# ID: svediakorp-per444
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,319
# sentences: 1,146
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
.
.
.
.
.
.
Stockhoim den 13 Januari 1 8 1 0.
N: r 2.
111 314.
1 lo ...
Prenumeration sker saval i landsorter!
.som i Stockholm i narmaste ' postanstalt eller bok- handel.
.. - - s ' 1 Prenumerntiotispris: Ar.
.. kr.
4: 50 lh lir.
.
kr.
2: 50,,.
,, 3: 50 11.,,.
.
,, 1: 25.
- Redaktion ': ' ~&amp;ter=muels~atan 511 en k.
Telefoner: .,.
Alim.
63 53.
Riks- 122 85.
I Redaktor o: ansvarig utgifvare: l K.L EMA N;.
Expedition ..
An?
?nskontor:!
d.
a ~ t e r ~ a m ~ d ~ g 51; en a t a n k:.
.
.
.
1,.
Annonspris: 15 ore per mm.
.
Enke: spaltbredd 50 mm.
.Marginaiannons under texten 1.5 - ~ottagningstid: ...
.
mm: s hojd per gang 10: -.
.
-.
Rabatt ': 5 ggr 5.
0 1 0, 10 ggr l0 " 10 Kl. 11-12..
I 010, 50 ggr 25 Ola ...
.
Q~st-, o * teleprafadress:.
.
20 ggr 20.
b6r vara - senast inindag f. m. Sthlm 19 l0 F. Englunds ~0ktr.j.
.
.
~ ~ ~ ~ ~, ' S t o c k h ' o.
.
l m.
_.
.
.
E L L E N,. '
- .. Utgifningstid hvarje torsdag.
3: e arg.
I,. '
beslot hon .m@ glldje att E u r o i a gastas denna vin- ter af kanske en af de genast agna sig darat.
Trots vanners ' och slaktingars var: ' verksammaste ifrarne for ningar och protester .gaf fredsidens realiserande, froken hon sig da i vag till det de- Anna Eckstein, som gor en mokratiska Amerika, dar hon ' resa jorden rundt for.
att visste att en kvinna.
itnjuter.
en.
samla underskrifter p8 lika stor aktning.2ifven om internationell petiti.on om hon sjalf arbetar for att for- varldsfredens bevarinde.
Fran tjiina sitt uppehalle: Sedan Italien, Schweiz .-.
och Tysk- hon darstades ytterligare land har hemes fard gatt - ofver ~ a n m i r k och Norge, .kompletterat.
sina studier, blef han en framgangsrik och inom kort intraffar hon lararinna, och efter nggra ar i vart land for att .afven har startade hon.
en.
egen skola arbeta f.or sin stora ide.
.vid 30 Newburg.
Street, Det bor ha sitt intresse for Dagnys lasare att nagot nar- Boston. '
Vid denna holl hon mare lara kanna denna afven publika .. foredrag i klassisk och modern tyska, kvinna, som med s i varm.
entu.iasm helt agnar sig at litteratur.
Sedan utgaf hon i samarbete med en d: r Col- den sak hon gjort till sin.
Hon ar fodd tyska frin lar en tysk grammatik, som ar mycket anvand vid ame- Koburg; hade som .. barn ett ovanligt godt ~lashufvud~; da hon vid sexton ar af sin rikanska skolor.
Efter detta erholl hon bestallningar .far underrattades om att hon framdeles skulle, fa lof pa andra undervisningsbocker i tyska, men afbojde att sjalf fortjana.
' sitt uppehalle, t .. ex. sasom lararinna, detta, emedan hon borjat.
agna all sin.
ledga tid at. '
' ', 7romenaddrakter och '.
Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak!
Solidt arbete!
PormQnliga priser!
GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
- - -.
-.
.
- - - P-.
, .- ' - -.
- -.
.
-.
--.
.
- i arbete i fredssaken.
Sommarferierna anvande hon till resor .-i: Amerika, hon har bl.
a. genomstrofvat ~kllow&amp;ones park, i Europa har hon afven rest mycket ' redan fore denna.
host, och hon.
har alltid deltagit i hvarje fredskongress, hvar den an hallits.
.
Till hendes tidigaste barndomsminnen: hor att hon.
hva ' rje afton bad Gud att ta bort krig - ur varl- den .. Senare var det lasningen af baronessan von Suttners die Waffen nieders, som foranledde henne att omsatta sina fredsdrommar i .praktisk verksamhet, och hon blef medlem b %de af amerikanska och tyska fredsforeningen samt kort darefter styrelsemedlem i den forra ... .Det ' var nu froken Eckstein fick denna ide att satta igang en folkens petition om varldsfred, hvilken med sa manga underskrifter som mojligt skulle pre- senteras.
vid den andra Haag-konferensen; listor, un- dertecknade af alla dem som anse att internationella intressen skola ordnas pa fredlig vag genom kon- ventioner och att skiljedomstolar skola ersatta krig vid afgorandet af tvister.
Hon affattade petitionen och 1ate.trycka den of- verst p i namnlistor, hvilka sedan med ofver tva miljoner underskrifter fran Amerikas Forenta Stater, 58,145 st. fran Tyskland, 151,884 (inklusive 23 parla- mentsledamoter) fran England och 5,641 fran Skott- land presenterades for exellensen Nelidow, president vid den andra Haag-konferensen den: 4 juli 1907.
Hennes intervju med Nelidow relatprades i Kourrier de la Conference de la P a i x ~ af den 5 .juli 1907.
Nar froken Eckstein samlade namnteckningarna, .fann hon d,etta vara ett effektivt medel att vacka och uppfostra den allmanna meningen till intresse for.
fredssaken, och det uppmuntrande mottagande, som B experimentet s ronte hos nyssnamda president och andra statsman foranledde henne att for nigot ofver ett ar sedan starta en varldspetition till den tredje Haag-konferensen, som troligen kommer att aga rum 1915 .. Genom skrifvelser, foredrag m. m. lyckades hon intressera sa vida kretsar att ytterligare petitionslistor infloto med mellan fyra i fem miljoner underskrifter fran Forenta Staterna och Storbritannien, och det ar nu for denna warldspetition~ som hon gastar Europa och inom kort anlander till Sverige, dar hon afven kommer att kringsanda sina listor for cirku- lering.
Hennes afsikt ar att samla, namnundersk; ifter afven i Japan och Kina.
Hon hoppas harigenom astadkomma ett slags statistiskt register pa hvarje nations ' kvinnor och man, som aro villiga att samarbeta med regeringarna for ' att fa ' till stand den nya internationella ordning, som skall mojliggora krigens afskaffande.
Hon hoppas smhingom kunna bevisa att majoriteten fordrar detta.
Och som regeringarna nu - med fa undantag - besta af folkets repre ' sentanter, sa ar d.et majoriteten ifall majoriteten endast som blir bestammande vill forena sina viljor kring ett gemensamt syfte. '
. '
' ' ' - a Vid sidan.
af detta arbete .vill froken Ecksteiii forena uppfostrare och larare i olika nationer till en varldspetition far malet att fa till stand en obliga- torisk begransning af siviil gossars som flickors antal i hvarje klass till hogst 10 i aldern 5-15; r; hon anser denna.
skolreform nodvandig for .en f0rbattrad uppfostran.
Och de darigenom okade utgifterna for skolvasendet skulle tackas af genom forminskad be- vapning inbesparade statsmedel.
Utgifterna for dessa petitioner har froken Eckstei n till storsta delen bekostat af egna medel.
I vintras blef hon af chefen for bokforlaget Grim 8r C: o, Boston (som fbrst lart kanna henne genom hennes ofvan- namda •âGerman grammars) erbjuden ett understod af tva tredjedelar af den inkomst hon eljest hade af sin ' skola, ifall hon ville upphora med allt skolarbete och agna hela sin tid at fredssaken.
Som hon just insett att hon omojligt kunde hinna iigna sig %t baggedera utan att fa sina krafter helt nedbrutna, antog hon Grims erbjudande och lefver nu nteslu- tande for varldsfredens ide.
D Ett skott ur en kanons, sager froken Eckstein, s kostar lika mycket som afloningen af en vanlig larare under fem ar,.
TYRA K i EEN.
Dagnykommitteerna.
De af oss tidigare omnamnda •â Dagnykommit- teernas, som pa olika hall tillsatts for att verka for Dagnys spridning i vidare kretsar pa det nya iret, ha pa vissa hall uppnatt lysande resultat.
Den i Gefle tillsatta kommitteen, hvilken var den som vi redan omnamnt hade atagit sig skaffa minst 100 prenumeranter, har redan kommit ofver denna hoga siffra och arbetar nu vidare, all tjamt framghgsrikt.
Frin andra, mindre foreningar ha relativt nastan lika goda resultat anmalts, 40, 30, 20 prenumeranter.
Tacksamma for allt hvad som redan gjorts, viga vi alltjamt hoppas pa att •âDagnykommitteerna,: lan- det ofver fortfara att arbeta for allas vSr sak genoni att sprida Qagny.
, Red.
a f Dagry.
M a n g a finnas som n o g skulle prenumerera pa Dagny blott de komme sig for darmed.
Rekvirera en - kupongbok och tag upp prenumeration for dessa alla, som annars ej komma sig for.
Hun- dratals kvinnor skulle pa sil satt kunna vackas till.
intresse for kvinnororelsen.
till p * simpel hushalle&amp;ka eller upphoja henne till mo- dernas!
diodning,- mannen skulle darigenom gora en obe- - raknelig: Vinst.
En man som ager en bildad hustru, ...
.
.
.
.
, skall alltid foredraga henne ' framfor vardshuslifvet och.
.
' forstroelser utomhus; vid h&amp;ka man ' i allmanhet, emedan jugo ar innan " Larokurs for friintimnier " anordnades de hemma erfara en obehaglig tomhet, forslosa.
sin tid i Stockholm af.
rektor ~ilj&amp;tr&amp;n; prof. Cederschiold och sin formogenhet, hvilket ej skulle intraffa om h u s t r y 3dl prof.
Fock, oppnades i Goteborg.
en forelasnings- kunde astadkomma nagot mer an vanliga hushallsberat- kurs i historia for fruntimmer af doktor Bochardt, tysk telser, om hon.
kunde gifva at sitt umgange detta intresse, till sin harkomst.
Ur hans ' forord till denna forelas- detta behag, ' som skingrar sorgens moln, lattar lifvets.
ningsserie laria vi foljande for att visa ' huru redan da bordor och.
gor hemmet till ett paradis; men hartill for- for var tid fullt moderna tankar i kvinnofragan hade drashildning, .och hvad bildar val mera an historien!
.
foresprakare afven i vastra Sverige.
.
Under den politiska.var1dens nuvarande fbrhallanden lef- Stafning och kommakring ar moderniserade.
ver ingen numera for sig allena.
Dessa forhallanden " Mannlskqs sjalsodling borjar darmed: att ara &amp; in- tvinga oss att lefva afven for andra.
.
Att lefva fredligt med nan.
Vilden behandlar sin hustru- som slaf.
Den half- andra och hos oss sjalfva formar blott sede- men ingalunda civiliserade behandlar kvinnan som en vara, t. ex. i statslaran att ' astadkomma.
Den senare erkanner ingen annan, Onenten, dar annu i dag vackra fruntimmer offentligt vaktare an valdet och den fysiska styrkan.
En sedelara kan forsaljas.
Den for mycket uviliserade vill med sin hustru eridakt gora sig gallande och vinna sympati bland bildade va- afven hafva penningar .pa kopet, hvilket hos oss dagli- relser; &amp; den raa manniskan hvarken erkanner eller for-.
gen besannas dari, att den rikaste flickan alltid har det star den.
Qlycklig den kvinna, som blir fjattrad vid en storsta antal tillbedjare.
Endast den v e r k l i g t bildade sidan ra, obildad Causasus!
(Kaukasus?)
Hennes adlare mannen arar och varderar v e r k l.
i g t ' sin hustru.
Vare jag, hennes hjarta, hela hennes bildning bli foraktade.
detta sagdt endast i forbigaende for att motsaga den Man begar af henne ' bara matlagning och sinnlighet.
sats som vanligen drifves af s. k. affarsman, att nam- 0: ycklig den bildade man, som far pa sin lott en sadan ligen fruntimmer endast aro bestamda for de s. k. hus- ra, fAfang, sinnlig person till foljeslagerska genom lifvet.
liga bestyren och icke behofva ago on hogre bildning, Disharmonien skall som en orm smyga sig in i deras ett misstag, som godtycke: dikterar och fruktan under- boning.
och .forgifta lifvets gladjebagare, och t. o. m..
haller.
' Det fagnar mannen, da han efter dagens modor barnen, detta fasta, heliga foreningsband, skola icke .kun-.
Atervander till hemmet, att dar se snygghet och ordning na bannlysa den.
For .att forstro sig skall man a bada rada samt a t t atnjuta skotsel och omvardnad.
Det med- sidor taga sin tillflykt till palliativer, hvilka likt det for-, gifves garna, att dessa plikter Aligga hustrun,, men vi darfliga ruset blott dofva men icke laka, och sinnlighet pasta att for att fullgora dem med noje och behag och blir daraf den bedrofliga foljden.
Men detta kan fore- icke under larm och knot, som gudnas hander ofta nog, byggas genom sann bildning och denna ater vinner man iordras mera an en ringa grad af bildning.
synnerligast genom h ' istorien, som erbjuder oss ' 82 mang-.
Jag antar det fallet, att mannen pa sina rekreations- faldiga karaktarer till ' profning och efterfoljd.
Skulle det, allt detta oaktadt, likval finnas Personer stunder, i stallet ' for .att skynda till varldshuset eller spel- som forakta kvinnans bildning och medlen dartill, S&amp;, bordet eller satta p$ sig nattmossan, onskzr att njuta af sag&amp; jag till dessa: " t a ' l i s q u a l i s. Sadan man, ' ' sa- ett vederkvickande samtal med sin hustru eller i olyckans.
.
stund af ett omsesidigt medlidande, ' han skall da, lik dan hustru! "
MOSW; sla pa klippan men ej finna nagot laskande vatten.
.
till trost, ingen sjalsvarma, ingen hjalp, intet rad; kanske tvartom forebraelser, ty han har reducerat &amp; n hustru till.
m a t i &amp; r e - hon borde ju icke hafva nagon bildning!
Nar man .haft.
den lyckan att laca.
kanna.
fortraff: ~ n t a ~ o m att, sjalen vh-dslosas oih forsloas genom .hus- - li&amp; bestyr, sa fragar jag: hvarfor.
.
.
manniskans adlaste liga manniskor af motsatta, s5 val religiosa som po- del, sjalen hos kvinnan, v~rdslosas,; och f6rsloas?, / litiskai.partier, SA f a r man tro.
- pa ' att dessa olikheter ': O m.
det gifves nagon som vill bestrida kvinnans ha en grund i forsynens ordning och vilja, som ge- sjalskraft, $2 bevittnas, hans okunqighet af a !dre och nyare.
,.
historien.
Skall kvinnan $nske kallas; svag, darfor att.
nom dessa ensidigheter vill utveckla sanningens (i ' dans) hon icke drager i harnad?
Eme ' dan det icke ofverens- rnaAgfald och fullhet.
De aro olika facetter af sa$- - stammer med seder och bruk att hon sa ofta som man- ma diamant.
Det ar blott nar denna ensidighet vill w n visar sig ute p+ gator och torg eller darfore att hon icke tillagnar sig mannens ofvermod och hans alla forse- gora sig till absolut sanning, oCh bortstoter skarpt elser?
- - - Vi aro af annan mening, och historien all annan asikt, som den sialf blir stotande och skadlik.
.
.
framter hjaltemodiga.
kvinnor bade i handling.,och lidande, Fredrika Bremer (1 844.)
'. '
kyinnor, dem annu ing&amp; man har ofvc !rtiaffat.
Matte.
. '
.
niah: ofvertyg ' a sig harom och hvarken nedsatta hustrun ': .. - .. -- ' - -.
.
.
.- ...
.
... '
Forelasningar for fruntim- mer i .Goteborg 1839.-,.
T ', ' ' \ ', ' .-.s.
: ' e.
l
D a g n y 1910.
D et andra aret af veckotidningen Dagnys tillvaro har natt sitt slut, och vi borja vart tredje arbetsar.
Det ar med en vadjan till de svenska kvinnorna att samfaldt fatta och forsta inneborden af de strafvanden, for hvilka Dagny gjort sig till malsman, som vi anmala tidningens tredje arghg.
Det arbete, som for femtio ar sedan, forberedt af nya tidsstromningar, togs upp af Sophie Adlersparre- Leijonhufvud och Rosalie Olivecrona genom utgif- vandet af Tidskrift for Hemmet och som under en lang foljd af ar sedan fortsattes i tidskriften Dagny, krafver alltjamt - och med annu storre aktualitet an nagonsin forr - sitt eget organ i pressen.
I var tid, med dess snabba utveckling, da olika fragor tagas upp och skjutas fram med en kraft och en agitation, som tidigare vor0 okanda, fordras mera an nagonsin att kvinnorna taga vara pa de medel, som kunna fora deras sak framat.
Och for att de skola halla sig uppe i ledet, for att de for dem viktiga fragorna icke skola skjutas undan, behofves sasom aldrig forr det tryckta ordet, den starka rosten, som hors ofver de enskildas.
stammor och som kan tala ut de ord, som de manga lyssna till.
Men just for ' att rosten skall blifva stark och horas vida, miste den samla i sig de manga svenska kvinnornas stammor.
De miste alla tala genom den - och de maste lata den tala tillbaka till hvar och en af dem sarskildt.
Med undanskjutande af enskilda onskningar och uppgifvande af sarskilda, mindre in- tressen maste alla svenska kvinnor forsta att samla sig kring det stora gemensamma malet - arbetet for att fa de fragor losta, af hvilkas lyckliga slut- forande beror, om kvinnorna skola komma i atnju- tande af socialt, politiskt och ekonomiskt oberoende, om de skola komma att kanna sig som sjalfstandiga - men val under ansvar arbetande - fullgoda samhallsmedlemmar.
Det ar i arbetet for detta mals realiserande, som Dagnys stamma kraftigt maste ljuda ut 9 bruset d alla dagens roster.
Och det ar forst nar de rninga kvinnorna sta bakom, som den vinner erforderlig kraft och styrka.
Det ar i medvetande om att manga redan Xinna och forsta detta och i forhoppning o n att allt flera skola genomtrangas och varmas af denna tanke, som vi vaga med ny tillforsikt om var saks fram- g i n e sanda ut veckotidningen Dagny under dess tredje arbetsar.
Tidningen kommer att sasom hittills folja alla med kvinnororelsen forbundna fragor, arbeta for deras losning samt, dar sa lyckligt ar, inregis !rrrz de positiva resultaten, de vunna segrarna.
Vid sidan af de direkta kvinnofragorna har tid- ningen alltmera vidgat sitt innehall till ett af mer2 allmangiltigt intresse.
Biografier och minnesteck- ningar ofver framstaende personer, utlandska korre- spondensartiklar, litteraturanmalningar och uppsatser i litterara amnen, kultur- och reseskildringar kom- ma att gora tidningen underhallande och omvax-, lande, hvartill afven ett urval af goda illustrationer bidrager.
Vi vaga vordsammast anhiilla, att &amp; a arade prenumeranter fortast mojligt ville verkstalla prenii-.
meration a tidningen for aret, darmed M r e k o n mande att afbrott i postbefordringen uppstar, san;; att hvarje prenumerant ville tillfora Dagny atminstom annu en ny sadan.
Tidningen utkommer i oforandradt skick, cxn priset, postarvode inberaknadt, blir som hitintills kr.
4: 50 pr ar; kr.
2: 50 pr taalfaPp B: 25 gr kvarta !.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker a narmaste postanstpit eller for s a m l a n d e af prenumeranter p a Dagny kunna af hvar o c h e n for Dagnys spridning intresserade nu erhallas.
Kupongboken afser att underlatta prenumerant- samlarens besvar I fraga o m anteckningar, sarskildt d&amp; afgiften erlagges kvartals- eller num mervis.
Vi s a n d a m e d noje kupongboken till hvar o c h e n s o m m e d angifvande af namn o c h a d r e s s darom an- haller h o s Dagnys Expedition.
.
.
Marianne, v: on Willemer;:.
.
....
.
.Af Sigrid Plaiten.
.....
.
.
.
.
...
II. '
.
.
Die Gerbermuhles sista st~of; i..
E. fter tio a r har jag nu ater statt ' i Frankfurt nere ' vid Mairistranden &amp; h fran j ' dkr eiserne Steg " stkrat ned i den tyst och fort ilande- strommen.
.
~ a n o i a m a t ar sig likt, med ett undantag.
Flera angslupar - och farre mar tycktes det mig; Nere vid ' kajen lag just en, afdessa sma batar med ' angan uppe,.
och ' en: annan ' kom kilande under Karlsbruckes roda stenhvalf.
Jag, lat blicken svafva forbi och ofver denna.
bort.
mot det hall, dar jag i diset anade " die Gerbermuhles ') frodiga traddunge.
Gerber- muhle, inkopt af staden, ai nuiner ' a restaureradt; Goethe-.
rlimmet visas i sitt ' .forna skick, och - sedan flera ar ar en.
regelbunden i ?ingslupstrafik ditut upprattad.
hade jag ' latit.
mig besattas.
Det frestade mig.
onekligen ' att se hur staden omsider vardar ett ' af sina .dyrbaraste Goethe-.
minnen. '
Annu med godt minne af d&amp; stamningsrika .. om: an djupt .vemodiga intryck den.
fallfardiga: " Mollan '?
gjorde ' pa mig vid mitt- forsta besok darstades,.
fattade jag &amp; a beslutet att i &amp; Anedgangen aterse stallet.
-: Det ' finns restauration dar ' och.
vackra.
aftnar spelar musiken,.
hade min sagesman.
tillagt, men ' jag faste icke tillborlig uppmarksamhet darvid.
Redati pa afstand lyste den gam-.
la byggnaden i sin ljusa friska fiirg mig .gladt - till motes ur gronskah.
Den stora skylten strax vi$ ingangen - ~estauratioi Linz - borde ha.
verkat varnande, men jag forbryllades .endast af det underligt - valbekanta namnet.
Riktigt;.
det var ju i den osterrikiska staden.
Linz dava- rande Makik ~ n .Jung ' a sag.
dagen.
Under dessa futlde- * ringar trader .jag sa langre fram under traden.
och blir slaeiide som lamslagen: Detta.avar: varre a n - jagsl vantat!
Med snorrata militarisk srattning sta: bord.
vid bord .. a n d a ned mot.
flodstranden, ett storre talt fyller en del; af den forna landtliga terrassen och dar, inklamd inellan ' stolraderna; varseblir jag den gamle y9basaltstenen ".
Med.
fasa tanker jag mig detta minnesmarke fran 1500-biet .. som hatt- och kladhaigare at sondagsglada salldkap.
Him:.
len vare lofvad for ' dess blygraa farg, ' s&amp;n i.
dag &amp; ilnr - att .alla bord ' sta ofvergifna med vikna.
stolai-.
.
Jag ' ser vadjande upp ' mot de hoga gamla traden, som susa slok- orade, liksom forlagna ofver den akt-tysk-kramarlikavards- husanordningen vid deras fotter.
Men redan s t a r en p+- passlig kypar; afvaktande framfor mig.
- Har.
finns nar musiken .spelar om sondagarna icke ett ' tomt bord; for- sakiar han i beklagande ton, ty.
han forstar ju af mina ' monstrande blickar och mitt allt langre .vordna ansikte,.
.
att.
icke.
allt.
star ratt .till.
Hjartat har gjort ett fortvifladt forsok afi vanda ' s k om, nu vander jag sjalf i stallet helt om och flyr in ' i huset for att kasta en blick pa det beromda Goetherummet.
Detta:, innehaller, riktigt nog.
: en del antika moble:, .. och pa vaggama.
; hanIga prtratt: af kakgr ' ha - Williineq och Goethe.
Det ar - afsparradt med en kordong till all ' ' ' ', ' ' ' ' ' ' ' '.
1.
.
s.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
- z, '.
.
.
.
I.
.
t.
.
.
i.
,.
.
.
.
lycka.
-.
eljest skulle jag kiapp33t k y p a t betvinga min lust att.
vanda.
bilderna mot vaggen.
.
Ty .afven har i balkong --!
rummet, &amp; anfor.
.aro bqrd med.r&amp;a du: kar uppyadade, ochl i.
stora - saleq.
.
.
finns en veritabel: krogdisk ~ r n t ytterligare,:.
en rikedom af platser for.
en bierdgckande allmanhet, jag gar - skyndsamt ut.
pa balkongen .for att ge utsikten en sista blick.
Den Itrninstone ar-, sig lik,., och .afvensa.
:.
Mainfloden, som af det nastan i jamnhojd ' med botten- vaningens.
fonster * utsatta roda.
.
" attenmarket, a.
- doma: i. ar, som sa.
ofta forr, gjort, sitt basta.
.forsok att skolja bort alltsammans.
Skada Att ' det icke lyckades den har:, gangen.
_ Detta ' ar alltsa hvad ' det rika ' ~ r a n M u r t gjort af sitii Goetheminne - ett, utvijrd&amp;us som.
siar mynt af Gerber- '.
.
rnijhl-idyllen $med sitt ~o&amp;h,krum.
- .- - F&amp; den ' plats,.
.
den tata dar.
den lilla, baten.
lagger ut,.
doljer de ' ' manga borden, ~ o t &amp; t.
oppet fonsters ' morka, bak-.
.
..... gr&amp;d i, ofra vaningen aftecknar sig en hvitkladd.
' kvin-, nogestalt.
Hon star och: ser ' oifvandt bort q ~ o t st$&amp;. "
SA har Marianne ofta statt .i sotned&amp;kgP ' un- ' der tankar hvilka hon icke ens.
fortrodde at papperet.
.
.
.
:: -.
.
I tyst ferbittring satter jag mig med ryggen at, die.
.. Ge$5ern1uhle i .angslupe~~s forstaf.
M.
dar ' i salongen, ... har.
man inbringat en spegel, .,och medan bat&amp; .. jagar.
for f d l.
fart ' bort ' fran.
det sa.
pietetslo&amp; forvahdlad&amp;~er-.
be&amp;.ihle, .. forfoljer,.
_ det mig i spegeln naitan 1 anda ' fram: ' ".
till ~rankfurt.
Forgafves,.
+t.
slyt6: jag ' o.
~.
q, r.
h i &amp; pp.
.
.
det ' skail forsvinna.
Nar jag ater oppnar deq; u dk fortfarande dar med sin lummiga tq; ?dduyge,, q h di * '.
.
.
ljus?
: byggnaden spm tittar fram dirur.
.
' tycki,: med: 1 alla.
.
.
si&amp; oppna fonster ' entra&amp; be, mig nsgqt.
...
.,.
.
.
.
.
Gamla ~erbermiihle, din saga.
ar.
$l! '
.
, .Hvad.
forfaliet, icke miktade,, det har ' en.
nykter, tid med sin rest&amp;ration lyckats.
~ s t i d k o m ~ a.
, Sa ', full&amp;indigt. '.
som " a1, a?
Gojliit aro.
~oethekinien ' a nu fordrifna: fraq ~ &amp; - b ~ y.
h skqg-.
l G.
, ger *,.
.
.
.
.
Men j&amp; vagar ' eit forsok .att ' ater Samla .deca pa flik!
stadda gamla.
pinnen.
.
Det ar den .&amp;isa spegelbilden som.
, vallar.
.
att.
jag anyo .. letar, fram de papper,, dar.
jag for sa mAnga a r.
sedan.
tecknat mig till.
minnes ett och annat.
om Gerbermuhles forna harskarinna.
.
.
,,, I ' ' ill lem er.
I, ': ' I.
: ', ' i). '
.
,, - e s..
i ' Nar Marie Ana Jung, 30-Arig,.
181 4 blef Geheime- radet ' Johann ' Jacob Willeiners tredje mak % hade hon bakom sig .. en, vaxlingsrik ' barn-.
o c h ungdom.
Tidigt faderlos fick.
den liffulla, begafvade, .med god4 sangrost.
utrustade unga flickan redan: vid fjorton ar.
bidraga till.
sitt och sin: moders uppehalle.
- '.
Under.
dennas .beskydd atfoljde hon ett kringresande deatersallskap och upptradde: - anda .t.iil- ' tt: sextonde ar - med.- stort.
bifall.
- i: ' ett .antal: * -:,.
, O.
l *.
D A C N Y smarre roller och baletter.
Det var vid en af dessa tea- tedorestallningar i Frankfurt am Main, som den unge genialiske skalden Clemens Brentano blef betagen i hen- nis tjusande uppenbarelse och darefter agnade henne en langre karleksdikt.
Samtidigt hade emellertid den ansedde bankiren och filantropen Willemer, kand som filosofisk och dramatisk skriftstallare) i sin egenskap af medlem af teaterdirektio- iieii kom.mit i beroring med och fattat det lifligaste in- tresse for den ' vackra, redan ganska kunniga dernoiselle Jung.
Genom aftal med modern forde han henne till sitt hem for att uppfostras tillsammans med hans egna nastan jamnariga dottrar enligt Pestalozzis ideer, som af honom varmt omfattades.
Sa fick hon den grundligaste utbildning, forutom i vanliga laroamneri, lefvande sprak och latin afven i teckning och sarskildt i sang, och mu- sik.
Till Willemerska hemmet kommo syskonen Brentano icke sallan p3 besok, och Clemens skall till och med o m.
man far tro Mariaiines nyaste biograf ha varit hen- nes laromastare i guitarrspelning.
Hans for henne hem- ligt narda laga kan darvid icke ha undgatt att gora in- tryck pa hennes unga hjarta, och hans haftiga, eldiga vasen maste omsom ha tjusat, omsom ha skramt henne tillbaka.
Man kan i sjalfva verket af foljande vemodiga.
ord, som senare falldes af den aldriga fru Willemer, sluta sig till att hennes hjarta helt eller halft tillhorde honom under ungdomstiden: " Clemens Brentano, hvilken jag vid sexton ar sLig forsta gangen och hvilken jag maste a ' ska utan att veta att han alskat mig langt forut.
Han lat mig aldrig veta det.
Icke forran manga ar senare, nar jag redan var gift, skulle jag fa erfara, att vi omed- vetet statt hvarandra sa nara och likval skenbart s&amp; fjarran ".
- - - Ti!
: Willemers dottrar saval som till den i en duell for tidigt bortryckte ende sonen stod Marianne i det b5sia forhallande, afven sedan.
hon utbytt sin stallning som barn i huset mot den af sin faderlige valgorares iiirka.
Nar den annu statlige, .femtiofyraarige, rikt begafvacle men tamligen originelle Willemer for tredje gangen tradde i brudstol vackte detta stort uppseende i Frankfurts sall; skapskretsar, dar man icke litet skamtade med hans " for- karlek for alla skona foremal ".
Emellertid forstod den nya geheimeradinnan snart nog att tillvinna sig allman aktning och sympati.
Helt stilla gick hon sin vag fram, men utofvade likval ett omiss- kiniiligt inflytande pa sin omgifning.
Ett for henne ut- markande drag, hvilket hon flera ganger beror i sina bref, ar att hon med den beslutsamhet, som en gang foranledde Goethe att kalla henne " lilla Bliicher ", forenade en stor anspraksloshet, ja, odmjukhet, sa att hon aldrig bras- kande lyste med sina stora gafvor.
I sallskapslifvet for- stod hon alltid att hoja stamningen genom sin munter- hei eller genom sin alltid betagande sangkonst.
Och med aren, efterhand som hon, enligt hennes eget uttryck, " blef mera sjalfmedveten och innerst mera full af tillfor- s.kt, ') snarare okades an aftogo hennes vinnande egen- skaper.
" Hela hennes foreteelse var en blandning af -- -.
.- prydlighet och grace, som ofverallt gjorde sig gallande, och hon agde med sitt frimodiga vasen den mest mark- vardiga formaga att erofra och vid sig fasta de manni- skor, med hvilka hon kom i beroring ", vittnar Hermann Grimm langt senare om den da redan 60-ariga fru Wille- mer.
Willemer hade i sanning skal att prisa sig lycklig.
Sedan han under sin sista sjukdom pa det ammaste var- dats af Marianne, riktade han ocksa kort fore sin dod foljande ord till henne: " Du var i detta lif min lycka och min trost.
Hur vis jag var, da jag dig fann; Dock f a n n ej jag - Gu,d gaf mig dig, Ej jordisk hand valsignar sa. "
Ett vackrare tack och farval kunde ha9 ej funnit.
Han utsager darmed allt som kan sagas om den basta och trognaste maka i varlden.
Och Marianne?
Var det tankbart att.
hon, som innu stod pa hojden af kvinnans basta Ar, kunde kanna sig tillfredsstald ' af detta aktenskap?
Var hon fast vid sir ' ungdoms valgorare med nagot annat och mera 2ii hog- aktning, tillgifvenhet och tacksamhet?
Fragor, som miste lamnas obesvarade, for SA vidt icke det ordet har tar galla: en valtalig tystnad sager mera an en valtalig mun.
Ty inga bref fran Marianne till Willemer finnas i behall, och i sina bref till Goethe tiger hon helt om sina Kans- lor for sin make.
I alla dessa bref finner man cr-i grundton af stor hangifvenhet, men samtidigt af od- mjuk vordnad for den store skalden, som hon kallar %in baste van9 '.
I ett af dem berattar hon helt oppet hur ett af bakbarnen naivt fragat henne: icke sant, Goethe hade dig mycket kar?, hvarpa jag svarade: ja, jag tror att han holl at ' mig och annu gor det.
1 alla Goethes bref, som oftast aro riktade till " Herr och Fru von Willemer " gemensamt, rader en genorngiiende van- skaplig ton med enstaka utbrott af langtan efter " van- nerna ", efter hembygden och de glada dagarna p8 Ger- berrniihle ock efter bref frin Marianne.
Det finns ii hela denna brefvaxling intet som behofde doljas for den akta maken, hvilken ofta bifogar ett postskriptum till Mari- a n n e bref, och saledes nar han ville genomlaste dessa.
Goethes bref aro med ett enda undantag i jamforelse med Mariannes hallna i en, som han sjalf anmarker, " torr affarsstil, emedan man ar sa beroende z!
Q ~ O W blicket och sa sallan befinner sig i den fromma stam- ning, hvarunder man ensamt ar i stand att for sig frani .. mana det franvarande ".
Det ar ocksa val vardt att lagga marke till Mariannes indignation ofver utgifvandet af Goethes brefvaxling med fru v. Stein.
Hon finner det vara " en gudlos indiskretion " att man gifver dessa bref till pris At allmanhderi.
Bref- o g a n z vaxlingen med henne sjalf vore daremot af 99s a n d r e r Art ".
(Forts. i nasta nummer.)
- Sprid Dagny!
19 - D A G N Y - roda fargen i. deras drakt mojligen kunde ha .varit ' litet rekommenderande jag menar.
ju forstas bara, att den lyste litet battre hos.
" den efterlysta " ..
Pa griind af bristande utrymme har nedanstaeii ' de svar pa Sedan traffas hon pa barnhem; dar fostrar hon blif- froken Eira Hellbergs artikel i n: r 46 af Dagiiy for 1909.ej tidi- vande medborgare och medborgarinnor - jag talar litet gare kunnat uttalas.
Den utgor saledes icke direkt svar pa froken forklarande, emedan jag sa garna vill ge fullstandiga H: s uttalande i foregaende veckas nummer, men torde genom hela sitt innehall indirekt afven blifva ett genmale af densamma.
upplysningar om den " efterlysta "; hon finns p % sjuk- - Vi fa anmoda eventuella insandare i denna sak att fatta sig hus, p % fattiggardar, pa hospital och asyler; pa.
Eu- kort, langre artiklar riskera att af brist pa utrymme fa vanta allt geniahemmet, ' i blindskolor och i dofstumskolor.
; pa for lange pa att blifva inforda.
idiotanstalter och fattigharbargen; i sondagsskolor; som lararinna i seniinarier, flickskolor och folkskolq, dar Hvar hon %r.
hon undervisar, fostrar, t. o. m. det blifvande kvinn- Det var riktigt uppfriskande att hora froken Eira liga unga.
Sverige, har kanske varit med vid forfattarin- Hellbergs artikel i Dagny for den 9 dec.
1909.
Det var en nans utveckling och lagat att hon fatt.
intressen, som efterlysning; det var den kristna kvinnan det gallde.
(Jag ga ofver de hvardagliga; i hem for epileptiska; i.
ar- anvander ordet kristna i st. f.
kristliga.)
Det var upp- bete for fangar i. fangelserna; som kvinnlig polis;.
i friskande, upprepar jag.
Jag kanner inte alls den unga, hem for frigifna, i pastor Hedbergs, g fattig pr as ten^ ' ^, mycket unga helt v.isst, och mycket kacka forfattarinnan.
Men i anstalter.
; i hem for fallna kvinnor, i skyddshem; som var inte sa litet kritiska och kanske ocksa nagot blaserade medlemmar af folkskolestyrelser och fattigvardsstyrelser; tid ar det verkligen litet ovanligt att hora nagot sadant i smabrukskolonier, exempelvis Emaus .utanfor Norrtelje, som artikeln Hvar ar hon?, det ma jag saga.
Med en ellei i landtbruk, exempelvis froknarna Jakobson och sakkannedom, som ocksa.
' ar ovanlig, och en skarpa.
i stenberg med.
sitt konvale&amp;enthem for mindre bemed-.
omdomet - en sadan som brukar hora den forsta ung- lade barn pa Udden i Sormland; '.
sa finns hon i nyk- domen till - gar hon oforfaradt pa i ullstrumporna och terhetsverksamheten, dar hon sasom froken Beatrice Dick- kommer en ofrivilligt att tanka pa det dar ordspraket, son t. ex. for mer an 25 ar ' sedan grundat det sven- som lyder sa har: " Det later nagot, " sa bom, trampa ska Bla bandet och Svenska kvinnors .evangeliska nyk- i klaveret.
terhetsforbund eller i senare dagar .sasom fru ~ m k a Na.
nu kunde man ju tycka, att man inte precis: i Vretlind Hvita bandet med ' liflig verksamhet i huhud- vara dar kunde behoiva ta i och visa pa for vara kvin- staden; hon finns i arbetet for: fabriksflickor, sasom i nor, hvad de ha midt for sinac ogon.
Ty i synnerhet Goteborgs- K. F. U.
K. eller i Stockholms forening med den grupp kvinnor, som forf.
tillhor, anser val sig sjalf samma namn; kanske namnet Maria Anholm kunde be- mycket mer vaken an andra, tanker jag; och vaken ar hofva namnas i samband harmed; hon finns ocksa i den visst, det amnar jag alls icke forneka.
Men tank arbetet for tjanarinnor, ett af Stockholms K. F. U: K: s om vakenheten bara sitter i ena ogat?
arbetsfalt, som tidningen Dagny for nagon tid sedan p2.
satt p %pekade; *) och till sist for att ' f2 slut pa sitt Sa har later det nu i hennes artikel: " Kvinnoro- relsen omfattar till sitt syfte alla kvinnor utan undantag, den langa meningen, icke for att amnet tryter, hon finns kvinnor af.
alla aldrar och klasser, partier och askad- pa ett annat socialt arbetsfalt: hon finns som moder.
ningar.
' Och dock hander det markliga, att en hel ka- Om den insats hon dar gor i det s~ciala.
arbetet talar.
tegori af kvinnor stalla sig utanfor rorelsen, likgiltiga en icke s2 obetydande svensk pa detta satt: eller afvisande.
Ty hvar i kvinnororelsen ha vi den " Jag hor i natten ljufva modersboner, kristligt sinnade kvinnan?
Pa det sociala lifvets omrade.
.
och hvarom bedja de for sina soner, traffar man henne sa sallan, att man nastan in.te traf- om ratt jag fattade och ratt forstod?
far henne alls. "
De bedja ej: gif gossen sjalfvisk lycka,.
Ja, sa ar det med den saken.
Afgjordt af froken gif honom makt att kufva och fortrycka.
Eira Hellberg i Dagny den 9 dec.
1909.
Sa att darom Nej, sucken ar: gor honom stark och g o d. borde inga ord vidare spillas.
Om nu undertecknad i Nar sol gar upp och nar hon sjiinker neder,.
underdanighet vagar ta till ordet och i all ansprakslos-.
.
det tagar sa en har af boner ut het tala om att " har ar hon, den efterlysta, " sa ma det ur tusen brost till .kamp i mina leder.
icke falla ' .mig till last, om ofvanstaende uttalanden af med hvita.
fanor, liljeprydda spjut. "
forf.
lysa litet underligt i ogonen pa " den efterlysta ".
Det kan handa, att den haren ar den starkaste kraf- Den kristna kvinnan pa det sociala lifvets omrade, ten i vart lands sociala arbete; och i den haren ' gora " som dar traffas sa sallan, att man nastan inte traf- icke bara de svenska kristna modrarna sin varnplikt.
- far henne alls, " vandrar hvarje dag pa Stockholms ga- Utan de andra kristna kvinnorna ocksa.
.
.
.
.
men tor i diakonissans af forfattarinnan, som det syns, al- det ar kanske ett kapitel med manga insegel for som- drig sedda drakt.
Den ar visserligen inte sa vacker, liga, sa att det lamna vi nog nu.
den drakten, men att den .gjort sin bararinna osynlig, hade jag knappast trott.
Pa samma satt tycks det emel- Namnda artikel var skrifven af froken Eira Hellberg.
lertid vara med slumsystrarna; jag trodde eljes, att den Anm. af red.
Hvar ar hon.
--.
e ',.
Emellertid sa var det nu si, att alla de ' kvinnor jag de kristna kvinnornas tidningar, som dessa lasa Dagiiy, harofvan talat om aro sidana, som g i " sjalfviskt och sa kunde det handa, att sakkunskapen vore litet storre.
lattjefullt undan for sin tids kraf ".
; och dartill ar det Och annu en liten upplysning: i notiserna fran lan&amp;- s$.
.
m d henne, den kvinnan, att hon ar " d e.n l i k g i l- ortens F. K.
P.
R. i Dagny d.
9 dec sag jag i ec kross t i g a, o p r a k t i s k a; k r i s t l i g a k v i n n a n, s o m styrelse - det var i en af vara storre landsorts sta de^ - s t 9 p.
p: a r b o: m u l l i o r o n e n s a a t t l i f v e t s namnet pa en " kristlig " kvinna, af mig personliger, t u.
s e n e.
r o s t e r i c k e s k o l a n i h e n n e o c h kand. I en annan landsortsstad vet jag att ordforar ' deu s t i r r a.
r s a.
.
i h a r.
d i g t i f j a r r a n, a t t h e n n e s var en sadan dar efterlyst, med bomull i oronen for- e g: e t.
l ' if, h e n n e s e g e n t i d, s s t r a f v a n d e n, sedd kristen kvinna.
Hvarfor gar inte N i med oss i vart arbete, Iikr; b e h: o f, s o r g e r.
o c h ~ g 1 a d j e a m n e n b l i h e n n e.
.
val som ni fordra att vi ska ga med p i ert?
Och a1l ' de.le ' s f r a m m a n d e: " ') ' .Hvilket lyckligt lif bor hon inte i var jaktande tid ett faktum ar, att vi aro med i ert. '
Huru staller: !i cr leka,.
den " ' lattjefuPla? '
' kristna kvinnan, dar hon sitter med till oss?
Forstar ni ens vart arbete s2 mycket, att c:.
erkanner att det ar ett led med i arbetet for kvinnans bomull i.
oronen!
.
.
.
hojande till verkligt manniskovarde?
Tror ni, att !viit- Q O 0 nans rostratt nagonsin kommit upp pa kvinnzns pro- .Nu vigar jag ha min lilla tro for mig angaende den gram utan kristendomen?
kristna kvinna, som froken Eira Hellberg ropar efter.
Vet ni, hvem ni skall ropa pa?
Det a r forstas den kristna rostrattskvinnan hon menar.
Den svenska kvinna, som lefver for att g&amp; p2 baler Men soin.
en inledning kom der \ andra med - af mig och teatrar - mark, att jag sager, som lefver f6+ ck " itz hjai-tligt valkomnad!
.
.
- att spela tennis och ' rida, att kla sig och skok siii Och sa ska vi val se litet pa den kristna rostratts- har, att lasa modern skonlitteratur af samsta slag c51 kvinnan.
.
Att hon inte ar lika talrikt representerad dar prata dumheter om konst - ropa pa dem i stailet.
De som - pa de andra omradena, skall jag ogonblickligen kunna behofva att fa ett verkligt intresse att rora sig erkanna.
Men jag har mina funderingar.
Ar hon med i lifvet.
De andra ha det dock forut - trots $t,m manne inte lite, bara .. lite, mer talrikt representerad dar ullstussarna.
an .., vara s. k. rostrattskvinnor pa de arbetsfalt, dar jag Och s i skall jag beratta for froken Eira iiellberg, nyss sett mig - omkring?
Jag bara fragar.
Jag kunde hvem som gaf mig forsta intresset for v %ra medborgzi-.
nara pa ha.
lust att efterlysa.
henne dar, jag.
rattigheter, inbegripet rostratten.
Det var en Iararinm: Om en diakonissa efter en arbetsdag i just inte de nu narmare 60 Ar, en mycket ortodox, gammaldags kris.
rikaste hemmen inte kommer med pa en rostrattsforenings ten.
Lika sakert som man ' visste, att hon var p % sin mote, emedan hon verkligen ar bra nog trott - ska vi plats .i kyrkan, lika visst fann man henne vi6 stads * ofverfalla henne for det?
Om hon och froken Eira &amp; !l- fullmaktigevalet eller p i kyrkostamman.
Dar satt lm ?., berg $kulle.
gora arbetsbyte?
Och for resten - hvad skulle ensam kvinna, manga ar f6re rostrattsforeningenc tillkomst.
diakonissan dar att gora med bomullen i oronen; den, Hvar vor0 d a alla de nu s i ifriga rostrattskvinnonis?
som hon stoppat dit under dagens, lopp.
.
.
.
Nar sa en rostrattsforening skulle bildas, ville rnac, ztt o.
1: hon skulle bli ordforande, mer_ d i var hor.
s i siilen z!
Vore - det ' inte battre att ta - hvarandra i hand och gora allt slags arbete for kvinr x af annat slag, att hon kkc arbetsfordelning sa,.
att somliga.
kvinnor lagga mera af orkade med detta.
Sa dct hjiilper inte alltid at;: la sin kraft p i det ena arbetsfaltet, andra pa ett annat?
bomull i oronen, basta Eira Hellberg.
Sedan skall jag ocksa tala cm att, fast jag v 5 f 2 Ar inte detta i sjalfva verket mest praktiskt?
rakna mig till de dar med de prydliga bomdistapyirn~ forsedda, sa har jag tillhort rostiiittsforeningen frin dess Men finns inte den .kristna kvi~inan med afven i rost- forsta stund och tanker tillhora deii till dess sista, hvil- rattsrorelsen?
.
.
ken jag hoppas kommer ett stycke fore min.
Jag ha: Att fraga sa synes.
mig nastan som en forolamp- ocksa arbetat i den i den stad, dar jag bor; nu dosk ning forst och framst mot Sveriges L.
K.
P.
R: s - ut- mindre an forr, emedan jag inte behofs dar, d&amp; dar markta ordforande.
finnas andra krafter.
Det ar vidare en forolampning mot Hvita bandet.
Emellertid skulle jag vilja se var rOstrattsfCxnifigs Denna forening har kvinnans politiska rostratt p i sitt ordforandes min, om j a g skulle b e h e n n e hjai;.
: program, och i denna forening finnes en hel del af till arbetet i den forening, hvars ordfikande jag ii+.
ja.g vara kristna kvinnor.
tror,, att hon inte blott skulle anse att jag hade bomrii Vidare vill jag upplysa om att K .. F. U.
K. i ar i mina oron; jag ar radd att hon trodde der, var af skickat ut - till sina foreningar en foredragshallarinna, en annan sort, den ullen.
.
.
.
som .har just den kristna kvinnans medborgarplikter C 5 O p i sitt program och dar inte minst kvinnans politiska Jag undrar anda, om inte det basta i alla fal vor:, rostratt framhilles .. Om Eira Hellberg lika mycket laste att vi se p i hvarandra, med litet vanligare ogon, vi hi .. - nor, an de, med hvilka froken Eira Hellberg ser p2 d m Kurs.
af forf.
t;; e 4 1
" kristligt sinnade " kvinnan.
Lat oss, foreslar jag, hjalpa jamte " med allt sitt ' ackliga smicker .och sin vanvettiga hvarandia, alla kvinnor!
Men det ' ar omojligt, att alla manniskofo; gudning uttryck for en hel varlds- och lifs- kunna vara lika intresserade af s a m m a omraden pa askadning - .Fr.
Nietzsches af froken Key i svensk drakt kvinnororelsens vida falt.
Rostrattsrorelsen ar af hog- populariserade s. k. filosofi - hvilken innebar en den mest sta vikt.
Dari tanker jag lika med froken Hellberg.
Men grundliga fornekelse af den kristna varldsaskadningen for kvinnororelsen i sin helhet ar det minst lika viktigt, och moralen.- for att ej tala om den kristna.
dogmatiken att den " kristligt sinnade ') kvinnan finns s A s o m s d a n och metafysiken. ".
JO, pastoi!
Schroderheim han kan!
Ho- ahen med sina manga brister.
Ha rost ratt sk vin no^ nom lurar man inte ..
Hvad skall man tro, fru Justina?
K.
J., lonar det inga sadana i sitt arbete for kvinnan?
Och an en sak: vi komma nog sa srniiningom mei- sig knappt att utforska; hon.
kan omojligt halla sig all- och mer med i ert arbete, vi kristna kvinnor, - .men inte varsam, sa snart den har saken kommer pA tal, och be- genom det satt, som froken Eira Hellberg anvander, for dyrar med skrattvibrerande stainma, att hon.
finner flyg- att plocka bort den dar forargliga bomullen ur ' vara for- bladets utlatanden hjartligt vederkvickande.
Lattstott matte stockade ' oron.
- Det far allt ske med andra fingrar, tror hon inte vara.
Fragar man efter den lifsaskadning, som rund for hennes atalade trekvartsspalt, sva- En af dem med bomu.lden.
rar 11011 ga lf ullt: ') Jag har skrifvit omkring tusen artiklar ", ligger och askar man forklaring pa nagra enskilda punkter, sa hanvisar hon till doktor Hildebrands kommentar i Stock- holms Dagblad 22 dec.
1909.
Ni torde inse, min fru, Fran alha (nheten.
' att man kommer ingen vart med en dylik inbunden och kanslolos individ.
Det fatalaste ' ar, som sagdt, att hon Till Justina P. inte haller sig allvarsam vid tillfallen, som for andra te sig nog sa betankliga.
ack for sist, min arade fru!
Jag ser med noje, Materiella intressen sta namligen pa spel, min.
fru, att Ni mar bra, haller krigshumoret uppe och har och Ni varfvar ' val prenumeranter i Er forsamling for moralen i komplett skick.
Hur milnga kunna skryta med den r ii t t a tidningen, den som genom forkar ' lek for det.
slika formaner i dessa vargatider!
Har Ni hort, att en svar komet lar stryka omkring i atmosfarens utkanter?
som pa studentspraket kallas teologvagen styrker sin ratt Det ar denne varldsrymdens losdrifvare som vallar d e till titeln ~ ' sver&amp;ka.
kyrkans organ9)?
Det ar inte a l l aei- sallsamma rubbningar i naturen och samhallet, hvilka tation man bor se upp med.
Hvad tror Ni om kometen, fru Justina?
Jag tviflar de senaste veckorria forfarat alla ordilingsalskande med- pa att varlden star till paska.
borgare.
En tropisk .cyklon brakar los midt i polarbistra Vordsamt och bekymradt vinternatten, fran Paboda blaser vanstervind, C.
D. W. Huck Leber.
.
upptacker, att " det finns nagot okritiskt hos Fallstrom ", och K.
J. sattp i gang en propaganda for Ellen Keys laror.
Jag fruktar, att har pagar generalrepetition pa yttersta domen.
.
Under sadana omstandigheter kanns det mera lyftande n kurs i svensk kommunalforvaltning anordnas i Stock- ' an nagonsin att aga sa klart samvete som Ni och - jagg holm under januari-mars pa inbjudan af ett antal vagar saga - undertecknad.
Ty hvilken skalk har slagit i Er, att jag skulle vara identisk med K.
J.?
Ni ar inte kvinnoforeningar,.
namligen Foreningen for kvinnans po- mattligt lattrogen, min basta fru, och det var en fin in- litiska rostratt i Stockholm; Fredrika-Bremer-Forbundet; stinkt som ledde flygbladsdistributorerna att ihhgkomma Er Foreningen af kvinnor i statens tjanst; G.
C.
I ..; .Krist- och Era gelikar med sin lilla valmenta julhalsning.
Jag liga foreningen af unga kvirinor (Centralforeningen och blef minsann inte sa gynnad utan maste vidtaga atgar- Sodra K. F. U.
K.
); Kvinnliga kontorist- och expedit- der .for att komma i besittning ' af det fangslande tryck- f&amp;eningen; Kvinnliga postfi&gt;reningen; Kvinnliga l elegraf- alstret.
personalens forening; Kvinnornas diskiissionsklubb; .Larar- Det var icke som Ni med skadegladjens triumf, iita11 innornas diskussionsklubb; Stockholms lokalafdelning af med vemodigt .och upprordt intresse jag studerade detta sv&amp;iges: ~olkskollararinneforbund; Norra, Sodra &amp; h Oster- blad.
Ni skall veta, att jag i tio ars tid statt K.
J. rnalnkafdelningarne af Hvita Bandet; Mtsbanornas kvinn- synnerligen nara, uppmarksamt foljt hennes utvecklingl liga tjanstemannaforening; Stockholds lokalafdelning af.
och ej sallan understodt hennes verksamhet med rad och Svenska skolkokslararinnornas forening; Sodra kvinno- - diid.
Afven den beryktade gratulationsartikeln, som hon klubben; Typografiska kvinnoklubbens styrelse.
pa grund ' af ringa ofning hade litet svart att- fa festlig ' Forelasningarna komma att hallas i K. F. U;.
K: s stora, fason pa, hjalpte jag henne i ail oskuld att, svanga ihop.
sal, Brunnsgatan 3 onsdagen 26 jan., torsdagarne 3,10 och.
Dom om min bittra ' ofverraskning nar jag nu far lasa 17 febr., mandagen 21 febr.
samt torsdagarne .24 febr.
tivad det ar for sorts person jag intet anande har sam- och 3 mars kl. i /, 8- ' / 2 10 e. m.
Priset blir for hel serie arbetat med !.
Flygbladet afslojar, att fodelsedagsartikeln kr.
3; biljetter till enstaka forelasningar komma ej att sal- i grunden Icke ar) ' nigot annat - a.n ' nonsens " .men dar- j=.
- Programmet .for- ' kursen som ar uppgjordt.
' i samrad, ' ' ' T. '
Kurs.
i kommunalkunskap.
E ' ',.
. '
med d: r Knut Kjellberg, upptager foljande forelasningar: Social bildning, d: r Kjellberg; Kommunalstyrelsen ph landet, lektor, fil.
d: r N. Hojer,.
Kommunalstyrelsen i stad, lektor, fil.
d: r N. Hojer; Gift kvinnas kommunala rostratt, froken M. Stael von Holstein; Stockholms kom- munala organisation, stadsfullmaktige K. Tengdahl; Stock- holms stads fattigvard, froken S. Netzel; Kommunens finanspolitik, stadsfullmaktige frih.
E. Palmstierna; Pro- portionella val, fil.
d: r fru G. Petrini; till sist anord- nas ett fingeradt stadsfullmaktigeval med fil.
d: r fru G.
Petrini som ledare och ett fingeradt valmote, ledt af fru E. Broome.
Det ar att hoppas att denna kurs kommer att blifva talrikt ' besokt, da det ar af storsta vikt att kvinnorna satta sig in i de kommunala funktionerna; nar de nu med sina okade kommunala rattigheter sjalfva ha bi&amp; ratt och.
plikt till att deltaga i det kommunala lifvet.
Foreningsmeddelanden Arboga F. K.
P.
R. afholl i november ?sitt Arsmote, da val af styrel., revisorer och centralstyrelsemedlemmar foretogs, hvarvid omvaldes froken C. Falk till ordf. fru M. Blidbeig till sekreterare, fru E.
Jonsson till v. sek- reterare, froken L. Petterson till kassaforvaltare och fru S. '
Gyllander samt nyvaldes, till vice ordf. froken H. Sund- borg.
Suppleanler blefvo fruarna M. Adermari och A. Ward.
Till centralstyrelsemedlem omvaldes froken C. Falk med fru M. Blidberg som suppleant.
Foreningen anslog vid samma tillfalle 10 kronor till.
L.
K.
P.
R: s expedition.
Forliden vecka anordnades af foreningen ett sam- kvam, hvarvid foreningens v. ordf. froken Helga Sund- borg i ett val affaitadt foredrag framlade kvinnosaks- rorelsens balanskonto fran 1909.
Darefter spelades fru Frigga Carlbergs ' lilla pjas " Nar begreppen klarna " samt utfordes en del sangnummer.
som tidigare meddelats i Dagny.
Tidningens presslagg- ningsforhallanden omojliggora ett refererande af motet i veckans nummer.
I nasta veckas Dagny komma vi a ' it meddela ett langre motesreferat.
Centralforbundet for Socialt Arbete.
Sasom forut om- namnis anordnar C.
S.
A. i Stockholm under varen 1919 en utbildningskurs i samhallsarbete.
Undervisningen indelas i fyra grupper: Bostadsfra- gan, Samhallets barnavhd, Yrkesfareskydd samt Sociala organisationsrorelser.
Foredragshallare blifva frokert Gerda IVleyerson, froken Kerstin Hesselgren, fru E. Broo- me, yrkesinspektoren Th.
Furst, d: r I Jundell, redaktor G.
H. von Koch, fil.
lic. M. Marcus och friherre E. Palmstierna.
Kursen borjar fredagen den 14 januari kl. 8 e. m. och fortsattes alla fredagar vid samma tid till derr 6 maj, omfattande 13 foredragsaftnar och 3 clisku- sionsaftnar, hvarjamte i samband med kursen komma att anordnas forevisningar af en del institutioner sasom En- skede tradgardsstad, Stockholms arbetarehem, barnkrubba och barnbespisningsanstalt, arbetareskyddsutstallning, ar- betsformedling m. fl.
Kurslokal ar K. F. U.
K: s lilla sal, Brunnsgatan 3 och priset ar kr.
3: - for hel kurs och 25 ore for erL- skilda foredrag.
Guldmedalj far arbete E skolans tjanst.
Foresthdar- innan for Kjellbergska flickskolan i Goteborg froken Martha v. Friesen har af K. m: t tilldelats guldmedalj af femte storleken med inskrift " Illis quorum meruere labores " for hennes fortjanstfulla verksamhet s o n fore standarinna och lararinna, Fru Wilhelmina Skogh dekorerad.
Grand iiotels o&amp; Grand Royals direktris, fru Wilhelmina Skogh, har I da- garna tilldelats konungens enskilda storre guldmedalj med kunglig krona att i hogblatt band baras 3 brostet.
Genria medalj iitdelas af konungen person !igen och utgor salc des ett fran hogsta hall kommet erkannande af fru Skoghs eminenta formhga att ordna och skota de stora foretag, for hvilka hon star i spetsen.
Den narmaste cmakeri torde kanske vara det nu fullt fardiga Grand Royal, hvil- ket, naturligtvis forut kaiidt och beundradt af stockhol- marna, for deltagarna i Selma Lagerlofsfesten alltid kom- mer att sta som en fortrollande sagoskapelse.
Fru Skogh har tidigare tilldelats Vasamedaljen i guld af femte stor- leken, afven .den med kunglig krona.
Grenna F. K.
.P.
R. hade mandagen den 13 december sitt ordinarie hostsammantrade, hvarvid till styrelse for 1910 valdes: fru Berta Bergin, ordf. och centralstyrel- Riittelse.
I Eira Hellbergs svar till Elin Cederhiom semedlem, fru Jeanie Lundegard, vice ordf., froken Ida i foregaende veckas nummer hade af forbiseende ett orik- Lagerborg, sekreterare, fru Maria Janson, kassor, fru Ebba Strom centralstyrelsesuppleant, fru Emma Rydberg, tigt ord insmugit sig.
Dar star: kvinnororelsens mil Sr vice sekr. sanit ankeprostinnan E. Witt; till revisorer: ingalunda att hjalpa barmhertighetsverk framat, utan de froknarna A. von Rosen och Elin Hjertstrom.
Darefter b a r m h e r t i g h e t s s o k a n d e skola hjalpa ctc.
Skall vidtog samkvam med upplasning ur Ellen Keys " Kvin- vara.
barmhertighets-u t o f v a n d e. nororelsen ", " Mor Karin " och " Grannarnew.
Till sist uttryckte ordf. den gladje alla svenska kvinnor maste kanna ofver det valfortjanta pris och den heder som ve- derfarits ~kri~f ' tsfallarinnan froken Selma Lagerlof saflak foreslog for henne ett trefaldigt hell.
- - ii fickan skall det ga latt att samla nya prenu- M e d en kupongbok meranter p&amp; Dagny.
Qor ett forsok!
Kan ni ej vinna 10 prenumeranter s i samla 5, kan ni ej L.
K.
P.
S: s sjunde centralstyrelsem0te.
Landsfor- vinona 5, s i sok M 4, 3, 2 eller 1.
Kupong- eningen for kvinnans politiska rostratt har under manda- boken erhalles fran Dagnys exp., Stockholm.
Notiser.
.
gen och tisdagen i denna vecka afhallit sitt 7: de central- styrelsemote, denna ghng i Jonkoping, efter det program -
D A C N Y,.
.
.
, - i fiatss6kande fd sina annonser injbda: D '.
a e y @ i.
h n l f v n e: a ung, elementarbildad flicka.
.
$n i,; pr mm.,.
-, ' &amp; iskar.
i jan.
plats ' i familj att bi:; t&lt;ada frun med forekommande go- Iromal.
Kunnig i somnad.
Ref .. finnas; Skar till ~ 9 0 Oskarshamn ~; D. r._.
i i: Battre ~ i i c k a .. onskar plats som hjalp i hushallet B.etyg finnas .. Svar till a21 ar&amp; Uppsala p. r..
FLIC~A intressera ' d af; husliga gorom$l samt van vid barns skotsel, oilskar plats &amp; m ' sallskap och hjal ' ' I.go@ familj.
Ref. finnas.
Svar.
till ..
.
: askanska; p. r. Kristianstad.
for tilltra.de den .l apri.1 1 9 1-0 kungores harnied befattningen.
.
q .. s o m I a ~ a r i n n a i. huslig ekonomi ' i: och sang vid Skyadshehmet onskar., ung flicka plats eller vik&amp; Malmo stads skolhem for flickor, riat.
Ar kunnig, i stenografi, och maskiriskrifning: Tacksam forsvar belaget vid.
Skaralid i Rise- markt, Stenograf n, till.Svenska D a g berga .forsanding i I&lt;ristianstads bladets koiitor, Stockholm f. v. b. Ian.
Loneformanerna aro mob- lerad, bostad med belysning och uppv5rnining, kost, tvatt och lakarevh-d samt kontant lon af med utpragladt.
ordningssinne, prak- 5 0 0 kronor for Ar.
Befatt- tisk och duglig, onskar pa nyaret ningen tillsattes med.
fyra ma- plats i ' godt .hem, som.
hjalp: och naders omsesidig forbehallen sallskap i vanlig familj ' eller som Ansokningar, husforestandarinna helst hos aldre uppsagelseratt.
herre.
Basta referenser ' kuiina fore- stallda till Malmo stads skydds- tes.
Svar emotses tacksamt markt hemsstyrelse och Atfoljda af D Arbetslust l9lOn, pr.
Langed.
prast- och, lakarebetyg samt handlingar som stjrrka kompe- tensen bora fore den 1 5 febru- ari 1910 vara inkomna till sty- ordforande, fil.
doktor ' En allvai-lig, frisk och ordni ' ngs- relsens alskande: kvinna, med ' .sinne for de A. O. Stenkula, Malmo.
si112 och: varnlosai .onskar verksam- Malmo den 1 8 dec.
1909. het, halst som forestandarinna for ett mindre barnhem - har inne- Malmo stads skyddshemsstyrelse.
haft dylik plats.
-.
eller ock som husmoder i ett allvarligt hem, dar barn finnas.
Goda intyg finnas.
En ny, ordinarie Svar till, Barnvan D SkollPrsta, Narke.
lararinnebefattning Fredrika-Brenier-Forbundet lamnar afven upplysningar.
vid Gafle stads anstalt for sin- nessloa barn kungores harmed TVANNE unga flickor onska mot till ansokan ledig, och aga so- fritt vivre plats i battre familj, prastgard eller .. herrgard, helst i kande att fore I den j l..
mars Smaland eller Ostergotland, for att 1 9 1 0 till styrelsens sekreterare lara hushall jamte allt h.vad till ett rektor ' E r n s t Aurell, Gafle, in- ordnadt hein horer.
Onska anses gifva sina till styrelsen stallda soin medlemmar af familjen.
Svar snarast till BL.
R.,, Sv.
Telegram- ansokningar, atfoljda af prest- byrans Annonsafd., Helsingborg.
bevis och.
d e intyg i ofrigt, gen0.m hvilka d e sokande vilja UKGYMNAST, som vistats ni- styrka sin behorighet till be- S J g r a ar i Tyskland onskar plats pa landet helst i Stockholms narhet fattningen.
Loneformanerna k-o 5 0 0 kr.
for att mot vivre lira hush ' all.
Svar DH.
G.,, Allni.
Tidningsk., Sthlm.
f o r Ar som grundlon jamte fri kost, mobleradt rum, bransle, SJUKSI&lt;OTERSI&lt;A onskar nerv- lyse och tvatt.
T r e manaders eller sinnessjuk pat.
Goda betyg och ref. Svar till a24 ar,, Nordiska omsesidig uppsagningsiatt for- Annonsbyran, Goteborg.
behalles.
Befattningen tilltrades den 1 juli 1910.
NG lararinna, van att undervisa, Gafle den 3 0 dec.
1909. fina ref., onskar till varterminen plats.
Svar till, Fortunen, under Styrelsen.
adr.
S. Gurnaelii Annonsbyra, Stock- holm f. v. b, LARARINNA, kompetent att Un- 22-ARIG FLICKA onskar mot fritt dervisa tre flickor 16, 14 ' och vivre komma till storre herrgard 9 ar i sprak och vanliga skolam- eller prastgard for att deltaga och den onskas pa nyaret i sormlandsk lara matlagning.
Villig hjalpa till prastgard.
Svar med behoriga upp- med livad som forekommer.
Tack- lysningar samt loneansprak direkt samffor~svar~under adr.
n l januari D, till prosten E.
A. Petterson, .Vagn- Mosseberg.P harad.
: - ' Pa kontpi: Stockbblm. '
' ' ~ v i n n ' l trad- i~ gardsmastare ' s6111.
tradgardsskola &amp; aktiserat i handelstradgard sam, ' forestatt herrgardstradgard onskai anstallning till v5ren.
Svar till, SI - p. r. Torstensonsgatan, Stockholm PLATS.
k m.
guvernant i godt herr sokes af.
en .18-arig flicka som genomgatt Sklassig hogre elernen.
tarskola ' samt ' ett ' ars larokurs: Tyskland, nigot kunnig i husligc sysslor och.linnesomnad.
Svar emot.
ses.
till &gt;Januari.
1.910~~.
Sv ..
Tele gram byrans A.nnonsafdening,~ Hel.
s i n ~ b o r ~ ... '
-.
.
..,.
...
.
.
.
- ' CARARINNA, undervisningsvan musikalisk, soker plats, God2 betyg.
Svar nBarnkarn, Sv.
Tele.
grambvran.
Stockholm.
= J =.
= U N G, bildad kvinna af god famil, varmt intresserad af och full I kompetent att skota ett hem so I. ker plats garna dar barn finnes Gladlynt, nagot musi k., repreien., [tativ Rek., ref. Svar till hus iforestandarinnan,.
Goteborg p. r. i b - I: HUSLIG, ansprakslos flicka frar godt hem pa landet, darifrar flerarig praktik, som genorngat 8-kl. laroverk samt kurs i Facksk.
Uppsala, onskar komma i bildac fam. for att deltaga i hemmets sko.
tande, afvensom hjalpa barn oir sadana finnas med laxlasning oct pianospelning.
Lon efter fortjanst men framfor .allt onskas vanligt be .motande.
Svar till nH.
19 arn Vasteras p. r.
- BARNSKOTERSKEPLATS i Eng land onskas af bildad barnka flicka, fullt kompetent.
att p3 eget hand skota spadt barn, kunnig sjukvard, afvensa somnad.
Goda be tyg och rek.
fran lak.
finnas.
Sva till ~Marianne~, under adr S Gurnaelii Annonsbyra, Sthlm.
f. v. b BATTRE flicka, kunnig i enklari matlagning onskar plats i liter faniilj i stad att tillsammans mec ' husmodern skota hemmet.
Svar til genas ta, Stenungsund p.
I '.
Battre fliicka, ' Verksam het ' ' ' u ...
LA~P iARINNAa.
mdervisningsvan,.
musikalisk, far plats.
vid bruk ' i Norrland.
Nya: Inack.-Byran, ' Brun.
keber~sp.
3 B.
Stockholm.
$d fasta smgskoian i. Hulterstad: forsamling.
.Kalmar .. la ii,^ sokes forf @ en 24 nastkomn$iide januari ho: ?kolradet Lsamma forsaniling.
Lon enligt lag.
Platsen tilltrades den 1,5 febru,nr.i 1910, da, .yen, .under.
visningen tager sin borjan.
I&lt;vinn- ljg slojdiiiider \ iisniiig i. folkskolan bor lararinnan oiii sa fordras, .ataga sig bestrida mot lon af staten och slojdundervisningskonimit-ten i I (a1; niar.
.
Ung flicka, frisk, stark, intelligeni med ~rdningssirine, Icynnig i mat- lagning och somnad, finner ' for- manlig plats.
Ref., foto.
etc. till Madame Garling-Palmer, 29 Rue Boulard, Paris XIV.
Hogre Lararinneseminariel vid Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan utbildar lararinnor .for hogre flick- skotor och samskolor.
seminariet trearigt.
Studentskor kunna vinna intride i andra afdelningen.
Nar- mare meddelar seminariets fore- standarinna, adr.
Sodra Vagen 23, Goteborg.
Goteborg i dec.
1909 STYRELSEN.
(Nord.
A.-B.
429 67).
En dam som ager val byggd viIla med trad- gard.
i stad i sydvastra Sverige, onskar dela detta hem med bildad, ekonomiskt oberoende dam eller mor och3 dotter eller son.
Svar 12 2 = 4n, Stockholm p; r.
+ arbetsomraden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upp ' lysningar genom ' Fredrika-Bremer-.
Forbundets Byra, Sprid Vechot.idningen D AGNY!
24 l D A G N Y Sparkassa KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
ar Salubrin ofta af oskattbar varde- till att neutralisera oci oskadliggora osunda 0th gifa tiga gaser, till.
att forekomma omhet och liggsar samt skorr ett uppfriskande och valgoran.
de medel.
OBS!
Till behandling ock lakning af liggsar bor Salu- brin anvandas utspadt mec minst tva delar vatten.
Und- vik att behandla liggsar med sidana efterapningar, som arc uppblandade ined gifter!
Parti- lager hos Geijer &amp; C: o Stock- holm.
Folkskolans Barntidning -.
...
utgifven och redigrad af S T N A QUINT kommer 1910 i sin nittonde argang.
Ett rikt illustrerad nummer hvarje vecka, 36 veckor under aret.
Basta och lampl&amp;aste lasning for barn ' a f alla samhalkklasser.
.
.
-.
: Prenumerera a Rarhaste postkontor.
Prk for helt ar Kronor 1: 65, ha@ ar 90 ore.
.
.
.,.
.
.
Stockholms Musik: lnstituti Brahegatan 7 B. o. g.
3 tr. Allm.
Tel. 115 96 .. Varterminen borjar den 10 januari.
Anmalningstid den S januari kl. ' 18 2-l / 1 4 samt 6- ' / n 7 e. m.
Efter terminens borjan anmalnings- och mottagningstid:.
.
- mandagar och torsdagar kl. ' / e 2- ' / e 3..
.
...
Prospekt tillhandahalles.
Fem priikti ' iifventy~sbocker fos barn och ungdom.
Tsarens kurir.
Berattelse for barn och ungdoni.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Srnedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning Parzival.
af Hugo Gyltander.
259 sidor.
Med 45 iIIw strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 orr.
Sagogrottan i Sagoskogen.
En,,,, samling af Harald htenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn mgdo,.
Friit efter Julee Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 i1liistrntir; - ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla On.
O, ' Hjalten bland hjaltar; $$; $; f; " ": C harles G. Gordons Iif och stordad, iie Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran ~olkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stim Quirit.)
+ TILL SVERIGES KVINNOR.
DRICKER NI KAFFE?
En onodig frfiga menar Ni.
Da en annan fraga.
3rickcr Ni Karlbergs Specialblandning ii 1,60 pr kg?
I annat fall.
bor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty pa samma gar-g det t ' ir billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett fiirsok.
iKi blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postforskott.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idungatan 5.
Butiker: Masteisamuelsg.
Ii, Dobelnsg.
44, Norrtrillsg.
24, STO-CKHOLM.
KI-IPP ANNONSEN!
- Fredrika-Bremer-Ffirbandet: Drottninggatan 54.
Kikstel.
27 62.
Forbundets byr5 oppen 11-4.
Alm.
tcI.
48 1 G. Fredrika-Bremer-Forbandets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
AIlm.
tel. 82 l ' l..
.
Kvinnligs Juridisks B y r h, Wallingatan 12.
Kontorstid kl. l /, 10-4.
Utfar alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336.
Innehallst Orteckning.
- Dagens nummer innehaller r Rodenstamska Slojd- och Hushallsskolan Nya - NAdharnrniiheinrnet Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- Djursholy-.
.
.
&lt;urs.
Slojdlararinnekurs.
Hemslojds- Riks Djursh.
.122.
A.
T. Djursh.
52 x h Vaxtfargningskurs.
erbjuder klena och nervosa perso- ner ett lugnt och stilla hvilohem.
7 meter morkbla Damcheviot tjock stark Pris pr dag 5-8 kronor.
{intervara 70 cm bred finnes afven i svart, gli, brun eller rod farg till 4,20.
Blust g !,i met.
prima velourflanell, 10 cm.
bredl i 00-tals vackra monster, som vanligen kostar ' 5 ore m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9,80. iosatvills till underklader, kraftig stark vara 12 ore met., &amp; o-extra prima skar eller bla ifven passande till herrkalsonger 0,40 met.
rillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- iolmsbrogatan 23 A., Stockholm.
GyrirnEB ' Bnqa Ecksbeirrn.
En fredsapostel.
Af Tyra p (kcc !.
: BB~el~smhgar for fruntimmer i QEotebwg 1839. hgny 19 10.
Premumerationsanmalan.
Harianne von Willemer.
IT.
Af Sigrid Plnfeii.
ivar ar hon?
Wvar hon ar.
: r h allmanheten.
(urs i kommunalkunskap.
: Qrenimgsmeddelandeae Iotiser, ' Dagnys annonsiirer!
Prenumeration a Dagny sker a narmaste postanstalt eller bokh-andel.
