# ID: svediakorp-per456
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,540
# sentences: 944
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 32.
...
s ' 14 '.
ii Prenumerationspris: kr.
4: 50 11s 2.
kr.
2: 50 ...
,, ' 11 ar.
Stockholm den l 1 Augusti ' 1010.
.
3: 5011,4,1 ...
1: 25 &amp; osnummer 10 ore.
Prenumeration skgr s h a l l landsorten som i Stockholm a .narmaste postanstalt eller bok- handel.
I - ed aktion:.
Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: ' Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
1 Redaktor o. ansvarig utgifvare: 1 EL.LEN KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
- Utgifningstid hvarje torsdag.
3: e --- -- Sthlm 1910, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. - Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
1 arg.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
.
.
Marginalannons under tex.ten 15 mm: s hojd per girig 10:.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10ol0, 20 ggr 20 %, 50 ggr 25 010..
-.
.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m.
Kvinnornas dag pa varldsfredskongressen.
Var a r sammanslutningens, samarbetets tid.
I M tid en styrka dari, icke minst nar det galler ligger ideella strafvanden.
De stora ideerna fattas forst af ' de fa, de framsynta, som bli deras talsman, som bara dem fram till de manga, som vacka, tincla, peka p i malet - drommens, tankens forverkligancle - och som samla massorna i ordnadt, medvetet arbete.
Det orga- niserade malsakra strafvandet bar sa saken fram till slutlig seger.
Under allt ' cletta staiinar man emellertid stundom och fragar sig hvarifran manskornas blindhet kom- mer: Hvarfor det ar de f2 som se, hvarfor det skall behofvas sa mycket arbete och moda for att opp- na de andras ogon?
Hvarfor vrangtiiistandet blifvit det ' vanliga och hvarfor det enkla och ratta.
a r sa langt borta?
Finnes det icke fragor, forhiilanden, som klart sktille kunna fattas af alla?
.
Den internationella fredskongressveckan i Stock- holm ar nyss forbi.
Fran sa godt som alla jordens lander ha man och kvinnor samlats i ' var hufvudstacl, enade i arbetet for fredstankens forverkligande.
En varldssammansl~ttning som har till mal - fred pa jor- dy.
Forvisso, man maste saga sig att manskorna vand- ra i blindo, nar sadant a r af noden.
Allt detta ut- halliga, goda, tappra arbete for att kanskor skola ga ' med pa att forsta, att krig icke ar nagot nodvan- ' cligt, ' forsta att de bora - och kunna - lefva utan krigsfruktans morka moln ofver sina hufvuden, utan att tyngas af standigt vaxande skattibordor for att de- ras land skall sta " rustadt " gent emot " yttre fiender ' '.
Men nar det IN a r nodvandigt, detta fredsarbete, - for minskornas blindhets och ondskas skull- -, sa halsa vi tacksamt de man och kvinnor, som agna ' sina krafter at detsamma.
Vi behofva ej .har rakna upp de manga kanda namnen, ej gora en rekapitulation af de betydelsefulla forhandlingar, som forts, dagspressen har redan sorjt for nojaktigt offentliggorande.
af de- samma, vi vilja endast i Dagnys spalter droja vid " kvinnornas clag " uncler kongressen, det stora offeiit- liga mote, som anordnades af Sveriges kvinnliga freds- .forening i Musikaliska Akademiens hogtidssal.
Det var pa detta mote, som kvinnorna framfor allt tradde fram och dar man fick det starkaste in- trycket af hvilka krafter de ha att satta in i sitt adla strafvande - hvilka fonder.
af barande entusiasm, af uthalligt arbete, af alla svarigheter.besegranc1e trosviss- het.
Arbetet med sjalfva anordnandet af motet torde nog ha delats af Kvinnliga fredsfor ' eningens styrelse, hvars ordforaiide, fru Emilia Broome, och korres- ponderande sekreterare, fru Fanny Petersson, afven hvad betraffar kongressen i dess helhet burit mycket af de praktiska arrangemangens tunga och moda.
Som '
ordforande for aftonen fungerade Kvinnliga fredsfor- eningens &amp; e ordforande, fru Ann Margret Holm- gren, som i denna egenskap i foreningens vagnar hal- sade de utlandska gasterna valkomna.
Med den mest utsokta alskvardhet riktade hon till de olika landernas representanter en valkomsthalsning pa deras eget sprak - franska, tyska, engelska, italienska, och svenska for de skandinaviska kongressdeltagarna, - en artighet och en skicklighet, som belonades med langvariga handklappningar.
Ordet lamnades darefter till Ellen Key, hvars af den djupaste kansla burna forearag foljdes under and- los tystnad.
Hon talade om huru sinnenas omdaning miste ske redan i ungdomen och att det ar kvinnorna framfor allb som kunna verka harvidlag, de kunna utratta me- ra som sjalsomvandlerskor an mannen.
Genom att forfina sina soners medvetande skola de ocksii forfi- na det allmanna medvetandet, och de, som aro de starka langterskorna, skola Iangta fram freden ur fol- ken.
Men kvinnorna stanna icke langre vid detta, de vilja mera verksamt ingripa i fredsarbetet, och de borja diskutera statens ratt att taga deras soners lif.
Men forst sisom rostberattigade medborgare skola de vid mannens sida verkligen kunna utratta nagot, och talarinnan vigade hoppas, att de da verkligen skulle arbeta for fredens sak.
Gjorde de ej detta, vor0 de ej vardiga sin rostratt.
Vi skola ej upplefva freden, slutade talarinnan, men kommande slakten skola segra genom den kamp vi fort.
Ingen kan gora niera an satta i gang en vag pA det stora hafvet, men alla vagorna rora sig fram- At.
- Vi aro alla de dodas gestaltvordna langtan, och var langtan komnier ater att taga gestalt i de kom- mande slaktena.
Snart aro v i skuggor, men drom- men om fred, liksom alla vara stora drommar, vand- rar fram pa hvita fotter i morgonrodnadens ljus.
Sedan de ihallande bifallsyttringar, hvarmed Ellen Keys tal mottes, forklingat, besteg Miss Anna Eck- stein estraden.
For Dagnys lasare bor hennes arbete i fredssa- kens tjanst vara val bekant.
I borjan af detta ar re- dogjorde vi i en langre artikel for hennes energiska arbete for att iistadkomma en folkens petition om varldsfred och huru hon redan lyckats samla ofver tva miljoner namn fran skilda lander.
Nu redogjorde hon sjalf for sitt arbete och denna petitions betydelse och uttalade sin ofvertygelse om att de olika lander- nas regeringar genom en dylik universell masspeti- tion skulle fa klart for sig att mangden af fredsvan- ner vore sa stor, att fragan ej langre kunde skjutas undan.
Hon slutade med en kraftig uppmaning till alla kongressledamoter att verka for namninsamling pa listorna.
Har kan vara pa sin plats att infoga, att petitions- listor kunna rekvireras fran F r e d s a d r e s s e n s Juvel- Guld- t3 Emaljarbeten DAVID A N D E R S E N Hofjuveleram.
(gZ Comp.
e x p e d i t i o n, S t o c k h o l m C, och att de skoli.
itersandas under samma adress.
Fa Miss Ecksteins lifliga och underhiillandc fore- drag foljde efter ett musiknummer och Nobe !pristi- garen Fredrik Bajers tal grefvinnan Barante du Ples- sis anforande om uppfostran till fredskarlek.
Hepresen- tant for " L ' Alliance Universelle des Femmes pour la Paix par 19Education " uppdrog hon linjerna for dcii- na forenings arbete: att lara hinnorna att sasotii uppfostrarinnor arbeta fram fredsbegreppet och freds.
tanken.
Det sydlandskt lifliga foredraget mottogs med bi.
fall.
Ett musiknummer afslutade darpa aftonens w c t - S ra mote.
Vid sidan af kvallens framstaende talarimor Ituii- na vi bland motesdeltagarna namna annu flera varm- hjartade, for fredssaken entusiastiskt arbetaxitlc kviii -- nor: Mrs F. Fern Andrew fran Boston, derr ni * ticka sekreteraren i " American School Peace Leaguc ", som har till syfte att vacka iiiiresse f6r &amp; edssakc~?
bland pedagogerna; de bada italienskorna, signora Rosalia Gwis Adami, (som enligt programmet skulle talat p i motet i Musikaliska Akademien m m som i sista stund blef forhindrad,) och signora ' i ' eresiia: Rossini della Risana.
Signora Adami h54r s2askiidf: verkat for fredsideens utbredande bland de unga kvin- norna och har till detta mals vinnande bildat en for,.
ening, " SocietA delle giovanette italiane ?er la pacc ", som har forgreningar ofver hela Italien.
Och sa, vi fa icke glomma vart eget Band, hcr vi fru Anna Bugge-Wicksell, som ingaende sysslat med fredsproblemet under sina studier i folkratt och SO= utgifvit flera broschyrer i fredsfriigan (Verdandis sin %- skriftsamling).
Det ar representativa kvinnonamn vi hiar: it: namna, och det ar godt och uthaIIigt arbete 13 dem1 stora saken, som de alla, hvar pa sitt oniradq h a i l a visa pil.
kiltorn oss tro, att fredstanken, viljan till frec!
$i jorden, vaxer allt starkare i alla kvinnors hjartan, si: att de - afven om de ej framfrada si som de haii- brytande och ledande kvinnor, Invika vi zu sett och beundrat, dar de samlats fran jordens alla hiirn till gemensamma ofverlaggningar - dock m5 verka fet.
samma stora sak, hvar i sin stad, mer ' eifeir a i n d r i fordoldt.
- Tills den dag randas, d&amp; de i det offe&amp; liga lifvet ha bestammanderatt vid inaniiens sida, 11ir det galler nationers och landers valfard.
Kvirii~oriii?
bora ock kunna blifva fredshringerskonia.
E.
&amp; -- n.
- .- --.
Den, som kan trotsa d6Aeia for att gora clet godir, A b e r o p alltid annonserna $i Dagny i A
359 D A G N Y Pa skolutstallningen i Stockholm.
et skulle behofvas manga dagar i stallet for nagra flygande formiddagstimqar o111 nian skulle se och uppfatta och siitta sig in i allt som bjudes pa den ut- stallning hvilken i samband med det tionde nordiska skolmotet i Stockholm ar anordnad i ~ n ~ e l b r e k t folk- s skola.
Och maii skulle egentligen ' vara gammal skolman, skulle sitta inne med de mest omfattande fackkunskaper for ' att vaga sig pa att lamna en redogorelse for hvad denna utstallning visar fram.
Redan det begransade ut- rymmet i Dagny forbjuder emellertid ett langre referat, hvarfor har endast i storsta korthet skall pavisas eii ringa del af den stora mangfalderi.
Utstallningen, som tipptager hela vaningeii en trap- pa upp jamte fyra rum i tredje v+ingen, tillsamrnantju- gofem salar, ar pa det mest Askadliga satt ordnad af en kommitte, bestaende af laroverksradet N .. G. W. Lagersteidt (ordf.), slojdinspektoren Hj.
Berg (vice ordf. och ut- stallningens forestandare), ofverlararen Axel Blomqvist (sekr.) samt profess0.r 0.
Medin, hvarjainte kommitten med sig adjungerat atskilliga lararekrafter for de olika skol- formerna.
Vid en vandring genom utstallningen maste ovillkor- ligen de rum, dar u~idervisningen under de forsta skol- aren demonstreras, vacka ett varmt intresse.
Det ar ut- omordentligt intressant och roligt att steg for steg folja denna moderna undervisning, som i sa hog grad byg- ger med lefvande lifvet som underlag, som forst och framst afser att lara bariien tanka och.
som gar den na- turenliga vagen fran erfaret till.
obekant, fran kanda foh remal och forestallningar till deras afbildande och be- skrifvande, fran bildskrift, som.
ar den okultiyerades na- turliga uttrycksmedel, till bokstafsskrift, - denna undervis- ning,, som alltjakt hanvisar p % hvad som finns b a k o m ordet, det talade och det skrifna.
Har se vi t. ex. ett af de forsta ord som tagits upp till inlarande: bi.
Fore- ganget af samtal om bi och blommor och honung, fo- revisas ett bi jamte dess konstmassiga vaxbyggnad, hvar- efter forst lararinnan och sedan eleven afritar detsamma - eller modellerar i lera, om det a r.
ett foremal som lampar sig for plastisk framstallning.
Sedan barnen sa p i olika satt blifvit forberedda p ' a dess i n n e h a l l, skrifves o r d e t med tryckbokstafver och barnen fa ur en bokstafskarta sjalfva klippa ut motsvarande bokstafver.
.Och vi se huru de sma fingrarna bli allt sakrare i att fora pennan och allt mjukare vid modelleringen, vi mar- ka huru de sma hjarnorna vanja sig vid att arbeta allt fortare och lattare, sa att man inom kort kan ta itu med sa svara uppgifter som att i lera framstalla ett helt landskap, ja sjalfva Robinson och hans o, eller, att rita en fyndigt pahittad almanack med tecken for saval solsken och regn som fodelsedagar och presidentbesok.
Nagot mycket roligt att se ar teckningsutstallningen.
De lustiga rorande sma forsoken att afbilda hvad sex- ariga ogon sett i skogen eller pa gatan - ener att i bild skildra sagan, som nyligen berattats, teckningar, som un- derstundom emellertid snart borja att bli riktiga sma konstverk, forvana !de val !fbildand; alla.
vara vanliga husgerad liksom blomstren i tradgard och p i ang. Och pil de hogre stadierna far man se sa " a1 ijalfportratt ' och portratt af kamrater soni landskapsmalningar, hvilkzi vitt- ila om verklig begafning och tragen ofning.
I samman- hang harmed vill jag namna, att ' Finland utstaller en mycket stor kollektion ritningar, hvilka efter hvad jag kan finna, utmarka sig for mycken fantasi och stamnii~~.
En viktig afdellning ar nykterhetsundervisningen ' med dess sorgligt ohyggliga bilder af spritens harjningar i en stackars kropp.
' Ett .annat viktigt undervisningsamne ar sparsamhet, och vi f2 se den apparat af sparkort, sparmarken, sparbanksbocker, sparbossor och broschyrer, hvarmed en del banker genom skolorna verka bland bar- nen, med godt resultat som det synes, d a t. ex. i Go.
teborgs.
folkbank under tiden nov.
1907-juni 1910 af folkskolebarn insatts den ansenliga summan kr.
42,366: 77.
I ett luftigt och ljust och gladt hvitmobleradt rum finna vi ett referensbibliotek, afsedt att utgora forslag till lasrum for seminarier och gymnasier, d. v. s. ett hand- bibliotek, som inrymmes i en for larjungarne afsedd la- sesal och saledes alltid ar tillgangligt for.
dem; Det .be- star af handbocker och uppslagsbocker af skilda slag, och vi fa dar se anvandt, ett utomordentligt praktiskt.
ka- talogiseringssystem, tippkalladt efter sin uppfinnare, ame- rikanaren Dewey.
Biblioteket har ordnats under ledning af doktor Valfrid Palmgren, och deltagarne i dennas ny- ligen afslutade kurs i biblioteksteknik ha haft tillfalle att praktisera hvad de lart genom att medverka vid katalo- giseringen, hvilken i sin helhet, likasom bibliotekets an- ordnande f6r o.frigt, hafts om hander af froknarna Ma- tilda Widegren, Ida Abramson och Gerda Boheman.
Den allmanna afdelningen, som till stor d,el utgores af Svenska skolmuseets samlingar, ar af storsta intresse.
Kring vaggarna hanga taflor, som skildra natur .och folk i vart land och fjarran lander, taflor, som framstalla bibliska och historiska scener, taflor med framstallning af hvarje del af var kropp, bilder af allt pa jorden - och i luften med for resten., I profror se vi uppdelade alla bestandsdelar af vara fodoamnen m. m.
I en stor sal visas elektricitetens anvandning i vart.
dagliga lif, sm2 motorer drifva cirkelsag och tryckpress och bruks- hammare i miniatyr.
Hvilken oerhord apparat vara) da- gars skola har for att bibringa det nya slaktet kunska- per!
Understundom forefaller det nastan svart for en utomstaende att forsta, att denna utomordentligt minu- tiosa Askadlighet ej i viss man skall motarbeta de moder- na pedagogiska principerna att lata ' kunskapen vaxa fram inifran, ur barnets allt mer sjalfstandigt arbetande tanke.
Och man kan knappt lata bli att suckande tanka, att om mansklighetens framatskridande holle jamna steg med skolundervisningiens, borde vi .ej ha sa langt kvar till full- komlighet.
Men - ja, man far ju vara glad.
i tron, att om det an icke gar sa fort, sa skola vi val dock narma oss dit s a sma ' ningom.
D ' '.
blandning rekommenderas som e f f ufmarkf godf delikatesskaffe. '
Lif.
.
I Humlegardsgatan 20 - - Stockholm.
Rikst.
36 68.
Allm.
54 41.
Nyb y ggnadenvid Rimforsa.
skulle ske under) denna session, och att billeii icke 0111- fattade " hela fragan ".
Fredrika-Bremer-Forbundets Landthush$ll- Mr Asquiths svar har mottagits med protester af ningsskola for utbildande af Israrinnor.
alla K.
P.
R: s vanner, och Forlikningskommitteens sek- reterare skrifver ii11 kvinnorna, da han meddelar Mr As- quiths svar: " Vart svar till honom igen ar, att vi bakom oss ha mera an halften af Underhuset och hvai-je kvir~., na, som har aktning for sig sjalf.
En vagran intresse.
rar oss ej langre. "
Parlamentet har nu atskills for sommarferierria, tncn under dessa amna kvinnorna arbeta for att vacka landet, uppmuntra sina vanner i Underhuset att sta fasta och oiil nodigt sla till politiskt, dar de bast kunna skada sina fiender.
Det ar N.
U., som skrifver detta och till hvjl- ken forening Mr Snowdeii, M.
P., sager, att " det liberala partiets kvinnor inneha stallningeiis nyckel.
Om de iakt- taga en fast och enig hallning och saga regeringen att Hufvudfasaden mot vaster.
billen maste ga igenom fore jul, sa gar den.
Aku vai-t: Nybyggiiaden vid Rimforsa gar framat med stora ster;, sig de begagna sig af tillfallet eller icke, konirncr IcvJi~ och pa den plats dar de11 nedbrunna skollokalen var nans politiska frigorelse snart att vara ett f u l l b m k d hk- belagen reser sig nu viiiiiig efter vaning af den nya, tum.&gt; ' $et lyckliga tecknet till att skolan skall kunna frin de W. F. L. tillkannager icke bestamdt hvad d c ~ iniz !ar efter eldsvadan begagnade provisoriska anordningariici gora, blott i allmanhet att bjuda regeringen spdseil, IIIC.
!~~ inflytta under eget tak till den 1 november, da ny larnr- W. S.
P.
U. betonar ytterligare, att regeringen har tid innekurs borjar sitt arbete.
pa sig under ferierna, men att, om premiarministern vid Ritningarna aro utforda af professor I.
G. Clason i parlamentets hostsammantrade annu icke tagit sitt sista gammal svensk herregardsstil.
Byggnaden tyckes koinma svar tillbaka, ar det ett tecken till att kraftigare miti och att forena.
andamalsenlighet for skolans behof och eiikel- steg aro nodvandiga, och " de kommande veclrorna skola het i form med fin smak i byggnadens linjer och tref- vara en rekryteringens tid for den stora kvinnornas har nad i alla inre anordningar.
som, om andra atgarder misslyckas, skall samlas i West- Undervisningsafdelningen innefattar 2 forelasningssalar minster for den konstitutionella frihetens saks9 och 1 slojdsal jainte en rymdig och bekvamt inredd koksaf- T i m e s bebadar storm fran suffragetternas sida.
delning.
Dessutom finnes matsal, samlingsruml, forestan- " Ingen tillates forgata K.
P.
R., och det maste crliiirias darinnans expeditionsrum, rum f or lararinnor, for 20 att den politiska barcmeterii forespir oroligt vader %si: lararinneelever och 10-12 husmorselever, gastrum m. m. arets slut.
' &gt; Det ser ej heller ut som om deii blkvalda kammaren i parlamentarismens land skulle noja sig iwci alt en icke folkvald regering staller sig afvog mot ckii af Underhusets majoritet uttryckta bestamda viljan.
Fran liberalt hall har det sagts, att " var store Iedaiti tanker for litet pil folket och for mycket p i sig sjal?
och regeringen i England ar pa vag att bli aiitokra- tisk och icke demokratisk. "
Mr Keir Hardie (arbehrpartiet) har tillkailiiagifvj!, att han vid Underhusets hostsammaritrade iirnriar v2ck; i foljaiide motion: Aiigiende procediiren for Hostraitsbil- len (for kvinnor): Att kommittestadiet for Rostriiitsbilltu Fasad mot soder.
(for kvinnor) ma ga f o r e alla Underhusds forimii: - lingar och inotioner fredagen den 18 november cc11 af!
betankandet och tredje lasiiingen af sanima bill ti&amp; 1x1 l i k 11 a n d e f o r e t r a d e fredagen den 25 irovcnibci ..
Den 6 augusti 1910. '
Till Forlikningsbillens historia.
ELLEN WESTEII.
M r Asquith har med hanvisande till sitt svar den 23 juni bestamdt vagrat att meddela ytterligare lattria- der for billen och bortforklarat sina da fallda ord " att om Underhuset uttalade en bestamd onskan, borde det fa tillfalle att effektivt behandla hela fragan ' &gt; darmed att han icke menade eller kunde mena (att behandlingen Sprid Dagny!
Politik och kvinnor.
K sa sticker hon som strutsen ' hufvudet under vingen for att slippa vara med om det.
Men dem af hennes med- systrar, som icke langres tillfredsstallas af musslepolitiken, dem som borjat lyfta upp sina hufvuden for att se och lyssna intensivt till tidens.
roster och som drista tanka of- ver det som sker, nar historia skrifves i det egna landet, .eller darute i den stora varlden, dem ar hon redo att genast stampla som - okvinnliga.
Politik och kvinnor!
nej tack vackert, det .ar en hogst opassande sammanstallning.
Lat oss halla oss till det som ar smatt och obetydligt, det passar battre for oss kvinnor, det haller oss sa lagom nere och hindrar oss i all onodig andlig tillvaxt.
Hvarfor skulle vi se ut of- ver vidderna, nar vi ha var egen kara lilla .kaltappa all- deles utanfor fonstret.
Finge vi vidgade vyer, skulle pck- sa vart hjarta lopa ' fara att vidgas, och hvem vet, det vore nog.
ohalsosamt for manskligheten!
Gud har skapat kvinnan till mannens hjalp - i kaltappan ja, men visst inte pa de stora falten.
Visserligen har hon icke kunnat undga att marka hur illa han ofta redt sig darute, men ' inte har det fallit henne in att h o n kunnat hjalpa honom.
Dessutom - det finns staket omkring hen&amp; % t a p p.
Det ar annu outredt, om det ar mannen ellei var herre som satt upp det.
Hvad jag tror ar att den senare myc- ket garna skulle ta upp en grind at henne dari, om ho % blott ville besluta sig for att med sin kanda politiska for- maga soka ofvervinna den forres betankligheter darvid.
Och jag tror, att hon har ratt goda utsikter a e lyckas.
" Ce q,ue femme veut ", etc. just nar hon h a r denna utsikt, vore det.
icke ur vagen, att hon med sin ovana att stracka ut pa de fria vidderna toge sig for att planmassigt trana sig daifor.
Det finns annan larning an tidningar, som.
ar hogst upp- lysande, men om nu tidningen ar hennes enda, sjalafoda, sa maste den lasas pa ett helt annat satt.
F o r s t de politiska och socialpolitiska s t o r a fragorna med frisk och ' odelad uppmarksamhet, d a r n a s t d e smarre dags- handelserna sa flyktigt som mojligt!
Och detta skall vara en kvinnotidning, dar man far sa- dana rad!?
Ar det den sedliga fortrytelsens utrop ofver sa samhallsomstortande ideer, eller ar det harmen ofver att ett dylikt rad ofver hufvud kan hehofva ges at sven- ska kvinnor a n n u ar 1910?
?
- -.
ST. GRAVE.
vinnor och politik!
For ett flertal kvinnor innebar denna sammanstallning rent af en styggelse.
Det lilla ordet politik har en egendomlig formaga att sara deras ora - eller .anstindighetskansla, jag vet ej ratt hvil- ket.
Kommer detta, mahanda af att ordets ursprungliga betydelse af statslara, .statskonst, statsklokhet alltmera fatt den oangenama biklangen af slughet, illfundighet, slipad berakning?
h nej, det ar just sjalfva vetenskapen om staten, och dess forhallanden till andra stater, jiist s t a t s k o n s t e n tror ' jag, soni ar sa motbjudande for en viss kategori af kvinnor, att det i deras ogon ar nast upp till syndigt att taga del af en politisk ledare.
Ty man har ju likval kommit sa langt att man 1a- ser tidningar!
Hvad skulle vara farmodrars modrar saga, om de sage den ifver, hvarmed bade unga och gamla damer sla sig .ned att: lasa morgontidningen sasom vore det dagens viktigaste forrattning.
Fi donc!
nagot s a.
okvinnligt hade de val aldrig - kunnat dromma om!
Och alla.
dessa, gemena yrken sen, hvarmed deras kvinnliga attlingar i tredje och fjarde led sa hogst okvinnligt numera arligt fortjana sitt brod - -.
O ja, andra tider, andra seder, men aldrig hade det gatt an - - -.
Vi kunna icke dolja for oss att varlden i alla fall gjort framsteg.
Nog skulle det bli allmant uppror i .kvinnovai-lden, om en ukas helt.
hastigt forflyttade oss tillbaka till den gamla goda tiden med " monstret mot rutan " och den saliggorande tron att - " folk och land " de " styras oss forutan7 '.
Gudomliga Anna Maria!
nog hade du en valdig skalk i ogat, nar du nedskref d.e orden, som sa ofta fatt tjanst- gora p a fulla allvaret.
.
Men hennes andra ironiska maxim: Forsiktigt afven undanvik all .brydsam forsk- ' n; ng i gazetten!
Vart hushall ar var republik.
V a r po- litik ar toaletten)) - har ock alltjamt sina foresprakare bland moderna kvinnor.
Eller nej, de kunna val icke gora ansprak pa det attributet, och knappast kunna de heller kallas " tankande ".
Dock hora de icke gifvetvis till dem, som tro sig, kallade till hamsko pa utvecklingens hjul.
Dar man minst skulle ana det, kan man fa se de mildaste bland kvinnor fara upp.
som bitna af en orm infor det djarfva pastaendet, att det ar kvinnans skyldig- het lika val som mannens att folja med sin tids fragor, Insand litteratur.
icke .blott de sociala utan afven de politiska.
Folja med - livern vagar forevita dem att de icke 8c Widstrands forlag, Stockholm: Lediga stunder folja med dagshandelserna i det egna lilla samhallet?
De Wahlstrom och deras anvandning.
Af Edward Howard Griggs.
Be- ' ' v en '.
taga blott s5 garna det goda.
radet a d notam att und- ' vika all " b r y d s a m " forskning for att sa mycket mera odeladt agna sig at de utforliga spalterna om det nyaste brottmalet.
Det ar, ju alltfor upprorande saker det dar, som man framfor allt maste halla reda pa.
Och somtid- ningarna dagligen, tack vare tidens ondska, se sig i stand ' att servera nya mord, sa lider - deras sensations- - hunger sallan nod.
Tiden racker sen verkligen icke till for nagon annan.
politik an toalett.en.
Har saval.
som i hushallsrepubliken.
a r hittills det en- da.
omrade, dar kvinnan verkligen genom hela sin lagg- ning framstar som .fodd.
till politiker.
Hur.
mjukt for- star Cke ' hon att ge ' och.
taga och att regera.
med takt och lampor, sa att hon atan vald nar det mal hon stallt for sig.
Och sa sager hon anda, att hon icke forstar sig pa .politik och icke vill befatta sig darmed!
Hvad ror henne tidens stromningar och folkens lidel- ser och vanda.
Hon ar alldeles nojd med att lefva i sitt eget lilla skal, och skulle nagot hota att handa darute, GAHNS.
myndigad ofversattning fran det amerikanska originalet af G.
ii.
von Koch.
Hugo Gebers forlag, Stockholm: Hugo Gebers Etikronas- bibliotek N: o 32.
Fran Mississippifloden och andra berattelser.
Af Mark Tivain.
Andra upplagan.
- N: o 33.
Valda noveller: Af Paul Heyse.
I. Kleopatra.
- An- drea Delfin.
Ofvers3tning af d: r C.
/.
Bnckrnau.
Tredje upplagan.
Vara arade lasare uppmanas vordsamt att ifrigt verka for DAGNYS spridning genom varfvande af nya prenu meranter.
Normal-, Skrif- och Kopie-Black, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkandt som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter Iatt, kopierar utmarkt, bildar ej bottensats, ar mycket hallbart och an- grlper ej.
pennan.
-.
.
.
.
.
.
--.
.
- '. -- -- -.
.
.
.
,
et vore verkligen skada, stor skada; om den ej blef- ve spridd kring hela vart land, om den ej funne vag till SA godt som hvarje hem, denna bok som nyli- gen utgifvits tyvarr val sent for d e n n a sommar.
Ty blir den blott riktigt spridd, skall den sakert ha till foljd ett stort uppsving pa turistlifvets och idrottens och friluftsarbetets omrade.
Det tyckes mig namligen omojligt, att nigon skall kunna lasa denna bok utan att sedan fa lust att bestiga Lapplands fjall eller solbada i Visby eller bygga sig en " sondagsstuga " pa Lidingiin eller skaffa sig en segelbit eller hjalpa till med skorde- arbete pa landsbygden eller agna hvar ledig stund At ar- bete i en kolonitradgard eller gora " sinJ1 gata fargglada- re genom en forsta-pris-balkong.
NAgot ' af allt detta maste hvar och en af bokens la- sare nodvandigtvis bli hagad for, savida han inte rent af, liksom undertecknad, onskar krafter och tid och - pen- gar sa mangdubblade, att man kunde hinna med och f&amp; njuta af alltsamman.
Bara bokens borjan, K.
G. Ossian-Nilssons fagra och starka prosahymn till Sveriges skona natur - hur tan- der den ej i hagen en brinnande langtan att f&amp; skada allt det storvulna och Ijufliga som sverige rymmer, att fa ro fram ofver dess bjorkspeglande sjoar, fa blicka ut ofver dess ljungbevuxna vidder och .vandra under dess hirnmelstrafvande furor, - att f2 kanna " dess andlosa slatt ge tanken vingar, dess stigande berg langtan riktning och trots, dess speglande insjo sinnet lyrik och drom- marart, dess kampande salta branning verklighetssyn och verklighetsmod ", - att f&amp; erfara, huru kannedomen om naturen i dess tusen egendomligheter och olikheter vaxer ut till forstaende af folket och dess olika lynnes- skiftningar och till ett intresse for och en karlek till allt, som ar Sveris och hor Sverige till.
Med nagot vackrare och battre kunde boken ej borja an med detta fosterlandska anslag, hvars ton sedan gar igenom det hela.
D Bokens alla foljande kapitel kunna naturligt ~ i o g i fra- ga om stamning och sprak ej mata sig med skaldens in- ledningskapitel.
Men de aro aUa hvar pa sitt satt utmark- ta, och det ar en mangfald goda ideer, som dar utveck- las, och flera fortraffliga uppslag, som borde tagas om hand af dem det vederbor.
Sasom t. ex. iden med " san- dag~stugan ' ~, hvilken af sin uppfinnare, Stig Milles, re- dan tidigare i sommar framlagts i en af vara dagliga tidningar och som helt visst har framtiden for sig.
Och manne ej detsamma ocksa kan sagas om ferie- arbetet vid jordbruk, sarskildt under skordetiden, savi- da man blott ej med framtid menar den allra narmaste.
Ty det ar foga troligt, att det kommer att ga f o r t med inforandet af detta nya bruk- eller hvarfor ej sa- ga m o d, ty troligen kommer det att under n5gorz.
ticls- period fortjana det namnet.
Men nar manniskornz a!?
klarare inse betydelsen och valsignelsen af Kroppsarbete for intelligensarbetaren, friluftslif for innesittaren, da skck de helt sakert i massor begagna sig af tillfallet at: fB en effektiv och - billig rekreationskur.
Kapitlet som behandlar framtidsfragan om Stockholm folkpark ar ytterst intressant och ofverf !odar af goda och trefliga forslag, - huru utforbara ar det ju omojligt att bedoma for en som ej ar hemma pa detta omrade.
Mm bland dessa forslag finnes det ett, som borde foljas al ' alla varmhjartade mannisfkors onskningar om frarngiing.
Det forslaget namligen, att alla skolor, ambetsverk och -- mark val - affarer skulle hallas stangda tre timmar midt pa dagen.
Af hvilken oerhordt stor hygienisk bQdclsr detta skulle vara behofver val ej papekas; forfattaren pk- star, att systemet praktiseras i flera lander, hvarfor &amp; ", ej heller hos oss borde vara omojligt att genomforz.
Froken Anna Lindhagen, som ju om nggorr bor s i k inne med erfarenhet dari, skildrar den gladje och trefncid man har af en kolonitradgard sa lockande att man raii af ej begriper hur man hadanefter skall kunna lefva utan en sadan att pyssla och syssla uti.
Och likaledes kommer jag nu sedan jag last det sanna och vackra hon skrifvcr om balkongtradgiirdar att kanna min bitterhet vaxa mof den byggmastare, som ej unnat oss en enda balkong pk hela " vart " hus.
Ty om jag an inte hade balkong ufan- for just m i t t fonster, kunde jag ju kanna en cm nagot mindre gladje ofver att andras krasse och pdar- gonier g5fvo glans at den paia vaggen.
Boken bjuder for ofrigt pa s2 mycket att dct ar omojligt att referera allt.
Utgifvaren, herr Gustaf Stjerri - stram, har lyckats samla bidrag fran h a r pli sitt ~ m k - de ' sardeles kompetenta skildrare.
SA beskriher Vd&amp;- mar Langlet behaget af att turista till hast, edigt hm '; asikt idealet for turistfarder, doktor Fredrik Sveaoiiius talar entusiastiskt for fjallvandringar, kapten Gosta Drake skrifver om cykelturer, ingenior Erik Salander om segling och rodd, utgifvaren sjalf bl.
a. om idrottens nodvandighet af- ven far de yngsta och de aldsta af oss, for att nu ej tala om brunnsdrickning, spd och lekar, idrottsdrakter, somrnarkost och mycket, mycket annat, som det i c m v m: roligt att taga del af.
- - Allt som allt - boken air bide roande och Iarcr ' k, den vacker lifsgladje och verksam hetslust.
Och finge den locka dinga, mAnga manniskor ut till studiet af sitt eget land, sa skulle for att citera Ossian-Nilsson ' ' deras herri- karlek synas dem en naturlag - - - De skulle d&amp; for- st %, att de uppgifve sina egna individer i deras naturliga ursprunglighet om de nagonsin uppgafve det land, iir h a r s natur de sugit sitt ursprung. "
- A. H-n.
aterblick striden i England.
Pa grund af bristande utryame ha vi forst nu kunnat bereda rum for neda,zstdende artikel, Izvilken, getzom drojs- malet.
mindre aktuell, dock har sitt stora intresse genom den.
ofiersilttliga bild den ger af de engelska kvinnornas kahp for erhailande.
af polifiska rattigheter.
Rekapifula- tionen af de for Dagnys lasare redan kanda omsfandig- helerna vid Forlkningsbillens behandhg dffold af forj-s anmarkningar och ufttyckfa forhoppzingar fdr sin sarskilda belysning nu nar billens ode f&amp; denna session ar afgjordt - i strid mot onskningar och forhoppningar.
F or att ratt uppskatta det nuvarande formanliga laget af kvinnornas rostrattsfraga i England maste man draga sig till minnes de metoder och de personer som gjort denna fraga bramande.
Da det liberala phrtiet kom till makten ar 1905 besloio kvinnorna att fraga .hvad det skulle vilja gora for kvin- nans rostratt.
Pa ett mote i Manchester, dar nuvarande engelske utrikesministern Sir Edward Grey var hufvudta- lare, framstalldes denna fraga af Christabel Pankhurst och Annie Kenney.
De fragor som vid detta mote, framstall- des af man besvarades af Sir Edward, men kvinnornas fraga lamnades obesvarad.
Annie Kenney, som ar en mycket liten kvinna, trodde mojligen att Sir Edward inte sett henne, s i hon steg upp pa en stol och fragade an en g h g, men Sir Edward " sag " fortfarande inte.
Och nar de bada kvinnorna om och om igen framstallde sin fraga, blefvo de till sist utkorda ur salen.
De anordnade da ett protestmote utanfor pA gatan for att laia de dar forsamlade folkmassorna fa reda p i det satt hvarpa det frihetsorerande liberala partiet omsatte sina principer i verkligheten.
Delta kom ju mycket olagligt for det libe- rala partiet, som vid de stundande valen i Manchester hoppades erofra manga roster.
For att tysta de tva k&amp;- norna haktades de, en anklagelse uppkonstruerades, och de fingo valja mellan fangelse och boter.
Till allas for- vaning valde de fangelse.
Detta omtalades i pressen och v: ' dc M e ett uppseende som.
kvinnornas foregaende fredliga agitation rakt inte formatt.
Det var borjan af de krigiska metoderna.
Jag har omnamnt denna episod sa utforligt, emedan det ar nyttigt att ha i minne hur kvi.nnorna t v i n g a d e s till kamp.
- Detta var ocksa borjan till namnet suffragett.
Skillnaden mellan en suff- ragist och en suffragett kom nu att blifva den, att den forra fortfarande b e r om rostratten som en gifva och a r ' angelagen att ej vredga de man, som kunna skanka henne den, under det att suffragetten ej langre ber men f o r d r a r.
Och nar jag i det efterfoljande anvander or- det rostrattskvinna, menar jag darmed suffragetten, dar finnes manga andra storarostrattsforbund, men for narva- rande ar det endast suffragetten, den krigiska, som rak- nas, ty det ar hennes hangifvenhet, hennes - oraddhet och hennes m e t o d e r, som fort fragan dit den nu star.
Suffragetternas syn pA rostrattsfragan undergick en for- andring.
De insago att bonernas tid var forbi, " hade boner och petitioner kunnat skanka oss rostratt sa hade forvisso 40 Ars boner gifvit oss den ".
De ansago att petitionernas.
tid var forbi, inte endast darfor, att 40 ars petitioner forsokfs och ej ledt till malet, utan Lifven dar for att petitioner halla vid lif ett missforstand - ett miss- tag, hvilket redan blifvit alltfor gammalt, namligen misstaget ' att b e om en sak som ingen manniska har den moraliska ratten att undanhalla en.
De engelska kvinnornas .fordran var ju dessutom inget nytt p-ivile- gium utan en gammal ratt, daterande sig fran Magna Charta, en ratt, som frantogs dem 1832, da ordet " male person " sattes i stallet for " man ".
Mr Balfour hade vid en intervju sagt att han till fullo insag det rattvisa i kvinnornas sak, men rattvisa ar inte nog, sade han, rege- ringen kan inte taga upp er fraga, forran ni gjort den till en nationell sak och fort den in pa den praktiska politikens omrade.
" You must rouse the country ", sade han.
Alla fredliga och lagliga medel vor0 forsokta, h ti i- skulle landet kunna bli " roused ".
Mr Balfour rekom- mendera.de saledes praktiskt taget krigiska metoder.
Sa var situationen ar 1905, och nu ar 1910 - nu a r lan- det " roused ".
Vanner och fiender maste erkanna, att fra- gan intradt pa den praktiska.
politikens arena, den jagar kabinettministern hvart han gar, den har gifvit Mr As- quith en plats i Englands historia, hvilken han inte kan komma i f r h - och Asquith och suffragetterna komma att gA till eftervarlden tillsammans.
Askadaren ser pa i forvaning.
Krigiska metoder, hungerstrejk, tvangsbespis- ning, fangelseiif under de mest medeltida forhallanden.
Det later underligt for en nation, hvars stolthet det ar att vara mera mansklig, mera upplyst an dess grannar och sarskildt i hvad som galler behandlingen af deras kvin- nor.
Och suffragetten?
Hon kom ar 1905 och hon kom for att stanna, och i dag saga de fornamsta engelska tid- ningarna, att det ser ut som om hon kommit for att v i n n a. Suffragetternas taktik ar att bekampa hvarje regering och det parti denna regering representerar anda tills rostratt erhalles.
Och suffragetterna ha inlagt stor energi ' for att gora lifvet sa obehagligt som mojligt for regeringens medlemmar, ty det ar regeringen, som har makten att gifva.
eller undanhalla.
Och i 4 ar har nu itriden statt.
Ministrarna ha mast omgarda sig med ha- rar af polisman for att undga kvinnornas besvarliga fra- ga, och till sist visade sig anda kvinnans list ofverga mannens forstand, ty antingen suffragetten ' gomt sig un- der en talareplattform 24 timmar fore ett motes borjan eller har sokt tillflykt i en orgelpipa - hon var alltid till hands med sin besvarliga fraga: " nar amnar rege- ringen ge rostratt at kvinnan ".
Hon borjar att bli am- ne for noveller och dylikt, och hennes bedrifter borja att fylla den d a t s i den engelska litteraturen som sa lange varit beskard At Sherlock Holmes.
- Enbart i the city of Westminster i London - dar som bekant parlaments- byggningen ar belagen - har skattebordan under sista hret okats med 20,000 pd sterl., d. v. s. 360; 000 kr., pa grund af ekade utgift&amp; for polisskydd a t: mir&amp;rafna.
Och de skattebetalande mannen och kvinnosna i West- minster klaga ej utan skal att de ska betala for Mr As- quiths envishet.
Da Mr Winston Churchill skulle.
halla '
363 DAGNY --.
-.
-.
Under detta fredstillstand har bildats den s. k. Con- crliation Comitee d. v. s. den ' fredsstiftande ' kommitten sam- mansatt af parlamentsmedlemmar fran alla de olika par- tierna och ledd af Lord Lytton, hvars syster ar en af de fornamsta suffragetterna.
Denna kommitte har utarbe- tat ett forslag, som skulle ge rostratt % t ' pyaktiskt taget alla de kvinnor som f. n. ha kommunal rostratt.
Det heraknas at) omkring 1 % miljon kvinnor skulle bli rost- berattigade under den nya lagen.
DA f. n.
8 miljoner man i England ha rostratt, ar det ' ju ej att ' befara, att de 1 % miljonerna kvinnor skulle framkalla magot svarare kvinnovalde.
~ e n n " bill " a upplastes af Mr Shack1e: on (medl.
at - arkvart.)
under den s. k.
10 min.
regeln - d. V. s. i M A L A ~ B A D E T i z I Handtverkaregatan I l.
.
~ ~ + ~.
~ + ~ ~ + ~ ~.
~.
+ ~ ~ ~ e + ~ e ~ ~ e ~ e ~ ~ + e e e e * e * o e ~ ~ e ~ ~ e ~ e e o e e v e e e e e ~ Arbeta for Dagnr?
genom att gynna dess annonsorer .......................................
10 minuter gifvas At en bills upplasning, och har.
dcn intc hunnit klaras under den tiden, sa ar den dcd for deil gangen.
Vid ett foregiende tillfalle, da en " bill " orn kvinnans rostratt forsokte inforas under 10 rnin.-regeln, skreko parlamentsledamoterna och forde ett sadant vasefi att nagon upplasning ej kunde aga rum.
Och detia var man som uppfostrats vid Eton, vid Oxford och Canx- bridge - gentlemannalikt eller hur?
Denna girig \ .ni- det annorlunda, upplasningen agde rum utan alf nigon medlem yrkade s. k.
" division ", d. v. s. omrostning ge- nom partiernas gaende atskils.
Billen var siileds klar for 2: dra lasningen.
En engelsk 99bill ' 9 maste narnligen forst ga igenom Pvanne lasningar) sedan g i r den till en ko- mite, hvarefter 3: dje lasningen ager rum och billen ar lag.
Men om inte regeringen vill ge tid for 2: dra las- ningen dler for de darefter foljande stadiersa, sk kan inte billen foras igenom.
Pa grund af det tryck, som iii- ofvades p5 Mr Asquith af suffragetternas vanner 1 tinder- huset och af medlemmar i regeringen; var hlr A. hxngci~ att ge tid for 2: dra lasningen.
Mr Ph.
Snowdei (~edic.
af arb.-part.)
fragade om Mr Asquith tankte lata 2: dra lasningen aga rum vid en tidig tidpunkt, men han fick intet svar.
Da - (detia omnamndes ej i tidnirigarna, me !x suffragetternas vanner i underhuset ha talat om hur det gick till) reste sig Mr Snowden annu en gang och s&amp;: " jag f o r d r a r ett svar ", och darmed slog han knyt- naiven i bordet, och Mr Asquith fann sig d&amp; nodgad att svara, att han i n t e tankte lata 2: dra !asningen ske vid en tidig tidpunkt.
Hvad innebar nu detta?
Oni 2: dru lasningen icke agde rum forran vid slutet af par1ameri: s- perioden, skulle ej tid finnas for att fora biilefi vidarc till kommitte och tredje lasningsstadiet.
Men suf f rageiler- na forstodo Mr Asquiths " trick ".
De ha biifvit visa af all humbug.
De vor0 dullkomligt beredda att pii cii ord af sina ledare afbryta fredstillshdet och visa Mr A. och landet att de ej lato sig noja med detta skenbar:.
medgifvande fran Mr Asquith.
Da kommer bud f r h suffragetternas vanner i underhuset, att om kvinnornal ville halla fred annu nagra dagar, skulle the conci1iatior.- committee soka forma Mr Asquith att besfamma efi tidig datum for 2: dra lasningen.
- The conciliation cornmitiee, sekunderad af manga inflytelserika man, satte sig foljakt- ligen i rorelse och - Mr Asquith maste bekvama sig att klifva ned och bestamde 2: dra lasningen till den l1 juli.
Kvinnorna och den fredsstiftande kommittens onskningar art: - nu, att billen efter 2: dra lasningen skall ga till en s. k.
" Grand Committee " men i c k e till den s. IL " Stanciing Committee ", enar de frukta att den i senare fallet skullc bli afsiktligt fordrojd.
Agitationen f. n. p2 alla suffragettmoten gar ut pa att uppmana alla rostbc- rattigade man att skrifva till sin valkrets represeritarit och uppmana honom att stodja billen pa det satt den freda- stifiande kommit&amp; anger och folja denna kommittes exeili- pel.
Och det .ar utan tvifvel, att denna kvinnornas ma- ning pa manga hall kommer att foljas och Mr Xsquith darigenom ' blifva tvungen att boja sig for dec majoritet, hvilken saval inom som utanfor parlamentet ger honon; sin patryckning.
Det vore val mer an markvardigt 0111 mote i Southport, telegraferade staden Southport till Lon- don efter polisman till ett varde af 12,600 kr., och stri- den star visst annu het om hvilken stad som lagligen kan adomas betala kalaset.
Och hela denna apparat be- hofdes for att ta en piska ur handen pa en liten suff- ragett!
.
Suffragetternas ihardighet har dessutom kostat regeringspartiet - det liberala partiet - manga platser i ' parlamentet.
Vid alla fyllnadsval och afven vid sista all- miinna valen ha namligen suffragetterna agiterat mot re- geringspartiet.
Foljden ar att de liberala, som ar 1906 kunde forfoga ofver en ofantlig majoritet i underhuset, i narvarande stund inte kan fa nagon " bill " igenom, sa- vida de inte stodas af irlandarna och af arbetarpartiet.
Och det anses att forlusten af m i n s t 30 platser ar di- rekt.
fororsakad af suffragetternas agitation.
Liberala partiet har kommit att inse, att bland dess manga fien- der aro suffragetterna inte de minst farliga och att klok- heten bjuder att pacifiera dem. '
Dessutom borjar det bli genant, att folk bade i .England och i utlandet uttrycker sin frnaning ofver att England upptrader och yrkar p % " fair play ') i Ryssland, i Turkiet m. fl.
platser, men sam- tidigt utofvar det varsta tyranni ofver sitt eget lands kvin- nor, hvilka inte gjort varre sak an att lite hogljudt ha knackat pa Asquiths dorr i syfte att f i den frihet och det skydd for sitt kon som rostratten kan ge.
Efter nyvalen for A man.
sedan, da regeringens sam- mansattning nagot andrats, besloto suffragetterna att ge regeringen i dess - nya skick ro och tillfalle att visa hvad den ville gora for kvinnan.
Det blef ett fredst-illstind, hvilket annu varar.
En suffragett berattade mig harom dagen en mycket lustig liten historia, som handt under fredstillstilndstiden.
Trots att suffragetterna @ it sitt ord pa att tillsvidare upphora med krigiska metoder, satt dock skracken for suffragetterna i ministrarna.
Och pa ett mote, dar en minister var hufvudtalare, hade man, troligen af glomska, underlatit att namna for honom a !t ett fotografi med magnesiumljus skulle tagas.
under motets lopp.
Och nar dar midt under motet uppsteg en skarp frasande blixt fran galleriet midt emot talareplatt- formen, sjonk ministern bleknande tillbaka i sin stol.
Nar de andra herrarna p2 plattformen skyndade fram till ho- nom, reste han sig med ett blekt leende och sade: " det ar all right, gentlemen, jag blef inte skadad ".
Reflek- tionerna gora sig sjalfva!
Men sadana har historier far man inte.
se i dagspressen.
.
-- -- .-P -- i I l BAD- TVATT- och ST R Y K I N R A T T N I N G 1: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. damer och herrar R.
T.
38 14 - 38 IS A.
T.
93 43 - 93 44.
.
D A G N Y.
-.
.
.
engelsmannen skulle tillata &amp; I enda man - Mr Asquith - som med sadan harm .. talar om det veto ofverhuset utofvar pa underhuset - att tttofva sitt v e t o pa un- derhusets majoritet, hvilken ' liksom regeringens majoritet (16 medlem.
af 20) iittalat sin anslutning till billen.
Det ar ej utan skal, som kvinnor i hela varlden i dessa dagar ha sina ogon.
fastade pa England, ty vi veta, att nar val dorren oppnats for Englands kvinnor, sa komma manga andra lander att denna gangen som sa ofta annars folja Englands maktiga exempel.
Brighton den 5 juli 19 ' 10.
.
.
;.
Tionde Nordiska ' skolmotet i ' Stockholm.
Nar .ditta skrifves piigar i Stockholm det stora nordiska skolmotet, ' hvars foredrag och forhandlingar vi pa grund af tid- ningens utgifningsdag icke kunna referera forr an i nasta veckas nummer.
Motet har ront en storartad anslutning; i rundt tal beraknas deltagarna till 7,000.
For den i samband med motet ordnade utstallningen redogores pa annat stalle i dagens nummer.
Stockholms F. K.
P.
R: s rostrattsmote med anledning af Nordiska skolmotet.
Foreningen for kvinnans politiska rostratt i Stockho !m anordnade pa onsdag afton ett stort mote a Svenska teatern.
al are vor0 filen Key, Ann Margret Ho !mgren, Ellen Hagen, Anna Eckstein (med tolk).
Vi aterkomma med referat af motet i nasta veckas nummer.
vin no arbete och yrkesutbildnings- frikgor i Osterrike.
D Som medel till ernaendet af forbattrade f&amp;hallanden.
.
365..
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Notiser.
Mia Schannong.
en hos oss sa aktuella yrkesutbildningsfragan haller nu pa att tranga sig fram afven i Osterrike.
Det senaste vittnesbordet harom ger Kamilla Theimers nyut- komna bok, " Kvinnoarbetet i Osterrike ".
Stadd pa en omfattande statistik, framh ' aller forf.
det valkanda sakfor- hallandet: bristfallig utbildning - usla arbetsloner.
Sar- skildt drojer hon vid hemindustrien, af hvilken en oer-, h6rd mangd olika arter forekommer i hennes land.
Enligt den sista yrkesstatistiken uppga de egentliga liemarbeterskornas antal till-201,303.
De flesta af dessa lefva under de elandigaste forhallanden.
Arbelstiden varierar mellan 10 och 18 timmar, och dagsinkomster pa 60 i 80, ja t. o. m.
40 Heller aro icke sallsynta.
Genomsnitts- ilikornsten uppgar knappast till 1 Krone (l Krone i 100 Heller = 76 ore).
Och nastan alla hemarbeterskor aro okvalificerade.
E11 tredjedel al de osterrikiska ' liandelsbitradena utgo- res af kvinnor.
Afvea dessa lefva i usla villkor, pa det narmaste forbundna med deras bristande utbi !dning.
Ic- ke dess mindre ar tilloppet till detta yrke stort, tack vare dess hogre sociala anseende.
For utbildningen af kokschefer, husmodrar vid sana- torier o. d. har man nyligen i Wien inrattat eii facksko- la.
Meri landthushallnings- och t; radgardsskolor for kviii- nor saknas, trots det att Osterrike sarskildt val skulle lampa sig for kvinnliga landtbrukare och tradgardsodlare.
.
.
.
.
.
Stadsanslag till rostratiskongressen.
Landsforeningens for Kvinnans Politiska Rostrait verkstallande utskolt har hos Stockholms stadsfullmaktige begart ett anslag af 3,000 kr.
for bestridande af med den internationella kvinno- rostrattskongressen i Stockholm 191 1 forenade kostnader.
.
En svenska den forsta.
Den forsta doktorsexamen (Examen de doctorat) inom naturvetenskapliga fakulte- ten vid det nyligen upprattade universitetet i Newchitel, Schweiz, har aflagts af fil.
kand. froken Naima Sahlbom fran Stockholm, som bedrilvit sina studier i Basel sam- tidigt med att hon innehaft plats pa ett kemiskt labora- torium darstades.
. '
Vid Fredrika-Bremer-Forbundets landthushallningskola for utbildande af lararinnor, Rimforsa, aro sasom elever till den kurs som borjar den l iiovember antagna: frok- narna Frideborg Holme, Hanna Johansson, Helga An-.
jou, Hanna Wikstrom, Elsa Pleijel, Viola Nygren, Anna Eiirenius, Sara Andersson, Elsa Westfelt och Elin Pauls- ~011.
Stromstads F. K.
P.
R.
~iiicler somrnareii vistas A D: r Lydia Wahlstroni, som Ljungskile, 11611 i St.romstad framhaller f6rF.
battre fdkskoleundervisiiing, rationell1 hand- tisdageri cleii 2 aug.
ett gediget och med lifliga applader arbetsundervisnirig, fackskolor for 1aridthushAllning och mottaget foredrag 6fver iiinnet: ') Svensk kvinna infor tradgardsarbete samt yrkesak&amp;lemier for utbildning af svensk lag ".
D: r Wahlstrom redogjorde for de bestam- kvinnliga ledare inonl: somnads-, spetstillverkiliiigs-, vaf- nielser som fran aldsta tider gallt.
for kvinnan i sanihX- let, familjen och infor nianiien och hur dessa iiatusligt- ilads-, koiistsomnads-.
och blo~i~s~ertillve~-~~~~i~igsi: ~~cIustrii vis varit uttryck for den atminstone hos lagstiftarna all- o. s. v. For den stora niassaii skulle enligt foxf: s me- mannaste uppfattningen.
De forandringar, som sedan ge ning statsunderstodd utbildning Iios mastare visa sig bil- iioforts, ha berott af den samhalleliga utveckliiigen, som framkallat nya forliallanden; men annu finaas i lagen ligast och mest praktisk.
.
Hvad som narmast ligger Kamilla Theimer 01-11 hjar- rester af gammal partiskhet mot kvimiokonet, som det tillhor vara dagar att.
rensa bort, i syfte att vinna lik: tat ar det praktiska kvinnoarbetet.
Daremot ar hon foga stallighet mellan konen, - ej m o t mannen, utan f o r intresserad af de andliga yrkeiia och ar t. o. m. mot- och m e d mannen, lill samhallets basta.
En styrel.sen~edlem, fru Magda Retzius; sjong, vackert standare till strafvande~ia att utvidga kvinnans verksam- och kansligt, nagra: romanser, som halsades med lifligt hetsomraden.
bifall.
S. Sbd.
.
.
.
.
.
.
..,.
.
.
.
: .., .i.
i.
i i.
.. r .. .. --:: * i&gt;.
_.
&lt; ' L ... .. i+., '
366 D A G N Y - Fraeror och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru rninga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa sfallen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kosfar Dagny i postanstalter- och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / ~ 2:, 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
H vilka villkor erhalla prenum eran fsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfara for denna provisions er-,, l Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga pa ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men d t i d minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar H narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta u n d r hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis Iosa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITIOND - - - - - -.
.-.
- - - f Sex priktipi di ' ventyrs66cker for barn och ungdom.- Berattelse for barn och migdam.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
f En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllinder.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Fris ' / S ore.
EII samling Tsarens h r i ~ Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
,,,,, r Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn och efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
,, Den hemlighetsfulla on.
H j al ten bland h j81 t ar;, d, " g; p; g ', i &lt;,, C (a m a a z Charles G. Gordons lif och stordad, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Heriittelse fik IXIIII och ungdom.
Hear- 4 betning.
efter Ka~ten hlarrvat af Anna Gustafsson.
30b sirior.
30 illustr.af Nils &amp; &amp; sson.
Kktonnerad.
Pris 75 ore.
I L Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt f r a ~ Nybyggarna i Kanadae t Folkskolans Barntidninigs Forlag, Stoekkolm.
(Stina Qcint.)
-- Folkskolans Barn tidning och redgerad af STINA QUINT Z ~ L I m m e r 1910 i sin nittonde argang * Ett rikt ihstreradt nummer have vech.
?f K ~ O P under drek Basta och Iampligaste C &amp; h g for barn af all.
dgifvetz ~mhcEllsRlmstx rf n&amp;maste postkunfw.
b (r0nor 1: 65, h&amp;!
2 90 ore.
Prenumerera!
?It (EP M S fo STOCKHOLM.
A TSSQKAIVDE onskar plats i familj att undervisa / PlatssOknnde fa sina nnnonsrr ittjsrda i i vanliga skolamnen och musik.
Helst storre elever.
Narmare ge- Dagny @ r h @ a priset eller 7lh ore pr mm.)
nom DO.
B.&gt;, Jonkoping p. r. Undervisningsvan Undervisningsvan, elemen- BarskoleblBdad BIicka med de basta rek.
soker aiistallning i bildad familj i utlandet eller nara stad i Sverige.
Svar till b22 b, Sv.
Dagbl.
' Exp., Stockholm.
onskar under vintern nagra tim- mars dag !.
arbete i storre stad, dar tillfalle gifves till egna studier.
Vi- dare upplysning genom Fredrika- Bremer-Forbundets Byra, Stock- holm.
18-arig flicka En snall, ordentlig Flicka med elementarskolebildning onskar till hosten plats i fin familj helst pa landet, att spela fiol och piano med barn samt vara till sallskap och hjalp.
Svar till barn kar^, Sv.
Dagbl.
annonskontor, Stockholm.
med hag och fallenhet for sjuk- vard, onskar plats som bitrade 8 sjukhus till den 1 sept.
Svar, helst inom 8 dagar, emot- ses tacksamt till hia aria 18 ar.
), A h.
Tidningskontoret, Uppsala.
som nu varit elev i 14 man.
pa apotek, onskar ombyte af plats den som genomgatt 8-klassigt clenicl 1: sta nov.
Svar till ~Stiidentskav, tarlaroverk med goda betyg, hsk; Eskilstuna-Kurirens kontor, Eskils- till hosten plats i fin familj att 111 tuna.
dervisa mindre barn i vanliga sko amnen, afvensoni engelska och tysk.
Svar inom 8 dagar till " 18 ar Jonkoping, p. r.
Kvinnlig Fotograf med flerhig praktik i retusch och plittagning onskar plats.
Svar till verkligt intresse;), Tid- ningskontoret Hurnlegirdsgatan 9, som genomgatt Dc4:: L ' lon ' s Sfflll.
Stockholm.
9 ar af 11 forestitt privat sar~iskol soker plats helst som Iirari~iiin, i Guvernant.
Ansprikslos 19-arig flicka, som om Sodra Sverige.
(iodn relioii genorngatt 7- klassigt laroverk, on- mendationer.
Svar xniir13: Iis skar till hosten plats att lasa med p. r. Karlskrona.
mindre barn.
Svar till " D.
J.
", Lots- gatan 134, Hudiksvall.
Fotografer!
Lararinna, 25-ilrig Flicka Ung flicka, onskar plats i liten familj att ga frun tillhanda, i Stockholm eller dess narhet.
Svar markt:) 23 ar&gt;, p. r., Her- nosand.
bildad och undervisniiigsvm, ii11 kar plats som lararinna i fatiii Villig deltaga i skrifgorom; " il (x somnad.
Svar snarast till " Sq- 191OV, p. r. Lilleskog.
D A G N Y Studentska.
S t enogr af o. Maskinskrifver ska Lararinna onskar plats a apotek.
Svar till A.
G., Tidningsk., Odeng.
37, Sthlm.
soker plats; Svar till (lArbetsam ', Landskrona.
n. r.
Herrar Laadtmiitare!
23-arig ' flicka onskar plats, nu Som vbrdinna eller hus- eller 1 sept.
(helst i Sthlm).
Betyg, forestandarinna kartprof och muntl.
rek.
finnas Svar emottagas tacksamt till llNog- soker medelalders ankefru plats.
Har forut i 3 ar innehaft plats som grann ritningfl, pr Djursholm.
vardinna men ar i foljd af dods- fall ledig.
Basta referenser. '
Svar till (# Praktisk och dukligll, Motala teoretiskt och praktiskt utbildad, Verkstad, poste res tante.
med fina betyg fran forut inne- hafda platser, soker till hosten an- En 18-ars foraldralos flicka stallning vid slojd- eller hushalls- fran landet soker plats som hjalp skola.
Svar till (1R.
B. Hosten Iglo ", i hushallet i battre familj.
Har under adr.
S. Gumzlii Annons- genomgatt fem manaders husino- byra, Stockholm f. v. b. derskurs.
Svar afvaktas tacksamt till familjemedlem ", Stillingson, Plats s o m.
vardinna p. r. eller att ensam foresta ett hem hos aktad ungherre eller ankeman on-.
Ung officersfru skas nu till hosten af battre flicka.
onskar till hosten plats som hus- Svar fil1 theal all, Korsberg, p. r. moder och vardinna i ett hem dar barn finnas.
Fullt kompetent att Husforestandarinneplats skota och foresta ett battre hiis sokes till hosten af 25-hig, huslig, samt ev. leda barnens uppfostran.
nagot musikalisk flicka, att ensam Ar musikalisk och besitter ett jamnt, skota enkelt hem for ' aktad herre: gladt lynne .. Svar markt tv hu sr no- Svar till ((Hosten 191011, Stenung- derfl, Gumzlii Annonsbyra, Malmo.
sund, p. r. i teckning Husmoder- och Skolkokslararinna sokes vid Svalofs folkhogskola.
Tjanstgoring i 10 manader, daraf 4 man.
som hufvudlararinna i hus- moderskolan, f. o. som, husmoder for elevhushallet.
Kompetens: af- gangsbetyg fran fackskolan i Upp- sala, Ateneum eller darmed jam- forlig utbildning, helst med nag0.n praktik.
Lon: 500-800 kr.
och allting fritt (2 rum).
Ansokan (med fotografi) sandes, stalld till skolstyrelsen, till, Rektor W. WISTROM, Svalof.
med skyldighet att undervisa dels i Kiruna hogre folkskola, dels i Kiruna folkskolor, erhaller anstall- ning fran borjan af instundande hosttermin den 7 sept.
Ariig lon 1,500 kr.
jamte bostad om ett rum samt bransle.
Sokande bor hafva aflagt teckningslarareexamen vid Tekniska skolan i Stockholni eller eljest kunna styrka sin kompetens och bor helst forut innehaft an- stallning som teckningslararinna.
Ansokningar mottagas.
fore den 15 aug.
af ofverlararen J. Emil Bjorkman, - hvars adress intill 4 Bild., korrespondensskick- aug.
ar Alvastra och darefter Oden- lig kontorsfroken.
gatan 61, Stockholm.
, med hem i Stockholm erhaller plats pa konsultationsbyra fran 1 Okt.
Fordringar: maskinskrifning, steno- grafi, enkl.
bokforing, kontorsvana.
80 kr.
Kontorstid 10 undervisningsvan och barnkar, far Manadslon Svar med referenser till SS till hosten plats pa egendom i - 5.
B.
30, under adr.
S. Gumzlii An- Vastergotland att undervisa tva nonsbyra, Stockholm, f. v. b. elever i 3: dje forber.
klassens kurs.
Rek., fotografi och loneansprak un- der adress Fru disponent J.
M. Skickl.
kvinnl.
Sjukgymnast Hansson, Molneby, Hid.
erhaller anstallning a landet nu ge- nast for 3 A 4 veckor.
Svar till Friherrinnan Friesendorff, adress Ung flicka En 23-ars flicka, Norrby, Stallarholmen.
onskar i host komma till bildad som genomgalt Filip Holmqvists familj for att mot fritt vivre del- handelsinstitut i Goteborg och som taga i alla i ett val skot^ hem fore- hvilken genomgatt minst 8-klassigt kommer i host ar kunnig i ryska spraket och afven kommande goromal.
Onskar an- laroverk och tillika kompetent att att oppnas for 4 nagot i tyska, onskar plats 2 kon- ses som medlem af familjen.
Svar undervisa i musik elev, som tvanne ar forut itnjutit undervisning i flickor, studerande eller med fast tor.
Svar till " 23 ar ", att inlam- till.
" 23 ir ", Fornasa, p. r. pianospelning, erhaller plats som anstallning.
Goda ref. Narmare nas a tidningsk.
i N: r 63 Oden- lararinna i familj.
Lonepretentio- medd.
skrift].
M. Hellstrom, En- gatan, Stockholm.
En 17 ars flicka ner torde uppgifvas.
Svar till gelbrektsg.
6 B, 2 tr. A h.
telef.
Lidingo 304.
(S.
T.
A.
251833) Ung, elementarbildad flicka, onskar i host plats i battre familj " Musikaliskfl, p. r., Toreboda.
soni-med godt betyg genomgatt ett- att deltaga i hvarjehanda inomhus arig kurs vid Handelsinstitut, on- forefallande hushallsgoromal.
Svar skar lamplig plats, helst vid storre emotses tacksanit till ~Familjemed-.
, p. r. brukskontor.
Ar kunnig i steno- l e m ~ Hellberga, hiisligt uppfostrad flicka af battre grafi, maskinskrifning samt engelsk familj, erhaller formanlig, bekvam och tysk korrespondens.
Svar tack- plats att bestyra bildad, oberoende samt markt " Stenograf ((, Grastorp ungkarls hem.
Endast svar atfoljda D. r. af ' foto till: 1126-3511, p. r. Hind- Utbildningskurser m. m. by.
Yttre beaktas.
Muntliga och skriftliga Ung, musikalisk flicka, GODT HEM pa landet, 2 tiin- som genomgatt 8-klassigt Iai-overk, mars resa.
fran Stockholni far Skoterske- och upplysningar genom onskar till hosten plats i finare fa- undervisningsvan, musikalisk, dug- Husmodersplatsen milj, helst i Stockholm, for att del- lig, erfaren alararinna plats for las- taga i alla inomhus forekommande aret, goda lonevillkor.
Vidare sna- vid Ludvika tuberkulossjukhus (for goron~al.
Undervisning i sprak och rast med betyg och fotografi till 12 patienter) sokes fore 17 Augusti.
iiiiisik lamnas, om sa onskas.
Svar Nya Inack.-Byran, Brunkebergsg.
Tilltrade 1 September.
Ansoknin- emotses tacksamt till (IL.
A.11 Stinds- 3 B, Stockholm.
54 Drottninggatan.
gar, atfoljda af lakarebetyg, kom- vall, p. r. petenshandlingar och aldersbevis samt stallda till koniinitterade for genast tuberkulossjukhuset NG FLICKA soker plats i borjan i Ludvika, san- onskas en glad, vanlig och palitlig af sept.
i bittre hem helst prist- das under adress Doktor E. Carl- Frisk flicka, som har nigoii vana Obs!
De billiga priserna.
gard.
Lon onskvard och ett godt gren, Ludvika.
bemotande.
Helst i narheten af vid sjukvard att skota aldre sjuk- Till 42 ore mtr saljes ett parti extra prima Congressgardiner i olika farger 100 Karlskrona.
Svar till (~Familjerned- lig herre.
Svar till " X.
Y.
Z.
", cni.
br.
Vanliga allniogegardiner fr. 30 Kopparberg.
lemll, Karlskrona, D. r.
--- P - - Vaflararinna, - - - - P - - - P- - Lararinna, Ung flicka, Godt hem Bildad, LEDIGA PLATSER.
Kvinnliga arbetsom raden.
I Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra; Nu U Fredrika-.Bremer-Ffirbwndet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
A h.
te].
48 16.
Fredrika-Bremer-Forbandets SjakskoterskebyrA: Tunnelg.
25.
Sjukskoterska ore mtr.
Filt och Schaggdukar.
- Trad 95 Ore duss.
Foderdoniestik 18 ore mtr.
Ett parti battre gardiner i vackra monster.
Bomullstyger fr. 29 ore metr.
Bordvax- duk, Filtar, Gardinstufvar, Hely !le-Cheviot, god kvalitet i olika farger saljes sardeles billigt.
eller van Sjukskoterskeelev sokes nu genast for vard i hem pa lan- det af nervsjuk flicka.
Narmare nieddelaiide lamnar P. O. Hedberg.
~ l u m ~ l a ' ~ r e t Vallsta.
HASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm ' Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Sprid Veckotidningen D AGNY!
Mot klada, Deposition.
% i Sparkassa K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Broderna Phhlmans IEfaadelsinstitut.
Stockholm, Stora Vattugatan 2, h, 2 tr. Fullstandigt handelslaroverk.
C: a 1,000elever3rligen.
19 rum.
Riks-Tel. 5606.
38 akad.
och prakt.
utbildade larare.
OBS.
!
Bankkurs.
; lutningskurs till Realskoleexamen.
Prospekt p2 be$ir: in malningar dagligen.
rgorrnar, ekzem, hudsjukdomar af manga slag har Salubrin i talrika fall visat sig vara ett verksamt medel.
Mot vata ut- slag bor det i allmanhet anvan- das starkt utspadt, mot torra ekzem kan det anvandas mindre utspadt.
Parfilager hos Geijer &amp; C: o, Stockholm.
STOCKHOLM., Aktiekapital 3,000,000 kr.
- Fil.
Dr Anna Ahlstroms Laroverk ya Elementarskolan for flickor T.
117 55 Sprid Dagny!
Kvinnliga Juridiska Byr&amp;n, Vallingatan It. '
I (o1itorstid kl. ' /, lo-4.
Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfaraiide oofvertrafffnd.
Kammakaregatan 8, Stockholm Erh ?illes i hvarje valforsedd parfyinhandel ' samt direkt frin A.
G. Wir6ns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - O moi Itar Iiirjiingar f r h nyborjare till ddana, som beredas till studrntexa !nrn.
- Tre Aril g i latin- och realgymnasiuiii med dimissionsratt.
-- For iinga flickor siirskiiclt ancird nad.
afsliitningsklass med norinalskolekonipctc~~s.
- - IntrSdes- och fl: .ttnin&amp;spriilrii~~r~, \ nrnilniri !yur f6r den 3 sept.
kl. 10 f. m.
- Upprop den 6 sept.
kl. 11 f. 11:.
aug.
skriftligen till fr. A. Whitlock, Djursltoha; fr. den 21 nii::.
Iivriid: y: ar L ' 2 e. m. i skollokalen.
2 O O O Passa, p&amp; tillfellet g O att kopa vaclira, trefliga bliisar till billiga priser!
Svart satinblrts 1x0 1035 af fin glansig satin.
Sydd med veck och knappar.
Mycket praktisk och omtyckt.
Pris 2.60.
Perkalblusar af prima randig perkal i vackra farger och moderna smakfulla modeller: N: o 616, pris 1.65, N: o 617, pris 2.- N: o 550, pris 2.66.
Blus 1i: o 549 af extra prinia bom- iillstyg med invafda glansiga ran- der.
En sardeles fin och praktig b l m Pris 2.75.
Till landsorten mot postforskott .eller efterkraf.
o O o 8 0 o 0 o g Anna Whitlock.
G.
A. Tiseliars.
g Till skanks pa prof g - O (12 W hi tlockska Samskolan Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 36.
O O. Kommendorsgatan 29, vid Cirkusplan.
Annialan om nya larjungar dagligen 11-1.
Gossar beredas till intrade i alim.
Iii.
erk.
Laroverket har ratt att ansliilla studentexamen och forhrreder till all:!
11njr.i Anna Ahlstrom, Fil.
k r.
- o fas Illiistrerade faniiljetid ?iii- O geii Hem och Hard 7: e arg.
O till Lets slut, saledes ett halft ar, i korsband.
om man ins.
O 30 ore i postanvisning, spar- O eller fnmarkeii, samt deswtom lyxpublikationen Rintfrost,32- o sidig, med 48 illustr.
tryckt i O fiirger, vidare planschen r Vin- terbild frdn Vastergotland&gt;.
O Alla i ar redan utkom.
num- Q mer af Hem och Hard, jamte Rimfrost och planschen sand.
O omgliende, samt sedan till arets 0 slut i korsband.
P3 posten (se taxan) kostar Hem och o Hard 1.85.
Sandes afven mot postforskott och blir da 20 o. O - dyrare.
Obs.!
mot insand.
af Q 50 ore allt gratis och porto- Q fritt.
Adr.
Expedition at Hem och Hard, Stockholm.
O TILL SVERIGES KVINNOR.
I g 8 8 ' DRICKER NI KAFFE?
onodig fraga menar Ni.
Da en annan fraga.
Ilrickrr Ni Karlbergs Specialblandning A 1,6O pr kg?
I annat fall bor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty pa samma gdng dct ar billigt ar det af synnerligen god kvaliti.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eI1er postforskott.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idungatan 5.
Butiker: Miistersamuelsg.
11, Dobelnsg.
44, Norrtullsg.
24, Eli STOCKHOLM.
b KLIPP ANNONSEN!
- -.
.
_.
A ..
O O - O 0000000$0000000000000 vangafvan vasagatal!
15- 17.
Stockholm.
Edvin Bergs FBroyiieriaff ar Storsta fabrik i Skandinavien for Dadhrccrketeli.
Dagens nummer innehallero Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
- Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
55 Klarabergsgatan 58.
OBS.
!
Gamla ' mobler renoveras.
.
och forgyllas.
.
45 Nybrogatan 45.
Tandlakare Juait Tillman Begar priskurant innan snorlif kopes, fran Franska Drottningg.
58.
AIlm.
Tel. 44 92.
(44 34).
Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg Mvard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m. l, l tr. Andra tider enl. 6fverenskommelse.
Tandlakare GERDA ISBERG STOCKHOLM.
Bomullskladningar i afpassade bitar, f met., akta farg, vackra monster, erhilles till 2,85 st., d: o prima kvalite, nya, eleganta monster, som vanligtvis kosta 50 A 55 Ort met., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- Gotgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
det vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- Mottag.
10-3.
Andra tider efter ron, 0: la Rungshpimsbrogatan 23 A, Stock- holm.
ofverenskornmelse.
Prenumeration Xviwnaoams dag pB v~rPdlsfredskongaessem.
AP E K- - n.
Pi skailaabstillningen i SbockhoBm.
Af Lv. Nybyggnaden vid Rimforsa.
Fil1 FSrlikningsbillens historia.
Af Effett Wrsfc~ '.
Politik och kvinnor.
Af St. Grave.
Insand litteratur.
" Somma~bokem~.
Af A. H-n.
En aterblick pa rostrattsstriden i England.
Af Min SrItrrrt- nong.
Kvinnoarbete och yrkesstbildningsfragor i Osterrike.
Af S. Sbd.
Notiser.
Foreningsrneddelande.
Dagny sker t % narmaste postanstalt eller bokhandel.
I I m I I I m
