# ID: svediakorp-per441
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,191
# sentences: 964
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 1 7 - ' 14.
Prenumerationspiis: ar.
kr.
4: 50 11, ar: kr.
2: 50,,,, 3: ~ l l b,, ..,, 1: 25.
...
lo Ilre ' Prenumeration sker sival i landsorten som I Stockholm a narmaste postanstalt, eller bok- handd.
.
.
-- 1.
Stockholm den 28 April 1910..
.
Redaktion: ~istersamuels~atan.
.
51,.
en tr. ' Telefoner: Allm.
63-53.
Riks- 122 85.
(Redaktor o. ansvarig utgifvare: (E L L E N K L E MA N.
~ o t t a g d ~ g s t: i d.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en fr., kl. 11-12.
- ~tgifningstid hvarje torsdag.
3: e ' Post- och telegrafadress: Sthim 1910, F. Englunds BoMr.
DAGNY, Stockholm.
- 1 arg.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010, 50 gr 25 010.
~ n n o n s ~r wp %lammd senast mandag f. m.
-.
,.
.
.
.
a vi s t a vid.
en kar hankskas .graf, en manr ' .niska, *.
som e n gang har:; ar.it iaiot ' stort for .oss, ha: .vi - svart att fatta att. ' det.
ar hon, som * ligger: dar - nere, - i.
jorden, denna ' fattiga &amp; st; ' prisgifven at .forgangelsen: - Vi kanna att det goda och det skona, Isom fanns-: hos denna m&amp;misk {ar kvar med och: bland oss.
.
och att ingen ' makt i i&amp;-lden.
.
.
.
kan taga.
.
.. -.
,.
.
.
.bort det ...
.
.
Sa - har Lina ~ o r ~ e n s t e r ' gifvit h oss mkniskor, .. -.
sarskildt: oss kvinnor, mycket.
.Vi skola aldrig.gl~o.mrna henne; .vi och.
de; hvilka e n gang komma efter.
oss, skola alltid vara henne tack skyldiga for hennes arbete som en af kvinnororelsens pionjare; .i Tysk: land och for hennes storartade verksamhet pa det sociala omradet.
D2 hon tog upp ' detta arbete fanns det inga banade stigar, hon maste sjalf forst jamna vagen.
M e n med outtrottlig ihardighet kampade hon sig fram, darmed bringande lycka och valsignelse at .tusen ' tals manniskor.
Lina Morgensfern foddei den 25 november 1830 j Breslau.
Dotter till en ansedd, affarsman) fick hon .en for denna tid ovanligt god uppfostran.
Hennes .intresse for sociala fragor utvecklades redan tidigt.
Sjalf annu ett barn - 17 ar - hade hon blick for de fattiga skolbarnens elandiga forhiillanden.
Har maste ' bringas hjalp - och sa bildade hon sin forsta _ I Redan i sliitet af forlidet ar bringades bud om att en af.den tyska kvinnororelsens veteraner, den af sa manga sociala foretag varmt intresserade fru Lina Morgenstern, aflidit.
.Var onskan att for Dagnys Iasare lamna en kort redogorelse for.henn,es rnang- sidiga och rika lifsverksamhet har nu kuiinat ' uppfyllas genom att vi frin en hennes landsmaninna, den afven i Sverige kanda journalisten fru Paula R. Heymans fran Berlin, erhallit en lef- nadsteckning ofver fru Morgenstern.
Af intresse for Dagnys Iasare utofver ' de af ' fru Heymans omnamnda fakta torde vara.
att fa erfara att fru Morgenstern besokt Stockholm, dit kallad af L. O. Smith for .att med sin.rika erfarenhet bista honom vid inrat- tandet af de forsta angkoken.
, '
forening, foreningen for understodjande af fattiga skolbarn.
Ar 1854 gifte hon sig med affarsmannen Theodor Morgenstern, en man, som hade den fullkomligaste forstaelse for sin ' hustrus intressen och formaga.
Detta giftermal satte Lina Morgenstern i stand att annu mera fritt arbeta for sina ideer.
Makarna flyttade till Berlin, och dar borjade hon omedelbart att utveckla en omfattande verksamhet, hvilken resul- terade i bildandet af Berlins kindergartenforening, ett institut for utbildande af barnskoterskor, en barna- vardsforening samt en laroanstalt for unga kvinnors vetenskapliga utbildning.
Nar Tyskland ar 1866 invecklades i krig med Oster- rike, tog Lina Morgenstern fatt pa nya uppgifter.
Hon sag tusentals kvinnor och barn berofvas sina man och fader, och tanken vacktes hos henne att hjalp maste pa nagot satt lamnas.
Hon grundade da Berlins folkkoksforening.
Foreningens andamal var att skaffa god och billig mat at de kampande soldaternas anhoriga.
Utan nagon namnvard finan- siell hjalp vaxte foreningen fran att vara en liten planta till ett valdigt trad, i hvars skugga otaliga manniskor funno skydd for krigets forharjande verk- ningar.
Det var den starka och outtrottliga viljans makt, som bar foreningen framat.
Drottning Augusta blef foreningens beskyddarinna och trogna van, och detta verkade sa, att afven societetens ledande damer intresserade sig for foretaget.
D5 Tysklands man 1870-71 anyo kallades till slagfaltet, var Lina Morgenstern en af de forsta, hvilka stallde sig i Roda korsets tjanst.
Hon blef ordforande i kommitten for truppernas forplagande och de sarade och fangna soldaternas vard.
Afven har agnade hon sig med sjal och hjarta at sin upp- gift, o c h - sjalf spad och klen - bar hon med hjaltemod alla de svarigheter och forsakelser detta arbete forde med sig.
Pil hennes initiativ forvand- lades jarnvagarnas magasinshus till stora och luftiga matsalar, dar de genomresande soldaterna kunde fa mat och dar de fangna och sirade funno vard och hjalp.
Hon blef ocksa foremal for formlig tillbedjan af alla - vanner som fiender.
Manga bref ha bevarats, som vittna om franska officerares tack- samhet.
Det skulle blifva for utforligt att har upprakna alla de olika omraden, dar hon gjort en god och valsignelsebringande insats, jag kan blott namna de mest anmarkningsvarda.
Efter det senaste krigets arofulla afslutande upptog hon sina tidigare intressen.
%Verein Berliner Hausfrauen S, afsedd for hustrurs praktiska utbildning grundades.
Hon redigerade sjalf foreningens tidning i 30 ar.
Ar l875 utvidgade hon foreningens verksam het ge- nom bildandet af ett skolkok samt stiftandet af en beloningsfond for gamla trotjanarinnor, Kort dar- efter tog hon initiativ till bildandet af foreninger: for sedligt svaga och redan straffade unga flickors raddning.
Kort tid darefter startade hon kurscr for sjukvard i hemmen.
Ar 1896 utlyste hon den forsta internationella kvinnokongressen i Berlin.
Af den internationella fredstanken var hon alltid en entusiasmerad van, och d i det forliden scm- mar beslots att den internationella fredskongresser.
skulle aga rum i Stockholm, hvilken som bekant sedan blef installd, umgicks hon trots sin hoga ilder med planen att bevista densamma.
Jag vill har endast lamna ett exempel blanc!
manga pa huru berorndt hennes namn ar, huru kandi och uppskattadt i hela varlden.
En i Newyork sedar!
1890 bestaende loge, som har till uppgift att under- stodja fattiga och sjuka, kallas till hennes ara alina Morgenstern-Loge B.
Om hennes stora mangsidighet vittna afven d r manga bocker hon utgifvit.
I hennes ungdomskrifter ar det kvinnan med det varma hjartat, sjalf lycklig moder till fem barn, hviiku hon forstar och i hvilkas sjalslif hori uppgar, sorr.
trader oss till motes.
Hennes hustrutalang fiir sitt uttryck i &gt;&gt; Praktische Studien uber Hauswirtschaft n och i en kokbok, hvilken hor till de biista, son; utgifvits.
Ett oforgangligt minnesmarke reste hor ?.
at den store pedagogen Friedrich Frobel med sin bok %Friedrich Frobel, sein Leben und seine Werke ?,.
I bockerna ~Frauenarbeit in Deutschland:: och %Die Frauen des 19: ten Jahrhundertsr, kommer hori in pa kvinnororelsens omrade.
Tillhorande den aldre grenen af kvinnororelsen i Tyskland forstod hon dock den nya tidens onskningar och kraf och tog med ifver och ungdomlig hanryckning del i arbetet for kvinnornas sak.
Tyvarr ar det ju ofta en aldre riktning, som s: Br hindrande i vagen for det nyas framatskridande, m:: Lina Morgenstern var en af de f i, som forstod ock stodde den nya riktningen.
Da ropen p3 politiska rattigheter at kvinnorna borjade lata hora sig och den kvinnliga rostrattsforeningen stiftades, stod hon i framsta ledet.
En rik och valsignelsebringande verksamhet briits med Lina Morgensterns kanfalle, och i de kampande massornas led ar det ett stort tomrum efter henne.
Hon uppnadde en hog alder - 79 ar - men for oss dog hon dock for tidigt Pa den judiska kyrkogarden i Weissensee vid Berlin hvilar hon - t!
fran sitt strafsamma lif.
Det finns ett ord som sager: .. Den Gud alskar; den ropar han tidigt till sig,.
Nar man tanker p % Lina Morgenstern vill man andra det ordet till; •âDen Gud alskar, den kallar han sent bort -. -- till manniskornas lycka och valsignelse^.
Paula R. Heymans.
195 D A C N Y -.
I De kvinnliga skrif bitradena i statenk .verk.
.
T ill afgorande af 1910 ars riksdag har i arets stats- verksproposition andtligen framlagts den principi- ella fragan om anstallande pa ordinarie stat af de kvinn- liga s. k. skrifbitradena hos statens departement och cen- trala ambetsverk.
Och den 9 april stod den for en stor kategori arbetande kvinnor viktiga fragan p i kamrarnas foredragningslistor.
I samband med lonereglering for FAngvardsstyrelsen skulle.
riksdagen namligen besluta hu- ruvida ett kvinnligt skrifbitrade hos detta verk finge upp- foras pa ordinarie stat, ett afgorande som Arets riksdag val ocksa kommer att tillampa p i de tva ordinarie skrif- bitraden, som i statsverkspropositionen begarts afven for Generaltullstyrelsen.
I statsutskottets betankande forelag kungl.
maj: ts pro- position oforandrad) d. v. s. med tillstyrkande af sjalfva principfragan om skrifbitradets uppforande p5 ordinarie stat med ratt till semester och pension, hvarforutom ht- skottet bitradt de foreslagna lonevillkoren, 700 kr.
l&amp;, 350 kr.
tjanstgoringspengar, 150 kr '.
ortstillagg) utgo- rande tillsammans en begynnelselon af 1,200 kr.
Hartill skylle laggas en loneforhojning af.
150 kr.
efter 5 ar samt efter 10 Ar ytterligare 150 kr., sa att slutlonen skulle komma att uppga till 1,500 kr.
Den dagliga arbetsti- den skulle utgora 6 timmar med ratt for a.mbetsverket att nar arbetets gang sk fordrar utkrafva ytterligare 1 tim- me.
Pensionsaldern skulle intrada efter 60 lefnads- och 30 tjanstear och pensionsbeloppet enligt de.
foreslagna lonesatserna blifva 1,000 kr.
Dessa knappt tillmatta lonevillkor foranledde hr E. Beckman att vacka en motion (n: r 117)) hvari ' foreslogs, att med bibehallande af 1,200 kr.
som begynnelselon, for delade i lon om 600 kr.
och tjanstgoringspengar 450 kr.
samt - ortstillagg 150 kr., riksdagen matte bevilja 3 5lderstillagg a 200 kr.
hvardera, som efter resp 5, 10 och 15 ar skulle hoja lonen till 1,800 kr.
Efter de be- rakningsgrunder, som foljts i statsverkspropositionen skul- le pensionen i sa fall komma att belopa sig till 1,200 kr.
(Under aberopande, af motiveringen i denna motion har hr Beckman cedermera vackt ny motion (n: r 216), hvar- uti foreslas alldeles enahanda loneforminer for de tva a Generaltullstyrelsens stat foreslagna skrifbitradena.
- For att mojligen framkalla en stamning for hr Beck- mans motion inlamnade Fredrika-Bremer-Forbundet en skrifvelse till .statsutskottet, hvari forbundet efter en inga- ende motivering hemstallde i) ' att utskottet matte med be., hjartande af de i amiiet vackta motionerna, hvilkas lone- ansprak i sanning vore synnerligen blygsamma, genom sitt tillstyrkande bidraga dartill att forevarande arende.
matte komma att fa en for skrifbitradena lycklig, for sta- ten sasom arbetsgifvare vardig losning. "
Och mahanda var det denna vadjan, som vid fragans behandling inom statsutskottet foranledde hrr Thorsson och Ryden att i en reservation, i hvilken instamt hr Starback, foresla en jamkning mellan kungl.
maj: ts forslag och hr Beckmans motion, hvarigenom begynnelselonen, fordelad pa 600 kr. '
.
lon, 450 kr.
tjanstgoringspengar och 150. kr.
ortstillagg skulle blifva 1,200 kr.
och med 3 Alderstillagg a 150 kr.
efter resp. 5, 10 och 15 Ar komma att uppga till 1,650 kr.
Tillika med Fredrika-Bremer-Forbundet hade afven sty- relsen for Foreningen af kvinnor i statens tjanst A sin sida vid en mangd uppvaktningar: .dels hos statsutskottets, dels hos.
riksdagens ledamoter framlagt de kvinnliga skrif- bitradenas onskemal och harvid i de allra flesta fall motts af, en synnerlig valvil1i; g stamning for deras sak.
Foreningen hade dessutom latit trycka och inom riksdagen ' dela ut Fredrika-Bremer-Forbundets ofvannamnda skrifvelse till- lika med en del tabliler ofver lefnadsomkostnaderna i Stockholm.
Pi allt satt hade man sa1ed.e~ sokt mojliggora d m onskade losningen och det var med spanning man van- tade att fa se hvilket af.
de tre foreliggande alternativen, kungl.
maj: ts proposition, hr Beckmans motion eller hrr Thorssons och Rydens reservation, som skulle blifva riks- dagens beslut.
I Forsta kammaren vacktes emellertid af frih.
Aker- hielrn annu ett jamkningsforslag med begynnelselon af d 1,200 kr.
uppdelad enligt principerna i den Beckmanska motionen, men med 2 alderstillagg i 200 kr.
hvarigenom slutlonen, efter 10 ar skulle bli 1,600 kr.
Hrr Save, Ru- debeck och v. Friesen instamde efter for skrifbitradenas sak mycket valvilliga anforanden i frih.
Akerhielmt for- slag.
Frih.
Beck-Friis forsvarade utskottet och forklara- de att en lon af 1,500 kr.
for ett skrifbitrade, som inte behofver kunna annat an skrifva hjalplig stil och knacka p&amp; maskin, icke kunde anses sasom otillracklig.
Tva skrif- bitraden kunde ju slA sig tillsammans och hade da att disponera ofver 3,000 kr.
om Aret, en inkomst som for m h g a manliga lonetagare maste racka till lefvebrod for en hel familj *).
Biskop Billing framholl att som inom utskottet funnits en ganska stark stamning for slutlonens.
hojande och det nyss framkomna forslaget t. o. m. fran borjan utgatt fran honom, skulle han icke motsatta sig dess antagande.
Efter ytterligare ett par uttalanden, bi- foll kammaren utan votei-ing frih.
Akerhielms forslag.
I Andra kammaren, dar FAngvArdsstyrelsens skrifbi-.
trade kom under debatt forst mellan kl. 11 och 12 p5 aftonen, forsvarade hr Beckinan sin motion med atskilliga instammanden.
Harefter foreslogs af hr Odqvist att kam- maren skulle ga med pa Forsta kammarens beslut, hvar- vid hr Odqvist, troligen af misstag, uppdelade lon och tjanstgoringspengar enligt ' regeringens forslag.
.
I detta yrkande gjordes flera instammanden, bl.
a. af hrr af Cal.
lerholm och Starback.
Hrr Lindhagen och Kronlund ta- lade for hr Beckmans motion, den forre dock med en kritik af uppdelningen af lon och tjanstgoringspengar, ', *) Frih.
Beck-Friis kunde ju lika garna ha foreslagit 7 skrif- bitraden att s15 sig tillsammans, sa hade de 10,500 kr.
att spen- dera eller 500 kr.
mer an Andra kammaren beviljade Fangvards- styrelsens ofverdirektor!
Juvel- Guld- 8r Emaljarbeten I Realiseras VBrvantar, herr och dam, samt skarp l h g t under inkopspris .. D AV I D A N D E R S E N m comp0 Langa handskar samt langa vantar 20 % under de vanliga priserna ...
Hofjuvelerare.
Handskaffaren.
4 (F r e d s g a t a n 4, I Norrlandsgatan 5. e - --.
.
sippkrans.
Fredrika-Bremer-Forbundets blad p-ydcies r,f en reproduktion af Carl Larssons Fredrika Brcrner-; mr- tratt och Esseldes medaljongbild samt var ornammtrra:, ':: i blaklint och ax.
Det inneholl foljande vackra veis: fii.- rade hyllning: hvilken borde ha gjorts efter de formanligare principer, som tillampas i t. ex. Telegrafstyrelsen.
Harefter andra- de hr Odqvist sitt yrkande till full ofverensstammelse med Forsta kammarens beslut ..
Hrr Person i Stallerhult m. fl .. instamde, ' medan hrr af Callerholm och Starback for- klarade sig da ej langre kunna folja hr Odqvist utan i .stallet instamde med hr Beckman.
Efter nagra ytterligare repliker skreds till votering och som ej alla instammanden i hr Odqvist forsta yrkande atertagits, kvarstod detta, hvar- .for hr Odqvist befanns sta mot sig sjalf med tvi olika yr- kande: -.
Under kammarens.
munterhet maste darfor vote- ring foretagas om hvilketdera af de Odqvistska forslagen skulk st&amp; Som I: ontraproposition till hr Beckmans motion.
Med IU4 rosiur mot 87 antogs det forsta yrkandet och besegrade slutligen ocksa i hufvudvoteringen med 106 roster mot 97 den Beckmanska motionen.
Andra kammaren ha- de darmed medgifvit Fangvardsstyrelsens skrifbitrade sam- ma afloning som Forsta kammaren, men med begynnel- selonen uppdelad i 700 kr.
som lon och 350 som tjanst- goringspengar i st. for resp. 600 och 450, harigenom skulle pensionen komma att uppga till 1,100 kr., en vinst som betyder ej SA litet, Gemensam votering maste nu bestamma ofver det slutliga .afgorandet.
Det ar ju ej mojligt att med fullt odelade kanslor af be .. atenhet se pA det resultat, som vinnits efter all den moda, den arbetskraft .och den omtanke som nedlagts for att na ett battre.
Men med tacksamhet och tillfredsstal- lelse maste dock - konstateras att p r i n c i p f r a g a n ar lyckligt genomford, och 1,600 kr.
ar ju alltid battre arr 1,500.
Segrar Andra kammarens beslut har ju ock- sa for aIderdomen gjorts en Arlig vinst af 100 kr.
Man far ju hoppas forst pA den segern, sedan pA en fram- tida forbattring af de nu allt for knappt tillmatta lone- villkoren.
Ett tack for att du aldrig svek, Da vara ideal det gallde, For att du aldrig modet fallde, Och ej for nigoii moda vek!
Ett tack for att dig sjalf du gaf At hvarje gren som at det hela, Beredd att nya ansvar dela Och mota nya tiders kraf! '
Ja, rna alltfort det starka band Soin nya strafvanden och gamla Till evig verkan vet att samla F8 bli din fasta, mjuka hand!
Darefter foljde C.
S.
A: s adress i ornamenterade guil- vifvor, Svenska Fattigvilrdsforbundets, ax och b: hk.iar, Nya Iduns med de symboliska ungdomsapplerta.
Maria sjukforening, Foreningen for om och sedlig modersvird, Smabarnshemmet, Tjanarinnehemmet och Murbeckska b x 1 - hemmet, kompletterade med hvar sitt blad den vach:: samlingen adresser, dar i varma ord en djup tacksanihet bars fram for hvad fru Montelius varit och verkat pii skilda omraden.
Vid uppvaktningen talade justitieradet Silfverstolpe for F. V. O., direktor Ernst Beckman for C.
S.
A., froker: Lilly Engstrom for Fredrika-Bremer-Forbundet, laridshof- ding Widen for Svenska Fattigvardsforbundet, frokenval- borg Hedberg for Nya Idun, och till sist frarnf6rdc frc- ken Sigrid Netzel ett tack fran alla dem, scm i!
i k k med henne sjalf sAg upp till fru Montelius som en fore- bild i den sociala verksamheten.
Bland ankomna telegram marktes ett fr %c drottnitigrn, G. T-22.
Hyllningarna for fru Agda Montelius.
om dig, att jag s5ig dar en hel m h g d hederligt utse- ende folk och horde framtidsteorier)) om huru E och var det ' Om ' gna- des fru Montelius pa hennk 60-arsdag.
Fran skilda hall hade man skyndat att bringa henne sitt erkannande for hennes rika verksamhet och ett tack for hvad hon gjort.
Tidigt p&amp; formiddagen uppvaktades fru Montelius af civilministern, som till henne ofverlamnade guldmedal- jen Illis quorum i tolfte storleken, en utmarkelse som oss veterligt forut endast kommit tvanne svenska kvinnor till del.
Under forllliddagens lopp agde ett antal uppvakt- ningar rum, och ett vackqt minnesalbum med textade adres- ser frAn de foreningar, inom hvilka fru Montelius varit verksam, ofverlamnades.
Framst bland dessa adresser marktes F. V. O: s, den forening At hvilken fru Monte- lius agnat sa mycken tid och ett sa uppoffrande arbete.
Detta blad var hallet i stiliserade rosor; det nasta, frAn ett 20-tal elever frAn F. V. O., var inramadt af en blii- Kop Oskummad mjolk direkt - hemsand i plomberade karl till 17 ore pr liter.
AKTIEBOLAGET MEJERIET VICTORIA Riks110.
- Kungl.Hofleverantor- Allm.6931.
socia~istrniitet haromaftonen maste jag s a g ~ skorna harefter i stallet for att ga tornevagen tiii himlen - O skola vandra pa rosor dit)), O. skilliga vackra planer horde jag ock,,, V. At -- ~ Q P denna vag3 utmarkte sig genom att saknr fotfaste i so, och i n,anskonaturen, sadan den verk- 11 allmanhet synas mig socialisterna fefela i insikten af dennas dualism.
De S e ej dess onda och Iigen ar.
tro, att allt kan bli bra i viklden genom yttre an- stalter.
Den humanistiska sidan af deras teorier och deras bembdanden for bssta hora dock ej misskannas.
Fredrika Bremer I I I - - - - -.
.
.
- - -- -- .-.
-- (•âHemmen i den nya viirldcnn).
---.
-.
- - -.
.
.
-.
.
.
.
D A C N Y Om Bjornson.
och snabbt vaxlar allt i lifvet.
Det ar sofi H astigt att titta i en laterna magica, dar ' i hvarje ogon- blick nya bilder och nya konstellationer framtrollas.
I somras, nar Paris lag badande i solskensglittret, stod Bjornson - da sa godt som i sin fulla ' kraft - ofta ute pa sin balkong och blickade ut ofver Bois de Boulognes gronska; s3 blef det vinter, de gulnade Iofven hangde styfva pa traden.
Inne i Hotel Wag- ram vid rue de Rivoli, hvars parlrad af lyktor lyste mot gradiset) ligger nu den store skalden pa sin dods- bar.
Dock - en lifvets forharligare som han var, kommer han en att glomma forgangelsen I minnet.
gar jag tillbaka till den stund, da jag sag den lefvande for forsta gangen och som ocksa blef den sista.
* * * Med klappande hjarta skyndade jag genom rader af kastanjetrad, i hvilkas gronskande kronor solned- gangen just holl pa att tanda de festliga prunkande blomsterljusen, fram mot Villa Ingres.
I det gamla privathotellet, som den ' store konstnaren en gang latit bygga - at sig och dekorerat.
med fina traskulpturer och fran hvilkets stora fonster man skadar ut ofver Bois de Boulognes blomsterprakt, dar vistades Bjorn- stierne Bjornson med hustru, pa besok hos sin dot- ter,.
fru Bjornson-Langen.
Snart skulle jag da sta ansikte mot ansikte med - denne man, som under de- cennier fangslat norden med sin kampagestalt, sin strids-.
stamma och sin solskenslyrik, och medan jag drojan- de gick uppfor trapporna, drog blixtsnabbt som i drommen allt hvad jag och med mig en hel svensk generation tankt, kant och hort om den norske hof- dingen.
.
.
Nar vara foraldrar med stralande ogon namnde namnet pa honom, den store .tjusaren och ta- laren, som pa 70-talet hade hela Norden for sina fijt- ter, nar Handskestriden och engiftet debatterades hem- lighetsfullt, medan barnen under formeln " spela croc- ket " illistigt skickades ut ur rummet, vid alla moj- liga och omojliga tillfallen, nar " Fortcellningarne " lago .under laxboken, " Det flager " .under tarar slu- kades i frukostlofvet och nar Geografi og Kzrlighed spelades pa ~rarnatiska ' teatern.
Sedan blef det po- litik och tal som kommenterades, ord, som narmade och ord som.
fjarmade, nya bocker, teaterpjaser, de Wahl och froken Lundeqvist som Paul Lange och Tora Parsberg, och sa till sist Nobelpriset L och krisen - - - Jag horde mig ringa, och redan i hallen, som var prydd med teckningar ur Siniplicissimus och Le Ternoin den litterara skamttidning, som fru Bjornson-Langen ger ut har i Paris med M. Iribe som hufvudredaktor ocb tecknare, skymtade jag det kanda skaldehufvudet.
Pan- - .nan var nagot kalare, haret hvitare och glesare an pa portratten, eljes var han sig lik, dar han satt och underholl sig med ett beromdt fredsfolk fran London, ej olikt ett kanariefagelpir, som slagit sig ner pa omse sidor om ett valvilligt lejon.
l q7 - a Sa kom turen till mig.
.
.
Det ' var som att boria tala vid en manniska, som man kant hela sitt lif, och det hade jag ju ocksa.
Han namnde med attryck af storsta beundran Oscar Levertins namn.
" Jag traffade honom bara en gang ", sade han: " Han satt i en vra, men hans ogon glommer jag aldrig.
De hade.
det alskligaste uttryck jag nagonsin sett ".
Och han talade vidare med saknad om Gustaf af Geijer- stam, raknade upp nagra andra af nordens diktare, och kom sa ofver till sig sjalf.
- " Det ar sa forfarligt med alla bref jag har att.
skrifva, de sluka min tid.
' Jag behofde s2 val en sek- reterare.
Men en man kan svarligen ga upp i en.
annan mans arbete, och en kvinnlig sekreterare skulle.
min hustru icke garna se.
Och det tycker jag ar s&amp; vackert af henne.
Men det ar svart att tapka pa all forspilld tid.
.
. "
- " Forspilld ", inflikar jag, " det kan val endast framtiden utvisa ".
- " Ja, kanske det.
Men nu ville jag bara syssla med mitt eget arbete.
Politiken har redan haft alltfor mycket af mig.
Och nu till exempel malstrafvandet.
Finns det nagot en- faldigare an att tro, att en sak ar mer nationell dar- for att den stammar fran gamla tider.
~ationalitet ar det som blifvit var egend.om genom tiderna.
~ l l e r hur? "
" Naturligtvis, " svarade jag.
" Det ar som med raser.
Hvarfor icke upptaga och omsatta till sitt hvarje element, som.
kan skanka en nation lifskraft och expansionsformaga!
" Ja visst, och vet ni hvad det varsta ar med ma- let ", tillade den gamle skalden, " Jo att det vacker strid och sondrar befolkningen.
Se pa Finland.
Ja,.
jag skulle sa garna vilja syssla med mitt eget, men det gar inte att lata dem hallas.
.
.
Nu kommer snart.
mitt nya stycke.
ut.
Det ar ett lustspel.
Gladjen ar det jag alskar i konsten.
.
. "
I detsamma kom fru Langen.
in, blek och smart i sin .svarta drakt och med det rodblonda haret virat kring hufvudet, en riktig parisiska med just ' s a rnyc-.
' ket norskhet kvar, att hon verkar originell.
Hon bad oss med nagra alskvarda ord att satta oss till bords, " men ", sade hon, " far ater grot, jag for diet, sa jag ar radd att middagen blir klen, nar ni kommit sh har a propos ".
En onodig parentes.
I den vackra hoga matsa: len serverades en utsokt liten diner.
Bjornson satt tyst och at sin grot, medan vi andra pratade.
Men mina blickar kunde icke .slita sig fran den hoga ge- stalten.
Hur statliga, hur vackra bli icke ' manniskor som aldras med stora tankar!
Hur ren och styrkande kandes icke luflen omkring honom.
En majestatisk bergstopp syntes han mig, med solnedgangens klara ljus ofver snoholjd hjassa.
Och nu ar solen helt nere och .han ar oaterkal- leligt borta.
.
.
A.
L-n.
.
.
.
- - - - -.
-.
-.
.
- -.
-. '
",.
.
Svensk lyrik: Dagsm eja af Lannarf Ribbing.
.Rymdsanger af Karl-Erik ForssZund.
Wahlstrom 8t Widstrand.
- Lyrik.
Valda dikter af E.
N. Soderberg.
Albert Bonnier.
Peter ~ o r n e l i u s har komponerat en fortjusande sang, som han kallar " En ton ".
An stigande, an sjunkan- de, an vek, an stark ar hela sangen byggd pA denna en- da ton, till skiftande ackompangemang.
Jag kom att tan- ka p&amp; denna sang vid genomlasandet af Lannart Ribbings diktsamling, det ar ocksa riagot af en ton i hans sang- art, en.
djup, vibrerande @ n, som hojer sig till starka tankar och sjunker i veniod for att understundom forto- na till vek kansla, inom den tranga ramen af stamnings- lyrik i korta strofer.
" Dagsmeja " ar en skaldedebut, men icke af ene skaldeyngling.
Lannart Ribbing ar en mogen man, och det ar mogen skord fran tankens och drom- mens falt, som han mejat af - ringa till mangd, men full- god till vikt och halt.
Det ar nigot i hans lifsaskad- ning, som man ej S2 ofta moter: icke modernt kanslo- svall pil sensuellt omrade, icke lifsleda och griikladd pessi- mism, titan nagot soin ur den lifsresignation hvarje kans- lomanniska forr eller senare maste ta till godo vuxit till ljus kraft och som ger en kanslan af att andas hojdluft, som vidgar lungorna.
Han sjunger till lifvet: ofvertaget, man tar naturligtvis emot den senare mcci oblandad gladje, men icke utan beklagande af striden.
T?
Karl-Erik Forslund ar en verklig skald, och hvarfor d i icke lata detta vara detta.
Flertalet af dikterna aro for resten fortjusande, SOII-, t. ex. den lekande sangen om djurkretsen, den bedarande.
rymdidyllen, " Jorden och kometen ", " Jorden och solen " m. fl.
Karl-Erik Forssiunds namn borgar ju for deras varde, mina anmarkningar gilla en asiktsfraga, for be- undrare af rimmad kosmologi, sta Rymdsanger ofver al!
: berom.
E.
N. Soderbergs diktarskap har alltid samma tyck, blidt och fromt utan nagon stark personlighetspragei, le- digt till formen, i en stil som g i r banade stigar.
Han hor till de nog sa produktiva skalderna, men om har, an ej alltid har nagot nytt att saga, har han annu rnind- re nagot ondt.
Hans dikter aro som umganget med CP god manniska, som vinner just genom sin godhet.
A ' l n dygder af gammal hafd ger han sin karlek.
" Mitt hjartas trohet mot hemmets jord, min sjals fortrostan pa Herrens ord det ar de skatter jag arfde ", sjunger han, och i tida da boljor af oro och tvifve9 sti- ga hogt kunna sadana droppar af olja i vagsvallet var2 af valgorande effekt, afven om deras verkan ej strackcr sig langt.
" Och har jag i din skola gatt, sa har jag ock fatt lara att skada ljuset genom gratt och.
att din tuktan bara. "
Men han tillagger i niigra strofer langre fram i sam- lingen, i likartad rytm, ' som han med- forkarlek begagnar sig @ r,.
" Om natten kring mig allt forgor och hotar sjalens hus, det bryr mig ej, i fjarran hor jag mina vidders sus. "
.
' Det ar en vacker bok och ett af de fa tillfallen allman- heten ag&amp; att till billigt pris skaffa sig nagot verkligt varderikt.
.
Matte, den taga tillfallet i akt.
-.
Lannart Ribbing ar vet&amp;skapsman, men han framtri- der i sin diktsamling helt och hallet som skald, f1.i f r h tyngden af all lardo~nsrustning, ett par latinska titlar ar det enda; annars ar ' han endast en till sin inre varld kans- ligt lyssnande lyriker.
Karl-Erik Forsslund ar skald och ' lyckas ej ' forneka det, men han satter denna gang sin ara i.-.&amp; forvandla poesi till popular vetenskap, ett 14- gadt och icke alltid lyckadt experiment.
Han, som sjalf kallar sig " en son af berget och af skogen ", stiger upp i rymden och ger oss hela kosmos skaparvanda till lifs - fran - plasmakornet till monar, cell, amoba, urdjur o. s. v. Han later oss om manniskan veta, att Iion ar " en mi- kroskopisk cell i jordens kropp, i slaktets organism, en blodkropp rad i en af jordens adror, ett korn allena af dess " jarnsubstans " (o, nysvenska!)
; man skulle nas- tan kanna sig sitta pa skolbanken, om icke i denna tve- kamp mellan lardom och poesi dock skalden till sist fick S. E-d.
Insand litteratui .. Wahlstrom &amp; Widstrand, Stockholm: Till Afrodite, Dikter a ': Jane Gernandt-ClaLne.
- Dikter.
Af Fanny eton W i l a m ~ ivitz-Moeliendoiff f. Fock.
Albert Bonniers Forlag, Stockholm: Manniskor och landskap.
Ett knippe studier och skisser.
1904 -- 1910.
Af Andm Ostrr.
ling.
- Hans niids testamente.
Af H j a h m r B ~ g m a n.
- Stensboag.
Roman af Sven Lidman.
F. C. Askerbergs Bokforlags A.-B., Stockholm: Yttersta domen.
En landtlig historia.
Af Carl Svensson-Gran&amp;.
Tillges Boghandels Forlag, Kopenhamn: O m kvindens fysiolo- giske svagsind.
Af d: r P. j. Mobius.
Oversat efter der tyske originals 9: de oplag af Aug.
Nissen.
- Nervositetens aarsager.
Nye synpunkter for nervasitetens opstaaen og forebyggelse.
Af d: r WiWtelm Stekel.
Ast.
aversz4teise fr ?.
tys k ved Margarethe Petersen.
Jag ar dock oandligen tacks ann^ att ha &amp; tt se Niagara.
Dess stilla storhet och makt.
dess Grg.
dess doft, regnbigarnas lek i den b i t a niolngestaltcii - allt detta ar och forblir en klar, lefyande bild i min sjal.
Och denna eviga fullhet af naturens hjiirta ack!
att manskohjartat kunde likna det, stiindigt - fyllas pa nytt, stiindigt floda, aldrig triittna, aldrig sina och fortorka!
.
D et statliga och i sitt slag enastaende " Volks- und Kurhaus Zurichberg ", som: jag redan .. haft tillfalle skildra i Dagiiy, har smaniiigorn blifvit .mig en kar till- ' flyktsort, sa snart ett par officiella eller sjalftagna ferie- dagar afbryta de langa aibitstermineyna utan att dock medgifva langre resor.
Vill man utnyttja tiden for sport .eller forstroelser, soker man sig nog hellre upp till de stora kiiroferna, som tafla i komfort och kosmopolitiskt sallskapslif, men: ocksa i hoga priser.
Eller till ett af de enklare sm5 bergshotellen, dar de kalla, .trostlost trakiga sofrummen fullstandigt, tillfredsstalla entusiastiska sportsman, som vis- tas hela dagen utomhus och foist pa kvallen ' soka sig till sam ' .ingsrummet, ocksa det oftast kalt och ogastvanligt.
Men Zurichberg har en helt annan uppgift att fylla.
Det ar afsedt for ' de manga jaktade nutidsinanniskor, som be- ' hofva komma ut ur.
trampkvarnen for att hamta.
frisk luft men som aro for trotta for strapatser; for dem som ha magra borsar meii ett intensivt behof af hemtrefnad, som ej maste utfylla tiden med mondana nojen men anda ej viija begrafva sig .i ensligheten.
~ &amp; - k e n i jattehotellen med sin besvarande lyx .och sirta paraderande vaktmastare eller i. de otaliga smil.
familjepensionaten kan .gasternas fordran pa individuell frihet och andan af omsesidig han- syn sa lyckligt afvagas som har.
Dartill fordras led- .... a ningens oberoende af privata affarsintress9 och kvinpans blick for alla de detaljer, som skapa hemtrefnaden;] Och - att " Fiauenverein fur Massigkeit und ~ b l k s w ~ h i traffat ~ ' r2tt, '.
visar tillstromningen, som gor att man maste tinga rum manader i forvag.
Forst och framst laget, som ar det bast ' tankbara for ett sadant centralt hvilohem, pA en gang fritt och afskildt fran laglandet ' vid randen af vackra skogar, med ett har- ligt alppanoraina i fjarran, den glittrande Zurichersjon med sina hojder och anda staden alldeles nedanfor med lifliga affarsgator, mangahanda bildningsinstitut och ' nojesetablissement for dem, som finna dagen lang dar- uppe ' i stillheten:.
.
.
P i sommaren ha schweizarna foretradesratt, och da motsvarar kanske.
publiken mest den.
ursprungligen ai- sedda, men aret om komma langvaga gaster, fran land,.
Frankrike, Skandinavien, t..
o..
m. de reserverade engelsmannen forsma ej det blandade umganget.
.Pri- set ar nastan afskrackande lagt: 3, francs till, 3,50, om man vet hvad ' som A andra: hall kan bjudas till dubbla detta pris.
Det ar mojligt endast darigenom, att den no- ga genomtankta arbetsplanen konsekvent, i mangas tycke pedantiskt, fasthalles.
All umbarlig lyx ar afskaffad, och dock saknas ingen nodvandig komfort.
P&amp; blommor spa- ras ej, och vid alla helger.
.
slapper skogen till en festlig.
utsmyckning.
Trots spriforbudet ligg&amp; ingen pragel af nykterhets- propaganda ofver foretaget, och de flesta kurgasterna aro ej direkta fiender till alkoholen.
Men framgangen beror ' ' ' ' ' ' fr sk- s framst den persoliga ledningen.
Den allestades- nar- varande forestandarinnan ar outtrottlig i sin .oms6rg, om gasterna utan att synas efterhangsen: Personalen star hen- ne dock lika nara,.
och man far intrycket .af att direktio- nen, personalen, och gasterna Sta pA samma plan och att hyar och en maste medverka.
till den allmanna trefnaden.
Darfor blir snart den kritiske ofversittiren fornojsam, den bortskamde hotellkunden glommer bort att standigt ringa pa uppassning, dagdrifvaren hamtar sjalf varmt vatten fran reservoaren eller eftermiddagskaffet fran restaurangen om.
.
ingen.
ar till hands.
En svarighet fororsakar den med hotellet samkanhan- gande kollossala restaurangrorelsen, som ar sa popular, att hela staden tycks vallfarda dit upp pa vackra efter- niiddagar.
Da erofras den stora terrassen, parken och ' alla tillgangliga bord af gemytliga, borgarefamiljer- och otroliga kvantiteter fodoamnen ' konsumeras.
Kurgasterna bli nastan husvilla och dra sig knotande tillbaka till sof- rummen tills stormen gatt forbi.
Man far trosta sig med att foretaget ar till for folket i forsta hand, och dess- utom ar studiet af den lifliga trafiken ej utan sitt in- tresse.
Vid helgerna marke; man bast, hur de hemlosa sam- las daruppe, och for dem blir ocksa, tack vare direktionens rorande omsorg, framling&amp;kapet eller.
ensamheten mind- re tryckande, och det ' kommer ovillkorligen en vek stam- ning ofver den stoia familjen pa ~ i r i c h b t k ~.
Sa ar t. ex. julen riktigt festligmed sma granar i hvarje rum och vid hvarje kuvert p&amp; middagsbordet.
.Hvarje kvall forekommer nagon underhallning,.
sma tablaer oc?
pantomimer, utforda.
af frivilliga krafter med personalens sangkor ' och med gratis forplagnad.
Likasa: nyarsafton med en mera valment an illusorisk glogg - utan.
alko- hol naturligtvis.
En A Ceylon arbetande dansk missio- nar bidrog i ar med foredrag och skioptikonbilder .. Med sin valdiga rost presterade han sedan helt varldsliga folk- sangeis, ja till de narvarande skandinavernas ara med bravur: " Koog Karl den unga hjalts ' '.
och '.
sa forga tifrnnarna, tills tolfslaget manar till allmint uppbrott I$ i den &amp; sta natten med.
tindrande stjarnor .och- nyfallen sno, ut till branten, dar staden - syn- nedanfor i ett ljus-.
haf och alla kyrkklockors samfallda klang boljar fram langs.
dalen, foistarkes af hojderna och stiger uppat.
som en ' maktig symfoni i den hoga luften.
En, .. Starnnings- full nyarsfest, som ej forbleknar: vid .jamforelse med.
.glada nyarsvakor i hemlandet eller uppsluppna gatuscener ' vid t. ex. Berlins Sylvester.
.
.
.
Men en fest praglar sig sarskildt fast, i minnet genom sin originalitet och innerlighet, barnfesten pa nyarsafton.
DS har direktionen genom tidningarna inbjudit alla fat- tiga barn fran Zurich.
och omnejd pA eftermiddagskaffe.
Och ej forgafves, pa utsatt tid ser man ett andlost tag af smattingar, det kraflar och kralar uppfor alla vagar och stigar till Zurichberg, och staden borde se barnlos, ' a ' ' ' ' -
ut for en god stund.
Ut ur de tranga arbetarehemmen, fran bakgatorna komma de, eller IAngt bort fran andra sidan hojderna ha de traskat i timmar for att fa vara med om denna festlighet.
Nu blef det kurgasternas tur att gora litet nytta.
Efter frivillig annialan posteras man ut af ofverbefalhaf- varen-direktrisen, som dirigerar sin arme med osvikligt lugn och ofvad blick.
Herrarna bli ordningsman, da- merna uppasserskor.
Tv5 stora salar fyllas af det ena laget efter det andra, och nog kanns ' det i armarna att under timtal bara valdiga kannor och standigt fylla i hundratals muggar eller hamta nya laddningar brod till utdelning.
Ett par starka karlar aro ' jamt sysselsatta med transport af kladkorgar fyllda med brod eller saar med varm mjolk och kaffe.
Men nog ar det ett billigt noje man forskaffar sig att se alla dessa af ifver stralande blickar och girigt framstrackta sma hander.
Ty de f8 sa mycket de begara och deras enda bekymmer ar att de sa alltfor snart bli matta.
Visst fuskas det ibland, sa att tjufpojkar slinka in ett.
par ganger eller att broden hastigt forsvinna i fickorna " hem till mor9&gt;.
Men ' p&amp; det hela taget frapperas man af barnens sta- dade uppforande, deras friska ansikten och.
snyggt lap- pade klader, och det marks nog, att elandet ej ar sa i ogonen fallande i Schweiz som i andra, storre industrilan- der.
Det ar ej godt att saga huru m h g a som deltaga i barnbespisningen, men sakert hander ofta att ofver tusen smattingar horsammat kallelsen.
Nasta gAng jag atershg Zurichberg, hade jag flytt undan karnevalsstimmet i staderna; och manga andra med mig.
Det lag redan var i luften, och vintersporten var hopplost forbi, fast vi bara vor0 i medio af februari.
Men i stallet branner solen och fohnvindkn ar redan sommarkvaf, nar man arbetar sig upp till platan a Uetliberg p5 andra sidan dalen.
Hela alpkedjan afteck- nar sig skarpt och blandande.
Man riktigt ser hur de lagre bergen svartna, och snotacket drar sig uppat tills alpjattame sta ensamma i kyligt majestat.
Alldeles und- gar man dock ej karnevalen, ty direktionen bjuder ' ater p % samkvam, en " tete masqu6e1 ' i all enkelhet.
For att locka kurgasterna till samverkan anvandes ett ' originellt knep.
Sm5 rosetter i olika farger bjudas omkring bland de intet ondt anande och sa forkunnas, att en sangtaf- lan skall afhallas inom 15 minuter.
Alla likfargade maste raskt forena sig och bilda en kor med dirigent for att i tur och ordning exekvera ett sjalfvaldt sangnummer.
S5 foljer en improviserad skarp kritik och de storartade pri- sen utdelas.
Programmet lamnar intet.
ofrigt att onska i omvaxling och mer eller mindre valljudande ofverrask- ningar.
Alltjamt vaxlar publiken, och anda kanner man igen typerna, for att inte tala om stamgasterna, formogna, ' oberoende personer, som stanna i manader och kanske ta bod plats for rnAnga, som bara ha n5gra dagars fri- tid.
En rik gammal gentleman reser sedan nio Ar som rentier varlden rundt for att fordrifva tiden.
Enschweiza- re, soin fortjanat grofva pengar i Ryssland, hvilar ut sig i hemlandet och njuter fornojsamt af ett sorgfritt lif utan ' S, ________-__ -- - - P - - _ - __.
Kro 1.
--- .- pr kg.
kostar Mraftigt och syn-, (nerligen) godt rostadt Ilaffe hos Ahlberg Q Johansson II Bibliotehsg., vid Stureplan.
andra intressen an mat och somn; lycklig i vissheteil om att ej mera behofva arbeta, fast han ar ung och frisk.
Men att sla sig ned i eget bo vore for besvarligt, cn handvaska ar all hans fasta egendom, ty for pengar fkr man ju ofver allt hvad man behofver.
En trohjartsd patriotisk nordbo, latt igenkand pa den tvattakta accental, som fatt slita ondt i unga dar och nu, nar han kunde hvila ut, mbte resa mellan sanatorier och Cvilohcm for att profva alla mojliga underkurer for sin neurasteni.
Till de staende typerna hora ocksa tyska familjer, som tyd- ligen hemma lefva pa indragningsstat for att arligen br-.
sta sig ett par manaders utrikesresa med giftasvuxna dott- rar.
Sa ser man professorer, som soka arbetsro, m m garna halla populara foredrag for ett forstrodt aiiditoriui-ir, eller forfattare, som soka motiv och ej ogarna ge en privat upplasning af det sista verket.
Men framforallt de traita arbetsmanniskorna, som ' aro nojda att endast f&amp; vaxa 2- skidare.
Langre fram mot sommaren blir publiken mera i i i.
hemsk, och i pisklofvet ta infodingarna sitt Zurithberp i besittning.
Och nu blir folklifvet utomhus err smula fol lifligt.
Man far en forestallning om foretagets ornfkg bara af de kvantiteter mat och dryck, som i t g i pa c11 eftermiddag.
Pilskdagens eftermiddag serverades c: a 4,003 liter mjolk, och vid 5-tiden fanns ej en droppe att fa, ej heller brod.
Restaurangrorelsen haller ocksi alfarerna flott och mojliggor.
utvidgningar.
Nyligen har iter stor tomt intill hotellet inkopts for att bygga ett depcrr- d a m for stamkurgaster, som dar bli mera ostorda a!
den temporara trafiken.
Inte heller nu glomde styre: sm att visa sin valmening, i det att hvarje Irurgast vid sitt kuvert fann en napen korg med brokiga paskagg.
Och allt- mer inser man .hur denna sakert fungerande anstalt ar .iiii en verklig valsignelse for otaliga kvilosokande och hur led-.
ningen aldrig slapper ur sikte den sociala uppgift der forelagt sig.
N. Salilbom.
P - I dagens brannande fraga.
Pa begaran lamnas harmed plats for ett inlagg i cti dagens fraga, hvilket samtidigt ar ett angrepp p % det!
standpunkt, som Dagny maste precisera sAsom.
sin i egen- skap af den svenska kvinnororelsens organ, da kvinnoro- relsen s a s o m s 5 d a n icke kan upptaga al !mannn a S B ~.
.
hallsfriigor pA sitt program.
Varf ord ar sagdt i ar&amp; keln " Kvinnororelsen och samhallsfragor " i forcgaexide veckas nummer, vi hanvisa till densamma.
Dagny har uttalat sig i den folkgenomgripande fraga, som i dessa dagar upptar sinnena.
I en adelt hallen ar- tikel om " Se~uell uppfostran " ges klara synpunkter, d i den slutar med en stark vadjan: " Kvinnorna rniistc sk ring omkring ungdomen.
Modrarna maste trada fram i kamp for att radda hanlvdran at de unga.
at de siii: i.
Det ' galler mera - det galler Sveriges TrAntid. "
AIiy~i gripes darvid af ett gladjefyldt hopp, att den svenska kvii-i -- - - - - - -.
-.
l I Filial i Lidingo Villastad .. I.
.
.
nororelsens Dagny skall intaga en liknande kampstallning som .hjaltinnan i " Vapensmeden ", den Dagny, som i hog- sint nitalskan for renhet oforfaradt forklarar: " Den, som i Gunnars narvaro sager ett oanstandigt ord, ho- nom stryper jag utan vidare ".
Men sa vander man bladet och far da till sin forundran veta, att kvinnororelsen sasom sadan icke kan taga parti utanfor de direkta kvinnofragorna och att bland de fra- gor, som sta utanfor, tillhorande allmanneliga samhalls- fragor, ej direkta kvinnofragor, raknas dessa dagars kamp- fraga.
Det iir som modrar, som enskilda vi kvin- nor skola trada fram, men ej i sluten falang, ledda af kvinnororelsen.
Kan Dagny verkligen forsvara sitt pastaende, att h.ar asyftade fraga icke ar en kvinnofraga?
Det galler ju kvin- nans hogsta uppgift, hennes vara eller icke vara som mo- der, nar det oppet predikas om " karlek utan barn ".
Det giller, om kvinnan skall - inom aktenskapet och i fria forbindelser - sjunka ned i och bli slaf under ett ona- tur-igt konslif, eller om hon skall kampa sig fram till en allt hogre sedlig frihet.
Det galler, hvilken fostran och undervisning, som skall ges at barnen och ungdomen, afven den kvinnliga, p2 ett af lifvets allra viktigaste om- raden.
Ar det icke en kvinnofraga af allvarligaste art, hvilken stallning vart lands kvinnliga lakare intaga i den- na punkt?
Beror ej det kvinnofragan pa det djupaste, om de unga mannen fostras till sexuell ansvarsloshet eller till den fina aktning for kvinnan, som leder till ett allt hogre forstaende af karlekens kraf pa personlighet och ren karaktar?
Ar icke det en af kvinnororelsens centrala uppgifter att genom en rikare utveckling gora kvinnan starkare och mera motstandskraftig, sa att hon verkligen inger en sadan aktning hos mannen, pa .samma gang som hon genoin en hogre sjalsodling.
skall kunna skanka at karleken ett djupare och skonare innehall?
Ar icke detta en minst sagdt lika viktig kvinnofraga som fra- gan om en grundlig yrkesutbildning?
S&amp; fankte sakerli- gen Fredrika Bremer.
Hvad hjalpa oss alla vara sociala, politiska och eko- nomiska rattigheter, om vi ej satta kampen for kvinnans sedliga hoghet framst, ja, gora d m till en central pro- grampunkt i kvinnororelsen.
Ej sa, att vi behofva stan- digt tala om det, men sa, att den synpunkten blir den maktiga understrommen i allt vart gorande och latande som kvinnor.
N u galler det forvisso att tala och handla, ty Sve- riges folk haller pa att forgas.
Just som kvinnor, och ej minst som representanter for den svenska kvin- nororelsen, maste vi gora vara uttalanden och det utan att svafva pa malet.
.Vi f2 ej endast saga: " Det ratta i denna sak v o r e manniskornas fostran till.
sjalftukt och till den beharskning, som utesluter " forsiktighetsartiklar ", till den sedliga renhet, som omojliggor det ansvarslosa begaret ", u ' tan .vi maste dar insatta ett ' klart och enkelt " a r " och i ljuset .af denna ofvertygelse g&amp; fram till en stor folkraddning bade som enskilda och i. storre sam- manslutningar.
Och da skola ej vi kvinnor, som onska inflytande pa lagstiftningeri, hopplost siiga, att " de rent yttre skyddsat- garder, som skulle kunna vidtagas, aro tyvarr inga ".
An- nu finns det lag och lagstiftare i Sveriges land, och vi ma pa opinionens vag mana dessa senare till handling, sa att de modigt hindra den ohammade spridningen och fricka oppna forsaljningen af en vara, som utgor den farligaste folkforforelse.
Hvad som redan forekommit i riksdagen visar, att behjartade man sta, redo, att upptaga denna fraga.
Vart folk ar i fara, det maste raddas. '
' h a Rogberg.
Svensk.a Hem.
K.
vinnornas andelsforening Svenska Hem i Stockholm.
hade den 20 dennes ordinarie mote, hvilket.
holls a Rrummerska skolan.
Af forhandlingarna och de beslut som fattades.
framgar huru starkt och utvecklingskraftigt detta kvinnornas koopera.tiva foretag ar, trots alla de sto- ra svarigheter foreningen haft och annu har att .kampa mot.
Fru Emilia Broome halsade sasom ordforande de nar-.
varande valkomna samt holl darpa ett instruktivt foredrag om den .kooperativa upplysningsverksamheten i England, hvilken fru Broome, pa uppdrag af styrelsen, studerat.
Efter en kort historik af kooperationen i England, ut- vecklade fru B. p&amp; hvad satt rorelsen for narvarande arbetar.
Sarskilda departement hade inrattats for skotandet af upplys- ningsverksamheten, hvilkas mal var att sprida medborger- lig och sarskildt kooperativ kunskap.
Till detta andamal hade inrattats specialbibliotek, broschyrer utsandts i koo- perativa amnen, en tidskrift for kooperatorer utges, fore- drag, diskussioner, samkvam och studiecirklar samt pris- taflingar om basta svaret i kooperativa fragor anordnas, hvilket sistnamnda ordf. ansag vore nagot som.
kanske borde tagas fasta pa for Svenska Hems prislista.
Man hade afven anordnat kurser, dels for kooperatorers barn, dels for aldre personer.
sarskilda kurser fumnos saval for bitradena i de kooperativa affarerna som for.
styrelsele- damoter och affarsledare, afvensom for utbildande af le- dare af kooperativa kurser.
Hvad nu Sverige angar, hade styrelsen anseit, att upp- lysningsarbetet borde ledas af en for detta andamal sar- skildt tillsatt namnd, en kommitte bestaende af sju per-.
soner - fyra valda bland styrelsen och.
tre bland for- eningsmedlemmame.
Valet skulle ske pA aprilmotet och galla for ett ar, kompletteringsval skulle- aga rum.
vid.
arsmotet.
.
.
Detta styrelsens forslag godkandes a f.
motet med en andring, foreslagen af froken A. Whitlock, att namligen kommittimedlemmarnes antal inskranktes till 5.
Kommitte- val foretogs omedelbart, hvarvid .till kommitteledamoter valdes: bland styrelsen fru E. Broome, froken Almen och fru Wessel samt bland foreningsmedlemmarna froken Lith- ner och fru Ortenblad.
En kort diskussion foljde, hvarunder fru Boheman ta- lade for en sammanslutning af de kooperativa ' bitradena, froken Whitlock varmt forordade e t t energiskt utbildande af kunniga kooperatorer, sarskildt dugliga styrelsemedlem- mar, och fran annu ett hall uttalades onskvardhden af att kannedom om kooperationen - och ' speciellt Svenska.
Hem - spriddes mera allmant bland arbetarklassens kvin- nor.
FN Boheman forediog darefter meddelande om for- eningens arbete under de senaste nio manaderna.
Det hade varit ett ganska svart Ar.
.
Som bekant ' hade det radt en allman depression pa det ekonomiska omradet, hvartill sommarens strejk sawkildt bidragit. '
Icke desto mindre hade verksamheten gatt framat, omsattningen hade uppgatt fil1 kr.
289,764 ' alltsa ' en okning af kr.
36,624 fran foregaende ar.
Medlemsantalet hade okats med 174.
Fru B: meddelade vidare, att hufvudaffaren vid Jakobs- bergsgatan 6 den 1 augusti skulle flyttas till Mastersamuels- gatan 3.
Harefter fortattades val af representanter till Koopera- tiva forbundets kongress i sommar, hvarvid valdes frok- narna Almen och Chron, fruarna Andersson och Wessel, med fru Boheman och froken Berlin som suppleanter.
Froken Alm6n valdes afven till representant i C.
S; A. Froken.
Almen redogjorde for resultatet af den kom- mittes arbete, hvilken fatt i up$drag att utreda fragan om
en filial p i soder.
Begynnelsekapitalet, kr.
2,000: - vore fulltecknadt, och i stallet for 50, hvilket satts som mini- mum, hade 75 soderbor blifvit medlemmar af foreningen.
Man hade funnit en lamplig lokal vid Hokensgatan, hvil- ket centrala lage gillades af motet, som enhalligt beslot fillialens oppnande den 1 sept.
Motet var ganska talrikt besokt, och gladjande ar att se huru den alltmera omfattas och utbreder sig, denna den kooperativa ideen - en rorelse, som mer an manga andra tycks ha betingelser for att blifva framtidens losen.
Sedan alla till arsmotet horande foreningsarenden be- handlats, skedde styrelseval, som utfoll sa, att dm nuva- rande styrelsen, - \ b e s r h d e af fru Ellen Hagen, fil.
kand. Alice Thunberg, froken Elisabeth v. Post, jur. stud. Eva Anden och fru Marja Wallmark Eden -- en- halligt omvaldes.
Suppleanterna, fru Signe Svanfeldt och froken Maria Isandw, likaledes.
Revisorer blefvo fro- ken Alma Hogstedt och docent Eva v. Bahr med fru Maria Hagelin och froken Elin Berggren som supplean- ter.
Fru Marta Hesselman inledde diskussionen om bildan- det af ett lansforbund.
Ett sidant, U p p s a l a i a ii s- i o r b u n d, kom afven till stand, omfattande iokalfore- ningarne i Skutskar, Tierp, Enkoping och Uppsala, hvil- kas ordf. tillsanimans utgora det arbetsutskott som sko- Notiser.
ter de gemensamma angelagenheterna.
Hogre lararinneseminariet i Gtiteborg.
K. m: t har Fru E.
Hagen holl darefter foredrag om Sverige och under vissa villkor medgifvit, att lararinnan Thyra Kull- den internationella rostrattsrorelsen apropi virldskon- gren i egenskap af lararinna vid hogre lararinnesemina- gressen 1911.
En del vackra och intressanta skioptikon- riet vid Kjellbergska flickskolan i Goteborg ma under bilder visades, dels bilder fran London, rorelsens " storm- tiden fran varterminen 1910 till och med varterminen centrum ", dels portratt af de ledande inom varldsailian- 1913 med elever, som genomgatt hogsta afdelningen af sen.
Kollekt upptogs for kongresskassan och inbragtcz namnda seminarium, anstalla afgangsprofning, medforande 150 kr.
- daribland en hundrakronesedel.
(Vid uppriik- de rattigheter och forminer, som i fraga om afgangs- nandet blef jublet stort, d i det befanns att sutiman p r t .. examen fran Hogre lararinneseminariet i Stockholm aro c i s motsvarade det belopp, som foreningen, enligt Jori- stadgade, dock med undantag af behorighet for utexami- kopingsbeslutet, forbundit sig till.
Fortsattning skall dock nerad elev att vara anstalld vid l folkskoleseminarium sa- folja, hoppas vi!)
Vid samkvamet talade froken Thunberg och fri: IIa- som lararinna med adjunkts tjanstgoring.
gen for de resande gasterna, som svarade och inbjod@ Personhistoriska samfundet har utsandt ett upprop till moten i sina respektive orter.
En resolritioii, lik angaende portratters fortecknande.
Det erinras dari om dm i Stockholm och pa flere andra orter beslutade, ari- de handgjorda portrattens stora betydelse bland ett lands togs enhalligt, hvari uttalades " med anl.
af statsministerns historiska minnesmarken och vadjas till den nu lefvande svar pa herr Lindhagens interpellation angaende utrcd- generationen att soka radda allt hvad som finnes.
Det ningen i friga om kvinnans politiska rostratt en protest ar Samfundets onskan att erhalla forteckning p&amp; alla mot den tendens till forhalningspolitik, som med utred- f o r h a n d gjorda portratt i olja, akvarell, pastell, krita ningen som forevandning alltmera hos regcriiigcn tycks eller blyerts, i sten, emalj, gips, vax, silfver, eller brons, gora sig gallande. "
- af svenskar och utlanningar, gamla och nya, utan hansyn till deras konstnarliga varde.
Och tillhandahNles Klippans F. K.
P.
R. som for narvarande stigit: il1 for detta andamal formular, hvilka med latthet kunna omkring 50- medlemmar, hade den 19 sistlidne anordiiat ifyllas af hvem som helst.
och som rekvireras fran Sarn- ett festligt samkvam i Folkets hus A-sal, hvars rnidt upp- fiindets sekreterare, Kungl.
Biblioteket, Stockholm.
togs af ett stort kaffebord, prydt med ljus och blommor.
Motet oppnades af ordforanden, hvarefter unisorit sjongs: Du gamla, du fria, etc.
Efter kaffet uppliistes ars- och revisionsberattelsen och ansvarsfrihet beviljads styrelsen.
Harefter foljde musik for piano och duettshg af da- Norrahammars F. K.
P. q. afholl ordinarie mote den mer inom foreningen samt upplasning af fru ida Haut, 19 april, ' hvarvid redogorelse lamnades ofver den lyckade Festen bevistades af 75 personer.
Ett mote d i foreningen amnar inbjuda afven min, basar foreningen anordnat i borjan af mars.
Darefter re- dogjordes for hvad foreningen gjort i fraga om lands- kommer att inom kort anordnas.
tingsvalen.
9 landstingsmannakandidater hade skriftligen Kumla F. K.
P.
R. hade mote den O zpril, hvarvid interpellerats angaende deras stallning till K.
P.
R., 3 fran hvarje af de olika politiska partierna.
8 forklarade forekom upplasning af svaren fran de om K.
P.
R. iii- sig vara for kvinnas politiska rostratt, endast den 9: de terpellerade landstingsmannakandidaterna och framgick (1 %- af, att af 8 hogersvar vor0 4 f o r kvinnans politiska intog en afvisande hallning.
rostratt, och af 12 vanstersvar vor0 dfva f o r uch cti Inom foreningen har bildak en l-majblommekommit- te, som i ar trader i verksamhet.
Meningen ar att bilda e m o t den.
Vidare beslots att bilda en arbetsforeiiitig, en tuberkulosfond pa platsen, och foreningen hoppas for att sedan anordna en basar till forman for fiireningeti.
att denna sak skall mota forstaelse frAn allmanheten.
Motet antog samma resolution, som tidigare fattats af Stockholms F. K.
P.
R. med anledning af statsminis- Breflada.
terns svar pa hr Lindhagens interpelbtion angaende rost-,.
Uppsala F. K.
P.
R. hade den 20 april irsmote 2 Fysiologik~~m.
Som gaster for aftonen hade foreningen gladjen se ordf. i Skutskars F. K.
P.
R. froken Adol- fina Erikson, i Tierps F. K.
P.
R. fru Britta Nyberg och i Vifstavarfs F. K.
P.
R. fru Anna Sundblad.
Moder till fem barn.
Var god uppgif namn oc.h adress till redaktionen for narmare meddelanden Vi fa stalla ofvanstaende uppmaning $f~cri Th. P-d till Eder.
D A G N Y MASSOS OCH SJUK E XAM.
GYMNAST onskar plats i fa.
LEDIGA PLATSER.
PLA TSSOKAIVDE.
milj, vid badort, sjiikhus eller insti- ' lafssokande fd sina annonser injiirda I prtset.eller 7 % ore pr mm.l zgnyflr hal * Husfru.
Bildad, 28-arig flicka, som under foljd af ar varit lararinna, har d hand med barn och dessutom husligt intresserad och kunnig, skar till hosten plats i ett fint m i Stockholm dar det finnes rn, men husmoder saknas.
Inne- r utmarkta rekommendationer.
ar till f,Uppfostrarinnald, Allm.
3ningskontoret, Stockholm.
Sommarkondition tut.
Svar afvaktas tacksamt till sjukgymnast J.
", Klippan p. r.
Vid Nora samskola E X.
sjukskoterska, god massos sprakkunnig och resvan sokei plats.
Svar till " Arbete ", Tidn.-k (sexklassig) aro fran och med nasta Kungsgatan 14, Stockholm.
.
lasar tre lararinneplatser lediga med undervisningsskyldighet i 1) tyska SKOTERSKA i sinnessjukvard on.
och franska; 2) geografi och engel- skar plats att skota lindrig ska; 3) biologi samt matematik pa sinnessjuk.
Svar markt " E.
Y. "
lagre stadiet.
Hogre kompetens er- Uppsala p. r. forderlig.
Lon enligt lag.
Nya, ljusa lokaler; sma klasser.
Ansok- f. d. sjukskoterska onska1 ningshandlingar, atfoljda af lakare- komma som hjalp och sallskal: betyg, insandas fore 1 nasta maj.
till aldre herre eller dam.
Basta STYRELSEN.
rek.
Svar till " Fritt vivre ", Tid- ningskont., Kungsgatan 14, Stock- holm.
Vid ALDRE skar studentska (06) i ett godt TVA lararinnor Onska, hvar for sig trefligt hem.
Helst mat.
amnen.
eller tillsammans, under som.
ar till prof. Hogbom, Uppsala.
niarferien plats i familj, helst p3 landet.
Kunniga i somnad och hand.
mg, skicklig ' kartriterska arbeten samt villiga att skota barr: d flerarig praktik onskar nu ge- och deltaga i inomhus forefallandt st plats eller hemarbete.
Ut- goromal.
Svar emotses tacksamt til irkta betyg och rekomm.
Svar " Lararinnor ", Fransta (Medelpad).
oKartriterskail, .Tidningskontoyet ingsgatan 14 eller Allm.
tel. Os- SKANSKA, 18 ar, huslig, musika.
m.
37 04, Stockholm.
lisk och glad som ett solsken vill garna komma till ett godt hem, trefligt hem som hjalp och sallskap I bildad, Benaget svar till " Sol ", Helsingborg p&amp; landet: bosatt familj p. r. '
- P P P-, kar lararinna att mot fritt vivre under Imaren gifva ett par timmars daglig un- visning i vanliga skolaninen, specielt ma- iatik och engelska.
Svar till n15 juni- aug.,, A.-B.
S. Gumaelii Annonsbyra, ieborg.
USLIG, ansprakslos landtbruka redotter onskar i borjan af jun, mot fritt vivre plats 3 storre herre.
gard eller,.
i prastgard att ga frur ARNFROKEN, bildad och frisk, villig tillhanda.
Ar kunnig i enklare matl '.
att hufvudsakligen skota ofardig 11 ars bakn.
och handarbeten.
Har ge.
gosse samt tillse och hjalpa 14-arig noingatt folkhogskola.
Sokanden ka, erhiller anstallning nu i var hos ge- ar villig och van att deltaga i alla alskan v. Platen, Karlaplan 10, Sthlm.
iftlig ansokan, helst nied fotografi och inom ett hus forekommande goro- arbetyg.
mal.
.
Onskar anses som familje- medlem.
Svar emotses tacksami ARIG, battre flicka, som ge- under adr.
" Arbetsam ", Jamserum) - nomgatt hushalls- och slojdaf- p. r. ningen vid Kristinehamns Prakt.
da och har goda betyg och re- En battre flicka n. darifran, onskar i sommar ts pa storre herrgard att deltaga onskar under sommaren komma till iushall och for ofrigt forekom- en herrgard eller storre ' egendom nde gorom.
Lon onskas, helst for att utbilda sig i matlagning och manad.
Svar till •‹E.
A.
' #, Fros- alla inom ett hem forekommande goromal.
Svar till " Fritt vivre " un- r (Vgt.)
der adress S. Gumaelii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
H Kungalfs samskola aro vid instundande hosttermins borjan lediga platser for en and ra lararinna med lon 1,150 kr.
och en u n d e r l a r a r i n n a med lon 800 kr.
Kungelf den 11 april 1910.
STYRELSEN.
.
Ledig ' Sjuks koterske plats.
Den af Alfsborgs lam landsting aflonade sjukskoterskeplatsen med station vid Lilla Edet ar ledig och sokes hos undertecknad fore den 1 nasta maj.
Platsen skall tilltrada: den 1 juni.
Loneforinaner: 700 kr, i arlig lon, ersattning for vard al icke epidemisk sjukdom 50 ore pr dag samt fri kost, for vard af epi- demisk sjukdom endast fri kost, Skoterskan atnjuter i c ke fri bostad&lt; Lilla Edet den 10 april 1910.
OSCAR LIBERG, e. provinsiallakare.
Bildad flicka, friak och stark, fullt kunnig i saval matlagn.
soni ofriga inom ett stor1 landthushall forekom.
husliga syss- lor, fullt palitlig, med fast karaktar och godt satt med tjanare, onskas sasom bitrade at husmodern vid uppfostringsanstalten for sinnessloa barn a Stretered fr. o. m.
1 eller 15 nastk.
maj.
A platsen bor ingen reflektera, som icke har intresse fol och med allvar vill agna,sig at hus- moderns manga olika och maktpa- liggande sysslor.
&amp; iig lon 400 kr och fritt vivre.
Betyg med upp.
gift a alder och helst afven foto# sandes till husmodern a Stretered, adr.
Kallered.
vid Soderhamns Elementarlaroverk for flickor tilltrades hostterminen 1910 i modersmalet, kristendom (i lagre klasser) samt, efter eget val, matematik, naturlara ' eller historia och geografi.
Lon och pensionsbi- drag efter lag.
Kompetens: hogre U N G, gladlynt flicka erhaller pl.
lararinneseiiiinarium eller motsva- i tre personers familj for att till- rande.
Sma klasser.
Ansokningar se ett barn och i ofrigt bitrada frun adresseras Flickskolestyrelsens ord- i huset.
Svar snarast p. r; X. Falun.
forande, Soderhamn.
, P Hushallsskolan i Lund soker erfaren och energisk ledarinna af det praktiska hushallsarbetet den 1 aug.
1910.
Person som ' onskar ataga sig platsen bor ovillkorligen forut ha forestatt storre hushall och aga formaga att leda och undervisa.
Lonevillkor efter kompetens.
Laka- rebetyg och andra betyg hvilka be- styrka sokandens kompetens fordras.
Narmare upplysningar genom fore- standarinnan adr.
Sandg.
8, Lund.
P Kuinnliga arbetsomriden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, PLATS finnes den 18 maj for en frisk ansprakslos flicka som hjalp at sjuklig dam.
Sokande bor vara nagot kunnig i sjukvard samt som.
god familj, som vistats i fram- nad; inga grofre goromal fore- nde lander 11 ar, onskar med- bildad tysk flicka, musikalisk, on- komma.
Lon 15 kr.
i manaden.
54 Drottninggatan.
.
a aldre person till utlandet som skar under sommaren plats som Svar med uppgift a alder m. m. till r och courrier eller i hem som sallskap eller hjalp i hemmet.
Ref. " Enkelt hem ", Sodertelje p. r.
' ris och handsekreterare.
.
Svar: onskas och gifvas.
Svar till Fru ame sincere,, 33 ansu, Svenska Tragardh, Tradgardsgatan 17, Hel- Billigt!
Billigt!
STADGAD, enkel battre flicka, ej %bladets hufvudkontor, Sthlm.
.
.
singborg.
Filtdukar, Scha gdukar Tradgardiner.
under 25 ar, kunnig i matlag- Boj billigt.
Foderfomestid frin I8 ore mtr.
ning och villig att deltaga i inom Rulltrad 95 ore duss.
Gardinstufvar, All- Fredrika-Bremer-FiTrbundet: Drottninggatan 54.
-.
hemmet forekommande goromal, mogedukar, Gardiner, Bordvaxduk, Filtar, Helylle cheviot.
god kval.
130 {ikstel.
2762.
Forbundets byri oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16. erhaller plats i prastgard pa landet Bolstervaf,: m., 250 r mtr.
Bomullstyger m. m.
Allt i liten familj dar jungfru finnes.
Gljes myetet billigt.
' redrika-Bremer-Forbandets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Svar med ref. och lonevillkor till Slumplagret " H.
", Tingstade p. '
r., Gottland.
Rikstel.
68 98.
- Allm.
tel. 82 11.
HASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm.
Dam En ung, Sprid Veckotidningen D A GNY!
D A G N Y Kvinnliga Juridiska B y r h, Wallingatan 12.
En marklig lit terar debut mtorstid kl. 1 /, 10-4.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
1s: ar Sparkassa Carl Svenson- Graners j.
BOK d Yttersta domen 1 En landtlig historia j 4 KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, - - STOCKHOLM.
Pris K r.
2.50.
4 4 -- P 4 F. C. Askerbergs BokfOrlagsaktiebolag Sthlm.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
1 4 4.
.
.
.
*.
*.
* e.
.
.
*.
*.
.
.
.
*.
.
.
*.
.
.
.
.
.
.
* Folkskolans Barn tidning &lt; Under tryckning: Stochholmsb ilder utgijven och redkerad af STINA Q LrlNT Immer 1910 i sin nittonde argang.
Ett rikt ilhsfreradt nummer hvarje vecka,.
!ckor under aret.
Basta och Iampl&amp;asfe lesning for barn af a tmhallsklasse~., Prenumerera 6 narmaste postkonlor.
Prii; ?It ar Kronor 1: 65, ha&amp;!
ar 90 ore. '
DALA-NATI ONAL-MAGASINET Andrea Eneroths ' Handarbetsskok 25 B I R JER-JARLSGATAN 25 INGANG FRAN BRUNNSGATAN.
Innehaivare: Fru Anna Lonnberg f r h Rattvik.
, Ka irduansmakaregatan 8 B, I.
Stockholm.
Allm.
Telef.
B.
4: Alla slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m. borjar sin sjunde termin den 1: sta sept.
t&lt;omtsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek- candlufvor, vacker, praktisk hufvudbonad, for damer.
- - - - - - - - - - - - F ullstandig lararinneutbildning, omfattande fyra afdelningr Anmalningar mottagas alla hvardagar 11,30 --- l: ?,~i~ lit~: 11 iiiikl: Prisbefint pa Norrkopings utstalhzng.
- Kappor oc / z Promenaddrak- ter fovf&amp;digm efter boestaiinmg, valgjordt arbete, billiga priser.
sar nt skriftligen.
Prospekt sandas p i begaran.
ALLM.
TEL. 168 30.
- - - - GOS ETT BESOK!
Wirens CHINA POMADA, valgorande for harvaxten.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Parfymer. '
Damer, passen p&amp;!
rrefliga nyheter i bomullstyger till sommaren nu inkomna.
11 Biblioteksgatan 11 63 Drottninggatan 63 Prof sandes gratis om ett 10-ores Frimarke jamte adress insandes.
V&amp;ng&amp;fvan V a s a g a t a n 15 - 17 ~tsckholm.
Begar priskurant innan snorlif kopes, fran.
Franska Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg l, l tr. STOCKHOLM.
Edvin ' Bergs Fihyylleriaff ar - Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras ch forgyllas.
45 Nybrogatan 45.
Tandlakare Judit Tiiiman Hvard.
: l /, 12-2 och l /, 6- ', 7 e. m.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
Tandliikare GERDA ISBERG Botgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter jfverenskommelse.
TILL SVERIGES KVINNOR.
DRICKER NI KAFFE?
Eli onodig fraga menar Ni.
05 en annan friga.
Dricker Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall b h Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty pa saninla gilng det ar billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf elicr postforskott.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Iduagatan 5.
Butiker: Mastersamuelsg.
11, DGbdnsg.
44, Norrtultsg.
24, STOCKHOLM.
KLIPP ANNONSEN!
-.
Andelsagare i Foreningen Dagn illas till ordinarie sammantriide fredag .n 29 april kl. 9.3 e. m.
A Fredrika-Bi er-Forbundets lokal, Drottninggatan C tockhdm.
STYRELSEN.
BOSABB.XBT %r ett absolut slkert medel mot rod niisa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fru HOLMIN.
Listmakaregatnn 8. i p.
STOCKHOLM. '
Drottningg.
58.
Allm.
M.
44 92.
(44 31).
I Stort och rikhaltigt lager af de utsokt finaste parfymer fran I de fornamsta utlandska firmor, finare och enklare tvilar, kam- mar, borstar samt finare toalett- ratiklar.
Order till landsorten mot efterkraf.
A.
K Nording, - FRU E. HOLMIN, Liistmakaregatan 8, n. b.
Hygienisk ansiktsbehandling, Vibrationsmas- sage 8 Elektricitet, Manicure.
Fotbehandling, Handbad far kylda hander.
Tel. Brunk 31 99, Bomullskladnlngar i afpassade bitar, 8 met., akta farg, vackra monster, erhalles till 2,85 st., d: o prima kvalite, nya, eleganta monster, som vanligtvis kosta 50 I?
55 ore met., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- det vid kop af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- son, G: la Kungsholmsbrogatan 23 A, Stock- holm.
-, inrias Morgensttera.
Af Paula R. Heymalas.
Pe kvinnliga skrlfbitrldem i stateras verk.
Af C ?.
T- fyllnis8garna b61r fra Agda Iomtsliuns.
Bm BBjiirnnsow.
Af A. L-n.
ivensk lyrik.
Af S. E-d: erisdagar p&amp; Ziirichberg.
Af M. Sahlbom.
dagem brinnande f r i p Af Ina Rogbeug: ivenska hem.
dotiser.
: 6reningsmeddelandea.
3rd Nda.
- W Prenumeration ik Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
