# ID: svediakorp-per447
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,170
# sentences: 1,052
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


P - Nrr 22.
Prenumerationspris: kr.
4: 50 1Is ' ar.
' kr.
2: 50,, 3: !5011 / 4 #,.
l: 25.
.
.
Gr. Stockholm d e n 2 d u n i 1810..
.
Losnummer 10 ore.
Redaktion: Masteisamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
.
Mottagningstid: kl. 11-12: Prenumeration sker.
saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1910, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: ~astersamuels~atan 51, en tr. - post- och t ' elegrafadress i DAGNY, Stockholm.
.
.
3: e Arg.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 .mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang.
10: Rabatt: 5 ggr 5 O / O, 1O.ggr lOO / o, 20 ggr m20 010, 50 ggr 25 010..
Annons bor vara inliimnad senast m3ndag.f.
m.
-.
Hvarfor.
.
vore det fordelaktigt att ha ' kvinnliga ofverlarare vid folkskolan?
.
.
Y.
samvetsgrannhet, asbetsduglighet och plikttro- ' ha kvinnorna erofrat at sig alltflera arbets- omraden.
Da mannen makat at ' sig pa arbetsmarknaden och slappt fram kvinnorna, ha de ' i allmanhet ansett sig visa stort tillmotesgaende, om d e latit kvinnorna fa in- neha underordnade platser, dar de erhalla en lon som utgor existensminimum.
En lon, som mannen nog skulle anse otillracklig, om den gallde dem sjalfva. '
E t t arbets- omrade har dock i flere afseenden utgjort undantag fran.
ofvan berorda forhallanden, och det ar folkskolan.
An- ' da till for nagra ar sedan var ju p3 landsbygden larare och lararinnor likstallda med afseende ' pa lon och natura- formaner.
- I staderna bevilja kommunerna de manliga lararna storre loner.
- Men afven inom folkskolan har nian ansett, att kirinnorna bora inta en underordnad stall- ning.
Man har, som det heter, menat, att de bora " lara sig krypa innan de kurina ga9,.
Som emellertid!
l a r k n n o r blefvo anstallda nastan samtidigt (Ar 1859) ' med ' larare i folkskolan, sa anse lararinnorna; att de .. ha ' krupit Iiinge nog.
Lararna ha for lange sen " gatt ", ja, t. o. m.
" klif- vit ".
sa hogt som till statsradsbanken.
Under arens lopp har procenten af kvinnliga larare okats betydligt i jamforelse med manliga.
I Stockholm utgora lararinnorna o / ~ af karen.
0rsake.n dartill ar, an- taga ' vi, att man ar nojd, med liirarinnornas ' arbete.
Den omstandigheten, ' att de aro billigare arbetskraft och dar- for skulle fatt storre anvandning, fiaste ju uteslutas pa p a, grund af den.
stora betydelse folkuppfostran har .for ...
.
... '
' ' ' ' ',, ett land; ' och man miste anta, att kommunhrna ledis af ideellare grundsatser an a!
.skaffa arbetskraft efter cipen.
" billigt.
och.
dallgt9&gt;.
~olkskoleins~e~or&amp;na f6rkla- ra ju afven, att likarinnorna i skicklighet och nit .fulit motsvara lararna.
Hvarpa kan det da bero, att lararin- nekarens f l e r t a l gjort sig sa litet gallande, att ' de ' ej alls ha riagot att skaffa med folkskolans .organisation och ledning?
Svaret blir naturligtvis det gamla vanliga: detta.
beror pa sedvanja.
Sedvanjan har blifvit fordom.
Man ar o v a n, att se en kvinna pa en chefspost.
Detta har inflperat pa kvinnorna sjalfva, sa att Langa af dem nastan betrakta det som en djarfhet, att en lararinna skulle anse sig lamplig som ofverlarare.
~ n d r a dareinot hysa motvilja for att subordinera under.
en representant for sitt eget kon.
Men de som hysa dessa fordomar ha.
.
.
troligen ej t a n e sig in i saken.
fran .Dan- mark visa detta.
Dar hyste man p2 somliga hall sam-.
m a befinkligheter niot kvinnliga ofverlarare sorn h&amp;; men sa fort iden blef omsatt i praktiken, ingick den- pa - h$ kort tid sa i medvetandet, att man nu finner.
det '.
lika na- trirligt och n o d v a n d i t med kvinnliga.
afverlarare som, att det i skolan finnes bide k r a r e ' och - 1aririnnor.
Jag 411 darfor soka framhalla nagra synpunkter just for att visa nodvandigheten af att storre ' inflytande vid folkskolans organisation och ledning lamnas till kvinnorna.
For det forsta hvad larjungarna bet&amp;ffar, skulle helt sakert flickornas speciella intressen bli annu battre tillgo- dosedda an under nuvarande forhallanden.
Men darjam-, ' ' renheter er,
te " vore det for gossarna af lika stor vikt, att de under de tre sista skolaren, da de uteslutande aro hanvisade till manligt inflytande, ej komme att fullstandigt ' sakna en lararinnas moderliga omvardnad - dessa ar, som aro af sa stor betydelse for deras karaktarsdaning.
Inom arbetarklassen intraffar det ju dessutom ofta, att modern till foljd af foivarfsarbete ej kan handleda sina barn sa som onskligt vore.
Gossar fran sadana hem bli saledes under en tid, da de annu i r o barn, bade i hemmet och i skolan.
herolvade formanen af kvinnlig ledning.
Folk- skolan ar mycket mer an andra skolor en uppfostringsaii- stalt, ej blott en laroanstalt.
Det ar ju erkandt, att kvinnor ha storre naturlig fallenhet an marinen for att uppfostra de unga under sjalfva barndoms&amp;ldern.
Folkskolans barn limna ju skolan vid 12-14 ars ilder.
Alldeles sakert skulle en kvinnlig ofverlarare kunna vara lararna till en god hjalp genom de rad och anvisningar hon kundege dem i fall soni berora sjalfva omvardnaden af barnen.
Lararnas blick skulle da skarpas for en hel del detaljer, som de nu ej fasta sa stor vikt vid.
Afven i ett annat afseende skulle en kvinnlig ofverlarare kunna utofva ett godt inflytande p2 gossarna.
Som bekant ofverga gos- sarna i regeln vid 10 ars alder till lararna.
Naturligt ar att de anse detta vara ett uppflyttande till hogre plan och med ringaktning se tillbaka pa den tid, da de laste for en lararinna.
Detta skapar forakt for kvinnan, och det ar ju kiindt, att just inom arbetarklassen missakt- ningen for kvinnan ar oerhordt stor.
Om den hogsta myndigheten inom skolan representerades af en.
kvinna, skulle det.
utan tvifvel inverka pa gossarnas vardesatt- ning af kvinnoarbetet.
For det andra hvad skolans, ledning betraffar, sa skulle det sakerligen landa till skolans basta, om larar- innor tillatos deltaga i skolans administration.
Som stod for detta pastiende kunna vi hanvisa pa flickskolorna, hvilka intaga ett framstiende rum i vart undervisnings- vasende.
Denna skoltyp har ju utvecklats genom lararin- nors arbete och ledes ju uteslutande af kvinnor p3 ett.
stadium som motsvarar folkskolans.
Trenne af hufvudsta- dens fornamsta flickskolor aro saval startade som fort- farande ledda af kvinnor, som fatt sin utbildning vid folkskolelararinneseminariurn.
Kvinnors administrations- formaga pa skolans omrade torde harmed vara bevisadt.
For det tredje hvad betraffar lararinnorna sjalfva, maste utsikten till att mojligen vinna befordran verka sporrande pa de enskilda individerna.
Det maste medfo- ' ra storre intresse for deras egen fortbildning att ge- nom resor i frammande lander vinna okad erfarenhet och erhalla kunskap om dessa landers skolformer och me- toder, att vidga blicken for de stora pedagogiska fragor- na, att satta sig in i olika samhallsforhallanden o. d.
Allt detta maste ovillkorligen bidraga till att hoja larar- innekarens egen standpunkt.
I.
ett foljande nummer skall jag namna nagra ord om de erfarenheter man vunnit i de land, dar det redan finnes kvinnliga ofverlarare.
Anna Ljungberg.
_ _ ______.
-- - - 4 Hoauvelerare.
Fredsgatan Stockholm mot den Ost- bergska motionen.
et var ett valbesatt mote - bland publiken miii-ktcs flere riksdagsman och politici - som sistlidne I i i - dag i Stockholm uttalade sin protest mot dct atttvitit mot de gifta kvinnornas rostriitt, som foreligger i och med hr Johan Ostbergs motion om att taxerbai- i !ikonist ej far understiga 200 kr.
Motet oppnades af L.
K.
P. R-s ordforande, d: r Ly- dia Wahlstrom, som i ett kraftigt anforaiidc kritiserade denna motion.
Utgiende frin ordet: den som iiittxt hf- ver, fran honom skall och tagas det han hafver, h t i i - holl hon huru man nu sokte berofva en stor grupp af klinnor en nyligen dem beviljad koinmunal rostriitt.
D: r Vi '.
papekade det af henne forut betonade fcrliiif !aiitlct, att den moderna lagstiftningen alltmera slas iiiidcr sig (lik omriden, som forut tillhorde hcnimen och inorii hvilkri de gifta kvinnorna saledes tidigare haft infljtatidc ock h: * stammanderatt.
Nar nu lagstiftningen drar eti r i g i i n ~ nxl- lan stats- och hemlifvet, staller den de gifta kvii-iiioriia utanfor inlressesfarer de forut haft.
Det ar darfor (ni dubbel oratt att nu forvagra dem inflytande i det offent- liga.
Och motstandet kommer hufvudsakligast frin koii- servativt hall, d i r man annars haller si % starkt p i deri gifta kvinnans insats i samhallslifvet.
Den af hr Jol~.
Ostberg vackta motionen skulle komma att inskranka (h i kommunala rostratt, som sa nyligen gifvits de gifta kviii- norna.
Hr Ostberg utsatter harmed regeringen for att desavouera sig sjali, ifall den tillstyrker rnotiortrri, iy dtut var ju med ve; t och vilja mar1 vid forlidet krs riksdag gaf de gifta kvinnorna den praktiskt taget oiliskriii~kt: ~ rostratten.
Tal.
slutade med en jamiorat~de blick pa Norge, dar kvinnorna just nu erh5llit allniin kornn~~irnl rostratt, samtidigt saledes med att man nu i Svcri8; c l a r t i l l b a k a en stor grupp kvinnors rattightter.
Foredraget mottogs med kraftiga applader af den t a l rika publiken.
D: r Gulli Petrini holl darefter ett aC Iifligs bifalls- yttringar upprepade giiiger afbrutet foreriiag, dari lioii med skarpa iraniholl de nuvarand?
kotnniunallagariia.l fiir- historia och tillkomst, hvilka stalla hr ' Ostbergs motion med afseende pa 200-kronors strecket for taxei-bar iiikomst och riksdagens eventuella bifall till densamma i hii&gt;: st egendomlig belysning.
Den oklarhet, som lange rAdde, yttradc cl: r I&gt;etsiiii, angaende huruvida gift kvinna, som hade egendoiii utider egen forva !.tning, skulle ha ratt till egen dcbetsedel o ~ l i darmed kommunal rostratt fcraliledde olika 1iiy1idig1it: tei till skild uppfattning af saken.
Ils Staaffs iiiotiori vid 1904 ars riksdag, dari han foreslog andriiig; if be~illnitigs och inkomstskatteforordningen, 1 riktning att gift kviriti: i tinder ofvan namnda forutsattningar verkligtri skiilltl tilt- erkannas ratt till egen debetsedel, afsig att af hjiilpa dtttta tijr- hallande.
Skatten skulle beraknas hvar for sig fiir de g,ttft; t makarna.
I anledning af motionen beslot rihdagcii e11 D - _ - __.
-.
.
-.
___.
.
- - _ - - - - - - P - _ J uvel- Guld- 8r Emal jarbeten DAVID A N D E R S E N L.
K.
P.
R: s protestmote i (aI Camp.
4.
_ _ - - - - -.
- -.
.
.
- .. Oeee64~~ * ~ee * ~6 * e+eeeedeeeeeeeee4O44eeOeeeeOeOee8Deeeeeeeee~e i i i KAPPAFFAR i Lisa Rosenstroms Eftr. 49 V ~ T E R L ~ C G A T A N 49 e Stort lager a / Kappor, Promenaddrakter rumt losa molar.
O O.
~ ~ ~ * i OBS!
Billiga priser.
+ ~ ~ ~ * 0 ~ 0 Q 6 * ~ * ~ 0 0 ~ ~ + ~ ~ ~ ~ 4 ~
skrifvelse .till K.
M: t med anhallan om att K.M: t tacktes framlagga forslag i denna sak for riksdagen.
Emellertid drojde det nagra ar, innan nagot vidare gjordes at sa- ken.
Kvinnorna togo under tiden sjalfva upp fragan.
Pa L.
K.
P.
R: s Arsmote i Gefle 1908 hol1 fru Anna Wick- sel1 ett foredrag om latnpligheten af att soka fa fram en motion om gift kvinnas k.ommunala rostratt och i sam- manhang darmed fragan om egen debetsedel for gift kvinna.
Motet beslot med anledning liaraf, att Centralsty- relsen skulle anmoda Liberala samlingspartiet att om hoj- ligt.
redan vid 1908 ars riksdag vacka sadan motion.
Detta skedde afven.
Samlingspartiet hemstallde.
om en skrifvelse till K.
M: t om att gift kviiina, hvilken ej pa grund af att hon sjalf ar skattepliktig ager kommunal rostratt men hvars man ar kommunalt rostberattigad, mit- te erhalla en rost.
~ a ~ u t s k o t t e afstyrkte i emellertid motio- nen, och bada kamrarna foljde exemplet.
Battre gick det erriellertid med regeringspropositionen om gift kvinnas ratt till egen debetsedel, hvari foreslogs att for inkomst, hvar- ofver hustrun enligt lag ager att ensam rada, taxeras hon och att det bev !llningsfria afdraget endast franraknas en gang fran makarnas sammanlagda inkomst.
Bestammelsen, att hustrun skall taxeras for sig, ar salunda tiilkomruen uteslutande for att garantera hennes kommunala rostratt, staten drar darigenom ingen hogre skatt.
Fast bestammel- sen formellt inkoinmit i bevillningsforordningen, ar det egentligen en lagfraga gallande gift ' kvinnas kommunala roitratt.
Att bestammelsen tillkommit i detta syfte papeka- des afven af finansininistern och flera ofriga etalare.
For- slaget gick igenom i bada kamrarna.
Anmarkningsvardt ar, att faktiskt under denna debatt af eii del talare an- gak, att p5 d,etta satt gift kvinna kunde bli taxerad for en jamforelsevis liteii inkomst, ehuru man icke gaf sig in pa nagra sarskilda berakningar af huru manga kvin- nor, som skulle ' ha nytta ai lagen.
Kvinnorna sjalfva VO- ro sa vana vid att ' tanka sig att den kommunala rost.
ritten intrader forst vid 500 kronors inkomst, att de ej genast insago, hvilken stor vinst den nya lagen var for dem, och var det nu sa, att nagra af hrr lagstiftare till fullo genomskiidat lagens konsekvenser, sa gafvo de i alla, fall ingen hjalp och ledning at kvinnorna.
Pressen teg afven pa denna viktiga punkt.
Forst nar de nya kommunallagarna skulle borja tillampas, gjorde man den " upptackten '), att denna lag i sjalfva verket innebar att sa godt som hvarje gift kvinna, hvilkens man har kommunal rostratt, ocksa sjalf kan komma i atnjutande af deinsim- ma.
Det var fru Anna Wicksell, som pa L..
K.
P.
R: s Centralstyrelsemote i Jonkoping forst klart redogjorde for konsekvenserna af de nya lagarna.
D: r Petrini papekade, att dessa ej endast medforde rostratt och valbarhet for hristrun pA den lagsta inkomst utan afven medforde okadt rostetal for makarna.
Ar man ofver: strecket, SA far ma- karna en rost hvar, nar hustrun deklarerar, medan man- nen blott far e n, om han skattar ensam.
For hvarje pa- borjadt rostetal blir det en rost mer.
Vidare blir det en ganska stor okning i rostetalet, nar inkomsten gar of- ' a ver 2,000 kr.
.
i skad eller 1,000 pa landet.
Rosterna berak- nas nanili.gen sa, att man for hvarje paborjadt 100-lal beskattningsbar inkomst intill 2,000 kr; i- stad och.
1,000 pa landet raknar 1 rost, men darefter endast 1 rost for hvarje paborjadt 500-tal.
Flyttar mannen da ofver.
detta 500 tal pa hustrun, fiir hon emellertid 1 rost for- hvart loo-tal, anda till hennes del ocksa .uppgir till 2,000 (eller 1,000 pa landet).
Det ar saledes mycket lonande for familjens rcstetal, om hustrun deklarerar.
Det ar att marka, att ingen bestridt denna tdknings rikti.ghet, betonade d: r Petrini.
Tvartom, .den ar SA oan- tastlig och principiellt riktig, att det ar sent, af rorande.
Det ar ingen vadlig personlighetsprincip, som srnigit sig in inom formogenhetsprincipens heliga omrade.
Den som rostar gor .det pa grund af beskattningsbar inkomst, en rost for hvart paborjadt loo-tal.
Och klart var val att sedan kvinnorna insett hvad de vunnit, de skulle borja agitera for att kvinnorna i allmanhet skulle begagna sig af sina nya rattigheter.
Det var for ofrigt saval * vanster som hoger som agiterat.
Pa ett stort mote pa Grand I-Iotell i Stockholm hade hr kammarrattsradet J,ohan .Ost- berg, undervisat kvinnorna om deras nyvunna rattigheter och uppmanat den1 att anvanda dem.
Personer, som forut skulle ansett det ' for en dodlig forolampning, om deras respektive fastmor en.
gang i varlden skulle ha forklarat att de ville gora paktum for att fa sin egendom under egen forvaltning, borja nu spekulera pa hur det skall ga till att forflytta nagon del af det gemensamma boets egen- dom pa hustrun for det darigenom okade rostetalets skull, och de som forut icke haft ett spar af intresse for kvin- nans rattigheter forklara: " Min fru ska da deklare- ra ".
Nar man, sa lange kampat mot liknojdhet och slohet, maste man ju.
gladja sig at det nyvakna- de intresset, men nar man ser huru fran vis- sa hogerhall kvinnornas nyvunna rattighet.er utnyttjas, kan man ej finna annat an att detta satter attentatsforsoket mot de mindre bemedlade kvinnornas rostratt i dess ratta be.
lysning.
Hr Johan Ostberg, s a m m e m a n, s o m a r s a angelagen att lara hogerns kvinnor att b e g a g n a s i n r o s t r a t t, ar det som .nu motionerar om att 200 kr.
skall utgora.
minsta taxerbara inkomst.
Forslaget ar u t a n motivering instucket i en motion, som handlar o h bevillningens bibehallande.
Man maste und- ra, om ej mofionaren hoppats att denna paragraf i riks- dagens sista stund skulle slinka med litet obemar.kt, sa att den blef antagen sa dar halft i distraktion.
Men det skall da atminstone icke ske, denna gang ska da herrarna veta hvad de gora.
Eljes ar man i riksdagen ganska ovillig att andra nyss, antagna lagar, afven o h de visat ' sig va- ra till skada for den personliga friheten, men nu nar det galler att ta tillbaka en akt af rattvisa, att berofva kvin- norna den ratt man en gang gifuit dem, blott darforatt det visat sig, att de amna anvanda sig af den, da tycks det bli vind i seglen.
Skalen till motionen har man svart att finna ut, hr Ostberg tyckes blygas att tala om dem.
Gar man till- baka till fragans forsta behandling, finner man just iiigen klarhet af ' riksdagsprotokollen.
V-isserligen talades ';
256 -.
.
* - - -.
- D A C N Y - .-.
.
-.
.- vid ett tillfalle, i annat sammanhang, ' om ' att man ej " utan motsvarande behof eller nytta " borde oka besvaret for taxeringsnamnden.
Till detta svarade emellertid finans- ministern, att han aldrig hort att riksdagen skulle afsta fran att fatta ett beslut, som i ofrigt vore principiellt riktigt, blott for att en eller annan statstjanare darigeiiom finge litet mera arbete.
Det ar att hoppas, att finansministern star vid sitt ord och sina principer och nu hjalper kvinnorna att afvarja detta hugg.
For ofrigt, om man skulle for be- svarets skull utesluta fran taxering de mindre inkomst- agarna, vore detta ju att tydligt proklamera, att statens och kommunens myndigheter garna kunde ' ha besvar for de formognas skull, for att de rika fruarna skulle fa rost- ratt och darmed de rikas rostetal okas, men att man ej behofver ha besvar for de fattigas skull; det tar dock lika mycket tid att skrifva ut en debetsedel p&amp; ett hogre be- lopp som en pa nagra ore.
Detta blefve den mest afsky- varda k l a s s l a g, som tankas kan.
Tycker man emellertid icke om de manga skrifverierna, kan man komma ifran dem p i ett enkelt satt, namligen genom att utan vidare ge de tva rosterna, som svara mot de 200 kronorna, at alla gifta kvinnor - och sedan en- dast lata dem deklarera, som ha storre inkomst.
Men att med fasthallande af formogenhetsprincipen helt enkelt fuska bort dess fullt riktiga konsekvenser, blott darfor att de ge flera kvinnor rostratt an man beraknat frAn bor- jan, det ar riksdagen ovardigt.
Nar man afslog Libe- rala samlingspartiets motion om tillaggsrosten f6r gifta kvinnor, anfordes bland andra skal, a e syftet delvis upp- natts genom K.
M: ts forslag, och hr Lindblad i Narlun- da anforde i detta sammanhang, att om mannen har 450 kr.
i inkomst och hustrun 50, sa f2 de kommunal rost- ratt bada tva.
Om man begrep SA mycket da, hvarfor vill man da andra sig nu.
Hr Lindblad matte da val atminstone fortfarande sta pil kvinnornas sida, som redan forut saval visste hvad det gallde.
~amhiillsvadli~t blir hr Ostbergs forslag, nar man tanker p&amp; hvilka det kommer att traffa.
Det ar hem- mens kvinnor, som komma att uteslutas, och just de go- da och dugliga.
Den slarfviga arbetarhustrun, som ej kan taga vara p&amp; mannens inkomst och med forstand fa hushallet att gA ihop, soker sig till fabriken for att for- tjana mera.
Hon far taxerbar inkomst.
Den dugliga, sparsamma hustrun, som med nit och omsorg haller i- hop hemmet, hufvudsakligen arbetar derinom och darmed sparar at mannen, far ej deklarera.
Alla mindre bemed- lade hustrur, som vilja stanna i sina hem, arbeta for dem, skapa goda hem, bli uteslutna.
Men nar kvinnorna stri- dit for de gifta kvinnornas ratt, var det val just de goda hustrurna och modrarna, hvilkas hjalp man ville ha i samhallet.
Om vi, som kvinnorna onska, en gang ska fa litet battre sarnhallsvilrd an som nu ar fallet, ar det val just deras hjalp vi behofva.
En arbetarhustru, som sjalf lyckats i det svara varfvet att skota sitt hem val, har i somliga fall flera mojligheter an nagon annan att vara till stod for de fattiga; hon kanner svarigheterna.
och vet bast huru de ska afhjalpas.
Men hon skulle hvarken bli rostberattigad eller valbar i kommunen.
Detta ar en - - .- -- - - - den mest blodiga forolampiiitig mot kviriiian soiii iiiaka och moder som nagonsin foreslagits.
Men fiirriiotiligt.ii koininer man att antyda, att deita ar i hetiitticl~is smila intresse, det heter sa, nar det ofvas oforratter mot kviii- norna.
Troligen kommer forslaget att itfoljas i riksda- gen af en deklamation ofver kvinnaris sanna btstamriicl- se!
Men kvinnorna lata icke langre dupera sig af s i.
dant.
De doma efter garningarna, inte efter frasen, o i Ii vi protestera mot denna nya oforratf: ii~ot h e m m e t s k v i n n a, h e n n e s o m marii-ci: d l - t i d h a l l a d e v a c k r a s t e t a l e n f i i r rticti a l l t i d b e h a n d l a a l l r a s a m s t v i d a l t Jag- stiftning.
De bifallsyttringar, man kan saga ovaiiorier, livartlicd d: r Petrinis floredrag mottogs, visade till hvi keii grad de narvarande, lifligt berorda, togos af och ftiljde med i den starkt indignationsfyllda stamning, som var Iore- Aftonens tredje talare, borgmastare Lindhageil, liadc i sista stund blifvit hindrad att infinna sig.
Motet; if- slutades med upplasandet af en resolution af fiiljande ly- delse, som af motet antogs: Med anledning af motion af herr Johan Ostberg i riksdagens Forsta Kammare, hvari foreslas, att: inkonistbc- lopp understigande 200 kr.
icke ma i nagot fall taxeras, hvilket forslag, darest detta af riksdagen antages, skullc medfora en afsevard inskrankning i gift kvinnas xiylige~i tillerkanda ratt till egen debetsedel med darmed forburl- den kommunal rostratt och valbarhet, uttala man och kvinnor, samlade till mote i Stockholm den 27 maj l910 pa inbjudan af Landsforeningen for kvinnans politiska rostratt, som representerar 164 lokalforeningar med of- vei 11,000 medlemmar, en kraftig protest mot forsok till en lagstiftning, giende ut p&amp; att redan innan utilharidct af en af riksdagen tillerkand rattighet tagit sin borjari, frankanna stora skaror af deni det galler s a m m rattig- het; detta samtidigt med att i vart grannland, Norgc, kvinnorna tillerkants a l l m a n kommunal rostratt.
Motet riktar en kraftig.
vadjan till riksdagen att Qst- halla vid det af riksdagen i denna fraga p&amp; rcgeriilgais forslag redan fattade beslut och i c k e antaga det af be!
:: Ostberg framlagda forslaget, i hvad det afser en lull standigt opakallad hojning af det kommunala aiostra3s~ strecket, som orattfardigt kommer att drabba sfrsbildL dc mindre bemedlade och hvilket, om det af riksdagen ' nleF- ve beslutadt, maste betraktas sasom en krankning af de gifta kvinnornas ratt.
Allman kommunal rostratt.
Fran Norge meddelas, att lagtinget den 27 mtrj med 24 roster mot 7 bitradt - odelstingets beslut om allman kommunal rostratt for kvinnor och, som vantadt var, darmed slutf0rt denna fraga i enlighet med kvin- nornas intressen.
Efter enhalligt beslut OfversiinnPs lagen till konungen for sanktion.
eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee i e e e e: M A G A S I N S P E C I A L 9 REGERINGSGATAN 9 f. d. A.-BOLAGET SIDENHUSETS LOKAL Rikstelefon Norrm.
8 98 Allm.
Telefon 118 1 2 eeeee+eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee 1 Blusar, Kjolar &amp; h Halffardiga - Kiadningar frAn Paris, Berlin och Wiens fornamsta konfektionsfirmor.
Obs.
Uppvisandet af denna annons beriittigar till 10 proc.
rnbnlt!
* eeeeeeee * e * * ee0e * * eeeee+eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee+eeeeeeeeee i i: e
Beriktigande.
G enom en missuppfattning sade jag i min sista ofver- sikt af varldens rosirattsfalt, att presidenten Taft " mottagit en deputation af kvinnor i Washington, ' ' och det forholl sig icke sa.
Presidenten Taft hade blifvit in- bjuden att inleda Amerikas L.
K.
P.
R: s arsmote ' och hade mottagit inbjudningen.
Och emedan presidentens ord darvid och kvinnornas hyssjningar vid nagra af des- sa ord gifvit anledning till en del kommentarier, synes det mig bast att efter " Woman ' s Journal " ge en skildriwg af forloppet.
Man visste, sager tidningen i sin redogorelse, att pre- sidenten icke var anti-suffragist, ehuru icke ofvertygad suffragist.
Han kunde saledes ha afboj t inbjudningen el- ler inskrankt sig till en valkomsthalsning fran honom sjalf som statens fornamsta ambetsman till L.
K.
P.
R. som en stor sammanslutning af nationens kvinnor.
Men hvad gjorde.
han?
Han anlande till arsm.otet midt under sista anforandet pa dagens program, darvid, Miss Shaw.
afbrot s.itt tal, hela auditoriet reste sig, mottog honom1 med handklappningar och viftningar pa det mest kordiala satt och forblef staende, till dess han tagit plats.
Till en borjan betonade presidenten ocksa, att han ansag kvinnornas sammanslutning stor nog for att er- kannas af honom i hans officiella egenskap.
Efter att ha talat om sin forna standpunkt som de; i kvinnliga rost- rattens afgjorda forsvarare fortfor han: En af de kvalifi- kationer som aro nodvandiga darfor ar den, att kvinnan som klass ar angelagen om att taga sina intressen till- vara, " och om hon ej ar det, synes det mig att savida ratten.
forlanades, skulle det vara for att denna ratt utofvades af den1 som aro minst onskvarda poiitiska konstituenter, medan den forsummades af de intelligenta och patriotiska, de mest Onskvarda medlemmarna af val- jarekaren. "
Det var omedelbart efter dessa ord som hyssjningar l ' iordes fran olika hall af salen och gaf pre sidenten anledning till hans befogade formaning af den for politiska personer nodvandiga sjalfbeharskningen.
" Woman ' s Jpurnal " betonar, att hyssjningarna vor0 oofverlagda och ogonblickliga.
Det var som om talaren gifvit alla dessa kvinnor ett piskslag i ansiktet, mot.
hvil- ket de ofrivilligt reagerade.
Sa kande ahorarne det.
Sty- relsens kansla var ett beklagande af att auditoriet ens ett ogonblick kunde forgata, att den som talade var L.
F: s gast.
Och dess ordforande, Miss Anna Shaw, reste sig och utropade: " 0, mina barn!, " hvarpa hyssjningarna genast tystnade.
Alla kande dock att presidenten Tafts yttrande var taktlost, och ' att han, ehuru oafsiktligt, gjort en olycklig jamforelse och icke haft nog hansyn till den stora for.
samlingen af landets utvalda kvinnor .for att valja sina ord, nar han talade till dem.
Dagen efter handelsen afsandes emellertid en skrif- velse till presidenten med djupt beklagande af att en- skilda personer genom uttryck af personlig kansla af- brutit presidentens tal, och presidenten Taft svarade som republikens forste representant harpa, att afven han be- klagade handelsen, " Icke p5 grund af personlig kanda, ty saken beror mig icke alls personligen, utan endast darfor att den tillagts langt mera betydelse an den for- tjanar, .och emedan den mahanda kan anvandas till att pa orattmatigt satt valla ledarne af Er rorelse obehag. ' '
Skrifvelsen afslutas darefter med nagra stelt vanliga ord och utan att onska rorelsen nagon som helst frarngang.
Den publiceras ocksi utan nagra som helst kommentarier.
ELLEN WESTER. '
' Med kitta brukar man mata ett folks bildnings- grad efter dess aktning for ' kvinnan och den plats hon i sainhallet innehar; ty for att vardera.
ett vasen, hvars hogsta kraft ar en andlig, fordras en icke ringa grad af andlig kultur.
Amerikas folk har visat sig aga denna, och den skall stiga i den man som lan- dets kvinnor gora sig fortjanta daraf.
Fredrika Bremer Litteratur.
Nervhalsa.
En bok om vara nerver for friska och sjuka af d: r Frode Sadolin.
Bern.
ofvers.
fran 5: te dan- ska upplagan af Gustaf Stjernsttron.
Kommanditbolaget Chelius 8r C: o, Stockholm.
Ofversattaren citerar i sitt forord till boken.
ett ytt- rande .af d e n framstaende psyko-neurologen prof. Paul Dubois i Bern: " Manniskan ar den enda varelse som ej forstar att lefva ".
Det ar prof. D: s manga nervosa pa- tienter med deras mangartade lidanden, ofta sjalfforvalla- de, som .kommit honom att gora det ofvanstaende utta- iandd.
Och han har klart for sig, att en stor ' del af denna art af lidande kunde manniskorna sjalfva bota sig for eller annu hellre - forebygga.
Den sa utbredda och niangomtalade n e u r a s t e n i e n, nervsvaghet, menar prof. Dubois, borde snarare i manga fall - dar ej organiska lidanden ligga bakom - kal !as p s y k a s t e n i, sjals- svaghet, och d e n sjukdomen kan framfor allt och.
sakrast botas genom sjalfuppfostran.
- Det ar fran den utgangspunkten d: r Sadolin skrifvit sin fortraffliga bok " Nerirhalsa ".
Med pa en gang, den framstaende nervlakarens insiktsfullhet och psykologens skarpblick pekar han pa, att det ar pa psykisk vag nerv- lidandet oftast bast angripes och ofvervinnes.
Hans bok .ar en handledning i sjalfuppfostran i detta hanseende, den har kloka och vardefulla ord om att manniskorna s k o l a och k u n n a skaffa sig ro och hvila, om nod- vandigheten af att " spanna ner " nerverna, att icke stan- digt lefva under hogtryck.
" Man skall icke ha bradbm ", " Lar att droja " heta tva kapitel i hans bok.
Det .ar tva af de lakemedel d: r Sadolin bjuder den jaktade nutids- manniskan.
Kanske ler denna till att borja med, ofver- lagset medlidsamt.
Hvilket nonsens!
Nar man h a r brAdt- o h, nar man icke har tid att droja!
Men tanker hon sa ofver hvad d: r Sadolin verkligen sager i dessa tva kapitel - och i alla de andra -, sa finner hon att har ar nagot annat an naiva och korttankta rad.
Har ar en lefnadsvisdom, som ratt tillagnad ger halsa och kraft.
,) ~ e r v h a l s ~ ar " en bok som, om den far, Can blifva af stort varde framfor allt for de manga irriterade, .upp- jagade storstadsmanniskorna, hvilkas nerver p&amp; alla satt hotas med ohalsa af de yttre forhallandena om icke man- niskorna sjalfva bjuda dessa motvarn.
Denna bok kant icke nog lifligt rekommenderas.
Att den redan blifvit upp- skattad och hunnit ut nog sa langt bevisas af att den tredje svenska upplagan nu foreligger.
Det var i bor- .jan pa aret, som den.
forsta kom ut.
- n. '
,.
:.
.
i.
p E T F R S i.
i.
: ..........................................................
.
: ......
FOTOGRAFISKA Aberopa alltid annonserna CM * GASIN 4 Hlorrmalmstorg, Stockhollm.
Framkallning.
Kopiering.
.
.
.
.
.
.
.
.
t.
.
.
.
.
.
O.
.
.
f + * e~~ * ee * .e.~ * ee~ * ~~eeeee~e~e~ee~~e~eeeee~eeeeeeeeo .eeee * * * e .. e.
* * * ee .. eeee.e.eeeeeeeeoeeeee &amp; matorkameror.
(•âHemmen i den nyn vadden•â).
- i Dagny.
e.
.
.
.
e.
.
.
e. e.
:.
258 D A G N Y - Ett besok pa engelska landsbygden.
M y house is my castle " ar det mycket beteck- och resa hem pa lordag, for att atervanda mandag nande uttrycket for ett af den engelska na-.
morgon.
tionens mest karakteristiska hufvuddrag: sjalfstandig- Det var en sann lisa for sjalen att fran det jak- tande, nervspannande vimlet pa Londons gator komma hetskanslan.
Att denna icke i langden kunnat bli en saregen- sa godt som hufvudstupa in i den bedarande idyll skap for det manliga England, som den naturligt- af var och sol och blomsterprakt och larksang som vis varit af begyn-.
Haslemer erbjod.
Och annu mera af- nelsen, framgar ju med all onskvard Iagset forefoll det, da jag fordes in i tydlighet af den nu pagaende rorelsen salongen pa.
Barn- fields och •âthe lady for politisk rostratt at kvinnor.
Men of the house•â reste sig ur den helt sa- nog kandes det en smula egendomligt kert fadernearfda karmstolen vid den att just i egenskap af rostrattskvinna oppna jattespiseln, dar en brasa, trots vara inbjuden som varluften, flammade, gast i ett af dessa typiska engelska och kom mig till motes.
- Vai- det landthem, som man inte alltsammans en i hundratals roma- ENGELSKT HERREGODS.
ner last om som skolflicksdrom den traditionella konservatismens ointagliga borg.
ofver en af Tanchnitz ' alskade romaner?
Och traditionen finns nog kvar i mangt och mycket, Men uppvaknandet kom plotsligt.
Mrs B. ra- i seder och bruk, i komfort och sialfmedveten var- kade uttala ordet ssuffrages, och darmed var fortroll- dighet, i uppoffring af tid, intressen och pengarfor ningen bruten och jag ater inne i nutiden och dess intressen.
Oaktadt all om- att uppehalla en stallning, sorg om barn, barnbarn, som man inser vara grans- hemmet och den stora val- lost opraktisk och endast skotta tradgarden lag rost- ett off er at slentrianen.
ratten henne varmt om hjar- De hem jag hade till- tat.
D. v. s. den lilla tid falle att se under nagra hon hade ofrig till sin dis- dagar efter den internatio- position, ty i England sy- nella rostrattskongressens nes en hel del manniskor afslutning i London forra vara till for sina tjanares sommaren vor0 belagna i skull.
Denna.
dam, anka Surrey, hvilket landskap for och med tva ogifta dott- engelsmannen synes intaga rar, af hvilka den ena, en samma favoriserade rang- plats, som Dalarne hos oss.
framstaende malarinna, hade sin atelje i London och Haslemere, som den ort endast da och da vistades hette, dit jag blifvit inbju- ENGELSK TRADGARD AIIED CEDERTRAD.
den, ar en sarskildt af konst- hemma, hade i sin tjanst narer och forfattare mycket omtyckt vistelseort.
I tradgardsmastare, kusk, drang och tre jungfrur.
- grannskapet - i Hindhead - ser man Tennysons B Det ar forskrackligt galet B, erkande hon.
sjalf,, kos- statliga palats i en hanforande natur, och min var- tar en massa pengar och en massa obehag, men det dinnas unga dotter, som motte mig vid.
jarnvagssta- ar sa svart att komma ifran gamla vanors.
- Da tionen, pekar ut den ena villan efter den andra som vi en dag akte till ett gardenparty hos lady Mc Laren, vi aka forbi och namner kanda konstnarsnamn.
ordforande i Haslemere F. K.
P.
R. och.
framstaende Bland dessa namner hon afven ett svenskt, Axel rostrattsskribent, forfattarinna till den nu i parlamen- Hagg, hvars etsningar den engelska publiken sy- tet sa lifligt omdebatterade broschyren the Wo- nes skatta mycket hogt.
De flesta af villaagarna men ' s Charters, om hvilken Dagny vid flera tillfallen ha dock sin atelje eller arbetslokal i London talat, utbrast mrs B., i det hon pekade pa sin kusk: " -
259 D A G N Y -.
det ar han, som gjort mig till suffragist~.
Pa min kvinna, som anlagt denna tradgard pa Sea - lord hapna fraga hur det gatt till, svarade hon: BJO, det Mc Larens egendom - saval som min och de krankte mig sa djupt, att mina tre af mig aflonade flesta andra.
i grannskapet, berattar min vardinna, manliga tjanare skulle ha politisk rostratt - bara mrs B.
Hon tillhor Swansea Gardencollege, .och darfor att de aro man - och jag skulle inte ha hvarje ar sandes en person ut tiU varldens olika horn rostratt darfor att * jag ar kvinna, det var denna oratt- for att hemfora nya vaxter - senast var en dam i visa som forst vackte mig till insikt i fragans be- Kalifornien for att studera landets flora, och mrs B. tydelse.
s visar pa en hel del nya praktvaxter som resultat af Icke ens den engelska familjemodern i det rika, studieresan.
Hela Surrey verkade nastan som en enda trad- komfortabla hemmet nojer sig langre i medvetandet att %my house is my castles, hon fordrar afven med- gard, som de sma oregelbundna gatorna och delika bestammanderatt i samhallets och statens angelagen- oregelbundna stugorna i de sma staderna knappast heter.
Afven har vill hon kunna saga: Bmy castle,.
storde - man rusade sa fort igenom dem med den Nar kvinnornas rostrattsrorelse kunnat skjuta bresch ilfart de engelska automobil ' erna ha ...
i ett sadant balverk af urgammal konservatism, sa.
Den engelska stelheten, som vi hort sa mycket.
.
gar det nog afven en vacker dag - att bryta parla-: .talas om, ' blir snart en.
saga blott, darpa tyda alla mentets motstand.
tidens nya tecken.
En engelsk husmor tar icke en- Ett engelskt gardenparty ar en underlig tills ' tall- dast med den mest forekommande alskvardhet emot ning, atminstone for en framling, som for forsta utlandska rostrattskvinnor och underhaller sedan en gangen ar med darom.
Efter ett par timmars rast- vanskaplig korrespondens med dem, utan hon reser lost vandrande fram och ater, upp och ned eller sjalf omkring pa moten, som kunna vara ganska hangande i grupper har och hvar, gripes man af oroliga, utan att shockeras.
den vansinnigaste langtan efter en stol eller annan Och nar till och med mormodrarna aro sa ' an- mojlighet till hvila, och nar jag blef ombedd att sla gripna af s~ffra~erorelsen, sa ma ingen undra pa mig ned vid sidan af en gammal dam, oformogen ungdomen.
Och den mamma, hvars lilla 8-ariga att vandra omkring, fylldes mitt hjarta af tacksam- dotter hotade med att bli en ~ a n t i i, om hon inte het.
Jag fruktar, att jag beholl platsen betydligt langre fick folja med till ett rostrattsmote i stallet for att an de fyra minuter konvenansen lar tillata att man beskedligt krypa ned i sin sang, tog icke alls illa vid sadana tillfallen samtalar med samma person, men vid sig den lillas ifver -- tvartom, tror jag.
Par- dels var den gamla damen sa bedarande alskvard.
lamentet har nog inte mer pardon att vanta af den och dels var det, en sann lisa att fa sitta-ilugn och generation, som nu vistas i barnkammaren, kanske-blir ro, atto jag inte formadde att slita mig loss.
Engelska.
den annu skoningslosare, och landsbygden tycks inte tradgardar med dess manga sallsynta vaxter aro ju vara en bit battre an London i detta fall.
.F.
C..
oss nagot nastan nytt och ovant.
Det ar en ' ' M a r y Wollstonecraft.
II.
Vindication of the Rights of Women.
Sir Anthony Absolute: - Wlly, Mrs Malaprop, ' in modera- now, what would you have a woman know?
Mrs Molaprop: - Observe me, Sir Anthony.
- I would by no means wish a daughter of mine to be a progeny of learning; I don ' t think s o much learning becomes a young woman; for instance I would nevet let her meddle with Greek.
or Hebrew.
or Algebra, or Simony, or Fluxions, or paradoxesi or such in: flammatory branches of learning - neither would it be necessary for her to handle any of your mathematical.
diabolical instru- ments.
- But, Sir ith ho ni, I would send ' her.
at nine years old, to a boarding-School, in order to learn a little ingenuity and artifice.
Then, Sir, she should have a supercili~us knowledge in accounts; - and as she grew up, I would have her instructed in geornetry, that she might know something of the con- tagious countries; - hut above all, Sir Anthony, she should be mistress of orthodoxy, that she might not misspell, and mispro- nounce words so sharnefully as girls usually do; and likewise that she might reprehend the true meaning of what she is-saying.
This, Sir Anthony, is what I would have a woman know; - and I don?
think there is a superstitious article in it.
Det ar Sheridan, som i " The Rivals " - hvilken som bekant uppfordes forsta gangen 1775 - later den orddika Mrs Malaprop ritveckla sitt kvinnoideal.
Om man ser bort fran Mrs Malaprops idiom - ett prakt * cke af missuppfattade o r d och halfforstadda begrepp - star i alla fall en karna kvar af hvad en ung pa Wollstone- crafts tid ansags bofa vela ..
Hon skall tidigt i pension for att lara sig nagra smA en smula list, en ytlig kunskap i rakning maste hon ocksa ha, och i geb- grafij sa att hon vet nagot Om grannlanderna, men-fram- for allt skall hon beharska den krangliga rattskrifningen, .att hon ord riktigt och forstar hvad hon sa- ger.
kan lugnt taga Mrs pa orden, samyc- ket " lardom ", men icke mer var en gang det happt till- matta mattet for en ung engelsk dam af fin familj, och den polemiska delen af " Vindication of the Rights of Women " vimlar af angrepp p ' a allvarligare forfattare, som ' ' '.
260.
-.
D A G N Y - - b - med mycken valtalighet och allt det andliga stindets myp diga athiifvor forkunna ~ r s Malaprop ' s ' ideal.
Men hvad d: r Fordyce e t c o n s o r t e s tankte om det kvinnliga slaktets uppfostran intresserar oss endast som tidsbild.
Viktigare ar polemiken mot Rousseau.
Det bor ha varit pilkostande for en hangifven rousseau- ian som Mrs Wollstonecraft att tvingas till en sa full- standig fornekelse af sin mastare som da det galler hans kvinnoideal.
Rousseau sig i kvinnan icke en mansklig in- divid for sig utan ett bihang till mannen.
Hon skulle vaxa upp och vardas som en planta tills det ogonblick nalkades d i han steg in i hennes Iif, tog emot hennes dyrkan och lonade den med ett gudalikt beskydd.
Rous- seau uttrycker sina allvarliga farhagor mot en uppfost- ran som skulle ha inverkan pa kvinnornas karaktar, star- ka den, utveckla den, med ett ord skapa en kvinnlig per-.
sonlighet.
- Uppfostra kvinnor som man, - sager han - och ju mer de likna vart kon, dess mindre makt komma de att ha ofver oss.
Detta ar mer an Mary Wollstonecraft kan fordraga.
- Jag onskar icke att kvinnorna skola ha makt of- ver.
mannen, - sager hon, - utan ofver sig sjalfva.
- Dessa ord utgora sjalfva karnpunkten i boken om kvinnornas rattigheter.
En kvinnas rattmatiga arelystnad bor ga ut pa att fa en karaktar som manniska, allt annat ar af underordnad betydelse, " elegans ar mindre vard an dygd ',, som Mary Wollstonecraft uttrycker sig.
Darfor bora barn forst och framst uppfostras till tankande varelser.
Den fullkomli- gaste uppfostran ar den, som ar beraknad pa att starka kroppen och bilda hjartat.
Eller med andra ord, den uppfostran, som satter individen i stand att uppna sa- dana sunda och dygdiga vanor, som g ~ r a honom obe- roende i ordets fulla mening.
Om man uppodlar sadana egenskaper hos kvinnan.
som kanslosamhet, blind lydnad for auktoriteter, forstall- ningskonst, och lagger huivudvikten vid att utveckla hin- nan till konsvarelse har man skapat en stor fara for bi- da konen.
Om mannen vore kyskare, skulle kvinnorna vara visa- re i samma proportion och forst nar en kvinna far vaxa upp till verkligt oberoende bade som manniska och sam- hallsindivid, s&amp; att hon kan lefva pa sitt arbete, blir hon maktig den mogna tillgifvenhet, som ar det enda besta- ende i manskliga kanslor.
Mary Wollstonecraft sjalf hade hustruns och moderns instinkter starkt utveck !ade.
Och hon visste af egen er- farenhet hvad det ville saga att sta ensam och forsorja sig sjalf.
Hon har byggt sin bok om kvinnornas rattig- heter p&amp; sitt eget lif och hon star bakom sina ord.
Om kvinnan har en ododlig sjal maste hon satta som sitt lifs n$il att uppodla sitt fornuft.
Utan fornuft kan hon inte fullgora en enda plikt, vore den an aldrig s5.
enkel.
Men kvinnorna pa Mary ~ollston&amp;raits tid uppfost- r a d e som om de endast skulle lefva for detta lif.
For- fattarinnan vagar en undran hvad kvinnorna egentligen - - - -.
- skola ta sig till i ett annat lif, dar det hvarken giftes eller bortgiftes, eftersom deras ododliga sjal ingen na- ring far.
!Nan har gifvit sedligheten ett kon, och i och med detsamma stallt kvinnan pa en lagre standpunkt an hon fiirtjanade.
Man vet icke ens hennes mojligheter till ut- veckling forran man forsokt hvad en helt iiy uppfattning af hennes stallning kan bringa i dagen om henne sjalf.
Vi som lefva mer an hundra ar efter sedan detta skrefs veta en smula mer an Mary Wollstonecraft om kvinnan som en med fornuft begafvad varelse.
Aktenskapet ar det hogsta tillstandet, sager Mary Wollstonecraft, men ett aktenskap mellan jambordiga in- divider.
Men om en man forfor en kvinna, skall detta betraktas som ett giftermal till vanster och han slra !l va- ra lagligt skyldig att underhalla henne och hennes barn, ifall icke aktenskapsbrott, den.
naturliga skilsmassa~i, om- intetger detta lagbud.
Och denna lag borde aga bestand sa lange kvinnornas skroplighet foranledde bruket af or- det forforelse som en ursakt for deras svaghet, nej, sa lange de aro beroende af mannen for sitt uppchai !e, i stallet for att fortjana det med sina hander eller sitt hufviid.
Mary Wollstonecraft hade sysslat flera ar med upp- fostran innan hon skref sitt stora verk, och hennes ideer pa detta omrade voro absolut revolutionerande.
Samsko- lan som bottenskola, underhallen af staten, var ett af hennes anskernal.
Efter det nionde Siret skulle uridervis- ningen endast delvis vara gemensam for gossar och flic- kor, f97 flickorna behofde lara sig huslighet.
Bland de sa- ker i hvilka sarskildt borde meddelas undervisning,; .ar djurskydd.
Som lampliga yrken for kvinnor framhoil Mrs.
Wollstonecraft lakarens.
Mary Wollstonecrafts moderna ande har naturligt Iiag tryckt sin pragel pa den engelska kvinnororelsen.
I hvil- ken grad hennes inflytande verkar ar en sak, so= elt uPomstAende icke kan afgora.
Hon tycks i sh hog grad tillhora var egen tid, att man vagar en undran, orn.
i: oa icke skulle rackt Mrs Pankhurst handen och stail '; sig i suffragetternas led.
ELISABETH KREV.
.
Hugo Gebers forlag, Stockholm:) S&amp; ska ' v i ha ' t:,. \ t ' S t l m Swadling f.
von Hofsten.
Wahlstrom t3 Widstrand, Stockholm: Nya Sherlock-Holmes hbtorier.
Af Sture St&amp;.
- Fram till hela sanningen.
Predikan pil fjarde sondagen efter @ sk 1910 jamte tal till nattvardsungdomen.
Af Natanael BPslioiv.
Bokforlagsaktiebolaget Puritas, Stockholm: Hygieniska stroftag.
Ny foljd.
Valda stycken ur hygien och enskild hiiIscwii-d: if Henrik Berg.
C.
E. Fritzes Bokforlags Aktiebolag, Stockholm: Drottning Moi- Meme.
Historisk silhuett af Elisabeth E (uy1etzstiertia- Wenster.
Ahlen &amp; Akerlunds forlag, Goteborg: Bojor.
Komm: if Ciccrli Nerzman-Ericson.
e.
~ ~ ~ ~.
+ ~ ~ ~ ~ ~ ~.
~ ~ + ~ e e e e e e e e e e e ~ e ~ e ~ e * e ~ e ~ ~ ~ e ~ ~ ~ * ~ e + e e e e e ~ e ~ e iMALAFqBADET i I Handf verkaregaf an I i.
Arbeta for Dagnr i B A D - TVATT- och STRYKINRATTNING f i genom att gynna dess annonsorer 1. t .... e .. 41.1 ............ e.
t.
.
* .e.
e.
.
.
.
.
e.
.
.
.
.
.
e.
1: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. damer och herrar R.
T.
38 l4 - 38 I 5 A.
T.
93 43 - 93 44.
D A G N Y.
- Offentligt protestmote mot forsoket att inskranka d e gifta kvinnornas kom- munala rattigheter anordnades tisdagen den 31 maj i Folkets Hus i Stockholm af Social-Demokratiska Kvinnokongressens verkstallande utskott och Stock- holms Arbetarekornmun.
Tidningens presslaggning medger icke nagot .referat af motet.
.
.
261 - ta barn och deras modrar, Svenska hemarbetsforhallaii- den, Bostadsfragan.
Efter hemstallan fran studiecirkeln har foreriingen uppdragit at sex medlemmar att .gora be- sok i stadens fattigaste hem1 for att undersoka bostads- forhallandena.
' Tva exemplar af Social tidskrift cirkulerar inom fore- ningen ' mot en afgift af 25 ore pr lasare.
Ett par sondagar a rad ha foreiiii~gsmedlemmar va- rit ' utresta pa landsbygden for att dar vacka intresset for kvinnornas rostrattsfraga.
Nar man forst kommer in i en gard och vander sig till dess kvinnliga invanare, mots man i allmanhet af ett " nej tack " vid sitt ' utbjudande af rostrattslitteratur.
- Men nar det bara kostar 3-4 Ore att fa flera sidors lasnhg.
- Aja, da kunna de ju ta nagra haften.
Meii se, inte bry de sig om rostratten.
Den ar da inte meningen at dem.
- Ett sadant.
besok k a ii dock slut3 med att.man far en ny medlem att glad- ja styrelsen med vid hemkomsten.
Sa gar det fran.hus till htis.
Kvinnorna behofva ofta bloit fa ogonen oppna for hvad friigan galler for att kanna intresse for saken.
Den 19 maj anordnades offentligt foredrag om " Kvin- norna och .landstingsvaleny ' med fru Ellen Hagen fran Uppsala som talare.
Foredraget, som var buret af den varmaste ofvertygelse, gjorde e: t djupt intryck pa aho- ra,rna. '
Fredrika-Bremer-Forbundets Helsingborgskrets afholl den 19 maj - pa sarskildt .darom gjord framstallan - ett allmant diskussionsmote for att utreda fragan om " lampligheten af scoutforeningar for flickor ".
Asikten visade sig i allmanhet vara den, att sadana nog- kunde vara behofliga, men att det vore en ganska omtalig fraga, for hvars losning man hade mycket liten ledning af er- farenhet fran annat hall.
Motet beslot tillsatta en kom- mitte for fragans vidare utredning, och invaldes i denna saval ' representanter fran stadens flick- och folkskolor, som afven ett par fruar tillhorande olika samhallsklasser.
Redan fran borjan hade meddelats, att kretsstyrelsen ej amnade sasom sadan stalla sig i spetsen for nagon scoutforening, dels af ekonomiska skal, dels emedan den ej.
ansag sig kunna forfoga ofver lampliga ledarkrafter.
A ' offentligt m6te i Karlskrona den 23 april, anord- nadt af F. K.
P.
R. och Kvinnliga diskussionsforeningen, antogs foljande resolution (Stockholmsresolutioneii.
), hvil- ken afsandes till statsministern: " Kvinnor i Karlskrona, samlade till mote deii 22 april 1910 till ett antal af omkring 300, uttala med an- ledning af statsministerns svar pa hr Lindhagens inter- pellation angaende utredningen i fraga om kvinnans po- litiska rostratt en protest mot den tendens till forhal- ningspolitik som nied utredningen sasom forevandning allt- mer hos regeringen tycks gora sig gallande ".
Fheningen for kvinnans politiska rostratt i har med maj manads utgang afslutat sitt ordinarie ar- bete for terminen.
Tre moten ha hhllits.
Ett af dessa var anordnadt s o m fingeradt landstingsmannaval efter proportioneIla valmetoden och leddes af jagmastaren K. Hackner.
De narvarande uppdelades i tre partier:) ' de moderatay ', " frisinnade valman " och " arbetarpartiet ", valsedlar lamnades, och rostsammanrakningen skedde ef- ter alla konstens regler.
Vid ett mote anslot sig fore- ningen till Stockholmsresolutionen med anledning af regeringens satt att bedrifva utredningen i fraga om kvin- nans politiska rostratt.
Resolutionen tillstalldes statsmi- nistern.
En Selma Lagerlofsfest har gatt af stapeln.
Darvid forekom upplasning, sang och tablaer ur " Gosta Ber- lings saga ", " Jerusalem " och " Nils Holgersson ".
Efterat samlades ett 80-tal af festdeltagarna till gemensam supe.
En studiecirkel, som omfattats med ganska stort in- tresse, har varit i arbete hvarannan tisdagskvall i de o- lika medlemmarnas hem.
Darvid ha genom lasning, fo- redrag och diskussion behandlats foljande amnen: Koo- $erationen, Kvinnornas uppgifter i stadsful.lmaktige, Oak- ' ' Sk8fde F.
K?
P.
R. hade sammantrade den 19 maj, hvarvid bl.
a. forekom fyllnadsval af styrelse pa grund af tva styrelsemedlemmars flyttning fran staden.
Till ordf. efter fil.
kand. Clara Lund utsags fru Elma Wahlstrom, och efter fr. Elsa Stenmark valdes fr. Magnhild Anders- son.
Foreningen beslot med anledning af sturldande lands- tin.gsmannava1 att till stadens rostberattigade kvinnor san- da uppmaning att deltaga i valet jamte fullmakter och uppgifter, om deras rostetal.
Alla de uppstallda landstingsmannakandidaterna ha- de interpellerats angaende deras stallning till kvinnornas rostrattsfraga.
De frisinnade kandidaterna ha alla uttalat sig for densamma, daremot hade ingen af de " modera- tes " kandidater besvarat interpellationeli.
Halmstads F.
K.
P.
R. hade sammantrade den 23 maj narmast pa grund af de foljande dag intraffande.
lands.
tingsmannavalen.
Motet antog Stockholmsresolutionen med anledning af hr Lindhagens i~iterpellati~on, till statsminis- tern anghende rostrattsutredaingen.
Resolutionen afsandes till statsministern.
Efter motet foljde ett angenamt.
sam- kvam.
Darunder forekom foredrag musik och sihg samt tisupe.
Det hela afslutades med afsjungandet af Kvinnor- nas medborgarsang.
Till Dagnys lasekrets i landsorten.
Som Dagny onskar vara e f f enande band mella ' n Sveriges kvinnor samf har till sitf ' mdl att tillva- ra faga allas in fressen pd skilda p&amp; fser, fd vi har- med uppmana vdra li %arinnor i landsorten a f f de, for a f f underlaf fa denna vdr uppgift, ville ti / l fid- ningens redaktion insanda sddana no fiser, som ufofver lokalintressef innehdlla saker a f vikt for kvinnororelsen i dess helhet.
Normal-, Skrif- och Kopie-Black, af * Ktingl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkandt som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter latt, kopierar utmarkt, bildar ej bottensats, ar mycket hallbart och an-.
,
magor och svar.
Fem praktiga afventyrsbocker f6r barn och ungdom.
Berattelse for barn och ungdoin.
Fritt efter Juies Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
Tsarens kurir.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
En riddarsaga frin medeltiden.
Bearbetning Parzival.
af nugo Gyllander.
250 sidor.
Med 45 iliu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris i 5 ore.
Skall man alltid menumerera d dessa stallen?
Ja, - ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man allhd gora det.
En samling sa,r af Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
12ris 75 ore.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for ' 11, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, %r.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d D a ~ n v?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Berattelse for barii Den hemlighetsfulla On.
och ungdom, Fritt efter Julea Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illiistratio- ' Huru skall man f6rfara far denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst - 5 prenumeranter, gar man tillvaga p3 ett af foljande satt: l) Ant * en: Genom insandande!
af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelnirigen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar 3 narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och ' till hvilket pris kan man nummervis losa Dasny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser ' rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
H j Blten bland h j altar skildrade for barn och ungdom af Marie Lou- Charles G. Gordons lif och stordad, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartoiinerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stim Quint.)
Folkskolans Barntidning utgifven och redigerad a f STINA Q UINT ut- pmmer 1910 i sin nittonde argang.
Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 36 ckor under &amp; etO Bash och Iampligaste lasning for barn n f alla m h d k k lasere Prenumerera G narmaste postkontor.
Pris for it ar Kronor 1: 65, ha@ ar 90 ore.
STOCKHOLM.
/ Platssokartde fn " sina annonser inprda SMASKOI.F.I.KRAKISSA ilit&gt;; k: tr mot fritt vivrc plats 13 jrriii 1 aug.
i treflig fatriilj pH landct fiir att hjalpa till med husliga gororiiil.
Engelliolrn.
i Svar till " 22 p y.
- - D a p y for halfva priset eller 7 i / ore ~ pr mm.)
Hogre seminarium for utbildande af lararinnor.
S fockholm, Riddaregatan 23.
Den lagre, tva-ariga afdelningen utbildar lararinnor for skolans Iagre och mellersta klasser samt for hemmen.
Afghgsbetyg dari- fran medfor, enligt K.
M: ts resolution af den 29 April 1910, for lararinna, som vinner anstallning vid statsunde~stodd skola, ratt till lonetursberakning i fyra grader (Kr.
1,200, 1,500, 1,800, 2,000).
Intradesfordringar: 1) att ha fyllt eller under kalenderaret fylla 1s ar; 2) kunskaper motsvarande minst kurserna i en S-klassig flickskola.
Den h ' ogre kursen, afsedd for dem, som genom speciaistudie~ onska utbilda sig for undervisning pa hogre stadier.
Minsta studie- tiden ett ar och minsta antalet studieamnen tvanne jamte pedagogik.
Intradesfordringar: Afgangsbetyg fran Iagre kursen jamte vitsord on1 undervisningsverksamIiet.
Afgangsbetyg fr. hogre kursen medfor enligt Kungl.
Maj: ts resolution af den 29 April 1910 samma rattigheter och formaner som afgangsbetyg frAn Kungl.
Hogre Larari nneseminarium (med undantag af behorighet att varda an- stalld vid folkskoleseminarium, i hvilket afsende Kungl.
Maj: t vill fram- deles besluta).
Narmare upplysningar lamnas af laroverkets forestandarinna, Froken Sofi Anderson, mottagn.
onsd.
och lord.
kl. 1-2.
Ansok- ningar till seminariet bora vara inlamnade fore deii 13 juni.
STY REESEN.
LARARINNA, undervisningsjran, musikalisk, soker plats for kom- mande lasar.
Goda hctyg.
Sim Ung smaskolclarariiina onskar oBar nkarll, Sv.
' I ' clegrxnb., Sthlrii.
under nagra veckor i juli eller aug.
NDERVISNINGSVAN, sprak- anstallning i familj i norra eller mel- kunnig Iimriniin rid 6-ikhssig lersta Sverige, ar villig att afven saniskola onskar soii1 iii: vliiiiidi tior deltaga i husbestyr.
Svar med lone- mot fritt vivre.
Stiiderat iitci~iil: iiiiIs villkor iii.
m. torde snarast mojligt Nigot musikkiiii~iig.
11 fl.
13.11, I Iwt- sandas till llSk2nska 2411.
Eslof p. r. landa p. r. NG, vanlig lararinna onskar plats i god familj att hjalpa till med forekommande goromal och u I om s % onskas lasa med ett par barn - eller ock som hjalp och sallskap Onskas f2 vistas hos fin s \.
i ~ i ~ fri.
l i medfolja till badort.
Svar till " Verall milj for imder \ - isniiigs 131inniidc tyska sprakets tn1: iride eiiir) i i t r i j i i Ddikra p. r.
(Skane).
tande af fritt vivre.
Ile bist; + wfc renser!
Svar till ~l ' l ' yska 2 ' 241, im- Ung tysk dam der adress S. Gu.niaIii Arinorishyrii 5nskar under sonimaren, eveiit.
Stockliolm.
langre, plats soni guvernant eller lararinna i tyska hos god familj, SMASKOLIJI.AKAI&lt;I W ii ii ska^ helst boende 2 landet.
Sokanden under so~iiiiiarmiiiaclc~ ' ti: i kmiii~i: ir tysk student och studerande vid i familj p i landet att ~iiot fri11 vivrc r 1111CI1: yskt universitet.
Svar emotses till unden4sa barn i vsn1i; l: a skol51 ~~Anspriikslosl~, Svenska Dagbladets Svar till ~~Liirarilinz~l, Xlollfisiinc Annonskontor, Stockholm, f. v. b. p. r.
U U Ung bildad tyskt
.
.
Kvinnlig fil.
studerande, som iimnar bli kemist, onskar i och for praktiks vinnaiide arbeta Zi ke- miskt laboratoriiim under juli eller augusti.
Svar till " l (eniist " itiider adress S. Giimzlii Annonsbyra, Stockholnl, f. v. b..
UNGA.
Iiirariiinor onska uiidei 2 sommarferierna (juli-aug.)
plat: L EDMf PL A TSER.
i fiiiare familj elle1 ocksa pensionat; ~ontors~lats.
For en.
koiilpeteiit bdforerska med praktisk vana vid bokforing och bokslut finnes .plats ledig a vart kontor.
.
Till ansokan torde bifogas betygs- afskrifter och rekommendationer.
.
Wdxio Jar~zaktiebolag.
: helst i Norrland.
Aro villiga att del- taga i alla inomhus forekom ni and^ goroni2l.
Lon onsk,vard.
Svar s ' an- vid.
lanslasarettet i Osthanimar ar .des till.- " L.
E ", Hedenso n. r..
till ansokan ledig att tilltrada den ARNAVARNSELEV, erfaren och l juli d. a.
Lon ' 400. kr .. samt 40 skicklig, med iitm.
rek.
onsk, kr.
i semester-arvode ni.
m.
So- Y N G R E lararinna, enkel, behag- plats 1 juli i fam. dar hon pa egen kanden bor vara van vid operatio- lig, talar flytande tyska, onskar VERKLIGT GODT HEM, villa: far skota spadt barn.
Lon 3C ner samt skotande af manliga pa- plats for sommaren att lasa med i hand samhalle i Stockholnis narhet, i tienter.
F. Sclierst6n, Lasarettslakare, man.
Svar " Plikttrogen ", Kristi- barn och som sallskap och l i j a l ~ ~ anstad.
faniilj bestaende ' ' af herre och fru Osthammar.
n.
' .r.
Goda rek.
Vid.
Nya Inack.
Byran och duglig jungfru, dar husmoderil Vid Klippans samskola Brunkeberg.
3 B.
Stockholm.
ENGELSKTALANDE kvinnlig sjuk- ar nagot kleri,.onskas .nu genast en gymnast onskar assistentplats eller blifva for.
nastkoinmatide lasar le- hushallsvan, duglig person, aldet medfolja pa resor.
Svar till diga .forestandarinnebefattningen 30-35 ar, .. med ' gladt, godt lynne, Exam.
Sjukgymnast att " E.
H.
",.
.tidningskontoret.
Oden- och tre lararinnebefattningar med om mojligt nagot van vid sjukvard, soker plats.
Flerarig praktik i nias- gatan 63, Stockholm.
undervisningsskyldighet for ena be- ku1inig.i.
somnad o. s. v., att ofver- sage och sjukvird.
fattningen i sprak, for den andra i se hem-och hushall .. Goda munt- NG, diiglig flicka, afven kunnig matematik och naturlara samt for liga rek.
fordras.
Vid.
Nya Inack .. Fina betyg och i-ek.
Talar eiigel- i tradgArdsskotsel; onskar Lin- de ofriga i kristendom, svenska och Byrall, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
ska.
Garna medfolja utomlands der soinmaren .undervisa barn i historia samt teckning.
Lon at fo- eller till badort i Sverige.
Svar till G. "
, p. r., Skelderviken.
godt hem p i landet.
Fritt vivre o# restandarinnan 1,400 kr., at larar- USFORESTANDARINNA SO- fria resor onskas.
Ref. finnas.
Svar innorna 1,000 kr: pr lasar.
Ansok- KES.
For inngherre, boende till " Studentska 191 l ", Goteborg ningar jamte betyg insandas fore pa landet, sokes husforestandarinna, n. r. den 15 juni till saniskolans styrel- som i forening med en kvinnlig som genomgatt D: r Kleen ' s institut tjanare och ev. en betjiiiitgosse kan se, adr.
Klippam onskar plats vid badort eller i O b s.!
Lararinnebefattningen i ataga sig att bestyra hushallningen.
faniilj.
Svar till ' Sommaren 1c) 1OU, med nppgift a loiieanspr, sam1 som genonigatt ~~istinehanins Prak- sista amnesgruppen kan erhallas Svar mojligt Sv.
Dagbl.
an~ionsk., Stockholm.
med foto., som 0111- - tiska skola, onskar plats i battre jamval af dug !ig folk- eller s m ~ s l ~ o om g a e n d e atersandes, emotses niarkl fam. eller att foresta ett litet hus- lelararinna.
IIA-iiil; under adi.
S. Gumzii?
an!
q e s s a l l s k a p!
hall.
Svar till " Genastu, Kristine- nonsbyra, Stockholni, f. v. b. hamn n. r.
25-arig flicka vore tacksam att som.
.
hjalp, och sallskap f3 medfolja p2 ALLVARLIGT sinnad flicka, 21 hurtig och frisk, sokes till den 1 resa, helst till utlandet, mot fria ar, som ordentligt onskar lara sept.
att undervisa 2 gossar, 9 och resor och fritt vivre.
Talar tyska sig skota ett hiishall, onskar plats 7 ar, i forsta klassens och 2 forbe- tysk, fransk eller.
engelsk, erhaller!
och engelska.
obehindradt saiiii na&amp; i battre familj pa landet .. Svar till redande klassens kurser.
Svar med till hosten formanlig.
phts i familj got franska.
Spraidektioner kiiiina 1121 arll, under adress S. Gumxlii betyg, foto.
och Ionepret.
till fru i Stockholni.
Narmare aStockholms erhallas.
Svar sandes till n15 juni Annonsbyra, Stockholm f. v. b. Uthyrnjngsbyra, 12 Kungstradgards- Eva Dahlstrom, Fagersta.
- 25 aug.,, Katrineholrn p., r. gatan .. UVERNANT sokes pa landet for P L A T S i tapisseriaffar ornknng den, l ?-arig flicka och 6-arig pojke.
1 okt.
onskas af en flicka som LEMENTARBILDAD, inusikalisl&lt; Platsen skall tilltradas i sept.
och ansprakslos landtflicka onskar genomgatt slojdlararinnekurs och ar flickan jamval undervisas i musik.
plats i familj, att vara hiisniodern kunnig i handarbeten.
Sv.
fore den Tysktalande lamnas foretride.
Svar behjalplig med forefallande goro- 1 juni till ~Platssokandea, Marianne- jamte uppgift o111 loneansprak samt " mal, och afven som sallskap.
i-lelst lund.
referenser torde innan iuni manads dar barn finnes.
Svar afvaktas tack- NG FLICKA soiii genomgatt utgaiig insandas till jagnias ' tare von samt under sign. ', !Ingeborg ", Alf- husmodersskola, iir nagot kiiiinig Schoii berg, Snogerod.
vesta p. r. i soninad o. niiisik, onskar att g: frun tillhanda.
Helst p3 storre ENKEL, ansprikslos, bildad flicka af god familj erhaller plats i Utbildningskurser m. m. landtegeiidom '.
Svar till B 19 ara, tjanstemannafamilj pa landet, att Muntliga och skriitliga Eskilstuna p. r. vara hiismodern, en aldre dam, be- (hufvudaii: iien sprak) onskar-undty BILDAD ansprakslos flicka, kunnig hjalplig att skota hushallet och upplysningar genom i somnad och husliga sysslor, on- juli och augusti plats i familj pa varda henimet.
Den sokande bor landet att iiagra- timmar om dagen skar plats.
Goda betyg fran foreg.
vara van vid .landthushall, villig att meddela iindervisiiing.
Svar till platser.
Svar till " Faiiiiljen~edlem med hag och intresse deltaga i alla " Spraklarariiina ", under adr.
S.
2lU, Sv.
Telegramb.
Orebro.
uti ett landthem forekommande go- Guinzlii Annonsbyra, ' Stockholin I matlagning, bakning, soninad, alla romal, .kunna handleda och ordna f. v. b. husliga bestyr, van, bildad flicka, med tjanare, samt vara Iiusmodern.
soker plats.
Svar " Sanivetsgraiiii ", ett gladt och trefligt sallskap och 54 Drottninggatan.
en god hjalp.
Soknnde bor iifve ' n Som sa,llskap och Sv.
Telegrambyran, Stockholni.
vara kunnig i somnad och hand- arbeten.
Stort afseende fastes vid hjalp att den sokande ar frisk samt ager eller skrifbitrade onskar frisk och onskar plats till storre herrgard ett gladt och jamnt lynne nied for- hurtig norrlindska plats.uiider tiden eller battre faniilj.
Genomgatt kiirs maga Billigt!
Billigt!
och vilja att sprida gladje 20 jiiiii - 20 aug.
Sv.
till, Fritt i slojdskola samt l&lt;uiinig i somnad.
och trefnad omkring ' sig.
Betraktas Allmogegardiner fr. 30 o r e mtr.
.Ett parti vivrea, Engelsberg p. r.
Svar till " 19 ar ".
Sala.
i allt som en van och anhorig till battre gardiner i vackra monster.
Allnioge- familjen och ett godt hem utlofvas.
dukar, Filtdukar Scliuggdiilcar Bordvaxdiik, Trad 95 bre diiss.
~ o i ~ i i l l s t f ~ r i ~ n e r.
Fredrika-Bremer-Farbundet: Drottninggatan 54.
Alder 25 i 30 ar.
Betygsafskrifter, Filtar.
290i.e tntr.
Helyllecheviot, god.
kval.
i far- rekommendationer, fotcigrafi, tipp- ger, 90 cni.
br.
1,25, 130 cm.
br.
230 p r nitr., Rikstel.
2762: ' r or bundets byra oppen 11-4..
.
Allm.
tel. 48 16. gift om alder samt Ionepretentio- ifven Iivit cheviot, passande till dr9kter.
m. in.
Allt saljes billigt.
Sjukskoterskebyra: ~ u n n e l b 25..
ner torde insandas till ~ ~ L o i i i s e Ciardiiistufvar ~, Slum plagret A l n.
tidningskontoret, Gustaf.
.
.
Allm, tel. 82 11.
Rikstel.
68 98.
ASTERSA SA MU ELS GATAN 51, II.
Stockholin.
Adolfs torg, Stockholm.
B 1 U H Sjukgymnast Tv&amp; unga flickor, Under visning s f n lari$m, ' Bonne, G E Kuinnliga arbetsomraden.
u Samskolelararinna Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, Ung flicka ~redrikh-i rem er-~o~bundets Sprid ' Ve.ckotidningen D A GNY!
.
.
C.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, -.
....
.
- .- ....., &lt;r: ...
: ' .r, a. '
: -.
T ....
. '
Z ' - .l 8.
... d.
, -.
h .. t ..
D A C N Y.
Deposition &amp;.
Sparkassa Dagnys annonsorer l 000000000000000000004 O &lt; v O O O 8, STOCKHOLM.
~ktieka~ital 3,000,000 kr.
UtfBr alla slags juridiska uppdiag.
A.
T.
18336.
Kontorstid kl. ' / JO-4.
O k Nyhet i bokmarknaden: a 2 8 o Hygieniska Stroftig, o od er malm stor^ Kvinnliga, huddiska, B y r h, Wallingatan i 2.
Gynna Utbildningskurs for praktisk t social t arbete sasom bostads-, hemarbets- och barnavardsinspektiort, Ny foljd.
A f D: r HEMRiK BERG.
Pris 3 kronor.
vicevardskap i arbetarebostadshus, socialt arhute Ur innehiilld: Bacillskrack.
H e n O mets Iiygicn.
Korpulfns och sJuklig O fetma: BarnavPrd.
Altan och engel- ska sjukan o. s. v., o. s. v. 6 Fas i bokhandeln samt mot post- vid fabriker m. m. anordnas af 2: forskott Centralforbundet for Socialt Arbete fran 2 Bokforlaget PUR1 TAS, Sthlm.
ooooooooooooooooooooo Storsta fabrik i Skandinavien for Fardi a arbeten i tusental, prim; syenfia har i akta naturfarger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58.
St ockhofm.
Teoretisk och praktisk utbildning.
Ett-arig kurs, 15 sept.-15 juni; ?ris 250 kr.
Intradesfordrii~gar: 21 ar fyllda samt knnskapcr inotsvia-: ande minst realskoleexamen.
Narmare upplysningar meddelar inspektrisen, fro !zcn I (crstirt MS-; elgren, kursledare, adr.
iastmakareg.
G, Stockholni.
Varmlands Eda.
Vattenkuranstalt och jarnkalla, naturskont belagen invid nordviistra; tambanan, l /, tim. kortur fran Charlottenbergs jariivagsst.
i ovanligt Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fort farande oofvertraffad.
; kogrik trakt.
10 timmars resa fr. Stockholms central i dirrkt vagn.
S Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran .immars resa f r h Goteborg via Kil.
Bland sjukdomar, fiir Ilvilka an- italten visat sig sarskitdt gynnsam, m3 namnas: allman svagliet och kon- A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
ralescenstillst~nd, blodbrist, nervos alidanden, katarrala brost-, niag- och 21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
armakommor samt reumatiska lidanden.
Idealplats afvcn for dem, ivilka soka ro och hvila.
Massage.
Vanliga och nedikanlentiisa bad, ipec.
utm.
gyttjebad.
Sol- och sandbad.
Jarnkallans vatten iiiiichhller Vackert bomullstyg Boy-Scouts l !,i32 ferrocarbonat pa 100,000 delar och ar latt digestibelt.
kladningar.
Extra modernt Hel pension fr. 24.50-49 kr.
pr vecka.
Prospekt gm.
i&lt;amrcrarc- Ryggsackar, Skodon, Strumpor, itt och hvitrandigt, finfin ' kva, Trojor, Mossor, Balten, Knifvar, [ontoret.
Lakare D: r Alfr.
Ternell, Stockholm.
i med tvinnad varp.
Saljes i af.
Vaskor, Kompasser, Signalpipor, sade stycken om 8 m. till et Faltflaskor, Spritkok m. m..
s af 5: 12 For sommarnojet.
P /, m. vackert hvitt bluslifstyg Lawn Tennis, Krockert, Fotboll, s 1: 72.
Sandes fraktfritt f r h Hangmattor, Kanoter, Sportskor, Fiskredskap, Luftbossor, Salongsge- vangafvan DRICKER KAFFE?
lasagatan 1 5- 17.
Stockholnz.
var, Gymnastikapparater, Simbyxor, Simdynor m. m. Priskurant grafis!
Eli onodig fraga menar Ni.
DB en annan fraga.
Dricker Ni Talt at rodhvit markisvaf 2 X 2 X 2 m.
kr.
46.50.
Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni f r h i dag borja med detta kaffe, ty p3 samma g h g dct Sr Mauritz Widforss ' H.
A. B,.
Sthlm.
billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsok.
Ni 31 KLARABERGSGATAN blir nojd.
- Etablerad 1891 - Filialer Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postforsltott.
rekommenderas vordsamt.
S8 DROTTNINGGATAN o. STADSGARDEN 2 E (.
Wo Kaalbe~g~ Kontors- och Postadress Iduagatan 5.
3BS.
!
Gamla mobler renoveras Butiker: Mlstersamuelsg.
PI, DBbelnsg.
44, Norrtallsg.
24, Begar priskurant 1 forgyllas.
STOGKMOLM.
45 Nybrogatan 45. innan snorlif kopes, frin Franska KLIPP ANNONSEN!
Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg l, l tr. Tandlakare STO.CKHOLM.
L M A OSTERLUND R O S A B ~ I ~ TEGNERGATAN 10,2 tr. Br ett absolut sakert medel mot rod n3sa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fm (Ingang fran Dobelnsgatan).
HOLMIN.
Listmakaregatan 8, i p. STOCKHOLhL tttagningstid: Hvardagar 12-2. indra tider efter ofverenskoinmelse.
FRU E. HOLMIN, Listmakareflatan 8, n. b.
Dagens nummer innehlller: - - For S ' I 11 NI Ivin Ber 1s Fiirgylleriaff ar, b, - fl - i.
T.
242 Ii.
Rikstel.
41 42.
P indlakare ludit Tiilman Hygienisk ansiktsbehandling, Vibrationsmas- sage 8 Elektricitet, lanicure.
Fotbehandling, Handbad for kylda hlnder.
Tel. Brunk 31 99- Bomullskladningar i afpassade bitar, 8 ttningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(4431).
met., akta farg, vackra monster, erhalles till ard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6+,7 e. m.
2,85 st., d: o prima kvalite, nya, eleganta monster, som vanligtvis kosta 50 B 55 Ore dra tider enl. ofverenskommelse.
met., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- det vid kop af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- son, G: la Kungsholmsbrogatan 23 A, Stock- Tandlakare holm.
GERDA ISBERG DAMMSUGARE: gatan 3.
A.
T.
306 11 304 40).
demonstreras dagligen kl. 2 - 4.
Va- ttag.
10-3.
Andra ti er efter sagatan 5.
Aktiebolaget Rudolph Landen.
R.
126 95.
A.
201 80. erenskommelse.
Hvarfor vore det fordelaktigt att ha kvinnliga Ofverlarare vid folkskolan?
Af Anna Ljungberg.
L.
K.
P.
R: s protestmote i Stockholm mot den ostbergska motionen.
Beriktigande.
Af Ellen Wester.
Frode Sadolin: Nervhiilsa.
Rec.
af -- n.
Ett besok pa engelska landsbygden.
Af E C. Mary Wollstonecraft.
II.
Af Elisabefh h$rq.
Insand litteratur.
Fbreaingsmeddelanden.
6 Prenumeration h Dagny sker ii narmaste postanstalt eiier bokhandel.
I
