# ID: svediakorp-per438
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,716
# sentences: 1,235
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Ntr.
. '
.
14..
' 11 k. kr.
4: 50 lb ar.
.
kr.
2: 50 l# l# .. 3: 50 al4 l,.
,, l: F 1.
L68n~mmer 10 are *.
.
toc _ ck.
ho.
lm -- -.
.
-, N.
.
.
.
.
Utgifningstid .hvaijk torsdag:.
.
- ....... -.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
b.
.
.
.
.
.
.
.
-.
Il.
.
- ' - qnIh * e.
.
.
.
.
.
.
- i.
.
.
: 15 Ore ' per ' mm.
. '
Enkel spaltbredd 50 mm.
.
Marginllannons under texter!
15 mm: s hojd per gang 10: bbatt i 5 ggr 5 %I,.
10 ggr~lO~ / o, 20 ggr 20 Ola, 50 gr 25 010.,,.
b (ir ' - senast mandag, f. m., '.
.
, I ' 1: 3: o,ha ..: '.
, Post- och telegraf ?dres;!
.
.~thlm ' l910, F. Englunds BoMr.
.
.
D A G N Y, ' S ~ O C ~ ~ O I ~ '.
.
-.
-;.
...,, .oc.
Ann~nskontot: i Mastyuflsgatan ' 51 1. v d P.
.
.
.
.
.
.
.. den 7 ~ ~ t i IQIO., i l Maste ?samueisgatan 51, en tr..
.
E L L E K L E MA N. '
r) ' ~elefoner: '.
Mottagningstid: 63 52- hik.
lp sa k l l l - 2.
;.
, .. n ~renumeration .sker sHval i landsorten som i Stockholm H narmaste postanstalt eller bok- handd.
--,.
v.
.
.
8.
.
.
Fredrika-Bremer-Fomdets &amp;, =; srnate i ~ t ~ ~.
- ~.
h ~ l ~ ': - Redogorelse far - det.
25: te Aret af forbundets verksamhet; " r..
.
.
.
.
.
.
. "
.
.
.
..
.!
.
.. I.
- ....
ed detta.
mote intrader Fre&amp;ika-~reme; ~F@-bun- i Arsmotena.
Forgndringen.
iniiba; ' in bGd (' kqn&amp;- I ' -.
det -.
i en ny fas af sin verksamhet, kretsarne sam- lidering af forbund&amp; olika de1a.r af iiydet ohfiitt&amp;ide manforas med.
huhudforeningen pi ett annat satt ' an.
for- verksamhet,.
genom att medleimarne.
i landsorten darmd ut, dock.
utan att bindas i ' sin egen handlingsfrihet ".
fa, ' storre.
.inflytande p5 styrelsens sammansattning och I M, Fru ANNA LEWENHAGEN, Lund,.
Froken ANNA NILSSON, Malmo.
Froken ADA A ~ V E D S O N,.
I " Linkoping.
.
&amp; dsrePresentanler vid motet.
-.
-.
.
.
'. '
.. Froken RUTH QRONWA.LL,.
.
.
Helsirigborg. '
'.
.
.
.
.
.
.
. "
I; Med dessa ord oppnade hufvudforeningens ordforande, mojligheterna okas for ' samtliga.
forbundsmedlkmmar att f r u Agda Montelius, forbundets Arsmote i Stockholm den gemensamt ofverlagga om fragor, som aro eller kunna 29-30 mars.
Detta mote var ocksa det ' forsta kkmbin ' e- * blifva.forem&amp;l for forbundets.
verkSamhet. '
En fastare or- rade krets- och Arsmote, som nu holls i enlighet med ' ganisation betyd&amp;-vinning af styrka i arbetet;: det a r.
un-.
den omorganisation, hvilken slutgiltigt antogs ' p&amp; forli- der dessa auspici&amp;- som forbundet nu tar upp fortsatt- det Ars kretsmote i Linkoping och hvilken medfor att de ningen pa ' sin.
tjugufemariga verksamhet.
Till, +motet hade forutom forbundsstyrelsens ledamo- forutvarande kretsmotena, som utgjorde den arliga sam- .mankomsten for de olika kretsarnas repreSentanter,: uppgh t&amp;.
i - Stockholm och: enskilda forbundsmedlenimar infun- ' ' ' '.
.
.
.
,.
....
,.
.
.
.
.
nit ' sig shom representanter for kretsarne i landsorten fru Anna Lewenhagen, Lund, froken Anna Nilsson, Mal- mo, froken Ruth Gronwall, Helsingborg, samt froken Ada Arwedson, Linkoping.
Som ombud for Halmstad och Norrk6ping hade froknarna S. Sjostrand och A. Phil rest upp till motet.
Sedan ordforande under motesforhandlingarna valts fru Montelius och till v. ordf. froknarna Lilly Engstrom och Ada Arwedsson, lamnade forbundets byraforestan- darinna froken Axianne Thorstenson en redogorelse for foreningens verksamhet tinder det ghgna.
aret.
Varens arbete hade till storsta delen upptagits af for- beredelserna till Sveriges representerande vid det Inter- nationella kvinnoforbundets 5-Arskongress, som holls i Toronto i Kanada under juni manad 1909.
En redogo- relse for Rimforsaskolans organisation och andamal hade utarbetats for att foredragas vid kongressen, och i samma andamAl hade uppgjorts en ofversikt ofver skolkoksverk- samheten p&amp; landsbygden och smabrukarrorelsen.
Lika- ledes utarbetades rapporter ofver de arbetsomraden och yrken, som under den senaste 5-arsperioden oppnats for kvinnor i Sverige, samt en ofversikt ofver den kvinnliga rostrattsrordsen i Sverige.
Forbundet representerades vid kongressen af froknarna A. Lagerberg, S. Uhich och A. Thorstenson.
Svenska vinno ork Nationalforbund, som agde att utse de svenska delegerade, hade bland de siii ombuden namnt dessa tre representanter for Fredrika- Bremer-Forbundet.
Forberedelserna for Sveriges representerande vid aniiii en kongress denna sommar hade upptagit forbundet.
Nar underrattelse ingick, att In ternationella Sjukskoterske- forbundet skulle anordna en kongress i London under juli minad 1909, tradde forbundet i forbindelse med Sophiahernmet, Roda korset och den under bildning va- rande Svenska Sjukskoterskeforeningen, och en kommitte tillsattes, for att - forbereda de svenska sjukskoterskornas representerande vid kongressen.
Pa kommittens foranstal- tande iitarbetades en broschyr pa engelska om sjuksko- terskeutbildningen och ' sjukv~rdsinstitutionerna i Sverige (Nursing: in Swe ' den).
Ett 40-tal svenska sjukskoterskor deltog; i kongressen i d in don.
Vid tiden for de kommunala valen i Stockholm arbe- tade forbundet i likhet med foregamde ' ar pa att vacka kvinnornas intresse for och deltagande i valen.
.
Tillsam- mans med Stockholms F. K.
P.
R. utsande forbundet till alla kommunalt rostberattigade kvinnor i hufvudstaden cirkular med uppmaning att deltaga i valen, fullmakts- formular, m. m. samt hade under de pagaende valen valbyra anordnad i sin lokal, dar de olika partiernas val- sedlar tillhandahollos och upplysningar lamnades om val- lokaler m. m, De forelasningar i praktiska amnen, som sedan ett par ar tillbaka piborjats af forbundet, ha under det gAngna Aret kunnat fortsattas och utvidgas pA grund af det kommunala anslag af 300 kr., som for detta andamal tilldelats forbundet for ar 1909.
Tvanne foredragsserier, hufvudsakligen afsedda for folkskolebarnens foraldrar, ha anordnats.
Bland de amnen, som upptagits, markes val '. --.
.
.
Juvel- Guld- &amp; Emaljarbeten DAVID ANDERSEN QZ Comp.
-.
I l af lefnadsbana, uppfostran i hemmet, hemmets ekmorni, bostadshygien och sjukvard i hemmet.
Forbundets alltid vakna intresse for olika kvinnliga karers strafvanden att forbattra sina forhallandw * med af- seende pA arbetsvillkor och lonefragor, hade foranledt for-, bundet att taga initiativ till den skrifvelse i amnet, han- med de i stadens tjanst varande kvinnliga rit- och skiif- bitradena forlidet Ar ingingo till stadens lonereglerings kornmitte.
Ett samkvam hade pA hosten anordnats, hvarvid audi- tor C. Juhlin-Dannfelt redogjorde for " De viktigaste dra- gen i svensk aktenskapslagstiftning ", detta sarskildt med afseende pA lagberedningens forestaende revision af akten- skapsbalken.
En donation pil 2,000 kr.
hade under hret cherlatiz- nats till forbundets forvaltande tinder namn af " Kvhn- liga kontoristers semesterfond ".
Afkastningen af densam- ma air afsedd att tilldelas en i Stockholm bosatt kvinnlig kontorist som bidrag till semesterresa.
P&amp; grund af dratselnamndens forslag om kommunalf anslag a 15,000 kr.
at enskild person eller forening, soni vore villig uppratta en kvinnlig yrkesskola, tillsatte fcr- bundet en kommitte for att utarbeta plan till en dylik yr- kesskola.
Vid arets slut hade kommitth annu icke af- slutat sitt uppdrag.
Det Whitlockska stipendiet har for 8ret tilldelats fil.
kand. froken E. Fogelklou, och fran " Milrna och Emelie Zanders pensionsfond for Yararinnor " ha trennc f. d. lararinnor i Zmderska helpensionen under Aret ' uppburit pensioner.
Forbundets byra i Stockholm har flitigt anlitats med forfragningar angaende kvinnororelsen i in., och utlandet, hvilka besvarats dels muntiigen, de ' s skriftligen.
I afdelningen for platsformedling ha 615 arbetsgifvare och 587 arbetssokande varit inskrifna under Aret.
Stipendieinstitutionens sekreterare, frokm M. Silo-iv, lamnade en redogorelse af stipendiernas %rvaitning, af hvilken * framgick att stipendier under aret latbctalts med kr.
7,770 och dessutom ett belopp af 1,468 kr.
beviljats att utg&amp; ar 1910, nar stipendiaterna vumit tilltrade till darmea afsedda kurser.
Lifrantor, som tillsvidare eldigt gifvarnes Destammelse utbetalts fran Elle11 Bergmans och fru Sofie Silow f. Wastfelt stipendiefonder, ha utgatt med kr.
2,456.
Samtliga institutionens fonder, inklusive reserverade beviljade stipendier, visa vid arets slut en behiilhing af kr.
305,401: 33.
Fonderna under Aret ha okats gcriorn insamlingar af Allmanna stipendiefondens iansafdelningar samt genom inbesparade rantor och gafvor till ett sam- manlagdt belopp af kr.
25,275: 51.
Storsta aiipcirten af denna okning faller emellertid p&amp; Allmanna stipendiefon- dens lansafdelningar.
undervisningen vid Rimforsaskolan ksr under det andra arbetsaret, 1908-1909, forgatt hufvudsakligen dtcr samma plan som foregamde ar, dock med utvictgade och mera omfattande Imser.
Ofningen i skolkoks~iider- visning hade bedrifvits med stor ihrer.
En del elever hade efter afslutningen under sommaren fortsatt sin ut- - ----- -- .. -.
- --- - ---- - - qeallseras Varvantar, hem och dam, samt skarp lan@ under inkopspris Langa handskar samt langa vantar 20 % under de vanliga priserna
D A G N Y.
-.
.
bildning.
Studieresor till Sodermanland, Danmark och Skane hade anordnats.
Den tid af 1 i / 2 Ars utbildning till lararinna i landthushAllning, som forst ansetts till- racklig, har man funnit nodigt utstracka till tvA-arig kurs.
Tre elever skola erhalla frielevplats.
Sko !an har ' under det gangna aret atnjutit ett statsunderstod af 4,000 kr.
Som bekant hojdes detsamma gladjande nog af Arets riks- dag till 6,000 kr.
for innevarande Ar.
I sammanhang med denna redogorelse omnamndes Rimforsa-branden och den verkligt storartade sinnesnar- varo, som darvid Adagalagts af alla, lararinnor och ele- ver.
Att skolan redan nu, den 4 april, kan upptaga sin verksamhet, visar ocksa hvilken .energi och organisations- formaga ledarne besitta.
Belysande for detta ar en liten - episod, som berattadek.
Nar froken Gertrud Adelborg, som just vid olyckstillfall~, befann sig vid ' Rimforsa, midt under det branden rasade som varst stotte pa skolans forestandarinna froken Boos, hade froken Adelborg helt lugnt forklarat att hon gick och tankte pa, att arbetet skulle kunna tagas upp om fjorton dagar.
" Det ar just hvad jag gar ' och tanker pa ", svarade froken Boos.
Det ar en lefvande ofvertygelse om att skolan behofs och gor nytta for vart land, son1 ligger bakom en dylik energi och kraftutveckling.
Sedan revisionsberattelsen upplasts och ansvarsfrihet beviljats siyrdsen, vidtog kretsrepresentanternas reddgo- relser for de respektive kretsarnes verksamhet.
Fru Anna Llewenhagen lamnade en orienterande ofversikt af Malmo- Lundkretsens omfattande arbete.
Upplysande foredrag, diskussioner och moten hade anordnats.
Foredrag hal- lits om den moderna ungdomsvarden, och som foljd af foredraget hade forberedande atgrner.
till OnskemAlens forverkligande vidtagits.
Vidare hade foredrag hallits of- ver " Nervositeten i barnaAr$&gt; och " Folkhogskolans mal och medel "; kurser i samhallslara och ' i affarsjuridik hade under samverkan af F. K.
P.
R. och ofriga kvin- noforeningar anordnats.
Till stipendiefonden hade kretsen insamlat kr.
13,890.
Kommitteer hade tillsatts och arbetat for olika syften, sasom for fabriksarbeterskors upplysning, (denna kommitte har nu upphort att tillhora kretsen) for bo- stadsinspektion, for startande af ' kvinnlig yrkessko ' la.
inom lanet, for ordnande af platsformedling for bildade flic- kor.
Slutligen hade en for ' tsattnings- och yrkesskola for arbetsklassens barn bildats.
.
Fru Lewenhagen slutade med en redogorelse af de praktiska skal, som varit bestammande f&amp; beslitet om Malmo-Lundkretsens delning, en delning, som forsiggatt i storsta samja och som endast haft till mAl ett anda- milsenligare arbetssatt.
For Linkopingskretsen aflamnades rapport af froken Arwedson.
Tvanne aftnar i veckan och pA sondagarna hade foreningen samlat arbeterskor till undervisning och forstroelse.
Tradgardsarbete hade upptagits genom inkop af tv5 parceller frAn stadens kdoaitradgiirdar.
Klub-.
bens bibliotek hade flitigt anlitats.
146 arbeterskor ' hade under Aret tillhort klubben.
Froken Ruth Gronwall skisserade i korthet nelsing- borgskretsens verksamhet.
3,000 kr.
hade genom anord- ' ' blandning rekommenderas som eft utmarkt godt de fika fesska ffe.
3 159 -.
nande af ett amerikanskt ?lotteri forvarfvats at &amp;; &amp; d$- foriden, en kurs i medborgerlig kunskap hade i. samband med stadens ofriga kvinnoforeningar anordnats, och kret- sen hade i ofrigt arbetat enligt sitt program att bevaka kvinrioiiias intressen.
.
~edogofelser.
u p p l a s t af foreningens sekreterare, f&amp; ken S. Laurell, for Nora-, Amika- och Strengnaskretsar-.
.
.
nes verksamhet.
Harefter skreds till styrelseval.
- .Afsagelser forelag0 fran.
hofmarskalken 0.
Printzskold och.
fru .S.
Whitlock I dessas stalle invaldes doktor K.
.Fryxell och.
- fru Lizinka Dyrssen, och omvaldes de nu i tur afgAende: fru Montelius, froknarna G. Adelborg, L. Dahlgren, M. Si- low och S. Ulrich.
Till styrelsesuppleanter nyvaldes frok- narna A. Thorstenson och Ada Arwedson samt.
omvaldes de afgAende: froknarna E. Cederblom.
och S. Leijonhuf- vud, fru A. Hallendorff och statskommissarie C.
L.
Te- now.
Revisorer blefvo froknarna A. Lindhagen, Maria Aspman och doktor A. Tamm, samt deras suppleanter froknarna T. Geijer, M. Stael von Holstein och kansli- sekreterare Axel.
Morner.
Ledamoter i kretsnamnden blef- VO froknarna M. Silow och S. Ulrich.
Forslag till ett forbundsmarke uppkom, men forkasta- des af motet.
Forsta motesdagens aftonsammankomst inleddes ' med ett foredrag af froken A. Thorstenson, dari hon pA ett belysande och sakrikt satt framlade den plan till.
en kvinn- lig yrkesskola i Stockholm, som af.
en forbundskommitte under vintern utarbetats.
En liflig diskussion uppstod, som hufvudsakligen rorde sig om det riktiga i att iri- ratta en skola p !i privat initiativ med det understod frAn stadsfullmaktige, som detta forslag utgAr ifrail, eller om ej rattast vore att icke frAngA krafvet pa att staden upp- rattade saval kvinnliga som manliga yrkesskolor.
En pri- vat skola medforde faran af att staden i c k e tillgodo- s !ig de kvinnliga arbeterskornas utbildning, en enskild skola blefve endast for ett fatal och komme att stalla sig dyr for detta fatal elever.
Froken Anna Ljung- berg utvecklade denna senare Asikt och.
framholl folkskol- lararinnornas standpunkt, att de kvinnliga yrkesskolorna skulle bli fortsattningsskolor till folkskolorna och att en privat skola endast komme att undanskjuta detta onske- mal.
Froken Maria Aspman forfaktade kraftigt asikten om .. att hellre nagot nu borde goras pA enskildt initiativ an att saken skotes undan till en obestamd framtid.
Dis- kussionen ansags fA utgora svar pA frilgan.
Ett angenamt samkvam vidtog.
harefier, hvarunder fru Montelius vid supen riktade ett tack till de kretsrepresen: tanter, som infunnit sig vid motet och som forbundet med stor gladje sAg som sina gaster.
0.nsdagens mote borjade med den glada ofverrask- ningen, att froken Gertrud Adelborg helt ovantadt infann sig.
Handelserna vid Rimforsa hade gjort att ho.n, med andring af motets program, maste afstii frhn att halla ett tillamnadt foredrag, anseende sig ej f&amp; tid att bevbta mo- tet.
En dags oberaknadt lugn i de mAnga angelagenhe- temas ordnande anvande hon emellertid till att resa upp och narvara vid forhandlingarna. '
' '.
Humlegardsgatan 20 - Stockholm.
.
Rikst.
36 68.
A h.
54 41.
Froken Lilly Engstrom, som fungerade som ordfo- rande for aftonen, pilpekade det lyckliga i att detta amne kommit att utgora afslutningen pa Arsmotet, da Fredrika- Bremer-Forbundets uppgift var att racka en hjalpande och stodjande hand at de kvinnor, som lefde under tryckta forhallanden i de manga, sma hemmen.
Harmed upplostes motet, hvars med intresse foljda foredrag och med ihrer forda diskussioner tydt p&amp; det lifligaste deltagande frdn medlemmars och delegerades sida.
Sedan ett telegram afsandts till kronprinsessan med anledning .af prinsessan.
Ingrids fodelse,.
ofvergick motet till en diskussion om medlen for .att vinna storre sprid- ning for forbundets tidning Hemtrefnad.
Froken E. Cederblom framholl i ett fortraffligt inledningsforedrag det mal Hemtrefnad arbetar for: att genom ett godt och vackande '., innehall motverka .den sede .,och smakfordarf- vande litteratur, som sprides ofver landet.
Tidningen, som har sin hufvudsakliga spridning i landsorten, kan harhd utra&amp; mycket.
, I anslurning till de under den dar@ foljande diskus- sionen framkomna fordagen bklots att lata trycka inled- ningsforedraget samt att anhalla hos sallskapet for nykter- het och folkuppfostran om att erhalla nagra af dess gra- tisbroschyrer for att sasom, bilagor bifogas tidningen.
DoMor Alexandra Skoglund lamnade darefter en fram- stallning ' af rattsforhallandet mellan gift man och kvinna enligt nu gallande lagbestammelser och berorde i sam- band harmed den af forbundets lagkommitte utgifna bro- schyren " Aktenskaps rattsverkningar enligt atskilliga fram- mande landers lag) '.
Den darpil foljande diskussionen resulterade i en vadjan till forbundets lagkommitte att i denna.
fraga sa snart som mojligt satta sig i forbindelse med de olika kretsarna och rostrattsforeningarna landet rundt samt infordra deras uttalanden.
P&amp; ' aftonen holls motets sista sammankomst i andels- hogskolans lokal, hvarvid froken Valborg Ulrich talade o,m de kvinnliga kontoristernas pensionsfraga; och darvid redogjorde for Kvinnliga Kontorist- och Expeditforening- ens i Stockholm pensionskassa.
Kannedomen om denna kassa, som genom den storartade Gerellska donationen satts i tillfalle att bevilja delagarne sardeles goda villkor, borde spridas landet rundt, afven kvinnliga kontorister och expediter i 1a.ndsorten kunna fil inga i foreningen.
Utrymmet tillater oss icke att har narmare redogora for saken, men upplysningar kunna - erhallas genom Kvinn- liga Kontorist- och Expeditforeningen, Stockholm.
Aftonens sista foredrag holls af froken Gertrud Berg- strom, som talade om anstallandet af hemkonsulenter, en ny form for undervisning i hush~llsgoromal.
Liksom landtbrukskonsulenter af staten anstallas for att landtbru- ' dem skola kunna fa rid och anvisningar, karne skulle hemkonsulenter anstallas, som i de smit illa skotta hemmen kunde komma med goda rad och hjalpa att ordna hemmet battre genom undervisning- i matlag- ning, hushallning, hygien m. m..
Detta vore nog en om- talig och grannlaga sak, men den kvinnliga hemkonsu- lenten skulle sakert finna sig tillratta darmed, och en dylik undervisning i ett hems rationella skotande skulle blifva af en stor vinning, icke endast for de enskilda utan afven for hela landet, rent.
nationalekonomiskt taget.
I diskussionen yttrade sig bl.
a. froken Gertrud Adelborg samt den kvinnliga hemkonsulent, som redan finnes, froken Beda Petterson, anstalld af froken Lizzie Tamm pli Fogelsta.
Bada ansago, med den praktiska er- farenhet de hade, att hemkonsulenten skulle kunna utratta ett sardeles betydelsefullt arbete till de miinga hemmens hojande och ekonomiska skotande.
ar Finsk Kvinnoforening forlidet ar firade sitt 25- arsjubileum Atergafs i Dagny en kort ofverblick af foreningens omfattande och mangsidiga verksamhet.
Di grund af bristande detaljerade uppgifter kunde vi ej d i uppehalla oss vid de sarskilda lagstiftningsfriigor, hvilka foreningen agnat sin uppmarksamhet, da med kvinnorna intressen sammanhangande reformer pA dessa o m r h borde genomforas.
Svarigheten att bringa dylika friIgor infor landets lagstiftare var emellertid stor under stander- motenas tid, d&amp; landtdagen sammantradde hvart tredje Br och hade sig forelagd en mangd uppgifter, bland hvilka helt naturligt de fragor, hviika rorde kvinnorna, samlade omkring sig endast ringa intresse.
Icke dess mindre lyckades foreningen att vid landt- dagarna 1885-1904-05 fA foresprakare for en mangd vik- tiga fragor, for .hvilka vi har nedan nu aro i tillfalle att redogora, namligen: myndighet for ogift kvinna vid 21 ar; hojande af kvinnans aktenskapsalder utofver det i lag tillatna femtonde Aret; gift kvinnas eganderatt och afskaf- fande af mannens milsmanskap; ratt for bilina att utari sarskild dispens afiagga studentexamen; uividgad ratt; for kvinna att utan dispensansokan fA beklada hogre Iarare- platser vid hinligt seminarium och gosslyceer; ratt for kvinna att vara medlem af fattigvardsdirektion; komrnuml valbarhet for kvinnor; politisk rostratt for kvinnor; af- skaffande af den reglementerade prostitutionen; forbud att anstalla minderariga som betjaning vid vardshus och andra stallen dar rusdrycker utskankas; skarpt straff for sedlighetsbrott mot minderariga.
Af dessa fragor haha foljande vid landtdagarna bfif- vit afgjorda i den af foreningen petitionerade riktningen: kvinna har iitt ratt att vara medlem af fattigvardsstyrelsc (1889); ogift hinna har bltfvit myndig vid 21 As (1808); ogift kvinna har erhallit ratt att aflagga studentexamen pi samma villkor som man (1901); kvinna har erhallit poli- tisk ' rostratt och valbarhet p8 samma grunder som matt (1 906).
Afgjorda af landtdagen, men oafgjorda p5 hogsta oii aro foljande fragor: kvinnans aktenskapsilder har hojts frin 15 till 17 Ar (1908); straffet for sedlighetsbrott mot minderariga har skarpts (1 908); kvinna har erMllit koni- munal valbarhet p % samma grunder som man (1909).
Pa administrativ vag har den reglementerade prostitu- tionen afskaffats (1907).
Foreningen har afven (1901) hanvandt sig till senaten med anhillan om anstallande af kvinnlig yrkesinspektor, samt ratt for kvinnor att vinna tilltrade som elever vid statens jordbrukskolor.
Kop Oskummad mjolk direkt H.
G. Soderbergs Import A.-B.
hemsand i plomberade karl till l?
ore pr liter.
Skeppsbron 26, Stockholm.
AKT1 EBOLAGET MEJ ER1 ET VICTORIA P r i m a Antracit, ~ u s h a ~ s k o Cokes l, o. ~o~ey- rikett ter. '
Riks 770.
- Kungl.
iiofleverantor - Allm.
6937.
Finsk Kvinnoforenings ar- bete for reformer i lagstiftningen.
N Rikstel.
5 75, 59 14, 118 12.
Allm.
te].
: 2 82, 25 82, 4 51.
Bagge dessa fragor.
vunno tillfredsstallande losning.
Det egendomliga har intraffat, att en del af de fra- gor, for hvilka Finsk Kvinnoforening .arbetat, ha blifvit slutbehandlade forst vid de landtdagar, i hvilka kvinnliga representanter suttit.
Sedan den nya vallagen l906 trad- de i kraft, har foreningens arbete till forman for refor- merna pa lagstiftningens omrade upphort, sa till vida som flera af dess egna medlemmar aro ledamoter af represen- tationen.
.
Foreningen har dock genom utdelande af litteratur till landtdagens och sarskilda utskottsmedlemmar och genom anordnande af moten i en del dagens fragor alltjamt fort- satt att soka framja dessa fragors losning i den af fore ningen onskade riktningen.
I samband med denna redogorelse for Finsk Kvinno- forenings insats till reformers genomforande i lagstiftnings- fragor berorande kvinnornas forhallanden, vilja vi har i korthet .berora en annan gren af foreningens verksamhet, namligen dess arbete for att ute i bygderna bibringa kun- skap om en rationell tradgArdsskotse1.
Fyra instruktriser ha till detta andamal under forlidet Ar sysselsatts af fore ningen.
De ha vandrat f r h gArd till gard, besokt tor- pare, backstugusittare, bonder och handtverkare och lam- nat rad och undervisning om tradgardens skokel.
Am- bulatoriska matlagningskurser ha i samband med detta arbete afven anordnats. '
Aforismer om politisk rostraht.
P A lararinnans fraga om villkoren for befolkningsok- ning upplyste en af de nyinlarda tennenia nagot forbryllade elev: " Det fordras, att nativiteten ofverstiger m o r a l i t e t e n ".
Denna forstklassiga vits gommer under sin lysande och lattfattliga satir en braddjup sann,ing, som icke angar statistiker och politiker.
Vara foraldrar sade: Hon har .rakat i olycka.
Bland oss heter det: Hon har fyllt sin bestammelse.
I nasta slaktled brukas mahanda denna formel: Hon har for- tjanat.
politisk rostratt.
Den Gud ger ett.
ambete ger han ock forstand.
Men de som utsetts till modrar benadas darutofver med en andamalsenlig blindhet.
Medaljen for beromliga garningar fortjanpr hvarje moder minst lika val som den beh.jartade filantropen, hvilken Aterbordat en varnlos dodslangtare till jordelif- vets elan.de. '
Den battre kvinnan har numera hundra skal att ' undvika aktenskap och bara e n ursakt for att gifta sig.
Men en ursakt ar starkare an hundra skal, ty .den kan stodjas med tusen argument.
Karleken ar som rent guld.
For att kunna brukas i samhallets tjanst maste den legeras med simplare d l - ler.
En vigselring pA l8 karat galler som den akta kar- lekens symbol.
491~0 cm.
Prima Helsidentaft, alla farger, a Kr.
2,io pr.
mtr.
Klade, svart och kulort -.
,,, &lt; 3,50,,,, Specialchev io t, svart O. marin,,,, l, ss,,,, Batist, helylle, surt o. kulort,,,, l,es,,,, O kvinna, allharjande forforerska!
Icke ens en stats- minister kan A sitt hogtidliga ambetes vagnar syssla med dig utan att bekymras af erotiska problem.
Du ler?
Excellensen finner det sa lagom lojligt.
Hur star det till med utredningen angahde kvinnor- nas politiska rostratt?
.
.
" Efter omstandigheterna bra, ".
bor svaret enligt gam- mal hafd lyda.
H.
Rebell.
Nordiska Kompaniet STUREPLAN - STOCKHOLM.
Vara arade lasare.
uppmanas vordsamt att ifrigt verka for DAGNYS spridning genom varfvande af nya prenumeranter.
pr kg.
kostar kraftigt och syn- neriigen godt rostadt kaffe hos Kro Ahlberg 8 Johansson 11 Bibliotelrsg., vid Stureplan.
.
Filial i Lidingo Villastad.
Insand litteratur.
Albert Bonniers forlag, Stockholm: Psalmernas bok.
Bektrak- telser och omdiktningar af Erik Brogren.
Forsta samlingen.
- Juristerna.
Roman af Henning von Meisted.
Wahlstrom &amp; Widstrand, Stockholm: Den smala vagen.
Sk&amp; ' despel i tre akter af Harold Gote.
A.-B.
Hiertas Bokforlag, Stockholm.
Masskultur.
Af Vita&amp; Norstrom.
n om man dit bolaget Chelius &amp; C: o, Stockholm.
Nervhalsa.
En bok om vara nerver for friska och sjuka.
Af d: r Frode Sa- dolin: Bem.
ofvers.
fran 5: te danska upplagan af Gustaj Stjernstrom Holmquists Boktryckeris Forlag, Stockholm.
Den forbjudna frukten.
Af AZgot Ruhe.
.
M L A e B A D E T I i Handtverkaregatan I I.
.
B A D - TVATT- och ST RYKINRATTNING l: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. damer och herrar R.
T.
38 14 - 38 15 A.
T.
93 43 - 93 44.
sakerna kunde forenas, - fil det personliga lyckokrafvet fylldt.
Nu ar det icke tid langre for kvinnan att sitta och vanta.
Nu maste hon oftast - htminstone dar icke rike- en svenske diktare, C.
J.
L. Almqvist, som skrifvit dom fallit pA hennes lott, .SA fort skolbildningen iir slut, " Arbetets ara " och " Svenska fattigdomens betydelse ", ett yrke, &amp; har gifvit litteraturen en skon hymn ofver arbetets idea- sjalf tanka pil sin forsorjning, agna sig lism, det arbete, som ar " sjalfva lugnet i sjalen och hi- arbete.
Och detta arbete kan rnhga ganger vara sadant, atk den i manniskans boning ", icke det arbete, som jagar, hon icke kan kanna nagon entusiasm ofver arbetet i och jaktar och nedtrycker manskligheten. '
for sig.
Men blott den tanken, att hon ager detta arbete Liksom Thomas Thorild hyste Almqvist stor vordnad gemensamt med tusen andra och alla dessa styrkas a2 for " Kvinnokonets naturliga hoghet ", och det kapitel i " Arbetets ara ", som handlar om att " det ar nodvandigt den enskildes styrka, blott den tanken, att allt ar tiil, icke for kvinnan att lara sig yrken ", kunde sakert pA sin tid, for sig sjalf utan for att tjana det som ar st6rre, bor for sjuttio ar sedan, betraktas som mycket frisinnadt.
kunna gjuta nAgot lyftande i det mest prosaiska arbetes Skarpt betonar han gent emot de da sik vanliga foraldra- borda.
Det har ju sagts om kvinnorna, att de till sina vasen lydnads- och forsorjningsaktenskapen, att " kvinnan icke skall tro den som sager att hon ar svag.
Hon kan vara aro beslaktade med skalderna, och sakert vore det for sa stark i viljan och skarpsinnig i fornuftet, att hon kan kvinnan en stor uppgift att kunna ingjuta mera af den lara sig hvad helst hon behofver till Iihets redliga uppe- sanna idealismen, mera af " arbetets arav ' o&amp; poesi i samhallskroppens funktioner.
halle, ara och ett rent behag1 '.
Och den svenska kvinnan har ju sedan gammalt &amp; t " Arbetets ara " betyder en lofsAng till arbetet, men ordet ara innebar ocksa har hos diktaren den ara, som for man arf af styrka och spanstighet att taga vara pi.
D e b ar!
savai som kvinna ligger i att " inom sig soka och finna har nog inte under alla tider visat sig SA tydligt som krafterna till bestand for sig och andra, medelst en rask nu, nar det genom kvinnovarlden gap en vackelse tili vilja, skicklighet och arbete ", det betyder mod, hjaltemod, viljekraft, en hanforelse for lifsuppgifter.
Denna viljekraft, detta " stal " gent m o t profningar idealism for att kunna lefva.
Nu far man icke glomma, att Almqvist var skald och och svArigheter, som for att annu en g h g citera Alm hanfordes lattare an andra, och denna diktaridealism ly- gvist ar ett tecken till akta svenskhet.
" Vi haha alla har i landet en jarnah, gikende midQ ser.
stolt och stralande i shdana ord, som nar han talar igenom oss och som haller oss raka: den glodgar has- om svenskens gAfva " att alltid kunna vara fattig ".
tigt upp och blir stAl, elastiskt bojer den sig vail undan " Han har da makt att nar som helst rpa sig upp, for en skicklig hand, men den ger ocksa latt ett los ifran allt, staende blott och bart pii sin person och p&amp; intet annat i varlden.
I sadana ogonblick kanner han slag.
Utom oss tacka Gud for det stal, som har varit, Gud inom sig och hela jorden under sig.
Han ser kan- ar och.
blir vart flersta varn. "
Gusia va S v a n s t ~ ~ m.
ske trasig och smutsig ut, dar han star; men han bar sitt hufvud hogt och han ser sig omkring med ogon, som bodde han ofver allt i stallet for ingenstades.
For- magan af denna fjaderrorelse i lynnet, denna spanstighd •âTycker ej herr ~fvercerenraonimis~~e1111~ att h e m af - bort fran a114 gods ar det fornama, som ligga 6fverceremonmimastaren sjalf, och vi anh, s k d e ha ett i svenskt Men sanning ar det likval, att det behofs en ideafis- liituare Bif hBr i Sverige, om vi, Bikasom dila hyfsade mens styrka, ja att det behofs poesi i arbetet for att det nationer, nyttjade de satt att tilltala Bnvarandra, som skall hjalpa manniskan att draga lasset i stallet for att vart sprak ger oss, om vi begagnade vart redlir&amp; valtra det ofver henne.
Ty att detta sa ofta hander ar svenska Ni och Er, i stallet f i s de eviga titlarna?
just mhskiighetens olycksode, mot hvilket bot maste r&amp;- Mig kan det riktigt skramma f r h att tala med herr 6fverceremonPmastaren, da jag betanker att jag maste das.
tilltala herr ~fverceremonimastarenm med titeln af herr Helena Nyblom sager i en dikt: 6fvercerenanonimastare, och att det kan Sateskomma hvarannan minut, och allt det Grhinder, som alla " Poesien er ikke.
vers eller klang,.
" Arbetets ara ".
D.
- ikke billeder blot, der toner.
Poesien er livets dybeste sang, som med livet selv os forsoner. "
Och detta, " som forsonar ", maste ligga djupast i upp- fattningen af arbetet: for att det, i stallet for att bli en mansklighetens grottekvarn, skall bli AlmqvisQs ofvan d- terade " lugn i sjalen och frid i manniskans boning ".
Fordom var det ju kvinnans lott att vanta - vanta sa mycket battre om de bada p i att bli f6rsorj: d och - de dar ofverceremonimastasnca gora f6r min tunga och mina meningar.
Och m. Ilofvar jag att aldrig mera d a med herr ofverce~emonirnastarer,, med mindre herr 6fveeceremonimastanen ger mig lof att tilltala herr 6fverceremonimastasena helt enkelt med Er och Ni och hora herr ofverceremonimastaren till- tala mig pa samma satt•â.
Fredrika Bremep.
@ En BaRbo1.c~~ -.
- - - -.
.
.
,.
.
.
: -.
.
.
.
Dromlandet.
En ~~tockholmsnovell.
af Henning Betger; Albert Bonniers forlag., Stockholm.
.
I.
.
.
.
S taderna ha blifvit- omoderna, gator och torg ha ra- l a t i misskredit.
I ' dikten och .litteraturen saval som i den allmanna meningen betraktas i var tid en stad, allra helst en storstad; som nagot bade etiskt och esk tiskt underklassigt, abnormt, nastan vidunderligt.
Att vara fastad vid en stad med samnia kansla som den ' en landt- bo.
erfar for den torfva, dar han ar fodd, att associera begreppet hem vid nigra stenhus, hur onaturligt!
In- karnationen af det som ar trangt och haft, gratt och dyster, ledsamt och osknnt, det ar hvad en stad ar.
(Se Karl Erik Forslund!)
Och Stockholm ar mer an nagch annan stad p&amp; jor- den underkastad denna fordomelse.
I var natur- och fri- luftsalskande tid och af vart natur- och fri lufts als kan de^ folk har Stockholm blifvit liktydigt med en andlig och lekamlig pesthala, dar mm kvafs, dar man dor och en- dast nodtvunget hafver sin varelse.
Ut, ut, bort fran staden, till landet, till naturen, ar parollen!
Dom da, kara nutidsmanniska, du som tanker och tycker sa, hur det skall kannas for en gammal infodd stockholmare, hvilken trots allt vagar hhla pil sin stad, ja, hanger fast vid den med den barnfoddes sega, t r e fasta karlek, nar han far fatt pA en bok som " Drom- landet1 '.
Ty hvad ar " Dromlandet " for slag?
Jo, ingen- ting mindre an en " Ehrenrettung " for den stackars for- talade och forkastade Malardrottningen, sa valtalig och fullstandig, som- nagonsin en oskyldigt anklagad kan on- ska sig den.
Och att upprattelsen kommer fran nagon, som med den barnfoddes karlek till de skildrade platser- na forenar en diktares skildringsgafva och fantasi, gor denna upprattelse ej mindre effektiv.
Hvad finner inte en boren stockholmare allt inom parmarna af Henning Bergers bok!
Icke det nyaste Stockholm,.
men det som for .den, som nu ' inte tillhor den .allra senaste generationen,; ar honom lika bekant: slutet af 80-talets.
Stockholmsluften slar honom fran dessa blad till motes, den valkanda och saregna, och med innerligt valbehag later han sig af densamma omsvepas.
ser sin stad i morgondis och aftonbelysning, i solstek ofver torra gator och snoslask med gravaders- stamning; i mansken ofver Norrstroms hvirflande vatten och i " det roda skenet " fran malarhorisonten.
Soders kontur, skonjd bakom hostdimmornas sloja, och Skepps- bron badande i sommargass.
Och gatorna och torgen aro dar, butikerna, monumenten, samfardsel och gatuvim- mel, och husen, med de gamla vindarna, jarndorrai, te gelstensgangar och vindskupor, och folket, manniskorna, gatuoriginalen och ' stockholmstyperna.
Hur bekant allt- sammans, fotografiskt troget, och anda med all sin realism lefvande, fargrikt och artistiskt grupperadt.
Hvad nu den varld betraffar, dar man introduceras och hvars innebyggare man far gora narmare bekant- ' ' an.
.
.
.
, ",.
.
.
skap med, sa ahor den ju icke till stockholmslifvets.
m&amp; briljanta.
Det ar smafolkets varld, det slags folk, .som man gemenligen betecknar med namnet " halfherrskap ", denna midt emellan de ofre och l a g s samhallslagren staende klass, hvilken skapats af storstadslifvet och dess forhallanden och representerar en egen typ, .originell och intressant afven den, trots sin halfhet och banalitet.
" Stockholmsvaktmastarnes epos " har man kallat Henning Bergers bok, och mer ingaende har val aldrig en kar blifvit skildrad.
Ja, ' man misstanker att en del medlemmar af - det ' he dervarda vaktmastarskrAet skall finna portratteringen nas- tan allt for naturtrogen for att vara smickrad.
af den.
Men om de, som spela hufvudrollerna i " vaktmastarnas epos ", inte aro nagra hjaltar, fA de val trosta sig.
Hur mhnga hjaltar ar det, som f&amp; sig ett epos?
Annu ett par tiotal, sjunkna i tidens haf, och " Dromlandets " heroer skola framsta som representanter for ett forganget slakte, lika klassiska och monumentalt historiska som " gamla Norrbro ", hastsparvagnarna och andra reminiscenser fran det Stockholm som gatt, hvilket tack vare romandiktarens nitiska och papassliga penna raddats fran glomskan.
Boken ager emellertid ocksa en hjalte: den sjutton- Ariga vaktmastarsonen.
Det ar med hans ogon vi * skada Stockholm och stockholmslifvet, och det ar genom hans halft drommande och, tungsinta temperament intrycken fran gator och grander afspeglas.
" Hur blir framtiden?
Hur blir morgondagen? "
aro de fragor, som standigt gnaga den stackars Helge Bendel under trycket af hvardagssla- pets hopplosa torftighet.
Lyckligtvis har forfattaren for- sett ynglingen med ett par glasogon, som inte bara ser sorgmodigt utan afven humoristiskt p8 tingen.
Alltsa, nar den stora kraschen intraffar och Helge och hans fa- milj hed manga andra forvantansfulla anforvandter se .. sig lurade pa arfvet efter den vidrige gamle procentaren, vaktmastar Larsson, och allt efter veckors hogt flygande forhoppningar och spanning Aterfaller i den forna trista, graa fattigdomen, sa foregas katastrofen af ett hejdundran- de begrafningskalas.
pa Hotell du Nord, dar intet man- kerar af hvad en vaktmastarfantasi kan framtrolla och en vaktmastarerfarenhet kan Astadkomma i fraga om " akta " valfagnad och raffinerad serveringskonst.
Med det smor- gasbordet var det inte nagon humbug, inte!
Ett sadant kalas kastar obestridligen ett forsonande skimmer ofver olyckan.
.
" Dromlandet " ar forstas inte det, dar Helge vistas, han bor ju i verklighetsstaden, den visserligen mycket kara och dyrbara, men o, sa full af ledsamheter och be- kymmer!
" Dromlandet ", som han sett likt ett fata mor- gana afspegla sig i strommen, den dar hostkvallen, d % hans lekamliga oga fran Norrbro skadat den underbara hagringen ofver staden, blir i hans fantasi landet pa and- ra sidan Atlanten, och dit se vi honom till sist for- svinna, okanda oden till motes.
. '
, '.
Sa stod han sista gbgen " uppe pa slottsterassen och shg paraden marschera .sin gamla vag ofver bron ", da " tyckte han allt vara det karaste perspektiv, som kunde tankas och aldrig, aldrig glommas.
Fasaderna bortom torgstatyn lyste upp i oktoberdiset, kungens bronshast nickade med det kramande hufvudet och ville hoppa ned fran sockeln; strommen brusade som en stor cellokon- serl ', basarens laga racka och parterrens tradtoppar bilda spal- je, emellan hvilka den spelande musiken tagade rakt upp mot honom vid barriaren.
Och han bojde sig, ned och tog af hatten och halsade det hela - husen, torget, bron, skyn och hvirflarnas skumringlar kring hvalfvens sten- fotter; lat blicken svepa kring kajernas skymtar i oster och vaster, som hade de varit en rundel af vanner, och hviskide med en liten knackning i rosten ned till den brokiga fortruppen - gatans arbetsbarn, i hvars led han som liten sli ofta marscherat med - just som tamburma- jorens staf hojdes och hornen stamde i till en fanfar: - " Nar det har gatt mig bra kommer jag tillbaka.
.
; " s&amp; lyder hjaltens afskedshymn till Stockholm, ' som sig bor ackompagnerad af " paradens " trumhvirflar och horn- signaler.
.
Snart skulle han na sina drommars land, och detta skulle inom kort forvandlas till verklighetslandet, det alla illusionep och ungdomsforhoppningar uppslukande.
Men " drom- staden ", den hade han lamnat bakom sig, och dit skulie hans langtan och hans saknad oforanderligen vallfarda.
Atminstone tyda vi, som lik Helge hilla var stad kar, hans framtidsode s %.
E. D-n.
ja till vara hem, dar det forvandlar koket till laborato- rium och staller sanatoriets fordringar i synnerhet p3 barnkammaren.
Det ar just det sista uttrycket, namligen det om barnkammaren, som jag har vill ta fasta pi.
L) et ligger nhgot i hog grad slaende och vackande 6fver dessa ord, och detta sa mycket mera som de uttalades vid ett tillfalle sadant som ifragavarande och af en man, som kunde tankas sta fjarran f r h dylika intressen, da han ju utfort ett lifsverk pil industriens falt och dar vunnit sadana seg- rar for bade vetenskap och praktiskt arbete, ati hogsko- lan onskade f&amp; rakna honom som m af de sinz.
Jag tar mig friheten att bakom de anforda orden spi- ra den tanken, att det i grund och botten nog sa karn- friska svenska folket numera likval ar allt f3r anstickiigt for bhde Qsiska och andliga sjukdomar och svaghetstill- stand, hvilka under dess losande af kulturens allt mer och mer krafvande uppgifter kunde komma det att forlora jarnvikten och sjunka i nationellt varde.
Skall dess batt- re sadant icke handa oss, maste ' vi ju forr dess hellre rycka upp pa ett hogre halsoplan.
Att detta icke sker foretradesvis genom om an aldrig s&amp; utmarkta institutio- ner for och vhrd af de redan sjuka utan fastmera genom skyddsAtgarder for dem af det onda annu icke angripna eller besegrade, ar numera en erkand sacning, hvilkm i genomsnitt borjat realiseras.
Men vill man i detta afse-.
ende fA ett sakert grepp pa manniskorna, SA maste man.
sasom i sa manga andra fall i forsta hand sikta pil bar- net.
Vetenskapliga och praktiska krafter borde harid i hand inrikta sin verksamhet pA en mera effektiv halso- vArd just bland dessa.
Och forsthr jag d: r Ljungberg ratt, sa stodo for hans tanke vid namnda tilIfa !le icke s5 mycket de barn, som aro lyckliga nog att ha en barn- kammare att vistas i, utan fastmera alla dessa afidra, som knappt ha en vrh, hvilken ar afsedd for deras rakning, an mindre ett sarski !dt rum, som uppfyller sailatoriets fordringar, dessa skaror af barn, !&amp;vilka framkfva sina ti- digare ar i fabrikssamhallenas virrvarr eller t storstacler- Barnkammaren - e t t Tanken pa forebyggande itgarder mot samhalleliga missfor- hallanden framtrader i vara dagar allt oftare under olika former.
I nedanstaende artikel har forf., med blicken fast p2 att nagot maste goras for att forhindra det uppvaxande slaktet fran att redan i de forsta lefnadsaren forsvagas och forstoras genom van- vird, nod och ohygieniska forh&amp;llanden, framkastat en ide, som delvis sammanfaller med den fraga om l~hernkonsulenterfi, hvilken sa lifligt dryftades vid Fredrika-Bremer-Forbundets nyligen hallna arsmote.
Nedanstaende forslag, som till det ofvannamnda malets ngende ocksi i sig innebar en utvidgning af en forbisedd och i ekonomiskt hanseende vanlottad kvinnlig kars arbetsomride, torde vara vardt att beaktas, afven om det till dels kan goras till fore- mal for diskussion.
O m en tradgardsmastare markte, att hans tradskola borjade angripas af gangse farsoter bland vaxter- na, skulle han da inte samtidigt med att han foretog At- garder for att skydda hela sin anlaggning satta in all sin kraft pli att afvanda det onda isynnerhet fran plan- tor och ungtrad, p i det han i framtiden matte ha nAgot att bygga pa, d i de gamla traden ju i alla handelser icke al !t .fort kunde forblifva barkraftiga?
For denna tankeriktning, fastan ofverford ph ett annat omrade, erholl jag stod genom det af disponenten d: r Ljungberg gjorda uttalandet, da han vid invigningen af Stockholms hogskola mottog lagerkransen, i det han i sitt svarstal framholl betydelsen af att vetenskapens ljus sprides till alla omraden: till verkstaderna och Akerfalten, Ras kyffen.
Det ar denna kategori af barn, s m dCt H- ven har i forsta hand ar fraga om.
Det vare l h g t i f r h mig att pasti, det ingenting biif- vit gjort for dem.
Nej, tvart om, mycket.
Men betta gal- ler i ytterst liten grad de barn, som aro P barrikainmar.
aldem, utan hufvudsakligen shdana, som iiro i skoliil- dem.
For dessa senare finns en mangd olikartade v&amp;rd- och uppfostringsanstalter, inom hvilka man soker daas dem Pill i alla afseenden friska o&amp; sunda rnannisko~.
Framst bland dessa star ju folkskolan, som pal mingfal- di@ satt soker forbattra halsotillsthndet bland sim elever, dar har gymnastiken blifvit allt battre och Sath-e tillgo- dosedd, dar idkas friluftslif s5 mycket som mojligt, c k utofvas en omfattande bespisnings- och beklidnadsvwk- samhet, dar erhalla barnen regelbundet hterkornmaride bad, vidare bhde allman och speciell lakarvgrd; ja det forsta, som mokr sjuaringen vid dess intrade i s: coian, iii lakar- undersokningen de sjuka fh namligen uppskiuta sirr skolgang, men dh Aterstar likval m manigd irroppsligex och andligen efterblifna och forsvagade barn, som skolar, har att arbeta m d.
Och numera skickar folkskolan arli- gen ut ofver 2,000 barn som kolonister eller feriebarii.
Dessutom soker den i manga andra afseenden att moder- ligt skydda och varna om ungdomen.
Ja, folkskolan har sa slagit in p i den fysiska uppfostran, att niangen tor- handa stAr frligande, huruvida den darigenom mojligen icke kunde komma att satta sin egentliga uppgift i niigon man pk spd.
Men dartill har den blifvit nodd och tvuti- gen i fii ' jd af det undermhliga halsotillst&amp;ndet bland bar- nen, hvilket ju alltid ar en broms p % ett framgangsrikt skolarbete.
Ar man d&amp; nu inne p i den lyckligaste stril- ten, da skolan, som har till uppgift att undcrvjsa, mkte -
165 - D A G N Y - lata stora sig i detta sitt arbete och borja att syssla an hit och an dit med for henne frammande uppgifter?
Sva- ret ar sjalfklart.
Men det kunde darfor icke garna falla nAgon in att inte gilla, det hon under nuvarande forhal- landen forstatt sin p ' ikt att gora det, men det normala vore, att skolan finge vara skola och att ett friskt och starkt slakte dar infunne sig till arbete.
Och detta skulle i betydligt hogre grad kunna vara fallet, om man mer an hvad hittills skett sokte hoja hem- men och satte in sina resurser pA att dar Astadkom- ma en mera tillfredsstallande halsovArd, i all synnerhet for de barn, som aro under .sjuarsAldem.
Dessa ha namli- gen den storsta utsikten att grundlagga framtida ohalsa, som det sedan pli mangahanda satt och tidt och ofta maste plastras med.
Vore det dA icke klokare, att halso- vhrdsarbetet lade en fastare och bredare bas for vart folks halsa genom att lata det sa att saga genomgA sanatorie- kurser i barnkammaren?
Statistiken visar, att i Stock- holm toddes ar 1909 ofver 7,800 barri, hvaraf de flesta tillhorde Katarina, Maria och Kungsholmen, saledes de fattigaste torsamlingarna.
Ett stort antal af dessa barn har troligen redan dott, och an flera komma nog att do i l-Arsaldern.
Detta a r ju ett.
sloseri med manniskomate- rial.
NAgra aro val fullt friska.
Men en del .kommer till lifvet belastade med arftliga sjukdomar, for hvilka de icke erhalla nagon motvikt, och andra forvarfva genom ogynn5amma hemforhallanden och vanvArd en sjuklig och svag kropp, som de sedan fA slapa sig fram med, under det att hvarthan de an vanda sig i lifvet, de motas af krafvet pA halsa och kraft.
Ar detta icke en bitter i- roni, som ensamt den kan komma en manniska, att kasta allt ofver bord.
Det glommes ingalunda, att " Mjolkdroppen " utofvar en utomordentlig verksamhet ' bland spada barn, att det finns barnkrubbor, barnhem m. m.
Men likval kan man saga, att barnen under de forsta .Aren i allmanhet fa .en skotsel nastan p i rnafa, aro lamnade At slumpen.
.Har- med har jag for ingen del utkastat ' en dom ofver de fat- tiga hemmen, jag har dartill allt for ofta statt beundran- de infor dem och fragat mig, hur dessa hustrur och mod- rar, som sjalva fatt sa litet, kunnat ge sa relativt.
mycket, och hvar de taga sin formaga och kraft ifrAn.
.
Men detta hindrar likval icke, att hvad de gifva dock ar for litet for barnet.
Vidriga hemforhallanden och bristande kunskap aro hindren.
Det sages ofta, att instinkten lar dem.
Till viss grad ar detta riktigt, eljest vore det annu samre stalldt, Men .den sanningen kan dock egentligen fullt tillampas endast pa dem, som lefva sitt lif mera som naturmanni- skor, under det att hos.
dessa andra,.
som blifvit inplan- terade p&amp; kulturens mark, ' s a manga yttre forhallanden gora sig horda och gallande och nedtysta instinktens rost.
Och det ar darfor, som dessa behofva en under- visning, livilken pA vetenskapens sakra grund for medve- tandet tillbaka till.
naturen.
och genom praktiska Atgoran- den neutraliserar verkningarna af kulturens afvigsida och banar nya vagar.
En sadan undervisning meddelas vis- serligen numera genom da och da aterkommande fore- lasningar af lakare, pa 99Barnavard ' ', en undervisningsan- stalt for barnavardarinnor.
men hvilka efter genomgang- en kurs erhalla anstallning uteslutande i val situerade hem, i Hogre folkskolan p i Ostermalm och i Smabarns- hemmet.
Men denna undervisning nar sa ytterligt fa och de.
soni bast behofde den, ha icke rad och tillfalle att infinna sig vare sig pA kursen eller forelasningar.
For att alla kvinnor skulle f&amp; kunskap i barnavard ha atskilli- ga forslag varit 3 bane, men de ha fallit pA sin egen o- mojlighet eller varit allt for aflagsna framtidsperspektiv.
Sakrast och fortast skulle denna frAga losas.
om man ginge tillvaga sasom amerikanarna, d3 de gifva under- ' visning i jordbruk: kan farmaren- icke infinna sig p&amp; kur- ser och forelasningar, sa skickas foredragshallare och fo- revisare ut till honom.
Saken anses namligen vara af den vikt, att den ar offret vard.
Detta borde vi har i Sverige.
ta efter vid undervisningen i barnavard.
Barna- vardsledare skulle besoka modrarne i deras eget hem och ha deras eget barn som undervisningsmaterial.
Detta skulle utan tvifvel lamna de basta resultaten.
Ledar.
skulle med uppmarksamhet folja barnet fran dess fodelse och nAgra.
Ar bortAt, undervisa modern betraffande dess foda, bekladnad, bad, luft o. d., foretaga regelbundna vag- ningar, matningar och undersokningar af dess hud, rygg- rad, brost, hals, ogon o. s. v., skydda det for eventuell smitta af det ena eller andra s ' aget, skaffa det Iaka ' rvArd, dS foraldrarna sjalfva icke komma sig for darmed eller icke hade blick for dess behoflighet, forse hemmet m.&amp;i arbetshjalp, eller annan hjalp, da sjukdomar eller andra svirigheter ' hade pakommit.
Ofver barnets halsotillstAnd skulle ledaren fora journal och vara redovisningsskyldig infor medicinsk myndighet.
Hur behofligt och tryggt vo- re det icke for modern att ' ha ett skarpt och vant ogatill hjalp och att ha nagon att fA ' tillforlitliga rad och upp-.
lysningar af, d5 hon sjalf vore oviss!
ligen vore lampligare att bli en sadan barnavards- ledare an barnmorskan.
Hon har kommit in i hemmet vid ett sjukdomstillfale, har fatt vara vittne till de forsta yttringarna af faders- och modersgladjen och liar dartill varit barnets .forsta skoterska.
Redan ' genom detta hgr hon vunnit tillit och fortroende.
Hvad vore, da mera ' en- kelt och osokt och for familjens sjalfkansla mindre sa- rande.
a n att, just hon, allt fortfarande besokte hemmet och med hjalpande intresse sage till den lilla, afven.
se-.
fore.
-:, dan de af den nuvarande barnmorskeinstruktionen skrifna dagarna vor0 gangna.
.
For att de nuvarande barnmorskorna.
tillfredsskllande.
skulle kunna blla denna vidgade uppgift, borde d e na; turligtvis sattas i tillfalle att genomgi kompetensgifvande fortbildningskurser.
Vidare borde staten vara.
betankt .$&amp;.
att fortast mojligt ombilda: barnmorskeinstituten: hogre intradesfordringar, langre kurs, storre elevantal.
Utom mera omfattande undervisning i medicin, hygien m. m..
borde afven sociala forhallanden fA ett beaktadt rum.
Foljden af det betydligt okade '.
arbetet och ansvaret for dem blefve naturligtvis hogre Ionefo~Aner och .mind- re distrikt .. En okning i utgiftsstaten kan val vara &amp; ot afskrac- kande for en kommun sadan som t. ex. Stockholm, som redan.
ar sa tyngd.
Men da den ifragavarande anordnin- gen hunnit .gora tillborlig verkan, kunde ' man.
med: saker- het motse en minskning p i andra hall, t.
.ex.
.for den all- manna sjukvarden och .for Barnavardsnamndens verksam- het bland vanartade.
och forsummade barn.
harstades ..
Denna namnd omhanderhade vid slutet af ar 1908 icke ' mindre an 624 barn, o c h kostnaderna.
foi- desamma upp- gingo i rundt tal till 125,000 .kr.
.
.
.
Fordelarna af att pa har.
ofvan foreslagna satt soka.
htadkomma en forbattrad barnavard vore, att.
arbet&amp; harmed sa godt som .genast kunde sattas i verket, .da ju.
ingenting egentligen nytt behofde startas, utan ' man e$ dast hade att bygga vidare p5 det, som redan forefinnes; att alla modrar finge undervisning och alla barn vard; att manga svhigheter i hemmen med latt hand och i tid kiinde bli afhialpta; att foraldrarnas ansvarskansla gent.
emot barnet starktes; att antalet vanartiga och sedligt for- summade barn komme att minskas; att bandet mellan bar- net och dess foraldrar, syskon och hem.
hvilket oftast blir en kalla till den vuxnes sa val enskilda som medbor- gerliga dygder.
icke i s2 mAnga fall som nu sker behofde slitas, utan att den lilla finge vaxa upp hos de sina, sa ',.
, ', ' ' '
a@ - fWldrarne .enligt naturens ordning, komme att upp- fostra sitt b a n - och barnet sina foraldrar; och att i de fall daremot, - da foraldrarne visade sig vara odugliga till,.att ha hand om barnet, det da blefve taget if * dem, innan de hunnit tillfoga det bade fysiska och andliga skador.
.
- nd.
...
.
.
Flickskolornas afghgsbetyg.
Med anledning.
af gjorda framstallningar hemstaller IaroverksOfverstyrelSen i skrif- veke till k .. m: t, att godkandt afgangsbetyg fran attonde klaksen af Brummerska skolan i Stockholm, Kjellbergska flickskolan i Goteborg, elkmentarskolan f6r flickor i Kal- mar, Karlshamns elenientarlaroverk for flickor och Oskars- hamns elementarlaroverk for flickor ma forklaras skola medfora de rattigheter och formaner, som i fraga om af- gangsbetyg fran statens normalskola for flickor aro stad- gade, for den forstnamnda skolan fran och med lasaret 1908-1.909 och for de ofriga fran och med innevarande lasar.
.. En ny.
sjukskoterskef6rening har vid nyligen hallet sammadrade i Stockholm konstituerat sig under namn af Svensk Sjukskoterskeforening med syfte att genom sam- kvam, .diskussioner ' och pa annat ideellt satt befordra samarbete inom karen.
Till styrelsemedlemmar .valdes for.
Sofiahemmet Em- my.
Lindfiagen och Elin Linder, for Roda korset Estrid Rodhe och Agda Meyersson, for Fredrika-Bremer-For- bundets sjukvardsafdelningar Bertha Wellin och Anna Rydstrom, for Sodra Sveriges Sjukskoterskehem i Lund Thomasine Reuterskiold och Anna Ponten .samt for de fristaende.
skoterskorna Alma Lagerman.
.
Kurser i huslig ekonomi, inom Stockholms ' lan.
Cen- tralkommiften.
for hemslojdens framjande, som har om hand anordnandet af den af Stockholms lans hushiillnings- sallskap bekostade undervisningen i huslig ekonomi inom lanet9 framhaller i skrifvelse till sallskapet, att den me- ning fran flera hall uttalats, att kursernas gagn skulle an ytterligare okas, om den bestammelsen infordes, att den for deltagande i kursen bestamda lagsta aldern,.
l 2 ar, hojdes.
och gransen uppit borttoges ..
De aldre flickorna kt !nna namligen anses.
aga forutsattningar att battre till- godogora sig undervisningen an tolfiringarna.
En sa- dan.
' andring ar afven numera mojlig, sedan den.
andring gjorts i .kungorelsen angaende statsbidrag At kurser af ifragavarande slag, att Aldqsgransen uppat borttagits.
Det bor.
darfor - anser kommitten - bero p&amp; forsam- lingarna, att till.
deltagare antaga den de anse lampligast.
k.
~ostratisfireaia~araas &amp; =sberiitelser.
~andsforknin~e&amp; och lokalforeningarnas for kvinnans polit-iska rostratt ars- berattelser.
ha nu utkommit.
och kunna erhallas genom F$ben Thrborg Widebed, Stockholm 3, samt genom rattsbyran,.
.
.
Lastmakaregatan.
6,.
Stockholm.
m- ' .-:.
.
:.
.
.
.
.
.
. '
-.
.
.
.. ~6renin~smeddelanaen~ -.
.
.. Stockholms - F. K.
P; R.
Vid styrelsesammantrade ha till funktio ' narer utvalts: doktor Karolina Widerstrom, ordf.; frokeii Anna Lindhagen, v. ordf.; froken Anna Kleman och ' grefvinnan Louise Stenbock, sekreterare; samt till kassa- forvaltare froken Stina Quint.
.
- .p " 1 " - .-.- Visby F. K.
P.
R. har denna var a FlickskoIan an- ordnat en serie forelasningar i kommunalkunskap.
Seri- en, som omfattar 5 forelasningar) borjade de11 7 mars och fortgar till den 11 april.
Den 20 februari hade foreningen pA Stadshotellet ett allmant mote under form af samkvam, besokt af omkring 40 personer, daraf nagra herrar.
Foredrag holls af ord- foranden, fru C. Benedicks-Bruce, om Jonkopingsrnotet, sang, musik och deklamation utfordes och en angenam stamning var radande.
Den 13 mars agde ett offentligt diskussionsmote rum i radhusrattens formak ofver amnet " Den kvinnliga rost- ratten och socialismen ".
Motet var besokt af omkring 50 personer, flere an at hvilka sittplatser kunde beredas.
III- ledningsforedraget holIs af fru Benedicks-Bruce.
Diskussis .. nen, som darefter vidtog, var ytterst liflig och rackte nara 2 timmar.
Bade kvinnor och man af olika parti- farg yttrade sig.
Bland dem marktes stadens borgrnas- tare.
Motet upplostes efter beslut att diskussionen skulle utgora svar pa den omdebatterade fragan.
Filigstads P.
K.
P.
R. hade sitt Arsmote den 23 mars.
Styrelsen beviljades ansvarsfrihet samt omvaldes och ut- gores af: ordf. froken Ottilia Marin, v. ordf. froken AI- ma Rundberg, sekreterare froken Gerda Bergstrand, kas- saforvaltare fru Valborg Starck samt fru Alma Brostrom.
Till suppleanter nyvaldes, efter antaget stadgeandrings- forslag, fruarna Maria Anderson och Elin Fredga.
Revi- sorer blefvo froknarna Anna Marin och Hanna Tobieson, suppleanter fru Hanna Ekblom och froken Maria Kalin.
Motet beslot att inom samhallet sprida kallelseupprop for intrade i foreningen, i likhet med hvad som skedde under hosten a landsbygden.
P.
K.
P.
R. i Ostersund hade mandagen den 21 mars under fr.
Anna.
Hultquists ordforandeskap sitt arsmote, hvarvid de sedvanliga forhandlingarna agde rum med at- f ol jande styrelseval.
.
' Den forutvarande styrelsen atervaldes med undantag af.
tvanne medlemmar, hvilka undanbedt sig aterval.
Rc- visorer och suppleanter nyvaldes.
Sedan motets forhand- lingar afslutats, vidtog samkvarn med foredrag och siria.
.
&amp; itbelse.
I foregiende nummers artikel om Anna Lesse1 star sid. 151, 2: dra spalten, 7: de raden uppifrars " och sina framtidsmojligheter i ', skall vara " och sina flic- kors framtidsmojligheter,,.
" *: A; '.
;, .,.
* ' ~; &gt;.,.i: i::.
?L 2 f:., (J;.
' - ....
.
.
.
.,i ii LEDIG.
!
: ' P ~ T S: Ilid ~ i).
.
i: Rolineb$.
.
.
.
.
.
..
., Plats i god familj PL A TSSoKAIVDEn Qnskas .if,.
battre h-li,g.
-.
.
.
; '.
flicka kun- nig i.
matlagning, bakning samt fPlatss6hnde fd sina annomr infit ' da i alla i ett hem forekommande goro-.
Dagnyfor hnipaproet e ~ e 7119 r 6re p i mm.)
.
mal, har genomgatt hushallsskola.
Tacksam for svar till huslig 25.
.
ar1 (, Ostersund p. r..
.
S.
-.
.
t,, Vid J h t.
., Qlifva 2: ne 1ararinnebefattninga$ lediga till ' ' instundindd$iosttermi~.
.. Sjukgymnast;:.
Den ena med undq$visnhgskyl); - examinerad fran Dr Kleens Institut, dighet .i M&amp;&amp;J~ ~ ~ ~ Tvenne bildade flickor ' onskar medfolja familj eller ensam dam till badort eller pa resa.
Svar alder 24 och 21 ilr onska ' plats aro fran och med nasta lasir tva ben andra: i Tyqka Histyiaj M&amp; till uGymnast 1910 (1, All *.
Tid- Ofver sommaren, event.
langre, att lararinnebefattningar lediga: 1) en d e r s m d ~: " o ~ h ~.
e ~ e ~ ~ i l t *: 8 ~ e b ningskont.
Gust. ' Ad.
t., Stotkh ' olm.
hjalpa till - med allt, hvad inom ett !,909: ' ehiigt~ ' 1age ' ri ' ': ' ' ' " ' " - 29 ' " ' bktobilf " landthushall fi) rekommer.
Svar till am.nesiararinnepiats med amnena don Kristendom (afven p i hogre sta- D logB, post.
rest.
~orrkoping.
4 ~ i l d ~ enkel.
d, flicka, diet), Modersmaslet och Historia. '
Ansokningar, sfallda till Fege '; van vid sjukvlrd, onskar plats a U ng, mus i kalisk flicka- (pa mellanstadiet9; hogre kompe- pentslakare J.
~ h.
~ ' r o r k a i l ~onnc$, poliklinik eller lakaremottagning.
tens erfordras; .lon enligt lag jamte By,.
mottagas inom 45: April!!
, L: ' af battre familj som genomgatt Svar till .BOX 47 (1, Ange.
.
.
.
.
.
.
.
.. - praktisk skola, onskar plats att hjal- pensionsbidrag; 2) en Iararinne- plits vid .. d&lt;n forberedande skolan;: 1..
A,:,, .i Till 1: a eller 15: e jdi f;: i lon 1,000 kr.
$im te pensionsbidrag.
onskas plats i barnlos familj, hos Lon Svar till D20j., ensam dam eller att medfolja pil: $ijo, ps r. i Ansokningar atf6ljda af lakare- ra&amp;l hederlig, i. resor.
Sokanden har tre ar vistats betyg och stallda till skolans sty- kunnig flicka anstallning den 1 maj: i., familj och dar varit behjalplig r e k torde fore den 15 april in- Endast palitlig person med goddb med alla inomhus forekommande En mg arb; etsrai flicka, refereriser kan komma .i atanke vid sandas till forestandarinnan.
goromal .. Har genomgatt en kws godt hem plats i fa- .platsens tillsattande.
Svar.
till. ((A.
i massage samt rest i utlandet fran milj, ~ ar villig.
N.ll, .tidningen Dagnys.
expedition.
svar till .N.
M.
((, eum91ii A ~ hushallsgoromal.
~ deltaga ~ i hvarjehanda ~: Svar emotses tack- byra, .Malmo.
.
.
Vid.
samt under adr.
B Wera *. '
p. r., Vanersborg.
Linkopings Elementarlaro- ..: Karlshamns, Elementar.
laroverk for flickor - " ' ' - - i i: r ".
~ ~, " o ' ~ ~ ~ ~ g ~ ~, "; ~ &amp; ~ ~ ~ ~ ~ &amp; {aller - Hus forestandarinneplats P,, a bokf6ii,n H u&amp;fi] lerska,- ' .h ... o,lskas i familj if verk for flickor eller s o m hushallerska hos ung- En ansprakslos,~~arnlos, fullt pi- 20-arig, ordentlig flicka samt herre onskas af dartill kompetent husa eller e n s a m j u n g h l dar frun skall med nasta lasars borjan eii litlig hushallerska erhaller plats ge- duglig, enkel person.,.
Svar till handleder i maten Betyg finnes.
ny lararinneplats.
inrattas med un- nast eller 1 h j hos ensam landt- " F~restandareplats (~, Svenska Tele- svar till ttVanli&amp; ?id mindre.
.landtegendom.
bemotandet (, dervisningsskyldighet i kristendom, grambyrans Annonsafdelning, Hal- ~~~~~j~ p. r. svenska och.
naturkunnigltd saval S !arb&gt;amte alder,-: bestampa 1.0he- singborg.
- ', pa mellanstadiet som p,; det hogre.
villkor.
samt rekommenaaiionerYiG- EXAM.
sjukskoterska med goda Kompetens: Att vid tilltradandet ' af sandas genast till " Landtmanb,.
.
.
.
.
.
.
.
p. r.
- betyg och rek.
soker plats pa platsen hafva aflagt Hogre lararinne- Krylbo- y.
.
P..
.
.
privat.
S " till ' M,: examen eller aga daremot varan-.
.
.
.
.,.
.
.
...
.
.
.
_.
,.
.
.
.
i, ...
:! ..
.::, .j ' ': ..
de kompetens.
; y.,-.
:, ~ o n e ~ r a d enligt ir Ku ' ngi.
Maj: ts _ ....
' Om och ge- N U s t i x eller.
medio af.
juni on- 1909, Skolan resolution af 29.
.
,:.
.
.
.
.
.
nomgatt hushallsskola onskar plats .......... skar battre flicka, 22, ar, pl-S erlagger pensionsafgiften och.
ut-.
.
.
.
, .,.
.I.,.
.
som sallskap och hjalp i god familj ... i, familj .mot.
fritt vivre.
Svar af lonen vid af lakare-, betalar Kan afvent bitrida med laxlasnitig.
.
~ a ~ ~ ~ nednoret.
~ d ~ ~ i betyg ~ ~ styrkt, ~ ~ ~ AnsOkningar ~ ~ sjukdom.
Svar till ((20-arig (l1 Vadstena p. r.
-.
... stallda till styielsen atfoljda af.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,,, ..., .......,.
EXAM.
~ J U K s K ~ T E R S ~ K A plats.
Svar till ((Sjukskoterska;,: ~ ~.
,,,.
.
.
.
~.
.
.
.
.,.
.
.
.
; .i.i ~: ~orshultp~.
...,.
- i:.
.
darinnan.
- sokes af medelalders bildad dam PRIVAT sjukvard onskas ge- i Elemen utbildningskurser m, m. nast.
Svar till (lSyster (1, under, Vid V a s t e ~ ks med vana att foresta battre hem Muntliga och skriftliga adr.
S. eumzlii Annonsbyril, s t o d i - hos respektabel inkenlan, eller som holin f. v. b., tarlaroverk for f lickor.
: f6restandarinna for sanatorium, upplysriingar genom ' ...
.
~ .nasta, l a d b en 1 % TVA unga battre,flickor Onska komma s o h.
ar frhl O C med: hiiloheni eller badort.
Sokanden hjalp och sallskap till storre fam. i landi-: rarinneplats ledig i undervis- ar- praktisk, duglig, arbetsam, hus- ortsstad.
med skrifg6romU.
Kunna afven Svar vara till behjalpliga R. och .ningsskyldighet i bioloii; kemi och.
.
.
.
.
.
.
.
lig och sympatisk, ager ett ' stort E.
R ..., Stockholm 8.
Hogre kompetens er-.
, matematik.
forderlig.
Lon enligt lag.
Pensi- or.dni.ngssinne, har.
verklig for- MUSIKAL; sK onshr pi- onsbidrag.
Ansokningar.
atfoljda af.
.
.
att gora et ' hem som Iijalp och Kunnig i somnad.
Svar " iiii &lt;#20 &amp; r11, SV.
Telegrani- iakarebty~ imandi.
till forestan- 5 1 Diatt ?inggatFnql.
' forut innehaft dylika platser och byrtinp Filial, () rebm.
darinnan fore !en 1 5 april.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
, s.:.
.
; 1.
kWlna de f h a s k.
betyg och r e b m - .p STYRELSEN.
c,;, kunnig i hIl,iD sysslor, frisk och arbetsam, onskar plats om- mendationer presteras.
Svar till ...
.
1 maj shom medlem i god familj att " Hemtrefligll W ' lder adress S. Gu- kring vara frun behjalplig i hushtill och ofrigt.
egendom i Soder- B i I I ig t !. '
B i.1 I igt.
!, Len cnshs.
Svar mselii Annonsb.
Stockholm, f. v. b.
Rek.
kan foretes.
-.
.
p .. r.
2.
e Ung flicka, !.,L-: l l, onskar, Vardinneplats, $$g$sLrfs ' KU i n n liga i _ ' ~ ~ ~ d ~ i k ~ Forbundets6 g ra,.
IIE. '
a,.
- ' ', .arbets,omrade; n.
S = ' - ',.
J P&amp; - - godt a Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan .Sa; Rikstel.
27 62.
Forbundets byri Oppen 11-4.
A h.
td.
48 16.
Fredrika-Bremer-Forbandets Sjbkskoterskebyra: Tannelg.
25.
Rikstel.
68 98..
.
.
Allm.
tel. 82 11..
manland, Filtdukar, Schaggdukar Tradgardiner.
hem, far barnskoterska eller Rulltrtid Boj bilii@ .. ~oderdomcsti~ f r h 18 ore mtr.
95 ore duss.
Gardinstufvar, AH- barnfroken, aldre (24- 26 ar), plats mogedukar, Oardiner, Boidvaxduk, Filtar ', i maj for fyra barn 5 och 1 ar.
Bolstervaf, Helylle .cheviot., god kv *.
.l30 Allt cm;, 2 ' 50 myetet r mtr;.
billigt.
B~mu1lsfyger~m: m '.
.
.
~ i ~ ~ 300 ~ pr i Ar.
l k vid.
~ ~ saljes Inack.-Byranl.
Brlinkebergsg, B, sluinplagrei ' " " Stockholm.
MASTERSAMUELSG ATAN 51, II,.
S ~ O C ~ ~ O I ~. '
Sprid Vecllo t idningen D A G N Y!
:.
.
.
.
.
......
v !-.5.
;:.
Y.
.
%:
168 D A C N Y YOGHURT?
Fran Aktiebolaget Hiertas Bokforlag har nyss utkommit: MASSKULTUR Det a; Bulgarisk Surmjolk, h d - ken innehaller specifika bakterier, Af Professor Vitalis Norstribnn.
som enligt Prof. Metchnikoff mot.
- - PrrS 3 RI.
- -- verka och utrota de giftiga forrutt- INNEHALL: Masskultur.
- Kultur och frihe;.
- %,ya sidor af nelsebakterierna i marpiskans tarm.
kanal.
Pa grund af sin lattsmalt- ien s. k. sociala fragan.
- Modernt sjalslif.
- hlassmoral.
- Lidande het ar den ock ett utmarkt narings- &gt;ch njutning.
medel.
Den beredes af Muhlrad: Yoghurltabletter, som afven kunna intagas direkt.
Fardig Yoghurt# Fem praktiga HfventyrsbBcker,fBr barn och ungaorn.
apparater fiir beredning i hemmen, prospekt in.
m. fran Apotekare V, Berattelse for barn och iingdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Karlin, Stockholm.
Rikstel.
110, Smedberg.
352 sidor nfed 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- Allm.
Br.-berg 23 10. tonnerad.
Pris 75 ore.
Tsarens kurir.
/ DALA-NATIONAL-MAGASINET 25 BI R JER- J A R L S G A T A N 25 INOANG FRAN BRUNNSGATAN.
Innehalvare: Fru Anna Lonnberg frin Rattvik.
Alla slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m. Konstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek-, sandlufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - - - - - Prisbelont pd.
Norrkopings utstahrng.
- Kappor och Promenuddrak- 1 ter fot$ard&amp;zs efta bestailncng, valgjordt arbete, biU&amp;a prisa.
l___ _..
- ALLM: TEL. 168 30.
GOR ETT BESOK 1 1 - ' - - - - - H j alten bland hjaltar ungdom skildrade for barn och af Marie Lou- - I rundad - - - Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004.
- Storsta fabrik i Skandinavien for Damh&amp;rzlrbeten.
passen p&amp;!
Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
Trefliga nyheter i bomullstyger Herr o. Fru E.
Malmberg.
.till .sommaren nu inkomna.
58 Klarabergsgatan 58.
Prof: sandes gratis om ett 10-ores frimarke jamte adress insandes.
Begh priskurant.
Vang&amp;fvan nnan snorlif kopes, fran Franska horlifssommeriet, Norrmalmstorg Vasagatan 15-17 1, l tr..
.
Stockholm.- STOCKHOLM.
Damer, - P I I ' Tandllinare Judit Tiliman ~rottningg.
58. mm.
TeL 44 92.
(44 SI).
I ar ett absolut sakert medel mot rod nasa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatan 8, i p.
STOCKHOLM.
I! '
P --- FRU E. HOLMIN, Listmakaregatan 8, n. b.
Hygienisk ansiktsbehandling.
Vibrationsmas- sage &amp; Elektricitet.
Manicure.
Fotbehandling, I Handbad for kylda hiinder.
.
Tel. Brunk 31 99,.
(i6tgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter ofverenskomrnelse.
Gynna Dagnys annonsorer! '
' Dagem aeaaaaarne~r n ' aaoneh&amp;lUer~ Tandlakare GERDA ISBERG DRICKER NI KAFFE?
En onodig friga menar Ni.
Da en annan fraga.
Dricliir Ki Karlbergs Specialblandning h 1,60 pr kg?
I anncrt faII b5r Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty pa ' samma g3rig det ar billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postWrskott.
K. W. Karlberg, Konton- och Postadress Iduogatsn 5..
Butiker: Maistersamuelsg.
PI, DBbePnsg.
4 ' 8, Norrtullsg.
24, STOCKHOLM.
KLIPP ANNONSEN!
P 7 meter m6rkbIA Damcheviot tjock star1 vintervara 70 cm bred finnes gfven i svart gr&amp;, brun eller rod farg till 4 20.
Blust 1 2,i md.
prima velourflanell, 70 cm.
brcdl loo-tals vackra monster, som vanligen kosta] 75 Ore m. erhalles till l kr., 10 bitar 9,80 Tillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs holmsbrogatan 23 A .. Stockholm.
Hvard.
: * /, 12-2 och l /, 6- ', 7 e. m.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
1 TILL SVERIGES KVINNOR.
I ROSABRIS!
Edirin Bergs Fiirgylleriaffar - Etablerad 1891 - rekommenderas v5rdsamt.
O.BS.
!
Gamla mobler renoveras och forgyllas.
45 Nybrogatan 45.
Charles G: Gordons 1if och stordad, ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fr %n Polkskolans Barntidnings Forlag, S t o c k h o l m ~ (Stina Quint.)
EONER, KARIN ~ibylleg, 36.
Hornet af Karlavagen. '
, Beritteke for barn O, A.
G. Widns Tval- och parfymfabrik, 1860.)
21 Lilla Vattogatan 21 Stockholm.
l (Den hemlighetsfulla iin.
.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran ' Sagogrottan i Sagoskogen.
S.
" g:; rnli; f Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
efter Julee Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstram.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Wirens Eau de Cologne Royal ar fortfarande oofvertraffad.
1 En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning Par~ival * af Hugo ayliander.
259 sidor.
Med 45 ih- strationer af Ingeborg Udbbn.
Kartonnerad.
Pris ' 15 orc.
Fred~kca-Bremer-H: 8rB~f~dets airsm8te i Stsckbdm, Finsk.
Kvimansf6rmgs arbete f8r reformer i lagstiftningen.
Afsslsme~ om politisk P~.PH %U.
Af H Rebell.
Haisand litterataar, B Arbetets Hra D.
Af Gwtava Ssramtr6m.
Henning Berger: Driimlsandet.
Rec.
af L. D-n.
Barnkammaren - ett ssiliatoriwm.
Af - nd Notiser.
F8reningsmeddelanden.
Prenumeration ii Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
