# ID: svediakorp-per445
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,929
# sentences: 1,038
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r ' 20.
Stockholm den 19 Maj 1910.
3: = arg.
- ' Prenumerationspris: Viar.
kr.
4: 55 ' b Ar.
kr.
2: 50 ' I4,, 3: &amp; 4, # .. i i L: 2j ...
.
lo Prenumeration sker saval l landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: M m.
63 53.
Riks- 122 Sa - Utgifningstid hvarje torsdag.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: E L L E N K L E MA N. Mottagningstid: kl. 11-12.
- Sthlm 1910, F. Englunds BoMr.
Annonspris: Expedition 15 Ore per mm;.
och Annonskontor: Enkel spaltbredd 50 mm.
.
Mastersamuelsgatan 519 en tre Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 olo, 10 ggr 10Ol0, 20 ggr 20. %, 50 gr-25 010.
Post- och telegrafadress: Annons bor vara %lamnad senast mindag f. m. DAGNY, Stockholm.
-.
-, Norges kvinnor fa allman kommunal rostratt.
deltagit i mera an ett politiskt val.
Det har i detta sammanhang sitt intresse att papeka,.
att kvinnornas deltagande i det offentliga lifvet hittills starkt de kon- bekant, forut enhalligt tillstyrkts af konstitutionsutskottet.
servativas inflytande.
Den utstrackta rostratten betyder Genoni den nu.
antagna reformen komma ytterli- emellertid a.tt afven .arbetarnas kvinnor komma med, gare 230,000 kvinnor att slappas fram till valurnorna.
hvilket kunde komma att verka en forskjutning.
Fragan om allman politisk rostratt for kvinnor Sedan ar 19Ql ha de norska kvinnorna varit i besitt- ning af inskrankt ko.inrnuna1 rosiratt, men den census, kommer att under de narmaste dagarna afgoras af pa hvilken densamnia var grundad, utestangde.
86 stortinget.
All sannolikhet ar for att fragan faller procent.
af den kvinnliga befolkningen.
De bestam- denna gang.
Men sakert ar afven att .den.
med det melser, som densamma innehollo, drabbade i sar- forsta kommer upp pa nytt, och lange torde det ej skild grad de gifta kvinnorna, hvilka i fraga om val- droja forran Norges kvinnor besitta fulla politiska rat- ratt gjordes beroende af sin mans inkomst och om tigheter, sa som de nu ' erhallit de kommunala.
Lugnt och .sakert gAr det fram mot den dag, da denne betalat sin skatt.
Statistiken visar, att de norska kvinnorna i allt flertalet .af nordens kvinnor skola ' sta jamstallda med .storre utstrackning deltagit i de kommtlnala valen.
Ar mannen ifraga om rattigheter och skyldigheter i det 1901, det forsta Ar kvinnorria hade ratt.
att rosta, be- offentliga lifvet.
Tyvarr ser det emellertid ut, som om gagnade sig 31 procent af sina rattigheter - mot Sverige skulle sacka efter i utvecklingen nar det gal- 45 procent rostande man.
Vid de senaste kommunar ler erkannandet af kvinnan och tillvaratagandet af de la valen, Ar 1907, rostade af kvinnorna 33,7 procent, krafter hon kan ' bjuda samhallet.
" Ar det for att de svenska mannen ha en lagre uppfattning af.
sitt lands af mannen 54,50. kvinnor an de andra nordiska landernas man, eller Som bekant * besitta Norges kvinnor sedan 1906 ar det ' darfor att de aro besjalade af mindre framtids- politisk rostratt, dock begransad efter samma grun- der som deii hittills varande konimunala.
Infor stor- tro och reformvilja? "
fragade en af vara markeskiin- tinget har framlagts forslag om att allman statsbor- nor inom rostrattsrorelsen pa Centralstyrelsemotet i gerlig rostratt afven skulle beviljas kvinnorna.
Kon- Jonkoping, da hon i sitt tal framholl kvinnornas stall * stitutionsutskottets ma joritet (vansterman) har.
yrkat bi- iin ng .och framtidsmojligheter i de olika skandinaviska fall till forslaget, men hogern och en del af vanstern landerna.
Ja, hvari sticker det?
Bada delarne ar li- anse fragan for tidigt vackt, da ekvinnorna annu icke ka bittert att tanka.
Fredagen den 13 maj antog norska odelstinget med 71 roster mot 10 det foreliggande forslaget om allman kommunal rostratt for kvinnor.
t ors laget hade, sAsom a
soiii numera kom att omfatta eiidast r t Fabriksarbetet och d,e - min- aldersklassen, Ar.
Efter lagen moter det salunda intet hinder, att.
.
derariga.
barn som fyllt 13 ar anvandas 10 tim. om dagen i.
.
s.
De ' vara &amp; derarigas arbete inom storindustrien har i .dar, blifvit en faktor af icke ringa socialeko-.
nornisk betydelse.
Industriens behof af billig arbets- kraft motsvaras af de sma hemmens behof af fyllnads- fortjanst, och.
darigenom har en afdelning inom ar- betames led uppstatt, hvars arbetskontingent ar for- hallandevis stor.
Men darigenom ha ocksi nya och i vissa fall ' abnorma tillstand intradt.
.
I sig sjalft ' ar det ' endas!
godt och val, att barnen tidigt fa vanja sig vid arbete ..
Det ar tillika oeftergif- ligen nodvandigt, att.
de farliga ofvergangsaren efter skoltidens slut utfyllas pa ett andamalsenligt satt.
Sa lange den mindre industrien annu var den.
harskande i vart land, var det ocksa endast till gagn for gossen eller flickan att tidigt komma ' ' i lara ".
Men med stot- industriens intig aro ocksa dessa forhallanden grlind- ligt forandrade- Numer ar det ej langre fraga om en mera alisi- dig ' prke~utbildiiing med perspektiv mot en mer eller mindre sjalfstandig stallning i framtiden.
Nu fordras eiidast inlarandet af nagra fa detaljer af det hela, med hvars .utofvande man kan noja sig lifvet igenom och anda fortjana sitt brod; men perspektivet mot frarn- tiden ar till gengald oaterkalleligen stangdt for det stora flertalet.
Darmed ar den " kraftigaste sporren till verksainhetsifver; den.
rikaste kallan till arbetsgladje formenad de ' stora.
massornas ungdom.
Men annu varre ar likval, att fabriksarbetet i sa- nitart hanseende alls icke lampar sig for barn i of- vergangsaldern.
Ett arbete, ' som i det stora hela ver- kar nedbrytande pa den v u x n e s konstitution, maste gifvetvis erbjuda .annu storre risk for den outveckla- des.
' - Det ar.
ocksa af .denna orsak soni lagstiftningen i olika industrilander behandlar denna fraga med * all- deles sikskild skarpa.
Ocksa hos oss vacktes relativt tidigt uppmarksamheten pa fragans vikt.
Redan ge- nom lag af ar 1881 sattes en * aldersgrans, under hvil- ken barn ej fingo anvandas i. storindustriellt arbete.
Den bestamdes till 12 ar.
Mellan 12 och 14 fingo barnen endast anvandas 6.
tim.; mellan 14 och 18 (aldersgransen uppat) endast 10 tim. om dagen.
Denna lag synes h.a varit allt for radikal for sin tid, ty lange drojde det ej, innan den i flera viktiga fall kringskars af nya kungl.
forordningar.
Sa lange landet icke agde en yrkesinspektion, eller till 1890, forblef den val ocksa narmast en papperslag.
Dess ofvervakande berodde ju endast pa- de- lokala myndig- heternas nit och goda vilja ..
Det ar forst med ingangen af 1901, da den nu- varande minderarighetslagen trader i kraft, som vart land f3r ett mera effektivt skydd for de unga inom industrien ..
Denna lag innehaller flera synnerligen go- da bestammelser.
Det ar dock att beklaga, att man for att f A dem antagna behofde inskranka den forsta - -.
.
- - -.
- -.
-.
- - - - en fabrik - for sa vidt skolpliktigheten ar fullgjord.
Genom inforandet af obligatorisk lakarebesiktniiig har lagen dock forsokt hindra missbruk af den mirider arigas halsa och krafter.
Lageri bestammer siilurida icke blott att lakarbetyg skall foretes h v a r j e g a n g en minderirig antages i industriell tjanst, utan tillika att han e ii g A ii g o Ii!
a r e t skall besiktigas af liikare i och for utronaiid: t, om arbetet utan men for halsari kan fortsiit-tas.
Yr- kesidkare ar pliktig att fora registerbok ofver sartitii ga ' i hans tjanst anstallda minderariga, i hvilkai ock.
sa skall inforas uppgift pa arbetstid och raster saiiil tillika afven lakareattesten.
En gang hvart 51. skall registerboken insandas till yrkesinspektoreri i distrik- tet.
Som man finner, aro alla dessa bestamiiielser syii - nerligen goda, och man tycker att eii tilllfredsstallaiid:.
garanti mot barnakraftens exploatering darmed h:: rrlc vara gifven.
Man skulle ocksa tycka, att dessa br- stammelser aro s2 rimliga, sa sjalffallna, sa ofvxeiis.
stammande med ett upplyst, humallt tankesatt, att (k .. ras inarbetande hos dem det vederbor icke skulle be hofva stota pa storre svarigheter.
Att virna den, sorti icke kan varna sig sjalf, borde tvartoni falla sig latt for ett folk med riddaresiiiiie - hvilket vi jci aiiscs vara.
Och dock. -- erfarenheter] visar iiagot helt amii.
Man behofver endast gi igenom iiagra irg5iigar af yrkesinspektioi~ens rapporter for att se hvilket srgt och ihardigt motstand, som sccer sig mot gciion ?fii- sandet af deiina skyddslag.
lblatid Gr nriaii dc: iiitryc- ket, att skyddet af djuren mycket 1atlai.e i r i skyldei iii barnen har kunnat genomforas.
Hos de ofvervakande myiidighetenia, hiilso- or!
: kommunalnamnd, saval som hos domareniakten, fivi !- ken har att %doma boter for ofvertradelserna; hos yr- kesgifvarne icke mindre an hos foraldrarrie, som aQii- da sina barn pil arbete, - hos alla d e s a iniiiderh-ig- hetens skyddsinakter traffas alltfor ofta en brist p i forstaende af sakens sociala och hurnariitira hetylelse, som ar rent af hapnadsvackande.
Vanligen ar det lagens minimibelopp af horrr 10 kr.
pr styrelsemedlem som adomes.
Ja, niar: !rai.
t. o. m. exempel pa att en afsiktlig forfalskning al ria gisterboken endast medfort 15 kr: s boter.
Y rkesiiispek- torerna krafva darfor skarpta straff, t.: x. att fittt.11 till att anvanda minderariga suspenderas p2 laiigi-c eller kortare tid.
Att pa ett enda i r bortit 500 forsr- elser mot denna lag; hvilka ledt till atal, blifvit be-.
gangna, ar. '
betecknande iiog.
Och det ar stuticlo: i~ ratt ondartade forseelser, sasom att rnindeririga alt- vandts lika lang tic1 som de vuxna, att de t. o. 111. mast taga sina 12 timmars iiattskift, att barii urider 1.2, ja under I1 ar fatt tjiinstgora under en 10 tirri- mars arbetsdag.
Det finns firmor, som italas i ' -.
- - -.
.
Juvel- Guld- 8r Emaljarbeten D A V I D A N D E R S E N cH1 Comp.
4 Hofjuvelera,re.
Fredsgataw 4.
-.
-, I - - - P p.
isais - - - - -.
.
- -.
- - -.
- - -- - -.
---.
.
p -- - - ...
-.
-.
-.
.
23 1 DAGN ' Y strack och som erlagga boterna men fortsatta den.
.
olagliga trafiken.
Mycket betankligt, ar c~arjanlte, att lakarattesterna, jagens basta skyd&amp;trupper, icke alltid motsva,ra.
] a- gens afsikter.
Det - hander, att de aro sa allmant hall- na, a.tt det ar omojligt for yrkesinspektoren att kon- trollera, huruvida de ha blifvit anvanda mer an el1 gallg.
Det hander, att barn alls icke komma i atnju- tande af del1 arliga lakarebesikhillgen, emedan de aro sasongarbetare och saledes arbeta endast en del af aret.
Det hander ocksa stundom, att icke s a m t l i- g a inom ett Ian befintliga fabriker blifvit, sasom la- gen bjuder, under arets - lopp besokta af besiktnings- lakaren.
Allt i allt behofves det kraftigare atgarder, om den skyddslag vi redan ha skall kunna genomforas.
Men det behofves tillika en utvidgning af skyddet.
Under ticlens lopp har man kunnat samla sa rika erfarenhe- ter, att en storre specialisering bor kunna goras.
Forst och framst bor det goras skillnad pa yr- kena, sa att minderarigas arbete i de mest halsovad- liga stalles under fullt betryggande garanti eller helst rent af forbjudes.
I glashyttorna t. ex., dar arbetar- nes lifslangd i ' allmanhet ej ofverstiger nagra och 30 ar, borde barnarbetet vara uteslutet.
I stallet anvan- des det just i detta farliga yrke i vid utstrackning.
Men for det a.ndra bor det ocksa goras skillnad p i kon.
En gosse i ofvergangsaldern ' ar langt ifran ett sa omtaligt och mottagligt subjekt for sjukliga for- iiidringar i lifsviktiga organ som flickan.
1 ett sadant yrke som tobakstillverkninge~~ t. ex. star clen min- derarige gossen sig jamforelsevis, bra, medan hos flic- kan grundlaggas akommor, som for clen fullt utveck- la.de kvinnan leda till sterilitet, ofta upprepade miss- fall eller en ytterst svag afkomma.
Att i ett sadant yrke en 13-ars flicka far sysselsattas med 10 timmars arbetsdag synes omojligen vara i samklang med var allra nyaste skyddslagstiftning for kvinnan.
Enligt denna ar det ju kvinnan sasom moder, hvilkeri i sam- hallets in tresse skall beskyddas.
Men lagens specialisering kunde g2 aiinu langre.
Den kunde ocksa uppstalla regler for olika afclelaitigar iiiofii samma yrke.
Den kunde foreskriiva t. ex., att sittplatser skulle finnas for alla dem, som icke med nodvandighet behofva sta under arbetet.
Att en spii-iri- eller spolmaskin maste skotas pa staende fot ar klart.
Men ' hvarfor kan icke sittplats beredas.
exempelvis for den, som syr sackar, sasom for den, hvilkeil skotes er1 ailnan syma.skin3 Flickor i 14-15-ars aldern anvari- das.
i '.
detta arbete, an med att vika sommen ' aii med att sy, under full 10 timmars arbetsdag s t %e 11 c1 e pa en och samma flack, och det stundom pa golf rned eii forskracklig golfkyla.
Huru mycken sjuklig- het grundlagges icke genom ett dylikt missbruk af de unga, men huru mycken onodig grymhet ofvas icke tillika emot dem.!
Mera undseende for de unga, a i ~ u outvecklade krafterna, en varsammare behandling af det i verklig, ' - mening- s v a g a manniskomaterialet skulle befordra folkhalsan och.
den psykiska utvecklingen af var ar- betarklass och.
darigenom bli en maktig hamsko mot moraliska urspariiigar.
Ledsnad vid lifvet., missnoje med det bestaende skulle icke heller sa.
latt som nu sla rot.
i unga hjartan.
Ocksa ungdomen.
i de breda lag- ren har ratt tiii iifvet, till lifsglaclje och 1ifslycka.- ge- nom sitt arbete.
Men inom storindustrien hotar ar- b e 8 for dem att .bli mera tiii.
skada an till gagn.
.
;. '
M. ANHOLM.
.
, '.
.
Var rostra,ttsrorelse infor utlandet.
Vid olika tillfallen far .man bevis pa huru var rost- rattsrorelse i utlandet tilldrar sig uppmarksamhet och beundran for det satt hvarpa arbetet bedrifves, for den energi och rnalrnedveterihet, - som.
kanneteckna .detsamma.
1 den finska tidningen " Uusi Suornetar " lases nu sist fol- jade hedrande ommale: " De svenska kvinnorna ha fort rostrattskampen med.
sadan seg energi och sjalfrnedveten vardighet,, att .. vi pa denna sidan om Bottniska viken maste skanka dem var beundran och var aktning.
.Nar segern tillfaller dem, sker det sasom ett rattmatigt resultat af arbete och ut- veckling och gestaltar sig icke.
sas~rn hos oss.
till eii.
.
hapnadsva~kande of~erraskning.~ ' L.
R.
P.
E. lyckonskar Norges.
kvinnor.
Med anledning af norska:; itortingets beslut om ge- nomforande af allman kommunal rostratt for Norges kvin- nor har fran L.
K.
P.
R afsandts foijande.
telegram:.
.
%.
Frii Qva~ii.
Landskyindestemineretsforeningen.
Varmaste lyckonskningar till fqrtsatta framgangar p ?i~sillsyiit segerrikt tag mot allas vart gemeiisamma stora iiial: lika stats- borgerliga rattigheter for kvinnor och nian .. For Laiidsforeningen for kvinnans politiska ' rostratt.
, Lydia Wahlstrom.
OrdForande. '
I blandning rekommenderas som ett zrfmarkf godt de fika fesska ffe.
%roken Gina Krog.
Norska vinno ors Nationalrad.
Till de vidgade .framtidsutsikter, som genom h-ets rostri&amp;- seger oppnats for alla norska kvinnor, sanda vi Eder vara.var- niaste ~ a l o i ~ s k n i n ~ a r.
For LandsForeningen for kvinnans ~jolitiska rostratt.
Lydia Wahlstrom.
0r.dforande.
Sprid Dagny!
Humlegardsgatan 20 - Stockholm.
Rikst.
36 68.
Allm.
54 41.
Teresa Labriola och kvinnofangelserna.
N ar man namner kvinnans rostratt i Rom, har man med detsamma namnt Teresa Labriola.
Visserli- gen ar grefvinnan Martini den romerska rostrattsforenin- gens ordforande, och ingen .ma tro, att icke denna in- siktsfulla, energiskt anlagda och djupt kannande person- lighet ar sa skarpt deciderad som nagon i fraga om kvinnororelsens oafvisligaste kraf.
Men ack, de ' fysiska krafterna racka icke till att utfora det denna eldsjal skul- le vilja satta i verket, ty grefvinnan ' Martini ar sjuklig och icke langre ung, och det blir darfor vice ordforanden, den unga docenten i juridik, hvilken utit star som repre- sentanten for den lilla men tappert stridande falangen.
Hennes namn ar det, som standigt kommer p i lappen, nar det talas i kvinnosak, ingen dithorande fraga blir i ' pressen namnd utan att det med detsamma heter: hvad sager professoressa Labriola om det?
Teresa Labriola ar ocksa liffullheten personifierad och racker darfor till for mer an en sida af det myckna, som tarfvar andring for kvinnorna har i varlden.
Det ar om ett nytt omrade, dit hennes reformifrande verk- samhet strackt sig, som har nu skulle sagas nagra ord.
Den senaste tiden har det i Italien talats mycket om grofva missforhallanden i kvinnofangelserna.
Jag vet ej, om det ar dessa svarbevisliga handelser, som kommit Teresa Labriola att tanka pa de kvinnliga fangarnas vill- kor.
Svarbevisliga aro dessa desto mer, som de bok- stafligen doljas af en klosteraktig hemlighetsfullhet.
Sa- val dessa fangelser som kvinnliga forbattringsanstalter sta namligen med endast ett undantag, det stora straffarbets- fangelset i Perugia, icke direkt under staten.
Denna har engagerat nunneordnar sasom mellanhander: de straffade och de unga, som domas till tvangsuppfostran, aro ett slags pensionarer i.
nunnornas vald.
I Montelatefangelset i Rom ar visserligen nyligen tillsatt en lekmannainspektor, men annars ar allt vid det gamla.
" Det ar denna urgamla ensidighet, " sager signorina Labri~la, " som gor att vi maste tanka p i kvinnorna i fangelserna, p2 de helt unga ' flickor, som vaxa upp in- om reformatoriernas tjocka murar.
For man och gossar ar det namligeii icke ordnadt pa detta satt.
.
. "
Jag phminner mig i detta sammanhang, hvilken hap- nad det vackte hos den ambetsman, som visade mig om- kring vid ett besok i ofvannamnda fangelse, nar jag - afsiktligt - framstallde en fraga, om ocksa de straffade mannen vor0 ofverlarnnade at en manlig religios orden, om det var munkar, som bevakade och hade ledningen ofver dem.
Han log vid blotta tanken p5 nagot sa bi- sarrt.
.
.
Det ar just denna olikhet, som vackt Teresa Labriolas eftertanke.
" Fangelser och reformatorier, " sager hon, " aro nit for det manliga slaktet ordnade pedagogiskt; kvinnor och flickor kvarsta under nunnorna, som aro utsedda att spela en moderlig roll, men det blir en uppfostran utan.
- - system.
Staten har visserligen tillsatt inspektorer, tt1r.11 sjalfva lifvet i dessa anstalter a r ' alldeles detsainmi, den moderna pedagogin har dar ej fatt saga ett enda ord, den moderna hygienen med helt andra kraf p i k r q - pens skotsel, med gymnastik och sund luft, tas heller icke med i rakningen.
Det vi vilja, ar att samhallet skall gripa fatt i.
Jet tillfalle det har har att gora nagot for dessa, de allra samst lottades uppfostran, en hel grupp af olyckliga va- relser, som aldrig annars kunna nas.
En forening ar bildad, vi ha deputerade och jurister i den.
Framfot- allt ar det det pedagogiska verket vi vilja.
At de unga vilja vi hem, som staten direkt och i detalj ordnar.
Vi- dare vilja vi en verklig inspektion.
Man har nu utom den aflonade vidtalat damer, bildade och insiktsfulla, att besoka fangelserna och uppfostringsanstalterna, men dessa damer bora forst anmala sina besok och kanna darfor sjalfva, att det endast ar en skenverksamhet de utofva.
Vi vilja ge flingarna lasning, en ordnad, for vara da- gars manniskor lampad lektyr, vi vilja soka upplysa dem genom samtal - och allt detta oafbrutet och ordnadt, icke tillfalligt ".
" Hvad ar det val ", utbrister Teresa Labriola, p i sitt ofvertygande satt, " som gor att vi komma nhgon hvart har i lifvet?
Det ar, att det eller det kunna vi utratta.
Alla manniskor har en god, en dugande sida, det ar den man maste ta vara pa.
En mangd kvinnor ha kommit i fangelse genoni fel, som de i lattsinnighet begatt.
Sedan gor man af der1 lattsinnige en brottsling.
Men afven den brottslige bor glomma.
Man fis ej, som man nu standigt gor, tala med henne om det onda hon begatt, hon bor i stallet hora talas om det nytti ga hon kan utratta och rustas darfor.
Vi ha naturii@- vis ocksa en kommitte for stod at de frigifna.
Det ar viktigt att skilja p&amp; de ogifta modrarna och de ofriga straffade.
De, som ha ett barn, aga dari en eggelse for viljan och kunna, om det ges dem arbete, latt hillas kvar p i ordnad vag.
Det klosterlif, som de unga nu i iratal f5 fora i anstalterna, gor dem totalt odugliga for det yttre iifvct.
Har ar allt sareget, gAr tyst och ordnadt, alla fornoden- heter finnas att ta.
Det ar rent af brottsligt att som nu sker kasta ut dem i det stora vaxlande, oberakneliga, lefvande lifvet.
Vi tanka icke pa att utverka nya lagar.
Siidana bclioC- vas icke for att na vara mal.
Mot de gamla kraftesil: i amna vi ej strida, endast inrikta nya krafter pa dessa omraiden.
Inrikesministern kan genom pAbucl 3stadkom- ma de forandringar vi onska.
Aldrig, ' jag upprepar det, har samhallet Cit sidant tilifalle att inverka upplysande pa kvinnor. "
Minne det icke for dessa Teresa Labrio !as ideer filis ett falt afven hos oss?
HILDA Sncrrs.
- - -.
-.
.
- - - - - - - - - i MAGASIN SPECIAL e e e 9 REGERINGSGATAN 9 Kladningar f. d. A.-BOLAGET SIDENHUSETS LOKAL fran Paris, Berlin och Wiens fornamsta konfektionsfirmor.
i Rikstelefon Norrm.
8 98 Allm.
Telefon H8 12 eeeeeeeeeeeoeeeeeeeeeeeieeeeeeeeeeeoeeeeeeeeeeeeeeeeeeoeeeeee e e e
Individualism.
D et borjade med att vi talade om ') sallskap dar man har trakigt ".
Vi vor0 namligen i ett sadant.
- Ja, hvar.
har man icke det forresten?
sade en a f.
oss sedan vardinnan for- svunnit for.
att.
hvila sig efter en modosamt genomkam- pad.
storre middag och herrarna dragit sig tillbaka till vardens allra heligaste, lamnalnde oss damer utanfor, som peris utanfor paradisets port.
- Hvar och en som ger bjudningar vet det blott .allt for val, fortfor hon, och hvar och en som gar pA dem ocksa.
Och lika .synd ar det om bagge parterna - om vardfolket, som ger ut pengar och gor sig bmvar for .Solk, som; hvad de stackarna an gett ut eller gjort, dock icke finna sig roade utan inom sig svara eller gas- pa allt efter sin sarskilda sinnesbeskaffenhet; - om @ s- terna, darfor att de val nagon i sin tur bli vard- folk och fa genomiefva samma martyrium.
Nej, mina vanner - om vi svenskar nagonsin kun- nat konsten att ha trdligt tillsammans, att idka sallskaps- lif blott for sallskapslifvets egen skull, sa ha vi nu glomt bort den - nu vi, om vi icke fa komma tilisaml- mans for att spela bridge eller for att sy at hedningarna eller for nagon annan viss bestamd afsikts " skull, raka alldele ur gangorna och sitta och moltiga och titta pi % hvarann - allt for troga, for litet uppfinningsrika och smidiga for att gora nagra anstrangningar att satta oss sjalfva och andra i stamning, om vi icke ha nagot som direkt stimulerar oss till det - mat och dryck eller kort- spel eller samliallsforbattrande diskussioner - det sista val vanligast i dessa foreningstider.
.
Nagot maste det i alla fall vara for att fa oss i ga&amp; - nagon nytta vilja.
vi gora, afven da ' vi roa oss.
Och anda ha vi ju en gang varit europeer!
- Ja, sade en annan af oss, men det var da Euro --: pa var mindre.
.
- Ja, och tiden.
en aman, fortsatte en tredje.
For vara dagars praktiska, rniilrnedvetna, " time-is-money- " manniskor antar jag ' det knappast forefaller naturligt att komma tillsammans blott for att njuta af behaget i hvar- andras umgange och konversation (ett behag som af of- vannamnda skal kanske inte heller blifver sa stort!)
Nu vill man ha mera valuta for den tid man tillbringar i sallskap med sina medmanniskor - solidare ting af dem .an ideer, hugskott, munterhet och grace.
Ar man till- sammans med dem ar det, om icke for att ata deras mat, ' s i for att vinna pengar af dem, och om icke det, sa for att varfva anhangare for sina planer, laror och mal.
Sa vi kunna nog med tamligt stor sakerhet anta att sallskapslifvet blott for dess egen .skull snart nog kom-.
mer:, att bli en saga blott - en vacker, overklig saga om glada, bekymmer&amp;sa manniskor, hvilka togo varlden med lampor och trodde att ' de gjorde den sa bra som moj- ligt genom att vara artiga mot hvarann utan att forso- ka omvanda och forbattra allt och alla - en saga, som kanske far svart att bli trodd och uppskattad af oss ni- ' tiska, plikttyngda barn af en tid, i hvilken man.
knap-.
past raknas till h.yggligt folk om man icke ar medlem af atminstone ett .halft dussin samhallsforbattrande fore- ningar.
och med lif och sjal .arl&amp;ar ', for dessa .forening- ars alla sex mal: I alla handelser a r det icke utan att vi finna den bade lattsinnig och.
ygig, da den fortaljer for oss om detta fordomtima &amp; llskapslifs lidelsefulla dyrkan for exkiusiv originalitet, dess beundran for indi- vidualitet i alla dess former ' - vi som i tysthet anse allt dylikt onyttigt, ja, egoistiskt att ' odla, i grunden u- tan.
betydelse for det gemensamma framatskridandet och i det hela " blott lyxartiklar som ofverklassen hittat pil ".
Snart ha vi ju heller inget s a d k t.
att ondgora oss ofyer - inget heller som kan .odla.
det - sasom sall- skaplifvet ' i ' forna dagar gjorde det.
Snart har fore- ningslifvet (och nar sago vi exklusiv individualitet och lidelsefuli originalitet fora.
sin agare.
in i en foiening?)
uppslukat allt annat, och kvar ar val till slut .endast en oandlig krigshar af valmenande samhallsreformatorer,.
idel gemene man, inga officerare - alla strafvande mot ett och samma jamnstrukna, trivialt populara mal - for sakerhetens skull satt sa lagt att hvarenda medelmatta i. Sverige kan ha hopp att nA det.
.
Och smygande i utkanterna, utan rot .och hemvist n&amp; gonstiides, en svarm tvifvelaktiga marodorer, som .icke kunnat bli kvitt sin individualitet annu, som- annu icke hora till nagon forening och som anse att de ha plik- ter ocksa mot sin egen utveckling, inte bara mot and- ras - de mindervardiga individer, hvilka ytligt och ' latt- sinnigt nog langta efter den relativa ensligheten i forna dagars salonger, dar pa sin hojd ett dussin manniskor vor0 samlade for att utbyta tankar, icke som nu blott.
program och proklamationer.
Ty lagg marke till att redan nu kan knappast nagon manniska langre k o n v e r s e r a, bara diskutera - .och - det helst exercerade af " Herr ordforande! "
och hans klub- ba.
Men hvad varre ar, snart kan val ingen heller - af brist pa ofning - tanka annat an sitt partis tankar for sin speciella.
forenings rakning?
Och t a n k a n d e t for dess egen skull kommer val antagligen till slut att anses lika onytfigt, och sjalfviskt.
som umgangesl ' ifvet for d e s s egen - blott passande sa frivola varelser som filosofer.
.
.
Flackhet, flackhet, valmenande, samhallsforbattrande, praktisk flackhet, en torr och sandig oken .af partier och foreningar - der blir val till slut det enda som ' ar kvar.
Och i den komma manniskor, hvilka i sin osjalfviskhet totalt glomt bort att de sjalfva ha sjalar,.
att traska om- kring och ?afiMigt arbeta pa att: forbattra andras!
Pa det viset gil vi.
till slut alla ofver An efter vatten - det ar hvad vi gora.
Och bullra pa torgen i stallet for att begrunda, in- nelyckta i kammaren. '
a ' '.
.
a Lenah.
.
.
.
.
234 D A G N Y E I - dansens prastinna.
begynnelsen var rytmen, och rytmen blef dans, skulle man kunna saga med forandring af det gamla bibelordet.
Dammet dansar i solstrimman, dagens timmar skrida fram med en lugn plastik i ofvergangarna fran ljus till skugga, som minner om de gamla farodanserna -.
viigornas dans, de fallande lofvens dans, myggdansen, snoflingornas dans, det ar.
helt naturligt att vi ge ' denna beteckning at forestallningen, ty lifvets forsta uttryck ar ro- relse och rytmen ar rorelsens moder.
Richard Wagner sager, att - dansen ar den reellaste af alla konstarter, darfor att dess material ar hela den leivande manniskan fran hjassan till fotabjallet och att den till foljd daraf innesluter betingelserna f.or alla andra konstarter.
Ton- och diktkonst, sager han, bli forst ge- nom danskonsten fullt begripliga for den icke blott ' ho- rande utan afven seende manniskan.
Och ar det icke samma fall med rnej- selns och penselns alster.
" Frusen mu- sik " har arkitekturen blifvit kallad, och hvad aro farger och for- mer utan ryimens rorliga lif?
Om man blott tar Laokoon- gruppen med dess plastiskt boljande lin- jer,.
verkar den ej som en forstenad smartans dans?
Och ofverhufvud, alla des- sa antikens mster- verk, hur tydligt, ba- ANNA BEHLE i, Danse paienne~.
ra de ej vittnesbord om att de harstamma fran en tid, da dans och kultur vor0 lika oatskiljaktiga begrepp som i denna stund i sa oandligt mycket fatti -- gare bemarkelse bal och boston blifvit det.
Folkkaraktarens framtradande i dansen ar s2 pregnant, att man nastan ovillkorligt vid tanken pa olika folkslag eller provinser erinrar sig deras danser, italienarnes ta- rantella, tyrolarnes schuhplattler, hollandarnes traskodans, var egen statliga daldans,.
niggerdansen eller indianernas krigsdans, man behofver icke mer for att instinktivt gissa sig till deras temperament och kulturella standpunkt, ty i dansen som i allt annat ar det icke materialet utan ad- landet daraf, som det kommer an pii.
En sjal, bunden vid en klump som kallas kropp, ai var jordeexistens och var uppgift den att ge sjalsinnebord i minsta fiber just at denna klump, som i yttre matto skall representera var inre manniska.
Att soka vara till behag ar helt enkelt en kristlig plikt - men en af de mest forsummade.
Det finns manniskor, som nastan anse det for en .dygd att vara sa anskramliga som mojligt; brist pii smak och brist pii grace kalla de att vara naturliga, och darfor att en vardig.
hallning och behagfulla atborder, kort sagdt formagan att beharska sin kropp sa val som sin sjal ar en konst, hvilken, pii fa lyckliga undantag nar, fordrar studier, mena de att den konsten ar liktydig med att go- ra sig till - en tvifvelsutan fullkomligt falsk asikt, ty af- ven om man ej giir sa 1ii.ngt som Ruskin, hvilken sade sig ej kunna sitta i en ful soffa utan att kanna sig som en samre manniska, ha ovillkorligen yttre ting ett Ungt stor- re inflytande p2 var inre manniska an vi aro benagna att tro.
Liksom man ej kan iistadkomma ' ett ' soligt .le- ende eller en dyster min utan att soka satta sig in i mot- svarande kanslostamning, bidrar sakerligen i ej sa ringa man bemodandet att ipptrada harmoniskt till att satta vart sinne i jamnvikt - det ar alldeles som att vara valkladd, det hojer omedvetet sjalfkanslan.
Dansen ar urgam- mal.
.
, jag ar viss om att den karlekens vhnorgon, da Adam och Eva funino, hvar- andra, togo de hvar- andra i handerna och dansade fram of- ver Edens blomrnan- de falt, dansade o- skuldens skara dans, i medfodt behag - som vi sedan dess forlorat.
Och darfor ar det icke langre nog med bara dans, vi behofva danskonst, och for att nA det malet ANNA BEHLE i ~Anitras dans,.
fordras forst och framst att slopa de-.
kadansbegreppet balett och att fa ny innebord i det gam- la grekiska skonhetsordet - orkestik.
.
Redan vid de pythiska spelen omkring 600 ar fore var kristna tidrakning framstallde dansande gossar symboliskts A- pollos seger ofver Python, men dansens storhetstid sam- manfaller med Hellas fagraste blomstringsperiod.
DA Phidias mejsel framtrollade sina storverk, dA Aeschylos och Sophokles taflade om masterskapet med sina odod- liga sorgespel, da Sokrates undervisade sadana larjungar som Plato och Xenophon, da Perikles harskade som en gud ofver Athen och dromde Akropolis till verklighet, da med ett ord allvar i konsten var dagens losen, da var Terpsichore en gudinna, hyllad och vordad som sa- dan, men slapad genom arhundradens smuts har.
hon blifvit sii neddragen och illa tilltygad att det vill brin- nande nit och karlek till for att annu tro pa hennes gu- dom och for att framtrada som hennes prastinna.
- " 0, harliga danskonst!
0, skamliga danskonst! "
utbrister Richard Wagner i en artikel ofver " Tanz- ' '.
235 - DAGNY kunst, " som.
jag redan anfort, och pil ett annat stalle i samma artikel sager han:) ' Rytmen ar .det oslitliga bandet mellan dans- och tonkonst, utan hvilket ingendera kan existe- ra, mytmen ar danskonstens sjal och tonkonstens benstomme. "
Jag kan ej lata bli att upprepadt citera denne store mastare, hvars lidelsefulla konstentusiasm latit apellen,: sanning inom konsten ljuda ofver SA skilda omraden och med en s a d ~ n bjudande makt.
Dansen har dock va- rit den konst, som senast, ja, annu i.
denna stund forst liksom uppvaknande lyssnat till maningen.
Isadora Dun- can ar den forsta reformforeteelse af ilntr&amp;se att anteck- na, den forsta, som inom sitt falt askadliggjorde det sto- ra konstkrafvet: bort med virtuositeten!
Plats for konst- ens lif!, Bort med dans, som blott ager hander och fotter till sitt forfogande, plats for den, som p&amp; nytt a- ger den sa sorgligt forlorade formagan att ge uttryck at sjalsaffekter!
Bort med grimasen!
Plats at leendet!
Plats at det samt och harmoniskt utvecklade och ur vagen ordet: " gymnastique rythmique. "
Richard Wagner fick aldrig se skorden af detfa sitt utsade spira upp ur den morka mullen.
Hans ogon vo- ro redan slutna, da Isadora Duncan framtradde och med nakna fotter dansade Greklands skonhetsdrom for en ha- p m och blandad nutid, o@ .han stod midt i fejden, be- undrad och forkattrad, mest det senare, da ett litet schwei- ziskt gossebarn foddes till varlden .och i dopet fick namnet Emile Jaques Dalcroze, ett namn, ' som i dag ljuder ut ofver kontinentens alla kulturcentra med det nya lystririgs- ordet: " Gymnastique rhytinique. "
I ett intressant och sakrikt foredrag har froken Anna Behle i Stockholm for en krets af musikintresserade ny- ligen belyst denna nya lara och sa att saga presenterat dess upphofsman for den svenska publiken.
Professor Dalcroze har ett kandt och skattadt ' namn som kompo- .nist, han tillhor som s ' adan den nyfranska riktning, som Dubussy gjort popular; det ar i synnerhet genom en del srnavisor och fortjusande sanger for b a k, som han vun- nit rykte, men han har dessutom med varmaste nit skott en mkngarig befattning som larare inom pianofacket vid Geneves konservatorium, och genom sin erfarenhet som sadan har han kommit till den insikten, att elevernas mu- sikaliska uppfattning i allmanhet icke star i niva med deras tekniska fardighet, att musiken darigenom delvis blir dem en dod borda, som de ej aro i stand att.
lefvande till- godogora sig.
Tillika har det blifvit honom klart att musikundervisningen for nyborjare staller alltfor anstran- gande kraf pa .en outvecklad barnahjarna, och sa kom han pa den originella tanken att lata sina elever i forbe- redande stadium dansa sig till musikvetande, sa att saga gora kroppen till sjalens larare och med rorelser upp- vacka den sa ofta sofvande kanslan for rytm och takt.
De resultat han harmed uppnatt aro af sa framgangsrik art, att man pa allt flera hall - fransedt hans eget sto- ra institut i Geneve - bildar skola for hans metod.
I Wien, .Stuttgart, Koln med flera stader har den vun- nit insteg och anvandning, och nu senast har man i Berlin borjat gora forsok darmed.
Allt som blir popu- lart ar ej af varde - ertempelvis biograferna.
Men da ett rop vinner anklang fran skilda hall, ar, det tydligt att m brist i behof att afhjalpas forefinnes, och det, lider intet tvifvel om att den rytmiska.
utvecklad till sin fulla valor, ar en ny faktor inom musikundervis- ningen, som framtiden kommer att bli tacksam for.
Och sarskildt i vart land vore det lyckligt om denna metod vunne behoflig propaganda, ty det ar nagot af den na- turliga rytmkanslan hos soderns folk, som i hog grad felai eller Atrninstone med Gota lejon slumrar ' hos oss nordbor.
Isadora Duncan och Jaques Dalcroze - for att folja den forsta fordras .ah aga musikkansla, for att folja den andre afven att aga musikvetande.
I ' froken.
Anna Behle, som efter flerariga .studier utomlands nu aterbijrdats oss, ha vi en representant for dem bada, och hon ar otvif- velaktigt i besittning af mariga lyckliga forutsattningar for detta svara dubbelvarf.
Den som sett hennes af ideell smak och konstnarlig stilfullhet praglade dans, forhojd af det klassiskt v&amp;ra utseendet med drag som skurna ur en kame, har en hogtidsstund att minnas.
Och hennes svar pa fragan: Hur kom ni p i den tanken att agna er ' at dans?, " darfor att jag alltid plagades af min klum- pighet ", forefaller fullkomligt paradoxt infor det utsokta behag i alla rorelser, som hon ' lagger i dagen.
Men som sagdt, detta ar blott en del af den formaga hon besitter, hon har vid sina elevuppvisningar gifvit de mest eminenta bevis, pa att vi i henne aga framfor allt en pe- dagog af renaste fullblod, och det ar att hoppas, att det intresse hon forstatt att- vacka for Jaques Dalcroze ' s ge- niala metod skall visa sig aga den rackvidd i vart land, som dess entusiastiska och i malmedvetet nit arbetande banbryterska drommer sig.
Man kan ej sedan man tagit kannedom darom forneka de verkligt praktiska resultaten af denna metod.
Med forvanande sakerhet dansade den lilla tacka truppen de mest invecklade takter, redogjorde for dem och skref upp dem pil taflan i notor.
Det var .ratt lustigt att se hur olika sinnet for .rytm och takt visade sig utveckladt hos de smil dansoserna, icke alltid i det samband med hvart annat som musikens kropp och sjal fordrar, men ovillkorligen langt klarare an man ar van att iakttaga vid de forsta tragglande.
forsoken till piano- spelning al en stackars utpinad nyborjare.
Anna Behles elever musicerade med lif och lust, deras sjal gladdes med deras kropp, och man forstir hur innerligt.
belatna de sma fingrarne en dag skola bli med hvad de sma fotterna redan in- hamtat och verkligen lyckats klargora for de sma hjarnorna.
- " Hvad behofde jag inte kunna for att fa fram allt hvad jag ville ", horde jag Anna Behle en gang saga, ', jag behofde kunna mala, skrii " a, skulptera, ja allt.
', Men Anna Behle bor icke vara missnojd med de pund ' hon redan har?
Hon kan sjunga, spela, halla fo- redrag, dansa, undervisa, och hon har den stora forma- gan att tanda intresse till lif; med s&amp; mariga forenade gafvor bor ej vagen till stjarnorna bli lang, lat oss lyck- onska bade henne och oss sjalfva dartill, och lat oss, ja kara, lat oss genom de snart som vara skogar tata leden af boyscouts slappa fram och ge plats afven at den sto- ra verkligt vardefulla reformtanken: gymnastique rythmique.
.
.
, ' - SIGRID ELMBLAD.
.
Pa stadsfullmaktigesam- mantrade i - F. K.
P; R. i Goteborg:.
F orelasningarna i kommunalkursen vor0 slut, vi ha- de fatt lara oss fattigvard och barnavard, bostadsin- spektion och samhallshygien, kommunernas forvaltning.
och deras finanser, och nu skulle.
vi enligt programmet till slut ' v i s a; att vi lart oss nagot,.
genom att agera stads- fullmaktige pa fullt allvar, ett tacksamt tillfalle for dem i diskussionen starka och iniressant och larorikt afven for ahorarna.
Darfor motsag man l: a sammantradet den 18 april med forvantansfull nyfikenhet, och var det nagon som tankte taga det hela en smula skamtsamt blef hon strax afvapnad af ordforandens allvarliga oppnande af sammantradet och sekreterarens upprop.
af ledamoterna.
Det var allvar, det kande man genast, en repetition, af &amp; vad i framtiden komma skall.
Ledamoterna vor0 60, som sig bor i var stad, ingen behofde botfallas for uteblifvande, och sa upplastes fore- dragningslistan.
Sasom ordforande fungerade hr Per hiolmen och sasom vice ordforande froken Thyra Kull- gren, sasom sekreterare froken Hildur Oijer.
Forsta arendet, doktor Tora Wigardhs motion om fria bad pA stadens bekostnad at medellosa, hvilket arende tanktes bordlagt a ett foregaende sammantrade, affardades med val af en beredning; naturligtvis blef det votering, sch stadsfullmaktige fick ordentligt ofva sig i att taga tram till valurnan med sin sedel.
Andra fragan tanktes salunda: halsovardsnamnden, alias fru Frigga Carlberg, hade inlamnat framstallning a ett foregiiende sammantrade om ett anslag a kr.
10,000 till en upplysnings- och understodsbyra for tuberkulosa (dispensar).
Arendet hade remitterats till dratselkamma- ren, som lamnat sitt utlatande och prutat af anslaget till 5,000 kr; en medlem hade dock reserverat sig i ' enlighet med halsoviirdsnamndens forslag.
Motionen och dratsel- kammarens utlatande foredrogos och ofverlaggning foljde.
Naturligtvis var i sjalfva verket meningen om saken knap- past mera an en, men man visste hvad situationen krafde.
Darfor saknades hvarken den utopiske idealisten, som har svart a~ halla sig inom rimlighetens granser, eller den forsiktige sparsamhetsifraren, som ville satta anslaget sa lagt som mojligt for att vanta och se hvad det lilla kun- de verka.
Dratselkammarens reprekentant talade om de daliga tiderna, de dryga skatterna och det oprofvade nya uppsIaget.
Med ett ord, illusionen var fullstandig - men resultatet blef i alla fall godt, halsovardsnamnden fick si- na 10,000, och hade nog fatt mer, om den satt det i fraga, kvinnorna ha sakert forlorat nog manga kara i striden mot allharjaren tuberkulosen for att vilja, nar de fa, vara med om hvarje godt vapen mot den.
Sedan hade man de inlamnade motionerna att fore- draga, idel nyttiga och Onskvarda saker, hvilka skul !e be- handlas A 2: a sammantradet den ' 25 april.
Motionerna vor0: af froken Eva Rodhe om anslag till inrattande af tva nya smabarnsskolor, liknande dem, som forut finnas, dar modrar till barn under skolaldern, dock minst 2 ar gam- la, fa inlamna sina sma, innan de pa morgonen ga till sitt arbete, och hamta dem pa eftermiddagen, val forpla- gade och skotta; af froken Betty Westerlund om makadamiserade gators omlaggning med tuktad sten for att minska det halsovad- liga dammet; och af d: r Tora Wigardh om okadt anslag till forliknings- namnden for hojande af fattigsakforarnes arfvoden for att '.
pr hg.
hostar kraftigt och syn- nerligen godt rostadt kaffe hos Kr.
Ahlberg 1.
%t Johansson II BiblioteHsg., vid Stareplan.
Filial i Lidingo Villastad.
dessa skulle kunna afsta fran egen praktik och helt agna sig &amp; t sin uppgift.
Denna sista motion tanktcs bordlagd a ett foregaende sammantrade och remitterades ni1 i lik- het med motionen om smabarnsskolorna till dratselkam- maren for yttrande.
Fortsattes sa fragornas behandling.
under stegradt in- tresse A sammantradet den 25 april; samma ordf., v. ordf. och sekr., om mojligt storre sakerhet i formerna och dis- kussionen annu ifrigare ' an sist.
Beredning beslots och valdes att behandla froken Wcs- terlunds motion om gatorna; darefter kom man till drat- selkammarens utlatande i froken Rodiles och doktor \ Vi- gardhs motioner.
Smabarnsskolorna prutade den n a t w ligtvis af till en; foljde SA debatt i anledning af dratsel- kammarens forslag och nu befanns, att en talare yrkade rent afslag: " Man borde akta sig for att taga barnen i f r h hemmet, det kunde ju locka modrarna an mer till ai-bc- te utomhus, om det ginge for latt att bli af med barim ", o. s. v. Detta forsatte motionaren i eld och liigor: " IIur kunde man onska Sverige flera barn, nar maii inte ville taga vara pa dem, som redan fulmos, utan ville lita den?
forgas i gator och grander utan tillsyn och vard ".
Molio- narens anforande gjorde tydligen slag i saken, och efter nagra svaga ansatser till motstind, nagot dividerande orii hur manga barn, som kunde behofva smabai-nsskolevhrd, och ett forsok till forhalningspolitik genom aterrcmiss till dratselkammaren gick fragan sadan motionaren ville.
ha den med glans igenom i voteringen.
Men da hade ocksh ti- den framskridit sa lCingt, att man i det sista areridet, d: r Wigardhs motion om hojdt anslag till forlikningsnamndeii, icke hann med mera an foredragning af dratselkammarens yttrande.
Denna hade nojt sig med att yrka ett obetyd- ligt hojdt anslag till sakforarne utan att gora foibehallrt om deras afstaende fran egen praktik - ett tyvarr allt- for realistiskt saitt att forfuska en god ide.
Sk m h t e sam- mantradet ajourneras utan debatt i fragan, tivilkct sakert gifvit tillfalle till intressant meningsutbyte.
Efter sammantradets slut frambar fru f ' rigga Carl- berg i egenskap af foreningens ordf. ett varmt tack till kursens ledare och sarskildt hr .Holmen fiir deras valvii- liga medverkan och till deltagarna for visadt ititresse, samt uppmanade de senare till ett flitigt agitationsarhete under sommaren.
Froken Eva Rodhe framforde ii aridt-ri sidan foreningens tack till styrelsen for ospard m6da mr11 kursens anordnande.
Harefter vidtog h Tradgardsforeningen ett lifligi sarii- kvarn, hvari afven herrar deltogo.
Under aftoiiexis l o p 3- ~ rekommo flera tal: Ordforanden fru Carlberg tackades c ' i ' flera talare for sin alltid varma entusiasm och sitt iiitis- ka arbete i F. K.
P.
R: s tjanst; till sekreterareii froken Hildur oijer frambars hyllning pa vers, och till slut ut- bragtes efter tal af fru Carlberg ett fyrfaldigt leive for ck man, som hjalpt och hjalpa- kviniiornas sak frariiit, livil- ket tal besvarades af d: r Rurik Holm med utbringandc af ett lefve for kvinnans politiska rostratt.
M.
Tro, hvad ar tro?
Det iir det liigsta, och det I ' ir- det hogsta.
Det kan vara andens slafviska b6jniiig for en bild, en bokstaf.
Det kan ock vzra den fik- nuftiga andens divination af den eviga sanningen.
Ar tron icke da andens kungsviig till det hogsta?
ginviigen, fagelviigen ofver bergen!
.
.
.
rilIt-: i
237 D A G N Y Insand litteratur.
amnet: " Inrattandet af en fackskola i Malmo for kvi~iti- liga tjanare ".
Diskussionen iiileddes af froken Gunny.
Wahlstroni &amp; ids strand, Stockholtn: Handbok i akvarellm&amp;l- Nelson, som framlade en val genomtankt plan for en ning.
Af Lennart Nyblom.
- Sjomansknutar.
Af W. W..
dylik ' skolas organisering och verksamhet.
Motet beslot Jacobs.
Bern.
ofvers.
af Ernst Lundquist.
att at styrelsen hanskjuta tillsattandet af en kommitte for Hiigo Gebers forlag, ' Stockholm: Ar Jesus en historisk per- fragans vidare behandling.
sonlighet?
Af prof. d: r G. Klein.
- Religionsproblemet inom katolicism och protestantism.
I.
Af Nathan So- Fredrika-Bremer-Forbundskretsen Lund med omnejd derblom.
hade den I l.
dennes ett talrikt besokt mote a Wiesel- grens minne i Lund under ordforandeskap af froken Maria Collin, hvarvid fru Anna Lewenhagen redogjorde for F.-B.-F: q arsmote i Stockholm de11 29 och 30 mars Notiser.
!
1910.
Till fru Lewenhagen, som den ' 8 h a r s af kretseii kal- Privata lararinneseminariet i Stockholm.
K. m: t har lades till hedersledamot, ofverlamr~ades af ordforanden bifallit namnda laroanstalts ansokan om kompetens.
Till- ett prydligt textadt diplom, hvarvid unisont, afsjotigs en stAnd har beviljats forestandarinnan froken Sofia Anders- for lillfallet forfattad sang.
son att vid laroanstalten anstalla: tv&amp; slags afghngsexa- Efter motesforhandlingarnas slut foljde dek~larnatioii mina: fran andra afdelniingen examen som vid statsunder- och tntisik, hvarefter ett '.
animeradt samkvam vidtog.
stodd skola medfor ratt till lonetursberakning i fyra gra- Vid Fredrika-Bremer-Forbundets landthushallningsskola der, fran tredje afdelningen examen som medfor samma rattigheter och formaner som afgangsexamen.
fran.
hogre for utbildandet af lararinnor a Rimforsa i Ostergotland.
lararinneseminarium (med undantag af behorighet att bli borjar ny kurs den 1 november.
Vid kursen, som ar tva- anstalld vid folkskoleseminarium, i hvilket sistnamnda af- arig utbildas lararinnor for landthush~llningsskolor.
for seende k. m: t vill framdeles besluta).
Tjanstear, ' for- kvinnor, lararinnor och foredragshallare for kvinnliga varfvade genom den forstnamnda kompetensen, tillgodo- smabrukarekurser, ledare af studieresor for kvinnliga sma- brukare samt lararinnor for saval fasta som vandrande raknas lararinna som erhaller den sistnamnda.
Seminariet borjar nytt la&amp;r i borjan af september.
skolkok p&amp; landet.
Pa Kumla F. K.
P.
R: s mote den 18 april beslots att.
Goteborg far en bostadsinspektris.
Goteborgs halso- vhrdsnamnd har till bostadsinspektris antagit froken Anna tillsanda statsministern foljande resolution: Wallerius, som for narvarande ar inspektris i " Mjolk- " Foreningen for K.
P.
R. i Kumla, samlade t,$l mote droppen ".
Den andra inspektrisbefattningen tillsattes forst den 18 april 1910, uttalar med anledning af statsminis- senare, efter proftjanstgoring under sundhetsirispektoreii.
terns svar pa herr Lindahagens interpellation angaende ut- Vid Alfsborgs lans norra och mellersta frisinnade val- redningen .i fraga om kvinnans politiska rostratt en kraf- kretsforbunds valkretsmote i Vanersborg Kristi Himmels- tig protest mot den tendens till forhalningspolitik, som fardsdag antogs en resolution, hvari foljande ut !alande med utredningen sasom forevandning alltmera hos rege.
gjordes.
" Motet uttalar onskvardheten af att, da de fri- ringen tycks gora sig gallande, " sinnade foreningarna ha till hufvudsyfte att meddela po- Vaxholms F. K.
P.
R. afholl sitt forsta ordinarie litisk upplysning, de mer an hittills skett soka intressera mote den 26 april.
Ars- och revisonsberat,telserna fore- kvinnorna for sitt politiska arbete.
Ur ett sadant arligt drogos och ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Pa for- och sakligt bedrifvet arbete skall1 helt visst folja, att sin- slag af en manlig medlem uppdrogs at styrelsen att tiil net och viljan helgas sa att man af rattfardighetskraf valen i host uppsatta forslag pa kvinnliga karididaler till vill bista kvinnorna i deras kamp for full medborgar- saval stadsfullmaktige som kyrko- och skolrad.
Medlems ratt. "
antalet har i ar okats fran 61 ' till 72.
Motet antog Stock- Handarbetets Vanner i Stockholm hade den 12 maj holmsresolutionen med adedning af hr Lindhagens iii- Arsmote och oppnade samtidigt en utstallning af till stor- terpellation till statsministern angaende rostrattsutredningen.
re delen bestallda eller redan forsalda arbetq.
Bland Resolutionen afsandes till statsministern.
dessa intogo de af fru Gunter komponerade och utfor- Forening for kvinnans politiska rostratt bildades da en sarstallning genom originaliteten saval i ide som lordagen den 7 maj.
i Surte af froken Signe .Wollter fran utforande - en stor bordduk i gult var utomorden ?ligt Trollhattan.
Foreningen anslot sig till Landsforeningeii vacker och stilfull.
Froken Karin Wastberg utstallde fle- och Alfsborgsforbundet.
ra smakfulla stolsbekladnader och bonader i lugna, dis.
Kristliga Foreningen ' af Unga Kvinnor Iialler sin 4: e kreta farger, utforda i H.-V.-teknik, och froken Maja Sjo- strom hade bland annat en.
matta i den gamla rya-tek- virldskonferens i Berlin 18-26 maj.
Tre stora hufvud- iiiken, som var af synnerligen god effekt.
Arkitekten fragor behandlas, namligen: K. F. U.
K: s plats 1) i Benckert hade komponerat en sangkammarmobel i ma- d.et.
sociala och industriella uppvaknandet, 2) i,det andliga surbjork med inlaggningar af morkare bjorkrot, Iivilkeil uppvaknandet, 3) i niissionsuppvaknandet.
Forhandlirigai-na gjorde ett sardeles gediget intryck, och de till densam- komma att hallas i Lehrervereinshaus, Alexandersh-asse 42. ma horande vafnaderna och broderierna voro verkligen En dag upptages af utfard till Potsdam och vid konferensens fortjusande och motsvarade val de forvantningar man kan borjan ager en mottagning rum i rikskanslerspalatset hos fru.
von.
Bethmann-I-Iollweg.
Ett stort antal delegerade vantas fraii hysa, d i Handarbetets; Vanner.
apordua utstallning.
alla lander.
Fran Sverige komma atta delegerade, att.
.
.
.
.J deltaga namligen froknarna Sigrfd Netzel och Hildur ' MelMn fran Stockhol ' in.
" sanit ' ~eatrice Dickson och Sig- rid Heurlin fran.
Goteborg, samtliga tillhorande forbunds- Foreningsmeddelanden * styrelsen, samt dessutom.
fro.knarna Elin Rydberg fria Fredrika-Bremer-Fikbundskretsen Malmo med omnejd Sundsvall, Maria Lagerhjelm och Anna Sunclstedt.
fran hade den 20 april anordnat mote i Malmo.
S ~ d a n en Goteborg.
samt Hilda Wenstrom fran Trollhattan.
del foreningsarenden behandlats vidtog diskussion ofver ', ' ',: a.
I. '
. '
magor och svar.
Hvar kan man prenumerera pa Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera a dessa stiillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man a2Ztii.i gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklador?
Dagnys .postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 2: 50 for l /; och 1: 25 for l /, ar.
for ifvilka villkor erhalla prenumerantsamlare a Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision ' af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfirs- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfara for denna provisions er- hililande?
Sedan man samlat mind 5 prenumeranter, g&amp;r man tillvaga pa ett af foljande satt: l) Antingen: Genom insandande!
af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) EUer: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi orngiiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis losa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, Fem graktiga afventyrsbocker f 6 barn ~ och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jsles Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
Tsarens kurir.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning Parzival * af Hugo Ciyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris ' 75 ore.
Sagogrottan i Sagoskogen.
&amp; m;:, $: i l Harald astenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berittelse for bar11 och ungdom.
k i t t efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla on.
Hjalten bland hjaltar; l,ig: map; z; Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagnet.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Eolkskslans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
folkskolans Barn tidning utgifven och redigead a f STINA QUINT ut mmer 1910 i sin nittonde argang.
Ett piRt illustreradt nummer hvarje vecka, 3E ckor under aret.
Basta och Iampl&amp;aste lasning for barn aJalk ~mhalkkl~~~se~.
Prenumerera d narmaste postkonhr.
IJris fot ?It ar Kronor 1: 65, ha&amp; ar 90 ore.
u STOCKHOLM.
~Plafssokande - - fd sina annonser ittjarda i Qngnnr&amp;lfva priset eC&amp;r 7112 ore pr tnmJ Hogre.
Lararii SMASKOLLARARINNA vid Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan omfattar 3 ettariga afdelnitigar.
De 2 senare Areii agnas i t fackstudier.
For intrade i afdelning I fordras fullstandigt afghgsbetyg fran S-klassig flickskola eller genom intra- desexamen styrkta motsvarande kunskapcr.
Studentskor kunna vinna intrade i semina- riets 2: a afdelning.
Anshkningar, atfoljda-af ' betygsafskrifter, frejde- och lakarebetyg, torde fore den iiJ juni insandas till seminariets forestandarinna, Sodra Vagen 23, Gote- borg Prospekt p5 begaran.
Enligt Kungl.
Maj: ts resolution af d.
4 April 1910 medfor a f g h g s b e t y g frAn seminariet samma rattigheter och formilner som a f g h g s b e t y g friin Kungl.
Hogre Lararinneseminariet i Stockholm (med undantag af behorighet for utexami- nerad elev, att varda anstalld med adjunkts tjanstgoring vid folkshleseminariiini i hvil- ket afseende Kungl.
Ma j: t vill framdeles besluta).
Goteborg i april 1910.
STYRELSEN.
(Nord.
A.-B.
44267) - Varmlands Eda, vattenkuranstalt och jarnkalla, belagen nara Charlottenbergs station (nord- vastra stambanan) i en Varmlands vackraste trakter med torrt och siindt lage.
Kalla och varma bad, speciellt utmarkta gyttjebad.
Sjukgymnastik, massage elektric.
Fortrafflig jarnkalla.
Forstklassigt bord.
Tillfalle till starkande, harliga turistutflykter, jakt och fiske.
Pris pr vecka for ruin och mat fran 24: 50 t.
49 kr.
Lakare d: r Alfr.
Ternell, Stockholni.
Prospekt gm.
Kam- rerarekontoret, Varmlands Eda, Sv.
Turistforeningen, Sv.
Bad- .o.
Turisttidning.
onskar un- der ferierna, den 20 juni-30 juli, plats i hem p3 landet, att deltaga i hem.
olika gorom.
Har genomg.
kurs i linnesom.
Ar villig lasa med nyborjare.
Svar emotses tacksamt till 11Sm5skollararinna~~, Ljungby p. r. NG sm~skollararirtna finskar iiii der sommarferierna Ifisa inrc nyborjare eller bitrada vid sltrifnirrg Halst i Sthlms narhet.
•˜ \ ar til n21 W, Vadstena p. r. VINNLIG student, 18 ar gam mal, onskar undcr somniaret plats hos bildad familj pi lande mot fritt vivre med skyldiglict at h jalpa till vid tradgbrdsgoromid ar ocksi villig undervisa nigon tiiri me om dagen i rakning eller pia nospelning.
Svar till Tora Litidsky: Vastergatan 5 A, Goteborg.
UNDERVISNINGSVAN, sprakkun- 0MMARKONDI ' T: ON onskas a nig lararinna vid 6-klassig samskola undervisningsvan studentska.
onskar sommarkondition mot fritt Svar emotses tacksamt undcr: di vivre.
Studerat utomlands.
Nigot " Studentska ", l Jppsala p. r. musikkunnig.
(' E.
B.# ', Hvetlanda p. r. ILDAD 19-&amp;tig flicka onskar sot.
hjalp och sii \ lsl&lt;ap nieilfiiijn ildr L A R A R I N N A, undervisningsvan, musikalisk, gladlynt och enkel soker dam eller fainilj till .. badorl, soin plats for kommande lasar.
Goda marnoje eller dyl., 9r villig Iiis betyg.
Svar fiBariivanl~, Sv.
Tele- med barn.
Fritt vivre och fria r e m gram byrh.
Sthlm.
Svar till 15.
M.~I, ririder adr.
5 Ciiimaelii Aiinoiishyri, Stocltholti F. v. b.
Ung, bildad, musi- ng slojdlararinna iinsk; ir mde sommaren konima tili lanilt kalisk flicka egendom for att tnot fritt viwc del onsliar plats som sallskap och h jalp.
taga i hushallet, Van vid Imslig.
Ar villig att undervisa i musik.
Svar jysslor.
Svar till " Fatniljcmrdlcrri ': till 1tE.
L. B.11, Fiskeby p. r. Drottningholm p, r.
S B U
En tysk -- dam ~ ~ L A R I FLICKA G ' 6nskar plats nagra yeckor ynder fe- rierna for att tala tyska i e,n fam. l och afvev hjalpa i hi~shallet.
Helst vid vastkusten.
Fru E.
Butler, Stora Sodergatan 41, Lund:.
.
Ung llirarinna,.
praktisk och kunnig i musik, ons- kar ' plats ofver sommaren i bildadt hem mot nagon .lon.
Svar till ~ 2 under adr.
Gumcelii.
Annonsbyra, Stockholm f. v. b.: Lararinna i.svenska aninen och sprak onskar under sommaren mot fritt vivre tindervisa ett par tim. om dagen.
Svar till •‹M.
S.11, Gun1~1ii Annons- byri Goteborg.
ANSPRAKSLOS ung flicka onskar mot fritt vivre plats i battre fa- milj for att lara hushall.
Villig del- taga i alla forekommande husliga goromal.
Tacksam for svar markt ill ?amiljemedleml~, Bankeryd p. r. jamtlandska, musikaligk, kg- ' ARIG kunnig i linnesdmnad, hand- arbetssam och ordentlig, onskar plats i prastgard: herrgard eller finare hem for att deltaga - i alla hiisliga.
bestyr (ut0.m diskning,.
sktirning och tvatt).
Ar ORESTANDARINNA.
For e11 kunnig i enkel somnad, hairdarbe- allvarlig och plikttrogen fore.
te och koiistvafnad.
Lon onskvard.
Svar till sFamiljen~edlem *, Karls- standarinna finnes plats .. vid Soder- talje Barnhem (l l flickor).
Kontanf hamn p. r. lon 350 kr.
Tilltrade 15 juni.
An- U N G battre flicka, rpusikalisk och sokningar atfoljda af betyg och re- onskar ats snarast i kom.
stallas till Barnhemmets sty- 3 ~ barnkar familj som ' sallskap a t h hjalp.
Ar relse och insandas fore 20 maj till villig deltaga i alla inpn hemmet v. pastor C. Stenbeck, Sodertalje: forekommande goromal. '
Innehar plats men onskar ombyte.
Svar till Sjukvikariat ~~Referenserll, Gulnaelii Annonsbyra, under en manad vid Maviefreds Malmo.
sn~askola.
Lon 68 kr.
75 ore, hus: BILDAD flicki hushallsvan i mat- rum, vedbrand och resa lagning, bakning o. s. v. soker Skolrddets ordforande.
plats.
Goda rek.
Svar, Villig-Dug- lig *, Sv.
Telegrambyran, Sthln~.
UNDERVISNINGSVAN lararinna fran 1: sta sept.
att lasa och ANSPRAKSLOS och huslig flicka, sokes spela med 10-arig flicka.
Gymna- van vid enklare matlagning on- sti klektioner Onskvarda.
Svar med skar plats i helst barnlos familj., dar foto., betyg och Ionepret.
till.
in- hon far anses silsoin medlem i famil- genior Hjersing, Stromsnas bruk, jen.
Svar emotses tacksamt under signatur 111 9 aril, Ramshyttan.
LEDIGA PLATSER# F ' ~O-ARIG P U N G flicka fran godt hem onskar plats i familj att vara husmo- dern behjalplig med alla inom ett hem forekommande .goromal.
Ge- norngatt ' hushallskurs.
Svar till llPalitligll, Koping p. r. norrlandska onskar LATS ' som htisforestandarinna komma i fam. for att deltaga vardinna i helii dar hus- i matlagn.
o. somnad.
Narmare mor och saknas sokes af gladlynt, bil: meddel .. fru G. Santesson, U.~sala.
dad, huslig och musikalisk tinkefru, kompetent att skota saval storre Plats sokes .. som mindre hushall.
Svar till " Var- for sommaren som sallskap eller dinna 191OU,.
Norrkoping p., r .. yardarinna af ddre dam eller for barn.
ARDINNEPLATS hos bildad Svar till Frii Sigrid Erman, Kalmar.
ungherre el.
iinkeinan onskak af 30-arig, represenfativ, duglig och GLADLYNT, barnkar, 20-arjg, sparsam anliefrii, van vid ett fint undervisningsvan smask.-lararin.
hems omvardnad.
Prima i-ef.
Svar ~nskai- plats i familj, att skota on1 eniotses tacksamt af " Angeniiint x h lasa med barn, under tiden 20 hemlif ", .Tidiiingskontoret, Odengat.
naj-l aug.
, Fritt vivre samt na- 37, Stockholm.
.
zon .loh onskas.
Svar till ~~Gertll, $elinge, Tidaholnl.
SOM guvernant eller lararinna i JNG, anspraks !os ' flicka, semina- tyska, onskar ung, tysk dani an- * ist, genomgatt 8. kl. laroverk, on- stallning iiti bittre familj, som Vis-; kar under ferierna plats i familj, tas pa landet ' under sommaren.
So- l e k som hjalp och sallskap, dels, kanden ar tysk student och studerar itt Iisa tned mind.re barn.
Goda f. n. vid tyskt universitet Svar till - ek.
finnas.
Svar tacksamt till anspraks loss, Snallposten, Lund.
- Villigs, Skara p. r. BATTRE flicka onskar till d.
I s t a 4 L L V A R L l G T SINNAD FLICKA: juli eller senare plats som sallskap 21 ar, som ordentligt onskar och hjalp at aldre dam eller att ara sig skota ett " hushill, onskar medfolja p i resor.
Har genomgatt ylats i battre familj pa 1and.et.
Svar kurs i massage och ar kunnig i il1 " 21 aru, under adress S. Gu- alla inomhus forekommande goro- nailii Annonsbyra, Stockholin f. mal.
Svar till BU.
L.
*, Giinizlii b..
Arinonsbyra, Malmo.
P V, ?.
I,.
Fredrika-Bremer-Forhmdet: ~ r o t ' t n i n ~ ~ a t 54. au Rikstel.
27 62.
Forbundets byr8 oppen 11-4.
Allm .. tel. 48 1 % Fredrika-Bieaei-Forbundets ~jokskoterskeb~ra: ~ u n ' n e l 25.
~;. '
Rikstel.
68 98.
-.
-.
I.
.
...
.
, vid ~ a l m b e r ~ e samskola ts q-klassig, filinis e11 lararinneplats med iinder \ risningssl~yldighet .i eng- elska spraket samt i historia eller modersmalet, ledig, fr. o. in.
host- terminen 1910.
Ansokningar stiillda till Styrelsen for Malm bergets Sam- skola torde fore den 1 instundande juni sindas till skolans ' forest3ndare d: r J.
E. Ljungqvist, Malmberget.
-- ' arbete (knyppling) och bokforing onskar plats i vanlig fam. som hus- moderns.
hjalp ..
Lon onskyjird .. Svar till " Familjemedlem ", Ostersund p. i .. Nagra.friska och ordentliga flickor, ej under 20 ar, kunna fa anstallning som elever vid Uppsala Asyl.
Vill- kor: 20 ' - kr.
pr manad.
o ~ allt h fritt.
Efter ett ars.fiillgod tjanstgoring er- halles 28 I&lt;&lt; pr manad och allt fritt, afven tjansteklader.
Anso kningar atfoljda; af frejde-, skol-; tjanstg6 ringsbetyg insandes under adr.
Asyl- lakaren, Upcala Asyl. '
.
Allm.,.
tel..
82.
11.
S T A D G A D, aldre, i enkl .. matlagning ktin: nig, bildad kvinna, garna nagon som ' ge: nomgatt Fackskolans i Uppsala yrkeskurs eller annan hushAllskurs eller haft egf t hem, far genast bra plats, o m skyndsamt inlam- nas hetgg och rek.
samt helst foto.
till " Skol- hitsh811 ", Kal ' tnar p. r.: ningen -- 2 LARARINNEPLATSF,R V U uppfost- ringsanstalten for sinnessloa barn a vid Ramshytte fasta folkskola, Nur- Stretered ' aro lediga att tilltriida vid host- Res Kil, hvarmed smaskoleafdelning term.^borjan " den den 23 nastk.
sug.
Koni- ar forenad, kungores harmed ledig petensvillkor: minst srn&amp;kolelararinneex.
; !- men med goda betyg.
Lonevillkor 900 kr.
till ansokan fore 1 juli.
Barnan- ar i ett for allt samt 3 alderstillagg A talet ringa.
Utofver de11 lagstad- per 100 kr .. efter 5, 10 och 1 5 ars vaLvitsordad gade lonen utgar 100 kr.
tills hog- tjanstgoring; 3 man.
omsesidig tippsagning.
insandas till anst.
forestandare un- sta Io~iegraden blifvit uppnadd, dess- Ansokn.
utom 50 kr.
for 14 dagars ofver- der adr.
Kallered fore 1 nastk.
juni.
STYRELSEN.
lasning och 75 kr.
for ~Iojdtinder- ' visning.
Ansokaii stalles till skol- radet, adr.
Nkrkes Kil.
. '
Vid Kvinnliga Shfstaals nyuppforda sanatorium, afsedt att mottaga hogst tj ' ugo pa- tienter i r plats Icdig for sjuksko- terska, soin forut praktiserat i sjuk- vird af titberkulosa, helst vid dylik anstalt.
For sanlina anstalt sokes afven en i matlagning och uppkop for hushallet fiil-It.
kunnig koksfore- standarinna.
Platserna tillsattas med tre manaders omsesidig uppsiig- ningstid och skola tilltridas den 1 instundande juni.
Reflekterande hira bora fore den 23 maj insiinda sina betyg (foto.
onskas) jamte upp- gift p5 loneanspral ' i till Styrelsen for Safstaas .sanatoriiim iinder adress Bollnas ..
Huslig ekonomi.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
.
For en 5 veckdrs kurs i Ititslig ekonomi med borjan.
den G juni onskas en iindervis- ningsvan skolkokslararinna.
Ansokningar insandas med snaraste till skolr %dets ordfo- rande, Skultuna.
Billigt!
Billigt!
Allmogegardiner fr. 30 ore mtr.
Ett parti battre gardiner i vackra monster.
. \ Ilmoge- dukar, Filtdiikar Scliapgdiikar l5ordvaxdiik r Filtar.
Trad 95 bre duss.
~ o n; u l l s t y ~ e fr&amp; 29 ore nitr.
Helyllecheviot, god.
kval '.
i far- ger, 90 cm.
br.
1.25, 130 cm.
br.
2,50 pr mtr:, afven hvit cheviot, passande till drakter.
Gardiiistufvar m. in.
Allt saljes bil !igt.
P&amp; storre landtgard nara Helsingborg iitmed siindet kunna tvanne 17 i 1s Ars bil- lade flickor e r l i h platser sHsoni elever i modernt tradg5rdsmasteri och rationell Iions-; koisel.
Kiirs 15 maj-15 nov.
Inackorde-.
.
.
.iijgsafgift i fani.
50 kr.
pr man.
Tillfalle slump lagret^: il1 harliga sa !ta bad, Svar till " Svenskt MASTERSAMUELSGATAN 51, 11.
Stockholm.
ieni ", Giimrtllii Annonsbyr-, Malmo.
.
, 1.
Sprid Veckotidningen D: AGNY!
.
L ....
.
. "
t.
.
.
.
.
i ' -.
.
1 1:.
- .. ... .t I l -:.
1: a, .I.
.
.
2.
.
.
-- i I ".
...
.
.
...
. '
...
. '
Mannen, Hustrun och Hemmet af Charles Frederic Goss, teol. d: r Med forord af prof. Frans von Scheele, folkskoleinspektor.
Andra forokade och illustr.
uppl.
Pris haft.
3: 75, klotb.
5: -.
Bibelns sanning af Kyrkoherde D.
A. h-nstram.
Ilaft.
1.50, D: r HENRIK BERG: ((Dr Goss ar full af gladje, opti- mism och sundt forstand.
- Hans bok ar ett riktikt preventivmedel mot skilsmassor och fri karlek.
En fortjusande bok.
D3 jag laste den, tankte jag manga d n g e r: 10, om jag kunde gara nagot for att gora den kand .. Fas i hvarje bok- handel samt mot postforskott direkt fran Bokforlaget Puritas Kungsg.
10: l Sf ockholm.
kart.
2 kr., klotb.
2.25.
Elsa Borg.
Lefnadsminnen, samlade och bearbetade af J. He- dengren och E. Beskow.
Haft.
2.50, kart.
3 kr., fint band 3.50.
Foredrag, hallet, vid Evang.
Fosterlandsstiftelsens arskonferens ar 1908 af Kyrkoherde J. Thulin.
Haft.
30 ore.
Kristlig ansvarskansla.
Sondagsskolans berattigande och betydelse.
Efter ett foredrag af Teol.
Licentiat Henr.
Ussing.
Iiiift.
15 ore.
Kyrkoh.
Dr Oscar Benzow i 10 ore pr hafte.
25 B I R JER-JARLSGATAN 25 - - - - P Wirens utsokta PARFYMER, eleganta damers fortjusning, I I ' 2l ' Lilla Vattugatan 21.
.
Vackert bomullstyg - - - 1860) Stockholm.
STOCKHOLM 3..
- w Sdngkkar frdn Nnris.
text, musik, nodiga illustrationer och fullstiindigaste beskrifning A utfarandet till 100 lekar och folkvisedanser, 1: e tusendet, larobok vid lekkurserna 1 Nias, pris 2 kr., samt Textbok till SUngleknr frdn h72is, pris 15 Gra.
Utgifvare: Otto Hellgren.
Filipstad.
FGrlaggare: Abr.
Lundquists K. Hofrnusikhandel.
Stockholm.
Ur recensio- nerna: Boken SHnglekar friin M a s Sr fur barn, ch ungdom en den friskaste kalla att Gsa ur) ch darfor lamplig som skolpremie.
vardefull rid de ungas sommarutflykter och tillhiir sjalf- rallet ungdomsmoteiias och de pedagogiska olkbildnin~skursernas litteratur.
till kladningar.
Extra modernt, blitt och hvitrandigt, finfin kva- lite med tvinnad varp.
Saljes i af- passade stycken om 8 m. till ett pris af 5: 12 2l /, m. vackert hvitt bluslifstyg, pris 1: 72.
Sandes fraktfritt fran - ~angafvan Vasagatan 15- 17.
Stockholm.
1 Edvin Beros Forgylleriaff ar K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idungatan 5.
Butiker: Msistersamuelsg.
11, DobePnsg, 44, Norrt~Ils&amp; 24, 1891 - rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras Begiir priskurant och forgyllas.
.
45 Nybrogatan 45. innan snorlif kopes, frin Franska Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg - l, 1 tr. STOCKHOLM.
Tandlakare I I I ALMA OSTERLUND TEGNERGATAN 10, 2 tr. (Ingang frHn Dobelnsgatan).
Mottagningstid: Hvardagar 12-2.
A andra ' tider efter ofverenskommelse.
A.
T.
24217, Rikstel.
41 42.
Tandlakare Judit TUlman Drottningg.
58.
Allm.
Tel. # 92.
(# 31).
eTo@ % %moLMe KLIPP ANNONSEN!
I Br ett absolut sakert medel mot r8d nasa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatan 8. i p.
STOCKHOLM.
FRU E. HOLMIN, Ltistmakaregatan 8, n. b.
Hygienisk ansiktsbehnndling, Vibrationsmas- nage 8 Elektricitet, Innicure.
Fotbehandling, Handbad for kylda hiinder.
Tel. Brunk 31 99.
Tandlakare Bomullskladningar i afpassade bitar, 8 aet., akta farg, vackra monster, erhalles till 1,85 st., d: o prima kvalite, nya, rleganta monster, .som vanligtvis kosta 50 A 55 Ore net., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- jet vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar-; on, Ckla hmgsholrnsbrogatan 23 Stock- holm.
GERDA ISBERG DAmMSUOABE Hvard.
: * /, 12-2 och l /, 6+,7 e. m.
Andra tider en].
ofverenskommelse.
--- P *, Gotgatan 3.
A.
T.
306 11 304 40).
jemonstreras dagligen kl. 2 - 4.
Va- Mottag.
10-3.
Andra ti er efter sagatan 5.
Aktiebolaget Rudolph Landen.
R.
12695.
A.
201 80. ofverenskommelse.
6 Norges kvinnor fa allman kommunal rostratt.
Fabriksarbetet och de minderariga, Af M. Atrhoh.
VAr rostrattsrorelse infor utlandet.
L.
K.
P.
R. lyckonskar Norges kvinnor.
Teresa Labriola och kvinnofangelserna.
Af Hildn Sachs.
Individualism, Af Lenah.
En dansens prastinna.
Af Sigrid Eirnblad.
P&amp; stadsfullmaktigesammantrade i - F. K.
P.
R. i a8teborg.
Af M. y. Insand litteratur.
Notiser.
Fikeningsmeddelanden.
Prenumeration th Dagny sker th narmaste postanstalt eller bokhandel.
- I I I I m I DRICKER NI KAFFE?
Fardi a arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58.- - Etablerad TILL SVERIGES KVINNOR.
w En onodig frQa menar Ni.
Da en annan fraga.
Dricker Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni f r h i dag borja med detta kaffe, ty pa samma gang det ar billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postforskott.
Storsta fabrik i Skandinavien for l I E erhilles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fr3n A; G. Wir6ns TvAl- och parfymfabrik.
(Grundad l t Q I. Eft samtal om undren och deras mojlighet.
II.
Ett samtal om forsynen och slumpen.
III.
E %t samtal om viljans fkihet.
- IV.
Ett samtal om arf- synden.
- V. Ett samtal om dopet.
- VI.
Tankat.
om r a konfirmationen m OBS.!
Dessa hiiften aro synnerligen liimpliga, a for mass-spridning bland var f folk.
INGANG FRAN BRUNNSGATAN.
Innehaf ' vare: Fru Anna Lonnberg frAn Rattvik.
Alla slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m. Konstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek- sandlufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
PrLsbelont pd Norrkopings utstallning.
- Kappor och Prornenuddrak- ' ter forfnrd@as @ er bestallning, valgjordt arbete, billiga priser.
ALLM.
TEL. 168 30.
GOR ETT BESOK 1 P &lt; Tankar och samtal sm lifvets hogsta fragor af (DALA-NATIONAL-MAGASINET P - ' - I I -
