# ID: svediakorp-per437
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,044
# sentences: 1,283
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


p -.
.
- - Stockholm den 3 1 Mars 1 9 1 0.
N: r 13.
I Prenumeratlonspris: Redaktion: kr.
4: 50 ' / S ar.
kr.
2: 50 ' Mastersamuelsgatan 51, en tr.,, 3: 5011,~,,.
,, I: 25 Telefoner: ' Losnummer 10 ore.
Allm 63 53 .. Riks- 122 85.
Pr&amp;umeration ske; saval i landsorten som i Stockholm.
a narmaste postanstalt eller bok- handel.
Utgifninrrstid hvarie torsdag.
...
.
% ' ar.
(r ed aktor o. ansvarig utgifvare: l.
E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
- Sthlm 1910, F. Englunds BoMr.
n I.
3&amp; ' &amp; Ggrn.
Annonspris:.
,.
-.
.
15 ore ' per mm.
Enkel spaltbredd .50 ' mm.
Marginalannons under texten 15.
mm: s-hojd ' per .gHng - 10: &amp; att: 5 ggr 5 010, 10 ggr IOO,~,.
20 g@ 2O.pl0, S O ggr .25 010.
Post- och telegiafadress:.
Annons bor vara InUimniici: senast ~ f i h d a g f. ' m.
.
DAGNY, Stockholm.
-.
.Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. '.
. '
' 1 - -. "
'.
.
,.
.
.
.
Stockholms andra kvinnliga stadsfullmaktige.
.
.
.
mer.
af Dagny hade anled- ning uttrycka, att fil.
d: r Valfrid Palmgren.
skulle komma,.
in som Stockholms andra kvinnliga stadsfull- maktige, har bekraftats .ge- nom utgangen af valet i VALFRID PALMGREN.
Stockholms 5: te krets.
D: r " Palmgren, som var uppstalld pa femte platsen p i Allmanna.
.
Valmansforbundets lista, blef den 1O: de i ordningen .af de i kretsen valda fullmaktige.
D: r Palmgren har hitintills ganska uteslutande sysslat med biblioteksverks.amhet.
.
Hennes so.ciala intressen har i samband med densamma narrnast koncentrerat sig kring f o l k ~ ~ ~ f o &amp; r och a n, h a n kan antaga, att h i n kommer att forsoka att ' pa.,.
ett aktivt satt forbinda detta sitt varma intresse m$ sitt ny- forvarfvade kommunala uppdrag.
D: r Palmgren aflade hosten 1895 studentexamen vid Palmgrenska samskolan, dar.
hennes far var rektor.
Aret darpa blef hon lararinna i samma skola och kvarstod som sidan till 1 9 h.
Under Iararinne- tiden studerade hon for egen rakning och promo- verades 1905 till filosofie doktor i Uppsala.
Hon har afven foretagit resor till Paris, London, Oxford och Berlin dels for sprakstudier, .dels for pedago- '!
.
.. -.
.
'.
.
I formodan.
vi i fore- D en gaende veckas num- I.
:.
giska iakttagelser.
Studierna i .Oxford bedrefv-os med.
.
stadsunderstod.
, 1905 jnskrefs hon som e. o. amanuens vid k. biblioteket och blef den forsta kvinna, som innehade amanuensbefattning dar.
Sedan 1: stav januari;.
i.
ar har d: r Palmgren emellertid befordrats till tillforord- nad 2: dra bibliotekarie.
For studier af biblioteks- verksamhet har hon af svenska staten -- utski.ckats till Forenta staterna.
I .en bok om •âBibliotek-och folk- u.ppfostran~, som hon vid hemkomsten utgaf, be- skrifver hon.
denna resa, narrnast uppehallande sig vid den social ' a sidan af: me rikas biblioteksvasende.
Som Fredrika-Bremer-Forbundets.
stipendiat har d: r- Palmgren studerat de kvinnliga bibliotekariernas&amp;.
bildning i Tyskland, ' och .som svenska.
' statens ombud deltog hon i hostas i kongressen ' .for folkuppfostran i. Dortmund.
.
Det ar.
med fortroende och gladje vi halsa.vara.
tvi forsta kvinnliga stadsfullmaktige, fr0ken Gertrud Minsson och.
d: r ' Valfrid.
Palmgren:.
Gladjen for-.
ringas dock af att.
vi samtidigt - ha att beklaga, att.
samtliga ofriga kvinnliga kandidater.
fallit igenom, bland.
hvilka vi .hade att.
rakna tvenne i alldeles sarskild grad betydande och dugande krafter, f ~ u Emilia Broom6 och froken er st in.
~ e s s e l ~ r e - n Hvad.
vi nu.
ha att se fram emot ar f r k f o r allt, att dessa.
tva sist- namnda vid ett kommande v d ga in ' sarnt att ofver huf- vud taget vara intressen p i ett.
effektivare saft foras fram.
.
. '
l '.
Promenaddrakter.
....
.
.
....
s-.
.
- ...
.
...
.
_.
, VHr, stora meilangenre rekommenderas.
.
Elegant em ak!
Solidt arbete!
POrmAnlIga priser1 OUSTAP HOLMBLOMS KAPPAPPAR, NORRMALMSTORO
146, BAGN.91.
:, -- ...
.
--.
.
-.
.- - -.
.
-.
.-.
- -.
hushallsskolor, men den.
undervisning, soa, g ' fves i de flesta af dessa skolor, kan knappast kallas yrkesutbildning.
.. I .allmanhet omfattar undervisningen endast saldana aibe-: -.
.
r .-,,.
.
.
ten, som forekomma i koket, hvarjamte kurserna aro hdt korta - omkring 3-4 mfnader.
l [brist pA anslag zf all- Till den rkdogorelse, $om redan lamnats for: ~fedrik&amp;~remer- ~ ~ ~ forslag b ~ till kvinnlig ~ d yrkesskoh ~ t i, ~ Sfockholm, foga vi manna medel kunna ej hetler dessa skolor mottaga elever harmed ann; ep af ett forslag, hvilket framkommit • ’ ran annat p2 sadana, viilkor att en storre anslutning fran de " be intresseradt- kvinnohall med anledning af rjratselniimndens tillam- medlade kiasserna ar mojlig.
Denna kurs skulle omfstta nade undirstod at kvinnlig.
vrkesskola i hufvudstaden.
forutom allt hvad till matlagning hor aiven alla de syss- edan- fragan om.
en kvinnlig yrkesskola i hufvudsta- lor, som hora till husjungfruns omrade, &amp; scm stac !iiing, genom - Fredrika-Bremer-Forbul~dets i tidningarna ~vM, strykning m. m., och har man so= minimum fur gr. nylig&amp; offentliggjorda forslag " kcmmit i .ett mera aktuell4 denna kurs tankt sig 1 g ' ' lage; torde det f&amp; anses onskvardt att denna frAga genom Man har afven hoppats att i tvattafdelningen kunna an- uttalanden fran fackbildade kretsar r!
f en mera allsidig anordna en specialkurs for tvatt och strykning p i ungefar belysning; Styrelsen for~ * ~tockholms lokalafdelning- af Sven- Ar.
Detta med sarskild tanke b&amp;&amp;&amp; af yrliesut- ska skolkokslararinnornas forening, som i dec.
1909 till bildade tvattforestanderskor for sjukhus o&amp; andr; allmap stadsfullmaktige inlamnade ett forslag till kvinnlig yrkes- na inrattningar.
skola, har darfor ansett, att en redogorelse for dess for- Forutom den praktiska undervisningen i skolan skulle slag skulle kunna vara af intresse.
i hvarje afdelning afven vissa teoretiska arniten medtagas.
Namnda Frenings styrelse erholl i nov.
1909 en for- S5 t. ex. borde efter hand for alla eleverna ancrdnar usi- fragan fran en medlem af stadsfullmaktige, numera aflid- dervisning i svenska, rakning (jamte en enkel bokha3eri- ne rektor P.
Hal !strom, om foreningen skulle vara villig kurs) och hygien.
Dessutom sku !le vid bada somnads- mottaga det af dratsehamnden foreslagna anslaget af 15,000 kurserna undervisning meddelas i material iira o&amp; men- kr.
i och for ordnandet af kurser for yrkesundervisning i sterritning, och vid hush2llskursen i f6doarnnalara.
somnad och hushA1: sgoromAl i hufvudstaden.
Med anled- Elevernas i somnadskursen undervisning i matlagning ning haraf och pa inradan af rektor Hallstrom in !amnade borde forlaggas till en formiddog eller en eftermiddag i styrelsen till stadsfullmaktige ett forslag till kvinnlig yrkes- veckan, hvarjamte eleverna i hush~llskursen skulle erharia skola upptagande undervisning i klad- och linnesomnad - nigon undervisning i enklare somnad, lagning och stopp- ning under motsvarande tid.
For att eleverna i denna se- hushAllsgoromAl samt tvatt och strykning.
yrkutbildning for sommerskor ar, ' framhAlles i for- nare kurs skola fa utbildning afven kstadning, har man slaget, hvad undervisningen betraffar mycket litet tillgodo- tinkt sig, att i skolan borde finnas bosladsrum for ilag- for kladsomnad och en for ra af lararinnorna, en anordning som nagot kunde ned- sedd, hvarfor en linnesomnad aro de, som forst bora komma ' i &amp; tanke i bringa den kontanta lonen for dessa.
O m maii!
: yr ctt en blifvande- yrkessko !a for kvinnor,.
Afven en hushAllsaf- par vaningar for skolans rakning, ', bora de mindre rum- delning anses nodvandig, dels for att alla skolans elever skola men, som ej kunna anvandas till ~larosalai, bli Iamp !iga f&amp; nAgon undervisning i husliga arbeten, dels for att for detta andamal.
eleverna skola fa sina miltider i skolan.
Detta skulle i be- en 58 ?jari Antalet elever i hvaje afdelning torde att genorng&amp; en ej bora sattas for hogt.
Man borde borja tydlig grad underlatta kostnaden for inallts grundlig kurs i yrkesskolan.
Viktigt ar ocksa att elever- omkring 40 st. for att sedermera, nar ekonomizn ~ c ~ l o ~ sund och tillrackligt narande inkom&amp; p i beslallningar blifvit sta&amp;, y !tefiipa; e sk na under sin utbildning fa En viss afgift for kursen borde emekrtid erlaggas.
antalet, Med.
denna anordning vunne maii dessutom, kost.
Den torde tjana som ett band pa eleverna och bidraga eleverna ej stode pa samma s !adium ifraga ok praktisk till.
att kursen varderas mera an en f~llkomligt afgiibfri fdrdighet.
Skolans barkraft maste ju allficl kurs.
NAgra friplatser torde dock.
bora forekomma.
Man till en s, grad bero @ inkomster @ noa; bpsfallniqgr- har vidare tankt s i g att, sedan eleverna nitt en viss far- i de olika afdelningarna, samt i h u s h a l l s a f d e ~ i q p dar- dighet O.&amp; salunda verkligen kunna bidraga till skolans jamte genom af ett visst antal matgaster, ~ 2.
r - inkomster, genom nag0ll afloning gora det mojligt for f&amp; ar det af vikt, att man alltjamt har nigon grupp af dem att afsluta sin kurs titan allt for stora ekonomiska eleverna p&amp; en mera forsigkommen standpunkt, s5 att svhigheter.
For kursen i kladsomnad skulle beraknas m, utan afbrott kan tillgodose en kundkr&amp;.
1 detta 3 Ar, en icke allt for la&amp; tilltagen tid, om eleverna elevantal medraknas icke eleverna i de kortare extrakurser skola vinna den ho@ uppdrifna skicklighet och den UPP i de olika facken, hvilka efter hand borde kunna anord ofvade smak, som de behofva for att med framgfing UPP-, s i skolan.
Styrelsen framhaller som onsk17iirdt ati deii taga detta arbete som yrke.
For kursen i linnesomnad hinnliga yrkgskolan blir en kommunens egen anstalt.
torde 1 % Ar vara tillrackligt.
Detta skulle, enligt styrelsens asikt, ge skolan storre auk- Koksafdelningen borde till ' fullo utnyttjas, och redan toritet och en friare och starkare stallning an en privat af det skalet borde afven en yrkesmassig utbildning af anstalt har.
S !utligen har styrelsen foreslagit, att anslaget for det tjanarinnor medtagas.
Men afven af andra skal bor denna I Stockholm finnas visserligen flera forsta Aret matte fa anvandas till uppsattning af skolan.
yrkesgren tillgodoses.
- - - -- - - -.
-.
- - - -.
, Kdnnlig yrkesskola i st~ckhol&amp;.
.
:.
-.
-.
. '
S, dm Juvel- ' ~ u l d &amp; - Emaljarbeten DAVID A N D E R S E N ofj juvelerare.
4 Fredsgatan (HZ 1 -.
p - p - P.
.
.
-.
Realiseras Vihantar, herr och dam, samt skarp latigt under inkopspris compe Langa handskar samt langa vantar 20 % under de vanliga yriserna.
4, i!
Handskaffaren f ors lands gatan 5.
aIvoisom.
till resestip ' endier At nagon.
eller ag ra .af de personer, som komma att leda undervisning&amp;.
Det ar namligen af storsta betydelse.
for .skolans utveckling, att.
.
.
' a.
.
Kvinnorna och forlidet ars stortingsval i Norge.
: E.
just dessa personer sattas: i. tillfalle att studera kv ' innlig yrkesundervisning i sadana .lander, dar man.
redan lange haft &lt;offentliga, val.
&amp; rganiserade skolor for detta andamal. '
Af D: r D a g n y Bang.
.
.
.
.
, Stortingsvalen for ar 1909 aro redan lange ett full- bordadt faktum.
Det var d&amp; norska kvinnor for forsta gAngen deltogo.
.i valet af stortingsrnedlemmar, de s ~ r n under innevarande tre-Arsperiod afgora landets an-.
.
gelagenheter.
Detta - ar.
en.
handelse, som ar af betydelse afven utom vart .eget lands granser.
Det ar naturligt, .att man i de lander; dar det- energiskt arbetas for den kvinnliga rost- ratten, ar intresserad af att hora nagot om de norska kvinnornas forsta deltagande i stortingsvalen.
Dagny har p5 sin tid infort ett par meddelanden om utgangen, och tidningens lasare kanna det positiva resultatet, namligen att: ingen .af- oss kvinnor blef invald i stortinge: sasom representant, men att en kvinnlig suppleant, (varamand) blef vald, lararinnan froken Anna Rogstad.
Detta resultat ar ju ganska klent, i synnerhet nar vi betanka hvilket arbete Norges kvinnor under langa tider utfort i kampen for att erna medborgerliga rattigheter.
En.
ofversikt .ofver .rostrattsrorelsens historia kunde kan- ske .har vara af intresse, men det blefve allt for llingt att nu tala om.
Jag skall endast namna - det arbete som gjorts och den kamp vara kvinnliga rostrattsforeningaro ha fort, forst Kvindesternrnere: sforeningen, allt ifrAn sitt stiftande: 1885, och sedan afven Landskvindestemmerets- foreningen, stiftad 1898.
Allt sedan Ar 1886 ha alltjamt forslag om kvinnlig rostratt forelagts stortinget.
Redan forsta gingen.
fragan behanlades.
af stortin- get - 1890 - .fordes den tanken fram, att kvinnorna f-orst.
borde fa kommunal.
rostratt.
Och da vi 1901 hade fatt e n begransad kommunal rosteatt, b !ef forslaget om politisk sadan afvisadt med att kvinnorna genom begag- nandet af den kommunala rostratten forst skulle ofva sig, -.
innan man gaf dem den politiska.
Vi ha nu tre ganger begagnat oss af var komrnu- nala rostratt, namligen 1901, 1904 och 1907, och jamfor man de tre kommunala val; hvari hinnorna deltagit, ser man, - .att $val, antalet.
kvinnliga valjare som valda kvin- nor har gatt framat.
Sammanlagda antalet valda kvin-.
' nor.
utgjorde 98 .ar 1901, 144 ar 1907.
Detta ar emel- lertid icke mAnga.
men denna.
host ar det anyo kommu- nala val.
- Vi kvinnor sko !a da anvanda all - var kraft och allt .hvad: vi .lart, sarskildt under det sista stortingsvalet, for att fa in flera kvinnor i kornmunalstyrelserna.
Ar- betet dar ar den skola, som de flesta man maste ga ige- nom, innan de komma in i stortinget, och samma vag f&amp; ocksa kvinnorna gA.
Likasom vid de sista kommunala valen - vid de tvan- ne: forsta uppsatte ~vindestemmeretsforenkgen i Kristiania egen lista men befanns detta gifva dA !igt resultat - ha iike hel !ei- vid Arets stortingsval kvinnorna sammanslutit s ' g till ett eget kvinnoparti.
.De .ha bade fore och un- der valen arbetat och rostat med de respektive partierna.
De ha stallt sig i lederna, hvar och en i sitt parti, sida vid sida med mannen, som talare och som valjare.
Och.
valet gaf oss nog att gora.
Alla partier ha naturligtvis fore och under valen ge-, 0, ' nom pressen och pa folkmoten energiskt.
arbetat: for att fa de nya valjarna pA sin sida.
Pressen har darvid agnat kvinnorna sarddes stor upp: marksamhet.
/ Och det har skrifvh saker, som bjudit pli mycket af intresse for oss kvinnor.
Tilln och med ' fran sadant Ball, dar man for fa ar sedan ansag kvinnor och politik sasom inkommensurabla storheter, dar man med ofvermod visade ifrAn sig en sa.
" fantastisk " tanke som att slappa in kvinnorna pa den aktha politikens omrade, emedan kvinnorna uteslutande horde hemmet till, i den grad att deras deltagande i politiken skulle verka upplo- sande pa familjelifvet - just @ in detta hall och allramest fran den.
press, som forut foretradt dessa Asikter, bedrefs en ihardig agitation - och detta sarskildt bland husmod-, rarne.
.
" Kvinnor!
Ni ha sju barn o c h ingen tjanarinna.
.
.
tagen parti!
Flitiga manniskor ha alltid tid?
Sa.
hette det nu.
.
Af egentliga kvinnofriigor var det i ar endast en, som upptagits pa.
programmet.
DA kvinnorna ej kunna hvila forran a.1 l a kvinnoi fatt rostratt, hade frAn kvinnohhll till de o ' ika partierna framstallts kraf pa att frligan om allman rostratt for kvin- nor, politisk saval, som kommunal, .skulle tagas upp p&amp; de respektive partiernas program.
Vanstern och socialdemokraterna upptogo ocks&amp;,.denna Traga.
.
: Bada partierna hade afven vid foregaende val, 1906, haft rostrzt for kvinnor pa sitt program.
Hoger- partiet hade, i Ar sasom forut, e j kvinnorostratten som programpunkt.
Ej heller upptogs fragan af det nybil- dad.e " frisinnade vansterpartiet. ' '
.
Detta parti har dare-.
mot uttalat, sig for utvidgning af kvinnors ratt att be- klada vissa ambeten, hvilket $ikerligen ej de andra par- tien komma alt motarbeta.
Enstaka representativa kvinnor ha varit invalda i de respektiva partislyrelserna och deltagit i de.
valen forbe redande kommiteerna, hvarest de ha utofvat Atskilligt infly- tande.
I hela landet uppstalldes blott nio kvinnliga kandi- dater, 3 .till.
representanter och 6 till suppleanter.
.
Kvinnornas deltagande i valarbetet var mycket lifligt bAde fore .och under valet, och kvinnliga talare vid valen ha varit hogetigen eftersokta af kretsstyrelserna bAde, i staderna och p&amp; landsbygden.
Det var oss omojligt.
att efterkomma alla de uppmaningar, som stalldes till oss af vara respektive partier.
Det maste sagas.
att kvinnorna i regel talr ' kt deltagit i de praktiska motena, isynnerhet nar det var nagon kvin- lig ialare.
Afven mannen kommo talrikt tillstades for att hora kvinnorna tala pol ?ik.
DA det annu icke finnes nAgon officiell statistik ofver valet, ar det alldeles omojligt att uppgifva - .huru mAnga af de cirka 300 000 rostberattigade kvi.nnorna, som ha be- gagnat s ' g af sin v~lratt.
Men sa mycket kan dock sa- gas, att deltagandet varit betydande.
Visserligen finnes det harvidlag liksom vid de kommunala valen valkretsar, ',.
.
.
, ',
dar kvinnorna blott fstaligt deltogo, men i det stora hela nya och oprofvade stortingsmannakandidater som.
kvin- maste man kanna sig beliiten med deras deltagande.
norna ju aro.
Naturligt nog har kvinnornas deltagande varit storst ~ a g hansyn ~ n maste man afven taga till att det bland.
i ' staderna.
Men afven pa landsbygden ha de deltagit i annu kan finnas en viss fordom mot att lfita re- respektingifvande mangd, och kvinnorna ha i sanning presentera sig af en kvinna.
Till detta maste man abso- ofvertraffat de forvan.ningar, som stallts p&amp; dem.
lut taga mera hansyn hos oss an i Finland, da var val- Fran en storre krets skrifves till mig med anledning ordning ar gnuidad p&amp; enmanskretsar.
e tt denna val- af valet: ordning ej befordrar kvinnornas .valjande ha vi ocksa " Kvinnorna deltogo i massa, mest har jag rorts af noga insett.
alla dessa 1andsb.ygdens kvinnor, S&amp; ifriga som de ha Med gladje se vi darfor att inflfielserih politie, sar- varit, sa flitiga i att agitera.
ski ' dt bland vanstern, nu klaga ofver enmanskretsarna, Det star ett kvinnligt maktsprak bakom detta val, som ju afven ha andra mindre goda sidor.
Kvinnorna hvilket ar ganska markligt, d i det ar forsta gingen de skola arbea for att fa dessa utbytta mot flermanskretsar.
profva sina.
krafter.
.
.
Och sa glada som de varit of- Det sager sig sjalf, (och det kan sagas utan skam for de ver att rosta!
Och sa naturligt de ha inpassat sig i det nya valjarna) att det ar mycket lattare for ett parti att hela som rutinerade politici.
Det ar rorande och glad- uppstalla nya, oprofvade kandidater, nar hvarje krets har jande.
Jag skall aldrig glomma, men alltid vara glad flera representanter, och att det daremot ar naturligt, att ett parti maste vara ytterst forsiktigt med att experimen- ofver att jag har upplefvat det ".
Fragar man hvilken politisk 1011 kvinnorna spelat, i tera i en enmanskrets med nya element, sarskildt da dessa hvilken man kvinnorna influerat pa det politiska valre- ha att kampa mot fordomar, och man dessutom maste sultatet, sa ar det sjalfklart att detta sporsmal aldrig kan M !s&amp; att de i jamforelse med mannen annu ha fega Of- besvaras med tillfredsstallande siffror.
Va !en ske med ning i att deltaga i det offentliga lifvet- ar ingen slutna roster, alltsa kan ingen officiell statistik framlaggas skam att erkanna detta- om huru (i hvilket parti) kvinnorna ha rostat.
Att SA manga kvinnor blifvit valda till Panikdagen 3 Finland (forsta gangen 19, sedan 25, S&amp; 22 O&amp; nu sist En annan sak ar, att man dock kan forsvara det p&amp; staendet att de kvinnliga valjarna mycket bidragit till att 17) kommer sig hufvudsakligen - skrifver man fl1 mig starka d e konservativa partierna i vart land, och man fran Finland - daraf, att man dar har flermanskretsar kan tryggt saga, att det ar kvinnorna, som afgjort valets och proportionella val.
utgang pa sa satt att hogern och de frisinnade kommo Vhr kvinnosaksorganisation har visat sig vara mindre i majoriteten da de 1909 f ingo dubbelt sh miinga roster, andamalsenlig under valarbetet.
Kvinnosaksorganisationer som det ungefar motsvarande " samlingspartiet " vid fore- maste vara politiskt ofargade, da de skola omfatta alla gaende val.
Sai-skildt h a, kvinnorna utan tvifve1 i hog partiers kvinnor.
Detta medfor emellertid vanskliga situ- grad bidragit till den stora hogersegem i tre af Kristi- ationer saval for ordforande som for styrelser och med- anias fem kretsar.
lemmar, nar politikens boljor ga hogt rundt omkring I de tv5 andra Kristianiakretsame segrade .socialde dem och det kanske bland dem finnes verkligt intresse mokraterna, hvilka afven hade mycken god hjalp af sina rade politici.
kvinnor, som aro mycket val inofvade.
Socialdemokra- Slutresultatet af valen i Norge ar att af stortingets l23.
terna i Norge raknade 1909 cirka 90,000 roster mot medlemmar tillhora 63 hogern och de frisinnade, 46 van- 43,000 vid forra valet.
Deras kandidat vid det forra va- stern.
11 socialisterna och 3) ' vildarH.
Allts2 en om let, 1906, i Hammersborgs krets, doktor Nhsen, fick 1,539 an ringa ofvervikt af d e konservativa elementen.
roster, fru Martha Tyngs fick nu 2,521 roster i samma Om vi nu taga hansyn till huru vara fragor komma krets.
Afven vanstern, som ar mycket svag i Kristiania, att ligga i stortinget, forst och framst vara forslag om hade dock 1909 i namnda valkrets ungefar dubbelt sa allman kvinnlig rostfatt, s&amp; maste man saga, att valct manga roster som vid forra valet.
Kretsen blef hogerns har gatt oss emot.
med ohervaldigade majoritet, men kom dock icke pA For allman kvinnlig rostratt, politisk och komrnuna:, IAngt nar upp till det dubhla antalet roster som vid forra kommer sannolikt vanstern och socialisterna att rosta.
Alltsa 46 1 1 = 57.
Den kommunala allmanna rostratten valet.
Man kan forsta, att det ar ' vanskligt att af dessa siff- som blott skall ha enkel majoritet, g i r nog igenom, hop- ror draga nagon bestamd slutsats om hvilket parti h i n - pas vi, om enskilda af de frisinnade, som forr ha rostat norna i det stora hela ha understodt.
Dock kan som for den, gora sa afven nu.
Men man kan taga for af- sagdt pavisas att i Kristiania kvinnorna stodt hogern och gjordt, att allman politisk rostratt for kvinnor ej kom- de frisinnade.
mer att beviljas af detta storting.
Dartill krafves namli- Det klena resultatet, att endast en kvinna blef vald, gen grundlagsandring, alltsa 213 majoritet.
1 det stora hda miste man val forundra sig ofver att (mot 245 man, representanter och suppleanter) beror hvarken p&amp; bristande kvinnligt inflytande eller darpa att kvinnorna landet rundt ha visat sadant deltagandc, lif och det for narvarande icke skulle finnas kvinnor i Norge, intresse, .som de gjort, nar man besinnar hur kort tid hvilka med heder skulle ' kunna fylla sin plats i storting- det ar sedan begreppen " medborgare " o&amp; " samhalle ') et.
Nej, orsaken maste sokas i helt andra forhallanden, begynte klarna for kvinnorna.
namligen i de politiska partiernas stallning till hvarand- Och sakert ar, att de val vi varit med om, och isyii- ra och i valordningen.
nerhet detta vart forsta stortingsval, lart oss mycket.
Ej Den politiska situationen i Norge har under de sista blott att vi maste arbeta for att fa bort enmans- aren ' varit mycket egendomlig.
Har ar icke lampligt att kretsarna.
I den erfarenhet vi vunnit ligger en kraftig narmare utreda denna sak, men att kvinnorna icke kom- uppfordran till kvinnorna att arbeta p5 att fordornarila mo mera med, maste ses i ljuset af den tillspetsade par- forsvinna och att det i deras stalle kommer aktning och tistallningen, som har gjort forlidet ars strid till en af de het- respekt for dugligheten.
sigaste i var historia.
Innan man forebrar partierna att Vi aro talrika.
Vi onska vart fosteriands val.
Och de uppstallt sa fA kvinnliga kandidater, maste man be- vi ha vart speciella kraf: forbittrandet af kvinnans stall- sinna, att nar partierna i mAnga kretsar stodo ungefar ning.
rattsligt och ekonomiskt.
jamnstarka, sa hade det varit vanskligt att uppstalla sa Valet i ar har afven vkat oss, att dd iiniiu fattas -- - - - -- -.
.
- -.
-.
.
.
-.
-.
- - - -- -.
- -- - ---- Normal-, Skrif- och Kopie-Bltlck, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godklndl som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter latt, kopierar utmarkt, bildar ej bottensats, ar mycket In5llbart och an.
- - --- griper ejIpennan.
- ' +.
- - p - - - p - GAHN - - - p -
149 D A C - N Y mycket i att alla.
kvinnor inse att hvad vi Komma vi langt, skola vi afven fa ogonen oppna for tydelse i samhallet och lara vara man att i an.
blott " roster. "
.
behofver ar s o l i d a r i t e t. och var sak en gang sa var egen be- oss se annat Sverige och den internationella rost- ralttsrorelsen apropa valrldskon- gressen i Stockholm 1911.
U ' nder ofvanstaende benamning holl fm Ellen Hagen ett vid Stockholms F. K.
P.
R: s arssammantrade med lifligaste bifall mottaget foredrag, ur hvilket vi har sammanfora hufvudpunkterna.
Ingen nation, yitrade talarinnan, ar sa stark att den kan lefva sitt lif for sig.
I var tid ' formedlas afven den intellektudla ' samfardseln nationerna emellan pa ett helt annat satt an forr, sa godt som alla fragor fa en inter- nationell.
karaktar, och detta just pa grund af den gemen- samhet, som rader landerna emellan; Fragan om kvin- riornas medborgarsiitt ar, ocksa .den, fullt internaiionell.
Kvinnornas kamp for sin rattt i ett ' samhalle skapadt af m a n f o r man ar den samma ofver hela jorden.
Det har nyligen yttrats, att mandarinen i Kina anvander samma skal ' mot alt bevilja kvinnorna nagra rattigheter som Eng- lands .premiarminister; detta ar beteckande for forhallan- dena.
Likformigheten i kvinnornas politiska frigorelsearliete i de olika landerna vackte till lif tanken pa en internatio- nell sammanslutning, och i Berlin 1904 bildades den in- ternationella rostrattsalliansen.
Atta.
nationer, daribland Sverige, ansloto sig omedelbart, och aliiansen vaxte snabbt tills den, sist ' vid kongressen i London forlidet ar kunde rakna.
nitton anslutna nationer.
Pa de internationella kongresserna framtrader kiart!
att Skandinavien intar en mycket uppmarksammad plats inom alliansen.
I tva af de nordiska landerna ha ju ock- sa kvinnorna erhallit politiska.
rattigheter, och man har tyd- ligen stora forhoppningar pa att Sverige skall blifva det land, som snarast foljer efter.
Tyvarr kunna vi ej sjalfva vara sa sakra darpa.
Men sakert vore, att det skulle vara af allra storsta betydelse, om vi fa den internationella kongressen till Stockholm.
nasta ar.
Det skulle paverka den allmanna opinionen - och hvilket material skul !e ic- ke genom den lamnas for regeringens utredning i rost- rattsfragan, som nu star i vagen for allt, som ett stan- gande-.berg.
Hvilka fakta som nu skulle erhallas!
Till exempel till belysande af fragan om aktenskaps- frekvensen.
Af de i Londonkongi-essen deltagande med-.
lemmarna vor0 flertalet gifta.
.
De australiska kvinnorna voro i hela sina personligheter ett slaende bevis for att rattvisa och lyckliga samhalleliga forhallanden, skapa ut- vecklade och harmoniska manniskor, och hvad de hade att fortalja fran sitt land talade godt om hvad kvinnorna kunna utratta till det allmannas val.
" Hos oss finnas nu inga barn som hungra och inga ofvergifna barn ", hade en af dem yttrat.
Kvinnorna forstode den.
ur befolk- ningssynpunkt lika viktiga principen som ropet pli sti- gande nativitet, namligen a t t t a h a n d om de barn, s o m r e d a n f i n a s till.
Nu ar fragan for oss, huru kunna ordna kongressen pa ett vardigt satt?
Daitill behofvas pengar och ater pen- gar.
Men dessa maste skaffas, vi maste lara oss gora upp- offringar, rent personliga sadana.
Detta forstar man att gora utomlands, t. ex. i England; de engelska kvinnorna kunna offra sig for sin sak, och de taga sin uppgift med en innerlighet och ett.
allvar, som vi annu, icke kanna till.
Vid ett aftonmote i Albert Hall samlades vid ett tillfalle in 800 pund, d. v. s. mera an 14,400 kr.
Det kan fo- rekomma sadana saker som att i ' den.
upptagna kollekten 1i.gger ett smycke, en ring, en kedja, troligen det enda, som gifvarinnan for tillfallet kunde afvara; en gang lag dar ett kort med lofte om 2 shillings i veckan, tills ma- let var vunnet; detta k a n bli ett oerhordt stort tillskott, om det drar ut - pa tiden.
Man ' offrar allt hvad man kan for att lifva till arbete och halla elden vid makt.
Hvad ha vi gjort i fr,aga om forsakelse?
Manga offra tid och krafter .for saken, men hur ma,nga ha tankt den tanken, att man maste alagga sig en .rent personlig forsakelse.
Det finns engelska ladies, som klada sig i de enklaste drakter och ge ofverskottet pa sina kladpengar till rorel- sen.
Det och annat kan.
goras: Alla vilja vi val att kon- gressen skall bli till heder for vart folk och vart land.
Vi maste alla ge till det malet.
Det med entusiasm framforda foredraget eldade aho- rarne till att genast i nagon man bidra till de for kon- gressen nodiga medlens insamlande, de kringburna spar- bossorna fylldes snart, icke endast med sil ' fverslantar u- tan afven af sedlar.
Vi antaga att fru Hagen kommer att halla sina fore- drag pa m a n g a hall, ' med ' samma goda resultat. '
Ack!
det i i i - likval .godt nar ungdoiiistiden a r ofver och de stillire Aren komma!
Det a r godt nar kanslornas vilda kamp liigger sig, godt ocksa a t t den har vnrif, ty den har frambringat - en vadd.
Och ofver den svafvar sedan fram en n y ande med nytt lif; tznkandefs stilla ande, som lagger svalkande sin hand pH.
var heta .panna, skiljer morkret fran ljuset och sager till ogat: •âblif klart!))
.
och till lifvet:)) blif lugn t !N Fredrika Bretnei.
() &gt;En dagbok•â).
N .. K: s 49 / 50 cm.
Prima Helsidentaft, aiia farger,.a Kr.
2,ro pr.
mtr.
Klade, svart och kulort ' Specialchevio t, Batist, helylle, i&gt; svart.
O. marin,, ii 3,50,,,,,, I, s5,,,, svart o. kulort,,,, $25,,,, Nordiska Kompaniet.
S T U R E P L A N - S T O C K H O L M.
Kop Oskummad mjolk direkt H.
G.
S o d e r b e r g s I m p o r t A .. - B. hemsand i plomberade karl till 17 ore pr liter.
Skeppsbron 26, Stockholni.
AKTIEBOLAGET MEJERIET VICTORIA P r i m a Antracit, H ~ ~ h c i l l ~ Co k kes ~ l, o. Poley-Briketter.
Riks 7.70.
- Kungl.
Hofleverantor - Allm.
6937. '
~ikstel.
5 75, 59 14, 118 12.
Allm.
tel. 12 82, 25 82, 4 51..
.
i.
.
.
n ...
.....
.
.
* '.
.
.
., ' siark- strorn - hafveti.
egna: vagor .. ' gar genom.
,.
'.
I ':! "
.
, a jag i f Dagnys redaktor ' erholl fortroendet att med anledning af froken Anna Lessels 50- arsdag skrifva nagra ord om hen ' nes lifsgarning, mottog jag ' uppgiften .med gladje.
Det var forst har meritlistan i - mitt minne borjade adaga orohc- kande dimensioner, som betankligheterna infunno sig.
Hur kunna koncentrera allt detta, som kunnat fylla en hel volym, en tidningsa.ikel?
Under en .tid.
sadan som var, som revolterar h o t forra seklets jarnharda ' fast- slaende af principen.
kampen for till- varon och soker, ge.
denna dess ratta inneb.ord: samarbetet for till- varon, ar det af stor betydelse for .de nya ideernas .fi-amgbg, att gde .aga: sadana fackelbarare i sin tjanst.
.
.
.
.
som Anna Lessel. '
Denna lilla artikel.
kommer icke att mycket handla om henne sjalf- personligen, utan om .de ideellt- praktiska foretag hon vigt sitt lif, Och sa, .tror jag, hon helst vill ha det, om jag kanner henne ratt.
Forst ma det .tillatas mig att .., '.
nagra.
.
.
.
orientepnde.
data.
.
.
lamna Anna .Lessel ar fodd den 3 ' ' april 1860 i Klockrike forsamling och till- hor en gammal ostgota.,bondeslakt.
Detta forklarar kanske &amp; unddraget ...
i hennes karaktar: enetgien och uthalligheten, den tysta, sega kraften, som i styrkan af sin ratt - har ratten att gagna och tjana manskligheten - icke viker en harsman f r a n .den: utstakade vagen till malet hon satt sig.
Den 5 juni 1882 aflade froken Lesse1 folk- skollarafinneexamen i Skara och erholl i. januari fol- jande ar aristallning vi ' d Goteborgs folksko ' lor~ samt blef ordinarie i juni samma ar.
Aflade mogenhets- examen den 14 juni 1889 vid lonkopings Hogre allmanna laroverk.
Sedan 1890 tjanstgor froken L,essel s.om lararinna vid Gotebprgs seminarium for bildande af smaskollararinnor, och ar fran och med i ar tillsyningslarare vid Otterhallans nya skolhus i Goteborg.
Det ar-forsia gingen en kvinna hedrats med detta fortroende i nagon af vara storre stader.
I Sveriges Allmanna Folkskollarareforening ar froken: ess el centralstyklsemedlem sedan: ar .190Q, da hon eftertradde froken Hulda f undin.
Hon har diar den ganska maktpaliggande uppgiften att for- b,&amp;-k ' d ' a ".
arenden som rora smaskolan och srngskol- lararinneutbildning.
Som foreningens representant, D '. '
*, I .s ', '.
.
:.
.
i l.
.., delQ hon.
... i de^ Allrn$ma,: Eyg$ska.
Lararcfqr- ....
:;,: .-.
eningens., ..
arskonferens ' i ~, ~.
i t i n 1908.
~i ' ' oot; bo; gs Lari; iinkfo .. edihg.,.
: ordforande fran.
dess Stiftande tiIl~~l906,~ da .den ned- lade, sin verksamhet.
.Och nar Sveriges Folkskol- lararinneforbund ', bildades 1906 blef ho&amp; ordforAude i Goteborgskretsen af detsamma: Froken Lessels ovanliga arbetskapacitet har tagits i ansprak i en mankd, ' kommittearbeten ' for Skol- arenden, saval pa uppdrag af,.
folkskolestyrelsen som af karen.
For lararinnekarens manga olikar- tade intressen har hon aldrig tvekat att Stalla sig i breschen ' och har aldrig ' sparat tid och ' krafter, nar det, gallt kampen for storr.e ratt- .fardighet.
Till och med stadsfullmaktig&amp; valkommitte har icke kunnat undga att upptacka Anna Lesse1 och in- valde ' henne forra aret i en, kom- mitte.
f o r att- behandla fragan om anvandning af den s. k; Jakob- sonska donationen till.
forman for fattiga arbetarefami~jei.
.
.
.
Att Anna k ess el ar utpraglad feminist ar ju solklart.
Hon var en af de unga.
entusiasterna,.
som a r, 1884 stiftade Goteborgs Kvinno- forening med syfte att verka for kvinnans frigorelse p a alla omraden genom upplysning och arbetsmojlig- heter.
.
Denna forening, som.
und1er sin korta tillvaro gjorde sa mycket vasen af sig -- ellei rattare som andra gjorde sa mycket vasen af - har lamnat storre, och var- aktigare varden.
i. Goteborgs ' sociala utveckling, an folk i allmanhet har en aning om.
Den.
anordnade foredrag och diskussioner, inrattade platsformedlings- och radfragningsbyra, inrattade billiga matstallen for arbetande unga kvinnor, ' ordnade samkvam for &amp; e- terskor, stiftade kvinnornas sjalfhj.alpskassa, sallskapet som nu underhaller s j u barnhem af olika slag, och utsadde - afven detta pa Anna Lessels initiativ - Sveriges forsfa skollofskoloni.
: '.
: Nar vinno ofore ni ng en upplostes och de olika foretagen kommo.
under sina: respektive styrelser var ju sjalfklart, att froken Lessel.
blef medlem ' af styrel+ sen i Foreningen for Barnbespisning och ' ~kollofs- kolonier, som bildades.
1890..
Hon.
var.
vice Sekre- terare de forsta tio aren och sedermgra seki-eter&amp;-$.
Af .Anna Lessels manga lifsintressen ar skollofs- kolonierna helt sakert alsklingsbarnet.
.
Det ' heter ju att det ar endast den ide, som alskas fram,: som.hhr b.
: ' " 31 r .Lessel I j v&amp;dr; ji81&lt;en, ' ' ' ',.
.
I. '
. '
.
a,.
.
., ".
.
.
, '.
h 1 ' 1.
.. ' 4.
.
.
.
.
,, 8,.
' t.
.
, 8.
. '
i., '. '
+.
0-.
,
framgang, och skall man i detta fall tillampa pro- portionerna, sa.
' har " .. kiiilk !ke ' h.
: - %arid ' mycket stor, ty Goteborgs " skollofskollonier ha haft en kollosal vaxt.
Sal@ida utsWdes forra a r e t 3 6 kolonier.
' med ofver .l-,O06 ' baj!
1: b&amp;: d.escutom ' ofver 500 k:: feriebarn. '
Hvilket oerhordt arbete som aligger sekreteraren kah man ' ' en ' 4f~kstallning.
.
' om, n- .ma,n ser .ars- berattelserna.
Blanketterna ' ' - hela .. tr&amp;io ' och ingen - enda ofverflodig ger e n ide om organisationsarbetet.
~ortjjinsten af systemet - hvilket nu fungerar med ett.
' prima urverks precision.
- tillkommer Anna Lessel, hvars formag.a.
att .. reda ut invecklade fragor ar enastaende.
Att rorelsen for kvinnans politiska rostratt skulle fa en forkampe i Anna Lesse1 forstar man latt.
Hon ledde forhandlingarna vid motet, dar Goteborgs F. K.
P.
R. bildades, och tillhorde dess styrelse under de for$a $ren som.
Hce prc&amp;rande ..,.
.
et f6r&amp; namn: mrin pa fiagan dm k.vinn- liga stadsfullmaktige vid hostens val ar alltid ett och, V ' - ' ' 664.
.
samlma;: .. a; rAn.na .. LesSel,: forstas!
r;: Oc.h, ' ... deen .. vackra och stora gOrningil hon .fyllt .. och; -: fyller forklarar .. det alfmanna fo~troeade.lhon inget. '
.
-;.
.
: -.
*!
; Den,.
$hjStj ' t&amp;q@s: poI.itik; P.
: .hon som.
eh h&amp; sosam motvikt - skulle medfora i det - offentliga lifvet:: och: .,som- hon i aldrig.
svikande:.
omsorg.
for folk.skotornas~; utve~k.Iing och # sina framtidsmojligheter visat sig vara i .. besittning: af skulle bestamdt aldrig af omdomesgill perian misstanka ' s for att rspringa bort med forstaridet,.
.
Anna Lessels forstand haller jamna steg med hennes .hjarta, och * detta ar nyckeln till framgangen i hennes foretag.
Det ar for: Anna - Lessels outtrottliga och upp- offrande terksamhet som medborgare i samhallet, hvilket nu mer an nagonsin krafver af kvinnorna en vaken allmananda, vi i dag pa 50-arsdagen.
bringa henne, var hyllning!
.For m.in personliga del anser jag Anna Lessels vanskap som ett hedersdiplom,.
som jag ber far saga ett sarskildt tack for.
,: .. I l.
$:. '
', H .. eligan Birgitta for nutida lasare.
.
Richard Steffen: Den h e l i g a Birgittas uppen- b a r el s e r i urval och ofversattning med inledning, anmark- ningar och forklaringar.
Stockholm 1909.
* Det later fast otroligt att Sveriges.
beromdaste kvinna, och storsta medeltidaskald .aldrig blifvit last af moderna svenskar annat an i rent studiesyfte, men sa ar ' dock fal- let.
Allt ifran 1492 ha Birgittas uppenbarelser flitigt blifvit utgifna p8 latin, franska och italienska, och under.
senare halften af 1800-talet har Klemrning ombesorjt ut- gifnlngen .af en fornsvensk upplaga., Men afven en bil- dad svensk, som inte sarskildt studerat.
nordiska sprak, har vid ' forsta inte lattare for fornsvenska an for hollandska, och for allmanheten torde darfor hela var m.edeltidslitteratur, trots .Svenska fornskriftsallskapets, sam- lingar, vara i det narmaste okand, sa nar som p2 de sprldda utdragen i chucks litteraturhistoria: Betriif-.
fande Birgitta, sa.
ar det .nog ocksa, annat an spraket,.
som erbjuder svarigheter, namligen hennes egendomliga bildrika stil, massan af anonyma, sSa ' rtydda hansyftningar * pa.
bestamda personer och, tilldragelser samt.
inte minst bristen pa sammanhhg, vare sig kronologiskt eller sak-; ligt, i uppstallningen af hennes skrifter.
Hvad den svenska allmanheten hittills haft att tillga af dessa inskranker sig till de utdrag man fatt i popu- lika biografiska.
arbeten, af.
hvilka.
flera utlandska anl svenska finnas, sasom Hammerichs, Brinkmans och Jo- hannes Jorgensens danska arbeten samt comtesse de Fla- vlgny ' sm franska, som, eljuru: forfattadt af en katolsk oph utl; irhk hinna,.
iiviiar.
$2.
grundlig forskning: iink mir@ i nordiska kallor.
Af svenska arbeten aro H.
.Hilde- brands, Ellen Fries ' (i Markvardiga kvinnor) och Gustaf Bergstroms de mest kanda.
Det sista af dessa meddelar ocksa ett litet ' urval af uppenbarelserna, af hvilket under- ' - ' ':.
.
.
.
.
tecknad aftfyckt nagra som bihang till en liten skrift om helgonet (Heimdals folkskrifter), naturligtvis utgifvenutan.
.
.
- alla vetenskapliga ansprak.
Sedan denna folkskrift utkom; 1905, har Birgitta- f o ' r s k n i ' n g e n riktats af ' tva n y arbeten:.
Torvdd Hojen &gt;&gt;Studier i ' Vadstena klosters o&amp; birgiltinoriiens historia " ' och Steffens nu ' ifragavarande bok, hvilken se- nare ger vida mera an hvad som vid forsta paseendet framgar af titeln.
1 sjalfva verket torde man har ha den .basta nyckeln till studiet af Birgittas personlighet, om man namligen laser utgifvarens inledning med nog: grannt uppslaende af al !a de uppenbarelser, som denna inledning hanvisar till '.
Den uppfattning, som ledt ho- nom, angifver han i.
slutet af denna inledning i fol- jande ord: I hennes skrifter framtrader hennes verk- lighetssinne dari, att det alltid ar.
verkliga personer och handelser, som foranledt hennes ' fantasier.
Det ar sada- na, ' till hvilka hon riktar sitt berom, sitt klander, .sina formaningar, det ar sadana hon staller .infor Guds dom- stol, det ar tilidragel ' serna i varlden, varldshandelserna lika val som de personliga familjeforhallandena, som sat- ta hennes sjal i rorelse.
Steffens ' urval ger oss darfor.
~irgittas appenbarelser ur hufvudsakligen biografisk synpunkt, och laser man dem i det kronologiska sammanhang han anvisat, finner ' man har ett slags sierskans sjalfbiografi, dar.
det abstrakta blifvit konkret, darfor att manga af de gatfulla person- liga hantydningarna fau sin l ' osning.
Afven Hammerich har klart insett sammanhanget mellan Birgittas uppenba- relser och lefnad; men p5 hur manga punkter detta sam- manhang kan uppvisas, di4 har knappast gatt ' upp for ho- nom, och i ' vissa fall har han gissat pa oriktiga personer, enligt hvad Steffen i sina undersokningar uppvisar.
Ur ' ' ' ',
.
S dessa undersokningar framgar ocksa en ny viktig upp- tackt rorande Birgittas lefnad, namligen det forsta for- soket att uppbygga Vadstena kloster omkring 1346.
Af- ven rorande vistelsen i Italien finnar har nagra intres- santa detaljer.
Pa nagon direkt polemik inlater sig utgifvaren ej, men for den som nAgd kanner till Birgitta-litteraturen ar det klart, att.
han i manga punkter har sin egen upp- fattning, ofta skiljaktig fran Schucks, som hittills torde vara den allmannast kanda.
Sjalf har jag narmast med tanke just pa Schucks icke sa litet " jordiska " forklaring af Birgittas forsta uppenbarelser, sasom beroende p&amp; " en sorjande ankas sjuka fantasi " - i min lilla skrift om Birgitta papekat den ensidighet i uppfattningen af me- deltidens religiosa foreteelser, som William James, sjalf fysiolog, traffande kallar " medicinsk materialism ".
Steffen ar harvidlag uppfriskande andlig till sin uppfattning och tydig.
i sin framstallning, sasom framgar af foljande: " Att Birgitfa miste sin make, har utan tvifvel varit af epokgorande betydelse for henne, men ej genom nagon.
slags nedbrytande sorg, utan dirigenom att nu forst ' moiligheten kom ait helt fa agna sig &amp; t det lif, som all- tid utgjort foremalet for hennes langtan.
- - Det ar dessutom ett opsykologiskt betra !ctelsesatt, att den exta- tiska formagan skulle springa fram helt plotsligt som foljd af ' en viss bestamd handelse och sedan blifva en perpertuell egenskap. "
Daremot betonar han mycket starkt hennes egenskap af sund verklighetsmanniska.
" Hvad hon strafvade efter var ingenting, som lag utanfor mojlighetens omrade, hvad hon dromde var ingenting annat an hvad som p5 hennes tid ansags fullt rimligt.
Vi motas aldrig af nagra fantasterier.
Hvad hon krafde af offrande sjalfof- vervinnelse, rattfardighet och gudsfruktan var mycket, men ej mera an att det kunde fyllas.
Hon gjorde det sjalf, andra hade gjort det fore henne. "
Den, asketiska omansklighet, som har och dar fram- tradde hos Birgitta i t. ex. Heidenstams uppfattning, viker ' ocksa i ' Steffens framstallning, fullt historiskt riktigt, for ' vekare, kvinnliga drag; p&amp; samma gAng som utgif- varen gor.
sierskan s&amp;om.
forfattare betydligt sjalfstan-.
dgare gent emot sina biktfader och teologiska radgifvare .in t. ex. Schuck framstallt det Ofversattningen ar verkstalld frAn den fornsvenska texten, som utgifvaren i olikhet med foregamde Birgitta- forskare tillerkanner lika rang .. med den latinska i taxt- kritiskt afseende.
Detta har utan tvifvel landt till for- del for spraket, som ar uttrycksfullt och genomsvenskt sa som aldrig en ofversattning ifran latinet skulle kun- nat ' astadkornma det.
Ofversattaren kallar p&amp; ett stalle Birgittas skrifter " en urskog med djup och hemligheter, som locka till upp- tacktsfarder alltid ovissa vid begynnelsen, men intressanta, afven da de ej medfora onskadt resultat. "
Jag skulle vilja tillagga, att han genom denna Birgitta-upplaga @ f- vit aven den vanlige lasaren ett starkt intryck haraf.
Wahlstrom &amp; Widstrand, Stockholm: Kvinnlighet, manlighet och manskli het.
Essayer af Rosa Ma reder.
Rem.
ofvcrs.
af Olga ~n %rsson.
- Trotsare och &amp; @ are.
Dikter ai Amalia Bjorck.
Hugo Gebers forlag, Stockholm: Lif och rorelse.
Berattelser af Rudyard Kr; Oling.
Bem.
ofvers.
fran engelskan af H.
Flygare.
- Vid skiljevagen.
Roman af Henry Bordeaux.
Rcm.
ofvcrs.
af Ernst Lundquist.
Albert Bonniers forlag, Stockholm: Juristerna.
Roman af Hrnitiizg von Mekted.
-- Psalmernas bok.
Betraktelser och oindikt- ningar af Erik Brogren.
Forsta samlingen.
- Cecilia Vasa, Historisk roman af Elrsabeth Yuylenstkrna- Wenstw.
Haft.
E och II.
- Bonniers manadshafte for mars.
2: dra kvartalet.
uppmanas vordsammast att snarast mtijligt verkstalla prenumeration t % det nu ingaende 2: dra kvartalet till undvikande af att afbrott ma uppstii i tidningens postbefordring.
Tacksam- ma for det arbete som af Dagnys van- ner nedlagts p&amp; att sprida densamma, vaga vi i detta sammanhang papeka af hdkena v i k t det vore att med det nya kvartalet tillfora tidningen nya prenumer~nter.
En personlig agitation i d e t t a syfte Itr det verksammaste af auto 9pi lika, tacksanat pi % att hvar och en af tidningens lasare kanner det som en uppgift att s&amp;rskildt nu vid kvar- talsskiftet srbeta, f6r Dagnys vidare c3lPrihiPgm LYDIA WAHLSTROM.
pr kg.
kostar kraftigt och syn- neriigen godt rostrdt kaffe hor Kf .. 1.
Ahlberg % Johansson l 11 BiblioteNsg., vid Stareplan.
Filial i Lidingo Villastad.
b Bidrag till den svenska kvinnans historia.
i det.
trefiiga fogelboet pA Berget,.
men det veta vi, att de fortfarande matas och vardas af den goda frun pil Her-.
.
restad. "
-- Darpa foljer skildringen af hur denna anstalt genom " Glriksparfvarna " i Sm-and ooh .deras en medlem af det svwka helgamanna-samfundet i Lon- vihrdarinna.
.
.
don blef kandt i England: Ar 1850 hade.
d a n a varit nnan kommunernas storgubbar tagit hand.
om fat- gast p % Herrestad, och nar hon tre Ar senare deltog i tigviirden, hvilade pa husmodrarna dc stora pli k- raddningsarbetet bland Londons fattiga, gick det upp for terna att ta hand om de sjuka och fattiga, de arbetslosa henne, att noden i Sverige var mycket storre an dar.
och bedrofvade.
Historien har icke ' mycket att saga hvar- Hon skref en artikel i en engelsk tidning och satte dar ken om deras.
garning eller deras lif, ty det ar mannen, ofver rubriken: " Ett fagelperspektiv, en.
solblick ofver ar- som skrifva var historia, och de matte icke ha det sanna betet i Herrans vingarda pa H-d ", och denna.
vackte myc-.
intresset att foreviga kvinnobeiommelse.
Ibland nar man ken.
uppmarksamhet.
Detta intresse tog sig ocksa uttryck bladdrar i gamla luntor, kan man dock raka p2 en och i gafior och arbetsbestallningar.
Inom nagra manader annan ' fagnesam bit, sam ger en smula heder At forra inflot0 fran England till de sma sparfvarna 840 riksda- tiders kvinnliga verksamhet, och en sadan liten bit skall ler riksg: s samt i arbetsbestallningar fran nya \; anner i jag be.
att har f % aftryckt efter Skara Tidning af den 24.
, Sverige for 2,745 rds, frin Tyskland for 625 rds o. s: v. iebruari 1855..
.
Tack vare dessa jillgangar kunde fru P. utiridga sko- " Dessa graSparfvar ha nyligen vunnit ryktbarhet i Eng- lans verksamhet, ' sa att bl.
a. en verkstad uppsattes och land.
I ' vissa delar af Tyskland har man redan forut larare i slojd anskaffades.
.
.
haft kannedom om dem.
Da ryktet om dessa sparfvar Hvad skulle det icke betyda for Sa langt tidningen.
hunnit afven vara oron,.
vilja- vi ock meddela det at vara vart land, om alla de kloka och varmhjartade fruar P., lasare.
Vi gA darf&amp;e att afgifva foljande berattelse:.
som alldeles visst bygga och bo rundt om i bygderna,.
I SmAlands .inre skogar, i trakten af Varnamo, reser finge hjalpa till att mana om alla vara sma grasparfvar, sig utom manga backstugor, torp och gardar afven en som dyrbara skolor samla upp for att reglementsenligt stor o.&amp; praktig satesgard.
.
Herrestad ar dess namn.
stoppa i dem andligt brod, dA kanske hvart enda litet Detta stalle h a f lange tillhort en Aldrig och vordnads- kvitter har .forstummats af hunger och frusenhet, icke ba- ' vard fru, hvars hjarta lifvas af - en sann och kristelig ra af kold p i langa vagar utan .af saknad.
efter hemvar- manniskokarlek.
Manga och stora utokade barmhartig- me och modersmildhet?
hetsverk vittna kraftigt och valtaligt om storheten af .den-.
.
J.
., na ' karlek.
Vi vilja har sasom exempel anfora bl ' ott ett ida.
Ar 1838 hemsoktes orten af en svar och tryckande hungersnod.
h rod saknades i hvarje koja.
Kold och Notiser.
hungersnod.
okade mAngenstades hungerns lidande.
Sorg, Statsbidrag till lararinnornas pensionsinrattning.
Pen- vemod eller fortviflan gastade de fattigas ' hyddor.
Fru sionsinrattningen for lararinnor vid Sveriges skolor for sa hette Herrestads agarinna - skydde ingen m6da kvinnlig ungdom skall enligt K.
M: ts medgifvande foraar P. och uppoffring att undanrodja den tryckande.
noden.
Men 1910 Atnjuta bidrag af 60 kr.
for, en hvar af 382 nuva+ da hennes tillgangar icke forslogo, foranstaltade hon en rande lararinnor med tillsammans 22,920 kr.
X.
M: t har insamling af ofver 2,000 riksdaler.
.
For dessa penningar forklarat hinder icke mota for att en hvar af pensionsin-.
.
utdelades brod, mjol, potates och klader.
siblar och an- rattningens delagare, som for ar 1910 ar berattigad till pension .af minst 400 kr., nia for samma Ar.
Atnjuta ett dra bocker bortskanktes till dem, som sadant behofde.
tillagg tilll pensionen A sadant belopp,.
att hela pensionen Lin och ull utlamnades till arbete och betaldes .rikligen for Ar 1910 utgor 450 kr.
med brod, potates och penningar.
Detta blef uppkoms- Intradesfordringarna vid Hogre liirarinneseminariet.
Y. ten till Karda forsamlings kvinnliga arbetsinrattning, hvil- M: t har foreskrifvit, att, utan hinder af gallande bestam- ken sedan den tiden alltjamt fortgatt och bredt valsignelse melser r.orande.
intradesprofning vid .Hogre lararinnesemi- bland den fattigare befolkningen i &amp; mnda och angran- nariet, den, som varterminen 1910 undergar dylik prof- sande forsamlingar.
ning, ma befrias fran profning i ett af franska, .tyska och Redan ar 1834 hade samina fru P. pa sin gard an- engelska.
spraken, darest hon ofver irisikter i detfa sprak lagt en skola, dar godsets barn uppfostrades.
af en krist- foreter betyg, som af rektor och vederhorande larare god- lig skokmastare.
Utom undervisning i skrifning och las- kannes.
.
.
-.
ning fingo de dar lara sig att sy, sticka och annat ar- Kvinnliga kontoristers qemesterfond.
Kvinnlig kon- bete.
Manga varnlosa barn i den orten, som ingen till- torist ' med anstaJ !ning i Stockholm kan devna sommar,,.
.
flykt hade, blefvo helt och hallet upptagna uti raddnings- tack vare en under forvaltning af Fredrika-Bremer-For- skolan .p&amp; '.
' Berget " och erholl0 dar foda,, klader och un- bundets styrelse stNd donation, komma i atnjutande af kr.
att anvandas till ' halsans vardan- .dervisning.
Dessa raddningsbarn, som efter de klader ett understod pa de under semester~i.
Berattigad att erhalla detta under-.
de bara, t. o. m. i utlandet blifvit ryktbara under nam- stod ar kontorist med fast anstallning och lon ej ofver- net " grAsparfvarna i SrnA1and9 ' aro.
de sparfvar vi denna ' stigande 100 kr.
i manaden.
Sokandes Alder bor ej un- gangen skulle omtala.
Vi veta icke, hur manga de aro derstiga 25.
Ar; den, som har.
tjanstgjort 5 Ar, har fore-, ', ' v .., a, - ', ' '
, 154 D A G N Y .- 7 trtade.
.
Ansokan, stalld.
till Kvinnliga kontoristers seaies- terfond, 2.r.
Fredrika BremerdForbundets .byra, Drott- ninggatan 54 Stockholm, inlamnas senast den 15 april o *,. ?kali.
.atfoljas af intyg af tvenne trovardiga personer om .sokandens tjanstgoring och loneforhallanden samt be- hof af understod for halsans vardande. '
.
' For understodets anvandande bor redogorelselamnas.
.
.
...
.
.
: Foreningsmeddelanden.
Fredrika-Bremer-Fihbundets arsm6te.
Under tisda- gen och onsdagen denna ' vecka har Fr.-Br.-Forb: s Arsmo- te pagatt i, Stockholm efter det program, som tidigare atergifvits i var tidning, dock med den andring, att skolk.okslararinilan froken Gertrud Bergstrom i stallet for frokin Adelborg, som pa grund af hopade goromal med anledning af Rimforsabranden icke kunde halla sitt till- amnade foredrag, inledde diskussionen om anstallandet af hemkonsulenter.
Som representanter for olika kretsar hade infunnit sig: for Malmo froken Anna Nilsson; for Lund, kretsens he- dersledamot fru Anna Lewenhagen; for Helsingborg, ord- foranden froken Ruth Gronwall; for Linkopirig, ordfo- randen froken Ada Arwedson.
Som oniibud hade infun- nit sig froken.
S. Sjostrand, Halmstad och froken 8 .. Pihl, Nomkopjng.
..
Pa.
grund af tidningens utgifningsforhallanden maste vi,.
uppskjuta.
.
referat af forhandlingarna till nasta veckas nummer.
.. ' ...
.
.
-,.
~ t ~ c k h g l m P. s K.
P.
R. afholl tisdagen den 22 den- n&amp; ett talrikt besokt arsmote.
Foreningens v. ordf. fro- ken Anna Lindhagen oppnade i egenskap af ordforande for aftonen motet med att erinra om att vid de nyligen forrattade stadsfullmaktigevalen i Stockholm vara tvanne forsta kvinnliga stadsfullmaktige mottagit sina mandat, d: r Valfrid Palmgren och froken Gertrud Mansson, hvilka inbjudits till sammantrad- och nu genom froken Lind- hagen halsades af foreningen.
Sedan ars- och revisions-.
berattelserna upplasts och.
.ansvarsfrihet bevi-Ijats styrelsen skreds till styrelseval.
Foreningens ordforande, - fru Lizinka Dyrssen, hade pa grund af halsoskal undanbedt sig ater- val;:.
afsagelser forelago afven frAn fruarna Frosell och Gunnarssori.
- Valet utfoll^.
sa, att styrdsen i .. sin helhet, meck undantag af de; tre * ofvannamnda medlemmarne- som onskade draga sig .tillbaka, atervaldes.
I dessas - stalle ny- valdes fru Alfhild Ekberg och doktorerna Valfrid Palm- gren - och Karolins- Widerstrom.
De omvalda styrelseleda- moterna vor0 froken S. Bergman, fru Ebba von Ecker- mann, froken Lilly Engstrom, froken Anna Kleman, dok- .tor Inez Laurell, froknafna Anna Lindhagen, Anna Ljungberg, Stina - Quint och Mathilda Stael von Holstein, girefvinnan - Lotiise Stenbock, froken.
A. Symonds Ohlin och froken Axianne Thorstenson.
Som.
.
suppleanter ingingo fru Hanna Ljungberg, dr Alma Sundquist och fru Carola Sahl- von Koch.
Till re- visorer atervaldes fru Agnes Mestin och froken.
Edith Strengell och till dessas suppleanter froknarna Hulda Ber- lin och Nini Kohnberger.
En mindre stadgeandring foreslogs och antogs for att afgoras: vid nasta arsmote, namligen att foreningens S@- relse skulle vara beslutmassig, nar Atta medlemmar aro narvarande; i stallet # for att hittintills tio hartill erford- rats.
' .Froken Signe Bergman lamnade en kortare resume af - forhandligarna vid C entralstyrelsemotet i Jonkoping samt vidrorde i samband darmed p&amp; ett det orimliga i saken belysande satt den genom.
statsministerns svar pa.
, '.
- hr Lindhagens motion bekanta sammankopplingen af kvinnornas rostritlsfr8ga med fran densamma ski.da och oberoende forhallanden.
' Efter froken Bergmans foredrag forelade ordf. motet en resolution, hvari protesterades mot det satt, hvai-pil utredningen bedrefs.
Resolutionen, som af motet antogs, hade foljande lydelse: Foreningen for K.
P.
R. i Stockholm, samlad t.il1 arsmote den 22 mars uttalar med anledning af statsministerns svar a hr Lindhagens interpellation angaende utredningen i fraga om K, P.
R. en protest mot den tendens till forhalnings- politik som med utredningen sasom forevandning alltmer hos regeringen tycks gora sig gallande.
Resolutionen antogs enhalligt af motet.
.
For fru Ellen Hagens med stort bifall mottagna fore drag ofver " Sverige och den internationella rostrattsrord- sen apropa varldskongressen i Stockholm 1911 " redoga- res p&amp; annat stalle i dagens nummer.
Ett samkvam var efter motets slut anordnadt, hvarvid froken Lindhagen.
holl ett tal till d: r Palmgren, var ny .. valda stadsful: maktige, som af foreningen inbjudits, hvil- ket ocksa varit fallet med froken Mansson, som dock var forhindrad infinna sig.
I nigra varmt kanda ord utta lade hon forhoppningen och forvissningen om att viira forsta kvinnliga stadsfullmaktige p i ett gagnerikt satt skul- le fylla sitt offentliga varf.
D: r Palmgren svarade med att tacka for den uppmun- tran, som lag i froken L: s uttalande.
Det angenama sarnkvamet afslutades med gemensam - tesupe.
Lokalfbreningen for K.
P.
R. i Siidertelje hade man- dagen den - 21 mars under borgmastarinnan Pettersons ordforandeskap sitt arsmote, hvarvid de sedvanliga for- handlingarna agde rum med atfoljande styrelseval.
Der1 forutvarande styrelsen omvaldes.
Till pressrepresentant har forut utsetts fru Maria Dehn, .Sodertelje.
Ordf. upp- manade de narvarande foreningsmedlemmarna att med in- tresse omfatta kvinnororelsens organ, tidningen Dagny, och darmed starka foretagets ekonomi.
Efter Arsmotets slut talade spraklararinnan fru Famy Petterson, fran Stockholm, i fredsfragan och vacn allmzni erkannande for sin kannedom i denna sak samt for dei entusiasm och det intresse for amnet, som fru P. lyckades ofvpfora till ahorarna.
SBr8nasstad~ F. K.
P.
R. hade sitt ord.
marssammar.triick den 15 mars, d % ars- och revisionsberattelserna upp ', asta och ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
.
Till, ombud i det planerade lansforbundet valdes fro- ken Ingrid.
Nilsson.
och till suppleant froken Tyra jc- hansson.
Om frivillig fattigvard holl froken Tyra Johanssott ett mycket intressant och larorikt foredrag.
Ordf., froken Ingrid Nilsson, uppmanade medlem rnarna att taga lifiig del i de stundande landstingsmanna- valen.
utb; &amp; er Bokafintresset innebdlla saker a f vikt f&amp; &amp; vinmoriirelsen i dess helhet.
P M P L I G plati.
onskas (; u ge-.
nast af bnttre flicka.
Ar-hem- mastadd i ett ordnadt hems fore- k-qiy maii$g.
S O X Q ~ .vd [ig vara i junghiis staiie. '
%id. '
iot ?i %t&amp; Bagny for hdfva prset eller 7119 ore pr mmrni -- rnbiidre afseen,deL men onskviirdt ii$ fa agiia en tid at sig sjalf.
Svsr, EXAMINERAD sjukgymnast (30- att - arig) med vana i sjiikvarde-och markt, n.cjod plats och.
hem D, esilio&amp; &amp; ssiitom i ett ahenls .skotande on- ses tackcamt iinde~ ' ad !. '
S r h m?
$ iskar p1ats.i-111 - genast. '
Goda betyg Iii Atinonsbv.ri.
Stockh.olm.
4 0th rlf.
finnas.
Svar till aPrast- ' bildad, musika .d$ter varen 1910~, wosken, Vik- ANSPRAKSLO~, lisk flicka af, god, fan$lj.4?
tgriagatan, Goteborg.
skar.
plats att bli.
' till1 verklig lijalp och, sallskap ..
Van vid,,.alla inom if$ 22 ars examinerad ssmaskole- ett hem forekommand ' e ggorom %l.
: i Kunnig i finare h.andnrbete och n$.
.
lararinna.
got somnad: Ar villig bitrada ' me.
s@er p !ats.
i fam: if eller s k o k svar skrifgoromal.
Svar markt svare!
, till nReobarD, An~; icjiiskontoretSvea, 1910~.
Eskilstuna n. r. i Norrkopiiig.
Y 8.
.
i.
V id Landskrona Elementarl&amp;roir&amp;k I..
.
aro T.
S f&amp;.
.
.
..;.
-.
.... * l.
fran, och ' med r$ista .. termin tfenne ordinarie Iararinnebefattninl ... Itdip.
.
.
.
En amnesl&amp;arinneplats i k&amp;ten- dom (skolans alla klasser), historia, (de hijgre.
klasserna) och moders- mal (mellanstadiet).
Hogre kom- petens erforderlig.
Lon ~nligt lag.
Peiisionsbidrag.
En lararinneplat s i huslig ekono- mi.
(tjanstgoring 3 formlddjigar i ' N ENKEL battre flicka, 25 ii {veckai~x.
.. Lon.
" 6.00 kronor.
.
.Till falle frisk.
och.
.stark Onskar $lat&amp; till extra arbete.
.
.
helst i priist ' arnilj.
Ar van vid hug- En lararinneplats vid arn8skdan liga sysslor.
De basta i-ek.
firines ', (alla amiien).
Begynnelselon 900 Svar till SA.
J.a., Gefle p. r. kronor.
Pensionsbidrag.
insandas fore den Baittre flick * -, 10 Anstikningar april 1910. fodd skanska, 8 ar, soker.
.
STYRELSEN.
som fruns hjalp och sall ' skap i akt+ S.
D.
S. 3751 ningsvardt hem.
Narmare genorh kamrer N. hilsson, 4: de.Langgatan Vid 4, (ioteborg.
, 4 .EN, FLICKA af god familj o.nskar plats i (joteborg eller dLss iar- h&amp; till 1 maj, i enklare hem " dar husnioder saknas ' och helst dar bajn finnes.
Ar kuiinig i somnad, leqklare niatlagning, samt for, ofri$ ' i .- arla husliga sysslor ' .. Syar till DA.
L 28n, Annonsbyrin, O. Larm- g&amp;an l,, ' Goteborg.
.
.
k. i / erhaller.
rask, hederlig, i bokforing kunnig flicka c \ iistallning den.
1 maj.
Endast palitlig person med goda referenser kan komma i atanke vid platsens tillsattande.
Svar till (# A, N.ll, tidningen Dagnys expedition. '
* BILDAD, nagot ' musil&amp;&amp; 19 ars.
skanska, fran godt hem onskar PLATS - Onskas i b a t t p @ milj af m.oL fritt.
vivre- plats, so.m.~h~jalp .. ocb 20-arig, ordentlig flicka s.amt Isallskap.
i god och.
treflig '.
familj.
!Helst a storre egendom i mellersta husa eller ensamjungfru, dar frun Sverig.e.1.
Suar.
.
till '.
~H-iiSlig och hand !ecjer.
i, matep:: -, .Betyg fimes.
Svar till !#Vanligt bemotandeq dtdningsf$l~.,, Malmo p.: r. Be~gsio D .. r.::.
-.
.
.
.
.- ...
-.
: EXAM.
.sjukskoterska.
med gc@: -.
.......... betyg och, rek.
, soker plats pi onskar plats, i ' .. fin.arc .familj soty privat.
Svar.
!till betalande &amp; ev. Svar ' till * Maj 1910~, sjukhus: ellerb A.11: Trosa.
.
: Bangbro f: v: b..
d, I.
.
I.
P ' -: .nng-: fucka 1: ~ i n k o ~ i n g Elementarlaro- s verk for flickor skall med.
nasta lasars borjan en ny Iararinnkplats inrattas med uii- dervisningsskyldighet i krktendorn, svenska och naturkunnighet saval pa .mel.ia.nstadiet.
som.
pa.
det hogre.
Ko.mp.etens: Atb.vid tilltradandet af platsen hafva aflagt Hogre lararitine- - aperi ellei- iiga 1daremOt %varan-.
.
N U s e x eiier medio af juni on: de k,ompetens.
Lonegrader enligt Kungl.
Maj: t~ skat: battre flicka, 22 $r, plat4 1909.
Skolan - i familj mot fritt vivre.
Svar t$ resohition .ab 29 - okt.
erlagger;.
pinsi ' onlsafgi.fteii - foch iit- " Lararin~i,a~~,.
Heden, Hednoret.
betalar S / 4 .af, .lonen.
: vid af lakare- EXAM.
SJUKSKOTERSKA onskdi h.ety.g styrkt .sjukdom.
Ansokningar plats.
Svar l~Sjukskoterska " i stallda, till sjyrejsen atf~ljda al ~orshii.lt p .. r..
1, prastbetyg ocij la ' kar&amp;betj$ ' g; insan- das fore den 15 april .ti: ll Forestan- PRIVAT sjukvard onskas, &amp;: n, " '.
* r ' undei ~ ~ ~ darinnan.
~ti ".
till ~ t s ~ adr.
S. Gumzlii Annonsbyra, Stock- holin f. v. b.
*.
- - - - P - I e .$pm aflagt reabkoleexamen &amp; h ge- horngatt ~husliallsskola onskar plats &amp; m sallskap och.hjalp isgod familj: Kan afven bitrada med.
laxlasning.
: Stray,tdI !.
: 20-81jg~, +E&amp;, Vadstena p. r.
- di ' - 1 ' I, --.
En ansprikslos, barnlos, .fullt pa- litlig Ry3hallerska erhall ' er - prats ge- m nast eller l: ~ &amp; j?
h 6 s ' - $ i s a la,ridt- m a.
/ .vi.
@.
; mindre la~dke~e$+p.
Svar.
', jamteL ' 4lder;.
,, bestamda ' - lone- villkor sanit reommendatipner in sandasi genakt ' till ' " La,rid~ma.n ",; .e.
r.
.
.
.
.
.
Krylbo: ' *; d.: s .... ' .- .. .. * h g battre flicka I som genomgatt Nya HushalIskolan TVA unga battre flickor onska komma som.
(Cronius, Sthlm) och ar nigot kun- hjalp qch sallskap till storre fam. i lands.
nig i somnad samt limdqrbete o n ~: 6rtsstad: .r.
, $$nnap afpen vara behjalplig2 ar ' fran o &amp; med &amp;; ta lasar ek la- iled " slirifgoromill. '
' Svar till " E.
R. oct skar plats i familj eller dyl. Svar E.
R. ".
rarinneplats ' ledig ' med ' undervis- Stockholni 8.
.till ldVilligll, Hallsberg p. r..
ningsskyldighet 1 ' biologi, kemi och ' i G ~ ~ U S I K A L I S FLICKA K onskar p1 matematik.
Hogre ' kompetens er- f;,.
som hjalp och sallskap.
Kunnig i somnad .. Svar .. till, ' ' 20 Hr ", Sv.
.. Telegram- forderlig.
Lon.
.. enligt .lag: Pensi-; En ung .flicka ' bvrins Filial, Orebro: onsbidrag.
Ansokningar atfoljda aj: onskar komma i battre familj, ar lakarebetyg sinsandas- till forestan- LANDSFLICKA kunnig i h d g a sysslor villig att deltaga i alla inom hus frisk och adetsam, onskar plats om- darinnan fore, &amp; en 15 april: ': forekqmmande gtiromil.
Fri tt vjvre .kring.
1 maj s2s ' sdm medlem.
i god familj at1.
STYRELSEN ...
.
ioiisl&lt;a~.
Svar till llUng flicka 11, vara frun behjalplig ' i hushAl1 och ofrigt.
" 21 Rek.
kan foretes.
Lon onskas.
Svar Grafvarne.
BILDAD, ansprakslos flicka; - \ rillig ar ", Faringe p. r. medtliusmod&amp;- ' iieltaga uti inom- hus forefallandel goromil, narmast ~ndrika- rem er- or bi in det: Drottninggatan 54..
tillsynen af en.
11 /, ars flicka, erhal- ler.
i. midten af april anstallning i R i s t e 27 62. b u n t - r 4 e l 1 - Allni.
tel. 48 16. ambetsmanilafam .. (jungfru .finnes).
Loneansprak med ref. .. (helst.
med .. Rikstel: .. f&gt;8 !98.
.
.
.
.
.
.
Allm.
tel. 82 11..
foto.)
till llBdx 19 "; Motala.
U?
Mu ritliga. '
.och - skriftliga ' G I l * -.
I, -.
Filtdukar, Schaggdukar s rad gardiner Boj billigt.
~oderdomcstii.fr %n I S ore rhtr Rulltrild 95 ore - duss ... .Gardinstufvar.
All mogedukar ' G ' afdiiier Bordvaxduk Filtar ~ o l ~ t e r b a f Helylle, ' cheviot @ jd- kklal.
13 cm:,, 2: 50: ' r m ?.!
~ b i n u l!
s f ~ +i; T:, +41j g~.
liljes ' nlyc !et billigt:.
.
.
.
-- I: r l, ' ..., d.
.
........ d .. ...... k P; .A ....: ... r:.
: .w.
: &lt; C:,,: .z LC~,-.
.i) 1 I R - ".
s - d.
,.
. '
.
. '
# .. a!
.
.
.
.
.
.
.
Kvinnliga, Juridiska, B y r h, Wallingatan 12.
Parfymer.
D - e .. p o.
.
s i t i o n 8 ' - m sparkassa: ontorstid kl. l /, 10-4.
Stort och rikhaltigt lager af d e utsokt finaste parfymer f r i n de fornamsta utlandska firmor, finare och enklare tvilar, kam- mar, borstar samt finare toalett- artiklar.
Order till landsorten m ' ot efterkraf.
K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, STOCKHOLM.
A. V. Nording, ' Aktiekapital 3,000,000 kr.
l 63 ~ r o t t n i n ~ ~ a 63 tan DALA-NATIONAL-MAGASINET 25 BIRJER-JARLSGATAN 25 I N GANG FRAN BRUNNSGATAN.
Innehafvare: Fru Anna Lonnberg fran Rattvik.
Al la slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. in.
Kc mstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeteii, allt fullkomligt akta.
Lek- sal ndlufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - - - - - - - - Kappor och Promenaddrak- Pr Csbelont pa " Norrkopings utstalh~tz~.
ter forfardkw efter bestallnrng, valgiordt arbete, billiga priser.
- p I Lektioner i Linnesomnad I Fem prsktiga afventyrsbocker for barn och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Tsarens kurir * Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning Parzival.
af Hugo Gyilander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En samling sagor af Harald astenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Sagogrottan i Sagoskogen.
11 ~iblioteks~atan 1 1 l - Utfor alla slags jurldicka uppdrag.
A.
T.
18336.
Berattelse for barn ungdom.
Fritt efter Juler Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla On.
Hjalten bland hjaltar;;;; zb;; f:;;;; Charles G. Gordons Iif och stordad.
ise Ganner.
304 sidor, - - - 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Karhmerad.
- pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frin Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
- - - - - -.
-.
- - -.
- - (afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trickling, Hvarje elev disponerar e; symaskin, KARIN EGNER, d TILL SVERIGES KVINNOR.
Sibyllcg, 36.
Hornet af Karlavagen, R.
T.
35 30.
A.
T.
210 04, DRICKER NI KAFFE?
Storsta fabrik i Skandinavien for Damhihrarbeten.
I I - Sprid Dagny!
I - ' ardiga arbeten i tusental, prima ivenska har i akta naturfarger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58.
Begar priskurant Gratis och franko erhalles irangafvans Tidning O m namn och adress insandes til nnan snorlif kopes, fran Franska; norlifsommeriet, Norrmalmstorg - 1, l tr. STOCKHOLM.
- p - BQBABIBXBT Vlingiifvan v asagatan 15-17 - - Stockholm, ar ett absolut sakert medel mot rod nasa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatan 8, i p.
STOCKHOLM.
E dvin BeFgs Fbrgy iieriaf f ai Hygienisk ansiktsbehandling.
Vibrationsmas sage &amp; Elektricitet.
Manicure.
Fotbehandling Handbad for kylda hiinder.
Tel. Brunk 31 99, Aberopa denna tidning1 FRU E. HOLMIN, Ltlstmakareuatan 8, n. b.
- Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renovera 01 ch forgyllas.
och Linnesomnad.
Lotten Dahlstrom 45 Nybrogatan 45.
Artillerig.
24.
Medlem af Fredr.
Bre merforbundet.
Prospekt pa begiiran Kurs i Kladsomnat 1 ' andlakare Indit Tiiimai DI rottningg.
58.
Aiim.
Tel. 44 92.
(4431 .E ivard.
: 1 /, 12-2 och 1 /, 6-197 e. rr A, ndra tider enl. ofverenskommels~ - Tandlakare GERDA ISBERG G btgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40) N lottag.
10-3.
Andra tider efte o fverenskommelse.
onodig fraga menar Ni.
Da en annan fraga.
Dricker Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni f r h i dag borja med detta kaffe, ty pa samma g h g det ar bi !ligt ar det af synnerligen god kvaliti.
Gor ett forsok.
Ni b l ~ r nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postforskott.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idungatan 5.
Butiker: Mlstersamue ' sg.
Il, Dobelnsg.
44, Norrtullag.
24, STOCKHOLMe b KLIPP ANNONSEN!
Eli 7 meter morkbl8 Damcheviot tjock star vintervara 70 cm bred finnes afven i svar gr8, brun eller rod farg till 4,20.
Blust 2,. met.
p i m a velourflanell, 70 cm.
bredl 100-tals vackra monster, som vanligen kosta 75 ore m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9,8 (Tillskrif Otto Oskarson, Gamla Kung holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
Gynna Dagnys annonsorer l InnehHllsf orteckning.
Dagens nummer innehaller: Stockholms andra kvinnliga stadsfullmaktige.
Kvinnlig yrkesskola i Stockholm.
Kvinnorna och forlidet ars stortingsval i Norge.
Af Ilagny Bang.
Sverige och den internationella r (rstrattsr6relsen aprop8 varldsfredskongressen i Stockholm.
l 9 1 I. Anna Lessel.
Af Frigga Carlberg.
Heliga Birgitta for nutida lasare.
Af Lydia Wnltlstrom.
Insand litteratur.
Bidrag till den svenska kvinnans historia.
Af J.
K Notiser.
Forerningsmeddelanden.
m Prenumeration ii Dagny sker a narmaste postanstalt eller bokhandel.
I
