# ID: svediakorp-per454
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,013
# sentences: 959
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


w.
N: r 30..
Losnummer 10 ore.
.Prenumeration sker sfival l landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm .. 63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
(Redaktor o. ansvarig utgifvare: (E L L E N KLEMAN.
l Mottagningstid: kl. 11-12.
- Sthlm 1910, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. I - Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
.
.3; e Arg.
S t o c k h o l m den 28 duli 1810.
Prenumerationspris: 111 ar.
kr.
4: 50 112 Ar.
kr.
2: 50 3 / 41, ..,, 3: 5011 / 4,, ..,, 1: 25.
@ UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN.
.
DAGNY.
Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20,.O / 0, 50 ggr .. 25 OIO-.
Annons bor vara hlamnad senast ' mandag, f.
, m.
', -.
.
, Lotty N D et ar ett ovanligt kackt, jag holl nastan pa att saga manhaftigt kvinnoansikte, som blickaremot oss fran Dagiiys titelblad i dag.
Och ingen, som ej vet clet, skall val gissa, attoriginalet - ordet kan har godt tas i dubbel bemarkelse -.
ar sextiosex ar.
Och dock ar detta den narmaste orsaken till att vi nu presentera henne for Dagnys lasare.
Ritlararinnan vid Stockholms folkskolor, froken Lotty Nyqwist fyllde den 13 juli 66 ar.
Med anled- ning af denna hogtidliga tilldragelse lockade under- tecknad samvetslost in henne fran det skona Skarpo, d i r hon tillbringar sin semester hos gamla kara ung- domsvanner.
- " Na, du hvilar dig val grundligt nu? "
framkastade jag halft pa forsok under samtalets gang.
- " Ah, inte precis hvilar mig, men jag sysslar med litet, hvad jag tycker ", kom det alls ej civantade sva- ret.
En sadan akta liten arbetsmyra som Lotty Ny- qwist kan visst inte hvila sig i vanlig mening.
Hur ofta har hon ej i lararinnerummet - vi aro narnli- gen kolleger vid Engelbrekts folkskola - midt i fru- koststimmet hviskat mig i orat: V i l l du titta upp i ritsalen ett slag sedan, sa far du se, hvad jag knapat ihop pa nagra lediga stunder. "
Och mangahanda intressanta ting har jag under dessa sa hogst angenama visiter fatt skada, ty om na- got ar froken Nyqwist en initiativets manniska.
Re- \
dan pa den tiden -- for en 30-40 ar.
sedan -, da teckningsundervisningen vid vara skolor befann sig pa embryots stadium, formadde hon pigga upp timmarna med en hel del roliga saker vid sidan af kursplanen, sa eleverna hade aldrig trakigt, om de ej vor0 lata, ty sadant har hon aldrig - af latt insedda skal - kiinnat fordraga.
Nar sedan amnet teckning efter en ledsam genomgangstid pa allvar borjade reformeras, var det i hufvudsak efter Lotty Nyqwists ideer och med hennes hjalp det skedde, forst vid Stockholms folkskolor och sedan pa manga andra hall i landet.
Icke sa,.
att hennes namn darvid heclradt namndes.
Alltfor ansprakslos och gifmild, fick hon oftast hvar- ken ara eller guld for sina strafvandm; andra mer af- farsmassigt anlagda medhjalpare skordade badadera Men ara och guld aro dock till syvende og sist icke heller det viktigaste for en idealist.
Och en sadan ar Lotty Nyqwist, en standigt nytt frambringande, rik och dadkraftig.
An ar det en statlig rad figurer och i+ kast for modellering, tillrackligt svara att satta en gam- mal larare och lararinna pa kraftprof, som hon frairi- skapar; an ar det en hel liten varld af fortj !isawle kindergartensarbeten, dar den aiispriksl.osa iinclstic- kan far vara trollspoet i den lilla verksamhetshungri- ga barnahanden.
Nar " Nils Holgerssons underbara.
resa " ar afslutad, har hon ocksa p2 det noggranna- ste och prydligaste kartlagt farden.
En annan gang kommer hon med ett sinnrikt forslag till rask kalke- ring af en landskapsbild pa svarta taflan, o. s. v., o. s. v. Ingen moda skyr hon heller, da det galler att ut- fora sina uppslag.
Med beundransvardt talamod un- alite.
Redan 1866, vid Industriutstallningen i Stock- holm, var hon verksam i dylikt syfte, s2soni hogra haiid at davarande folkskoleinspektoreii C.
J. Meijer- berg.
Den da 22-iriga ritlararinnan utsti-i !lcle cliiilricl en af henne sjalf utford statlig viiggkarta ofver Pale- stina, hvilken vackte berattigad uppmarksamhet.
Ati endast omnamna de mangfaldiga tillfalien froken Ny- qwists storartade formaga som arrangor tagits i aii sprak, skulle fora oss alltfor langt.
Jag vill biott pk- minna om Stockholms folkskolors lilla intinia ritsal pa fjolarets utstallning, dar hon sjalf ofta vistades OC !~ hvarzst hoii hade nojet och aran att fa emottaga l %rig.
variga.
visiter af de kungliga, bland hilka sarsl&lt;ildt prinsessan Ingeborg med " smasessorna " och piilis Eugen garna slogo sig ned och sprakade €ii sititirl xed den sa kkuiiniga forevisar innan.
For atskilliga af Dagnys lasarinrior 2s Atskilligt af det jag nu berattat ingalunda nagra nyheter.
Jag tanker nu narmast pa Kvinnoklubbens damer, dar erii.
ken Nyqwist val i ett fjardedels sekel varit " forirw endeman ", dels kassor och dels klubbmasfare.
Bii !~.
befattningarna har hon skott, sa, att val klcrhbm h x svart att forestalla sig siila samniaritrade~i utau herr- nes trygga, humoristiska figur.
Otaliga f ester har hen dar ordnat under de gangna aren, och outtomlig har hon varit pa ideer for beframjaiide af Klui~beiis ?r&amp; nad och noje.
iMycket har hon ocksa att beratta dar- ifran, en hel brokig kronika af minnen.
Sa ocksi fran den langa vaxlingsrikaverksamheten i Stockholnis folkskolor, fran den tid, da folkbildningens ' ' vxdc ljus " hordes manande och vackande ofver vart sos- derkastar hon sig afven det trottsammaste klosterarbe- terland.
Det ar nastan en hogtid att sitta uppkrupeir te.
Den, som vill se prof harpa, ma gora ett besok i hennes bekvama soffa och lyssria i viiiterskyiniii~ig- pa Nordiska skolmotets utstallning i skolhuset vid ens kiiappa, obestamda ljus till liemies artisiiskt farg-.
Valhallavagen, dar froken Nyqwist ar en bade af an- fyllda skildringar fran det Stockholm som @ ii ..
Ja, d i var Lotty ung och brukade p i sin rask;!
ordnarne och utstallarne.
Helt visst skall ingen be- fale spranga fram ofver angar och landsvagar i sta- sokare dar underlata att taga i betraktande en minia- dens omgifningar.
Ty hon idkade den adla ridkoiis.- tyr af Engelbrekts folkskola, innesluten i en praktisk ten med passion och langt in i aldre ar.
HeEt visst glaskartong, samt en modelleringsmodell i gips och ar det en af orsakerna till hennes ovanliga vigor.
Eut.
lera af skolans orngifningar.
Hur minutiost omsorgs- fullt ar ej hvarje detalj i miniatyren utford efter den som helst, mci.kalost kry ar hon.
Och vi hoppas SH bestamda skalan!
Men sa har ocksa den krya sex- innerligt, att, nar staden andtligen beslutar sig for tiosexaringen klattrat pa tak och i vindsgluggar som att lita henne afga med cn efter arbetsdagens ovaiili- den vigaste sotarpojke iffor attt - som hon uttryckte ga laiigal och inneh2ll afpassad pension, hon ri; W sig - " f3 bra synpunkter ".
Nar presidenten Roose- fa njuta af en lang verksamhets- och gliidjefylld sc.
velt under sin Stockholmsvistelse i varas ocksa aflade mester fore den stora solnedgangen.
Ahzu Wik.
ett besok i ~ngelbrekts folkskola, hade froken Nyqwist just de bada utstallningsforemalen precis fardiga, hvar- for den notable gasten tog dem i intresseradt M a - Vi ha sett skriftstillare prisa stil / ht~fcw; i f a t t dande, darvid han pa sitt karakteristiskt uttrycksfulla)) leka forsyn)) for olyckliga likar och fiirespcg1; i dliri satt utbrast: ~ [That ' s fineil!
Nordiska skolmotets del- idel lycka, lust och gliidje.
Alen tro detn icke.
ungt1 iagare komma sakert att instamma med honom i detta varmhjantade iniiiiska.
G i r du ut i viirldcn rricd lyckade omdome.
Efter motets slut hoppas vi de denna tro, SA skall du finna dig ' bedragen.
Tro hiiltre vackra sakerna skola fa sin gifna plats i det af Stock- hvad den redlige Cla~idius siiger, att d e i i sorn iirligi holms folkskollarareforening med froken Nyqwists bi- gar ut pa att hjalpa sina iiiednGnskor 11iHste oiia trade anordnade permanenta museet for skolsaker.
Att underkasta sig att vara en pldgad n; ii !i~k: i)).
T l - o ordna utstallningar, arrangera invigningsfester, basa- det, och - gal andal!
Fredriku P %cmer (sSpkonli P).
rer o. d., har af alder varit froken Nyqwists speci- Juvel- Guld- 8r Emaljarbeten DAVID A N D E R S E N 4 Hofjuvelerare.
Fredsgatan 5 Aberopa alltid annonserna Comp.
i 4. e i +
- 335 D A C N Y - " Sa s k a ' land alla r v!
tids foreteelser torde det val knappast " ara nagon som ar sa agnad att vacka ljust hopp om vaxande karlek till fosterlandet och sasom fdjd haraf migskad.
emigration, som egna-hemsrorelsen.
Att fordra, att de stackars stadsborna skola kanna omhet for det smuts ' gra hus, den, dammiga gata .och den morka, fuk- tiga gard .son1 utgor deras hem och detta.
hems narma- ste omgifningar - det ar verkligen nistan for mycket begardt.
Och nar sa detta hem flyttas fran den ena in- dan af staden till den andra kanske, hvart eller hvartan- nat .ar, - ja, d3 kan man kanna sig frestad att utbyta benamningen hem mot bostad.
.
Men pa landet -!
En stuga som ar ens egen - och en tradgard och en aker och en hage som men inle bara hyr eller arrenderar utan sjalf ager, det ar na- got annat.
At detta kan man ge karlek.
Och denna karlek skall vaxa fram - och vaxer, fram - karlek till alla de andra hemmen landet rundt, karlek till de betingelser under hvilka dessa upp- statt och.
fortblifva, karlek till fosterlandet.
En eg.en stuga och en egen jordbit pa landet, storre eller mindre, ar alltsa idealet, och med jubel halsa vi livarje strafvan mot detsamma.
Sedan gammalt har emellertid den forestallningen va- rit inrotad, att det vore en om inte precis omojlig sa dock sardeles vansklig sak att skota jordbruk utan karl- hjalp - liksom hushall utan kvinnfolkshjalp, inom pa- rentes sagdt.
Och att manliga armar i hogre grad an kvinnliga aro agnade att bryta rotter och grafva upp sten och fora p ' ogen.
da den modosamt skar genom tungaste lerjord, det vill ej den ifrigaste bland oss kvinnosaks- kvinnor bestrida.
Men att det dock gar ' for kvinnan alt hjalpa sig sjalf pa de3a omrade, det ha al2 frera fatt klart for sig, och nyligen har det utgifvits en bok, som bor uppmuntra annu flera att sla in pa ofvannamnda baiia och som lamnar en mangd goda rad at dem, som sedan gripit sig verket an.
Det ar frua ' stina ~wartling som skickat ut sin bok:) ' Sa ska ' vi ha ' t " likt en ropandes rost i kvinnovarlden.
Hon tl1liigna.t den " svenska folkets van soni lar oss att ilska fosterland och hembygd ", det vill s a g a Rosio, och han skall f6rvisso uppskatta den som ett godt kamrat- ligt handslag till besegling ' af loftet att arbeta for samma vackra mal.
Utan nagra som halst ansprak pa att vara litterar, har fru Swartling valt berattelsens form for att fa fram hvad ho11 vill ' ha sagdt.
Och det ar nog ett godt grepp, ty hari.genom kommer troligen dess lasekrets att bli storre an o m den Skrifvits som " Rad ior bildade kvinnor, hvil- ka amila agna sig at jordbruk)).
Manniskorna aro nu en ga11g sadana, att de vilja ha allt sa lattsmalt som mojligt.
Att de flesta samtal i boken urarta till sma forelasniniar ' - om blomsterodling, om de olika arsti- dernas vaxlande behag, om den gamla goda tidens skugg sidor, om torpare- och stataresystemen m. m, m. m., -,, ' har val.
kanske, ej kunnat undviikas och far knappt be- traktas sasom e ' tt fel, da man ju alltid maste komma ihag att det ej ar en roman utan en lkirobok man fatt i han- der.
Och visst kan man lara mycket af berattelsen om Elsa Elg och Brita Hagg, de tva unga sjukskoterskorna, som ofvergafvo sjukhuset for att i stallet verka gagnande med exempel och rad bland landsbygdens kvinnor, hvilkas ofta harda lott de f6resatt sig att i mojligast stora man lindra och latta.
Och i slutkapitlet, fa vi gladjen att ho- ra, huru dessa tva unga flickorpa tio ars tid ' lyckats omskapa, h.ela trakten genom sina reformer och infort ej blott renlighet och snygghet utan afven rent af val- stand bland befolkningen.
Och man kan ej annat an onska att.
det i hvaje socken i hela Sverige funnes ett par sadana flickor som lyckades med .det sannerligen sva- ra varfvet att bortarbeta sa inbitna fordoma; som exem- pelvis den allmogen ofta hyser mot luft = " drag " och vatten likasom.
mot att ata svamp.
Det gar minsann inte sa latt for alla,.
men heder at en hvar som entusias- meras just af de svaraste uppgifterna!
Och om man4n icke vagar hysa forf: s ljusa tro pa ett sa snart forverk- ligande af dylika strafvanden, ser man ju anda fram emot detsamma sasom mal.
Det ar en hel del forandringar i lifvet pa landet som forfattarinnan vill genomfora.
Om lampligheten af en del d5raf kunna nog meningarna vara, delade, Som t. ex. om det danska bruket ' med sammanbyggandet af alla hus i en gard.
Visst ar det olampligt och svart med langa afstand mellan uthusen, men inte tror jag att det skadar att lufta pa sig nagot lite.
d a man sysslat med kor och grisar och hons.
Ty det finns.
nagot .som heter ladugar ' dslukt, och hur stor natur- och landt- och djurvan man an ar, tycker man nog bast om att slippa den i sina boningsrum.
Om sa alla Ni flickor, som af fru Swartlings vackert fosterlandska och goda och praktiska bok lockas ut fran s: aden att skapa ' Er ett eget hem pa landet och darlefva ett sundt och verksamt lif till gladje for Er sjalfva och andra - visst gor Ni klokt i att .folja forfattarinnans uppmaning att Iasa Geijer och Tegner och Runeberg och Snoilsky, - men lat ej Ert forakt for den nyare litkraturen bli sa allomfattande att Ni fran Er bokhylla bannlyser var ndida harliga fyrvappling: Karlfeldt och Froding och Lagerlof och .Heidenstam.
Ty da vore det synd om Er.
... A. H-n. '
Sverige!
dina unga dottrar foder du alltfor styf- moderligt upp, och ' det skall hamnas p5 dinh soner och dottrar allt intill tredje och f-iiide ' l e d Fredrika Bremer ' (u ~ ~ r r / l n u).
H A S S ' ' ' '!
3 A C ' ' ' N I S P l a n t a g e - K a f f e b r a n n e r i e t, - - blancining rekommenderas som e f f utmirkf godf de M a t esskaffe.
Humlegdrdsgafan 20 Rikst.
36 68.
- Sfdckholm.
Allm.
54 41. "
,
336 D A G N Y Mathilda Lindgren.
I sina basta 5.r " heter det, nar det galler en man, men ar det fraga om en kvinna, da tiger man - af grannlagenhet.
Nar skola vi komma ifran denna kvar- lefva fran en tid, da kvinnans enda varde bestod i att vara ung?
Hvilken grym orattvisa, att, medan hans man- niskovar de stiger ar fran ar, endast tillmata henne den korta tidrymden mellan 17 .och 22!
Hon ma sta i spetsen for de storsta fo- retag, agna si.g at vetenskapen, vara forfattarinna el.ler konstnarinna - likaval galler for hennes % !der Lohengrins ord: " Aldrig du mig far fraga. "
- Och dock ar jag viss, att om de kvinnor, hvilkas tillvaro ofverhufvud- taget har nagot annat innehall an toaletter och bjud- ningar, i tankarna genomga sitt lif,.
droja de mahanda med ett halft vemodigt leende vid sin ungdoms glada, sorgfria dagar.
Men ej forran de hunnit 30-talet borja deras minnen att bli mera gedigna, och om ar1 de fol- jande aren ofta varit strafsarnina och tunga, sa har det dock varit verkligt iimehall i dem.
Just sadana minnen ager Mathilda Lindgren, da hon nu, 50-arig, ser tillbaka pa sitt fhflutna.
Ett sallsynt sym-.
paliskt vasen i forening med e11 fortjusande apparition gjorde henne allmant afhallen och firad i ungdomen, och deona formaga att vacka sympati, som hon besitter an i dag, har nog varit henne till stor hjalp mHnga ganger.
Efter ett par ars arbete som expedit genomgick hon 1851 Smedmans handelsskoSa och erholl darpa sin forsta plats som kontorist med en manadslon af - 25 kro- nor.
Nagra ar senare fick hon anstallning hos Fr. V. Tunborg &amp; C: o, dar man afven varderade hennes red- barhet och ovanliga arbelsforrnaga, ity att hon, utom Patrio- tiska sallskapets medalj, afven af firman erholl en sar de les^ vacker, gedigen guldkedja, da hon i mars .detta ar fi- rade sitt 25 ars jubileum darstades.
Att Mathilda Lindgren med sitt goda hufvud och sin rika erfarenhet frail affarsvarlden passade alldeles ut- markt att o ' rdna en forening af expediter och kontorister iiisago nog alla, me11 att det kostade hennes blyga ila: tur en ofantlig sjalfofvervinnelse alt personligen framtrada offentligt, veta endast de, som kanna henne narmare.
Ocksa var det en kansla af plikt mot sina unga ofta mindre lyckligt lottade kamrater inom karen, som bjod I ' henne att antaga valet till ordforaiide i Kvinnliga Konto- rist &amp; Expeditforeningen.
Foreningen forde da en mycket tynande tillvaro.
Tanken pa en samn~anslutning af kvinnliga affarsbitraden var ny, - ja, kanske afskrackande for manga.
En hel del vidriga omstandigheter de forsta aren gjorde, att den nastan dref vind for vag.
Men Mathilda Lindgren var ratta man- eller snarare ratta kvinnan i ratta stunden.
Med nen fast hand grep hon rodret.
Malet hade hon klart for sig och slappte det ej ett ogonblick ur sikte, ehuru hon - mera klarsynt an andra - ej ' var blind for huru af- lagset nialet lag och ligger an i dag.
Hennes fasta for- trostan och orubbliga tro pa saken smittade de ofriga af styrelsen och helt visst gor ingen henne aran slridig, d&amp; det sages, att det ar Mathilda Lindgren foreningen har att tacka for att den nu star pa trygg och stark grund.
Hennes enastaende formaga att undvika all rang- skillnad och hvar lika mot alla, har gjort henne afhal- len af sarntli.ga foren,ingsmedlemmar, hvilket afven kom till synes pa hennes 50-arsdag, da till henne ofverlam- nades en subskriberad gafva, en vacker briljantring, som ett tack for det arbete hon nedlagdt .for foreningens fram- gang.
Manga svarigheter aro ofvervunna, manga atersta annu, men helt visst skall Mathilda Lindgren besegra af- ven dem om hon med samma kraft och spanstighet som hittilk annu i manga ' ar far leda K.
K.
&amp; E.
F: s oden.
- Valborg Ulrich.
Till Forlikningsbillens historia.
E di.
@ ' Mr Asquiths, tillatelse agde " andra lasningenu af billen rum; som bestamdt var, den 12 juli, och den rostade majoriteten darEor var 110 roster.
som det pipekas en storre majoritet an for namt annat viktigt arende i Underhuset denna session.
For budgeten var majoriteten 93 roster, angaende lordernas veto respektive 99 och 103 roster.
Pa ett stort mote uttalade Mrs Faw- cett sina tankar om billen och betonade det viktiga dari, att regeringen for f o r s t a gangen beviljat tid till .tl.ttom- inande debatt, och att ledande man af alla partier tagit del i debatten.
Skamtsamt tillade hon, hurusom ett sa- kest bevis pa att saken skridit fram i betydelse var, att " T i in e s i fyra ledande artiklar fyra dagar efter hvar- andra tagit parti daremot. "
Efter andra lasningen foljer kommittesladiet, och som det synes af den sista redog6relsen i Dagny onskade kvinnorna och deras vanner, att billen matte hanvisas till en s. k. stor kommitte for tidsvinilingens skull.
Dar- vid gick det dock icke som kvinnorna onskade, ty om- rostningen utfoll salunda: for s t o r k o m m i t t e 175 roster; for k o m m i t t e a f h e l a U n d e r h u s e t 320 rbster: Saledes en majoritet af 145 roster, hvarjamte re- sultatet a r,.
, a t t kommittestadiet endast kan passeras, om regeringen beviljar ytterligare tid.
Normal-, Skrif- och Kopie-Black, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkandt som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Arnykos-~ktiebolag Upsala.
Flyter latt, kopierar utmarkt, bildar ej bottensats, ar mycket hallbart och an- griper ej pennan.
337 D A G N Y Till det senare resultatet bidrog i hogsta grad finans- och inrikesministrarna Lloyd-Georges och Winston Chur- chills " ovantade och forradiska upptradande " da de ta- lade e m o t billen, sedan de bada betonat att de vor0 vanner af K.
P.
R. Premiarministern, Mr Asquith, ar ju ocksa motstandare, men en arlig motstandare.
Och pa ett ord af krigsministern, Mr Haldane, bygga kvinnorna den skugga af hopp de annu hysa.
Mr Haldane rostade for billens hanvisande till hela Underhuset, men han sade darjamte att det icke var for att f o r d r o j a dess be- handling.
Och den slutsats T h e C o m m o n C a u s e drager af majoriteten vid andra lasningen och det darpa foljande kommittebeslutet ar detta: " Majoriteten vid andra lasningen af Mr Shackletons bill var icke sa stor som andra hvilka vunnits, d % dis- kussionen blott rorde sig om p r i n c i p e n.
Men alla de som rostade for d e n n a bill menade allvar, hvarfor 109 roster ar en fortrafflig majoritet.
- - Forut ansags det att billens hanvisande till en kommitte af hela Underhu- set innebar dess sakra dod, men den stora majoriteten, forhallandet att Underhuset har godt om tid jamte Mr Haldanes betydelsefulla ord fran regeringsbanken styrka oss i vart beslut att icke tala forsok att strypa billen.
- - Underhandlingar paga och kunna med litet god vilja foras till ett godt slut.
Tid finnes, om icke vid slutet af sommarsessionen sa vid borjan af hostsessioilen.
Det behofs blott, att den forra utstrackes en vecka eller den senare borjas en vecka forut. "
Och N.
U: s ordfii rande, Mrs Fawcett, har tillkannagifvit, att hon afstar fran sin sommarledighet, och att N.
U. amnar anordna stora och betydelsefulla demonstrationer rundt om i landet for att visa, hur kraftig den allmanna opinion ar som lig- ger bakom billen.
Frin W. F. L. komma eldfulla uttalanden.
Den 13 juli hade foreningen ett stort mote i Caxton Hall, dar Mr Brailsford, Mrs Despard och Mrs How-Martyn talade.
" I ha ' n kommit hit " sade den senare, " f6r att fa veta W. F. L: s planer.
Vi vor0 beredda, pa allt och hade billen blifvit strypt, verkligen strypt i gar kvall, skulle Mr Asquith inom ett par dagar ha fatt vart svar i hand- ling och icke i ord.
Men vi anse icke billen for dod annu.
Den har en gnista af lif, och den gnistan skola vara.
goda och trogna vanner i Forlikningskommitteen.
blasa upp till flamma.
- - De vilja forma Mr Asquith att bevilja tid till ytterligare lattnader och vi skola hjalpa dem allt hvad vi forna, till dess Mr Asquith offentligt vagrar att bevilja dessa lattnader, hvilken vagran af Mr Asquith skall betraktas som en signal till fornyandet af fiendtligheterna. "
M.
S.
' P.
U. har soin sist namndes ordnat en mass- demonstration i Hyde Park den 23 juli, hvarfor saledes intet meddelande harom kan n i Dagny till den 28.
Den 23 juli 1910.
ELLEN WESTER.
Sprid Dagny!
- Om landstingsvalen och deras betydelse.
I ofverskadliga tabeller foreligger nu resultatet af lands- tingsvalen.
Ur drss siffror och fakta soka de poli- tiska partierna stalla framtidens horoskop, och ur val- rorelsen hamta de lardomar till ko ' mmande valkampanjer.
Saval vanster som hoger visar liflig gladje.
ofvei utgang- en - ett tamligen ovanligt skadespel.
Hogerns gladje fai val betraktas som ett forsok att halla god min i elakt spel.
Ty nog ' bor det val '.
innerst.
inne kannas harmligt att dela med sig af makten, ' sedan ' man forut fatt sitta sa godt som ensam herre ' pa tappan som la- nets styrpinnar och i riksdagens forsta kammare.
Lands- tingsvalen ha lamnat foljande resultat: 669 hogerman, 426 frisinnade och 122 socialdemokrater.
Vid en eventuell upplosning af forsb kammaren skulle hogern se sin ma- joritet minskad med ofver 60 medlemmar.
Resultatet af nasta ars nyval till andra kammaren a r svhrare att pa forhand rakna ut, men om man grundar sina berakning- ar pa de olika partiernas numerar vid landstingsvalen (och bortser fran att kvinnor och bolag ej deltaga), sa forefaller det ej som om hogern hade utsikter till storre inflytande an den nu har.
Landstingsvalens resultat och det darigenom .intrad- da pditiska laget ar gifvetvis af den allra storsta bety- delse for kvinnornas rostrattsfraga.
De ha ocksa tagit liflig del i rostrattskampanjen och gladjas nu med de glada. '
Att de ta del i vanstergladjen och ej i hoger- gladjen, det rna den nuvarandeforsta kammaren ej fortan- ka dem.
Utsikten att fa motstandare dar utbytta mot vanner ar ju liktydig med var seger, och, till det malet ' syfta alla rostrattskvinnor, ' oafsedt partifarg och gsikter for ofrigt.
Afven sjalfva valrorelsen har gifvit ny fart at vart rostrattsarbete och skaffat oss nya landvinningar - at- minstone pa de hall dar kvinnorna ' gjort sig moda.
Den har gifvit oss ett tillfalle .att g6ra var rostrattsfraga me- ra aktuell sarskildt.
pa landsbygden, hvars mest betrodda man - kanske for forsta gangen stallts infor afgorande ',: van eller motstandare.
till kvinnorostratt?
Detta aterigen har vackt en onskan till lif hos vederborande - pa vissa hall atminstone - att grundligare satta sig in i fragans betydelse.
Upplysande rostrattsforedrag pa var lands- bygd aro dgrfor mer nodvandiga an.
nagonsin.
Det lifliga politiska organisationsarbete, som nu pagar i vara bygder har gjort jordmanen sardeles gynnsam.
Vara in- terpellationer, muntliga och skriftliga, till landstingskandi- daterna landet rundt har gifvit oss ett vardefullt mate ria1 att bed~ma rostrattsfragans lage, ' hur djupa rotter den ager - ett utredningsmaterial, sakert mera betydelse- fullt an aktenskapsforhallandena pa Nya Zeeland.
- Vid hvarje nytt valtillfalle trada ock kvinnorna frain i storre antal till valurnorna, och ' nasta ar, da de gifta kvinnor- na hunnit tillgodogora sig sin ovantade " kommunalpre- sent ", ma vi hoppas att de komma i tata oofversk3dfiga led. '
' ' Elin Wahlquist.
.
.
N$gra studieblad.
D.
et nya Italiens moderna kvinnliga forfattare efter 1870 ha nastan alla vackt ett visst uppseende, och flera af dem ha i ofversattningar till de olika kultur- spraken natt utom fosterlandets granser.
Jag vill blott namna Matilde Serao, Neera, Ada Negri, Sibilla Ale- ramo.
~f Matilde Seraos bocker aro flera ofversatta till svenskan, Ada Negri och Sibilla Aleramo finnas afven representerade i svenska ofversattningar; den se- nares roman " Una Donna " har varit synlig .i tidskrif- ten Mitt Hem (1908).
Alla ha de i sina bocker re- presenterat en kulturell askad- ning eller ide, en viss strom- ning inom tiden.
' Undantag - Matilde Serao och Neera, som pa ett egendomligt stilla- staende satt betraktat tidens foreteelser, bekampat feminis-.
men.
och varit absolut ofor- staende vis a vis frigorelsens stora ide, Af de namnda aro Ada Negri och Sibilla Ale- ramp de enda som varit fan- barande for dagens feminis- tiska stromningar - lidelse- - fulla forkampar for.
idealet, kampar for upplysning, ratt- visa, framatskridande.
.
Matilde Serao ar en stor och erkand berattaretalang och kanske den i utlandet mest kanda.
Under det sista decenniet har denna forsta- rangplats dock gjorts.
henne stridig af Grazia Deledda, Som M. Serao ar Grazia Deledda.
ingen tendensdik-re, och likyal finner man hos.
henne ingenting .af l ' art pour l ' art.
Hon ar for om, for allvarlig - kanner for djupt, hon alskar med sina gestalter, drommer, lefver, lider med dem.
Till gengaid andas, lefva och rora sig hennes figurer pa ett fullt naturligt ocha p i ett lefvande och mansk- ligt satt.
Grazia Deledda debuterade blott femtonarig med novellen " Sardiskt blod ".
och har sedan i stigande grad utvecklat ett mycket rikt och gifvande - forfattare- skap.
Fodd i det aflagsnaste och vildaste landskapet pa Sardinien, provinsen Sassari, ar hon sa direkt vuxen, ur den sardiska jorden, att hennes forflyttning till Rom pa grund af giftermal, forefaller nastan som ett vald irot denna oforliknelig&amp; odemarksblomma, som med sin salsynta och vilda doft - bast borde komma till blomst- ring, befruktning, utveckling i hembygdens fargstarka.
och sinnesmattade enslighet.
Hennes amnesval ar.
nastan uteslutande rent lo-.
kalt begransadt.
Hvad .hon skildrar, skildrar hon med episk bredd och styrka, kanske ibland i nagot tunga ackord men med en hymns stigande rytm och apas- s siona to till den vilda, skona hembygden.
~ e n n e man- niskor vaxa direkt ur den sardiska marken.
Vaxa fram - speglas i. hvardagens s$slor, i h6ghdernas.
medel- tida sedvanjor, i - asin tros naivitet - sina kahslors djup,.
i hela sitt primitiva lif mellan, de bla stenekarne och den.
" svafvelgula ginsten pa Olienas och ' .Ortobenes slutt- ningar, i vingardarna och i.
de- inhagnade ' betesmarkernas svalkfyllda ' skuggor.
Naiva gestalter utarbetade med den karleksfullaste individualise- ringskonst.
- I.
Grazia Deleddas bocker berattas handelserna pafallande enkelt och flardfritt, och dar finns ingenting meningslost och sammanhangslost.
Till- dragelserna utvecklas helt or- ganiskt, och den minsta lilla episod forbereder fastan omark- ligt det faktum, mot hvilket det hela som en valdig gla- ciar, med glodande lava pa djupet, glider, fi-am.
Alla dessa fina detaljer och.
analytiska och.
traffande sma- drag individualisera inte .le- nast manniskorna utan hela den.
.
dem omgifvande naturen, ber- gens orter saval som markens djur, allt som ror sig och har sin varelse i denna stilla och.
solfyllda luft, .dar naturen ar allharskaren och manniskan blott gran-.
.
det, atomen .. -.
m ed skiftande och starka f h g e r.
malar hon - - " Mossari slog ut och holjde: marken i en mantel, af.
blommar.
Det sag ut som om rodt blod runnit ned ' ofver- .klipporna.
i in sten bredde ut stora,.
ambrafar- gade och guldgula ' dukar pa branterna,.
och asfodillens blommor lysie som silfver pa spetsen af eleganta Och svardformiga stanglar.
Alla trad skiftade blad och blommade.
Det spada lofvet i ekarne och de otaliga smh blommorna, ofverdragna med fin ludd, lyste klargula, och hela skogen liknade en bukett, omgifven .. af sol- sken och bla.
iiift.
.Nar de sma killingarna: sprungo omkring i det.
hoga som vaggade i vinden, ' ' ', '
lamnade de en fara af silfver efter sig.
Bredvid dem gingo nagia lungsiktiga getter och letade med for- underlig instinkt efter orter, som hade formaga att forlanga deras sorgliga tillvaro.
Basilio kande att vin- den borjade bli ljum och fyllas af en berusande doft.
Under de langa eftermiddagarne lade han sig rak lang pa marken i solskenet och stack sina hander i det svala graset.
Han var tan.Hull och orolig utan .. att han visste hvad han egentligen ville - - " (Herdar).
Man behofver blott lasa ett .citata som ' detta for att torsta hvilken ursprunglig konstnar Grazia Deledda ar, huru stark hennes kolorit, huru intrangande ana- lysen.
Eller denna detalj ' (ur '.
% ' a.
,.
onda vagarv): - " Pa brollopsdagens morgon steg hon upp ti- digare an hon brukade, tvattade sig helt och hallet och prassade ihop lapparne for att inte fa vatten i mun, eftersom hon skulle bega nattvarden under vig- seln.
~ a r kladde ~ a hon sig och satte .pa sig ett ' par lackerade kangor som trangde men gjorde fotterna sma och eleganta. "
- D q n a detalj gommer under sin realism ett psy- kologiskt af stort intresse och afklader per- sonen i fraga pa ett forfarande satt.
Blottar.
en sken- bart omedveten fatalism, som b1i.r odesbestammande.
Och det ligger ofta niigot af odestragik i Grazia De- leddas karaktarer.
Odesbestamningen i ' &gt;Pa onda va- garv gar ratt pa malet, intraffar med bestamd nod- vandighet, fastan allt forsiggar- fint och omarkligt.
Planlost.
synes romanen hopfogad, och likval ar den sammanbygd pa det mest logiska satt.
.
Handlingar- nes foljder ha roten gomd i det forflutna, och genom sin oforutseddhet bli de odesdigra.
Maria Noinas karak-r .. blir hennes ode.
Och med styrkan af en springflod drar hon Pietro Benu och Francesco Ro.
sana mot det stora draniat i boken - Francescos mord och de darmed sammanvafda handelserna.
Hen- nes Iiogmod som innesluter hennes hjarta som ett hvalf af sten, blir odesskickelsen for henne sjalf och for de tvanne mannen.
Fafangan, ansvarslosheten, det glupska begaret.
aro karaktarskonturer lika djupt ingrafda i hennes lynne som konturen af ett marmor- epitafium pa en sarkofag.
Och hon ar de sinnliga.
skymningsnojenas gud- inna.
-- Natten - Elden - Fortarelsen - Forstorel- seii .- Astaroth.
- Maria- Noina ar i allra hogsta grad ett karaktars-.
sammans~ningens mysterium.
Francescos mord ar emellertid berattelsens - och med den Marias - hojdpunkt N U ' hvalfves andtligen det som flot underst nere i djupet upp i ljuset, och skummet.
pa ytan suges mot djupet.
Har stupar va- gen for henne - for nedat.
Giftermalet med Fran- cescos mordare, Pietro, for henne ofver till skuggor- nas dal; den slutliga vissheten att.
hon aktat den do- dade makens baneman for henne h i ett nytt land - lidandets.
Bokens ' sista- kapitel skildrar .pa ett ofverlagset satt borjan af denni via dolorosa i det-molnholjda land-,, ' ' ' skap, dar alla farger synas doda.
och ingen sol mefa.
.
.
.
lyser; I siri amnesbegransning - ocli sitt folkliga urval har Grazia Deledda manga och stora sjalsfrander inom vasterlandsk.
litteratur,.
och delvis har hon betorings- punkter med en stor nordisk diktarinna, men hon mora- liserar aldrig, hon ar ju ingen tendensdiktare - och hon tangerar darfor endast radien i dennas folkdikt- ning, narmar sig aldrig periferien.
Dessutom.
ar hen- nes.
konst.
genom sin sakra begransning starkare, mo- numentalare, har en sydlandskt yppigare farg och stor- Te bredd sam€ en fasthet som aldrig; sager ett ord for mycket, aldrig faller i kandosamma funderingar utan-.
.
for berattelsens rain.
Den ursprunglighetens, underbara friskhet och den ibland rent af forhistoriska farg, som pa ett visionart satt omsvafva hennes gestalter, landskapets oforlikne- ligt balsamiska doft och vilda smak, sta, nog utan motstycke atminstone inom kvinnodiktningen.
- Man. '.
skulle ' kunna tycka aif, detta .ofverflod och denna vaxlingsrikedorn i detaljen skulle verka storande pa helhetsintrycket, men skiftningsrikedomen i Grazia Deleddas bocker bidraga blott till fordjupning af det hela, ' och handelsernas arkitektur ofverskadas utan sva- righet.
Nar ryan ' last igenom nagon af hennes boc- ker har man allt sa lefvande klart, for sig.som om man sjalf skulle h a upplefvat forloppet.
Allt ar sa.
grans- lost enkelt, pietro Benu, den fattiga drangen ' hos Noi- nas.
(i " Pa onda vagar "), .foralskar sig i Maria som - sa langt som hennes hogmod tillater det - .b&amp;ya- rar hans karlek.
Men n a r den rika Francesco Rosana immaler sig som friare, gifter hon iig nitLifligtvis med honom.
Hennes natur forbjuder.
henne livarje annat steg och Pietros karlek stegras till,.
raseri.
Han, * blir tjuf ocli.
mordare for sin karleks .skull.
* * ~ a r ' sticker i ' ned Francesco.
Med denna.
forfarliga ' helighet; som blott han sjalf och nagra.
herdar kanna till; ' fiiar han efter sorgarets slut till Maria, nar han nu lycka&amp; s@- ra ihop tillrackligt med gods for att tillfredssfalla hennes och foraldramas kraf pa agodelar.
Da Maria efter ett ars aktenskap stalles infor.
upptackten af Fran- cescos mordare, tillspetsas ater berattelsen.
Och nu visar sig som ofvan ' ar namndt en ny sida i denna sa skiftande natur.
Hela skildringen af denna gestalt ar a f en utomordentligt lefvande.
verkan.
Sa ar. '
det.
ock- sa med Elias Portolii (i romanen med samma namn), &amp; i med Melchiorre i.
" Herdar ", sa med hela detta galleri af lefvande och blodfyllda gestalter som: mota oss.
i hennes diktning.
Afven de allra lattast .s-sse- rade figurerna, t. ex. den lilla namnlosa flidan i erda dar ", aro .sa innerligt uppfattade att vi behalla dem i vart minne.
Brister skildringens intensitet nagon mda gang, 6th inan traffar ' nagon ovasentlighet, berot ' det kaaske darpa att hennes instniment ej ager toner for nagon annan varld, ari den, som- ?ett- henne fodas och vaxa upp.
Hennes diktkonst gar i raka linjer, dar finnes ej nagon.
plats .for den.
moderna ku1turman~iska.n~ in-, ', ' ' ' '
invecklade konstruktion, och hon skvr af instinkt kom- pliceringens fatala mark.
- - - - - - - - - Litteratur.
Vi hafva flera af Grazia Deleddas bocker ofversat- ta till svenska, och vi a r o tacksamma for hvarje ny ofversattning af denna solvarma och helgjutna dikt- ning af denna omma och karleksfulla skildrarinna.
.
Sven Lidman: Stensborg.
- Hjalmar Bergrnm: Hans nads testamente.
- Anders dsferling: Manni- s kor och lands kap. Albert Bonniers forlag, Stockholin.
----------------- Maria Jouvin.
Tionde nordiska skolmotet.
De nordiska skolmotena hallas hvart femte &amp; r.
Sist var det i Kopenhamn som de samlades, larare och larar- innor fran offentliga och enskilda skolor i de tre skandi- naviska landerna och Finland.
Denna gang halles motet i Stockholm och tiden ar bestamd till den 9-12 aug.
Det vantas att skolmotet skall bli sardeles talrikt be- sokt, och sarskidt fran Danmark visas ett lifligt intresse darfor.
Omkring 8,000 deltagare tror man sig inalles kunna.
vanta.
Pa grund af denna hoga siffra omojliggores en ge- mensam offentlig oppningshogtidlighet, utan maste sada- na forsiggii i flera olika lokaler.
Bland den stora mangd foredrag och diskussioner, 3om.
komma att hallas markas bl.
a. sarskildt foredrag om samskolan som moraluppfostrare af samskoleforestan- darinnan froken Lucina Hagman fran Finland, om hus- lig ekonomi af froken Kerstin Hesselgren, om biograffra- gan af froken Marie-Louise Gagner samt om andnings- gymnastik som basis for lungornas och rostens hygien af fru ' Ingrid Samzelius-Lejdstrcm.
I sammanhang med motet anordnas i skolhuset vid valhallavagen en utstallning, omfattande dels en allman af- delning med hufvudsakligen nyare skolinventarier, dels Specialafdelningar.
Dessutom beredes for motesdeltagame tillfalle att f&amp; se atskilliga skolafdelningar i verksamhet samt att bese nagra af de storre skolbyggnaderna.
Insand litteratur.
Albert Bonniers forlag, Stockholm: Masterverk ur virlds- litteraturen, N: o 13.
Jurg Jenatsch.?
En historia frin Bunden af Conrad Ferdinand Meyer.
Ofvers.
fran tyskan af Hiidegard Tamm och forsedd med en inledni af Ruben G: son Berg.
- Cecilia Vasa.
Historisk roman Elisabeth Kuy- lenstiernnn-Wenster.
Haft.
3, 4, 5 o. 6.
- Hjalp dig sjalf.
XV.
Hvad man kan bli med studentexamen.
XVI.
Hvad man kan bli utan studentexamen.
- Bonniers Mhadshsfte.
Juni, juli.
Hugo Gebers forlag, Stockholm: I striden for freden.
Af Emil Svensen.
3 Annonsera i Dagny!
E fler attiotalets starka litterara stromning har naturligt nog foljt en tid af hvila, och man har under forsht halften af nittiotalet sett mera tradesakrar an virskord; attiotalets representanter beharska alltjamt i stigande mognad bokmarknaden, mm nu ha de unga tagit skadan igen: det ar en hel har af friska formagor, som vi fatt att rakna med, ehuru det ej kan nekas till att spinnsidart ar jamforelsevis svagt representerad, men sa aro de tinga manliga begafningarna sa manga fler.
Varfloden har kom- mit, och manga namn dyka upp darur och glittra som vagstank mot dagsljuset.
Bland de aldre debutariterria markes Sven Eidman, som for oss in pa ett for honom hittills nytt omrade: prosaromanen.
Sokandets vag ar naturlig och berattigad?
dar medvetandet om oprofvad kraft finnes, blott man ar praktisk nog att ej soka vio- ler i en ragaker och blaklint i en skogsdunge - fall som forekomma.
Vare detta langt ifran sagdt med hansyftning p i Sven Lidmans roman " S t e n s b o r g ".
Det sprang frdn ly- riken in i prosans varld, som forfattaren tagit, har ej vallat honom nagon kullerbytta.
Han har som berattare ganska fast mark under fotterna, och den typ af en landt- adelsman i utforsbacken som han ger oss i Johan Silfver- staahl ar en i sin helhet mycket god verklighetsteckning, i sin helhet, dock stores intrycket af er, del cyniska detaljer, som verka mera sokta an funna, exempelvis den motbjudande mardrommen eller det nattliga motet inetl Klara, som ar af en minst sagdt skrattretande natura- lism.
Sven Lidman har emellertid med detta prosaarhete spannt en ny strang pa sin bage) kanske beholver han annu en smula mera berakning i fraga om spanrnvidclefi, mer; han skall sakert inhamta den, ty strangen ar stzrk och mar, kan med glad forvantan motse infriandet af det lofte h z ~ med " S t e n s b o r g " gifvit oss inom prasadilrtenc arr: - rade.
Hjalmar Bergman visar sig afven som miingfrcstare med 9 ' H a n s n a d s t e s t a m e n t e ".
E sitt foregaende arbete, " Savonarola ", gaf han oss en nagot tungt skuren men storstilad bild af den tragiske munken, dema gang ger han oss till lifs en idyll fran vara farforaldrars tid, en bild med nagot af sen roccoco i anliggningen, s2tt fyndigt hopkommen, men dock i det stora hela en smula an- strangd och anstrangande, det blir litet mattsamt i sommar- varmen med denna rora af gestalter, som glimta fram och hvirf- h om hvarandra oroligt som pa en kinematografuppvisning.
Det hela verkar som ett experiment med atergifvandet af en viss tidsmiljo och som sadant ar det lyckadt, men dock ga bekostnad af fordjupadt psykologiskt varde.
Men hvad Hjalmar Bergman framfor manga unga forfattare visar ar en fond af studier, som gor honom saker i teckning, i det afseendet star han som ett monster fur de flesta, och darfor bli hans bocker aldrig utan intresse; kanske
- - - - - - - skola de ' en dag, da han natt full mognad, darigenom fa det klassiska varde, som de visa goda ansatser till, sa- vida de bli lika djupt kanda som de nu aro tankta, men det synes mig annu som om han framfor allt s a g sina gestalter, den dag da han fullt lefver och kanner med dem skall han bli en mycket framstaende forfattare.
Till vara yngsta men ovillkorligt mest begafvade skrift- stallare hor Anders Osterling.
Skanes bordiga jord har alstrat honom, och sa latt som saden spirar dar vaxa hans bocker fram.
" Manniskor och landskap " utgiira opus.
9, redan kvantitativt ett vackert bevis pA skaparflit for.
en nagra och tjugo ars man, men d@ d,et kvalitativa var- det tillika star hogt forvandlas f6rvaningen i gladje) och man kan ej undra pil att han redan kommit s ' a l h g t, att han i bokform lyckas ge ut hvad man hos en mind- re begafvad forfattare skulle kanna sig frestad ait kalla smaplock.
Strodda tankar, stamningsbilder, sma rcsein- tryck, sma kritiker, ett brokigt litet af hvarje men allt skrifvet med samma fina, kansliga uppfattning, samma ak- ta skaldesyn pa tingen, samma beundransvarda charm och helgjutenhet i form och uttryck, som gor hvarenda.
rad till en njutning att lasa.
Anders Os.terling hor ej till de ovisst sokande utan till de lyckligt finnande, och man kan godt pa honom tillampa hvad han sjalf sager om den iyske forfattaren Stefan George: " En manniska som han mognar stilla och ' utan strider for sitt kall, skon- hetsblodet brinner i hans iidror ".
Det enda jag icke tyckei- om i boken ar titeln.
Den verkar en srniila torr och sa att saga ur ramen med det hela, ungefar som nar en ung flicka med poetiskt utseen- de fatt namnet Augusta eller Emelie.
Men den bor icke skramma nagon fran att lasa boken.
Anders Osterlings bocker hiira till dem,, som man tryggt kan kopa med visshet om att fa valuta for sina pengar, och hans " Manniskor och ' landskap " skola sakef med gladje stal- las upp vid sidan af exempelvis " Backahasten " pa bok- hyllan for att ofta tagas ned dariiran.
Vare det nog.
.
men ej for mycket sagdt.
S: E d.
Notiser.
Varldsfredskongressen i Stockholm oppnas a Riddar- huset den 1 aug.
kl. 11 f. ni.
och fortsattes undm hela veckan, hvarvid foredrag hallas af bl.
.
andra afven fro- ken Ellen Key och Miss A.
B. Eckstein, hvilka den 4 aug.
a ' Musikaliska akademien komma att tala om kvinnan och fredssaken.
Kongressen kommer att afslutas med utflykt till Upsala, Dalarne och Trollhattan, hvarjamte den 8 aug.
i Goteborg gifves en fest for de frammande gas- terna.
Afgiften for deltagande i kongressen ar kr.
5: 50, utom for farsta rostberattigade ombudet for en fikening, som enligt beslut af Internationella fredsbyran i Bern, Afgiften bor samtidigt med anmal- erlagger kr.
9: -.
ning insandas till F r e d s k o n g r e s s e n s b y r a, L a s t m a k a r e g a t a n 6, 2 la., S t o c k h o l m, By- ran hiilles oppen alla sockendagar kl. 12-3 e. m.
De norska kvinnorna och fredssaken.
Norska kviti- nors nationalfol-bund har till kyrkodepartementet aflatit foljande skrifvelse, undertecknad af forbundets ordforande froken Gina Krog samt ofriga styrelsemedlemmar: " Norske Kvinders Nationalraad andrager i arbordig- hed det arede departementet .om at det, maa bli paalagt pres- terne paa en bestemt dag i kirkea ' aret, hvis tekst sarlig maatte- egne sig dertil, at omtale fredssagen.
Dens reli giose udspring saavelsom dens inellemfolklige betydning ".
Sommarkurserna i Stockholm 19 10.
Oppnandet af sommarkurserna i Stockholm agde rum den 24 ju !i i Nordiska museet, hvarvid prins Eugen h611 halsningsta- let samt riktade en valkomsthalsning till de tva utland- ska forelasarne, professorerna Tigerstedt och Hoffding.
Sommarkursernas byra ar inrymd i Konstakademien och forestas af froknarne E. Rosenius, T; Leche och R. Johansson. '
FIicklaroverkens afghngsbetyg.
I (:.
m: t har under vissa villkor medgifvit, att utfardadt godkandt afgangsbe- tyg fran attonde klassen af Kungsholms elementarskola for flickor i Stockholm samt Stran,gnas ellernentfirlaro- verk for flickor skall me ' dfora de rattigheter, som i fraga om afgangsbetyg fran statens normalskda for flickor aro stadgade, den forra under en tid af tre Ar fr. o. m. las- aret 1909-1910 o c h den senare under en tid af fem ar fr. o. m. lasaret 1909-1910.
Allmant svenskt barnmorskemote kommer att hallas i hufvudstaden den 10- 12 augusti a Norra latinlarover- ket.
Ett stort antal deltagare ' hitvantas fran olika delar af landet samt fran Norge, Danmark och Finland.
Flera viktiga fragor komma att behandlas.
En kvinnlig landtbrukare.
En ung stockholmska, froken Karin Rieck-Muller, dotter till den kanda forfattar- innan, fru Rieck-Muller, har efter nyligen genomgangen kurs vid Fredrika-Bremer-Forbundets landtbruksskola vid Rimforsa, nu tagit ' plats som elev vid ett af Skanes bast skotta smabruk, Johanneslund invid Angelholm, dl5.r hon harfvar, valtar, skoter slattermaskin, hastrafsa, saningsma- skin etc. och deltager i hackning och gallring af socker- betor.
Hon studerar ifrigt vaxtfoljdens ord.ning, den oli- ka godslingen for; olika grodor, jordforbattringar och allt hvad som hor till ett mindre jordbruk.
Hennes afsi.kt ar att sedan sla sig ned som nybygga- re i Norrland och .forsoka vacka folket.
daruppe till ett battre tillvaratagande ' af jorden och dess mojligheter.
Grenna F. K.
P.
R. anordnade den 16 juli en fest for insamla ' nde af bidrag till " kongresskassan ".
Programmet omfattade kvartettsang, foredrag och upp- lasning.
Foredraget holls af fil.
kand. H..
Nordstrom ofver " Grunddragen ' af Sveriges statsskick ".
Festen var ganska talrikt besokt. '
'
- 342 D A C N Y Fragor och svar.
.
Sex prdktiga Bfventyrsbiicker fdr barn och ungdom.
m - BeAttelse for barn och ungdom.
Tsarens kurir.
Fritt, er Jules, n, af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- m tonnerad.
Pris 75 ore.
m En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hu,o Gyllander.
259 sidor.
Med 45 ilh- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
m En samling I s,gor af Harald htenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris ' 75 ore.
Berattelse for barn g och wgdom.
efter Jutes Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
.
Hvar kan man pre.numePera pil Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan nian bestalla huru minga e ?t.
som helst.
Parzival.
Skall man alltid prenumerera il dessa sfiillen?
.Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
.
.
u-_ Sagogro ttan i Sagoskogen.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklador?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris a r kr.
4: 50 for ' / I, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Den hemlighetsfulla on.
H vilka .villkor erhBlla prenumerantsamlare B Dagny?
,, Hjalten bland hjaltar skildrade ungdom af for Marie barn LOU- och i ise Gaaner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- pris 75 ore.
= Herattclse for har11 och un,on~ ear- i betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
206 sidor, 30 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 6re.
- Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Den, som samlar minst 5 prenurneianter, erhiller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Charles G. Gordons Iif och stordad.
Huru skall man fiirfara far denna provisions er-.
hallande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstall ' er oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Nybyggarna i Kanada.
, ' Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
t " folkskolans Barn tidninu u&amp;ifvn och redkerad a f STINA &amp; U " T ut mmer 1910 i s h nittonde argang.
Ett rikt ihstreradt nummer har-je vecka, 31 ?ckor under aret.
Basta och kampk&amp;ask lasning for barn af alk zmhallsklcasser.
Prenumerm a narmaste postkontor.
Pris fO.
elt ar Kronor 1: 65, ha&amp; dr 90 Om Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis liisa - Damw -- P " I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen.
adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
-.
(P ' latssokarrde f d sina annonser injorna i - I?!
- zgny f&amp; hnlfvoprisef eller 7119 ore pr nzrn.)
SI ricklig, underiisningsvan lararinna m .ed utmarkta betyg och referenser si: jker till hosten plats i fam., garna di ir tillfalle gifves deltaga i hus- h!
Illet.
Syar markt " H ", Jamtlands T idning, Osfersund.
genomgatt Iaroverk, L - ARARINNA, smaskoleseminarium, undervis- n. ingsvan i skolamnen, sprak, mu- si k, soker plats for lasaret.
Goda bl etyg: Barnkar och enkel.
Vid.
K lya inack.-Byran, Brunkebergsg.
3 B, Stockholm.
realstudentska onskar till I J NG hosten plats i familj att un- dl ervisa rniiidre barn ivanliga skol- a1 mnen, engelska och tyska.
Svar ti 11 " Undevisningsvan ", Hultsfred, P.
r.
ENKEL Iararinna (elementarb.)
on- skar fran 1 sept.
plats i fam. (helst kyrklig, musik.)
att hjalpa till med husliga goromal eller som sallskap onskar plats nu genast i Tiii faniil p i r \ ARINNA, genomgait laroverk for aldre personer.
Tacksam for joni sallskap ocli hjilp samt tal: seminarium, undervisningsvan svar till " Ej ", Mansarp p. r. spraket.
Basta refer.
Svar till niis skolamnen tyska (ej musik), sokei plats for Iasiret.
Villig deltag: Seminarie bilda d Lararinna Offord, Lund p. r. med husliga bestyr, enkel, barnkar som 15 man.
vistats i Tyskland, Goda betyg.
Vid.
Nya Inack.-Byran fleririg undervisningsvana, onskar Brunkebergsg.
.3 B, Sthlm.
plats helst i skola.
Svar: " Samskole- Guvernant.
Iararinna ", Allni.
Tidningskontoret Ung flicka, som i h- gc.iionig3 I godt hem pa landet sokes plat!
Gustaf Adolfs torg Stockholm.
attaklassigt Iaroverk, Glisknr plats (S.
T.
A.
25040.)
for lasaret af Iararinna undervis familj attsundervisa 2.
- 3 haril i skol ningsvan i skolamneii, sprak, mu.
aldern.
Afven konipctent att rricci sik.
Goda betyg.
Svar " Talamod " U n g flkka, som genomgatt 8-kl. dela undervisning i sing och IIIU laroverk, onskar plats som gu- Sv.
Telegrambyran, Stockholm.
vernant.
Goda betyg och rek.
Svar sik till nyborjare.
Svnr tili:: Els; i~ Sund, Sandvik p. r. till 3A.
S.D, Tidaholm p. r.
UNG flicka som getionigatt &amp; kl SJUKSKOTERSKEELEV, med l Ars laroverk soker anstallning som la.
praldik, onskar skota sjuk dam eller rarinna for mindre barn i god fa, herre.
Erattning onskvard.
Sv.
till milj. Svar till " A.
G.
N.
", Norr, sjukskoterskeelev^, Katthammars- koping p. r..
.
vik, Gotland.
som med goda betyg gtiic~i~ig~lt E N tjugoarig bildad flicka, van elemetitarlarovcrk sanit scdsn tveriiil Ung flicka.
vid sjukvard onskar komiiia i ar vistats i Engiaiid ocli ' l ' ysklanc som med goda betyg genomgat ett godt hem for att under ord- for sprakstiidier, onskar kuniriia ningsfull husmoders ledning del- aktningsvard familj iiit gi friiti till attaklassigt Iaroverk soker plats son taga i alla inom ett hem forefal- handa samt hjalpa Ixirir rricti las guvernant.
Prima ref. finnas.
Sval lande goromil.
Svar till " K.
B.
", lasning.
Svar till:,: 2O-irig.
, Xorr Eksjo Tidningens kontor.
till " Lisa ", Kristinehamn p. r. koping p. r. l En flicka
D A G N Y.
.
.
.
.
.
.
- Sysselsattning inom hm.
eii.
att som hjalp med- folja 2 resor under aug.
manad onskas af bildad, sprakkunnig,.
mu- sikalisk flicka.
Svar " Fritt vivre ", p. r .. Varberg.
Guvernant.
Ung flicka som med goda betyg genomgatt 8-kl. laroverk och nu i sommar vistats i ' England .i ' o; for utbildning af sprgket onskar.
till hosten plats som guvernant i godt hem.
.Ar afven villig deltaga i andra inom hemmet forefallande goromal.
.
Svar till [[E. R.11,, Brun- na P: ' r.
.
.
.
.
.
,.
a Ung, Kindergartensbildad.flicka, som afven talar tyska, onskar plats i battre familj nu genast eller se- nare.
Svar till " 19. ar ", Herno- sands-Postens exp,, Hernosand.
Lararinneplats i familj onskas af exam., under- visningsvan lararinila.
Sv.
" 27 # ru, under adress S. Gumaelii Annons- byril, Stockholm f. v. b.
' Elementarbildad 20- ikring onskar plats pa egend~m, for at1 hjalpa till med kontorsgoromal (C ars kon torsvana), barnens laxlas- ning, kladsomnad m. m.
Svar ?motses tacksamt till " Arbetsam, hosten 1910 ".
Kalmar p. r: S Fotografer!
Ett kvinnligt bitrade, kunnig I ~ l l t inom fotografien, onskar plats marast mojligt.
Svar till " Pilitlig ", ' &lt;ungsbacka p. r.
U N G flicka fran ett godt respek- tabelt hem, onskar fran, den 1; ept.
plats i familj (helst i Stock- iolm) att vara .husmoder behjalplig ned lattare husliga sysslor.
och iomnad.
Har deltagit i hushall, i x-astgard, hvarifrin rek.
finnes, h a r nied uppgift om villkor och on markt " Familjemedlemll, Her.
losand p. r.
Examinerad sjuk- skoterska ....... - " ...
.
, -.
.. - ............... Vid Gr.angesbergs: s a r n s l - illt ' ' ltompefenf pa.
skrifmaskin och .i sven.
ste- ir andra lararinnebefattningen le- iografi ?ned god-j skrif4-kuiisliaper iig att tilltrada vid hostterminens Sorjan .den .l: sta sept.
, 1910..
.
U.ndervisningen omfattar de fyra forsta klassernas kurs vid realslo- lan.
Sarskildt onskas ' formagii att handleda nyborjare i engelska jpraket.
Lonen utgor 700 .kronor pr ar Battre, musikalisk flicka, samt mobleradt ruy,.
ljus o. ved.
; om genomgatt handelsskola, on- Ansokningar torde fore 15 ': de aug.
; kar plats nu eller till hosten som insandas .markta Saiiiskolins Forc- {assorska eller bitrade i affar.
; tandarel Grangesberg .. Ar afven villig antaga plats i fa- Vikarlat.
milj dar.
tillfalle till kontorsgoro- mal .finnes.
Vid Falkenbergs elementarskola Svar emotses tacksamt fore " den ar for nasta lasar plats, led,ig .for 15 juli till " 25 ar ", Annonskonto- exaniinerad Iarariniia med iindervis-; et Svea, Norrkoping.
ningsskyldighet hufvudsakligen in- om de forberedande klasserna och i kristendom och teckning bildad flicka dessutoiii i lagre elenientarklasser.
Lon 1,000 af god familj Onskar till hosten plats kr.
Den, som imdervisat forut, i liten familj for att som ensam- ager foretrade.
Ansokningsliand- jungfru eller tillsammans med hus- lingar ' torde fore d.
1 aug.
in ' saii- moder eller bildad kamrat utfora das till forestandarinnan for Fal- ett hems alla gorcpal utom skur- kenbergs elementarskola, adress ning och tvatt.
Ar fullt kunnig i Kiirrgard, Uddevalla.
och mycket intresserad.
af matlag- ning.
Husmoder och skolkoltslara-.
.
Svar till " Mbt ", Svenska Tele- rinna, gi-anibyrans Annonsafdelning Go- sokes till Hammenshogs folkhog- teborg.
skola i Skane.
Tjanstgoriiig 9-l (daraf 31 /?
nian.
som hufvud- SKOLHUSHALL att foresta on- &amp; in.
skas af meflelalders ankefru, lararinna i Husrhoderskolan, f. o Lasning med barnens laxor om sa som Ii~isnioder for elevhushallet onskas.
Vidate genom fru L. Holm- Kompetens: afgangsbetyg fran Fack- sko ' an i. Uppsala, Atheneum ellet berg, Malargatan 5, SBdertalje.
darmed jamforlig utbildning; hels1 nagon praktik.
Lon: 500-800 kr.
beroende p i konlpetens, allting fritt (2 ruin).
Ansokan (med foto.
af god familj soker plats hos aldre grafi) sandes, stalld till styrelsen, t ensam dam eller i familj som hjalp Rektor Bssson, Hamnienhog.
och si4llskap.
Ar kunnig i klades- och linnesomnad.
Svar till " Fa- Svensk familj, miljeniedlem ", Sv.
Dagbladets An- bosatt i Norge, 1 tini.
jirnviigsresz nonskontor, Stockholm f. v. b. fran Kristiania, onskar en snall musikalisk, barn kar och tindervis- ningsvan lararinna for l l-arig dot.
ter i 2: dra klassen.
Ingen bor an.
niila sig.
som icke ar van vid eller trifs pa landet.
Svar nied fotografi och Ionean- sprak till Disponent C. Gidow Heggedal, Norge.
; oker plats som vardinna i bildadt .eligiost Iieni dar husmoder saknas.
h a r till " prastdotter 30 .ar ", under ~dresc S. Ou ' mnlii ' Armonsbyra,; tockholni, f. v. b. '
' u.
.
.
.
.
.
.fi.
a P ung, ' tyska och event.
fransk^ samt ' ned kannedom oiii engelska far !erkl. '
fhmti ' dsplats hos.
: ingenjors+ .Irma i, Stockholm, 1 sept.
eller iidigare.
Nagon kunskap i .bok- ' oring, onskvard.
Ansvarskansla iodvandig.
Svar, med: .fullst.
uppl;, Ioliepretent.
- och ref. till " Speedlil mder adr.
S..
Giimaelii i Annons ' jyra, ' Stockholm '; f: .i.
' b; En valrekorrlm ' enderad fiicka; unnig i bbkforii; korrespondens jch kassas skotande samt afveri vi.llig deltaga i husliallsgorom !il, xhaller plats.
i ' laridet den 1 sept.
Musikalisk och hemniastadd i tyska spraket har foretrade.
Blir ansedd: om familjemedlem., Svar med be- tygsafskrifter och foto.
till " Export ", Nordiska .Annonsbyran, Goteborg, F. v. b. "
' Hushallerskeplatsen a Stromstads lasarett led.ig 1 okt.
Lon 350 kr.
irligen och allting fritt.
.
14 dagars se- mester.
Kompeten la sokande torde inskicka .betyg.
och ref. till Lasa- rettsliikaren fore 15 augusti.
, Ung flicka med eller utan inackordering fin.
nes.
Stureplan 2, 4.tr., Sandstrom, Hiss.
Tel. 168 32.
', LEDIGA PL A TSER.
Vid Samskolan.
i Varnamo Lediga tjanster.
Kvinnliga arbetsomraden.
Utbildningskurser m; m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, Tvanne ofverskotersketjanster fol skolade skotersk.or med elementar, bildning blifva till den 1 aug.
le.
En phlitlig 28-brig flicka diga vid Kristirieharnns hospi tal, Lo.
54 Drottninggatan.
r h godt landtbr~ikarehen~, som finnes plats for lararinna instim- Iler 500 kr.
och vanliga natura.
tenomgatt pr.
skola och ar kunnig dande hosttermin med borjan 1 formaner.
enklare matlagning, liandarbeter september, med hufvudsaklig un- O fvedakaren.
1. d. onskar i host plats, helst at1 dervisning i tyska och naturkunnig- Obs!
De billiga priserna.
kota skolhushAll e. d.
Svar emot.
het.
Hogre kompetens.
Ansok- Husforest&amp;ndarinna Till 42 Ore intr saljps ett parti extr: es tacksamt till ~lPAlitligll, Halls- ningen jiitilte betyg insandas til ' som pa egen hand ar villig ombe, prima Congressgardiner i olika targer 101 Styrelsen innan den 25 juli.
Ierg p. r. sorja goromalen i ett iingkarlsheni cni.
br.
Vanliga allmogegardiner fr. 31.
.
mtr.
Filt och Schaggdiikar.
Trad 9; afvensom undervisa en 7 ars flick; ore diiss.
Foderdomestik 18 ore nitr.
Et i iiiiisik, far plats i sydsvensk stac ore parti battre gardiner i vackra moiister Fredrika-Bremer-Forbandet: Drottninggatan 54. den 20 okt.
1910.
Ansokan mark Boniiillstyger fr. 29 ore metr.
Bnrdvax Allm.
tel .. 48 16.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra 6ppen 11-4.
~ ~ T j a ~ i s t e m jamte a r i ~ ~ foto.
samt upp, diik, Filtar, Gaidhstufvar, Helylle-Cheviot god kvalitet i olika farger saljes siirdelc Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25. gift a lonevillkor emotses fore der billigt.
1 aug.
d. a. under adr.
S. Gumaeli Slumplagret Allm. '
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98.
Annonsbyra, Sthlm f. v. b. MASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholn -- p p p - - P Sprid Veckotidningen DAGNY!, -
344 D A G N Y Deposition &amp; Sparkassa KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, SBdermalmatorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Brannskador.
Utbildningskurs for praktiskt socialt arbete Sasom smartstillande och forde- lande ar Saliibrin ett lika fortraff- ligt medel &amp; brannskador, som a andra skador, om Salubrinet anvandes enligt bruksailvisning och af lamplig iitspadning.
Partilager hos G E I J E R &amp; C: O, iasorn bostads- hemsrbets- och barnavardsinspektion, vice-vard-; kap i arbetarebostadshus, socialt arbete vid fabriker m. m.
Stockholm.
Bomuliskladningar i afpassade bitar, 8 met .. akta farg.
vackra monster.
erhalles till 2,8i ' st., d: o Prima kvalite, nya, t leganta monster.
som vanlirtvis kosta 50 A 55 Ore met., tili 3.20 st. Fraktfritt Ofver hela lan- det vid kop af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- son, G: la Kungsholmsbrogatan 23 A, Stock- Kvinnliga Juridiska Byran, Vallingatan I t.
&lt;ontorstid kl. l /, 10-4.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
153 36. anordnas af Centralforbundet for Socialt Arbete lasaret 1910-191 1.
Teoretisk och praktisk utbildning.
Ettirig kurs, 15 sept.-l5 juni, pris 250 kronor.
Intradesfordringar: 21 ar fyllda samt kimkaper inotsvarande minst realskoleexanien.
Narmare upplysningar meddelar inspektrisen froken Kerstin Hessrl gren, kiirsledare, adress Lastmakaregat.
6, Stockholm.
Atzmcilningar insdndas fore d.
I niiguti.
(S.
T.
A.
253713.)
7 a - W allinska skolans Husmoderskurs Ettarig kurs 15 sept.
15 maj.
Fyra arbetsdagar i veckan.
Undervisning i enk are och finare matlagning, bakning, inlaggning af frukt och gronsaker, uppkop, h k iing, servering, rengoring kladsomnad ni.
m. Porber.
for Ihrarlnnekurs 1 huslf: konorni.
Anmalning under juli och augusti skriftligen till froken Agnes Henkcl, Hjil ringborg.
Prospekt sandes p i begaran.
(S.
T.
A. WMns utsokta PARFYMER, eleganta damers fortjusning.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt f r h Lyceum f6r flickor A.
G. Wir6n.s Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattrigatan 21 Stockholm.
- - - Sprid Dagny!
akademiskt och praktiskt bil- dade larare.
Begar vart 40-sid. 000000000000000000000 O O Passa p&amp; tillfaI11et O g Till skanks pa prof 2507821.
O Kommendorsg.
13, Stockholm, mottar krjungar fran nyborjare (ifven gossar) till sadana, som forbe redas till studentexamen.
- Dimissionsratt.
- Normalskolckompcten Fr. S kl. - Hemarbetet rnodereradt.
- Intrades- och fl ttningsprofr k. d.
2 sept.
kl. 10 f. m.
--- Undervisn.
borjar b sept.
10 (dc tv lagsta smiskoleklass.
15 sept.
kl. 10).
- Upplysn.
o. aiimiilningrrr f r o. m. d.
22 aug.
da@.
11-12 f. m. i skollokalen.
Obs.
!
N y tidsenlig lokal, ny varmeledning!
Anna Uggla.
Herman Levin, h. o 2 gen fas Illustrerade fakiljetidnin- o Hem och NrZ ' rd 7: e arg.
itt kopa vackra, tref liga blusar till 0 illiga priser!
Svart satinblus n: o 1035 af o O 8 till bets slut, saledes ett halft 8 ' in glansig satin.
Sydd med veck) ch knappar.
Mycket praktisk och ~mtyckt.
Pris 2.60.
Perkalblusar af prima randig lerkal i vackra farger och moderna makfulla modeller: N: o 616, pris 1.65.
N: o 617, pris !.- N.o 550, pris 2.66.
Blus n: o 549 af extra prima bom- ~llstyg med invafda glansiga ran- ier.
En sardeles fin och praktig dus.
Pris 2.75.
Till landsorten mot postforskott eller efterkraf.
~angafvan Vasagatan 1 5- 17.
Stockholm.
0 g o o 0 8 8 O O O Edvin Bergs Forgylleriaff iir 8 O O - Etablerad 1891 - ar, i korsband.
om man ins.
o o 30 ore i postanvisning, spar- o eller frimarken, samt dessutom lyxpublikationen Rimfrost, 32- Q sidig, med 48 illustr.
tryckt i Q farger, vidare planschen n Vin- terbiid frdn Vastwgotlarzdn.
Q Alla i $r redan utkom.
num- Q mer af Hem och Hard, jamte Rimfrost och planschen sand.
Q omgaende, samt sedan till arets Q slut i korsband.
Pa posten (se taxan) kostar Hem och o Hard 1.85.
Sandes afven mot postforskott och blir d i 20 o. O dyrare.
Obs.!
mot insand.
af o 50 ore allt gratis och porto- fritt.
Adr.
Expedition al Hem och Hard, Stockholm.
Q z 8 Q 00000O080$0000$0$0$$O Tillman 3vard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m. Storsta fabrik i Skandinavien for 4ndra tider enl. Ofverenskommelse.
Dada,r Tandlakare Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
lotgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Herr o. Fru E.
Malmberg.
Mottag.
10-3.
Andra tider efter 58 Klarabergsgatan 58. jfverenskommelse.
GERDA ISBERG - b E$TOGKHOLMo KLIPP ANNONSEN!
L - g Irottoingg.
58.
AIIrn.
Tel. 44 92.
(443j).
- Eli onodig fraga menar Ni.
Da en annan fraga.
Dricker Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty p3 samma ging det iir billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postforskott.
K.
Wo !ballberg, Kontors- och Postadress Pduagatan S.
Butiker: Ilstersamuelsg.
P B, Dobelnsg.
44, Wsrrtallsg.
28, z rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras Begk priskurant 3ch forgyllas.
innan snorlif kopes, fran Franska 45 Nybrogatan 45.
Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg l, l tr. STOCKHOLM.
Judit Tandlakare DRICKER NI KAFFE '?
O Dageno nnanmmer inanaeBniUner8 Lotty Wyqwisb.
Af Alma Wik.
DS&amp; ska9 vi ha ' trp.
- Af A. H-n.
MathiIda Lindgren.
Af Valborg Ulrich.
Till FBrPikningsbillens historia.
Af Ellen Wester * Om landstingsvalen och deras betydelse.
Af E h W ~ h l - quist.
Grazia Deledda.
Wagra studieblad.
Af Maria jouvin.
Tionde nordiska skolmotet.
Inslnd litteratur.
Sven Lidman: Stensborg: Hjalmar Bergman: Hans nads tes= tamente.
- Anders I) sterling: Manniskor och lands kap. Rec.
af S. E-d, Notiser a F6renhgsmeddeIande.
- - Prenumeration iL Dagny sker ib narmaste postanstalt eller bokhandel.
- - I
