# ID: svediakorp-per451
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,371
# sentences: 1,348
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 26-27.
PrenumeratTonspris: ' h ar.
kr.
4: 50.
i l d r.
kr.
2: 50 ' 14,,,, 350111.,, ..,, i: 25 ...
.
Losnummer lo Prenumeration sker saval l landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- - -.
Stockholm den 30 J u n i 1910.
- Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
- Redaktor o. ansvarig utgifvare: E L L E N K L E M A N. Mottagningstid: kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag., Sthlm 1910, F. Englunds ~ o k t r. '
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. - Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
~nnonsprls: mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10010, 20 ggr 20. %, 50 gr-25 010.
Annons bor vara %lamnad senast mindag f. m..
15 Ore -.
.
.
Ett radssammantrade under drottning Kristina.
Vi nieddela harmed, i aftryck fraii de populara foredrag af d: r Ellen Fries, som under namn af " Svenska kulturbilder " efter hennes dod utgifvits af d: r Lydia Wahlstrom, skildringen af ett radssammantrade under drottning I&lt;ristiiia, dar den unga drott- ningen geiit emot de gamla forfarna radsherrarna, sarskildt Axel Oxenstierna och Per Brahe, med fasthet hafdar sin afsikt att for- lana den ofralse fodde men val meriterade Adler Salvius riks- radsvardigheten.
Pa uttalanden sadana som Per, Brahes: " att det vore a in- derligt om hvar och en rnan skulle kiinria komnia fram i tjansten bara efter goda meriter.
utan tanke pa bord " har drottningen drapande och kvicka svar, och sin vilja drifver hon igenom.
Det ar den sjalfradiga unga drottningen, men afven den fordomsfria och vidsynta kvinnan, som trader oss lefvande till motes i detta $t eftervarlden bevarade radsprotokoll.
D r o t t n i n g Kristina var nu myndig.
Hon kande djupf sin underlagsenhet i radet infor den vordade Axel Oxenstierna, som dar i tolf ar regerat snart sagdt envaldigt.
Hon hade dock arft nagot af sin faders impone- rande vasen och kun- de, om det gallde, drif- va sin vilja igenom mot alla, till och med mot sjalfva kansleren.
Forsta gangen detta skedde var, da den svenske underhand-.
laren i Osnabriick, Johan Adler Salvius, utnamndes till riksrad i maj 1648 ..
Han hade .da i jamt trettio ar tjanat faderneslandet i en mangd viktiga ambas- sader och hans drift och duglighet kunde ingen bestrida.
Drottningen ville nu belona hononi med riksrhdsvaidig- heten, men hoa anade, att det skulle mota motstand, ty Adler Salvius var af borgerlig harkomst.
Desslutom .lag han just i Osnabruck vid denna tid i delo med den and- re svenske underhandlaren darstades, Johan Oxenstierna, rikskanslerens son.
Kristina fann darfor radligast att f.6~st enskiidt vanda sig till Axel Oxenstierna, men denne dolde ej sin ovilja mot Adl.er Salvius och afradde drott- ningen pil det ifrigaste.
Hon vande sig dil till riksdrot- set Per Brahe och riksmarsken Jakob de la sj ar die, men dessa liksom kansleren bado drottningen ej.
tanka darpa.
Den 22-ariga drottningen var dock fast besluten att drifva sin vilja igenom .trots radet.
Hon ville belona Adler Salvius, och hon hade lofvat hopom riksridsvar- digheten.
Den 1 april 1648, just da radet slutat dagens forhandlingar och skulle skiljas at fore paskhelgen, fore- slog drottningen, att man skulle till radsherrar utnamna Adler Salvius och Axel Lillie, den senare en af Gustaf Adolfs beromda faltherrar.
I anledning haraf utspann sig en liflig ordvaxling.
R i k s d r o t s e t P e r B r a h e: " Axel Lillie ar en man, som lange hafier tjanat och fortjanat mycket godt.
Om honom ar ej nhgot att anmarka.
Men hvad Salviusen anbelangar, SA hafver han och lange tjanat och nu kom- h i t i tjansten sa vidt, att ' han val kan vara kapabel att blif- o
\ ra riksrad, om man ej maste anmarka mot hans bord, A x e l O x e n s t i e r n a: " Esalvius ar val meriterad, att det kort!
ett ovanligt exempel att gora en borgarson har val tjanat, har ock kommit sa hlPgt, som han med ii11 tiksrhd.) '
sin bord komma kan. "
.
R i k s a hi i r a i e n tog nu till ordet.
Den gamle D r o t t n i n g e n: " Salig Johan Skytte bld ju riks- mannen var en stor beundrare af drottning Kristina, hvii- rad. "
ken han alskade sasom sitt barn, och dessutom var han A x e l O x e n s t i e r n a: " Han hade ovanliga egen- ej den, som kunde halla hoga tal oin borden.
Han ytt- skaper, och jag sjalf gaf det radet, men utom Johan rade: " Salviiis ar en gammal och trogen tjanare, haiver Skytte skall Ers majestat ej finna nagot sadant exem- beromliga aktioner; det lyckes vara val och nodigt he- pel, ty det ar emot vara privilegier. "
tankt af Ers majestat att hans person honorera.
Jag tror D r o t t n i n g e n: " Salig Skytte var en stcr main, ej nagon kan hafva daremot, ty han ar i kanslisaker val och han var ocksa mycket anvand i radet. "
forfaren.
Hvad Lillie angar, hafver han i alla occasioner A x e l O x e n s t i e r n a: " Han var ock salig hallit sig sa manligen, att han bor dartill vara anbefalld. "
konung Gustaf Adolfs larare. "
D r o t t n i n g e n: " Salvius skulle utan ivifvel vara.
D r o t t n i n g e n: Det ar att gora konungens min- ansedd sasom en kapabel man, om han bara vore af god ne oratt, om man tror, att han till Skyttes utnanming familj, men sa ma han rakna det for en ara, att man hade annat skal an faderneslandets basta.
Jag har ock intet annat hafver att anmarka mot honom ".
haft en larare, men jag arnar aldrig gora honom till riks- P e r B r a h e: " Det vore underligt, om hvar och en man skulle kunna komma fram i tjansten bara efter sina rad. "
A x e l O x e n s t i e r n a: " Jag vill ej heller saga goda meriter utan tanke pa bord. "
D r o t t n i n g e n: " Ja, hvarfor icke?
Nar man fragar annat, an att det var till faderneslandets basta, men det efter goda rad, da fragar man ej efter sexton anor, utan var ondt om dugliga man den tiden.
Johan Skytte an- vandes att foresta raknekamrnaren.
Dessutom var han med efter hvem som kan gifva basta radet. "
i flera ambassader, i hvilka han visade sig sasom den P e r B r a h e: " Naja, men en sadan vardighet som den dar fadernelandet val tjanade. "
af riksrad!
Dartill vill stora meriter. "
D r o t t n i n g e n: " Sannerligen, herr kansler, bBr D r o t t n i n g e n: " Salvius behofves, och han haf-a ej Johan Skyttes slakt vara Salviusen tacksam, d5 han ver sadana.
De aro vida kanda. "
formar kansleren att sa beromma salig Skytten.
I hans P e r B r a h e: " Om man.
drojde, tills traktaten vore.
lifstid lat det ej sa.
Hade min fader lefvat, sa hade ock afslutad i Osnabruck och da gafve det af tacksamhet -.
Salvius far lange sedan varit riksrad. "
- - Hennes majestat ager dock att rada haruti, hvad Ax e l O x e n s t i e r n a (ifrigt): " Det vill jag betyga hennes majestat finner vara ratt, men jag vill blott saga infor Gud, att det icke hade skett.
Om Salvius vore har, skalen for och emot. "
skulle jag saga honom det i ogonen. "
D r o t t n i n g e n: " Herr grefvens rad ar val gjordt,.
D r o t t n i n g e n: " Det ar bast de goda herrar vo- och.
jag ser det garna, pa det jag dess battre ma kunna tera i stallet for att langre diskutera. "
saga mina skal.
For mig ar det angelaget att hafva ka-.
Id e r r G u s t a f O x e n s t i e r n a, kanslerens b r o r pabelt folk.
Om de goda herrar hafva kapabla barn, son, siisom den yngste, borjade: " Salvii persoii kan skola de ock ' garna antagas sasom riksi-ad, dock ej fram- nog vara kapabel: dock nar han ej ar riddare eller svet;.?
for andra, ty jag anser ej att riksradsvardigheten bor kan han ej emot lag och privilegier blifva rik~riid.~ ' inskrankas till nagra f&amp; famil jer och personer. "
D r o t t n i n g e n: " Privilegierna vill jag ej bryta, P e r B r a h e: " Vore det ej sa godt att vanta med ' dock annat skal maste vara.
Han ar ej af skamlig bord utnamningen? ' '
eller tillhor en familj, som begatt nilgot brott. "
Voteringen fortsatte.
D r o t t n i n g e n: " Jag har ej velat, att det skulle S e v e d B a a t: " Axel Lillies person har jag intet emot.
ske bradstortadt eller med ovilja.
Jag har lofvat Salvius att blifva riksrad.
Han har aldrig begart det. '
Men nu Om Salvii person har jag fuller dubier, dock hafver har: aro.
nya riksrad behofliga, och man kan ej taga alla af val meriterat, s5 jag ser ej nagot daremot att invihida. "
E.
G y l l e n s t i e r n a: " Axel Lillie ar vi!
ineritc- ett slag, ej heller dem, som aro for unga ".
rad.
Salvius kan val ock blifva riksrad. "
Ax e l O x e n s t i e r n a hade skiftat farg, da drott- T u r: e S p a r r e: " Jag instammer, allenast att det ej ningen borjade tala om Salvius, men ej yttrat nagonting utan latit Per Brahe fora aristokratiens talan.
Nu grep framdeles ma landa till forargligt exempel. "
D r o t t n i n g e n: " Det skall jag val akta mig fiir.
han omsider tiII ordet: " Emot Axel Lillie hafver jag intet att anmarka, och hvad Adler Salvius anbelangar, Dock skulle jag allenast till radsherrar hafva att lita p i her jag underdanigast om tillatelse att ej .mycket saga, ef- radssoner, da hafver jag ett klent stod, om eder n&amp;ot ter det kan till afventyrs menas, att jag ar partisk nar hander. "
K n u t P o s s e: " Herr Axel Liilie hafver val xneri- det ror honom. ' '
D r o t t n i n g e n: " Kansleren har alltid tjanat fader- ferat, Salvius ocksa, dock ar det fast oerhcrdt, om er1 neslandet sa oegenyttigt och utan alla passioner, att han ' borgarson blir riksrad.
Jag staller det dock lill Ers majestats gunst och riad. "
ej kan i detta fall gora ett undantag. "
303 D A G N Y T u r e B i e l k. e:: " De aro bada meriterade, och jag tycker, att Adler Salvius bor blifva riksrad, sedan freden ar sju te^^. "
D r o t t n i n g e n: " Det tager jag fiir ett jakande rad, ty han lar ej efter freden blifva af fornamare bord si11 han nu ar. "
M a t t i a s S o o p: " Jag haller dem bada for goda och skjuter allt i Hennes Majestats skon. "
Riksskattmastaren Glabriel B e n g t s s o n O x e n s t i e r n a: " Emot Axel Lillie finner jag intet; Salvius hafver ock gjort goda tjanster; allenast om na- got skiille vara daremot, sa vore det hvad riksdrotset och rikskansleren anfort.
Eljest ar det nog en duk- tig karl. "
R i k s a m i r a l e n G y l l e n h i e l m l: " Jag har en gang sagt min mening, alt de bada passa till riksrad. "
R i k s k a n s l e r e n bad att ock fa blifva vid sin me- ning.
R i k s d r o t s e t P e r B r a h e: " Jag kan ej neka till, att Salvius har mycket meriterat, men om hans bord ar dock mycket att anmarka.
Det vore dock underligt golra till riksrad en man af sa okand bord.
Hvem var hans Tar? "
D r o t t n i n g e n blef liksom litet stott, att drotset Ater tog upp bordsfragan, och utbrast: ' ' Det skall jag saga er, min grefve, att det var en man.
Jag har aldrig hort, att manniskor komma till varlden utan far. "
D r o t s e t blef generad men fortfor dock att bedja drottningen vanta med utnamningen, tills fred vore " af- slutad, samt att ytterligare betanka privilegierna.
D r o t t n i n g e n: " Gud bevare mig, att jag skulle bsyta edra privilegier, men da Salvius ar val meriterad, duglig och behoflig i radet, sa ber jag eder, gode her- rar, att taga emot i radet Axel Lillie och Adler Salvius.
Jag hoppas att rikskansleren som en genereux herre sig ej skall movera utan alla .vara tillfreds. "
Darefter gick hvar och en till sitt.
Axel Oxenstierna stangde sig inne den dagen, men foljande dag var han som vanligt i radet, och for Adler Salvius utskrek den omtvistade fullmakten.
Drottning Kristina, urartad son1 manska, fallen som kvinna, hade dock storhet och svenskhet genom sin syftning till det stora, sin karlek for vetenskaper, sin vilja att se under sina fotter hvad andra anse for det hogsta att satta p i sitt hufvud, namligen - en krona.
Fredrika Bremer (1 844).
Sprid Dagny!
blandning rekommenderas som e f f t: fmarkf godf delikat esskaffe.
Nagra ord till Sveriges rost- rattsforeningar med tanke pa den internationella kongressen 1911. m ett ar - eller i juni 1911 - ha vi att hitvanta delegerade fran hela jordens vidt skilda kvinnorostrattsforeningar.
Det ar ju lika arofullt som gladjande for oss, svenska kvinnor, att denna varldsrorelses .spetsar.
tankt just pa oss och vart lilla, i en afkrok belagna land, da de vid Londonkongressen, som det sags, haft flera inbjudningar frin mycket storre och.
mera centralt belagna lander.
Men enhalligt och med entusiasm utropade de:, Till Sverige, till midnatts- solens land vilja vi fara nasta ging, dar vilja vi ha kongressen 19 1 1!
Med gladje, men ock med &amp; n viss bafvan, har Landsforeningen skickat sin inbjudning.
- Den vet, att det for anordnandet af en sadan kongress behofs pengar - mycket pengar och - att vdra foreningar i jamforelse med andra landers aro fattiga, - men den vet ocksa att for kvinnor som alska ar intet offer for stort.
- - - Alska vi nu vart land och vir rattvisa sak, s i ma vi ock visa det i handling!
Vackra ord aro bra, men vackra handli~zgar battre.
Svenska rostrattsforeningar!
Arbeten med kraft och energi pa att samla mynt!
Utan dessa gyllene hjalptrupper kunna vi med basta vilja .ej komma langt - eller vinna seger ofver svarigheter, som har- vidlag, liksom vid alla manskliga foretag, sakert mota.
Och - vi vilja ju ta emot dem - vara utlandska meningsfrander, val, vardigt och tilltalande, med allt det.
basta och angenamaste som vart sommarljusa fosterland har att bjuda p %.
Ma de fa se och erfara att den gamla svenska valviljan och gastfriheten annu lefva!
Det finns manga satt att samla pengar, men till de trikigaste satten kunna vi nog rakna - rtiggar och dina,.
Siledes bannlysa vi dem redan i borjan O,.
fran vart program.
Vi skola m-ojligen ta dem som &gt;sista resursen,, - d2 alla andra satt forst profvats, men helst utelamna vi dem alldeles.
Hvarje F. K.
P.
R. bor tillsatta en kommitte med ett visst antal damer, som ta pa sin lott att rdryfta fraganr, komma med forslag.
och utarbeta riktlinjer for insamlingsarbetet.
Inom bide storre och mindre samhallen finnas alltid mojligheter, formigor, personer, som kunna hitta pa nagonting.
Det galler bara att finna moj- ligheterna, ta reda pa formigorna och satta maskine- riet i gang, sedan gar det nog nastan .af sig sjalft.
I harvarande kongresskommitt6 har vackts Atskil- liga forslag for insamlandet af pengar, sasom: fore- lasningar i intressanta amnen; musikafhar, dels pri- vat inom hemmen eller i forhyrd, lamplig lokal, (ett Humleghdgatan 20 Rikst.
36 68.
- Stockhol~n.
Allm.
5141.,
par sadana aftnar ha redan gatt af stapeln och gifvit en jamforelsevis god inkomst); ~ase&amp;rklai, en gang i veckan, med bestamd afgift for hvarje gang och plikt ' for f ranvarande medlemmar; tradgardsfester eller s. k.
&gt;gardenpartiecp hos dem som aga vackra af konstnarinnor; lands- tradgardar; taf ve~utsialhin~ar mals- och deklamationsaftnar af dem som aro * be: g3f.vade med rmalfore~ i den ena eller andra stilen; forsakelseveckory kollekt vid, alla lampliga tillfallen; en slant i kongressbo bossan^ i stallet for blommor vid: fode1s.e- och namnsdagar.
,.
Teaterforest&amp;Uningar, lotterier, basarer och mark- nader kunna nog ocksa med fordel arrangeras af sadana foreningar, som inom sig aga resurser for realiserandet af dylika tillstallningar, men - lika viktigt.
som det ar att •âstalla till med nagot&gt; - lika nodvandigt ar det sedan att arbeta for att salja biljetter, s i att behallningen blir sa stor som mojligt.
- - Detta ma sarskildt laggas respektive arran- gorer pa hjartat.
I ' och med nasta host maste emellertid penning- insamlandet borja pa allvar.
., Inse vi kongressens betydelse for kvinnororelsen i allmanhet, sa maste vi ocksa forsta, att den pa ett alldeles sars ' kildt ' satt kommer att berora oss svenska kvinnor.
Den kan bli en hafstang, som flyttar var sak till ett nagot hogre plan eller mojligen ' nagra tum narmare sin losning.
Det gar icke fort ' for droppen att urhalka stenen, men det lyckas dock sa smaningom.
Det gar sakta for snigeln att komma fram, men han riar anda malet till sist, om han bara ar - ihardig.
Latom oss darfor arbeta malmedvetet och ihardigt!
.
Gefle den 12 juni 191.0; Sigrid Ho f r h. '
Vara koartals= och half= hvilka onska att Dagny ilhm afbrottskall kom- ma den tillhanda, uppmanas a @ omedelbart fornya prenumerationen.
Priset for havar ar kr.
2: 50, for kvartal kr.
1: 25.
- V i vaga nikta en vordsam uppmaning till alla vaia prenumeranter att ' nu vid halfarsskiftet arbeta for Dagnys spridning .. Hvar och en som anskaffar en ny prenumerant bidrar till mojlighe fen att fa prenumerantsiffran for- dubbhd, etf onskemal, som.
.
maste ugpn-.
.
.
Fran varldens rostrattsfalt.
T v % ganger sedan aterblicken ofver K.
P.
R: s verk- samhetsomrade sist syntes i Dagny har W o m a n ' s.
J o u r n a l framfor sin redaktionella afdelning haft dnf .. van med olivgrenen, den en frarngiing bebadaride.
.
Den ena gangen for att omtala, att de norska kvinnor na, som ju erni den ena medborgarrattigheten efter den andra, nu fatt allman kom-muna rostratt.
Enligt aln * rikansk uppfattning hade denna lagstiftningsatgard afvcn omfattande politisk betydelse, darfor att lagen af 1907 gaf P.
R. at de kvinnor som agde kommunal rostratt, sa a !t den politiska rostratten nu skulle ha blifvit allnian ti !lika med den kommunala.
Men det var icke sa; det var b1o: t den k o m m u n a ' l a r o s t r a t t e n, som blef allmiin, deil politiska ar sisom forut for kvinnorna begritisad af cif inkomststreck.
Vi ha emellertid sett i pressen, att en mi- nisterkris blef foljden af beslutet.
Handelsmiriisterti Are-.
tander ville icke tillrada konung Haakon att sanktioncrlr.
beslutet och begarde samt fick sin demission beviljad, di.
konungen i alla fall gjorde det.
" Askadniligsrriatesiel " f61 regeringen kalla de engelska kvinnorna denfia hixidelst:, och de franska ti !lata sig en mild ironi ofver att " anti-.
suffragisterna " i sir1 tur vilja vara hjaltemodiga.
Den andra gangen har dufvan bidat att W ii r t e x- b e r g s kvitinor fatt valsatt och valbarhet till den nyiri-.
rattade jordbruksnamnden.
Regeringen irigaf propositio~i fil1 landtdagen om upprattandet af en dylik namnd in e d v a l r a t t men iitari valbarhet for kvinnor.
Det1 vakna F. K.
P.
R. insiindc genast petition afven oin valbarhc;, pa grund daraf att lika manga kvinnor som rn2i; artrvta.
de vid jordbruket i Wurtemberg och att en beliyctlig dd daraf vor0 sjiilfagande.
Lagutskottet f o r o r ~ l ~ d e vrilrat !.
endast, men landtdagen beslot efter en liflig disl~issi~ tri saval valritt som valbarhet.
Och afveri om si.,rei.
: x i o h for sig ej ar stor, kisar den dock, att afveii i ' i ' y~kleii~ct kvinnornas kraf pa medborgerliga radigheter skgmts i allvar, eftertryck ' och beaktande.
Under manga veckor har V o t e s f o r W o m e n in- nehiillit notiser, uppmaningar och underriittelser om for- beredelser till den stora procession W. S.
P. ti.
Iinclr for afsikt att anordna i slu !et af maj men som gcriotti konung Edvards dod blifvit uppskjuten och gick af st+ peln den 18 juni.
Och uppskofvet var fordelaktigt Mr kvinnorna, emedan det gaf dem tillfalle att direkt deiiioil- strera, tala och fatta resolution om uppfordrax ii !l rqy -- ringen att bitrada forlikningsbillen.
A !lt hvad W. S.
P.
U., den stora och Iiiflytelscrika siiffragettforeningen, ager af kraft, energi, persoriliga aclt ekonomiska tillgangar har satts in for att giira dai sto- ra processionen till en markesdag i rostratkns historia.
Kanske den " sista ", liksom den stcrsta, af kvinnornas clc- monstyationer, den, som miste bevisa alla niotstiiidai-e att kvinnorna ha mera an en blott " teoretisk " tro p i dc11 politiska rostratten.
.
Det ar af utrymmesskal tyvarr icke mojligt att itcrgc alla Mrs Pethick Lawrences gripande, valtaliga ord tlcti 17 juni om processionens innebord!
Hennes ~ippriikna~l-
d.e.
.af.
de olika.
svaren - fran alla de olika .grupper.
af sionen ratt; da.
hon .vid.
det, stora mi3 !et i Albert Ha11 kvinnor, som.
deltaga dari., Alla.
.de kvilifior som granat @ aftonen.
i: sade)) att; en ' sa enastaende demonstjration al- i kampen for framatskridandet, alla .de .kvinnor so&amp; ga drig varit sedd i .L; ondon. ').
Det var.
en ~.sko.iihefssyii utan i fangarnas tag, alla vanner fran varldens.
olika .lailder, like,.
den.
: fagnade - blicken: med stralande; fargliarmonier, alla - de unga som.
annu icke deltagit i striderna men som kvinnornas arrni gick latt, den.
bars uppe af, jubel och folja fanorna, alla kvinnor fran de olika rostratlsforenin- gladje, -?
' det .. lag seger .. i l.uftenU.
Till ett antal.
: af mycket garna, af alla yrken, af alla klasser, fran universiteten, ofver 1 ' 0,000- vandrade kvinnoi-&amp; fran Embanherit; Thai fabrikerna och hemmen.
De kunna dock alla saga att meskajen .. uid %leopatras niil;)).
genor&amp;: de mmest.
~2lk2nda kvinnorna ' &amp; - &amp; att sig att.
g5 -: firan$t och ' framat,: till dess de trafiklederna i Londons hjarta; forbi '.
Hyde Park Corner planterat sina baner pa.
frihetens citadell, till dess de vunnit och Parken.
till .Albert Hall: Die ' gingo, ' fyra i led&amp;; meed ratten att som jamlikar ' intrada ': i mansklighetens rike.
Den W. S.
P.
U - s standar och dess kvinnliga musikkar *: l (processionen) innebar, att vid .. detta tillfalle k v i n q o ~ af spetsen; .hvarjkte - trenne.
' marskalkar, till hast " i samr ' ad alla mojliga politiska.
farger m&amp;inggkiljaktigli ' et&amp;- meii som det sages 1,000 polismlin.
- ofversago tagord-.
.
., angaende taktiken och.
endast ' minnas sitt gemensamma ningen.
.
.
x mal, det att vinna P.
' R.
-.
.
Den: innebar en .sista va ' d- Forst kokmo: klla de, soni standaktigt lidit ' fgngelse- jan af brittiska udersiltar.
att ' genom - eftertrycklig, repre- straff for sina ' metoders skull. '
Attio stycken bakom det sentativ demonstration +borgerliga rattigheter.
standar, hvil ket erinrade om hungerstrejken, som foran- M A den hos detta lands regering inpranta, hurusom den ledt den bekanta andringen i fangelsereglernedet; 617 ' styc- na fraga om ett.
af grundvilkoren for mansklig frihet ic- ken inalles, alla iivitkladda med symboler af fangelseti- ke langre1 kan skjutas at sidan utan maste - erhalla hederlig den i ' handerna, hvita stafvar med de ' breda pilarna, hva ' r- och tillfredsstillande behandling.
t en sista ' meningen Gne- med ' engelska fangklader aro markta, och # efter- dem ' pio- haller tydligen.
W. S.
P.
U: ' S egen, kraftig9 maning till ' niarema, som hunnit grana.
och ' kroppsligt forsvagas iin:,. '
pr,emiarministern.
.
.
.
_ ...
der den langa striden .. S a 26 1 oyn d o n&amp; e r afdelningar af En.
af .askadarna af ' den valdiga processionen, som var W. S.
P.
U: och i oafidlig rad grupper af medlemmar utbrast i ha- af olika yrken odi siillskap.
40. musikkarer ' spelade, och - ' / a svensk niil lang i blotta up ' p5tallningen; ...
penheten ofver.
dess sto ylek, dess blandande; farieffe@er, 700 fanor, standar och vimplar, vajade ofver taget.
dess bfvervaldigande m.assverkan: " Man skulle .. da aldrig Den ' sektion som adrog sig m&amp;t uppmarksamhet kunnat lro, att det fanns sa mycket fruntjmm~er i varl- nast fangarnas- var kanske den .af 800 univer ' sitetsbildade den! "
Och utan en enda afvikande stamma ha alla tid- kvinnor fran Eriglands, Irlands och Skottlands universi- ' ningar, till och med T i m e s, anti-suffragisteriias eget tet, en imponerande; pittoresk sliara ' .i sina.
olikfargade sprakror, enats om att tillslutningen .var kolossal.
och or- studentmossor, doktorsbaretter och kapor.
Framst ' Df.
.
.
ganisalionen fullkomlig.
.
.
Garrett- Anderson, Englands enda.
.kvinnliga mayor,, och i Forresten ' var T i m e s sur.
och ' vresig i. sitt ' 0md.o- leden vetenskapligt.
bildade kvinnor och unga klinikanter me om ' processioneik inverkan!
pil billens ' ode; men, an- fran lasaretten, alla.
med blommor; liksom taget i sin hel- nars aro alla med- och rndst~ndare af ' ' samnia tanke ' oni het gaf intryck af en fargglad b1omsterkors.o.
De halsa- att suffragetternas .underbara tag ar det starkaste, argli-, des, sages det, nied- valdiga hurrarop, dar de drog * fram, ment, det mest ofvertygande vittnesbord, som annu fram- medan den.
djupaste m~dlidsamma tystnad agiiades den kommit om det i vidaste kretsar forefintliga krafvet pa lilla truppen af.
" utsvettade ", tarda arbeterskor fran East- P.
R., att delta kraf ar ett aktuellt problem - i dagens po- End,.
som vandrad.e.med bland W. F. L: s f.e m t i o af- litik, och att det milste l+aS snart och icke godtyckligt, delningar.
W .. .F.
L. anfordes af Mrs Despard, " var.
al- skjutas undan lill en obestamd framtid .. 06h .darlill.
kok skade o~dforande ", som hon.
standigt namnes, rak och annii ett faktum,.
som bar fullkomligt afgorande bud om spanstig trots sin .alder, med mantillan ofver sitt hvita har den andrade stamningen mot suffragetterna.
, For tv&amp; 31: och liljor i handen.
Bilde i sig sjalf och.
som syster till seclan gick processionen genom gator, dar den vanliga en af boerkrigets .generaler, Frerich, ar hoii ewkand och samf2; dseln icke var synnerligt okad; iiu vor0 i: ' roreke.
popular personlighet och hyllades .sarskildt och frAn de massor, som endast lockas fram vid stora.
hogtid- manga hall.
Hela W. F. L: s afdelning stralade af sol ligheter.
Nu stodo de packade p5 troltoarerna, nu voro och.
gyllene ungdom med- sina .farger hvitt, gult.
och alla trappor, alla fonster, alla balkonger, alla omnibustak groiit och gjorde.
all heder at den geniala uppfattningen hos dess .amrdnaririna, Ellen Terrys doiter,.
Miss Edith och droskor fyllda af skadelystna.
~ n a ~ ~ a en s t enda ' s gang hordes det ' han och grin, som forr agnades suffra- Craig.
getterna; mQnga vor0 i stallet hurraropen, nasduksuift- Efter W. F. L. kommo 11 olika kvinnliga, politiska.
ningarna, de vanliga orden, och niattfullt och vardigt er- ko.rporationer och 5 manliga R.
.R .. - forellingar, som - slu- kanner T i m e s, " att den stamning som ' .radde bland de tit sig till W. S.
P.
U., 10 grupper fran olika lander oerhorda skasorria af askadaie pa det ' hela taget var en och af olika etiska och kulturella sallskap, mellan 30 blandning af djup nyfikenhet och aktningsfull synipati. "
och.
40 so~trattsfor ' a~ingar friii.
dika delar ' af landet och Det ' fordras val ritt mycket for att vacka b ' eiindraii lill sist vagnar.
och automobiler i oandlig rad.
" Langt hos Londons befolkning, sa van vid statliga, offentliga innali vi kommo till Albert Hall, kandes det som om skadespel, men Mrs Pankliurst tycks ha beskrifvit proces- man aldrig gjort nagot annat aii gatt med i processionen.
-- - - - - - - - - - - - - - - -- - -.
.
-.
- - - - - - - - -.
- - - - -: m ' ' ' * ' ' ',, - ' '.
, ' I.
I l ' a.
.
------------ L.- - - P - - .eeeeeeeeeeeeeeee * eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee e e i P E T F R s i FOTOGRAFISKA Norrmalmstorg, Stockholm.
Rmatorkameror.
Framkallning.
Kopiering.
: i 6: e eeeee * * * e * eee * * eeeeeeeee~~eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee * e * * ee * * * ee * * * e * eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee.
i Aberopa alltid annonserna f i Dagny e eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee * eeeeeeeeeeeeeeee.
306 - ' D A G N Y Framom och bakom de marscherande kvinnorna i aldrig sliitande led.
Vid sidorna aldrig slutande rader af nya askadare, " skrifver en af dem som gick i ledet.
Tre moment synas under tre-timmars-vandringen mest ha fallit i ogonen p i engelska asyna vitinen.
Det ena, da sk&amp;despe: erskan Ellen Terry, publikens gunstling, allt- jamt stralande och behagfull, fran sin bil halsade pro- cessionen.
Det andra, da arkebiskopen af Canterbury, Eng- lands primas, fran en balkong monstrade defileringen och som man hoppades gaf akt pa, hur talrikt det " Kyrkliga forbundet for K.
P.
R. "
var representeradt och hur det foretraddes af min i prasterlig ornat.
Det tredje, da marschen snart innan den var slut passerade forbi 2: dra Lifgardets kasern i Knightsbridge och hundraden af sol- dater hurrade for de tusentals kvinnornas kurage och be- slutsamhet, dar de i den heta sominarkvallen vandrat ge- nom Londons gator for att visa allt folket hvad de ville, hvilka och hur manga som ville det.
Vid Albert Hall upplostes taget, och Albert Hall, Eng- lands st6rsta sa?, iylldes snart fran golf till tak.
De le- dande talen hdlos af Mrs Pankhurst; Lord Lytton, for- iikningskommitteens ordf6rande, Mrs Pethick Lawrence, Christabel Pankhurst och Annie Kenney, som for nigra Ar sedan med 2 pund i fickan ko&amp; till London for att vinna England for " Rostratt At kvinnor ".
Beslut om den forutnamnda resolutionen till regeringen fattades med hanforelse, och dagens icke minst anmarkningsvarda drag; offervilligheten hos de narvarande, gaf sig uttryck.
En summa af mera an 90,000 kronor insamlades och hoj- de den fond af 100,000 pund, W. S.
P.
U. foresatt sig att samla, till 73,700 pund.
Det var icke blott skamt som kom en af ledarinnor- na att saga: " Vi kunna tala om for regeringen att krigs- kassan ar fylld. "
Ty bakom sommarleken med blomster- taget i fagring och doft, bakom ' klingande musik och vajande standarskog fanns hos den samlade kvinnoharen det allvarliga uppsatet att icke skingras forran deras sak.
var vunnen.
Mrs Pankhurst borjade sitt halsningstal med det enda, stolta ordet: " Seger! "
Lord Lytton slutade med det valkanda: " Natten ar forliden och dagen ar nara, " och Christabel Pankhurst, " rorelsens kvinnliga Mirabeau ", slot sig till deras forhoppningar om ett gynnsamt svar af Mr Asquith.
Men hon talade ocksa om hur det skulle gA om han tredskades, och hon anvande inga menlosa ord: " Jag sager, att om Mr Asquit,h understar sig att ringakta underhusets vilja - - da m a s t e n a g o n t i n g g o r a s, och om revolution behofs, s3 far det bli revo- lution - - -.
Vi saga till majoriteten i underhuset: Stan fasta.
S t a n f ' a s t a.
I kunnen vinna.
I kunnen genomfora Er vilja - - Vi saga Er detta, I som sitten i parlamentet.
Om premiarministern svarar " nej " pa var begaran, sa n o j a v i o s s i c k e m e d d e t t a s v a r *).
Vi begara af Er i underhuset, att i skolen kampa dar- inne, som vi skola kampa utanfor.
Varen man, varen -.
Om vi arbeta tillsammans, om vi vara kamrater *) Samtliga kursiveringar i det engelska manuskriptet.
- - kampa tillsammans, sa blir billen lag under denna ses- sion - - -.
Men - om I sviken oss, s&amp; halla vi stand och kampa Den 26 juni 1910.
ELLEN WESTER.
En kvinnornas varlds- kongress.
D en stora kvinnoforeningen Hvita Bandet, som Iiar nykterhet, sedlighet, rostratt och fred pa sitt program och som arbetar i 60 olika lander och stater med ett medlemsantal af bortat en miljon, har nyligen hallit sin 8: de varldskongress i Glasgow, da 44 lander represente rades af mdlan 4-500 rostberatligade ombud.
Inalles beraktiades samtliga kongres9.deltagare till dubbelt si mariga.
Ehuru kongressen rackte i en hel vecka (fran den 3 t. o. m.
10 juni) upptogo sjalfva kongressforhandlingarna ej mer an 3 dagar, den ofriga tiden anslogs tiH moten af olika slag, styrelse och kommittesammantraden m. m. Forhandlingarna omfattade, forutom stadgeandringar samt bildandet af en fast organisation for Hvita Bandets varlds- missionarer m. m. dyl., nastan uteslutande rapporter fran de olika landema och de manga arbetsgrenama.
Hvita Bandet har ej mindre an 41 departement.
Dessas uppgift ar att verka for foreningens skilda programpunk- ter samt att bland respektive kategorier af manniskor be- framja dess principer.
Ett par nya departement tillsat- tes afven vid kongressen.
Af rapporterna framgick att Hvita Bandet ar i stadig tillvaxt.
I Forenta staterna t. ex., dar verksamheten forst bor- jade, har medlemsantalet vuxit sedan sista kongressen i Bos- ton 1906 med 62,000 medlemmar.
Sverige, som hade fyra representanter narvarande fick en sarskild eloge for sin rcla- tivt stora utveck: ing och sina manga praktiska fiiretag.
Afvcn framholls flera ganger af olika personer under kongres- sen den framskjutna stallning Sverige intar med afseende p5 nykterhetsfragans losning.
Bland hednafolken ar Ja- pan det land, dar Hvita Bandet ar starkast.
Resolutioner i nykterhets, rostratts-, m. fl.
frigor am togos af kongressen.
Bland de stora massmotena ma sarskildt namnas ett for kvinnlig ungdom i Glasgows gamla vackra domkyr- ka, samt ett, besokt af 5,000 ahorare, da aftonens pro- gram upptogs af 100 en-minuts-tal.
I verkligheten d- hanns endast 75, trots ordf: s obevekliga stranghet med afseende p2 tidsbegransningen, Tack vare kvinnornas sar- egna fermaga att kunna med fa ord och mycket vaxlan- de innehall saga nagot af varde verkade motet som cri samt storartad internationell demonstration.
En afton anslogs till " drawing-room-meetings " i skii- da delar af staden.
Vid ett af dessa talade Lady Stout, hustru till forre premiarministern i Nya Zeelaiid, o111 kvinnans politiska rostratt i den Australiska koloriien.
Lady Stout uppeholl sig sarskildt vid hvad som vui-inits genom rostratten till fromma for saval kvinnan som sam- hallet i dess helhet.
Utflykter till stadens och omnejdens sevardheter samt " garden-parties " utfyllde alla lediga (!)
stunder.
Miss Mel- ville, rektorn for Queen Margaret College, det kvinnliga universitetet i Glasgow, hade utfardat en af dessa bjudningar, som holls i laroanstaltens vackra tradgArd.
Men glanspunkteii i alla bjudningar var den fest for kon- gressdeltagarna, som Glasgows borgmastare, magistrat
och stadsfullmaktige hade anordnat i " The Municipal Bu- ilding~ ".
Festen afslots med korta och ganska humoris- tiska tal af ledande hvitbandister, stadsfullmaktige, repre- sentanter for andra sallskap samt ledamoter af brittiska parlamentet.
Hvita Bandets vk-ldsforeiihg, som saminankallat den- na kongress, bestar af fem f~nktionfi~rer, ordforandena eller deras representanter folr hvarje land, som anslutit sig till varldsforeningen samt ledarinnorna for de manga de- partementen.
Funktionarerna aro varldsord~f., Lady Carlisle, fram- staende for sin forfarenhet i lagstiftningsfragor och po- litik samt i besittning af en ovanligt stor valtalighet.
; vice ordf., Mrs Lilian M.
N. Stevens fran Amerika, afven hon sardeles hemma i lagstiftning, en miistare i att skota klub- ban och leda forhandlingar, afvarjande hvarje gnissel i foreningsmaskineriet med sin stora taktfullhet och aldrig sinande kalla af torr humor; sekreterarna Miss Anna Gordon, som arbetat i Hvita Bandet i 31 ar och Miss Agnes E. Slack, en sardeles foreningsvan och berest dam, kand. af- ven i Sverige fran sitt besok vid antial.koholkongressen 1907; samt kassoren Rev.
Mrs Mary Sanderson fran Ka- nada.
Totalintrycket fran varldskongressen var den stora och eniga sammansliitningen mellan kvinnor fran jordens alla delar kring ett gemensamt nial I de sociala fragornas losning.
A.
S. O. Var kropp ar var kustos.
Har, dar den kommer i and- ra rummet, aro manskorna mycket friskare och uthalliga- re.
Sinaets disciplin, den andliga kiygienen, ar det som vi skola efterstrafva, ' ty den ar det som uppehaller man- skan bade psykiskt och fysiskt.
Sakert ar att de franska studentskorna komma att ma val och utveckla en stor .ak- \ uvitet.
i denna lilla vrii, som inredts at dem och.
har mobler, husgerad,.
allt, blifvit skankt af.
.
for saken intres-.
serade.
.
.
; Invigtlingshogtidligheten oppnades med ett gl ' adt och lifligt halsningstal af M: me Cruppie, denna afven ' for svensk litteratur varmt intresserade dam, som for nar- varande haller pa att skrifva ett arbete om nordens foa- fattarinnor.
Af hennes hand har i.
" La Revue " redan pub- licerats tva vallyckade essayer om Ellen Key och Ann Char- lotte Leffler.
Och i sjalfva den rapport hon aflade infor " Le Conseil National des Femmes Fran~aises ", forklarade hon, att den forening man gick att bilda skulle taga till modell Fredrika-Bremer-Forbundet, som satt Selma Lager- lof i. stand att utarbeta sin Gosta Berling.
.Var uttalan- det ej fullt riktigt, kunna dock vi, i saken initierade, le- ta ut sammanhanget!
Madame Cruppi tryckte icke .ner sitt auditorium med stora .ord och fraser.
Hon skamtade med de stackars studentskorna, som redan vor0 ofver .oronen i, skuld - tacksamhetsskul ' d till alla, som bidragit till hemmets tillkomst, radde dem i.
bistra tider att anli- ta .den placeringibyra som inhysts inom .deras egna vag- gar som ett stod och en hjalp och forklarade.
att um- or icke lange sedan flyttade .foreningen ' Taris stu- ganget med kamrater endast.
framjar arbetet afven under denter ' ' in i sitt eget pra ' ktiga hus vid ' Boulevard examensplugget.
Efter dessa ord steg studentskornas, delegerade.
upp Saint Michel.
Delegerade fran England, Tyskland, Itali- och aitackade alla som agnat sin tid at bildandet af deras en, Belgien kommo for att ofvervara hogtidligheten; i forening och hem och inbjod de utlandska kamraterna gar, den 12 juni oppnades det lilla hem som inredts at att pa vissa villkor dela detsamma.
Hon gjorde en del)) Paris studentskor ", och undertecknad var bland de fa utlandska damer som vor0 tillstades.
Lokalen var den goda forslag, .bland andra att upplata bibliotekssalen olika mest blygsamma, en liten vaning i. ett gammalt hus vid dagar for de olika fakulteterna och for seminarieeleverna rue Saint Jacques, men en del goda konstverk prydde fran Versailles, Sevres och Fontenay, som raknades som vaggarna och det var en viss smak i det hela; i bot- delagare i hemmet.
Hannes tro p2 foreningens framtids- tenvaningen kommer till hosten att oppnas en kooperativ mloljligheter var obegransad - till och med aflade hon det oforsiktiga loftet att dar aldrig skulle ordas om po- restaurant.
litik.
I februari detta ar bildades inom " le Conseil Natio- Sedan de obligatoriska talen vor0 ofver, foljde en nal des Femmes ~ r a n ~ a i s e s sektionen) ' " Litteratur, Veten- utsokt liten konsert, hvilken undertecknad - svenskan - skap och Konst '?
med madame Jean Cruppi som dess velat njuta af under en mindre tropisk hetta, och en buf- president.
I mars foresdog M: me Cruppi studentskorna fet med svalkande lemonad, hagrande genom ett fonster, pa ett mote i Sorbonne att bilda en forening; i april men genom trangseln oitkomlig.
utkonmo stadgarna (villkorliga) i tryck, .och i gar flyt- Bland den packade skaran af studentskornas unga, tade foreningen in under eget tak, hvilket maste kallas aiinu af studielyckan praglade anleten skymtade den garn- ett rekord i hastighet.
Darfor kan man icke undra pa la M: lle Sarah Mqnod, M: me Avril de Sainte Croix, om lokalen icke besitter vara ansprak pa trefnad.
Man M: me Siegfried, M: me d9Abbadie d ' Arrast (som afven har skulle onskat den ljusare och luftigare, men det ar icke latt att astadkomma med .begransade medel.
Laget i Sor- skrifvit en artikel om, Selma Lagerlof.
), M: lle Amieux, m. fl.
af de fornamsta ledarna af kvinnligt framstegsarbete bonnes omedelbara narhet har varit afgoaande.
I Sverige ha vi ju tagit hygienen pa entrepr ' enad, i Paris.
A. L-n.
och vi svenskar kunna liknas vid luftpatienter, s o m ma fortraffligt nar de lefva i sin eterrena luft men genast falla samman under mindre gynnsamma forhallanden.
Vi tala hvarken att frysa eller att.
vara varma, att ga, sitta eller sta for mycket, ata .p&amp; obestamda tider, etc. ' ' ' Studentskornas hem i Paris.
F ' a S, Annonsera i Dagny!
.
308 D A G N Y - Hvilohem.
D et.
ar en tidrymd af knappt mera an tva .ar som for- Sormland, ' star det.
nu fardigt, och i de trefliga gastrum- flutit sedan en solljus vardag ett tiotal personer samlades men med ' de i vackra farger lackerade dalinoblerna bo i en kand konstnarinnas vackra hem i Stockholm for att dryfta redan de forsta pensionarerna, och en glad invigningsfest den annu konturlosa planen att f5 till stand ett hvilo- och.
har firats ..
Tron kan forsatta berg heter det.
Det spraket gar mig rekreationshem for sjalfforsorjande, bildade kvinnor.
Det var hos en af de narvarande som denna tanke forst upp- ej.
ur tankarna, dar jag ser " vart ' hemfl sta fardigt.
Det var en, hon ' som forst tankte den statt; sjalf hade hon vetat hvad det vackra tanken, som aldrig tviflade betydde att sta med, nedbrutna pa att .. de;.
skulle bli ~erklighet, krafter, ur stand att arbeta, och som trodde pa.
den trots alla sva- darfor forstod hon hur oofverkom- ligt svart .det kan vara for den righeter.
# Det synes mig, som om edet framst ' vore hennes starka tro ensamma sjalfforsorjande.
kvinnan, som varit det barande) som gjort som brytes af sjukdom eller alltfor det mojligt, det hela; och det.
ar forceradt arbete.
Forstod hvad det darfor, som vi, som varit .. med i betyder, nar arbetskraften sviker arbetet, och alla ' de, som nu koni-.
och tillgangarna icke tillata en dyr-, ma ' for att njuta hvila i det ' nya bar vistelse vid sanatorier eller hemmet, framfor allt skola kanna kurorter; Hon hade icke kunnat tacksamhet mot henne.
I forbin- slappa tanken, att nigot kunde delse med Haknas Hvilohem star och borde goras for de manga ~ u f v u d b ~ ~ g n a d och e flsmedjanu.
alltid hennes namn, afven om det sjalfforsorjande, bildade kvinnorna,.
.
som oftast arbeta under sa otillfredsstallande forhallanden har.
i detta sammanhang -.
icke nedskrifves.
- en.
utslitande verksamhet och en lag lon.
Hon hade Det var ingen af de varma, solitrala ' nde sommrkdagarnzi dromt om ett hem for dem, ett hem pa landet, dar det som HAknas invigdes.
En stark.
vind hade kommit med var hvila och ro for utpinade nerver, dar sinnet kunde kyla och regnbyar, men inomhus, i .. S.
B: K: s hvilohem, var det liust och Litervinna sin span- .varmt.
I matsalen stighet och dar ha- vantade .det blom- gen och kraften till stersmyckade bordet arbete skulle ater- med det hembakade skankas de trotta hvetebrodet,en verk- och nedstamda.
lig jattekrans, de Det forsta steget lackra kakorna och for att forverkliga de.
olika anrattnin- drommen ' hade va- garna, och alla re- rit att sammankalla sanderummen stodo olika arbetsgrupper glada och hemtref- representerande liga med sina ljusa.
kvinnor for att of- pinnmobler, bekva- verlagga om: saken.
ma korgstolar: och Och det var som hemvafda gardiner sagdt en vardag for och lockade de be- tva Ar sedan, som sokande att stanna detta skedde.
, Interior af forestandarinnans rum.
Ett horn af matsalen.
, en lang- Tedde det sig manne ej for flera af de narvarande so ' m ett oupphinnligt re vistelse inom.
hemmet.
De tva flygelbyggnaderna, sar- mal?
Det- behofdes pengar, mycket pengar, for att fa till skildt srne ned jan " nere i sluttningen, inbaddad i lofverk, stand ett dylikt hem, dar allt skulle vara godt och bra och frestade inbjudande och vcro ocksa for tillfallet nastan fullt vackert - och anda skulle det endast kosta en obetyd- upptagna.
hvigningshogtid1igheterna vor0 icke langa eller cerei lighet att fa vistas dar!
Undertecknad, som var en af de narvarande) sag atminstone malet som mycket afiagset vin- moniosa, samvaron sa mycket gladare och otvungnare.
kande.
Och dock; - nu ar det redan nadt.
S.
B.
K: s Foreningens ordforande, dr Ada - Nilsson, uttryckte de nar- hvilohem ar ' sedan nagraaveckor en verklighet.
Pa strand- varandes gladje ofver att se hemmet fardigt, samt uttalade sluttningen of.vanfor ' en vik af bstersjon, i det vackra ett tack till froken Valborg Lagervall, som gifvit .den vac- ', -, '
kande impulsen till foretaget.
Den valsmakande lunchen afats under glad och otvungen sallskaplighet.
Darefter vidtog " husesyn ", allt fran det stora rymliga koket, .det harligt stora skafferiet, som maste frojda hvarje husmors.
hjarta, med direkt nedgang till kallaren, det bekvama badrummet och de.
minga trefliga gastrummen.
Hemmets forestandarinna, froken Ebba Fleetwood, bitradd af verk- stallande utskottets ofortrottliga medlemmar, hade p2 otro.
ligt kort tid fatt allt pa sin ratta plats.
Moblerna, som kommit i sista stund, hade packats.
upp, porslin och glas kommit pa sina hyllor i skap och skank, gardiner satts upp, m .. m., m. m., som har blefve for langt att upp- rakna.
Och - sa hade honsgarden icke forsummats.
Kacklande.
honor och flaxande kycklingar dar inne vittna- de, afven de, om trefnad och hemlif.
.I.
tradgarden spira- de gronsaker och jordgubbsplantor, och de manga frukt- traden lofvade god skord till hosten.
Utanfor och nedan- for lag fjarden.
blanande i sol, son1 glimtade mellan regn- ' molnen,.
och borta.
p i hojd.en och uddeil lyste Ytter-Jar- ilas hvita kyrka; - och det var tystnad och ro rundt om- det hem, dar arbetande, trotta kvinnor skulle komma och.
...
hvila ut.
For att fA vistas i hemmet fordras ett ars medlem- skap i. foreningen.
Men innehar man det, sa .. far man komma till Haknas, ' och for 2 .kronor pr .dygn far man sitt eget trefliga lilla rum - eller for kr.
1: 50 ett de-: och hel inackordering.
~ k r i i i l n i n ~ a goras r ladt stort skriftligen till forestandarinnan, froken E. Fleetwood, adress Haknas, Jarna, eller pr rikstelefon, Pilkrog 33.
Annu, finnes det plats.
ledig, f6reningens medlemmar ha.
sakerligen icke hunnit fa klart for sig att deras hem star fardigt.
Men nar de eu gang.
fatt.
reda pa det, ha.
de endast att resa dit ut och se, och sedan fa de nog lust att stanna, och hemmet skall, fylldt till sista.
plats, bli hvad det.
varit amnadt.
- till .nytta och gladje for sa ininga som mojligt.
l, --- t Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer.
Andra del " M an borde visserligen anvanda mera flit pa att upp- teckna det kannevarda i sin tid och som ett an- daktigt testamente ofverlamna det at framtida manniskor, " sager nigonstades Novalis.
.
Ett sadant testamente har Malla Montgomery-Silfver- stolpe skankt oss i sina .menloarer, hvaraf under loppet af tre Ar de tv2 fiirsta delarna utkommit, den sista af dessa vid jultiden i fjol.
Enastaende i ' sitt slag, atminstoiie i var litteratur, ar elt memoarverk som fru Mallas.
Mojligen skulle.
det kun- na jamforas med Hedvig Elisabet Charlottas, hertiginnan af Sodermanland, dagbok, hvarmed det ager atskillig frand- skap: bredden, detaljrikedomen, till dels tiden ..
Men den senares verk ar ju genom sitt amne och antecknarinnans staUning ett.
aktstycke af historiskt-politiskt innehall och tiar flera motsvarigheter inom den Gustavianska tidens memoarlitteratur, under clet att en kvi~inlig autobiografi af det iniima.
slag som Malla Silfverstolpes hittills saknats pa vart sprak.
Men nu ar luckan fylld, och det pil ett satt som i fraga om enhetlighet och ful !standighet icke lamnar nagot ofrigt att onska.
Aldrig har slagordet om att skada tiden genom ett temperament funnit en Irognare tillampning an i har be- rorda fall!
Det sentimentala, romaneska, hyperkansliga.
som var tidehvarfvet eget, hur aterstralas det icke frin Malla Montgomerys bild, denna i linjerna sa mjuka och graciosa, till tycket sa karakteristiska och sjalfulla kvitmo- gestalt!
Hur originell och oforfalskad star ej, forkroppsli- gad i denna, hela romantiken for oss, med sina svaghe- ter och fortjanster!
Ja, i sanning tacksamma mAste vi kanna oss ofver den aldrig slappade meddelelselust, den p naiva uppriktighet, den klarsynta och utforliga tidsmal- ning, som Mallas outtrottliga penna gifvit oss i dessa dagboksanteckningar, hvilka, tack vare den mest pietetful- 1.a formedlare, nu .blifvit allas var egendom.
Ett var- defullare alf har aldrig kunnat ofverlatas.
i t ef tervarlden.
.
.
': * * * ' ' Pa sin tid har Dagny.
redogjort for forsta delen af Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer.
Dari teckna- des, som lasaren torde erinra sig, " en ung sjuttonhundra.
tals societets dams ' ^ lefverne med.
hela dess brokiga vafnad af.
nojen, hoffester, baler, soareer, foralskelser och kurti- ser.
Dar redogjordes ocksa for Mallas slakt- och famil- jeforhallanden, for hennes fars; den stralande och forfo- riske iifverste Robert Montgomery, romantiska lefnadssaga, for den fran fodelsen moderlosa lilla flickans barndoms- t i d i mormoderns, friherrinnan f ud beck, hem, det gamla.
arevordiga.
slaktgodset ~ d s b e r vid ~ hvilket alla Mallas vackraste och karaste barn- och ungdomsminnen aro as- socierade.
Vi foljde den i kansloviig bradmogna unga skonheten fran fest till.
fest, orngifven af beundrare, feterad och bortklemad, och man undrar ej pa att hennes lilla I-iufvud ibland blef forvridet af all deii hyllning for - hvil- ken hon var iorernil och att hon hade svart att, lotsa sig fran1 mellan sina manga adoratorer, alla, icke blott ur bordsynpunkt utan afven i historiskt afseende, forsed: cla med klingande namn.
Den andra delen af memoarerna later oss fiilja ut- vecklingen af romanen, och den slutas som alla sadana i den1 gamla goda tiden, med giftermil.
Men man .miss- fanker att.
det.
inte var sitt hjarta Malla till slut radfra- a '.
gade vid valet af make.
Att ryttmastaren David Gudmund Silfverstolpe blef den lycklige, berodde val snarare af Mal- las onskan att gora sin snalla gamla mormor till viljes och emedan nagon skulle man val ta!
Det borjade lida pa tiden, Malla narmade sig da de 25, och den som be- gynt lifvet sa tidigt, maste ju med skal tycka, att nar man kommit sa lhgt, kunde man ej farhala afgorandet langre.
Men att valet kostade kval forstar man bl.
a. af foljande hjarteutgjutelse i det vidlyftiga kapitlet med ru- brik: " Giftastankar ": " P&amp; formiddagen hade Malla fatt sig tillskickad en torn.rosbuske i kruka, hvarpa lag en kvist eterneller - hon formodade fran D.
G.
Si !fverstolpe.
Om aftonen (pa Borsbalen).
bar hon en bukelt af dessa blommor.
Skjolde- brand var pa balen, sokte hvarje tillfalle att utan ord yttra sin tiligifvenhet.
Malla var alldeles yr i hufvudet och kunde ej begripa hans valdsamma kansla.
Silfver- stolpe var ocksa dar - och hon kunde icke heller miss- forsta honom.
Och .dessa bada man vor0 vanner, och anade ej att de vor0 rivaler!
Denna dubbelhet, som all- tid forfoljt henne i dylika forhallanden: forst Lillieho~k och Manderstrom, sedan Man,derstrom och Brelin - Bre- lin och Lasse Silfverstolpe han och Morner, och nu: Lasses bror och Skjoldebrand - forefoll henne som ett han af odet, som en frestande olycka! "
SA t.og hon da till slut odet i sin hand och forenade det med David Gudmunds!
Aktenskapet ingicks i januari 1807.
- * E rt Det blef i det hela inte nagon lycklig forening.
Om.
den akta mannen hade ett och annat att bara ofver med i foljd af Mallas omtaliga och hyperkansliga temperament, sa sattes nog hennes talamod p2 annu hardare prof. Forst den tvara ofvergangen fran flickarens orosfulla men dock sa ljufva svarmeri, da hennes lif varit som en badd- rande fjarils pA en blomsterang, till m husmoders och landt- frus prosaiska tillvaro.
Siifverstolpe hade inkopt en landt- gard, Thoresta, i Sormland, men som han icke tycks va- rit vidare erfaren som landtbrukaiye, befunno sig hus och gard i gansk8 ofullkomligt skick, ' da de nygifta forst slogo sig ner dar, och inte blefvo de mycket battre med aren.
Fru Malla, som med allvar synes ha vinnlagt sig om alt fylla sina matmoderliga plikter, plagades af denna brist- fallighet.
Hon brukade saga: " Andra onska sig palatser, jag ville blott ha ett svinhus, och det kan jag ej fa. "
Sedermera saldes egendomen och Silfverstolpe, som tjanade vid Upplands dragoner, en tjanst han lamnade 1814 med ofverstes rang, kopte sig .en gard i Uppsala, och fran nu af blef den Fyrisstaden, i hvars in- tellektuella lif fru Malla skulle komma att spela en sa framstaende roll, makarnas stadigvarande hem.
De manga.
slaktforbindelserna landet rundt och Davids oroliga lyn- ne kommo dem dock att standigt vara pa fartein, nagot som Malla ju var van vid fran barndomen, men anda blir man nastan yr i hufvudet af att i dagboken folja den sa godt som oafbrutet rullande resvagnen.
Med aren, sardeles sedan David lamnat den aktiva - ............................................................ f Arbeta for Dagny O f genom att gynna dess annonsorer * * * * * * e * e * * * * *. * * * * * e * * ... * *. * .w.
* e * * * * * e~eeeee.eeeee tjansten, blef han mer och mer nervos och ombytlig till sitt lynne.
Och underliga yttringar togo sig dessa hans lynnesskiftningar.
Under vintern slumrade Davids verk- samhet, han framlefde sina dagar i nastan fullkonitig apati.
Men med sommaren vaknade lifsandarna, och en febril verksamhetslust foljde pa vinterns ide.
Da reste David landet rundt, skjutsade sin Malla hit och dit, gjor- de upp affarer, kopte och salde och hade hundra pro., jekter, hvilka ater stannade af med den morknaiide ars- tiden.
Hela langa vintern lag han sedan sysslolos p5 s h soffa, och hustrun var sliten mellan sina hansyn mot der; mjaltsjuke mannen och sitt intelligenta Uppsalaumgange, for hvilket David Gudmund inte hade mycken forstaeise.
Ja, roligt hade hon icke, stackars fru Malla!
And2 var hon en trogen och om maka och sokte efter basta formaga fylla sina plikter som siidan.
Nar David ar utc i kriget l81 3-1814, skrifver hon: " Svenska armen vid Rhen!
Ack, David, du aflagsnar dig allt mer och nier!
Fred, fred, nar fa vi gladja oss darat? "
- Och nar andtligen en mild forsyn efter en kort sjukdom afklippt hans lifstrad och fru Malla ar anka, sorjer hon djupi.
" Hon kande sig sjuk, forkrossad, och hoppades att ej lange ofverlefva sin man. "
Men manne ej vannen Geijer slog hufvudet p i spi- ken, da han, nar Malla traffar honom efter dodsfallet och fortroligt spatserar upp och ned med honom i triidgarden talande om " sin olycka ", helt burdus utbris- ter: " Ofverstinnan har icke varit olycklig, fiir ej anse sig sa, en enda omstandighet ar olycklig, den att ni inga barn ha ".
Malla i forstumma des^ ' infor detta som hon tyckte iiiigot formatna bedomande af en annans lycka eller olycka men gaf honom i sitt stilla sintie nitt.
1.i- kasa foljde hon hans r %d att icke, som hon forst sade sig onskat, bosatta sig nara sina alskades grafvar: mormoderns och mannens.
" Icke skall ofverstinnan ", hade Geijcr sva- rat, " fasta sig vid en graf, icke smida sig vid mullen -- det ar icke dar man bor soka dem man saknar ".
O O O Nej, Malla Silfverstolpes lif var icke skrinlagdt i en graf.
Fran nu af kan man saga att hon forst ratt begynte kf- va.
Hadanefter skulle hennes lif helt fyllas af vaiiskapcn.
Sin tids snillrikaste och adlaste personligheter korn fiorl att sta nara.
Af dem mottog hon mycket.
Men utari tvifvel stodo de gengafvor, hon skankte af sitt v a r m hjarta och sitt forstaende af dessa stora andars vasen I varde ej efter dem hon erhallit.
Hade ej delta jama ui- byte agt rum, skulle icke, som nu blifvit fallet, Malla Silfverstolpes namn oupplosligt satts i samband med ti- dehvarfvets storsta: en Geijers, Atterboms, T6rxicros ', - 4rnalia von Helvigs, Fredrika Bremers.
Med gladje motser man den bebadade fortsiittriingen af memoarerna, hvilken skall behandla den sakert ititres- santaste delen af forfattarinnans lefnad: Uppsalaare11 fr511 1819 och resan och vistelsen i Tyskland 1825 - 27.
L. D-n, -- - .-p ----.
!MALARBADET i o i 1 I B Handf verkaregat an I i.
BAD- TVATT- och STRYKINRATTNING l: a klass i alla afseenden.
083.1 Simundervisning f. damer och herrar R.
T.
38 14 - 38 15 A.
T.
93 43 -- 93 44.
I Grete Meisel-Hess.
En skildrare af den moderna kvinnan.
Vi meddela harmed en skisserad konturbild af den oster- rikiska forfnttaritznan Grete Meisel-Hess, som sarskildt genom sin nu under utgifning varande bok, .Die sexuelle Kriser, sakerligen kommer att draga uppmarksamheten pa sig afven utanfor Tysk- land.
Det problem hon dar beror och de asikter hon Joretrader aro starkt agnade att viicka strid omkrhg henne.
Utan att dela den grundaskrEdning, som limer bakom nedanstaende rejerat a f Grete Meisel- Hess ' forfattarskap, anse vi detsamma tarfva sitt omnamnande och uppldta plats darfar i Dagnys spalter.
en unga forfattarinnan, som forlidet ar ater gjort D sig bemarkt i Tyskland genom det paborjade utgifvandet af ett mycket intressant verk, " Die sexu- elle Krise ", afsedt att belysa det erotiska problemet, en fraga, som ar lika aktuell i vart land som i Tysk- land, fortjanar ovillkorligen ett omnamnande afven hos oss.
Grete Meisel-Hess ar wienerbo till borden och harstammar fran en borgerlig familj.
Hennes far, en .formogen kopman, hade endast tanke for sin affar, soin han skotte med jarnhard ha.nd.
; hennes mor, en god och klok men ' kraft- och viljelos kvinna, forstod allt for litet detta varmt kannande, egendomliga barn, som redan vid helt unga ar hade sin egen syn pa lifvet och sina egna asikter.
Vid 21 ars alder ingick hon aktenskap med en man, som hon alskade varmt, men blef djupt besvi- ken och olycklig och skildes fran honom efter en kort tid.
De sju ar, som darpa foljde, omfat.
en tid af kamp och strid for Grete Meisel-Hess, framfor allt emeda.n hon sokte frigora sig fran den kalkborger- liga miljon hon hittills hade lefvat i; hon.
langtade efter att f a.
bli oberoende och att fa fritt utveckla sin personlighet.
Det var under dessa ar, som lifvet larde henne att se och forsta dubbelmoralens verkningar pa det sexu- ella omradet, huru den nu harskande moralen utgor e11 hamsko pa kvinnans utveckling, huru den hindrar henne fran att na sina hogsta mojligheter sasom per- sonlighet.
I storstadslifvets hvirfvel, midt i konstnarsvarlden, dar det lefvande lifvet dagligen upprullade de mest skiftande oden for henne, blef Grete Meisel-Hess for- fattarinna.
Nagra tidningsartiklar och en novellsamling vor0 nog for att fasta pressens uppmarksamhet pa denna intressanta litterara foreteelse.
I " Fanny Roth " skild- rar hon den unga, geniala nutidskvinnan tillhorande ofverklassen som lider skeppsbrott nar hon gar utom- kring aktenskapet.
Grete Meisel-Hess angriper med ett glo- dande hat aktenskapsinstitutionen i dess nuvarande form.
En.
broschyr mot Weiningers " Geschlecht und Charakter " har gifvit henne en framstaende stallning som feminist.
Stridskriften " Weiberhass und Weiberver- ' achtung ", riktad mot sa,mtidens ifrigaste antifeminist i deri bildade varlden, ar lysande spotsk och drapande jamford med Weiningers nietzscheanskt virriga framstall- ning och imponerar genom sin klarhet och sin logik.
Hennes forsta stora arbete ar.romanen " Die Stim- me ".
Det.
ar en bok for de fa.
I Berlin har den ' skapat at sin forfattarinna liksom en ny familj; man- niskor, som hon alls icke kanner, ha borjat halsa pa henne.
Detta forefaller i sjalfva verket nagot egen- ' domligi, ty fran litterar synpunkt ar boken ej ett mas- terverk.
Men de, som verkligen trangt in i dess djup, ha forstatt, att den framfor allt ar ett verkligt " do- cumeiit humain ".
Forfattarinnan har, hansynslos mot sig sjalf, giivit sitt eget innersta jag, sin ' rika, starka personlighet.
En personlighet, som i dessa genom- brottets tider ar en sann bild af, .den moderna kvin- nan - kanhanda har i Sverige hellre af morgondagens an af kvinnan for i dag.
Det ar en lefvande och fargrik bild af en varmblodig kvinnas skiftande oden.
Boken ar skrifven i jagform och den malmedvetna femi- nism, som genomtranger skildringen af den unga kvinnans misslyckade forsta aktenskap, historien om en egendomlig och romantisk forlofning, om ett andra iiktenskap och slutligen om en fri forbindelse, i hvil- ken en man och en kvinna motts pa hojden af sin utveckling, ar ganska enastaende.
.
Pressen har jamfort detta arbete med Marie Basjkirtsevs dagbok, dar aterfinnes nagot af hennes teinperamentsfulla askadning.
Utan att vilja jamstalla tanker man ovillkorligen afven pa m: me de Stael.
Grete Meisel-Hess, liksom denna geniala kvinna, ska- par i sina skrifter en ram for sin egen personlighet.
Ett arbete som ej bob glommas a r den for nagra Ar sedan utkomna lilla berattelsen " Annie Bianka ".
Det ar mahanda den finaste af a.lla hennes skrifter, en miniatyrmalning af den u~derbaraste stamning och fargskiftning.
En ung, ovanligt intelligent kvinna har nyss tagit sin doktorsexamen, och hennes far bjuder henne sa- som beloning pa en Rhenresa.
Pa denna resa, som hon foretar ensam, rakar hon i sallskap med en ung herre och upptacker plotsligen att afven hon, som aldrig tankt pa karlek, har formagan att kunna bli betagen i en man.
Hon ger sig emellertid ut for at,t vara dansos, och nar hennes foljeslagare fattar misstankar, da hon bofjar citera ~ b r a t i u s och Nietzsche, ger hon ett prof pa den konst hon ger sig ut for att utofva.
Hon dansar som om hon hela lifvet haft dansen till yrke och tror for ett ogonblick, att lardomen, visheten och studierna endast vor0 en drom.
Hon frestas en stund att fortsatia afventyret, later bjuda sig pa cham- pagne pa Dusseldorfutstallningen men hon forlorar ej herravaldet ofver sig sjalf.
Pa atervagen fran ut- stallningen rymmer hon till stationen och satter sig pa taget, utan att hennes beundrare fran Rhenresan har en aning om att den lilla bajaderen i sjalfva ver- ket ar - doktor i lefiladsvishet!
.
Boken soker visa att det finnes en ny kvinnotyp i vara dagar, som harmoniskt forenar den hogsta iii tellektualiteten med den sunda sinnligheten, en typ, som lika litet kanner lasten som askesen.
" Die sexuelle Krisen ar en allvarlig bok, och det band, som utkom i varas, a r den forsta af de tre de- larna af ett verk, hvartill forf.
samlat material under i det iiarmaste tre ars tid.
Boken ar en skildring af de nuvarande sexuella forhallandena och gifven, ej af en ytlig askadarinna utan af en allvarlig, tankande man- niska, som med innerligt medlidande for kvinnan - af sin egen tid agnar sig at granskningen af denna vik- tiga fraga.
Utan att i detalj redogora for bokens innehall vill jag blott helt kort skissera det viktigaste.
Med sitt sakra och traffande omdome kritiserar hon samhallets uppfattning af den sexuella fragan, hon kritiserar ak- tenskapet i dess nuvarande form, huru det, sasom det nu ar, ei langre lampar sig for moderna manniskor.
Hon skildrar a andra sidan de fria forbindelsernas vanskliga tillvaro i vara dagar, det beklagliga i att den nuvarande generationens man aro sa foga femi- nistiskt sinnade och att an sa lange ar for mannen den fria forbindelsen blott ett gomstalle att krypa i, som ar battre an prostitutionen och bekvamare an aktenskapet.
En framstaende plats i detta vardefulla arbete intar prostitutionsfragan.
Hon skadar ej varl- den med det borgerliga samhallets skygglappar, hvil- ket blott ser hvad det vill se och for ofrigt talar om sedlighet som om ett societetsnoje.
Det hvilar ett sant medlidande for kvinnan ofver detta sa valskrifna kapitel.
Grete Meisel-Hess sager.
om sin egen bok: " Matte den sopa rent i alla horn, matte den vadra ut alla forvrangda begrepp om moral och sedlighet ".
Man skall dock ej tro att boken ar en predikan om den.
fria karleken, den ar en orubbligt logisk be- visforing, dar hon staller upp sina fordringar ur ren mansklig synpunkt.
D e.
ideer, hon forfaktar tanker hon sig ej forverkligade hvarken i dag eller i morgon, utan hon vill endast ge anledning till eftertanke och i sammanhang darmed soka omskapa de centralaste pro- blemen i det manskliga samhallet.
I kamp och i strid med sin samtid, dar star Grete Meisel-Hess, en af de fa, som med heligaste och dju- paste allvar arbeta for kvinnosaken.
Med Ellen Key och Frida Steenhofi ar hon har i ' landet narmast i slakt.
Som personlighet har hon emellertid foga gemen- samt med dem.
Grete Meisel-Hess har lefvat lifvet och lart af det.
Hon har ej som Elleii Key i stillheten af sin stu- derkammare begrundat lifvets.
fragor, hon ar ej sier- ska som hon, men hon har Ellen Keys vidtomfattande blick for kvinnans stallning i det nuvarande .samhallet.
Hos Grete Meisel-Hess finnes ej den tragik, som beharskar Frida Steenhoffs skrifter, men hon ager denna forfattarinnas sialfulla forstaelse for den forned- ring, som kvinnan lefvat i sedan arhundraden genont den radande dubbelmoralen.
Grete Meisel-Hess .ar kanhanda en af de fa, om ej den enda, i den tyska litteraturen, som gifvit ai traffande bild af den moderna kvinnan eller, som hon kallar henne, " die seltene Frau ".
N. K.-GER.
Jag kan ej oroa mig, nar jag ser galilla foriiici.
sprangas, ty jag kanner, att det sker enledan de blifvft for tranga for ideen, som lefver i dem, och for de manniskor, som i den behofva omfattas, och jag tror p5 dess forverkligande i en naturligare organisa-.
tion, en naturlig gruppering af mansklighetens and- liga familjer och slakten - - - Fredrika Bremer (ur bref till Chr.
E. Faldcrantz); Sodermaniands lansfor- bunds forsta arsmote.
S odermanlands lansforbund af F. K.
P. W. holl ior- dagen den 18 juni arsmote i Strangnas.
Arsmutet val ' det forsta, da lansforbundet konstituerades forst forra Aret - i Flen den 6 mars.
Anslutna till forbundet aro lokalforeningarna i Ny- koping, Eskilstuna, Strangnas, Gnesta, Mariefred, ' I ' ors halla, Flen och Ofver-Selo.
Endast de fyra forstniima- da representerades vid motet genom ombud.
Under formiddagen holls enskildt mote, d2 ocksi Strangnasforeningens medlemmar talrikt infunnit sig.
Of - verlaggningsamnen voro: 1) Hvad bor vara ett liitlsfor- bunds egentliga uppgift?
Inledarinna: Elin Palrnati.
% j Om.
foredrags anordnande under hosten 1910- v %reii 2 0 1 1.
3) Hur bora studiecirklar anordnas for att vara iiilit praktiska?
Inl.
Ada Gustavson.
4) Borde vi ej giira F. K.
P.
R. till en kvinnornas kommunalforening vid si- dan af dess egentliga uppgifl?
Inl.
Ad2 Gustavson.
5) Ett forslag om huru de gifta kvinxionia bora gii till vi ' ... ga for att fA kommunal rostratt.
Af Elin Palrnan.
Samtliga fragor behandlades under liflig och uttc ' inri- niande diskussion.
I samband med forsta frAgan beslots att om niojligi soka astadkomma ett for hela lansforbundet gemensami bibliotek.
Forbundets sekreterare atog sig att vidtaga forberedande atgarder for att f2 till stand en ny lokal- forening i Katrineholm.
Under atidra fragatis behaiidtirig framkom forslag om att under hiisten anordtia crl iior -- tare kommunalkitrs inom lanet.
At arbetsutskottet upp drogs att tinderhandla harom shal med everituella forts. lasare som med de olika lokalforeningarria.
Lansforbundet beslot att till statsministcrti fitsatida den protest mot regeringens politik i kvinnornas rostratts- fraga, som redan af manga foreningar drickats, diiii~i lansforbundet for sin del foretog en liten onirecligering af ordalydelsen.
Resolutionen kom darvid att lyda som fol- jer: Sodermanlands 1,ansforbund af Laiidsforetiitigct~ fiir Kvinnans Politiska Rostratt, samladt till arsmote i Strkig- nas den 18 juni 1910, uttalar med anledning at ' statsiiii- nistertis svar a hr Lixidhagens interpellation i iii-eridd, sin protest mot regeringens uppskoispolitik i kvi~irioi-niis rostrattsfraga.
Vid foretagna val omvaldes arbetsutskottets sanitliga tre medlemmar, iiamnligen till ordf. fru Augusta Wide- beck, Strangnas, till sekreterare undertecknad och till kas-
.. m, b.
.
a.
.
.
.
.
.
-,.
-.
Kursan afser utbildning af lararinnor for folkskolor.
.
p&amp;.
landet, folkhogskolor, husmodersskolor for landsbyg- den och hemkonsulenter.
, \ .. i.,, -.
.
,.
,.
...
&gt;Var tradgard., ar titeln pa en bok, som i dagarna " ' utkommit pA F. C. Askerbergs bokforlagsaktiebolags for- - lag, Stockholm.
Den praktiskt uppCtallda tradgardsboken: i.
ar narmast afsedd for anvandning a f agare till mindre.
tradgardar.
Forfattare ar.
froken Lillie!
Landgren, ledar- (' inna, f o r.
Kopparbergs l a n s hushAllningssallskap~ trad- - gardskurser vid Torshall i Leksand, ' som bl.
a. s h o m i Fredrika-Bremer-Forbundets stipendiat studerat tradgards-.
yrket i England.
.. S '.
- saforvaltare froken da Gustavson, h ' ykoping.
Revisorer blefvo fru Ekman ' och tandlakaren froken Karin Melen,: bada i Eskilstuna, samt revisorssuppleant, lararinnan fro-.
ken i$ilt,.
Strangniis. '
Vid 4-tiden.
afslutades forhandlingarna, hvarefter en: animerada gemensam middag afats % Stadshotellet .. .Efter, middagen gjordes omedelbart .uppbrott for att de 20: ' deltagarna skulle hinna begagna sig af en alskvard in-.
bjUdan fran .. froken Eva Sach att intaga kaffe i.
hennes - hushallsskola, Eenninge, och samtidigt bese skolan.
.
Benninge ligger en kvarts timmas promenad - och en ' ' harlig promenad ' till!
- utanfor staden.
Visserligen var ingen hushallskurs i gang just nu, men man kunde anda .af de, arb@sresultat .i vafkonsten, som framvisades, och de: ' ~edogorelser f-or .arbetsmetoder, som lamnades af skolans agarinna, sluta sig till hur praktiskt arbetet ar uppstalldt ' vid.
denna hush~llsskola, dar eleverila!
f giundlig och allsidig praktik i ett hems alla verksamhetsomraden: mat-.
lagnigg,, bak, - slakt, stadning, vafning, tradgards- och hons-.
skotsel etc..
Inga.
tjanare.
finnas, i utan allt arbete fordelas; niellan .de: 2O eleverna.
Klockan.
var offentligt mote; ocksa detta i Bla-: bandsforeningens stora, rymliga sal, dar det enskilda mo-:.
tet hfillits.
Undertecknad holl da foredrag om " Kvinnor: l na ' och de koinrnunala ' och politiska rattigheterna, och i skyldigheterna) ', ' hvarjarnte froken Spangberg frin Sto&amp;- '.
i holm bidrog med flera sangnummer.
.
:.
.. Pa- inbjudan af.
Nykopings ' F: K: P; R. be&amp;&amp; att halla nasta arsmote darstades.
.
.
.
Eiin Palngn.
.
.
.
.
.
.
.
.
....
.
.
. '
'; l, ', ' i.
.
.
t ' l t.
.
, p .I 1 -.
, ' ' De ungerska mannen och kvinnornas rostrattsfraga.
:: Afven i Ungern existgrar n u liksom forut i England, ': i Holland och Amerika en mannens F. K..
P..
R.
Fore- l i ningen bildades ' i Budapest pa initiativ af: professorn i: anatomi doktor.
Gustaf Dirner och raknar redan flera ..: i hundra rnedllemmar, bland hvilka markas flera.
framstaen-,, de och hogt uppsatta man.
I Ungern p2gar for.
nar-.
:: varande en1 stark rorelse for inforande af a l h a r i rostratt.
' 1 PA ett stort mote, dar denna fraga debatterad&amp;, upp- .. tradde professor Dirner mot uttrycket " allman rostfatt ", '.
.
sa lange detta afsage, endast rostrait for man, och upp- fordrade., motet att utta1.a ' sig for allman rostratt fo-r man: och kvinnor.
Da detta vickte opposition, beslot professor: Dirner- att bilda en.
.mannens ' F.
K. '.
P.
R. '
...
.
i ',: ',: L.
I -.
.
.
.
l '.
: _.
.
.
.
.
.
Rattelse.
I forra ' numrets ' artikel om " Kvinnorna och sjukkassorna ' ' andra spalten, 26-29 - raderna, star.
.
) ' ty Notiier ...
.
utom det att atskilliga sjukkassor lamna understod, lat.
otillrackligt, i alla fall da en sadan ar afsedd att F. K: P.
R.
En lokalafdelning af Landsforeningen I: vara ti-ad$ hjalpande emellan ", skall vara i d e.
' f a 11, d 5 etc. f or Kvinnans Politiska Rostratt bildades den 25.
.juni i: - Krokstrand, i, neri-a Bohuslin, efter foredrag.
af froken: '.
.
Signe Wollter frfin Trollhiittan.
I. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1 n,.
,: &lt; ~ \; ita " .~andets arsmote.
Med anledning: af ett miss-: forstadt.
teiifonmeddelande ' har ' i ' ' notisen ', om Hvita Ban-.
.
... -.
.
.
.
.
dets &amp; niote:: l .foreg&amp;ende veckas .,nummeF af var tidning froken .Rathou: # .komrnit att namnas som .Centralsty~elsens.
.
ordforande.
; Som ' bekant: beklades denna .post .af, do.ktor- iiinan .Emma i .Wretllirid.
: Froken Rathou ater.
innehar sek- I likhet med forkgaende ar har sty-!
reterareplafsen.
..
.,:.
- .. relse, for.
att underlatta ordnandet .af semesterfor- ',.
...
En skola i.
landthush311 tor ' kvinnor borjar i host i hallandena pa redaktionen, beslutit att under en af samband med fackskolan for.
, huslig ekonomi i Uppsala; Fackskolan har nyss ink6pt en ' landtgard, Brogard, sommarmanaderna utgifva tvenne 1 6.sidiga dub- j nara ' Vattholma, Uppsala-Gefle jarhvag: Till en borjan belnummer, med respektive fjorton dagars uppe- och redan i host flyttas en af skolans lararinnekurser.
fran staden ut till Brogard .. for att .. dar under 3 manader hall mellan hvarje.
Det forsta af dessa ar dagens.
skota ladugard,.
svin och .hons, mjolkkammare, tvatt ' och nummer,.
det andra utkommer.
.
den 14 juli.
bak samt vanlig matlagning.
Skolans forutvarande ettari- ga lararinnekurs, afsedd for folkskola och ambulerande Fran och: med den 28 juli utkommer tidningen.
skolkok, ' indrages, och, de unga flickor som annars tankt soka sig in i denna kurs till nyaret bora nu f6re den ater hvarje vecka med vanligt antal sidor.
Vi, 15 juli inlamna ansoken on1 plak i denna nya kurs i mat- hoppas, att.
vara arade lasare anse sig fullt till-.
' lagning, och landtliusha~ll, som borjar den 12 sept.
.
.
Till denria kuris.
- fordras icke nodvandigt .hogre flick- godogjorda genom det omvaxlande och rikhaltiga I skolebildning, ' utan man kan komma in afven .med folk- innehall, .. som de tva dubbelnumren att i skdekunskaper, dock med tillagg af folkhogskolekurs.
Den nya kursen varar:.
.
, 4 terminer: den forsta och forete.
.
.
.
.
.
, sista i Uppsala,.
andra och ' tredje p % Brogard.
For till- Redaktionen.
trade till kursen.
fordras i regel att forut ha deltagit.
i,.
*.
.
.-.
-.
.Jandthushill.
.
.
. "
- * r 8 ~ i l Dagnys l penurneranter.
r ag nys ' t .s t ' ',, ' ' ', I '
314 D A G N Y Frarror och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera B dessa stallen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. ' skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / ~ 2:, 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fdrfara fdr denna arovisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga pa ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur rnanga som helst, men alZtid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d % att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ran terna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta u n d r hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
- - - iivar, och till hvilkef pris kan man nummervis ldsa Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
MUSIKALISK ung norrlandska, elementarutbildning, kunnig i musik och sprak, ett ars vistelse i latss6kande fd sina annonser inprda i Paris, nagot undervisningsvan on- skar plats till hosten i familj atl rgny for hLfva priset eller 7119 6re pr mm.)
undervisa barn.
Svar till llMusikfl, ARARINNA, undervisningsvan, Hernosand p. r. musika !isk, soker plats.
Goda !tyg.
Svar Gladlynt-Barnkar ", NG elementarlararinna onskar r. Telegrambyran, Sthlm.
sommarkondition pa landet at1 lasa ett par timmar dagl.
med 1-2 ITUDENEKA, musikalisk, on- Svar snarast till lC3om-) skar under juli och augusti plats elever.
maren 1910 ", Kristinehamn p. r. i landet for att undervisa i van-; a humanisliska skolamnen.
Svar l [# E. S.#, Allm.
Tidningskont., ~ I - A R I G NORRLANDSKA, soni genomgatt slojdlararinnekurs och ust.
Ad.
Torg, Stockholm.
Handarbetets Vanner och intresse- rad af husliga sysslor soker till flicka, hosten plats i hem dar godt be- m genomgatt attaklassigt laroverk motande kan paraknas, helst dar iskar till hosten anstallniug som jungfru finnes.
Lon onskas.
Svar ivernant for mindre barn.
Svar till * 1910 " ' Bjasta p. r.
.l 1119 ar##, Sv.
Telegrambyran, rebro.
OT fritt vivre onskar van kv, gymnast under sommaren an-: XAMINERAD sjukskoterska on- stallning i aktad familj pa landet, skar privatvard nu genast.
Sv.
halst prastgard.
Svar till llHem- trefnadll, Lund.
il ~IA.
B.11 Persberg p. r.
U Ung - M Lefnadsminnen, samlade och bearbetade af J. He- dengren och E. Beskow.
Haft.
2.50, kart.
3 kr., fint band 3.50.
Elsa Borg.
l l I Foredrag, halet vid Evang.
Fosterlandsstiftelsens Arskonferens 4r 1908 af Kyrkoherde J. Thulin.
Haft.
30 ore.
Kristlig ansvarskansla.
Sondagsskolans berattigande och betydelse.
Efter ett foredrag af Teol.
Licentiat Henr.
Ussing.
Haft.
15 ore.
Tankap och samtal om lifvets hogsta fragor af Kyrkoh.
Dr Oscar Benzow A 10 ore pr hafte.
I.
Ett samtal om undren och deras mojlighet.
- II.
Ett samtal om forsynen och slumpen.
- - Iii.
Ett samtal om viljans fkihet.
- IV.
Ett samtal om arf- synden.
- V. Eft samtal om dopet.
.- VI.
Tankar om konfirmationen.
-.
Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
PLA TSSOKANDE.
i bokhandeln!
sanning af Kyrkoherde D.
A. Arnstriim.
Haft.
1.50, ' Bibelns kart.
2 kr., klotb.
2.25.
1 I 1 OBS.!
Dessa haften aro synnerlipn Ibpliga for mass-spridning bland vdrf folk.
STOCKHOLM 3.
1 Folkskolans Barn tidning utgifven och redkerad af STINA Q UINT ut- kommer 1910 i sin nittonde argang.
Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor under aret.
Basta och Iampl&amp;aste lasning fo4.
barn af alla samhalkklasseu.
Prenumerera a narmste postkonIo~.
P&amp; for helt ar Kronor 1: 65, har Z ar ' 90 ore.
ng flicka, som genomgatt &amp; klassige elemen- tarlaroverk med utmarkta afgangs- betyg, och lika goda rek.
soker pjats till hosten som guvernant.
Ar komnetent att undervisa till 5te klass.
s i a r afvaktas till E. Brem- TEXAMINERAD, undervisnings- berg, Mariestad.
van lararinna onskar plats un- der sommaren.
Teoretiskt och prak- En Smaskollararinna, tiskt utbildad i engelska spraket.
som ar villig deltaga i husliga go- (Oxford).
Goda rek.
Svar till llM.ll, romal onskar under sommaren plats Svenska Telegram byrans Annons- i familj.
Svar markt 4-ararinnadi, afdelning, Goteborg.
Grapes Bokhandel, Mora.
onskar lugn sysselsattning for att f % vistas p i landet iinder somma- ren.
Svar till llFritt vivre, fria re- sor1I, p. r., Gafle.
u u NDERVISNINGSVAN, musika- Ung flicka, lisk lararinna soker plats for som genomgatt 8-kl. laroverk riied lasaret.
Goda betyg.
Svar " Barna- skolkokskiirs onskar medfolia fa- vanll, Sv.
Telegrambyran, Sthlm.
milj till badort som siillsk$ och hjalp i hiishbllet.
Fainiljemedlcm.
24-&amp;1~ bildad, barnkar flicka, som Svar till ~~Rlekingeflick; ~~, Knrlskro- genomgat t Barnavard, soker plats.
na n. r.
Goda bet.
Villig hjalpa till med stadning.
Svar till " Barnkarll, Lang- En baIttre flicka, angen, Lanna.
onskar till hosten plats att gi frun tillhanda.
Ar kunnig i alla inom NG lararinna onskar under fe- ett hus forefallande goromal.
Har rien plats i familj att mot fritt afven bitradt i postgorom~l och i vivre deltaga i husliga sysslor.
Svar 8 ar forestatt vaxelstatiotr.
Tack- onskas inom 8 dagar till Cararin- sam for svar under adress 1120 aral, na ", Hallsberg p. r.
Slussen p. r.
U
D A C N Y Ung mallarinna tudentska, undervisningsvan, mu- ikalisk, talar tyska, engelska, varil 3rikes for studier, soker plats for isaret, ej sa langt fran Stockholm, joda betyg.
Vid.
N a 1nack.-By- an, Brunkebergsg.
3!
l, Stockholm onskar under sommaren plats at undervisa i malning (olja, vatten pastell och.
porslin) samt bitradi ' med lattare husgoromal.
Svar til J.
B.: Ousby p. r. LARARINNA, underviuiingsvar musikalisk, onskas for nasta las, ar.
En 17-arig elev for intrade Folkskolelararinneseminarium nast: ar.
En 14-arig och en 10-arig elel dessutom.
Ansokan till Proster E.
A. Pefterson, adr.
Wagnharad Lalrarinna Plats som laxa- rinna okes af 19 ars flicka, genomgatl Jormalskolan, seminarium, under- isningsvan i skolamnen, sprak, mu- ik.
Halst ej alltfor langt bort fran ' tockholm.
Goda betyg.
Vid.
Nya nack.
Byran, Brunkebergsg.
3 B, Ung flicka.
led goda betyg fran laroverk maskolelararinneseminarium saml - an foregaende platser soker plats om lararinna i skola eller famil: 5r kommande lasar.
Svar till Maria T.
((, p. r. Katrineholm.
Vardinna.
I hem dar husmor saknas onska: lats af 28-arig dam, med vana id barns uppfostran och ett hems rotande.
Innehar utmarkta rekom- iendationer.
I Stockholm kunna ersonliga upplysningar erhallas, var till husfru^, denna tidnings ontor, Stockholm.
, \ OR att lara sig hushall onskar en 17 ars flicka mot fritt vivre lats hos duglig husmoder pa ndet att ga frun tillhanda.
Svar 11 E. Carlsson, Sodra Nygatan 25 Torrkoping.
Ing, musikalisk flicka iker anstallning ofver sommaren, ot fritt vivre, halst i familj pa ndet att undervisa i piano eller: kompanjera violinist.
Villig hjalpa .l med lattare husliga sysslor.
: ar till " Musik ", Halmstad p. r.
20-arig landtbrukaredottei undervisningsvan med godt satt ocl onskar mot fritt vivre i borjan a sept.
plats i battre fanlilj (helst i storre landtegendom).
Ar villig at hjalpa till uti alla i ett hus fore kommande goromal samt kunnig enklare matlagning och bakning Onskar fa anses som familjerned, lem.
Svar niarkt " S.
L.
19101f Dalum p. r., motses tacksamt.
Barnskoterska, genomgatt en hushallskurs i skola och darjarnte tagit real- &gt;oleexarnen, onskar plats halst a Srre egendom p.a landet, som alp i hushall.
Ar afven villig idervisa mindre barn.
Svar under ress " Godt bemotande ", Hvet- ida p. r. vm Vid Husforestandarinna, G Sjukskoterske- platsen i Sundborn Barnfroken, for tre flickor 9-11 ar onskas till den 1 sept.
Den sokande bor vara undervisningsvan i vanliga skol- amnen och sprak, ej musik, saml enkel och ansprakslos.
Svar jiimte loneansprak, betygsafskrifter och Foto.
sandes till Doktorinnan Anna Torell, Rydsgard.
Fredrika-Bremer-Forbandet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbandets Sjakskoterskebyra: Ttinnelg.
25.
-- Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Lediga tjanster vid USLIG, 24-30-arig, bildad flicka H af battre familj, erhaller ' be- kvam, val aflonad plats att bestyra Goteborgs Fattigvard.
battre, oberoende ungkarlshem Upplysningar och foto.
till " Nc som genomgatt barnavard, 24 ii eller Hostenfl, Sydsv.
Dagbladet gammal, bildad, barnkar, soker plats Malmo, f. v. b. genast hufvudsakligast for spad, barns skotsel.
Goda betyg finna: Afven villig hjalpa till med stad.
Borgholms 6-kl, ning.
Svar till l~Barnkarlf, Lang.
samskola angen, Lenna.
aro tvanne !ararinnebefattningar le.
diga att tilltrada inst.
hosttermin Lon 1,100 kr.
Ansokningar insan- das snarast till Samskolestyrelsen: fullt kompetent att foresta ett god1 ordf., Borgholm.
hem onskar anstallning snarast.
Pi UVERNANT med undervis- lon fastes ej afseende.
Rekom- ningsvana i skolamnen och inii- mendationer finnas.
Svar till lfF A.ff, under adress S. Gumzelii An.
sik sokes till hosten for tva flic- kor om 9 och I l.
ar.
Svar med nonsbyra, Stockholm f. v. b. betygsafskrifter, ref. och foto.
san- des till Flottningschefen A. Esseen, Gysinge.
En ung flicka, onskar plats i familj att ensam fore- sta hushall.
Ar kunnig i matlag.
ning, handarbeten m. m.
Betyg fran hushallskola och forut inne- hafda platser.
Svar till lfAnnielfI Skottkarr.
blir ledig den 1: sta instundande juli.
Lon 400 kr., fritt husrum jamte lyse.
Ansokningar och be- tyg torde insandas med forsta till Kommunalnamndsordforanden Fr. Steinholtz, Kolarbo, Falun.
Lararinna *.
god karaktar erhaller ins tundandt host plats hos Forvaltarefamilj Upland for att undervisa 3: ne flic.
kor i aldern om 10-8 och 7 ar Svar med uppgift a lonepreten.
tioner och referenser sandes till &lt; ' G H. "
under adr.
S Gumaelii An.
nonsbyra, Stockholm f. v. b: fl i ALLVARLIG, plikttrogen, battrf flicka, frisk o. stark - 25-3 (ar - kunnig i matl., bakn.
o. hels1 somnad, onskas till 15 juli son: hjalp i enkel prastgard pa landel (Smaland), enar husmodern ar klen Sokanden bor vara villig att mec hjaip af en tjanarinna skota hus hallet.
2 barn finnas, 6 o. 7 ar Den som ej kan finna sig i enkla forh.
samt verkl.
vill vara till nytta torde hara ej reflekt.
Vanligt, tack.
samt bemotande.
Raknas som fa- miljem.
Lon 25 kr.
pr man.
Sval med ref. o. portratt fore den 25 juni till Pastor G. Lekander Farga- ryd.
helst som genomgatt kindergarten, intresserad att handleda tva barn om 7-4 ar, far formanlig plats pa 2 ar hos svensk familj i Alex- nndria.
Lon 500 kr.
pr ar.
Endast synnerligt val meriterade torde in- sanda svar med fotografi, betyg och referenser till fru Silfverhjelm, ' Balsta.
ANSPRAKSLOS, frisk och hur- tig flicka, kunnig i matlagning, somnad och husliga sysslor, iir plats i godt.
hem.
Foto.
ref. 3ch Ionepret.
till Karlslunds gard, Korsnas.
A Gibraltar: Forsta inspektorsbefattnisgen, lon 2,000 kr.
Husmoderbefattningen, lon 90C kr.
A hemmet vid Sprangkulls- gatan: Forestanderskebefattiiingen, lon 600 kronor.
Med samtliga befattningar foljer fri bostad (mobler ' ad for husmo- der och forestanderska) med.
upp- varmning och belysning samt fri Alder halst under 30 ar, tvatt.
Platserna tilltradas senast 1 okto- ber.
Ansokningar, foljda af prast-, lakare- och, i afskrift, tjanstebetyg, skola inges senast den 15 aug.
i ar.
Goteborg i juni, 1910.
Fattigvardsstyrelsen.
Kuinnliga arbetsomraden.
Utbildningskurser m. m.
~ u n t l i g a oeh skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
Obs!
De billiga priserna.
Till 42 ore pr meter saljes ett ~ a r t i extra prima Congressgardiner olika.
farger, 100 cm breda, van- iga Allmogegardiner fran 30 ore) r mtr, Bomullstyger fran 29 ore netern, m. m. Slumplagret ~ASTERSAMUELSG~~AN 51, II.
Stockholm Sprid Veckotidningen D AGNY!
316 D A G N Y Husmoderskolan ' D e p o s i &amp; t i o n ' i Sparkassa 4 ' Sex priiktiga afventyrsbticker f6r barn och ungdom.
Karlstad 1910.
Kurser ornf.
1 dr, I termirz ellet 6 veckor.
Special-kurser.
KOPMANNABANKEN, orest tan da rinna Aktiekapital 3,000,000 kr: Bomullskladningar i afpassade bitar, 8 met., akta farg, vackra monster, erhalles till 2,85 st., d: o prima kvalite, nya, rleganta monster, som vanligtvis kosta 50 A 55 ore met., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- det vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- ron, G: ia hngsholmsbrogatan 23 A, Stock- holm.
Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, STOCKHOLM.
.
.
Fackskolan f or huslig .ekonomi i Upsala.
Lararinnekurs i matlagning och handarbet e borjar 1 sept.
Anmalan gores fore 1 juli.
Lararinnekurs J matlagning &amp; h landthushdlf, ny kufs med 2 term.
i Fackskolan och 2 term.
a skolans landtgard, borjar den 12 sept.
Anmalan fore 15 juli.
.
Husmoderskurs med undervisning i matlagning, somnad och Iialso- lara och narmast afsedd for flickor med hogre skolbildning, borjar den 1 sept.
Anmalan gores halst fore 1 aug.
Specialkurs (hiigre husrnoderkurs) i finare matlagning, kladsomnad och barnavard borjar den 22 aug.
Anmalan halst fore 1 aug.
Praktisk Yrkeskurs for utbildning af kokerskor och hushallerskor borjar 22 aug.
Anmalan fore l aug.
Anmalan till den Lara- rinnekurs (endast for skolkok), ' som borjar i jan.
1911 insandes fore 1 nov.
Tryckt program pa begaran gratis och franko.
Pro- grarit .16 galler.
Inspekfor: Professor 0.
Hamrnarsten. '
, Parzival * Sagogrottan i Sagoskogen.
S: g: plin$ For Boy-Scouts!
Ryggsackar, Skodon, Strumpor, Trojor, Mossor, Balten, Knifvar, Vaskor, Kompasser, Signalpipor, Faltflaskor, Spritkok nl.
m., Vasagatan 15- 17.
Stockholm.
75 ore.
Den hemlighetsfulla On.
Berattelse for barn och u&amp;dom, Fritt efter Julea Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
I H j a1 t en bland h j al t ar; ~,d ' a$;; o~~; e~ ", ";:, Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Ganner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 Ore.
HerHttclsc fiir harii 0, un, \ on~ tjur- betning efter Kapten hiarryat af Anna Gustafsson.
200 sidor, 30 dlustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 iiie.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fr2n Nybyggarna i Kanada.
Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Wir6ns Eau de C o l o ~ e ROYAL ar fortfarande n r ~ ~ w i r u [f a d.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt frin A.
G. WMns Tvfil- och parfymfabrik.
(Gvrctzdad 1860,) 21 Lilla Vattugatan 21 - - - Stockholm.
DRICKER NI KAFFE?
Vackert.
b omullstyg Vangafvan Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris - Froken Ida Norrby.
till kladningar.
Extra modernt, blatt och hvitrandigt, finfin kva- lite med .tvinnad varp.
Saljes i af- passade stycken om 8 m. till .ett pris af 5: 12 2 ' 1, m. vackert hvitt bluslifstyg, pris 1: 72.
Sandes fraktfritt fran.
tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af augo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 73 Ort.
Prospekt p$ begaran.
.
NANCY ENWALL, " o F6resfhdarinna: Berattelse for bart1 och ungdom.
Tsarens kurir.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- borjar sin sjunde termin d.
24 aug.
For arsmrn~crmiijet.
Lawn Tennis, Krocket, Fotboll, Hangmattor,.
Kanoter, Sportskor, Fiskredskap, Luftbossor, Salongsge- var, Gy mnastikapparater, Simbyxor, Simdynor m. m. Priskurant gratis!
En onodig friga menar Ni.
Da en annan frigid.
Dricker Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty pa samma ging det ar bi !ligt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postiiirsko !i.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idaagatan 5.
Butiker: Mlstersamaelsg.
Bd, Dobelnsg.
44, Norrtallsg.
24, eTocKHoEMe KLIPP ANNONSEN!
= I Talt af rodhvit markisvaf 2X2X2 m. kr.
46.50.
I Edvin Bergs F6rgylleriaffar I - Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt.
Mauritz Widforss H.
A. B,.
Sthlm.
31 KLARABERGSGATAN Filialer 88 DROTTNINGGATAN o. STADSGARDEN Inneh&amp;llsf Orteokning.
2 OBS.
!
Gamla mobler renoveras Begiii priskurant och forgyllas.
innan snorlif kopes, fran Franska 45 Nybrogatan 45.
Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg l, l tr. STOCKHOLM.
Storsta fabrik i Skandinavien for Tandlakare Judit Tillman Drottningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(44 30.
I ' Dambhrarbeten.
Hvard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m. Fardiga arbeten i tusental, prima Andra tider enl. ofverenskornmelse.
svenska har i akta- naturfarger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
Tandlakare 58 Klarabergsgatan 58.
GERDA ISBERG DAMMSUGARE Gotgatan 3.
A.
T.
306 11 304 40).
demonstreras dagligen kl. 2-4.
Va.
Mottag.
10-3.
- Andra ti er efter sagatan S.
Aktiebolaget Ritdolph ofverenskommelse.
R.
126 95.
A.
201 80, Landen.
6 Prenumeration Dagerns mumrner iaineh81lers Ett radssammantrade under drottning Kristina, (Gr llllen Fries ' " Svenska Kulturbilder 11).
Nagra ord till Sveriges r6strattsforeningar med tanke pa den internationella kongressen 19 1 l.
Af Siflid F i o j 4 r.
Fran varldens rostrattsfalt.
Af Ellen Wester.
Studentskornas hem i Paris.
Af A. L-to.
En kvinnornas varldskongress.
Af A.
S. O. S.
B.
K: s Hvilohem, Af Elpis.
Malla Montgomerys memoarer, Af L. D-r !.
Insand litteratur.
Grete Rieisel-Hess.
Af N.
+ger.
Sodermanlands lansforbunds forsta arsmote.
Af L ' fir~ Pilman.
Notiser.
Dagny sker h nikmaste postanstalt eller bokhandel.
