# ID: svediakorp-per439
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,419
# sentences: 1,237
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
.
.
.
N i r T6.
.
.
.
: 1.
* - ~tobkh ' oim den.
1 ~renumerations~rjs:.
.
.
.
&amp; dBktion:,.
.
Vi ar.
: kr.
4: 50 ' / e ar.
.
kr.
' 2: 50 ~ a s t e r s a k e l s ~ a t a 51, n en tr..
: ...
1, 5 0 / 1,.
.
, 2 ~eiefoner: L 6 s q ~ m ~ 10 e r !fe.
- Allm.
~63.53.
Riks- 122 85..
~reriume~atibn sker saval l -.
landsorten som i Stockholm i$.
narmaste postansfalt eller bok- handel.
Utgifningstid hvarje torsdag.
-.
- - .... - - - '.
.
.
.
.
.
.
14 April 1 9 1 0.
.
.
.
.
....
. '
.
...
., a: e.: &amp;; ~gt:.
:., I - s; i: .t.,.
.
, ~edakior i.
.ansvarig utgifvare: Expedition:: -.
- -, .Y Annonspris: och Annonskontor: 15 ore per mm.
ELLEN: KLEMAN.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Mastersamuelsgatan 51, en tr- Marginalannons under texten 15 Mottagningstid; mm: s hojd per gang 10:.
kl. 11-12..
.
.
.
.
.
.
Rabatt.
: 5 ggr 5, 010 I0 ggf4OPl0,.
.
-.
56 ngi ' i .. 25: %. '
Post~och telegrafadrds:, a. '.
'.
20 g@ ' m,, %; F o n s bor vara n amnad Sthlm 1910; .F.
Englunds Boktr:.
DAGNY, Stockholm: -.
.
$ ?na!! ': m !r) tiag,f.
m., -- -.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
- ' .. ---- A * ' 5 .. -.
- - --.
.- .... ' 9.
.
.
.
t.
.
.
.
e or tva ar sedan.
lastes i denna tidning en an- malan af den ' osterrikiska for- fattarinnan Rosa Mayreders essay.samling d u r Kritik der Weiblichkeif i.
Nu foreligger den i ' god ' siensk ofversatt- ning.
under titeln Kvinnlighet, manlighet och mansklighet, och ' at alla dem i vart land, som.
satta varde pa, den sallan bjudna njutningen att hora ' ' t ' ' d. '
.
.
.
, l -.
beredvillighet tillm6iesgatt.4i mjuka drag, ' ett - sa.
.fn.ildf: U.t; tryck af leende godlhet; kar da denna djarfva~ ' ~ ' 6cli fria tankare; - denna omutfiga~ maril ' skokritiker och hansynslosasan- ningssagare!
: Poitrattet hrni pletteras lyckligt.
.af- .namn- teckningen; hvars: kraftfulka klarhet och himodigt vaclik hallning symboliserar bokens.
.
.
anda och stil.
Afven riagr$ sjalfbidgrafiska rader h a r.
forfattarinnan .haft vabligheten att, De -.
lyda sa: - -.
.
_.
:.
r Jag ar ' lilia gammal. '
som Selma Lagerlof. '
p a.
n&amp;ra dagar ' nar -: ' o.ch; alefver &amp; dan 28. ar i. det ': ly6kligaste .skten ?- skap .. ' ~ p ~ f o s t i .enligt a d &amp; hgt .borg~rliga. %egrepp i skotet af - en: fahilj- pa 13 ' barniaahar jag rediii; i ' .tidiga.- ungdomen inom:: ' ~ j a l f funnit: ' alla impulser till.
, en annan.
' upp-.
.
., ' .1 I:.
.
.
.
-.
.;.
a f ' ... 7 ..
:, .y.
:;;.
J ' nagot.
nytt och betydande om dessa begrepp,.
anbefalla vi den pa det varmaste.
' Vare sig den studeras med sam- tycke eller motsagelse, sk ' anker den utomordentlig .vinning.
En.
intellektuell bragd, ett etiskt stordad och ett konst- verk tillika ar denna sa lugna och sa skarpa, sa i.dolforintande -.
.
och sa idealburna bok.
var onskan att visa: Dag-.
nys lasare hennes bild har ' Rosa.
Mayreder med alskvard ...
. '
.
1..
.
.,. '
, ' ' -.
.
.
-.
.
.
.
..!
.
. '
,.
I C 8.
.
.
fattning af det kvinnliga lifvet.
Fran 1893 till 1903 horde jag som vice ordforande i Allmanna osterrikiska kvinnoforeningen till kvinnororelsens ledare i Wien.
Likval a r jag i min fodelsestad kanske alltjamt rnin- dre kand som skriftstallarinna an som malarinna, .ty som sidan framtradde jag forst infor offentligheten, ehuru jag alltid betraktat niilningen blott som 8 Liebhaberei B; skriftstallarskapet daremot som min verkliga kallelse D.
Rosa ' Mayreder som rnilarinna ar en ganska bisarr forestallning.
Den universalitet i tanke och kansla, den.
djupa lifskunskap och den fullandade andliga odling, hvarorn essayerna bara vittne,.
passar snarare till underlag for diktning, och i t denna art af .forfattarskap ar det Rosa, Mayreder hufvudsakligen agnat sig.
Om hennes novellistiska och lyriska alstring - hennes ' nyaste publikation ar ett hafte sonetter, ~Zwischen Himmel und er de^ - skall det talas.
.
.
.
en -.
annan ging.
.
.
.
-.
.
.
-.
.
- ' ofver den gemensamma egendomen ar ju en viktig del af miilsmanskapet, och man kan ej varja sig for den upp- fattningen, att det ar af omsorg om denna ratt, som det varit sa svart att har rubba p i miilsmanskapet.
Dar egendomsgemenskap ar radande har det behofts en v-i.
forlig forklaring, att gift.
kvinna skall vara myndig, si- som skett i Norges och Danmarks nya lagar.
1 annat fall kan nog i dessa lander, afven om det af de ratts- larda anses att gift kvinna ar myndig, pil den gifta kvin- nan tillampas det omdome, som i broschyren falles om de franska kvinnorna: " Genom giftermalet upphor den fran- ska kvinnan ' att vara en medborgerligt och juridiskt fri personlighet,.
hon blir enligt lag helt och hallet stalld under mannens malsmanskap ".
Vi veta hur det ar i Sverige.
Hur malsmanskapet ar den svardefinierbara men allestades narvarande " hegre makt ", som binder hustruns handlingsfrihet, varc sig det galler att vara formyndare for egna barn under man- nens lifstid, att disponera ofver egna medel, de m&amp; vara en aldrig 8 % personlig gafva, att idka handel dler att ataga sig att arbeta eller uppmda infor domstol annat an i brottml.
Detta ar blott nagra exempel.
Visserligen kunna en del olagenheter undanrodjas genom aktenskaps- forord, men andra, de som ej anga de.
ekonomiska for- hallandena, sta orubbliga kvar.
P&amp; mig verkade det som en blodig ironi, nar jag jamforde vart " fria Sverige " med - Ryssland och Ungern.
" ?en ungerska ratten kanner icke till nagon aktomanna- ratt: mannen kan icke hindra sin hustru i nagon ratts- handling. "
Och - Ryssland!
Ja dar blir den gifta, lik- som den ogifta kvinnan myndig vid 21 ar och fik d5 ratt att disponera ofver sin formogenhet,.
ty i den ryska lagen forekommer ingen reglering af makars iigan- derattsliga stallning.
Aro aktenskaps rattsverkningar ej reglerade genom lag, ar hustrun en fri person med bestammanderatt.
(Att dettu ej beror p i niigon sarskild kvinnovanlighet ar tydligt, da man tanker pa att i Ryssland arfver dotter, vill; ag minnas, l / ie och hustrun ' I,).
Finns det lagar in- skranka de.
huskuns ratt, binda hennes frihet, gora herm iner eller mindre omyndig, ja t. o. m. infor strafflage;?
gifva de henne en sarstallning, d&amp; t. ex. i Italien lagen medgifver en make, fader eller broder, som dodar sin; hustru, dotter eller syster, hvilken ofverraskas under b e @ ende af aktenskapsbrott eller olaglig forbindelse, en myr .. ket stoi minskning al straffet.
Daremot medgifver kgen inga formildrande omstandigheter, om mannen ar den cf- verraskade och dodade parten.
Det skulle fora for l h g t att inga pA en narrnare ag., dogorelse for broschyrens innehhll.
De olika uppsatserna aro sakrika och objektiva, tala om huru lagbesfammdser- na a r o, ej huru de verka eller om deras storre eller mindre orattvisa.
Man skulle mojligen onska, ' att de va- rit mera enhetliga, samarbetade.
Nu aro redogiirelsemn for de olika landerna fullkomligt fristiiende, och diirige- nom forsvaras en jamforelse dem emellan.
Somliga sidor behandlas utforligt for det ena landet, d i de kanske knappt namnas for det andra.
Man skulle vilja veta mera, sar- -- -.
_ _. '
Makars - aganderattsliga - forhallanden i olika lander.
I dessa dagar da fragan om .. den.
gifta kvinnans ratts- liga stallning ater borjar blifva aktuell - ett med- delande - har ju kommit om att lagberedningens forsta ar- .Vete ' skall bli det lange bebadade forslaget - till- reformering af: Giftermalsbalken - ar det af sarskildt intresse att taga - del af nyutkommen.
litteratur i imnet.
En broschyr i fragah, som f&amp;tjaiar papekas, ar det af Alexandra Gripenberg i hostas iitgifna lilla haftet " Makars aganderattsliga forhallanden i olika lander ", hvari ' redogores i korta uppsatser for de viktigaste besta ' mmelserna angaende makars aganderattsliga for-.
hallanden i alla europeiska lander, undantagande Bal- k~staterna, samt af utomeuropeiska Iiinder for forhiil- Den som landena i ~ord-b me ii kas - Forenta stater; ej forut studerat dessa fragor far en god uppfattning af de principer, som gjort sig gallande.
i olika lander, allt eiter som lagstiftningen.
tillampat romkrsk eller germansk rattsiskadning, och i redogorelserna for de nyare lagarna far man en inblick sa att saga i utvecklingslinjerna; man ser.
hvad som uppnatts och, kan borja med att precisera.
sina onsk&amp;nal.
-: Det ar intressant att se, hur .just de aganderattsliga forhallandena bilda bakgrunden till hustruns mer eller mindre omyndiga stallning.
.
.
f, de lander, d a r egendomsgemenskap icke varit lag- stadgad,.
har hustrun.
en jiimforelsevis friare stallning.
Hon .har dar, afven om det ej uttalats i lagen, i regel ... ansetts shsom myndig och afven fatt anvanda sin myn- dighet.
Det har varit svarare att uppna detta i lander med egendomsgemenskap mellan makarna.
Forvaltningsratten - .- - - - - - - - - - ' l .- -. --- P -- uve el- Guld- &amp; Emaljarbeten DAVID A N D E R S E N &lt;Hl Comp.
4 Hoauvelerare.
Fmedsgatan 4, I.
Realiseras Varvantar, herr och dam, samt skarp Ibigt under inkopspris.
Langa handskar samt Ihga vantar 20 % under de-vanliga priserna.
Handskaffaren Norrlaridsgatan 5.
skildt.
om hustruns stallning * .med afseeiide pa ' de icke lens slut sade, att qdast.
" 3 n1 e d. l e m m a r ?.?
uttalat .sig aganderattsliga forhallandena, afven om detta skulle.
fall ' a for K.
P.
R.,.
men det var endast 3 .medlemmar: ' af '.
r utoni ramen for uppsatserna. '
I detta afseende ar ' den .af .g.e r i n g e n.
De bada stridande foreningarna.
' ha '.
pro- Fredrika-Bremer-Forbundets kommitte for lagfragor utar- klamerat stillestand tills vidare.
W. S.
P.
U., till d e s - betade broschyren om " Aktenskaps rattsverkningar enligt " regeringen visat sig blind.
foq all, .annan agitatiod ':.
...
.. atskilliga frammande linders lag " mera gifvande, och af- Denna den maktigaste och - rikaste .. af des-: bada ..., suff:.
.
ven de aganderattsliga forhallandena behandlas i d-na ragettforeningarna har nyss afslutat &amp; tt ' .fjwe $xksamhets: utforligare.
Dar .redogores dock blott f&amp; forhallandena ar.
Norges f. d. justitieminister, h r ~ a s t b e r ~ s.
.
, k.
,.
d k ...
pa i Norge, Danmark, England, Frankrike och Tyskland.
arsdagen omtala hur de norska kv-innoqna .vunno, sin Detta, som jag anser vara en brist, att redogorelserna P. '
R., och Mrs Pankhurst, foreningens.
ordforande, .fram- i den af Alexandra .Gripenberg utgifna broschyren ej, aro lagga.
varens program.
Detta - torde bii .... i.
- na&amp;h, .. - man utarbetade .efter samma plan; ' gor dem dock kanske mera forandradt genom inrikesministerns, Mr ~ i n s t o n.
~ h u r i h i l l; lattlasta for dem som ej garna oppna en bok; i fall de forklaring, att behandlingen af till fangelse domda .&amp;f- misstanka juridik.
De kunna dock.
godt vaga sig pA ' den- ragetter hadanefter komme att: .mildras.
Mr .~hurd; ills.
na.
Ma vara,.
att det ar lagar, som ' det redogores .for, lofte.
har gifvetvis gjort ett godt - ijtryck;; huri det.
_ .. _.
bakom de torra.
fakta ligger det lefvande lifvet.
Dessa la- tagits med en viss reservation:: ~ r n e d i n det.
pa .. samma gar .. bestainma familjens, inodei-ns, hiistruns lifsvillkor.
Vi gang bebadats, att nya.
parla~entsval- omedelbart .fo&amp;ia kunna.
blott indirekt piverka lagstiftningen, men en kraftig - kvinnorna - hade icke vantat dem forran i juni, - kan opinion hos kvinnorna far ej saknas, da- det nu galler det ju vara mojligt att regeringen genom bestammelsen att fornia om de gamla lagarna.
Det .ar kvinnorna,, som just nu velat berofva oppositionin ett af deras oveder- lida mest af aktenskapslagariias orattvisa.
sagliga argument, det om illibeial och godtycklig behand- ' ling af kvinnorna.
Nagra siffror ur redogorelsen for W..
.
M: S. v. H.,.
for.
vara.
forhallanden S.
P.
U: s verksamhet belysa.
dess:.
.
.
.
.. .-.
i sanning kolosala omfattning.
.
.
.-.
.
.
.
Arets inkomster ha gatt ' till 31,686 pund.
- omkring dess aflonade medlemmar aro 93.
570,000 kr.
tralstyrelsen har en vaning af - 21.
rum, och dartill dis- poneras lokaler pli 15 olika .stallen i landet och i 6 af Londons distrikt.
Under aret ha hallits un&amp;f&amp;.
20,000 .. nioten, och 294 kvinnor ha haktats samt 163 under&amp;tt ntet ar som vantauis tider ') star det i en vacker dikt, fangelsestraff.
W..
F .. L., en yngre och lika ifrig anag- " men det iar ingalunda med tanke pa K.
P.
.R.
gare, har afvenledes proklamerat stillesta6d tills +vidare, denm skrefs.
.
Atminstone kan man tryggt saga, ' att senten- inen arbetar under tiden ofortrutet som forut ' och 9ckes sens innebord alldeles strider mot den .asikt kvinnorna i sarskildt ha riktat sin uppmarksa~het ' pa Irland.
E n g l a n d, i alla deras foreningar, hysa.
" Vanta och.
I P r e u s s e n .ar det mannen, som pa sista tiden vaka ') blir vart valsprak nu, sade W. F. L: s ordforande, protesterat mot en andring af vall ' age~l, hvilket vackt harm Mrs Despard; efter konungens trontal- vid det Nya Par- och ' smarta i vida kretsar.
) ' ~eitschrift fur Frauenstimrn- o lamentets oppnande, dari icke ett ord sades om kvinnor- recht " skrifver: ', ' Och om an afgorandet skulle bli en nas rostratt.
) ' V&amp;- stallning ar deras som st ' a &amp; anfor9), seger for preussiska junkerdomet och den.
under dess.
be- sager hon vidare, " vi vanta vid portarna tillsamrnaris med ' fal staende regeringen, sa blir det dock en ~ h ~ r r u s s e g e r * en stor sorjande skara, ty forrari vara herrars inbordes och kommer att uppvagas af den politiska upplysning,, tvist, eller som de kalla det, deras konstitutionella me- den politiska motstandskraft och den politiska .sjalfka&amp;, ningsskiljaktighet ar afgjord, kan ingen om - an sa val- som med nastan explosiv styrka tillfores massorna, icke, behoflig lagstiftning fo~etagas.) '
endast i Preusen .utan i hela riket! '.
Fru Minna Caug, den genom sitt arbete ' sarskildt for Berlins.
afieterskori Och " vanta och vaka ', ' a r - de eligelska kvinnoniaS samfallda valsprak, ehuru det ingeil vallust ligger .i det organiserande bekanta ordforanden i Preusseris L: K.
P.
R.;, ljungade i ~rankfurt mot val- " reformen " sgm.
icke vantandet) blott ett aktgilva~ide p2:.
tid~~eriodeiis.
teckeri.
Den aldsta lugna foreningen for K.
P.
R., som.
tar af-.
e namnde kvinnorna, och representanter for de.
demo- stand: fran all stridbar, " militant ", taktik, konstaterar, att kratiska partierna sloto sig obetingadt till kvinnornas pro- ett energiskt arbete pagar.
ofvei hela landet.
FrAn 108 test.
I preussiska underhuset har riksdagsman Strobel lokaforeningar ha K. R.-petitioner Insandts.
fos att.
vid till- ' talat for K.
P.
R. bide, i d e r debatten om valreformen falle framlaggas af samhallenas ' ombud i.Parlamentet.
Den i underhuset o&amp; i utskottet.
) ' Men9 ', sager tidningen samfallda taktiken vid arets val har ocksa varit att forma Gleichheit,) ' hvarken vid plenum eller i Utskottet under- parlamentskandidaten att afge .offentligt lofte att stodja K. stoddes socialdemokraten.
af nAgon borgerlig deputerad.
O .. R., - pa de privata loftena lita de icke mera -, och Det blef det kampande proletariatets .. parti allena forbe- att bryta en lans for kvinnans rostratt ' '.
enligt ett bref .till " Daily News " beraknas.
antalet af de hallet.
.
medlemmar.
af Underh,uset, som aflagt dylikt offentligt lofte, I, ett telegram tiu.
en svensk tidning lases det; " att till 408.
En notis i en ' af vara tidningar Strax efter va-: et$ fro till - .oenighet mellan de tva nordtyska partierna.
. '
', ' ' a ' ', C - en- Fran varldens rostratts- falt.
,.
I ' ' ' _.
.
.
n.
,.
-
visat.
sig dari att kvinnorna fordra upptagande p2 pro- ' grammet af aktii; ' och passiv rostratt for kvinnor och for- klara,.
att d e ga ut ur paket, om ej deras begaran bi- .fylle+. '
Gent emot dessa kraf rada olika asikter inom.
Dessa ' olika kasikter fa sin belysning genom ut- sa ' som i Frankrike motstandet mot en orattvisa fri11 en ringa borjan satt hela nationen i rorelse och kommit den att med oemotstandlig makt reagera mot orattvisan.
ELLEN WESTER.
' talanden pa det ' sydfpka folkpartiets partidag, uttalanden, som aro ' nog s a larorika och utgora ett nog sa ofta an- litadt ' argument i invandning&amp;nas historia.
Riksdagsma- men - herr v. Payer lorklarade, att utvidgade kraf gjorts.
i.
k&amp;nofr~gan ' (valratt - till handels- och industrinamnder, m6jlighet till intrade i kon; mhalforvalningar), men lang- re.kunde ' manickega. "
I t i g e n h a d e r a t t a t t m i s s - h n n a dem, ' s o m i c k e a n s a g o d e t r i ' k t i g t ?t ' t m e k a - k s k t l i ' k s t a l l a dem, s o m n a t u r e n s k i l j t j l t, o c 1 1 ' ~ o m o n s k a k v i n n ' a n e n l y c k - i i g.
a r e s t a l l n ' i n g a n a t t o b a r m h a r t i g t in- d r a g a s i politiska strider. "
Sexuell undervisning och uppfostran.
Samtidigt som vi lamna plats for ett i St. D. redail publiceradt uttalande af doktor Inez Laurell med anled- ning.
af hr Teodor Holmbergs angrepp pa hennes rc. cension i var tidning af doktorerna Kinbergs och Sund- quists bok " Handledning i sexuell undervisning och upp- fostran ", fa vi med nagra korta ord - tidningens press- laggning hindrar oss att i dag yttra oss om sjalfva sa- ken, vi aterkomma darmed i ett foljande nummer. -- pro- testera mot hr Holmbergs upprepade anfall p i var tid- nings och darmed den svenska kvinnororelsens stallning till den omtaliga fraga, som berorts i kapitlet " Rashy gien " i ofvannamnda bok.
Att Dagny med anledning af detta kapitel icke preciserat sin standpunkt med ett direkt ut- talande angilende preventivmedel, torde ej bora fa an- vandas som skal for att anfalla kvinnororelsen, ej heller berattigar detta till en fruktan for de " olika banor mo- dern svensk kvinnororelse betrader ", Forvanansvarda ar:, sannerligen hr Holmbergs farhagor, foranledda som de aro bAde af hvad som sagts och hvad som icke sagts, af boken sjalf, saval som af den befintliga bokrecensionen och en annu icke befintlig ledare i amnet.
Man skulle ju kunna tycka att den andra prisbelonade skriftrc, afvcti den af kvinnlig forfattare, som i den berorda fragan t-e.
presenterar en med hr Holmbergs uppfattniug mera ~2x1.- manfallande stAndpunkt, med lika mycken fog af iioi~oiil bort ansetts som typisk for kvinnororelsen.
Men oni d e n n a bok namnes icke ett ord, den igiioreras, ali- vandbar som den icke ar, nar det galler att angripa kvinnororelsen p&amp; denna punkt.
For stunden ha vi icke nagot vidare att tillagga.
D: r Laurell klargor i nedanstaende uttalande s i n sthipunkt. '
s.
I o s t e r r i k e, dat kvinnorna .icke ens borjat pro- testera.
eller strida, dar de.
icke ens ha forsamlingsratt, synes det dock falla af sig sjalft att s&amp; smaningom ge vidgade rattigheter at dessa kvinnor i den ena efter .den andia .g monarkiens heterogena srniilander.
Enligt for- slaget till forfattning for de nytagna Bosnien och Herze- gowina erhalla de muhainmedanska jordagarinnorna kom- mu&amp;l rostratt, dock ' endast genom manlig befullmakti- gad, odt landtdagen i kronlandet Krain har antagit ny vallag for hufvudstaten Laibach, dar kvinnorna fa rosta sjalfva, utan ombud men pa sarskild tid af dagen.
" For- ' modlig&amp;: for att skydda dem for obehag af manliga ros-.
tande, ' ".
sager Osterrike.
F r a n k r i k e finner reitriktionen smaaktig.
Den 13 mais hade m and ifor eningen i Frankrike, U. F. S. F., aismote ' i Paris f&amp; att ena sig om sin " forsiktiga " pro- paganda for feministiska kandidater.
Det ar ju en ung forening med unga anor och tillsvidare blott fa lokal- ~ t ar da de pa m h g a stallen fo- f6reningar.
~ a n storre rekommahde grupperna af &gt; ?Feministes Universitaires ", - om hvilkas utveckling i rostrattsintresse U.
F: .S.
F. sa- .g&amp; sig hyia de storsta forhoppningar.
Marcel Prevost, forfattaren till " Demi-viergei ", yttrar.
.
i ett kaseri ' i Figaro: " Faktum k a i icke fornekas, den rnodarna fransyskan ar ifrig att fjjrvarfva likstalldhet med mannk inom aktenskapet, p5 fornuftets, kanslans och gebit men hon hanler at rostsedeln. "
Det.
.
ekonomiens ' ligger nog sanning i pastaendet, men sanningen torde va- ra half.
U. F. S. F. meddelar Atminstone, att rankr rikes hest framstaende man, som saledes icke hanle at rostratts- kraf&amp;, at M: ine Schmahl, o; dforanden i U. F. S. F. meddelat.
sina iisikter om K.
P.
R. och skalen dartill, och att alla dessa uttalanden skola publiceras i La Revue, och det har gatt ' upp for de franska kvinnorna " att kvinnan i '; tt inkonskkvent samhalle blott, ager en kort vars be- dragliga. ' fordelar.
) &gt;.
Och ' afven ' om arsmotet var jamforelsevis fataligt be- sokt,.
emkan blott ett fatal annu ar nog i n t e n s i v t intresseradt for att bli direkta medlemmar, kan detta in- tresse i det eldiga rank rike vara nog starkt for att snart ' genomsyra hela: massan.
Mali vet, att ingenstades har - Herr Teodor Holmberg har i Stockholms Dagblad af den 3 april (i landsortsupplagan nagot tidigare) i en artikel med ofvanstaende rubrik yttrat sig ofver min i Dagny af den 3 februari forekonimaiide recensioti ofver doktorerna Kinbergs och Sundquists bok: 9 ' 1 Ia: d ledning i sexuell undervisning och tippfostraii ".
h a r i ledning haraf vil, l. jag gora nSigra anmarknixigar.
Da jag recenserade denna bok, gjorde jag tiet iiiitiir- ligen ur den synpunkt, att boken ar skrifven for farat.r och uppfostrare och ingaliinda sasom lasnirrg fiis i11lgd0- men.
Nar jag sager detta torde ingen, sotn last bokcri, tro att jag darmed menar, att allt som forekortit~ict- i denna bok skall goras till foremil for ti n d c r v i s- ii i n g, hvilket forvisso ej heller af forfattarrzi asyftafs.
Pi detta omrade bor naturligtvis som vid all annan upp- fostran undervisning lamnas om de sunda, rtorrnala fii- reteelserna for att fran borjan soka leda urigdomens kiiis- ' Kop Oskummad mjolk direkt H.
G. Soderbergs Import A.-B.
hemsand i plomberade karl till 17 Ore pr liter.
Skeppsbron 26, Stockholm.
AKT1 EBOLACiET MEJERIET VICTORIA Riks 770.
- Kungl.
H o f l e v e r a n t o r - Allm.
6931.
I P r i m a Antracit, H u s h a ~ ~ s k Cokes o ~, o. ~ o ~ e y - ~ r i k p t t e r.
Rikstel.
575, 59 14, 118 12.
Allm.
tcl.
12 92, 25 57,, 151.
lolif in i ratta spar.
Men det fakttim, att det uppvaxan- de slaktet ofta ar i tillfalle hamta upplysning ur osurida kallor, gor det ofta behofligt for uppfostraren eller] .ara- ren att iga tillrackliga kunskaper afven pa omradeii, som ligga utanfor det sunda och normala, for att i sar- skilda fall, t. ex. om fragor framstallas af de.
w g a, kun- na veta hvad saken galler och efter basta formaga ge.
ett lampligt.
svar.
.Det ar fran denna synpunkt .som jag kan f6r.a forfattarnas beslut a. agna tva af de 150 sidorna i sin innehallsrika bok at det nu sa omtvistade amnet, och det: ar und.er kanslan af - denna forstaelse jag i re- censionen inskrankt mig till att omnamna de sidornas tillvaro tillsammans med forfattar0as egen motivering darfor H " ad som sarskildt uppkallar mig ait - framtrada i den- na sak ar hr Holmbergs .forsatliga sanmanstallande af fr2gan om de pr&amp;entiva medlen med ett mitt uttryck.
" bryta med gamla vanor ", hvilket jag anvander i ett helt.
annat stycke och annat.
sammanhang.
Hr Holmberg blandar pa, ett besynnerligt satt in kvin- nororelsen ' i .sin artikel och tyckes orsaken dartill vara recensionen i Dagny.
Da sedan denna recension skrif- vits det namnda fragmentet i boken blifvit foremal f6r en liflig debatt i pressen, begagnar jag harmed tillfallet att precisera min stallning och .meddela att jag, som skrifvit ofvannamnda recension, anser att hvarje upplysning i fra- gan om.,, de preventiva .medlen bor ga i riktning att i storsta mojliga man bekampa d&amp;a medels anvandning.
Stockholm den 5 april 1910. '
' " ' Inez Laurell.
Ur f: norske justitiemini- stern Castbergs tal.
i Albert Hall.
.
Kvinnorna agde forliden host for forsta gangen ratt att begagna sig af den politiska rostratt de erholl0 1907.
I Kristiania och Bergen var kvinnornas deltagande storre a n.
mannens.
' Medan 70 % af rostberattigade man del- togo, var det 72 % af rostberattigade kvinnor.
Kvinnorna delade sig pa samma politiska linjer som.
mannen, deras, politiska och sociala synpunkter.
bestamde deras val.
utan: hansyn till kandidaternas kon.
I Kristiania vor0 tre kvinnliga kandidater uppstallda, men follo igenom pa sina ' saval ', kvinnliga som.
madiga politiska .motstandares roster.
En kvinna - hoger - blef som bekant suppleant och intrader i stortinget om den ratte ledamoten dor, insjuknar eller p i annat ' satt hiridras ', att utofva sitt mandat.
Kvinnornas rostande har adagalagt allmananda och moralisk och social syn pa politiken.
Men orattvisan af att 200,000 kvinnor.
annu.
stii utanfor upptar sinnena.
, Herr., Castberg ansag att Norge, ' som var ' ett bland .. de forsta lander ' soni gifvit ' kvinnan ' rostratt, maste ' verka padrifvande pa andra lander i detta hanseende, afven fast ' Norge .ar ett litet land.
Norges man hade genomfort re-.
formen af rattvisa och .tillit till och denna hand- ' ling.
pekar pa ett mal, som alla nationer i den civilise- ' rade varlden maste uppna.
Vidare redogjorde herr Castberg for de gamla och.
utnotta skal, som framdragits i striden mot kvinnans rost- ratt, hur kvinnans plats.
vore i hemmet, o. s. v., .men hur sakens ' ' forsvarare hade framhallit att kvinnans plikter som maka och mor ingalunda lede intrang af henne del-.
tagande i valen utan bartom att detta blefve af vardefull- uppfostrande betydelse for kvinnan.
Principen om.
ett folks sjalfstyrelse krafver ovillkorli- gen enligt herr Castbergs mening alla medborgares rost- ratt; oberoende af.
kon.
.
Att upptaga kvinnorna bland.
de rostande ar endast en handling af simpel rattvisa.
Talet mottogs med stormande bifall.
Det vore onskligt att var statsminister ville ta kanne- clom om justitieminister Castbergs klara och enkla utred- ning rorande Norge.
Den ar latt tillganglig, utan ' n&amp; ' got drojsmal.
A.
M..
H.
. '
' ' '.
D, e engelska kvinnornas sociala och politiska forbund har haft ett synnerligen praktiskt satt att i dessa dagar skaffa manga tusen manniskor upplysning om h u r.
Norges kvinnor.
fingo rostratt och om verkningarna haraf.
De bado helt enkelt f. norske statsradet Castberg, som befann sig i London, att p&amp; deras stora mote 18 ' mars gora en utredning haraf.
Ur detta, tal hamta vi foljande beaktansvarda upp- lysningar. '
Upprop.
F. V. O. (Foreningen for Valgorenhetens, Ordnande) ' far harmed till alla foreningar, sallskap eller, andra sam- manslutningar i Stockholm, som arbeta i valgorande sif- te, stalla en vordsam uppmaning att snarast mojligt till F. V. O. C e n t r a l b y r a, S t.
N y ges t a n 4 1, insan- da senaste.
arsberattelser-.
eiler .andra tillgangliga upplys- ningar &amp; I verksamheten ifraga.
Ett f.u 1.1 s t a n d.i g t register af det slag F. V. C).
strafvar att astadkomma bor kunna blifva till stor nytta for hufvudstadens befolkning och vagar F. V. 0. darfor hoppas pa alla intresserades medverkan genom upplysningars insandande. '
' I Norge ar rostratt fUr man allman.
En man, en rost.
Omkring 450,000 man ha rostratt under det att endast 300,000 kvinnor ha det.
Af kvinnorna fordras namligen att de skola betala skatt, eller att deras man betala for en inkomst af 400 kr.
Kvinnorna aro valbara till alla kommunala uppdrag, alldeles lika med mannen, likasa till stortinget.
Kvinnorna borjade rosta kommunalt 1901, samma ar de fingo kommunal rostratt; 78,000 kvinnor deltogo da i valet.
Vid sista valet 1907 hade antalet rostande stigit till 91,000.
Inom staderna visade detta en stigning af de kvinnligt rostande fran 48 till 63 %.
.
.Omkring 150.
kvinnor sitta nii som medlemmar i stadsfullmaktige och kommunalstyrelser i Norge.
Annu sakna 200,000 kvinnor rostratt.
Forslag om a 1 ' 1 m a n rostratt afven for kvinnor aro framlagda for- nyade ganger.
Bl.
a. af den nyligen afgangna vanster- regeringen;.
.
.
Krm 1. '
pr kg.
kostar kraftigt och syn- nerligen godt rortadt kaffe hos Ahlberg 11 Biblioteiisg., vid Stureplan.
Johansson Filial i Lidingo Villastad.
.
.
Af Margaret Fullers bref skulle jag tro, att hen- nes hogsta lefnadsnial .var vunnet ' i hennes.
moder-.
liga lycksalighet.
Hela hennes sjal synes ha uppgatt diiri.
Nlan hade skildi-at henne for mig sAsoni icke nog kvinnlig.
Jag finner henne niistan.
for mycket '.
si, for mycket koncentrerad i det enskilta.
Fredrz ' ka ' ~ r e r n e (r w ~ e k n e n i den nya varldenu).
.
.
Litteratur.
Sigfrid Siwertz: D e gam la.
Gustaf Ullman: En.
ramen - taflan hade dem forutan bade kvalitativt och Albert Bonniers forlag, Stockholm.
kvantitativt varit stor nog anda.
f l i c kas ara.
Man behofver icke lasa langt i en bok af * Sigfrid Siwertz for att fa klart for sig att man har att rakna med icke blott en begafning, utan en verklig undantags- begafning.
Man anvander sa garna i tid och otid be- namningen lofvande forfattare, da det galler en ny, ung kraft, som bryter sig vag, men det finnes nigra fa, nagra af de starkaste, som redan frin borjan ge oss icke endast ett lofte, utan ocksa dess infriande, och Sig- frid Siwertz hor till dem.
Det finns intet famlande i hans grepp, intet plojande med andras kalkar, intet so- kande, blott ett benadadt finnande, som till och med ibland verkar nastan ofvermaktigt i sin rikedom.
Med sallsynt pregnans i stilen forenar han en psykologisk- skarpblick och en askadlighetsfordiga, som ar rent af fenomenal.
Med ett par rader far han fram en situation sa klar, som andra icke lyckas p&amp; manga si- dor.
Blott de par orden: " De seglade vidare.
.
.
langa, blaa, blasiga mil ", hur karakteristiskt teckna de icke hela farden.
Det ar en vemodig bok, som ju redan titeln anger, denna skildring af de gamla, ' dessa som med lifvet ba- kom sig gora bokslut och finna att den sista sidan ej vill stamma.
Dar ar den gamle ungkarlen, pedanten, som latit lifvet glida forbi sig, som vurmat for klockor utan att marka tidens gang och som forsent upptacker, att han forsummat karlekens ogonblick.
Dar ar den kallhjartade affarsmannen, som lefvat for att samla jor- diska agodelar och som kommit till den stund, da han inser intigheten dari och langtar efter en handling, som kan.
forsona honom med sig sjalf; miljonaren, som da han genom det testamente han skrifvit sokt att ut- plana sin skuld blott blef " en liten gubbe, som inte langre behofde bocka sig i den laga dorren ".
Framst af dessa med saker hand tecknade lifslinjer star kanske den sista bilden, den forkomne skadespela- ren, som genom nagra timmars samvaro med tre ofordarfvade ynglingar i kontrastbelysning ser sitt eget lif, ser att det varit en logn, att han gatt " som en smittosam sjukdom ", och som infor denna sjalfdom och domen fran de klara gosseogonen gar till ratta med s i g s j a l f och tar straffet i sin egen hand i behof att visa att han Atmiristone inte var feg.
Det ar en gripande verklighetsbild, gjord med en styrka i fargen och en sakerhet i penselforingen, som val ar mastarpri- set vardig.
Praktig med sin pastorala anlaggning ar afven idyllen om Malarbroderna med nagot af solljuset fran en blid hostdag midt upp bland de manga skug- gor, som annars breda sig likt det stundande bartacket ofver de gamla.
Nagra af de mindre skisserna hade garna kunnat uteslutas, de aro visserligen icke vardelosa men forlora dock vid jamforelsen och falla en smula ur Gustaf Ullman hor ju liksom Sigfrid Siwertz till de redan val dokumenterade forfattarnamnen.
Han har tidigt forstatt att vinna gehor och tidigt visat sig vara en af de unga roster, som haft nagonting att saga.
Sa ar afven fallet med hans senaste arbete.
Gentemot An- nie Akerhielms pastaende i " Riktiga manniskor " att kvinnan alltid ar den vinnande i spelet, star den karfva teckningen af bokens hufvudperson, det unga mot lif- vets malstrom kampande proletarbarnet, som en skarp protest.
Det ar forsatets alla fangarmar, som lurande strackas ut efter den varnlosa, hvilken kampar en god kamp for den harda segern att fa elda den kakelugn, som andra varma sig vid.
Det ar nigot af " skomaka- re blif vid din last ", i denna boks tendens.
Rika, den unga tjanarinnan, utsatt for cyniska anbud dem hon till- bakavisat och bitit fran sig, afvisar afven till sist sitt hjartas utvalde, som erbjuder henne sin hand, emedan hon kann&amp; sig viss, " att forr eller senare skulle ocksa han nodgas blygas for henne och sig sjalf, darest.
.
han nu fick rada. "
Man ma dela denna tro eller ej, men det ar en bok som man med intresse laser.
Gustaf Ullman ar vast- kustbarn, och det ar nagot af den hallandska naturens osmyckade kalhet i hans stil men afven af dess breda konturer och kirfva kraft.
R&amp;&amp; gestalt 2r alltigoiom af fangslande helgjutenhet, och det ar den man tar xned sig som behallning af boken, de ofriga bli i det hela till bipersoner, ehuru till stor del karakteristiskt skild- rade afven de.
Nigot som till den annars s i osirade skildringen verkar en smula storande, ar det stundom ratt omotiverade ofverflod pa kommatering forfatkire~ begagnar sig af, det passar icke riktigt i stycke med det moderna skrifsattet for ofrigt.
.
s.
E --- d. Ulla Linder: G u l d.
Roman fran spekulationsrase- riets dagar (1 907- 1908).
Hugo Gebers forlag, Stock- holm.
Guldfebern ar ett motiv som ju mycket ofta anvan- Otaliga aro de som skildrat huru svaga karaktarer foras allt langre och langre bort fran samvetsfrid och sjalfaktning af den hetsande hungern efter guldet.
Det ar emellertid ej ofta skildringen ar gjord med sa fin forstaelse och .af en sa konstniirlig hand som i Ulla Einders bok.
" Guld " ar en sorglig historia, hvars medelpunkt ar en ung man, Stellan Brandt, hvilken genom faderns dod o&amp; familjens darigenom irakade ekonomiska svarigheter nodgas afbryta den militara bana, hvarAt allt sedan barn- domen hans hag statt, for att i stallet antaga plats i en bank.
Han ar godhjartad och karaktarssvag - loc- des af, romanforfattarna.
kas genom en kamrats exempel till borsspel och .aktie- jobberi, hvarmed han sysslar sa ifrigt att han darige- sin plats * Det$.
' lar honom jorden, - han raddas fr %n sjalfmord blott genom sin fast- &amp; &amp;, Hjordis, trofasta.
karlek o&amp; omma, uppoffrande f&amp; en ny, un- hangifvenhet .sedan han d&amp;ordnad sysselsattning vid en annan bank, dar han pinas oerhordt af sin beroende stiilhhg, rakar han att i en.
.olycksalig stund traffa samman ' med fondmak- lare.
hvilken han sialf ' forr betecknat som oijalitlig.
o&amp; ?hederlig men hvilken nu, med- blick for Stellans repre- sentahiva genom .-att begagna sig af stamning, lyckas draga honom med i sina mer an tvifvel- aktiga ioretag.
Och nu ar det slut med den forne Stellan .Brandt, den trots all karaktarssvaghet dock he- derlige o&amp; varmhjartade unge mannen.
Han blir allt .mera.
kall och beraknande, den egoism, som alltid fun- nits i hans karaktar, vaxer i kapp med hetshungern efter guldet.
Han bryter sin forlofning - for h e n n e s skull, for att ei binda henne vid en framtid sa osaker som hans, skrifver han till fasbon, b@ han tror nastan sjalf hvad han skrifver - han har alltid bedragit sig sjalf lika Wcket som han bedragit - Och n~ tar hvirfveln honom.
Han har under nilgra ar oerhord ekonomisk fi-arngiing, " han var snabb och vig, han drog sig ej for att springa ofver andras nackar om det gallde ".
Och han trampar verkligm obarn,hertigt pil andra, begagnar sig af viinners godtrogenhet och brist pA affarskannedom for att komma uppit - de stupa den ene efter den andre men han stiger - tills det med ens borjar bara nedat for honom.
Det ar aktier som falla, det ar banker som.
ga omkull - och det ar forfalskade vaxlar.
Och sa, nar upptackten sker och vanaran hotar - ievolvern.
- Boken gor allt som allt ett dystert intryck- En ur- sprungligen bra manniska, som s3 smilningom gar un- der genom vinstbegiiret.
Och sa den ohyggliga sam- vetslosheten, - den absoluta friinvaron af ansvarskansla hos alla dessa&gt; hvilka satta i gang en l a v b ' om skal1 krossa rnanga lif och mycken lycka.
Det enda ljusa i boken ar bilden af Stellans fastmo, Hjordis, skildringen af henne o&amp; henna karlek.
Hon skildras fortjusande, hon, som for Stellan under m&amp;nga ' ar var, ' den Eva som ud af begynnelsen menade att ge mannen till frojd, trost och hjalp ", hon, hvars karlek.
alltid och framfor allt bar sjalfforsakelsens tecken.
Det finns for resten flera ypperliga - karaktarsskild- fingar i boken: Stellans syster Alfhild med sitt allt upp- shkande penningebegar och sitt kalla och nyktra affars- l-iufvud, - Stellans far, smastadskungen, efter hvilken han mdligen tagit arf, - betjanten Johan, hvilken alltjamt ' ystar sitt.
besvarliga samvete med allehanda sofismer - och dessutom flera bifigurer, som blott skymta ' forbi, nen af hvillra forf.
dock med nagra ord kan ge oss en ~ o d bild.
Spraket ar lugnt och klart och berattelsen griper ge- lom sin ton af sanning.
A. H-n.
.
(Ur Rosa Mayrede; ' ' Iickats Y S l u tsatse,r.
tlKvinnlighet, manlighet o&amp; mansk] ighettt.)
Att emancipera sig fran kvinnlighetens etiska iagstif t- ning som, stodd p % d a primitiva sexuella andamal ' s- enligheten, vill uppdraga granser for den individuella ut- vecklingen, ar en ratt for den personligheten - att bevara dess egaiskap af form ar.
en kulturupp- gift for den.
Man kan val saga, att kvinnan a r ' mansklighetens barnafodande del, men redan om man formulerar saken sa: kvinnans kallelse ar att blifva mor, sa har man of- verskridit dm som ar satt for generalisations: i det mak infort &lt;tt bkgrepp, kallelsen, .. i hilket ovillkorhgt inga individualistiska element.
Den som betraktar moderskapet som likvardigt med andlig produktion tanker icke pa att ett verk ar uuryCk for en hvilket barnet icke ar.
For att helt och hallet blifva sig sjalf maste, en man- niska frigora Sig f r h alla inflyte~s&amp; f&amp; sin 0mgifIlillg och sin uppfostran - de basta som de samsta - for sal vidt man icke med en god uppfostran menar blott bi- bringandet af goda seder och ett automatiskt beharskan- de af de yttre formerna,.
.
.
Att vara fri fran det typiska liksom fran det konven-.
tionella, det ar individualitetens storhet.
Skulle da dess frihet vara begransad just, ifraga om det for konet kon- ventionella och bDiska?
d L Med ett mindre obehagligt ord borde " kalkborgarenn benamnas " den normtroende ".
Likt en gammal gudabild, som annu offentligt dyrkas med de foreskrifna offren, fastan den langesedan upphort att forratta sina underverk, regerar manlighetens begrepp det moderna kultursamhallet.
.
.
Ar det inte pafallande, att mannen, genom sin in- tellektuella utveckling bojda for kritik pa alla omraden, rangst forbli okritiska infor manlighetms begrepp?
Hallre acceptera de stillatigande de olagenheter, som framga for dem ur inkongruensen mellan de harskande normerna och de faktiska forhilllandena,.
an de ~ t s a h sig for miss- tanken Om ' Forst da.
skall man lara kanna hvad kvinnorna aro, nar det icke mer foreskrifves dem hvad de bora vara.
, De flesta man aro moralister, nar det galler kvinnan.
De noja sig icke med att forsvara sina fordringar p a.
kvinnligheten med hanvisning till sin smak och sina bojelser.
De tala alls inga afvikelser frin den regel, en- ligt hvilken de gjort sitt val.
De icke blott bestraffa alla afvikelser med sitt personliga misshag, utan de brann- marka dem ocksa som " urartning " fran det enda giltiga normala.
Af dessa mans onskningar och behof ar den " akta " kvinnligheten.
konstruerad.
.
Hvad den " ljufva " kvinnligheten i verkligheten ar: icke ett etiskt ideal utan ett sexuellt, &amp; ledes icke af &amp; fornam harkomst, som det kunde tyckas. '
Man kan beteckna skrytsamheten.
som den typisk manliga konslasten, hvarmed jag for ingen del vill saga,.
att den icke ocksa forekommer bland kvinnorna.
Den spelar hos det manliga konet ungefar, samma roll som koketteriet hos det kvinnliga; eller om man sa vill saga, det ar koketteriets manliga form, emedan.
ju ocksa.
detta icke utgor nagot annat an ett deq sexuella lockelsens hjalpmedel. '
' Till kvinnans sjal gar ingen vag of * den konsliga forbindelsen for den som icke redan forut natt fram till denna sjal.
Man utan erotik komma darfor latt till det antagandet, att kvinnan Cifverhufvudtaget icke har nagon sjal,.
emedan de, som dock ofta utofva en stark sexuell makt,.
icke aro medvetna om sin erotiska oformaga.
(Med eroti$ ' forstas har formagan att fylla de konsliga forhal- landena med ' peksonligt innehall, till skillnad fran sinn- ' ligheten, som icke innebar nagot annat an den blinda driften.)
, Det hogre lifvet, det som ror sig i den andliga kul- turens regioner, forutsatter att personligheten besitter egenskaper, som ofverskrida det primitiva lifvets tringa krets.
Dessa egenskaper aro icke konsligen differentierade, icke olika for man och kvinna, - af det enkla skalet att de ' enligt sin utvecklingshistoria icke forvarfvats i konets tjanst, icke framgatt som nodvandiga for konsandamillet.
Fastmer ar deras ursprung att soka i en religios strafvan, hvars hogsta m51 var ett ofvervinnande af konsligheten.
Lycklig den som i sin individualitet ager det instru- ment, pa hvilket varlden med hela sin rikedom kan spela!
For honom kan ocksa konslighden vara ett medel att fa.tta lifvets innersta, dess mest smartfyllda lidande och dess mest berusande salighet, dess fruktansvard&amp;e af- p u n d och dess harligast skAlande hojd.
Kvinnlig konstutstailning i Paris., - N ar jag gick ut fran den konstutstallning, den tjugo- nionde i ordningen, som D e s F e m m e s P e i n I r e s e t S c u l p t e u r s oppnat i Grand Palais under beskydd af hertiginnan d ' Uzks, grefvinnan de Rotschild, Madame Basjkirtsev, moder till den ryska mA4arinnan Ma- rie Basjkrtcev, som dog sa ung, Madame Felix Faure med flera kanda namn, var det tur att jag inte .stotte ihop med feministen fru Dagny.
Ty for.att latta mitt sinne fran.
all den medelmattiga konst (for att anvanda ett stiidadt uttryck), som pinat mina ogon och tryckt min sjal till jorden under dessa timmar, tillbringade inom Grand Palais ' salar, hade jag naturligtvis borjat ofver- osa henne med mitt i den stunden absoluta kvinnofor- akt.
Hvarfor i alla dar, hade jag fragat henne, ska kvinnor prompt mala?
Och hvarfor ska de skulptera?
Ja, hvarfor ska de ofverhufvud taget tanka pA att bli artis- ter, om de sakna alla betingelser: fantasi, linje-, kompo- sitionsformaga.
Fru Dagny holl sig emellertid visligen undan, och den friska luften, bl&amp; med smil latta, dragande moln, flaktade bort trotiheten och kom mig att resonera nAgot lugnare.
Denna kansla .af tomhet, kom den icke ofver en .vid de flesta kollektiva utstallningar, om an ej i s8 hok grad som vid denna?
Hur sallan ar helhetsintryc- ket af en stor konstutsfallning uppfriskande och riktande?
Leda, blysmak i munnen och angest ofver de konshiar- liga medlens otillracklighet aro vanligen de forharskande kanslorna, men nar dessa forflyktigat, brukar ogats ' ' nathinna ha bevarat, sinnet upptagit, hjartat omslutit eq eller annan, bild, ett fargackord, en vision och detta blir kvar, blir till ett plus i tillvaron, nar allt det andra ra- kat i glomska.
Och dit ar dessa fa gifvare, som aro det helas forsvarare.
For deras skull lat oss taga en hastig ofverblick ofver denna utstallning med dess icke mindre an 1,400 nummer.
Salama pa undre botten aro agnade at konsticdustri och skulptur, och dar uppe ar maleriet.
Genast vid intradet motes man af den ena montern efter den andra med laderarbeten: bocker, ramar, port- oiljer och kuddar.
En dylik tilldrog sig min uppmark- samhet.
Pil m pafAgelsbla botten aftecknade sig ett par egyptiska kvinnofigurer, h %llna i rostrodt och guld.
Det var stilfullt och vackert, och rundt om kudden lopte en frans af skurna laderremsor i bla aftoningar.
Ett rodt kupigt laderskrin, rutadt med smala remsor af messitig och rosetter af kulorta stenar, var afven mycket dekora- tivt.
Eljes sag man mest ledsamma gyllenladersimitatio- ner, icke pa lan@ nar sa vackra som froken Marianne Nordstroms, och efter de smekande fargreflexer, som ma- aren Thaulows hustru medels syror lyckades istadkornma pa sina laderarbeten, sokte man forgafves.
Sa kom en hel del montrer, hvilka inneholl0 arbeten skurna i horn, malade och branda.
I detta material hade verkligen i- stadkommits fortjusande kammar, utskurna med rosen- bladsornament, hattnalar i fjarilsform, spannen med fagel- motiv.
o. s. v. M: lle Beaufreys vackra utstallning visade hvad som kan astadkommas i detta tacksamma material.
M: me Fidide hade en del vackra foremal i upphojdt me- tallarbete, koppar och tenn.
DarpA foljde en hel har af ointressanta handarbeten, pa hvilka mistelmotivet spelade en forharskande roll.
Hvar- ior just mistlar?
Kuddar, dukar och pallar kan man inte hanga i kronan pa julen, som ju forresten bara fiJ- rekommer en gang om ' Aret.
En kudde af sjogront sideii, ' pil hvilken tronade en magnifik pafftgel med utslagen stjart, tilldrog sig min uppmarksamhet, men d i jag triiddc fram for att beundra den narmare, fick jag syn p5 en massa taflor broderade i silke, som sutto bakom der] p2 vaggen och hvilka kommo mig att hastigt retirera fran underviningen.
Pil min promenad uppfor trappan sig jag minga fantasifulla toaletter, som gjorde mig ganska fundersm.
Mur ' kom det sig till att den smak och fantasi, som g6ra sig gallande i de franska kvinnornas kladsel, icke det minsta komma deras konstnarliga arbeten till godo?
j&amp; hvarf or?
Med detta fragetecken ha vi nu hunnit en trappa upp: till tafiorna.
Bland mycken oljefargad duk stannas ma:: beundrande framfor ett portratt i kroppsstorlek af er; kvinna i svart drakt, med en rod ros i barmen.
Teck- ningen ar saker och ansiktsuttrycket intressant.
Af Ma.
logen ser jag att det ar en Mademoiselle kavrut, son: utfort detta duktiga arbete och hennes talang konmer annu mer till sin ratt i ett par fargmattade, eleganta or %.
val studerade herrportratt.
Hennes namn kommer man sakert att med gladje iterse pa foljande utstallningar.
Sa blir, om jag icke misstager mig, afven fallet med ar- beten af Mademoiselle Daynes-Grassot, som har uppvisar tva portratt och en stor kompositionstafla, forestallande Kleopatra, som pa sina slafvinnor studerar verkan af olika gifter for att finna det som smartfriast skail taga henne sjalf af daga.
Djupt i fonden i ofverbelysning, skymtar drottningen p5 sitt praktfulla lager med m svart kn8bojande slaf vid sin sida, medan i forgrunden siaf- vinnornas unga, nakna kroppar vrida sig i smartfulla stallningar.
De n a h a kvinnokropparna aro realistiskt itergifna, men med detta nilgot af rahet, som sil Iatt vidla-
der de kvinnliga k~nstriarerna: vid deras framstallning af ~iaket.
Ar det radslan .att vara slickade eller sentimen- tala, som.
kommer dem att, '. % sa krasst p&amp; tingen, eller ar det brist pi3.
sensualitet, som hindrar dem.
att njuta af den .. kroppsliga: skonheten.
Denna .tafla .ar emelleitid mycket liffull.
Sa ar afven hennes portratt #) af den, kanda dansosen Polaire.
Malar- innan framstaller.
Polaire .dansande i den spanska drakt som denna: Bar i.
' pjasen Maison de, Danses, en pjas som tack vare hennes stigande stjarna statt pa spellistan under flera manader.
Det har sagts 0x11 .denna underliga pa- .riserblomma; att hon .dansar med " en vinkelaktig gratie, en.
monmartersk exotism och.
en nordpolsaktig vallust ", men icke dess mindre har hon otaliga.
beundrarea och dessa togo ocksa med gladje hennes vallyckade poitratt i betraktande.
Mademoiselle Daynes-Grassot kan bade .teckna.
och mala och blir, om.
ho11 fordjupar sig, en konst,narinna af rang.
I " Sommarsol " gifver.
Mademoi- selle ' Cabane en frisk, solljus; och stralande bild af en u n g flicka.
i sommarkranning; som sitier var ' dslost lutad i aen- ' korgsfol '.
med ett parasoll i handen: ' Ena benet ar ~iAgot feltecknadtj men hvad gor ' .det, nar det hela gifver hvad.
det skall, bilden af ett ung (, gladt vasen en solig .sommardag.
.
.
M: lle Veigelt-Mideldorph har &amp; tt utmarkt val mlaladt por- tratt af en aldre.
svartkladd.
kvinna mot en rod fond.
och med en ' liten gul dogg vid sin, sida.
Det breda.
och ' forenklade i framstallningen a r mycket tilltalande. '
Dessa goda egen- skaper Aterfinnas i ofriga arbeten af samma artist.
M: me Adam har vackra sollysta bilder, hos hvilka- man garna drojer sig ' kvar, och det fast de skildra Venedig, denna formilade stad, dar hvarje hus ar maleriskt, hvarje grand ett motiv och som.
dock si3 latt verkar kuliss pi3 en tafla, ty det " maste luft och ljus till for att fa djupleken i dess.
.
stenmurar.
Den m6dosamma vandringen forbi slkkade dampor- tratt, ledsamma kyrkointeriorer och barniingar, hvilka se ut soin vor0 de af ' span, forbi ' minga meter af redlig arbete, g o d a ansatser och gackade forhoppningar, lyses upp af ett och arinat verkligt, starkt konstnarsternpe- rament, och vill man friska upp sig, pa vagen, kan .man stanna framfor M: me Dury-Vasselons vackra stilleben, lata ogat smekas af M: me Chalons roda tulpaner, mot hvilkas sidenlika .blad man onskar luta sin kind, af M: me Sa- lasds granna stockrosor och M: lle Samsons praktrosor, som staten inkopt.
.
Man kan afven frassa i tankarna vid.
asynen af M: lles Pairaults och Monfronts naturtrogna, har !iga frukter.
De lysa grannt som i drommen, och medan ' ag star valjande mellan ' roda jattejordgubbar och sammets ena persikor, hor jag hur ' klockan d a r.
Jag kastar en saknadens blick pa jordgubbarna och gar ned for ' trappan for att hinna med sku~pturtitstallning&amp;.
Den ar.
icke stor, innehaller endast ett 70-tal nummer.
.For att borja.
med hertiginnan d ' Uzes, SA har .hoii ett par ganska natta barnhufvuden,: den store Carpeaux ' dot- ter, en portrattbyst som vanslaktats fran familjen,.
sa fin- nes ett pas ganska.
karakteristiska gunihufvuden, n5gt.a haststudier, en Thais, som ser ut som en engelsk miss med parlrad i hufvudet, m. m.
Den svenska skulptrisen Ida Matton, sedan langt bosatt i Paris, utstaller ett storre val studeradt arbete i. marmor, en Loke, och ett portratt.
PA utstallningen, la Comedie Humaine kallad, som for eti par manader sedan var anordnad hos Ge- orges Petit, sag jag arbeten af var landsmaninna fru Frumerie.
I sallskap med Forain,.
Villette,, Steinlein och andra, dessa samhallspsykologer, ' som med en linje, saker, och.
skarp .som .. en rakknif, blottar de, manskliga svaghe- terna, sjalsliga och kroppsliga, verkade hennes konst na- turligtvis mycket tam, har i deniia .omgihing raknas hon till de basta.
Hon har en livilande kvinnofigur,.
sorn .ar kansligt, och mjukt modellerad, men jag tanker dock med mer gladje pa den sagostamning, som hon lyckats forlana e11 grupp sm ' liflickor, ahorande ' en hemsk berat- klse, exponerad for nagot.
.ar sedan pa Grand Palais.
Nagra kolteckningar visa i ar, om an.
med mindre .fram- gang, hennes talang fran denna sida: Med undantag.
af miniatyrerna, Forn man egentlig&amp; aldrig hinner eller har talamod att fordjupa sig i ' .pa.
' en allman konstutstallning,.
aro alla.
salama i Grand, Palais mu genomgangna.
Resultafet af denria vandring blef icke sil negativt, som man .kunnat tro af inledningen; och ett ar visst att det blefve betydligt storre, .om vara svenska konstnarilinor skulle gora en kollektivutstallning;, .ty hem- rna ar icke soin ' har Les A,rts d ' Agrements det enda verk- samhetsfalt som passar ' sig .for en ' ung kvinna af god familj.
A. L-n.1 ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. # m a.
.
D ...
.
.
. '
Rostrattsforeningarnas arsberattelser.
.
-.
. '
' i.
. '
.
.
D e n officiella arliga redogorelsen for vart ' rostrattsar- bete foreligger nu i tryck och vittnar ' i sin, 0111- fingsrikhet om orgariisationens storlek och styrka och det energiska arbete so111 bedrifves for att fora den vikti- ga fragan fram mot sin losning.
A t t fragan under det forflutna aret kommit i ...
ett.
ny# framgangsrikt skede, fram- _-.
- .- .. haller Landsforeningens Centralstyrelse i sin arsberattelse, dar den.
omnamner konstitutions ut skot^ tillstyrkande af rostratt f&amp; kvinnor samt- ~ n d r a kammarens- beslut af den 24 april.
En seger son1 denna visar att det berattigade .i saken ingatt i ' det allmanna niedvetandet och ' att - det.
im endait k a n vara fraga, om t i d p u ' n kt.e n - fos fragans.
.
slutliga losning. '
.
.
.. Arbetet inom foreningen har bedrifvits med samina energi som hittills.
26 nya lokaiafdelningiar ha bildais.
under aret i olika delar - af landet.
De nya fijreningarna.
.
aro:.
.
Mora,.
AYesta, len, Torshiilla, ~ o i r s u n d e t, Ham- range, Bollnas, Farila, Ockelbo, Fargelanda,.
~ o.
k a k e r, Tvaaker, stenst&amp;, Skurup,.
Skofde, Bastad, Tierp, ~ k e - - kis, Arnas, Hallsberg, Degerfors, Norberg, Gossater, Mo- tala, Ktuigsbacka ' och Nassjo.
Af gamla foreningar hafva Vadstena och Sundbyberg upphort salsom sjalfstandiga.
Den forra har anslutit sig till Linkoping, den senare till Stockholm.
Kistina F. K.
P.
R. har pA grund af lokala svarigheter sett sig tvungen att tillsvidare nedlagga ar- betet.
Foreningsaiitalet, som vid 1908 Ars slut var 134, uppgick saledes.
det!
31. december.
1909. till 157.
Liiiis- forbund ha under iiet bildats i A ~ ~ S ~ O och F ~ S Soder- 111anlands Ian, och 0111 man medraknar det i borjan af, l !N 0.
bildade Skaraborgs lansforbund,.
har lans&amp;$mdens.
... .-.
- antal stigit h l, 10..
.
Utgifvandet af flygblad och.
aiidra skrifter har.
&amp; der - aret pagatt i stor utstrackning, och fijrelasnings~eiksarn- heten har med ifver bedrifvits.
Ett led i foreningarnas arhete har.
varit att genom anordnade seriekurser spiich socialpolitisk kunskap.
Som ett viktigt m&amp;&amp; i arbete: har kvinnornas vackande till ett allmann&amp;e deltagan&amp;: i ' ',.
. '
'. '
' a.- ' ' '
1.78.
-.
.
.
D A C N Y de kommunala valen upptagits, och betydelsen af att Yi ' ci landstingsmannavalen utofva en patryckning, som skulle aterverka i en for kvinnorna gynsarn sammansattning af Forsta kammaren, har af foreningen hiillits klart i sikte.
.
Arsb ' erattelserna atfoljas af en ofversikt ofver Lands- foreningens utveckling, innehallande uppgifter om tiden for de olika lokalforeningarnas bildande samt medlems- antalet den 31 december 1909, hvilket visade sig vara 11,223 kvinnor och 116 man.
De senares antal !ix- ju stort nog om man betanker, att endast ett mindre antal foreningar upptar manliga medlemmar.
Landsforeningens Centralstyrelse afslutar sin Krsbe, rattelse med.
att betona fordelarna af de mindre forening- arnas uppgaende i lansforbund, hvilka skola som ett nat innesluta hela landet.
" I sin egenskap af samlande och upplysande kraft ", sa falla slutorden, " skall en sadan organisation, buren af de enskilda medlemmarnas tro, offervillighet och hangifvenhet, snart sta vid sitt mal: politisk rostratt och valbarhet for Sveriges kvinnor. "
Med blicken fast pA det intensiva, icke trottnande ar- betet inom foreningarna blir detta uttalande till ett af berattigade forhoppningar fylldt omdome om.
rostrattsar- betet i vart land.
.
, Notiser.
.
Barnmorskornas pensionering.
K. m: t har till riks- dagen ingifvit forslag om andrade grunder for barnmor- skorrias pensionsanstalt, enligt hvilka statsbidraget skulle komma .att hojas ' fran 20,000 till 30,000 kr.
Skyldig att intrada som delagare i anstalten ar fran 1912 hvarje barnmorska som ej ar 40 ar och erhaller anstallning F kommunens tjanst eller a barnbordshus.
Berattigad till sadant intrade ar hvarje legitimerad barnmorska under 60 ar. '
, - -- - p ~n popularvete.nskaplip nykterhetskurs, afsedd sarskildt.
for kvinnor, anordnas af Hvita Bandets centralstyrelse d.
20-22 juni, i Stockholm.
Framstiiende forelasare komma att medverka.
Dessutom komma besok att aflaggas pa en del sociala institutioner och inrattningar.
De kvin- nor, som onska deltaga i kursen, bora anmala sig pa Hvita Bandets expedition, Smalandsgatan 20, kl. 12-3 e. m., dar deltagarekort i 1 kr.
kan losas.
Foreningsmeddelanden.
Nya foreningar for K.
P.
R.
Den 7 april hade Lands- foreningen for kvinnans politiska rostratt .anordnat mote i Krylbo.
Foredrag holls af fru Frigga Carlberg.
En forening bildades med 14 st. medlemmar.
Under en af Varmlands lansforbund for kvinnans po- litiska rostratt anordnad foredragsturne med fru Ella Bil- Iing fran Kristianstad hafva rostrattsforeningar inom lanet bildats i Hagfors, Munkfors och Kristinehamn.
De nya foreningarna ha anslutit sig till landsfor- eningen.
Varmlands lansfiirbund fiir K.
P.
R. holl1 den 2 och 3 april Arsmote i Filipstad, under ordforandeskap af fru Gerda Hellberg fran Karlstad.
Motet inleddes genom of- fentligt mote med foredrag af fruarna Gerda Hellberg och Ella Billing, Kristianstad, den senare ofver amnet " Kvin- nan och medborgarratten ".
Vid det enskilda motet p i sondagen dryftades forutom en del lopande arenden, fragan om hur foreningens arbete inom lanet under den narmaste tiden pa basta satt skall kunna bedrifvas, samt om betydelsen af bildandet af nya Iokaforeningar.
Friri forstakammarledamoten brukspatron A. Bergstrom, Bo- sjon, som inbjudits till motet men var forhindrad att narvara, foredrogs en skrifvelse, hvari han uttalade sin stora sympati for, det kvinnliga rostrattsarbetet i Varm- land.
Karlstads F. K.
P.
R hade den 10 april anordnat rostrattsmote pa radhussalen i Karlstad.
Motet oppnades af fru Gerda Hellberg, som berorde de stora forhopp- ningar rostrattskvinnorna fasta vid den under nasta ar intraffande internationella rostrattskongressen i Stockholni.
Hon uttalade sig darefter mera skamtsamt ofver reg * ringens utredning af den kvinnliga rijstrattsfragan.
Vidare holls foredrag af redaktor M. Hellberg och af fru Ella Billing Fran Kristianstad.
Halmst4ds F. K.
P.
R. holl den 31 mars arsmote a hotell Svea.
Ordforanden, froken Anna Ljungberg, re- dogjorde for landsforeningens mote i Jonkoping i janu- ari i ar.
Darpil foredrogs revisorernas beriittelse och sty- relsen beviljades i enlighet med deras tillstyrkan full an- svarsfrihet for 1909.
Foreningen raknar for narvarar~ctc 90 medlemmar.
Till ordforande atervaldes med acklaniatioii froken An .. na Ljungberg.
Ofriga styrelsemedlemmar, fruariic Ric Smitt, Ester Hagge och Mathilda Bengtsson samt frok- narne Ellen Pettersson, Sofia Thorsson och Sofia Sjo strand Atervaldes afven.
Likasa omvaldes revisorerna froknarne Mia Tragardh och Elin de Mare samt Arbets- stugans revisorer fru H. Heyinann och froken Karin Lund berg.
Efter sammantradet vidtog en stunds saliikvarn, hvar- under forekom musik och upplasning.
Rogberga F. K.
P.
R. afholl onsdagen den 30 mars ordinarie halfarsmote, hvilket var talrikt besokt.
Sedazi stadgeenliga arenden foredragits beslot foreningen att an- taga styrelsens forslag om andring af namnet Rogberga F. K.
P.
R. till .Huskvarna F. K.
P.
R. i ariledning af att flertalet foreningsniedlemmar aro bosatta i Huskvarna, hvarest afven foreiiingelis moten och foredrag hiillaas.
For att starka foreningens kassa och darigciio~i-i kuli- ila lamna bidrag redan i ar till den internationella koti- gressen 191.1 beslots att under maj manad anordna en var- fest.
For erhallandet af en mera effektiv spridning af Landsforeningens flygblad tillsattes en kommitte p8 1 O personer.
Efter motet foljde sainkvarn, hvilket afslutades iiied gc- merisam tesupe.
Vara arade lasare uppmanas v6rdsamt att ifrigt verka for DAGNYS spridning genom varfvande af nya prenumeranter.
D A G N Y Skol kok~lararinnebef att- '.
.
Privata hogre .lararinnesemi= nariet i Lund: -,, -,.
.
.
.
.
P.
/ Platssokande fd sina annonser itz~b ' r ' da l Dagnyjor hngva pnset eller 7119 ore pr mm.,.
, sjukgymnast l ' examinerad fran Dr Uleens Institut, onskar medfolja familj eller.
ensam dam, till badort eller Pa resa.
Svar till gymnast 19.10 ", Allm.
Tid- ningskont.
Gust.
Ad.
t., Stockholm.
Bildad, enkel flicka, van vid sjiikvird, onskar.
plats 4 poliklinik eller lakaremottagning.
Svar till I~BOX 4711, Ange.
Till ' 1: a eller 15: e jdi onskas plats i barnlos familj, Iios ensam dam eller .att medfolja pi resor.
Sokanden har tre ar vistats i i fam.ilj och dar varit behjalplig r med alla .inomhus.
forekommande, goromal.
Har genomgatt en kurs i i massage samt rest i utlandet Svar till " N.
M.
(#, Gumklii ' Annons- byra, Malmo.
L Hus forestandarinneplats.
Laroanstaltens uppgift: att utbilda - lararinnor for d e hogre flick-; kolprna, saniskolorna och hemmen.
Kursen trearig.
Intradesford- - ingar: 1) att ha .fyllt eller under kalenderaret fylla 18 ar; 2) kun- jkapcr motsvarande minst kurserna ilen 8; klassig flickskola.
For hvarje jarskildt fall forbehaller sig styrelsen ratt att afgora, om intradesexa- men fordras eller ej.
Afghgsbetyg fran seminariet medf6r samma rattigheter och forma- ner som afghgsbelyg fran Kungl.
Hogre LiirarinnesemInariet.
(m$d iin- dantag af ratt att soka tjanst vid Folkskoleseminariuni, i hvilket afse- rnde Kungl.
Maj: ts .beslut annit icke foreligger).
Ansokan om intrade inlamnas till styrelsen fore 10 jiini.
Prospekt och narmare upplysningar genom forestindarinnan fr. Marie-Louise Lundstrom.
(L.
R.
1 1604) Styrelsen.
. '
En ung arbetsvan flicka,,.
Fran godt hem onskar plats i fa-: milj, ar- villig.
deltaga i Iivarjehanda hush~llsgoromal.
Svar emotses.tack- samt under adr.
, Wera (.
p. r. Vanersborg. '
.
.
l ' ~ A P I G battre, flicka, som genoni- gatt kurs i hushall och slojd i Uris- eller som.
hushallyska h o s u n g:] tinehams skola och som herre onskas af dirtill ' - kompetenl t '!
9r van vid Praktiska alla inom ett Iiem fore- duglig,.
enkel persm.
:.
Svar till I kommande \ onskar plats ~lForest~ndareplats~~, Svenska Tele- som sallskap goromal, och hjalp till den 1 grambyrans.
Annonsafdelning, Hal- 1 maj, dar jungfrii finnes.
Betyg och singborg.
1 rek finnes.
Lon 15-c20 kr.
i man.
Svar tili llPalitligll, Strangnas p. r.
FAMILJER i Stockholms omnejd!
!
.
MuSikalisk, ung, bildad finska, U N G flicka onskax plats attegil svensksinnad, onskar under sommar- frun tillhanda.
Onskar bli an- manaderna plats som sallskap, even-!
sedd soni familjemedlem med na- tuellt att mot fritt vivre undervisa i i j gon lon.
Tacksam for svar under pianospel.
Svar till market •‹L.
H, i adr.
postfack 21 Karpaliind, pr 191011, Helsin.gfors, p. r. Finland, Kristiaiistad.
S D G L. l (P - l B EN kar battre ansprakslos flicka ons- nu plats i familj att var; Vardinneplats, SJ UKSKOTERSKA onskas for var: lande af aldre herre och att nagot litrada i hushallet.
Svar till UJ.
W, Norrbo, Helsingland.
.
- E N battre, anspraksl.
flid&lt;a 35- 40 ar, som med ordn.
o. spar-; arnh.
kan skota ett hushAll,.
van itt skota tjanare, erh.
bra plats att husmors stalle vara kokerska och la hand om koksdepartementet i ?tt hush.
pa 10-12 pers.
Hus- nanskost.
Koksa finnes.
Lampar iig sarsk.
for ensamstaende kvinna; om soker sig en pl.
att stanna war pi, och dar frun o. hennes itrade kunna.
ha litet sallskap al ivarandra: Svar med uppl.
o. rek#: il1 llPraktisk och husligll, Norbergs vid Soderhamns: Elementarlaroverk pappershandel, Enkoping.
for flickor tilltrades hostterminen 1910 i inoders1ii2let~ kristendom (i 1 LDAD flicka, barnkar, sykunnig, erkaller plats i liten familj pi lagle klasser) samt, efter eget val, matematik!
naturlara eller historia andet som barnfroken at 2 flickor 1 ar 5 man.
gamla.
Lon 12 kr.
i 3ch geografi Lon och pensions- niinaden .. Svar med rek.
i foto, idrag efter lag.
Kompetens: hogre: il1 ~Coyet n. Vrana, Skollersta.
ararinneseminarium eller motsva-: ande.
Sma klasser.
j Ansokningar idresseras Flickskolestyrelsens ord- !orande, Soderhamn.
LERIGA PL A TSER.
Lararinneplats B 11,.
.
sokes af; iiedelilders bildad dan 1 med, vana att foresta battre herr 1 h ' os respektabel ankeman, eller son l forestandarinna for sanatorium, hviloheni eller badort.
Sokandei 1 ar praktisk, duglig, ' arbetsam, hus lig och sympatisk, ager ett stor t ordningssinne, har verklig for inaga att gora e: t hem trefligl I forut innehaft dylika platser ocl 1 kunna de finaste betyg och rekom mendationer presteras.
Svar til I (~Heintrefligll under adress S. Gu nizelii Annoiisb.
Stockholm, f. v. b rid Thorns skola for unga kvinnor .Hoby ar ledig med tilltrade deri.
nastk.
aug.
Lararinnan ar skyldig itt meddela imdervisning i skol-: oket och skota skolans hushall, lestaende af cirka 25 personer.
rjanstgoringstid .81 / D manader.
Lon C00 kr.
jamte fri bostad och fritt ivre.
Ansokningar med betyg och oto.
insandes till Styrelsen for rhorns.
skola, Brakne-Hoby fore len 1 nastk.
maj.
friin till hjalp i hushallet.
Tacksam for svar till, Barnkar 21 ara, Skel, leftec5 p. r..
Vid Karlstads Hogre Elementarliiroverb Utbildningskurser m .. m for flickor Muntliga och skriftligs onskas fran och med nasta lasars upplysningar genom borjan en Iararirma med hogre kom- petens och undervisningsamnen hufvudsakligen: svenska och franska samt en i gymnastik.
Lon enlig1 lag.
Bidrag till pensions- och sjuk- kassa.
Ansokningshandlingar jamte stallda till.
skolstyrelsen NG flicka med mangarig vistelst friskbetyg, 54 ~rottninggat; n..
i utlandet och fiillt beharskandi torde fore den 1 maj insandas till laroverkets dorestandarinna.
engelska spraket onskar plats som sallskap eller hos person stadd pi resor.
Sma loneansprak.
Svar til egendom i Soder- ' Billigt!
Billigt!, C.
E.
[(, Nordiska Annonsbyrai Goteborg.
manland, Filtdukar Schaggdukar Tridgardiner god t .hem, far barnskoterska eller Boj billigt.
~oderdomestik fran 18 ore mtr Rulltrid 95 ore duss.
Gardinstufvar, All Fredrika-Bremer-F8rbundet: Drottninggatan ' 54.
- barnfroken, aldre (24- 26 ar), plats mogedukar, Gardiner, Bordvaxduk, Filtar i maj for fyra barn, 5 och 1 ar.
Bolstervaf, Helylle cheviot god kval.
131 Rikstel.
27 62.
- Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Lonevilkor .300 pr ar.
Vid.
Nya: m 2 5 0 r mtr.
Bomullstyger.
m. m.
All Fredrika-Bremee-Forbundets Sjuksk8terskebyra: ~ u n n e l 25.
~.
hack.-Byran, Briin kebergsg.
3 B, salj&amp; myc&amp;et billigt.
.
.
S l u m p l a g r e t. '
Stockholm.
. '
, Rikstel.
68 98.. '
A h.
tel. - 82 11..
.
IASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm ' BILDAD, miisikalisk flicka, genom, gatt Winslovs Slojd- 8r Hus.
hallsskola, siiker plats i ' god famil, som hjalp och sallskap.
Svar til 111 8-arig helsingborgska ", Helsing borg .p.
r.
~ r e d ka-~remer- ri Forbundets Byra, u P&amp; - Sprid Veckotidningen D A G N Y! '
,.
,,
r.
;.
.
-.
.
.
7.
~epo * i.tion.
.
.
.
&amp; Sparkassa.
.
KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan ' 9, Sodermalmstorg: -.
STOCKHOLM.
.
.
Varmlands Eda.
Fil., D: r,P.
.
Hiikanssons.
.
.
~atl ' enkuranstal t och jarnkalla, belagen 7 km.
fr.
Charlotten bergs rnvagsstation invid vastra stambanan, omgifvet af milsvida skogar ed fri, harlig utsikt ofver sjo, skog och blanande berg.
Torrt, stindt: h, isoleradt .lage, fjarran f r h de stora allfarvagarnes oro.
Itlealplats r dem som soka rekreation i lugn.
Sasong 10 juni-30 aug.
- alla och varma bad, spec. utmarkta gyttjebad.
Fortrafflig jiirnkiilla, jalyserad af professor Morner.
Sjukgymnastik, massage, elektricitet.
orstklassigt bord.
Pris pr vecka for mat och rum fran 24.50 t.
44 kr.
iedicinska forfragningar besvaras af anstaltens lakare, d: r Alfr.
' l ' ertiell, arlbergsvagen 36, Stockholm.
Prospekt genom Ka~iirerarekontoret, ' armlands Eda,.
Charlottenberg, Sv.
Turistforeningen och Red.
f. Had- ch Turisttidning.
Salubrin anvandes af alla, som Iait kanna det saso ' m det basta medel mot vdrk och infiamrnationer bl1 foljd af yttre skador, sar, bolder, tandvark, rosen, aderbrdck, fzamovroider och halssjr~krlonzar m. m. Def fornarnsfa toalettmedel '.
och d e f pdlifligasfe hiirmedel.
Folkskolans Barn tidning Salubrin tillhandahalles i ' Parfym-, Speceri- och Fargaffarer.
Partilager hos Geijer 8r C: o, Stockholni.
' Aktiekapital 3,000,000 kr.
u t g f i n och redkrad af S TINA Q U I N ut- ~ lommer 1910 i s h nittonde cfrgang.
--.
DALA-NATIONALMAGASINET Ett rikt ihstreradt n m e r harje vecka, 36 25 BIRJER-JARLSGATAN 25 eckor under aret.
@ NG FRAN ' BRUNNSGATAN.
~niiehatvare: Fru Annr ' Lonnberg f r h Rattvik.
Basta och Iamplipste lasning for barn af alla Ila slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till.vaggbonader m. m, onstsmiden, Sm,ycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek- amhallsk lasser.= indlufvor, vacker, praktisk hufvitdbonad for damer.
.- - - - - - - - - .- - - Prenumerera cf narmaste posfkonlor.
Pris for ' risbelont pa Norrkopings utstalhrng.
- Kappor - och Prornenaddrak-,).
forfardigas @ ter bestalinrng, val~ordt arbete, billiga priser.
relt dr Kronor 1: 65, ha@ ar 90 ore.
.
.ALLM.
TEL. 168 jo.
- - - - GOR ETT BESOK!
Wirens ofverfeta LANOLINTVAL,.
fina varldens favorittval.
I TILL SVERIGES KVINNOR.
Erhalles i hvarje valforsedd ~arfymhandel samt direkt f r h A.
G. Wir6ns Tval- och qnrfyrnfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattu ' gatan 21 - Stockholm.
- - I En DRICKER onodig fraga menar Ni.
Parfymer.
Stort och rikhaltigt lager ti de utsokt finaste parfymer frar - ' NI KAFFE?
Da en annan friga.
Dricker Ni Karlbergs Specialblandning 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni f r h i dag borja med detta kaffe, ty pa samma gang det ar billigt ar det af synnerligen god kvalite ..
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postforskott.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idungatan 5. d e fornamsta utlandska firmor Butiker: Mastersamuelsg.
11, Dobelnsg.
44, Norrtullsg.
24, Cin~re och enklare tvalar, kam * STOCKHOLMe mar, borstar samt finare toaletts KLIPP ANNONSEN!
ratiklar; Order till landsorter ~ ~ r n e passen r, p&amp;!
mo t efferkraf.
- A. V. Nording, ' refliga nyheter ' i bomullstyger.
1.1 Biblioteksgatan 11.
till ' sorinnaren.
nu inkonina.
63 Drottninggatan 63 &lt;allas till ordinarie sammantrade fredager - b I Andelsagare i Foreningen Dagny ' rqf sandes gratis.
om ett 10-ores rimarke jamte adress insandes.
, ViLpghfvan.
- Vasagatan 15 -- 17.
...
- ~ t o c k * h ' o l m.
r.
l - Id!
- in Bergs Forg y lleriaf f ar a..
.
Etablerad 1891 - rekommenderas, vordsamt.
OBSI!
~ a r n l a mobler renovera:, ch.
.
forgyllas.
.
45 Nybrogatan.
45. randlakare Judit TiIlmam rot tningg.
58.
Alm.
Tel. 44 92.
(44 34).
iigd:,: !Ll2-2 och 1 / .671; 7 e. m. mdra tider enl. ofverenskommelse.
Tandlakare GERDA ISBERG iiitgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
ilottag.
10-3.
Andra tider efter ~fverenskommelse.
BegBr priskurant innan snorlif kopes, frAn Fransk; Snorlifssommeriet, norr malm stor^ lfltr.
, STOCKHOLM.
i e n 29 april kl. 7.30 e. m.
&amp; Fredrika-Bre- ner-Forbundets lokal, Drottninggatan 54.
3Bockholm.
STYRELSEN.
.- P ROSAERIN ar ett absolut sakert medel mot rod nisa.
Bruksanvisning medf.
- Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatan 8, i p.
STOCKHOLM.
FRU E. HOLMIN, Lhimakaregatan 8, n, b.
Hygienisk ansiktsbehandling.
Vibrationsma!
sage &amp; Elektricitet, Manicure.
Fotbehandlin!
Handbad for kylda hander.
Tel. Brunk 3f 99, Bomullskladningar i afpassade bitar met., akta farg, vackra monster, e r h ~ l l e ~ t i l 2,85 st., - d: o-.
prima kvalite, nya, elegant monster.
som vanligtvis kosta 50 i 55 or met., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan det vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar son, G: la hmgsholmsbrogatan 23 A, Stock.
holm. '
Till Rosa Mayreders portratt.
Makars aganderiittsliga fllrblllandeh E olika Ihdcs.
A!
M.
S. v. H. Fraln vlrldens rbstrittsfilt, Af Hlen W ' s&amp;er.
Sexuell uppfostran och undervisning.
Ur f. norske justitieministern ' Castbergs tal i Albert Hall.
Gustaf Ullman: En flickas ara.
Sigfrid Slwertz: De gamla.
Rec: af- S. E-d.
- Ulla Ligdsrf ' Guld; Rec.
af A.
H n.
Slut satser.
Kvinnlig konstutstallning i Paris.
Af A.
L- .n.
Rostrattsforeningarnas Arsberattelser.
Notiser.
F6reningsmeddelanden. '
' Prenumeration &amp; Dagny sker &amp; narmaste postanstalt eller bokhandel.
