# ID: svediakorp-per453
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,275
# sentences: 1,308
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- Ntr.
3. '
.
.
' 44.
, - .- Re-ktiqn:.
Mastersamuelsgatan 51, en tr .. .E L.
.
.
.
.
- Tel.efoner:.
Al,m.
1: 25, .S .... Losnummer 10 ore.
.... ~renumeration sker saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok;.
handel.
.
.
.
.
--.
.
...
.
-.
W di .. -: T) iGc-. \ 1R.l-] Mottagningstid: kl. 11-12. e,.
.
.
-.
.
. '
Utgifningstld hvarje torsdag; I.
.
.
Sthlm 1910, F. Englunds Boktr.
*.
.
Expedition, - och Annonskontor: Masteisamuekgatan 51, en tr. o. ansvarig ut jfrare: L E N K L E MAN,.
v -.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
A.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1 m.
Stockholm den 20 Januari 1910.
Prenumerationspris: kr.
2 50.
., ..
' 11 ar.
l '.
n.
Post- bcn telegrafadress: DAGNY.
Stockholm.
.
.
.
,.
,).
-.
.
.
3: e ~ n n o n s ~ r: i s.
. '
15 ore per mm.
.
Enkel spaltbredd 50 mm.
.
~ ~ under texten ~ 15 mm: s hojd per g h g 10: Rabatt: 5 gqr 5 .olo, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 .. 0 / 0, ' 50 ggr 25 010.
Annons bor, vara inlamnad senast mandag f. m.
-.
.
I.
.
C6ntralstyrelsens * i L.
K.
P.
R.: 7: d.6, ' $ksin (jte. '
.
.
.
.
.
.
,.
a.
.
.
.
.
O.
.
.
.
Forsta dagens forhandling&amp; o c h @ &amp; ten.
,.
....
.
.
.
.
.
, .,.
.
.
,.
.
.
.
.
.
oi: ' sjuiide ':; $a&amp;ef tagit for.
- de praktiska svArighete&amp;a, for.
de tusende.
, s,.
&amp; -.
.
arg. '
!
,.
3.
gangen h? ..
srnaf~itretii~heter~na, for sa.
nedsla&amp;de tids-.
.
den.
i.
sig, sjalf.
.
mrnaroch utdrikteh.
, -.
,.
.. -.
_..
.
.
.
.
Det var '] on; kke; ~i&amp;s ' E.
K.
.P.
R., som detta ar Utfa; - dat hibjudan, och.
da&lt; .samlades nu 7 5 .motesdeltagare, ' ett storre antal ' an @ got f6reg&amp;nde a&amp; Den, l0 jan.
inled- lats till Arsmote.
des motet i Ostra elementarlaroverkets ' s a m ~ i n ~ s genom ~al Fran skilda de- &amp; t froken Adele.
Wetterlind,.
jon kopings foreningen^ vice lar af; art lan ' ga ordforande,, halsade centralstyrelsens medlemmar valkomna, hvar&amp; " land ' sfor~ningens ordforande d:; iydia Wahlstrom oppnade motet, uttryckande sin ' gladje ofv ' er att lokalfor- eningarna vor0 SA talrikt representerade.
derutfrihi-Skane.
- - - \ D: r W-ahlstrom meddelade att ordf. och v. ordf. i.
ha .. de kommit samman, alla varmda och lifvade af V. U., det vill saga hon sjalf och froken Signe.
~ &amp; ~ r n a ' n, '.
det stora ' gemensamma i-ntresset, arbetet.
att fora den 4.
dec.
1909 erhallit.
ett samtal med stats&amp;nistern, rostrattsfragan fram mot en mojligt snar losning.
hvarvid till honom framstallts en forfragan om ' huru det.
Att under '.
detta arbete det ena aret lagts till det fortskridit med utredningen och huruvida en k. proposition.
-.
.
andra utan att malet annu natts har for de for sak&amp; i rostrattsfragan ' vore att forvanta v i d arets riksdag.
Stat ' s- arbetande, vid sidan af den ' .haturliga bi&amp;ikenheten ofver ministern hade harpa svarat, att han lofvade efterhora att deras fraga alltjamt skjutes unda,n,, endast haft det med huru 1angt ~tredningen fortskridit samt att han hoppades,, sigI att sambandet .dem emellan blifvit $arkare, att arbets- att .d&amp; skulle kiinna framlaggas under riksdagens inne- intensiteten okats och.
att.
de enskilda medlemmarna sjalfva varande tr.earsperiod.
.
Nagon k. proposition i frAgain vore.
.
vuxit med och ' under sitt arbete.
.
De bada dagarnas for- icke nu att emotse.
.
,.
D: r Wahlstrom parninde ' darpa om uttalanden fran.
handlingar .-lade detta pa ett gladjande satt i dagen, dar fanns icke eridast " entusiasmen, som bars af det stora i vissa hall, ' sarskildt prof. Clasons, hvilka gingo i riktning idden, dar .fanns den lugna sega uthalligheten, som icke att pasta att den kvinnliga ' rostrattsrorelsen skulle vara i ' i.
, ' e s ', ' * ' ' ... s.
.
. '
~ r o m e r i a d d ' r a k t e och r Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solidt arbete l PormAnliga priser l OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR.
NORRMALMSTORO.
a d.
aftynande ' och pa bkfka statsministern- hansyftat, Detta F r u Frigga car1berg, ~ o t e b o r ~ utredde; med nagra gaf d: r Wahlstrom anledning till att, ehuiu hon val visste originella ' synpunkter fragan om hvad som ' b&amp; gfiras f o r huru stridande detta pastaen&amp; vore mot verkliga forhall &amp; t underlatta bildandet af nya ro&amp;rattsforeningar.
Man.
.
landet, uppmana till .ett alltjamt fortsatt intensivt arbete, bor begagna pressen for att vacka intresset.
Forst i Dagny det vore: sa mycket nodvandigare nu, att rostrattsrorelsen och sedan i ofriga tidningar kunde exempelvis en nMis late hora af ~ i g, nar man p i detta satt sokte komma inforas sa lydande:.
.
i.
alla Sveriges stader finnas nu kvinn- liga rostrattsforeningar den till lifs. '
utom i - - - och sa Harefter .vidtogo en del skulle dessa uppraknas foreningsforhandlingar.
samt darpa en uppmaning Till centralstyrelsens funk- folja, att om nagon for tionarer omvaldes: d: r saken .intresserad funnes Wahlstrom, ordf.; froken i dessa ' stader, skulle de Signe Bergman, v. ordf.;, vanda sig till V. U.
.eller fil.
kand. Axianne Thor- ordf. i lansforbundet.
stens.on, skattmastare; fru En enkel handledning Ezaline Boheman, sekre- i ordforandeskap borde terare; samt froken Thor- utarbetas,.
ofta ar det borg Widebeck till vice svart att bilda en for- skattmastare.
Till repre- ening, emedan va- sentanter i C.
S.
A. om-.
.
, ingen.
valdes de forutvarande, gar.
ataga sig att fun- Froken E. OLSSON.
Frih.
ELLEN LILLIECREUTZ.
gera sasom ordforande.
med undantag af froken Centralstyrelsesuppleant for Jonkoping.
Ombud i ~entralstyrelsen for Jonkoping.
Motet uppdrog ' al V. U. Anna Lindhagen, som un- att skrida i forfattning harmed.
.
danbedt sig aterval och som ersattes med froken Signe Under darpa foljande diskussion framholls lim&amp;g- Bergman.
edo og or el se Iirnnades f or antal nybildade lokal - heten att pa mindre orter bilda filialer af narmaste F. K.
P.
R.
~ e s s a skulle da ej behofva tyngas af svarigheten foreningar under Aret, hvilket uppgick till 24; totalsum att skaffa lampliga styrelsefunkfionarer.
Dessufom ' betona- man nu htgorande 158.
Arsberattelserna hade utgatt i den stora upplagan af 8,000 ex: Nasta arsmoie beslot d e j onskvirdhkten af " att foreningar bildades i ' aterstaende stader, i stallet for i mindre samhallen p i man att forlagga till Stockholm imder forutsattning att Stockholms F. K.
P.
R. sjalfva landsbygden, dar det ar svarare att sammanhalla det hela.
vore villig utsanda inbjudan.
I motsatt.
Nasta foredrag holls af froken Elin fall antogs tacksamt den inbjudan.
fru Palman, Gnesta, som berorde fragan om Hagen frambar fran Uppsalaforeni ngen.
lampligheten af att upptaga manliga med- Framstallan hade gjorts fran, Dagnys re- lemmar i F. K.
P.
R., hvarvid hon fram- daktion om Landsforeningen sku ' lle vilja holl att detta borde goras.
' Vi tro pa ombesorja en .rapport angaende rostratts- en framtid, da samhallets angelagenheter rorelsen i utlandet, som manatligen skulle kunna inflyta i Dagny, och beslot motet handlaggas af man och kvinnor gemen- att ' uppdraga at forfattarinnan froken Ellen samt, hvarfor ej taga dem med nu i vart Wester att fullgora detta uppdrag, hvilket arbete just for detta mals ernaende?, Fru Hagen ansag onskvardt att rnan- hon godhetsfullt atog sig.
Meddelanden om den svenska rostrattsrorelsen kommer nen skulle inga som stodjande medlem- mar, ej ha ratt att narvara pa enskilda af V. U: s sekreterare, fru Boheman, att Froken .ADELE WETTERLIND.
lamnas det internationella rostrattsorganet moten,.
men hjalpa till vid offentliga sa- V. ordf. i Jonkopings F. K.
P.
R. Jus Suffragii, och meddelanden till fran- dana samt i ofrigt stodja saken utat.
ska, engelska och tyska tidningar lamnas af froken Elin Hon ansag att mannen flerstades visat, stort intresse f o r Vagner och froken N. Kohnberger.
bildandet af kvinnliga rostrattsforeningar.
Under den fol- Motets forsta foredmg holls darpi af froken Signe jande diskussionen uttalade flera representanter for 10 1.
- Wollter, Trollhattan, som framholl nagra synpunkter angi- foreningar, dai man redan aga medlemskap, sin belatenhet ende mojligheten att anordna instruktionskurser i lands- med samarbetet, och afven.
uttalades den aiikten, att pa orien.
Ofverallt motte samma hinder, brist pa pangar landsbygden vore det en ren nodvandighet, ' kvinnorna alar innan ansag att fore- aro dar annu ovana vid foreningsarbete.
.
I hotsats mot och bristande upplysning.
lasare maste anskaffas, som mot fritt vivre och fria detta framholls att rostrattsforeningarna skola representera resor ville uppehalla instruktionskurserna.
Afgiften for kvinnorna, kommo mannen med skulle.
ju karaktaren.
af .deltagarna borde sattas sa lagt ' som mojligt.
Dessa kur- en.
speciell kvinnorqxesentation fo~lorad, och:.
det hade ser skulle blifva blankfyrat, som ledde lindsbygdens visat sig; att kvinnorna skotte, sig utmarkt utan, maniien.
.
.
kvinnor framat.
Battre vore om kvinnorna gingo in i marhens foreningar, ', ' _,. '
' ga '::
an motsatsen.
En manlig organisation for den kvinnliga rostratten.
vore for ofrigt i hog grad onsklig, och tecken tyda pA ' att en sadan kommer till stand; vid sidan af - denna borde mannen; inga som stodjande medlemmar i v&amp;- egen.
diskussion^ utmynnade i en uppmaning.
' att flitigt sprida rostrattslitteratur shsbm ett kraftigt profiagandi- medel i bade det ena och det andra afseendet.
Det be- slots.
att centralstyrelsen skulle .soka.
forma en persop i.
lik-.
sig '.
titt ' .-.
.rekvir.kra.
.
hvarje forening att sarskildt ' a$e; a..
ratur och sprida den.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. Formiddagens forliandlingai,,: som pagatt * fran kl. i 0 till 4 endast med ett kort aibrott .f&lt;r int@andq af lu ' nch, vor0 harmed afslutade.
En: gemenSam ' middag .intogs i Stora Hotellets festvaning, hvarpa man ater forfogade sig till bormiddagens moteslokal).
dar det: halfenskilda ...
.
.
.
.
.
' motet tog s i n borjan med afsjungandet .af ~v&amp;nsl&amp; ~ h n n o r Med- s borgarsang.
Fru " C. Benedicks-Byce, Visby, inledde ' dar- efter en fran formiddagen framskjuten diskssion ang&amp; ende sattet att fa till stand en:.
Gftigare.
p r ~ p a ~ a ~ pa d a af.
' att landsbygden, hvarvid hon betonade.
nodvandigheten.
.
soka komma in ofver allt, f i alla .. persorier ' .xned, intressera alla kvinnor, telegrafister, telefonister, bodbitraden, soka samarbeta '.
med olika foreningar, syforeningar, nykterhets- sallskap, soka .fA kort och broschyrer utlagda hos landt-.
handlarna, m. m..
Efter en kortare diskussion foljde sa froken E. Wahlkvists, Sundsvall,.
.
foredrag om hvad.
som kan gora ' s for att.
ej nya, viktiga socialpolitiska fragor skola skjuta undan var r~stratkfrii~a.
Talarinnan papekade huru standigt andra frhgor ' ansetts viktiga&amp; an var.
vin norna kunna godt vanta, heter det.
Finnes det da ej sammanhang .. med var fraga.
och tidens andra fragor, bor den .ej tagis nied just darfore a t t d&amp; sammanhanger med d&amp;n alla?
Tan- ken pa att exempelvis fragan om yrkesinspektion, alkohol- och egnahemsfragorna, skolreformer skulle u r n a ' ' hi&amp;r foia losningen af var rostraksfr~~a ar h 4 t ' enkelt - upp- rorande.
D&amp; ligger emellertid p2 oss att sOka.
' forebigga detta.
Vi maste skaffa oss grundligt vetande.
i,.
&amp; sa fr&amp; gor, och vi skola p&amp; dem lagga vara.
kvinnosy ' npunkter;.
.
, hilka genom.
s h karakiar af ' mera allmannianskliga: -: an ...
' mannens s o h.
alltfor ofta aro: ' blott p e n i n. g:; syn- punkter, .blifva af djupaste betydelse.
Vi skola taga ' del .. i det - sociala arbetet,.
och fran detta och de &amp; ialpolitkka fr2gorn.a ' skola.
vi sa Ater knyta ' mannens intresse fast.
till var fraga.
F. K.
P.
R. skall vara forknippadt med alia goda strahranden, med allt det basta, som ror sig: i tiden.
Sedan den kofta diskussion som foljde pa detta fore- drag afslutats; framlade fru A. Wicksell, Lund; sin kon- Cekvcnt utckagna tolkning af de nya kommunallagarna med afseende p5 de gifta kvinnornas beskattnings- och dar- .med.
s&amp;nmanhangande kommunala rostratt.
For det 15- tom oss saga hittills forbisedda - i hvilket fall som halst icke ' offentligt omdebatterade, ofverraskande privilegieran- det af din gifta kviiiban framfor dde; i Ogifia, ' sjalffoisor~ jande kvinnan och framfor alla man, sa tillvida att hon kan.
.
erhalla ' egen ilebetsedel och darmed foljande kommu- nal fostiitt afven om hennes inkonist icke Bivekstiger 10 ' ' ' ', ' I ' ' ' a ' ' ' '. '
.
. '
x ' Ellen Klernan. '
' * kr., redogores pA annat stalle i dagens mmmer af fru ~ i c k s e l l sj-, Motet, .beslot.
.
: alt: Landaf,&amp;-eningen- skulle s !kom flyglilaii.
tryck&amp; ' deh f ' ' ~ h i ihfhtna ' i ~ ~ iedogore: - sen, .. hvilken skulle komma ' att utgora en: kraftig maning till db &amp; betande gifta. '
kvinnorna med lag * inkomst att ijalf- deklarera.
och darmed .skaffa - sig den r6striitt, '.
.
som .. nu.
i &amp; st &amp; ' utstrackning .kommer dem.
till del.
Ty i sjalhi verket innebar den nya kommunallagen, att SA godt som hvarje.
gift::, - kikYinna .,.genom '.
hopslagning af.
sin inkomst hed: mannens .kan: koama: ofver det .skatiefria.
afdraget adi &amp; medelst .&amp;h~lla.
sin- egen debetsedel; ty den laga inkomsten af ' - 1 ' 0- kr .. ka ' n ju hvem som helst.
u p p &amp;.
F&amp;: Wicksell ' .hyllad&amp; ' .ined ihallande app12der.
: for de klart franilagila.
konsekvenserna af de nya kommunal- forordniniah .. '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Aftonens sida ' .. ' foredrag ':.
' holis af froken E. Ol~soh, ~o&amp;&amp;in&amp; s6n-i.
frinilad,i ': ' &amp; gra riktlinjer for: d6 blif- vande kvi&amp;liga ' ~tads ' fullm ' aj&amp;~es arbete.
~rkesskol6r for gossar ' &amp; h ' flickor, ' iniattandit af askolbad, skdoinas prak- tisba omlaggning vore: allt -.
uppgifter, som kvinnorna sar-.
.. skilat,. '
.
borde ' taga hand - ' om:.
I samband ' med detta foredrag omnamndes.
de i Stockholm och ~ o t e b o r p5 ~ initiativ af .F.
K.
P.
R.
.an- ordnade kurserna i kommunalkunskap.
.
.
Harmed vor0 dagens moten och forhandlingar af- afslutade.
Det utforligare referat vi onska meddela '.
afveri af tisdagens mote kan ' p5 grund af ~trymmgskal icke in: flyta i veckans nummer af ' Dagny.
Vi .iiterkomma ' shle-.
.. - des.
darmed i .. nasta nummer: Dagens om ock intressanta s&amp; dock ganklia anstfingande.
forhandlingar .. .. - - - - hindrade emellertid icke de narvarande gas- tenia.
&amp; - njuta af den trefnad och det behag som, de.
alskvarda vardinnorna) medlemmarna af Jonkopingsfor-.
eningens styrelse, fran forsta ogonblicket .bredde ofver den sallskapliga.
.
.
samvaron pA de korta mellanstunderna: - En glaa.
.
och -, otvungen sallskaplighet, som gaf s i t t: utbyte. '
' '.
.
...
-.
.
...
Man.
och kvinna ha dar (i kvakaresamfundet) lika,.
rattigheter och utofva dem lika; da&amp;d&amp; Men de.
ha blifvit trogna sina nat&amp;er, hon mera vand inlit hemmet, han ' mera utlit samhallet.
~vinn~kna ha forblifvit lika kvinnliga, men blifvit darjamte mera betydande till karaktar.
, Forhallandet konen emellan visar s i g vara orubbadt i.
hvad det h a d e bast, men battre, hogre i hvad det hade samst. '
•âDet ' heiiga. '
.
.
experimintetu visar sig ' harutinnan.
ha fu11kon-ili ' ~t lyckats och borde foranleda.
till ett an .. mera .stor-. '
artadt experiment.
s.
.
.
.
.
I.
s.
- -.
_.
.
.
.
: Fredrika h m e r (i ~ e m m e n - i den.
.
n ya varldenr.)
.
De gifta kvinnorna och en 1: sta.
jan.
d.
A. ha de nya kommunallagarna tradt i, kraft.
Som vi alla veta, ar det ganska ge- nomgripande forandringar, som med dem vunnit inpass i vart offentliga lif; och i den allmanna frikostigheten ha ocksa kvinnorna fatt sitt lilla ben, egentligen tre sma ben.
.
Det viktigaste af dessa ar naturligtvis de kommunalt rostberattigade kvinnornas valbarhet till al ' a kommunala fortroendeuppdrag utom till landstingsman, dessutom kan landstingsvalens ohergang till att bli direkta saval for man som nastan annu mera for kvinnorna, hvilka ju i allmanhet ha sma rostetal, faktiskt och praktiskt raknas sasom en ren rostrattsutvidgning; slutligen ha de gifta kvinnorna genom 1908 ars andring i bevillningsforord- n ' ingen fatt lagstadgad ratt till egen debetsedel for sadan inkomsi, som de sjalfva aga rada ofver, och darmedafven kommunal rostratt och valbarhet.
Det jag nu har skall saga ett par ord om ar, hur detta sista lilla ben skall kunna riktigt konstforstandigt afgnagas.
Innan vi - ofverga till gnagandet, skall jag emellertid be att fa i all korthet paminna om dessa lagars tillkomst.
Sjalfva kominunallagarna vor0 ju som bekant ministaren Lindmans lockbete for att fa igenom den proportionella politiska rostrattsreformen.
Da detla forslag i samman- hang med rostrattsforslaget framlades, insig ogonblick- ligen liberala samlingspartiet, att afven de maste bjuda pa ett kommunalt reformprogram, ifall de skulle kunna konkurrera; men som de icke da tordes {aga steget helt ut och motionera om allman och lika rostratt jamval i kommunen - detta gjorde socialdemokraterna - sa hade de i hastigheten ingen annan mojlighet an att i hufvudsak knasatta det Lindmanska forslaget, ncd- torftligen demokratiseradt och uppsnyggadt genom forslag om att hvarje kommunalt rostberattigad utom ' sina graderade roster skulle erhal ' a en personlig tillaggs- r o t.
Som vi alla veta segrade ju det Lindmanska forslaget ofver hela linjen, och den personliga fillaggs- rosten f orloll.
Detta var 1907.
Som man nu med visshet kunde forutse, att fran och med 1910 kvinnornas kommunala valbarhet skulle vara ett faktum, ansag L.
K.
P.
R: s ' arsmote 1908, att nagot borde, goras for att fa - denna valbarhet att omfatta afven de gifta kvinnorna, hvilka hit- tills statt utan mojlighet att forvarfva sig kommunal rost- ratt.
Man visste visserligen att regeringen for 1908 .ars riksdag skulle framlagga forslag om egen debetsedel for gift kvinna enligt riksdagens skrifvelse Ar 1904 och hr Staaffs flera ganger upprepade motion, men man vissie annu icke hur regeringens forslag skulle komma att for- muleras och antog i alla handelser, att det endast skulle komma att omfatta ett litet fatal gifta kvinnor.
Arsmo- tet beslot darfor att genom hr Staaff vanda sig till libe- rala samlingspartiet med en anmodan att vacka sadan motion, att hvarje gift kvinna, hvilkens man var kommu- nalt rostberattigad, ocksa matte erhalla kommunal rost- ratt.
Liberala samlingspartiet lofvade med stor bered- .villighet att gora detta, och som naturligt var, aterupptog det harvid !ag sin gamla tanke pa en personlig tillaggs- rost och foreslog att hvarje gift kvinna, hvilkens man var kommunalt rostberattigad och som icke sjalf hade egen debetsedel, skulle erhalla en rost i kommunens an- gelagenheter.
Detta afslogs emellertid af riksdagen med den motivering, att detta i likhet med lib.
samlingspar- tiets motion af 1907 skulle vara liktydigt med inforandet af en alldeles ny princip, personliglieisprincipen, vid si- dan af formogenhetsprincipen.
, ' Daremot antogs regeringsproposilionen om att gift kvinna, som hade inkomst, ofver hvilken hon agde att sjalf rada, ocksa skulle sarskildt for s ' g taxeras.
Rege- ringspropositionen hade emellertid fatt en annan form, an den allmanheten hade tankt sig.
Man hade utgatt ifrAn som en sjalfklar sak, att de gifta kvinnornas ' rost- ratt pa samma satt som mannens och de ogifta kvinnor- nas skulle grundas pil en minimiinkomst af 500 kr.
; for att sa skulle kunna ske maste emellertid hustruns taxe- ring forsigga alldeles oberoende af mannens, och detta skulle igen leda till alt denna de gifta kvinnornas rost- rattsreform jamval kom att medfora en skattelindring for de sma inkomsterna, i det att p i detta satt en familj, dar saval man som hustru.
vore skattepliktiga, hvar och en for sig skulle komma i atnjutande af det bevillningsfria afdraget.
Detta var emellertid ingalunda regeringens mening.
Bide statskassan och de kommunala kassorna ledo ju af en permanent penningebrist, och finansministerr, hade - och har - all moda att leta fram nya skaltekailIor, var darfor alls icke sinnad att medge nagon skat: elixidrirrg.
Regeringen foreslog darfor i stallet en sadan lydelse af bev.
forordn.
5 11, att skatterna for ett gift par skulle komma att beraknas alldeles pa samma satt som forut, sh att hustruns sarskilda taxering icke skulle medfora n %- gon som helst andring vare sig med afseende p2 det be- villningsfria afdraget for de sma inkomsterna eller fri progressionen for de storre.
Med den lydelse 5 I I fick i regeringsforslaget, hvilket ocksa blef riksdagens beslut, forsiggar nu skatteberakningen pa foljande satt: om hustrun har inkomst, for hvilken hon skall sarskildt for sig taxeras, skall denna inklomst s a m m a, n x a k n a s med mannens inkomst; fran detta sammanraknade belopp subtraheras sedan det bevillningsfria afdraget, hvarefk Aterstar makarnas gemensamrra beskattningsbara inkomst.
Denna skall nu slas ut p % bada makarna i samma for- hallande, i hvilket hvarderas enskilda verkliga inkomst star till den sammanraknade inkomsten, hvarefter skatte?
for hvardera delen beraknas pA vanligt satt.
Hela denna andring, hade tillkommit i den ~ttryckii-.
ga afsikten att skaffa dessa gifta kvinnor kommunal rost- ratt och valbarhet, men i och med det att statsmakter- na pA detta satt saverade statens och kommunernas in- komster, kommo de med nodvandighet att offra den garn- la principen om en minimiinkomst pA 500 kr.
som grund- val for den kommunala rostratten, T i l l s a m m a n s maste man och hustru for: farande ha 500 kronors iri- komst for att kunna bli kommunalt rostberattigade, nien hvar och en af dem behofver ingalunda att ha detta.
Ja den ena af dem - i praxis naturligtvis nastan alkid Iirrst- run - kan harvidlag reda sig med synnerligen litet; mcd den lydelse bev.
forordn: ~ 5 11 nu har, kan namligen en gift kvinna, forutsatt att hennes och hennes inaiis sammanraknade inkomst uppgar till minst 5C0 kr., till- tvinga sig egen debetsedel och darmed kornmunal rostratt och valbarhet pa en inkomst som praktiskt taget kan vara hur liten som helst - lat oss saga exempelvis 10 kr., ja i de fall, dA mannens inkomst ar ofver 1: 800 kr.
och hela inkomsten salunda beskattningsbar till och med p i e: i e n d a k r o n a.
Enligt kommunallagarna.
skall xiamligeii roshardet beraknas sa, att hvar och en tillagges en rost for hvarje p a b o r j a d t belopp af 100 kr.
beskattningsbar inkomst upp till 1,000 kr.
p&amp; landet och 2,000 kr.
i stad, hvarefter man f %r en ny rost for hvarje piborjadi belopp af 500 kr.
E n kronas beskattningsbar inkomst med en kronoskatt pH .ett ore och en kommun~lskatt p&amp;
29 D A G N Y - .P-5-6-74 ore efter de lokala omstandigheterna ger sin innehafvare en rost och darmed valbarhet.
Hartill kommer emellertid annu en omstandighet) som ickc: ar utan betydelse, och som dessutom.
ar lika lus!
@ som den ar ofverraskande och som den savidt jag kan se, varit ' afsedd, Det visar sig namligen att i en hel del fall kommer hustrun att fa sin ena rost eller en af sina roster, ifall hon har flera - sasom ett rent plus utan att mannen darfor blir af med ' nagon af de roster han skulle ha erhallit, ifall han sjalf ' ensamt taxerats ' for hela den sammanraknade inkomsten - m. a. o. vi ha har i verkligheten den personliga tillaggsrost,, som libera !a samlingspartiet riiotionerade om for de gifta kvinnornas del, men som riksdagen afslog.
Nar man laser riksdags- debatten angaende denna motion och jamfor den med debatten angaende.
den egna debetsedeln, ar det svart att varja sig for den tanken, att statsinakterfia, da de an- togo den senare propositionen i regeringens.
: ormulering, icke hade nagon som helst aning om detta forhallande, och.
ingenting visar val.
battre an tillvaron af denna alldeles oafsiktliga tillaggsrost hur ratt hr Staaff i sjalfva verket hade, da han i riksdagen framholl att afven liberala sam- lingspartiets motion i verkligheten vore byggd pa for- mogenhetsprincipen och icke p8 persoi ?Jighetspaincipen, Vi skola nu ta en del sifferexempel for att belysa allt detta.
Jag vill endast forii: skicka att jag harvidlag endast for ' bekvamlighets skull haller mig pa lagens allmanna grund- val af ett skattefritt minimum- pa 500 kr.
oih ett bevill- ningsfritt .afdrag p3 450 resp. 300 kr.
utan att bry mig om deis rnedgifvande.
att under vissa omstandigheter.
hoja samtliga " d.essa belopp med .. 200 kr., alltsa det storre be- villningsfria afdraget tipp till 650.
kr.
Pi * de orter, dar man begagnat sig af denna mojlighet, far man alltsa la- borera med nagot andra siffror, men nagon principiell skillnad i berakningen gor det icke.
Vi borja ' med &amp; t exempel, dar jamval ifall 500 kronors.
inkomst bibehallits som nodvandigt vilkor for rostratten, bada skulle ha er- hallit sadan ', och lata ' mannen fortjana 800 kr.
och ' hust- run 500 ' kr; Den ' sammanraknade inkomsten blir folj- aktligen ' 1; 300 kr.
; subtraherar man ni!
det bevillnings- fria awraget,.
som.
da den samlade inkomsten uppgar till eller ofverstiger 1,200 kr.
endast utgor 300 kr.,.
sa ater.
star sasom makarnas samlade b e s k a t t n i n g s b a r a inkomst 1,000 b.; af dessa 1,000 kr: ' komma nu pa man- ens ' del 81i3-delar och pa hustruns 511 3-delar eller re- spektive ' kr.
615: 40 och kr; 384: 60, hvarmed foljer- ett rostetal af for mannen ' 7 roster och for hustrun 4.
Satta vi upp detta tabellariskt fa vi nedanstaende ' tabla och be- hofva sedan vid de foljande exemplen endast insatta ' nya s.: ffiror, sjalfva berakningen kan hvaf och en gora for seg, sjalf.
Verklig ' ink.
S~mmanrakriad Beskattningsbar.
Fordelning.
Beyill- Ros- inkomst.
inkonwt.
.
ning.
tetal Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
.
, ', ', ' Om vi nu ta det extremaste fall, som kan forekomma med det vanliga bevillningsfria afdraget och.
lata mannen ha 490,. hustrun 10 kr., sa far ' motsvarande tabla fol- jande utseende: Verklig ink.
Sammanraknad Beskattningsbar Fordelning.
Brvill- Ros- inkonist.
irikomst.
ning tetal Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Lata vi mannen rycka.
upp sig litet hogre pa inkomst- ska1aR ach behalla huslriin vid hennes l 0 kr: sa " fa vi t. ex.: Verklig ink.
Samnianraknad ' Beskattningsbar Fordelning Revill- ROS- inkomst.
inko: iist.
ning tetal Kr.
Kr.
Kr.
r.
Kr.
iviG = 300 3,os M ' 760 H.
750 10 310 (, 4 4 1, I} -- S p r i d 1 - -.
- - -- -.
Af detta sista exempel se vi ' att ju hogre mannens in- komster stiga, dess mindre behofver.
.hustrun.
for att skaffa sig endast en rost; i detta fall skulle hon kunnat .noja sig.
med en.
verklig inkomst pa endast 6 kr .. och detta fortgar .alltjamt, tills mannens inkomster blifvit 1,800 kr.
eller darofver, da sasom.
redan omtalats, hustrun For att forvarfva sin en.da srost endast behofver fortjana en enda.
krona.
.
.
.
.
I samtliga har gifna exempel kommer nu den pers.on- liga t illaggsrosten till synes.
Vid det forsta.
skulle man-.
nen, om han ensamt .fortjanat 1; 300.
kr., Alltsa haft en be- skattningsbar inkomst pa 1,000 kr.,: fatt endast 10 roster;.
nu fa de tillsammans 11.
I det andra exemplet.
springer ju Forhallandet i ogonen genast: .mannen skulle pa,, 5O kr.
beskattningsbar in-komst fatt l .. rost; nu fa de hvar sin; i det sista.
skulle mannen ensam fatt 4 .roster, nu fa de tillsammans 5.
Det forhaller sig nu icke sa, som-.man vid forsta o- gonkastet kunde vara frestad att tro,.
att denna extra rost endast forekommer vid nagra fa gransfall, Den .fore: kommer i verkligheten vid alla inkomstlagen, och det ge-, nerella villkoret for dess forekomst ar, att hustruns d d af den beskattningsbara inkomsten skall vara m i n b r e an det antal, kronor Som ofverskjuta den samlade: beskatt- ningsbara inkomstens hela hundratal, eller ocksa: .detta mindre " okadt, med nagot jamt hundralal " kronor m, a. o. om den samlade b e s k a 4 t n i n g s b a r a inkomsten ar exempelvis 700 X kr. '
' sa maste hustruns del daraf for att hon skall fa en extra rost vara mindre an X kr., ' da mannen alltsa, far .8 roster och hon en; eller, pm vi kalla detta " mindre an X " - for.
Y., sa * ' kan ' hennes in- Y, da niaiinens rostetal reduceras till komst vara 100 7 roster, men ' hennes blir ', 2 ol s. v..
Med litet knepighet torde sjalfdeklarationen '.
vid alla.
inkomstlagen kunnq ordnas sa, att denna tillagsrcst kan v: nn ' as, utan.
, att .man behofver bedraga +stat eller kommun pa elt.
enda .ore i skatt.
.
.
Det ar latt alt se de omedelbira: ' kon~ekvenserna,af allt detta.
F6r det ' forsta kan numera hvarenda gift kvin- ila, sbm ofverhufvud gitter det, skaffa sig kommunal~rost- ratt; ' hartill. '
.behofves ej annat eller mera - an alt hon.
t. ex. skaffar sig en - sparbanksbok pa eget " .namn pa, 300 kr.
eller gor foljande aftal med en annan .rostrai$sintres- serad gift kvinna: vill du falla nagra dussill handdukar at mig sa skall du - fa 10 kr.
; om jag sa gor, nagot .. mot- svarande arbete at - dig, - sa far du ge mig 10 kr, - de ha darmed hvar for sig pa fullt hederligt &amp; tt fortjanaf behofver bedraga ' stat eller kdmmun pa ett enda ore i skatt.
- Ma inan ' icke saga, att deXa ar nagot slags kringga- ende ' af lagen, ' nagot slags lurendrejeri for att begagna St. Dagblads.
uttryck.
Det a r.
lagen helt enkelt,, och lika litet som det strider mot lagens: bokstaf, strider.
det mot.
dess andemening; som] u. var den ' att i storsta mojliga utstrackning skaffa de ' gifta kvinnorna: kommunal, ros !ratt.
.
Det ligger i - alla handelser mycket mindre lurendrejeri hari an i det satt som de.
stora inkomsttagarna: i: det yttersta af dessa dagar ha borjat praktisera, namligen .att ' med en god van sasom mellanhaiid, pa .sina hustrur transportera fastighet eller kapital med full forvaltnings- ratt for henne, for att medelst denna transaktion .forvarf- va M familjen, om den ar rik nog, anda upp till 80 ros- ter.
Afven detta ar en fullt laglig atgard, men d e n strider verkligen mot lagens anda, som ju, ar att hur stor en ' persons inkomst.
an blir, han aldrig pa d e n n a inkomst skall.
kunna forvarfva mera an 40 .roster.
Vidare blir hustruns kommunala rostratt oberoende " af am mannen verkligen betalar sin skatt e !ler ' ej.
Mar hon ' sin egen debetsedel ' behorigen kvitterad i - hand, &gt;sa kan i.ngen magisirat i detta 1and: forvagra henne a t t rosta nied det bly&amp;samma rostetat ' som den get henne.
, + + ' ' ' ',.
.
v Prenumerera sj111 och forma Edra viiner at!
prenumerera. '
-- - -.
-.
--.
.
' - .- --.
- / .Dagny!
For att hon skall komma i.
atnjutande af.
kommunal tiklar i Stockholms Dagblad uppstallda fragan: Finncs rostratt miste hon emellertid s j a l f d e k l a r e r a.
Ingen den nya kvinnan och hvar?
.
kan begara att taxeringsmyndigheterna af sig sjalfva .skola Den modarna kvinnan karakteriserades af froken Linci- kunna halla reda pa alla dessa smainkomster; hon maste hagen sasom den kvinna, hvilken intager en medveten alltsa sjalf upplysa myndigheterna harom.
S k y 1.d i g stallning till tidsrorekxrna.
och hafdar kvinnans ratt tic att sjal deklarera ar ingen forran han eller hon har en sjalfstandig utveckling saval i arbetet utiit som i forhal- inkomst af 1,000 kr., men berattigad att sjalfdeklarera.
ar landet mellan man och kvinna i inbordes samlif och tili.
hvar och en som liar nagon inkomst alls.
De som vilja barnen, Hennes strafvan gAr sa att saga pa tva linjer: begagna sig af denna mojlighet, bora alltsa taga reda hon kampar for ratt till arbete och likstallighet mei?
p&amp; dels ortens bevillningsfria afdrag dels afven,.
ifall jarn- mannen i arbetet och i medborgerligt afseende samt so- val mannen deklarerar, huruvida de bora deklarera pa ker en djupare.
uppfattning af det erotiska problemet och samma papper, hvilket d5 maste undertecknas.
af .bada, erkannande af sin personlighet afven p5 detta omrade.
eller pa hvar sin blankett; bada satten lara praktiseras.
Froken Lindhagen pavisade huru friherrinnan Akerhieh Genom .att vanda sig till bevillningsberedningens ordf. gatt ut fran en felaktig uppfattning, d$ hon gjorde Nora far .man.
alltid reda p&amp;.
dessa saker.
till gammalfeminisil&gt;ens stora typ och sedan sokte dc; Det sager.
sig.
sjalft att - de kvinnliga rostrattsf.or- gammalfeministiska idealet, som ju var fraln kariekslifvet eningarna hvar och en pa sin ort bora agitera for.
att.
frigjordt, blott i den erotiska litteraturen.
sa m h g a $fia kvinnor som mojligt gora sig kommunalt I motsals W1 friherrinnan Akerhielm visades huru der.
rostberattigade.
.
Det lampar sig da bast att foreningen moclarna kvinnan finnes, skiftande som i.
lifvet, foretradd tar reda ' pa alla former och.
hjalper de enskilda pexso- i litteraturen.
.
Vi finna henne hos nykvinnoskaparen el le^ nerna.
De som.
redan forra aret haft en aldrig sa !liten Key i hennes ' verk, i Victoria Benedirtsons Selma i inkomst helst af eget arbete - bora redan i.
ar insanda " Pengar ", i Anne-Charlotte Lefflers noveller, i Soderbergs sin sjalfdeklaration; de bli dar: genom rostberattigade och Gertrud, i Elin Wagners " Norrtullsligan, " i Frida.
Steen- valbara till hostens stadsfullmaktigeval; de Ater, som i .fjol hoffs " Lejonets unge ", i " Eyvor " i Melsteds " Damm.
ingen inkomst forvarfvat, bora sorja for att underdetta utan nid ", samt afven i utlandels litteratur.
H en del af ar skaffa sig sparbanksbok eller en liten arbetsinkomst, dessa ar den nya kvinnan fardigbildad, i andra framtra-.
som de nasta ar kunna deklarera for.
.
der hos kvinnotyperna drag af den nya kvinnan, de bara.
.
Om vi icke Ar 1903 t last lagbesluten med forestallningen hennes sarmarken, aro medvetna sanningssokare.
Den om de 500 kr.
som nodvandigt villkor for rostratten s&amp;- mera gammalfeministiska typen mota vi i Gunvor Tors- som skygglappar for ogonen, sa kunde vi nu redan haft dotter till Haro och Anna Maria Roos ' Elsie von Tharow.
nasta tvaarsarbete gjordt for att utnyttja dessa mojligheter; I den egentliga skon1it: eraturen se vi hufvudsakligen der, det ar forargligt behofva tillsta for sig sjalf, att man va- modarna kvinnan skildrad i forhallande till de erotiska rit dum och icke sett upp; men ii andra sidan tycker problemen, men detta ar naturligt, da denna i alla tIder jag ocksil, att vi kunde begara af vira vanner inom riks- mest sysslat med dessa fragor.
dagen, hvilka till afventyrs varit medvetna om den moj- Den utat arbetande kvinnan finna vi hufvudsakligen lighet lagen nu ger hvarje gift kvinna att bli kommunalt blott i den egentliga kvinnororelselitteratiaren.
Dar ar rostberattigad, att de genast skulle gjort oss uppmark- Herlha en sadan typ.
Vidare forekommer hon i arbete11 samma pa detta forhallande.
Vi kunde d i lagt allt vart af Lydia Wahlstrom, Ellen Key och amerikanslan Char- arbete p&amp; att skaffa rostratt At flertalet gifta kvinnor re- lotte Perkins - Gilman, som sarskildt sysselsatter sig med dan under 1909, sa att de kunde ha deltagit i detta a r ~ huru problemet att pa en gang arbeta utat och i bcm- landstingsmannaval, hvilka ju skola aga rum ofver hela met skall losas, ett problem, som afven Ellen Key b e linjen, ett till alle som alltsa aldrig.
Aterkommer.
For handlar, men som hon ser betydligt mer skeptisk oss utgora landstingsvalen den enda mojlighet vi ha att Konflikten mellan vetenskap och karlek hos den mo- utofva nggot som helst politiskt inflytande; det skulle darna hinnan upplefdes af Sonja Kovalewski och skildd darfor for oss varit ytierst vardefullt, om vi i god tid ras i Anne-Charlotte Lefflers biografi ofver henne samt kunnat bereda oss pA att redan i ar kasta in en stor.
aiven af Johan Bojer i " Teodora ".
Som en skildrfng styrka vid .dessa val.
Som det nu ar, fii vi noja oss af den modama kvinnan betecknades ahen Victoria Be- med att af all kraft arbeta p8 a@ f&amp; med sa manga.
som nedictsons bref.
mojligt till stadsfullmaktigevalen i host - afven dettakan Det intressanta f~redraget, som belystes genom tal- tyvarr icke bli SA manga -- och framfor.
allt pA att till rika litteraturcitat ga! "
ofvertygande bevis for att den nasta landstingsval kunna mota fullt rustade.
Ma dar- nya kvinnan finnes ej blott i lihet utan afven ar val rc- for, hvarje gift kvinna under detta Ar skaffa sig en a1dr: g presenterad sival i den svenska som utlandska littera.
sa liten sjalfstandig inkomst och balla sig beredd att till turen.
1912 kunna med sin rost bidraga till den omandring af M.
S; il.
H. Forsta kammarens sammansattning som ar nodvandig, i verkligheten ur alla politiska partiers synpunkt.
Anna Wicksell. '
, c - M a n g a finnas som n o g skulle prenumerera pa Dagny blott d e komme sig for darmed.
Rekvirera en kupongbok och tag upp prenumeration for.
dessa alla, som annars ej komma sig for.
Hun- ett foredrag ofver detta amne hallet pa ett mote an .. dratals kvinnor skulle pa sa satt kunna vackas ordnadt af Stockholms socialdemokratiska klubbar for- till intresse for kvinnororelsen.
liden vecka gaf froken Anna Lindhagen ett uttommande a Hur har den modarna kvinnan t-kts? '
I svar a den af friherrinnan Annie Akerhielm i hennes ar-
.
z.
... J * en b: - t.
, P ' ' ', ',.
.
.
.
.
...
L., L: .. - John Landquist: Ellen K e y.
-:; ohn Landquists essay ofver Ellen.
Key ar mera en: subjektiv h y l l n i n g at henne som forfattarperson- lighet och manniska ' an en t e c k n i n g af hennes skrift- sdlarskap och ideer.
Till afsikten ar den val afven det sqiare.
' det katt ' h " arpa totalbilden .ar sammanfattad,.
ar:; uttryok for en- subjektiv uppfattning, som obekymradt, utelamnar vasentliga moment.
: hos bildens for&amp;aL sa val som i den bakgrund, mot hvilken den framstalles, ~ e l l a n h a f v a n d e t mellan Ellen Key och dem som hon bekampat - eller som bekampat eller kritiserat hen- nes forfattarverksamhet - framstar i Landquists bok dar- for p2 ett nastan alltigenom skeft satt.
.
Ned.
saentusiasin.
.
.... framstal@-,; andyserar a ...,.
.
: .i&gt;.
di !vardesatter forf&amp;aren.
, .. ?arskildi, .. Ellen Keys psykologiska -.
.
&amp; h estetiska insats ' $.
etotikenS Aride,;!
~ ign~rerar a ~: &amp; n@en ~ for .det forsta fullstandigt de odesdigra yttringar af sam- f6rktadd med en fran naturalism, som: har oihi ' dar fram- trada som flackar: och skuggor i Ellen Keys erotiska l&amp;a, vanstallande sarskildt Lifslinjer I, ehuru ' det karleksideal, som hon annorstades - t. ex. i teckningen af Robert Brow- ning * " och Elisabeth Barrett - atergifvit med en .sa stra- lande ' och betagande glans, ar bade etiskt och logiskt oforckligt med naturalismen.
Darjamte supplerar och korrigerar; forfattaren med.
latt hand men i grundvasent- liga punkter hennes karlekslara.
.
Sa framstaller han ka- raktarens, Giljeiifvets betydelse, trohetskrafvets psykologiska nodvandighet o. s. v. De for hvilka d e n n a af Land- qvi ' st framstallda k$rleks !gra &gt;&gt;flamtar rodt ' som ' osed-: 1ighetv, torde icke vara m2nga.
Shom bild af Ellen Keys erotiska etik ar framstall- ningen s2lunda icke alldeles tillforlitlig.
Forrattaren.
mil- lar den i idel ljus.
I viktiga fall har han blick for de svaga punkter, mot hvilka kritiken riktat, angrepp,.
men, c12 upphjalper och underbygger han dem med sa varsam hand, ' att det knappt markes.
Om detta onekligen innebar i n orattvisa mot de manniskor, som icke stallt sig under bor i, det 5 andra sidan erkannas, Ellen Keys &amp; iner, &amp; att Ellen E y s.
positiva insatts framstar ojamfor5gt mycket riktigare genom.
Landquist retuschering a n.
i de karika- tyier, p&amp; hvilka k a n varit blott alltfor frikostig.
Afven de, som alls icke " elat karikera, endast med arlig logik och etik kritisera, ha i regeln oafsiktligt snedvridit bilden af denna hennes insats genom att b.ehandla den som ett sy ' s t e m a!
' redan f o r e hennes verksamhet f a r d i g a k a t e g o r i e r.
Sannare, vackrare och visare hade det varit att tacka hen&amp; ' for de stora n y a eller nypraglade p s y k o l o.
g i s k a v a r d e n, som h q n brakt i omlopp, sasom for en innehallsrik.
och betydelsefull p s y k o l o- g i s k Ai ' ykkapelse:.
gor John Landquist.
Han ser i .hennes " ly-.
.
.
Detta,.
riskt etiska ' karlek~lara~~ ' dels &gt; ' en ide, som mannisko ' ma svagt eller klart fornimma, men som deras vas&amp; ' i de ngta fall 1 ' ar for ", g&amp;ndt och trAngt att rymmap ', dels &gt;&gt;ett indi&amp;dhellt kon&amp;&amp;k och ett psykologiskt monument ofver EKen Key sjalf. "
',.
.
....
. '
Samman med denna uppskattning af hvad.
Ellen Key som personlighet och forfattare gifvit gar.
' en traffande ' kritik af den pa .rent litterar konventionalism.
och fordom hvilande njugghet, med hvilken man har i Sverige ' sil ' lenge bemotte ' hennes produktion .. Mari har; sager s and- ' ' quist, - ej in ' Setii, - " att ' afven- den psykologiska &amp; h inmaliska.
analysen.
och i&amp;dtio ' nen kunna vara en sjalfstandig form for andlig skaparverksamhet, en konstart for sig, om man vill, med en lyrik och en sjalisk forfitning ingalunda af ringare art an i poesien! '. '
Den; ' sliissg~rin~ af k~innof~reisen,.
S&amp;;: forfatta-.
ief som bakgrund for Ellen, Keys upptradande, ar.
.
synnerligen tunh$, ikeh,&amp;i.
.
&gt;A&amp; haivid: val- kanda schablonen af emancipationsk kvinnorna ' ^ ' och deras " mansh&amp;: ', ' som, med .pAgbn olikhd tef&amp;$&amp;l&amp;i&amp;inn at.
.
.
?$ll !fI; -.,; commune bonum for " konservativa9 ' o-$h.
s fil$^ ',,. %ager sig: sjalft.
.
.
.
.
: .hali,.
i begagn&amp;; i ' ' .e?
: ' Forhiillandet mellan &gt; ' emancipationens ' &gt; i-attskraf och " den nya .kvinnans9 ' karlekskraf: ar bade i den allmanna.
historiska utvecklingen af kvinnororelsen och i.
den en- skilda.
kvinnliga personlighetens historia en helt, annat, an Landquist forutsatter.
Det ar icke ett kvantitativt for- hallande: subtraktion af " kvinnosakens ofverdrifter " och addition af nAgot nytt i stallet, utan ett.
organiskt .for- hallande af tidigare och senare stadium.
Det kan icke tankas omkastadt, sasom det skulle kunna, om det vore.
fraga om addition och subtraktion.
-.
.
.
- Det finnes visserligen kvinnor l.
det kan icke bestri-.
, das ens af den, som aldrig personligen .mott nagon af dem - hos hvilka det erotiska bryter ' fram som en ryk- tion, en kontrast, en delvis negation .af deras kamp for.
sjalfstandighet och handlingsfrihet pa andra omraden, for hvad man brukat kalla ' &gt;kvinnans likstallighet med mannen ".
Dessa kvinnor aro sondrade inom sig sjalha, emedan deras erotiska kraf forblifvit primitivt, emedan de.
i andra afseaiden utvecklats: FrAn dem kommer ingen utvidbing af den erotiska hoisonten.
Men.
sa gifves det andra kvinnor, sadana som fx$n sin forsta ungdoms gryning brunnit af hanforelse for kvinnans intellektuella.
frigorelse och hvi: kas genom myc- ken strid, ' lidande och forsakelse vunna sjalfstandiga per- sonliga utveckling slar ut i blom just i medvetandet om: att de s2 lefvat sig fram till ett nytt karleksideal.
Dessa aro .nog de som bast forsta och ha de storsta forutsatt- ningar att uppskatta det stora och vackra, som Ellen Key gifvit, och det mod, den sjalktandighet och storsinthet, hon adagalagt i .och genom denna skank.
Den beundran- de stab, som nu med hyllning mottager hennes ord - vanligen tyvarr ocksa dem, med hvilka hon.
pil det argaste motsager sig sjalf - har ju icke alltid omgifvit henne.
Mod, storsinthet och ett lifspatos, som icke skyr offer, har hon i sanning visat, da hon s2 oradd gatt.
forbi det spoke som ar den bundna konventionalismens mes t skram- mande:.
Atlojets. '
' '. '
32 - DACNY - Samma behandlingssatt som i fraga om erotiken an- vander Landquist pa Ellen Keys filosofi i det hela: att dels utelamna det osympatiska och ologiska, dels med storsta mojliga lenhet substituera battre material for det hos henne mest ohallbara.
I den hapnadsvackande illogik, filosofiska ovederhaftighet och brist pa kunskap, med hvilken ~ l l e n Key i Lifslinjer II *) bygger upp sin egen filosofiskt-religiosa lifsaskadning samt under hetsiga strids- rop soker nedrifva den kristna, far man ingen inblikk.
Hilma Borelius.
--.
ne.
I samband med kursen lamnas litteratur, anvis- ningar och en del broschyrer, och billigare handbocker komma att finnas till salu inom forelasningslokalen.
Till sist en upplysning om att serlekort, berattigande t ' ll deltagande i kursens samtliga forelasningar och of- ningar, tillhandahallas till ett pris af 3 kr.
i Allmanna tidningskontoret, Gustaf Adolfs torg och 5 RostrattsbyrArr, 6 Lastmakaregatan samt vid ingangen.
Kanske tarhas ocksa en uppmaning om att i tid forsakra sig om serie- kort, iy !K.
F. U.
K: s sal formar helt visst ej rymma mer an en del af Stockholms och grannsamhallenas kom- munalpolitiskt intresserade kvinnor.
A. T&amp;.
Kvinnornas kurs i Stock- holm i kommunalkunskap.
Fredrika Bremer-Forbun- edan forra veckans Dagnynummer meddelade pro- dets stipendieinstitution.
grammet for den kurs i kommunallagstiftning och Inom den 15 februari 1910 kunna foljande stiperidier det kommunala lifvets funktioner, som elt flertal stock- holmska kvinnoforeningar starta i slutet af innevarande sokas hos Fobundets stipendienamnd i StockhoPrn: manad .eller narmare bestamdt ondagen den 26 januari 500 och 400 kr.
for medicinska studier; 400 kr.
for studier i ordnandet af kvinnliga yrkesskoior kl g S e. m; (Stockholms stads stip.
); Det ar gifvetvis ej en handelse att kvinnor anmodas att ahora forelasningar i kommunala amnen och del- 325 kr.
for universitetsstudier (Norrbottens stip.
); taga i fingerade valmoten och stadsfullmaktigeval just vid 260 kr.
for sjukvardskurs (Vasterbottens stip.)
; ingangen af ar 1910.
Det direkta, skalet torde ock vara 200 kr.
for kurs vid fackskola i huslig e !&lt;onomi och Dagnys lasare val bekant.
Sistlidne nyarsdag tradde de 200 kr.
for sjukvardskurs (Vasternorrlands stipendier); riya lagar i kraft, som genom sitt stadgande om 40-gra- 200 kr.
for kurs vid folkskollelararinneseminarium (Jamt- lands stig.)
; dig rostskal.a oka de ' mindre inkomsttagarnas och darmed kvinnornas inflytande pa de.
kommunala valens utgang 200 kr.
for kurs vid Uppsala fackskola i huslig eko, nomi (Varmlands stip.)
; samt genom sin bestammelse .om hinnas kommunala val- barhet ge kvinnorna tillfalle att bli direkt representerade 225 kr.
for kurs i tradgardsskotsel (Vastmaniands stip.
); i stadsfullmaktige och kornmunalnamnd.
Goda grunder 260 kr.
for kurs vi Falu folkskollelararin~.~emir.arittn:, (Kopparbergs stip.)
; fiireligga: alltsa for antagandet, att svenska kvinnor vid de kommunala valen i ar komma att i storre antal an 400 kr.
for kurs vid Uppsala facksko: a i kirsiig ekons- mi (Orebro stip.)
tillforne stromma till valurnorna.
Inbjudarna till ofvannamnda kurs i kommunalkunskap 200 kr.
for sko: kokslararinna for vidare utbildning i facket samt ha raknat pa en sadan stegrad i ' ifaktighet, da de velat ga vidare ' i den riktning, hvarpa samhallsintresserade kvinnor 200 kr.
for sjukvArdskurs (Goteborgs och Bohus stipendier); i Sverige redan for ar tillbaka inslog0 och som karakteri- 260 kr.
for kurs vid Gymnastiska centralinstittatet (Ska- raborgs stip.)
; seras af samma nit .att forbereda sig till utofvande af- all- manna varf som ihardighet i att krafva fulla medborger- 200 kr.
for utbildning till slojd ' ararinna (APfsborgs stip.
); liga rattigheter.
Det kommunala intresset ar for narva- 300 kr.
for.
sjukv5rdskurs (Sodermanlands stip.)
; rande stort bland Stockholms kvinnor, darfor borgar an- 200 kr.
for kurs vid gymnastiskt institut (Uppsala stip.
); talet inbjudande fereningar - i sjaliva verket ej farre an 200 kr.
for .kurs vid Hogre lararinneseminariet i Stock- holm (Ostergotlands stip.)
; sexton - och det ar att hoppas och onska att de kurs- deltagare, som i sinom tid komma att samlas i K. F. 225 kr.
for kurs i smiibruk och dess binaringar (Gott- lands stip.)
; U.
K: s stora sal, skola ge an edligare bevis for kvin- nans ' stora ifver att val taga vara p5 sitt okade inflytande 200 kr.
for universitetsstudier (Jonkalpings stip.
); 225 kr.
for kurs vid seminarium for utbildning af la- pa kommunalstyrelsen.
rarinnor for elementarskolor (Blekinge stip.
); Afsikten vid kursens planlaggning har varit att gora programmet prakiiskt och koncentreradt.
.
Sa ha for att 200 kr.
for utbildning till skolkokslararinna (1Malmohi.s stip.)
; vinna tid i regeln tva forelasningar sammanforts pr kvall.
Stockholms kommunala forvaltning agnas naturligt nog 200 kr.
for kurs vid Hogre konstindustriel !a skolan i Stockholm (Kristianstads stip.
); sarskild uppmarksamhet och blir foremal for flere speci- For ratt att soka lansstipendium fordras alt vid all- ella foredrag.
Man har emellertid tankt sig attafven kvinnor fran stadens grannsamhallen komma.
att deltaga i kursen sokans insandande vara samt under minst tv5 gr omedel- och med hansyn hartill skall foredraget om kommunsty- bart forut hafva varit mantalsskrifven inom det Ian, hvar relsen pA landet med storre utforlighet behandla stad- i f r h stipendiet sokes.
Narmare upplysningar om stipendierna lamnas af sti- gandena om kopingar och municipalsamhallen.
Redogo- relsen for gift kvinnas kommunala rosiratt torde vacka pendieinstitutionens sekreterare.
ett ganska betydande intresse just nu, d3 pressen under.
F r o h Mathilda Sifotv.
den senaste tiden innehallit sa .manga artiklar i detta am- 0 Tegtierlunden, Stockl~olrn.
, ' ' *) Jamfor min recension af Ljfslinjer I I i Dagily 1906.
- D A fi N Y 1 Hvar och en af Dagnys lirare, som annu icke fornyat prenumeration d tidniagro for Aret, uppmanas vordssmmast att fortast mfijtigt gora detta.
1 1910!
godt en gang b o r kunna utrattas for hela vart sam- halle.
De meiia kanske att vi strids for m a k t e n .sa- som s l u t m 3 l - icke besinnande att det ar i striden mot det onda; det fordarfbringande inom samhallet,.
som vi kvinnor vilja bryta var lans.
Mot d r y c k e n s k a p, mot o s e d l i g h e t, mot f o r t r a m p a n d e t af den s v a g a r e s, r a t t.
vilja vi kvinnor ha lagar.
Vi vilja kunskap och upplysning till alla.
samhalls- klasser, teoretiskt som praktiskt.
Vi vilja se en skymt af Guds rike redan har p&amp; jor- den, i rattfardighet, karlek och barmhartighet, till a l l a Guds ' ska ' pade .varelser ..
Ja - det ar hvad vi vilja.
Skulle nu icke hvarje kristen kvinna kunna vara med hon blott for- i denna strafvan?
- Jo.-forvisso-om stode dess i n n e b o r d och icke hindrades af - gamla f o r. d o m a r och n e d a r f d a forestallningar.
.
Om hon blott ansage sig som e n l a n k i k e d j a n,.
som en o u m b a r l i g s t r i d s m a.
n i l e d, e t; o m icke lik- giltigheten.
forlamade hennes krafter och.
forhindrade henne fran att kanna varmt for den .tid ' och det samhalle i hvilket hon.
leher!
- - Var dock saker om, froken H., att den kristna kvin- nan k o m m e r m e d den dag hon ' verkligen f o r s t a r Jesu ord i Lukas 12 kap. 54 och foljande versar sa ly- dande:) ' Och han sade afven till folket: ' nar I sen elt moln stiga upp i vaster, strax sagen 1: " det kommer regn ", och det sker sa.
Och nar I sen sunnanvind blasa, sagen I: " det blif- ver varmt ", och det sker.
I skrymtare, jordens ' och himmelens utseende forstan I profva; hvarfor profven i da icke denna tiden?
Hvarfor dommen I ock icke af Eder s j a l f v ' a hvad ratt ar? ')
- - - - - - - - - - - - - - - - Er " efterlysning ') anser jag emellertid som) ' ett &amp; d i sinom tid ".
Ma den bland oss, vi som kalla oss och vilja .kallas kristna, vacka e f t e r t a n k e och s j a l f r a.n- s a k a n, utan hvilka.
egenskaper vi sannerligen aldrig kunna u p p 2 den fullkomlighet i tro och karlek som Gud vantar af dem som.
vilja tillhora honom.
Gefle den 14 januari 1910. '
I Till.
Eira .Hellberg.
.
.
.
Er forsta artikel .sager Ni:)) Hvar i kvinnororelsen ha.
' vi den kristligt sinnade kvinnan?
Pa det.
sociala lif- vek.
omrade traffar man henne sa .sallan, att man nastan inte traffar .henne alls ".
I sanning en hard dom ofver hela den kvinnliga rostrattsrorelsen, Ni har darmed domt alla dess barare sasom.
okristliga.
I Er senare artikel begar Ni " fakta och si .. - fror " pa huru manga, erkandt kristliga kvinnor,.
som tillhora .rost- rattsforeningar, aro dess talare eller som understodja for- eningen.
Om Ni anser en sadan folkrakning utforbar och sa hogst nodvandig) ar det bast att Ni s-jalf foran- staltar den.
Ni erkanner ah det finns " en har af goda kvinnor, diakonissor, slumsystrar, fattigvardare etc., ') och Ni for- drar, att dessa skola hafva tid att.
aktivt deltaga i rost- rattsforeningarnas arbete.
Begar.
Ni ej for: mycket da?
af va dessa kvinnor ej nog af sin egen arbetsborda?
Det finnes ocksa en stor skara socialt intresserade kvinnor, som anse nykterhetsarbetets malmedvetna bedrif- vande sasom ett lifsvillkor ' for svenska folket.
Huru myc- ken hjalp ha de af de s. k. rostrattskvinnorna?
Dessa ga i allmanhet ej in i nykterhetsforeningar och under- stodja .saken ej.
ens genom .sitt exempel eller genom sin arsafgift, under det att en stor del af nykterhetskvinnorna aro med i kvinnliga rostrattsforeningai- och atminstone hjalpa till med sina namn och sin afgift.
Jag ger Er ratt i att kristna kvinnor behofva bli ' fva m e r a vakna for tidens kraf, men detsamma torde behorvas ' for alla.
Aldrig kallas dock de goda krafterha fram genom harda domar och sarande beskyllningar.
Ma vi.
soka forsta hvarandras speciella arbete och atminstone indirekt understodja allt godt verk, men lat oss ej heller glomma sanningen af det ordet: " Nar hvar och en sin syssla skoter, sa gar oss val ehvad oss moter. "
Emma Wretlind.
Ordf. i Hvita Bandet. '
' - - - - - d - Sigrid Ho fr&amp;.
tt varmt tack till Eder som sa modigt drager i har- nad mot den kristna kvinnans l i k g i l t i g h e t och o f o r s t ii e n d e af de stromningar och rorelser, som med obetvinglig makt draga.
genom nutiden.
.
Att hennes " efterlysning " till en viss grad ar befogad miste hvar och en erkanna, som med ogrumlad blick och omutlig sanningskarlek ser sig omkring i den varld, som omger honom.
Det f i n n s nog en grupp af kristligt sinnade kvin- nor;.
som helt ta afstand fran alla soc ' ala rorelser och inera allmanmanskliga forhallanden.
Jag har sett den sortens kvinnor fran min ungdom och moter deni annu icke sa sallan ute i lifvet.
Men utom kvinnor af den nyss beskrifn ' a kategorien ha vi nog lycklighis afven en annan sorts kfstna kvinnor.
Kvinnor - som pa samma gang de aro genomtrang- da af den djupaste religiositet, af karlek till ' " mastaien med den larda tungan ", ingenting hogre onska an att - i a l l a l i f v e t s f o r h a l l a n d e n - f i i vandra.
) ' i lians fotspar ".
Men - m A n g a af dem ha annu ej fatt blicken ' Op- pen for att den kvinnliga rostrattsfragans losning ar.
elt rattfardighetskraf - och att pa d e n v a g e n sa mycket.
, ' Till fr8ken Eira Hellberg.
E ' Fran allmanheten.
Till Justina P.
S om rubriken " Friin allmanhet ' &amp; " torde innebara, att den ene har ratt att komma med varningar lika val som den andra, anhaller undertecknad om p !ats-kr foljaide.
Nar jag forst laste Justina P: s insandare, flog det genom .mitt hufvud att den ' maste vara ett skamt, en Ju- stina P: s satir ofver Justina P.
Men o nej - den tyckes vid narmare granskning.
vara fullt allvar.
" Nar vi, min h u s b o n d e " - ja vi uppfat ' a den lilla snart som ligger i detta ord - " och jag kommo fran af- tonsangen ' ', b6rjar Justina P., " funno vi ett .flygblad in- stucket under .dorrmattan pa var forstubro.))
Hvad stod val pa - " En agitation, som * man bor se upp med?) '
Stockholms Dagblad hade, ' som val de flesta andra tidningar i riket, innehalit ett portratt af Ellen Key med anledning af hennes sextioarsdag,.
och Stock-, '.
holms Dagblads hogt betrodda domare i litterara fragor,.
K.
J. hade till portrattet skrifvit en liten fin hyllning, med sakerhet ej alls i agitationssyfte.
K.
J. ar nog ej den nattsvarta " Elltykeyist " som Justina P. tar henne for, hon, ar ej alls) ' Ellenkeyistfl darti !l ar hon for mycket sjalfstandig och utrustad med egen intelligens.
Och det foll ej ens undertecknad in, att detta, som nu vackt sadan nastan afundsvard upp- marksamhet i Smaland, hade nagonting med kvinnosa- ken att skaffa.
I samma andetag forebras stockholk Dagblad den synden, att det lockat sa rnanga prenumeranter bland kristna praster bort fran Nya Dagligt Allehanda-Vart Land.
Undertecknad har vaxt upp i en prastgard pa landet bland Argangar af Vart Land och mins att de sista tycktes henne bara en forbluffande varldslig pragel.
SA t. ex. skildrades en gang ett muntert boston-dansparti, som gatt af stapeln i Stockholmstrakten pa - langfredagen.
Men Justina P. menar, att ingenting bor for kristna praster mata sig i vadlighet med att Stockholms Dagblad atergifvit Ellen Keys portratt.
Hon har ej ens last K.
J: s hyllning, men likval sa- ger hon, att " den mest r e v o l u t i o n e r a n d e han- delse, som ' timat i vara, dagars kvinnororelsehistoria " ar detta,.
att en ' framstaende kvinnlig litteraturkritiker som K.
J. i tvanne olika tidningar hyllat ivanne litterart mark- liga kvinnor, Ellen Key och Fredrika Bremer.
Hon ar dock ') en modern kvinna ", som erkanner existensberattigande bhde for hedningar, muhammedaner, Ellen Key och Ellenkeyister.
For hennes spanande tanke har det namligen gatt upp, att det maste finrias morka punkter, pa det att hon sjalf, Justina P. och hen- nes meningsfrander matte lysa dess klarare.
Men ett omatligt svalg maste det finnas mellan dem som gratulera Ellen Key och Fredrika Bremer, strangt numrerade skola manniskorna vara, och skarpt maste det.
varnas for Stockholms Dagblad och K.
J..
Ar detta nagot, som skall.
fora kvinnosaken framat?
Undertecknad tror det icke och skulle snarare kanna lust att varna for en Justina P.
Och om Fredrika Bremer, hon, af hvilken dessa ord finiias citerade i samma nummer af Dagny som in- nehaller Justina - P: s - inlagg: Lif, lif!
ar det icke hjartat i allt?
Kvinnan ar framfor allt lif, eld, entusiasm - - om Fredrika Bremer kunde lyfta sitt hufvud, skulle hon kanske till Justina P: s oandliga hapnad racka sin hand &amp; t Ellen Key - afven om det vore en motstandares hand- slag.
des tvanne kvinnor: ordf. i Skutskars F. K.
P.
R. folkskollararinnan Adolfina Eriksson och ordf. i Tierps F. K.
P.
R. fru Brita Nyberg.
Kvinnlig yrkesinspektor.
Yrkesfarekomrnitten har siu efter ett nara femarigt arbete aflamnat ' &amp; t digert be- tankande, hvari betydande utvidgningar af yrkesinspek- tionens verksamhetsomrAden och vidtgaende omlaggningar af skyddsinspektionens organ foreslas.
I samband med ordnandet af yrkesinspektionen har kommitten sarskildt haft i uppdrag att utreda fragan om kvinnlig sadan: Sverige.
Darvid har det gallt for kommitten att Mar- gora huruvida och vid hvilka industriella foretag kvinn- lig yrkesinspektion ma vara behoflig, hur den bor ar,- ordnas och hvilka kompetensvillkor sokande till inspeb- t risbefattningen bora uppfylla.
Kommitten foreslir nu ocksa tillsattandet af en kvinnlig yrkesinspektris, bosatt i Stockholm, h v i l h sar- skildt skulle uppmarksamma de kvinnliga arbetarnas for- hallanden.
Kvinnorna och ftirsakringsarbetet i Tyskland.
I Tysk- land tyckas kvinnorna vinna allt storre och storre insteg pa olika arbetsomraden, bland annat afven i forsakrings- arbetet.
Enligt statistiska uppgifter anvandes ar B 882 blott 52 kvinnor p&amp; detta omrade, i slutet af Ar 1908 daremot ej mindre an 4,320.
Ett stort antal af dessa ha med framgang anvandts i anskaffningsarbetet, d. v. s. sasom agenter, och deras for- tjanst har uppgatt till ungefar 300 M: k i manaden.
Ett storre folkforsakringsbolag uppger att de hinni- liga agenterna afgjordt ha foretrade hos dem.
Under det att pA 100 blott 3 icke kunnat teckna en forsakring i veckan och salunda mast afskedas sasom oanvandbara, ha bland de manliga agenterna 20 pa 100 uppsagts f r h sina platser af samma orsak.
Dessa uppgifter harrora fran en forsakringstidskrift. '
Kurnla F. K.
P.
R. hade den 4 dennes sammantrade, hvarvid foreningen beslot att tillstalla forsamlingens alla kommunalt rostberattigade kvinnor en kortfattad Iednhg for kvinnornas deltagande i de kommunala valen jamte ett upprop om att i mars deltaga i landstingsvalen.
-.
G. S-m.
Fofeningen beslot prenumerera pil E.
K.
P.
R: s ar- tikelserie.
Som en ' lyckad tillfallighet kan anforas att Frisinnade landsforeningens lokalafdelning i Kumla samma afton an- Notiser.
ordnat politiskt foredrag med diskussion.
Intet amne vas pa forhand .bestamdt men foreslogs da och upptogs en- Eandsfiniysmannavalen.
Vid det stora frisinnade motet halligt till diskussion kvinnans politiska rostrattsfraga, i Tierp sondagen den 16 januari holl riksdagsmannen, professor Nils Eden inledningsforedraget, hvarvid han och sa val forelasaren som publiken betonade vardet och - bl.
a. yttrade: ha vi skal att, om vi ha utsikt dartill, betydelsen af kvinnans deltagande i det offentliga lifvet.
soka inverka p&amp; Forsta kammarens sammansattning?
Nagra rostrattskvinnor vor0 narvarande och kande sig A t t vi ha detta, visar en ofversikt af hvad Forsta kamma- mycket tacksamma for den ovantade uppmuntrar., s o n ren ar - och i manga ar.
varit.
Den.
har namligen slagit kom deras arbete till del.
ihjal, forsenat och vridit pa sned de flesta berattigade Seffle F. K.
P.
R. har afven denna jul anordnat sin sedvanliga fest for barnen i folkhogskolans lokaler, dit.
reformkraf, som framstallts af folkets.
representanter i Andra kammaren.
ofver 100 barn inbjudits.
Sedan kaffebordet iansnts, vid- Som bevis harfor anforde talaren huru Forsta kamma- tog lekarna och ringdansen kring julgranen.
Darpa be- ren behandlat d e n k v i n n l i g a r o s t r a t t s f r a - rattades sagor, vackra visor sjongos for barnen, och bar- g a n, d % den afslagit icke blott den allmanna rostratteri nen sjalfva sjongo fosterlandska sanger.
FrAn ett stort antal personer inom samhallet hade gafvor lamnats till for kvinnor utan afv.
forslag om partiell rostratt.
Efter foredragets slut bildades ' en frisinnad valkom- festen, dels in natura och dels i form.
af penningebidrag, mitt6 for Orbyhus valkrets, och i denna kommitte inval- for hvilka kladespersedlar m. m. inkoptes till utdelning. '
' '
DA ' GNY LEDIGA PLATSER!
Kurs i Kommunalkunskap.
,.
anordnad af.
Foreningen.
.for.
kvinnans politiska rostratt i Stcckholm; red rika-~re- mer-Forbundet; Foreningen af kvinnor i. statens ' tjanst; G.
C.
I.; Krist- liga foreningen af unga '.
kvinnor (Central-foreningen och Sodra K. F. ' U.
K.
); Kvinnliga kontorist- och expeditforeningen; Kvinnliga postfore- ' ningen: Kvinnliga telegrafpersoiialens forening;.
Kvinnornas diskussi- .onsklubb; Lararinnornas diskiissionsklubb; Stockho !ms lokalafdelning .af Sveriges folkskollararinnefoi-bund; Norra, Sodra och Ostermalins- afdelningarna af Hvita bandet; Statsbanornas kvinnliga $janstemanna- forening; Stockholms lokalafdelning af Svenska skolkokslararinnornas ' forening: Sodra kvinnoklubben; Typografiska kvinnoklubbens styrelse.
.
Borjar onsdagen den 26 januari 1910 kl. ' / e8 e. m. Kursens langd omkring 12 timmar.
Lokal: K. F. U.
K: s stora sal, 3 Brunnsgatan.
Seriekort (ej enstaka biljetter), till 3 kr.
i Allmanna ' Tidningskontoret, ' Gustaf Adolfs torg,, Rostrattsbyran, 6 Lastinakare- -.
.gatan (oppen kl. 3-4 e.
m.)
samt vid ingangen.
.
OBS!
- Endast for ' kvinnor.
/ Platssokande fd sina a n n h e r inforda i LARARINNA, som genomg~tt E kl. Iaroverk och seminarium soker plats.
Svar 11Sprakkunnigfi Lanstidningen, Karlskrona.
Dagnyjor Anrfva priset elkr 7x1s ore pr mm.)
LATS som guvernant i godt hem P sokes af.
en 18-arig flicka som genomgatt &amp; klassig hogre elemen- tarskola .. samt ett ars larokurs i Tyskland, nagot kunnig i husliga sysslor och linnesomnad.
Svar emot- ~ Tele- ses till januari 1 9 1 0 ~ Sv.
grambyrans Annonsafdening, Hel- singborg.
LARARINNA, undervisningsvan, musikalisk.
soker plats, Goda betyg.
Svar ' D ~ a r kair, n SV.
Tele- kram byran, Stockholm.
Verksam het ' U TVANNE unga flickor onska mol .fritt vivre plats i battre familj prastgard eller.
herrgard, helst Smaland eller Ostergotland, for at Iara hushall janite allt hvad till et: ordnadt hem horer: Onska anse!
som medlemmar af familjen.
Sval snarast till DL.
R.,, Sv.
Telegram USLIG, ansprakslos flicka fran byrans Annoiisafd., Helsingborg.
godt hem pa landet, darifran fleririg praktik, som ' genomgatt som vistats n8 8-kl. Iaroverk samt kurs i Facksk.
i S J g UKGYMNAST, r a ar i Tyskland onskar plat!
Uppsala,, onskar komma i bildad p i landet i Stockholms nashe fain: for att deltaga i hemmetss1~o- for att mot helst vivre lara hushall.
Sval tande, afvensom hjalpa barn om BH.
G.,, Allm.
Tidningsk., Sthlm sadana finnas med laxlasning och pianospelning.
Lon efter fortjanst, men framfor allt onskas vanligt be- SJUKSKOTERSKA onskar nerv eller sinnessjuk pat.
Goda betyg motande.
Svar till BH.
19 ar,.
och ref. Svar till .- n24 ar&gt;, Nordisk: Vasteras p. r. Annonsbyrh, Goteborg.
BARNSKOTERSKEPLATS i Eng- land onskas af bildad barnkar NG lararinna, van att undervisa flicka, fullt kompetent att pa egen fina ref., onskar till varterminer hand skota spadt barn, kunnig i plats.
Svar till ~ F o r t u n e ~ undei, sjukvard, afvensa somnad.
Goda be- adr.
S. Gumaelii Annonsbyra, Stock- tyg och i-ek.
fran lak.
finnas.
Svar holm f. v. b, till.
, Marianne,, under adr S. Gumalii Annonsbyra, Sthlm.
f. v. b.
22-ARIG FLICKA onskar mot friti vivre komma till storre herrgarc ATTRE flicka, kunnig i enklare eller prastgard for att deltaga ocl- matlagnjvg onskar plats i liten ' Iara matlagning.
Villig hjalpa til ' lamilj i stad att tillsammans med med.
hvad som forekommer.
Tack.
husmodern skota hemmet.
Svar till sam for svar - under adr.
l januari * DGenast~.
Stenun~sund n. r. Mosseberg.
.
H '.
u Sprid ' or.
tilltrade den.
l april 19 10 iungores harmed befattningen som lararinna i huslig ekonomi) ch sang vid Skyddsheinmet Malmo stads skolhem for flickor, belaget vid Skaralid i Rise- berga forsamling i Kristianstads Ian.
LoneformAnerna aro mob- lerad bostad med belysning och uppvarmning, kost,.
tvatt och lakarevard samt kontant lon af 500 kronor for Ar.
Befatt- ningen tillsattes med fyra rna- naders omsesidig forbehallen uppsagelseratt.
Ansokningar, stallda .till Malmo stads, skydds- hemsstyrelse och atfoljda af prast- och lakarebetyg samt handlingar som styrka kompe- tensen:] bora fore den 15, febru- ari 19 10 vara inkomna .till sty- relsens ordforande, fil.
doktor A. O. Stenkula, Malmo, Malmo den - l 8 dec.
1909.
En allvarlig; frisk och ordnings- alskaride kvinna, med sinne for d€ srni och varnlosa, onskar verksam.
het, halst som forestandarinna foi ett mindre barnhem - har inne- haft dylik plats - eller ock son Malmo stads skyddshemsstyrelse.
husmoder i ett allvarligt hem, dal barn finnas.
Goda intyg finnas Svar till D Barnvan D Skollersta, Nar k.e En ny, ordinarie.
Fredrika-Bremer-Forbundet lamnai 1ararinnebefattni.ng afven .upplysningar.
NG, bildad kvinna af god familj varmt intresserad af och fullt kompetent att skota ett hem so- ker plats garna dar barn finnes.
Gladlynt, nagot musi k., represen- tativ Rek., ref. Svar till &gt;Hus- for est an da rinna^, Goteborg p. r.
B Till ansokan ledig vid Gafle stads anstalt for sin- nessloa barn kungores harmed till ansokan ledig, och aga so- kande att fore den l mars 19 10 till styrelsens sekreterare rektor Ernst Aurell, Gafle, in- gifva sina till styrelsen stallda ansokningar, atfoljda af prest- bevis och de intyg i ofrigt, genoni hvilka de sokande vilja styrka sin behorighet till be- fattningen.
Loneformanerna aro 500 kr, for Ar som grundlon jamte fri kost, mobleradt rum, bransle, lyse och tvatt.
Tre manaders omsesidig uppsagningsratt for- behalles.
Befattningen tilltrades den 1 juli 1910.
Gafle den 30 dec.
1909.
LARARINNA, kompetent att i n - ' dervisa tre flickor 16, 14 och 9 ar i sprak och vanliga skolam- den ons,kas p2 nyaret i sormlandsk prastgard.
Svar med behoriga upp- lysningar samt loneansprak direkt till prosten E.
A. Petterson, Vagn- harad.
, LARARINNA.
undervisningsvan, musikalisk, far plats vid bruk i Norrland.
Nya Inack.-Byran, Brun- kebergsg., 3 B, Stockholm.
Smaskollararinnebefa t tningen vid fasta smaskoian i Hulterstads Forsamling.
Kalmar Ian, sokes fore den 24 nastkommande januari hos skolradet i samma forsamling.
Lon enligt lag.
Platsen tilltrades den 15 februnri 1910, ' da afven under- visningen tager sin borjan.
Kvinn- lig slojdundervisning.
i folkskolan bor lararinnan om sa fordras, ataga sig bestrida mot lon af staten .och slojdundervisningskommitten i Kal- mar.
Paris.
Ung flicka, frisk, stark, intelligent med ordningssinne, kunnig i mat- lagning och somnad, finner for- manlig plats.
Ref., foto.
etc. till Madame Garling-Palmer, 29 Rue Boulard; Paris XIV.
Hogre Lararinneseminariet vid Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan.
.
utbildar lararinnor for hogre flick- skolor och samskolor.
Seminariet trearigt.
Studentskor kunna vinna intrade i andra afdelningen.
Nar- mare meddelar ieminariets fore- standarinna, adr.
Sodra Vagen 23, Goteborg.
Goteborg i dec.
2909 STYRELSEN.
(Nord.
A.-B.
429 67).
som ager val byggd viIla med triid- gard i stad i sydvastra.
Sverige, onskar dela detta hem med bildad, ekonomiskt oberoende dam eller mor o6h dotter eller son.
Svar ~2 2 = ?D, Stockholm p. r.
+ Kuinnliga arbetsomraden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och.
skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra,. '
54 Drottninggatan.
.
D A G N Y Broderna Phhlmans IEfandelsinstitut.
Deposition &amp; Sparkassa HVIIKA TIDNINGAR SKALL JAG HALLA NASTA AR ' Stockholm, Storii Vattugatan 2, h, Z tr..
.
Fullstandigt handelslaroverk.
C: a 1,OOOeleverarligen.
19riim.
Riks-Tel. 56 06.
38 akad.
och prakt.
utbildade Allm.
Tel. * 85. larare.
OBS.
!
Bankkars.
Fslutningskurs till Beal~koleexaznen~ Prospekt pli bcg5rai.1.
nmalningar dagligen.
Denna friga gora vi oss litet hva pil nya (iret.
Ej underligt.
Ty utai tidningar ar det svart att lefva ni for tiden.
Arsenalsgatan 91 borjar I!
: te sommarkuysen den 1 Apri !.
En politisk tidning ville man na • ˜ o d e ~ n i a ~ &amp; t o ~ ~ turligtvis ha.
Vidare en facktidning Brospekit och narmare upplysningar lamnas af Sedan kommer det i fraga: skal STOCKHOLM.
Froken 3.
SCHMIDT, Karlsnamn.
jag prenumerera p5 en uppbyggelse Aktiekapital 3,000,000 kr.
tidning eller en skamttidiiing, ei lidning for Iiemmet eller en tidiiin1 For forstroelse, en ~journaln elle r en D tidskrift2 ?.
- Etablerad 1891 - Vi vilja bedja dig, varderade la- rekommenderas vordsamt.
sare af dessa rader, infor dig sjalf Stort och rikhaltigt lager af OBS.
!
Gamla mobler renoveras besvara denna fraga: ar ej en per- och fiirgyllas.
: utsokt finaste parfymer fran sons - lista pil tidningar vid arspre- 45 Nybrogatan 45. numerationen ett uttrvck for lians de fornamsta utIandska firmor, 1 karaktar?
Ar ej den, som prenume iare och enklare t~lilar, kam- 1: erar pa tidskriften hals ovan nem ViGngfLfvslri 2: a upplagan.!
m klok och forstandig manniska4 ar, borstar samt finare toalett- satter Er i tillfalle att utan n.i,.lnn stijrn Nyligen mottogn vi ett bref son ut-ift p % en g %ng skaffa Eder sjalPoch alla tiklzr.
edya vanner de mest prdctis !ia och trcfliz: ' 1 - ordc en af aderforkalkniiig, gik saker.
Ni samlar sjalf och s!
; iclcar till Edra () ch korpulens plagad medvandrare A.
K Nording, vanner Viingafvans kort mcd ridsittandt i Dkunnighet janite tankelattja, efter Nar Ni sedan fatt tillr5ckligt aan- l l ~iblioteksgatan 11 kupong.
tal kuponger insander Ni dessa till Vun t iarmningslust och feghet aro oftas 63 Drottninggatan 63 gdfvan Vasagatan 15-17 Stockholm.
(maken till att den ' na bedrofligc som omgiende Moser dessa mmi dCTi s; ymtornkomplex upptrader.
.
.
eller de varor ' Ni uppgifrit ur dess katalog Skof ' diii 1; alszi val !- i a r kiinii: Blif agent i 1 ifvets lagar!
De aro enkla mer Rekvirera katalog € \ riktiga.
Tro ej att man kan kopc 3 c iig en hygienisk syndafoililtelse fol r ~engar,.nien fortsatta att lefva hu] Alb.
Bonniers Forl.
S, om helst.
. '
Vi amna under detta fir liksom inder d e t forflutna sysselsatta ' os: L - En djarft egendomlig och for- r ned den viktiga dieffrbgan.
Mer vhande lyckad skapelse ar hjal- DRICKER NI KAF,FE?
tinnan i denna berattelse.
- Hon e: j bara det: Vi aro ej fanatici.
Utar bor raknas till de oforgangliga ge- e in hel niiingd af atiiiien aro undei En onodig fraga menar Ni.
Da en annan fraga.
Dricker Ki stalterna i var litteratur.
Blott en I:) ehandling.
S. t. ex. skola vi hi Karlbergs Specialblandning h 1,60 pr kg?
I annat fal1 hor Ni stor poet och en stor realist ar det gifvet att framstllla en manniska S: torisht belysa Jetztzers vaccinations f r h i dag borja nicd detta kaffe, ty pa samma girig det %r p i en gAng sa idealisk och SA ro- billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsiik.
Ni 1 k o k och med ledning daraf be- biist lefvande.
(K.
J. i St.
Dagbl.)
1. ysa, huru forvand tvangsvaccina.
blir nojd.
- ' En flickas ara ' heteckna~ en t ionen ar.
Vi amna vidare soka Kaffet sandes till landsorten mot cfterkraf eller postfiirskott.
seger, endast Jamforlig med ' den a folja nied var tid,.
Bokanmal- forf.
vann genom ' Praster '.
- Glis: ' K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idungatan 5. taf Ullmans formaga att uppfatta n iingar af arbeten frin var intres- Butiker: Mastersamuelsg.
II, Dabelnsg.
44, Norrtuflsg.
24, den moraliska storheten.
hans etiska esfer skola opartiskt, som hittills, S skonhetssinne har aldrig visat sig STOGKHOLM * ' a ffattas.
At sunda framsteg pa hy- vackrare an har.
- Det ar icke ofta man med SA oblandad glldje jeneris falt skall uppmarksamheten g KLIPP ANNONSEN!
- b kan halsa.
ett verk af en ung,.
a gnas efter fortjanst, Pa humbugs- svensk forfattare.
n nakare och svindlare inom halso- (Fredrik Book, i Sv.
Dagbladet).
Fredrika-Bremer-FBrbundet: Drottdaaggatan 54. arden och sjukdomsbehandlingen kola .. vi: rikta upplysningens stral- Allm.
tei.
48 !5.
Kikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4. k astare.
Vi ' skola alltid halla oss Fredrika-Bremer-F6rbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
11 sak, meii soka undvika Iardt pe- Allm.
tel. 82 11. anteri och forsoka tala ett folk- Rikstel.
68 98.
Ii gt sprak.
Vi borja det 25: e af tidskriften Sjungen Eder I- Ialsovannens arbetsir i den glada fi jrhoppningen, att ar 1910 skall ~edbbrgars ' ang ' b lifva ett framgangsrikt, valsig- Dagens nummer innehaller: d text af Ellen " Kleman oc: h n adt ar.
; entralstyrelsens i L.
K.
P. R- 7: e irsmote.
Af Ellen YIc~~zoir.
: i musik af Emil Sjogren Hiilsovannen ar Sveriges enda 3aljes genom bok- 8r musi ' k- PI opulara tidslirgt, som uteslutande tvinnorna och de nya kommuaallagarna.
Af Amn Wickst ?ll.
[handlar halsofragor.
Den.
ar latt- ideln samt genom Fru ' Mar ia ist, lattfattlig och tillforlitlig, om- lur har den moderna kvinnan tgnkts?
hn, Sodertelge Tidning.
vi axlande samt illustrerad.
I •âBref- lohm Landquist: Ellen Key.
Af Hima Bordius.
11 Idan)) lamnas svar pa insanda Cvirnnornas kurs i Stockholm i kommunalkunskap, Af A. Th. f r sagor rorande halsan.
Tidskriften U tkommer tva ganger i manaden.
: redrika-Bremer-Farbundets stipendieinstitutrion, tningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(44 3 I).
p ' ris pr helt ar 2: 75.
I korsband.
-.
osta rekvirerade direkt hos - - -- - 5 - ex. - - Ivar ar hon?
n. kc ~rd.
: l /, 1 2-2 ' och 1 /, 6-1 / 27 ' e.
r kr.
10: - for ar.
Prenume- - R ed.
Fran allmhheten.
Ira tider enl. ofverenskommels; e.: ra pa denna vardefulla tidskrift m narmaste postkontor.
Redaktor a1: med.
och fil.
doktor Hen- Gynna FBreningsmeddelanden.
Jk Berg, Stockholm, Drottning- lagnys annonsorer l 1; atan 85. p - p p P p p - -.
.
- Igdatorps Tradgardsskola for kuinnor KOPMANNABANKEN, Parfymer.
Sprid Dagny!
Edvin Ber s!
Forgyller iaf f ar - Gustaf Ullman En flickas ara.
Berattelse.
Pris kr.
TILL SVERIGES KVINNOR.
, D - venska kvinnor -!
2 ' - ndlakare Judit Tillma in -, -.
.
a " I.
p - - - - Prenumeration a Dagny sker a narmaste postanstalt eiier bokhandel.
