# ID: svediakorp-per442
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,636
# sentences: 905
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


3: e arg.
S t o c k h o l m d e n 4 Maj 1 8 1 0.
Prenumerationspris: kr.
4: 57 11s ar.
kr.
2: 50,, 3: 50 sk,,,, i: 25.
#,,.
.
111 ar.
1!
?edaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr..
.
.
~eiefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Losnummer 10 ore. '
Prenumeration sker s %val i landsorten - som i Stockholm Zi narmaste postanstalt, eller bok- handel.
.
- - - .-.
.
Utgifningstid hvarje torsdag.
.
I -- Redaktor o. ansvarig utgifvare: E L L E N K L; E M A N. Mottagningstid:.
kl. 11-12..
- Sthlm 1910, F. Englunds Boktr.
Expedition.
.
och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. -.
Post- och ' telegrafadress: DAGNY, Stockhdm.
Annonspris:,.
.
Enkel 15 spaltbredd Ore per mm.
50 mm. '
Marginalannons under texten 15 mm: s hold per gling 10:, Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010, 50 gr 25 010.
Annons bor vara %liimnad senast .mindag f. m..
-.
.
70,000 och Miss Isabel Cleghorn.
.. -.
.
Ingen- sammanslutning i .varlden torde mera mal- rnedvetei &amp; h mera forsiktigt och moget verkat for sin: kar och for de lagre klassernas val an denna forening gjort.
De sva- righeter den haft att ofvervinna ha varit oerhorda, men sa ha landvin- ningarna blifvit .sa mycket st,orre och s % mycket dyrbarare, om man ma- ter dem efter det motstand.forenin- gen haft att ofvervinna, den mot- strafvighet den haft att ' bekampa och de fordomar den mast kullsla.
1 .England ar folkskolan mer an fas de basta rad for allt och for annorstades en lararekarens, ja kanske intet af den allvetande och valvil- en forenings skapelse.
Inte i den lige Mr James.
mening, att denna grundat den eller uppehallit den, men i den mening, Bolton House, Russell square, ar att karen i stort ' sedt kampat den namligen den stora engelska larare- fram till.
och gjort den till hvad foreningens administrativa sate, och den for narvarande ar.
John Bull ar darifrh ledes till ej ringa del det Miss ISABEL CLEGHORN.
.
visserligen demokrat sa till vida engelska folkskolevasendet.
Dar ar man .saker om att traffa den engelska lararekarens mest att han tidigt gett de lagre samhallslagren rost- framskjutna personligheter fran landets skilda .delar, ratt, men instinktivt har han val aktat sig for refor- hvar g h g the Executive, d. v. .s.
centralstyrelsen for mer, som skulle kunna lara massorna att effektivt bru- den stora engelska Iarareforeningen, har .sammantrade.
.
ka .denna sin fordel.
Darom vittnar alltfor ofortyd- Denna omfattar numera 70,000 medlemmar och.
har bart kampen for folkuppfostran i England.
.
.
blifvit en allt storre makt inom Englands skolvarld.
I frihetens namn drojde man langre an i andra D et var ar 1896..
Jag.
hade fatt ett.
litet.
stipen- dium af Cehtralstyrelsen for S.
A F. f.or att komma- ' i tillfalle ' att ' studera skol- forhallanden i England,.
sarskildt.
.
undervisningen i modersmalei.
inom Englands skolar, och for alla Stii- derande af folksko ' leforhallanden inom delta land har det blifvit sed, och en praktisk .och god.
sed, att ga till Russell square 71 for att invigas i och f3 vagledning inom den engelska folkskolevarlden.
Dit styrde ocksa jag mina steg.
Dar - '
206 D A C N Y - - - protestantiska lander med att infora skoltvang och en effektiv skollag.
Religiosa sekter, engelska kyrkan och frivilliga sammanslutningar fingo lange skota folkupp - lysningens grundlaggande uppgift, bast de det formad- de.
- England var ju frihetens land, man borde inte tvinga nagon till att lara sig lasa och skrifva.
Det borde foraldrarna sjalfva fa sorja for, och hvarfor skulle den ene betala skatter for att den andre finge lara sig lasa?
Den som sjalf holl sina barn i skola och dar betalte dryga afgifter for dem, skulle den ock- sa betala de fattigas undervisning?
Det vore ju en harresande orattvisa.
Ja, sa resonerade t. o. m.
" humana och for folkets val intresserade man " pa 1860-talet.
Och en del konservativa element inom den engelska demokratien ha inte alldeles slappt denna sjalfklara frihetsdogm den dag som i dag ar.
Men det var 1870 som Tysklands " folkuppfostra- de " soldater visade hvad skolmastarne jnom en nation betydde, och det aret fick England sin skollag, men det drojde lange, innan Englands skolforhallanden blefvo nagorlunda jamforliga med den stora konkur- ren tnationens.
Samma ar, 1870, stiftades ocksa The National U- nion of Teachers, en sammanslutning af Englands och Wales ' folkskollararkar.
Den sammanslogs af 26 lo- kalforeningar med sammanlagt 400 medlemmar.
Nu vid 40-ars-jubileet raknar den ofver 70,000 medlem- mar.
Fran en ringa borjan har den vuxit ut till en be- tydande samhallsmakt, och den ager en fast organisa- tion och en arbetseffektivitet, som ar svar att ofver- traffa och ingalunda latt att uppna.
Den har arbetat for barnens val och lararekarens hojande, och den har aldrig for det senare malet asi- dosatt det forra, och dari ligger val nyckeln till fore- ningens storartade framgang och till det anseende den vunnit.
Dessa bada strafvanden ha alltid gatt jam- sides.
Hvilken strid red den icke ut mot " Payment by result "!
- Till en borjan understoddes skolorna af staten efter sitt arbetsresultat, d. v. s. efter det vitsord, som afgafs om barnens kunskaper och skolgang af statens inspektorer.
Och da instruktionerna for dessa vor0 ganska stranga, maste d e halla pa ett visst mi- nimum for anslags erhallande - och det nastan i alla arnnen.
Larare och barn maste standigt sta examens- rustade, och det forvred undervisningen, och lararne liollo p2 en del stallen rent af pa att duka under for de stora klasserna och de svara krafven.
Numera vil- ja inte ens myndigheterna hora talas om ~Payment by result ".
Man nastan skams for att dess skrack- valde nigonsin existerat.
Lararekaren har fatt kampa bittert for att fa sin rittsliga stallning nagorlunda tryggad for lararebild- ifngens hojande och for att hindra skolorna fran att allt for mycket befolkas med oexaminerade, underma- liga och som foljd haraf illa aflonade lararekrafter.
Den har forsvarat barnet mot .fortidig industriell .ex- -- - -.
--- - - - - - - - - --.
- -- - -- -. -- e ..
- .. P.
.
.
.
J uvel- Guld- 8r Emaljarbeten AV I I) A N I) E R S E N camp.
~oauveieram.
4 Fredsgatan ' 4, p.
-.
L - -.
.
.
-.
ploatering af dess arbetskraft.
.
Den har forsvarat bar- net mot dem, som velat gora skolan till ett tvistefrii mellan religiosa fraktioner och politiska partier och hafdat gent emot dessa, att barnets ratt till medbor- gerlig kunskap och maiisklig utveckling star ofvex alla partihansyn och partisynpunkter.
Till en borjan mottes detta talmodiga, malmedvet- na arbete for en battre folkskola hvarken af vidarr forstaelse eller uppmuntran utanfor den egna iackkr~t- sen.
Men manga aro likval de, som vigt sitt lif iill ett uppoffrande arbete i foreningens och folkuppfost- rans tjanst.
PB senare tid har foreningen blifvit cri auktoritet i skolfrigor, en auktoritet, till h a r s ornclii- me och rad myndigheterna aldrig forfifves vadja, odi den har vetat sa hansynsfullt bruka si&amp; stora itiflytan- de i hithorande ting, att den sallaii forbigas eller for.- bises.
Yttre utmarkelser och samhallelig vercterkiiiisln ha afven under de senare iren rikligen tillfallit dess tjanste- och fortroendeman.
Foreningens miiiigarigr forste sekreterare Sir J.
H. Yoxall blef i fjol pa siil 50-arsdag adlad for sitt mangariga, dugande arbete i folkupplysningens tjanst saval inom foraliiig som parlament.
En f. d. skolmastare adlad!
Det siger * sig sjalft, att det maste ligga ett drygt och iriflytelsc- rikt arbete mellan de markesstegen.
Mr Erned Gray, M.
A., sekreterare for en af foi --.
eningens kommitteer, ocksa en f. d. skolmastare, ar medlem af undervisningsministeriets koiisultati \ ra koni - rnitte, afven han har ett framgangsrikt parlamentariskt arbete bakom sig.
Det har afven den lysande talaren, f. d. skolmastaren och redaktoren for foreiringeiis tid- skrift, Dr Macnamara.
Han har flyttats fria Rosscli squrire till John Burns departement och Sr.
driiiit.~ " parlarnentary secretary ".
Men hiilnorna - de soni utgora den stora nia.; ..
san af foreningens medlemmar - ha de riiigoti iii im ?.
- vard insats i dess utveckling att skrifva p i sitt konto '?
For det forsta ha de ju det nojet att betala lika stora arsafgifter som de manliga medleii-rxarna, och cia cic iitgora forenhgens fterial, ha de genom att siut2 c k till denna och samvetsgrant betala sina dryga %=s25 gifter namnvardt bidragit till foreningens ekoiicaniske barkraft.
Inom lokalforeningarna ha kvinnorna ver '.;.
samt deltagit i arbetet och bekladt krafvande poster.
Ett stort penninginsamlande arbete ha de inom iokril- foreningarna utfort for foreningens fonder, i all syii- iierhet dem, som tillkommit for valgorande irictani51.
fore- I det fallet ha vi mycket att lara af de kviii~~liga ningsmedlemmarna.
Energiskt ha de arbetat for al t oka fonderna till nodstallda larare och lararinrior och foraldralosa eller faderlosa lararebarn.
For de scim re har foreningen upprattat tvenne hem, ett for gos- sar i Sydenhamn och ett for fkkor i Shelfield Och bida dessa hem ofvervakas af foreningeris itlest af- hallna och framskjutna fortroendekvinnor, Mrs R i i s ~ - win och Miss Isabel Cleghorn.
Den forra, inspektris for Londoiis skolor for cf- terblifna barn (dull children), har borjat som folkskol- - --.
.
- -- - - -.
- -.
.
.
-.
- - -.
- -.
-.
-.
Realiseras VPrvantar, herr och dam, samt skarp Ihgt under ink6pspris.
Langa handskar samt langa vantar 20 % under de vanliga priserxw.
Handskaffaren Norrlandsgatan S.
D A G N Y lararinna och ar en af foreningens aldsta pioniarer.
Hon ar valtalig och hjartlig och vinnande samt en ganska representativ personlighet, hvarfor hennes tjan- ster standigt tagas i ansprak vid Arskonferenserna.
Hon ar foreningens speciella favorit, och nar hon vi- sar sig a dess moten, halsas hon alltid med det hjart- liga, varma bifall, som genast ger en hogre lyftning.
afven at de allvarligaste och trakigaste forhandlingar.
Och sa M i s s I s a b e l C l e g h ' o r n!
Man kan inte mota en ~eniralst~relseledamot fran de 15 ar Miss Cleghorn haft sate och stamma inom denna ledande .forsamling, utan att man marker med hvilken kansla af vordnad och.
beundran han ilamner det namnet, ty miss Cleghorn hor till dem, som genom sin gedig- na karaktar) sitt hjartliga, tillbakadragna vasen vinna tillgifvenhet och genom sin oerhorda arbetsformaga och sitt klara liufvud samtidigt veta att inge aktning och respekt for sin personlighet och sina strafvanden.
Hvarje pask har National Union of Teachers sin arskonferens lred val af vice ordforande (tiice-piesi- dent).
Denna post innehas under ett ar) och sa rycker " vicepresidenten " foljande ar upp till " presidentvardig- heten ".
Den storsta utmarkelse och den storsta ar- betsborda foreningen ager att tilldela en dodlig kom- nier harmed den lycklige till del.
Afgaende ordforan- de kan ej nastfoljande Ar valjas till vicepresident.
Han rycker upp i " expresidenternas " led, och forst sedan han ej langre hor till de narmaste bland dem, kan han omvaljas.
Pa sa satt har man velat forhindra stagnation och ge formagorna tillfalle att komma till sin ratt och gora sin personliga insats utan att be- hoiva undantranga dem, som gjort foreningen ovar- clerliga tjanster.
Det ar en stor heder att bli benna forenings ledare.
Det ar hvarje ung, dadkraftig folk- skollarares drom, men den drommen ' blir ej verklig- het forran efter ar af dugande och hangifvet ar- bete f6r skola och forening sa val inom som utom centralstyrelsen.
Forst i ar har en, kvinna lyckats vinna denna ' ef- terstrafvade vardighet - och denna kvinna ar miss Isa bel Cleghorn.
Det .ar ingen sinekur att vara centralstyrelseleda- mot och annu mindre a t bli foreningens president.
Det galler att arbeta, om ' det skall vara mojligt att, sta kvar inom centralstyrelsen - det galler inte minst fos dess kvinnliga ledamoter.
Aspiranterna till cen- tra1st) relseplatserila aro manga och energiska, men miss Cleghorn har alltid med stor majoritet blifvit vald af sitt distrikt och vid ordforandevalet i ar seg- rade hon men stor rostofvervikt, trots att ho11 hade en styf manlig motkandidat.
Hennes val aiises i hela England som en stor kviiinoseger.
Den visar hvilket gediget arbete kvin- iiorna utfort inom foreningen, alldenstund m a 11 n e n lika val som hinnorna valt in henne till ledare af den stora foreningens angelagenheter.
Ett.
sadant for- troende ' vinnes inte pa .e n gang och for intet.
Det visar tillika, att de engelska lararna latit ratt-, ' ' 207 e visa och billighet besegra sin tvehagsenhet och sin motvilja mot en kvinnokandidatur till denna plats.
De 70,000 ha genom detta val visat, att de forma upp- skatta en manniskas girning efter dennas eget varde, afven da det galler att tilldela kvinnor den uppmunt- ran och den vardesattning de fortjana, da de arbeta samman med duktiga och framatstrafvande man, for .samma mal.
Fran.
alla kvinnoforeningar inom Erig- land hor man bara en mening: Miss Cleghorns val ar.
lika hedrande for de engelska lararna som for miss Cleghorn sjalf.
.
Nar hon vid kongressen steg.
upp for att tacka for det fortroende Englands lararekar visat henne, halsades hon med stormande och hjartligt jubel, och mrs Cattell ofverlamnade till henne en praktfull bukett fran Sheffields lararekar.
Alla inom, den lokalafdel- iiingen hade som en man samverkat till stodjande af hennes kandidatur.
Hon tackade dem rord for all den uppmuntran Iion fran det hallet alltid fatt rona och tackade fore- ningen for att den genom hennes val paktiskt visat, att lararinnorna ej endast skulle fa det nojet att be- tala sina arsbidrag och liksom mannen i sitt arbete pa skolans falt tillsammans med dem skorda frukter- na af foreningens framgangsrika arbete for battre sko- lor och battre arbetsforhallanden, utan att de ocksa med sina manliga kolleger skulle dela aran af och an- svaret for dennas atgarder och riktlinjer.
Hon visste, att mangen sagt att ' det ar omojligt for en kvinna att dirigera konferensen, men hon ha- de sett denna losslappt mangen gang afven under manliga tyglar.
" Jag ' dirigerar Er nu ", sade hon skamtsamt, " kitiner Ni tygeln "?
Andra pasta, att en kvinna inte kan dirigera centralstyrelsen.
Hon viss- te, att den var svarhandterlig, men dar fanns inte en man, som ej stod eller ej onskade komma under kvh- lig kontroll.
Och nar sa ar fallet individuellt, kunde det ej ocksa lyckas kollektivt? ..
Med hjalp af dessa kvinnor, som individuellt styrde dem, skulle hon for- soka att lyckas i sitt uppdrag, och hvad betraffar centralstyrelsens manliga ledamoter, kande hon dem alltfor val.
15 ar hade lart.
henne, att det inte fanns en enda ibland dem, som inte skulle forsoka ' latta hennes uppgift hallre an forsvara den.
De vor0 hen- nes vanner, och hon kande deras ridderlighet.
Miss Cleghorn har verkat i Sheffield i manga ar.
Fran South Shields, dar hon fullgjorde sina praktis- ka laroar, genomgick hon seminariet i Stockwell.
Ef- Ler en tids itjansigoring vid eii bysko !a blef ho11 of- veriararinna (headmistress) i Heeley Ban k School, Sheffield, hvarest hon stannat kvar allt fortfarande trots manga frestande och hedrande anbud fran an- dra och storre verksamhetsfalt.
Hon har alskat den-.
na skola, hon har drifvit upp deii och arbetat for den si, att hon aldrig formatt lamna den.
Hennes verksamhet vid sidan af denna skola af afven efter engelska forhallanden rent fenomenal.
Ho11 liar son1 sagdt vaiit niedleni af centralstyrelseii i 15 ' ', H A S S ' ' B A C ' ' E ' S I P l a n t a g e - K a f f e b r a n n e r i e t, -- blandning rekommenderas som e f f de fika fesska ffe, ifm mar kf go&amp; ~ z r m l m r d ~ i a 20 n - Stockholm.
Rikst.136 68.
*.
Allm.
54 41. '
ar, och det tvingar ' henne till att tillbringa hvaran- nan lordag i London.
Och sa ofvervakandet af det henne sa kara flickhemmet i Sheffield och alla prak- tiska bestyr for det.
Hon a r medlem af Sheffields skolstyrelse, hvarest hennes rad och inlagg i allt som ror flickornas uppfostran och undervisning blifvit syn- nerligen beaktade och i manga fall ledt till viktiga reformer.
For ett par a r sedan inbjods hon af un- dervisningsministeriet till medlem af dess konsultativa kommitte, som bestar af erfarna pedagoger fran skil- da skolor och som har att ge ministern rad.
Kal- lelsen antogs.
Hon a r styrelsemedlem i flera kvinn- liga sammanslutningar och i The Court of Governors for Sheffields universitet, m. m.
Hon har utgifvit en handbok.
for larare i handarbete och planlagt denna undervisning sa som den nu i manga ' fall tillampas inom Englands folkskolor.
Hon har strafvat efter att ge skolkoksunde~isningen fasta former och ett verk- ligt praktiskt innehall.
Hade miss Cleghorn ej varit den tillbakadragna kvinna h o n ar, hade presidentvardigheten i N.
U.
T. for lange sedan fallit henne till, men hon har ryggat tillbaka for den offentliga representativa stallning den medfor, och det a r endast efter allvarliga och entrag- na forestallningar fran kvinnliga kolleger och fran alla dem som kanna hennes stora duglighet, som hon gifvit vika och latit betankligheterna fara.
Sveriges lararinnor onska henne lycka till tvenne gifvande " presidentar&gt; ' - ar, som troligen bli epok- gorande i de engelska flickornas utbildningshistoria.
For ordnandkt af deras fortsatta undervisning i prak- tisk riktning har hitintills ingen i England verkat mera energiskt an hon.
Ma det bli miss Cleghorn beskardt att under de inflytelserika ar som mota fa verka for detta stora mal.
Hon ar beredd till det, och hon har forberedt sig for det.
Det har alltid synts henne som en nodvandighet for de lagre folk- klassernas ekonomiska och moraliska hojande.
, Anna Bobergs utstailning i Paris.
.. A nnu en gang har fru Anna Boberg forvanat och tjusat parisarna med sina Lofoten-taflor.
De stora tidningarnas konstkritiker ha uttalat sig hogt berolmmande om hennes dukar, sasom Thiebault-Sisson i " Le Temps ", Henry Bidou i ') Journal '), Arskne Alexandre i " Figaro " och Louis Vauxelles i " Gil Blas ".
Samtliga slutomdo- nien aro att fru Boberg ar en originell, arlig och akta konstnarinna.
Om sjalfva utstallningen skrifver market A. L-n till Stockholms Dagblad: Uppe i Durand-Ruels rymliga val belysta salar vid rue Lafitte har Anna Boberg for narvarande en rikhal-.
- -. -- -- - - --.
- .- P - - - - - Kop Oskummad mjolk direkt hemsand i plomberade karl till 17 8re pr liter.
AKTIEBOLAGET MEJERIET VICTORIA Riks 770..
- Kungl.
n o f l e v e r a n t o r - Allm.
6937. tig utstallning af sina arbeten.
Katalogen upptager icke mindre an ett sextiotal duka;, alla med motiv fran 1.0- foten.
Denna for fransmaniieri liksom fos de flesta skail- diiiaver okanda natur vacker i och for sig sjalf ctt sto1.t intresse och.
drages en talrik publik, just geiiorii dess friimmande och sallsamina vasen, men vore den icke frarii- stalld med verklig talang, skulle den icke verka si mak- tigt betagande som nu .ar fallet.
Anna Boberg har haft den beundransvarda t~iesgicii att lefva daruppe i iskylan, ensam bland fiskarebefofkni~ig- en vintrar igeiiom och studerat dem och deras lif, soiii ar en standig kamp med elementen med baten som strids- kimrat, och hon har gjort sig fullt fortrogen med ila- turens vaxlingar daruppe.
Ibland fil hennes dukar nhgot af kuliss ofver sig, men detta ar svart att undvika i ett dylikt sagolandskap med en sol, hvars stralar uiider vin- tern endast snudda vid fja !lens kammar och aldrig riis ner till den frusna marken.
Det ar luftens eterretihet soiii gor att foremalen upplosas, liksom forlora sin korisisteiis och flyta ofver fsan ett plan till ett annat.
I tafior som, ' Ett spokskepp " blir detta till ett plus.
Dodstyst kommer bilten glidande genom snogloppet meil utspanda jattesegel, som ingen vind tyckes berora.
Och sa ar afven fallet nar det galler att fa fram det sallsam- ma, doda, utaf dagens timmar oberorda lifvet och.
nativ- ren uppe i Nordmarken.
Men daremot verka heiiiies fiska- re ibland, dar de syssla med sina batar, som pappers- dockor, och fjallen tyckas endast hafva en sida.
S i skani- mes t. ex. den utmarkt vackra taflan " Baten med gront skrof " genom figurerna som antra upp for dess reling.
Men sjalfva nordlandsbiiten ar p i denna duk liksoni.
p i de flesta inalad med en gladje och en brio som iiro for- vanande.
Hvilka bitar matte det icke ocksi vara tiitxl sina raka stafvar, sina relingar i olika farger, grorit nicd hvitt, blatt med rodt och sina granna segd -.
verkligt vardiga motstandare till det haf som de miste bekiarrlpa.
" Norrskenet " ar af mycket dekorativ verkan med sim blA stralreflexer bland klipporna, likasa 99NyArsdagej~.95, medan " Fiskarnes kyrkogilrd " bilde genom amnesval cc ' k belysningseffekt har nagot sentimentalt ofver sig.
En af de vackraste dukarna heter " Lagvatten ".
Stock- huset pa branten ofver det svartkalla vattnet och med is- luften staende stilla under dess hoga stenfot ar itergifvet med underbar kraft och skicklighet och skalf sakert fiririii sin kopare, liksom redan ar faliet med den vackra grup- pen med fiskare i bitar langt inne i en vik blaild solbe- lysta fjall och soin artisten kallat " Fordamnixigeii " sanit " Fiskarkojorna ',.
Dessa sma grii utvaxter blaiid de tirriga snomassorna.
Det ar med verklig gladje bade fransniiiii odi.
skm- dinaver tagit denna utstallning i betraktande.
Ilos dc forra vacker den forvining och undran, hos de seiiase hemlangtan efter den rena luft, som endast ett siiolarid- skap besitter, hos bagge mynnar det ut i verklig l~cuiid- ran for konstnarinnan, som sa kunnat forklara och frrini- stalla tjusmakten i nordlandsnaturen.
- - .- --- p -.
.
- -.
.
.
.
.
- -.
-.
.
.
.
-.
- - p - - -.
.
- - -.
.
De engelska kvinnornas rattsliga stallning.
S Doktorerna, ' Kinbergs och Sundquists bok.
For nedanstaende, i de dagliga Stockholmstidningarna redan amtidigt med att den internationella rostrattsalliansen publicerade uttalande af forfattarinnorna till den i dessa dagar s&amp; forliden var holls i London utkom dar en broschyr, omdebatterade boken lamnas pa begaran plats i Dagnys spalter.
1 samband harmed fa vi tillkannagitva, att vi ' icke kunna bereda " The Wornen ' s Charter ", utgifven af Lady Mc Laren, rum for den massa insandare, som kommit oss tillhanda i frigan, s a m att vi afboja vidare diskussion af saken.
.
hustru till parlamentsledamoten sir Charles Mc Laren, hvari framlades yrkanden pa genomgripande reformer i ed anledning af vissa uttalanden angilende en af oss utgiiven skrift, Handledning i sexuell undervisning.
de engelska kvinnornas rattsliga sfillning.
Boken vackte utomordentligt uppseende och har blifvit foremal for ifrig och uppfostran, under debatten i forsta kammaren den.
23 dennes rorande statsunderstod at enskilda laroanstal- diskussion saval inom som utom England.
Sir Charles ter be vi fa meddela foljande: Mc Laren har nu i Underhuset framlagt nio lagforslag, Arbetet i fraga ar afsedt att vara en " handledning baserade pa d e yrkanden, som framforts i (l ~ o m e n ' s for larare och foraldrar vid undervisning och uppfost- ran ", ingalunda en " larobok i sexuell hygien for an-.
.
.
Ch.arter9 '.
Fyra framstaende parlamentsledamoter, Mr Atherley vandning ' i vara hogre flickskolor ".
Undervisning om preventiva medel ha vi aldrig ' med- Jones, Mr J.
M. Robertson, Mr Philip Snowden och delat vare sig under offentlig forelasningsverksamhet eller Mr ' ~ h e o d o r e Taylor stodja tillsammans med Sir Mc, Laren at skolungdom, ej heller finns i vart arbete nagot som fo1: slagen.
Hufvudpunkterna i desamma iiro: att hustru, helst uttalande som antyder att vi skulle onska e n.
shdan som icke sjalf ager med- till sitt lifsuppehalle och som undervisning nui.eller framdeles.
(D: r.Sundquists uttalande i genom omsorgen for barnen hindras att fortjana nagot, Stockholms Dagblad af den 18 april afser, som af sam- skall ha ratt till en viss ' bestamd del af mannens inkomst; inanhanget torde framga, ej skolundervisning.)
Men da pa olika platser ofver hela landet en liflig att hustru, soin agnar hela sin tid at hushallet och bar- agitation sedan lang tid bedrifvits angaende dylika atgar- nens vard, skall hafva fordran hos mannen, eller efter ders anvandande, da vidare fran flera 11511 onskan uttalats hans dod i hans egendom, pa ett belopp motsvarande att en broschyr harom matte utgifvas, och da slutligen.
- en hushallerskas lon, detta forutsatt att hon icke under den svenska litteratur om preventiva medel, som n u existe- tiden erhallit nagot personligt penningunderstod; att skils- rar ar minst sagdt ovederhaftig, men likval, enligt erfa- renheten, flitigt stud,eras, ' ha vi ansett att ett arbete.
om massolagen skall andras sa, att saval man som hustru sexuell undervisning och uppfostran for foraldrar och la- ma kunna erhalla skilsmassa pa grund af bevisad otro- rare ej med tystnad kan forbigi denna fraga, om hvil- het fran den andres sida; att.
b a d a fo~aldrarna ge.
ken allmanh,eten pa alla vagas soker kunskap.
Vi formena visierligen att man genom att systema- mensamt skola vara formyndare for barnen; att hustruns gamla ratt till siirskild del af boet ma atektallas; att tiskt halla ungdomen i okunnighet om konsforhallanden ger ' at konslifvet en sarstallning som ur uppfostringssyn- hustrun, ifall testamente icke forefinnes, rna komma i en punkt ej kan vara onskvard, men langt ifrhn att onska rattsligt fordelaktigare stallning; och till sist att ingen att undervisning om hithorande ting skall goras till kvinna, som i aniiat afseende ej ar diskvalificerad, ma p i grund " centrum " i skolan, som i pressen framkastats, onska vi af sitt kon eller giftermal uteslutas fran innehafvande af tvartom - hvilket i arbetet framhalles - att kunskapen.
harom bor meddelas i sadant ' sammanhang och sadan samma politiska rattigheter som mannen.
utstrackning att den i intet afseende, allra minst genom De framforda lagforslagen, som ytterst harleda sig onodig vidlyftighet, skiljer sig fran annan undervisning fran " Wornen ' s Charter ", ha ater vackt uppmarksamhe- som skolan meddelar i naturkunskap, hygien och s a m ten pa denna ' bok och Lady Mc Laren.
Lady L. har va- hallslara.
.
Det ar ocksa var ofvertygelse att liksom lararen i rit foremal for en mangd intervjuer, och de engelska tidningar&amp; ha varit fulla af hennes uttalanden.
Ett af matematik eller historia maste aga l ' angt mera for- djupade och omfattande kunskaps- ' an dem han afser att bi- hennes slutanforanden lyder som foljer: " Vi inse till fullo bringa ' sina larjungar, sa maste foraldrar och framfor allt la- att mannen i allmanhet aro battre an de lagar de stif- rare i en handledning for unciervisning pa detta omrade tat.
Men det ar dar karleken slutar, som lagen tager finna atskilligt mera och annat an de evilja.
och bora vid, och lagen maste halla pa lika ratt for alla.
- - meddela barnen, icke blott for att sjalfva skaffa sig nodi- kunskaper, utan ock - nagot som ar icke mindre vin norna framlagga med denna harter er ' ^ sina fordringar.
ga viktigt - for att kunna iaktta och bedoma de yttringar Vi onska fasta mannens uppmarksamhet pa dem, emedan af konslif som redan bIand skolans ungdom kunna mota vi tro att de vilja skipa rattvisa At kvinnorna, endast dem.
de ' verkligen fa ogonen upp for och forsta hvad det Var grunduppfattning i hela denna fraga framgar bast af de ord, livarmed vi afsluta var skrift, dar vi uttala var giiller. "
varma onskan att all sexuell uppfostran matte ledas sa att ungdomen.
sjalf matte onska att det normerande for en sexuell forbinde !se mellan .en ung man och en ung, ~attelke.
I bagny for den 14 april (n: r 15) forekommer kvinna miltte bli att de bada halla tillrackligt, af hvarandra samband med artikeln " Kvinn: ig konstutstallning i Pa- for att ej blott vilja lefva tillsammans, utan ocksa for ris "; ett omnamnande af froken Marianne N o r d s t r o m s att tillsan~mans vilja foda och med hvarandras trofasta vackra.
gyllenladersimitationer, skall vara Marianne N o r d- hjiilp vilja fostra nya manniskor.
q-iz; is t. Fr6ken Mordquists konstnarliga arbeten aro val.
.. Stockholm den 25 april 1910. sa kanda, att namnforvaxlingen knappast behofver pilpekas.
Julia Kin berg.
.Alma Sundquist.
.
. '
M, ' ' -.
P '
Hvad a r kvinnororelsen?
ager mycket olika betydelse i den Q - rdet enes kvinnororelse och den andres mun.
For nianga betecknar, i;:.
&amp; $!, ' fornamligast strafvan att skaffa nya forvarfsmojlighe- .tt+ ' !for kvinnorna samt den utbildning, som krafves for intrade pa dessa nya banor, for andra betyder det bere- &amp; @ de for kvinnorna af tillfalle att gora sin insats i sdtHhallsutvecklingen, for it ' er andra inneslutes allt detta i ' 3 t ena, att forvarfva full medborgarratt for landets d&amp;ii; ar.
Ja allt detta, men mycket mera tillika ingar i bggreppet.
Det skulle kunna innefattas i uttrycket: ratt for k&amp;&amp;nan att blifva manniska, fullt och helt.
- " %varje manlig lasare af dessa ord skall utan, .tvifve1 u&amp;;.
ja, det vill val ingen hindra henne ifran.
Kunde mgq, tranga till djupet hos mangen, som sa talar, SA s h d k man dock filma den medvetna eller omedvetna @ @ fattningen, att kvinnan ar mindervardig, att det ar sa m$$et hon icke begriper och inte behofver befatta sig ' samt att hon dock egentligen - ar - till for mannens s&amp;llii. -- riHyste mannen, lagstiftarne, ej en sadan tyst uppfatt- skulle da samhallet vara sa i manga fall orattlar- di $.bigdt som det ar, och kvinnan utesluten frAn in- - 3.?
/ fl {$de pA lagstiftningen?
Hvarfor skulle hon forhind- rs %,komma fram till befattningar, som hon visat sig kom- * terit att skota, och, dar hon lamnas tilitriide, stadse f2 lagre a f b i n g an mannen, om det ej ansages sjalfklart att hon ar, ynderlagsen?
Skulle kvifirian, ifall hon erkandes som f$$:, utvecklad manniska, af lagen forvagras bestammande- ra#n ofver det, som kon val bast af alla forstiir att bedo- m ': !sig sjalf och sitt barn?
Skulle hon, om hon af man- n&amp; betraktades som jambordig, st2 sa rattslos som hon n u gor mot den, som jamte henne bar ansvaret for att eRf ' b varelse blifvit satt till varlden?
Skulle slutligen en &amp; + y s skamflack som den reglementerade prostitutionen fin- iigs~ .. ifall ej kvinnan ansags sa mindervardig, att mannen tytkec sig aga ratt att disponera ofver henne efter behag?
Det ar mot allt detta, som utgor ett fornekande af k {Ii$ans manniskova~de, som den verkliga kvinnororelsen arizri.ktad.
I den har dock fran forsta stund ingatt som ett: hufvudmoment att bli satt i tillfalle att f2 anvanda siha: - krafter till gagn for andra, ej blott vinna nagot for !C bjalf * Fredrika-Bremer-Forbundets strafvan har allt-.
] % %tr.
: $: i [varit att forsoka gora denna rorelse lugn och sund, u@., ofverdrifter och utan haftiga kastningar, d i k t dromda, yttersta malet har varit och ar att Iii hjalpa till att bygga upp ett nytt samhalle, grundadt p&amp; rd$&amp;rdighet, dar man och kvinna, hand i hand, hvar ef- teCvisin sarskilda begafning soka utveckla manskligheten tik,n&amp;ot helt annat.
och hogre an hvad den nu ar.
qrMed det malet hagrande for tanken blir hvarje sak s&amp;tb kan tendera till att draga ner kvinnan, af hvilkens i q z i n d e man ansett sig hafva ratt att vanta och hoppas myc et, af stor betydelse for hela rorelsen.
et ' ar darfor med angest man aktgifvit p&amp; den vag, som skoljer upp ofver vart land och som hotar med till- intetgorelse sjalfva, det centrala i kvinnans vasen, som &amp; k naturen sarskildt gifvit henne och hvarigenom hon jusi skulle vara maktig att omdanande ingripa i samhallets gestaltning - .moderligheten, den ansvarsfylldz, ph allvarlig, etisk grund hvilande moderligheten.
Om denna grumliga vag i sitt flode fiir fordratika det, som hittills varit for kvinnan framst betecknande, den inneboende kyskheten och renheten, dii ar fara for handen att kvinnan verkligen blir mindervardig.
Malthusii- nism, " rashygien " och hvad de moderna larorna mera m5 heta aro annu, liksom anvandandet af " preventiva medel ':, foremal for vetenskapsmannens diskussion och olika be- domande samt borde lamnas helt at dem att slutdisku- tera och afgora.
Kvinnans inre vasen borde med ovilja rygga tillbaka for hvarje naturvidrigt motarbetande al ' mo- derskapet.
Den som har yttre lyckliga betingelser for att kunns bevara och harmoniskt utveckla sin kvinnliga natur, bar har, som alltid, det storsta ansvaret om sa ej sker.
Njut- ningslystnad och skygghet for personligt lidande bor ej fA fordariva denna natur.
Hvarje kvinna, i hvilka yttr?
forhallanden hon an lefver, bar ansvar for sig sjalf och sin omgifning.
Otaliga bevis finnas ock pa huru hin- nor, i de mest tryckta ekonomiska villkor, kunna sasom modrar for en talrik barnskara och sasom sammanhAllsri- de princip vara en foresyn for den narmaste kretsen.
Meti de aro mer an sa, de aro ett salt, som bidrager att hal- la hela samhallet friskt.
Dubbel heder At sadana kvinnor.
Deras vag ar tung och vansklig, sa vansklig, att deri som ej sjalf lefvat i deras forhallanden val knappast kan fullt uppfatta hur svar den ar.
Just darfor att det 2s s i upp- rorande, att denna vag skall for dem goras annu fiaim, annu vanskligare, ehuru motsatsen angifvec.
Isynnerhet for de unga, oerfarna vandrerskorna blir viigen farligare.
ty de narma sig omisstanksamt, lockade af Byckomojtighc ternas falska sken, till afgrunder, som dE ej iairfinj!
ac; just dar oppna sig.
For den som sett mera af lifvet, som, med Z !lg medkansla for dem som hafva det svart, aktgifvit p5 de-; ungdomen suggerande, men sedeundergrafvande: h, sex nu forkunnas, for den star det namligen klart, att hvad de unga, som lyssna till dessa laror, skola finna, icke ar det lycka.
Nej, sjalfforakt och lifsleda, utan tuifvd sjs ' i- domar och lidande af manga slag, ar hvad de bah 2::: vanta.
Det som kannes bittert ofver all beskrifning ar, afr man ej kan se nagon utvag att hejda eller varna.
Myn- digheterna ha forklarat sig sta maktlosa.
P i kvinnornas vadjan - och - sidan vadjan har skett - har svarats: " vi kunna ingenting gora9 '.
De unga, som faran narmast hotar, aro helt och hallet hanvisade at sig sjalfva.
Maa; kan blott hysa en liflig forhoppning, att det, so= ar 3-e3 " i och kvinnligt inom dem, skall reagera mot de farliga och neddragande inflytanden, som nu gora sig gallande.
GiE va de sig blott tid att lyssna, skall forvisso en inre stani- ma varna dem.
* * O
211 ' - D A G N Y Yttersta domen.
En landtlig historia.
Af Carl Svenson-Graner.
F. C. Askerbergs Bokforlags-Aktie- bolag, Stockholm.
Jag tror knappt at jag misstar mig, da jag forrmodar att forfattaren af denna ' &gt;landtliga historia " sjalf ar landt- bo.
Historien rojer en alltfor god kannedom ej endast om landtliga vanor och sedvanjor utan afven och fram- for allt om " ar allmoges tankevarld och kanslolif for att vara skrifven af en som studerat landsbygden och dess folk endast under en tillfallig vistelse bland dem.
Det ar verkliga bonder har skildras, utan vare sig den rahet, hvilken en del forfattare anse som ett oundgangligt bi- hang till begreppet bonde - eller den falska natursenti- mentalitet, hvarmed en del - innesittande stadsbor - for- fattare alska att utrusta de s. k. naturbarnen.
Forfattaren berattar sin hktoria enkelt och oaffekteratit, hans - sprak ar lugnt och stundom malande; en del figu-.
rer och situationer aro verkligen tagna pa kornet.
Lan Andersson, den lugne, hederlige mannen - en bra typ for de basta bland vara, bonder - och hans " rifvande " hustru, domedagspredikanten Johansson med sin bland-.
.
ning af falskt och akta,, Skur-Fina och hennes mes - till man - och till.
m viss grad afven bokens egentliga hjalte, Per, den unge drangen med det sorgliga farsarfvet, de aro alla lefvande figurer som forfattaren - och lasaren fran landsbygden - traffat och lart kanna.
Och hur drap- ligt karakteristisk ar den ej, historien om hur halta Emi- lie trostar sig.
ofver forlusten af en fastman och tar en annan, narmast darfor att " det passade sa bra med ringar- ne jag anda ' hade.
Se, Stromberg ' heter Gustaf, precis som skomakarns ' pojk.
Och sa slipper man ju andra gra- veringen ".
- - - E n anmarkning, som jag ville gora, ar att boken li- ka garna kunde hetat nAgot annat som " Yttersta domen ", ty ofver hufvud taget har utsikten af denna tilldragelse mycket ringa inverkan pa manniskornas gorande och 1a- Mannen, hustrun o c h hemmet.
Af .Charles tande, utom i ett par enstaka fall, och sa pa bone- ' Frederic Goss.
Bokforlags-Aktiebolaget Puritas.
motena, forstas.
A. H-n.
.
Det ar ingen ny bok, pa hvilken vi harmed vilja fasta ett lasande publikunis uppmarksamhet.
Den utkom redan 1906 i svensk ofversattning och har sakert hunnit for- Jag vet icke om det ar - som en af mina van- varfva mariga vanner, men fortjanar att na fram till an- ner sager - •âbattre att vara ett troll an ett noll•â, .nu vidare kretsar.
Det ar en " klok bok, full af bepr ' iif- men visst ar, att ' det lefver inom mig nagot af det vad lefnadsvisdom~ ', sager prof. Frans v. Scheele i sitt trollaktiga, som af urminnes tider sages hafva hem forord till den svenska upplagan, och den fortjanar att i min fodelsebygd.
Jag vet att det spelat mig manget lasas och begrundas.
Det ar sarskildt till de unga den spratt, men jag vet afven att ofta, dar fornuftet ' icke kommer med vackra gamla sanningar, till dem som st2 i be- hjalpt .mig, sa har trollet hjiilpt och latit mig finna grepp att bygga sig ett hem och lefva ett lif tillsammans.
bade ord och visor for att sjunga mig fri ur lifvets Och den ar ju p i intet satt farlig eller revolutionerande bojor, latit mig som gamle Wainemoinen sjunga bade, for hemmets och familjens bestand, ehuru forfattaren va- sol och mane ned i mitt lefnadstrad.
Och det ar gar sig pA att stalla upp fragan: bor hustrun lyda man- stundaer, da jag af hvar kapp, lagd i min vag mig nen?
Han tviflar verkligen - amerikansk prast som han till forhinder, kan gora mig en vingad hast, pa ar pa att den antydan i vigselformularet om att SA hvilken jag far genom lifvets trangaste .skorsten ut skall vara forhallandet ar riktig.
.
" Akten~kapets verkliga - icke just till BlAkulla, men ut i den fina, friska, problem ar icke lydnad utan eftergiivenhet och hansyn ", b l h rymden.
skrifver han.
etta ar val en sats, som for alla tankan- Fredrika B e m e r (nEn dagbok))).
de manniskor star klar.
M y mot alla de andra behofver den sakerligen tyvarr annu urgeras.
Min rent personliga uppfattning af den upprorande propaganda, som under namn af " karlek utan barn " nu tagit fart i vart samhalle, har jag har angifvit.
Jag tror mig dock aga ratt att tala icke blott i eget utan i hela Fredrika-Bremer-Forbundsstyrelsens namn.
Hvem skul !e icke med bafvan se den byggnad, som sedan sekler upp- forts p2 den grund som heter hem och familj, skakas i sina fogningar?
Man kan forsta - eller.
atminstone forsoka att fiksta - att vetenskapligt skolade man och kvinnor, de som ur lakaresynpunkt maste bedoma sarskildt abnorma och sjuk- liga fall, kunna infor en foreteelse som den har beror- ' da mindre ta den etiska och den sociala sidan an den nyktert vetenskapliga i betraktande.
Det ar erkannandet af att denna syiipunkt k a n ha sitt berattigande, som 1 % tit Dagnys redaktion soka gora gallande att fragan icke direkt sammanfaller mecl kvinnororelsens.
Hvad sjalfva karnpunkten i debatten angar, har Dagny tillfyllest precise- rat sin standpunkt.
For kvinnan som klass eller individ ar det icke moj; ligt att i en verklig lifssak hilla sig neutral.
Och det ar ej mindre an en sidan det har galler.
Med sorg och indignation m ' aste hon se ideer vinna terrang, som tende- ra att degenera vart folk.
Slapp en otyglad karleksdrift los och 1Angt sakrare an andra samhalleliga missforhallanden kommer det att pa- trycka kvinna?
det fornedrande slaf- och pariamarke, som Iion under en langvarig, ihardig och malmedveten kamp sokt f2 utplanadt.
.
Agda M on telius.
Ord.
i Fredrika-Bremer-Forbundet.
Litteratur.
, - ' ' -
Vid Maria Lisclinewskas sida i spetsen for moder- skyddsrorelsen sta Adele Schreiber och Helene Stocker, bada forfattarinnor och journalister, hangifvet agnande sig at denna sak.
Hogergruppen inom rorelsen foretrades af de valbe- kanta namnen Helene Lange och Alice Salomon, den se- nare kand i hela Europa for sitt vicltomfattande .soc: .al: ~ arbete .. Undervisningsfragan ar naturligen afven i Tyskland en framskjuten Fraga p&amp; kvinnororelsens program.
Mot samskoleideen stalla sig de ledande mannen afgjordt af- visande, mindre pa grund af betankligheter af moralisk art an att flickorna skulle ofveranstrangas genom att folja med gossarnas lasning.
Universiteten aro numera oppiia for kvinnor i hela det tyska riket.
Kvinnorna kunna bli larare, lakare och farmaceuter.
I juridik fa de e n d s t aflagga en lagre examen, som ej ger dem tilltriide till den juridiska banan.
Bibliotekarietjanst ar ett af de ty- ska kvinnorna mycket uppmarksammadt och sokt va-k- samhetsomrade.
Betraktar man den tyska kvinnliga rostfittsrorcls.m, frapperas man till att borja med af att de politiskt in- tresserade kvinnorna tyckas arbeta ifrigare for a1.t annat an for rostratt at sig sjalfva.
Detta har emellertid sin fcrklaring i att man funnit, att det skulle vara politiskt o- klokt att nu pii ett aktuellt satt fora fram krafvet darpa.
De borgerliga kvinnorna i Tyskland stodjas annu ej af sina egna partier, endast en enda, helt liten grupp, " Demokratische Vereinigung ", har p i sitt program upp- tagit krafvet p i direkt allman rostratt for saval man som kvinnor.
Af socialdemokraterna ar det afven en grupp s o ~ n stoder detta kraf.
De tyska kvinnorna deltagsi emellertid med storsta ifver i mannens nu pagaende rost- rattskamp, tala pa moten och agitera ifrigt mot eller for treklassvalratten, denna brannande fraga, som p i det narmaste beror saval man som kvinnor, kvinnorna s i tillvida, att denna treklassvalratt skulle komma, om kvin- norna finge .politisk rostratt, att utesluta fran deltagande i valen flertalet sjalfforsorjande kvinnor, emedan deras inkomster icke skulle vara tillrackliga att Irita clcm kom- ma 6fver den 3: dje klassen.
De ekonomiskt valsituerzdc kvinnorna skulle daremot ha fordel af denn2 uppdel- ning.
Kampen om treklassrostratten foranledde pii forsoni- maren 1909 en allvarlig brytning inom de kvinnlig2 rost- rattsforeningarna i Tyskland.
Det gallde da att geuom energisk propaganda soka halla lokalforeningarna kvar under den preussiska landsforeningens ledning, hvilket afven lyckades, tack vare att det for detta andzmal riod- vandiga ekonomiska understcdet pa ett sardeles ofw- raskande satt tillstalldes foreningen af en for dess arbctc hittills frammande dam.
Ett ansenligt belopp, soin for- valtas af landsforeningens ordforande fru fillinila Csiict och som af gifvarinnan, hvad anvandandet betriiffar, icke bundits for nagot sarskildt andamal annat an att props- ganda framfor allt skulle for detsamma bcdrifvas.
Till sist namndes i foredraget namn pa en del tyska forfattarinnor, som med intresse omfatta kvinnosaken och i sina verk i det ena eller det andra afseendet franitradt for densamma, Gabriele Reuter, Else Jerusalem, Grete Meisel-Hess, Lilly Braun och sist Hedvig Dohn, deii 75- Ariga forfattarinnan med det evigt unga siiinet, (len glo- dande entusiasmen och det alltid varma intresset for kvin- nornas sak.
Vid ett sammantraifande med henne I i d e froken K. funnit, att hon hade ofverraskand2 val rcda pa den svenska kvinnororelsen.
Talet gled snart iiog i11 pa rostrattsrorelsen, och nar froken K. klagade ijker att $n- nu manga svenska kvinnor sta likgiltiga fcr saken, lit- brast hon lifligt: " Edra blygsamma systrar, som annu Ett tack!
For de bevis pa utoinordentligt stor vanlighet och ofirer- flodande valvilja, som pi min 60-arsdag bringades mig, sku&amp; jag onska att kunna tiZl en hvar personligt direkt fd frambara min innerliga tacksagelse, men da minga ej gifvit sig tillkanna med namn, ber jag att har genom Dagny fa till alla utfala mitt hjarfevar~na tack.
Agda Mon felius.
Fran kvinnororelsen i.
T y skland.
U r ett nyligen i Stockholms.
F. K.
P.
R. hallet fo- redrag af froken N. Kohnberger ofver kvinnoro- relsen i Tyskland meddela vi har nagra hufvudpunkter sasom belysande drag af de tyska kvinnornas arbete och de olika riktlinjer, som pa senare tider i Tyskland upp- tagits och foljas.
Froken K. borjade med att uppdela de i kvinnor&amp;.
relsens tjanst arbetande kvinnorna i tv ' a grupper: den politiska, omfattande rostrattskvinnorna och de kvinnor som anslutit sig till de respektiva partierna, och den so- ciala, hvars strafvanden, fran sexuell reform anda till barnavard, i sin helhet representeras af " Mutterschutz- biwegung ", en rorelse som aterigen sonderfaller i tvan- ne grupper, en radikal och en konservativ.
I sin verk- samhet skiljer sig den radikala gruppen fran den kon- servativa framfor allt darigenom, att den forkastar de s. k. valgorenhetsiitgarderna och hvad darmed sammanhan- ger och i dess stalle yrkar pa statsunderstod och pa nod- viindigheten af en vidtomfattande propaganda.
Den kon- servativa ogillar all teoretisk propaganda och vill halla fordringarna pa statsunderstod inom mycket tranga gran- ser.
Pa den stora principiella grundskillnaden de .tva grup- perna emellan i vissa etiska och lagstiftningsfriIgor ingick ej.
talarinnan i sitt foredrag.
" Bund fur Mutterschutz " praktiska mal ar att alla modrar.
och alla barn genom statens forsorg skola skyd- das mot vanvard och den undergang, som darigenom hotar dem.
Forbundet har lokalforeningar i alla storre stader ofver hela Tyskland och arbetar genom upplys- riingsbyraer, formedlar in- och utackorderingar och la- karevard, lamnar juridisk och praktisk hjalp samt allt slags bistand at de behofvande.
Forbundets arbete ar helt oberoende af den legala fattigvarden.
Att barnadodligheten i Tyskland under senare ar af- sevardt nedgatt torde till stor del fa tillraknas de soci- alt arbetande kvinnornas valsignelsebringande verksamhet.
Da man beraknar antalet fodda barn i Tyskland till tv5 miljoner, sa ar antalet barn som numera do blott 122,000 mot 502,CCO for en mansalder sedan.
Man har afven mer och mer satt som mal att skydda modrarna.
En af forbundets mest fortjanstfulla atgarder har varit petitionen till regeringen angilende moderskapsforsakring.
Den afsag ett penningeunderstod som skulle utga till modrarna under en viss tid fore och efter forlossningen, forslagsvis under 12 veckor till att borja med.
Petitionen affattades af fru Maria Lischnewska med bitrade for de statistiska uppgifterna af professor Mayet,.
som ar specialist i denna fraga.
t pr kg.
kostar kraftigt och syn- nerligen godt rostadt kaffe bos Kr.
Ahlberg @ Johansson MALAFBADET l t1 Biblioteifsg., vid Stareplan.
.
Filial i Lidingo Villastad.
1 1 1 Handt verkaregafan 11.
B A D - TVATT- och ST R Y K I N R A T T N I N G l: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisnin~ f. damer och herrar R.
T.
38 14 - 38 15 A.
T.
93 43 93 44.
tveka infor kampen och fraga om de skola lata rostrat- ten mogna vid tidernas sol, tills frukten blifvit sa harlig att den faller ned af sig sjalf, skall ni svara: " l masten kampa for att aflagsna skuggorna, sa att de ej bryta so- lens kraft.
- - - Hvad galler det?
fraga annu manga.
.
En kamp for friheten, for ljuset, for luft och sanning.
En.
frigorelse fran tom konventionalism, fran ' fordomar, doda dogmer, fran de giftiga miasmerna af hyckleri, hvilka omge de nuvarande kulturstaterna som med e1i.o- genomtranglig mantel.
De kvinnors sjalar, som icke nadde malet d e drom- de, kampa nied oss for att erofra kvinnornas rattigheter).
liksom pa slagfaltet i forna tider anden af de fallna kri- garne hjiilpte de lefvande till seger.
Och vi skola segra! ')
Det har synts oss att de segervissa orden, uttalade af den aldriga tyska forfattarinnan, bora blifva kanda i vidare kretsar an den, till hvilken froken K. i sitt fore- drag bar fram dem, vi sanda harmed ut dem till alla Dagnys lasare. '
Alfsborgsforbundets in- struktionskurs.
v a id arbetet i rostrattsforeningarna motes .man nastan alltid af samma hinder: bristande arbetskraft.
Val finnas manga, som aro lifligt intresserade af rostrattssa- kens framgang, men svarigheten ar att draga in dessa intresserade i det ' aktiva arbetet.
Orsaken ar ofta, att det fattas kunskaper.
Och detta leder till det alls icke sallsynta forhallandet, att i en forening nagra fa af med- lemmarna maste bara hela arbetsbordan.
Allra mest kannbar gor sig bristen pa upplysning, iiar det galler att bilda nya foreningar.
Hur mangen gang ha ej vara.
kvinnliga rostrattstalare haft samma er.
farenhet?
De ha kommit till en plats, hallit sitt fore- diag, och sedan har det foreslagits, att en forening bor- de bildas.
Alla de narvarande ha varit ense om onsk- vardheten af att fa en rostrattsforening till stand, men det hela har strandat pA omojligheten att finna en ordforan- de.
Det ' finnes kanske nagon, som tycks alldeles som skapad att leda foreningens arbete, 11011 skulle ocksa gar- na vilja ataga sig det, men hon vagar inte.
Hon vet ej hvad en ordforande har att gora, det ar sa myc- ket rorande arbetet och rostrattssaken, som hon inte kan- ner till, och den alltid vakna sjalfkritiken sager henne, att hon ej skulle kunna utfora det arbete, som krafves.
Och sa blir det inte nagon forening den g&amp;ngen, och kan- ske inte sedan, heller.
Allt detta har hos Alfsborgsforbundets af F. K .. P.
R. ordforande, froken Signe Wollter, framkallat tanken pA att anordna instruktionskurser i landsorten.
De skul- le pa samma gang vacka intresse for rostrattssaken bland ' landsbygdens kvinnor och skanka dem allehanda prakti- ska upplysningar, som kunde bli till hjalp sarskildt vid foreningsarbetet.
Dagnys lasare veta redan, att froken Wollter framlagt forslag om dylika kurser dels pa Cen- tralstyrelsemotet i Jonkoping detta ar, dels pa Alfsborgs- forbundets arsmote nagra veckor senare.
Den 16 och 17 april hade Alfsborgsforbundet sifi forsta instruktionskurs.
Den var forlagd till oxnered och agde rum i goodtemplarnes ordenshus.
Salen var vackert dekorerad med svenska flaggor och blommor i hvitt och gult.
Vid ett bord forsalde vi rostrattslitteratur och for- eningsmarken, och i ett inre ruin hade vi en liten treflig kaffeservering.
Kursen borjade den 16 kl. 5 e. m. och fortgick enligt foljande program.
Lordagen den 16 april kl. 5 e. m.: 1) Kursen opp- nas af Forbundets ordforande.
2) Unison sang.
3) Drag ur kvinnororelsens historia.
Foredrag af froken S. Wollter.
4) Den proportionella valmetodeii.
Demon- streras af froken I. Bergius.
Sondagen den 17 april, kl. 10 f. m.: 1) Forenings- arbete.
Foredrag af froken S. Wollter.
2) Den gifta kvinnans rattsliga stallning.
Foredrag af fru Frigga Carlberg.
Afslutningsfesten kl. 4 e. m.: 1) Halsningstal.
2) Medborgarsangen.
3) " Jag vill bygga mitt land9 '.
Fo- redrag af fru Frigga Carlberg.
4) Sang.
5) Foredrag af redaktor M. Hellberg.
6) Deklamation.
7) Afslut- ning.
8) Unison sang.
Under afslutningsfesten redogjorde froken Wollter for borgmastare Lindhagens interpellation till statsministern.
angaende utredningen i fraga om kvinnans politiska rost- satt samt statsministerns svar.
De narvarande, omkring 150 personer, antogo enhalligt foljande resolution: " Man .och kvinnor, samlade till afslutning af ett af Alfsborgsforbundet for kvinnans politiska rostratt anord- nadt mote i Oxnered den 17 april 1910, uttala med an- ledning af statsrninisterns svar pa herr Lindhagens inter- pellation angaende utredningen i fraga om kvinnans po- litiska rostratt en stark protest mot regeringens .fortsatta forhalningspolitik, som nu senast genom statsministerns svar fatt ett sa betecknande uttryck. "
.
Lordagens foredrag vor0 ej sa talrikt besokta, som man kunnat onska, hvilket nog till stor del berodde pa att det hallregnade.
Sondagen kunde vi daremot rakna en ganska talrik publik, och vi kunna med bestamdhet pasta, att instruktionskursen i Oxnered visat, sig vara en lofvande borjan och uppmuntran till fortsatt arbete i samma riktning.
For det goda resultatet ha vi framfor allt att tacka vara utmarkta talare fru Frigga Carlberg och redaktor Mauritz Hellberg, hvilka genom sina varmande och med- ryckande foredrag gafvo en pragel af hogtid At det hela.
Kursens ekonomi har stallt sig battre an man kunnat vanta.
Dartill har bidragit dels att fru Carlberg och re- daktor Hellberg utan.
ersattning stallt sina krafter till Forbundets disposition, dels att Oxnereds F. K.
P.
R. '
ur egen kassa bekostat hyra ' for lokal.
I: B..
Notis.
Froken Hulda Lundins slojdseminarium i Stockholm hade den 30 april afslutning af arets kurs och i sam- band harmed utstallning af elevskolans arbeten.
Dessa vor0 i hog grad agnade att belysa metodens for-.
trifflighet, och det var roligt att folja de sma elevernas framsteg fran den forsta fallningen till arbeten, hvilkas valgjordhet ' var rent af forvanande, helst da man hor under huru kort tid och at huru stora klasser samtidigt undervisningen lamnas.
Bland de arbeten som utforts af de blifvande slojdlararinnorna funnos flera i utmarkt vacker konstsomnad., sarskildt Hedebosom och hal- som, till hvilken sistnamnda de gamla handarbetena pa Nordiska Museet lamnat manga goda uppslag.
Nagot.
utom konstsomnaden nytt for aret var kladso.mnaden, och de vackra, ljusa drakter, som buros af den hogre kursens elever, vittnade godt om sina sommerskors saval smak som skicklighet.
modan att inga i foreningen.
Emellertid svarade endas !.
17 st. och af dem gingo 15 in i foreningen.
' Medlenis- antalet ar nu 67.
En stadgeforandring- vidtogs vid ars- Foreningen Dagny holl fredagen den 29 april sitt motet, i det att styrelsens m,edlemmar okades till O i st. ordinarie mote i Stockholm a Fredrika-Bremer-Forbun- Denna andring skall for att vara giltig ga igenom dets lokal under fru Agda Montelius ' ordforandeskap.
f. vid 5. ordinarie mote i okt.
detta ar.
En kurs i komrnimal- Styrelse- och revisionsberattelserna foredrogos och bevil- och statskunskap har man beslutat soka fa till stand, och jades styrelsen full ansvarsfrihet.
Ordf. till kannagaf att har t. f. borgmastare Bengtsen harstades godhetsfullt lof.
Fredrika-Bremer-Forbundet som sina representanter i Dag- vat halla nagra foredrag i sagda amne.
Den forsta fii.
nys styrelse iitervalt fru Agda Montelius och d: r Lydia relasningen agde rum den 19 dennes och var talrikt hc- Wahlstrom.
Till redaktor hade forbundet fortfarande ut- sokt.
Om nagon vecka skall foreningen tillsammans med sett froken Ellen Kleman, hvilken sasom sadan beholl sin sjalfskrifna plats i styrelsen.
Till ekonomidirektor Hvita Bandet harstades utlysa mote i och for arppstillande af landstingsmannakandidat Antagligen nas ej enighet, atervalde foreningen froken Stina Quint.
Det Aterstaen- men gladjande ar att se att intresset vaxer hos kvirinorna be styrelsevalet utfoll sa, att froken Signe Bergman och och att de amna begagna sig af sina kommunala rattig- fru Alma Wik atervaldes och i stallet for froken Mathilda heter.
Stael von Holstein, som undanbedt sig %terval, invaldes fru Gertrud ' Tornell.
Till suppleanter omvaldes froken Foreningen sjalfforsorjande bildade kvinnors hvilohem Sigrid Leijonhufvud och fru Lilly Hellstrom.
Froken afholl i Stockholm onsdagen den 27 april ordinarie mote ii Axianne Thorstenson kvarstar som Fredrika-Bremer-For- Hemtrefnads lokal.
De enligt utlottning afgaende tre styrelse- bundets representant bland suppleanterna.
Till revisorer ledamoterna, froknarna Gerda Meyerson, Elin ' Rheborg och atervaldes fru Elisif Theel och nyvaldes froken Kerstin d: r Ada Nilson, omvaldes, och nyvaldes froken Anna Jo- Wall med fru Lilly Laurent octi froken Mathilda Silow sephson efter froken Bertha Wiman, som afsagt sig sitt som suppleanter.
mandat i styrelsen.
Den lediga suppleantplatsen efter fro- ken Josephson besattes med froken M. Lindbeck Till Fredrika-Bremer-Forbundets sjukkassa i Stockholm revisorer omvaldes froken Helena Carleson och fru Anria afholl torsdagen den 28 april sitt arsmote pa forbundets Gunnarsson.
Froknarna Blank och Ida Larsson ingingo lokal, hvarvid samtliga styrelsemedlemmar atervaldes.
Till som revisors.suppleanter.
revisorer utsagos froknarna Elin Rheborg och Ingrid Ty- Ordf., d: r Nilson redogjorde for planen att till in- den samt till deras suppleanter froknarna Terese Bokman stundande sommar oppna foreningens hvilohem.
Egen- och.
Ida Larson.
domen Haknas ' corps de logis, i Jarna socken, har for- hyrts for andamalet.
Utomordentligt vackert belaget, vid Fredrika-Bremer-Forbundets ' Helsingborgskrets hade den en vik af Ostersjon, tyckes det i allo vara lampligt sa- 27 april sammantrade A Hotell Continental, hvarvid for- som ett godt rekreationshem.
Meningen vore att lie~nmct eningens ordforande froken Ruth Gronvall redogjorde for skiille oppnas i borjan pa juni, och styrelsen hade tarikt kretsmotet i Stockholm.
Lektor.
Emil Sc ' hiott holl dar- sig kunna satta priset sa lagt som till 2 kr.
pr dag fi5r efter ett mycket intressant foredrag om " Snoilskys soci- ensamt rum och helinackordering, samt till 1,50 for deladt ala diktning ".
riim .. Omkring 14 pensionarer kunna mottagas.
tiingstd tideti uppehall A hemmet skulle vara tre veckor, detta Skofde F. K.
P.
R. hade sitt ordinarie arsmote tors- for att for mojliggora att s5 mariga som mojligt af for- dagen den 14 april, hvarvid Ars- och revisionsberattelse eningens medlemmar skulle fa draga nytta af hemtriet.
afgafs.
Ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
En protest- resolution i likhet med stockholrnsforeningens antogs och Kvinnliga kontorist- och expeditforeningens i Stack- har genom ordforanden tillstallts statsministern.
holm pensionskassa hade den 25 april arsmote, iivarvid och tacksam ansvarsfrihet beviljades.
Kassans kapi, Arvika F. K.
P.
R. afholl mote den 30 april, hvarvid full talbehallning vid 1909 Ars slut utgjorde kr.
7,753: 52. valdes till revisorer i Varmlands lansforbund for K.
De afgaende styrelseledamoterna atervaldes likas % rcviso- P.
R. frtiarne Emelie Sager och Anna Rennerfeldt med rerna.
froknarne Anna Norback och Stina Andersson som supp- PA hemstallan af styrelsen forklarade motet intet hiii-.
leanter.
der mota for styrelsen att bevilja intrade i kassan mot Motet antog samma resolutioi~ som tidigare fattats af erlaggande af s. k. ingangspremie.
Till kassans styrdse Stockholms F. K.
P.
R. med anledning af statsministerns har ofverlamnats afskrift af grosshandlaren o&amp; kc jii- svar pi % herr Lindhagens interpellation angaende rostratts- lius Gerells testamente, hvarigenom desairma tilldelat utredningen.
Efter forhandlingarna vidtog samkvam samt Stockholms stad hela sin kvarlatenskap for att titlsamtmti:; diskiission ofver amnet " Kviniians stallning till hygien med forut gjorda donationen af 225,000 kr.
utgora rii och sjukvard ", med froken Stina von Hofsten som in- fond benamnd Julius och Adla Gerells donationsfond, af ledare.
hvilkens afkastning efter bada donatorernas dod 10 proc, Falkenbergs F. .K.
P.
R. afholl sitt arsmote 3 l sistlidne arligen skola laggas till kapitalet och &amp; terst !tendc 90 proc.
mars.
Pa grund af flera orsaker och i synnerhet i hopp ofverlarnnas till K.
K.
E.
F: s pensionskassa for irth2t: - t- att fa skolstyrelsens medgifvande att foreningen matte f2 lande af tillaggspensioner af 500 kr till kassaris pclisiotis- halla sina moten i skolans samlingssal blef Arsmotet s5 berattigade delagare.
sent, att foreningen ej hann fa in nagra meddelanden om sin verksamhet i Landsforeningens arsberattelse.
Forst den 18 april erholl foreningen skolstyrelsens medgifvande att fa begagna skolans lokal.
Under Aret har hallits tre sammantraden och tvanne forelasningar, hvaraf den ena i maj af fru Frigga Carlberg om Londonkongressen, den uppmanas vordsamt att ifrigt verka for andra i nov.
1909 af redaktor Bjerke om det proportio- nella valsattet, For att oka medlemsantalet har forening- DAGNYS spridning genom vikfvande af nya prenumeranter.
e; i utskickat 100 st. brefkort ined " svar betaldt ", med an- '.
Vara arade lasare '
s (Platssokande f&amp; sina annonser infb ' rda I KOTERSKA i sinnessjukvard on- Forestlindarinneplats.
skar plats att skota lindrigt sinnessjuk.
Svar markt " E.
Y.
", for hvilohem p3 landet i narheten af Stockholm finnes ledig.
Den Uppsala p. r. sokande bor aga god allmanbildning, vara val kunnig i alla ett storre landthushiill tillhorande goromal, afven hons- och tradgards- skotsel, dessutom besitta for en vardinna nodiga egenskaper.
till aldre herre eller dam.
Basta Platsen skall tilltradas den ' l juni d.
A.
Svar med uppgift ' om rek.
Svar till " Fritt vivre ", Tid- alder, foregaende verksamhet och referenser, samt med b.ifogad ningskont,, Kungsgatan 14, Stock- fotografi torde ' under adress Duglig 1 9 1011 insandas till denna Bildad, 28-arig flicka, som tinder holm.
tidnings expedition.
en foljd af ar varit lararinna, har Dagny for Aaifva priset elkr 7119 ore pr mm.)
Husfru.
god hand med barn och dessutom ar husligt intresserad och kunnig, onskar till hosten plats i ett fint hem i Stockholm dar det finnes barn, men husmoder saknas.
Inne- har utmarkta rekommendationer.
Svar till ilUppfostrarinnal (, Allm.
Tidningskontoret, Stockholm.
Lararinna ALDRE f. d. sjukskoterska Onskar.
komma som hjalp och sallskap EX. sprakkunnig sjukskoterska, god massos, och resvan soker Vid plats.
Svar till " Arbete ", Tidn.-k.
Kungsgatan 14, Stockholm.
Kungalfs samskola SKANSKA, 18 ar, huslig, musika- lisk och glad som ett solsken, vill garna komma till ett godt hem- trefligt hem som hjalp och sallskap.
Benaget svar till " Sol "; Helsingborg p. r. aro vid instundande hosttermins borjan lediga platser for en and ra lararinna med ' lon 1,150 kr.
och en u n d e r l a r a r i n n a med lon 800 kr, Kungelf den 11 april 1910.
STYRELSEN.
.
gladlynt, undervisningsvan onskar HUSLIG, ansprakslos landtbruka- under sommaren plats i familj.
Svar redotter onskar i borjan af juni till 1125 arll, Landskrona, p. r. mot fritt vivre plats a storre herre- gard eller .. i prastgard att ga frun tillhanda.
Ar kunnig i enklare matl., bakn.
och handarbeten.
Har ge- onsk; plats i god familj.
Kompe- nomgatt folkhogskola.
Sokanden tent att undervisa i pianospelning, ar villig och van att deltaga i alla talar tyska flytande; villig att ha inom ett hus forekommande goro- hand om barn och Jasa vanl.
skol- mal.
Onskar anses som familje- amnen med dem.
Onskar lon och medlem.
Svar emotses tacksamt vill anses som familjemedlem.
Re- under adr.
" Arbetsam ", Jamserum ferenser.
Svar till " Brittan, Svenska p. r. Annonsbyran, Goteborg.
Ung musikalisk flicka Forestandarinne- platsen vid Malmo hogre laroverk f. flickor ar ledig att tilltrada den 1 aug.
d. a. med arlig .lon af 2,200 kr., pen- sionsbidrag och fri bostad med brans- le.
Kompetenta sokande torde an- mala sig intill den 15 maj hos Styrelen for Aktiebolaget Malmo hogre laroverk for flickor, Malmo.
vid Soderhamns Elementarlaroverk for flickor tilltrades hostterminen 1910 i modersinalet, kristendom (i lagre klasser) samt, efter eget val, matematik, naturlara eller historia Bildad dam och geografi.
Lon och pensionsbi- som ar bosatt pa egendom i Stockholms drag efter lag.
Kompetens: hogre narhet for att agna sig Ht hons- och.trad- Iararinneseminarium eller motsva- gArdsskotsel, soker soni kompanjon en lika- rande.
Sma klasser.
Ansokningar ledes bildad dan], med nAgot kapital, i och for .omsesidigt samarbete och sallskap.
Svar adresseras Flickskolestyrelsens ord- till " Coips de logis ".
Dagnys expedition, forande, S.oderhamn.
Stockholm.
18 ars bildad flicka Hushallsskolan i Lund Ung bildad flicka onskar plats som sallskap och hjalp soker erfaren och energisk ledarinna som med hogsta betyg genomgatt at aldre dam eller i mindre familj.
ittaklassigt elementarlaroverk on- Ar intresserad af husliga goromal; kar plats i familj som barnfroken x h somnad.
Svar afvaktas inom 8: Iler guvernant.
S v q till ' 120 %- (J, dagar af III.
F. 191011 p. r. Jarn- Sv.
Telegram.byran, Orebro.
torget, Goteborg.
Ansprakslos flicka ned nagon vana i inatlagii.
o. ofr.
tusl.
syssl.
onsk.
niot fritt vivre dats i storre pensionat eller battre am.
for att gxundl.
fa lara sig matl., yltn.
etc. Ar villig att hjalpa till ned hvarjeh.
inom hush.
Svar till Villig fr. w.11, Wasteras p. r.
- ZXAM.
MASSOS OCH SJUK- GYMNAST onskar plats i fa- tilj, vid badort, sjukhus eller insti- it.
Svar afvaktas tacksamt till Sjukgymnast J.•‹, Klippan p. r. af det praktiska hushallsarbetet den 1 aug.
1910.
Person som onskar ataga sig platsen bor ovillkorligen Forut ha forestatt storre hushall och aga formaga att leda och undervisa.
Lonevillkor efter kompetens.
Laka- rebetyg och andra betyg hvilka be7 styrka sokandens kompetens fordras.
mycket musikalisk, som beharskar Narmare upplysningar genoni fore- tyska spraket, onskar plats i familj standarinnan adr.
Sandg.
8, Lund.
och rekomnienderas varmt sasom nngenamt sallskap.
Svar till C o n - scientiousll, Allm.
tidningsk., Gust.
PLATS finnes ' den 18 maj for en frisk ansprakslos flicka som hjalp Ad.
torg, Stockholm.
at sjuklig dam.
Sokande bor vara nagot kunnig i sjukvard samt som- nad; inga grofre goromal fore- komma.
Lon 15 kr.
i manaden.
Svar med uppgift a alder ' m.
m. till " Enkelt hem ", 3odertelje p. r.
Bildad engelska LEDIGA PLATSER.
p eller ararinnor onska, hvar for sig tillsammans, under som- l Sjukvikariat iarferien plats i familj, helst pa: ridet.
Kunniga i somnad och hand- mder en manad vid Marlefreds - beten samt villiga att skota barn; maskola.
Lon 68 kr.
75 ore, hus- ch deltaga i inomhus forefallande - um, vedbrand och resa.
Sromal.
Svar emotses tacksamt till Skolradets ordforande.
- ararinnor ", Fransta (Medelpad).
Fredrika-Bremer-F8rbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Forbundets byrA oppen 11-4.
A h.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbundets SjukskOterskebyrA: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. ' 82 1 1.
Kuinnliga arbetsomraden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysning.ar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
TADGAD, enkel.
battre flicka, ej S under 25 ar, kunnig i matlag- ning och villig ' att deltaga i inom hemmet forekommande goromal, erhaller plats i prastgard pa landet i liten familj dar jungfru finnes.
Svar med ref. och lonevillkor till " H.
", Tingstade p. r., Gottland.
B i l l i g t!
Billigt!
Allmogegardiner fr. 30 ore mtr.
Ett parti battre gardiner i vackra monster.
Allmoge- dukar, Filtdukar.
Schaggdukar, Bordvaxduk, Filtar.
Trad 95 ore dttss.
Boniullstyger fran 290re nitr.
Helyllechefiot, god.
kval.
i far- ger, 90 cm.
br.
1,25, 130,cm.
br.
2,50 pr mtr., afven hvit cheviot, passande till drakter.
Gardinstufvar m. in.
Allt saljes billigt.
~ALITL~G aldre, person, villi att mot fritt vivre skota litet f e m St ensam dam erhaller anstallning genast.
Vidare upplysningar genom Slumplagret Fredrika-Bremer-Forbundets Byra, MASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm.
Drottninggatan 54, Stockholm.
Sprid.
Veckotidningen D AGNY!
P 216 D A C N Y 1 En marklig lit t e t t debut g Deposition Fem p r d k t i g a a f v e n t y r s b b c k e r fSr barn och ungdom.
i ar i Carl Svenson Graners &amp; - Sparkassa.
e Berattelse for barn och ungdom.
Tsarens kurir.
Fritt efter Jules Verne af Alfred i Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- BOK ': tonnerad.
Pris 75 ore.
i t Yttersta domen i KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, a od er malm stor^ 8, Pris Kr.
2.50.
STOCKH.OLM.
I Sagogrottan i Sagoskogen.
- - p- s En sunilitig af = Harald htenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris ' I 75 ore.
i F. C. Askerberg Bokforlagsaktiebolag Sthlm.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
-, En riddarsaga frin medeltiden.
i3earbetning Par~ival.
af Huga, yllander.
259 sidor.
Med 45 illu-; strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En landtlig historia z: t c Sprid Dagny!
Den hemlighetsfulla on.
Berattelse fiir barn och ungdom.
mtt efter Jules Verne af Alfred Smedbern.
312 sidor.
-, 44 illustratio- ner af Brita Ellstram.
artonn ner ad.^ pris 75 ore.
- DALA-NATIONAL-MAGASINET Hjalten bland h j altar skildrade for barn och ungdom af Marie Lou- Charles G. Gordons - 1if och stordad.
ise Ganner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
" pris 75 ore.
ErhHlles i hvarje bokhandel eller direkt fran Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Siiila Qnint.)
25 BIIR JER-JARLSGATAN 25 IN (OANG FRAN BRUNNSGATAN.
Innehalvare: Fru Anna Lonnberg frhn Rattvik All a slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader in.
m Ko nstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek sar idlufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for - damer.
- Pc isbelont pd ~&amp;&amp;phgs utstailhg.
- Kappor och ~rimeiaddrak- ter forfardigas @ ter bestallning, v&amp;&amp;iordt arbete, bilfiga priser.
ALLM.
TEL. 168 30.
GOR ETT BESOK!
- - - - ' ' I ' GYLLENLADER och Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt frhn.
.
A.
G. Wirhm Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
2l ' Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
Anmalningar 2-3..
Nordquist * Drottninggatan 33.
IV.
Lektion ' er i Linnesomnat I (af ven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling Hvarje elev disponerar en symaskin KARIN - EONER,.
i nya moderna stilar finnas stiiiidi pa lager.
6fit~ata~ 15, 1 k BIalniskillnafls~.
48 b R.
T.
48 24 A.
T.
48 ' A.
T.
306 87 ii stags ritning och monterini emottages, Ester [; lybor, 1 TILL.
SVERIGES KVINNOR.
Slbytlcg, 36,, Hornet af Karlavagen RI T.3530.
Vackert bomullstyg 1 - Storsta fabrik i Skandinavien for C Begar priskurant vangafvan \ i rasagatan i 5-17.
Stockholm.
- Ed vin Ber 1s Fhgy lleriaf f ar - Etablerad - 1891 r ekommenderas vordsamt.
IBS.
!
Gamla mobler renoveras och forgyllas.
45 Nybrogatan 45. innan snorlif kopes, fran Franska ~norlifssommeriet, ' Norrmalmstorg l, l tr. STOCKHOLM.
- p P - - P - - - - Ta indiakare Judit Tillman Drof tningg.
58.
A h.
Tel. 44 92.
(4431).
H vi srd.
: l /, 12-2 och l /, 6-l /, 7 e. m. Anc jlra tider enl. ofverenskommelse.
- TandlBkare GERDA ISBERG gatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
ttag.
10-3.
Andra tider efter erenskommelse.
, 1 bi !ligt ar det af synnerligen god halite.
Gor ett fiirsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf ellcr postfiirskott.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Iduagatan 5.
Butiker: MBstersamuelsg.
11, Dobelnsg.
44, Norrtullsg.
24, STOCKHOLM.
KUPP ANNONSEN!
b!
!
!
Hygienisk ansiktsbehandling.
Vibntionsmas- a g e &amp; Elektricitet, Manicure.
Fotbehandling, landbad for kyl&amp; biinder.
Tel. Brunk 3f 99, Bomullskliidntngar i afpassade bitar 8 net., akta farg, vackra monster, erhhlle~till !,85 st., d: o prima kvalite, nya, eleganta nonster, som vanligtvis kosta 50 i 55 ore net., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- let vid ko af l0 st. Tillskrif Otto Oskar- ion, G: la hprholmsbrogatan P A, Stock iolm.
Gynna Dagnys annonsorer l Dagens nummer InnehBller~ De 70,000 och Miss kabel Cleghorn, Af Hanna Jnnsso~r.
AnnCBobergs utstallning i Paris.
De7enge1ska kvinnornas rattsliga stallning Doktorerna Kinbergs och Stindquists bok.
Hvad ar kvinnororelsen?
Af Agda MonfeZius.
charles Frederic Goss: Msoneo, Hustrun och Hernniet.
Carl Svensson-Graner: Yttersta domen.
Rec.
rtf A. tf- - 12.
Fran kvinnororelsen i Tyskland.
Alfsborgsforbnndets instruktionskurs.
Notiser.
FOreningsmeddelanden.
I - L EOSABRIW ar ett absolut sjkert medel .mot rod niisa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatin 8, i p.
STOCKHOLM.
FRU E. HOLMIN, LMmakaregatan 8; n. b.
- En onodig fraga menar Ni.
D&amp; en annan friga.
Dricker Ni.
Karlbergs Specialblandning h 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty pa sarnm,a gang det - I p -- 43R+C3CER-NC-KAFFEP- A.-T; 21004 till kladningar.
Extra modernt blii tt och hvitrandigt, finfin kva, lit6 med tvinnad varp.
Saljes i af.
Fardiga arbeten i tusental, prims par; sade stycken om 8 m. till et svenska har i akta naturfarger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
pri s af 5: 12 L !l /, 58 Klaraber~s~atan 58. m. vackert hvitt bluslifstyg pri s 1: 72.
Sandes fraktjriitt fran - LADERPLASTIK.
- - - Handarbeten Lektioner i Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande oo~vertra~fad Prenumeration Dagny sker h narmaste postanstalt eiier bokhandel.
-
