# ID: svediakorp-per436
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,185
# sentences: 748
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 12.
Stockholm den 24 M a r s 1910.
Prenumerationspris:.
.
1 Redaktion: ' Ii %r.
kr.
4: 50 I l d r.
.
kr.
2: 50 Mastersamuelsgatan 51, entr.
' h,,.
,, 3: 5011 / 4,,.
,, 1: 25 Telefoner: Losnummer 10 ore.
.
.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- -- I Redaktor o. ansvarig utgifvare: 1.
- - Allm.6353.
Rike12285 E L L E N K L E MA N. Mottagningstid: kl. 11-12..
- .- Utgifningstid hvarje.
torsdag.
p p Sthlm 1910, F. Englunds BoMr.
3: e - p Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en - Post- och telegrafadress: ' DAGNY, Stockholm.
I Arg.
, Annonspris: 15 are per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr I0 010, 20 ggr 20 .. 50 ggr-25 Vo.
Annons bor vara mlamnad senast mandag f. m.
-.
Nativitet, aktenskapsfrekvens och.kvinnlig rostratt.
Hr till ~ i statsministern n d h a ~ e har n fait svar pa sin interpellation angaende i hvad man utred- hrr Lindhagen och Palmstierna under den debatt som foljde pa statsministerns besvarande.
af interpellatio- ningen om kvinnans politiska rostratt fortskrider, och nen.
Det, rent praktiskt taget, omojliga att genom de svenska kvinnorna h a fatt veta, att om pro- en utredning pavisa ifall sjunkandet af aktenskapsfrek- fessor Reuterskiold nar han fatt tid att ta reda pii vensen och nativiteten i ett land skulle i n i g o n man saken - nar d e t blir, kan icke statsministern forut- vara att tillskrifva verkningarna af att kvinnorna fatt, saga, eftersom professorn ar vetenskapsman och han politiska och sociala intressen torde nog sta s5 klart sasom siidan icke kan forelaggas att vara fardig till for flertalet, att darom ej mycket behofver ordas; det niigon bestamd dag - skulle komma med nedslaende vansinniga i att i sin helhet peka pa dessa fakta siffror i fraga om nativitet och aktenskapsfrekvens i sasom bevis mot kvinnornas rostratt behofver icke dis- .de lander, dar den kvinnliga rostratten ar genomford, kuteras.
Aunorlunda staller det sig med den nervosa sa blir det ingen politisk rostratt af for de svenska radsla hos mannen, som ligger bakom det forhAllan- kvinnorna - sa vidt som det beror pa den nuvarande det, att man kommer att tanka pa att sammanfora dessa regeringen.
Detta sades visserligen icke alldeles sa fragor med hvarandra och som visari hvilken grad mannen rent ut, men inneborden af ' statsministerns yttrande frukta, att kvinnornas Onskan och fordran pa att i ytt- var tvifvelsutan denna.
re afseenden - politiskt och socialt - blifva jamstall- Den kvinnliga rostrattsfragan i Sverige ' ar saledes da med.
dem sjalfva, skulle forandra kvinnornas dis- fran denna stund sammankopplad med nativiteten och position for att folja hvad sa gama beteck- aktenskapsfrekvensen.
Stiga dessa i ett land m e d nas som " kvinnans kallelse ".
Denna fruktan torde kvinnlig rostratt, sa ha vi n a g o n utsikt att fa vand- bora goras till foremal for ett grundligare analyseran- ra till valurnorna hvart tredje iir och nedlagga var de.
I detta sammanhang vilja vi endast, mcd bestri- rostsedel; sjunka de aterigen; sa ser det morkt ut for .dande af det riktiga i en generalisering som den oss har hemma.
vannamnda och med hafdande af att kvinnan som in- Det skulle kunna vara atskilligt att saga om den divid i hvarje enskildt fall har att afgora ofver hvad uppfattning, som ligger bakom detta sammanbindan- som ar just h en nes lifsuppgift, fastsla, att det ligger de af en socialekonomisk fraga, som ' aktenskapsfrek- nagot upprorande och fornedrande for kvinnorna i att vensen och afven nativiteten - delvis - ar, med den mannen skola anse sig kunna inskranka kvinnor- kvinnliga rostratten.
Atskilligt sades ocksa darom af nas ratt till sjalfstandighet, fri utveckling och likstal- of- 2rornenaddrakter m och Kappor VHr stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solldt arbete l FlirmAnliga priser1 aUSTAF HOLMBLOMS KAPPAPP&amp;, NORRMALMSTORO
134 DACNY lighet med dem af fruktan.
for att kvinnorna darige- nom skulle blifva mindre benagna att uppfylla sina ilplikter mot slaktetll.
Befogenheten for mannen att i detta afseende stalla villkor for beviljandet at kvinnorna af vissa medbor- gerliga rattigheter, dem han sjalf annu ensam atnju- ter i det af man och kvinnor bestaende gemensamma samhallet, maste direkt bestridas.
Nativitet och akten- skapsfrekvens - o m afven paverkbara af en fortskri- dande utveckling, som forsatter kvinnan, saval som mannen, pa ett helt annat plan an det tidigare, pri- mitiva, dar personlighetens uppgifter annu icke stallde sig splittrande gent emot slaktets - kunna och fa icke poras bestammande for kvinnornas stallning sasom fria och sjalfstandiga medborgare.
Och dock ar det nu pa undersokningen angaende det stigande eller sjunkande antalet barnsborder och giftermal som beviljandet af politiska rattigheter lit Sveri- ges kvinnor beror.
Hvart vi vanda oss, stirrar pro- blemet nativitet och aktenskapsfrekvens oss till motes i samband med var rostrattsfraga, .darmed oupplosligt och outredbart forbundna tack vare statsminister Lind- man och professor Reuterskiold.
Under sadana forhallanden kan det emellertid vara gladjande for oss, att statistiken med full tyd- lighet adagalagger att aktenskapsfrekvensen betydligt tilltagit i de lander, dar den kvinnliga rostratten va- rit langst inford, namligen ' Nya Zeeland och Syd- Australien, samt att nativiteten, som tretton &amp; r innan den kvinnliga rostratten tillampats i Nya Zeeland, bor- jat sjunka, sedan 1897 nu ater ar i stigande.
Att na- tiviteten i Frankrike, dar kvinnororelsen sannerligen icke vunnit nagon terrang att tala om, star lagst i Europa, kan icke vidare berora oss, ehuru statsminis- tern, i ett samband som star utom all logik, omnamnt detta som ett afskrackande exempel.
Kombinationen: nativitet - aktenskapsfrekvens - kvinnlig rostratt ar emellertid i ett afseende snillrik nog.
For erhiillandet af tillnarmelsevis anvandbart material for utredningen bor densamma helst fortsattas genom generationer.
Att riktigt rakna ut d e t orsaks- sammanhanget kan icke ga med det forsta; sa enkelt gjordt lar det ej heller vara, naturligtvis bor det ' ske proportionellt.
Och innan darmed hinner bli fardigt, ha statsminister Lindman, professor Reuterskiold och vi alla, som nu fundera ofver detta mystiska kausalitets- forhallande, haft god tid att samlas till vara fader.
Vhr forsta kvinnliga stads- fullmaktige.
v id forrattadt val i Stock- holms 4: de krets har froken Gertrud Mansson blif- vit vald till ' stadsfullmak- tig; bland de i kretsen val- da fullrnaktige erholl hon den 5: te platsen.
Froken Mansson var uppford i an- dra rummet pa Arbetare- partiets lista.
Fodd 1866 och ' sedan 14 ar tillbaka ' bosatt i Gus- taf Vasa forsamling i Stockholm har froken Mansson redan sedan ganska lange fast uppmarksamheten vid sig genom sina insikter i och intressen for vissa gre- liar af den kommunala forvaltningen.
Hon blef sa- lunda 1906 invald som suppleant i styrelsen for fat- tigvardsnamndens utackorderingsbyra och ar sedan i fjol suppleant i fortroenderadet for Stockholms stads upplysnings- och understodsbyraer for tuberkulossjuka.
Hon ar afven ledamot af Gustaf Vasa forsamlings fat- tigvlirdsstyrelse.
Hvem eller hvilka vi vid sidan af froken Mansson fa halsa sasom Stockholms kvinnliga stadsfullmaktige ar, nar.
detta skrifves, annu icke bekant.
Vi ha att, nied ett djup beklagande af forhallandet, annotera att h Emilia Broome, som ar i sallsynt grad i besitt- ' ning af * den kapacitet som krafves for det kommunala narbetet, icke blifvit vaid.
Orsaken ligger i att det parti, De frisinnade, hvars - kandidat hon var, under- skattat sin styrka, och den plats hon erhallit pa parti- ets lista visade sig vara en icke skyddad.
Saken ar i hogsta grad beklaglig, icke endast darfor att kvin-: I norna i fru Broome skulle varit forelradda pa ett for dem i sallsynt grad hedrande.
och fortjanstfullt satt, utan ej minst emedan Stockholms stads kommunalfor- valtning genom att hon fallit igenom gatt miste om en verkligt betydande kraft.
Utgangen af valen i 5: te och 6: te kretsarne ar, nar detta skrifves, annu icke bekant.
De sifferuppgifter fran 5: te kretsens redan forrattade val, som hunnit publiceras, - tyda emellertid pa att innu en af vara mest dugande kvinnliga krafter icke kommer att fa go- ra sig gallande i det kommunala arbetet, namligen froken ' Kerstin Hesselgren.
Med visshet kunna vi emellertid icke nu yttra oss om detta, lika litet som vi som fullt sakert kunna tillkannagifva att d: r Val- Till Dagnys lasekrets i landsorten.
frid Palmgren blifvit vald, hvilket dock har stor san- nolikhet for sig.
Froken Ida Johanssons kandidatur Som Dagny bnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mAl att tillva- i 6: te kretsen hor afven till det mycket osakra.
Kan- rataga allas intressen pA skilda platser, fat vi har- didaterna i l: sta, 2: dra och 3: dje kretsarna ha, som med uppmana vara Iiisarinnor i landsorten att de, redan delgifvits, icke gatt in.
f6; r a f t underlatfa denna var uppgift, ville till tid- Vi ha saledes att samtidigt med tillkannagifvan-.
ningens.
redaktion insanda sadana notiser, som det af namnet p i Sveriges forsta kvinnliga stadsfull- utbfver lokalintresset innehalla saker af vikt f6r maktige, var forsta seger p2 detta .omride, fastsla, att kvlnnorbrelsen i dess helhet.
.
S ' ', '.
J uvel- Guld- &amp; Emaljarbeten DAVID A N D E R S E N Hofjuvelera.re.
4 (F r e d s g a t a n Comp.
4, VArvIntar, herr och dam, samt skarp langt under inkopspris.
Langa handskar samt langa vantar 20 % under deivanliga priserna.
Handskaffaren Norrlandsgatan 5.
valet pa flera punkter gatt kvinnorna emot.
135 o D A G N.Y Bidrag till den svenska kvinnans historia.
Det lar oss .atskilligt, framfor.
allt att kvinnorna pa ett helt annat och kraftigare satt an som nu varit fallet sjalf- va maste fora fram sina fordringar.
.
.
.
I rostrattsarbetet mota vi ganska ofta den klingande fra- sen: " De svenska k h n o r n a ha det minsann SA bra, mycket battre an kvinnorna i nagra andra lander - ' och dar- skola de icke braka med att fA forandringar.
Det Statsministerns svar p&amp; hr Lind- for kan bli samre an hvad det ar.
J a g Atminstone har hagens interpellation anghende ingenting att klaga ofver. "
SA vithade ocksa alla sma beskedliga enfalder for femtio ar sen, och deras ofverlagsna forakt for den Forliden ' torsdag kom statsministerns med spanning einanciperade kvinnan var nog en multipel af deras nu- motsedda svar pa hr ~indhagens interpellation om det tida attlingars ofverlagsna forakt for de kvinnor, som nu lage, hvari utredningen om kvinnans politiska rostratt be- vilja fortsatta pa reformernas vag, vissa att det nog kan finner sig.
Statsministern erinrade om att den statistiska bli battre.
Hurudan .pA den tiden den stallning, var, un- delen af utredningen redanQ afslutats, men att utredning d~ hvilken de stilla i landet resignerade pa ett satt, som nu pagar af grunderna i olika lander for kvinnors poli- var SA behagligt for den despoti, som for sin rakn !.ng tiska rostratt samt verkningarna daraf.
Utredningen be- ursurperade det vackra ordet manlighet, belyses ganska drefs med all skyndsamhet, men var det dock omojligt att fortraffligt af foljande utdrag ur Agardhs statistik, ett ar-. '
for narvarande uppgifva, nar den kunde blifva fardig.
bete, som utgafs 1852-1 863:.
Hr Lindhagen, som ansag sig ' ej fatt ett uttommande.
" Vi se, att allt, hvad kvinnan i.
Sverige arfver, dar- svar pa sin interpellation, begarde ett direktare precise- sver har hon, sa framt hon ej ar anka, icke nigon di- rande af hvad utredningen nu gin.ge ut pit.
Statsministern spositionsratt, och saledes icke heller nigon aganderatt.
svarade hartill, att som riksdagen begart en allsidig ut- Latom oss d i fraga huru den svenska: kvinnans ratt att redning, hade afven ansetts nodvandigt att undersoka i hvad med egna krafter och med egen flit forvarfva ar beskaf- forhallande nativitet och aktenskapsfrekvetis kunde Sta till fad.
Vi skola fa se, att hon heller icke har har nigon den kvinnliga rostrattens inforande.
Detta tillkannagif- ratt,.
enar hon med fa undantag ar utestangd fran att vande framkallade ett skarpt replikerande fran hrr Lind- idka nagot annat yrke an att vara tjanstehjon.
hagen och Palmstierna.
Den senare fastslog att akten- skapsfrekvensen var en socialekonamisk fraga som icke I andra lander kan hvarje ogift kvinna begagnasina sammanhangde med politiska forhallanden.
pengar sasom henne godt synes, lagga dem i hvilket Debatten var stundtals ytterligt upprord.
Utom de yrke som helst.
Hon kan drifva handtverk, fabriker, ofvan namnda talarne yttrade sig hrr Pettersson i Soder- bygga fartyg, t. o. m: aga apotek och drifva det under telge, Branting och Lindqvist.
sin firma, hvilken dock maste skotas af examinerad och, ' - J a g tackar pilgrimernas land framfor allt for dess idealer, for dess begrepp om en hogsta lag i samhallet, en Giids lag som bor lydas mer an man- skolag, for begrepp om ett manskovarde h6gre an gangbar moral, som stadgar den hogsta renhet i seder, afven som niannens mal, och tal inga slappa koncessioner; jag prisar det for dess adla sinne for kvinnans ratt och utveckling, till medborgerligt Jif; for dess kansla af arbetets Izeder och alla goda ar- betares ratt till hederlig arbetslon; jag tackar det for dess storartade vilja och strafvande att gifva allt a t alla, for de sma nybyggen dar den nya varldens barn forsoka verkliggora den gudomliga laran om allman- neligt broderskap.
Man sager, att sadana idealer aro opraktiska.
For hoga sinnen a r ingenting hog- sint opraktiskt.
Fredrika Bremer (•âHemmen i den ' nyn varlden•â).
i:; _ - - - _ - - - - - - - - - - - c - ansvarig provisor.
Hon ar blott undermtad opinionen, hvilken ar starkare an all lag, och den hale; henne battre inom de skrankor, som den kvinnliga sedesamhe- ten foreskrifver, ' an forbud.
Man hor icke i andra lan- der, dir kvinnan ar ansedd for ett lika fornuftigt vasen som mannen, exempel pA att dessa ofverskridas.
I Sverige har den ogifta kvinnan icke ratt att skota sin egen Iandtgard, n. b. under sitt eget bestyr.
Hon far icke .heller dridtra nagon handel, icke aga och skolta.
eil fabrik, icke ens en spinnfabrik, icke idka salubrygd, icke salubageri., hvilka senare yrken dock alla aro kvinno- yrken.
Hvarmed skall hon, om hon ej har tillrackligt arf; da foda sig?
Darpa svaras: hon far leja sig.
ut i tjanst, hon far bjuda ut sig att passa upp alla andra.
Vi saga oratt, att kvinnan ej far idka nagot yrke.
Nigra f&amp; aro henne medgifna, men alla vunna genom kunglig nad.
Vi skola upprakna dem, ty de aro ej manga.
Genom kungl.
brefvet af den 27 oktober 1849 fick kvinnan rattighet att med magistratens tillatelse salja smatt kram.
Genom kungl.
brefvet af den 1 mars 1834 fick hon rattighet att idka pastejbageri.
(Brodbakning var henne en for hog ynnest:) Genom kungl.
brefvet af den 12 okt.
1839 tilldelades henne den rattigheten att idka.
nipperhandel (men icke handel med fruntimmersty- ' n H A S S ' L B A C ' ' ' ' I ' P l a n t a g e - K a f f e b r a n n e r i e t,.
blandning rekommenderas som e f f utmarkt godf delika fesskaffe.
.
I Hum legardsgatan 20 - Stockholm.
.
.
Rikst.
36 68.
Allm.
54 41..
.
.
1-36 D A G M Y --- ger, som hon dock lattast kan bade valja och varda).
Genom kungl.
brefwt af den 13 augusti 1844 erholl hon rattighet att kringbara och salja glasarbeten pil gator och torg.,.
.
Se dar den svenska kvinnans rattigheter att forsorja sig: salja smatt kram, salja ~ippkr, kringbara glasarbeten och baka pastejer.
Detta ar icke satir - det ar verklighet.
Daremot har, mannen tillagnat sig en mangd kvinno- yrken.
Mannen ar folkskolelarare afven for flickor.
Han ar ofver-barnmorska, och en kvinnlig barnmorska med sin latta hand fh icke bruka instrument vid forlossnin- gar.- ' M a n n ~ - ar uteslutande lakare, afven for kvinnor.
Han har tillagnat sig alla yrken, som kvinnan lika val kimde skota.
Han ar bokbindare, bokhandlare, hattstoff e rare, kladeshandlare,.
kryddkramhandlare, kramare, larfts- handlare, mobelmakare, handlare, sidenkramhandlare, ba- gare, bbggare, fargare, handskmakare, hattmakare, kard- makare, malare, skraddare, bundlmakare, destillat or, ta- petmakare, tapetserare, snormakare.
Utom alla andra yrken finnes i Sverige 60,000 tjan- ster itjrbehalha mannen, som lonas af staten och det all- manna, men ingen enda tjanst far forvaltas af.
kvinnor utom barnmorsketjansten.
.
Sailedes aro alla vagar stangda for kvinnan i Sverige att forsorja sig med nagot sjalfstandigt yrke eller am- bete, sa att, sa framt hennes arf ej ar ' stort nog for att l$a a • ’ rantan, maste hon tjana.
Genom den stora mangd af tjanande kvinnor emot tianande man gifver man ett kvinnligt tjanstehjon.mycket mindre lon an en manlig tjanare och alagger hennealla de.
goromai, som mannen ej vill ofvertaga.
Den manlige tjanaren ar icke uppassare.
Han har ett visst uppdrag, en viss befattning; han skoter t. ex. jorden, han fordrar hastarna och gor alla korslor.
I nagra fornama hus ar han taffeltackare, kammartjanare eller kusk.
.
Den tjanande kvinnans uppgift daremot ar att passa upp alla i huset, springa allas arenden, och frasen ar, dA hon stadjes, att hon skall gora allt hvad som fore- .kommer.
.
Hon skall stada och elda rummen, slapa ved- bordorna uppfor alla trappor, koka maten, baka, brygga, laga, lappa, tvatta allas smutsiga linne, darvid sta i det kalla vattnet till knana, ligga i trasor framstupa och skura golfven.
Hon skall borsta mannens smutsiga kla- der och skodon.
Nar akerbruksgoromalen forekomma, skickas hon ut pA gardet i hettan - och i flep pro- vinser i blotta linnet - att forratta lika anstrangande arbeten som mannen.
Dessutom skall hon badda herrar- lias, ja sjalfva drangarnas sangar, fora herrana till de- ras sofrum och dar spanna alla sina krafter for att som en krokt dynamometer draga af deras, stoflar.
Slutligen blef det kvinnornas lott i Sverige att p %.
alla vardshus och matstallen tjana sasom odalisker for att locka .kunder.
Korteligen: kvinnan i norden ar hushallens lastdjur och mannens slafvima.
Vi aro sa vana darid, att det ej uppror oss.
Att de flesta af dessa arbeten kunna lika val forrat- tas af manliga tjanare, det visar sig pa sjon, dar.
poj- ' kar och man fii forratta alla dessa goromAl: tvatta, sku- ra, diska, koka, badda sangarna, borsta och .- p&amp; stora skepp - ge honsen mat och mjolka korna, och man be- hofver blott se en.
fregatt, dar allt ar SA putsadt och blankt och skuradt, och smaka den valkokta maten for att ofvertyga sig, att mannen har nastan biittre antag for dylikt an kv: innan.
Vore man rattvis, skulle man Ahinstone lhza mati passa upp man, kvinnor passa upp kvinnor.
Vore vi icke forvanda genom vanan, skulle vi finna det afsky- vardt, att den svagare kvinnan skulle passa upp den starkare mannen.
Vi klandra och soka ofverallt bort- skudda styrkans ratt.
Men hvad ar detta annat an styr- kans och valdets ratt?
Lagar borde finnas, som vardade den varnlosa hin- nans sedesamhet och stallde henne i skydd for furolamp- ningar och fornedring.
Vi hafva i sjalfva verket nigra sadana lagar, som straffa missbruket af kvinnans nod- stallda belagenhet, hvaruti likval lagarna sjalfva forsatt henne och hvartill lagarna sjalfva aro skulden ".
, 2: dra hvartalet.
Vara arade kvartalsprenumeranter uppmanas vordsammast att snarast m6jligt verkstalla prenumeration 8- det inom kort ingaende 2: dra kvartdet, till undvikande af att afbrott m&amp; uppsta i tidningens postbefordring.
Tacksam- ma for det arbete som af Dagnye .van- ner nedlagts pa att sprida densamma, vaga vi i detta sammanhang papeka af ' hvilken vikt det vore att med det nya kvartaBet tillfora tidningen nya prenumeranter.
En personlig agitation i detta syfte &amp; r det verksammaste af t.
Vi lita tacksamt pa att hvar och en af tidningens lasare k m e r det som en uppgift att sarskildt nu vid kvar- %alsskiftet arbeta for Dagnys vidare spribing. '
.
.. I Kop Oskummad mjolk direkt hemsand i plomberade karl till 17 Ilre pr liter.
AKT1 EBOLAGET MEJERI ET VICTORIA I H.
I G Soderbergs Import A.-B.
Skeppsbron 26, Stockholm.
Prima Antracit.
Hnshbllskol, Cokes o. ~o~ey- rikett ter.
Litteratur.
Ernst Ahlgren och Esselde.
En brefvaxling utgifven af Sigrid Leijonlzufiud.
Wahlstrom Q Widstrand, Stockholm.
E r n s t A h l g r e n och E s s e l d e.
De tva nam- nen p i tvenne i vasensart, begafning och genom yttre leinadsiorhallanden fran hvarandra vidt skilda man- niskor.
Den ena - forfattarinnan, for hvilken hennes konst ar allt, som i en kvafvande trang omgifning sjalf maste vinna sig hvar tumsbredd mark, som icke a- ger nagot annat an hvad hon ur sitt inre kampar fram At sig, den andra - kvinnan med den stora intelligen- sen och de framsynta vyerna, som i. den kulturmiljo dar hon lefver !inner resonnans for sina ideer och syften.
Som de tva namqen sta bredvid hvarandra p2 bokens omslagsblad, sa kommo dessa tvi kvinnor under en pe- riod af sitt lif, hvarandra nara, sammanforda genom om- sesidig ' uppskattning och blick for hvarandras betydelse - och dock, under och vid sidan af detta, skilda genom en klyfta, som icke kunde fyllas.
Vasensolikheten var for djup.
Esseldes harmoniska, under lyckliga forhallanden utvecklade personlighet maste med naturnodvandighet kan- na framlingsskap infor Ernst Ahlgrens om an s % rika dock okultiverade konstnarstemperament, och hon a sin sida reagerade med en sorts nastan instinktiv forbittring mot den forfining och " ofverkultur ", som hon motte hos den forra.
Den intellektuella samhorigheten var icke stark nog att sla brygga ofver det olikartade i deras na- turers raggning, men den blef dock foreningsbandet dem emellan.
.
Det var Esselde, som forst rackte handen at den unga forfattarinnan, dar hon gick ensam och annu foga kand nere i det lilla skanska samhallet.
Ernst Ahlgrens fiirsta novellsamling " Fran SkAne " hade kommit ut pA somma- ren 1884.
Friherrinnan Adlersparre, som med uppmark- samhet foljde .tidens litterara stromningar, hade i detta debutarbete med gladje funnit en ung forfattare, hvars verklighetsskildring, till motsats mot den @ &amp; se riktning- ens hopplost graa pessimism, bars af en stark.
och sund syn pa lifvet.
Hon recenserar sjalf den lilla boken i " Tidskrift for hemmet ", och det ar till denna recension, hvi !ken hon skickar Ernst Ahlgren i december 1884, som hon fogar ett bref, hvari hon uttalar " ett hjartligt per- sonligt tack " till forfattarinnan, samtidigt som hon fram- staller en forfragan om Ernst Ahlgren vill hjalpa henne att gora den sista argangen af " Tidskrift for hemmet " (man stod just dA infor omlaggningen af denna till tid- skriften Dagny), " god och vardefull ".
Detta forsta nar- mande besvaras med en framspringande jublande tack- samhet fran Ernst Ahlgrens sida, som i ett langre bref ger den for henne blott till namnet kanda Esselde en nog SA oppenhjartig skildring af sig och sina forhillanden.
Och darmed ar den brefvaxling inledd, hvilken genom ut- gifvarinnans, froken Sigrid Leijonhufvuds pietetsfulla for- mediing nu framlagges for ett lasande publikum och som utgor ett vardefullt dokument till ett ytterligar?
Sdyscnde af den Victoria Benedictsson, hvilken trader 3 5 211 niottis i hennes af Axel Lundegard utgifna sjalfbiograMia an- teckningar och bref, p3 samma gang som uea gcr oss en bild af friherrinnan Adlersparre som den ofverbiic- kande ledarinnan af kvinnororelsen, hvilken sokcr att for- dess intressen - har narmast dess litterara organ .- - draga till sig en af de unga krafter, " hvilka bora uibildas att bara det framtida arbetet ", som hon sjalf uttrycker det.
For Victoria Benedictsson var emellertid af allt det svaraste och omojligaste att ga i flock, och nar hon pi Esseldes gastfria inbjudning att komma till henne i Stock- holm beger sig dit, till hennes originellt inredda hem uppe pa Soders hojder med den underbara utsikten, soni Esselde sarskildt lockat henne med men som hoii foga tyckes uppskatta, ar hennes forsta kansla revolt.
Hon hade kant sig pA ett helt annat satt fri infor de forslag och planer Esselde i sina bref under det forflutila Brer framlagt, afven om redan darunder vid ett tilliiille hennes omtaliga sjalfstandighetskansla blifvit sarad.
De b d, dar Esselde soker intressera henne for Fredrika-Braner- Forbundet och dess blifvande organ, tidskriften Dagny, och dar hon foreslar henne att bli medarbetare i det nya manadsbladet, hvars uppgift skulle blifva " att forsona det basta af.
det bestaende med det dugliga af det nya - att reformera i st. att revolutionera - att sla den falska fri- gorelsen med den akta ", hade icke skramt henne, 0111 de ocksi icke besvarats med nagon storre entusiasni, men tydligt ar att den forsta direkta kontakten med dcn af ifver for sin sak besjalade friherrinnan Adlersparre, som nied all sin vidsynthet foretradde en bestamd riktning och hade ett " parti " bakom sig, verkade starkt afkylande, for att icke saga direkt motbjudande p !i Victoria Bcnedictssori.
Den djupa artskillnaden dem emellan framtradde natur- ligt nog afven p % ett helt annat och skarpare satt genom den personliga samvaron, och det ar ej mera an fjorton dagar som fru Benedictsson stannar i det sa @ st- fritt for henne oppnade hemmet.
Lugnet och iystnadexi i den aflagsna stadsdelen, som Esselde bjudit p5 som nagot sarskildt kostbart - som det ju ocksa 5s for den jaktade storstadsmanniskan - hade icke for henne, landsortsbon, nagot som helst behag.
Af tystnad och stillhet hade hon mer an hon onskade sig i sin undan- gomda vra nere i Horby.
Dragningen bort och ned till den stora staden, hvars lyktor hon sag glimta i niork- ret om kvallarna p i andra sidan vattnet, med viiiilet p i gatorna, med de upplysta butikerna, med t&amp;ar och koii- serter, blef henne afven af denna orsak for stark.
Dc.i var ocl~saI, som redan namndt, inom ganska kort soiii hon flyttade bort fran det lugna hemmet p3 Siider och ned till en mera central stadsdel.
Hennes stockholmsvistelse blef f or ofrigt i ri-w-a iiii c,t fall en besvikelse.
Men detta faller danfor YYT b~-ei~iis- lings omrade.
Genom den finna vi blott i el: Lliij~tt till hennes " Kara Tante ", att det rorliga liftvet triittar herinr.
DAGN ' Y illa rustad som hon var att utharda strapatser, &amp; h att hon borjar langta efter sitt stilla, ensamma arbete .. Af det bref hon skrifver efter hemkomsten till Horby fram- gAr emellertid, att hon dar ej finner sig.
i stand att ar- beta.
En stor sjalslig nedslagenhet hade bemaktigat sig henne, och " hela verlden ser for .mina ogon ut som en enda svart hopploshet " skrifver hon.
Esselde, som a sin sida vantat sig en helt annan vinning af samvaron med Victoria Benedictsson an hvad, som blef resultatet af hennes besok och som framfor allt hade tankt sig att fil henne ofver till sina ideer, star emel-.
lertid, fri fran all smaaktighet som hon var, kvar som hennes goda och hjalpsamma van.
Till svar pa det af djup nedslagenhet genomandade bref hon erhallit, skrif- ver hon och erbjuder fru Benedictsson utforandet af ett litterart arbete, som pa en gang skulle ge henne syssel- sattning och forskaffa henne en valbehoflig inkomst.
Det var det ratta forslaget i den ratta stunden, arbete- var det, som kunde halla Ernst Ahlgren uppe afven i stun- der af djupaste fortviflan.
Med den foretagsamma hjalpsamheten mot.
fru Bene- dictsson forenade friherrinnan Adlersparre sin kara Dag- nys intressen.
Det ofvannamnda.
litterara arbetet, en bio- grafi af Harriet Martineau, skulle i en kortare samman- fattning forst publiceras i Dagny, och af ett bre• ’ langre fram samma ar .fran Esselde finner man, att det ar fra- ga om annu n ' agot litterart bidrag af fru.
Benedictsson for Dagny.
" Jag ville sa garna ", skrifver Esselde, " att Dagny i sin forsta argang finge vara barare af nagot af det basta som lefver inom dig ", pa hvilket Ernst Ahl- gren svarar; att o m det var henne mojligt, ' skulle hon lamna Dagny en novelett,.
men att hennes produktivitet for narvarande tycktes befinna sig i ett stadium af lang- varig torka.
I sjalfva verket hade hon Ater genomleft en tang och fortviflad modloshetens tid.
Emellertid hade.
Ernst Ahlgren kommit in i en ny period af sitt lif; under langa vistelser i Kopen- hamn hade hon dar fatt nya och starka intressen, som lade helt beslag p&amp; henne, och afven arbetet med hennes sista bok.
" Fru Marianne " kom korrespondensen med Es- selde atat aftaga.
Men nar fru Benedidsson efter en lang tystnad, da fran Paris, anyo skrihrer till sin gamla van, far hon strax till svar ett hjartligt vanligt bref fran sin " tillgifna S. L-d ", som uttrycker forhoppningen att moj- ligen fa raka henne till sommaren, da Esselde skulle ned till Helsingborg i sina och Fredrika-Bremer-Forbun- dets intressen.
Af detta mote blef dock intet p&amp; grund af vidriga omstandigheter a omse hall.
I borjan pa som- maren skickar emellertid Esselde e !t skriftligt tack for " Fru Marianne ", en g o d bok, som hon kallar den.
Hennes vanliga berom kunde icke mildra den olakliga sveda, som en kritik i den danska tidningen " Politiken " tillfogade Ernst Ahlgren.
Den " har gjort mig oberak- nelig skada '), skrifver hon till Axel Lundegard, och i sjalfva verket slog den ned den rest af sjalftillit och kraft att lefva, som hon annu agde kvar.
Mellan Esselde och Ernst Ahlgren skulle det, nagra korta manader innan den sistnamnda gick in i tystnaden, ' '.
.
139 komma till en direkt sammanstotning, som dock pa grund af den aldre: kvinnans besinningsfulla lugn och orubb- liga vanskap for " sitt litterara fosterbarn ", efter nagra valdsamma sjalfstandighetshafdande bref fran den yngre, skulle sluta med ett sista, " med fullstandig sinnesjemvigt " skrifvet bref f r h Ernst Ahlgren.
I detta finnes inga antydningar om &gt; ' Mollefossen9 ', sasom i ett af de i6re gaende, hon ser framat, talar om ideen, till en roman, som vuxit sig fardig i hennes hufvud.
Esselde tyckes icke heller skyndat sig med att besvara detta sa lugnande bref.
Fyra manader efter hade Ernst Ahlgren sjalf lagt emellan dem det svalg, som skiljer lefvande och doda.
Esseldes sista bref, skrifvet fore Victoria Benedictssons sista, var fylildt af planer for hennes ' " litterara fosterbarn ".
Det var svaret pa d e t bref, dar Victoria Benedictsson hade talat om " Mollefossen ", och utan att vidrora detta - kanske alsiktligt vikande undan for ev fortr&amp;de,.som.
just genom sitt brutalt hemska allvar for henne endast blef ofverord, dem hon v i l l e.
forbiga - adagalagger dock Esseldes bre [med sina mangfaldiga forslag, dar hon tanker " ba@ hit och dit " for sin " fosterdotkr ", att hon kanner oro for den yngre vannen.
Denna fick ocksa sitt snara beriktigande.
For Esselde var Ernst ~hlgrens ' dod annu lange " ett bittert bedrofligt slut ", hvars forklaringsgrunder hon sok- te utleta.
Ernst Ahlgrens sjalfbiografiska anteckningar gaf henne slutligt, losningen.
Nara som de tva kvinnor- na statt hvarandra,.
hade deras vasens.
motsatser varit s&amp; stora, att det behofdes bikten i o r d for att .den ena skullle forsta den andra i det, for henne djupast acgoran- de ogonblicket.
Brebaxlingen dem emellan hade icke varit af den art att den slagit bron ofver till forstaelse.
Af stort intresse ar den for oss, emedan den ger oss personligheterna, lefvande och gripbara i sitt forhallande till hvarandra.
,, ' O '.
E. e n.
Den egna lilla stugan.
I Froken Brandt!
!
!
!
Kontorchefens allra hvassaste rost nadde ertappade Karin Brandts horselorgan, just som sagda dam holl p i att atervanda till verkligheten frAn en liten lustfard i hogre rymder.
Verkligheten - det var sifferkolummer, kamratpladder och chefen - de hogre rymderna har re- presenterade af en liten gron flack af faderneslandet, som kunde kallas den egna torfvan.
Karin Brandk drommande uppsyn kunde ingalunda tilltala en rattrogen kontorchefs argusogon.
Det var rned en hel varld af forakt, som han nickade med huf- vudet mot henne och mumlade, " hon drommer natur- ligtvis om den egna lilla stugan ".
Medgifvas.
maste, att hade nagon lyssnat, sa hade denne nagon fatt hora fran den anklagades bank ' ett vanvordigt: " nu slog du allt hufvudet pa spiken, min gubbe lilla. "
Om nagot pa jorden, nast telefonen forstas, kunde reta gallfeber pa chefen, sa var det den i o&amp; for sig. '
.
140 DAGNY .. oskyldiga satsen: " den egna lilla stugan ", nota- bene k o n t o r s f r o k n a r n - a s egna lilla.
stuga, som de, trots Schartau och siffror och ljufligheter, areforga- tet nog, envisades att dromma om.
Drimma om!
!
Kontorchefen pustade som ett lokomotiv, nar hans tankar nagon gAng - genom vidriga omstandigheter - tvingades fram till det infama ordet: dromma.
Som nu genom froken Brandfs sjalsfranvaro.
Chefen h ' ade ratt.
(Sag mig hvilken chef som inte d e t har.)
Hans oomkullkastliga uppfattning var den, att fruntimmer vor0 till for att sladdra, dricka kaffe och skota sitt arbete pa lediga stunder.
Pa sista tiden kunde han lagga annu ' ett plus till sina bittra erfarenheter.
.Af 100 froknar pA hans kontor talade de 98 jamt om " den egna stugan ", som onskemal, som hot, som oppo- sition.
mot statens egna, inregistrerade sifferverk.
De lokaler, ofver hvilka han harskade, kallades for damm- halor - dock; skurning en gang i manaden ' och daglig sopning - de kallades for grottekvarnar, fangelse o. d.
Och.
om chefen suckade hogt att " otack ar varldens lon ", SA visste hanc den ogonblickliga repliken: " att 100 kr.
i manaden, lungsot och blodbrist var kontorets lon ".
Chefen var en klok man.
Han resignerade.
Han tankte att allt har en ofvergang - han hade 20Arig erfarenhet och kande " sitt folkJ '.
N u var det modernt att " vilja hap ' en egen liten stuga.
Inte en koja och ett hjarta.
Hvem fr5gar eiter hjartan nu for tiden, man vill val inte vara sentimental heller.
.En liten stuga var det, som man skulle skota a l l d e l e s e n s a m - " alldeles en- sam " kursiveradt af ett visst skadegladt, " brackande " le- ende.
P r e c i s ensam skulle man skota hade stugan och litet jordbruk och hons och bin och getter och allt hvad tankas kunde, inklusive plojning och vedhuggning.
Se, de 98 hade varit pil utst ' allningen och sett de tref- liga " egna haomen ", och det foresvafvade dem, att det skulle vara sa poeliskt att sitta pA sin egen lilla trappa och, visserligen trott af dagens arbete, drommande be- trakta solnedgangen.
Det ar ej bara det, som fattas dessa 98, att de ej ha en aning om inneborden af detta: " dagens arbete ".
De alska en oklanderlig frisyr, .en chic drakt.
De aro estetiskt intresserade, ty de - kunna saga om ett landskap, att det ar " som en tafla af Corot ", de aro poetiskt in- tresserade, men deras politik ar " den regnbagsfargade kulturhufvans ".
De aro religiost intresserade, ty de " kunna icke tro ".
De aro husligt intresserade, ty de veta precis " hur det skall smaka ".
De aro musikaliskt in- tresserade, ty de " alska " Forsell och Pinet och boston.
De aro Litterart intresserade, - visa mig den som sak- rare an de kritisera den sista romanen - de aro in- tresserade af allt, af allt u t o m af verkligt arbete, utom af verkligheten inom njgot omrade.
Vid allt deras tal fores ens tanke oreflekteradt till en viss fagel, som o c k s a kan prata.
Och dessa 98, de tro - sancta simplicitas -.
att d e skola kunna skota en stuga pA landet!
Hur var det?
Blir inte pennskaftet ibland tungt i handen?
Jarnspett, hacka och spade aro annu tyngre vapen.
S$, Kr.
1.
70, pr kg.
kostar kraftigt och syn- nerligen godt rostadt kaffe hos Ahlberg @ Johansson II Bibliotelrsg., vid Stureplan.
Filial i Lidingo Villastad.
...
- - -.
- - -- Ar det ej ratt besvarligt for de 98 att " bli fardigz " till kl. 9 om hvardagarna och kl. 11 om sondagarna?
Pullorna pA landet, som ock kallas hons, vilja ha sin frukost precis x7, sondag som hvardag.
A r det ej ratt besvarligt att borsta sina skor efter e: c. stadspromenad.
(Om de 98 nagonsin gjort det?)
Vi skola ej tala om kangor och kjolar &gt; ' dagen eeftcr " re arbetsdag i regnvader pa landet.
SA det vill er.
z!
!deks sarskild syn pA tingen till for att se det " poetiska Eke: " i den egna lilla.
stugan.
Drommarna p i kvallkvisten och forstugkvistar, dc Ei till en sund somn u t a n drommar, musiken l i h med honsens kackel och grisens grymtande, det litterara r= .. presenteradt af smornoteringar, aggpris och " Svensk Hons-, tidning ", det politiska - forekommande af inbordes krig i honsgarden, och boston - " en annan dans ", a!
*, allt sa helt olika an som de 98 tanka sig det.
r)?
98 borde frojda sig sjalfva och sin chef med att tack- samt forblifva i det " harliga Stockholm ", som anda ar som skapadt for dem.
Men de tvA som fattas i 100-talet?
De dromma nog ocksh om den egna stugan, men de tala ej omsin dron.
; de knoga och arbeta for brinnande lifvet.
Deii ena 2 r ett landets barn.
Hon alskar skogens sus hogre an =i&amp; gon musik, hon ser djupt och fint pA tillvaron, bon for.- star ensamhetens maktiga sprak, hon har energi och .arbetsform3ga och ater energi.
Hon ar chefens " basta barn " och de 98: s skyddsling, ty hon ar &gt; ' lite Iandtlig ", och de 98 ge henne vinkar i toalettfragor, vinkar som hon tacksamt tar emot, skickligt doljande ett miictteri fc- ende.
Hon har kraft och lefnadsmod o&amp; giictex sr ?.
sol i sitt vasende, cch det blir renare luft dar hor; gir fram.
H o n skall ha stugan och bli en verklig Roresyz i det verkliga foretaget.
Och den andra?
Karin Brandt, hon som d r o ~.
; -.
: c ~ ~ midt pa formiddagen?
Hon som talar om 9 ' lifs3; 219 nr?
: lifsintressen ", hon som tycker att siffromz d6dz h e ~ i ~ i: ~ sjall, fast de foda hennes kropp.
Slrulle ej shigar, c %h hennes kropp o c k s A?
Hon undrar ofta, om bi; ' hal- mod och kraft att ge sig ut i odemarken i ett arbete, som kommer ryggen att knaka, och en rost iinon: l-.~xzc svarar: 9 ~ m men ~ d icke kraft ').
Och lika ofta undrar %or, om hon har mod och kraft att stanna i 99dm 32- dammhalad ' och i " det har ~allskapet ' ~, och samsa - .ost svarar: " kraft men icke mod ".
DA ser Karin BrmCI,t SA komiskt trostl6s ut, att " hon som ar litet Izndtlig9 ', gripes a f deltagande och halften allvarligt, hiilftei sltiirn !- samt sager: " Drom mitt barn, men bara som sofvaiide, arbeta mitt barn och L lista ut din kallelse.
Ty ser &amp; .t .., alla som v i l j a ha en kallelse f Cp den, och kraft att fora den igenom till p2 kopet.
Men tacka dc d h lyck-.
liga stjarna, att din kallelse endast i d r o m m e E star till den " egna lilla stugan ",.
ty d e t ar en knogig kallelse, en ovanligt knogig kallelse - som bara passar for en pa hundra. "
l M BAD- A TVATT- L 1,!
H A a n d f R verkarega B f A an 1 i D.
ET och S T RYKINBATTNIIK (i l: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning K damer och hemar R.
T.
38 14 - 38 15 A.
T.
93 43 93 44.
141 D A C N Y p % 1800-talet s % smhningom slappnade af, ligger det allt- for nara 1.
t hands att finna orsaken dartill i den af broschyren papekade inltonsekvensen hos apotekarne att vad stort sker, sker tyst, heter det.
PA lange har betala utlandsk droghandel ancla till t r e-dubbelt det pris ingenting forsports, ' i medicinalvaxtodlingsfr~gan~~.
de erbjuda.
enskild odlare eller samlare.
Kan nagon I en liten broschyr med denna titel visar sig just nu undra p&amp; om man allmant forlorade all hag for en gren emellertid resultatet af det oafbrutna arbete i tysthet, som af agrikultur, som gaf sa klen vinst, o m den gaf nigon af den farmaceutiska foreningen igangsatts for att fora alls.
denna fraga framat.
Har foreligger resultatet af den host- DA kommitterade stalla i s a k e r utsikt att deras ut- ten 1907 tillsatta kommittens utredning " af Arliga %t- redning " kommer att foranleda atgarders vidtagande for gangen af inhemska medicinalvaxter ' for rikets samtliga mera rationell insamling och odling af medicinalvaxter apotek ".
Ehuru ett markbart intresse for saken gladjande i vart land ", hvari som vantas kan framst maste inga en ma- nog gjort sig gallande under de sista k aren, visa dock ning till apotekarna att battre beakta de inhemska intres- de statistiska tabellerna ofortydbart huru mycket som annu sena, later detta formoda att ljusare tider nu randas for iiterstar for att &amp; t inhemska odlare och samlare bevara alla de mindre jordagare, som vilja agna tid och intresse en sa naturlig inkomstkalla samt for att af den arliga At denna nyttiga odling.
Och det skall har ' annu en gang nationalforlusten pa detta konto (ofver 62,000 kr;) kunna betonas, hvad som redan papekats i artikeln.
" L i t e b o- skapa en direkt nationalvinst.
t a n i k ", N: r 43 af Dagny for ar, 1908, hur synnerligen Af den lilla historik, som inleder utredningen, fram- lamplig denna sysselsattning vore for kvinnor pa landet.
gAr att medeltidens munkar hade mera oppen blick for S- d P L n.
denna fraga an vi.
I borjan af 1700-talet gjordes afven ofantligt mycket for att hoja allmogens.
intresse for Iake- orterna.
Linne hade 1741 utgifvit en uppsats om de in- hemska medicinalvaxterna, och man hade p&amp; hogsta.
ort sin uppmarksainhet fast vid sakens vikt.
" Det var ", be- rattas det, " icke sallsynt att ortsmyndigheterna, da apo- en franska foreningen " La Francaise ' s " svenska sek- teksprivilegier beviljades, kostnadsfritt upplato jord till tion firade den 7 mars i foreningens klubblokal en plantering af medicinalvaxter. ' '
Dessutom skulle " apote- svensk fest, som blef en lysande frarnghg fran borjan till slut.
karne tillhAllas " att icke importera sadana orter som vaxa Det torde kanske vara af noje for Dagnys lasare att fa i Sverige, och 1747 hemstaller medicinalstyrelsen till och en kort redogorelse for densamma.
En festkladd skara damer och herrar rorde sig.
i de med " huruvida icke d e n kunde ihagkommas med na- dagen till ara ined blomster och girlander prydda sam- gon beloning, som kan uppvisa i sin tradgard nagon lingsrummen, och en forvantansfull spanning pa hvad storre kvantitet af dylika orter, sasom lavendel, fenkol, komma skulle harskade.
Vid kommittebordet, kladt i rosmarin, scordium eller fladertra. "
Vidare forordades de svenska fargerna, intogs hedersplatsen af grefvinnan Gyl- af medicinalstyrelsen utsandandet af skickliga botanister denstolpe, ordforande i den svenska sektionen, till hoger for att p i olika orter " undervisa allmogen om de nyttiga om henne s %g ' man hertiginnan.
de Rohan, " presidente orternas handterande och tillvaratagande. "
En synnerligt dlhonneur ' for " La Fran~aise ", till vanster fru Beren- valbetankt atgard, som afven i var tid.
borde forordas!
creiitz, v. ordforande i svenska sektionen, vidare vid sam- ma bord, fru Bernadinii-Sjoestedt, den kanda forfattarin- Ty beror icke i de flesta fall " den svenska slohet och nan af bl.
a.
" Pages suedoises ", B: nne Michaud, en af.
oforetagsamhet " man klagar afven pA okunnighet?
aftonens talarinnor, svenske ministern m. fl.
M: me Misme, redaktor for foreningens tidning, brot Kan det redan .for den i botaniken oinvigde vara tystnaden - som visserligen.
ett lifligt samtal och slam- svart att igenkanna den r a t t a orten, sa .beror icke ret af tekoppar lange hindrat att existera - med att mindre p&amp; dess r a t t a behandling.
Genom oaktsamhet halsa gasterna valkomna.
Hon ofverlamnade ordet till vid torkningen gores ju den svenska drogen mindrevar- B: nne Michaud, som holl.
ett hogstamdt och medryckan- dig an den utl ?ndska och gifvetvis betalas den dB samre de anforande eller snarare loftal OFver Sverige och syn- nerligast ofver den svenska kvinnans ' fortjanster inom som eller finner rentaf icke kopare.
utqm sitt lands granser.
.
..
Det ar val ett det sorgligaste fattigdomsbevis for Harpa svarade grefvinnan Gyldenstolpe med ' ett form- vart barrika land, att af den beraknade arliga omsatt- fulliindadt och hjartligt tack och uttryckte samtidigt sin ningen af blabar kommer 80 % fran ' utlandet mot 20 % forhoppning om att svenska sektionen skall kunna .fylla frhn Sverige.
For svensk flader och svensk kamomilla, sin uppgift vid denna internationella hard och alltsa blif- som vaxa i hvarje dikesren och i de flesta fall ofvertraf- va en valsignelsebringande lank mellan fransk och svensk kul tur.
fa utlandsk vara, betalas har i landet endast halfva priset.
En musikalisk ardelning vidtog nu och nagra svenska Och icke blott lakeorter, afven helt vanliga kryddvaxter sanger (en provisorisk ofversattning fanns att tillga) fo- kosta oss arligen i import onodiga summor.
Se har en- redrogos med.
mycken talang af froknarna Lisa af Klint dast ett par exempel: kummin, 23,891 kr., fenkol 49,246 och Berta Goldenson.
Darefter foljde fiolspel med pi- anoackompagnemang af herrarna Ekegardh och Melchers.
kr., senap 30,868 kr., koriander 3,700 kr.
o. s. v. Programmet, synnerligen artistiskt tecknadt af skulptrisen Om det p&amp; 1700-talet genom ofvan omtalade omvard- fru Frumeri och fru Berencreutz, som saldes ii11 forman for nad ' lefvande intresset for " kryddtradgarden " nagot in de af ofversvamningen drabbade i Paris, upptog till sist Odla lakeorter!
H Svensk fest i Paris.
D ' n ' x
och dess ledare ha fatt rona manga uttryck af tacksam het.
Inom kretsen funnos vid arets slut 57 forbunds- och 1 13 kretsmedlemmar.
Till medlemmar i forbundskretsens styrelse omvaldes grefvinnan A. Douglas, friherrinnan L. Palmqvist, fri&amp; ken A. Arwedson, fru M. Tollin, fru A. Holmer och froken J. Wallerstedt samt nyvaldes ofverstinnan Blom- stedt.
Att representera kretsen vid forbundsmotet i Stock- holm utsiigs froken Arwedson med froken.
Wallerstedt som suppleant.
Till revisorer omvaldes froken Anna Wiklund och froken Hanna Nordgren rned fruarna E. Svahn och E. Nordstrom som suppleanter.
Innan arsmotet tog sin borjan holl froken Gertriid Adelborg ett med stort intresse ahordt fordrag om upp- fostran.
Efter foredraget utforde en flickskolekor nagra sing- nummer, och froken Arwedson uttalade ett tzck till fo- redragshallerskan.
som aftonens " clou ": " Nagra ord ofver Selma Lagerlof " af M: me Bernadinii-Sjcestedt.
Salkynt lifligt framholl ta- larinnan Selma Lagerlofs betydelse, och rned sin egen djupa beundran for var framstiiende forfattarinna inspi- rerade hon med sitt tal de narvarande till samma kans- lor.
Exempla non probant, sed illustrant - och darfor be- styrkte M: me Jules Martin den foregaende talarinnans ord genom att deklamera ett stycke ur " Kristuslegender ".
Paris 11.
3.
10.
Elsa G. Nordin.
Notiser.
Statsunderstod at Rimforsa landthushallningsskola.
Det at Fredrika-Bremer-Forbundets landthushallningsskola vid Rimforsa askade anslaget a 6,000 kr., hvilket af utskottet nedprutats till 4,000 kr., har af riksdagen beviljats till det begarda hogre beloppet.
Den i hogsta grad beklagliga olyckshandelse, som intraffade natten till sistlidne lordag, d i skolans hufvud- byggnad i grund brann ned, gor att skolan i alldeles sar- skild grad nu ar beroende af statsbidraget.
Ehuru bygg- ningen var brandforsakrad, torde dock forlusterna vara kannbara.
Forrader af spannmal m. m. gingo forlorade.
De flesta af eleverna forlorade hela sin utrustning.
Nykterhetsrorelsen och riistrattsrbrelsen.
Med anled- ning af E. W-ns insandare i foregaende veckas nummer af var tidning har fran en af de kommitterade for festen for fru Ann Margret Holmgren a Grand Hotell i Stock- holm lamnats det meddelandet, att denna lokal, hvilken ansags bast agnad att utgora en vardig ram for den hyll- ning, som L. I&lt;.
P.
R. onskade gora sa anslaende som mojligt, icke kan fa hyras med mindre an att spritvaror serveras.
Detta hindrade emellertid icke, att de alkoholfria drycker, sasom rosenhager, pomril m.
fl., som vid sidan af dessa forekommo, af ett stort antal festdeltagare fore- drogos.
Fredrika-Bremer-Forbundets Linkopingskrets afholl den 14 mars sitt arsmote a flickelementarskolan Linkoping, under froken Ada Arwedsons ordforandeskap.
Af arsberattelsen framgick att forbundskretsen afven under det gangna aret fortsatt sin verksamhet for unga arbetande kvinnor (' klubben A.
T.
), i det den tvanne aftnar i veckan samlat dem till arbete, lasning, sang och lekar.
Genom enskild persons frikostighet hade de: blif- vit mojligt att upptaga afven tradgardsarbete pa pro- grammet.
For klubbens rakning hade forhyrts tva lot- ter i kolonitradgarden, och dessa parceller ha fordelats bland 14 klubbmedlemmar, som sjalfva fatt plantera och besa samt skorda dem.
Boklanen i klubb-biblioteket ha uppgatt till ej mind- re an 476.
Utom sarskilda fester, lekaftnar och sondags- samkvam ha 67 klubbaftnar hallits.
Klubbens medlems- antal var pa hosten uppe i 67, mot 40 under vartermi- nen, och sedan klubbens borjan aro i densammas matri- kel antecknade 146 medlemmar.
Intresset for klubben har varit stort saval bland klubb- medlemmarne som bland deras foraldrar och malsman, - KarIstads F. K.
P.
R. holl mandagen den 7 mars sitt arsmote under mycket stor tillslutning af medlemmar, bland dem manga nya.
Till styrelse omvaldes fruama Gerda Hellberg och Greta Gullstrom, froknarna Anna Widmark och Ragnhild Dyhlen samt nyvaldes fru Hdfrid Severin erter froken Signe Palmer, som lamnar Karlstad.
Till suppleanter i styrelsen omvaldes froken Anna Jans- son och fru Ellen Bure, till revisorer och deras supp- leanter froken Hilda Allert och frti Gerda Melin samt froknarna Josephine Ekstam och Gertrud Maxhel.
Af arsberattelsen framgick att foreningen under ar 1900 an- ordnat ett offentligt foredrag om " Kvinnornas lmnmu- nalpolitiska uppgifter ' ' (fru J. Velander), ett halfoffeiit- ligt om &gt; ' Den nya rostratten och det nya valsattet " (rc daktor M. Hellberg) och en diskussionsafton om " For- budet mot kvinnors industriella nattarbete ", (inledd af froken Palmer).
Dessutom har ordf. vid ett sammantra-.
de foredragit i ofversattning Mrs Chapman Catt ' s stora tal vid Londonkongressen 1909.
Af de manga utmarkta agitations- och upplysningsskrifter, som Landsforeningeii utgifvit under 1909 har Karlstadsforeningen inkopt och spri&amp; stora mangder.
- Ordf. redogjorde darefter fik Cmtralstyrelsanotet i Jonkoping, hvarpa motet afsl~itades med ' ' Du gamla, du fria ", unisont sjungen.
Efter sjalfva sammantradet kvarstannade s % godt son i alla de narvarande till gemensam supe.
Efter kaffcl foljde sang, musik, humoristisk upplasning, en iiiuntt~i.
svangom och allra sist en taktfast g %ngi %t, hvaipa dc narvarande skildes &amp; t i gladaste stamning.
Stockholms P K.
P.
R. holl sistlidne tisdag sitt Frs- mote i K. F. U.
K: s lokal, Brunnsgatan 3.
Froken Siglic Bergman lamade darvid meddelanden frin Centralsty- relsemotet i Jonkoping och fru Ellen Hagen holl fiirtb- drag ofver den internationella rostrattsrorelsens betyddse 5 propos kongressen i Stockholm 1911.
Tidningens press- laggning hindrar oss att narmare redogora for motets forhandlingar, till hvilka vi aterkomma i ziasta veckas nummer.
- p-.
Vara arade lasare uppmanas vordsamt att ifrigt verka for DAGNYS spridning genom viirfvande af nya prenumeranter.
D A G N Y C / Platssokande fd sina annonser inforda Dagny for iiam priset elkr 7119 ore pr mm., XAMINERAD sjukgymnast (30 E dessutom arig) med vana i sjukvard och i ett hems skotande on- LAMPLIG plats Onskas .. nu ge- nast af battre flicka.
Ar hem- mastadd i ett ordnadt hems fore- kommande goromal, villig vara ' i jungfruns stalle.
Vid lon fastes mindre afseende, men onskvardt ar att fa agna en tid i t sig sjalf.
Svar markt, God plats och hemr, emot- ses tacksamt under adr.
S. Gumz- lii Annonsbvra.
Stockholm.
skar plats nu genast.
Goda betyg och ref. finnas.
Svar till &gt;Prast- ANSPRAKSLOS, bildad, musika- dotter varen 1 9 1 0 ~ Kiosken, ~ Vik- lisk flicka af god familj on- toriagatan, Goteborg.
skar plats att bli till verklig hjalp och sallskap.
Van vid alla inom En 22 ars examinerad smaskole- ett hem forekommande goromal.
Kunnig i finare handarbete och ni- lararinna got somnad.
Ar villig bitrada med soker plats i familj eller skola.
Svar skrifgoromil.
Svar markt .Varen till, Redbar,, Annonskontoret Svea, 1 9 1 0 ~ Eskilstuna ~ p. r. Norrkoping.
E N FLICKA af god familj onskar plats i Goteborg eller dcss nar- het till 1 maj, i enklare hem dar husmoder saknas och helst dar barn finnes.
Ar kunnig i sorimad, rnklare matlagning, samt for OFrigi i alla husliga sysslor.
Svar till O. Larm- DA.
L.
2 8 ~ Annonsbyran,, gatan 1, Goteborg.
N ENKEL battre flicka, 25 ar, E frisk och stark,.
onskar plats, helst i prastfamilj.
Ar van vid hus- liga sysslor.
De basta rek.
finnes.
Svar till .A.
J.,, Oefle p. r.
~ 5 t t r e fiicka ' fodd skanska, 20 ar, soker plats som fruns hjalp och sallskap i akt- ningsvardt hem.
Narmare genom BILDAD, nagot musilcalisk 19 ars kamrer N. Nilsson, 4: de Langgatan skinska, fran godt hem onskar mot fritt vivre plats som hjalp och 4, (joteborg.
sallskap i god och treflig familj.
Helst a storre egendom i mellersta LARARINNA med flerarig praktik vid skola och.
i familj onskar Sverige.
Svar till, Huslig och till hosten plats.
Talar flytande tyska.
ordningsfullr, Malmo p. r.
Goda betyg och rekom .. Svar till [# A.
R. N.11, Malmo p. r. ung aicG onskar plats i finare familj som LARARINNA, undervisningsvan, betalande elev.
Svar till .Maj 1 9lOn, ansprakslos, Onskar plats att lasa Bangbro f. v. !b.
med yngre elever.
Kan undervisa aldre i sprak.
Svar till 11s.
E.li, ANDTBRUKAREDOTTER on- Jonkoping p. r. skar plats den 1 april eller 1 maj i battre familj, helst prastfamilj i NKEL ', elementarbildad flicka on- sodra Sverige, att ga frun tillhanda skat plats i fani., kunnig i Iland- och fa inhamata kannedom i niatlag- arbete,.
somnad, stenografi, maskin- ning samt andra hushallsbestyr.
So- skrifning.
Villig deltaga i hvarje- kanden ar villig deltaga i alla fore- handa goronlal.
Rek.
frin forut inne kommande goromal.
Svar till llFa- hafda platser.
Svar till llF.11 Jonko- miljemedlem~i, Ahus p. r. ping p. r.
L - E LEDIGA PL A TSER.
vid Lararinnebefattning Varbegs - .. kkZass&amp;a ~lunenta; - ...
...
x .Y ".
Iaroverk for flrckor ar fran och med hosttermin, ledig for Vid Landskrona instundande en lararinna med hogre kompetens.
Elernentarl~roverk Undervisningsamnen: kristendom och svenska (i hogsta klasserna) for flickor samt historia.
Lon enligt lag och aro fran och med nasta termin trenne ordinarie lararinnebefattnin- sex manaders omsesidig uppsagelse, Till styrelsen stalld ansokan atfojd lediga.
En amneslararinneplats i kristen- af vederborliga handlingar (afven dom (skolan s alla klasser), historia, prast- och lakarebetyg) insande: (de hogre klasserna) och moders- rndl (mellanstadiet).
Hogre kom- senast den 9. april 1910 till dess petens erforderlig.
Lon mligt lag.
ordforande, komminister N.
Kull, Pensionsbidrag.
Varberg den.
14Imars 1910.
En lararinneplats i huslig ekono- m i (tjanstgoring 3 formiddagar.
i veckan).
Lon 600 kronor.
Tillfalle Vid Trollhattans samskola ' 6-klassig och med realskoleexamens- till extra arbete.
En lararinneplats vid smaskolan ratt, finnas till hosten tva platser (alla amnen).
Begynnelselon 900 lediga, en for manlig, en for kvinn- kronor.
Pensionsbidrag .. lig larare: endera platsen, hvilken Ansokningar insandas fore.
den som helst, med matematik, den andra med tyska (och engelska) 10 april 1910. till hufvudamne.
Lon for manlig STYRELSEN.
sokande med full formell kompe- S.
D.
S. 3751 tens 2000 kr., for kvinnlig sokande i forhallande till meriterna, i alla handelser ej understigande lonebe- Vid stammelserna i K.- kungorelsen al Linkopings Elementarlaro- d.
29 okt.
1909.
Ansoknings- och kompetenshandlingar, (incl.
friskbe- verk for flickor tyg) samt uppgift p i samtliga am- hvari skall med nasta lasars borjan en nen (afven kan ofningsamnen), meddela undervis- ny lararinneplats inrattas med 1.111- sokanden ning, torde fore d.
15 april insan- dervisningsskyldighet i kristendom, das Trollhiittans samskolas sty- svenska och naturkunnighet saval relse till under Wallindel pa mellanstadiet som pa det hogre.
Trollhattan.
adr.
Rektor J.
Styrelsen Kompetens: Att vid tilltradandet af platsen hafva aflagt Hogre lararinne- exanien eller aga ' daremot svaran- de kompetens.
Lonegrader enligt Kungl.
Maj: ts resolution af 29 okt.
1909.
Skolan erlagger pensionsafgiften och ut- betalar " /, af lonen vid af lakare- betyg styrkt sjukdom.
Ansokningar stallda till styrelsen atfoljda af prastbetyg ocb lakarebetyg insan- das fore den 15 april till Forestdn- Utbildningskurser m. m. darinnan.
Kvinnliga arbetsomraden.
Muntliga och skriftliga BILDAD, nigot musikalisk 19 ars skanska fran godt hem onskar upplysningar genom som genomgatt Nya Hushallskolan mot fritt vivre plats som hjalp och Vid Visby hogre flickskola (Cronius, Sthlm) och ar nagot kun- sallskap i god och treflig familj.
ar en lararinneplats ledig, att till- nig i somnad samt handarbete on- Helst a storre egendom i mellersta tradas hostterminen 1910, med lun- skar plats i familj eller dyl. Svar Sverige.
Svar till " Huslig och ord- dervisningsskyldighet (full tjanst- till Wlligll, Hallsberg p. r. ningsfullll, Malmo p. r. goring) i kristendom pa hogre sta- P L A T S i god familj onskas till den diet, samt svenska, biologi och E n u n g fiicka 54 Drottninggatan.
.
24 april af battre Iiuslig fli ' cka, tyska pa lagre eller mellanstadiet.
onskar komma i battre familj, ar kunnig i matlagning, bakning, sylt- Kompetens: afgangsexamen fran villig att deltaga i alla inom hus ning samt alla i ett hem fo~ekom- Hogre lararinneseminariet eller laro- forekommande goromal.
Fritt vivre verk med samma kompetens.
Aflo- mande goromal, har genomgatt hus- ning onskas.
Svar till [[Ung flickas, hallsskola.
i enlighet med bestammelser- Billigt!
Billigt!
Tacksam for svar " Hus- .Grafvarne.
na i kungl.
kungorelsen d.
29 okt.
~, n. r, .. lin 25 a r ~ Lund Filtdukar Schaggdukar 7 Tridgardimer.
1909.
Boj billigt.
~oderdomestik fran 18 ore mtr.
Ansokningar, atfoljda af kompe- RulltrAd 95 ore duss.
Gardinstufvar, All- a red rika-a rem er-a or bandet: Drottninggatan 54. tens- och lakarebetyg, bora insandas mogedukar, Gardiner, Bordvaxduk, Filtar, Kikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Bolstervaf, Helylle cheviot god kval.
13C inom denna manads utgang, under cm 2: 50 r mtr.
Bomullstyger m. m. All1 0.
Melin.
adress landskamreraren sil&amp; mJet billigt.
Fredrika-Bremer-FBrbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Visby den 4 mars 1910..
Slumplagret.
Allm.
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98.
STYRELSEN.
MASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm, Ung battre flicka Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, Sprid Veckoti-dningen D A GNY!
f 44 D A G N Y P Deposition Parfymer.
vid sydsvenska Gymnastikinstitutet borjar 10 Sept.
Medfor samma kompetens som Gymn.
Ccntralinstittl- Stort och rikhaltigt lager af tets 2-CLriga kurs for kvinnliga elever.
Prospekt genom Kapten J. Thulin, Lund.
de utsokt finaste parfymer fran tlr Sparkassa II Kursen i Sjukgymnastik, Massage och Friskgymnastik finare och enklare tvalar, kam- mar, borstar samt finare toalett- artiklar.
Order till landsorten mot efterkraf.
SaSderunaPms$o~•‹g %, Fem priiktiga Jifwentyrsb6cke~ far Barn sch ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Tsarens kurir0 Fritt efter Juies Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
A. V. Mording, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
11 Biblioteksgatan 11 G3 Drottninggatan 63 En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning P s r ~ i ~ a af l.
Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
DALA~NATIBMAL-MAGASINET 25 BirRJER-JARLSGATAN 25 INGANG FRAN BRUNNSGATAN.
Innehafvare: Fru Anna Lonnberg fran Rattvik.
Alla slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m. Konstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek- sandlufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - - - - - - - - Prisbelont pa Norrkopings utstallning.
- Kappor och Pi-ometzaddrak- ter forfardkas Her bestallrzitzg, va1g; iordt apbete, billiga priser.
A L M.
TEL. 168 30.
6 6 ETT ~ BESOK!
Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Den hemlighetsfulla on.
E: $:, efter Julea Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita EllstrBm.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
- - - - Hjalten bland hjaltar g; i; g; - s: Lektioner i Linnesomnad Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhilles i hvarje bokhandel eller direkt fran Folkskolans Barntidnings F (lrlag, Stockholme (Stina Quint.)
(afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar e?
symaskin.
KARIN EGNES, Si by1 leg, 36.
Hornet af Karlavagen.
Sagogrottan i Sagoskogen.
En, samling, f I Storsta fabrik i Skandinavien for Sprid Dagny!
Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
Herr o. Fru E.
Malmberg.
58 Klarabergsgatan 58.
DRICKER NI KAFFE?
onodig fraga menar Ni.
Da en annan fraga.
Dricker Ni Karlbergs Specialblandning i 1,60 pr kg?
1 annat fall bor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty pa samma ggng det iii- billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postfikskot.;.
K. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Idungatan 5.
Butiker: Maste~samaelsg.
l l, Ddbelnsg.
44, Norrtullsg.
24, Eli Begar priskurant Gratis och franko - erhiklles ViimgMvans aid~aa~ag om namn och adress insandes till Vangafvan - - Vasaflatan 15-17 - Stockholm.
- Aberopa denna tidning!
Edvin Bergs For g y lleriaf f ar - Etablerad 1891 - innan snorlif kopes, fran Franska Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg l, l. tr. STOCKHOLM.
; = b ur ett absolut sikert medel mot rod nisa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmnkareg: ttan 8, i p.
FRU E. HOLMIN, Lastmakareuatan 8, n. b.
Hygienisk nnsiktsbehandling.
Vibrationsmos- sage &amp; Elektricitet, Manicure.
Fotbehandling, Handbad for kylda h h d e r.
Tel. ~ r u n k a 3 f 99, rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras och forgyllas.
.
och Linnesomnad.
Lotten Dahlstrdw, Artillerig.
24.
Medlem af Fredr.
Bre- 45 Nybrogatan 45. merforbundet.
Prospekt pil begaran.
Kurs i Kladsomnad, Tandiakare Judit Tillman Drottningg.
58.
A h.
Tel. 44 92.
(44311 .. Hvard.
: l /, 12-2 och l /, 6-l97 e. m.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
Tandlakare GERDA ISBERG Gdtgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter Bfverenskommelse.
7 meter morkbll Damcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes afven i svart g14 brun eller rod farg till 4 20.
Blust 2.9 het.
prima velourflanell, i 0 cm.
bredl i 100-tals vackra monster, som vanligen kostar 75 ore m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9,80.
Tillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
i - Gynna Dagnys annsras&amp;en!
- STOCKHOLM.
KLIPP ANNONSEN!
Innehallsforteokning.
Dagens nummer inneh8ller: Nativitet, 8ktenskapsfrekveus och kvinnlig riktratt.
Valp Uhsta kvinnliga stadsfullmiiktige.
Stiutsninisterns svar p&amp; hr Lindhagens interpellation an- gaeonde rostrattswtredaingea.
Bidrag till den svenska kvinnans historia.
Ernst ARBgren och Esselde.
En brefvaxling iitgifven af S@td Leijonhufiud.
Rec.
af E K-n.
Dem egna lilla stugan, Af Viola Bjork Odla Mke6rterf Af S-d Pk -- n. Svensk-fest i Paris.
Af Elsa G. Nordin.
Notiser.
F5renlwgsmeddelanden.
Prenumeration a Dagny sker h nwmaste postanstalt eller bokhandel.
