# ID: svediakorp-per450
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,438
# sentences: 903
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- -- Stockholm den 23 Juni 1810.. '
Prenumerationspris:.
Ile ar.
W 2: 50,, 3:.
5 0 l ~ 4,, ..,, k 2 5.
,, ... ' 1 ar.
kr.
4: 50 ' I 4.
L ' snummer lo Prenumeration sker &amp; val l landsorten som i Stockholm H.
narmaste postanstalt eller bok- handel.
.
.
~daktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. ~elefoner: A i h.
63 5 1 Rik * 122 85 - Utgifningstid hvarje torsdag.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: (.
3: e Expedition .l -: ELLEN KLEMAN,.
och.
Annonskontor: Mottagningstid: kl. 11-12.
Mutersamuelsgatan 51, en tr. - - Sthlm 1910, F. Englunds Boktr.
.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
arg.
- Annonspris: 15 ore per ' mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
hlarginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10010, 20 ggr 20 010, 50 gr W 010.
Annons bor vara %Iamnad senast mindag f. m.
-.
Rostratt at Englands kvinnor.
.
-.
S om det var sagdt och bestamdt framforde Mr protestera .alldeles bestamdt mot det uppskof darmed, Shackleton den 14 juni.
sin ' motion om rostratt som ett bestallsamt rykte utspridt.
Bade daremot i t kvinnor.
Och biLLen gick vid forsta lasningen, att den blott .skall befordras till - •âandra lasningen % d i nastan aldrig nagon langre debatt forekommer, och att lattnader skulle u.tlofvas till %nasta % session.
igenom utan.
omrostning.
W.
S.
P.
U. skulle betrakta ett dylikt anbud som Ehuru saken ingalunda ar afgjord darmed, inne- .en krigsforklaring ' af regeringen %.
bar detta en forsta seger.
Ty emedan en medlem Daily Telegraph for den 14 dennes meddelar af parlamentet, kan lagga hinder i vagen for billen,.
emellertid, att Mr Asquith den 21- juni lofvat emot- p i grund daraf att den ar rcontentic; s % = af om- taga ren deputation fran N.
U., som onskar stodja tvistad natur, maste ett enhalligt antagande nodvan- forlikningsbillen %.
Och det ar da man kan vanta, digtvis forminska denna omtvistade natur.
att Mr Asquith skall uttala.
sig.
Det faller sig d i ocksa lattare for regeringen att Det ar i alla fall f h t a gangen Mr Asquith som bevilja # lattnader., d. v. s. tid under innevarande premiarminister mottagit en deputation af kvinnor.
session till de ofriga .stadier billen har att genomga for att bli lag: andra lasningen, kommitt&amp;n; befan- Han ' har tvartom forut konsekvent vagrat att gora detta och latit medlemmar af W. P.
L., som ville ' fram- kandet och tredje lashngen.
.
.
: ' Utom det att 52 parlamentsledamoter nu slutit.
lamna en petition till honom, i 16 veckor ga vakt sig till forlikningskommitt~n, ha skrifvelser frin olika utanfor underhuset.
Sir Henry campbel] - Bannerman korporationer skickats till premiarministern for att mottog daremot 1906 en stor deputation af kvinnor, begara dattnaders.
Af kanda lakare, forfattare, arbe- daribland .atskilliga suffragetter.
Resultatet var intet tare pa det sociala omridet, hogre.
presterskap, uni- lofte om proposition, men mycket sympati.
Och versitets- och andra larare, skadespelare och musiker, om det i deputationen funnos nigra, som icke vor0 fran London, uttryckte han formodligen sin hofliga jamte foreningar, klubbar och sallskap.
forhoppning om att damerna i alla fall haft noje af Billen foljes silunda icke allenast af.
rnangsidiga onskningar om snart beframjande) utan kvinnorna.
sin tripp till hufvudstaden. '
,
sjukkassorna.
N. ar det senaste sjukkasseforslaget med dess fortsatta den lilla hemsommerskan eller det enda bitradet i " diver- baserande pA den frivilliga forsakringens: grundval sehandeln " t. ex.!
Wtminstone hvad den forstnamnda be- nyligen gjordes till lag af var riksdag, blef tanken p % traffar ga mahanda till pa kopet bristande initiativ och bristande tillgangar hand i hand.
.
.
Tank, om de har inforandet af obligatorisk sjukforsakring - " slutm3let " sasom den namndes redan.
vid 1908 ars riksdag i ett ut- orden till afventyrs kunde.
na fram till nagra af dessas skottsutlAtande om var annu drojande moderskapsforsak- och likstalldas arbetsgifvare och komma dem att behjac- ring - i alla handelser skjuten at sidan for langliga ti- ta sin enkla plikt att saga ett manande ord i denm vikii- der.
Jag a r ' icke kompetent att bedoma i hvad man det- ga fraga och, om sa behofves, afven racka cc hjalpsani ta mojligen kan vara agnadt att menligt inverka pa den hand!
Till de troga i afseende pa sjukkasseanslutning hora stora sociala f6rsakringsbyggnadens snabba och.
starka.
resning i vart land men utom .den tillfredsstallelse man arbetarhemmens gifta kvinnor, och kortsyntheten harvid- maste kanna ofver att ovisshetstillstandet inom sjukkasse- lag hos - deras man ar stundom forbluffande.
Jag syf verksamheten, som nara nog.
hotade med stagnation, nu tar p !t de fall da arbetaren-familjeforsorjaren ar med -- bragts till ett slut, vill jag sasom gladjeamne framhalla lem i biide tvi och tre, ja, kanske an flera sjukkassor, " ') ett ovedersigligt g d t, som " frivillighetens triumf " ar en hustrun icke i nagon.
Hvarfor icke fordela chariserna en borgen for.
Frivillig forsakring.
. '
.
det betyda en folk- smula!
' Huru ofta ar ej hustrun familjdorsorjande i sin uppfostrande kraft.
Mark skillnaden mellan den friborna man jamte mannen, och afven om hon icke ar det efter egna foresatsen till nagot godt och det yttre tvanget dar- bokstafven taget, representerar h e n n e s a r b e t e i h e in- till!
Visserligen finnas, dar allt gar sin lagbundet forut- m e t for man och barn en betydande kontant vaiuta, bestamda gang och intet antingen - eller existerar, inga som gor eventuell sjukdom till ett ekonornis !ct bekynimcr kryphal for slappheten och olusten, m e n e j h e l l e r i vidstracktaste mening .. Vara arbetarefamiljer borde verk- d e t k a r a k t a r s u t v e c k l a n d e o c h f o r v i l j a n ligen har taga lirdoin af likstallda i ett annat d m frivil- liga forsakringens land, grannlandet Danmork, dar det s t a l s a t t a n d e i a t t valja det ratta.
Tanken att de samhallsmedlemmar, som sakna kapi- hor till undantagen om sjukkassemedlems fiiistru icke talets ryggstod, i den ' goda dagen skola samla ekonomisk sjalf ar medlem.
Och ma de icke soka undskylla sig nied kraft till fromma for den onda, da sjukdomen klappar p2 saknaden af ordnad moderskapsforsakring, ty utom det dorr&amp;, eller, om denna onda dag uteblir, att deras " sam- att atskilliga sjukkassor lamna understod, lat vara dill- lade kraft " da skall vara den ringa tributen for en sa rackligt, i alla fall da en .sadan ar afsedd att trada stor lycka genom att komma andra - af sjukdom be- hjalpande emellan, ar val enbart sjukdomseventualite; ier, i tungade - till godo, har visat sig aga formagan att ur vanlig mening tillfyllest att skapa behofvet far hustrun sa- en ringa borjan och genom modor och svhigheter bara val som for mannen, ehuru naturligtvis i de " farliga yr- fram en stor samhallsrorelse.
Den har hos oss rekryte- kena " vigskalen sanker sig tungt for den senares del.
.
Och sa ha vi ~fverklassens sjalfforsorjande kvinna, soin rat ett f. n. till ofver halfva millionen uppgaende antal sjukkassemedlemmar, at hvilka sakernas nya ordning nu ...
sa val behofver en uppmaning - att beakta sjukfors2krings- medfort formanerna af tidsenliga lagbestammelser och-sam- fragans vikt.
Att hon visst icke varit frammande for taii- tidigt okadt statsbidrag.
Att for alla som vederbor har- ken, darom vittna bl.
a. diverse sjukkasssammmslut- med ocksa okats f r i v i l l i g.
h e t e n s ~ a n s v a r arsjalf- ningar mellan olika yrkesutofvande, sasom liraririnor, sjiii- klart., Ju storre det.
goda ar som bjudes, dess storre skoterskor, kvinnliga kontorister och expediter m.
fl., sanit Fredrika-Bremer-Fcrbundets sjukkassa, som vill vara en ti !I blir ocksa ansvaret - om man skjuter, det ifran sig.
Och har ar det jag sarskildt skulle vilja, i man af flykt for den bildade arbetande kvinnan i al1rnar: Iict.
min ' f6rmaga rikta nagra ord till ' kvinnorna; Statistiken Emellertid tror jag mig utan ofverdrift kunna siiga, a41: Iiaf - fastslagit att kvinnoprocenten i landets * sjukkassor ej relativt sedt ar det endast ett fatal af ofverklassens sjiiif- ens uppgar till tredjedelen af den manliga, och man be- forsorjande kvinnor, som hittills behjartat sjukforsakriqp h6fver icke inlata sig pa nagra vidlyftiga berakningar och behofvet.
Men borde icke till och med de, som ha det sa lyck- jamforelser for att ' fatta, att ' harunder ' narmast doljer sig ligt stalldt att deras loner utga under sjukdom - - darvid faktum, att de hinnor saken galler icke i samma grad brukar dock finnas en tidsbegransning, ofta ej alMor Si so.in mannen fatt upp ' ogonen for sjukforsakringens be- beral - betanka, hurusom just for ofverklassfolk afve11 cii tydelse.
Utan att droja vid de mariga faktorer, sam har- obetydligare sadan sallan underlater att bli " al dyr Iiisto- vidlag tala till deras ursakt eller rent af gora forhallan- ria "?
Ett antal.
sjukforsakringsintresserade kvinnor 2f den det helt naturligt, vill jag darfor allra forst rikta en djupt kand maning till en - hvar - kvinnliga arbetare af ofver- bildade klassen ha in@r den ovedersagliga bristen p2 eller underklass - som dessa ord.
.kunna anses.
berora, sjukkassor, som ge efter deras behof lampad sjukh j2lp att snarast mojligt forsoka skaffa oss kvinnor.
en batt- Fredfika-Bremer-Forbundets kassa ger t. ex. endast kr.
re statistik i denna vag!
Och m&amp; de f6r sin egen skull 1: 50 pr dag - vandt sig till sjukforsakringsbolagen, soni ga till verket, d. v. s. som medlemmar i sjukkassorna, gifvetvis aro dyrare och dar de framfik ailt icke finna medan de annu aro unga och - friska!
Det k a n bli samma individuella medkansla eller trygghet for fratnti- den (uppsagning, om s j u k l i g h e t intrader, stdr dar for .sent, om de droja.
.
.
Nar jag sen ofvergar till att tala en smula om de som en stadse hotande eventualitet).
Men fcr den narrw- enskilda fallen, m % det sagas forst som sist, att bristan- da bristen kommer helt visst var nya sjukitasseara att 1 2 - de fortanksamhet 1 sjuk Forsakringsvag gifvetvis moter oss da bot.
Forbudet mot det s. k. flermedleinskapet torde framst hos de sjalfforsorjande kvinnor, som sta mera iso- ganska allmint - % sina hall t. o. m. snarast mojligt, lerade i, sitt arbete, utan exemplets makt och kamratan- fastan h u r snart ar inte godt att profetera om - koni- dans sporre.
Med all forhoppningsfullhet tanker jag darfor ma att foranleda kassornas indelning i sjuk ' njalpsklasccr pa fabriksflickan och i allmanhet den fasta arbeterskan i for att, dar tillgangar finnas, tillgodose behofvet af hog- det stora affarsforetaget - kanske tillhor det senare rent O) Den nya lagen forbjuder af m h g a skal samtidigt rnetl- af det fatal, som ager (oftast da af arbetsgifvaren upprat- lemskap i mer an en sjukkassa, hvilket forbud dock sjiilffiillet iclce tad) sjukkassa med obligator.iskt intrade.
Men stackars har retroaktiv verkan.
z. '
' ' eeeeoeeeeeeeeeeoee+eeevee~eeeeeeeee~eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee~ J uvel- Guld- 8r Emaljarbeten i DAVID A N D E R S E N campa i i Hoauvelerare.
4 Fredsgatan 4.
Lisa Bosenstroms Eftr. 49 VASTERLANGGATAN 49 KAPPAFFAR i Stort lager af Kappor.
Promemddrdkter samt losa: EC / ' olar.
OBS!
Billiga priser.
i: * 4 ~ * ~ ~ e ~ ~ 8 ~ ~ ~ 8 8 8 ~ 8 ~ ~ ~ 4 ~ ~ ~ ~ ~ ~ 0 e e e e e e e e
291 D A C N Y re da@ersittning.
For ofrigt ar dylik klassindelning se- dan nagot ar praktiserad a ett och annat hall har i landet jag menar blott att det namn- och saledes ingen nyhet da forbudet.
maste komma att nodvandiggora dess allman- ntill de allra senaste Cireil har kvinnnororelsen i Os- Ila frekvens.
Ett f. n. omkring arsgammalt, forsok i den- terrike varit begransad till protestantiska kretsar samt na vag i rikets andra stad har t. ex. att uppvisa anda till fyra olika klasser med en sjukersattning vaxlande fran de frisinnade borgerliga och sooialdemokratiska kvinnor- kr.
1: 50-4: 50 on1 dagen.
- - na.
Med Allmai~na Osterrikiska Kvirhoforeni.ngen i spet- I ett foregaende sammanhang har jag namnt de bada sen ' har ett vaket och malmedvetet arbete utforts, och underlaterihetsorsakerna: bristande initiativ och bristande tillgangar.
En sanning ar emellertid, att i flertalet fall ar kvinnorna ha forstatt att inom allt flera lager vinna re- det senare skalet, infor hvilket vederborande ju star makt- spekt for sina ' strafvanden.
Att nian afven inom sadana los, uteslutet.
Visserligen lonar det sig foga att ge nag- kretsar, dar man pricipiellt ar emof alla sjalfstandighets- ra exempel pa den ekonomiska sidan af saken sa har i och frihetsrorelser, pa senare tider noga foljt med kvin- brytningstider, dA vissa stadganden i den nya lagen otvif- nornas uppvaknande till sociala och ' politiska intressen velaktigt komma att (senast fore utga.ngen af femte aret efter i-kraft-tradandet) medfosa forandringar i nu gangse iitvisar emellertid i hvilken grad man fatt klart for sig priser, men som ett bevis bland andra pa utgiftens ring- af hilrii vidtgaende bet.ydelS denna foreteelse ar och att het vill jag anteckna, att for 1 krona i manaden - plus imn borjar forsta, att nagot forsiggar, som man ej lang- en arlig sjukbesokareafgift af 50 ore - kan f. n. erhal- re kan mota eller. '
tranga tillbaka.
Den katolska kyrkan, las m sa pass acceptabel forsakring som a 12 kronor alltid vaken nar det galler niaktfriIgor, har fatt ' ogonen pr vecka i 8 veckors tid under loppet af samma ar En sa obetydlig manadsulgift bor ej vara oofverkomlig ens upp for att det ar tid att taga hand om de katolska for arbeterskan i mera betungad stallning.
Varre ar det kvinnorna och ifran borjanoleda en rorelse, som icke ens da med utgiften en gan&amp; for alla, jag menar den for of- dessa liingre kunna hallas utanfor, i en riktning ofver- rigt i regeln mycket mattliga intradesafgift, som de flesta ensstamrnande med kyrkans intressen och densamma till sjukkassor betinga sig -, men har ar just i ommande fall nytta och.
bruk.
Bland de klerikala elementen har darfor ett falt for " den hjalpande handen ".
Prisexemplet harofvan (med forsakringen foljer ock kvinnororelsen1 under de senaste aren tilldragit sig allt 150 kr: s begrafningshjalp vid eventuellt dodsfall) ar ham- starkare uppmarksamhet, och en mangd foreningar ha tadt fran den stora och ekonomiskt mycket valsituerade bildats med syfte att iiigora en.
' motvikt mot ' de frisin- stockholmssjukkassan " Enighet ger styrka ", for resten vard nade och ' socialdemokratiska kvinnornas organisationer.
all rekommendation pa grund af sina billiga priser, goda Ett typiskt bevis for den strangt klerikala och reaktionara skotsel och vakenhet infor tidens kraf.
Jag har med denna uppsats hoppats kunna saga ett pragel, som ' hv-ilar ofver dessa strafvanden, utgor den ny- ell ' er annat ord till gagn for arbetande medsystrar.
Am- ligen i Wien hallna forsta katolska kvinno ' kongressen.
net hor icke till de glada - att mala sjukdom pa vag- Programmet omfattade yrkes- och ' undervisningsfragor, gen verkar ju foga sympatiskt.
Men om det ar en san- valgorenhet samt kvinnornk deltagande i offentliga ange- ning att den fiende, mot hvilken maii star rustad, redan ar till halften ofvervunnen, ja, da tanker jag att ur ett lagenheter.
Som inledande amne hade man valt) ' ~ o d &amp; - s - behjartande af dessa enkla raders innebord i alla handel: kallet " for att bevisa dettas forstahandsratt i kvinnolifvet.
ser a respektive hall skall fodas trygghetskanslans gladje.
Talaren, den for sin bok om kvinr&amp;orelsen bekanta ' pa- ter Rosler, i allmanhet vas det stora antalet manliga talare Sigrid L idstromev.
vid denna kvinnokongress anmarkningsvardt -.
.
lyckades.
emel- lertid ej besvara den uppstallda fr ' agan, huru kvinnan un- der nuvarande ogynnsamma forhallanden skall kunna helt fylla sina modersplikter och hurudant det katolska kvin- noidealef ar beskaffadt, utan nojde sig med ett loftal of- ver modersk$lets hoghet och tvifvel.
pa yrkesarbetets be- rattigande samt underlat att vidrora den omtaliga punk- ten om de ' kvinnor, som maste forsorja sin familj.
hvilka onska att Dagny utan a fbrott skall kom- Efter ett foljande foredrag oher yrkesarbetet antog ma dem tillhanda, uppmanas att i god tid fore kongressen en r.gsolution,.
.
' vari regeringen uppmanades Itsta jll, / i fornya Priset for att inratta en departementsbyra for kvinnobildning O, C ~ kvinnoarbele - en fordran, som naturligtvis uppkallat if- halfar ar.
kr.
2: 50, for kva.&amp;l kr.
I:.
.
rigt motstand fran de frisinnade kvinnorna, som liiri se Vi vaga rikta en vordsam uppmaning till ett angrepp mot kvinnororelsens fria utveckling. '
Kvinnororelsen i Osterrike.
- (I ' ' ' ' ' - 1 ' Vara kuartals= och half= arsprenumeranter,, 25. alla vara nmulneranter att nu vid halfarsskiftet J I.
I.
' och en Som anskaffar en ny prenumerant bidrar till mojlighiten att fa prenumerantsiffran for- ett onskerna '?
' Orn arbeta for Dagnys .spridning ' a Vid behandlingen af arbeterskefragan skildrades.
rik- tigt nog alla fabriksarbetets skuggsidor, men som grund- orsak angafvos icke samhallsforhallandena utan var tids gudloshet, och som botemedel foreslogs ett, Atervandande i kyrkans armar.
Lyckligtvis trodde talaren ocksa nagot pa verkan af foreningsvasende, n. b. ett katolskt sadant, af {alslagar 0. d,, Daremot intet om rnoderskydd .a ' och moderskapsforsakring.
H ' S S E ' B A C K E ' S I P l a n t a g e - K a f l e b r a n n e r i e t, - P - - - P.
.
.
.
blandning rekommenderas som ett ' ufma; kt godl det ' ikdesska ffc, ~ &amp; d e g ~ r d s p t a 20 n Kikst.
36 68..
- ~fockholm.
Allm.
54 41.
292 D A G N Y - -- Vida fordomsfriare var ett foredrag i tjanarinnefragan af d: r Ernst frAn Munchen, som skoningslost blottade alla hithorande missf6rhallande; n.
Han hoppades att lag- liga bestammelser om minimiledighet, bostadsinspektion, reformer i tjanstehjonsstadgan, organisation samt saval matmodrars som tjanarinnors stigande kultur skulle rada bot pA dessa.
- Karakteristiskt fos de forhoppningar man vagar stalla pa kulturen var emellertid en talarinnas uppfattning om sattet att tillmotesga inledarens fordringar p2 ledig- het for kyrkogang.
Hon forklarade sig alltid fordra att hennes tjanarinna hvarje sondag gick i kyrkan, och for detta andamal gaf hon henne fritt mellan 6 och 7 p2 morgonen samt vackte henne sjalf kl. 5.
- Men t. o. m. d: r Ernst tycktes rygga tillbaka for de yttersta konsekven- serna: tjanarinnornas forvandling till yrkesarbetmkor, boende utom arbetsgifvarens fainilj.
Annu tydligare framtriidde denna radsla for konsekven- serna vid behandlhgen af fragan om kvinnans deltagande i det offentliga lifvet.
Det var ju anmarkningsvardt nog, att ingen i denna strangt konservativa forsamling bestred kvinnans ratt att intressera sig for det offentliga lifvet och att foredragshallaren tillerkande henne inflytande p&amp; fattig- och sjukvardsfrApr, undervisnings- och uppfostringsva- sen, skyddslagstiiftning och fabriksinspektion.
Men nar hon f6r att kunna na dessa mal gjorde ansprak p&amp; po- litiska rattigheter, sa betydde detta for honom familjens upplosning.
I denna Asikt instamde for ofrigt kongres- sens majoritet.
Haremot inlades emellertid gensagor fran tva hall, A ena sidan fran en liten grupp ' kristliga stu- denter och studentskor, som yrkade pa rattvisa, och A andra sidan friln sildana, som grundade sina kraf pil oportunitetsskal.
De senare utgjordes hufvudsakligen af praster och nunnor, hvilka, inseende det valratten slutli- gen miste komma, ville forsakra sig om dess anvandande i katolska syften.
I allmanhet kan man anse deras reso- nemang typiskt.
Radslan for socialdemokratien och den frisinnade kvinnororelsen utgolra den katolska rorelsens starkaste driffjadrar.
Detta visade sig ocksa, da prof. Hilgenreiner fran Prag talade om kvinnornas universitetsstudier.
Mot des- sa i och for sig hade han inga invandningar att gora, men ville egentligen att de skulle vara ett slags forstro- else for talangfulla, folrmogna damer - i synnerhet adels- .damer (!#) - .och varnade for yrkesstudier, mest af om- tanke om " kvinnligheten ", Hans ilsikter framkallade lif- lig opposition af samma skal som vid foregaende fore- drag.
Sarskildt betonades vikten af klerikalismens infly- tande ej blott p i klosterskolorna, uta,n afven p&amp; de pla- nerade mellanskolorna.
Emot samskoletanken stallde han sig fullkomligt afvisande.
En bade kvalitativt och kvantitativt viktig del af for- handlingarna agnades slutligen at valgorenheten. '
-.
.
- - - -.
.
.
.
nen af foreningslagen hafva socialdemokraterna och de kvinnliga rostrattsforeningarna anordnat stora dernonstra- tionsmoten i Wien och Prag.
Hufvudtalaren vid motet i Prag, professor Gottlieb, papekade det orimliga i talet om att kvarhalla de osterrikiska kvinriorna i hemmet, d i redan sex miljoner, d. v. s. 44 % af dessa, redan st2 ute i forvarfslifvet.
Vidare framholl han med skarpa, att afven hemmets kvinnor behofvas i det offentliga lifvet och att de, for att kunna fylla sin plats som uppfostrarinnor, behofva intresse och forstaelse for det offentliga lifvets problem.
Till sist uppeholl sig talaren vid de vardefulla insatser p&amp; sociala och humanitara omraden, som h i n - norna redan gjort i de lander, dar de erhailit valratt.
Alla dessa demonstrationsmoten ha varit lifiigt be- sokta, i synnerhet socialdemokraternas.
For narvarande torde - de osterrikiska kvinnorna emellertid ha smA utsik- ter att f&amp; sina onskningar beaktade.
Riksdagens obetyd- liga intresse for saken Adagalades bast daraf, att endast socialdemokratiska riksdagsmaii infiinno sig vid motena ' i Wien.
S. Sbd.
Litteratur.
Herrar.
Af Ludvig NordstPone.
Albert Bonnier, Stockholm.
D et ar ofta nog som bristen pa vetande ger en bak- slag i lifvet och kommer en att blygas.
Till min skam maste jag medge, att jag icke last Ludvig Nord- stroms " Borgare ", da jag s i g hans dramatiska forstlings arbete " Ybeck ".
Jag markte att jag tillhorde ett ringa fatal oforstaende bland en redan pA forhand till sympati suggererad publik, en publik som i tacksamhet for re- dan gifna storre gafvor glad holl till godo afven me6 en mindre.
Nu ha ocksa mina ogon blifvit oppnade, och P groan- den ar jag ej ledsen At att det skett sa har post festum, ty det ar som om jag just darigenom fatt en klarare syn p&amp; det saregna i Ludvig Nordstroms diktarskap: hans sallsynta forrniga att stalla manniskan och m at it ren i samband med hvarandra pA ett satt, som ej blott ar masterligt utan 8ven och framfor allt genorntrangdt af en lefvande medkansla, som adlar afven hans anest gro- teska gestalter.
Och han later naturens storhet p&amp; ett gripande satt forsona de dar myllrande manniskornas fel och misstag.
Dar Franz Twieselmann star i sin natt- skjorta framme vid fonstret, oskon och missbildad, blir han mot den spegelhvita alfven till en upplost dishar- moni, och da Christian Dellvik forsonar ett lifs enfald och inbilskhet med att stoppa smasten i fickorna och g5 ut i hafvet " for att helt och hallet befria sig fran den falske Christian Dellvik ", medan vagorna glittra 3 sol- Enligt 5 30 i den osterrikiska foreningslagen ar det skenet och en bla himmel med latta moln hvalfver sig forbjudet for " Frauenspersonen " att tillhora politiska fore- 8ver en hvit sandstrand, far han en nimbus af odestra- ningar.
For att kraftigt understryka sina fordringar p&amp; gik ofver sig, som later den stackars parvenygestalter, forbudets upphafvande vid den nu forestaende revisio- vaxa till vergig storhet.
ormal-, Skrif- och Kopie-Blilck, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkandt som Svenskt Normal-Blilck, tillverkadt af Henrik Oahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter latt, kopierar utmarkt, bildar ej bottensats, ar mycket hallbart och an-.
- --- -.
.
-.
Men Ludvig Nordstrom behofver den bakgrund af na- en smakriktning, som hos oss lyckligtvis ej ar al1tfo.r ut- tur och miljostamning, som han malar med en diktares bredd.
Det finns saker i boken som inte aro vackert hela farggladje och en med lifvet och naturen kannande sagda - och arnu mindre vackert tankta -, diablerier manniskas hela forstaelse.
Mot endast dekorationer for- om kvinnan, och som de angripna - kvinnorna - skola lora hans gestalter en del af sin innebord, darfor sitter forfasa sig ofver, men p i samma gang aro ju de antyd- man jamforelsevis kall infor " Ybeck ", om man ej forut da stallena ett kriterium i. friga om forf: s begransning lart kanna hans " Borgare " eller sedermera hans " Her- vis-his kvinnliga bekantskaper.
rar ' inom den lilla staden Obacka, dar manniskorna ut- Boken har fatt namnet Dolddansare - och synnerli- ksrnpa sin uderliga forvirrade strid, medan " vattnen lig- gen makabra aro i sanning de masker som mota oss ga blanka och spegla himlens roda solnedgang och jor- inom den h-anga ramen.
Afven har ha vi den forgangel- dens grona angar och spirande lof ".
sedyrkan, som d&amp; och d i vandt sitt ansikte till oss a f - Ludvig Nordstrom ber i sitt korta foretal lasaren att ven i svensk litteratur.
I denna trollspegels krossade lasa berattelserna i ordningsfoljd och slutar med orden: skarfvor se vi Stagnelius grableka och trostlosa fysino- " di blir kanske det fortraffliga resultatet, att nar du lag- mi - man minnes om hans dikt till Forruttnelsen; Bau- ger boken slutlast ifran dig, ha historierna sammarismalt delaires absintrus och Edgar Poes groggtillblandningar i en hogre enhet och blifvit historia. "
onisvafva en.
Anglosaxiska maner med bottensats af.
ja- Han har ratt i dessa ord, och det ar en ' historia sande skrack motas inom ramen af denna oofvervinner- som man icke glommer, lifvets historia, berattad ined of- liga melankoli.
Ibland ocksa nigot af soignerad kam- verlagsen talang, och man lagger i f r h sig boken efter marrattsskrifvare, prydlig och valstruket korrekt.
Ibland slutad lasning i en glad trygghetskansla) att vara er- gorande krumsprang, clowngrimaser - gatans gester -.
kandt stora forfattare kunna fa lof att Aldras, det finns Allra innerst en darrande ton af halfkvafd grat.
- Nar bland de unga dem, som kunna ta upp mantlarna, da man skrifvit nhgot sadant som '.
' Resa9 ', har man dock de en gang fallas, och Ludvig Nordstrom star utan tvif- sin gifna stallning inom litteraturen, en stallning som ve1 darvidlag bland de forsta p i listan.
ingen kan ta ifrin en.
Och den agoni, det dampade Men jag tror aldrig han blir dramatiker, ' lika litet skri af sjalsvanda, som gommer sig inom dessa sidor, som Dickens, och i likhet med denna storman ar det kan- forefaller sa allvarlig att den inte latt glommes.
ske snarare saftigt och bredt tecknade typer han frarnstal- Hvad skall komma harnast?
ler an realistiskt atergifna personer, men dessa typer bran- Maria Jouvin.
na sig in i en med obetvinglig styrka, och man frojdas och tages till och med af ofverdrifterna, det ar rent val- gorande att skratta at det burleska ibland, och man foljer halft svindlande och anda road med da exempelvis Sam- me1 Edin uttommer sitt forrad af invektiver i en vaxlan- de mangd, som ovillkorligen kommer en att betvifla pa- staendet att svenska spraket skulle vara fattigt.
Jag har sallan fatt ett sa starkt intryck af det mansk- liga och dess kontrastverkan som hos Ludvig Nordstrom; det ar kraft och vekhet, lysande lust och djupt vemod, I likhet med foregaende ar har Dagnys sty- pojkaktigt ofverdad och manlig medkansla, humor och relse, for att underlatta ordnandet af semesterfor- al.var, glimtar af egoism, men arlig och osokt, och fin- heten hos en akta skald - om skalden nagon gang blir hallandena pa redaktionen, beslutit att under en af Bellman i prosadikt, ar det ett fel, da dikten ar sann?
sommarmanaderna utgifva tvenne l 6-sidiga du b- Det finns manniskor, som likt barnet da det far en doc- ka, ' kanna obetvinglig lust att plocka sonder helhets- belnummer, med respektive fjorton dagars uppe- varden.
Matte nigot s9 godt som Ludvig Nordstroms hall mellan hvarje.
Det forsta af dessa nummer bocker aldrig falla i deras hander, hvarken hans " Bor- utgifves den 30 ' juni, det andra den 14 juli.
gzre " eller hans senaste arbete, " Herrar9 ', som blott utgor Fran och med den 28 juli utkommer tidningen ett nytt bevis pa hans sakra och snabba frammarsch till ledet af vara framsta forfattare, dit vi med gladje kunna ater hvarje vecka med vanligt .antal si.dor.
Vi halsa honom valkommen.
hoppas att vara arade lasare anse sig fullt till- S.
E d.
, ' Till Dagnys prenumeranter. '
' Doddansare.
Skuggspel.
Framtiaens forlag.
Malmo 191 0.
Af Ode Balten.
A.-B.
H vem som an doljer sig under denna underliga och skrufvade signatur - faktum ar, att i Doddansare dyker plotsligt upp en debutant, som ar en rasstilist utaf - sangen och fullt personlig stil.
Emellertid foretrader forf.
.
Norrmalmstorg, Stockholm.
Amatorkameror.
.
.
.
.
.
.
:.
Framkallning.
Kopiering.
.
.
.
och.
rikhaltiga godogjorda genom ' det omvaxlande innehall, som de tva dubbelnumren komma att forete.
Redaktionen.
i Dagny.
i.
.
.............................................. e * .... e.e ...;
Kvinnlighet, manlighet och mansklighet.
(Essayer af Rosa Mayreder.
Bem.
ofvers.
af Olga Andersson.
Wahlstrom &amp; Widstrands forlag, Stockholm.)
1 dolforintande och idealburen har Rosa Mayreders nu till svenskan oberflyttade bok " Zur kritik der Weiblich- keit " vid ett tidigare omnamnande i Dagny blifvit kallad.
Det ar svart att finna nya och mera sagande ord for att tolka det barande i denna bok - det oradda nagelfaran- det af de manskogjorda idolerna och den af hogsta ide- alitet genomskimrade tron pa ett nytt fullkomligare man- skoslakte, som forfattarinnan later komma till synes.
Ogar- na ror man - trefvande och tafatt - vid detta master- verk, endast onskan att gora det kandt i sa vida kretsar som mojligt besegrar vanmaktskanslan infor uppgiften.
" Kvinnlighet, manlighet och mansklighet " kallas bo- ken i svensk ofversattning.
Lugnt och Iidelesefritt gran- skar Rosa Mayreder dessa begrepp.
De ha icke for henne det fastslagnas och oangripbaras helgd; utan pietet for deras Blder, obunden af gifna forestallningar, gair hon dem hardhandt efter i sommarna.
Den akta kvinnlig- heten finner ho11 lika litet imponerande som den primi- tiva manlighetens begrepp anpassningsbart i det moderna kultursamhallet.
Med logisk skarpa pavisar hon huru kvinnlighetens ideal uppkonstruerats af mannen honom till behag, med upphojande af primitiva, teleologiska k&amp;s- egenskaper hos kvinnan till egenskaper af etiskt varde.
beprisade i och i alla tonar- Hon reducerar oradd den &amp; ter besjungna " ljufva kvinnligheten " till dess tvifvelaktga varde af ett mannens erotiska krab tillfredsstallande sexu- ellt ideal samt papekar hurusom kvinnans vasensart, ge- nom de af mannen fastslagna forestallningarna om hvad hon " bor " vara, pressats in i en frammande och gjord form.
" Forst dai skall man lara kanna hvad kvinnorna aro, nar det icke mer foreskrifves dem hvad de bora vara ", sager Rosa Mayreder i detta sammanhang.
Och hqn smular lugnt och stilla sonder den mannens ideal- bild af kvinnan, - som under manskdaldrar genom sitt sug- gererande inflytande format kvinnan till sin liknelse, hind- rat hennes uiveckling af sitt sjalf.
" Ingenting bor vara kvinnorna SA angelaget som att kampa mot det ab- strakta begrepp, hvartill de bestandigt forvandlas genom det manliga tankandet.
Mot kvinnan.
som idol maste de kampa, oin de vilja erofra sin ratt i varlden som reala personer ", fortsatta hon.
Manlighetens begrepp atervisar hon sasom prisvardt p&amp; ett tidigare sainhallsstadium, dar dess kannetecknande egenskaper - styrkan, erofrings- och kamplusten - kunde f&amp; gora sig gallande och vor0 af verklig betydelse.
Daremot papekai hon hurusom i det moderna samhallet de spe- ciellt " manliga " egenskaperna icke langre vinna At man- nen.
pris och foretrade.
Konstnaren, vetenskapsmannen, kontoristen, fabriksarbetaren ha icke bruk for manlighe ten i dess egentliga betgrdelse, och dock prisas den allt jamt som det ideal som mannen bor fasthalla och b i i i - nan se upp till och dyrka.
Till och med inom krigaryrket ar vardet af den primitiva manligheten betydligt redxeradi.
De allt mer fullandade forstorekeverktygen, som f&amp; -- vandlat kriget till ett massmordande pa komniar,do ock under afstandsforhallanden som gora det hela +i!
ett] maskinmassigt manovrerande, inskranka eller s2 goat SUX.
onodiggora det personliga modet och initiativtagznde ";.
I trots af en fortskridande utveckling, som forvandlar.
varden och skapar nya betingelser saval for den hinnii- ga som den manliga psyken, visar Rosa &amp; ' layredec huru annu de gamla forestallningarna och norme~nzl ofva sitt valde ofver massan.
Hvad som under tidig ar^ skeden varit sed har bliivit till tvanget af en afhiin- giltig !ag, fran hvilken endast framstegsmanskorna brytii sig ut tiiP individuell frihet.
Kvinnlighet och manlighet aro annu for genomsnittsmanskan nagot bestamdt, af- gransa&amp;; hogt beromligt for den det respektive kiine?
till- horande individen, forkastligt, till och med abnorat ari sedt, om framtradande hos det motsatta konet.
For Rosa Mayreder, som foljer den genon kuiturske- dena paigaende differentieringen af mannens och kvinnans psyke, faller den skiljande muren.
For henne trader.
s&amp;.
den synte som det onskvarda - och redan skonjbara tiska manskan fram, hvilken i sig forenar det basta af hvad vi annu aro vana att kalla manliga och hinnlira egenskaper.
Gemenskapsidealet air det forlosande ord, som hon kastar in i det meningslosa och uttanjda d&amp;at- terandet af kvinnans vasen i motsats till mannens, i m %.
tandet ock vagandet af ' kvinnan och manma sarsldd 52- kommande egenskaper eller rattigheter.
Mot konsdifkm- tieringens begransning af personlighetens mojligheter sfaIlm hon sin fasta protest.
Och i en stralande vision ser hon de syntetiska manskorna i individuell frihet G h z.
mot nya tillvarelseformer.
Grundtonen i denna markliga bok har jag hiir: &amp; g.- s. ra korta drag sokt angiha.
De skilda fo~mfu1Saccizd~ sayer, som utgora boken, kunna i detta o m a n z a n i.
-: 2 dast flyktigt beroras.
I en sammanpressad !vm Erzm lagges genom desamma ett objektivt och kritisk F a n skande af begrepp, som endast allt f6r ofta varit foremil1 f&amp; subjePdiva utfalanden o&amp; dam4 wmachiit ' rgitx~de kansloutgjutelser.
l [" Moderskapet o&amp; Etialtiare~~~ HO: 3- fattarinanan vid en forestallning, som mer ain n %goc ax- nan kanske omstralats af en helighetens gloria, soix ~ k - slutit hvarje profant vidrorande.
Hon vaigar QocK m d c i soka afven moderskapets betydelse, och mot era bli 6Iw- drift ford moderskapskult staller hon en folr~uftsrnassig undersokning af kvinnan " sasom miinsklighetms baxa- fodande dei ".
Med ett tillbakavisande af ut3 be&amp;- tigade i att generaliserande u@&amp; fran att hinnars kalic ' se air att blifva mor hafdar hon afvm i detta fal !.
h7itinans ratt sasom individ att bestarrma ofver si^ l2 o&amp; okcr de former, inom hvilka hon gai d&amp; lyckligaste s2tt - -: for- sig sjalf o&amp; det samhalle han ftiUh6r - !an komma ti!
att realisera det.
basta af sig sjalf.
-
295 D A C N Y - -.
.
Fran det gamla forestallningar obevekligt nedgoran- de kapitlet " Om uppfostran " gar forfattarinnan ofver till de briljanta essayerna " Normens tyranni " och " Om man- ligheten ".
" Likt en gammal gudabild, som a m u offent- ligt dyrkas med de foreskrifna offren, fastan den lange- sedan upphort att forratta sina underverk, regerar man- lighetens begrepp det moderna kultursamhallet, " skrifver Rosa Mayreder.
Det satt pa hvilket hon dissekerar den forlegade idolen hor kanske till det mest glan- sande i hela boken.
Men hvarje essay for sig - " Det ridderliga kvinnoidea- let ", " Kvinnor och kvinnotyper ", " Den ' ljufva ' kvinnlighe- ten ' " Nagot om ' den starka nafven ' ", " Den subjektiva konsidolen " och " Framtidsperspektiv for individualiteten " - med dess fullodiga, tankedigra innehall skulle fortjana sitt sarskilda utforliga omnamnande.
Utan att vara i tillfalle att gora detta har jag med denna korta allmanna ofver- sikt endast sokt fasta uppmarksamheten pa en bok, som val torde vara bland det markligaste som framkommit inom den litteratur, som ror sig med sporsmalm: man, kvinna, manska.
Det formfullandade spraket ar kladnaden for en af djupaste innehall fylld askadning, hvilken fattar uppstandelsen af m a n s k a n ur den intressemotsatsernas kamp, som star mellan den nu varande mannen och kvin- nan.
Den.
syntetiska manskan reser sig ofver manlig- hetens och kvinnlighetens stortade idoler och skapar den nya lifsform, inom hvilken individualiteten " evigt ny upp- vaxer ur naturens skote, en outtomlig kalla for nya ut- vecklingsmojligheter och nya tillvarelseformer ".
E. K-n.
Gud!
- det ar ' ej dig, allgode fader, som min rost anklagar; ty du forklarade kvinnan fri och ut- rustade henne nied mangahanda goda gafvor, och du skapade jorden rik och skon.
De band som du pa- lagt iiro karlekens, aro andens; o!
huru villigt bojer jag mig ej for dina lagar!
Men for manniskostadgar, som binda hvad du hafver lost, son1 stanga vagen, som du latit oppen, som njuggt som allmosa till- mata den frihet som du gifvit At alla, som stacka samve- tets och kraftens vingar for att kvarhalla sjalarna i tral- dom, for dessa stadgar bojer jgg mig i evighet ej!
Fredrika Bremer (uHerfhau).
Till Dagnys lasekrets i landsorten.
Som Dagny dtnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt- har till sitt mil1 att tillva- rataga allas intressen pil skilda platser, fal vi har- med uppmana vilra lasarinnor i landsorten att de for att underlatta denna valr uppgift ville till tid- ningens redaktion insanda sridana notiser, som uto fver lokalintresset innehillla saker a f vikt far kvinnor6relsen i dess helhet.
.
v Gamla bref.
4ra forfader.
Hvad veta.
vi om dem, ' vi som lefva och andas i nittonhundratalets luft.
Gora vi na- gon gang en flyktig ansats att tanka oss dem i pansar, kyller eller tolfte Karls vapenrock, i allongeperuk och en- gageanter eller i " fadermordare " och spannhalsduk, se vi dem icke da oftast som ett slags overkliga spokgestal- ter, stigna direkt ned ur farnilrjeportrattens morka fond, styfva och myndigt vardiga, just sadana de blicka oss till motes ur de maskfratta gyllene ramarna?
Yttre slaktdrag som gatt i arf fran generation till generation, .kunna val dessa gamla konterfej pavisa.
Men det ' som utgor vart verkliga samband med vara anor, karaktars- dragen af godo elier ondo, deras upprinnelse har gatt spArlost forlorad.
Hvarfor ha dessa manniskors tankar och kanslor sa alldeles dott bort med dem, att vi, som dock utgatt fran dem, betrakta dem, med framlingens likgiltiga eller und- rande blick?
Kommer det sig icke till stor del daraf, att vi svenskar ha haft och ha for litet pietet for gamla familjepapper?
Sen gammalt tycks man ju rentaf ha an- sett det som en plikt att lata elden.
harja och forbranna dessa de for alltid tystnade rosternas enda vittnesbord.
om sig sjalfva.
Hur latt raknade aro icke de familjer, som kunna framvisa en ordnad foljd af bref och doku- ment, tillvaratagna frin far till son med samma omsorg som de nedarfda familjeklenoderna.
Och hvilken otrolig moda kostar det icke nu den fli- tige forskaren att ur arkiv och bibliotek framleta ett bref har och ett annat dar, bref ' fran sa vidt skilda perioder och af SA vaxlande innehall, att de endast forma glimt- vis belysa den personlighet han onskade ingaende lara kanna.
Genom detta vardslosande af vara gamla familjearkiv ha vi ut,an tvifvel begatt en svar synd mot vara Iforfader, en synd, som straffar sig sjalf.
Ty af slakter, som endast med en eller annan trefvande sugrot hanga fast vid gang- na generationer, blir ett rotlost folk, utan vordnad for forntid, utan hallning gentemot samtid.
Och omvandt, ju rotfastare ett folk ar i det forgangna, desto storre och starkare vaxer det mot framtiden.
Med kannedom om de fataliga familjebref, som annu sta oss.
till buds, aro da verkligen dessa nedblackade pappersluntor af sa synnerligt varde, lyder har den ofta horda invandningen?
Hvad vi inhamta af dem, ar det icke mestadels affarer, torra siffror, omsjtandliga skrif- velser utan beroring af afven betydelsefulla forntida kan- da forhallanden, utan spar af ' den skrihandes egenart?
Tyvarr ar det en sanning, att just affarsdokumenten sasom viktiga for emottagaren blifvit tillvaratagna, under det de intimare skrifvelserna offrats at Iagorna.
SA myc- ket dyrbarare blir darfor hvarje ord, hvarje rad i dessa " torra handlingar ", dar den skrifvande oforvarandes ger en skymt af sitt ratta anlete.
En sadan rad kan icke upp- vagas ' med guld, lika litet som ett funnet exakt datum eller aratal, efter hvilket historikern lange forgafves letat.
.
. '
' '
.
De gamla sexton- eller sjuttonhundratalsbrehien fia nagot af samma strama oatkomlighet af sjalfva personlig- heten, som afven kannetecknar portratten fran denna tids- och ~ ~ b ~ r herre d i g eller fru ", som " Jag skrifver, g~Omlller aldrig eit ogonblick sin vardighet, ak- tar sig noga att ge sig sjalf.
Men ar det icke darfor att man ar sa Van att d i k t e r a sina.
bref for sin skrifvare eller lata honom afpranta sina tamligen olasliga koncept- papper.
Finns kanske har nyckeln till gatan?
Efter de snirklade fraserna i den langa inledningen kommer bref- vets karna pa ett par och efter en val svarfvad afslutning upphor den i allmanhet prydliga skriften, och dokumentet bar nere i kanten ett ofta olasligt, men med fantasi och schwung af annan hand ritadt namn.
I de egenhandigt skrifna brefven kunde man val dock vanta, att kanslan borde spelat nagon roll.
Men brefsti- len har nu.
stelnat till maner, och det maste en verklig begafning till for att frigora sig fran formen.
Traditio- nen var datidens stranga mastare, och personlighetens ratt, som man vet, langt i f r h den trossats; som den nu har blifvit.
Frihetsbegreppets stjarna satt annu l&amp;@ n e re pa fastet, och fordomar formorkade luften.
Att vara maste i vara for- fullt sig sjalf - i alla tider svart faders tid ha varit svarast af allt.
Hur angsligt noga var man icke att stota skick och bruk for hufvudet hvarken i tal eller skrift, framfor allt Afstanden vor0 s&amp; stora o&amp; brefven sa icke i lange pa vag, att det behofdes oandlig tid att reda ut ett arende.
Och det var ej vardt att upptaga utrymmet pa det dyrbara handgjorda papper, som sa val trotsat tidens o&amp; bokmalens tand, med onodiga reflexioner.
Go&amp; black och vel s k m a grspennor vor0 sallsynta, o&amp; en mycken- hd guldsand forbrukade for hvaje fullskrifvm sida.
Om detta far en nutida lasare nogsamt besked, d5 han skakar annu guldstoft fran en kraftigt &gt; ' Spottande ' &gt; gasfjader m&amp; de blekta, ofta dosamt icke - som ofta var fallet - breivet var affatta&amp; pa tyska, skrefs som bekant afven svenska p5 denna tid med tysk omsfindighet som i hog grad forsvbar @ dandet siil, af dessa gamla dokument.
om skrifmaterial, sa hade man dar- Hade emot tydligen mera godt om tid an nu.
Det kunde ga ar om innan sista ordet var sagdt i en skriftlig under- handling om ett kop eller en byteshandel, och en pro- cess kunde draga ut i lika manga decennier som n ' u i dagar.
En arfstvist eller en oindrifven fordran kunde otta tagas upp-.
langt efter det den ursprungliga parten i malet tillyckt sina ogon.
De langa krigen och de ofta pskommande Arslanga utrikesresorna gjorde alla berak- ningar om intet.
Ingen visste hvad morgondagen bar i sitt skote, ingen tankte pa att tala om forsutten ratt.
Man bidade sin tid, och med tid och mamod niidde mansitt mal.
Men ocksa med en aldrig - trottnande entragenhet i sina skrifvelser.
t tt brd pa 4 a t3 tatt skrifna foliosidor var en im- ponerande foreteelse, det gick icke an att kasta det undan ibesvaradt.
Det enda s i m kunde goras var att bemota 7 det med en lika lang, i unvikande och svahraiide ordalag affattad epistel.
Och for att icke under de langa aren glomma bort hur saken stod, var enhvar angelaga att lata infora sitt svar i sin kopi&amp;&amp; Icke minst varde- fulla blifva darfor dylika kopiebocker koncept- papper, emedan eftervarldai dar kan lyckas f&amp; en gnrnd-] ig inblick i en persons hela korrespondens.
~q~~ hvil- k&amp; sallsynt fynd en skat.!
0, det redan moter att framleta en r- samling p r i v a t-bref papper efter be@dande man i staten, officerare eller deras vederlikar, sa g a l h detta i annu h (jgre grad om bref fran deras kvinnliga aEhijri- ga; de ma ha varit aldrig sa framstaende pa sin tid.
Oandligt sparsamma aro de meddelanden som nk oss fran vara anmodrar, och dock veta vi om flera af den, att de icke blott vor0 skrifkunniga m a att de forde en vidlyftig korrespondans.
Hur oskattbar ar icke exempel- vis Agneta Horns enkla dagbok!
Och hur ovardei.iga vor0 icke for var kulturhistoria dessa forlorade 1ivinn.o- bref.
I sanning de som af ordningsnit anstallt autoda- f6er med dessa papper ha mycket p&amp; sitt samvete.
Det var icke blott gulnadt papper och black, som dar.
vid forstordes, det var generationers tankesatt o&amp; hela kanslovarld, deras forfaders skratt eller tarar, som de sa utan atervando med kallt blod forintade.
n a r det nu kfvaiide slaktet i nigon man vaknat upp for den blodiga oratt, som darvid begicks mot forfadrens minne?
Eller har det allt framgent fr&amp;n dessa g&amp;igna slakten tagit samma pietetsloshet i arf?
Konsten att skrifva bref ar i utdoende.
Annu niigra decennier kanske, och de skola endast finnas bland ar- kivens rariteter.
Vore det icke hogt p&amp; tiden, att enkvar, som h n u i sina gommor ager valskrifna bref f r b Far- eller morforaldrars tid sival som fran sin samtid, toge sig for att omsorgsfullt bevara dessa?
Kan icke nutidens verkliga samlarepidemi strackas ut afven till g i!
a m k bref, icke enstaka, blott sasom autografsamling betraktade9 utan i hela serier f r h en och samma PerSon, ordnade &amp; E a * a1?
n a r icke kvinnan stadse l0fpriSab Som hemmets CC ?.
familjens skyddsgudinna?
Ar det val mojligt, att det icke i hvarje familj skulle finnas e t t kvinnligt vasen, som ville Ataga sig en vaksam farniljearkivaries roll och som genom ett strangt anbefallande af de gamla papperen i de efter- lefvandes skydd och omvardnad ville gora sig f5rsikraG om en senare eftervarlds tacksamhet?
Idel fragor som sandas ut i rymden.
Den fragmde kan icke vanta sig ett svar.
Framtiden kommer att ime- gistrera det med osviklig sakerhet.
S-d Pl --- .n.
---- - - - - p.
Sprid D a&amp; nr!
---
D: r Elizabeth Blackwell.
D en 1 juni afled i Hagings Elizabeth Blackwell, den forsta kvinna som upptogs i Englands lakareforteckning.
Elizabeth Blackwell var fodd i Bristol 1821 och for- sorjde sig efter sin fars dod genom att tillsammans med sina bada aldre systrar foresta en skola i, Amerika, dit hennes f6ralldrar emigrerat.
Af en handelse riktades hennes tankar pil att studera medicin, och hon lyckades efter ma.nga alslag fran veder- borande myndigheter att ar 1847 fA intrade iimedicinska fa-.
kulteten vid Geneva University i New-York.
Efter tva Ars studier erholl hoii sitt afgangsbetyg, och den engelska skamttidningen P u n c h hedrade henne med en lyckonsk- ningsdikt.
Det var nastan an svarare for henne att erhalla la- sarkttspraktik, men till sist fick hon tilltrade till La Mater- nit6 i Paris och genom den ryktbare lakaren sir Joseph Pagets valvilja till Bartolorneuslasarettet i London.
Ar 1858 blef hennes namn infordt i den da nyligen upprattade lakareforteckningen.
i England.
Under inbordeskriget Atervande hon till Amerika och organiserade dar sjukvarden i falt.
Vid det nybildade me- dicinska kollegiet for kvinnor i New-York forestod h m darefter en tid lararebefattningen i hygien, liksom hon, nar det medicinska kollegiet for kvinnor bildades i Lon- don ', forsta tiden.
innehade lararebefattningen i gynekolo- rr.
w- D: r Blackwell var djupt intresserad af alla former for utveckling och f~amatskridmde, och tack vare hennes hjal- temodiga anstrangningar ar den stig som for henne var sa full af svarigheter nu latt att vandra for yngre gene-.
1.
.
\.
rationer.
, I I Notiser.
Nykterhetskurs for kvinnor har anordnats i Stockholm af Hvita Bandets Centralstyrelse omedelbart efter foreningens allp.
arsmote eller den 20-22 juni.
Kursen, som omfat- tat 1 3 forelasningar) behandlade alkoholfragan med sar- skild .bansyn till kvinnornas synpunkter och kraf.
- Utom forelasningarna aflades besok under sakkunnig ledning A en del sociala Institutioner, sasom son- dagen den 19 p2 e. m.
A Alkoholisthemmet vid Skon- dal.
Kursen afsag att oka kvinnornas kunskap i alkohol- fragan och samedelst bidraga till att utbilda .dem till go- da nykterhetsarbeterskor.
I.
1.
.
.
1 ' 1 Vid Landtbrukiinstitutet vid Alnarp har till elev a;: tagits froken Karin Zetterqvist fran Vaxio.
Sa vidt det ar oss bekant ar det forsta gangen en kvin.nlig elev an- tagits vid sjalfva landtbrukskursen; i tradgards och meje- rikurser har detta daremot som bekant tidigare forekom- mit.
Exemplet bor mana till efterfiiljd; det ar ju af stort varde .att afven - kvinn.or nu kunna ' erhalla full utbildning som jordbrukare. '
De danska kvinnornas rostrattsrbrelse.
Landsforbun det for Kvinders Valgret, som numera vunnit anslutning till den internationella kvinnor&amp;trattsalliansen sasom Dan- marks F. K.
P.
R. n: r L och som organiserats efter forebi !d af den svenska landsforeningen, ra,knar.
iiu 150 lokala• ’ delaiingar med 1 1,000 medlemmar, De danska kvin- norna ha saledes pa mindre an halften sa lang tid natt upp till lika hoga forenings- och medlemssiffror som de svenska.
Landsforbundets ordforande ar fru Elna Munch, hustru till en af den nuvarande danska minista- rens medlemmar.
De engelska suffragetternas massdemonstration.
Den till den 18 juni beb2dade suffragettdemonstrationen i Lon- don agde pa utsatt dag rum under storartad tillslutning En procession af 10,000 kvinnor och 600 fanor och stan- dar marscherade fran Embankment till Albert Hall ge- nom till traingsel fylda gator, hasad med hurrarop af de omgifvande folkmassorna.
Talarna, hvaribland earlen af Lytton, mo-ttogos med applader, och under stormande bi- fall antogs en resolution, hvari regeringen uppfordrades att bitrada den lag som kvinnorostrattsvannerna inlamnat ti !l parlamentet f6r nagra dagar sedan.
Vi Aterkomma i ett foljande nummer med en utfor- ligare beskrifning af demonstrationen.
Foreningsmeddelanden.
Fredrika-Bremer-Forbundskretsen Lund med omnejd hade den 13 dennes mote med anledning af vackt for- slag om anordnande af ett s. k. amerikanskt lotteri till fiirman for " Yrkesskolan for hush~llsgorom51 " i Lund.
At forbundskretsens styrelse uppdrogs att tillsammans med Yrkesskolans styrelse soka till hosten fa till s t h d ett sadant lotteri.
Ti !l delegerade att uppgora forslag till grundlinjer for samarbetet valdes for F.-B.-F-.kretsen frcknarna M. Collin, A.
Hult samt auditor N. af Ekenstam.
Styrelsen for Yr- kesskolan valde till delegerade fru J. Crafoord, froken E. von Platen och radman, E. Charpentier.
.
.
Hvita Bandets nionde arsmete agde runi sistlidne fredag och lovrdag i Stockholm i .K.
F. U.
K: s lokal.
Motet som oppnades af Centralstyrelsens ordforande, fro- ken Emilie Rathou, var besokt af ett 70-tal ombud fran larrdsorien.
Af den foredragna arsberattelsen.
frarngar att foreninien under det sistforflutna Aret okats med 625 med- lemmar och att antalet anslutna foreningar vuxit.
Forhandlingarna upptog bl.
a. diskussion om &amp; t fram- kommet fiirslag om bildande af en sjukkassa inom Hvi- ta Bandet.
Pa forslag af froken Rathou beslot motet re- mittera arendet till Centralstyrelsen for.
utredning till n6s-. '
' ta arsmotie.
Foredrag h.ollos af redaktor A. Bjorkman om parla- mentarismen i foreningsllilfvet, af professor Saritesson i sed- lighetsfragan, af fru Fanny Petterson om internationella Atgarder till fredssakens beframjande) af froken Maria 01-.
son i forbudsfragan samt af fru Marianne Villniers i rost- rattsfrAgan.
Motet fattade en resolution, .i hvitken fordran p i lika politiska rattigheter for man och kvinna uttala- des.
Med anledning af en af froken I. Rogberg foredra- gen rapport ofver arbetet for sedlig fostran under det forflutna.
aret antogs afven en resolution, ' hvari, med haii- visning till foreningens stadgar, hafdades foreningens stAnd- punkt " att verka for sedlighetens och den allmanna mo- ralens hojande ".
.
Redogorelse lamnades for Hvita Bandets varldsfreds- konferens i Glasgow, som nyligen hallits.
.
' Till plats for nasta Arsmote bestamdes Gefle.
.
298 D A G N Y I ~ ' r a g o och r svar.
kivar kan man prenumerera ptl Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru niinga ex. som helst. '
Skall man alltid Prenumerera d dessa st~llen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och bokli3dor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / ~, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
H vilka vlllkor erhdlla prenumerantsamlare 4 Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
.
.
Huru skall man fdirfara far denna provisions er- htlllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys ' exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar i narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
eno om ar, l och till hvilket pris kan man nummervls lasa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, ' fPlatssokande fd sina annonser Utfirda i Dagny fir hqt ?jlv (z priset eller dre pr ntnr.)
ARARINNA, undervisningsvan, L musikalisk, soker plats.
Cioda betyg.
Svar " Gladlynt-Barnkar1~, Sv.
Telegrambyran, Sthlm.
STUDENTSKA, n~usikalisk, on- skar under juli och augusti plats pa landet for att undervisa i van- liga hunianisiiska skolamnen.
Svar till " E.
S.
(#, Allrn.
Tidningskont., Gust.
Ad.
Torg, Stockholm.
Ung flicka som genomgatt attaklassigt laroverk onskar till hosten anstallniug som guvernant for iiiindre barn.
Svar tjll 1119 arll, Sv.
Telegrambyran, Orebro.
Sex prdkfiga iifventyrsbdcker f 6 Barn ~ och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Veroe af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
.
En samling, agor af Harald Ostenson.
303 sid., 50 iIIustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn On.
och O,.
,, efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstr6m.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
skildrade for barn och ungdom af Marie Lou- Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner ' 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 ore.
Berattelse for harii och ungdoin.
R -, betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
ErhHlles i hvarje bokhandel eller direkt fr %n Tsarens kurir.
Par~i~de Sagogrottan i Sagoskogen.
Den hemlighetsfulla H j alten bland h j altar Nybyggarna i Kanada.
Folkskolans Barntidnings F ~ r l a g Stockholm.
, (Stina Quint.)
Folkskolans.
Barn tidning utgifven och red@ad a f STINA Q UINT ut- mmer 1910 i sin nittonde cfrgdng.
Ett rikt ilbtreradt nummer hvarje vecka, 36 &amp; or under dret.
Basta och h %rtpl&amp;aste lasning $ 6 ~ barn af alla ~mhiklsklmser~ ?it dr Kronor B: 65, har UTEXAMINERAD kviniilig sjuk gymnast med goda betyg och onskar lugn sysselsattning for att ref. soker under soinmaren anstal !- fa vistas pa landet under somma- ning i familj, helst p5 landet.
Srnl ren.
Svar till # (Fritt vivre, fria re- loneansprak.
Svar till " Sjiakgyni- nast ", Skebokvarn.
I \ %USIKALISK ung noilandska, sor ", p. r., Gafle.
elementarutbildiiing, kunnig i undervisnings- niusik och sprak, ett ars vistelse i ~JW~I&lt;KUNNIG van lararinna onskar anstallning NG slojdlararinna onskar rno Paris, nigot undervisningsvan on- fritt vivre plats i hattre faniil skar plats till hosten i familj att pa landet under juni och juli eller undervisa barn.
Svar till llMtisik (1, endast juli.
Narmare upplysiiingar for att lara hushiill.
Villig deltag; genom Fredrika-Bremer-Forbiindets i forekommande husliga giironi; il Hernosand p. r.
Byra, Stockholm.
Tacksam for svar iniirlzi H.
I I. "
Svinesund, Hogdals-Medby.
NG elementarlararinna onskar LARARINNA, genomgatt laroverk, - sommarkondition pa landet att seminarium, undervisningsvan, lasa ett par timmar dtigl.
.med 1-2 med goda betyg, soker plats for elever.
Svar snarast till 4 o m - lasaret.
Vidare Nya 1nack.-Byrh, maren 1910 ((, Kristinehamn p. r. Brunkebergsg.
3, Stockholm.
med goda betyg frin 15roverk, siiii skolelararinneseminaririrn, hiish~lls ~ I - A R I G NORRLANDSKA, soiii LaIrarinna, skola samt frfin foregiieridc plrttsci genomgatt slojdlararinnekurs och Handarbetets Vanner och intresse- musikalisk, undervisiiingsvan, soker soker plats soin Iarariiinn i farni!
rad af husliga sysslor soker till plats for lasaret.
Goda betyg.
Svar for kommande Iasir, Swr ti hosten plats i hem dar godt be- " Enkel -- Barnkaru.
Sv.
Telegram- " Maria C.
", p. r.
!&lt;atrincholiti.
motande kan pi3raknasl helst dar byran, Stockholm.
jungfru finnes.
Lon onskas.
Svar till (11910 " ' Bjasta p. r. u U T_ --- .. - m.
- _I_ ng flicka Ung smaskollararinna, skicklig i franska, tyska, engelska, svenska, onskar anstallning ofver EXAMINERAD sjukskoterska on- stallning i aktad familj p i landet, sommaren i bildad familj p % lan- skar privatvird nu genast.
Sv.
halst prastgard.
Svar till (# Hem- det.
Svar till " Coinpetent ", Gefle p. r. trefnadll, Lund.
till ((A.
B.
(# Persberg p. r., - fritt vivre onskar van kv.
M OT gymnast under sommaren an- musikalisk, onskar irndcr jiili oc: augusti manader plats i tnflig f; i milj helst i Norrland.
: jr 1: illi: bitrada med husliga goromil.
Sva till " 22 ir ", Hedenso p. r.
-- -
Ung millarinns studentska, undervisningsvan, mu- talar tyska, engelska, varit utrikes for dudiei-, soker.
plats for lasaret, ej sa Iangt fran Stockholm.
Goda betyg.
Vid.
Nya Inack-By- r h, Brunkebergsg.
3 B, Stockholni.
, sikalisk, ' BATTRE flicka onskar mot fritt vivre vistas p8 landet som.
hjalp och sillskap at brostsjuk eller i familj for kladnads- och linnesotii.
Svar till tysktalande sv etiska^ un- der adr.
S. Giiinaelii Anyonsbyra, Stockholni f. v. b.
5nskar under somn; areti plats att undervisa.
i inalning.
(olja, vatten, pastell och porslin) samt bitrada med.
liittare husgoroniil.
Svar till J.
B.: Ousby p. r. LARARINNA, undervisningsvan musikalisk, onskas for niista Ias- ar.
: En 17-arig elev for intrade i Folkskolelararinnesen~inarium nasta ar.
En 14-arig och en 10-arig elev dessutom.
Ansokan till Prosten E.
A. Petterson, adr.
Wagnharad, 20-arig landtbrukaredotter undervisnings- G UVERNANTmed va ' na ' i skolbmen och musik ALLVARLIG,.
plikttrogen, battre flicka, frisk o. stark - 25-30 Sr - kunnig i matl., bakn.
o. helst; omnad, onskas till 15 juli som tijalp i enkel prastgh-d pa landet: Sni8land), enar husmodern ar klen.
Sokanden bor vara villig att med hjaip af en tjailarinna skota hus- hallet.
2 barn finnas, 6 o. 7 ar.
Den soni ej kan finna sig i enkla %rh.
samt verk].
vill vara till nytta torde harfi ej reflekt.
Vanligt, tack- samt bemotande.
Raknas som fa- miljem.
Lon 25 kl. pr man.
Svar med ref. o. portratt fore den 25 iuni till Pastor G. Lekander Farga- - vd.
onskar mot fritt vivre i borjan af sokes till hosten, for tvi flickor sept.
plats i battre faiqilj (helst il om 9 och 11 a f Svar med be- storre landtegendom).
Ar villig att tygsafskrifter, ref. och foto.
san- hjalpa till uti alla i ett hus fore- des till Flottningschefen A. Esseen, koniinande goromal samt kunnig i G ysinge.
enklare matlagning och bakning.
Onskar fa anses som faniiljenied- HUSLIG, 24 -- 30-Arig, bildad flicka af battre.
faniilj, erhiller be- leni.
Svar markt 15.
L.
1910~, kvam, val aflonad plats att bestyra Kvinnlig Kontorist Dalum p. r., inotses tacksamt.
niaskinskrif- battre, oberoende ungkarls hen^.
cunnig i ste~io~rafi, Upplysningar och foto.
till " Ni1 iing och tyska spraket, far fram- onskar fa vistas Iios fin svensk fa- eller Hostenll, Sydsv.
Dagbladet,: idsplats hos Aktiebolag.
Svar med letygsafskrifter.
referenser och 1o- milj for undervisnings laninaiide i Malmo, f. v. b. leatisprlik markta Centrum 1910fl, - - tyska sprakets talande emot atnju- Svenska Dagbladets Hufvudkontor, tande af fritt vivre.
De basta re- som genomgatt barnavard, 24 Ar Sokes jtockholin.
ferenser!
Svar till.
* Tyska 2 2 ~, ganimal, bildad, barnkar, soker plats under adress S: Oumaelii annons- genast hufvudsakligast for spadt - n tysk eller engelsk dam, som ar barns skotsel.
Goda betyg finnas i statid att undervisa ' en 12- byra, Sthlm.
.
- Afven.
villig hjalpa till med stad- Srig flicka i alla skolamnen, sa- ning.
Svar till ~~Barnkarll, Lang- val som i franska och .musik.
Fo- rid Sandvike 11s sanatorium ledig angen, Lenna.
.
retrade aga sadana, som bo heni-, on 350 kr.
Svar fore 15 juni til nia, dock icke nodvaiidigt.
An- lusniodern.
Sanatoriet, Sandviken-.
: iiialan med loneansprak och foto.
?Iler personlig installelse till Frti I Iieni dar husinor sal&lt;nas onskas Mac Kie for tillfallet Nynas Hafs- ' plats af 28-arig dam, med vana vid barns uppfostran och ett hems fullt kohpeteiit att foresta ett godt bad.
For medelalders ensam herre i god skotande.
Innehar utmarkta rekom- hem onskar anstallning snarast.
Pa jamhallsstallning sokes ung bildad lon fastes ej afseende.
Rekom- mendationer.
I Stockholm.
kunna prastgard i ~ o r r l a n d i narheten ilicka, som vill ataga sig p8 egen mendationer finnas.
Svar till # IF.
personliga upplysningar erhallas.
af stad, far uiidervis~iitigsvail, hand darmed forenade sysslor, &amp; var .till husfrun, denna tidnings A.
((, under adress S. Gumalii An- musikalisk, sprakkunnig lararinna Svar med fotografi, referenser, al- iionsbyra, Stockholm f. v. b.
[kontor, Stockholm.
gqd plats for kommande Iiisar.
Vid, der pch loneansprak till ((K.
43 ", Nya Inack.-Byrati, Br ' unkeber&amp;g.
under adress S. Gumzlii Annons- 3 B.
Stockholm.
byra, Stockholm, f: v. b. OR- .at+ - lara sig- hushall onskar En - ung flicka, en 17 ars flicka mot fritt vivre onskar plats i familj att ensam fore- plats hos duglig husmoder pa hiishall.
Ar kutinig i.
rnatlag- landet att ga frun tillhanda.
Svar sta ning, handarbeten m. ni.
Betyg undervisningsvan i musik, sprak .till E. Carlsson, Sodra Nygatan 25 fran h ~ ~ h a l l ~ k och ~ l a forut inne- Norrkoping.
och vanliga skollininen, enkel oct- hafda platser.
Svar till ba an nie ", aiispr !ikslos, far kom.
lasar plats Skottkarr.
att lasa iped 3 siii$ barn i alderr 10-.6l /, Ar.
Svar med foto, ocf pret.
till aK.
W.n Stora Hof.
mot fritt.
vivre och resor sokes plats af flicka som genomgatt Iaro- Utbildningskurser m. m. verk, seniinarium; ' undervisnings- van, att lasa, med barn.
Vid.
Nya ~ u n t l i ~ och a skriftliga hack.-Byrh, Brunkibergsg.
3 B, helst som genomgatt kindergarten upplysningar genom Stockholm. '
.
Z '.
.
intresserad att handleda tv2 barr!
on1 7-4 ar, far formanlig plats p5 2 ar hos svensk familj i Alex- andria.
Lon 500 kr.
pr ar.
Endast som genomgatt kurs i Kinder- for tre flickor 9-1 1 ar Onskas till synnerligt val meriterade torde in.
.
garten, samt darefter praktisera1 den 1 sept.
Den sokande bor vara sanda svar med foto rafi, betyg saval darstades som i faniilj, on- undervisningsvan i vanliga skol- och referenser till fru 8ilfverhjelm 54 Drottninggatan.
skar nu till sommaren plats i godi amnen och sprak, ej musik, samt Balsta.
heni for att handleda och syssel- enkel och aiisprakslos.
Svar jamte satta.
barn.
Goda betyg och ref, loneanspr3k1 bet gsafskrifter och Obs!
De billiga priserna.
Studentska.
finnas.
Svar tili n barn kar^, Norr- foto.
sandes till Aoktorinnan Anna koping p. r. Torell, Rydsgard.
I disponentfainilj i vacker trak.
Till 42 ore pr meter saljes et af Sodra Angermaiiland far ung parti extra prima Corigressgardinei.
.
.
gladlynt studentska till hoster i olika farger, 100 cm breda, van, Fredrika-Bremer-Farbandet: Drottninggatan 54.: plats att undervisa en 14-arig flick: liga Allmogegardiner fran 30 orc 1 Rikstel.
27 62.
Forbundets ' byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16. i 6: te klassens kurs samt musik pr tntr, Bomullstyger fran 29 orc Svar med foto.
och betygsafskrif, metern, m. ni.
Fredrika-Bremer-Forbandets ~jukskoterskeb~r~: Toanelg.
25. ter till s students kall under adr.
S Slumplagret Gumaelii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b # ASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm Rikstel.
58-98.
Allm.
tel. 82 11.
IUng, bildad tyska Barnskoterska, I Vardinna.
Husforestandatinna, Att skota h~shhllet I I I F I I For sommaren, arbetsomraden.
LEDIGA PLATSER.
: I Ung bildad flicka - Lararinna Barnfroken, Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, - Sprid Veckotidningen D A GNY!
D A G N Y Fackskolan for huslig ekonomi i Upsala.
En marklig Ii t terar debu t ar - Carl Svenson Graners BOK Yttersta domen En landtlig historia P r i s Kr.
2.50.
Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, STOCKHOLM.
........................................ F. C. Askerbergs Bokforlagsaktiebolag Sthlm.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Gynna ~ a g n annonsorer!
~ s Andrea Eneroths Handarbetsekola Karduansmakaregatan 8 B, 1.
Stockholm.
Allm.
Telef.
B.
45 36 borjar sin sjunde termin den 1: sta sept.
Fullstandig lararinneutbildning, omf+ttande fyra afdelningar.
Lararinnekurs i mafla ning och handarbete borjar l sepi Anmalan gdres fore 1 ju %.
~ararinnek&amp;s i ma flagning och landfhushdll, ny kurs rna 2 term.
i Fackskolan och 2 term.
a skolans landtgard, borjar de?
12 sept.
Anmalan fore 15 juli.
Wusmoderskurs med undervisning i matlagning, somnad och hiilsc lara och narmast afsedd for flickor med hogre skolbildning, borja den 1 sept.
Anmalan gores halst fore 1 aug.
Specialkurs (litigre husmoderkurs) i finare matlagning, kiadsdsomnaf och barnavard borjar den 22 aug.
Anmalan halst fore l aug.
prakfisk Yrkeskurs for utbildning af kokerskor och hushallersko borjar 22 aug.
Anmalan fore l aug.
Anmalan till den Lart rinnekars (endast for skolkok), som borjar i jan.
1911 insande fore 1 nov.
Tryckt program pa begaran gratis och franko.
Plt gram 16 gallep.
hmpekfor: Professor 0.
Hamrnarsten.
Fbres f andarinna: Froken Ida Norrby.
&gt;00000000000000000000 O &gt; i a Nyhet i bokmarknaden: Hygieniska Stroftag, i i Parfymer.
Vackert bomullstyg For Boy-Scouts l Stort och rikhaltigt lager a de utsokt finaste parfymer fra Ny foljd.
A f D: r HENRIK BERG.
8 O &gt; Pris 3 kronor.
&gt; O de fornamsta utlandska firmor innehsillet: Baclllskr&amp;ck.
Hem- O finare och enklare tvalar, kam O 1 mets Ur hyglcn.
Korpulens och sjuklig O &gt; fetma.
Barnavard.
Altan och engel- O mar, borstar samt finare toales 1 ska sjukan o. s. v., o. s. v. 2 artiklar.
Order till Iandsorte i Fas i bokhandeln samt mot post- O mot efterkraf, h forskott friin O A. C /.
Nording, 1 h Bokforlaget PURITAS, Sthlm.
2 O till kladningar.
Extra modernt, blatt och hvitrandigt, finfin kva- lite med tvinnad varp.
Saljes i af- passade stycken om 8 m. till et1 pris af 5: 12 m. vackert hvitt bluslifstyg, pris 1: 72.
Sandes fraktfritt fran Ryggsackar, Skodon, Strumpor, Trojor, Mossor, Balten, Knifvar, Vaskor, I&lt;ompasser, Signalpipor, Faltflaskor, Spritkok m. m. Gynna Dagnys annonsorer!
Anmalningar mottagas alla hvardagar 11~0-12,30 utom mandagar samt skriftligen.
Prospekt sandas p i begaran.
Wirens China pomada, valgorande for harvaxten.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G.
W M n s Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 vangafvan Vasagatan i 5- 17.
Stockholm.
- - - Stockholm.
For sommarnojet.
Lawn Tennis, Krocket, Fotboll, Hangmattor, Kanoter, Sportskor, Fiskredskap, Luftbossor, Salongsge- var, Gymnastikapparater, Simbyxor, Simdynor m. m. Priskurant graf&amp;!
Talt af rodhvit markisvaf 2 ~ 2 x m.
2 kr.
46.50.
Edvin Bergs Forgylleriaff ar Mauritz Widforss ' H.
A. B,.
Sthlm.
31 KLARABERGSGATAN - Etablerad 1891 - Filialer rekommenderas vordsamt.
ss DROTTNINGGATAN O. STADSGARDEN 2 OBS.
!
Gamla mobler renoveras Begar priskurant 3ch forgyllas.
45 Nybrogatan 45. innan snorlif kopes, f r h Franska Snorlifssommeriet, Norrnialmstorg l, l tr. Tandlalka3.e STOCKHOLM.
ALMA OSTERLUND Storsta fabrik i Skandinavien for - TEGNERGATAN 10, 2 tr. i A P 1 Biblioteksgatan l l 63 Drottninggatan K 1 TILL SVERIGES KVINNOR.
I DRICKER NI KAFFE '?
Eil onodig fraga menar Ni.
D i en annan fraga.
Dricker iVi Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty p i samma g h g det ar billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Qor ett forsok.
NI blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller pos~opskott.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idungatan 5.
Butiker: MHstersamuelsg.
l I, Dobelnsg.
44, Norrtullsg.
24, b=# STOCKHOLM.
KLIPP ANNONSEN!
A - (Ingang f r h Dobelnsgatan).
Mottagningstid: Hvardagar 12-2.
Fardiga arbeten i tusental, prima \ andra tider efter Ofverenskommelse.
svenska har i akta naturfarger.
A.
T.
242 17.
Rikstel.
41 42.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58. lhndliikare Judit TLllman lrottningg.
58.
Allm.
Tel. U 92.
(44 M).
Bomullskladnlngar i afpassade bitar, 8 met., akta farg, vackra monster, erhiilles till st., d: o prima kvalite, nya, eleganta ivard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6- ' /, 7 e. m. EISS mbster, som vanligtvis kosta 50?
55 i ore indra tider enl. ofverenskommelse.
met., till 3.20 st. Fraktfritt Ofver hela lan- let vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- jon, G: Ia hngsholmsbrogatan 23 A, Stock- Tandlakare holm.
GERDA ISBERG DAMMSUGABE jatgatan 3.
A.
T.
306 11 304 40).
demonstreras dagligen kl. 2 - 4.
Va- Iilottag.
10-3.
Andra ti er efter sagatan S.
Aktiebolaget Rudolph Landen.
R.
126 95.
A.
201 80. ifverenskommelse.
Rostratt &amp; t Englands kvinnor.
Kvinnorna ock sjukkassorna.
Af Sigrid Lidsfromer.
Kvinnoriirelsen i osterrike.
Af S. Sbd.
Ludvig NordstrOm: Herrar.
Rec.
af S. E-d.
- Ode Balten: Dbddansare.
Rec.
af M a h Jouvim.
Kvinnlighet, manlighet och maasklighet.
Essayer 2f Kosa Mayreder.
Af E. K-n.
Gamla bref.
Af S-d P1-iz.
D: r Elizabeth Blackwell.
W o tiser.
Foreningsmeddelanden.
d Prenumeration h Dagny sker h narmaste postanstalt I eiier bokhandel.
