# ID: svediakorp-per455
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,264
# sentences: 813
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


!
Stockholm den 4 ~ h g u s t 1910. i N: r 31.
' 14.
LBsnummer lo Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
---.
Expeditfon och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons mm: s hojd per under gang texten 10: 15 - Post- och telegrafadress: Sthlm 1910, ' F.
Englunds BoMr.
DAGNY, Stockholm- Rabatt: 5 ggr .5 010, 10 ggr - 10 010, 20 ggr 20: / 0, 50 egr-25 010..
Annons bor vara inlamnad senast mindag f. m., Redaktion: Mastersarnuelsgatan 51, en tr. Redaktor o. ansvarig utgifvare: Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Utglfningstid hvarje torsdag.
E L L E N K L E MA N.
- - -.
Nagra kvinnoprofiler fran nordiska skolmotet l ~ 3: e Arg.
- Prenumerationspris: kr.
4: 50 11s ar.
kr.
2: 50,, 3: sIq4,, ..,, L: x.
,, .. l11 ar.
.
i Stockholm 9-12 augusti 1910.
H vilken oerhordt in- vecklad apparat ett sadant jattemote som ett nordiskt skolmote egent- ligen ar, ana endast de invigde.
Besinna blott ett medlemsantal af sex- till attatusen!
Ocksa borja forberedel- serna till ett dylikt mote lang tid fore sjalfva motet, hur lang vagar jag, af permanent fruktan for ove- derhaftiga siffror, ej upp- gifva.
De som hafva att bara dagens hetta och tunga harvidlag, kallas be- styrelsen for motet.
Afven atskilliga andra, som besty- relsen med sig adjungerar, taga sin del af modorna.
Att duktigt folk sitter i bestyrelsen, darpa kan man lita; annars valte snart det tunga lasset.
Af bade man och kvinnor bestar den.
Det ar blott om de senare De ' Froken Gerda von Friesen Froken Thyra Kullgren jag amnar saga nigra ord.
Icke af arg feminism handlar jag sa, utan darfor,.
att,.
dagspressen helt visst, kom- mer att mer ingaende be- handla de manliga .besty- r&amp;emedlemmarna och de- ras andel i arbetet.
Icke mindre an tio damer sitta i bestyrelsen, fem representanter for den hogre undervisningen for flickor och fem for folkskolan.
De forstniinkda aro: Gerda von .Friesen, Thyra Kull-.
gren, Gerda Martin, Sofia ' Tham och Anna Ronstrom ';.
de sistnamnda: Stina Hed- berg, Augusta Hellberg, Gerda Nystedt, carolina Persson och Sigrid Sjo- berg.
Beklagligtvis ha vi ej lyckats erhalla froken Thams portratt.
Den flyktigaste blick '.
.
pi D bestyrelsens damer r.
.
- som termen lyder - ar-, Froken Gerda Martin Froken Alma Ronstrom hog- undervisningeiis for flickor representanter i motesbestyi reken.
346 D A G N Y ...
Z I.
.
&gt; -.
!
, l.
.
.
l tillf&amp;ikli&amp;, for a t t ofvertyga.
oss .om att den gamla den utomordenligt krafvande Posten.
sasom ord-: ~iiraiiiineti~en med sina ibland nog sa otrefliga forande i Inkvarteringskommitten.
Det galler hvarken.
drag ar pa.
vag.
: att forsvinna.
Helt naturligt, mer eller.
mindre an skaffa tak ofver hufvudet at d a.
de forhallanden, som skapade den, snart aro alla de tusenden, som komma till motet.
Och hon en.
sagaalott - tyvarr ofta en mycket dyster saga.
D e skoter sitt betydelsefulla varf med outtrottlig energi.
ljusa rymliga lokalerna, d e allt mer F6rbattrade lone- I hvardagslag ar hon utom sin egentliga lararinne- forhallahdena och den friare andliga atmosfaren verksamhet vid Oscars folkskola i Stockholm, biblio-, bilda.den miljo ur hvilken den nya tidens tekarie for, barn- och lararebiblioteket lararinna framvaxer.
- Hvar och en vid namnda skola samt ifrig kampe for kvinnliga yrkesskolors upprattande, af de nio damerna har ofvan- borde ju nu:.
egentligen ha sin.
egen lilla historia Har foretagit flera resor i studiesyfte.
har.
och fortjanar den sa innerligt val.
- Froken Gerda Nystedt sitter i fest- kommitten och for.
sadant lampar hon Men vi vilja dock besegra frestelsen att.
skrifva .., den - af tva skal: damerna sig storartadt.
Sasom vice ordf. i har aro i de flesta fall forut.
val.
kanda.
Stockholms folkskollarareforening och af Dagnys lasarinnor, och uppsatsen mangarig ansvarig utrustarinna och in- spektri ' s for Ostermalms skollofskolonier skulle bli for lang.
Hvem kanner ej har hon lart sig den svara konsten att Gerda von Friesens, Djursholm, vackra med sma medel bereda mycken .trefnad lifsgarning!
Eller den energiska, ofver- mattan verksamma bitradande forestan- och gladje.
Hon ar afven en af de darinnan vid Kjellbergska flickskolan i Fru Stina Hedberg damer som i ar sokt ofverlararebefatt- ning vid Stockholms folk- Goteborg, Thyra Kullgren!
skolor.
Har med statsbi- Ehuru knappt 40-arig har drag studerat kvinnliga yr- hon en storartad ' verksam- kesskolor i Tyskland.
het i ungdomens och sko- Froken Sigrid Sjoberg, lans tjanst bakom sigl.
som ocksa ar medlem af Mycket aktad ar hon ocksa bestyrelsens festkommitte, inom kvinnororelsen och har i manga ar arbetat for nykterhetsarbetet i vart land, den ordnade lekens in- verksam i. tal och skrift, forande vid vara skolor stridsduglig och varmhjar- och offrat mycken tid for tad, vetgirig och kunskaps- att lara kamrater och elever rik.
Vidtberest ar hon och de vackra sanglekar, som intresserad ' deltagare i kon- Froken Augusta Hellberg.
Froken Gerda Nystedt nu ar0 sa lifligt uppskat- gresser och skolmoten.
tade, sarskildt vid vara folk- Eller den larda forestandar- skolor.
Hon har deltagit innan for Hogre Elemen- i anordnandet af flera stora tarskolan for flickor i Lund, skolmoten.
Ifrig van bade froken Anna Ronstrom!
af sund lifsgladje och: duk- Hon har sjalf grundat sin tigt arbete i ofvergangs- skola och snart i 40 ar aren, ar hon sedan manga ledt dess oden.
Skicklig ar medlem af saval Fore- matematiker, har hon ut- ningens for foradlande ung- gifvit af trycket flera ar- domsnojen som Husmo- beten ' i detta amne och ar dersskolans i Maria for- medlem af Internationella samling i Stockholm sty- kommittens for matematiska relser.
undervisningen svenska af- Froken Carolina Persson Froken Sigrid Sjoberg Fru Stina Hedberg delning.
Froken Gerda - ar Folkskolans kvinnliga representanter i motesbestyrelsen.
nu vid Martin ar forestandarinna for Elementarskolan for flickor i Falun och froken Ulriksdals skola men har ocksa i flera ar varit blind- Sofia Tham lararinna vid Anna Sandstroms skola for lararinna; ar gift med lararen David Hedberg i Stockholm.
flickor i Stockholm.
Froken Carolina Persson ar folkskollararinna i Af folkskolans representanter ha tre, namligen froknarna Hellberg, Nystedt och Sjoberg, varit med- Sodermanland och representerar landsortens intressen lemmar af bestyrelsen for Nordiska skolmotet i Ko- bland lararinnorna.
i bestyrelsen.
Utom dessa, - direkt i motets bestyrelse verksamma penhamn ar 1905 och aro salunda val bevandrade i arbetet.
Froken Hellberg beklader vid detta ars mote damer, - komma nog under den stora veckan lararin-,, ' '
Froken Anna Ljungberg Froken Rosalie Lindgren Froken ini &amp; en " ' Fru Alina Vik Medlemmar af styrelsen for Sveriges folkskollararintreforbund.
.
.
.
. '
.
&gt;.
nor med speciella fack eller intressen att passa pa Wik kassor.
Bland annat amna de ' ssa damer siks tillfallet att traffas och ofverlagga om de.
ting, som fa till stand ett .offentligt mote, angaende den mycket med inledare fran flera sarskildt ligga dem varmt om hjartat.
En sadan aktuella D ~fverlararefra~an~, grupp, som vi hafva oss bekant, ar Sveriges folk- af Nordens lander.
I pensionsfragan amna de ocksa skollararinneforbund.
Vi meddela har portratt af gora ett uttalande.
Den svaraste fragan blir nog, dess verkstallande utskott och en mycket bekant huru man skall lyckas fa tiden att racka till for allt, s alm ola ra rinna i styrelsen.
roken Anna, Ljungberg som borde goras medan man ar hvarandra nara.
ar ordf., froken Rosalie Lindgren sekr. och fru Alma Alma, Wik.- ' Framtidens.
folks.kola.
(Af holm.)
Nanny Pahkvist.
Wil helmssons f or lag, Stock- ~miversalmedel emot bristerna - hvar finna det?
Teore- tici och utomstaende ' ha legio af, recept att bjuda, men botemedlen som dessa anbefalla visa sig ofta oanvandbara. '
Det ar inte heller sagdt att den erfarne finner det, imen man .lyssnar sa garna till hans tal och hoppas, att inte allt ar hugskott.
I lifaktiga reformtider blir kritiken skarp mot varden som galla, och det ligger nara till hands att ofverdrifva bristerna eller se dem dar de kanske minst aro att traffa.
Undervisningssattet betyder naturligtvis mycket, men langtifran allt, kanske ej ens det vasentliga.
Trots sitt Forakt for metoder ar det val .dock innerst inne ett nytt och ett Ar fran ar afven.
i folkskolan allt mera anvandt undervisningssait, som forf.
tror vara det, som framfor allt annat skall skapa lyckligare ~kolforh~llanden och var- aktigare resultat.
Undersokning af verkligheten, den nar- maste i tid ' och rum, icke bockernas eller lararens fardiga ratter p i ungdomens bord, det egna sokandet och fin- nandet under lararens varligt hjalpande hand, etc..
- Ingen .modern manniska fornekar att detta tillvaga- gangssatt ar psykologiskt riktigare och afven i manga af- seenden mera gifvande an gangna tiders ofta abstrakta och - ensidiga preparerande, men d&amp; ar mera an e t t satt, som kan sporra energien och trana .tanken och harda viljan, ' och det ar inte sagdt, att framtiden blir lika hard i sin d o m ofver det arbete, som under de senare decen- nierna utfoits,: som nutiden tycks vara.
De sociala vackelserna, de intelligenta .och malmed- vetna arbetarskarorna landet rundt,.
hvilka - trots allt som *.
" ' De tankar, jag har gar att ' framlag- ga om " Framtidens folkskola " ha vuxit sig fram en efter en under .min snart 25-ariga verksamhet i folkskolan.
De bo- ra tydas mera som ett satt att hamta lust och mod for ett fortsatt arbete inom folk- skolan an som ett till dess alla detaljer klart och.
positivt.
organisationsforslag for den nya skola, som maste.
komma. "
For$,.
Det ar inte sa ofta man far taga del af tankar ofver fran~tid~ens folkskola, framlagda af dess egna malsman, och framfor allt icke af deni, som i den nuvarande ge- nerationens skola offrat 25 Ar af moda och arbetc.
Och det iir ej sa underligt.
Ju liingre man.
arbetat dar, desto villradigare blir man oftast on1 mal och medel till ett battre, och desto svarare ter sig folkskollararens kall och arbetsfalt.
Lycklig da den, som likt forfattarinnan, kan lata fram- tidsdrommen utfylla och forgylla nuets trista verklighet och sa hamta styrka till att i handling strafva mot det dromda malet.
Folkskolans arbetsfalt ar tungt och vidstrackt, och det ar ej latt att ofverblicka, an mindre att besa och varda.
Det har m h g a ofverraskningar att skanka doktrinaren och nyborjaren?
och ej en, utan tusen orsaker samverka till att nedsla och nedstamma optimismen.
Snart finner den arbetande att inte allt ar bra som det .ar, men ett '.
kan sagas om -- o&gt; mot dem - dock troget arbeta for att hoja sig och de .. sina till en manniskovardigare till- varo, vittna de ej om att folkskolans arbete ingalunda varit forgafves?
Nog har hon sin anpart i skulden for tidens lyten, men hon, den stora svenska allmanhetens skola, har af- ven sin del i tidens ljusare sidor och framatstrafvande rorelser.
Manga ha hos henne, trots allt, fatt torsten efter vetaqde och framabtrafvandets impuls.
Flera an nian tror ha i folkskolan fatt denna vackelse, och annu flera skulle ha fatt den dar, om inte naringsbekymren tyngt ner.
- barnaaren och om de inte slappts ut ur sko- lan innan de borja reflektera ofver sig och den varld de tillhora.
Folkskolans alumner anses mogna vid 12 i 13 ars ilder, lamna sin skola, da de som bast behofde den, och dari ligger egentligen det stora felbegreppet, det; som gor att resultatet blir SA ringa.
Slapp ut 1ZAringar fran la- roverk och enskilda skolor och bed dem finna sig till- ratta i lifvet med det vetaiide de fatt och den fardig- het de forvarfvat och ge dem lika litet familjestod, som folkskolans barn fa, och deras framtidsmojligheter och personlighetsutveckling lara nog inte bli sa sardeles myc- ket rikare an dem, som nu nas af fran folkskolan afgangna larjungar.
Inte lar ett nytt satt att handha undervisningen fore 12-arsalderh ta bort slynalderns vanskligheter.
Dessa kunna mildras genosn ledning och inflytanden fran en moralisk orngifning under denna farliga utvecklingspe riod, men forsvinna lara de val aldrig helt.
Amerikas ungdom gAr tamligen fri for religiosa dogmer, men of- vergangsalderns sjalfhafdelsesymtom aro knappast mera tilltalande dar an har hos oss.
Bibliotek, lasesalonger, utbildningscirklar behofva nu inte endast ta upp det arbete folkskolan forsummat.
De behofvas annu mera for den fortsatta utbildningen, och det afven om folkskolans arbete upp ' till 12-arsaren vore aldrig sa godt, aldrig sa konstnarligt.
Hvar Alder maste ha sina bildningstillfallen.
Att man fordrar for mycket af barndomsskolan, for tidigt anser de unga fardigrustade for lifvet, mogna for kampen pa egen hand med lifvets svarigheter, det ar nog det stora felet, och det har hamnat sig.
.
Barndomsskolan k a n och b o r bli battre, men deii kan aldrig ersatta ungdomsskolan.
Denna har hitintills i vart land.
varit de battre lottades prerogativ.
.
Folkskolan maste ocksa fa sin ungdomsskola och en sadan, som ger de unga stod i OfvergangsAldern och.hjal: per dem till storre arbetsgladje, storre framtidsmojlighe- ter och storre yrkesskicklighet pa den bana de valt for sin utkomst.
Far den ej det, blir dess garning en- dast half, hur man an ordnar stoffet for undbisningen eller omdanar denna i barndomsskolan.
Det tyckes som hade forfattarinnan ej tillrackligt b e aktat den bristen .i var folkundervisning.
Nanny Palmkvists broschyr eggar ofta till motsagelse, i all synnerhet galler det hennes ord om hjalpklasserna, men den ar skrifven bade med udd och temperament, och som en sadaii skrift alltid intresserar och vacker, sa ger afven fiirfattarinnans broschyr oss atskilligt att begrunda, nar vi lagt den afsides.
Ingcn iiiigrur.
darfor att han last denna lilla bok, afveii om ha11 ej kan ga med pa froken Palrnkvists program ellcr omvirides till tron att hennes dromda skola i allt och allo ar det ideal, som bor efterstrafvas och soni milste komiita.
J. n. Fran varldens rostrattsfalt.
D en 44: de arsdagen af den dag, da miiririe~i broto ned stangslet omkring Hyde Park for att darnied och genom andra valdsatgarder ge eftertryck i t sin be@ ran om utstrackt P.
R., vandrade de engelska kvinnorna for andra gangen till den historiska platsen for att genom fred- lig demonstration framhalla sina kraf pa medborgerliga rit- tigheter till och med i den inskrankta man som forlik- ningsbillen medger.
Antalet deltagare i de bada processionerna var stor- re %n den L8 juni, Ahoraremassorna i Hyde Park upp- gingo till en half million manskor, ordningen var ge- nomgaende stor, sympatierna for kvinnorna allrniinna och kvinnorna sjalfva alltmera starkta i sina rattmatiga kraf.
allt lugnare i sitt upptradande och alltmera gaiorngliid- gade af det mod och den sakerhet, som vissheten om framgang for deras sak, starkt af deras eget lands fiir hvarje dag okade medkansla, ger dem.
Mr Asquiths svar pa de af Lord Lytton foniicltt begarda ytterligare lattnaderna ar till ordalydelsen 51inil okandt, men det forljudes att det Kar vara ogynnsam:, och till i torsdags, den 28, da V o t e s f o rr ?V o m.
2 n redan gatt i press, hade Forlikningskommitteen camrnarr- kallats till mote for att bestamma sitt vidare handlifigs.
satt, I veckans ledande artikel talar Christabel !&gt;unkii: irst med vagande och bestamd auktoritet om hur !himorfia i W. S.
P.
U. amna forhalla sig, och denna forali~ig liksom de ofriga har fullt och fast beslutat att orubbligt sta fast vid sin fordran pa att Forlikningsbillen ska2 bli lag under denna parlamentssession, och att $var ock en efter sin ofvertygelse skall offra, handla och Irampa for att vinna sin sak.
" Snart skola vi fii veta resultatet af parfamcntsriiedlt: ~tt- mariias forsok att stodja billen.
Och om de icke kunna undanrodja regeringens vciu, mhte kvinnorna sjalfva handla.
- - - Och rqcringcx; skall finna, att hvarje forsok att genom haktningar, faugl.1- sestraff och andra repressiva Atgarder tillbakasla 1zviritiol.- nas anlopp fullkomligt skall misslyckas och att ingenthg annat an Rostrattsbillens genomforande skall kuma hejtki det nya, aktiva falttaget. "
Utom rapporten till Fo-rlikningsbillens historia, drt ojamfiirligt mest intressanta som nu sker i rostrittsviii l- den, komma denna g h g blott ett par notiser, och riitt nara har det varit att alla rapporter filtt vika for ett stoif sorgebud.
Mrs C. Chapman Catt har varit mycket betankligt
sjuk.
Den 3 juni maste hon genomga en operation, och forst den 13 i samma manad kunde lakarna forklara henne utom fara.
Det torde droja lange om, innan hon blir ful !t aterstalld, men det tros dock att I.
A: s - af alla, som kommit i nagon beroring med hennes adla piersonlighet - beundrade ordforande skall bli fullt frisk igen och starkare an forut.
Matte rorelsen annu lange fa vara under hennes ledning!
Och just da hon blef sjuk hade hon fatt ett upp- drag, som hon sakert med stor gladje emottagit.
Det var att tala p i " F e d e r a t i o n o f W o m e n ' s C 1 u b sy ', som existerat i tjugo ar men som hittills a l d r i g pa sina arsmotens program velat ha K.
P.
R., emedan " sa- ken var for revolutionar ".
Rostrattsvannerna anse detta for en stor och viktig seger.
Miss Kate Gordon fran New Orleans holl i stillet for Mrs Catt ' ett af arsmotets " stora tal ", som m&amp;togs med entusiasm, medan ett upp- last " anti " - foredrag endast ronte kold.
F. W. C., For- enta Staternas storsta organisation af kvinnor, raknar 1,000,000 medlemmar.
Fran U n g a r n beskrifvsr Rosika Schwimmer kvin- nornas valkampanj, darvid regeringen,.
s0.m bekant,.
er- holl kolossal majoritet och darvid kvinnorna utdelade mera an 200,000 stroskrifter och spikade, 10,000 upprop.
&gt; ' Vi aro granslost trotta nu ", skrifver hon; " var, kassakista ar tom, men entusiasmen oforminskad.
och sa lange den haller, skola vi inte upphora att strafva framat. "
Den som skrifver detta minns med gladje de milda junidagama i Amsterdam for 2 ar sen, da hela H o l- l a n d doftade n e w-m o w n h a y.
Det forefaller icke underligt, att kvinnorna antagit den dag, da Internatio- ne ' ia alliansens kongress den 15 juni tog si.n bijrjan dar, till sin nationella rostrattsdag.
Antalet medlemrnar i deras Landsforening har vuxit fran 1,800 till 3,058 och antalet lokalforeningar fran 34 till 42.
Det ar sakert ett godt arbete, som utforts i det lilla konservativa landet, ehuru man dar som annorstades icke nog .kan forvana sig.
ofver motstandet mot ett sa enkelt och sjallklart kraf som kvinnornas pa att fa vara medborgare i afseende pa en medborgares rattigheter liksom de aro det i af- seende pa.
en medborgark skyldigheter.
Sedan de or- dinarie rostmttsangelagenheterna affardats kanske n a d kortare - an annars, emedan det ar sommar och nastan alla lagstiftande forsamlingar har ferier, hvarfor inga duf -- vor med oliveblad kuniia omtala deras vanliga tillnotes- gaende af kvinnornas kraf pa P.
R., kan det vara zf in- tresse att namna nagot om de olika yrken, hedersplaker och sysselsiithingar,.
dari kvinnor under, aret kommit in.
Exempel tagna pa mafa, utan ansprak pa att ' vara full- standiga och som mojligen kunna mangdubblas, innan aret natt sitt slut.
.
Det stora A m e r i k a borjar alfabetet och raden af exempel, o&amp; den forsta kvinnan som omtalas ar fran den fjarran, fjarran Ostern.
Ingen organiserad kvinnofraga fin- annu darbprta, men.
det forsta bandet har lossats, det som hindrade kvinnornas.
fria rorelseformaga.
Miss Ty: ~ i i n ~ som; blifvit utsedd till assistent at husmodern vid den nya emigrantstationen, # l Ang. - Island, nara.
.
San.
,,, Fransisco, ar den forsta kinesiska kvinna, som erhallita nagon officiell befathing i Forenta staterna.
Miss Lulu Rice i ~ o n ~ m o n har t f&amp; kort tid sedan erhallit privilegium pli att vara balsamerare i Colorado.
Hon var den enda kvinnan bland sju kandidater, som an- mait sig till foreskrifven examen, och den ' enda .kandidat, som gick igenom examen.
Miss Ellis Meredith har blifvit vald till en af de trenne valkommissarierna i Denver, Colorado.
.Det a r.
forsta gangen en kvinna fatt nagon stadens tjanst i Denver eller nagon rent politisk syssla i Forenta Sta- terna. '
Nast efter Amerika kommer D a n m a r k i bokstafs- ordning.
Hoppet fran stod till Smatt ar ratt markbart.
Froken Emilie Andersen i Svendborg har nyss aflag ' t gesallprof i skomakareyrket med betyget m. g., det bHsta betyg i facket, som pa 20 ar utdelats i Svendborg.
Svendborg har afven aran af den forsta kvimliga lakaren och den forsta kvinnliga sadelmakaren.
En .af den af- gangne ministaren Zahles sista .regeringshandlingar var att gifva.
kvinnor rattighet att bli ordinarie tjansteman i departementen, och den forsta kvinnan, - i justitiedepar- tementet, ' ar jur. kand. E. Ussing.
Nationalforeningen for larare i E n g l a n d ' har for forsta gangen valt en kvinna till vice ordforande.
Och som ' ordforandeplatsen tillsattes automatiskt pa sa satt, att den det ena aret valda vice ordforanden nasta ar ar sjalfskrihen ordforande, kommer Miss Cleghorn nasta ar att presidera ofver en organisation af 70; 000 medlem- mar.
Men darfor ar ju tidigare genom en langre ar- tikel redogjort i Dagny.
Markisinnan af Londonderry har af konungen (Ed- ' vard V I I I) kallats till ledamot af den forsta radsforsam- lingen vid Queen ' s University i Irland.
Miss Dossibar Cowasju Pateu har efter aflagda exa- mina upptagits pa Kungl.
Lakaresallskapets " lista ", hvil- ken ' forr icke varit tillganglig for kvinnor.
Miss Pateu har tagit med.
kandidaten och licentiaten i medicin och kirurgi i ~ o i b a ~ hvarefter, hon under de sista 4 aren - studerat vid Royal Free Hospital och Kv.
Med.
Hogsko- lan i London.
Konung Georg V: s tronbedigning proklamerades for forsta gangen af en kvinna i ~ l d e b u r ~ - h Mrs Garret Andersson som ar mayor dijrstades.
M: &amp; Faisey-La- mennier ar den forsta kvinnan i F r a n k r i k e, som blif- vit utnamnd till brefbarare, i den lilla staden Chapelle sur Aveyron.
Hon gor sina ronder pa bicykel, som till- handahalles af postkontoret.
En handelse.
utan motstycke ha: r forekommit vid elev- taflingarna i skulptur vid Skona Koristernas Akademi i Paris.
De t r e n n e forsta platserna hafva vunnits af kvinnor,, darvid M: lle Mauroux fatt det s. k.
P r i x d e R o m e, forsta gangen detta erofrats af en " kvinna.
Af den lilla .axplockningen synes, hur kvinnorna ktraf: va pa alla omraden, de praktiska och ' nyttiga; de, till hvilka det krafves studier och larda modqr, och de, till hvilka det jamte den naturliga begtifningen fordras ospard.
.
flit och energi:.
.
ELLE!
WESTER.
. '
.
., " ' -.
-
Samverkan mellan Nordens lararinnor.
J ag sitter har borta p i Sveriges landsbygd, och jag motser med langtan det stcra nordiska skolmotet.
Det ar som strommade en vag fran den stora, rorliga varlden mig till motes hvar gang jag tanker pa de dagar som stunda daruppe i Stockholm, da sa manga motas fran Skandiens skilda bygder och kulturcentra for att nagra dagar samlas kring det stora gemensamma intres- set: ungdomens fostran.
Och dock ser jag med ett stilla vemod pa inbjudningsprogrammet: man, som tala, stora namn, kanda namn, f2 kvinnonamn, ingen af de undan- gomda fran de sma bygderna har vagat sig fram f6r att tala om sina erfarenheter och om hur man dar skall ord- na sitt arbete efter de sma forhallandena och med de jamforelsevis tunga och p i flera aldersklasser splittrade arbetstimmarna.
Jag skulle vilja hora, huru de ha det stalldt i de ofriga nordiska landerna, om de afvenledes dar ha att dragas med de forhallanden, som skapat sa manga littera i var normalplan m. m.
Jag ser dessa skaror af arbetande systrar fran Konge.
a tili Nordkap stromma till var hufvudstad.
Jag skulle vilja tala med dem, hora huru de ha det sfilldt, huru de arbeta, huru de lefva sitt lif i det tysta och obemiirkta langt fjarran fran kulturhardarna, de liksom jag, men jag kanner dem ej, jag vagar mig ej fram till dem, och jag kommer mig ej for att samla dem.
Jag vet, att det finns en svensk folkskollararinnefore- ning, en dansk och en norsk lararinneforening, men man- ne de samarbeta, manne de ha nagon korrespondens sins- emellan, nagot gemensamt organ, genom hvilket de kun- na for sina respektive foreningar dryfta och planlagga fragor och program for att hoja Nordens kvinnobildning, framfor allt kvinnans af folket andliga och praktiska da- ning for de hemmets och samhallets uppgifter, som mota henne sasom fullvuxen och som allt mer fordra, att hon forstar och behjartar och med friskt mod tager itu med dem den dag de krafva att hon star rustad for dem?
Och sa, hur behofuer ej flickan tidigt rustas f6r att med e m g a n g kunna ta upp kampen for tillvaron, bli i stand till att forsorja sig och st6dja det hem hon tillhor?
Sakert skiille mycket kunna utrattas for landsbygdens och stadernas fattigmansdottrar, om lararinnorna i Nor- dens skilda lander samarbetade for att fora fram fragor, som berora deras elevers framtidsval.
Hvad har ej den internationella kvinnor6relsen genom sin samlade styrka formatt utratta?
Afven vi lararinnor skulle forma mycket, om vi lart oss samarbetets och sam- inanhallningens svara konst.
Och redan det att veta huru vara grannlanders sko- lor och lararinnor arbeta for ungdomen och med ung- domen, redan det vore en styrka.
Det, som ar vardefullt, skulle lattare spridas och det, som ar moget f6r bortrensning, fortare forsvinna.
Och vi sjalfva for egen del, huru mycken nytta och gladje skulle vi ej ha af deita samarbete och af ett in- nerligare umgange med hvarandra, an nu ar fallet.
Har sitter jag i min ensliga skola pa landsbygdal.
Lengt har jag till kamrater.
Rundt omkring allmogehem och statarhem.
En landthandlare - en stationsinspektors- och en underofficersiamilj - det ar den lagre societeten och den hogre - det ar prastfamiljerna och herrgirdsfa- miljen.
Jag hor inte riktigt till nagondera.
Jag miste ga mellan alla tre lagren.
Hur garna skulle jag ej under ett par veckor eller tre under sommaren ta emot en ge- mytlig dansk krerinde eller en stolt Gunvor Torsdatttir fran Nordlanden eller en syster fran landet med de tusen sjoar.
Jag skulle visa dem riktigt svenskt landtlif, for2 den samman med dessa alskliga, enkla familjer jag har kanner ifran de tre lager jag beskrifvit.
De skulle f2 en in5lick i verkligt svenskt landtlif, inte sadant dct ter sig vid badorter och stadslifsimiterande pensionzt.
De krin (lr3 komma tva eller tre.
Jag skulle nog bereda dem plats.
Hvad vi skulle lara af hvarandra, forsta och jaanfara lavzs- andras arbetssatt och larometoder etc. Sa nasta sommar fore jag i gengald tili Jylland eiiet Nordmarken eler Finland, och hvad jag d i dar finge se och erfara, det vet jag skulle vara mycket vardefullare an det, som vinnes pa en kort och kostsam turistfard, och kanske skiille dessutom genom den intimare sammanlefiia- den knytas vanskapsband, som vore af varde for lifvet, en ljusglimt i en landsortslararinnas ofta p5 verkligt gif- vande imgange fattiga lif.
En korrespondens- och formedlingsbyril for visitittby - ten kunde sakerligen inrattas i vara hufvudstader - el- ler andra storre stader - och dar skotas af grnoin lhrw- inneforeningen utsedda, for saken intresserade kamrater.
Till staderna ar det ju lattare att komma an till lands- bygden.
Dar behofde kanske ej lararinnorna ta emo:.
De bo ju dar ofta trangre, och deras hem aro ofta cn- dast afsedda for arbetsmanadema, men dar borde fimns en 2 tvil utsedda, som gafve resande lararinnor och s:: - pendiater rad och de basta upplysningar angaiende m=, inackordering, sevardheter, nya skol- och unde~snhaigs- forsok m. m.
De borde dessutom formedla den persou- liga bekantskapen med lararinnekaren p2 platsai d !ei med nagra sarskilda kamrater dar, som vore villiga o f i n en eftermiddag eller kanske nagot mera for att initiera den besokande i det for platsen saregna och sevarda, framfor allt fran skolsynpunkt.
Inspektorerna ha intc alltid tid hartill och bli p&amp; en del orter for ofverlupna af radfragande och radsokande stipendiater och skolbe- eokande.
Dessa upplysningsskyldiga lararinnor borde man kan- na till och vaga tillskrifva vid en studieresas uppgijrande.
Ett mindre honorar fran landets stora lararinneforening kunde nog utanordnas harfor.
Och till sist, skulle vi ej alla Nordens lararinnor vii- ga oss pil att under ferierna foranstalta gemensamma stri- diekurser i vara universitetsstader eller annorstades, ktir- ser i en del mer kvinnliga amnen forst och framst si- som kvinnlig hygien, sarnhallshygien, hushaliskemi, mori-
sterritning, men dessutom ocksa i biologi, .anatomi, fysi- ologi, i forening med en kortare samaritkurs.
Tecknings- kurser efter olika landers och staders .modellserier och metoder vore afven nyttiga, ej minst for umlanrodjande af den ensidighet, som olika landers och staders fackla- rare i detta amne sa latt sla ofver till,.
For oss lands- bygdslararinnor vore det gladjande om.
aftal .kunde traf- fas ined en folkhogskola eller.
landtmannaskola, dartill lamplig, om att anordna kurser.
eller forelasningar) som berora smabruket och dess biniiringar sasom husdjurs- skotsel, hemslojd, honsskotsel, drmjolkbehandling, fruktan- vandning m. m., allt amnen, som det blir af vikt for oss att.
h a nagon kunskap i, da den obligatoriska fortsatt- nings- eller fortbildningsskolan i vart land blir en verk- lighet.
Och ' det torde kanske inte droja sa synnerligen lang tid, innan hon forefinnes, och d&amp; behofva vi vara rustade for att nagorlunda kunna motsvara de kraf, hon staller p5 oss.
.
.
Fran norden kunde ju alltid samlas fullt antal delta- gare, och samvaron ' mellan manniskor fran olika lander med olika uppfattning och syn pa tingen bildar; utveck- lar och tillfor nagot nytt och vardefullt, pa samma gang det ar det kraftigaste botemedlet mot den ensamhetens ensidighet,.
som den for sig allena arbetande sa latt f&amp;- faller till.
Afvenledes kunde vi ta upp fragor, som rora vara arbets- och afloningsforhallanden och soka forbaking med storre effektivitet, om samma onskemal hojde sig likt en maktig vag fran Ostersjons till Nordsjons strander och frambures - af de olika landernas lararinnekarei sam- falldt och med enig styrka.
Har, dar jag sitter i min aflagsna bygdekrok, kan jag foga gora at saken, men det finns dyrbara krafter att vacka ?ch anropa och taga vara pa, som skulle kunna verka for ett utbyte af tanke- och urngangdif mellan Nor- dens lararinnor, Vi Nord.ens kvinnor ha sen urminnes tider i arf fore- tagsamhet och en outslacklig sjalfstandigh&amp;&amp;tra.
' Tidtals &amp; ar den kandan sofvit eller slumrat, men den hai dock funnits dar pa djupet af den nordiska k&amp;nnans sjal.
Vo-?
det ej mojligt, att vi genom samverkan sku ' lle kunna ut- ratta mycket for att hoja den nordiska k h n a n och vac- ka den energi och sedliga kraft; som hon ' fatt i arf fran gangna generationer?
Det ar Blendas och.
Birgittas dottrar och afkomling- ar, som harmed vanda sig till d e ' andra nordiska lan- dernas kvinnor och fraga, om de vilja vara med ' och samarbeta for en sammanslutning mellan Nordens larar- innor och verka for vidgadt samarbete mellan dem.
Ni skulle lata oss en och annan ' gang fa tillfalle att hora edra framsta kvinnor pA skilda omraden, och hvad de hade att ge ' oss,, att saga, det skull ' e sedan vinna i styr-.
.
fran sha af vet ka, nar det saddes ut i motkgliga ' sinnen till Vasterhafvet.
Formen for detta samarbet; ar det ej en 6nga l ' ands- bygdslararinna gifvet att foreskrifva ' eller i detalj angifva.
Jag hoppas, att d&amp; centrals&amp;-elseca for d&amp; nordiska f01 k~kollararinnefo~b~~den rakas h&amp;.qpe i Stockholm i som-, ' mar de.
ha nagot att saga.
hvarann i .denna fraga, att de samrada om, huruvida nagot bor goras och hvad som bor goras och # komma sedermera vid ett fornyadt sammantraffande antingen gen1om skriftvaxling eller pA annan vag ofverens om formen for det nordiska samarbe- te larariinnorna forst bora starta.
Ar sa isen bruten, vaxer nog tanke- och umganges- och lardomsutbytet fram af sig sjalft, ty sa mycken .sam- horighetskansla finns det annu mellan Nordens folk, att vi trifvas samman, att vi forsta hvarandras ideeer och strafvanden, och sa nara frander aro vi, att de nationella olikheterna ej aro atskiljande, bara utvecklande och bil- dande for .. sa ' mtliga.
parter.
.
- - Kamrater fran andra sidan Sundet eller w e eller ~ Bottenhatvet, han I uti denna fraga ett godt uppslag, att ge eller en yod ide att frambara., laten Er rost horas i Dagny, hvars redaktion.
sa langt utrymmet och lararin- nornas fovrsporda incresse det medgifver, skall lata det komma till allman kannedom bland Sveriges lararinnor, och sedan; nar det pa denna vag forsports att ett ' lef- vande intresse forefinnes, taga nog de olika nordiska.
la- rarinneforbunden saken om hand och fora den vidare och gora den till en styrka, en uppmuntran och gladje for Nordens lararinnor ', Det hoppas atminstone i sitt stilla sinne .och i s i n un- .. dangomda vra.
En s v e m k lands bygdslararinna:.
. '
, Litteratur.
Margaref Mc Intyre: G r o t t p o j k e n f r a n sten A l d e r n. Bern.
ofvers.
Bokforlaget Puritas, Stockholm.
Otaliga aro de .lekar, hvilka inspirerats af Robinson Crusoe och Coopers indianliistorier - lekar, dar man som - Robirison och Fredag genomforskade obebodda oar eller som Skinnstrumpa och Hjortdodaren och Unkas hade tusende harresande afventyr i de roda mannens land.
Och darfor ha de bockerna blifvit alskade med en kar- lek, som varat langt efter det bockerna blifvit utslitna af flitigt br ' uk o c h deras lasare upphort att - som e n liten gosse jag kande - vanta p2 den dag, d3 han skulle b l i indian.
.
... En bok, som bor kunna ge upphof till en massa for- tjusande lekar, ar " Grottpojken fran stenaldern ".
Nu i sommartid d5 klimatet tillater mera utstrackt friluftslif, komma helt visst minga.
gossar och flickor, som last denna bok, att.
atminstone for nagon dag d&amp; och d&amp; draga ut.
, till skogs och bland skaren for att lefva som bar- nen gjorde i den graa, graa forntiden, Ungt fore histo.
riens sagotid .. Och ' i stallet for namnen Falkoga och Den vi !da: .varg&amp; och.
Den hvita skogsblomman kallar.
man sig d i som bokens barn allk kott ' och Mussla och Ho- nung och Sjoskum.
Men boken ar ej bloti .rolig utan afven larorik.
Den tyder det sprak, som hallristningar odi afskradeshogar, fqrsteriingar och barnsten ta !a - och later os; f&amp; en gan- a '
examinerad friin folkskoleseminarium, Privata iararinne- seminariets i Stockholm lagre, tvaariga kurs eller Detthow- ska grivatskoleseminariet.
Afven lararinnornas pensionsfraga har hittills befun- nit sig i ett hogst otillfredsstallande skick, och arbetet for dess lyckliga losning har under atskilliga ar statt pa Flick- och samskoleforeningens program.
II sammanhang med loneregleringen har riksdagen nu ocksa ordnat la- rarinnornas pensionsforhallanden.
Staten skall uppratta en pensionsanstalt, dar hvarje lararinna i klasserna oher de forberedande skall vara skyldig att inga som delagare, tidigast vid 25 ars Alder.
Till pensionsafgiften bidrager staten med en tredjedel af lagsta peiisionsafgiften, och en tredjedel af denna skall i vissa fall erlaggas af kommun eller enskilda donatorer, i andra af vederborande laro- Lonereglering och pensionering vid anstalt.
Arsafgiften for den, som blifvit delagare vid 25 ar, ar 180 kr.
For att erhalla den hogsta pensionen, 1,200 kr., maste delagare ha uppnatt 60 ar, men forkor- or atta ar sedan utfardades i sammanhang med eii tad pension kan utfas efter 55 ars alder.
anslagshojning de forsta allmanna bestammelserna De forberedande klassernas lararinnor kunna genom om lararinnornas loner.
Dessa skulle - med afdrag for att inga i Svenska lararinnornas pensionsforening for- kortare tjanstgoringst.id - vara minst lika stora som mi- skaffa sig en mindre pension hvartill staten pa vissa vill- nhilonen for folkskollararinnorna a samma ort.
Detta kor bidrager med 60 kr.
hade den fordelen, att lonerna kunde anpassas efter dc!
For jamforelsens skull torde till sist bora erinras, elconomiska forhallandena i olika stader; men ' a andra att ordinarie amneslararinna vid statens samskola som at- sidan vor0 bestammelserna otillfredsstallande, sa tillvida njuter en lon af 1,500 i forsta och 2,000 kronor i aridra soin de ej medforde nagra Alderstillagg.
Fran och med lonegraden har att erlagga en pensionsafgift af resp. 30 i Ar sta lararinnorna andtligen infor en andring till det och 45 kronor samt erhaller en pension af 1,500 kronor battre i det senare afseendet, tack vare det forslagsanslag vid uppnadda 55 lefnads- ocl: 25 tjanstear.
af 190,000 kronor, som riksdagen beviljat for " lonetill- s. Sbd.
lagg at lararinnor vid statsunderstodda enskilda laroan- stalter ".
Forestandarinnor, amneslararinnor och ofnings- lararinnor skola enligt de bestammelser, som atfolja an- slaget, aflonas efter vissa bestamda grunder samt aga ratt ti !l lonetursberakning.
For lararinna, som aflagt " de prof, hvilka erfordras for behorighet till ordinarie amneslarar- innetjanst vid allmant lar~verk ' ~ (= statens samskola), ar grundlonen 1,400 kr.
under det att den for lararinna, t eder mina vanner, mina larjungar, ht eder anhe- som aflagt de prof, " som erfordras for ordinarie amnes- lararinnetjGnst vid folkskola, eller som genomgatt af K. faller jag Frankrikes smA barn "!
SA follo Pierre M: t godkandt enskildt lararinneseminarium ", ar 1,200 Budins, den store lakarens och vetenskapsmannens sista kr.
Slutlonen for bada kategorierna ar 2,000 kr., och den uppnas af lararinna, tillhorande den forra, efter 10 ord, dA han for tre ar sedan traffades af doden rnidt i och af lararinna, tillhorande den senare, efter 15 Ars sin rika verksamhet pa arbetets och arans falt.
- Och det skulle icke blifva forgafves som mastaren talat pil tjinstgkiring.
.Harmed ha stora och viktiga fordelar vunnits for he- dodsbadden Ty hans narmaste, hans larjungar vigde la Iararinnekaren.
Pa en och annan dyr ort intrader dessa ord p5 guldvag och besloto - icke att resa en byst, visserligen en sankning i y - d l o n e n, i Stockholm t. ex. fran 1,550 kronor, som docii ej far drabba nagon redan ej ett monument - men gifva dessa ord med sin djupa anstalld lararinna; och lonerna i allmanhet torde ej ens tanke gestalt af en byggnad, dar Pierre Budins minne nu kunna anses tillfredsstallande i jamforelse med hvad som alltid skulle aras och hans laror fortplantas till efter- bjudes bildade kvinnor med kortare och.
mindre dyrbar varlden.
utbildningstid t. ex. vid posten, telegrafen och jarnvagen; Detta ar Mjolkdroppens vid 91 bis rue Falgioiere men det nu uppnadda resultatet utgor dock en stor korta upprinnelsehisitoria.
Jag ber att har B i %amna ekonomisk forbattring i och for sig och dessutom ett niigra upplysningar, som med sina siffror tala o n hua forsta tillampande af den viktiga lonetursprincipen.
Sasom ofvan namnts ha regering och riksdag tillva- i det stora Paris Mjolkdroppens valsigneisebringanda ratagit statens intressen genom att faststalla viss kom- verksamhet far gora sig gallande.
petens for de lararinnor, som skda komma i atnjutande af 1892 hade Pierre Budin sjalf bildat Paris forsta kompe- Mjolkdroppe.
Han var da ofverlakare pA ett Barnbords- lonetursberakning.
F6r erhallande .af s. k. tens " erfordras viss akademisk examen tillika med genom- @ nget profar eller afgangsexamen fran hogre lararinnese- hus och berattar sjalf att han fick iden hartill, darfor minarium eller .fran seminariuin, som af K.
Mit tillerkants att med fa .undantag detta svar gafs honom, da han ratt att anstalla examen, hvilken ' medfor samma rattig- efter ett par veckor frligade sina forna patienter friin R.
K.
M: t har tillerkant, Anna: Sandstrbms ' B. hvar barnet vore: " Det ar dodt "!
heter.
Hogre lararinneseminarium och Privata.
lararinnaymi- Och battre an n %gon annan visste Pierre Budin sjalf nariet, bada i Stockholm samt Privata lararinnesemi- hvilken fruk; tansvard sanning som lag hari, ty p i I00 nariet i Lund och Privata Hogre lararinneeminariet i barn do har l / 6 innan forsta Aret lupit till anda.
Sta- Goteborg ratt att under vissa ar anstalla ' - dylik examen.
For: vinnande af " lagre kompitens ' " erfotdras att va+a " ut- tistiken utvisar d a r j h t e att p&amp; 1,000 barn som af-idit ska god bild af lifvet under mycket primitiva lifsvillkor.
Att inom berattelsen sammanforts bilder fran saval olika tider som olika orter bidrager, sasom statsgeologen, dok- tor N. O. Holts i sitt foretal sager, till att gora skild- ringen mera omfattande och mera underhallande.
Man kan anmarka, att dessa fortidsmanniskors sprak, atminstone delvis, ar allt for modernt; sarskildt verka barnens " pappa " och " mamma " ratt lustigt.
A. H-n.
- F Pierre Budins Mjolk- droppe.
%we, '
378 dott af magsjukdomar, 147 af brostsjukdomar, 177 af arftliga sjukdomar, 50 af smittosjukdomar, 25 af tu- berkulos och 223 af diverse akommor (d. v. s. mestadels rubbningar i matsnialtningsorganen.)
Halften af alla barn som do do alltsa .af magsjtikdo.
mar uppkomna uteslutande pa grund af dalig naring eller ofvernaring.
Mjolkdroppms andamal ar som bekant att vaga bar- nen, tillse att viktokningen sker proportionsvis och nor- malt, samt gifva respektive modrar anvisningar om lamp.
liga fodoamnen.
Den institution, som bar Pierre Budins namn, soker darjamte vara en metodisk " BarnavArdskc- la " och " Moderskola " med ordinarie forelasningar hvar- je torsdag i hithorande amnen.
Man vill, sasom den tjanstgorande doktorn uttryckte sig, " lara modrarna deras yrke af modrar ".
Alla personer, som onska satta sig in i skotseln af ett spadt barn, aga hit tilltrade.
Intet kan vara larorikare an att ase undersokningar- ria onsdagar och lordagar och en gang ' i veckan ahora de teoretiska foredragen.
En 60 i 70 barn i veckan foras af sina modrar till konsultationerna.
Intet sjukt barn emottages utan far i sadant fall vanda ater fran undersokningsrummet eller fo- ras till barnsjukhuset.
Alla friska barn daremot foras in i vantrummet for vidare befordran till vagningsrurnrnet och sist till tjanst- gorande doktorn.
Pa okningen eller m i ~ s k n i i ~ i n vikt beror kvantiteten mjolk, som modern uppmanas att afliamta i den dartill afsedda flygellokalen.
Hvarje nykon~ling far mot 2 fr. afhamta en mjolkkorg, forsedd fran den i stora kop- parkittlar steriliserade mjolken och med flaskor och nap- par skinande af snygghet.
Denna losen af 2 fr. far ho11 igen, da Mjolkdrop- pens hjalp .ej langre beh-ves.
Hela huset ar for ofrigt nytt och fint och bygdt ef- ter alla hygienens fordringar.
Det invigdes 24 maj 1909 af republikens f. d. president Emile Loubet.
Hederspresident i Pierre Budins Mjolkdroppe ar hans efterlefvande maka, Mme Budin, som agnar.
hela sin tid och hela sitt intresse at sin mans paborjade verk och som alltid har ett vanligt ord, ett alskvardt smale- ende at alla.
Men sa krones ocksa deras arbete med framgang.
f or att med tystnad forbiga deii etiska, mo- raliska och uppfostrande sidan af saken, sa tala foljande statistiska siffror nog for san~iingen haraf.
Fore Mjolk- droppens med efterfoljare bildande dogo i Paris 163 barn.
p&amp; tusen.
Sedan densamma grundats: 1904, 82 pa tuseil, 1909, 32 pa tusen.
Ma Frankrike tacka sin valgijrare, som lagt grunden till " Barnets tempelpp och gellom Mjolkdroppen funnit atminstone e t t botemedel mot den fraiiska folkmiiiskning- en.
Disciple.
Annonsera i Dagny!
Kvinnlig polisstation for kvinnor.
Under .tva.
ar ha iiu de tre kvinnliga poliserna i Stmkholm tjaiistgjort, och resultatet af deras arbete ar det allra basta.
Bade stadsfiskal Lidberg .och polismastare Tamm ha endast lof- ord for deras verksamhet.
Det ar, sager den forre, en fullkomlig omojlighet att nu reda oss utan polissystrar, vi vilja i stallet ha flera.
Polisen kommer genom dem i kontakt med en hel del personer som vilja pekuniart hjalpa och .uppratta sadana som kunna upprattas, och hr Lidberg ansag att polisen harigenom fatt in elt effek- tivt och stidse efterstrafvadt element i sin verksamhet.
Enligt polismastarens mening har experimentet med polissystrar uifallit sa bra att han ' onskade i det nya po- lishuset i Stockholm ordna en polisstation for kvinnor, skott endast af kvinnor.
Hvad angar ' anstallandet af po- lissystrar pa hvarje station, ar det en penning- och ut- rymmesfraga.
Nuvarande anordningar med polissystrarna.
synas skaligen primitiva, och fullt effektiv kan atgarden - bli forst nar centraliseringen med egen polisstation ge- nomforts - sasom polismastaren hoppas, i en ej alltf6r aflagsen framtid.
. '
Ny utmarkelse at Nobelpristagarinnan fru Curie.
Den beromda radiumupptackaren i Paris, madame Curie, som ifrigt fortsatter sina forskningar pa detta omrade, har ny- ligen fatt mottaga en i vetenskapliga kretsar hogt var-.
derad utmarkelse, namligen Albert-medaljen i guld, som utdelas af Londons vetenskapliga sal1,skap.
Redan k-: 1903. forlanade Royal Society och d i .engelska veten- skapsakademien sin Davymedalj at makarna Curie.
Den nya hedersbetygelsen ar val darfor ett uttryck af erkansla emedan madame Curie troget arbetar vidare pa det om- rade dar hon redan vunnit sa stora framgangar.
Som bekant blef hon en.
m h a d efter mannens dod utn&amp;mnd till hans eftertradare i fysikprofessuren vid Sorbonne. '
, En kvinnlig evangelisk prast.
Som bekant finnes inom frikyrkliga.
samfund, sarskildt i Amerika, flera kvinnliga praster, af hvilka en redan ar bekant for Dagnys 1a- sare, namligen Mrs Anna Shaw, den framstaende rost- rattskampen.
- - Nyligen.
har emellertid den forsta evang- geliska prasten framtradt.
Det ar fru Julia Margha, dotter till biskop Karl Sasz, hvilken efter att ha aflagt erforderliga teologiska examina for en tid sedan holl sin forsta predikan i Klausenburg, liufvudstaden i .Siebenbiigen.
Fru Margha har inbjudits till en predikoturne i Sie- benburgen .och kommer troligen att inom narmaste fram- tiden bli erbjuden ett prastambete.
Europas forsta kvinnliga sjokapten.
I. Kopenhamn aflades nyligen sjokaptensexamen af fru Agnete von Bau- ditz.
Fru v. B. har anstallts som kapten pa el1 af daii- ska regeringens postangare i Isefjordeii.
Vi beundra, vi foi-giida viirldserofrarna hjalten och snillet.
Men det gifves nagot storre; n-got sv5- rare an att ei-ofra viirlden.
Det iii- att midt .. i viid- dens orenhet behalla sig ren,, att under den dagliga striden med fienden i eget brost och fienden dar utom franigii segrande, stigande, fri, .befriande och - odmjuk.
fi-redrika Bremer Syskoniif)!).
(1) ',.
354 D A G N Y hTragor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid menuherera H dessa stallen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / i, 2: 50 for l /, och 1: 25 for ' 1, ar.
H vilka villkor erhdlla prenumeran tsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfara for denna ro visions er- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p5 ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ran terna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d % vi orngfiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och till hvilket ris kan man nummervls losa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPEDITI.ON, &gt; Sex przktiga Sfventyrsbocker f&amp; barn och ungdom.
m Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfrcd Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo ayllander.
259 sidor.
Med 45 ilhi- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
l Tsarens kurir.
Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
I &amp;:; mlil; f Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn o&amp; ungdom.
, tt efter Jules Veroe af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla on.
H j a1 ten bland.
h j a1 t ar gg; m; p;:;, " ~ ", t ' Charles G. Gordons Iif och stordad, - -- ise aanner.
304 sidor, - - - - 33 illustrationer af Edv.
~ e r ~ g r e n Kartonnerad.
.
- Pris 75 ore.
- - I t p Berattelse for harn t Nybyggarna i Kanada.
och ungclom.
I3ear- t betnine efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 30, arss son.
1 i1lustr.-af Nils arton ner ad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran a Polkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
J s Folkskolans Barn tidning utgifven och redigerad af STINA Q W N T ut Immer 1910 i s h niBonde argangO Ett rikt illustrera&amp; nummer hvwje vecka, 33t ckor undep.
aret.
Basta och Iampligaste lasning for barn a f a&amp; ~rnhallsklasse~.
Prenurnem a narmaste postkontor.
Pris fo, ?It cfr yronor 1: 65, h&amp;!
&amp; 90 QPR STOCKHOLM.
BEEff6dd engelska som nu varit elev i 14 man.
pa apotek, onskar ombyte af plats den 1: sta nov.
Svar till studentska^, onskar plats i familj att undervisa Eskilstuna-Kurirens kontor, Eskils- i vanliga skolamnen och musik.
tuna.
Helst storre elever.
Narmare ge- nom BO.
B.,, Jonkoping p. r. onskar plats nu getiast i fin faniil som sallskap och hjiilp san~t tal spraket.
Basta refer.
Svar till inis Offord, Liind p. r.
Kvinnlig ~ o t O ~ r a med f flerarig praktik i retitsch och plattagning onskar plats.
Svar till, Verkligt intresse&gt;, Tid- onskar under vintern nagra tim- ed de basta rek.
soker anstallning i mars dagl.
arbete i storre stad, dar ningskontoret Humleggrdsgatan 9, ldad familj i utlandet eller nara tillfalle gifves till egna studier.
Vi- Stockholm.
ad i Sverige.
Svar till 322 ar^, dare upplysning genom Fredrika- Bremer-Forbiindets Byra, Stock- SJUKSKOTERSKEELEV, med 1 Ars r. Dagbl.
Exp., Stockholm.
praktik, onskar skota sjuk dam ellcr holm.
herre.
Ersattning onskvard.
Sv.
till uSjukskoterskeelev~, Katthammars- vi k, Gotland.
Ung flicka, scm i Ar g m m g 3 Zttaklassigt laroverk, onskar plats familj att-undervisa 2-3 harn i sko ' aldern.
Afven kompetent att i~iec dela undervisning i s h g och iriii sik till nyborjare.
Svar ti !l: !Elsi- Sund, Sandvik p. r.
' ktssokamie fd sina annonser infirda i -- ~gny for AnLfva priset eller 7112 ore pr mm.)
Undervisningsvan, elernem Indervisningsvan tarskolebildad f licla lararinna 18-arig flicka ?d elementarskolebildning onskar En snall, ordentlig Flicka I hosten plats i fin familj helst med hag och fallenhet for sjuk- landet, att spela fiol och piano vard, onskar plats som bitrade % jjukhus till den 1 sept.
rd barn samt vara till sallskap Svar, helst inom S dagar, emot- h hjalp.
Svar till barnk kar^, Sv.
ses tacksamt till:) Maria 18 ar:), igbl.
annonskontor, Stockholm.
Allm.
Tidningskontoret, Uppsala.
Guvernant.
En flicka som med goda bctyg gcrtoiiigit elementarlirovcrk samt sedan tvenn ar vistats i England och Tysklam onskar plats i liten familj att g3 For sprakstudier, oiiskrrr lcotntiia frun tillhanda, i Stockholm eller aktningsvard faniiIj att gli frun till handa samt hjalpa barn t n d Iiix dess narhet.
Svar markt .25 ar;, p. r., Her- lasning.
Svar till s-20-iirig Norr koping p. r. nosand.
25-Arig Flicka l,
D A C N Y - Studentska Stenograf o, Maskinskrifverska Lararinna onskar plats a apotek.
Svar till A.
G., Tidningsk., Odeng.
37, Sthlm.
soker plats.
Svar till ~~Arbetsamll, Landskrona, n. r.
Herrar Landtrilatare!
23-arig flicka onskar plats, nu Som.
vardinna eller hus- med skyldighet att undervisa dels eller 1 sept.
(helst i Sthlm).
Betyg, i Kiruna hogre folkskola, dels i forestandarinna kartprof och muntl.
rek.
finnas Kiruna folkskolor, erhaller anstall- Svar emottagas tacksamt till llNog- soker medelalders an kefru plats.
ning f r h borjan af instundande Har forut i 3 ar innehaft plats som hosttermin den 7 sept.
h i g lon grann ritning., pr Djursholm.
vardinna men ar i foljd af dods- 1,500 kr.
jamte bostad on1 ett rum fall ledig.
Basta referenser.
Svar samt bransle.
Sokande bor hafva Guvernant.
till ((Praktisk och dukligll, Motala aflagt teckningslarareexamen vid Ung flicka soni med goda betyg Tekniska skolan i Stockholm eller genonigatt 8-kl. Iaroverk och nu i Verkstad, poste res tante.
eljest kunna styrka sin kompetens sommar vistats i England i o. for iitbildning af spraket onskar till En 18-ars foraldralos flicka och bor helst forut innehaft an- hosten plats som guvernant i godt Fran landet soker plats som hjalp stallning som teckningslararinna.
Ansokningar mottagas fore den hem.
Ar afven villig deltaga i i hushallet i battre familj.
Har andra inom heniniet forefallande genomgatt fem manaders husmo- 15 a~ig.
af ofverlararen j. Emil goromal.
Svar till # # E. R.11, Brun- derskurs.
Svar afvaktas tacksamt Bjorfzrnnn, hvars adress intill 4 na p. r. till (~Farniljeiiiedleni~~, Stillingson, aug.
ar Alvastra och darefter Oden- gatan 61, Stockholni.
p. r. i teckning - P - P Ung, Kindergartensbildad flicka, Ung officersfru som afven falar tyska, onskar plats i ' battre familj nu genast eller se- onskar till hosten plats som hus- nare.
Svar till 1119 ar#$.
Herno- moder och vardinna i ett hem dar sands-Postens exp,, Hernosand.
barn finnas.
Fullt kompetent att skota och foresta ett battre hus %nit ev. leda barnens uppfostran.
Lararinneplats i familj onskas af exam., under- Ar musikalisk och besitter ett janint, visningsvan lararinna.
Sv.
(127 art1, gladt I nne.
Svar niarkt f hu sr no- nnder adress S. Gumzlii Annons- der., 6umziii Annonsbyra, Malmo.
, yra, Stockholm f. v. b.
En 28-airs flicka, som genomgalt Filip Holinqvists landelsinstitut i Goteborg och som ir kunnig i ryska spraket och afven iagot ' i tyska, onskar plats a kon-: or.
Svar till " 23 arif, att inlam- las a tidningsk.
i N: r 63 Oden-; atan, Stockholm.
Jng, elementarbildad flicka,: oiii- med godt betyg genomgatt ett- irig kim vid Handelsinstitut, on- .kar Ianiplig plats, helst vid storre ~rukskontor.
Ar kunnig i steno- y-afi, maskinskrifning samt engelsk) ch tysk korrespondens.
Svar tack- amt markt go stenograf^, Grastorp i. r. JNG flicka fran ett godt respek- tabelt hem, onskar fran den 1 ept.
plats i familj (helst i Stock- olm) att vara husmoder behjalplig .led lattare husliga sysslor och oinnad.
Har deltagit i hushall i rastgard, hvarifran rek.
finnes.
.var med iippgift om villkor och jn markt " Familjemedlern~~, Her- osand p. r.
J NG FLICKA soker plats i borjan af sept.
i biittre hem helst prast- ard.
Lon onskvard och ett god1 emotande.
Helst i narheten ai: arkkrona.
Svar till ldFamiljemed- mll, Karlskrona, p. r.
Plats onskas undervisningsvan och barnkar, far till hosten plats pa egendom i Vastergotland att undervisa tva elever i 3: djc Forber.
klassens kurs.
Rek., fotografi och loneansprak un- der adress Fru disponent J.
M. Hansson, Molneby, Hid.
Ung flicka, Aldre dam af ambetsfamilj onskar sasom an- genarrit sallskap ett albre, bildadt fruntimmer, helst af liknande fa- milj. Formanliga villkor.
Svar, med angifvande af referenser, till f fr ii A.
(#, under adress S. Guniae- lius ' Annonsbyra, Sthlm, f. v. b.
En glad och treflig flicka, som ar fullt kompetent att inlasa elev i V. kl. i elementarlarovcrk for flickor, erhaller plats den 1 sept.
sasom guvernant for 12-arig .dot- ter.
Svar med betyg och om moj- ligt, afven fotografi sanit uppgift a lonepretentioner forvantas inom atta dagar till kronolansman Carl Nerman, Laholm.
att pa egen hand skota hushall, i m helst dar jungfru finnes.
(Har ge- hvilken genomgatt minst 8-klassigt nomgitt hushallsskola).
Svar in- Iaroverk och tillika konipetent att sandes till nLisa ", p. r. Vinninga.
undervisa i musik elev, som tvanne ar forut atnjutit undervisning i med egen ingang, vattenledning, pianospelning, erhaller plats som linoleiimmattor, stor garderob, ut- En frisk 23-arig Iararinna i familj.
Lonepretentio- hyres med eldning och stadning.
landtbrukaredotter ner Pris 55 kr.
i man.
torde uppgifvas.
Svar till Visas Odengatan 72, 1 tr. som genomgatt en kurs vid Karl- ~~Musikaliskll, p. r., Toreboda.
skoga praktiska skola onskar for vidare praktik och utbildning plats i fint och .godt hem helst landt- egendom.
Ar villig deltaga i fore- kommande goromal.
Lon onsltas!
for Nacka Sky&amp; 6 adom oms hem Svar onskas.
snarast mojligt tinder (Fattighus) sokes.
Tilltriide 1 eller adr.
: Alma Carlsson, Prakt.
skolan, 15 oktober.
Loneformaner: ensamt ruin, lyse, varme, kost, tvatt, la- Karlskoga.
karevard och kontant lon 300 kr.
Aligganden: varda aldriga och sjuka, Utbildningskurser m. m. event.
afven utom hemmet, bitrada vid ledning och utforande af ar- Muntliga och skriftliga beten inom hemmet.
Sokande bor upplysningar.
genom ej ofverskridit 35 ar.
Diakonissa eller forsamlingssyster har foretrade.
Instruktion och narmare upplys- ningar erhalles hos imdertecknad Riks.
Storangen 41, AIIm.
Nacka 66.
Ansokan med utforligaste mojliga 54 Drottninggatan.
uppgifter bor vara inlamnad till for larare eller Iararinna under nast- undertecknad senast 10 aug.
Saltsjo-Jarla den 25 juli 1910. kommande lasar vid Djursholins Obs!
De billiga priserna.
Samskola i amnena svenska och Fattigvardstyrelsens ordf. tyska sokes senast Onsdagen den Till 42 ore mtr siiljrs ett parti extra prinla Congressgardiner i olika targer 106 10.
augusti.
Narmare medclelar ciii.
br.
Vanliga allniogegardiner fr. 30 rektor Sigurd Wickbom, Djursholm.
ore mtr.
Filt och Schaggdukar.
Trad 95 Moblerad dublett -- Skoterska LEDIGA PLATSER .. Kuinnliga arbetsomraden.
Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, Vikariat En af delningssko terska Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byri oppen 11-4.
Allm.
te].
48 16.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Lararinna, Kvinnlig t kontn ' rsliitrade, med goda betyg samt vacker hand- stil, afvenledes kunnig i maskin- skrifning och stenografi-.
samt agande kannedom i tyska spraket, sokes genast af Stockholmsfirma.
Svar, med betygsafskrifter, referen- ser samt Ioneansprak, till llKvinn- ligt bitrade P; 6500•‹, under adress S. Gumaelii Annonsbyra, Stock- holm f. v .. b. Allm.
tel. 82 11. ore duss.
Foderdoinestik 18 ore mtr.
Ett erhaller plats vid Ornskoldsvi k: parti battre gardiner i vackra monster.
lasarett den 1 okt.
1910.
Lon 40C Boniiillstyger fr. 29 ore metr.
Bordvax.
duk, Filtar Helylle-Cheviot, kr., allt fritt.
Ansokningar jamte god kvadet Gardinstufvar, i olika farger saljes sardele: betyg och lakarebetyg skola in- billigt.
sandas till lasarettslakaren fore den Slu ' mplagret 1 september 1910.
HASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stoc kholm Sprid Veckotidningen D A GNY!
D A C N Y &amp; Sparkassa Stort och rikhaltigt lager al de utsokt finaste parfymer frar de fornamsta utlandska firmor, finare och .enklare tvalar, kam- mar, borstar samt finare toalett- artiklar.
Order till landsorten mot efterkraf.
A. V. Nording, S6dermalmsParg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
l l Biblioteksgatan 1 1 ' I Kvinnliga, Juridiska, Byrhn, Vallingatan 12.
Kontorstid kl. 1 /, 10-4.
Gynna Dagnys annonsorer!
Parfymer.
Deposition Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 36.
Erliilles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - rn iiandelalnitiiut, Goteborg.
ever arligen.
15-20 och nraktiskt bil- Prog SPR lya Elementarskolan for flickor T.
117 55 Kommendorsgatan 29, vid Cirkusplan.
6.
O Q ' !.
Anmiilan om nya larjungar dagligen 11-1.
Oossnr beredas till intr2Gc i; illm.
1 %- verk.
Laroverket har ratt alt ansillla studentexamen och forhcrrcici ' till alla liiijcr.
Anna Ahlstrom.
Fil.
D: r.
W allinska skolans Husmoderskurs arbetsdagar i veckan.
~Jnticrvisning i cnk- EttSrig kurs 15 sept .. 15 maj.
lar e och finare matlagning, bakning, inlaggning af frukt och gronsaker, uppkfill, d ~ k - nin ig, servering, rengoring kladsomnad m. in.
Forber.
for lararinnekurs i hitslig: morni.
Anmalning under juli och aiigusti skriftligen till froken Agnrs iienl \ t.l, H&amp; igbarg.
Prospekt sandes pa liegiran.
(S.
T.
' 1.
290 ' 192).
~yceurn for flickor, Wirens China pomada, valgorande for hirvaxten.
- ILIP H0LMQYIST: s / g / Fil.
Dr Anna Ahlstroms Elroverk Kommendorsg.
13, Stockholm, ~ttar larjungar frtn nyborjare (afven gossar) till S ~ ~ ~ soin I I Z forhe-, las till studentexamen.
- Dimissionsriitt.
- Normalskolekoniiirtcirr S kl. -- Hemarbetet modereradt.
- Intrades- och f l ttnitiqsprofn d.
2 sept.
kl. 10 f. m.
- Undervisn.
b6rjar 6 sept.
10.
(dc tri: [sta srnaskoleklass.
15 sept.
kl. 10).
- Upplysn.
o. aiiiriiilning~r f r m. d.
22 aug.
dagl.
11-12 f. m. i skollokalen.
Obs.
!
Ny tidsenlig lokal, n y vJpmeledn; ng!
Anna Urogla.
Herman Levin.
h. Sprid Dagny!
-- S.
T.
G.
31563 o O skanks pa prof g Passa p&amp; tiiifaI11et 2 2 fas Till Illustrerade familjetidnin- o o att kopa vackra, trefliga blusar till geu Hem och Hard 7: e ar.
billiga priser!
till irets slut, siledes ett hait 8 Svart satinblus ii: o 1035 af o ar, i korsband.
om man ins.
o Fin glansig satin.
Sydd med veck 30 ore i postanvisning, spar- och knappar.
Mycket praktisk och eller frimarken, samt dessutom 8 omtyckt.
Pris 2.60. o lyx publikationen Rimfrost, 32- o Perkalblusar af prima randig Q sidig, med 45 illustr.
tryckt i O perkal i vackra farger och moderna farger, vidare planschen avin- 8 makf fulla modeller: o terbild frin.
Vastergotlalalzd a O N: o 616, pris 1.65, N: o 617, pris O Alla i fir redan utkoni.
niim- O 2.- N: o 550, pris 2.66. mer af Nem ocf~ Hard, jamte 8 Blus 1x0 549 af extra prima bom- Rimfrost ocli planschen sand.
6 - TILL SVERIGES KVINNOR.
- O 0 O 0 iillstyg med invafda glansiga ran- 0 omgaende, samt sedan till arets O der.
En sardeles fin och prlktig o slut i korsband.
P3 posten bliis.
Pris 2.75.
Till landsorte11 mot (se taxan) kostar Helaln och O postforskott eller efterkraf.
O Hard 1.85.
Sandes afven mot O V&amp;~~&amp;VSP.PB postforskott och blir da 20 o. Vasagatan 15-1 7.
Stockhollaln.
s dyrare.
Obs.!
mot insand.
af o 0 50 ore allt gratis och porto- 6 fritt.
Adr.
Expedition af Hem Q och Hard, Stockholm, 9 Q 000600~06OOO$Q00$08$O - Etablerad 1891 - rekommenderas .Pr6rdsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras Begila priskurant ocli forgyllas.
innan snorlif kopes, fran Franska 45 Nybrogatan 45.
Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg DRICKER NI KAFFE?
onodig fraga menar Ni.
Di cii annan fraga.
Ilricker Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
i annat fall bor $ ' i frin i dag borja med detta kaffe, ty pa samma g3ng drt: ir billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett fiirsok.
Si blir nejd.
Kaffet sindes till landsorten mot efterkraf ellcr poctforslit~tt.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idiiagaton S.
Butiker: Rlastersamuelsg.
11, Dobetnsg.
44, Neratullsg.
2 4 ~ T o c K ~ o L M o Eli g g g Edvifl Bergs Fiirggrllerialifar g Tandlakare Judit Tillman Drottningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(4431).
Hvard.
: l /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
TandlPkare GERDA ISBERG Gotgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter 5fverenskommelse.
STOCKHOLM.
Bomullskladningar i afpassade bitar, 8 met., akta farg, vackra monster, erliAlles till 2,85 st., d: o prima kvalite, nya, eleganta monster, som vanligtvis kosta 50 ?t 55 ore met., till 3.20 st. Fraktfritf ofver hela lan- det vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- son, 0: la Rungsho~msbrogatan 23 A, Stock- holm.
Annonsera i. Dagny!
Prenumeration.
a, Dagny sker $ narmaste postanstalt eller bokhandel.
