
En sardeles fin och praktig mer af och Hard, jamte bhs.
Pris 2.75.
Till landsorten mot O Rimfrost Hem och planschen sand.
0 postforskott eller efterkraf.
0 orngilende, samt sedan till arets 0 vangafvan slut i korsband.
PH posten Vasagatan 15- 17.
Stockholm.
Q (se taxan) kostar Hem och O 0 Hiini 1.85.
Sandes afven mot postforskott och blir da 20 o. o dyrare.
Obs.!
mot insand.
af Q 50 ore allt gratis och porto- - Etablerad 1891 - fritt.
Adr.
Expedition af Hem rekommenderas vordsamt.
o och Hard, Stockholm.
O OBS.
!
.
Gamla mobler renoveras 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 och forgyllas.
45 Nybrogatan 45: skanks g * 2 g g 1 g g, 8 I Begar priskurant I - - - DRICKER NI KAFFE '?
Eli onodig fraga menar Ni.
D3 en annan frliga.
Dricker Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni f r h i dag borja med detta kaffe, ty p3 samma gang det ar billigt ar det af synnerligen god kwalite.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf elkr postforskott.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idaagatan 5.
Butiker: MHstersamuelsg.
11, Dobelnsg.
44, Norrtullsg.
24, STOCKHOLM.
KLIPP ANNONSEN!
b 1 - Inneh8llsfOrteckning.
Dagens nummer innehaller: Florence Nightingale.
Af Fanny Ekensfierrzn.
l Mm.
Tel. 44 92.
(44 Si).
1 ' l, Hvard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m.
Andra tider enl. ofverenskomrnelse.
I P g g innan snorlif kopes, frHn Franska Tandlakare Jndit Tillman l Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg I TILL SVERIGES KVINNOR.
g 8 b=# I E ~ in Y Bergs Fbrgylleriaffar l g I Drottningg.
58.
Utfor alla slags jurldiska uppdrag.
A.
T.
183 36.
000000000000000000004 O O O O 1 I i).
fi 02.
Aniniilan om nya liirjunwar dagligen 11-1.
Oossar beredas till intrade i Alm.
1C rorerk.
Laroverket har riiftboft ansfhlla studentexamen och forbereder till alla Iinjei.
Anna Ahistrom, Fil.
D: r.
(ontorstid kl. l /, 10-4.
Passa p&amp; tulfiiiet I I p Nya Elementarskolan for flickor Sprid Dagny!
I I p Tandliikare GERDA ISBERG Gotgatan 3.
A.
T.
306 l 1 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter 1 ofverenskommelse.
I l tr. STOCKHOLM.
Bomullskladnlngar i afpassade hitar, 8 met., akta farg, vackra monster, erh8lles till 2,85 st., d: o prima kvalit&amp; nya, c leganta monster, som vanligtvis kosta 50 i 55 are mct., till 3.20 st. Fraktfritt Ofver hela lan- det vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- son, 0: Ia &amp; ungsholmsbrogatan 23 A, Stock- holm.
De kvinnliga filosofie kandidaternas stallning.
Kvinnororelsen.
Notiser FrAn Tyskland.
Af C.
I .. ht S. Sbd Hedvig Charlotta Nordenflycht.
Af yei~tliz Rntltsnzaii.
Tre dikedrag fran Nordiska skolmiitet, Prenumeration h Dagny sker narmaste postanstalt eller bokhandel.
,, Y r \.
i ' P " " 3 '.
- N&amp;$; .. *
