# ID: svediakorp-per446
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,404
# sentences: 900
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
.
, .. -.
.
z,.
.- 3: e, Stocikholm den 26 M a j 1910.
N: r ' 21.
v d.
Prenumerationspris: kr.
4: 50 ' 1s Ar.
kr.
2: 50,, 3: 501lh .,.
1: 25.
.
.
l11 ar.
.
.
.
1 lo ore * ' Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. E L L E N K L E M A N.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 121 85.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1910, F. Englunds Boktr.
- Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok- handel.
1 ' Redaktor o. ansvarig utgifvare: I Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 511 en tr- - post- och telegrafidress: ' DAGNY, Stockholm.
1 Annonspris: 15.6re per mm.
Enkel spaltbredd.50 mm.
Marginalannons - under texten 15 mm: s hOjd.per gAng lo: .. -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010..
20 ggr 20.yb-50 ggr .. 25 * 010-.
Annons bor.
vara inlamnad senast mandag.
.
f..
m.,.
,. '
' -- - - p.
- m ar^, Wollstonecraft.
.
.
I.
..,.
.
.
" Den forsta, af e t t nytt slhkte ".
J v.
.
.
.
ny&amp; ag kommer att bli den forsta af ' ett.
slak- te, - skref Mary Wollstonecraft 1788 pA hos- ten till sin syster.
Hon stod d 5 i begrepp.
att Iamna en guvernantsplats.
i en irlandsk adelsfa- milj och s18 sig ner i London som ensam sjalf- forsorjande kvinna.
Detta var att br-yta he: t och hallet med det foregaende, och en s&amp; oerhord djarfhet skulle hon aldrig ha, vagat, om icke bak- on1 henne statt hennes van och gynnare, bokhand- laren Johnson, han som var " manniska i forsta rummet, bokhandlare i andra9 ', som ar ' ^.
sade om honom.
Sedan den da Mary Wollstone- craft kom till honom ' med sin broschyr " Thoughts on the Education of Daughters " hade han haft sina ogon riktade pa henne,.
ofvertygad om alt. den unga lararinnan skulle kunna gora nagon- ting storre och battre, om hon endast finge ett tillfalle.
1788 erbjod han henne en plats i sin tidskrift " Analytical Review ", som fast medarbe- tare.
skulle vi saga, och efter mycken tvekan be- slot sig Mary for vagstycket att soka lefva pa sin penna och bo ensam i London, en.
" Bachelor girl " hundra ar innan detta species var pAtankt som social foreteelse.
Detta lif passade Mary Wollst !onecraft trots dess manga och stora svarigheter.
Grunddraget i hennes karaktar var andlig sjalfstandighet, och hori,
var van att sta ensam i en oafbruten kamp mot vidriga yttra alltid kommit fo !k att se genom en rod dimma.
Marg omstandigheter.
Vid tiden for Marys fodelse 1759 bod- var troende deist, hon hade hufvudet fullt af refosrnpla- de hennes foraldrar, som bagge vor0 af irlandsk har- ner p8 de omraden, dar hon sjalf lidit bittert, inai hon komst, i narheten af London.
Faderns oformAga att ville i&amp;e omstorta samhallet som t. ex. Godwin.
skota nagot som helst ekonomiskt foretag och hans obe- Mary Wollstonecraft var forst och framst pedagog, standighet i alla forehafvanden hade da annu icke namn- icke bara hennes tankar ofver flickors uppfostran och vardt hunnit skada familjens ursprungligen goda ekonomi.
hennes andra rent uppfostrande verk utan alla henlies Men.
ju langre tiden led, dess mer forfoll familjens of- skrifter praglas af den fodde pedagogens skarpblick pa- verhufvud, och det blef allt svarare att ur hans besyn- rad med en djup psykologisk insikt, som hon forvarfviit nerliga ararstransaktioner och standigt nya forsok till tinder sitt skiftande lif bland manniskorna.
Med e !kr lifsuppehalle i olika delar af England f&amp; nagon vinst for mot sin vilja kom Mary Wollstonecraft alltid att lefva familjen.
mera intensivt och innerligt med andra manniskor 211 Mary framlefde sin barndom och tidiga ungdom i en de flesta.
Bakom hennes litterara verksamhet i Loiidor!, fattigdom pA karlek och pA snart sagdt hvarje andlig vac- som borjade 1788, da hon var tjugunio Ar gammal, I i - kelse, som var varre an den materiella noden.
Faderns go ar af kamp och umbaranden, icke bara for hennes nyckfullhet A den ena sidan, a den andra en tyranniserad egen existens utan for hennes systrars, broders och vati- mors oresonliga despotism skapade ett hem, dar en klar- ners.
Medlidandet var hos henne en passion.
Hon mg- synt och begafvad ung flicka som.
Mary inte kunde fa ' ste ge af sina knappa inkomster, af sin tid, sina krafter, annat an en .negativ uppfostran.
Hon larde sig dar hur sin personlighet.
man icke skall lefva, hvad man till hvarje pris maste Under hennes forsta Ar i London, d i hon gjordcert undvika.
m edan som helt ung blef Mary i alla fall en massa grofarbete for Mr Johnson ' s " Analytical Review, " kraft att rakna med inom hemmet.
Hon borjade tidigt ofversattningar, bearbetningar, genomlasande af manuskript den lifsuppgift som beskyddarinna och hjalperska, som o. d.,; ar hon en ung kvinna, som arbetad?
rastlost, hon en lang tid ansag vara sin framsta och enda.
Hon kliidde sig enkelt, nastan vardslost, och bodde torftigt.
ensam vagade trotsa faderns druckna raseri, och mor och Hon hade annu icke upptackt sin yttre manniska och Ix .. syskon vande sig att vadja till Mary i alla tr5ngmal.
de intet intresse.
for yttervarlden.
Det var ar af tsikbg: Denna trista och gra ungdomstid lystes upp af van- och skolning for, en kommande ryktbarhet, och i.
!ohii- skapm for Fanny Blood, en intellektuellt hogtstaende lin&amp; sons hem traffade hon ett litterart bildadt och intrese- flicka, Marys jamnariga, som hon agnade hela sin im- radt sallskap, som holl hennes lifsandar uppe.
lblaticl pulsivt varma sympati fran deras forsta mote till Fannys svek henne modet.
I de perioder af svartaste missin; xl fortidiga dod.
Fanny Blood var Marys uppfostrarinna, och oformaga till arbete, som ansatte henne mer ii11 en alldeles efter Rousseaus recept, som foreskrifver, att ung- gang under denna tid, .var alltid Joknsori till liantls fiir domen skall uppfostra ungdomen.
Moraliskt och inte1 att spanna hennes slaknade energi.
lektuellt var Fanny Blood en foresyn.
Af henne larde Det var i den franska revolutionens forsta dagar, h i - Mary att vara ihardig och gora sig ti !l svarigheternas her- nan pobelexcesserha hade himuit afskficka den beuiidraii- re och att med alla tillbuds staende medel soka utveckla de, frihetsalskande varlden.
I England, dar: nilinet: if sin gryende begifning.
En likhet i.
de bagge flickornas 1688 ars revolution firades som en nationell hogtitlsda~r, lefnadsoden blef annu ett band dem emellan.
Fannys flammade.
hanforelsen for revolutionens ide hos a b, sort!
familjeforhallanden vor0 sorgliga, om an icke lika hopplosa kallade sig frisinnade och modernt tankande.
Och 9 % som Marys, och hon kampade att halla sig uppe som Burke utgaf sina " Reflections on the French jIQevcl: itic~iq ' manniska och fortjana familjens uppehalle.
Mary dyr- och hafdade bordens, de bestaende lagarnas och tls&amp;: i:: - kade henne med allt det basta i sin keltiskt lidelsefulla nens ratt gentemot individen, mottes han af harskrix i: - iin sjal.
Ty Mary Wollstonecraft var irlandsk till hela sitt liberalernas stridbara massa.
Mary Wollstonccr2.
?t \, it * kynne.
Hon hade kelternas uppflammande entusiasm, de- en af de forsta, som ut Lir sin lagande indignatioii ski.~f.
ras initiativkraft, deras ljusa humor och nattsvarta svar- en protest mot Burke, alltfor rodglcdgadt het o ~ i i lji !i .. mod.
Hennes harda och strafsarnma lif hade hardat hen- sonlig for att kunna aga objektivt varde.
Men %r hs: rw nes.
viljekraft och hennes uthallighet, tv5 egenskaper soin sjalf blef denna " Vindication of the Rights of Mec ", d %;.
bruka ligga fjarran fran det irlandska temperamentet.
hon samlade a; mycket af de h5rda arens erfaier.l,el, 23 " An Irishman is ag ' in the government - whatever he medel till att klara hennes begrepp och befasta fienries is, " ar det foga smickrande omdo.me, som vara dagars standpunkt.
Ur denna stridsskrift om manniskans rat.
politiserande kelt dragit ofver sig.
Icke p&amp; detta irland.
tigheter har " Vindication of the Rights of Womern " fram ska maner tillhorde Mary oppositionen, utan darfor att gatt.
Den ar lugnare, mera samlad, bredare ocisii; i !i hon tidigt vant sig vid att finna sin egen standpunkt.
sin laggning och, fastan en stridsskrift afven den, iikval fri Hon hade ocksa mod och klarsynthet nog att for- fran de personliga utfall, som forrycka iden i svaret till fakta den.
Af sin samtid ansags hon tillhora den ytter- Burke.
Dessa tvi verk gjorde Mary Wollsto~iecraft ryktbar.
sta vanstern, men det var egentligen amnet for hennes forfattarskap, som kom samtiden att kalla henne revolu- For de konservativa blef hon " en hyena i kjolar ", " W tionar.
Talet om en forandring i kvinnans stallning har amason ", en.
" inhemsk p o.i s s a r d &amp; e " - och hvad amt ' ' m eee * * ee * ee * eeeeeeeteeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee~ Juvel- Guld- 8r Emaljarbeten DAVI D A N D ERSEN 4 H o fy uvelerare.
Fredsgatan a Lisa Rosenstroms Eftr.
Camp.
4.
- 49 (i: V ~ E R L ~ G A T A 49 N KAPPAFFAR Stort lager af mppor, Promenaddrakter samt liim Kjolar.
OBS!
Billiga priser.
i e i:.
e ee4e~e~4e~e8e~eO640~e~4eeeee~Oe~eeeee~ee~~~eeeeee~e
.
.
i samma stil deras fantasi kunde uppleta, for liberalerna en af deras framsta) kanske i hemlighet fruktad som alltfor ytt-erligt gaende.
" Vindication .of .the Rights of Women " ar trots sina n~inga rent litterara brister, sin ojamna, pompost ofver- lastade stil med dess antiteser och longorer an i dag en sallsynt lefvande bok.
Den forfaktar kvinnans ratt att vara en personlighet med alla de fri- och rattigheter, som folja med detta begrepp.
Trots angreppen mot Rous- seaus kvinnoideal, svafvar dock Rousseaus alide ofver Mary Wolilstonecrafts bok.
.
Manga af de for tiden oer- horda kraf, som hon dar framstaller) aro nu en verklig- het, som vi tanklost njuta, glomska af den kamp de kostat att vinna.
Andra ha vi annu icke uppnatt.
Ryktbarheten gaf Mary Wollstonecraft nytt lif.
I de11 vidgade kretsen af vanner och beundrare andades hon ut efter ar.
af ensamhet och umbaranden.
Hon behofde stodet af manniskors sympati for att bli en harmonisk varelse.
Hon kunde visserligen lefva ensam, men d5 hennes varma intresse for manskligheten fann gensvar, blomstrade hon upp bAde andligen och kroppsligen.
Hon hade funnit sin ratta atmosfar.
1792 lamnade Mary plotsligt Loridoii och reste till Paris.
Denna affard var kanske snarast en flykt undan en gryende lidelse for eii gift man, hvilkens hustru var hennes van.
Det var malaren Fuseli, som Mary kande sig dragen till, och han tycks ha varit en forfinad och temperamentsfull konstnarsnatur.
Ute i varlden visste man icke mycket af hvad som vid denna tidpunkt tilldrog sig i Paris.
Att resa dit tycktes icke nagot markvardigt el- ler farligt foretag, i synnerhet for Mary med hennes starka sympatier for revolutioner och hennes .alltid brin- nande intresse for allt manskligt.
Hon kom till en stad, dar allting tycktes halla andan fore katastrofen.
A tmosfaren dar just fore rat,tegaiigen mot Ludvig XVI verkade pA den for alla intryck kans- liga Mary till den grad, att hon holl pa att, bli sjuk.
Hennes iakttagelseformsga var egentligen hvad som holl henne uppe under denna tid, begaret att satta sig in i allt det nya omkring henne och omsatta intrycken i litte- ratur.
Uppehallet i Paris blef langre an hon beraknat.
Krigsforklaringen mellan England och Frankrike afskar mojligheten till Aterfard, Paris under skrackdagarna an- tog alltmer karaktaren af en belagrad stad.
Under dessa tillspetsade yttre forhAllanden traffade Mary amerikanen kapten Imlay, en man, som utmarkt sig i falt och som utan tvifvel basatt den temperamenischarm, som betyder SA mycket for kvinnor af Mary Wollstonecrafts ' laggning.
Hastigt knots deras karleksforbiiidelse, den omgifvande skracken dref dem narmare an hvad lugna och normala samhallsforhAllanden skulle gjort.
Mary tankte icke pA nagon vigsel, de upprorda tiderna gjorde for ofrigt en sadan ceremoni svAratkom11ig.
For henne var Imlay den enda i varlden, och hennes karlek till honom medel- punkten i hennes lif.
For Mary var en ceremoni nAgori ting yttre och ovasentligt, kanslans renhet och upphojd- het den egentliga verkligheten '.
..
Hon lefde nagra lyckliga manader dels i det oroliga Paris, dels i det lugna Havre, ' men redan innan hennes dotter foddes, sag Imlay sig tvungen att lamna henne for affarer: Hans karlek till Mary, som han i allt betraktade som sin h~istru, var o- tvifvelaktigt sa uppriktig som hans natur formadde.
Mot Marys starka, samlade omhet var den bracklig och skor.
' Vagen till mina sinnen gar genom mitt hjarta ", skref Mary er1 gang till Imlay, da det forsta skimret slocknat kring hans person men hennes karlek vunnit i.
styrka, " jag fruktar att vagen till dina ar betydligt kogare ".
Marys och Imlays forbindelse var en uppslitande strid mellan tvenne oforenliga naturer.
Imlays snart in- tradande likgiltighet bragte Mary till fortviflan, hans o- trohet dref henne till att forsoka taga sitt lif.
Hennes forsta sjalfmordsforsok lyckades Irnlay hindra, och d e vaknade bagge vid randen af braddjupet.
For - dotterns skull kommo de ofverens om att forsoka finna hagon slags form for sitt aktenskap.
Vid denna.
tid behofde Imlay en palitlig person att resa till Skandinavien i affarer, och Mary atog sig varf- vet utan tvekan.
Den litterara behallningen af denna fard.
ha vi bevarad i " Letters on Sweden, Norway and Den- mark ", en samliing snabbt nedkastade iakttagelser fran dessa lander, som sedda mot bakgrunden af Marys son- derslitna sinnesstamning fa ett patetiskt intresse, alldeles obeaktadt den genomtrangande blick ' for en frammande kulturs egenheter de roja.
Mary var alltid van att " go- ra fragor som en man ", som den svenska tullojtnanten i Bohuslan uttryckte sig om henne.
1700 talets sveGka landsbygd och dess provinsstader som vi har f&amp; en glimt.
af, sedda med en fullt modern kvinnas.
ogon, ge .oss en ganska nedslaende bild af slohet och smnits midt.
i en oberordt frisk och harlig natur.
Mary Wollstonecraft finner, att den tidens svenskar lefva i en period, da kul- turen annu icke borjat, da man annu icke kan yttra sig om hvilka forandringar i manniskornas sinnen den kom- mer att fora med sig.
Vid Aterkornsten fran den langa resan, som kropps- ligen starkt Mary, fann hon sina varsta farhagor om Imlay besannade.
.Han lefde tillsammans med en skade- spelerska, och om han ocksa forklarade sig villig att e- konomiskt sorja for sin hustru och sitt barn; var hans karlek i alla handelser dod.
Detta, var mer an Mary kunde bara.
For andra gangen forsokte hon bega sjalf-.
mord.
Hon kastade sig i Themsen en dimmig novem berkvall, men blef raddad som genom ett under och.
ater- kallad till lifvet.
Detta var den tragiska afslutningen pa forbiridelse11 med Imlay.
Forst sa smaningom atervande Mary Wollstonecraft till lifvet.
Nodvandigheten att arbeta for barnet och hen- nes tiaturs rikedom gafvo henne styrka att borja pa nytt.
De gamla vannerna med Johnson i spetsen hade icke hel- ler ofvergifvit henne.
1794 publicerade Johnson forsta delen af ett tillamnadt stort arbete ofver franska revolu- tionen, stodt pA Marys iakttagelser i Paris.
1796 offetit; liggjorde han hennes bref fran Skandinavien, hvilka an i dag utgora hennes mest lasta och minst omstridda verk.
Bland de beromdheter, med hvilka Mary vid denna tid sammantraffade, var William Godwin en af de kam- '. '
sta.
De hade traffats fore Marys odesdigra vistelse i Pa- ris, men icke kant nagon sympati for hvarandra, Godwin hade t. o. m. en viss fordom .mot Mary som autodidakt och som alltfor dominerande i ett sallskap.
Men de hade mycket gemensamt, och de vor0 bada vid denna tid be.
undrade, dyrkade och hatade langt utom Englands gran- ser.
William Godwin hade fatt en strangt puritansk upp- fostran, ' och hans vilja bar hela hans lif igenom mar- ken af denna moraliska ratlinighet.
Som Mary Woll- stonecraft var han en hangifven larjunge till Rousseaii, och hans till ytterlighet gaende individualism gjorde honom till anarkismens larofader.
Omk~ing hans stora verk " Po- litical Justice " stod annu hetare strid an omkring Mary Wollstonecrafts " Vindication of the Rights of Women ".
Till det yttre var Godwin kall och sluten, en teoretiker, som byggde system i luften for en abstrakt mansklighet utan vank.
Vid fyratio ar hade han annu aldrig alskat en kvinna, da han motte Mary och den maktiga lidelse, som hans stranga, intellektuellt fruktbara lif hallit nere, brot fram i dagen.
Imlay hade lart Mary hvad karleken till en man be- tyder for en kvinna och ofvergifvit henne i det ogonblick, da hon bast behorde honom.
Hennes erotiska skepps- brott hade gjort henne klarsyntare, mera fordrande, da det gjllde att ge sig sjalf, men hade ocksa stegrat hen- nes behof af omhet och sympati.
Att mota Godwin var att ga upp i en sallsynt stark ande, som behofde till- skottet af hennes egen, liksom den gaf iiagonting vasent- ligt at hennes sjal.
De mhader deras aktenskap varade blefvo for Godwin en sen blomstringslid, for Mary eii harmonisk hvila, som hon forr aldrig dromt om.
Hvad hennes personlighet vann, fick hon aldrig tid att ge ut- tryck at.
Endast genom Godwin och hennes vanners be- rattelser far man en aning om denna nya Mary Woll- stonecraf t.
I " Political Justice ') forkastar Godwin alla ceremo.
nier.
Men nar hans och Marys forbindelse varat i sju minader, hemlig for hela varlden, vigdes de pa God- wins begaran.
Han underkastade sig vigseln som ett ur de narvarande samhallsforhallandena framsprunget ondt.
Mary skulle aldrig tankt p3 att fordra den.
De fort- f o r ~ at; - bo .p&amp; skilda hall och traffas, nar det foll dem in - i detta fall foljde den strange teoretikern sina fore- skrifter.
Nar Marys och Imlay ' s dotter foddes, hade hon knappt varit sjuk och hade stigit upp redan andra dagen.
Kan- ske medforde denna oforsiktighet de komplikationer, som vid hennes andra barnsang kostade henne lifvet.
Tio da- gar kampade Mary en fortviflad kamp med doden, och allt som kunde goras forsoktes, men forgafves.
Godwin vek icke fran Marys sjuklager.
En dag, da hon efter timmar af pliIgor, kande hur smartorna domnade bort, sade hon p&amp; sitt impulsiva satt: - O, Godwin, jag ar i himlen!
- - Du menar, kara van, att dina fysiska fornimmel- ser aro nagot lattare, - svarade stoikern och pedanten i M A G A S I N SPECIAL e f. d. A.-BOLAGET SIDENHUSETS LOKAL 9 REGERINGSGATAN 9 Godwiri, som anda iii i det sista spande alla sina s$s krafter for att halla fast sin sjalfbeharskning.
Efter tio dagars heroiskt uthardadt lidande dog Mary Wollstonecraft den 10 september 1797 och lamriadc dc11 opraktiske, om lifvets hvardagsbestyr absolut okurinigc Godwin att ta hand om sina bagge dotlrar.
Den sist- fodda, Mary, skulle i en framtid som Shelleys hustru likstallas med sin mor i ryktbarhet.
Er-ISAREI ' H KKEY.
-.
" Svensk grundlighet ".
Under ofvaristaende rubrik omnamner den i Wien ut- kommande tyska kvinnotidriingeii Neues Frauenlebeil det " hogst sallsamma " svar, som af stalsmin; stcrti 1ixnri: i- des hr Lindhagen pa hans interpella4ion angiieiide riist- rattsutredningen, hvari stalsministern framhallit att exi grundlig utredning maste goras och till detta iindsrn51 miste nativiteten och ' aktenskapsfrekvensen undersiikas i samband med kvinnorostrattens verkningar.
Tidningen pk- pekar, att en dylik utredning naturligtvis maste fortg5 under flera generationer samt tillagger) att om de sven.
ska kvinnorna darunder alltjamt maste vanta p i politisk rostratt, sa ha de att trosta sig med att icke langre den tyska utan den svenska grundligheten kommer att blifvii till ordsprak!
Afven i Finland har denna underbara gi-undligliet viickt uppmarksamhet, och " Nutid " framhaller svarighetcri af att objektivt pavisa nitgot forh %llaixie mellaii ~iztivitci - aktenskapsfrekveris - kvinnlig restratt samt det barocks uti att " skapelsens herrar ' ' skulle lita eventuclia ixlflyta:; - den pa de tvA forstnamnda forhallandena 51i bestar, !.- inande for den sistnamnda fragans afgorande.
Man tilldrar sig utlandets uppmarksamhet, o x afvet~ den icke ar af smickrande art!
Icke att jag inbillar mig, att en ny och biittre ordning skall frambringa fultlkornlighei.
Ack!
nian kan ej ha hunnit till femtio ar och af egna och andras- brister blifvit nagorlunda hemmastadd mcci ofiillkoniligheterna i manskan och Gnnu tro att allt skall bli bra pa jorden, men - niigot hi if fr^ blir det nog anda, nar de som aro manskosliiktets inodrar och fostrarinnor bli sa goda och visa, som ljuset; if en vidgad lifssfiir skall gora deni, nar den ljtiskiilla, soni Skaparen skiinkt deras natur, Par obehindradt fralilvalla och sprida sina lifvande floder inom Iicnl- iiiet, samhiillslifvet och staten.
Fredriku &amp; xvner (.Hemmen i den nya v; ?i.ldcnj)).
- - e Blusar, Kjolar och Halffardiga Kladningar i fran Paris, Berlin och Wiens fornamsta konfektionsfirmor.
Obs.
Uppvisandet af denna annonb berattigar till I0 proc.
rabatt!
t: Rikstelefon Norrm.
3 98 Allm.
Telefon 113 12 /: 9 * * ee~~ * * * @ * * * * *.
* .~ ... e * e .. e .. ~~ * * 6 * * * * * ~~ * * * * 4 * ~ * * * * * * * * * * * * * * * ~ * * * * * * * * * * * * * * 44 * * * 4+ * * * * * * * * * * * .e~e~~+~~~ * ~~~ * * * ~~~e~ *: e i
D A G N Y 245 ra viktiga ha; en liten motion, n: r 88, framlagd af hr Johan Ostberg i Forsta kammaren passerat helt et var pa L.
K.
P.
R: s Ceiitralstyrelsemote i Jon- oanmarkt.
Den har tillkommit i anledning af K.
M: ts koping i detta nadens ar 1910.
Den forsta da- forslag till forordning angaende bevillning af fast.
gens motesforhandlingar vor0 ofver, och aftonens mo- egendom samt af inkomst.
Dar finns ocksa en till ut- te vidtog med fru Anna Wicksells utlaggning af de seendet * ganska oskyldig liten passus, hvilken lyder nya kommunallagarna med afseende pa de gifta kvin- som foljer: " l i k a s a b o r d e d e t s t a d g a s, a t t nornas beskattnings- och darmed sammanhangande f o r d e f a l l, d a r i n k o m s t u n d e r 5 0 0 kr.0- kommunala rostratt.
Stillsamt och lugnt, utan knap- ri.or e l l e r a n n a t m i n s t a b e s k a t t n i n g s - past en hajriing af rosten for att genom betoning b a r a b e l o p p s k a l l t a x e r a s, m a n d o c k starka innehallets vikt, framlade fru Wicksell det dit- i c k e s k a l l t a x e r a b e l o p p, s o m i c k e u p p - tills obeaktade faktum, att gift kvinna genom de nya g a r t i l l 2 0 0 k r o n o r. "
Hvad betyder nu denna lilla punkt i motionen?
kommunallagai-na kan, forutsatt att hennes och hennes Jo, att hogern, som m e d v e t t o c h v i l j a vid mans sammanraknade inkomster uppga till minst 500 kr., forskaffa sig egen debetsedel och darmed kom- forra arets riksdag var med o m att ge de gifta kvin- munal rostratt och valbarhet pa en inkomst, som prak- iiorna oinskrankt kommunal rostratt, nu vid arets riks-.
tiskt taget kan vara huru liten som helst, exempelvis dag tyckes genom en sin anhangare soka motionera 10 kr., ja i de fall, d5 mannens inkomst ar ofver bort denna rostratt.
Att kvinnorna icke stillatigande finna sig hari ar 1,800 kr.
och hela inkomsten salunda beskattnings- gifvet.
En stark och samlad protest blir har nodvan- bar, till och ined ' p a e n e n c1 a k r o n a. dig.
Leken ge och ta igen ar icke de ofver kvinnornas Det var sedan fru Wicksell slutat sitt anforande rattigheter bestammande mannen .vardig, ej heller fa for ett ogonblick alldeles tyst i salen.
Man hade, for- kvinnorna goras till foremal for densamma.
klarligt nog, icke sa latt att med detsamma fatta, att verkligen ' regeringen, Forsta kammaren, de lagstiftande mannen, utan att gora nagon som helst affar af saken, sa stillsamt och beskedligt med ens framfor alla andra Landsforeningen far kvinnans politiska rostratt anord- privilegierat de gifta kvinnorna - dessa hittills sa un: nar fredagen 27 maj i Stockholm ett offentligt protestmote danskjutna och forsummade individer, nar det gallt mot den .inskrankning af de gifta kvinnornas kommunala medborgerliga rattighe-r och en sjalfstandig stallning.
rattigheter, som hotar genom hr Joh.
Ostbergs i. Forsta Men sa.
brast jublet lost.
Det gick upp for de for- kammaren vackta motion.
samlade, att for forsta gangen i svensk lagstiftnings- historia hade f r a m f o r a l l a a n d r a s kvinnornas intressen blifvit tillgodosedda.
Riksdagen.
-- Det var oforklarligt, underbart - men ovederlagg- Lararinnornas pensionsfraga.
Det af bankoutskottet ligt.
Morgondagen och de darpi foljande kommo med ' tillstyrkta K.
M: ts - forslag om ett ordinarie anslag af nya sensationer.
I den landsortsstad, dar Centralsty- 68,000 kr.
for .bidrag till pensionering af den kvinnliga lararepersonalen vid enskilda laroanstalter har nu af riks- relsemotet holls, mottes fru Wicksells tolkning med dagens bada kanuar bifallits.
De, som .genom detta beslut misstro, ja kritiserades fran olika hall pa ett rent ned- komma i atnjutande af pensionsratt, aro forestandariiinor gorande satt.
Det hela var ett lojligt misstag, och och, &amp; mneslararinnor med full tjanstgoring.
samt andra motet hade blamerat sig genom att icke battre ha re- lararimor med minst tio timmars undervisning i veckan da pa forhallandena.
I samma anda uttalade s i g ett i klasserna ofver de forberedande.
Dessa gruppers pen- sionering blir obligatorisk och kommer att handhafvas af flertal tidningar.
Men detta var innan man visste, en " lararinnornas pensionsanstalt ".
Pensionsaldern intra- a t t hufvudstadens stora hogerorgan i ofverlagsen ton der vid 55 hr och skyldighet att afgA vid 60 Ar.
Bestammelserna ansluta sig i allt vasentligt till laro- forvanade sig ofver att kvinnoima icke haft battre .re- verksofverstyrelsens forslag.
da pil sina egna rattigheter, det dar var minsann ingen ' nyhet!
Man visste val hvad man gjorde.
Och sedan fru Wicksells " upptackt " pa detta satt reduce- rats till sina ratta dimensioner, tystnade saken af, landsorten.
men kvar stod, a t t h v a r j e g i f t.
k v i n n a, Som .Dagny onskar vara ett enande band mellan hvarje arbpdarhustru med aldrig s a l i t e n i n k o m s t, b l o t t m a n n e n s o f v e r s t i - Sveriges kvinnor samt har till sitt mdl att tillva- g e r d e t b e v i l l n i n g s f r i a a f d r a g e t, g e - rataga allas intressen p4 skilda platser, fd vi har- n o m d e n y a k o m m u n a l l a g a r n a e r h a l - med uppmana vara lasarinnor i landsorten af t, de, l e r e g e n d e b e t s e d e l o c h d i i r m e d k o m - for att underlatta denna var uppgrft, ville till tid- ningens redaktion insanda sidana notiser, som mtinal r o s t r a t t och valbarhet.
Arets riksdagsarbete har pagatt med viktiga och utof ver lokalintresset innehrilla saker af vikt for mindre viktiga fragors afgorande.
Bland allt det me- kvinnororelsen i dess helhet.
D ', '.
I
Huru bor den ogifta modern hjalpas? '
, D et forsta omrade, pa hvilket den moderna social- politiken gjorde sig gallande, var barnavardens.
Detta skedde nar man vande sig mot det upproran- de och nu for oss nastan ofattbara utnyttjande af bar- nens arbetskraft, hvilket foljde den s. k. industriella revolutionen i sparen, och om hvars verkningar sarskildt de engelska blabockerna fran denna tid l a m a sa hem- ska skildringar.
Den ena lagen efter den andra till- kom, afsedd att alldeles forhindra eller atminstone i gorligaste man neutralisera vadorna af barnens syssel- sattande inom industrien.
Samtidigt darmed utveckla- de sig skyddslagstiftningen for kvinnan, hvarvid dock hennes stallning som m o d e r i borjan ej tillfullo be- aktades.
.
Nar man salunda genom lagstiftning och allman upplysning lyckats undanrodja de varsta formerna for barns och kvinnors exploatering, ser det ut, som om denna sida af det sociala arbetet for en tid kom att trada i bakgrunden: det var de vuxna manliga arbe- tarnas lage,.
som nu tilldrog sig uppmarksamheten.
Forst senare kom anyo barnavardsfragan i sjalfva brannpunkten for de samhalleliga reformstrafvandena.
Genom statistiken fick man ogonen oppna for barna- dodlighetens fruktansvarda omfattning, och som en kamp mot mortaliteten framst bland ' de spada barnen ter sig nu den kraftiga socialmedicinska rorelse, hvars gagnande skafvanden krafver stod och uppmarksam- het fran alla deras sida, hvilkas intressen - stracka sig bortom det egna hemmets vaggar och den nuvarande generationens lif.
Lyckligtvis intager barnavardsfragan, i motsats till sa manga andra, en gynnsam stallning sa till vida, som den kan behandlas utan att skarskadas genom partipolitikens fargade glas, den ar ej en " klassfraga " i vanlig mening, utan saken galler var g e m e n s a m- m a framtid.
* * * et fornamsta medlet i kampen mot dodligheten bland de spada barnen och af grundlaggande betydel- se for barnets framtida halsa ar, att s a m b a n d e t mellan modern och det spada barnet v i d m a k t h a l l e s, och modern salunda kan tillfo- ra wrnet dess naturliga naring.
Mjolkdropparna, hvil- kas stora uppgift ingalunda far.
underskattas, aro dock pa sin hojd endast utmarkta surrogat och kunna al- drig tillfredsstallande ersatta den naturliga naringen.
Det galler salunda att gora allt for att bereda den ogifta modem m o j l i g h e t att sjalf amma och fost- ra sitt barn, nagot som afven for hennes personliga utveckling ar af den djupaste betydelse.
Knappast na- gon ar i sjalfva verket mera hjalplos an den ogifta modem.
Redan innan barnets fodelse borja svarig- heterna, och nar barnet kommit till varlden, har hon ofta mistat sin plats, den nastan alltid redan forut knappa lonen ar otillracklig for badas underhill, hi- draget fran barnafadern, hvilken ju ej alltid kan upp- gifvas, ar ofta mycket svart att utfa, och ej minst mork ar bostadsfragan bade ur synpunkten att pengarna till h! -- ran fattas och att den ogifta modem med sitt barn ej @ r- na tages emot som hyresgast.
Bekvamast blir det att skat- fa ett fosterhem for den lilla, som emellertid daiige~ioni gar miste om den styrkekalla, som for barnets lif sch hal- sa ar af sa stor vikt.
Mycket gores naturligtvis af fattig- vhrdsstyrelser och andra myndigheter samt fran den enskilda valgorenhetens sida for att undanrodja de svarigheter och missforhallanden, som ofvan berorts, men mycket iiterstar att gora.
En form for understod- jandet af den ogifta modern, hvilken under de sisra aren tradt i forgrunden, ar s m 3 b a r n s h e m m e r?
hvars uppgifter den kande varmhjartade barr~lakaren d: r I. Jiindell framstallt i sin broschyr ?,Lans- ock kommunalanstalter for modrar med spada barn ".
For Dagnys lasare torde dessa hems andamal och organi- sation vara bekant, och jag kan darfor inskrarika mig till att framhalla, att hemmen afse att mottaga modrar med deras spada barn och sarskildt vilja taga hand om sadana modrar, hvilka icke utan sar-, skild uppfostran och utbildning aro skickade att se- dan h e t blifvit afvandt kunna forsorja sig sjalfva och lamna bidrag till barnets underhall.
Modem skall bibringas ansvarskansla och arbetsduglighet samtidigt med att hon far behalla sitt barn vid brostet under den normala digifningstiden.
De lyckliga resultat, som smabarnshemmen ha kuii- nat uppvisa, ha astadkommit, att flera dylika skota upprattas.
For narvarande ligger ett forslag for?,; !i!
Stockholms stads fattigvardsnamnd skall uppratri K anstalt for ett 30-tal modrar och deras spada S a i i 7 enligt smabarnshemmens principer.
Flera dylik hez behofvas, behofvet ar stort - och andock vagx jag redan nu framkomma med nagra erinringar.
Af det ofvanstilende torde klart frarng %, att det icke kan blifva tal om att satta behofvet och gagnet af sniii- barnshemmen under debatt.
Jag upprepar, att deras an- tal annu ' ar for litet.
Men hvad jag onskar betona, det ar.
att de icke utgora d e t e n d a medlet for understodjan- det af ogifta modrar och att smabarnshemmen icke kunna vara till hjalp for a l l a olika grupper biaiid de ogifta modrarna.
', Men hvem har val sagt det?
Ingen har nagonsin pastatt nagot dylikt! "
invander sakerligen mangen - och detta med fog.
Men faran ligger enligt min mening dari, att andra vikti- ga atgarder till gagn for ogifta modrar skjutas At si- dan genom ett allt for skarpt framhallande af srnibarns- hemmen, sa att nar intresse och penningar koriceritre- rat sig kring dessa hem, det kan blifva svarare att t2 fram andra former for understodjande af de ogifia modrarna, former, hvilka dock behoivas j a m s i d e s
med smabarnshemmen.
Och det kan aldrig skada ' att redan nu.
papeka detta forhallande.
undersoker man nagot narmare de nodstallda ogifta modrarnas yrken och lefnadsforhallanden, fin- ner man snart, att dessa kvinnor kunna indelas i ' 3 hufvudgrupper.
En ganska skarpt afgransad grupp bilda tjanarinnorna, alla de som haft tjanst hos en- skilda eller varit anstallda nagon afsevardare tid pa in- rattningar och anstalter af olika slag.
En annan grupp bilda fabriksarbeterskorna.
Den ' tredje kategorin om- fattar kvinnor, som endast haft hvad som kunde kal- las " slarfplatser ": de ha kortare tider varit an pa au- tomater och kafeer, an pa angbatar ' och hotell, an arbetat som diskerskor, staderskor,.
" gatt i hjalphus " o. s. v.; alla platserna ha varit af kort varaktighet, och inom denna grupp finner man naturligtvis de minst oskuldsfulla individerna.
Det visar sig nu,,, att srnibarnshemmen aro till gagn for den forsta och sista gruppen, men icke, i stort sedt, for de ogifta modrarna bland fabriksarbe- terskorna.
Dessa aro vana vid sa stor frihet och sjalf- standighet utanfor sitt arbete, att de endast i rena un- dantagsfall kunna finna .sig i den noggrannt faststall- da ordning och personliga kontroll, som maste finnas i ett smabarnshem liksom i hvarje anstalt af liknande slag, allt under forutsattning att de for en langre tid vilja lamna sitt arbete.
Darfor har antalet fabriksarbe- terskor, som sokt intrade och vistats pa smabarnshem- men, varit forsvinnande litet.
For tjanstflickorna innebar intagandet pa dessa hem ingen afsevard forandring med hansyn till den personliga rorelsefriheten, de aro vana att ratta ' sig efter en forut faststalld.
regim, och hvad slutligen kvinnorna med ~larf~latserna betraffar, hafva dessa ofta en mycket passiv laggning med out-.
veckladt viljelif och kunna darfor jamforelsevis latt finna sig tillratta inom smabarnshemmen.
.
D e r o g i f t a modern bland fabriksar- b e t e r s k o r n a ar salunda i behof af hjalp och bor hjalpas p2 ett satt, som naturligt ansluter sig till hen- nes sociala lage och verksamhet.
Behofvet af sma- barnshemmens komplettering med s p a d b a r n s- k r u b b o r for fabriksarbeterskorna framholls pa ett, utmarkt.
' sa !d af d: r Inez Laurell i ett foredrag, v a r d a i a t t s a l a n g t det a r m o j l i g t bibe- halla den ogifta modern i hennes,egent- l i g a m i l j o och.
v i d h e n n e s v a n l i g a ar- b e t e.
Den basta mojliga vard af barnet af en mor, som i minsta mojliga man forflyttas ur sin verksamhetssfar, bor vara.
losen.
.
Att undantag - maste goras for de helt unga, slarfviga och h mojliga ' ^ modrarna ar sjalf- klart.
En utveckling af spadbarnskrubban, hvilken skulle vara till storsta gagn sarskildt for den ogifta modern ur arbetarklassen, ar hvad jag for korthetens skull ef- ter danskt monster ' skulle vilja benamna m o d e r s- h e m m e t, - hvilket helt enkelt ar spiidbarnsk~ubban kombinerad med billiga (eventuellt afgiftsfria) bosta- der for modrarna.
Moderishemmet ar ingen, nyhet.
Sa har t. ex. i Norrkoping froken Gertrud Holmberg upprattat ett litet ' dylikt hem, ' och, i Kopenhamn har foreningen " Til Hjaelp for eenligt.
stillede Modre " upprattat modershem, som jag dock.
.
icke haft tillfalle att sjalf besoka.
Pa modershenimet bor modern helt fa agna sig at varden af sitt barn, till dess hon vunnit ' nog krafter att fortsatta med sitt vanliga arbete, hvilket val ' kan anses vara fallet efter 2 manader.
(Lagen af ar 1900 forutsitter som bekant, att iara for halsan icke foreligger genom industriellt arbete 1 manad efter barns- borden, och ' i de flesta tyska anstalter for ogifta mod- .rar och barn far vistelsen inom desamma blott ' un- dantagsvis ofverskrida 3 manader).
Modrarna amma barnen liksom pa spadbarnskrubban.
- och borde genom arbetsgifvarnas tillmotesgaende kun- na erhalla ledighet ett par timmar midt pa dagen for skotseln af sitt barn.
En dylik vidsynt uppfattning kom- mer till synes i det preussiska krigsministeriets order, att alla vid militarverkstaderna arbetande unga rnod- rar skola ha ratt till 3 timmars permission dagligen.
for amning af sitt barn.
For ofrigt bora af lakare fo- reskrifna mjolkblandningar komma till anvandning.
Fo- restandarinnorna for modersheminen, hvilka ej fa va- ra sa stora att de verka anstalt, skola naturligtvis va- ra i barnavard sarskildt utbildade personer.
Pa hvar- je dylikt hem bor en eller ett par modrar ha sitt ar- ' ' bete helt forlagdt inom hemmet och salunda vara be- som hon nyligen holl i Stockholm vid Engelbrekts hjalpliga med barnets vird, matlagning, tvatt etc .. Un- barnkrubbas och barnavardsskolas Arsmote. '
I Engel- des silunda tillfalle for utom hemmet arbetande mod- der den tid modrarha aro oformogna till arbete mas- te de.
vistas fritt a hemmet, men sa snart de kommit i arbete, bora de.
bidraga med ett lagt men.
be- rar att lamna sina spada barn i god vard ander da- gen.
Modrarna, som.
kunna amma sina barn, tillhal- las alltid att krtsatta darmed i storsta mojliga ut- strackning.
Modern gifver.
barnet di under natten samt morgon och afton i krubban, dessemellan gifvas ramp- liga mjolkblandningar, foreskrifna af lakaren, d: r Lau- rell: Spadbarnskrubban ar till god hjalp for den ogifta modern ur arbetarklassen, och den bidrager till ge- nomforandet af en princip, hvilken enligt min mening aldrig kan till fullo beaktas, namligen - d e t .o n s k: stamdt belopp till sitt och barnets uppehalle.
For sa vidt uppfostringsbidrag erhalles fran barnafadern bor ' afgiften for vistelsen a hemmet kunna forhojas.
Fordelarna af modershemmen torde latt falla i ogonen.
Modern bibehalles Vid sitt vanliga arbete och allt efter formaga far hon ekonomiskt bidraga till sitt och barnets uppehalle.
Ofvergangen till den tid, da hon blir hanvisad till att helt och hallet sorja for sig sjalf, blir darigenom lattare an om hon under en langre tid vistas pa ett hem, dar hon i lugn och ro far ' bostad och foda for sig och barnet utan att be- brekts synnerligen p-aktiskt ordnade barnkrubba bere-.
248 D A G N Y -- - -.
hofva tanka pa .annat an att p2 ett hjalpligt satt full- gora det arbete, som foresattes henne.
Pa moders- hemmet kan modem bli foremal for vagledning och god paverkan samtidigt med att kontakten med det brusande och vaxlande lifvet utanfor, i hvilket hon dock snart helt skall intrada, icke blir afbruten.
I synner- het da jamforelse gores med den gifta modem, som, sarskildt om hon blifvit anka, maste strafva for familjen och samtidigt varda sina barn, kan under- stodjandet af den ogifta modem under vissa forutsatt- ningar ' latt bereda plats at forestallningen, ej minst hos den ogifta modem sjalf, att hon intager en all- deles saregen stallning och for barnets skull har kraf pa sarskild hansyn i olika afseenden.
Jag har har ofvan endast framhallit nagra allman- na principer, till hvilka jag kommit under ett par Ars arbete i en af huhudstadens fattigvardsstyrelser.
Utan tvifvel kan och bor den behandlade fragan ses ur andra och flera synpunkter, men jag tror, att de tvii grundsatser, pa hvilka lagts sarskild vikt har ofvan, icke kunna bestridas, namligen att man, sa liingt det med hansyn till bamets basta kan ske, later den ogif- ta modem forblifva och arbeta i sin vanliga miljo och att man med hansyn hartill samt pa grund af det faktum, att smabarnshemmen icke visat sig bringa hjalp at fabriksarbeterskorna, inriktar arbetet for den ogifta moderns understodjande pA tva linjer: upprat- tandet af s m a b a r n s h e m f o r t j a n a r i n n o r - n a o c h dem, s o m a r o i beh-of af s a r s k i l d fostran, samt q a d b a r n s k r u b b o r och m o d e r s h e m for d e a n d r a o-gifta mod-.
rarna, framst for fabriksarbeterskor- n a s s t o r a, m e n n u i s a niiinga a ' fseen- den ogynnsamt stallda grupp.
Axel Hirsch.
utpliinas, ungdomen vilseledes och berofvas alla sedliga ideal, hemmets grundvalar nedbrytas och folket angripes i sina innersta lifsrotter.
Icke minst innebar denna propaganda en djup krank- ning af kvinnan, ett forsok att neddraga henne friin dcn aktade stallning hon hos alla civiliserade folk bor intaga.
Vi hysa grundade farhagor, att om det oholjda forkuii- nandet af njutningslystnadens laror ej kraftigt motarbetas, vart folk inom en ej aflagsen framtid skall f2 genomkfva svara tider af forodmjukelse, ja, ga en saker undergrhg till motes.
I fortrostan pa att detta skall kunna forebyggas, frain- bara vi och med oss tusenden af svenska kvinnor, svelaska modrar och uppfostrarinnor till Sveriges riksdag virt kraf pa verksamt skydd for hemmen, for ungdomen och for fosterlandet.
Skrifvelsen ar undertecknad af Nationalforbundets ordf., fru Eva Upmark, hedersordforanden i forbundet fru An- na Hierta-Retzius, hedersledarnoten froken Eva Fryxell, ofriga funktionarer i styrelsen samt ombuder, for flertalet af de till forbundet anslutna foreningarna.
- p - C.
S.
A: s praktiskt utbildningskurser.
rafvet pil verkligt tranade krafter i det sociala arbe- tet gor sig allt mera gallande, sager fru Emilia Broome, dar hon i sitt trefiiga arbetsrum q p e p2 C.
S.
A: s byra, Lastmakaregatan 6, Stockholm, xticd den mest alskvarda beredvillighet lamnar alla askade upplys- ningar om saval den nu snart afslutade som den till hosten planerade praktiskt sociala utbildningskurs, soni forbundet anordnar.
C.
S.
A. satter nu narmast som sitt mhl, fortsiittcr hon, att ga detta kraf till motes genom att utbilda g s s o.
ner for olika grenar af socialt arbete.
Och till detta an- damal anordnas dessa kurser.
Den nuvarande, forsta, har endast pagatt en termin, men man har funnit att den icke ar omfattande nog, hvarfore den nasta, som kommer att tyrelsen for Svenska Kvinnornas Nationalforbund ofver- borja den 15 september, skall utstrackas oiver tv&amp; termi- lamnade pa lordagen foljande skrifvelse till ledamoterna ner, host och var,och upptaga flera amnen och forelas- ningar.
af riksdagens bada kamrar: Planen for undervisningen kommer i hukudsak att Med djupt bekymmer ofver den upprorande sedefor- darfvande propaganda, som under senare tiden fritt fatt bli densamma.
De viktigaste amnena aro social hygien och bedrifvas i vart land, hafva i dessa dagar manga haft forfattningskunskap, byggnadslara och konstruktionsritning, sina blickar riktade p&amp; Sveriges regering och riksdag i tillampad fysik, kemi och bakteriologi, fysiologi, barila- forhoppning att darifran kraftiga atgarder skulle vidtagas.
viird, sjukvard, fattigvard.
For samtliga kursdeltagare an- Med den skyndsamhet, som arendets vikt krafver, har re- ordnas dessutom en fortlopande forelasningsserie i sam- geringen framlagt sitt lagforslag.
Pa landets lagstiftande hallsarbetets olika grenar.
Vikten at ' det hela lagges p&amp; att satta kursdeltagarna i stand att sjalfstandigt kunna taga forsamling beror nu dettas antagande.
Undertecknade, medlemmar af Styrelsen for Svenska upp socialt praktiskt arbete.
Det har redan visat sig, siiger fru Broorne, att vara Kvinnornas Nationalforbund, vilja harmed till Eder fram- dever ha god utsikt att f2 anstallningar.
Sirsliildt in- stalla en allvarlig vadjan att, i hvad p2 Eder ankommer, soka rada bot for den stora fara, som hotar vart folk.
spektionsarbetet ar stadt i rask utveckling, man borjar Vi bedja att f&amp; framhalla, hurusom genom spridande af finna, att inspektion ar af noden pa alla omraden.
E-lvad har &amp; syftade laror, rattsbegreppen forvirras, ansvarskanslan bostadsinspektionen betraffar, vinner krafvet pii densam- K bundets styrelse.
S ' Ahlberg S Johansson I i genom att gynna dess annonsorer i i
- ', ina hastigt terrang, de mindre staderna folja storstadernas e ' xempel och anstalla bostadsinspektorer och inspektriser.
Man behofver till detta andamal personer med social- hygienisk utbildning, just hvad vara kurser gifva.
I yr- keskommittens lagforslag har upptagits forslag om ordnad inspektion afven for hemarbetet.
Detta komnier att kraf- va rnanga krafter, och vi skola soka se till, att det verk- ligen finnes kompetenta, utbildade personer fos detta vik- tiga arbete, nar det en gang kommer till stand.
En gren af social verksamhet, som ar pa vag att upptagas afven hos oss - i Tyskland, England och framfor allt Ameri- ka har den sedan ar tillbaka redan praktiserats sasom sardeles viktig - ar anstallandet af sociala sekreterare vid fabriker.
Dessas uppgift ar att i mojligaste vida matt ordna goda arbets- och lefnadsforhallanden for arbetarne, se till att bostader och arbetssalar aro hygieniskt inratta- de, verka for att tillfallen till undervisning, rekreation, sport, m. m. beredas.
I Sverige finnas verkligen tvenne sidana sociala sekreterare, namligen vid Domnarfvet och Sandviken.
Det ar att antaga att exemplet snart vinner efterfoljd pa andra hall.
Vicevardskapet i stadernas arbetarebostader ar en vik- tig sak, och ropet p2 forelasningar i hygien ljuder allt starkare, Afven har aro falt oppna for vara etever.
For de kvinnor, som kanna behof efter verksamhet p2 det sociala omradet, slutar fru Broome.
sina uttalanden, ar det nodvandigt att skaffa sig kunskap och utbildning for att verkligen kunna utratta nagot.
De maste forsta, att ett tillfalligt, dilettanhassigt arbete icke ar hvad som fyller mattet.
Stora uppgifter foreligga, for hvarje ar vaxer krafvet pa kompetenta, utbildade sociala arbetare.
C.
S.
A. ger genom dessa praktiskt sociala kurser till- falle till den nodiga utbildningen.
Var intervju ar slut, och vi lamna C.
S.
A: s byrafo- restandarinna med ett intryck af att det lefvande intresse for det sociala arbetet, som genomandar hvarje hennes ord, ar en af de starka hafstanger, som skall satta i gang med dessa kurser som medel - ett organiseradt socialt ar- bete af valsignelserik verkan.
Sarskildt kvinnorna ha har en stor uppgift att taga fatt pa.
Att de redan ha klart for sig detta visas af att den nuvarande kursen har .l2 kvinnliga och 1 manlig elev.
Anmalningar till hostens kurs skola insandas fore deil 1 aug.
191 0 till kursens ledare, froken Kerstin.
Hesselgren, Cenkalforbundet for socialt arbete, Lastmakaregatan 6, Stockholm.
Ansokriingen skall vara egenhandigt skrif- ven samt forsedd med vidimerade betygsafskriffer.
Till elever antagas endast d.e som fyllt 21 ar och som styr ka sig aga kunskaper minst motsvarande realskoleexamen.
Foretrade lali~nas at dem, som redan forut.
deltagit i na- gon social verksamhet.
- ' 249 - D A G N Y Elpis.
B Notis.
Engelska underhuset och den kvinnliga rostratten.
Eiiligt " Daily News9) ha atminstone 408 medlemmar af engelska underhuset offentligt f.orbundit sig att i parla- meritet understoda.
en bill for kvinnlig rostratt.
Foreningsmeddelanden.
Ronneby F. K.
P.
R. hade den 4 maj sammantrade.
Motet beslot att antaga Stockholrnsresolutionen med anled- ning af statsministerns svar p ' a hr Lindhagem interpella- tion angaende rostrattsutredningen.
Och beslots att ord- foranden, fru Tonning, skulle afsanda den till statsministern.
Darefter uttalade fru Tonning en kraftig uppmaning till alla skattebetalalide kvinnor att deltaga i det stundande landstings- mannavalet.
" Hvarje rattankanmde manniska maste inom sig kanna ett oafvisligt kraf att i lifvets alla forhallanden soka fylla sina plikter.
Och '), slutade talarinnan, " vi ha ingen ratt att klandra forhallandena i vara samhallen, om vi forsumma ' att taga den verksamma del i samhallsangela- genheterna, som ar oss gifven. "
Eskilstuna F. K.
P.
R. hade mandagen den 9 maj anordnat m soare pa Stadshuset, hvilken blef besokt af ett par hundra personer, behallningen var anslagen till " H v i l o h.
e m m e t.
f o r l u n ' g s j u ka9 ', hviolket ligger nara intill staden samt till mycket stor del uppehalles af frivilliga bidrag.
Programmet inleddes med ett musikstycke for flygel och piano foredraget af froken Vikman och ' hr Eklund bada fran staden.
Darefter berattade froken Signe Vide11 med sin kanda talang sagor af Andersen samt Frodings- bitar.
Froken Vikman sjong mjukt och .vackert ett par sanger.
Det hela afslots med " Du gamla, du fria ".
Den kontanta behallningen blef 96 kr.
10 ore. '
, ' ' Foreningen Vaksamhet i Stockholm hade forliden tors- dag arsmote i f6reningens hem vid Mosebacke torg ~ 1 1 % der ordforandeskap af justitieradet B. O. Bergmaii.
Vid motet var afven kronprinsessan narvarande.
Decharge beviljades styrelsen for ar 1909.
Ti !l styrelse valdes ju- sti !ieradet B. O. Bergman.
ordf., fru Anna Hiijer, vice ordf., froken Clara Wahlstrom, sekreterare, froken Anna Falk, kassaforvaltare, d: r K. Hildebrand, grefviiman Ma- ria von Rosen, froken Gertrud Adelborg, d: r T. Hojer.
och notarie A. Boalt, samtliga omvalda.
Revisorer blef- VO hr Dan.
Julinder och froken Elin Rosen.
Rittelse.
I artikeln " En dansens prastinna '!
i fore- gieiide veckas nummer har pa sid. 235 ett beklagligt ombrytningsfel insmugit sig.
Forsta spalten, raderna l 8 och 19 uppifran star: " plats at det samt och harmoniskt itv vecklade och ur vagen ordet: gymnastique rythmique '), skall vara: " plats at det samt och harmoniskt utvecklade och u r v a g e n i n e d d e t f o r k r y m p t a o c h f o r - V s a n g d a. "
' Sprid Dagny !.
g
250 D A G N Y Fragor och svar.
Hvar kan man prenumerera pB Dapny?
1 landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Tsarens kurir.
En samling sagor d Harald Ostensom.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Iivad ' kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fcirfara far denna provisions er- hallande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tiiivaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandef af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur rnanga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren.
har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) EZier: Man prenumererar A narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lcisa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer ' i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: STOCKHOLM.
, En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetriing Parzival.
af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Skall man alltid .prenumerera B dessa stillen?
Ja, ifall man Onskar endast 1, 2, 3 eller 4 e;.
skall man alltid gora det.
D A G N Y S EXPEDITION, Fem prliktiga afventyrsbocker fcir barn och ungdoin.
Berattelse for barn och ungdom.
k i t t efter J,,,,, verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barri Den hemlighetsfulla on.
och ungdom.
Fritt 312 sidor, 44 iilustratio- efter Julee Verne af Alfred Smedberg.
ner af Brita Ellstr6m.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
H j ilten bland h j altar skildrade for barn och ungdom af Marie Lou- Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
folkskolans Barn tidning utgifven och redigerad af STINA Q UINT I. mrner 1910 i s h nittonde argang.
Ett rikt illustreradf nummer hvarje vecka, t !ckor under aret.
Basta och Iampl&amp;aste lasning for ban&amp; af al ~mhalls klasser.
Prenurnerera 6 narmaste postkontor.
Pris fi ?Ii cfr &amp; onor 1: 65, haut a; 90 ore.
.
II- Viva ta Lararinneseminarium / Platssokavde f d sina annonser Utflrda i -- &amp; flyfor@ifv~ prisef eller 7119 ore pr mm.)
SMASKOLLARARINNA onskar un- jer ferierna, den 20 juni-30 juli, i hem p9 landet, att deltaga Iogre seminarium for utbildande af lararinnor, i plats hem.
olika gorom.
Har getiomg.
kurs i liniiesom.
Ar villig lasa med Stockholm, Riddaregatan 23. nyborjare.
Svar emotses tacksamt Den lagre, tva-ariga afdelningen utbildar lararinnor for skolan!
till af smisk olla ra rinn af^, Ljungby p. r. p och mellersta klasser samt for hemmen.
Afghgsbetyg dari= Bn medfor, enligt K.
M: ts resolutn ' an af den 2 9 April 1918, UNDERVISNINGSVAN, sprakkun- r Hirarinna, som vinner anstallning vid statsunderstodd skola, nig lararinna vid 6-klassig samskola tt till lonetursberakning i fyra grader (Kr.
1,200, 1,500, 1,800, onskar sommarkondition mot fritt 100).
Intradesfordringar: 1) att ha fyllt eller under kalenderaret fylla vivre.
Studerat utomlands.
Nagot ar; 2) kunskaper motsvaraiide minst kurserna i en 8-klassig flickskola, musikkunnig.
" E.
B.
(', Iivetlanda p. r.
Den hogre kursen, afsedd for dem, som genom specialstudier ska utbilda sig for undervisning p&amp; hogre stadier.
Minsta studie- LA RAR1 N NA, undervisningsvan, len ett ar och minsta antalet studieamnen tvanne jamte pedagogik.
musikalisk, gladlynt och enkel soker tradesfordringar: Afgangsbetyg fraii lagre kursen jamte vitsord om plats for kommande lasar.
Goda idervisningsverksamhet.
Afgangsbetyg fr. hogre kursen medfor betyg.
Svar " Barnvan11, Sv.
Tele- iligt Kungl.
Maj: ts resolution af den 29 April 1910 samma granibyrin.
Sthlm.
.ttigheter och f o r m h e r som afghgsbetyg f r h Kungl.
Hogre Brarinneseminariurn (med undantag af behorighet att varda an.
illd vid folkskoleseminarium, i hvilket afsende Kungl.
Maj: t vill fram- Ung, bildad, musi-: les besluta).
kalisk flicka Narmare upplysningar lamnas af laroverkets forestandarinna, oken Sofi Anderson, mottagri.
onsd.
och Iord.
kl. 1-2.
Ansok- onskar plats som sallskap och hjalp.
ngar till seminariet bora vara inlamnade fore den 13 juni.
Ar villig att undervisa i musik.
Svar till ' {E.
L. B.11, Fiskebp p. r.
STYRELSEN.
P - - NG sm~sl&lt;ollarariniin omkar U der somrnrrferierna lisa m nyborjare eller bitriida vid.
skrifiiir I Halst i Sthlms nirhet.
Smr 4121 gr ", Vadstena p. r. student, 18 Er ?a K VINSLIG mal, onsimr soiiiiiiai UHCIN plats hos bildad fnrnilj pillaii&lt; mot fritt vivre med skyldigliet roi ' om hjalpa till vid triit !gh-ds~ " ar ocksa villig imdcrvisn iiagon ti me om dagen i riikniiig cllcr 1: nospelning.
Svar till Torri I.iiidsk (Vastergatan 5 A, Goteborg.
onskar S O, \ ilMARKONDI~I ' J10N undervisningsvan stiideiitskn.
Svar emotses tac1; satnt utiritsr, ' i tStudentskat1, Uppsala p. r. ILDAD 19drig flicka onskar si Biljnip och i alls ii ap niciltoijii sic dam eller f2tnilj till.,bsdort, sr: niarnoje eller dyl. .4r villig l: med barn.
Fritt vivre och frkl res Svar till 6.
M.
n, ululer adi-.
Giim3elii An1iorisbyr2, Stockhr: F. v. h. ung sloju ' - ' lararintia onskar urit sommaren konima till lan egendom for att mot fritt vivre d taga i hushallet, Vari vid liusl sysslor.
Svar till " Farni1 jctriedler Drottningholm p. r. "
D A G N Y Kvinnlig fil.
studerande; &gt;m imnar bli kemist; onskar i ock jr praktiks vinnande arbeta 3 ke- iiskt laboratorium under juli eller iigusti.
Svar till " Kemist " undei jress S. Gumzlii Annonsbyra tockholm, f. v. b. TNGRE lararinna, enkel, behag- lig, talar flytande tyska, onskar lats for sommaren att lasa med u-n och som sallskap och hjalp, - oda rek.
Vid.
Nya Inack.
Byran runkeberg.
3 B. Stocl (ho1m.
NSPRAKSLOS ung flicka onskar i mot fritt vivre plats i bittre fa- - ilj for att lara hushall.
Villig del- ga i alla forekommande husliga komal.
Tacksam for svar markt ' amiljemedlem ((, Bankeryd p .. r.
P - p p ~ J R I G j " amtlandska, musikalisk, kunnig i linnesomnad, hand- - bete (knyppling) och bokforiiig x k a r plats i vanlig fam. som hus- oderns hjalp.
Lon onskvard.
Svar ' 1 " Familjemedlem ", Ostersund r.
&lt;O-ARIG norrlandska onskar komma i fam. for.att deltaga matlagn.
o. somnad.
Narmare eddel.
fru G.
Santesson., Upsala.
Plats sokes r sommaren som sallskap eller rdarinna af aldre dam eller for: rn.
Svar ti11Fru Sigrid Erman, Kalniar.
.
: LEMENTARBILDAD, musikalisk ansprakslos landtflicka onskar ats i familj, att vara husmodern: h jalplig med forefallande goro- al, och afven som sallskap.
Helst: r barn finnes.
Svar afvaktas tack- mt under sign. " Ingeborg ", Alf- sta p. r. ufvudamnen sprak) onskaryunder !i och augusti plats i familj p i idet att nigra timmar om dagen zddela undervisning.
Svar till praklararinna ", under adr.
S. mae el ii Annonsbyra, Stockholm v. b.
- LLVARLIGT SINNAD FLICKA; 21 ar, som ordentligt onskar * a sig skota ett hushall, onskar $s i battre familj pa landet.
Svar 1 " 21 ar ", under adress S. GLI- lelii Annonsbyra, - Stockholm f. b.
.UNGA lararinnor onska undei 2 i finare sommarferierna (juli-aug.)
plats LEDIGA PL A TSER.
familj elle~~.ocksa pensionat helst i Norrland.
Aro villiga att del- taga ' i alla inomhus forekommande goromal.
Lon onskvard.
Svar san- Vid Malmbergets Samskola, des till " L.
E ".
Hedenso p. r.
6-klassig, finnes en lararinneplat: BARNAVARNSELEV, erfaren-och med undervisningsskyldighet i. eng skicklig, med iitm.
rek.
onsk, elska spraket samt i historia ellei plats 1 juli i fam. dar hon pa egen modersmalet, ledig fr. o. m. host.
Iiand far skota spadt barn.
Lon 3C terminen 1910.
Ansokningar stalld; i nian.
Siar " Plikttrogen ", Kristi- till Styrelsen for Malmbergets Sam- skola torde fore den 1 instundandc anstad p. r. juni sandas till skolans forestandm ENGELSKTALANDE kvinnligsjuk- d: r J.
E. Ljungqvist, Malmberget gymnast onskar assistentplats eller Vid Klippans samskola att medfolja p2 resor.
Svar till " E.
H.
", tidningskontoret Oden- blifva for nastkommande Iasar le- diga forestandarinnebefattningen gatan 63, Stockholm.
och tre lararinnebefattningar med NG, duglig flicka, afven kunnig undervisningsskyldighet for ena be- i tradgArdsskotsel, onskar im- fattningen i sprak, for den anclra i der sommaren tindervisa barn i matematik och naturlara samt for godt hem pa landet.
Fritt vivre o. de ofriga i kristendom, svenska och fria resor onskas: Ref. finnas.
* Svar histqria samt teckning.
Lon At fo- till " Studentska 191 l ", Goteborg restandarinnan 1,400 kr., at larar- innorna 1,000 kr.
pr Iasar.
Ansok- p. r. ningar jamte betyg insandas fore den 15 juni till samskolans styrel- unga flickor, se, adr.
Klippan.
O b s.!
Lararinnebefattnitigen i som genomgatt Kristiiieliarnns Prak- tiska skola, onskar plats i battre sista amnesgruppen kan erhAllas fam. eller att foresta ett litet hus- janival af duglig folk- eller smasko- hall.
Svar till " Ge~iast ' ~, Kristine- lelararinna.
hanin p. r..
, BEFATTNINGEN som lararinna i huslig ekonomi vid ambulatoriska PLATS som, hiisforestandarinna s kol koket inom .. Hjartas, Kvislinge, och vardiiina i hem dar hus- Kviinge, Gryts, O. Broby och Emits- mor saknas sokes af gladlynt, b.il- Iofs forsamlingar af Kristianstads dad, huslig och musikalisk ankefru, Ian sokes fore den 15 inst.
juni.
kompetent att skota saval storre Undervisningen borjar den 15 sept.
som mindre hushall.
Svar till " Var- 1910 och fortgir med 5, eventuellt 6 kurser ai-ligen, hvarje kurs om- dinna 1910 ", Norrkoping p. r. Fattande 6 veckor och 5 dagar i VARDINNEPLATS hos bildad veckan.
Lon 600 kronor samt fri ungherre el.
ankeman onskas bostad och kost under den tid kur- af 30-arig, representativ, duglig och serna pigii.
Ansokan sandes till sparsam ankefru, van vid ett fint Kyrkoherde J. Kallblad, adress hems onivArdnad.
Prima ref. Svar Hiartas.
emotses tacksamt af " Angenamt 2 LARARINNEPLATSER vid irpp- hemlif ", Tidningskontoret, Odengat.
Fostringsanstalten for sinnessloa 37, Stockholm.
barn a Stretered aro lediga att till- trada vid hiistterm.
borjan den 23 HI1 DAD ansprakslos fliclza, kunnig nastk.
aug.
Kompetensvillkor: niinsi i somnad och husllga sysslor, on- sm3skolelararinneexamen med goda skar plats.
Goda betyg fran foreg.
betyg.
Lonevillkor 900 kr.
per Ar platser.
Svar till " Faniiljemedleni i ett for allt samt 3 alderstillagg i 21 ", Sv.
Telegram b. Orebro.
100 kr.
efter 5, 10 och 15 ars v21 vitsordad tjanstgoring; 3 man.
om- I matlagning, bakning, somnad, alla sesidig itppsagning.
Ansokn.
in- husliga bestyr, van, bildad flicka, sandas till anst.
forestandare under soker plats.
Svar " Samvetsgrannu, adr.
Kallered fore 1 nastk.
juni.
Sv.
Telegram byran, Stockholni.
STYRELSEN.
-, U Tv&amp; P - P -- P Ung flicka onskar plats till storre herrgard rller battre familj.
Genomgatt kiirs i slojdskola samt kunnig i somnad.
svar till " 19 ar ".
Sala.
Fredrika-Bremer-FBrbrindet: Drottninggatan 54.
Kikstel.
2762.
Forbundets byr % oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98. '
Allm.
tel. 82.11.
Nagra friska och ordentliga flickor, ej under 20 ar, kunna fa anstallning som elever vid Uppsala Asyl.
Vill- kor: 20 kr.
pr ma ' nad och allt fritt, Efter .ett ars fullgod tjanstgoring er- halles.28 kr.
pr manad och allt fritt, afven tjansteklader.
Ansokningar atfoljda af frejde-, skol-, tjanstgo- ringsbetyg insandes under adr.
Asyl- lakaren, Upsala Asyl.
Kvinnlig kontorist.
For kvinnlig kontorist, fullt hem- nia i alla pa ett kontor forekom- niande goromal, finnes plats ledig A engroskontor i storre landsorts- stad.
Sokanden skall.
pa egen hand kunna afsluta bocker samt fora svensk och tysk korrespondens, Platsen skall.
tilltradas i juli.
An- sokningar, atfoljda af betygsafskrif- ter fran foregaende platser, foto, samt uppgift a loneansprak, torde sandas t.
" Kontorsvan 1 gloi1, under adress S. Gumaeliiis ' Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
Ung, kvinnlig stenograf och maskinskrifvare (Remingtoii) som obehindradt stenograferar sven- ska och engelska spraken efter dik- tamen erhaller genast anstallning genom Re~ningtons Platsanska ffningsbyrd Stockholm., Anmaliiingstid 9-2, 5-9.
Kuinnliga arbetsomraden .. Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
I i Sodermanland far bildad flicka, hushallsvan, kunnig i enklare matlagning, bakning ni.
Billigt!
Billigt!
m. plats som medlem af familjen.
Vid.
Nya Inack.-Byr2n Brunke- Allmogegardiner fr. 30 ore mir .. Ett parti battre gardiner i vackra nioiister.
Alliiioge- bergsg.
3 B. Sthlm.
dukar, Filtdtikar Schapgdiikar, Aordvaxdiik, BILDAD, Musikalisk flicka, fullt Filtar.
Trad 95 bre diiss .. Boniullstyger f r h 290re mtr.
Helyllecheviot, god.
kval.
i far- kunnig i matlagning och bakning ger, 90 cm.
br.
1.25, 130 cm: br.
2,50 p r nitr.,: i-haller plats.
Jungfru fiiins.
Svar afven hvit cheviot, passznde till drakter.
Gardinstufvar m. m.
Allt saljes billigt.
med ref., foto.
och 16neansprak till Slum plagret.
' r11 H. Lindstrom, Villa Solbacken, MASTERSAMUELSGATAN 51, I I.
Stockholm.
Engelholiii.
Sprid Veckotidningen D A GNY!
Parfymer.
Deposition &amp; Sparkassa K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, STOCKHOLM. '
Kvinnliga Juridiska B y r h, Wallingatan 12.
Stort och rikhaltigt lager a d e utsokt finaste parfymer fral de fornamsta utlandska firmor finare och enklare tvalar,.
kam mar, borstar samt finare toalett artiklar.
Order till landsorter mot efterkraf.
i 11 Biblioteksgatan 1 1 Foredrag, hHllet vid Evang.
Fosterlandsstiftelsens arskonferens 3- 1908 af Kyrliolierdc J. Thulin.
Haft.
30 ore.
Kristlig ansvarskansla.
63 Drottninggatan 63 DALA-NATIONAL-MAGASINET Sondagsskolans berattigande och betydelse.
Eftcr ett foredrag af Teol.
Licentiat iienr.
Ussing.
Haft.
15 ore.
25 B I R J E R - J A R L S G A T A N 25 OANG FRAN BRUNNSOATAN.
Innehalvare: Fru Anna Lonnberg fran Rattvik a slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m nstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek- ~dlufvor, vacker, praktisk hufviidbonad for damer.
isbelont pd Norrkopings utstallning.
- Kappor och Pronrenaddrak.
forfardigas eftr bestallning, valgiordt arbete, billiga priser.
ALLM.
TEL. 168 30.
- G O ETT ~ BESOK!
m - - - Wir6ns China pomada, valgorande for harvaxten, erhilles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wir6ns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Vackert bomullstyg kladningar.
Extra modernt itt och hvitrandigt, finfin kva, i med tvinnad varp.
Saljes i af.
; sade styckeii om S m. till et s af 5: 12 I ' / ' 111. vackert Iivitt bliislifstyg s 1: 72.
Sandes fraktfritt fran ' vangafvan lasagatan 15- 17.
Stockholnt.
- - - Stockholm.
r or.
.
Boy-Schouts l Tankar och samtal om lifvets hogsta fragor af Kyrkoli.
Dr Oscar Benzow i 10 ore pr hafte.
I.
Ett samtal om undren och deras mojlighet.
- ii.
Ett samtal om forsynen och slumpeii.
.
- III.
Ett samtal om * ans frihet.
- IV.
Ett samtal orii mf- synden.
- V. E3tt samtal om dopet.
- - VI.
Tankaa om konfirmationen.
OBS.
!
Dessa haften aro synnerligen lampliga for mass-spridning bland vdrt folk.
.
Evang.
Fosterlands-Stiftelsens Porl.-Expedition, STOCKHOLM 3.
~ ~ g g s a c k a r skodok,,.
Strumpor Trojor, Mossor, Balten, Knifvar Vaskor, I (ompasser, Signalpipor .FaltfiaSkor, Spritkok m. in.
For sommarnojet.
TILL SERIGES KVINNOR.
Lawn Tennis, Krockert, Fotboll, Hangmattor, Kanoter, Sportskor, Fiskredskap, Luftbossor, Salongsge- var, Gymnastikapparater, Simbydror Simdynor m. m. Priskurant grafis: DRICKER NI KAFFE?
Eli onodig fraga menar Ni.
DB en annan fdga.
Dricker Xi Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I anriat fall hor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty p3 samina g h g det ar billigt ar det af synnerligen god kvalite.
, Gor ch forsck.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller ptfGijickoit.
K. Karlberg, Kontors-och.
Postadress Idungatan 5.
Butiker: MHstersamuelsg.
- 1 1, Dobelnsg.
44, Norrtullsg.
24, Talt af rodhvit markisvaf 2 x 2 ~ m.
2 kr.
46.50 Iv in Bergs Forgy lleriaff ar - Etablerad 1891 - Mauritz Widforss ' R, A. B,.
Sthlm.
31 KLARABERGSGATAN Filialer 88 DROTTNINGGATAN o. STADSGARDEN rekommenderas vordsamt.
2 3BS.
!
Gamla mobler renovera: Begar priskurant I forgyllas.
innan snorlif kopes, fran Franska 45 Nybrogatan 45.
Snorlifssonimcriet, Norrmalmstorg l, l tr. Tandlakare STOCKHOLM.
L M A OSTERLUND ROSABRIN TEGNERGATAN 10, 2 tr. (Ingang f r h Dobelnsgatan).
Ittagningstid: Hvardagar 12-2. indra tider efter ofverenskommelse.
Rikstel.
41 42.
L.
T.
242 17, uidlakare Judit Tillman l ttningg.
58.
Anm. Tel. 44 92.
(4431).
ard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6- ' /, 7 e. m. dra tider enl. ofverenskommelse.
Tandtakare GERDA ISBERG bokhandeln!
Bibelns sanning af Kyrkoherde D.
A. Arnstriirn.
Haft.
1.50, kart.
2 kr., klotb.
2.25.
Elsa Borg.
Lefnadsminnen, samlade och bearbetade af J. He- dengren och E. Beskow.
Haft.
2.50, kart.
3 kr., firit haid 3.50.
A. V. Nording, Aktiekapital 3,000,000 kr.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183: ~ntorstid kl. * /, lo-4.
wo D ar ett nbsolut snkert medel mot rod niisa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fru HOLMIN.
Liktmakaregatan 8, i p.
~nneh&amp;ilsfortecknin~.
STOCKHOLM.
Dagens nummer innehilller: FRU E, HOLMIN, Lastmakaregatan 8, n. b.
Hygienisk ansiktsbehandling.
Vibrationsmas- sage &amp; Manieure.
Fotbehnndling, Handbad for kylda Tel. Brunk .gf 99.
Elektricitet, hsnder.
Bomullskladningar i afpassade bitar, 8 met akta farg vackra monster, erhalles till 2,8i1 st., d: o prima kvalite, nya, c leganta monster, som vanligtvis kosta 50 A 55 Ore met .. till 3.20 st. Fraktfritt ofvrr hela lan- det vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- son, G: la Rungshoimsbrogatan 23 A, Stock- DAMMSUGAEE, gatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
demonstreras dagligen kl. 2 - 4.
Va- ttag.
10-3.
Andra tider efter sagatan 5.
Aktiebolaget Rudolph, anden.
R.
126 95.
A.
201 80. erenskommelse.
I STOCKHOLM.
, KLIPP .ANNONSEN!
Mary Wollstonecraft.
I.
Af Elisabeth &amp; - ej,.
osvensk grundlighet,.
Retrattlagstiftning.
Riksdagen.
Huru b6r den ogifta modern hjalpas?
Af AXP!
Hksr. / /.
Skrifvelse fran Nationalforbundets styrelse.
S.
A: s praktiskt sociala utbildningskurs.
Af i ': ?pis.
Votiser.
Fheningsmeddelanden.
;.
Prenumeration iL Dagny sker iL narmaste postanstalt eller bokhandel.
