# ID: svediakorp-per457
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,788
# sentences: 1,088
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I Prenumerationspris:.
,,.
.
,, 3: 50 1,,.
.
Redaktion: ' Ii sr.
kr.
4: 50 ' / Y ar.
.
kr.
2: 50 Mastersamuelsgatan 51, en tr. V4 ' 14 ii I: 15 Prenumeration sker saval i landsorten som I Stockholm 3 narmaste postanstalt eller bok- handel.
----.
.
.
.
.
3: e arg.
Stockholm d e n 1 8 Augusti 1910.
N: r 33.
-- ' (Redaktor o. ansvarig utgifvare: 1 E L L E N K LE MAN.
Telefoner: niin.
tji 53. is- 122 85.
- Utgifningstid hvarje torsdag.
- Mottagningstid: I kl.
Expedition.
och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. 11-12.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
- Sthlm 1910, F. Englunds BoMr.
1 Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g3ng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 olo, 20 ggr 20: / o1 50 gr 25 010.
Annons bor vara %larnnad senast mandag f. m. '
-.
Nordiska skolmotet i Stockholm.
9-12 augusti 1910..
v - - - - - - i ma arbeta pa att gora det ljust for barnen ", ytkade en talare vid det nyligen hillna Nor- diska skolmotet.
Det var denna adla tanke, som prag- lade motets foredrag och ofverlaggningar, det var langtan efter att battre kunna a r m a for de sma, att kunna dana dem till goda, dugliga och lyckliga man- niskor, som tydligen formarktes hos alla dessa som lyssnade, ej trottnade att lyssna till de manga allvar- liga, tandande och varmande ord, som gjorde detta mote sa rikt och s8 gifvande.
Fran nar och fjarran, fran de fyra nordiska lan- verklighetstrogen.
GenomfCSrandet af en sadan praktisk pedagogik kommer dock att medfora stora forand- ringar i larareutbildningen.
I fraga om sadan larare- utbildning framholl en norsk talare, skolbestyrer Aas,.
i ' sitt foredrag, Nordens skolvik: n, att Sverige, jamfordt ' med Norge och Danmark, intager en o_ " rerll ' .gsen stand- punkt och att vart land har den ledande platsen, da det ar fraga om karens ekonomiska och sociala stall- ning, det hogre undervisningsvasendets ordnande m. m.
Men att skolan i sitt arbete att fostra dugliga man- niskor ej matte, sasom utvecklingen hittills pekat, tran- derna hade ofver 7,000 larare och lararinnor samlats, ga hemmet &amp; t siclan framholls i ett foredrag af, S. och pa grund af det stora antalet och de manga fra- gor, .som inlamnats, maste man taga fyra lokaler och afven fyra dagar i ansprak.
I Blasieholmskyrkan holls under forsta motesdagen ett intressant foredrag af prof. FAS von Schkele om den nutida pedagogiken.
Efter en jamforelse mellan den gamla och den moder-.
na, mera praktiska pedagogiken, hvilken senare ar stodd pa erfarenhet och ron och som sakerligen har framtiden for sig, uttryckte talaren den vissa forhopp- ningen, att da man nasta gang samlas till ett nor- diskt mote man d % skall kunna konstatera stora fram- steg pa detta omrade.
Det ar skolans mal att gora de unga dugliga for lifvet, och pa grund haraf maste undervisningen blifva naturligare, xera askadlig och Muldal, Kristiania.
Vi kunna icke, sade inledaren, med lugn ase, att hemmet, som for Nordens folk all- tid spelat sa stor roll, sjunker i betydelse for ungdo- men.
Man maste darfor upptaga ett konsekvent och malmedvetet arbete for att fa hemmen med.
Hemmet bor intresseras och goras medansvarigt i skolarbetet, och det mest praktiska medlet vore darvid inrattandet af klass for al dra moten,^.
dar saval undervisningen som afven.
andra fostringsfrhgor behandlades.
Under dis- kussionen framholls dessutom nodvandigheten af att foraldrarna finge storre inflytande pa skolans angela- genheter och att.
man late foraldrarna se att lararen ar hemmets basta vin.
Detta skiille helt sakert oka foraldrarnas intresse for skolan. "
, '
DAGNY ' 370 p- -- -- - - -- - - -.
-.
.
-- -- -.
.
.
.
.
.
Ej endast: hemmet4 hjalp bor tagas - i ansprak i der, Skara, och minga och rika vor0 de s~~npunkicir skolans - 1 fostrande verksamhet, afveii barnen sjalfva.
hon darunder framlade.
Detta.
var .innehallet i ett foodrag af rektor ' ~ a a v o " Vi sta for narvarande midt - uppe i en oinhvalf- wiikkuhen.
i Helsin.gfors om Sjalfdisciplin i skolan.
ning i fraga om lasningel1 i skolanfl, yttracle bl.
hi.
Forelasaren - erinrade i sitt foredrag om d&amp; epok- a., &gt; ' i det de gamla torra, for barnen nastan obeg-iplig; ~ gorande ' betydelsen af E. W. Foesters bok.
" Schuk lasebockerna nu utbytas mot nya pdagogiskt-piia12 urid Charaiiter " och framholl nodvandigheleii af att lasebocker.
Verkan borjar afven visa sig, Varii skol- d a in @ ' n y a banor vid af skolans barn visa verklig lashunger, och denna miste skolan disciplin.
Reformen bor i synnerhet g2 ut pa att stilla ett godt bibliotek for att hindra att hanie: ungdomens - samverkan vid skoldisciplinens uppratt- pa annat hall forskaffar sig mindre god eller sviir.
haltande ' i allt hogre grad tages i ansprak.
Vid fin- smalt Iasning.
Till &amp; olbiblioteket bor ej hora hot- ska .bnormalgyrnfiasium i Helsingfors hade man.
gjort kef, som sta ofver barllets intellektuella iiiv&amp; i&gt;eii forsok att tillampa det amerikanska " selfgovernmentsn- storsta svarigheten i; detta som i allt anilat ar iiattir-.
systemet, ' och.
de erfarenheter man har af dessa an- ligbis pnningfragan, man maste harvidlag klintla t; ~ ordningar.
aro ofverhufvud af gladjande art. ett verksamt bistand fran Sveriges kvinnor geiiom bi- Skolans uppgift ar att fostra sunda, och friska man- drag fran hemmets boksamlingar.
Om biblioteksfrii- niskor.
Man hade ocksa under motesdagarna till be- gan finge en tillfredsstallande losning, yttradc fru Ve- handling upptagit flera sadana fragor, sisom t. ex. lander, s2 skulle .ungdomens kultursfar betydligt vid- " Andningsgymnastik som basis for .lungornas och ros- gas. "
Till slut preciserade tal.
sitt anforande i ett rc- tens hygien ", " Gymnastik och friluftslekar ", " Nutidens solutionsforslag, hvari uttalades Onskvardheten af fr % skoleliv och folkehelse ", " Hogre laroanstalters for- gans snara losning och som det narmaste stegel h a r laggande pa ' landsbygden ", m. m.
Den forsta af des- till anordnandet af sarskilda kurser vid semitiarima sa fragor belystes af ' fru Ingrid Samzelius~Lejdstro,m ' i biblioteksvard och afven liknande kurser i laiidsbyg- dels genom ett foredrag dels ock genom en demon- den for i tjanst varande larare och lararinnor.
stration med bitrade af fyra elever.
Synnerligen var- I den man det ar mojligt bora afven barnen fh fulla rad och anvisningar gafvos vid bada dessa till- kannedom om andra landers kultur, synnerligen graiin- fallen.
Manga synder begas, sade talarinnan, mot en landernas, som med var egen ar nara beslalitad.
For sund andning.
Barnen andas allmant.
genom mun- detta andamal lampar sig lasning af grannlanderitas nen och en andring till nasandning ' maste ske, dock litteratur, hvilken lasning ej medfor nagra naniiiviircla med stor forsiktighet.
Kunskap om sadan andning svarigheter.
Detta framholl froken Ida Falbe Hallseii bor tidigt inplantas hos barnen.
Den enda muskel i ett intressant foredrag.
som bor arbeta ar mellangardet.
Andningsgymnastik Utrymmet forbjuder oss att i dag illga i friska ' luften ar lifselexir, som ingenting kostar.
pa detsamma, vi aterkomma ned ett refmt i iiasin Efter inledningsanforandet vidtog liflig diskussion, veckas nummer.
(Detsamma galler on1 skoii1ispr ': tor och ' uttalade darefter motet sin onskan, att ' eleverna Woldikes har nedan omnamnda .foredrag smt frokcii vid rikets samtliga seminarier matte erhalla en ratio- Marie Louise Gagners fortraffliga foredrag i biograf- nell undervisning i andnings- och talgymnastik, pa det fragan.)
de matte - lara sig ratt behandla och varda dels sina Skolan och ' det sexuella sporsmalet iore~om Pi;!
egna, dels sina blifvande larjungars rostorgan.
behandling under den tredje rnotesdagen.
Af de al; - Att kunna datla barnen for det praktiska lifvet varliga och varma ord, som harunder yttrades a1 si.
upptog en del af onsdagens och torsdagens forhand- val inledaren, skolinspektor U. Woldike, Frcderiksherg lingar.
Pa onsdagen inleddes namligen fragan om som af flera andra motesdeltagare, framgick tyclfigt " Huslig ekonomi i skolan och vid seminarierna " af att denna fraga omfattades med varmaste intresse.
folkskolelararinnan ' Helga Helgesen, Kristiania, och Sista rnotesdagen samlades stora skaror iil: SVCIF * skolkoksinspektrisen Kerstin Hesselgren,.
och pa tors- ska teatern for att hora.
froken Anna Wliitlccks Fort- dageii holl ofverlararen Alfred Dahlin ett inlednings- drag ofver amnet: Social undervisning.
anfoi-ande om folkskolan och yrkesundervisningen samt Talarinnan framholl att statens hufvuduppgift ar folkskollararen Gustaf Lind foredrag ofver amnet att skaffa sina medlemmar til !falle att utveckla sig till " uppfostran till sparsamhet ".
Bada dessa sistnamnda goda medborgare.
Rostratt i okunniga och arisvars-.
foredrag ahordes af konungen.
losa hander ar en direkt fara for stateii, det giller Att lararekarin mera an forut vaknat till insikt alltsa att fostra folket till kunskap om dess mcdbor- om, att hvad folkskolebarnen under sin skoltid inham- gerliga rattigheter och skyldigheter, men - och lika tat endast ar af grundlaggande art och att de darfor viktigt - att ingifva dem en sann medborgarantle.
maste hjalpas till att sjalfva bygga vidare, att pa egen Redan i folkskolan kan borjan goras h3rrnec1 om uii- hand inhamta hvad skolan ej hunnit med, det visade dervisningen ledes genom enkla och otvungiia saiiital.
det lif1iga intresse, hvarmed sadana fragor som t. ex. I hogsta klassen kunde en mindre larobok niiviutlas.
" Folkets lasning " och " Sko1bib; liotek "; omfattades.
Men hela tiden maste fasthallas sisom det viktigask Den sistnamnda fragan inleddes af fru Jenny Velan- bibringandet af medborgarsinne.
- -- - -- - -.
- -.
- - - - - -.
.
- - - - .- -- ' ' ' ' ' - J uvel- Guld- 8r Emaljarbeten DAVID A N D E R S E N 4 Hofjuvelerare.
Fredsgatan p -.
Comp.
: e 4, -.
~04444444~44046~486~44+44+44044090044444444+4~Q4444444444444 4 4: Aberopa alltid annonserna i Dagny f.
+
, sluttande hyllor, som ta halften sa mycket plats som de.
.
.
.
, ho.risontala; m ... m.,.
m ... h:.
.
'.
.
.
Uppfor en hvilackerad vindeltrappa kommer man ned i. forsaljn-ings- till ') galleriet ' ', hvarifran.
man kan lokalen och dar man kan.
sla.
sig- ned och studera hvar-.
jehanda.
kooperativ litteratur, - d. v .. s., anm '.
finnes dar ingen, men den kommer, och den trefliga bokhyllan, den lilla soffan, bordet och stolarna ge redan ett intryck af ett blifvande angenamt litet bibliotekshorn.
Vid sidan haraf ligger frukostrummet, dar personalen tva .ganger om dagen bjudes p ' a kaffe och dar den afven genom sar- skild ofverenskornmelse kan.
fa va,rm frukost.
Middagen, till hvilken anslas l ' / z .timmes .ledighet, intages daremot .ej.
, i. lokalen.
.
.Men vi.
ga ned igen, taga oss e n.
titt in i upp- " Vi ej oss samman slutit.
.
.
.
for glammets korta stund, packningsrummet,.
dar just en sandning gronsaker be- men framtids allvar gjutit handlas,.
beutndra " koket " med1 dess praktiskt tillvaratag- sitt lif i vart forbund: na utrymmen,.
gora ett besok i det trefliga kontorsrum- att andens skatter soka, met och froken Almens privata lilla skrifrum, och sa be- att ljus for lifvet fa, ge.
vi oss ned i kallrarna.
Det elektriska ljuset kommer att folkets fromma oka1 - det a r till det vi tra. "
bra till pass i trappam vindning men val nere i kal !a- ren blir det ofverflodigt.
Ur.
stora.
fonsterlufter kommer dagern.
in, och desamma * lamna.
afveri.
en bekvam ned- fartsvag, per applicerad " glidranna?
', for kaffebalar, mjol- sackar och annat .. tungt gods.
Och dar ligg?
de ocksa i hoga staplar, de stora sackarna svenskt .mjol och hol- landskt kaffe.
och risgryn (de, senare varorna inkopta i parti pa.
borsen i Amsterdam, genom Kooperativa Han- et ar nu i det narniaste fem ' ar sedan Kvinnornas delskammaren).
m. m.; - m. m.
I aggkallaren- sta.
stora Andelsforening Svenska Hem i oppnade kar med inlagda.
agg, och i ostkallaren ligga de miinga sin forsta forsaljningslokal.
D&amp; var bra nog trangt i olika ostarna pa sina hyllor - och vanta p % att bli vanda.enl den af tre sma rum bestaende ' b o d y vid ~ a k o b s b e r ~ s - gang i veckan.
Det ar otroligt mycket att fanka pa och skota i gatan, och utrymmet bakom, kallare, uppackn; ingslokaler en dylik aifar, som cle flesta manniskor ej ha en aning om.
111. m.; var mycket begransadt.
Men man tankte, klokt I; konservkallaren sta de utlandska konservburkarna.
nog, att .man skulle b ' 6rja helt forstandigt, tills man Pick i .rader, de., svenska annu sa lange i fatal, ett forhallan- se huru foretaget skulle vaxa ut.
de, soni annars .. .icke ar det vanliga men som beror pa Och det har vaxt ut, som bekant.
' Andels- och rorel- att man med stort forutseende, ordnat inkopen sa, att sekapital, vinstutdelning, uppkop och daraf foljande expe- lagret vid flyttningen till den nya .lokalen var det.
minsta dieringsarhete, allt har stigit ar fran ar.
Filialer ha upp- mojliga.
.
.
.
rattats vid Karlbergsvagen och Scheelegatan, en lagerde- Var sista inspektion kom att blifva ett afprofvanclc p6t pa- Ostermalm, och p&amp; soder ar annii en filial un- .af lingonsaft, .ett forsok.
att pa ett qytt satt tillvarataga der imedning.
Men under all denna vaxande och vi+ vara harliga lingon.
Svenska Hem.
kommer.
att gora gade verksamhet kom naturligt.
nog.
den dag, da den gamle stora experiment.
i denna vag, ett kapi !al.
pa .1,300 kr.
la hufvubaffafa- icke langre kunde bibehalla ?.
For en finnes redan sasom garan !i for eventuella, ej.
bestridbara vecka sedan .flyttade .ocksa Svenska Heni in i en ny, rym- kostnader, och man kommer att begagna sig af alla re- lig lokal Mastersamuelsgatan 3. dan vuiina erjarenheter vid bar- och fruktberedningar for Det ar en gladje att under forest&amp;ndarinnans, froken a !t af lingon soka framstalla en god och valsmakande Ina Almen, sakkunniga ledning fA iiispektera de nyiii- rna !.tidsdryck.
Ej hvad man i dagligt tal kallar saft, utari redda, .praktiska och vackra lokaliteterna, fa titta in i al jast dryck, som darigenom blir lattare och smakliga- " kok9) och.
uppackningsrum, kallare och forvaringsrum.
re.
Den saft vi bjodos pa lofvade godt for det .nya for- Ofver allt rymligt, luftigt och valinredt, sa det kan froj- soket.
da- hvarje sann husmors hjarta.
.. Och nu, nar .vi tagit Dagnys las,arinnor med pa ron- Af den gamla inreclningen har sa godt som allt kun- den genom Svenska Hems lokaler, ha de nog samma nat tillvaratagas, och de .helt nya utseende, hvitlackerade kansla som vi sjalfva: aii: man ar stolt ofver den utveck- skapen, ladorna och " backarna " aro t21 stor del degam- ling kvinnornas egen kooperativa ' affar har tagit.
la, i ny utstyrsel.
Och forbattrade.
med alla upptankliga Elpis.
praktiska arrangemanger.
Skjutdorrar, som ljudlost glida at sidan, lock, som fonvinna i vaggen, nar de lyftas upp, Vill man; slutade.
tal., .bekampi - $Art samhalles ba- da storsta fiender, klassegoismen och klasshatet; maste .man bibringa .ungdomen.
kunskap om vart fadernes- lands instit.utioner, om medborgarratt och.
medborgar- ansvar; Harfortitan, kan.
intet kultursamhalle.
besta.
Sedan ordforanden hartill fogat nagra instamnjande o r d afslutades motet med afsjungandet af " Du gamla,.
.
d u fria ".
Sa hade pa de olika moteslokalerna ofverlagg iiingarna blifvit.
afslutade, och hade iiog flertalet en tacksam kansla af att d e genom detta mote blifvit ri- kare, att de kommit.
narmare: det mal, hvarom de un-.
.
der motesdagarna sjungit: ' '.
, ' ' se e '. '
.
. '
Svenska hems nya lokaler.
D ' to ck ho im: ',, 9.
!
1.
372 -- D A G N Y -- .-.
-.
.
-- het och orattfardighet under mlinga generationer drifvit kvinna efter kvinna till mord och sjalfniord.
D a r f o r att manskliga krafter icke racka till for att 111 lifstids straffarbete domde Solvesborgs radhus- bara den borda, under hvilken mangen fattig, ogift mo-.
ratt den 8 dennes en 20-arig flicka, Ellen Olsson der dignar, en fyrfaldig borda: det fysiska moderskapcts fran Esphult, som harforleden d ' odat sitt barn genom att borda, ofvergifvenhetens borda, bordan af att forsorja t v a pa en lon, som illa racker for e n - vara barnafotsorja- kasta det i sjon.
Flickan .var vid brottets begaende utom sig af for- re pa k v i n n l i g arbetsfortjanst, och sist m m icke niinst tviflan ofver att sta ofvergifven af barnets iader, utan den s. k. skammens, klandrets, hanets borda.
Den enklaste, naturligaste rattvisas fordringar at., ati existensmed&amp;l samt utvisad af sina anhoriga.
', Ja sa lyder den notis som nyligen gatt igenom den om vi tillata oss doma ofver forhailanden mariiiiskor svenska pressen.
Tusentals man och kvinnor ha last och emellan, sa bora vi lagga det drygaste ansvaret, det bitt- redan glomt detta lilla drag ur " domstols- och polisaren- raste klandret - o m det nodvandigtvis skall klandras - pa denas " samltida historia.
Vi, som icke aro j.ur ?diskt bil- den af parterna, som med ringa risk for sig sjalf satter dade, ha kanske mer eller ' mindre bittert, men flyktigt, den andras hela valfard pa spel.
Ja, den regeln folja vi undrat, om en kvinna, som mordat sitt barn, anses vad- i allmanhet, men, skall den ogifte faderns skuld vagas lig for den allmanna sakerheten och om det ar darfor, mot den ogifta moderns, d 2 tillampas den motsatta fjaderlatt blir h a n s ' felsteg " mot som Ellen Olsson skall berofvas friheten for det atersta- grundsatsen, och h d n n e s, hon, som vagat allt och oftast ferlorar allt.
ende af sitt lif.
Kanske ha vi fragat oss, om syftet med Aldrig har val dubbelmoralens grymt omoraliska syn pit det adomda straflet ar att " afskracka " andra modrar fran att taga lifvet af sina barn eller om meningen ar, forhallandet mellan man och kvinna, med en skuldfor- delning, som i skarande belysning tecknar sig mot kval- att den tjuguariga barnamorderskan skall " aterupprattas " " genom lifstids straffarbete?
Men, hur skulle vi kunna fyllda kvinnoodens morka bakgrund, funnit ett mera gro- ha tid till mer an nagra hastiga reflexioner, en liten of- teskt cyniskt uttryck, an da fru friherrinnan Annie Aker- vergaende slustkansla?
Hvad har egentligen handt?
Na- hjelm i en af sina romaner later hjalten, som bicie a r got mycket vanligt, blolt en gammal historia, som upp- " riktig manniska " och till p&amp; kopet riktig grefve, nlveck- repar sig i tusende variationer, om och om igen.
Hur la foljande for bokens forfattarinna fullt karakteriserande teori: skulle en okand kvinnas helt vanliga ode kunna astad- " Kvinnan, mitt barn, reder sig alltid.
Lat aldrig koinma ens en krusning pa den allmanna opinionens nagra forryckta federationsfruntimmer inbilla dig annat.
strom?
Ah nej, mera betydande, mera sensationellt maste Af allt hvad jag har sett i lifvet - och jag h a r sstt elt dagshandelsernas upphof vara for att vi skulle kunna off- del - har jag funnit, att kvinnan alltid ar dcn vinnandc ra dem vart djupare intresse, vara starkare tankar och i spelet.
Ty alla kvinnor, med hvilka ofver hufvud ta- kanslor!
Och just nu aro vi ju samt och synner3gen i get e: t forh5llande kan komma i fraga, ha vanipyrblod den lyckliga situationen att atminstone privat f5 dra blankt i sig; det ar det samma on1 de aro fran gatan eller sa- i den adelt flammande strid for idealen, som utkampas longen.
De slappa aldrig sitt offer, forran de sugit sista af andens stridsman i.
var tid.
Kanske rent af att vi musten ur honom.
I forra fallet naturligtvis mest cko- slass med vara basta vanner for Strindbergs ' skull!
Ja, norniskt, i senare mest andligt.
Aldrig, om iritc viii.
nog offra vi oss for ideerna!
Och vart intresse kan icke Herre sarskildt haller sin skyddatide hand ofver det arma racka till folr den obetydliga barnamorderskan Ellen Ols- notet. "
son.
" Gud bevare oss for vara vanner ", kunna sai~iierligen Men tank om vi skulle fa veta, att det icke ar Ellen anhangarna af den " gamla kvinnlighetenj9 cm de ofver- Olsson som mordat barnet!
Tank om vi skulle fa veta, hufviid aro reflektionsrnassiga utropa, d % de lysstia till att det ar samhallets mest betrodda, mest maktiga och dylika forsvar for den starkares ratt gent emot den svaga- dugande medlemmar, som ingatt en sammansvarjning for re, till advokatyr for askadningar, som i sina iiicst h u - att morda barnet, och att de andra, som icke aro s&amp;sar- tala konsekvenser leda till den ogifta moderus via dolo- skildt betrodda eller maktiga och framstaende, vetat af rosa mot det mest naturvidriga af alla brott.
Djupast sedt ha vi alla, kvinnor som inar^, skiihi i sammansvarjningen och latit brottet ske utaii att rora ett finger for att hindra ogarningen.
Om detta skulle vara hvad som ar.
Men oskiljbart fran makten ar arisvmt.
samt, ar historien da tillrackligt sensationell for att vi Och med full ratt kunna vi kvinnor vanda oss till dc i samhallet allenastyrande mannen med dea frigaii: i I ~ i r skulle bry oss om den?
D e t a r s a n n t.
Det ar icke den stackars fattiga, hafven I styrt och stallt for oss, de orepresenterade, att ofvergifna, utvisade tjuguariga flickan, som ar sitt barns annu i detta nu fallet Ellen Olsson ar - icke ett inonstru- mordare.
Nej, det ar alla vi, som aro mikdarna, vi, ost, abnormt, enstaka fall utan ett, sa att saga, riat~irligt de s. k. oforvitliga samhallsmedlemmarna, bade i det resultat ur vissa allmant forekommande, sanihiillcliga fii- forflutna och det nuvarande - manliga samhallsbyggare restallningar och former, da icke enskild barnifiarti~lict och kvinnor med det beprisade indirekta inflytandet (?
), racker en fralsande hand i noden?
Vi protestera mot den " rattvisa " som skipats vid hvilka skapat eller tolererat, och alltjamt tolerera, lagar, forhallanden och askadningar, som i sin granslosa grym- Solvesborgs radhusratt den 8 augusti 1910!
Vi iortl~a en Hvem ar mordaren?
" T ' ' -
mindre bristfallig rattfardighet an den, som talar ur de lagar samhallsforhallanden som krossa de bland oss, fattiga, ' ensamma unga modrar och deras barn!
Kan det icke vara pa tid att vi fA medbe- stammanderatt i det samhalle, af hvars grymheter vi lida lika mycket som I?, - Antingen nu professor Reuterskiold har fardig .sin utredning om .nativiteten i frammande lan-.
.
.
.
.
A.
I (.
der eller icke!
.
,.
-.
Y, I .. &lt; Kvinnoarbete ...
.och -.
stats-.
.. finanser.
.
.
.
.
.
.
.
S ista numret af ' ~ i - e F r a y e n b i w e g u n g i n k - haller- b !.
a. en intressant uppsats af ~ l b. '
Jacoby om det ' kvinnliga yrkesirbetets inflytande p a statens in- komster.
Han papekar har; .att Tysklands man itke skulle vara.
i .. stand att ensamma prestera den arbetskvantitet, som nu astadk6mmes inom naringslifvet, eller .. att.
erlagga en lika hog total skattesumma som den nuvarande.
Det- la sitt pastaende belyser Ohan med foljande siffror.
Ar 1907 uppgick * den mantiga - befolkningen i riket, gubbar, inbegripna, till 31,254,429 barn.
och andra arbet~odu ' ~1i~a personer.
~r ' anraknas endast en tredjedel, invalider, ' ald- ringar o. d., beloper sig totalsumman arbetsdugliga till omkring 20 miljoner.
Men- samka ar sysselsatte forvarfs- lifvet nara 27 ' miljoner manniskor.
En fbrlust af unge- k r 7.miljoier arbetskrafter skulle saledes uppsta, om ej kvinnorha vore med.
Antagandet att ' den utom hemmet syss&amp;atta kvinnan berofvar mannen forsorjningsmojlig- heten ar alltsa bevisligen vilseledande; Det.
finns helt en- kelt inte sa mycket manlig arbetskraft, soxn yrkeslifva be- hofver.
Om man vidare blott ' antar en genomsnittsinkomst af 600 Mk.
for de 9 g miljonerna sjalfforsorjande .kvin- .nor, k ' ornmer man dock till en totalinkomst af niet a n 5 miljoner Mk.
De ' tta ar en siffra, som betyder nagot for statsfinanserna, afven om mariga kvinnor tyvarr annu.
sta under skattegransen.
Men afven de indirekta skatterna mast&amp; kraftigt pLi- verkas genom ' konsumtion&amp;s ' h6jande ' tack vare den oka- de kbpkraft, Som tillfores naringslivet Af de sjalfforsor- jande kvinnorna.
-.
.
-- ' ',, ' ' ' det sasom en plikt och en bjudande ratt att satta in alla krafter pa att i detta afseende drifva igenom kvinnornas in tressen.
.
.
Det ' inledningsforedfag soni froken Anna Ljungberg holl vid det ' sistlidne fredag i Stockholm anordnade mo- tet, baserades ocksa i hufvudsak p2 de i Dagny af hen- ne redan framlagda synpuneterna .., Mot det obevisade pastaendet - som sa ofta framkommer - att de kvinnli- ga lararna, mindre initiativkraftiga och fysiskt svagare an mannen, skulle vara odugliga pa ofverlarareposter,; hafda- de hon det rimliga j .. att ' ett flertal .kvinnor forst -- matte fa forsiika sig pa detta arbete Linder .s a m m a:.
, villkor som nllannen, innan man bedomde deras aefsegenskaper.
De paraleller, som nu uppdragas, aro ej riktiga .. Kvin- norna arbeta i regel under .ofordelaktigare ekonomiska fbrhallanden an ' mannen, maste splittra tid och ' krafter pa tiisen bestyr och - omsorger.
.
Hon pavisade vidare hur just Inom skolvasendet kvinnorna visat sig vara.
go- da organisatorer och ledare, darom vittna.
vara fram: staende flickskolor, som flera startats, och ledas af kvin- nor.
Till sist vidrorde hon hvilken bewdelse 6; efordring.s- mojligheterna ha pa arbetsprestationai ' och afven.
pa per- sonlighetens hela utveckling.
Denna eggelse.
och sporre .aro kvinnorna fornekade.
Men man.
begar och fordrar samma goda och uthalliga arbete.
Froken Kruse fran Bergen talade darefter och.
borja- de .med att betona vikten ' af samarbete mellan Nordens kvinnor.
Darigenom fordes kvinnornas sak kraftigare fram.
Kvinnorna .aro nu trotta pa det indirekta inflytande, som hitiills- f6rbehallits dem, de vilja vara.
med och taga .sin del i arbetet pa olika omraden,, Landerna ha icke heller langre rad att undvara, kvinnorna; nya.
kulture ?la.
varden skola genom .derh tillforas nationerna.
Froken Kruse slui ' tade .med att tala oin huru hon varit i tillfalle att taga del af det duktiga arbete, som utfores af ' lararinnorna vid Stockholms folkskolor, okh hon hoppades- varmt att det icke skulle droja lange innan .dessa duktiga kvinnor fingo.
komma fram pa @ atser, dar de f,ullt fingo gora sin begafning och sina krafter gallande.
Skolinspektor Svensen fran ' Trondhjem redogjorde darpa i - korta drag for de kvinnliga ofverlai-arnas stall- ning och loneforhallanden i Norge samt uttalade som sin asikt, att kvinnorna skotte sig utmarkt.
H r Svensen holl pa att en grundvisentlig.
olikhet i .de.
bada kiinens egenskaper forelag, att mannen representerade det motoris- ka, gingo i spetsen for reformerna men att kvinnorna uthalligt och modigt arbetade vidare pa: det nya, ' som oppnades for.
dem.
Och just darfor .ansag han .att de kompletterade hvarandra pa ett lyckligt satt.
Det sisia foredraget .holls af froken Anne.
~ r u u n fran Kopenhamn, som i ett sardeles lifligt och roande f&amp; ' ' ' ' redrag framlade .sina asikter om.
mannens.
och ekvinnans omsesidiga forhallanden.
Med citerande af den.
gamle danske arkebiskop ' en Andreas.
Suneson; som i sitt verk.
.
om skapelsen skrifver, att icke af mannens fot, icke af hans h~ifvud, men af hans sida ' skapades kvinnan, .ty hon sktille hvarken vara hans tral eller hans herre utan f de olika fackmoten, om man sa far uttrycka sig, sta vid hans ' sida, framhdl hon, att det a r vid mannens som under d m stora skolmotesveckan i Stockhdm sida som kvinnan skall arbeta till samhallets gagn.
Och anordnades af skilda foreningar, torde Sveriges Folkskole- citerande annu en dansk auktoritet, Ludvig Holberg, " den lararinnefo~bunds diskussionsmote om kvinnliga oherlara- baste kvinnosaksvan hon kande ", hoppades hon, att de re ' varit ett af de betydelsefullare.
Denna fraga, hvars v 2 r d il g a s t e skulle komma fram till platser och ambeten, - losning ar af storsta ' vikt for, hela Sveriges lararin- oberoende af om ' de ' vor0 man eller kvinnor.
nekar, har pa sista tiden forts fram till att blifva bran- Med glad och ljus forhoppning uttalade hon till sist nande aktuell.
Dagnys lasare ha redan i borjan af som- sin tro pa, att den sten man ej kan: lyfta kan man kan- maren genom froken Anna Ljungbergs tvanne fortraff- ske rubba.
Det vore godt for .kvinnorna att ga fram i liga artiklar i Dagny (N: ris 22, och 24).
haft tillfalle att den tron, nar stora sv ' arigheter mota.
taga kannedom om .fr !igans lage samt kunnat satta sig En kortare diskussion foljde pa de intressanta in- in i de synpunkter, hvilka verka bestammande for att ledningsf oredragen.
-.
.
man har hos oss inom ledande lararinnekretsar kanner Kvinnliga.
ofverlarare.
A '.
.
374 D A C N Y - - Hedvig Charlotta Nordenflycht.
Af Kerstin R a thsman, I ntet arhundrade har varit sa rikt och blomstrande inom terlamnade anteckningar.
Om hennes personlighet och konst och litteratur som 1700-talet.
Det kallas ocksa yttre skrifver han: " icke vidare skon, men behagliga - med skal for kvinnans arhundrade,, ty fran den tiden daterar fetlagd och kopparrig med ett f6r ofrigt behagligt utse- och sig hennes vaknande sjalfkansla, hennes kraf p % likstallig- ende.
Hennes uttryck rojde hennes sinnes renh., het och rattvisa.
I Frankrike glanste och lyste, manga ogonen blixtrade af snillets eld och oskuldens frid.
Om- kvinnliga namn bredvid den tidens konstnarer och store, het, vanskap och deltagande for alla vor0 hennes hjartas och ehuru moderna forskare med ett visst ofverseende krafter.
Hennes forstand var klart och rattvist, utvecklade forakt tala om dessa memoarkvinaor, bladdra de garna stor vetgirighet, uttryckte sig okonstladt och behagligt.
i deras verk, finnande har och hvar en parla vard att - Ordning, natthet) smak och bekvamlighet harskade i gomma.
Hvad dessa framfor allt odlade, var det litte- hennes hus.
Hennes rum ' hade nagot af hennes karaktar; rara sallskapslifvet, hvilket hos dem blef en aldrig sinan- nagot besynnerligt utan att darfore vara sallsamt, nagot de kalla till intellektuellt utbyte och iilskvardt umgange utsokt utan att darfore .afvika fran en adel enfald ".
Af mellan snillrika man och behagfulla kvinnor.
De for- elterlamnade portratt att doma var hennes utseende gan- ska alldagligt och later oss langt stodo att genom skonhet, spiri- ifran ana det djup och den be- tualitet och lysande sallskapsgafvor gafning, som hennes dikter inne- skanka glans och skonhet at till- halla.
Ibland mork och tung i varon, och i deras salonger .har klangen, uttanjd och for omskrif- milnget geni fatt sin forsta hand- ven, forefaller hennes poesi oss rackning.
Hvad man an ma saga nutidsmanniskor gammalmodig och om deras kalla hjartan, deras latt- ganska trakig, men den ar alltid sinne och smak for lifvets ovasent- praglad af en sann och djup kansla ligheter, s i uppvagdes dessa fri- for det ratta i lifvet, af en klar vola egenskaper till fullo af deras blick pa missforhallanden och formaga att draga fram ett gryende brister och af en oradd kvinnas snille, deras blick for mannens instinktiva siarformaga, nar det och konstnarens varde.
galler kvinnoutvecklingen.
Hon Hittills hade kvinnan i vart gisslar genomsnittsmannen, kallar land spelat en underordnad roll, och hennes makt inom andens honom for herr Matvett och for- rike i allmanhet varit lika med lojligar hans inbillade ofverlag- noll, men i midten pa 1700-talet- senhet, men ocksa kvinnorna fa tyckas dyningarna fran den fran- sin beskarda del.
S3 afhandlar ska - storhetstiden n i anda fram hon d.eras skvallersjuka och smak till vara kuster.
for fortal i nagra dikter, " Kvin- Den forsta kvinnliga gestalt, som i var ' historia kam- nans plikt ar att odla sitt forstand " och " Satir emot af- par for kvinnosaken, ar skaldinnan Hedvig Charlotta undsjuka fruntimmer ".
Detta vackte naturligtvis p&amp; Nordenflycht.
Hon ar den goda som uttalar de sin tid bade ovilja och smadelser, ty man var.
icke forsta befriande orden till kvinnans hojande ur.
slafveriet.
van att hora sanningens osminkade sprak.
.
.
I bor- Och tack vare henne kan man tala om ett urngangeslif jan led hon daraf, men i den man henne rykte steg, nagot parnimande om de litterara franska salongerna.
ofvervann hon dessa misstamningar.
I den forstnamnda Snillrikhet och glansande begafning gjorde under manga sangen biirjar hon i fiiljande satiriska ordalag: ar hennes hem till medelpunkten inom Stockholms vittra " Dumma lag, du blinda sed sallskap, samtidigt som hennes rykte som skaldinna nhd- Som af nedrig afund ljuder, de frammande lader.
Hon var en djupt kanslig, varm Nar du Evas kon forbjuder och rik natur, som naturligen maste lida intensivt af Att Parnassen komma vid.
lifvets alla harda stotestenar och m6tande olyckor, under Att du forst har ' fatt din fart det hennes oppna blick for kvinnans trangsynthet, ofor- Ur en svag och manlig hjarna, tjanta tillbakahallande och forkrympta utveckling forskaf- Som sitt valde velat varna, fade henne saval vanner som fiender.
Men i allt trogen Ar val utan tvifvel klart.
sig sjalf, lefde hon sitt lif oberoende af alla verop.
Ty natur och sundt fornuft I en af henne sjalf skrifven.
berauelse skildrar hon Mot din blindhet alltid stridit, sitt lif till sitt 27: de ar, och darefter kunna vi tack vare Och bevisar att den lidit.
hennes van Fischerstrom folja de senare aren i hans ef- Men af tjock och osund luft,, '
375 D A C N Y Som uti sitt hjarnegrill Undrar pa om kvinnor aga Adel anda, himmelsk laga, Och af hvad de kommit till? "
.
Som ofta for rika och kansliga naturer blef hennes lif olyckligt.
Hon drabbades af oupphorliga odets slag, i det att den ena efter den a d r a af hennes kara och vanner rycktes bort.
En alltmer tilltagande sjuklighet i forening med ekonomiska bekymmer tarde ocksa pa lifs- traden, hvilken manskligt att doma blef alltfor kort.
Hedvig Charlotta Nordenflycht foddes i Stockholm den 28 november 1718.
Hennes fader var kamrer i Kgl.
Kammarkollegiet och hette Anders Nordbohm, men blef sedermera upphojd i adligt stand.
Modern hette Christi- na Rosin.
Dotterns redan tidigt visade hag for lasning och studier forsokte de motarbeta, ty de ansago, att de enda dygder, som tillkommo en ung ' flicka, vor0 kunska; per i hemmets sysslor.
Men dennas vetgirighet nojde sig icke darmed.
Nar hennes yngre bror under sin informa- tors ledning arbetade hemma, passade hon p3 att del- taga i deras lektioner samt larde pa .sa satt tyska och latin.
Samtidigt - arbetade hennes fantasi genom hemlig lasning och tog fart i sagor, som hon berattade for sina lekkamrater.
Sjall talar hon om denna tid i foljande ord: " Emedan jag vid bagen och knyppeldynan alltid var for- sedd med en bok under forkladet, den jag sa snart min laromastarinna vande sig bort, i stallet for mitt foresatta arbete anvande tiden pa, vann jag icke mycket berom af henne ".
Nar hon var 13 ar, flyttade fadern ut pa lan- det, och darmed fick hon bade frihet och tillfalle att egna sig at sin skaldeadra.
Vid denna tidpunkt intraffade den forsta - upplefvelsen i hennes lif.
Till foraldrahemmet hade i broderns sallskap kom- mit en ung studerande, Johan Tideman, hvilken atog sig att ' blifva hennes larare.
Hittills hade hennes alsklings- studier varit filosofi och vetenskaper med ty atfoljande grubbleri och tvifvel.
Och i hennes forsta - dik&amp;r sparar man ett visst religiost svarmeri, som dock snart ' forsvann under den unge Tidemans kloka ledning.
De narmaste aren blefvo sarskildt rika och gifvande, samtidigt som hennes vanskap- for vannen och radgifvaren alltjamt Vax- te.
Fadern - s a g med gladje deras, som han trodde, gry- ende bojelse for hvarandra och uppmuntrade den pa alla vis.
Nar han, efter en lang tarande sjukdom, lag pa sin dodsbadd sommaren 1734, kallade han Tideman till sig och alade honom varden om dottern samt uttryckte sin onskan att de skulle blifva ett par.
For dottern var detta ett svart slag, ty aldrig en minut hade hennes kanslor .for vannen haft nagot med karlek att gora.
Hela hen- nes inre reste sig mot att tillhora en vanskapad, hennes varma kansla och heta sinnen stredo en fortviflad.
kamp for sin ratt, pa samma gang som hennes onskan att efterkomma faderns sista vilja stod i stick och staf mot hennes hjartas begar.
Till sist blef hon sangliggande sjuk af ' oro och ofveranstrangning.
Under tillfrisknan- det ofvervann hon sa smaningom sin motvilja och rackte vannen sin hand.
I tre ar varade deras trolofning, da doden kom och brot fastmannens redan forut vacklande ' ' halsa.
Om sin sorg och saknad darofver skrifver hon: " Min saknad ofver denna utgang var sil mycket storre, som jag tyckte mig nu hafva ingen lon for min trogna stadighet och det vald jag gjort 8 min bojelse ".
I sam- tida dikter klagar hon ofver hans bortgang, ofver for- lusten af hans rad och stora kunskaper, sasom i " Sorg ofver en trogen vagledares dod ", i " Dygdens ovantade beloning " m. fl.
Efter.
ett ars tarar och bedrofvelse atervande hon till sina studier.
Hon ville nu grundligt lara franska spra- ket och sokte darfor efter en larare.
Den forsta hand- ledningen hade hon redan fatt af en fransman och af sin ' kusin, akadeiniadjunkten Carl Klingenberg, men detta var hennes vetgiriga sinne icke ' og.
En ung prast, Jacob Fabricius, forut anstalld vid franska forsamlingen i Stockholm,.
blef henne rekommenderad.
Fabricius var en stor begafning med nobel karaktar ' och eldig kansla och redan vid forsta ogonkastet fann hon i honom det ideal hon alltid dromt sig.
De foralskade sig i hvar- andra, ehuru hennes klara blick och oroliga hjarta visst icke gaf sig utan att forst hafva profvat hans karlek.
Hennes broder, tillika hennes formyndare, ville pA inga vi: llkor gifva sitt bifall till deras gliftermhl, och forst efter en trdrig forlofning och sedan Fabricius fatt en fordel- aktig anitilhing som amir&amp;tetspastor i Karlskrona for- enades de med Hymnens band.
Pa brollopsresan till sitt hem ledo de skeppsbrott, hvarunder storre delen af de- ras losoreb gick forloradt.
Dock lyckan att aga, atttill- hora hvarandra var dem nog, och ingenting kunde rub- ba deras fullkomliga sallhet.
Hogsomrnarsol stralade of- ver deras lif och dolde de morka skuggor, som lurade vid horisonten!
Efter sju manaders ogrumlad lycka in- sjuknade Fabricius i en haftig feber.
" Jag markte ", skrif- ver hon sjalf, " strax min olycksstjarna uppgangen ofver mig.
Jag anropade den Evige om andring.
Jag foll pa kna for.
doktorer och bjod dem allt hvad jag agde for min mans lif.
Men allt forgafves!
Ingen skotsel, inga lakemedel, inga tarar - som vor0 fleres an mina - kim- de andra det soni beslutadt var ".
Oaktadt all hennes oni- ma vard afled han efter 9 dygns sjukdom i - slutet af december 174 1.
(Forts. i nasta nummer.)
- ' Fa aro .val de manskor, son1 icke nagon gang under sin lefnad onskat att kunna begynna pa nytt, att kunna likasom foda sig om i en ny lifskrets, inre och yttre, att kunna taga afsked af den gamla natten och uppkalla en ny morgonrodnad, pa sin lefqads-.
himmel.
Men vid vissa djupare skiften i det inre lifvet, och for inangen stormig sjal, ar yttre forflyttning ett kistan nodviindigt medel for inre fornyelse; Det finnes en makt i gamla orter, vanor, intryck, forhal- landen, an farligt tjusandi, som berusande drycker, an forlamande son1 .tunga bojor, som ingen und- kommer utan genom - - att fly dem.
Fredrika Bremer (•âSyskoidif&gt;)).
.
Rost.r-&amp;ttsmotet i Stockholm for de nordiska skolk~ngressisternit~ kvinnan forst och framst ar manska.
Men han, liksoni hans efterfoljare, kampade f o r kvinnorna, hade dem ej m e d sig.
Forst efter Fredrika Bremer kan man tala om idt i det Nordiska skolmotets ' forhandlingar och fo- en kvinnororelse, och det ' ar den, som forberedt och fijr- redrag hade Stockholms F. K.
P.
R. lyckats an- bereder en ny tingens ordning.
ordna ett stod mote a Svenska Teatern.
Foreningens on- Annu vet man ej hvad framtiden skall nedfori ii, skan att for de fran de skilda skandinaviska landerna manga och starka krafter aro i rorelse.
Malet ar att Kviri- samlade motesdeltagarna fa lagga fram den viktiga politiska norna fa ett d i r e k t inflytande pa lagstiftningen.
De kvinnofraga, som annu i tva af de nordiska landerna kunna da arbeta pa att en grundligxe, gedignare och vantar pa sin losning, realiserades da pa- det mest lyck- b i l l i g a r e uppfostran kommer den uppvaxandc flickan liga satt, den fran parkett och upp till ofversta raden till del.
Staten ger arligen ut sex miljoner p&amp; gossarnas fullsatta salongen vittnade om att intresset for kvinnor- undervisning, en half miljon for flickornas.
Kvinnan be- nas rostrattsfraga ar stort inom den nordiska lararekh- hofver .dock lika val som mannen de fordelar en god ren.
Det var ock&amp; med ihallande handklappningar, som skolunderbyggnad bereder i existenskarnpen.
Vidare mListe de olika talen halsades; man kunde icke ' viira i tvifvel det arbetas fram battre och rattvisare forvarfsmojlighetcx~ ' om att ' de synpunkkr som framfordes for den kvinnliga for kvinnorna.
I sa godt som alla afseenden maste rostrattens berattigande mottes af de starkaste sympatier kvinnornas forhallanden omgestaltas efter rattvisare nor- hos det talrika auditoriet.
mer.
Och det kommer att goras forst da kvinnorna f2.
Fru ' Ann Margret Holmgren, aftonens forsta talarinna, medbestammanderait, proportionerna skola da bli jamna- tradde fram till den blomstersmyckade talarstolen uppe p&amp; re, barmhartigare synpunkter gora sig gallande.
scenen.
~alssm~cket, som hon pa sin 6Q-arsdag mottog P Amerika har funnits en lag, som bestraffade buar- fran de svenska rostratkforeningama, glanste mot drak- je forsok att lara en neger lasa.
Kvinnororelsens mot- tens burgunderfargade siden.
Hon borjade sitt foredrag standare bega ett fel, nar de ej forbjuda kvinnan att lara sig med att uttrycka den sarskilda gladje hon kande ofver att Itisa.
Nu laser hon i den bok, som finnes i hvarje hem, apos- .fa tala till larare &amp; h lararinnor fran Nordens fyra lan- telns ord om att det fin * hvarken man cller kvinna, der .. Det- ina landets stora sak kannes afven som en hvarken tral dler fri, alla aro de lika; hon laser grund- stor sak i det andra, Sverige och dess grannlander ha lagens ord om folkets ratt att sig sjaift beskatta; hon 1 % sa mycket gemensamt.
Dit hor kvinnornas rostrattsfra ' ga.
ser i riksdagens forhandlingar om kvinnans uppgift att I .Finland och Norge ar den redan lost.
I Danmark producera manskolycka.
Och hon tanker, att nar hon ej och ' Sverige bara kvinnorna annu rostrattsloshetens slaf- raknas till folket, som har ratt att sig sjalf beskatta, marke.
' Under {iden ordnas samhallet.
af man, lagarna borde hon befrias fran skatterna, och hon tanker, att no- .skrifias uteslutande efter manlig uppfattning; detta maste litikens mal ytterst ar att skapa manskolycka, och anda medfora ensidighet, lika val som orii det vore en enbart halla mannen det nodvandigt att stanga henne te friin khnnlig uppfattning, som finge gora sig gallande.
Hoga all politik.
varden forspillas genom att kvinnorna ej fa komma med, Hvarfor skulle utvecklingen hejdas just nu, frigar ' ie ta- det maste snart blifva annorlunda.
Kvinnorna maste fa larinnan, och vandande sig till auditoriet fortsatte hon: vara med i lagstiftningen.
Rusdryckselandet, prostitutio- ar var strafvan at$ gota kvinnorna till medborgare LEE~O- nen, den offentliga osedligheten, pil allt detta och mera lutionar, da aren I alla, som arbelen for andlig atveck- annat maste ridas bot; till det lagenliga bekampandet ling, vara medbrottslingar.
Nar flickan sattes bredvi6 skulle kvinnofna vara redo att lamna sitt medbestamman- gossen pa folkskolans bank, skrefvos de forsta orden till de; men de fh ej vara med om att ordna samhallet.
a k t a om full medborgarratt for kvinnan; nar de hogre Det ar ej for att skaffa sig sjalfva fordelar, som de ar- laroanstalterna och universiteten oppnades for kvinnorna, beta p5 att skaffa sig rostratt, det ar for att fa skrefs det ' vidare darpa.
Annu ar den icke slutskrifveri= gagna det allmanna.
Men vi ha nu sa lange knackat pa riksforsamlingeris.
.
~ a l a ~ i n n a ' slutade n ' med en uppmaning, att de som port, att vi tycka oss fornimma att de lyssnz darifine.
annu icke tillhorde nagon rostrattsforening skulle annu Nyckeln sitter redan i laset, vi vanta blott p&amp; a2 dm i denna Kall skrifva in sig samt att hvar och en skulle skall vridas om, innan den rostar fast.
arbeta for kvinnomas ' internationella rosfattskongress, Efter detfa foredrag afsjong en sangkor niigra fostei- hvilken ju som {&gt;bekant kommer att hallas i Stockholm landska sanger, hvarpa Miss Anna Eckstein h-amtridde i jmi 1911. och holl sitt foredrag pa tyska.
Hon framholl huruson: Nasta talarinna var fru Ellen Hagen, som borjade krigsdugligheten hitintills varit vardeniataren inom sant- med en aterblick pa kvinnororelsens uppkomst i ' Sverige.
hallena och pa grund haraf kvinnorna skjutits undan Kvinnofragan fanns langt innan det fanns en kvin- sasom mindrevardiga och mindreberattigade.
Forst n2r nororelse.
Hedvig Charlotta Nordenflycht var den forsta kriget afskaffats och skiljedomsideerna blifvit gallandc svenska kvinna, som gjorde sig till tolk for sitt kon, som kan full likstallighet mellan man och kvinnor inteda.
da hon .bl.
a. i sitt poem " Fruntimrets Forsvar " drar i Kvinnorna miste framfor allt arbeta for fredens sak.
Soni harnad mot Rousseaus anfall ph kvinnorna.
Efter henne ett praktiskt stycke arbete till malets naende talacc holi kom Thorild och uttalade den da sa markliga satsen, att varmt for namninsamling pa var~dsfredspetitiolislistoi~ ' t~~ M ' '.
p - p !MALAFBADET .~ee~ * e * eeee.~ee+eeeee~ee~~e~ee~~e~+e+~e+ee+e~~ee~eeee~~e~ee i 2 Arbeta for Dagny i e.
.
:.
i genom att gynna dess annonsorer.
.
.
e.
.
.
.
e.
.
e.
.
.
.
c.
e..
*.
.
O.
.
.
.
e.
5 e:.
I P Hrandf verkaregaf an I I.
I B A D - TVATT- och ST R Y K I N R A T T N I N G 1: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning P. damer och herrar R ' T ' 38 14 - 38 15 A.
T.
93 43 - 93 44.
, 377 - D.AGNY.
och uttryckte sin fofioppning att al !a de narvarande ville arbeta darfor.
En .stark.
folkmening ar.
ri,urnera.
af, storsta betydelse vid.
regeringarnas radslag ...
,.
.
Annu nagra sanger afsjongos af korep,, och sa s t o d Ellen ~ e i y talarsto !en.
, Da det, .egentligen ar i.
skola.ns, uppfostringens tecken, hqn, sk~ille kvallen ' som.
d,e.
narvarande samlats,.
icke vara.
fullstandig, om, ej rostrattsfragan sattes i, sam- band med k a r e n s.
speciella lifsuppgift.
.Kvinnorna ha hittintills icke haft nagot att saga vid undervisningens ordnande.
Det a r for statens kraf som bildningen med- delas, i framtiden skall bildningen meddelas for barnens skul !.
Nu lares en sak i skolorna, nar barnen komma ut i l lifvet ar allt helt annorlunda.
Det ar sa mycket, solm.
, maste goras om.
Samhalles modrar maste fa vara med, om ' samhallets daning.
Och skall kvinnan som moder och uppfostrar~niia kunna fa makt oiver framtiden, maste hon ocks ' a ha omedelbart inflytande i det narvarande.
Hennes makt att hoja slaktet blir forst verklig, nar hon far inflytande och rattigheter.
Det ' ar genom uppfostran hon danar slaktet for framtiden, gellom att varna de unga, som hon rneclelbart och omedelbart hojer lifvets varden.
Nar kvinnan far rostratt ar det att hoppas, att hon i lagen infor b a r n a-balken, de lagparagrafer, som skola faststalla barnets rattigheter, Barnets ratt till full utveck- ling enligt dess e g e t behof, ej efter statens.
I de sko- lor, som de rostande kvinnorna skola infora, skall det ej goras skillnad pa gossar och flickor, inte pa fattig och rik, alla anlag skola dar fritt fa utvecklas med bibe- hallande af sin egenart, sa som tradgardsmast,aren ' ser till att hvarje planta far utveckla sig i den jordman den be- hofver.
Den nuvarande skolan med dess examenssystem, som hetsar barnen, pressar dem i e n form, maste af- skaffas.
En ny skola med friare utvecklingsmojlighet.er, fortsatt genom yrkesskolor, maste inforas.
Kvinnorna maste se ti1.l att undervisningsvasendet reformeras.
Och genom skolorna maste de arbeta for freden, utrota krigs- idealen.
Men det ar icke endast for barnens skull kvin- norna mast: fa vara med och bestamma; nar de fa rost- ratt skola de ocks ' a arbeta f6r battre loaefolrhallanden inom lararestandet, rattvisa och likstalldhet, full och fri .. utveckling for hvarje god lararekraft, vare sig den .ar niaiilig eller kvinii1i.g.
Till sist ultalade Ellen Key sin varma forvissning om att motesdeltagarna, sarskildt kvinnorna, skulle arbeta for en i~inerlig samverkaii mellan de fyra Nordiska landerna, for samhorighet med bevarande af hvart, lands saregenhet, Och da skall samhorighetskanslan starka reformarbetet.
Skandinaviens kvinnor skola i handling visa folken, att sanning ligger i orden: ljuset kommer fran Norden.
Och alla skola arbeta pii ett nytt, ett lyckligt Skandina- vien.
Det alliigehorn statliga och stamningsfulla motet afslu- tades af d: r Karolina Widerstron~~ hviikeii i egenskap af Stockholms F. K.
P.
R: s ordfoirande framforde ett tack till aftonens talarinnor.
,;, l ' ' - n.: ' q.
_ ' -.
.
.
:.
, '. '
i ',.
d,.
.
.
N,o~~s --.
,.
;: ...
i.
.
, .., - #,.
.En allmap - svensk slojdlarari.nneforening bildad; " Under skolmolet, hafva .slojdlar~innor fran olika,, delar af landet sammai~tradt ' och ' bildat ' en, hela landet omfattande slojd- 1,ararinneforening med andama3 &amp; k till~arataga '.
' den kvinn- liga slojdens intressen.
Till interimstyfilse valdes fore- standarinnorna for Hulda Lundins slojdseminarium.
Sljojd- inspektri.sen froken Fanny Blomberg (ordf.) froken Anna ' Kempendahl (sekr.), Stockholm, och skolfor~tandaiinnan froken Maria Noi-denfelt (v. ordf.
kassaf.
), Goteborg.
Arsafgiften.
bl,ir 1 kr.
# Anmalan lian ske till och upp- lysningar lamnas af interimsty~elsens medlemmar. '
' 1.
.
.
Gafva till Rimforsa.
Ankedrottningen har till Fredrika- Bremerforbundets landthushallningsskola vid Rimforsa f6r utbildande af lararinnor ofverlamnat 3,000 kr.
Gafvan at- foljes af en skrihelse hvari uttalades gifvarinaans varma valonskningar for skolans arbete.
Penriingarna aro afsed- da for den nya.
skolbyggnad som uppfores i stallet for den, som genom eldsvada i varas forstordes.
Miss Eckstein pa foredragsturne i Sverige.
En fore- dragsturne inom Sverige foretages af miss A. Eckstein med borjan pa fredagen i Sundsvall.
Darefter kommer rni.ss E. att upptrada i Harnosand, Orebro, Karlstad och Malmol, mojligen afven i Halsingborg och Goteborg.
Miss Eckstein talar dels om sin varldsfredsadress, for hvilken namninsamling som.
bekant paberjats afven i Sve- rige, dels on1 strafvandet att n~inska krigsrustningarna.
Foreningsmeddelande.
Sveriges Folkskollararinneforbund hade i samband med skolmotet arsrnoie den 9 .aug.
Motet nolls i Kvinnliga Kontorist- och Expedilforeningens lokal vid Jakobsgatan i Stockholm.
Froken Anna Ljungberg, f6reningeris ordforande, opp- nade mokt, i det hon paminde om att tva ar forflutit se- dan foreningen senast samlats till arsmate, detta pa grund af forra ordforandeqs, froken Anna Rylander, dod.
En del val af ombud forrittades, hvarefter en resurn6 af de foregaende arens verksamhet framlades.
Efter en liflig debatt angaende arsmflets bestammanderatt antogs en af froken Lesse1 vackt motion, hvari hemstalldes att det matte uppdragas at ceiitralstyrelsen att foresla kret- sarna att stadgarna, hvilka tillkommit under pa grund af bradska mycket ogynnsamma forhallanden, matte fullstan- digt omarbetas.
En af Kopenhamns kvi.nnliga stadsfullmaktige, froken Blom, som kommit for att deltaga i Nordiska skdmotet., talade darefter om, huru man i Danmark lyckats genoni- fora den for narvarande hos oss s i aktuel !a fragan om kvinnliga ofverlarare vid folkskolan.
I Danmark finnas f. 11. fyra.
kvinnliga ofverlarare mot trettiosex manliga.
Froken Ljungberg redogjorde darefter for fragans nuvarande lage hos oss, for hvad som redan gjorts att fora den fram och for hvad som annu var att gora f6r att bereda jordmanen, tills den i host lagges iram for Stockholms stadsfullmaktige.
For fortsattningen af motet, den 13 augusti, lamnas redogorelse i nasta veckas num- mer.
.
magor och svar.
kvar kan ma?
prenu&amp;erera pd Dagny?
I landets.
alla postanstalter och boklador kan man bestalla.
huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera H dessa stEllen?
Ja, ifall ' man.
onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man.
alltid gora det.
Tsarens kurir.
Par~i~al.
Sagogrottan i Sagoskogen.
F: g m;: q; l i Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Fris 75 Ore.
Berattelse for barn och mgdom.
, tt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
skildrade for barn och ungdom af Marie Lou- Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 ore.
Berattelse f " harrt och ungdom.
Beur- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
200 sidor, 30 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhilles i hvarje bokhandel eller direkt frin Hvad koshr Dagny i postanstalter och boklador?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for l / i, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare, d Dagny?
Den, som .samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro-.
vision af kr.
1: - for.
hvarje helars-, 50 ' ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall.
man farfara f6r denna provisions er- e Sex prsktiga iifventyrsbticker f6r b a ~ n och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udddn.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla on.
H j alten bland h j altar ' Nybyggarna i Kanada.
.
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i. ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren .har.
d2 att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
.
2) Eller: Man prenumererar % narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto A samtliga erlagda afgifter,.
tillstaller oss detta kvitto, da vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Folkskolans Barn tidning utgifven o&amp; redkerad af STINA QUINT ut- ' Nvar, och till hvilket pris kan man nummervis I6sa l l D~PY?
I stadernas tidningskontor och dgarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Studentska,.
/ Platss&amp;kakande fa sina annonser i.
i~Jorda.
D a p y j o r hlfve priset eller 7 % ore mm.l b onskar plats, helst som assiste hos lakare eller storre institut.
PI 1- ma betyg och referenser.
Svar t " T.
R.
S. "
und.
adr.
S. Gumae Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
- som genomgatt elementarskola, han- delsinstitut och kindergarten, ons- kar plats som guvernant eller kin- dergarten-lararinna, Ar afven villig deltaga i forefallande skrifgoromal.
Svar .markt " Hosten 1910 " torde sandas till Svenska Dagbladets exp.
1 Stockholm, f. v. b. arbetsam och palitlig, som genor n- gatt realskoleexanien och kurs i handelsinstitut, onskar plats a ko tor e. d.
Kunnig i maskinskrifnir och nagot stenografi.
Svar till " G nast ", Allm.
Tidningskontoret, GLI taf Adolfs torg, eller Allm.
Tc 161 93.
Stock.holm.
1 Ung,.
.
bildad.
tyska, P l a t s t i l l h6ster a.
I talande engelska, soker anstallniiig sasom sallsktp eller for barn.
Svar till " ' El.
G., Svenska Dagbladets kontor, Klara Sodra Kyrkogata 6.
Stockholm.
nu varit elev i 14 man.
p3 ap (~tek, onskar ombyte af plats den l: s. ta nov.
Svar till students kas, Esl cilstuna-Kurirens kontor, Eskils- tun la.
SOT: n Kvinnlig sjulrggmnas t onskas af 26-arig battre flicka so m hjalp och .sallskap.
Har genor n- gatt hush %llsskola, afvensom ha ift plats forut.
Svar markt " Trefli; gt hem7 ', sandes Linkoping p. r.
- ' lats at1 skota hushallet som genomgatt 8-klassigt a1 emeti- tarlaroverk med goda betyg, iiiiskar till hosten plats i fin familj att iiii- dervisa mindre barn i vanliga skol- amnen, afvensom engelska och tyska.
Svar inom 8 dagar till " a8 W, Jonkoping, p. r.
L ho!
j ensam Herre eller Dam onskas -.
af aldre hushallsvan flicka.
Svar till " 35 ", Askersund p. r .. - ._ -- --- L -- - 4nsprakslos 19-arig flicka, som iorngatt 7- klassigt laroverk, on- .r till hosten plats att lasa med ndre barn.
Svar till ' ' D.
J.
", Lots-: an 134, Hudiksvall.
som genomgatt Detthows scni.
fi 9 lir af 11 forestatt privat samskola., soker plats lielst som larariiliia, iii- om Sodra Sverige.
Godn re !toni- mendationer.
Svar markt: Lisa, p. r. Karlskrona.
35; r, onskar att ensam skota batt- re ungherres eller ankemans hem, full It kunnig i allt som hor.er tiil ett her ns skotande, " g2da betyg finnas.
Sv: ir till " S.
S.
A., Svenska Dag- bla det, Stockholm, f. v. b. bildad och undervisiiingsvan, iiris- kar plats som lirarinna i faiiiili.
Villig deltaga i skrifgoroni; " ll och somnad.
Svar snarast iili " Scpl.
1910n, p. r. Lilleskog.
GunvemnanL
-. '.
: .., U.fi,g f l i c k a Plats som ~lni~h ' iil ' ~fr~kiri oiiskar: i. host komnia till bildad:.
onskas i fina- hem, af duglig, praktisk flicka.
Kiinnig i matlag- lijng,:, sjrltning och - inlaggningar och allt som hor till ett battre hem.
Basta rek.
Svar emotses .med.
tack- samhet till.
" Palitlig J.
B.
", Svenska Dagbladets exp.
Stockholm, f. v. b. '
Vaflararinna, teArefiskt.
&amp; h praktiskt ptbildid, ' med fina betyg ' fran forut inne- hafda platser, soker till hosten an- stallning vid .slo.jd- .eller huslialls- skola.
Svar till IIR.
B. Hosten 1910 ", under adr.
S. Gumaelii Anqons- byra, Stockholni f. v:.
b ...
.
plats ' som Gardihna eller att ensam: foresta ett hen1 hos aktad ungherre .eller ankeman on- skas 11i1 till hosten af battre flicka.
Svar fill.
(1Tlieall, Korsberg, p. r..
. -- Husforestandarinneplats sokes till hosten af.
25-arig, hiislig, nagot musikalisk flicka, att ensam skota enkelt hem for aktad herre.
Svar till 11Hosten 1910fl; Stenting- sund, p. r.
33-arig Dam, med syiiipatiskt vasen, huslig, ener: @ sk ' ocli.
ordningsam, .onskar.
till hosten plats att ensam eller med] - ngfrii.
' foresta hemmet afor aldre balsituerad .herre, garna ankeman.
Vidare, a I&lt;orrespondens med " A.
W .., Svenska Dagbladets.
.Annons= kontor Stockholni, f. v. b.: Ung, musikalisk flicka, soni genomgatt 8-klassigt laroverk, o.nskar till host.en plats i finare fa- milj, helst j Stockholm, for att del- taga ' i alla inomhus forekommande goromal.
Undervisning i sprak 0th musik Iamnris, om sa onskas.
Svar - niotses tacksamt.
till [IL.
Sunds- valt, p. r ...
' vl,d -.
.
Familj for att mot fritt vivre del- Barnsjukhuset Simon och taga i alla i ett ~ a l s k o t t h,em fore- kommande.
goromal.
Onskar ' an- MathiIda Sachs ' Minne ses som medlem af .familjen.
Svar ti.11, 1123 ir ", Fornasa, p. r. i Stockliolm forklaras iiarmed till ansokan ledig.
, Formaner: Lon s r.
800: - pr ar med 2 alders- En i7 Ars flicka tillagg, hvartdera a 100 kr., jamte onskar i host plats i battre familj hostad och kost.
Angaende tiden att deltaga .i divarjehanda inomhus for platsens tilltriidande m.
III.
lam- Forefallande hushallsgoromal.
Svar nas upplysningar af doktor Ern- motses tacksamt till rFami.ljemed- berg, adr.
Drottningholin.
Rikst.
lem D, - Hellbergal p. r. Drottniiigholm 10.
Ansokningshandli ' ngar stallda til ' Sjukhusets Styrelse inlamnas a Stockholms Stads Halsovardsnanids Byra, .Kutigstradgardsgatati .2 C, fore tisdagen den 23 augusti kl. 12 pa dagen detta ar.
BODT, HEM pa ilandet, 2 tim- Sjukhusets styrelse .. mars resa ffin Stockholm far ind der visnings van, musikalisk, dug- lig, ' erfareii .larariana plats for las- Bildad, aret, goda lonevillkor.
Vidare sna- rast med betyg och fotografi, till allvarlig flicka, Nya 1nack.-Byran, Brunkebergsg.
frisk och stark, fullt kiinnig i som- 3 B, Stockholm.
nad, van vid oi-dning samt plikt- trogen, erhaller p1: its i konsuls- i i ' familj i. Halsingborg.
God lon.
Svar med referenser och fotografi till Fru Hedvig Persson, Kungsor.
Far for lasaret duglig helst semi- nariebildad undervisningsvan larar- inna .. Af .sprak .foretradesvis eng- elska.
Vid.
Nya 1nack.-Byran, Brun- kebgrgsgatan 3 .B,.: Stockholni.
nagot van vid expediering i affar, erhaller anstallning i .finare han- Vid Statens samskola i Koping del.
behofves .f&amp; instundande .bostter- Vidare iipplysningar genom Fred- iiiin vi k. lararirina i mateniati k, fy- rika Bremer-Forbundets Byri, Stock- sik och.
kemi.
Ansokningar stallda holm.
till Kungl.
Ofverstyrelsen for rikets allm.
.
laroverk torde insandas sna- rast mojligt till Rektorsambetet: i Koping.
-. '
husligt uppfostrad flicka af battre erhaller forinhlig, bekvam Infodd engelsk sprak- familj, plats att bestyra bildad, oberoende lararinna,.
.
.
ungkarls hem.
Endast svar atfoljda foto till: ll26-35l1, p. r. Hind- hemmastadd i svenska spraket, er- af haller anstallning genast vid sprak- by.
Yttre beaktas.
institut harstades.
: Narmare ge- nom .Stockholins - Rakenskapsbyra, Skoterske- och.
Norrlandsgatan 20, Stockholni.
I '., ..:. ': " .i.
' r och Husmodersbefattningen, '!
, p LEDIGA PL A TSER.
I Sokes vid Svalofs folkhogskola Tjanstgoriing il-.
rb, ' in ' aiiaat$ dara!
4 man.
som hufvudlararinna i hus: ii noder skolan, f.: o. som Iiusmodei for elevhushallet.
Koinpetens: aL gingsbetyg fran fac12s: kblanh ' i Upp: sala, ' Ateneuh eller darmed j a q f.Or1ig iitbilclning, helst .med.
nago4: praktik ..: Lon: ~5OO&amp;8OO: kr;, iocf allting- fritt,.
(2 r~1,rn).
,,,, i!
- Ansokan (med .fotografi) .sandes stalld ' till skolstyrelsen, ' fill ' ", .i Rektor.
.
.
W; s ~ a .W ' ISTROM, l.
o f ~.
:, d.
.
l.
v .. r., L \ .-,,:,.,:: -: s.
.
Bild.
; ~oorrespondensskick~ lig .kontorsfroken. '
, Aied hem: i i ~ f 6 c k h o &amp; h %&amp;r h plafr pil konsultationsbyi; a- fran .l.
Okt Fordringar: niaskinskri friing; steno.
grafi, lenkl.
.bokforing, .kontorsvana Manadslon 80 kr.
.Kontorstid lf - 5.
Sva.r med referenser.
till d B.
30, under adr.
S. Gumaelii An- nonsbyra, Stockholm, 4. v. b; P Plats skola Stockhoim Ung, bildad flicka, Skickl.
k.~inol.
Sjukgymnast erhaller anstallni~ig i landet nu ge.
nast for 3 A ' 4 veckor .. Svar til Friherrinnan Friesendorff, adress Norrby, ~tbllarholmen.
.
.
.
.
i hos, Ci~dt hem kommer att onnnas for 4 ' - flickor;.
studerande el&amp; ' med fas; anstallning .. Goda ref. .Narman med&amp; dki-if&amp; M::; Hells&amp;rom; gelbrektsg.
6 .B., .2 ?r.
A1l.m; telef Lidingo 304.
(S.
T.
A .. 251833) ' Bildad, n Bildad, plikttrogen, ansprakslos och frisk flicka, 25-38 ar, kunnig i niat- Som lagnivg, bakning ocli somnad fin- ner.
.god anstallning i barnlos fa- r milj som hushallsf~oken och sall- rller husforestandarinna soker bil.- skap till frun.
Husjungfru finnes.
lad, duglig, aktningsvard 35-arig Svar med ref., fotografi, pers. upp-; malandska genast plats.
Sv.
D P lysningar ~ och Ionepretentioner till ZenonirecaD, till.
Svenska Dagbla- I-iofraitsfadinnan T. Ericsson, Jon- dets kontor; Stockholm.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
kopiw.
Hushiillsfroken: Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48.16.
Fredrika-Bremer-Forbandets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25..
.
.
.
.
.Allm tel. .82 11.
.Rikstel .. 68 98..
.
.
arbetsomriiden.
Muntliga o c h skriftliga.
.upplysn.ingar " genom ' - ~usmoders~latsen vid Ludvika tuberkulossjukhus (for 12 patienter) sokes fore 17 Augusti.
Tilltrade 1 September.
Ansoknin- gar, atfoljda af Iakarebetyg, kom- petenshandlingar och aldersbevis samt stallda till kommitterade for tiiberkuloss jukhuset i Ludvi kal san- das under adress Doktor E .. Carl- gren, Ludvika.
Obs !.
De billiga priserna.
: Till 42 ore mtr.
s a l j ~ s ett ' parti extr: prima Congressgardiner i olika targer 10 (cni.
br.
Vanliga allmogegardiner fr. 31 ore mtr.
Filt och Schaggdiikar.
Trad 9!
ore diiss. '
Foderdomestik 18 ore mtr.
Et parti battre gardiner i vackra monster Bo~miillstyger f r.
29 ore metr.
Bnrd,vax diik, Filfar, Gardinstufvar; Hely !leXheviot god kvalitet i olika firger saljes, shdele billigt.
eller van Sjukskoterskeelev sokes nu genast for vard i ' h-em p3 lan- det af nervsj.iik flicka.
Narmare Slumplagret rneddelande .. lamnar P. O. Hedberg.
Vallsta.
HASTERSAMUELSGATAN 51, ' II.
Stockhdn
&amp; - sparkassa K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, - STOCKHOLM.
~ktieka~ital 3,000; 000 kr. '
Broderna Phhlmans Earadelsinstitut.
Parf ym.er.
Deposition Stockholm, Stora Vattugatan 2, h, Z tr. Fullstandigt handelslaroverk.
C: a 1,000 elever ariigen.
19 rum.
Riks-Tel. 5606.
38 akad.
och prakt.
utbildade A h.
Tel. * 84. larare.
OBS;!
Bankkurs.
4fslutiiingskurs till Realskoleexamen.
Prospeldi pa bc@irnii.
4nmalningar dagligen.
Stort och rikhaltigt lager af de utsokt -- finaste.
parfymer frin de fornamsta ' utlandska firmor, finare och enklare tvalar, ka ' rn- mar, borstar samt finare toalett- Fil, Dr Anna Ahlstroms Laroverk artiklar.
Order till landsorten mot ' efterkraf.
O. 602.
R.
T.
117 55.
Kommendorsgatan 29, vid Cirkusplan.
A. V. Nording, Anmiilan om nya larjitngar dagligen 11-1.
Gossar beredas till iiitriidi~ i allm.
15- '.
Nya Elementarskolan f6r flickor l l Biblioteksgatan 1 1 63 Drottninggntan G3 - overk.
LBroverkct har ratt att anslialla studentexamen och f6rbrredrr till alla linjer.
Anna Ahlstrom, Fil.
h r.
W hi tlockska Samskolan Richard Anderssons Musikskola isroamnen: Piano, Violin, Solosdng, Allmin mirsilzlarn OC / L Har / notz~Irirn.
Kammakaregatan 8, Stochholm Hostterminen borjar den 15 sept.
1910.
Anmalningsdagar: Man- nottar larjungar frin nyborjare till sadana, som beredas till stiidrntexmen.
-.
Tre- dagen den 12 sept.
och Tisdagen den 13 sept.
kl. 12-2 och 5-6 e. n ~.
krigt latin- och realgymiiasiiim med dimissionsrltt.
-- For unga flickor siirskildl aliord- Mottagningstid for skolan kl. 1 /, 2-1 /, 3 e.
.m.
alla dagar fran och med lad afsliitningskliss ined normalskolekompetens.
-- Intrades- och flpltning~:: lriili~iti~: nr den 15 sept.
' r.
den 3 sept.
kl. 10 f. m.
-- Upprop den 6 sept.,kl.
11 f. ni.
- Anrniifiiingar fOrr Richard Anderssons mottagning frh den 15 sept.
Onsdagar och !3 aug.
skriftligen till fr. A.
\ Vliitlock, Djursirolm; fr. den 23 auy.
Iimids.gzr Ii1 Lordagar kl. l /, 2- ' /, 3 e. m.
1-2 e. m. i skollokalen.
B r u n n s g a t a n 28, 2 tr., Stockholm.
G: A. Tiseliuis.
Anna Whitiock.
Filialer: finnes a Soder, Osterhalni och ofre Norrmalm.
Kurs i Massage Gynna Damys och sjukgymnastik i Gateborg Begar prospekt.
Gy citiastilidirckto- adr.
till 1 sept.
Bistnn annonsorer!
E. daref Jacobsson, ter Vasagatan 5 hl., (iotdorg Wirens ofverfeta LANOLINTV&amp;, fina varldens favoriltv; " rl.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymliandel samt direkt frin, A.
G. Wirens Tval- och parfyinfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Passa ph tilifiillet itt kopa vackra, trefliga blusar till billiga priser!
Svart satinblus n: o 1035 af Fin glansig satin.
Sydd nied veck och knappar.
Mycket praktisk och omtyckt.
Pris 2.130.
Perkalblusar af prinla randig perkal i vackra farger och moderna makfulla modeller: N: o 616, prk 1.65.
N: o 617, pris 2.- N: o 550,- pris 2.66.
Blus n: o 549 af extra prima bom- ullstyg med invafdti glansigj ran- der.
En sardeles • ’ in och praktig blus.
Pris 2.75.
Till landsorten mot postforskott eller efterkraf.
o g Till skanks pa prof 2 - o - 1 fas Illustrerade fnmiljetidnin- o o O gen ' Hem och Hird 7: e arg.
O TILL SVERIGES KVINNOR.
I DRICKER NI KAFFE '?
till arets slut, szledes ett Iialft En onodig fraga menar Ni.
Da en annan fraga.
Dricker Ni O ar, i korsband.
om man ins.
Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall biir Ni O 30 ore i postanvisning, spar- O fran i dag borja nied detta kaffe, ty pr9 samina ging dct ar eller frimarken, samt dessutom billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor cit forsok.
Ni o lyxpublikationen Rimfrost, 32- o blir nojd.
O sidig, med 48 illustr.
tryckt i O Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller, .&gt;ostforsitott.
farger, vidare planschen .Vin- K. W. KarBbarg9 Kontors- och Postadress Edwagiitan 5.
0 terblld f d n visterg$otland~.
Q Butiker: Mlsteasamuielsg.
B!, Dobelnsg.
44, Nassduilsg.
24, Q Alla i ar redan utkom.
num- o mer af Hem och Hard, jamte STOCKHOLMo 0 Rimfrost och planschen sand.
Q KLIPP ANNONSEN!
-- i O omgaende, samt sedan till arets Q ~ZSngafvarn slut i korsband.
P i posten Vasagatan i 5- 17.
Stockholm.
(se taxan) kostar Hem och g O Hard 1.85.
Siindes afven mot postforskott och blir da 20 o. o dyrare.
Obs.!
mot insand.
af o O 50 Ore allt gratis och porto- - Etablerad 1891 - fritt.
Adr.
Expedition af Hem rekommenderas vordsamt.
O och Plsrd, Stockholm .. Q Q OBS.
!
Gamla mobler renoveras O O O ~ 0 0 O 0 0 ~ O O O O Q 4 0 O Q 0 $ $ Nordiskan skolrntitet i Stockholm.
Af A.
S -- m. och forgyllas.
Svenakan Hem i n p Iskasiler.
Af Elj~is.
45 Nybrogatan 45. '
g g g g g g Eduin Bergs Forgy lleriaf f ar 8 g 8 Begar priskurant Drottningg.
58.
Allm.
Tel, 44 92.
(4431).
Hvard.
: * /, l 2-2 och 1 /, 6-1 /, 7 e. m.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
Tandlakare GERDA ISBERG Gotgatan 3.
A.
T.
306 l 1 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter ofverenskommelse.
h e m Sr P B P ~ F ~ B Af P ~ A.
~ P g (.
?
Kvinnoarbete och statsfinanser.
innan snorlif kopes, fran Franska Snorlifssommeriet, ~orrmalmstorg Kvinnliga 8fverlarare.
l,.l tr. STOCKHOLM.
Hedvig Charlotta Nordenflycht.
Af Kerstin J (at / zsman.
Rostrattsmotet B Stockholm %Or de nordiska skolkongres- Bomullskladningar i afpassade bitar, 8 met., akta farg, vackra monster, erhilles till sisterna.
2,85 st., d: o prima kvalite, nya, (leganta monster, som vanligtvis kosta 50 3i.
55 ore met., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- Notiser.
det vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- son, G: la kungsho~msbrogatan 23 A, Stock- Foreningsmeddelande.
holm.
Prenumeration a, Dagny sker narmaste postanstalt eller bokhandel.
I I I I I I
