# ID: svediakorp-per452
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,450
# sentences: 1,072
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING TOR &amp; SVENSKA4 N: r28-29.
.
' 14 Prenumerationspris: kr.
4: 50 ' k ar.
kr.
2: 50,, 3: al4,,,, l: Y.
,,.
.
l11 ar.
l.
.
.
lo ore * Prenumeration sker saval l landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- Stockholm d e n 1 4 duli 1910..
I - Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- I22 85.
- P.
1 Redaktor o. ansvarig utgifvare: (Expedition och Annonskontor: Mastersmuelsgatan 51, en tr. E L L E N K L E M A N.
- Mottagningstid: kl. 11-12..
Utgifningstid hvarje torsdag.
- Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
3: e ' arg.,, I Annonspris:.
15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s Iiojd ' per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr l0 010, 20 ggr 20.
50 ggr.,25 Ola.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m.
-.
Auguste Fickert.
M ansklighetsstrafvandena i Osterrike ha lidit en stor forlust genom ordforandens i Wiens r Allgemeiner ostreichischer Frauenverein r, Auguste Fickerf, bortgang den 9 juni.
I ett par decennier har hon med en uthallighet och entusiasm, som soker sin like, varit den ledande sjalen i denna frisinnade forening, som under hennes skickliga led- ning vaxt sig stor och stark och tagit initiativ till de flesta refor- mer och forbattringar hanforande sig till kvinnans i Osterrike stall- den stadse i sammanhang med andra stora, olosta samhallssporsmhl.
Hon tvekade aldrig att uttala sig angaende tidens sociala och politiska foreteelser bade hemma och ute och gomde ' sig icke bakom de sa ofta anforda talesatten: jag vagar icke, for att icke skada kvinnofragan eller &gt;det anstar icke mig att blanda mig i ett annat lands inre.
poli- tiska angelagenheter r.
Just emedan hon var ofvertygad om det oratt- fardiga i sitt eget kons stallning, protesterade hon afven med kraft ning.
.
i fraga om orattvisa och vald a Genom sin utomordenligt val andra omriden.
redigerade tidskrift Neues Frauen- Det var t ex. tandande, styr- kande ord, ord fulla af medkansla leben strackte sig hennes inflytande och forstaelse hon uttalade for de langt utom Osterrikes granser och ryska frihetsmartyrerna och i an- genom sin adla, storslagna person- ledning af Finlands kamp for bi- lighet inspirerade hon alla dem behallande af sitt lagbundna sam- som tradde i beroring med henne.
hallsskick, samtidigt som hon pa Flera framstaende formagor sa- som t. ex. forf.
Rosa Mayreder ansloto sig hufvud- det strangaste fordomde d&amp; ryska- regeringens at- sakligen for hennes skull till det aktiva kvinnosaksarbetet goranden.
For att gora de undertrycktas sak kand och utforde med beredvillighet de olika uppgifter, i mojligast vida kretsar, anordnade hon stora moten som arbetet i en stor forening med flera sektioner med foredrag, diskussioner och resolutioner, till hvilka medfor.
Men sa hade Auguste Fickert ocksa en hon vanligen lyckades samla storsta delen af Wiens sallsynt vid syn p i kvinnofragan och skarskadade frisinnade manliga och.
kvinnliga intelligens.
Hartill
Det kyrkligt-teologiska mo- tet i 0rebro 28-30 juni 1910. bidrog.
synnerligen hennes formaga att f % Wiener- pressen i rorelse, anda frin den fornama, ytterst for- sigtiga ~ N e u e freie Pressen till den radikala DA^- beitekeitung,.
Vid dessa stora offentliga moten ledde hon alltid sjalf forhandlingarna och gjorde det med en finhet, edan da inbjudan till detta mote offentliggjordes - - takt och sakerhet som vackte bade forvaning och och utgick frin dessa tre: professorerna M. Phil- beundran.
nenstill, Nathan Soderblom och kyrkoherde S.
A.
Fries Auguste Fickert hade manga trogna vanner icke - kunde man ju forsta hvad det gallde.
I inbjudan hette det ocksa: " Den kristna askidning- minst inom Wiens vetenskapliga och litterara kretsar.
en har icke kunnat undga det stora pa et visade sig t ex. for nagra ar sedan, da hon skornas allmanna tankesatt som en aiinorlunda orientmad .det skymfligaste satt angreps af det kristligt sociala varldsbild, en delvis nydanad askadning af lifsforeteelscr- partiets medlemmar i parlamentet.
Dessa vanner nas sammanhang och en afven till de religiosa urkunder .. kt af lagarna for all historisk fotsk- ipptradde d&amp; till hennes Mrsvar pa det mest val- ila ~ t ~ f r a c tillalnplling ning nodvandigt masie fora sig.
I de nodgals ledande kiil- i taliga satt i pressen och ofverlamnade dessutom till turlandema ha reformationens med kyrkor henne en sym~atiadress) undertecknad af en mangd en eller annan mening omlagga den religiosa forkunnel- lysande och allmant kanda namn i Wien.
sen och ' aiven hit ha " modernismens " vagor natt, afven I sitt personliga lif var hon ansprakslos som fA.
om de darmed sammanhangande fragorna alltfor mycket Rykte, ' anseende, ekonomiska fordelar betydde ingen- hallits i bakgrunden vid de kyrkliga motena. ' '
De s. k. moderna teologerna ville bereda sig sjiilfvu ting for henne.
Det var ideerna hon alskade och lillfalle offentligt och infor en kritiskt itankande all- for dem gaf hon allt: tid och krafter, arbete och manhet att iramlagga sina ilsikter och afven bevisa deras 11811- moda.
barhet.
Men som man snart kunde forsu af iniitcsanord- Hon tillbrakte hela sitt lif i ganska blvgsamma ningarna var detta icke alit.
De ville icke ensamma ialri ekonomiska forhallanden, lifnarande sig genom an- - de ville ocksa vid motet bereda rum forden aldrc, mer strangande skolarbete, men ingen makt kunde forma ortodoxa teologiens malsman, ocksa lita dem tala och bc for att sedan - kanhanda - lata diskiissionm~: ic henne att emottaga ersattning for sitt sociala arbete:, visa resultat giiva svaret pa fragan on1 hvilka som hade fun En formogen person ofverlamnade en storre pen- nit storsta delen af sanningen.
ningsumma till hennes tidskrift ~Neues Frauenleben n Det har ju lange varit klart for en hvar, som nigot for att rantan af densamma skulle anvandas till re- SA nar medvetet iakttagit de kyrkliga forhallandei~a i vilrf R.
daktorens afloning.
Hon honorerade darmed sina land, alt det artat sig.
till kamp och strid pa det a~idlig_) ri omradet.
Dtt kan ju inte i langden utan vidare for !farri medarbetare men gaf sitt eget arbete gratis.
som sa vidt skilda och itminstone ytligt s d t hvx- Hennes vanner samlade en gang en summa p2 andra nu, sa att oforstaende olika tolkningar af sanima religion ett par tusen gulden och bado henne anvanda dem predikas inom sanima kyrka.
Mellaii s. k. niodern och till att resa och hvila sig.
Men i stallet for att gammal teologi ligger ett stort svalg - och inte riiirigii behalla dem, donerade hon medlen till ett rekrea- forsok ha val fran nagotdera hsllet gjorts att sli hivg.
gor ofver det svalget.
tionsstipendi; m for folkskolelirarinnor.
kunde heller inte undga att infor dett2 niii !c fiir 0 ' ' hade " ' Pnting af for ' ' .tiders heliga sig Man sjalf uppstalla den fiagan: hvi,ken ar vsl mGtft; martyrer.
Dar fanns samma helhet, samma offer-,, ta mening - att folsoka sig pa alt bygga brozr •áf- villighet och glodande karlek till det hon ansag vara ver fran den ena sidan till den andra - eller ait!
stsi.
det ratta.
Och det ar detta, som gor hennes minne let an mer klart och tydligt uppdraga granslinjernx ti: el- sa dyrbart och ensamstaende for alla dem, som haft lan dem bada och visa omojligheten af att bygga tiagrs broar alls, for att sedan lata valet sta fijr hvsr och w: formanen att kanna henne i lifvet.
AH fV1.
-.
1~ I)) ~ ~ ~,, a l ord,!
,) som alla dagar pi var jord sages af niillioner munnar till vanner och friinder, till orter och stilleii, till lifvets skiften, till lifvet sjalf, vanliga, sorgliga ord, som nierandels sages under tarar, du ar dock ett villkor for fornyadt] if, ett godnatt, utan hvilket vi icke skulle kunna saga: god morgon!
Fredrika Bremer (•âFader och dotter•â).
Sprid Dagny!
- hvilkendera sidan vi: l d u valja?
lhilkendera nu miitets egentliga mening an wir,:; ii kommo emellertid bida till synes.
Dar furinos de, som forsokte sig p i brobyggandets svara konst - eliu~i: clct -- maste erkannas, inte med vidare sior framginp.
A k r i dar funnos ocksa de - och i betydligt stOrre rrisjoiitcl.
- som istallet gjorde allt f6r att rifva de fa, svaga brow, som annu finnas.
Och under det jag satt och ihorde alls desss olil;: ~ forsok formulerade sig en friga - sa sminingom allt t y ~ l - li-pre i mitt innersta: Kan det inte vara s i, att verklige~i tva o !ika slag af teologi, om jag sa far saga, kw.
vari navandiga?
En for de larda och en for de olarda?
Ingenting ar val mer iiidividuellt an en m5nniskas i-c.
1i.gion - lat vara att mariga millioner manniskor ha satu- ma religion, hvarenda li: G enskild individ bland dessn millioner omformar anda sin religion efter sitt eget hjiir tas innersta behof.
Ocli lika val som jag forstrir, att rlct for den skarpt kritiskt tsnkande vetenskapsmannen muste J uvel- Guld- &amp; Emaljarbeten i DAVID A N D E R S E N Q1 Camp.
i 4 HofJuvelerare.
Fredsgatan 4.
-.
- -.
- - -.
.
.
-- -.
- - * e * e * * * * * eee * * * * e * e * e * +e * * * * * eee * eee * e * e+ * ee * * e+ee * * eee++ * * * -----.
Aberopa alltid annonserna i Dagny f *
vara omlojligt att vanda och ga tillbaka de vagar, som hans omutligt logiska forsk~iingssinne redan hal: uiinonst- rat och komma tillbaka till deii naiva trosstandpunkt, dar han kanske en gang statt, lika sa visst kanner jag sym- pa4i for.
.den mer okonstlade och mindre invecklade olar- des krampaktiga forsok att halla fast vid den tro, han v i l l behalla och icke onskar se sondersmulad af en ve- tenskaplig kritik, som han sjalf icke forstar.
Denne sist- namnde kan ju aldrig lara sig forsta en vetenskapens bevisforing, som for honom ar okinda vagar, han kan- ner det enbart so111 grym smarta, da det som for honom ar och masfe vara orubbligast i lifvet: tron utan bevis - rubbas af frammande hiinder.
For vetenskapsmannen, som kanske under langa ars modosamt arbete andtligen hun- nit fram till det mal han foresatt sig: aft ur religionen iitmonstra allt som synes honom som ovasentliga och for den kritiske skadliga och ' farliga minniskopafund och af det som sedan Aterstar bygga ' upp en gudstro, som synes hon,om oandligt vardefullare och hallbarare - maste det val kannas soni en bjudande plikt att inte enbart behalla detta sitt arbetes resullat for sig sjalf utan ocksa ga ut och predika det for andra, som beh6fva det som han, men soni kanske inte forfoga ofver hans andliga ' resurser fo,r att helt pa egen hand kunna utfora samma arbete som han.
' Men - dar tillkommer detta fruktansvarda men - om Iiaii da bara inte pa sin vag patraffade sa manga, for hvilka hans arbete, trots alla hans arliga bemodanden, aldrig blir det uppbyggande han $syftade, utan inskranker sig till ett enbart trostlost riedrifvande.
Ty det kan ej hjalpas - f6r en mer ' osam- mansatt, natur ligger det sa fruklansvirdt nira till hands att som man sager " kasla ut barnet med.
badvattnet ".
Sag till, den enkle men trosslarke allmogemannen, att beratlelserqa om Kristi ofvernaturliga f~delse och under- verk ar manniskofantasiens utbroderingar af verkligheten,.
men att den historiske Kristus ar fullkomligt lika gudom- ligt stor utan det@, ' sa skall han antingen vagra att ' tro det - eller tvi.fla pa allt!
, Iians intelligens ar for litet sammansatt for att harvidlag, kunna skilja .pa agnar.
och Iivete och anda behalla tron p5 hvetet.
Allt e: ler inte:: 2s icke hvar bokstaf i den bibel han Ilittills andakis- fullt studerat Guds ord, s i vill han icke mer Iisa den eftersom hans kunskap inte for- som Guds ord heller slar till att visa honom Ii v a c1 s o m a r o c h Ii v a d s o m i c k e a r Guds ord.
.
Man maste komma ihag, att for den intlellektuellt lag- se staende liksom for barnet ar det oandiigt mycket lit- tare att lefva pa en sa mycket som mojligt konkret re- ligion: bada behofva en Gud,, soni man for sitt inre oga kan se personifierad - for ' all del garna som det vid .ett tillfalle under Orebr~motet sades - som en vord- nadsbjudande gammal man, en lokal himmel, dit man kan fa langta och d i r just alla de bekymmer, under hvil- ka man suckat under sitt jordelif i s o borta, och Kristi lekamliga ' uppstandelse liksom en gasanii f&amp;- att en le.
.
kamlig uppstandelse ocksa for rriiinniskorria ar mojlig trots allt man vet om den 1ekarnl: ga dodeii.
Till sist ar det vi1 a~ida intemin gudstro det kommer an pa utan hur jag f o r v e s k l i g a r den i lifvet.
Lat den ene tanka sig ett Guds - rike som forverkligas i inab- niskornas egna.
hjiirtan och ett himmelrike, som vi bli delaktiga af just da var egen ande formar hoja sig till- rackligt ur gruset, - och lat de11 andre som icke vill.
eller kan tanka sa abstrakt, tro pa en himmel, som man blott I a n g t a s t: ll har i lifvet och inte 11 a.
r forran efter doden och d5 som lon for detta jordelif.
Kunna de icke bada vara lika kristna och kan icke deras religion vara densamma fast de se den genom .sina olika andliga e o n?
Visa den olarde och den larde - ' - 0 samma blomma!
Bada kunna njuta dess skonhet i lika hog grad, fastaii den forste njvter af.
den blotit och bart som en b !omma utan att vela nagot mer om den, och den andre kanske .ocksa stracker ut sin hand efter den for art i den afven fa skada den uppenbarelse af ska- pelsens under, som hans botaniska kunskap gifvit .honom nyckeln till.
...
- Nog ar anda blomman densamma och sakert kunha bada akta de11 lika hogt.
Om nu denna min tanke.
i s riklig - vore da inte ett mote sadant som detta onodigt eller kanske rent onyttigt;?
,.
Nei.
- Det v a r .ett .markligt mote och helt sakert af mycket stor betydelse.
Olika askadningar bora dock b r y t a s h o t hvarandra, och de som aro.
satta till ledafe.
behofva ett tillfalle som detta att komma tillsammails och lasa kanna hvasanldra och hvarandras asikter.
Och helst ock&amp; - lira respekt for hvarandras asikter!
.
Vidare ar helt visst mycket behofligt just hvad m6tet satte upp.
som ett af sina allra viktigaste mal: att soka arbeta for storre frihet och friare liturgiska former inom kyrkan samt astadkommandet af andra och battre laro- bocker f&amp; religionsundervisningen.
Allt ar icke bra som det ar i-nom den svenska statskyrkan.
I darom .vitt- nar fol-st af allt tomheten i de allra flesta af vara .kyrkor och n~assutvandringen till andra religiosa samfunci el- ler till inga religiosa samfund alls.
Kyrkan maste.
goras fri i den meningen, att ingen som verkligen.
langtar efter en kyrka behofver stotas bort af nagon trangsynthet, - and- ligt lefvande i den meningen, att den verkligen v i l l; u&amp; fora nagot och k a n ge nutids~nanniskan.
frid i .hennes ofta splittrade och trotta ande, och stor i den meningen, att alla, alla kunna kanna sig rymmas, dar.
Det me- ste bli andligt lit och andlig rorelse - ' icke vanemassig- het, formvasen och blott sondagskristendorn.
,, -.
- - - - - - - - -.
_ .. - - - - - - - - - Da detta.
nummer af ~ a - utkommer ~ n sa ~ langt efter motet kan.
det ju, inte bli tal om a- nu soka gifva nagon detaljerad redogorelse ofver det, hvil- ket ju ocksa det begransade utrymmet omojliggor .- d i r ' hollos under de tre motesdagarna sakert inemot ett hiincl- ratal kortare eller langre anfol-anden, antingen, .i fo.1-m ?f foredrag, clisk~ussionsinledningar eller inlagg: De dagliga ticlningarna ha ju redan gifvit sadana refei ' at.
Men i - dejina tidnings spalter ' vill jag blott til !iLgg8, att -, som ju var att vanta - kvinnorna visat ett: myc- ket stort intresse for motet.
Af de till narmare 600 upp- gaeiide dellagarna voro minst 50 % kvinnor, och.
bland tal.arna marktes ocksa en hel ' del kvinnliga, hufvudsakli- gen liirasinnor - bl.
a. var forsta kvinnliga teol; ' kand., teol. och fil.
kand. En~iiia Fogelklou, som deltog sasom en af clisk~issionsinlecli.~~-1ia i fragan.
om religions~~ncler- visningen.
EIin Piiiman.
.
.
.
, ',.
.
.
.
Man.
tillerkiiiiiier vetenskapen.
en ouppliOclig .. ut- veckling och fullkoiiining,.
B&amp; i y n.
icke gora s3 afve11 med kyrkaiis liira och afven linina deii oppen for fullkorniiiiig?
.Det .synes mig.
s a.
Ilet synes mig, att statsreligioiieii bor vara l i 1 ~ 1, litet en stillastaende anstalt som iiAgon annan anstalt .iii .. o~ !i staten.
L a t vara, att den till .en tid .b@ stii .orubblig; for att ~ippfostra folket till.
ett Iiogre niedvetaiide ~iieii iiifiste den icke, 0111. allt fal- g; i la turlig ord- iiiiig, i tidens Iiingd uppfostra siii reformator?
.
.
.
.
.
.
.
Fredrika B e t n e r.
(nr bref till P.
J. Dijklin) .. H A S S E ' B A C ' E m I Plantage-Kaflebranneriet, 6 Zn ndrzirzg rekonzrnenderns som e f f de !ikci f esskli ffe.
.
.
@ I ' horvddsen och Anna Maria v. Uhden.
For Dagny af Maria Holmstrom.
D et har alltid sagts, att den kvinna, hvilkens namn star har ofvan, yarit som " en mork trad " infla- tad i den store danske konstnarens lif.
De flesta for- fattare, som yttrat nagon mening i denna sak, ha huf- vudsakligen hamtat sina uppgifter fran I.
M. Thieles vidlyftiga Thorvaldsen-biografi i fyra band, hvilken alltid ansetts tillforlitlig i detaljer, da Thiele, ehuru yngre, var samtidig och personlig van med den han .gjort till sin uppgift att skildra.
-.
- Emellertid har helt nyligen i Danmark framkom- mit en kritisk granskning af uppgifterna rorande Anna Maria v. Uhden och hennes forhallande till Thorvald- sen.
Pa grundval af denna af mag. Sig.
Muller ut- arbetade afhandling vill jag soka att ge en kortfattad teckning af de bagge hvar pa sitt satt sa intressanta personligheterna.
Men forst litet om Thorvaldsens barndom och ungdom.
- Thorvaldsens far, hviiken som yngling kom till Kopenhamn for att soka sitt uppehalle och som hade nagon fardighet i traskarning, tog detta till yrke, i det han blef bildskarare pa privata skeppsvarf.
Han gifte sig med en bondflicka fran Jylland, och i detta aktenskap foddes den 19 nov.
1770 den son, som skulle bli varldsberomd som konstnar och som i do- pet fick namnet Bertel - senare af honom sjalf for- andradt till Albert.
Modern var af ett blidt och vekt sinnelag men tung till lynnet och i allra hogsta grad oordentlig.
Hon var nastan likgiltig for allt utom for sin son, som var hennes allt.
Vantrefnaden i hemmet kom mannen atf soka sin gladje pa vardshusen, och detta ater gjorde att fattigdomen blef mera och mera tryckande for hvarje ar som gick.
Vid Thorvaldsens dod fanns bland hans efter- lamnade papper nhgra bref fran hans foraldrar, med rorande omsorg sammanbuntade och bevarade.
1 det- ta sammanhang torde inte vara ur vagen att beratta, att da han pa aldre dagar atervandt fran Rom och bosatt sig i Kopenhamn, sammantraffade han en dag med den skeppsbyggmastare, hos hvilken fadern ar- betat, och denne berattade pa Thorvaldsens begaran hur foraldrarna haft det de sista aren.
Han fick da veta, att faderns dryckenskap forsatt hemmet i det elandi- gaste tillstand.
Afven blef han ford omkring till de ruckel pa olika gator, dar foraldrarna bott, och ve- modigt utbrast han da: O sa tydligt mina barndoms: minnen nu trada fram for mig!
Darefter var han myc- ket nedslagen hela dagen.
Mot aftonen skulle han till taffeln hos Christian V I I I.
Som kammartjanaren fatt en vink fran hofvet om att klada Thorvaldsen sa fest- ligt som mojligt, iforde han honom franska akademi- ens galadrakt och satte pa hans brost sa manga ord- nar som det var mojligt att fA plats till.
Under detta tankte bade herre och tjanare pa forrniddagsturen i de smala granderna och pa lifvets omskiftningar.
.
-.
Nagon egentlig skolundervisning fick Thorvalclseii aldrig.
Modern laste med honom si godt hoii kuiide, och man tror att fadern lart honom att skrifva.
Vi- dare skrifkunnig blef han emellertid inte nagon g h g, och nigra egentliga kunskaper kom han aldrig i be- sittning af.
Han forstod endast sin konst.
Det berit- tas, att da Baggesen en gang hos baron Stampes p5 Nyso - det var .efter Thorvaldsens hemkomst - ville forklara for honom sin litterara fejd med Och- lenschlager, afbrots han gang pa gang med: " Ja, Baggesen, det tjanar ingenting till att du berattar det dar for mig, for jag begriper det inte 2iidH ".
Och da han for att utfora sina bibliska motiv studerade bibeln, men inte begrep meningen, kom han in till Stanipes informator, som var teol. kandidat, och sade: " Kom Pedersen, nu ar det nigot galet i bibelti igen!
' 9 - Under sina pojkar gick Bertel rundt i staden och salde tafvelramar och annat, som faderil skurit ut.
Vid 11 ars alder kom han emellertid i kotistakaclenii- ens ritskola, hvarifran han - 15-arig - flyttades till modellskolan.
Dar blef han " upptackt ".
Anledningen till att det gick sa IAngsamt for honom p2 akaderniw, var den, att fadern alltmera tog honom i arisprhk ffir sina egna arbeten, som voro ganska bristfiillip och dem sonen andrade och rattade och gaf den sista af- putsningen.
Aret efter sitt intrade pa modellskolarn fick Bertel sin forsta premie: den lilla silfvermedaljen.
Det in- traffade under hans konfirmationstid, och pristen blef sa imponerad af den utmarkelse, som kom kris nattvardsbarn till del, att han satte honom 6live~s2 bland lasbarnen och hadanefter kallade honcm " rnoz- sieur Thorvaldsen ".
Akademiens stora silfvermedalj tilldelades hoiiom vid 19 ars alder for en Amor utford i relief eftcr modefl.
Efter detta borjade han fa bestallningar.
Han gaf afven undervisniiig i teckning, bl.
a.
At Margrete He- ger (Kamma Rahbek), soni berattat, att d i hoin en gang sbkte sin larare i hans hem, hon rneste haria sig vag mellan obiiddade sangar och ofver sangkl2cicr, som lag p i golfvet.
Da 1791 akademiens elever skulle tafla om deii lilla guldmedaljen, var Thorvaldsen si missmodig ofver uppgiftens vansklighet - det var ett amne ur gamla testamentet - att han smog sig ner for cir baktrappa for att rymma faltet.
Han moite emellertid en af professorerna, som tvang honom att g i upp igen.
Han taflade da och - vann Ni1 fick han allt flera och allt storre bestallningar, fick framstiiende be- skyddare, som hjalpte honom ekonomiskt, si att han fick tillfalle att gora studier efter antiken, och cleswx.
- 321 D A G N Y studier gaf honom mod till att reda11 vid 23 ars alder tafla om aka.demiens stora guldmedalj.
Thorwaldsen fick medaljen, med hvilken foljde akademiens stora resestipendium.
Detta var emellertid redan dispone- radt for de narmaste tre aren, hvarfor han maste af- vakta sin tur.
I alla handelser hade han svart att an- nu lamna hemmet, ty dels behofde foraldrarna hans hjalp, dels ansago hans vanner, och det pa goda grun- der, att han behofde skaffa sig en del kunskaper och storre personlig utveckling, innan han gaf sig ut pa resor.
Andtligen 1796 erholl Thorvaldsen stipendiet jam- te kunglig tillatelse att medfolja fregatten " Thetis ", som skulle afga till Medelhafvet.
Modern var fortviflad ofver sonens afresa, isyn- nerhet som det att fara nied ett skepp for henne var liktydigt med en saker dod.
En van, som efter det att sonen sagdt farval i hemmet, besokte hans mor, fann henne i ett tillstand som gransade till vanvett.
Hon ropade gang pa gang att hennes son skulle om- komma pa det vilda hafvet och tog fram en gammal vast, som tillhort hennes Bertel, tryckte den till sitt brost och kysste den under strida tarar.
Fregattens resa blef langvarig, och Thorvaldsen fann det enformigt ombord.
Lera och gips fanns inte att tillga, och sprakstudier ville han inte befatta sig med, ehuru bade chefen och skeppsprasten tillbjod0 sig att undervisa honom i franska och italienska.
Han blef ansedd att vara en " lathund ", och kaptenen skref hem till sin hustru, att " han ids nog inte lamna fartyget, sa jag kommer troligen hem med honom igen.
Han endast sofver och fragar dessemellan hvad vi skola ha till middag.
Hur det skall ga med honom vete himlen, sa lat som han ar.
Men alla ombord halla af honom, emedan han ar sa godmodig9 '.
Efter en del afventyr kom sa Thorvaldsen till Rom den 8 mars 1797 - och han blef nu sa vaken och sa gripen af allt han sag, att han under hela sitt kommande lif raknade denna dag for sin fodelsedag.
Han stiftade ocksa i Rom bekantskap med tva framstaende danska man, som fingo stor betydelse for hans utveckling, namligen vetenskapsmannen G. Zoega och konstnaren J. Carstens.
Dessa oppnade dessutom ' sina hem for Thorvaldsen, och det var pa Zoegas landstalle i Genzano, som han for forsta gangen mot- .te Anna Maria v. Uhden.
- keologiska och konsthistoriska studier.
Han bodde i narheten af Zoegas, och i denna familj larde han att kanna Anna Maria Magnani.
Och sa hande det sig att v. Uhden, kort efter det han mottagit posten som preussisk minister vid pafvehofvet, gjorde den unga romarinnan till sin hustru.
Vigseln skedde den 6 mars 1795 i kyrkan S: t Andrea delle Fratte i via Condotti.
Barberaren Magnani och Zoega vor0 vitt- nen.
.
Anna Maria var nu 23 ar gammal och v. Uhden 32.
Den 24 dec.
samma ar fodde signora v. Uhden sin man en dotter, och den 1 jan.
1798 kom annu en dotter till varlden.
I.
I oktober 1797 gastade Thorvaldsen familjen Zoega under eil veckas tid, och det va.r da han for forsta gangen sag den kvinna, som tande hans stora lidelse.
Nasta var flyttade Thorwaldseii in i ett hus som lag midt emot det v. Uhden bebodde.
Denne flytta- de da med hustru och barn till en arinan gata, men fann det senare nodvandigt att lamna Rom och med.
sin familj taga bostad i Florens.
Man vet inte med sakerhet nar forhallandet mel- lan Thorvaldsen och Anna Maria tog sin borjan, men man har genom man talsforteckningar fatt klar- het i att v. Uhden 1799 hade en tysk husforestandar- inna och att hans hustru da bodde i en bildhuggare Feolis familj.
Brytningen ' mellan makarna har sale- des skett under loppet af 1798, sedan flyttningen till Florens visat sig vara utan gagn.
Tre ar senare uppgaf v. Uhden sin stallning i Rom och atervande med sina tva sma dottrar till Tyskla.nd.
Han dog 1835.
.Hos bildhuggare Feolis vistades Anna Maria tva ar, hvarefter hon flyttade tillsammans med den ena af broderna och sin syster.
Gemensam bostad med Thor- valdsen hade hon aldrig.
Ar 1813 fodde hon ho- nom en dotter, Elisa, som blef .legitimerad af fadern.
Dema dotter blef sedermera gift med .den danske of- verstelojtnanten kamniarherre J.
P. F. Paulsen och hade med honom en son, som fick namnet.
Albert efter sin beromde morfader.
Da Christian VIII.
en dag besokte Thorvaldsen i hans atelje i Kopenhamn, - som bekant atervande icke Thorvaldseil till Danmark forran pa sin alder- dom - var hans dotterson Albert Paulsen narvaran- de.
Det roade konungen att pa italienska samtala med Helt nara Zoegas hus bodde en fattig anka vid gossen, som gaf lifliga och frimodiga svar, och till namn Antonia Magnani.
Barnen voro vuxna, den ene sist klappade han honom pa kinden och sade: " Jag af sonerna var barberare till yrket och de bagge and- kunde onska mig ditt portratt, om din morfar vill ra stenhuggalbe.
Den aldsta af de bada dottrarna het- titfora det; du kan ju fraga honom ".
Gossen forsum- te Anna Maria, en vacker och yppig romarinna med made inte att genast framstalla fragan, och Thorvald- svarta, praktfulla ogon, hvilkas glans inte lar ha slock- sen tackade pa sin dotters vagnar, for " den gladje hans.
nat ens pa hennes alderdom.
Da Anna Maria var majestat med detta ville gora henne ".
Han modellera- omkring 20 ar gammal, togo Zoegas henne i sitt hus de ocksa gossen snart darefter.
Anna Maria Uhden, som hon sedermera kallade som kammarpiga.
Vid denna tid kom det preussiska geheimeradet sig, har af Thiele och andra framstallts som en ond- Wilhelm v. Uhden till Rom for att dar bedrifva ar- sint, simpel och obehaglig kvinna, som fangat den '.
.
unge, obefastade Thorvaldsen i sii-ia nat och sedan med ' lock och pock hallit honom kvar till hans dod, eller i alla fall tills han vande ater till sitt fadernes- land.
Det har sagts att hon rasade, da Thorvaldsen ville resa nagonstans, och att det inte sallan hande att han fick atskilligt husgerad i skallen, da hon vax i ' sitt varsta lynne.
Inte heller talde hon att han sokte fina och begafvade kvinnors sallskap.
Med ett ord: hon var honom en black om foten, och det var en- dast samvetsskal, som bjod honom att underhalla och inte helt ofvergifva henne.
Dessutom har man antagit henne vara sa okunnig, att hon hvarken kunde lasa eller skrifva.
Var da verkligen Torvaldsen ar 1797 en sa obe- fastad och oerfaren yngling, att han stod viljelos iii- for den forsta basta vackra kvinna, som mojligen ville fanga honom?
Sanningen ar, att da han och signora v. Uhdeii mottes, var han 27 ar gammal och han var vid sin afresa fran Kopenhamn forlofvad med en ung flicka, som han nu svek.
Anna Maria har visserligen varit en kvinna med et8 hett, sydlandskt temperament, men att afven Thorvaldsen hade hett biocl intygas af alla, som kant honom.
De vor0 allt- sa bagge unga, vachra och varmblodiga, han en ut- praglad nordisk typ, hon en praktig romersk.
Bagge blefvo genast vildsamt foralskade - men en blott for- alskelse skulle under sa vanskliga forhallaiiden som deras, sager mag.
Muller i sin afhandling, knappast bibehallit sig genom hela 40 ar.
Sant ar, att Anna Maria var svartsjuk och haftig, att hon var utan bildning och utan den ringaste for- staelse for Thorvaldsens konst.
Man torde darfor ej ha fatt nagra snillrikheter af henne nien kanske daremot da och da en tallrik i hufvudet - men den bestraff- niligen lar+ han mAnga ganger ha arligt fortjaiit, ty han gaf henne verkligen ofta adedning till svartsjuka och forsummade henne mycket.
Trofast ar hon eniel- leriid i sin karlek, och det ar en arlig klang i hen- nes ord,.
d i hon i sina bref, hvilka i afhandlingen citeras, kallar honom for " rnio caro marito9 ', min ka- re man, och sager, att skild fran honom kali hon in- te vara glad.
Som sin akta man har hon tvdligen betraktat hoiiom, rast hon aldrig fick bara hans be- romda namn.
De hade, som sagdt, aldrig gemeiisam bostad, inen Thorvaldsen intog ofta sina maltider hos heiiiie, och tillsarnma ' ns med aiidra vanner vor0 de ofta pa utflykter och promenader.
Och helt sakert v a r det honom ' en hvila att ga bort till henne, som alltid var honom hangifven, da han var uttrakad af motig- heter i sitt arbete eller af ' alla de fina damer som svar- made omkring i hans atelje, sade banala artigheter eller gjorde dumma frigor och anmarkningar.
Och man far val antaga, att hon inte alltid var i hetsigt lynne och att det ej var hennes dagliga vana att kasta en tallrik i hufvudet pa honom.
Thorvaldsen hade ju ocksa skal att tanka pa hvad Anna Maria for halis skull lamnat: en make af fram- skjuteii rang, tva snia dottrar och allt lifvets ofvcr- flod samt den stalhiing hon innehaft som geheinic- radiiinan v. Uhden.
Af de bref, som i magister Mul- lers afhandling citeras pa saval originalspriket -- ita- lienska - som i ofversattniilg till danska, far mall ve- ta, inte blott alt hon var shifkunnig men ocksa atl hon vid ett tillfalle da Thorvaldsen var p2 resa och inte p2 lange latit hora af sig ber honom betarika, att hon for hans skull lamnat n ~ a n och barn.
Hvacl hoii ytterligare forsakat namner hon daremot intet om.
Och att Anna Maria inte var " en dilig kvirina " i den bemarkelsen att hon hade.
karlekshaiidel med arid- ra man framhalles pa det bestamdaste af de kolisbia- rer, som vor0 samtidiga med Thorvalclsen i Roni och som godt kande henne, ty det lag aldrig n&amp;ot hemlighelsfullt ofver deras inbordes forhallande.
Hvarfor Thorvaldsen aldfig gifte sig, vare sig med Anna Maria Uhden eller med iiagori af cle kviiiiior som han tillfalligtvis var foralskad i, har haii sjalf giivit svar pa, da han en gang pa aldre dagar yttra- de: " Jag har alltid velat vara fri, darfor har jag ia- te heller gift mig. "
Hvad man ytterligare lyckats uppdaga om den kvin- na, som kom att spela en sa stor roll i deii store danske konstnarens lif, ar att hon dog deil 17 okt.
1846 hos sin dotter Elisa, som da var anka och h o satt i Roni.
Saledes ofverlefde hoii Thorvaldseia, son?
dog i Kopeiihamn deii 24 niars 1844.
Till Forlikningsbillens historia.
ruts alla dc glada iiirhoppriingar dc11 stora pr-ocoi- sioiieiis framgiiig den 18 juni vackte, niotsigs doric iiicd spand forvantaii Mr Asquiths svar p i dc ai D. Shacideton begarda ' .lattnaderna ".
Och da Mr Asquith svarade, att " regeringen f o r e p a r l a m e i i t s s e s s i o, n c li s s l i t t var beredd att ge tid till debatt och oin- rostiiing (d i v i s i o 11) for andra lasiiingrii af bilicrr, men att vidare lattliader icke kunde beredas tltidcr deriii: i session ", kande kvinnorna sig gifvelvis besvikria, odi det forkuiiiiades hogt och bredt att frigan fallit.
Regerin- gens svar innebar ju nastan rait afslag, criredan alidvi lasiiingen med dess teoretiska d iskussioii och 5tfo: jaiidc majoritet senast forekommit ar 1908.
Men premiarmiliistein gjorde ett tillagg till sitt svar.
Ilan sade darjamte att " Uiiderhuset, om det bestatitdt onskade det, borde ha tillfalle att effektivt Seliand !a Iic ' ri fr2gail. "
I dessa ord kuiide ett litet medgifvanide friii Mi As- qliiths sida ligga att ytterligare " lattnader " skullc kuriiia beredas om Underhtisets majoritet sa fordrade, och p i dessa ord - byggde kvinnorna och deras vanner sina St- garder.
Deras nariilaste mal var att fa en sa ' tidig dag bestamd till " andra lasningen, " att det icke skdle fore-
323 D A C N Y.
falla oresonligt - pa grund af parlamentssessionens kor- la tid - att begara ytterligare lattnader och sedan att vid denna andra ' lasning astadkomma en sa ofvervaldi- gande majoritet som mojligt.
Den antag.ligen viktigaste af de patryckningar som ut- ofvats ar ett.
memorial till Mr Asquith, undertecknadt af 196 parlamentsmedlemmar, so111 " bedja att f2 uttala ' sin onskan att lattnader ma beviljas Mr Shackletons bill.11 Det anses ocksa, att detta memorial mycket bidragit till Mr Asquiths svar, da han den 30 juni tillkamagaf, att " andra lasningen " skulle fa foretagas mandagen och tisdagen den 11 och 12 juli, darvid det tros att omrost- ' ning kommer att ske den 12, kl. ha !f elfva pA aftonen.
Mrs Fawcett pipekar hvilket oandligt framsteg saken gjort genom detta regeringens samtycke till debatten, " men ", tillagger hon, " vi.
maste anlita hvarje nerv och fiber for att gora denna ' debatt och omrostning till det de bora vara. "
N.
U. den stora gamla foreningen for- bereder en demonstration pa Trafalgar Square f ol r e an- dra liisningen, W. F. L. e11 liknande friluftsdemonstra- tion, medan W. S.
P.
U. som ar alldeles saker pa of- vervaldi.gande majoritet anordnar ett mote i Hyde Park den 23 juli, dar det skall talas fran 40 talarestolar.
Tid- riingar, proklamationer, bref och telegram sbndas till alla parlameliltsniedlenirnar, till vannerna for att traget upp- mana dem att infinna sig i Underhuset den 12 pa af- toneri, till mindre bestamda motstandare for att bedja dem att uteblifva fran sanimaritradet.
Ant.issulffragisternas stottepiiinar synas vara herrarna Asquith och Lloyd- George.
Bil !ens nasta stadium ar det s. k.
" koiiiiiiittestadiet ", darvid tillvagagaendet synes vara foljande.
En bill kali till detaljerna behandlas antingen af en " stor kommilte ", eller af hela Underhuset on~vaiidladt ti ' l koii~~iiil~e.
I det senare fallet ar billeris vidare ode aterigen beroende af regeringens medgifvande af tid, Iivaremot eii " stor kommitte " arbefas pa samiila gaiig som de vanliga sam- niantradena i Underliuset p8ga.
For kvinnorna ar det saledes synnerligen viktigt, att Forlikiiingsbillen gar iill en " stor ' komrniite ".
Forlikning$omrnitteii har tilikiiiiiagifvit sin afsikt alt fa billen hanvisad till) ' stor kornmi~t?
', och det framhal- les att regeringen icke bor kumia opponera sig haremot) emedan den for tre ar sedan satte sig emot forslaget att r 6 s t r a t t s b i. l l e r i c k e skulle bdiandlas af " stor koinrnitt6 " och darvid ~in~derstoddes i ' Underhuset af en majoritet af 207 roster mot 4.6.
Ja, " Billen maste g i igenom.
Deii maste ga igenom iiu ", ar det sai~iiallda ropet.
Parlarnenlssessioneii slutar den 26 juli, och det papekas att dessa 14 dagar, fran den- 12 till den 26, ar en tillrackligt lang tid till de a- terstaende stadierna, utan att dessa behofva forlaggas till h.ostsessionen i noveinbes.
Den 10. juli 1910.
I ELLEN WESTER.
- Notiser.
.. Rostrattskongressen i Stockholm.
.
Dagarna for The International Wonian Suffrage Al !iance ' s 6: te varldskon- gress, som pa L.
K.
P.
R: s inbjudan kommer att aga rum i Stockholm 191 1, aro nu bestamda till den 12-17 juni.
De svenska rostrattskvinnorna i London.
Till det stora demonstrabiolistaget i London den 18 juni hade af- ven inbjudan utfardats till frammande rostrattsf6reningar att sanda deltagare.
Maaga frammande nationer hade hor- sammat kallelsen.
Afven Sverige var dar representeradt; af en afdelning i London bosatta svenskor, de flesta gym-.
naster, som med vacker hallning och taktfasta steg val for- svarade siti plats under den blagula sidenfanan.
Flera buro nationaldrakter, hvilket naturligtvis i hog grad bi- drog att fasta iippmarksamheten p i " Sweden. ')
Foreningsmeddelanden.
.
Fran Kalmar F. K.
P.
R. har meddelats on1 dess ar- arbete under varen, att detta borjat med redogorelse for centralstyrelsernotet i Jonkoping, utsandande af ny rostr rattslitteratur och uppmaningar i tidningarna till kvinnor- na att sjalfdeklarera.
Tva offentliga moten ha varit an- ordnade, det ena ' med foredrag af d: r Garda Lidforss af Geijerstam om " Kvinnlig hygien " och ' det andra med foredrag af Fru Jenny Velander ' om " Kvinnans deltagan- i det sociala arbetet ".
Efter sistnamnda mote upplastes och antogs Stockholmsresolutionen ' med anledning af hr Linidhagens interpellation och beslois, att den skulle ob versandas till statsministern, hvilket afven verkstalldes.
Stadens landstingsmannakandidater och deras suppleanter lia skriftl.igen interpellerats.
Af de 10 moderata stallde sig 7 i princip va.lvilligt till kvi.nnornas.
rostratotsffAga, 2 gjorde ej 14got uttalande och 1 var emot.
Af 10 libera- 1.a forklarade sig 9 afgjordt fo ' r saken, l returnerade blan- ketten oskrifveii.
Socialdemokraterna svarade obetingadt ja, hanvisande till sitt partiprogram.
Landstingsmannavalet utfoll sa, att de moderata fingo 4 platser och de liberala och arbetarpartiet, som rostade ti.llsamrnaiis endast 1.
Intresset for valen har varit synnerligen lifligt.
De flesta af stadens rostberaltigade kvinnor torde ha afgifvit sina roster antingen personligen eller genom fullmakt.
Deras fullmakter roiite s !or efterfragan.
Insamling for kongressen pagar och flygblad spridas under sommarferierna.
pli laridsbygden.
.
, Skara F. K.
P.
R. holl den 20 maj mote, hvarvid foreningeli beslot, att ' med anledning af statsministerns svar a den Lindhagenska iriterpellationeri afsanda en pro- testresdutioii.
Stockholmsresolutionen antogs och ordfo- randen erholl uppdraget att arsanda densamma till statsmi- nistern.
Annonsera i- Dagny!
324 D A C N Y, ... Passionsspelen i Oberammergau, P assionsspeltaget fran Munchei~ rullar forbi Starn- bergersjon med dess blanande och snoiga a l p - kedja, och efter annu en timme ser man Oberammer- gau, dar det i aftonsolen ligger under Kofels morka topp med det gyllne korset, symboleii for.
den lilla hvita passionsbyn och dess losen: Christus vincit, Christus regnat, Christus imperat.
Jarnvagsperron- gen erbjuder en sardeles liflig an- blick,.
nar fram- lingsskarorna stromma ut) och bland dem trangas unga Oberammer- gaugossar i den vackra och male- riska bayerska na- tionaldrakten och stadsbud med langa lockar.
Alla, hyilkas roller i spelen krafva langt har, aro namligen pliktiga att under fem ar lata sitt h ar vaxa.
Vi fraga vart stadsbud.
" Ar ni ocksa med i spelen? "
" Ja. "
" Hvad da? "
" En tem- pelvakt. "
Redan klockan half sex foljande morgon ringa kyrkklockorna till den hogtidliga gudsijaiisten, som in- leder festdagen, och klockan atta dana tvenne kanon- skott, som forkunna att spelen skola taga sin bor- jan.
Den valdiga teatern ar fylld till sista plats, och ett sakta sorl stiger fran dessa femtusen manniskor, an- da tills orkestern borjar sin introduktioii och koren tagar in.
Den bestar af femtio man och kvinnor, och man kan inte annat an beundra deras adla h5llning, nar de ordnat sig i en lang rad med anforaren i midten.
De bara alla gyllne diadeiner, hvita fotsida drakter och ofver dein guldbroderade kappor, hvilka tillsammans bilda en underbart val vald fargsymfoni.
Koranforaren lyfter sin gyllne staf och framsager med klangfull rost prologen: - Wirf zum heiligen Stauiien dich niecler Von Gottes Fluch gebeugtes Geschlecht.
Friede dir!
aus Sions Gnade wieder!
Nicht ewig zurnet Er - -.
Koren faller in, ridan dras At sidan, och man ser en lefvande bild af Adams och Evas fordrifvande ur paradiset samt sedan af Korsets lof.
Sa tonar ett jubelbrus: " hell dig, hell dig, Davids son ", medan bade deii inre scenen, som visar Jeru- salems tempel, och den yitre, ofver hvilken solen ly- ser ned fran clen fria himlen, fyllas af manniskoska- ror, som " stro palmer och breda ut klader ".
Men Kristus vredgas ofver att de ha gjort hans Fadershus till en rofvarkula, och han valtar vaxlarnes bord och slar omkull dufvomaiiglarens bur, sa att dufvorna fladdra ut och satta sig pa alla utsprang.
Denna Mastarens heliga vrede blir, uppslaget till att folkets.
hyllning och jubel genom ofverstepraster- nas och de skriftlardes ingripande vindes i ett hat till doden, och sa framskrider clen for oss alla valkanda passionshistorien akt for akt, medan hvarje akt far sin forebild af tablaer ur gamla testamentet, hvilka be- ledsagas af korens sang.
Musiken ar forfattad af en vardshusagareson fran Oberammergau, Rochus Dedler; den ar inspirerad af de gamla tyska klassikerna men lyfter sig manga ganger till originell skonhet.
Krukomakaren Anton Lang nar val icke alltid i sin Kristustolkning sa hogt, att han verkligen griper, men i enskilda scener blir han dock djupt.
gripande.
Sa t. ex., nar han i Betanien tar afsked af sin moder for att borja sin via dolorosa, nar han grater ofver Jerusa- lem och kanske mest i nattvarden och fotatvagningen.
Nattvarden ar Lionardo da Vincis tafla forkroppsligad, och under den slumma scenen, nar Mastaren tvar de tolf larjungarnas fotter, ar det sa ljudlost tyst bland de tusentals askaclarne, att intet tvifvel rader om, att sinnena aro gripna.
Sa kommer angestnatten i Gethsemane, forraderiet, Kristus infor ofversteprasterna och Pontius Pilatus och dodsdomen, nar mannisko- massorna skria i sitt blinda hat: Korsfast, korsfast, komme hans blod ofver oss och vara barn.
.
Denna scen, nar mellan sex- och sjuhundra manniskor rora sig framfor of- verstath Allarens palats, verkar med hemsk och.
im- ponerande kraft.
Sedan ser man gisslandet) torne- kroningen, kors- FORRADERIET.
vandringen, nar '
Efter forestallningens slut stromma manniskoska- rorna ut igen, fyllande Oberammergaus idylliska ga- tor med ett kosmopolitiskt lif, och automobilerna susa i vag till de kringliggande byarna, som ahen har- bergera ett stort antal resande.
Men manga, som skola stanna kvar i Oberainmergau annu en natt, vandra upp till det stora nionumentala stencrucifixet, som pryder en af cle grona kullarna ofvanfor pas- sionsbyn.
.
Gustava den af lidande dignande Mastaren ater moter sin moder, Johannes och de gratande kvinnorna, nar Simon af Cyrene tar pa sig korset och Veronica aftorkar blod och svett fran Mastarens ansikte med sin svetteduk.
Sjalfva korsfastelsen ar fra.mstalld med stor rea- lism.
Handerna forefalla genomborrade, och nar den korsfaste ropat sitt: " det ar fullkomnadt ", och krigs- knekten stinger sin lans i hans sida, ser man hur blodet sprutar fram.
Detta kan ju latt forklaras (ge- nom en lancett fylld med farg), men verkan ar illu- sorisk och man hor undertryckta rop har och hvar bland.
askadarne.
Vid danet af jordbafningen och det intradande morkret fly manniskoskarorna forskrackta, men Jesu moder och hans vanner stanna kvar, och nu foljer nedtagandet fran korset, denna gripande scen som sa ofta har blifvit framstalld i konsten.
', O, min son ", siger Maria, " hur din kropp ar betackt af blodiga sar ". '
Litteratur.
K.
G. Ossian-Nilsson: S l a t t e n; En berattelse fran brytningstider.
Albert Bonnier, Stockholm.
I ett langre foretal soker.
" Slattens9 ' forfattare pa for- hand rentva sig fran den vantade beskyllningen att " Moder ", svarar Johannes, " ur dessa sar flyta han sedan " Barbarskogens " utgifvande i fjol skulle ha halsa och fralsning for hela varlden ".
Sedan folja uppstandelsen och Kristi - mote med " fullstandigt skiftat syn pa sociala forhallanden ".
" Bar- Maria Magdalena (Marie Mayr), nar hon djupt kandt barskogens " framsta syfte har sasom bekant ansetts vara sager sitt: Rabbuni, samt en tabla af himmelsfarden, att hoja ett den kulturalskande manniskans nod- och var- hvarvid det hela afslutas med korens segersang och ningsrop infor proletariatets sila och hansynslosa framfart.
9 ' Slatten ' ' daremot framhafver skarpt.
saval ofverklass,ens halleluja.
- narmast industrialismens - skuld gentemot de a ' rbetande Nu a r klockan G, och det ar ganska egenclomligt massorna, som ock den enbart boklarda manniskans ta- att tanka, att dessa manniskoskaror, af hvilka manga fatthet och okunnighet infor lehande lifvet.
kanske aldrig besoka eii kyrka eller .skulle ha talamod Utan tvifvel har ' forf.
all ' ratt att enligt egen onskan att lyssna till en half timmes predikan, har suttit fangs- f$ sina bagge arbeten ansed-da sasoni behandlande sam- lade i 8 timmar (med tva timmars middagsrast).
ma sak, sedd fran tvenne olika, men med hvarandra fullt Maria, Jesu moder, spelad af Ottilie Zwink, en forenliga synpunkter.
Den sociala fragan kan nog helt dotter till Judasframstallaren, Johan Zwink, ror sig enkelt aldrig!
ses rattvist, utan att man staller bada dessa vackert och vardigt, ehuru hon har ett allt for ungt synpunkter emot hvarann och later dem sa vidt mojligt ansikte for sin roll.
Judas daremot har ett sardeles uppvaga hvara~idra - hvarje forsok till ensidig losning kara.kteristiskt ansikte, och hans spel ar gripande i maste gifvetvis innebara en kortsynthet eller orattvisa - all sin sva.ghet och hemska fortviflan.
erfarenheten ger oss standigt nya bevis harpa.
Forf.
har Ypperliga aro Hannas och Kaifas i sina rika drak- ocksa fog for sin begaran ' att bli &gt; ' fritagen gentemot alla ter, samt Poi~tius Pilatus, (spelad af Oberamn~e~gaus fria uttolkare,, ' som i hans arbeten spara meningar, dem borgmastare), den forname och skepiiiske romaren han aldrig hyst, i hans persgnager modeller, dem han som genomskadar orsaker1 till ofversteprasternas ocha aldrig tankt sig - samt att bli trodd i sin forsakran att fariseernas hat.
Ypperlig den romerska ofveslagsen- afsikten med bada arbetena i framsta rummet varit l i t t e- het, hvarined han behandlar judarna liksom det satt r 2 r. hvarp-a han framkastar sitt allbekanta: hvad ar san- Det senare forefaller sa mycket mera trovardigt, som n ing?
forf.
i sin egenskap af ovanligt framstaende skildrare af Alla tablaerna ur gamla.
testamentet (som t. mhtiiskor, lalidskap, interiorer och stamiiiiigai otvetydigt ex. nar Moses som en forebild .till Messias forso- kant den boriie berattarens skapargliidje i sjalfva berit- ningsdod upphojer kopparormen i oknen) verka som tandet.
Denna sprudlande och obandiga skapargladje sy- forkroppsligande konstverk af stora mastare.
Och nes mig utgora saval hans framsta styrka som ock en man kan inte nog beundra alla dessa underbara drak- viss svaghet, ty bide " Barbarskogen " och " Slatten " skulle ter, uteslutande tillverkade i Oberammergau, eller de helt visst ha vunnit pa en betydlig reducering bade i bada man som iscensatt det hela, oberammergau- siclalitalet och i resonemangens mangd och lalngd.
Laser arne Ludvig Lang och Hans Mayr.
man nagon af dessa bocker i nianga repriser, kan det Sardeles vackert var clet, nar solskenet lyste fram ibland kannas som en anstrangning att borja igen, dar och skimrade i fargerna, liks on^, nar clet under kors- man.
slutat.
De mellan fyra- och femhundra sidorna och fastelsescenen plotsligt lade sig som en bred gloria .de langa styckena, (se t. ex p. p.
212-215 i " Slatten " dar ett stycke nastan upptar 3 sidor) lagga sig som en tyngd kring Johannes ungdomligt vackra hufvud. '
m '. '
.
326 D A G N Y ofver lasarens hjarna, och det lider val knappt nagot tvifvel att hvad som sages i boken skulle blifvit mycket battre sagdt, om utrymmet.
begransats med atminstone en tredjedel.
Sjalfva stoffet till berattelsen - en ung akademi- kers upplefvelser under en kort anstallning som larare vid samskolan i ett ovanligt okultiveradt skanskt bysamhalle - ar ganska tunnt sasom sadant.
Hvad som uppbar bo- ken och forsonar en med dess bredd ar, som sagdt, den praktiga, ' mangen gang masterliga skildringskonst, som trader oss till motes i dess typer och detaljer .. Val kan nian ej garna undga att tycka, att man kommit in i ett ovanligt depraveradt sallskap - en del bipersoner ocih de- ras kr ' ogatmosfar verka afgjordt kvaljande - men det skulle vara orattvist att forneka att dessa typer, sadana de aro, verka trostlost lefvande.
Ett stycke roman lindar sig som ett bjartrodt band in i denna sockengraa vaf- nad.
Den blir dock mahanda det minst lefvande af allt- sammans, ty hjaltinnan ar knappast - trots sin sensuali- tet - af kott och blod, utan ett slags huldrevasen, som plotsligt skymtar fram och ater forsvinner for att till sist tillika med hjalten dunsta bort i ett mystiskt dunkel.
Man har svart att tro pa denna flicka, halften poesi och half- tefi krass sinnlighet, med sina lonngangar och sin ridklar- borg och med den blandning af tattare- och adligt blod, som flyter i hennes adror.
Hvad naturskildringarna betraffar, aro manga af dem verkliga parlor, originella, malaiide, ofta rent af tjusande.
I den .sociala fragan synes mig boken knappast ge nagra nya .tankar.
Forfattaren ar val nappeligen fodd till sam- hillsreformator, men alldeles gifvet till diktare.
F: E. Lennart Nyblom.
H a n d b o k i akvarellmalning.
Wihlstrom 8 r Widstrands forlag, Stockholm.
En liteii bok, som .sakerligen blir mycket valkornnieii for alla de ungdomar.
- och aldre med for ofrigt - hvil- ka 1111 under sommarens vackra dagar kalina sig kalla- de till utofliing af akvarelirnalningeris svara och lockan- de konst - en.
bok, infor hvilken undertecknad med ve- mod minnes den) ' afhandling om bruket af vattenfarger " af en tysk vatteiifargsprofessor, hvilken.
missledde hennes egla stapplande steg inom denna konst, sa praktiskt klar och redig ar den och sa sympatiskt och forstandigt ka- rakteriserad af forfattaren, icke som en recept- eller liro- bok utan blott som en uppslagsdito for rent praktiska rad och aiivis~iingar, ty, soni han sager: " Ingen kan la- ra eli arinali att inAla. "
Deii tyska afhaiicilinge~i var iiam- Iigeii af en annan mening - jag minns att deii fornurn- stigt ordinerade t. ex. gummigutta och ultramarin till bak- grundstran och lika kategoriskt indiskt gult och srnaragd- gront till forgrundstraii, utan afseende pa .hvad sort de vor0 - ordi.nationer, af hvilka mina akvareller en lang tid madde 1nyck.d illa, for att icke tala om den forodan- de verkan som professorns passion for lampsvart till .all- ting hade pa dem.
For ett dylikt tyranni behofva icke herr Nybloms lai- jungar frukta, - han ordinerar icke nagra besitimda far- ger till nagonting utan beskrifver i stallet blott deras - egenskaper och verkningar, karakteriserallde dem traffaii- de och grundligt pa ett satt, hvaraf icke blott nyborjare utan afven litet langre ' komna kunna ha den ' allra storsta nytta.
A.
L..
E En kvinnlig samhiillsbyggare.
D et var en vardag ar 1908, som jag forsta gangen sag henne.
Virginas hufvudstad, Richmond,, - med sina tradskuggade gator och hvita villor, dar plan- tageagarens afkomlingar annu dvaljas i oberord fornamhet, lamnande hvardagens omsorg at den fran alla vrar .fram- myllrande svarta skara,,.
" som Gud skankt dem till tja- nare " - hade korats till motesplats for hvad Amerika a- ger bast af uppfostrarsnille, reformideer; af skapande hu- manitetskansla.
Guvernoren gaf lilottagning for stadens gaster, och det var i hans salongi diskreta halfljus, som min uppmarksamhet .fastes pa ett fint, brunhyadt flickan- sikte ' under tungt svart har och en fantastisk, bjartgul hufvudbonad.
Kanske var det Snarast den senare och f. o. hela uppenbarelsens exotiska originalitet) som till en borjan vackte nyfikeiiheten, ty knappast anade jag, att denna spada varelse, till vaxten ej storre an eit barn, redaii medhunnit ett verk och skapat sig ett iriflytande, som stallde henne i jamnhojd med de framsta i det so.
ciala arbetets varld.
Pa niin fraga, hvem och hvarifran, upplystes jag.
emellertid, att jag hade framfor mig den nya staten, O k l a h o- n~ a s popularaste.
och nyttigaste medborgare, miss Kate Barnard, den enda kvinna i For- enta staterna,.
som .inne- har en folkvald statsfunk- tionars hoga ambete - Iion ar iiirnligen i siii stat " Commission~r of Charities and Correc- tioh ".
Mon ar, omtala- KATE B A R N A R D.
des det vidare, " ansva- rig " for ej iniiidre an 14 paragrafer i Oklahomas nyaii- tagna kortstitution och hade under statens forsta parla- mentssession genomdrifvit lika mAnga sociala lagar.
An- nu atta lagforslag af heiines hand vantades blifva an- tagiia af det da sittande parlamentet.
.
Dessa kortfattade meddelanden vor0 mer an nog att egga till nya under- sokningar, nya fragor: Hvad ar Oklahoma och hvem ar denna mystiska flicka, denna meteor lika mycket, pa so- cialpolitikens som pa kvinnofrigorelsens firmament?
*.
8 * ',
Oklahoma ar den nordamerikanska unionens yngsta stat.
Intill 1907 var den blott territorium, d. v. s. sak- ' nade sjalfstyrelse och stod direkt under Riksregeringen i Washington.
Den utgores af ett ofantligt stycke land, som en dag skall kunna foda en.
mangfaldigt storre be- folkning an sin nuvarande halfannan miljon.
Belagen midt emellan godsagarridna sydstater och " den fria vil- da vastern ", var den lange, pa gru.nd af sin rika natur- tillgangar - .bl.
.a.
petroleumkallor och kolgrufvor - ett exploateringsfalt saval for nord- och sydstaternas finans- kungar som for afventyrslystna framlingar.
Arbetarfragan lostes.
genom den rikliga tillgangen pa negrer, indianer och mexikanare samt pa senare tid afven lagtstaende im- migranter, och den sociala 0,rdningeil lamnades At odets godtycke och de.
revolverbevapnade medborgarnas " com- mon ' sense ').
Sa smaningom tycks likval denna tillvaros t~ifvelaktiga .fordelar fallit allt farre i smaken, och - det var bade ambition och langtan efter lugnare forhallanden, som dikterade den anhallan om statsprivilegier, hvilken beviljades det gamla indian-.
och nybyggarelandet ar 1907.
Men med .privilegierna foljde kraivet att i bokstaflig be- markelse konstruera ett nytt samhalle och skapa alla de lagar och institutioner, som.
dartill hor.
Det ar i den vid ett dylikt statsbyggande oundvikliga kampen for folk- frihet och folkskydd, som Kate Barnard tagit och annu tar en sa afgorinde del.
..
Ingen i Oklahoma kallar henne annat an " Kate ".
Om en framling fragar en medborgare i hufvudstaderi Guthrie, hvar " miss Barnard ' s expedition " finnes, sa ser denne till en borjan hapet ovetande ut.
Men. '
efter ett ogonblick utropar han: " Ah ni inenar Kate! "
Och i tonfal !et ligger en blandning af vordnad och stolthet.
Ty Kate Bariiard ar for Oklahonla-bon hans nyfodda stats god ?angel.
Hon foddes i staten Nebraska for 28 Ar sedan af sydlaiidska foraldrar.
Modeni dog vid henlies fodelse, och den lilla flickans barndom bleE fattig och gladjelos.
Soni halfvuxen lamnades hor1 att pa egen ' hand skoia ' det " homestead " pa 160 acres, som fadern ofvertagit i ' Ok- lahoma, medan denne fortjanade sitt uppehalle i en riar.
belagen stad.
Hon tillbragte sedaii en tid i ett.
kloster, undervisade afven i en folkskola, nien da hennes fars ekonomiska villkor forbattrats, atervande hon till deniies hem i Oklahoma City.
Ej sallan delgaf hon - som han- gifveil katolik - siii ' bikthder den langtan hon ' narde att kunna tjana sitt land och sina inedrnani~skoi, iiieii mottes alllid af den valkanda formaniiigen, att ho11 hade sin plats och sin plikt i sin faders hem.
Det var pa varldsiitstall~~i~igeii i. St. Louis, dar hon forestod Oklahomas afdelning, som lieiines organisat.ioiis- formaga forst adrog sig uppiiiarksanihet.
Pa en erfaren landsmans rad satte hon vid hemkomsten i gang under- sokningar angaende de arbetslosas forhallanden, och hm- lies malande beskrifning darom i tidningarna resulterade i att pa en enda dag till hennes forfogande ofverlanlaia- des ej mindre an tiotusen kladesplagg forutom hogar af bohag!
Hon fann 400 ofvergifna barn boende i talt och uthus, hon kladde dem, kopte dem bocker och skickade dem till skolan!
Man utiiamiide henne nu till en slags verkskllande direkt&amp; i fatliparden och anslog till hennes.
forfogande 600 dollars i manaden i och .. for nodens afhjalpande.
Hennes tillvagagaende .harvid.
var i hog grad planmas- sigt.
Salunda organiserade hon .bl.
a. de .arbetslosa.
i .en fackforening, och blef, sedan a ~ h o n pa denna - vag- funnit anstallning for hundratals man,- en erkand faktor i arbe- tarrorelsen, hvilket bl.
a. tog sig utiryck i, att hon gafs sate i stadens)) arbetsrad " samt uts ' ags till delegerad i.
statens arbetarfederation.
Dessa framgangar gjorde inom kort Kate till en makt.
i Oklahonia City ' s, politiska lif.
Hon var den enda, som kunde fa " slummens " folk att rosta oberoende af kro- gen, ja, emot krogen.
Hvad detta betyder forstar blott den, som erfarit, hvilken fruktansvard roll krogen spclar vid valtillfallen i Amerika; det ar dar, som roster.
kapas och.
saljas) det ar med den till medium, sozn sluga poli- tiker drifva sitt folkfordarfvande, blott.
snikenhetens iii- tressen tjanande intrigspel.
" Halla, pojkar!
Hvart arn- na ni er? ".
brukade hon saga till en: grupp sluskigt kliid- da individer, som drefvos till.
valbyran af krogvarden.
Och medan denne stod .maktlos bredvid, paminte hon ' dem om,.
att hon sandt Johris lilla tos till skolan och skott Toms hustru, nar denna var illa daran ' af lung- inflammation, att hon varit behjalplig att, fa snygga kla- der at Jim och att hon skaffat, axbete at dem .alla - ja - var det ej hon, som fatt lonen for gatuarbeten h.ojd fran 11.25 doll.
till 2.25 doll .. per dag?
Och sa forkla- rade hon for " pojkarna ", att de maste rosta .. m o t den daliga borgmastarekandidaten och f.o r. den, som var bra, ty den senare var hennes van.
Och till krogvardens for- argelse foljde henne ' 9pojkarna ' 9 som lamm till valurnari.
Pa sa satt liar hon utsett, alla partiiiitriger till trots, tva pa hvarandra foljande borgmastare, alliid.
med stor.
majoritet.
.
Nar den lidpunkt kom, da Oklahornas alla resurser erfordrades for att hafda.
dess riitt till en plats i stats.
un.i,onen, da blef Kate mer an.
nhgonsin .den, p % hvil- kens allas ogon sporjande och forvantansfiill riktades, Det gallde i hvilket partis hander den unga staten ' med dess oofverska.dliga framtidsmojligheter skulle falla - an- tingen i det af nordstaternas kapit21 stodda, for Okla- homas traditioner och sjalfstandiga utveckliiig tamligen likgiltiga republikallska ' padiets, eller i det [or det in- fadda folkets onskniilgar mera gyliiisamt stamda demo- kratiska partiets.
Under dem dramatiska kampanj, som foregick antagandet af Oklahomas statskonstitution, blef Kate Barnarcl den popularaste talare11 pa demokraternas sida.
Hon gjorde b !ixtturneer fran territoriets ena grans till den andra, och ej sallan samlade ho11 4- i 5,000 ihorare pa siila moten.
Det pastas, att det blef e n van- lig fint for mindre begafvade politici att lata paskina att ocksa Kate skulle upptrada, och salunda hande det emellanat, att hon annonserades tala pa sam- tid pa p !atser hundratak mil aflagsna fran hvarandra.
Ett ogonvittne sager om henne: " Liten, smart och gra- cios, med svart har och gnistrande ogon och ett blixt- snabbt ordsvall, soni utgjorde referenternas fortviflan, ', '
D A G N Y malade hon bilder af forsummad och misshandlad barn- dom, af grufarbetares lidanden, berofvade lagens skydd, af foraldralosas ofvergifvenhet, af det odesdigra i att san- da minderariga forbrytare till hakten och gemensamhets- fangelser m. m., och hennes valtalighet grep och han- forde Ahorareskarorna.
Genom att masterligt fororda sa- dana sociala reformer, som borde ha ingatt i bada par- tiernas program, forde hon det demokratiska partiet till seger. "
Det motsatta partiets kandidater undveko visligen att tala pa samma plattform som Kate - blott en enda va- gade forsoket af " a joint debate ", och hela staten van- tade spandt p&amp; resultatet.
Motet holls i hjartat af kol- grufdistriktet infor en hop ungerska arbetare, som kunde forsta foga eller intet af nagondera talen.
Men Kate ha- de varit nere i grufvorna och hade sett till, att arbe- tarna kraf pa skyddslagstiftning blef intagen i konstitu- tionen, och de visste, att hon var deras van.
Darfor, nar hon slutat sitt anforande, ej allenast vagrade de alt lyssna till den andre talaren utan hotade att tillgripa hardhandskarna, om han ej ogonblickligen gaf sig astad.
Det stackars offret blef bokstafligen utskrattadt ur staten och fann, sags det, till slut en trostesyssla nagonstades i - Alaska.
Det var p i Kates ofvertygande uppmaning, som i det demokratiska konstitutionsforslaget upptogs krafvet pa o- bligatorisk skolundervisning samt forbud mot barnarbe- te, tva rimliga fordringar, kan det tyckas, men som emel- lertid ofriga Amerikas sydstater annu ej lyckats genom- drifva.
vidare begarde hon uppraitandet af ett s t a t s- d e p a r t e m e n t f o r f a t t i g v a r d.
Den kommitte, som ofvervagde fragan om det senare, forordade det i en rapport, hvarest talades om " hans eller hennes ambete ".
De delegerade forstodo vinken, antogo v i v a-v o c e for- slaget och skockade sig darpa omkring Kate for att lyck- onska henne som den nya statens forst utsedda departe- mentschefskandidat.
Nar valdagen sedan kom med sin glansande seger for det demokratiska partiet, valdes Kate till det ofvannamnda ambetet med en majoritet af 56,000 roster - 6,000 mer an nagon af hennes nyvalda tjanste- kamrater kunde skryta med.
Det ar en fix ide hos Kate, " att det basta ar ej godt nog for Oklahorna ".
Den erfarenhet, som andra stater under sina sociala reformexperiment vunnit, ma den stal- las till den nya statens forfogande.
Och om pa ett om- rade forsok annu icke gjorts, hvarfor skulle ej Oklahoma ga i spetsen!
Det ar darfor som hon fran Forenta sta- ternas alla horn kallat till Guthri de fornamsta socialre- formatoriska auktoriteter, for att de matte " on the spot " undervisa den nya sta: ens i sociologiska fragor annu en smula " grona " folkrepresentanter om sakraste sattet alt bygga ett starkt demokratiskt samhalle.
En antydan ma goras om den makt, som lagts i Kates hander.
Det tillkommer " The Commissioner of Charities and Correction " att utofva kontroll ofver a l l a saval offentliga som med privata medel underhallna an- stalter, hvilka falla inom sjuk-, fang- och fattigvardens ram.
Hon ar i sjalfva verket en statens inspektris ofver ' alla sadana anstalter, med befogenhet att, nar hon dartill finner anledning, foretaga undersokningar, anbefalla for- battringar samt stamma till ansvar.
Hon kan afven iitan medgifvande af en anstalts ofverordnade, anstalla enskildt forhor med dar intagna fangar, understodstagare etc, PA hennes godkannande beror, om anstalten skall f&amp; fort .. satta sin verksamhet eller ej.
Samma bestamningsratt 2- ger hon gentemot alla slag af filantropiska foreningar.
Slutligen ma namnas, att hon kan upptrada som for- myndare for alla a anstalter intagna foraldralosa barn.
Framfor mig ligger Kate Barnards forsta kalfiirsre- dogorelse.
Under en period af 6 manader har hon be- sokt 61 af statens 75 lan och foretagit 195 inspektioner, daraf 125 i egen person.
Fattigdom och brottslighct maste f o r e b y g g a s, detta ar hennes ledande prin- cip, darfor bora fangelser och hakten goras till de basta uppfostringsanstalter, darfor bora de varnlosa och vilse- ledda unga forsattas i sund och ren orngifning samt be- redas de vidstracktaste utvecklingsmojligheter.
Om Okla- homas " kloka och goda lagstiftare " pa dessa omriden horsamma hennes rad sager hon - d&amp; skall all pau- perism i staten inom kort forsvinna, och brottsligheteri nedbringas till ett minimum.
Betecknande ar ocksi, att hennes rapport angaende fattighus i den digra volymen upptager blott 10 rader!
Det omrade, som under Kates forsta ambetsar huf- vudsakligen lagt beslag pa hennes krafter, ar f a 11 g v a r- d e n s. Oklahomas hakten pa land och i stad farin hol: vara sannskyldiga plantskolor for fysisk och moralisk degeneration, hvarest unga och gamla, oskyldiga och for- hardade, tillbringade perioder, som p&amp; grund af ett brist- falligt rannsakningssystem ej sallan omfattade minader och ar.
Hon nojde sig emellertid ej med aitt ciclgifva sina upptackter till platsens myndigheter och mottaga de- ras lama loften om bot och battring, hennes metod var att sammankalla ett offentligt mote i den storsta lokal, eller i nodfall under bar himmel, och att dar i bjarta farger mala hvad hon sett.
Pa manga hall blef hennes tal den gnista, som upptande en kommunalt renlsande eld, och nya lans- och stadshakten aro numera byggda eller under byggnad ofver hela Oklahorna.
Men det var framfor allt afslojandet af en kvarlcfva af medeltida barbari, som kom Kates namn att pa ryktbar- hetens vingar flyga ofver riket.
Vid den tid, cia Okla- homa annu var ett oregleradt nybyggareomrade, hade man med Kansas ingitt kontrakt om att denna grannstat skulle taga hand om Oklahomas brottslingar.
Di och da hordes nog dunkla rykten om den behandling, som kom fangarna vid Lansing - sa hette Kansasfarigelset till del.
Men att gora undersokningar hann nian ej med, och s&amp; gingo ar efter ar.
Det var en augustidag 1908, som Kate Barnard an- kom till Lansing-fangelset.
Hon blandade sig I den ordinarie besokarstrommen och forevisades saledes till en borjan de delar af den stora anstalten, dit allmanheteris blickar tillatos tranga.
Forst darefter preseiiterade hon sig for direktionen och anholl a sitt ambetes vagnar att ffi.
gora narmare inspektion.
Den obehagliga ofverraskning - - q
. '
' hon orsakade var ofortydbar.
~irektoren bestred Okla- homas ratt att inspektera ett fangelse i Kansas, men gick slutligen motvilligt in pa att eskortera miss Barnard sa- som " en intresserad franili~ig ".
Denna svarade: " Jag har i uppdrag af en och en half miljon medborgare i Oklahoma att undersoka denna institution.
Antingen skall jag inspektera fangelset i egenskap af Oklahomasta- tens tjansteman, eller visar ni ut mig.
Jag kommer att gora min skyldighet, med mindre jag med vald afhalles darifran9 '.
Direktoren vidholl: " Jag har ratt att visa ut Er ", men forhindrade dock icke inspektionen.
Pa sa satt fick Kate inblick i sa godt som hvarjevra af fangelset, fran grufvorna, till hvilka fangarna uthyrdes- som arbetare, till de morka halor, dit tredskande inkas- tades och kedjades vid vaggen.
Hon sag afven den s. k.
" crib ", en trang lada med skruflock, hvari delinqven- ten inlades hardt bunden och lamnades manga timmar, en behandling, som ej sallan framkallat forlamning och kramp.
Trots befalets motstand tilltvingade hon sig sam- tal med fangarna och fick darunder antydningar om annu grymmare bestraffning, bl.
a.
" vatten-kuren ", hvar- under offrets ansikte bespolas med en slang, tills mun och lungor aro vattenfyllda och kvafning nara.
DeOkla- homa-bor, som for tillfallet funnos i fangelset, vor0 till antalet 562, daraf 13 kvinnor och 60 p.ersoner under 17 ar.
Fodan var ytterst klen; da Oklahoma erlade 40 cent per dag och fange till institutionen och den senare ut- hyrdes till arbete mot minst 50 cent om dagen, var det tydligt, att Kansasinstitutionen gjorde sig en ej ringa for- tjanst af de Oklahoma-bor, som pa grund af ett forald- radt kontrakt utan nagra skyddande villkor lamnades i dess vald.
I grufvorna skedde dessutom standiga olycks- handelser till foljd af att fangarna utan foregiende of- ning alades dryga arbetsmatt, hvilka, om de icke upp- fylldes, medforde nyssnamnda bestraffningar.
Knappt aterkommen till sin hemstat offentliggjorde Kate en skildring .af hvad.
hon funnit i Lansing-fangelset, hvilket betecknas sasom en " anarkismens plantskola, en hard for osedlighet, bedrageri och brolt ".
En storm blaste upp, Kansasstaten lat vacka atal mot miss Bar- ~iard, men efter langvariga rannsakningar och andlosa presskrifverier slutade det med en glansande triumf for den senare.
Riktigheten af Kates beskyllningar hade blif- vit mer an bevisade.
En omedelbar foljd haraf blef, att $635 Oklahoma-fangar, " sa fort som tagtrafiken tillat ", Ifordes fran Kansas till sin hemstat, hvarest de funnit im- proviserade forvaringsphikr, medan " penitentkries " af modernaste typ aro under uppforande.
I ett bref till mig skrifver en af Kates medarbetare om henne foljande: " Kan ni fatta denna brackliga kvin- nas energi och inflytande?
Hennes verksamhetsfalt ar nastan obegransadt.
Likval maste en viktig omstandig- het ej forglommas.
Detta ar ett nytt land, intill fiirra aret sa godt som fullstandigt utan alfa sociala institutio- ner.
Nagon maste oundvikligt taga initiativet, och miss Barnards verkligt stora fortjanst ar, att hon formatt kal- la till sitt bistand nationens basta och skickligaste man .och kvinnor vid utformandet af vara lagar.
Tack vare henne skall Oklahoma utan kostbara experiment erhalla de utmarktaste institutioner ".
* * * Politikerna ila ut och in i kapitoliebyggnaden i Guth- rie, de gora sin uppvaktning hos guvernoren, hos tal- mannen, hos senatorerna.
Men de bega ett misstag om de forsumma att ocksa skaka hand med Kaie, ifall de onska befordra nagon viktig fraga.
Genom h,ennes lilla expedition i ofversta vaningen gar ocksa dag- lang en standig striim af besokare, folk, som hon traffat under sina kampanjer landet rundt och som nu soka hennes rad och bistand - farmare, handelsman, " klubbkvinnor ", praster, larare.
An kommer en delegation af.
grufarbe.
tare, som onska studera den nya gruflagen och forsakra sig om att grufinspektoren ar palillig.
An ar det en de- putation af tvatterskor, som klaga ofver for lang arbets- dag, o. s. v. - " alla fatliga och olycktiga, hvita, svarta, roda, se i henne sitt hopp och sin tillflykt ".
Och Kate skickar dem till deras respektive parlamenlsledamoter for att de ocksa infor dessa ma framlagga sin nod och sina onskningar.
Hon kanner hvarje fint i det invecklade politiska spelet, och hon staller sin kunskap.
till sina mindre bevandrade medmanniskors tjanst.
Oklahoma ' ar en af de punkter ' pa jordklotet, som varldshistorien icke kanner, en ' liten flack, dar: &amp; n ny tids.
manniskor pa nagra ar fran grunden bygga upp e: t mo- dernt samhalle - en foreteelse m. a. o., som tusenari- ga staters afkomlingar knappast forma fatta, om de ens idas vanda blicken darat.
Likval finnas ' de, &amp; m i den unga staten vanta en panyttfodelse for den af oblida for-.
hallanden illa tilltygade amerikanska folkfriheten.
Redan ha enstaka sociala principer sipprat ut ofver dess gran- ser ' och vunnit burskap i andra stater.
Att det ar en kvinna, som i detta historieskapande lilla land sitter ' i inflytandets hogsate, vacker kanske for- undran, om ej misstro, hos oss.
Men i Amerika hor en karriar som Kate Barnards ej helt och hallet till un- dantagen.
Hvem vet i hvilken grad republikens styrka och framgang beror just pa den egenskap, som ar mer amerikansk an nagon annan - formagan att upptacka och begagna den individuella begtafningen,, denna m&amp; komma till synes hos man eller kvinna, hos hog eller lag.
I hvarje fall moter man i intet annat land dessa konungar och drottningar inom den samhallsnyttiga hand- lingetis rike, hvilka, hyllade af ett helt folk, med eller utan officiellt mandat, blott pa grund af sin personlig- het utofva en nastan diktatorisk myndighet .. (Ur Social Tidskrift.)
C.
S. von Koch. '
I n s h d litteratur.
E. V.- Hellstroms Forlagsexpedition, Stockholm: Kristens och Kristinnas resa.
Af Johtz Bunyan.
Ofvers.
fran original- spraket af J.
S. Kommanditbolaget Chelius 8r C: o, Stockholm: Frilufts- och - idrottslif for alla.
Sommarboken.
En vigledning for ung och gammal.
Med bitrade af fackman, utgifven af Gustaf Stjertzstrom.
,
I Fragor och svar.
I I I Sex praktiga afventyrsb6cker for barn och ungdom, Berattelse for barn och iingdom.
Tsarens kurir.
, tt efter .iules, me af, fred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- - tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af nugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla hurii manga ex. som helst.
Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
" m q: i l Skall man alltid prenumerera A dessa stallen?
Ja, .ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man allhd gora det.
Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Hvad kostar Dagny i posfanstalter och boklddor?
Dagnys.
postprenunierations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Den hemlighetsfulla on.
Berattelse for barn och efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstram.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
I l Hvilka villkor e r h h prenumerantsamlare B Dagny P Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumeratit.
Hjalten bland hjaltar;: $; M;: Charles G. Gordons Iif och stordad.
ise Ganner.
304 sidor.
33 illustrationer af Edv.
Berggren.
~artonnekad.
- pris 75 ore. -- ' Huru skall man farfara f6r denna provis / ons er- hdllande?
.
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga pa ett af foljande satt: 1) Antingen: insandandet af prenunierationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller nian det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren .har da att oriibesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Elkr: Man prenumererar a narmaste postkontor (e / ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
betning- eft&amp; Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
516 sidor, 30 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran eno om I Folkskolans Barntidnings Fiirlag, Stockholm.
(stina Quint.)
Folkskolans Barn tidning utgifven o h redkerad af STINA ~ N ut- T immer 1910 i sin nittonde argang.
Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 36 ckor under &amp; et.
Basta och Iampl&amp;aste I&amp;nUlg f&amp; barn 4 f alla: mhalkklasse~ ..
Prenumerera t?
namaste poshkonior.
Pris for dt ltar &amp; nor 1: 65, hav8 dr 90 ~ r e.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Msa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
I I Alla skrifrelser &amp; ande II II expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
\ KEL Iararinna (elementarb.)
on- ir fr511 l sept.
plats i fam. (Iielsi kyr) klig, musik.)
att hjalpa till med hll!
; liga goromal eller som sallskap RARINNA, genomgatt Iarover ' k, for aldre personer.
Tacksam for seminarium, undervisningsvar i sva ir till " Ej ", Mansarp p. r. skolamnen tyska (ej musik), sok er, plats for Iasaret.
Villig delta1 za se minariebifda d LSra rinna med husliga bestyr, enkel, bariika ir.
SO1 n 15 man.
vistats i Tyskland, Goda betyg.
Vid.
Nya Inack.-Byra fiei - arig tiiidervisiii~igsva~ia, onskat Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
ts helst i skola.
Svar: " Saniskole- lari arinna ", Allni.
Tidningskontorel istaf Adolfs torg Stockholm.
I godt lieni p i landet sokes pla ts (S.
T.
A.
25040.)
for Iasaret af Iararinna undervi S- ningsvan i skolamnen, sprak, ni1 11- NDERVISNINOSVAN, tnusika- sik.
Goda betyg.
Svar " T3laniod " t lisk Iararinna soker plats for Sv.
Telegrambyran, Stockholm.
lasi aret.
Goda betyg.
Svar " Barns- var il1, Sv.
Telegrambyran, Sthlm.
UNG flicka som genomgatt 8-1 [l.
24- ARE bildad, barnkar flicka, som Iaroverk soker anstallning som Ii a- iomgatt Barnavard, soker plats.
rarinna for mindre barn i god f a- ger Go ida bet.
Villig Iijalpa till med milj. Svar till " A.
G.
N.
", Nor ' r- stat ining.
Svar till " Barnkar ", Lang- koping p. r. ang ren, Lanna.
LA DagnyjOr Itnlfva priset eller 7x12 ore pr mm.)
Skicklig, undervisningsvan lararinna med utmarkta betyg och referenser soker till hosten plats i fatii., garna dar tillfalle gifves deltaga i hus- hallet.
Svar markt " H ", Jimtlands Tidning, Odersuiid.
LARARINNA, genomgatt Iaroverk, sniaskoleseminarium, undervis- ningsvan i skolaninen, sprak, mu- sik, soker plats for Iasaret.
Goda betyg.
Barnkar och enkel.
Vid.
Nya inack.-Byran, Brunke-bergsg.
3 B, Stockholm,.
onskar till U NG hosten realstudentska plats i familj att un- dervisa miiidre barn i vanliga skol- ininen, engelska ocli tyska.
S.var kil1 " Undevisningsvan ", Hiiltsfred, p. r.
- - u - - N tjugoarig bildad flicka, van Ung flicka, vid sjukvard onskar komnia i som med goda betyg genomga .tt eft godt hem for att under ord- nin gsfull husn~oders ledning del- attaklassigt Iaroverk soker plats soi tag, a i alla inom ett hen1 forefal- U guvernant: Prima ref. finnas.
Sv; lani de goromal.
Svar till " K.
R.
", Ek:; io Tidningens kontor.
till " Lisau, Kristinehamn p. r.
El I Ung flicka, soni genomgatt &amp; klrissigt eleriien - tarlaroverk med iitmiirkta afg3ngs- betyg, ocli lika goda wk.
siiker pJats till hosten som gwcrnrint, Ar kompetent att undervisa till kti.
klass.
Svar afvaktas till E. FZretii- berg, Mariestad.
En Smaskol lararinna, som ar villig deltaga i husliga go- romal onskar under sommaren plats i familj.
Svar niiirkt ~Larr ?rinriall, Cirapes Bokhandel, Mora.
Ung flicka, som genomgatt 8-kl. Iarovcrk r~rcd skolkokskurs onskar medfolja frr- milj till badort som sallskap och hjalp i liiishiillet.
I ' atniljcniedlem.
Svar till ~~Rlekingeflickn~, Karlsliro- na D. r. Emr balfte flicka onskar till hosten plats att gifriiti tillhanda.
Ar kunnig i; illa inoiri ett hiis forefallande goroniiil.
t far afven bitrarit i postgoroiiral och i B ar forestit t vaxelstntio~i.
Tack-; am for svar under adress W; lrll, Slussen p. r.
- - - p - - -.
- - - -
D A C N Y Sysselsattning inom faiij.
- ell .. att som hjalp med- folja a resor under aug.
inanad onskas af bildad, sprakkunnig, niu- sikalisk flicka.
Svar " Fritt vivre ", p. r. Varberg.
Plats som Iibra- rinna sokes af 19 ars flicka, genomgatt Normalskolan.
seminariuni, under- visningsvan i skolamnen, sprak, mu- sik.
Halst ej alltfor langt bort ' fraii Stockholm.
Goda betyg.
Vid.
Nya Inack.
Byran, Brunkebergsg.
3 B.
Ung flicka med goda betyg fran laroverk, smaskolelararinneseminariiim sanit fran.foregaende platser soker plats som Iararinna i skola eller familj for komniande lasar.
Svar till ilMaria T.
(#, p. r. Katrineholm.
Elementarbildad 20- iiring onskar plats pa egendom, for att hjalpa till med kontorsgoromal (3 i f s kontorsvana), barnens 1.axlas- ning,.
kladsomnad m. m.
Svar emotses.
tacksamt till " Arbetsani, hosten 1910 ".
Kalmar p. r.
Fotografer!
Ett kvinnligt bitrade, kunnig i allt inom fotografien, onskar plats snarast mojligt.
Svar till " Palitlig ", Kungsbacka p. r., Ung, musikalisk flicka soker anstallning ofver somniaren, mot fritt vivre, hiilst i familj pa landet att undervisa i piano eller ackoriipanjera violinist.
Villig hjalpa till nied lattare husliga sysslor.
Svar till " Musik ", Halmstad p. r.
18-hrig fllicka soni genotiigatt e11 hushal !sl~iirc i pr.
skola och dai-jiimte tagit real- skoleexamen, onskar plats Iialst a storre egendom p$ landet, som hjalp i hushall.
Ar afven villig undervisa mindre barii.
Svar under adress " Godt beiiiotande ", Hvet- landa p. r., Examinerad sjuk- - skoterska.
soker plats som vardiqna i bildadt religiost lieni dar husmoder saknas.
Svar till " Prastdotter 30 ar ", under adress S. Gulnaelii Arinonsbyra, Stockholn~, f. v. b. Battre, musikalisk flicka, ar andra lararinnebefattningen le- dig .. att tilltrada vid.
hostterminens borjan den 1: sta sept.
1910.
Undervisningen omfattar de fyra forsta klassernas kurs vid realsko- lan.
Sarskildt onskas formiga att handleda nyborjare i engelska spraket.
Lonen utgor 700 kronor pr ar saiiit mobleradt rum, ljus o. ved.
Ansokningar torde fore 15: de aug.
insandas markta Sainskolans Fore- standare, Grangesberg.
som geiiomgatt handelsskola, on- skar plats nu eller till hosten som kassorska eller bitrade i affar.
Ar afven villig antaga plats i fa- Vikariat.
niilj dar tillfalle till kontorsgoro- mal finnes.
vid Falkenbergs elementarskola Svar emotses tacksamt fore den ar for nasta lasar plats ledig for 15 juli till " 25 ar ", Annonskonto- examinerad Iararin ila med undervis- ret Svea, Norrkoping.
ningsskyldighet hufvudsakligen in- om de forberedande klasserna och i kristendom och teckning Ung, bildad flicka dessiitoni i lagre elenientarklasser.
Lon 1,000 af god, familj onskar till hosten plats kr.
Den, som undervisat forut, i liten familj for att som ensam- ager foretrade.
Ansokningshand- jungfru eller tillsammans med hus- lingar torde fore d.
1 aug.
insan- moder eller bildad kali@ utfora das till forestandarinnan for Fal- ett hems alla gorcynal utom skur- ken bergs eleinentarskola, adress ning och tvatt.
Ar fullt kunnig i Karrgard, Uddevalla.
och mycket intresserad af niatlag- ning.
Husmoder och skolkokslara- Svar till " Mbt ", Svenska Tele- rinna grambyrans Aniioiisafdelning Go- sokes till Hamnienshogs folkhog- teborg.
skola i.
S h e.
Tjanstgoring 9-10 SKOLHUSHALL att foresta on- nian.
daraf 317. man.
som hufvud- skas af medelalders ankefru.
Iararinna i Husmoderskolan, f. o. Lasning nied barnens laxor om sa som hiismoder for elevhushallet.
onskas.
Vidare genom fru L. Holni- Ko~iipetens: afgangsbetyg fran Fack- skolan i ' Uppsala, Atheneum eller .berg, Malargatan 5, Sodertalje.
darmed jamforlig utbildning; helst nagon praktik.
Lon: 500-800 kr., beroende pa konipetens, allting fritt (2 ram).
Ansokan (med foto- af god faniilj soker plats hos aldre grafi) sandes, stalld till styrelsen, t. ensam daiii eller i familj som hjalp Rektor B~sson, Hammenhog: och sallskap.
Ar kunnig i klades- och liniiesomnad.
Svar till T a - Svensk familj, iniljemedlem ", Sv.
Dagbladets All- bosatt i Norge, 1 tiin.
jarnvagsresa ~ ~ n ~ k ~ Stockholm l l t ~ r, f. v. b..
frin Kristiaiiia, onskar - en snall, miisikalisk, barnkar och ' undervis- ningsvan Iararinna for I l-irig dot- ter i 2: dra klassen.
Ingen bor an- niala sig som icke ar van vid eller trifs pa landet.
Svar med fotografi och Ionean- sprak till Disponent C. Gislo \ v, Heggedal, Norge.
Ung flicka LEDIGA PLATSER.
Vid Samskolan i finnes plats for larariiina iiistun- daiide hosttermiii rned borjan 1 september, med hufvudsaklig un- dervisning ' i tyska och naturkunnig- het.
Hogre konipetens.
Ansok- ningen jiimte betyg insandas till Styrelsen innan den 25 jiili.
Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Forbundets byri oppen 11-4.
Allni.
te].
48 16. f red rika-f rem er-f or bundet-s Sjukskoterskebyra: Tnnndg.
25.
Rikstel.
68 98.
Vid Grangesbergs s.amskola U N G DAM fullt kor&amp;petkht.
pa A h.
tel. 82 11. skrifniaskin och i svensk d e - riografi med goda skrift-kuiiskap~r i tyska och event.
franska samt nied kannedom oiii ' engelska far verkl.
framtidsplats Iios- ingenjors- firma i Stockholni, 1 sept.
eller tidigare.
Nagon kuikkap i bok- foring onskvard.
Ansvg-skansla nodvandig.
Svar rned.
: fullst.
upp]., Ionepretent.
och ref. till " Speed ", under adr.
S. Gumaelii.
Annons- byra, ' Stockholni, f: v. b. kunnig i bokforing; korrespondens och kassas skotande samt afven villig deltaga i hi~shallsgororn~l, erhaller.
plats a landet .den.
1 sept.
Musikalisk och hein !nastadd i tyska spraket har foretrade.
Blir ansedd som faniiIjeniedlem.
Svar med be- tygsafskrifter och foto.
till " Export ", Nordiska Annonsbjkan, Goteborg, f. v. b.
Till karleksfulla medmanniskor stalles harmed en ivadjan om hjalp at en gammal, opeipionerad Iara- rinna, som genoni sjukdom rakat i stor nod.
Finnes det nagon, som vill opp- na sitt hem for denensamma gam- la.
och bereda - henne magori tids somniarhvila och vederkvickelse?
Eller vill nagon: med penniniebi- drag forhjalpa henne till enil tids vistelse pa landet?
.
.
Tink pa den gamla och hjalp henne?
Narmare upplysningar laiiinas af underteckna&amp; soiiii afveii redovisar for inkomna medel.
M. Brinck, Ev. Fosterlands-Stiftelsens - exped., Stockliolni 3.
Obs!
Lista finnes utlagd i Ev. Foster1.-Stift.
Bokhi, Mastersamuelsg.
42 sanit i froken Bjorklunds bokh., Malmskilnadsg.
46 I - arbetsomraden, Utbildningskurser m. m.
Muntliga ' och skriftliga Lediga tjanster.
upplysningar genom.
Tvanne ofverskolersketjanster for skolade skoterskor med eleinentar- bildning blifva till den 1 aug.
le- diga vid Kristiiieliamns hospital.
Lo- ner 500 kr.
och vanliga natiira- forinhier.
Of verlakaretz.
Forbundets Byra, 54 Drottninoaatan.
- ANSPRAKSLOS, frisk och hur- tig flicka, kunnig i matlagning, somnad och husliga sysslor, far plats i godt hem.
Foto.
ref. och Ionepret.
till Karlslunds gard, ~orsnas .. - P - - -- Obs!
De billiga priserna.
Till 42 ore pr meter saljes ett parti extra prima Cotigressgardiiier i olika farger, 100 cni breda, vari- liga Allni ogegardiner fran 30 ore pr mtr, Bomullstyger fran 29 ore metern, m. in.
Slumplagret .51, II.
Stockholin MASTERSAMUELSGATAN Sprid Vechotidningen D A GNY! '
' '.
Deposition &amp; Sparkassa Brannskador.
Fackskolan for huslig Sasom smiirtstillande och forde.
ekonomi i Upsala.
lande ar Saliibrin ett lika fortraff.
ligt medel A brannskador, son Lararinnekurs i matlagning och handarbete borjar 1 s c ~ Anmalan gores fore l juli.
ii andra skador, om Saliibrine, Lirarinnekurs i matlagning och landthushdll, riy im-s ni anvandes enligt bruksanvisning ocf 2 term.
i Fackskolan och 2 term.
a skolans landtgzrd, borjnr d af lamplig utspadning.
12 sept.
Anmalan fore 15 juli.
Partilager hos Husmoderskurs med undervisning i matlagtiing, s6liinatI och Iiilr lara och narmast afsedd for flickor med hogre skolbildning, biir: G E I d E q &amp; Cm, den 1 sept.
Anmalan gores halst fore 1 aug.
S t o c k h o l m.
Arsenalsgatan 9.
Specialkurs (hiigre liusrnoderkurs) i finare matlagnitig, klidsiiiiiii och barnavard borjar den 22 aug.
Anmalan halst fore 1 aug.
Sodermalmstorg 8, Bomullskladningar i afpassade bitar t met., akta farg, vackra monster, erhl1le; til Praktisk Yrkeskurs for utbildnitig af kokerskor och Iiushlillri~sk STOCKHOLM.
2,85 st., d: o prima kvalite, nya, clcgant; borjar 22 aug.
Anmalan fore l aug.
Anmalan till den L&amp; Aktiekapital 3,000,000 kr.
monster, som vanligtvis kosta 50 A 55 Orc rrirnekrtrs (endast for skolkok), som borjar i jaii.
191 l ins3ni met., till 3.20 st. Fraktfritt Ofver hela lan.
det vid kop af 10 st. Tillskrif Otto Oskar.
fore 1 nov.
Tryckt program pa begaran gratis och franko.
Pi son, G: la Kungsholmsbrogatan 23 A, Stock.
gram 16 galler.
holm.
Inspektor: Professor O. iiamtnarsten.
Forestandarinna: Froken Ida Norrby.
.
Kvinnliga Juridiska B y r h, Vallingatan 12.
KOPMANNABANKEN, ontorstid kl. ' /, lo -- 4.
Utfor alla juridiska uppdrag.
A.
T.
153 36 Wirens ofverfeta LANOLIN TV^, fina varldens favorit tval.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Husmoderskolscri i 300-400 elever irligen.
15-20 akademiskt och praktiskt bil- dade larare.
Begar vHrt 4Cksid.
Vackert bomullstyg 1 kladn ingar.
Extra modernt, att och hvitrandigt, finfin kva- e med tvinnad varp.
Saljes i af- .isade stycken om S m. till ett is af 5: 12 2l /, m. vackert hvitt bluslifstyg, is 1: 72.
Sandes frnktfritt fran ~.angafvan Vasagatan i 5-1 7.
Stockholm.
ivin Bergs Forgylleriaffar - Etablerad lS91 - rekommenderas vordsam t. OBS.
!
Gamla mobler renoveras h forgyllas.
45 Nybrogatan 45.
Lyceum for f l i c k o r Kommendorsg.
13, Stockholm, mottar larjungar fran nyborjare (afven gossar) till sidana, som fod- redas till studentexamen.
- Dimissionsratt.
-- Normalskolekonipete fr. 8 kl. - Hemarbetet modereradt.
- Intrades- och flyttningsprii Fr. d.
2 sept.
kl. 10 f. m.
-- Undervisn.
borjar 6 sept.
kl. 10 (dr t lagsta smilskoleklass.
15 sept.
kl. 10).
- Upplysr .. o. rtmimiiliiiriglir o. m. d.
22 aug.
dagl.
11-12 f. m. i skollokalen.
Obs.
!
N y tidsenlig lokal, n y viirmeledningl Anna Uggla.
Herman Levin.
Karlstad borjar sin sjunde termin d.
24 aug, 1910.
Kurser omf.
l &amp; r, 1 termin e l h 6 veckor.
Special-karser.
Prospekt p i begaran.
NANCY ENWALL Forestiiidarinna Parfymer.
1 TILL SVERIGES KVINNOR.
DRICKER NI KAFFE?
onodig fraga menar Ni.
Da en annan fraga.
Driclwr Ni Karlbergs Specialblandning i 1,60 pr kg?
I annat fal1 biir Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty p2 samma &amp; ng det ar billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet Gndes till landsorten mot efterkraf eller postfikskott.
Eli K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Iduagatan 5.
Butiker: Mastersamuelsg.
11, DGbelnsg.
44, Norrtnllsg.
24, Stort och rikhaltigt lager al de utsokt finaste parfymer fran de fornamsta utlandska firmor, finare och enklare tvalar, kam- mar, borstar samt finare toalett- artiklar.
Order till landsorteli niot efterkraf.
A.
K Nording, eTQCKHOLM.
KLIPP ANNONSEN!
11 Biblioteksgatan l l 63 b rott ni ng gatan 63 Auguste Fickert.
Af M.
E motet i Orebro 28 -- JO juni 19 10. andlakare Judit Tillman innan snorlif kopes, f r h Franska Det Af kyrkligt-teologiska ELin Palman.
ot tningg.
- 58.
Allm.
Tel. 44 92. i44 34 1.
Snorlifssommeriet, Norrmaln~storg Thorvaldsen och Anna Maria von Uhden, Af Maria / lolllt- Begar priskurant vard.
: ' ~~12-2 och lJ,6-lJ97 e. m. idra tider enl. ofverenskommelse.
I Tandlikare l, l tr. STOCKHOLM.
Storsta fabrik i - Skandinavien for Damhhrarbeten.
GERDA ISBERG Fardiga arbeten i tusental, prima dgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
svenska har i akta naturfiirger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
ottag.
10-3.
Andra tider efter 58 Klarabergsgatan 58. verenskommelse.
strom.
Till- Forlikningsbillens historia.
Af Ellen Wesfe~.
Notiser.
Foreningsmeddelanden.
Passionsspelen i Oberammergau.
Af Gustartcl Svnrrsfr (i~~z.
K.
G.
Ossian-Nilsson: Slatten.
Rec.
af T= E -.
Lennart Nyblom: Handbok i akvarellmAlning.
Rec.
af A.
L. F.
" Kate. "
En kvinnlig sarnhallsbyggare.
Af C.
S. VOII &amp; di.
lnsand litteratur.
Prenumeration ii Dagny sker i % narmas~e postanstalt d e r bokhandel.
