# ID: svediakorp-per435
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,464
# sentences: 1,121
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


&amp; tockholm den 1 7 M a r s 1 8 1 0.
N: r II.
ar.
Prenumerationspris: kr.
4: 50 lb s r.
kr.
.
,, 8~4,, ...
3: 5 0 ~ ~ 1 ~,,.
.
L (lanummer lo Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- Redaktion: - Mastersatnuelsgatan 51, en h ...
,, 5: I: = 50, Ii ' edaktor o. ansvarig ' utgifv&amp;e: ' E L C E N K L E MA N.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85..
, ~otkgnin~stid:.
-.
kl. 11-12.
- Utgifningstid hvarjejorsdag.
.-.
.
, ' ~x~editlon.
och ~ n n o n s b o n p.
~ .. Mastersamuelsgatan 51 I, en f r.:.
.
. '
.
-.
-.
3: e ark.
- ~nnonspris: '.
.
" ' 15 ore per mm. '
' Enkel spaltbredd-50 mm.
.
.
-.
- hrginhlafifions.
under t&amp;en.
15 mm: s hojd p?
gang 10:. "
-. '
.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 g@ 10 010, 20 ggr 20 010, 50 gr 25 010: post- och t &amp; ~ f a d r e s s:.
.
Annans .bor vara !&amp;lzmnid - DAGNY, Stockholni.
senast, m h d a g f. m..
.
.
.
, Sthlm 1910, F. Englunds BoMr.
.
.
, -. '
.
- ', De kvinnliga kandidaterna vid pagaende stadsfullmaktigeval i ~ t o c k h o l m ~ b o k e n MARIA OLSSON.
Fil.
kand. AXIANNETHORSTENSON Folkskollararinrza.
Fredrika- Bremer- Forbundets byra forest2ndarinna.
De frisinnades kandidat i 1: a kretsen. '
.
. '
~ r u EMILIA BROOME.
Froken CECILIA ' ~ R A N C K E.
Folkskoliararinna.
Ce frisinnades kandidat i 3: dje kretsen.
~cntralforbundets for Socialt.
Ar- bete ' byrdforkta~zdarinna.
De frisinnades kandidackdia kretseu.
MANSSON. '
De frisinnades kandidat i.
4ide ' kretsen.
.
.
.
.
.
Froken KERSTIN HESSELGREN.
Pil.
d: r VALFRID PALMGREN.
Affarsinnehaf varinnn Skolkoksinspektris.
Amanuens vid Yur~gl.
Bibliotekid. '
Socialdeniokraternas kandidat i 4.de kretsen.
De frisinnades kandidat i 6: te kretsen.
Froken GERTRUD.
De moderatas kandidat i 5: te kretsen.
Froken IDA JOHANSSON.
Folkskoliararinna.
De frisinnades kandidat i 6: te kretsen.
Vid forrattadt val i M a, 2: dra och.
3: qe kretsarna ha beklagligt nog de kvinnliga kandidaterna fallit igenom.
Man vantar med spanning pa utgangen i de aterstaende kretsarna.
.
k romen ad dr akter.
, i, Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solidt arbete l PGrmBnliga priser l OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
ar 1905 tillsatte en kommitte i och N ar for regeringen utarbetandet af forslag till revision af yrkes- '.
farelagen, fick denna kommitte sarskildt i uppdrag att beakta atskilliga fragor rorande kvinnornas arbete inom industrien och de atgarder som borde vidtagas for att skydda dem mot de faror i fysiskt och sedligt af- seende, som fabriksarbetet visat sig medfora.
I sitt nyligen utkomna betankande framlagger yrkesfarekom- mitten.
ocksa flera forslag, som afse ett effektivare skydd for minderariga och kvinnor, alla sirdeles beaktans- varda.
Redan forslaget att yrkesfarelagen skulle omfatta ej blott i fabriker utan afven i handel och handtverk arbetande personer samt de s. k. hemarbetarna ar ju betydelsefull.
for kvinnorna, da ett sa stort antal kvinnor aro anstallda inom handeln eller forsorja sig med hemarbete for grossorers, " forlaggares " eller " mel- lanhanders " rakning.
I och for hemarbetets reglering och inspektion framlagger kommitten en del goda for- slag, afsedda dels att skydda arbetarna inom hemindu- strier mot utsvettning, dels att skydda allmanheten mot smittofara genom i hemmen under ofta ohygienis- ka forhallanden tillverkade bekladnads- och andra ar- tiklar.
Inspektionen inom hemarbetet skulle val nar- mast komma att utofvas genom de af kommitten fore- slagna k o m m u n a l a t i l l s y n i n g s m a n n e n, bland hvilka - detta papekas sarskildt - afven kvin- nor bora anstallas.
For ofrigt har kommitten foreslagit en hel del at- garder,.
hvarigenom kontrollen ofver lagens efterlefvan- de skulle skarpas.
Yrkesinspektionen bor centralise- ras, ett arbetsrad tillsattas, yrkesinspektorernas antal okas fran 8 till 12 och inspeQions-assistenter skulle anstallas.
Dessutom foreslar kommitten tillsattandet af en kvinnlig yrkesinspektor, som sarskildt skulle upp- marksamma de kvinnliga arbetarnas forhallanden.
Denna inspektris skulle vara bosatt i Stockholm och agna tillsyn ofve~ hela riket at arbetsstallen med ofve.rvagande eller talrik kvinnlig personal.
.Kommit- ten anger ej narmare huru hennes ' verksamhet skulle ordnas, men forutser dock, att hon for att kunna ut- ofva densamma kan behofva hjalp af en eller flera kvinnliga assistenter.
Ja, det sages ocksa, att inom nagon tid torde val annu en yrkesinspektris behofvas.
Detta forefaller ocksa tamligen troligt, d2 det ju maste bli omojligt for e n yrkesinspektris att ofva tillsyn ofver alla fabriker med kvinnlig personal i hela riket.
.
Vis- serligen sages det ifran, att med den tekniska sidan af inspektionen skulle inspektrisen ej befatta sig, hen- nes verksamhet skulle framst inriktas pa de hygieniska forhallandena och pa att forbattra arbeterskornas lef- nadsvillkor.
Det ligger i sakens natur, att yrkesinspektrisen, om hon skall kunna gora nytta, maste samarbeta ba- -.
- - - .- ' - - - - p - -.
- - - I. ----- z -.
: J uvel- Guld- 8r Emaljarbeten Men pi % grund daraf ait iiigeii erralxea?
?OT: ~W $5- resliis af kommitten for yrkesi1ispe41~trice~~:: %st h3f: cri si stor !on soni for yrkesiiispektorernu, ri5~: igc.
;:: I.,: X !il kr.
pr ar.
ihtt iiispektriseris arktshiixk;;; #.
' .a Burida blir mindre an hennes n: an ', iga La;; rrafei-s: ' ram gar af att hennes distrikt skulle on~ifc ?tc %a !acidrt och hon maste ju darfor tillbringa sin i i i ~ ~ 5d k: .it.
anstrangande resor.
Ona man a11 alldeles bortser .f; - iri det gamla axiomet, att kvinnan rio; dviiiiciigt t1.i ii s + c ge sin arbetskraft till lagre pris ag xa:: xr:,:) rh la- ter bli att jaiiiiora den for inspektrisen Taresfagr !a lb- nen med inspektorernas, si kan men nog iiitc lata bli: iit tycka, att 3,000 kr.
ar c11 viil !ciiii!
: p c-Gi !Li: iri!
: for en for kropp och sjal s i s9itaride &gt;eFIiil::. ' iy.
Bfriga fiirslag till hiniior-tias skyii::: y ~ i i ~:!
!
!
t r ~ i vara viilbetanktri.
Att arbeta ii~icles joso= i sict~: ' ii '; &gt;ti eller grufvor har linge varit !orbjudet: ' !k ki !i! !i~ts.
Kommitth foreslfir, att kvinn~r ej hdie;: nii.t-ii!
!- das till lastnings- .eller stufveriarbete crt: i; or:!
2: 3 ?ciar: Ct fartyg med 80 registertons draktighet och dik~tSf. / c ?~ Att sas5m ?rAii - s a v i d a d e e j f y l l t 21 a r. flera hall forordats alldeles forbjuda stufvzriurhetc f i h kvinnor anser kommitten ej Iampligt, d2 Xi~igmo::: en valheh6flig fortjiht skulle frintass i;.
: hga k ~ i t i - nor.
For till myndig alder komna kviixcr, sQer kommitten, bor stufveriarbetet icke vara: ner fysisk och sedligt f~rdarfbringaiide an mycket &amp; m a t ar %:, det ar for att skydda de annu ej kroppsligt u h ~ k - lade ungdomar, som ocksa latt~st rAka in 12 E %s:, som bestammelsen bor goras.
Genom Mrhxl ?e:: de minderariga att utfora stufveriarbete skiiile decsn hindras att genom dylik mera til !fZllig cc3 aur.i: vtt sysselsattning mista hagen for att lara ett vcrkiigt yrke, sasom nu ofta .ar fallet.
Ett annat af kommittens forslag lyder s3i:;; Cc: " kvinna som ' fodt barn ma icke alivandzs tiil;.:.
;; &amp; e i industriell verksamhet i fabriksmassig omfo ?Mfiing x ?- der de forsta ' 4 veckorna efter barnsh~rdeu, d a m t icke med lakares intyg styrkes, att hon utan %en f6r.
sig e l l e r b a r n e t tidigare kan borja a~5etet ' ~.
Or- r ' 3 7.
- T:.
: - - -.
.
- - - - -.
.
.
.
-.
- - - - - -.
-.
- - - ..
Kvinnorna och kommunal- intresset.
den " eller barnet " aro, det nya, fyra veckors barnsangs~ ' hvila har ju lagen forut bestamt.
Genom.
detta till- lagg har kommitten velat papeka, att kvinnorria bora sa mycket som mojligt beredas tillfalle att uppfylla.
Bref f r h Goteborg.
sina forsta modersplikter, da det ju ar af sardeles stor vikt, att de sma erhalla modersmjolken atmin- vinnornas intressen na i allmanhet icke utom hem- stone under de forsta manaderna.
.Darfor foreslar kom- met, de onska ej sjalfva politisk rostratt, da de ej mitten ocksa i en foljande paragraf, att " kvinna, som sjalf ens begagna den kommunala, som de redan aga ', dessa ammar sitt barn, bor kunna beredas erforderlig ledighet fraser ha alltfor ofta ljudit fran vara motstandare, utan att hartill ".
Att sasom man gjort.
i.
Tyskland utstracka vi haft nagra effektiva motbevis att komma med.
Men i barnsangshvilan till 6 5 8 veckor anser kommitten och med den nya kommunallagen ha vi fatt ett vapen i alldeles omojligt, forran den silunda fran fortjanst var hand, som ' det galler att begagna, och kvinnorna ha utestangda modern genom moderskapsforsakring kan redan tydligt nog visat, att de forstatt detta.
tillforsakras underhall.
Sedan intresset for den allmanna rostratten dampats I ofvannamnda lagparagraf heter det ocksii, att kvin- af proportionalismen, borjade man att allvarligare taga i nor, som hafva ett hushall att skota, bora beredas betraktande den andra stora forandring, som rostratts- ledighet hartill, det vill antagligen saga, kunna fa reformen forde med sig: kvinnans verkliga ' likstallighet med lamna arbetet nagon halftimme tidigare middag och mannen inom kommunen.
Och nu ha ' vi redan kommit kvall.
I Tyskland bruka gifta kvinnor, som sa onska, sa langt att ej blott kvinnorna sjalfva utan alla politiska fa sluta en half timme fore den bestamda tiden, men partier och ej minst dagspresset, betraktar kvinnornas pa det hela taget begagna de sig foga af tillatelsen, blifvande aktiva deltagande i arbetet inom kommunerna helst vid styckarbete.
som en natur1i.g och nodvandig sak.
Nar man sagt till NAgon begransning af arbetstiden f o r kvinnor fo- oss: " Ni intressera Er icke for Er politiska.
rostrattll, ha reslas icke i betankandet.
b or budet mot nattarbete an- vi svarat: " gif oss den politiska rostratten, och intresset togs ju af 1909 ars riksdag - .men betydelsefullt ar kommer af sig sjalft! "
Nu i dessa dagar kunna vi visa framflyttandet af minimialdern for minderariga i fa- och gora det .ocksa, att detta svar ej lofvar for mycket: briksarbete till 13 fran 12 ar.
Onskvardt hade det vi ha nu fatt kommunal full likstallighet med mannen - nog varit, @ den dagliga arbetstiden for minderariga och det kommunala intresset har kommit.
icke satts sa lang som hogst 10 timmar, atminstone Det ar ... underligt gladjande, att tanken:, kvinnan som for 13-15-aringar.
.
Men da i denna arbetstid inga stadsfullmaktige, hvilken for endast ett 5-tal ar sedan p i de timmar, under hvilka de ' minderariga deltaga i un- sin hojd behandlades mer eller mindre hanfullt i, en kaseri- dervisning, ar det ju mojligt, att for manga sjalfva fa- spalt,.
nu diskuteras i allvarliga ledare och pa offentliga bri ksarbetet blir inskrankt.
moten med en ifver, som hade man nagot forsummadt.
Ofriga forslag om okad luftmangd per arbetare i att taga igen.
Och sa ar det ju ocksa, vi maste skynda fabrik, om lokalernas lampliga ventilering och upp- oss att taga igen hvad gammal fordom kommit oss att viimning, om.
sarskilda afkladningsrum och bekvamlig- under langa tider forsumma, det finns ' manga .luckor i hetsinrattningar for man och kvinnor, om tillracklig mannens samhallsarbete, som det tillkommer kvinnorna tillgang till dricks- och tvattvatten, om sondagshvila, att soka .fylla.
Darfor maste vi nu inrikta var kraft landet om skyddsanordningar till forekommande af olycksfall rundt pa den nya lagens realiserande, sa att vi verkligen m..
m.
aro ju ii11 nytta for kvinnorna saval som for fil kvinnor med i kommande val inom kommunalforvalt-.
mannen.
ningarne bade pa landet och i staden.
Med den revision af p-kesfarelagei som forordas, I Goteborg forberedes jordmanen med all ifver for de nya bestammelser till kvinnornas skydd som har hostens stadsfullmaktigeval.
For att f8 upp antalet rost- oinnamnts och med tillsattandet af kvinnliga yrkesin- berattigade kvinnor hafva upprop i alla stadens tidningar.
spektorer och kvinnliga kommunala tillsyningsman,bor- utfardats om vikten af sjalfdeklaration afven af gift kvinna, de, tyckes det mig, battre arbetsforhallanden kunna astad- och upplysningar angaende deklareringen lamnades bered- kommas for kvinnorna i industrien.
Hvad fabriks- villigt under sista veckan i forra manaden a for andamalet.
och hemarbeterskornas lefnadsforhallanden angar, sa oppen byra.
Liberala partiet har sokt starka kvinnornas far man ju hoppas pa att de hygieniska rad och den upp- kommunala lifaktighet f6rst gen0.m att invalja en god del lysning inspektriserna skola meddela skall verka godt.
af dem i sina kretsstyrelser och sedermera genom anord- flen bostadsforhallandena bero ju ytterst.
pa lonevill- nandet af ett stort kvinnomote, som agde rum i slutet af koren, pa de hoga prisen for bostader och lifsmedel forra ma~aden.
.
och pa en del andra forhallanden, for hvilka i detta Detta +te omfattades med ett alldeles.
sarskildt in- sammanhang ej kan redogoras.
Ytterst viktigt ar det tresse, och det marktes, att det ' lag allvar bakom intresset ju, att lagen s5 mycket som mojligt skyddar kvinnorna hos den tatt packade publiken af kvinnor ur alla lager.
for ofveranstrangning.
Kunde vi nu ocksa snart fa och af alla aldrar.
Motets talare vor0 kanda, och anled- yrkesskolor, skulle sakert mycket vara vunnet.
ningen till, detsamma var nog ocksa for de flesta ingen Gerda M eyerson, nyhet; nyfikenheten, som annan s&amp; ofta lockar folk, hade, " K, ' ' '.
darfor har intet att skaffa, utan, .man kom .helt enkelt darfor, att man ville begagna ett tillfalle som erbjods att satta sig in i det allvarliga arbete som.
forestar.
De bada kvinnliga talare, som upptradde, froknarna Eva Rodhe och Anna r ess el; visade ocksa att afven Goteborg ager kvin- nor, som med kvinnans varmare kansla forena mannens.
tankereda.
och nyktrare syn p i tingen.
' De sade oss, att nu var Stunden ' inne att vidga var ' syn ut ofver hemmets troskel, att tanka pil afven de andra hemmen inom sam- hallet och att visa, ' att var blick for-hvad detta krafver ej blifvit bortskymd af arhundradens arbete i det lilla.
De sade oss, att dil mannen .genom.
att nu satta oss i jamnbredd med sig sjalf inom det mindre samhallet, kom- munen, erkant, att han behofver var hjalp dar, sa maste vi genom ett nitiskt arbete komma honom att forsta, att han afven behofver oss i det stora samhallet, staten.
Motets manliga talare, haradshofding 0.
Mannheimer, utvecklade i ev intressant anforande teoretiskt och praktiskt hvad den nya lagen gifvit oss af utvidgade rattigheter och skyldigheter.
- Q .allvarlig foresats att utnyttja den gard af rattvisa, som reformen beskart oss, praglade de flesta ansikten hos dem som " deltagit i denna forberedande ' monstring af kvinnoskarorna i Goteborg, och det ar att hoppas, att de goda foresatserna i sinom tid bara frukt i en liflig anslutning till hostens stadsfullmaktigeval.
Afveii den af F. K.
P.
R. i Goteborg anordnade kommunalkursen har visat, att den kommunala verklig- heten formatt locka storre intresse an den anriu for oss kvinnor mera abstrakta politiken, i det.
att denna kurs ront en ovantad anslutning, afsevardt storre an.
samhallskursen harom aret, hvilken dock hade en icke obetydlig, trogen ahorarekrets.
I&lt;ommunalkursen, som nu ar ungefar half- ' liden, omfattar, sasom notis i Dagny forut meddelat, elfva forelasningar i viktiga kommunala fragor.
Forutom de inom det kvinnliga omradet speciellt fallande fragorna ro- rande .fattigvard, barnavard, nykterhet, bostadsforhallanden och hygien har afven behandlats den nu brannande fragan om kommunernas finanser, &amp; t omrade dar det tycks vara pil hog tid, att kvinnans erkanda storre sparsamhet far gora sig gallande.
Kursen afslutas med ett fingeradt stads- fullmaktigesammantrade.
Det vore lon - for modan med ' kursens anordnande och for intresset hos kursdeltagarne, om nigra af dem kunde och finge i realiteten vardigt fylla sin plats pa kommande stadsfullmaktigesammantraden, nagot som sakert icke behofver hora till de fromma onsk- ningarna, om alla ena sig om att arbeta for kvinnornas sak vid nasta kommunala val.
M.
K. '
' De kvinnliga representan- terna i finska landtdagen.
Med anledning af den vilseledande uppgift, som varit synlig angaende de.
kvinnliga representanternas anhl i arets finska landtdag, kan det vara af sarskildt intresse att har redogora for i hvad proportion de genom de i februari forsigganglia nyvalen i landtdagen i&amp;- %daiidc 17 kvinnorna sta till foregaende ars kvinnliga landtdags- representanter.
Ar 1907, forsta gangen de finska kviii- norna vor0 valberattigade, invaldes 19 kvinnor; vid ny.
valen 1908 efter upplosningen 25; vid nyvalen 1909 &amp; .er- upplosningen 22.
- De 17,. som nu vid nyvalen 1910 gatt in, aro saledes till antalet underlagsna foregaciide ars kvinnliga landtdagsrepresentanter.
Haraf kunde man kan .. na sig frestad att draga den slutsatsen, att kvinnornas deltagande i valen af en eller annan orsak pa senarc ti .. der slappats.
Detta ar dock icke fallet.
Orsaken ar iiog narmast att soka dari, som en i ' forhallandena iiii- tierad person angifver, att kvinnorna i stort sedt annu aro sa litet medvetna om nodvandigheten att aga kviim- liga landtdagsrepresentanter att de lata sig paverkas af pastaenden om att " till d e n n a i politiskt afseende si viktiga landtdag framst bor utses m a n ".
Angaende de mera kanda af arets landtdagskviiiiioi- skrifves till oss frAn Finland: Den mest framstaende bland de kviiinliga represen- tanterna vid den nyss oppnade landtdagen ar val utaxi gensagelse aktuarien vid.
statistiska centralbyran, fil.
doktor T e k l a H u l t i n (ungfinne).
For tredje gangen lit .. sedd att vid landtdagen foretrada sitt parti, hor hon ii11 detsammas mera bemarkta personligheter: hon ar bl.
a. sekreterare ' uti partiets bestyrelse vid landtdagen.
Utom henne har partiet denna gang, som redan i Dagny om- talats, ytterligare en kvinnlig representant. '
Svenska folkpartiets kvinnor, hvilkas antal vaxlat mel- lan 1 ar 1907, 3 ar 1908, 4 ar 1909 och 3 detta ar, har nu att anteckna en kannbar forlust, i det redaktiiren, fil.
doktor J e n n y a f F o r s e l l e s, som vid sciiaste landtdag med stort intresse representerade de osterbotl- niska kvinnorna, denna gang foll igenom.
Partiet has dock i landtdagen tre andra kvinnor, bland t; v !.lka yrkes inspektor V e r a H j e 1 t vid senaste landtciag gjorcic sig bemarkt for sitt dugliga och sakkunniga arbete kon1 So- cialutskottet samt for sitt energiska upptradande vid hit.- horande fragors behandling saval vid plena som i Stora utskottet.
De gammalfinska (suometarianska) kvinnorna ha daremof lidit beklagliga nederlag.
Fran 6 representanter ar 1907 O C ~ 1908, 4 ar 1909, ha de reducerats till endast 2 denria gang.
Deras framsta representant vid de forsta landt-.
dagarna, froken A l e x a n d r a G r i p e n b e r g, harse- dan 1908 dragit sig tillbaka fran arbetet inom fo !kt-epre sentationen.
Ocksa de socialdemokratiska kvinnorna tyckas iorsviii- na fran kammaren.
Oaktadt partiet i siii helhet 2s i oaf- bruten tillvaxt, under de tre sista aren 83, 84, 86 re- presentanter, har antalet kvinnliga mediemrnar gatt iicd till resp. 13, 12 och endast 10 i ar.
Sina fomarnsta kvinnliga ombud har partiet dock troget Atervalt, i det redaktorerna froken M i i n a S i l l a n p Z a och fru H i I- j a P a r s s i n e n suttit i kammaren alltsen 1907.
Var ofvan namnda finska korrespondent har med all- ledning af ett slutyttrande i fru Jane Gernaiidt-Cl.-riries artikel " Nigra ogonblicksintryck fran valen i Helsiiigforii "
.l 25 D A G N Y i n: r 8 af Dagny, dar hon framhaller att det vore af vikt att l&amp;dtdagskvinnorna hade erforderlig vetenskap- lig uibildning i ekonomi och juridik for att taga verk- sam del i utskottsarbetet, lamnat foljande upplysningar:, 1) ha.
alla kvinnor deltagit i utskottsarbete; 2) finnas vetenskapligt bildade kvinnor bland repre- sentanterna (vi Ila haft 2 fil.
doktorer) och ekonomiskt bildade (1 yrkesinspektor); Var meddelare anmarker darefter, att vetenskaplig bildning ar eti mycket svafvande begrepp, men.
ifall man emellertid soker indela landtdagsmannen enligt bildnings- grad, kommer man till ungefar foljande: 1) Personer som inn@a m i n s t filosofie doktors- grad, hogre juridiskt eller statsambeie eller.
fackkunskap i hogre grad - 30 man = 16,7u g af alla mani.
repr.
; 3 kvinnor = ' 14,s % af alla kvinnl: rkpr.
; 2) Personer med m i n s t studentexamens eller den- samma motsvarande bildning - 52 man = 29 % af alla manl.
repr.
; 7 kvinnor = 33,3 % af alla kvinnl.
repr.
Dessa ' siffror lara vara tagna enl. uppgifter i landt- dagskalendern for 1909; uppgifter for i ar saknas tills vidare.
- ' ' Conseil- national des fem- mes F ranska kvinnors nationalforbund, sammanslutningen af de manga olika franska kvinnoforeningarna, har ny- iigen hallit sitt arsmote i den sedvanliga lokalen vid rue Las Cases i Paris; Sammantradet hade fran borjan ut- satts till 14 dagar tid.igare, men maste pa grund af den senaste manadens olyckliga forodelser uppskjutas.
Motet var talrikt besokt, och dagens program upptog manga- handa fragor att behandla.
Sasom ordforande funge- rade M: me Sarah Monod, och platsen.
till vanster om henne intog generalsekreteraren, .den valbekanta och upp- burna M: rne Avril de Sainte Croix.
Vid talarestolen vo- ro dessutom landsforeningens alla underafdelningar repre- senterade, fran hvilka i tur och ordning redogorelser af- &amp; ifvos.
Afdelningen for " Hygien och Bildning " hade att om- tala .vissa framgangar for saken inom Deputeradkammaren.
Motionerna angaende kvinnlig yrkesinspektion, forbud for kvinnligt nattarbete inom vissa industrigrenar (enkanner- ligen sommerskeyrket), forvaltningsratt for gift kvinna of- ver egen inkomst hade namligen under de senaste vec- korna varit foremal for .behandling.
Man ansag sig har- igenom, afven ' om man ej vunnit nagon positiv seger, ha vunnit mycket, framfor allt kraft till fornyade anstrangnin- gar.
- Afdelningen.
for " Politisk rostratt for kvinnor ' ' redo- gjorde .for den deputation, som uppvaktat republikens president och konseljpresidenten.
Mottagandet hade i allt) ar samtidens fornamsta lac- keringsfarg och bor anvan- das for all slags malning i hemmet.
Smaburkar a 1 kr.
a REALIN-DETALJEN, Sturegatan 36, Stockholm.
LI .. \ visserligen endast loften - men de varit gynsamt, och basta sadana .erhallits.
Sammantradets utan tvifvel intressantaste moment var M: me Cruppi ' s, ledarinna for en af de nybildade sekt.
' o.- .nerna inom Nationalforbundet,.
redogorelse.
I sitt '.
in- ' ledningsforedrag omnamnde M: me Cruppi Sveriges redr rika- rem er-~orbund och yttrade, ' att detta i sin verksamhet tjanat sektionen till monster.
Denna se- nares ' arbetsfalt kunde ej blifva sa vidstrackt och omfat- tande men att blifva en afbildnineg i smatt af " Fredrika- g rem er-g or bundet " vore dess mal.
Efter endast tre ma- naders tillvaro hade det redan lyckats att samla ett stort antal medlemmar bland konstnarinnor, forfattarinnor och vetenskapligt bildade kvinnor.
En platsformedlingsbyrli hade inrattats.
for att bereda intellektuellt.
bildade kvinnor val aflonade sysselsattningar, dar deras teoretiska kunska- per i praktiken kunna f&amp;.
tillampning.
En klubblokal for kvinnliga studenter, en ' restaurant for kvinnor, en under- afdelning for musik och mAlarkonst hade redan bildats, och forbindelser med utlandska foreningar i samma stil hade anknutits.
M: me Cruppi fallde annu en andra gang ett hjartligt ord om sv&amp;iges kultur,.
da hon ett ogon- blick drojde vid Selma Lagerlofs personlighet.
Hon hop- pades,)) att Frankrike en dag skulle fa aga en sadan kvin- na, som k r sina franska medsystrar kunde gora nagot af ' hvad Selma Lagerlof gjort och gor for de svenska ".
Onodigt ar val namna, att denna passus, saval som den forra, med intensitet appladerades af motets narvarande svenskor.
Vid utgangen utdelades inbjudningskort till ett stort in ' ote for kvinnans politiska rostratt till den 11 mars, dli ett stort antal deputerade och forkampar for kvinnans program skola tala.
sammantradet var tillanda, och deltagarna sking- rade sig, nya varf till motes for gemensamt mil.
Eka C.
.Nordin.
Satiren kan leka afven p i en angels lappar, och afven det roliga och kvicka kan vara tjanarinna i var Herres hus.
Later han oss icke s e detta i na- turen?
Stror han.
icke ofver mark och ag, bland skyar och stjarnor miljoner af glada infall, af granna lojen, so111 blixtra fram i bade soliga och mulna ' stunder och upplifva varelsernas sinnen! '
b - r e d r h Bremer (•âEn dagbok))).
Vara arade.
lasare uppmanas vordsamt att ifrigt verka for DAGNYS spridning genom varfvande af nya prenumeranter.
. '
'.
.
1 Z6 -.
.
.
.
.
D A C N Y -.
.- - - .- -.
.. .. ...
.
B o.
k e n,.
.
.
om Lyckan.
.forfattaren Jean Finot - har agnat en D n hel franska ' bak: at.
lyckan: I ett klart och hurtigt sprak,.
spackadt .ined om vids€racl&lt;t belasenhet vittnande ci- tat; tager han.
' till orda for att forsvarh denna niis: kanda, ofta missaktade och fornekade " gafva fran ofvaii ", hvilken han icke tvekar att satta framst bland alla nianskliga driffjadrar, kallande den ett organiskt behof, lika nodvandigt for oss som fodoamnena och andningen.
Hvarfor tala illa om lyckan?
Redan Spinoza sa- ger, att gladje ar fullkomning.
Kanslan af lycka, atran efter lycka ar det snart sagdt enda verkliga inom oss, det som, ehuru osynligt och ofta for oss sjalfva omarkligt, leder och for oss med eller mot var vilja.
Det hjalper ej, att man soker forjaga lyckobegaret ur sitt sinne och sina tankar, det atervander dit anda.
livarfor da ej ga oppet fram under dess fana?
Hvarje manniska har ratt ' till lycka, sager Finot, och han gar annu langre: det ar hvar och ens plikt att vara lycklig.
Fosterlandets lycka och vara narmastes lycka ligga oss om hjartat.
Det ar godt - och val!
Men latom oss borja med att varda var egen personliga lycka.
Om man sjalf ar god och lycklig, skall man snart finna att ens omgifning afven blir battre och lyckligare.
Lycka for alla genom alla bor vara var losen.
Minniskan kanner sig ofta olycklig, darfor att man standigt inplantat hos henne, att hon ar det.
Hon ar sa van att hora ordas om sitt elande, att hon har svart att lyssna till dem som tala om hennes lycka.
Men forsta villkoret for att vara lycklig ar att v i l j a vara det.
Yttre omstandigheter kunna vara svara nog att beharska, men det star oss fritt att ombilda vart eget jag.
Vi kunna icke alla forskaffa oss tjanare, palats och miljoner, men alla kunna vi ur var sjal forjaga begaret efter dessa ting.
De yttre tingen aga blott, det varde vi sjalfva ge dem.
Lyckan finnes icke i dem - den bor inom oss.
Bakom hvardagslifvet och dess tusen smakraf reser sig ett vidstrackt och ointagligt rike: .vart inre lif.
Dar kunna vi leha som harskare) lyckliga och stolta i en miljo af upphojda tankar.
Reflektera vi ofver vara medmanniskors lif, maste vi haplia infor det fenomen, att de flesta under dess lopp glomma nuet och lefva blott i framtiden.
Nar deras hopp pa denna svikits, marka de forst, att de alls icke lefvat.
Hela var moderna uppfostran, sager Finot, gAr ut pa att s y n a s vara och icke att v a r a.
Man vill uppvacka afund och man afundas sjalf.
Men denna kansla ar en af lyckans varsta fiender.
De, hvilkas sjal ar nog svag och nog lag att lida af andras, ofta illusoriska, lycka, borde dock soka trost ' i att tanka pa alla dem, som ha det samre an de sjalfva.
Af-.
.. drif- unden har i alla tider varit den afskyvardaste ' '.
.
fjadern till manniskors handlingar; att vara &amp; i frk.
den, ar nastan detsamma som att vara s5ker om !yc- km.
Angaende rikedom gor Finot den reflektionen; att man i var tid icke langre ager pmraingerr - dc: ar penningen, som ager oss.
Man har glomt, att pen- ningen ar ett medel och ej ett mal, och sa svaga am manniskorna for densamma, att de behandla en x&amp; tjuf med mera hoflighet an en arlig trashank.
Och dock ar rikedomen ofta endast ett ord.
De som ag;; den kunna icke njuta daraf.
De ha foga att onska, mycket att befara; bristen pa arbete, ofverrnattet i r ~ z t och dryck gora dem ofta sjuka.
" For att en rik skall vara frisk, maste han lefva som en fattig. "
Den sanna rikedomen ligger icke i penningai- tiiai; i var sjals oberoende.
Detta gor oss starka ock maktiga.
Detta ar den enda formogenhet, som ger oss verklig ofverlagsenhet.
Tack vare dett2 kcnm vi tillfredsstalla alla vara onskningar, By afver de X oss darigenom underdaniga.
Finot frankanner salunda flertalet af de yttre t-n6 manniskorna plaga efterstrafva verklig betydelse for lyckan.
Daremot framhaller han " lidandets va:.
signelse.&gt; ' Lidandet starker sjalen, under det nojet go:: den vek.
Enbart gladje skulle i langden trotta oss.
Men litom oss icke s o k a smartan, icke oka Iidandet i varlden!
Det foljer oss troget anda.
Cess 6fvcr- drift skulle forstora lifvet, men den vise vantter dr.: till godo.
TvA ting aro oskiljaktiga fran lyckan: godhet cc:: arbete.!
Godheten finnes som fro hos alla manniskor, =tri galler blott att fa det att gro.
Den har i siit X j e karleken, liksom solen medfor vackert vader.
Gc5- heten, karleken, lyckan - hvilken beundransvaid t i e - logi!
Om vi ccksa skulle bli bedragna i var tillgif venhet, har det foga att betyda.
Ingen kan frir, ?qr; oss gladjen af att ha alskat.
Alsken och varen goda, b o r k man.
saga i t pessimisterna, och kommen secttiii ti !l- baka om nagon tid.
Arbetet ar lika nodvandigt for lyckan, son: rordc ar for lifvet.
" Gud har palagt jorden marigz his52 profningar ", sager Legouve, " men h m ha.
; skapii: arbetet - och allt ar utjamnadt?
Och Voltr; i-c - t- ropar: " Att icke vara sysselsatt ar detsamma som ici: icke finnas till! "
Finot tillagger: arbetet ar lika ou:! !-.
barligt som fodan.
Men afven arbetet har rnisskarifs af rnanriiskorria.
' 9Du skall ata ditt brod i clitt an- letes svett!
", st %r som en hotelse ofver vart lif, o: h man har fasat ofver arbetet som ofver ett straff.
D21 ar som en ros, af hvilken man icke setf annat a11 tornena.
Och dock ar oss arbetet for visso icke.
gif- vet till ett straff utan till ett forskonande af lifvet.
Af dylika tankvarda saker finnas en rnyckenhei I denna markliga bok.
Vi rekommendera den at ei;
gora.
Det a r.
en d j a ~ f: och: .. m h g s i d i g intelligens; Han hor till det moderna Frankrikes.
mest ' lasta for- ' fattare och hans verk ha ofversatts till de flesta euro- peiska sprak.
Praglade .af entusiasm och originalitet, andas de alla samma karlek till lifvet, samma ifriga onskan att utbreda lyckans milda och stralande herra- valde ofver jorden.
, Och ~ e a n Finot icke allenast Onskar lycka at alla, han tror ocksa p i lyckans segertag bland manniskor- na.
En dag skall komma, sager han, d a allas krig.
mot alla ar utbytt mot karlek h o s alla for alla.
Man kan blott onska, att han ma fa.
ratt!
Och man in- stammer garna med den franske kritikern, som.
be- undrande utbrister: " Blott genom att lasa denna bok har man redan blifvit lite t lyckligare! "
a l ', hr Lindhagen ' pavisat i mofiveringen ' af sin motion. '
Det var - namliged af omsorg for prasten pa grund af.
den fara, hvari han kunde rAka genom att j ' eri klockare i sin tjansteutofning mangen gang maste vistas i.
.enrum med prastmannen .eller fardas ensam med honom i forratt- ningar ",.
som.
f o r s t a kammaren ar 1892 afslog ' en motion om klockarebefattning for kvinnor.
Annu.
en anledning till afslaget.
forekom, det skulle ' .hos menigheten kunna vackh anstot om en kvinna upptradde offentligt i en del till sysslan horande forrattningar.
Sarskild betanklighet vackte det eventuella uppklifvandet till psalmtaf1,an under gudstjansterna.
.
.
Huru vaksamt omtaliga sedernas vaktare understundom aro!
Matte den kringgardade dygden.
statt sig, och matte dkn nu vaxt sig.
sa stark att ' den tal vid kvinnliga kloc- kare. '
.
Kvinnlig klockare pa.
.
, r 1855 lastes i en Malmotidning foljande reflexioner: " En f.
d. student P.
~ymanssoh, som reser omkring i Skane, dar han predikar i gardar och torp- stugor, har antagit ett fruntimmer till klockare.
Sanner- ligen ett godt val!
Fruntimren aga de skonaste roster.
Htn ' r: lycklig vore icke den prast, som kunde fa en ma- daine " Catalani, en mamsell Sontag eller nu finge en Jen- hy ~ind-Goldschmidt till sin klockare: Men goda sanger- skor, ehuru ej pA langt nar jamforliga med dessa, finnas nog, och .de skulle da fa hva.d en snillrik biskop yrkar, sysslor till sin forsorjning.
Mangen, som eijes sallan b e vistar gudstjansten, skulle da komma for att .hora den skona kyrkosangen, och under tiden skulle ordets gudom- liga sade intranga i hjartat.
Mahanda skulle ocksa ett slags hjartliga forhallanden uppsta mellan och den bildade klockaren, andra an med e n halfkunnig herre.fran lankaterskolan.
I Norge var for nagra gr sedan ' en dam postmastare.
Visserligen halla ocksa vissa dainer i ' Sverige ett slags postkontor, men de ' aro blott roafide, icke lonande, SA lange direktriserna sakna fullmakt med lon.
- Sockerbageri och konditori borde uteslutande fo- restas af dem; Tank hvad karamellerna skulle .bli sota, om de bakades af dem, som nastanv endast tanka pa sott och vid en begaran af en tjanst mot dem saga: " Sola diP, samt namna allt vackert.
for sott.
Och hvem har den finaste.
smaken pa konfekten, om i&amp;e damernas so -- kcrmunnar. "
Denna notis innehaller, tyckes det oss, i synnerligen.
k~gcentrerad form den ton af undrande allvar, af skimt och raljeri samt en ratt natt forstucken drift med det s.
kii:.
" .ewig~~eibliche,~) denna ton, som- langt ifran i v %rt s&amp;kl ar aflagsnad uro diskussionen.
" ', rr&amp;ridi-agandet f.
notisen kag komma som ett direkt i propos till ' hr Lindhagens motion om att kvinnor matte ' il '), a; - !,1.
~ r e kokt f till Dagny.
1910..
PA linjen Charlottenberg-Karlstad.
Mars-snon faller vat och och elfvarna ' rinna svarta genom det nyhvita landskapet.
Jag rullar fram med taget, komfortabelt ' ensam i en hel ofverklassvaggong, och dasar och njuter som en katt i varme.
Jag ar ocksa varm, varm af en stor inre be- litenhet.
Ty jag, har varit med om nagot sadant dar riktigt trefligt, som blir slitande kvar i minnet som en lj usprick.
Och det var ' att ' bilda F. K.
P.
R. i Charlottenberg.
Hor bara!
Man .v i l. l e ha forening dar, och.
jag bleI kallad att tala.
M a n. ville ga in i foreningen och .gjorde det.
Man tog den lagsta tankbara arsafgift for a ' t fa ar- beterskor med och var besluten att gladeligen offra sina egna slantar for resten.
och Och allt hvad jag hade att salja - Komniunal rostratt, Hallberg och Minneslista, och kommu-.
nalt och nyktert, Protokollsutdrag, Mor Karin, Grannar- na in.
m. m. m. och r o s t r a t t s m a r k.
e t (o b s!
40 ore) for all del!
- d$ gick som.
smor .i solsken.
Och sa var man glad at sitt foreningsbarn .och lyste af lust att .lara och verka och vaxa.
.
.
.
.
Nar jag lamnade Charlottenberg med ett gifrnildtbfang af narcisser .och tulpaner i famnen och som vangafva en vac- ker vafd bonad under armen - da.
fann ' jag det nastan oblygt att taga ut for resan.
En sadan l.ustresa!
Ordf .. i V2rmland.s Lansforbund.
.
s als man sk ab Till Daghys Iisekrefs i landsortek.
Som Dagmy iinskar vara e f f enande band mellan Sveriges kvinnor samt har fill sift .. m81 a t f fillva- ra faga.
allas intressen.
pd skilda platser, f&amp; vi har- med uppmana vara lasarinnor.
.
i hndsorf en a f f de, for a f f underlatfa, denna d r uppgift, .ville fill tid- ningens redaktion insanda sadana notiser,: som ufo&lt;ver.
l o k a h f r e s s e t hnehdlla saker af vikf, for kvinnororelsen i dess helhe f.
,
Riksdagea-.
-- Hr Lindhagens motion angaende forbud afven for mans ' nattarbete, till hvilken han fogat undantag for de kvinnliga typograferna fran det industriella nattarbetsfor- budet for kvinnor, har af lagutskotte afstyrkts.
Tre re- servationer till de kvinnliga typografernas f.orman ha af- gifvits.
Lagutskottet har likaledes afstyrkt hr Lindhagens m. fl motion angaende oppethallande af badinrattning och herr- &amp; damfrisersalong utofver viss tid.
Reservation haremot har dock afven afgifvits.
Hr Lindhagen, som med dessa motioner och i deras motivering annu en gang visat sig sarskildt bevaka kvin- nornas intressen, tyckes, att doma af lagutskottets utla- tande, knappast ha att vanta en gynnsam utgang i riks- dagen for sina vackta forslag. '
Insand litteratur, Wahlstrom &amp; Widstrand, Stockholm: Ernst Ahlgren och Es- selde.
En brefvaxling utgifven af Sigrid Leqonhufvud.
- Suggestionens betydelse i det sociala lifvet.
Af W. v. Bechterav.
Aukt.
ofvers.
fran forf: s tyska upplaga af F. W. Wellman.
Hugo Gebers forlag, Stockholm: Jetta Geberts historia.
Ro- man af Georg Hermann.
Bern.
ofvers.
fran originalets 27: de upplaga.
- Fortroliga samtal af Erasmus af Rotterdam.
I urval ofversatta frin latinet af E. Weer Bokforlags-Aktiebolaget Puritas, Stockholm: Mannen, hustr ann och hemmet.
Af Charles Frederic Goss.
Med forord af prof. Frans von Schiele.
Bora da ej kvinnorna och sarskildt rostrattskvinnmna med ord och exempel ga i spetsen, nar det gaiier att strida mot en af deras och p&amp; samma gang samha !le: s fasl- gaste fiender?
E. v-n * Notiser.
Laparinnornas pensionsfraga.
Riksforsakringsanstalteil har nu afgifvit utlatande rorande forslag af ofverstyreisx for rikets allmanna laroverk till bestammelser ang&amp;cnde pensionering af vid stadsunderstodda enskilda laroanstal- ter anstallda lararinnor, Da icke nagot i hufvtidsak va- rit att fran ambetsverkets sida erinra mot forskget, 51 att hoppas, att denna for lararinilekaren viktiga fr2ga skall inom kort bringas till ett slutligt och for k h i ~ lyckligt afgorande.
Privata hogre lararinneseminariet i Goteborg.
1.3-0- verksofverstyrelsen tillstyrker medgifvande for !iimririaa~t Thyra Kullgren i egenskap af forestandarinnz fe: - hogre lararinnseminariet vid stiftelsen Kjellbergska flicitskolan i Goteborg att fran och med varterminen!
:) !U iili cch med varterminen 1913 med elever, som ge~orng2ft mni- nariets hogsta afdelning, anstalla afgangsprofnirig, ed- forande de rattigheter och formaner, som stadgas i fra- ga om afgangsexamen fran hogre lararinnescminarici i Stockholm, dock med undantag af behorighet fo; ntcxa- minerad elev att anstallas vid folkskoleseminari~im sasoni lararinna med adjunkts tjanstgoring, i fraga om hv: ik.=n anstallning arendet i annan ordning torde blifva formil1 for k. mats profning.
Moderskapsforsakring.
Som bekant har regeringen uppdragit at den kommission, som behandlat sjttkltassdag- stiftningen, att verkstalla utredning och afgifva forslag be- traffande fragan om moderskapsforsakring under stztt ' ?.
?~ m edverkan.
Nykterhetsr6relsen och r6strattsr8relsen. '
For icke lange sedan erholl den kvinnliga nykterhets- forening undertecknad tillhor ett cirkular fran en af lan- dets rostrattsforeningar, innehallande en uppmaning att deltaga i arbetet for kvinnans politiska rostratt.
I cirku- laret framhalles sasom ett tungt vagande skal for ett sa- dant samarbete den stora nytta kvinnorna skulle kunna gora om de finge tillfalle ati inverka pa lagstiftningen, sarskildt i fraga om nykterhetssaken.
Om allt detta ar ingenting ' annat an godt att saga.
Men man kan ej undga en kansla af besvikenhet, nar nian samtidigt laser i. Dagnys och atskilliga andra tid- ningars.
spalter skildringar ofver det satt, hvarpa fester understundom firas af framstaende rostrattskvinnor.
I en tid, da sa manga for fosterlandets val nitalskande kvin- nor med all ifver soka bekampa dryckenskapens elande och da man vantar sig att i den pagaende striden vinna eii stor fordel genom kvinnornas deltagande i lagstift- ningen, kan det ej annat an i hog grad verka nedsla- ende och afkylande, nar det berattas, att vid fester, " ba- lar " forekomma och tolereras af vara mest bemarkta rost- rattskvinnor.
Vi tro icke, att ett sadant forhallande ar valbetankt.
Om m&amp;nga af vart lands kvinnor galler det, att om de med varme skola deltaga i arbetet for kvinnans politiska rostratt, sa vilja de bakom detta mal skymta ett valsignel- serikt arbete for medmanniskors val, och d&amp; icke minst p2 nykterhetens omrade.
Kvinnorna aro ofta de som mest f&amp; lida af rusdryckernas fordarfbringande verkningar.
I&lt;ommissionen, som bl.
a. foretagit narmare utred1: irig om en del forehallanden i frammande lander, torde kcrimit att framlagga sitt betankande i fragan under lop-et af isi- nevarande host.
I&lt;.
proposition i arendet lar vara att vanta til!
~tdasC~ ars riksdag.
Kpiinwor i partistyrdser.
Frisinnade valmansforeiiirigens centralstyrelse i Stockholm, som konstituerat sig for h t, har i arbetsutskottet insatt froken Anna Abergsscr,.
Till ombud vid det Frisinnade landsmoict l m Stock- holms valmansforening utsett en kvinnlig rcpres: intant, froken Signe Bergman, samt som supplenkr t ' roluia ?ti: i Signe Bjorklund, Cecilia Francke, Gertrud z; KIintbci-g, Maria Olsson, d: r Karolina Widerstrom csh frakt-i:.
?$: i- na Wbergsson.
Som kandidat till Frisinnade lands !oreaiiilgens for- roenderad har uppsatts froken Signe Bergman.
Fredrika-Bremer-Forbundet afhaller den 29-30 den- nes Arsmote i Stockholm, hvarvid de olika krdsarna kom- ma att representeras genom ombud.
Motet oppnas tis- dagen den 29 mars kl. 10,30 f.m. i Hande1shogsko: ans lokal, Brunkebergstorg 2, med motesforhandlingar och redogorelse for forbundets och dess kretsars verksamhet.
Kl. 7,30 e.m. samma dag ar offentligt mote ii liotell
'.
Kronprinsen, dA froken Gertrud Adelborg inleder dis- kussion om.
anstallandet af.
kvinnliga.
hemkonsulen.ter, en ny form for, undervisning i landthushallning.
Efter diskussionen anordnas samkvam.
Onsdagen kl. 10,30 fm.
fortsattes motesforhandlingarna i K. F. U: K: s lokal, Brunnsgatan 3, samt kommer d: r Alexandra Skog- lund da.
att halla ett foredrag om reformer i. aktenskaps lagstiftning som inledning till diskussion af denna fraga.
Kl. 7,30 em. halles.
o f f e n t l i g t m o t e i Han- delshogskolans hkal, hvarvid froken Axianne \ Thorsten- son talar ofver ' " Forslag till kvinnlig yrkesskola i Stock- holm " och froken Valborg Ulrich ofver " De kvinnliga kontoristernas pensionsfriiga ", hvilka bada foredrag aro afsedda, att inleda diskussion.
Eventuell andring af programmet kan af motesbestyrel- sen vidtagas.
Fredrika-Bremer-Forbundskretsen i Malmo och omnejd konstituerades i giir pil mote i Malmo, a Radhuset, under ordforandeskap af fru Anna Soderstrom.
.Kretsen beslot att antaga samma stadgar som.
forut varit gallande for den gemensamma Malmo-Lund kretsen, med de and- ringar, som foljde af att, densamma delades i tva kretsar.
Till styrelseledamoter valdes fruarna Anna Soderstrom, Tilly Hallgren, Elisabeth ' Quensel och Clarine Winge, * froknarna ' Anna Eurenius, Lina Gren, Gunny,.
Nelson och Anna.
Nilsson, samt dratselkamrerare L. Kleberg, rektor P.
Isberg, sekreterare G. Leufven och slottspastor Aug.
.
.
Wiren.
Till revisorer valdes v. Iiaradshofding Ch.
Hom- merberg och froken ' Hilma Barkman med polismastare G. Harleman och froken Frida ' Billing som suppleanter.
Till kretsens representanter vid Fredrika-Bremer-Forbundets arsmote i Stockholm valdes fru Anna Soderstrom och froken Anna Nilsson med dratselkamrerare L. Kleberg som suppleant.
Styrelsen utsiig darefter till ordforande fru Anna Soderstrom ' och till v. ordforande rektor P.
Isberg.
Den ftiredragsturne, som fru Tonning borjade i Me- delpad den 22 febr.
och afslutade den 4 mars, har pa ett gladjande sat!
adagalagt hur stort intresset for rostratt ar i. vara.
norrlandska.
bygder och hvilket rikt verksamhets-.
falt har foreligger for vara rostrattskvinnor.
1200 i 1300 personer ' inalies ha bevista t foredragen.
Ofver 100 nya medlemmar ha vunnits for F. .K.
P.
R.
Af dessa, ha s t o bildat egna foreningar sasom tidigare meddelats, namligen i Slind, Vifstavarf och Svartvik.
Tvanne ha:, bildat filialer.
till Sundsvallfoieningen, namligen oh ann isberg och Ange.
.Fran mera afsides belagna trakter ha afven uttryckts onsk- ningar om rostrattsforedrag.
I Sundsvall bevistades fru T-s foredrag af cirka 250 personer, som med lifligt bi- fall mottogo detsamma.
Efter foredraget var en enkel te.
supe anordnad, och ett angenamt samkvam, - vid hvilket fru Tonning hyllades for sitt nitiska och sjalfuppoffrande arbete i rostiattens tjanst.
Frii T. forklarade ~ljordma ' nen " i Me- ' .delpad sardeles tacksam for bearbetning.
.
o Strangnas F. K, P.
R. har hallit sitt arsmote.
Ur ars bei-attelsen framgick att p2 foreningens ' initiativ Soderm an- lands Lsnsforbund blifvit bildadt omdutandeforeningar - Strengnas, Eskilstuna, NykopiingMariefred, Torshalla.
Fleni Gnesta och Ofverselo.
Tvanne foredrag ha anordnat med froknarna Stael v. Holstein och Ingeborg Wikander som forelasare,.
.
.
R,evisionsberattelsen upplastes och decharge bevilja- des ' den afgaende styrelsen: Af denna atervaldes fru A. Widebeck, ordf., fru S. Norstrom, v. ordf., froken E. Rydberg, sekret., froken N. Huldt, kassaforv.
och fru M.
Lindblom,.
den sistnamnda efter arsagelse af friherrinnan T v. Heijne.
Foreningen beslot att liksom .under ett forehende ar anordna studiecirklar, foretradesvis for inhamtande af kom- munal kunskap.
Inbjudningen till desamma skulle utfar- das ' gemensamt af F. K.
P.
R. och Fredrika-Bremer-For- bundskretsen och lampliga forelasare och ' instr ' uktorer an- skaffas.
Dratselkammarens lokal hade genom ordforan- Fredrika-Bremer-Forbundskretsen for Lund med om- dens statskonsulenten Liljehagen tillmotesgaende stallts till nejd konstituerades vid sammantrade som holls i .Lund disposition for andamalet.
Med anledning af forestaende sjalfdeklaration och .. den 8 Mars .under ordforandeskap ' af adjunkt G. Blidberg.
hiidstingsmannaval beslots att styrelsen skulk vidtaga Till styrelse for kretsen utsags: For Lund: froken Maria Collin,.
adjunkt G. Blidberg, froknarna Augusta Hult, lampliga.
Atgarder i upplysningsvag.
For - skaffande af Elna Persson, Maja ~eijer, Hanna Moller samt auditor penningar beslots att anordna en soare o&amp; att ofver hufvud Nils af Ekenstam; for omnejden: fruarna Helene Velin- taget pa alla lofliga satt soka starka den klena kassan.
Tryckta inbjudningsbref med vidhaftade svarsblan- der, Malin Holmstrom-Ingers och Signe Nilsson-Ehle.
Till revisorer valdes froknarna Ellen A: son Gulich ketter.
skulle utsandas till hvarenda kvinna i staden och Hilda Ljunggren med froknarna Lizzie Moller och Ida som kunde tankas aga mojlighet for intrade i foreningen ..
Slutligen redogjorde ordforanden for fru Wicksells.
Westdahl som suppleanter.
Till hedersledamot i kretsen kallades fru Anna Lewen- " upptackt " angaende gift kvinnas stallning infor den nya daraf.
hagen, som alltsedan Fredrika-Bremer-Forbundskretsen bevillningsforordningen och konsekvenserna.
.
.
Malmo-Lund med omnejd bildades bekladt icke blott v. ordforandeplateen utan afven fungerat som Lundsafdd- Landskrona F. K.
P.
R. hade arsmote den 8 dennes.
ningens sekreterare och kassor.
A f arsberattelsen for foregaende Ar, som vid motet fo- I styrelsen utsAgs till ordforande froken Maria Colliii, redrogs, framgick, att foreningen den 31 dec.
1909 rak- till v. ordforande adjunkt G. Blidberg, till sekreterare nade 98 medlemmar.
Under aret hade forekommit 5 dy- froken Augusta Hult och till kassor froken Elna Persson.
.
relsesammantraden, 6 foreningsmoten med foredrag, dis- Till kretsens representant vid Arsinotet i Stockholm d.
29-30 mars 1910 valdes fru Anna Lewenhagen och till kussioner.
och forelasningar, 3 offentliga foredrag samt en fest for 200 barn frAn stadens smaskola.
- Vid motet suppleant troken Maria Collin.
Fil.
lic. J. Mjoberg holl ett med stort intresse ahordt talade fru Elsa Alkman fran Eslof.
ofver amnet " Solidari- foredrag om " Fredrika Bremer ", hvarefter ett angenamt tet ".
Med stod af s ' iffror visade talarinnan, att den kvinn-.
liga rostrattsro+sen alltjamt gor landvinningar, om an samkvam oljde.
nu som forut .pa flera.
hall bekvamlighet och lattja hlndra mAnga att taga aktiv del i foreningens strafvanden.
Att En ny lokalforening f6r K.
P.
R. har bildats i Kungsor rorelsen ej tillvaxei.
SA ' hastigt, som under de forsta aren.
efter foredrag af fru Augusta Widebeck, Strangnas.
Fru af siii tillvaro, vore ej forviinansvardt, nar man betanker \ Videbeck har afven hallit foredrag om kvinnans politiska att det var de storre staderna och samhallena, till hvilka man till att borja med vande sig.
De foreningar, som nu rostratt i Koping och Vaxholm.
, ',, ' ' '
uppsta, kunna.
sjalffallet - ej darfor aga.
- sa.
hog iiismerar som.
de forst bildade; Tatarinnan - erinrade vidare om vikten af att stodja svenska kvinnororelsens organ, Dagiiy.
7 nya medlemmar inskrefvo sig i foreningen.
Varbergs F. K.
P.
R. firade den 8 mars sin sedvanliga arsfest a Stadshusets festvaning.
Festen borjade med ett litet rostrattsspex, Ragnhild Modins " Bsollope: pa Ensilre " omarbetad af- Varbergs F. K.
P.
R: s centralstyrelsemed- lem.
De olika rollerna utfordes fran prostens anda ned till lill ' Elins, af foreningsmedlemmar pa ett satt som viickte stormande bifall fran den talrika publiken, som uteslutande bestod af damer.
Herrar agdc ej tilltrade.
Efter spexet sjong en kor " Kvinnornas Medborgarsang ", hvarpa foljde ett versifieradt tal.
Solosihg och duetter utfordes och festen afslutades med " Vart land ", unisont sjungen af de forsamlade.
Vid den gemensamma supen, som afven fick stor till- slutning, halsades de narvarande valkomna af foreningens ordforande.
Ett sarskildt bord var anordnat .for hela brollops- skaran.
Brud, brudgum, kara far sjalf samt moror och dottrar vor0 iforda sina m ' aleriska nationaldrakter.
Efter supen foljde en liflig dans.
Ett bref fran foreningens varderade sekreterare, redaktor Astrid Nyberg, som af sjukdom var forhindrad deltaga, upplastes af ordforanden och ett halsningstelegram afsandes.
.
Vid ett-tiden afslutades den i allo lyckade festen.
In- komsten af densamma, omkring 80 kronor, ar anslagen till den blifvande kongressen.
.
, De F. K.
P.
R., som mojligen.
skulle vilja folja exemplet och uppfora det lilla spexet, kunna erhalla det- samma fran fru Elin Linder, Varberg, mot insandande af 5 kr., hvaraf halften tillfaller kongresskassan.
F. K. F. R. i Falun hade den 7 mars ett talrikt be- sokt arsmote 3 Stadshotellet i Falun, hvarvid styrdse- och revisionsberattiser foredrogos och apsvarsfrihet be- viljades styrelsen.
Froken V. Olander redogjorde i kort- het for centralstyrelsemotet i Jorikoping.
Efter forhand- lingarnas slut var anordnadt ett fingeradt landstingsman- iiaval for Falun, hvarvid 4 landstingsman och deras stippleanter valdes efter den proportionella .metoden under ledning af en magistratsperson, .radman Ernst Lyberg, hvilken.
hade sokt gora valet s5 ' illusoriskt likt tillvaga- gangssattet i verkligheten som mojligt.
.
.
.
Inledningsvis meddelade radman L., att en gransk- ning af den nya rostlangden hade.
visat, att i, Falun an- talet rostberattigade kvinnor utgjorde nagot mer an " 7 af samtliga rostberattigade och att det sammanlagda.
vardet af deras.
roster var nagot mindre an l / 9 af stadens hela rostetal.
.Radman L.
.papekade med anledning af detta faktum hvilket inflytande pa de kommunala valen kvin- norna, om de vore eniga, kunde utoiva, liksom att de borde, om platserna bland stadsfullmaktige besattes pro- portionellt, kunna begara 3 platser bland stadens 32 full- maktige.
Att bitrada ridman Lyberg vid valk uufsag&amp; ivanne " bisittare ", och.
hvarje rostande uppmanades att " efter samvete " med ledning af en utlagd lista uppge sitt .an- tal roster, hvilket .antecknades a valsedlarna.
Tryckta lis- tor af 5 olika typer anvandes, och utgangen af samman- rakningen .afvaktades med stor.
spaiining.
Valforratt- ningen hade tagit tva timmar, hvarfor - deii.
vadande su- pen halsades med stor belatenhet.
Forst kl. g 12 var det larorika och lifliga motet slut, och de, - som inte .VO- ro minst belatna med den utmarkta lektion de erhillit, vor0 de gifta kvinnorna.
D: r Selma Lagerlof, p % till- .fall$$ besok i Falun, hade synts pa sin plats vid styrel- sens bord .. Karlskrona F. K.
P.
R. har hallit sitt Arsrco !e den: febr.
Meningeii hade varit att fru 3ilIing fra;: Kristinii- stad skulle hallit foredrag om Loiidonkongresseil samt att.
foreningen skulle anordnat ett samkvam.
TA; foljd f.
:; den svara nervfeberepidemien installdes eme !le * d shii fcredrzget som samkvamet och vid arsn~otd forekog: cti- dast de stadgeenliga forhandlingarna.
En dd flygblad jamte cirkular med iiibjudari ztC irrgii i foreningen ha utsants inom staden, sarskildt: ii1:; j515 forsorjande kvinnor.
Redan i november hade beslutats att i lik %&amp; 1 x 2 Ei).
regaende ar anordna nagra politiska och socials f6redrzg; hvilket ocksi agt rum.
Det forsta a: dessa utgjordes ar ett fingeradt riksdagsmannaval enligt proportioneh me.
toden.
Detta foredrag var offentligt ocln holls den f6 febr.
af d: r Gulli Petrini infor en talrik oc " lackssrri publik.
Den 4 mars holl fru Billing eti intressant foredrag om Eondonkongressen, i hufvudsak samma soii1 skufk forekommit vid arsmotet, far deltagare i F. K.
I '.
K: s politiskt sociala foredragsserie.
J8nktipitngs F. K.
P.
R. har a Ostra flickskda~i!
: Nit ett talrikt besokt sammantrade, darvid grosshan67.
- 2.
Hamrin lamnade en kort redogorelse for de olika politin- ka partiernas program samt vidrorde paM3ldningm inom rildagen.
Talaren demonstrerade darph med n &amp; - ra exempel verkan af den proportionella valmetodeii och papekade, huru afven en mindre grupp valjare kan h a utsikt att f&amp; fram nagon af sina kandidater, om dc for- ena sig under samma partibeteckning som en storre grupp.
Foredraget, som ahorts med spand: intresse; halsades af lifliga appliider.
Darefter upplastes styrelse- och revisions ber att el se^^., hvarpi styrdsen beviljades full och tacksam ailsvarsfri- het for det gangna arbetsaret.
Till foreningem ordfii- rande efter fru R. Spanberg, som pa grund af afflytt- ning fran orten afsagt sig uppdraget, valdes frihmim ' ir: E. Lilliecreutz.
Till medlemmar af styr els et^ &amp; er de fyra, som vor0 i tur att afga, utsigos fru h r i a S: I %rL9 fru I-Iulda Lundberg, fru Hanna Pettersson och?; iil; x.
Elin.
Olsson samt till suppleanter froken Eninia Axiiti.
och froken Clara Ahrenberg.
Anna en my r6strattsforening.
Efter foredrag af Gerda Hellberg, Karlstad, bildades sistlidne sondag en lokgl- forening for K.
P.
R. i Charlottenberg.
Forefiingexi an- slet sig till landsforeningen.
Se vidare " Brefkort " i dagens Dummer.
Rattelse.
I S v a r f r a n ' ' S t.
G r. "
i foregiicnac veckas nummer har ett tryckfel insmugit sig, sot;; grr oriktig meiiing i t det sagda.
1 % 22: dra raden uppifrh skir; " iii x (.
; jag arisig vara o r ii P i ", skall vitra: " ilvad jag 211sii:: Viii ' ii r ii t t9 '.
' UNG.
ansprakslo % huklii flicka onskar plats ny, genast ellkr tilj varen,, i aktad familj, " att ga frun / Platssokande fa sina annonser inprda, tillhanda.
Ar van samt villig att deltaga i alla i n o p ett liein Qre.
Forestandarinnebef attnind onskas, .fran .och.
med nast,a lasars Dagny for hnlfva priset eller P / e ore pr mm., b ' orjan t&amp; inbd hoge kompetens fallande goromal.
Ar kunnig i enk- @ rustade.
lararin,ngr, en .i tyska occ gen vid Kristinehamns lare somnad samt harskotsel.
Svar NGRE, elementarbildad flicka elrigelska Spraken Och 2fi ' i biologi,, tacksamt ' Waren 1 91 011,.
Varbe6 onskar plats i familj, helst i stad ~lekenta&amp;irdv&amp;k " Fysik och kemi samt meematik.
&amp; tt vara barn behjalplig med lax- p. r.
L ' agst3dgad lon jamte ' peniionsbii, lasning och musik.
Van vid mat- @ r flickor bag.
Ansokningshandlingarna af-; lagning.
och villig deltaga dari.
2.3-hrig mnsika1.isk vensoni lakarbetyg bora.
f@-e den ar till ' ansokning ledig fore.nast- Svar till i~Intresseradl~, Jonkoping Gays 1910 liisandas till koininande mars manads u tgaiig.
p; r. iiicka.
STYRELSEN. '
Sokande bor hafva genomgitt Hogre, plats att foresta ett lieni:.
S O M hjalp och sallskap at sjuklig onskar Iararinneseniinariet i Stockholm eller betyg friin.
foregaende dam eller herre onskar exam.
Utmarkta plats i familj.
Svar till aga darme!
jamforlig kompetens.
sjukskoterska plats.
Godarek.
finnes.
flerarig ~ G o d t h e n i ~, Malmo p: r. Afloning enligt lag med husrum, Svar till llSysterll, under adr.
S..
.
.
.
.
bestaende af tre ' ruin och kok, lyse Gumaelii Annonsbyra.
Stockholni U N G, bildad flicka, kunnig i mat- och vedbrand.
Friskbetyg eif ord ras.
blifva instundande hosttermin tvanne F. v. b. lararinneplatser lediga; den ena med lagniiig, bakning och allt hvad B A T T ~ E 30-ars flicka onskar plats som hor till ett hems skotande, Krkthehanih den 24 Febk 1910. hufvudamnet diatematik; den ' andra med hufviidsaklig undervisnings- STYRELSEN.
a storre landtgard eller lieni pil linnesoni och finare handarbeteii, skyldighet i biologi, fys ' ik och kemi.
landet, dar tillfalle gifves att grund- onskar plats i god familj.
Pa lon ligt lara hushall.
~r for ofrigt vil- fastes intet afseende.
Svar till Vid Kristinehamns Full kompetens erfordras.
Lon en- ligt kung.
den 2 9 Okt.
1909. lig deltaga i somnad och andra D H o ~ ~ Malmo D, p. r. Elementarlilroverk Ansokningar, stallda .till, skolsty- Forefallande goromal.
Den sokande relsens ordforande doktor 1:.
Th. kan, om sa erfordras, betala nagot for flickor Gronvall, Ronneby, mottagas innan For sig.
Svar till llL.
W. ({Jonko- finiias fyraordinarie an~neslararinne- 15 april.
ping p. r. onskar, mot fritt vivre under nasa befattningar ' till, ansokthi&amp;-.
lediga manader konima till prastgard eller fore niistkommande mars mjnads Sjukskoterska.
storre egen ' dom, att deltaga i hus- utgang, .i.
foljande amnen:,.
.
u ' tex.
fran Akad.
sjukhuset i Upp- hall.
Svar emotses tacksanit af BH.
En lararinna i .istendom; inoders- I bildadt hem nara London emot- sala, soker anstaljning nu ' genast.
S.a, Sibbhult p. r. malet och hist ' ori,a; en ' lara ' rinna i tagas svenskor af god fam ' ilj ' i in- Svar till (# A.
S; II Atrafors p. r. niatematik, natiirkunni.ghet och ge- LARARINNA med flerarig praktik ografi; en lararinna i modersmalet, ackordering, Tillfalle t.il.1 lektioner NG, elementarbildad flicka on- vid skola oc-h i .familj onskai- historia, geografi och matematik; i engelska .bch franska.-.
' Pris$:, ' 30 skar plats i god familj som till hosten plats.
Talar flytande tyska.
en lararinna .i engelska, inodersrna- till 40 shillitigs i veckan.
barnfroken eller skrifbitrade.
Kun- Goda betyg,och rekoni.
Svar till let och franska.
Adress.
: .M.iss Merringtqn, 6 Cle- nig ' i somnad och finare handar- " A.
R. N.II, .Malmo p.
' r.
Utbyte af ett eller annat amne beten och afven (nagot) i kontors- kan.
ske, allt efter omstandigheterna.
ment ' Road.
. ' Wimbledon.
London.
' goro.mal och maskinskrifning.
Svar LARARINNA, undervisningsvan, Lagstadgad .lon jamte j pensions- S. W. tacksamt till dora rall p. r. Karlshamn.
ansprakslos, onskar plats att lasa bidrag.
.Friskbetyg erfordras.
. -- Referens.
: .Frii .Stina-Bather, fodd med .yngre elever.
Kan undervisa STYRELSEN.
Bergoo, Fa %o.
Marrya trRoad, ' Wim- ANDTBRUKAREDOTTER o l ~ - aldre i sprak.
Svar till ' ils.
E.
' I~, bledon, b ond on S. W..
.
skar plats deii l april iller 1 maj Jonko.ping p. r.
Vid i ' battre familj, helst prastfamilj i N W L, elementarbildad flicka on- sodra Svei-ige, att ga frun, tillhanda .skar, plats i farn., kunnig i Iiandi och fa inhamfa kannedom i matlag- ning samt andra ' hushallsbestyr.
So- arbete, somnad, .stenografi, nia skin^ blir nasta Iasa ' r en lararinnebefatt-.
.
kanden tir villig deltaga i alla f ~ r e - skrifning.
villig deuaga i ' hvarjel ning i menska .och: niatematik sanil kommande goromal.
Svar till 11Fa- handa goroirial.
Rek.
frh ' forut inne historia eller geografi ledig.
Hogre hafda platser.
Svar till IIF.II JonkO-1 kom ' peteiis erfordras.
Ansokningar, miljemedleiilll, Ahus p. r. pirig p. r. stallda till styrelsen, ' t6rde insandas fore den 20 mars till ' forestandarinnan, utbildningskurser m. m. U.NG, battre flicka som i host ge- nomgatt .Nya hushalls kolan^ (Cro- BILDAD, nagot musikalisk 19.ars Muntliga och skriftliga skanska fran godt hem onskar nius, Sthlm) och for ofrigt kiinnig mot fritt vivre plats som hjalp och i handarb.
samt allt som forekom- Vid Visby hogre ' flickskola upplysningar .genom mer i ett ' val ordnadt hem soker sallska i god och 4reflig familj.
ar en larariiineplats ledig, att till- plats i familj eller hos - aldre dam.
Mlst storre egendom i mellerstd tradas hostterminen ' 1.10, med ' Iun- Helst i Sthlm eller dess narhet.
Sverige.
Svar till huslig och ord: dervisningsskyldighet.
(full tjanst- niigsfullll, Malmo p: r.
Svar ~lOrdentligl~, Kalmar p. r. goring) - i kristendom pa hogre sta- PLATS i ' god ' familj oiiskas till den diet, samt.
svenska, biologi och VARMLANDSKA, nagot hushalls- 24 ' april af battre huslig flicka, tyska pa lagre eller.
mellanstadiet.
54 D@ttninggatan.
.
van, onskar plats som hjalp och kunnig i matlagning, bakning, sylt- Kompetens: afgangsexam ' en fran sallskap i battre hem, elIer hos ald- ning samt alla i ett hem forekom- Hogre lararinneseminariet eller Iaro- re ensam dam.
Kai1 afven bitrada mande goromal, har genomgatt hus- verk med samma kompetens.
Aflo: med laxlasning om sa onskas.
Svar hallsskola.
Tacksam for svar .Hus- ning i enlighet nie3 - besf ' amnielser- Billigt '!
' Billigt! '
till DL.
N.,, Sillerud.
na i kungl.
kufigorelsen.
.
.
; d.
.29 [okt.
ig 25 arll, Lund p. r, Filtdiikai- Schaggdukar Tradgardiner.
1909. billigt. '
~oderdomcstik fran 18.ore mtr.
.Ansokningar, ' itfoljda af kompe- Boj RulltrAd 95 ore duss.
Gardiiistiifvar, All- Fredrika-Bremer-Forbundet: ~ r o t t n i n ~ ~ a t 54. an tens- och lakarebetyg, bora insandas mogedukar, ' Gki-diner, Bordvaxdiik, Filtar, Kikstel; 27 62.
' arbundets b j d oppen 11-4.
A h.
te1: 48 16. '
inom denna manads iitgang, ' under Bolstervaf, Helylle cheviot goci k.va1.
.l30 2: 501pr mtr.
Bomiillstyger m., m. All1 adress landskamreraren - 0.
Abelin.
cm., Fredrika-Bremer-Forbandets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25: saljes.mycket billigt:.
Visby den .4 .. mars 1910..
.
Slumplagret Rikstel.
68 98.
A h.
tel. 82 11.
STYRELSEN.
MASTERSAMUELSGATAN !il, II.
~ t o c k h o l m.
Y ', 9 Ronneby sarnskola~ Enkel, battre flicka ' ' u P - L ' Karlskrona Hogre Laroverk for flickor E arbetsomraden.
.
1 Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, - P -, ' ' ', Sprid Veckotidningen DAG,NY.!
-.
.
.
.
.
, -
132 DAGNY Mannen, Hustrun och Hemmei af Charles Frederic Goss, teol. d:] Med ' forord af prof. Frans vor Scheele, folkskoleinspektor.
Andrz forokade och illustr.
uppl.
Pris haft 3: 75, klotb.
5: -.
D: r HENRIK BERG: 11Dr Goss a r full af gladje, opti- mism och sundt forstand.
Hans bok a r ett riktikt preventivmede: mot skilsmassor och fri karlek.
En fortjusande bok.
Da jag Iastc den, tankte jag r n h g a inger: DO - KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9# Sodermalmstorg 8# STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
om jag kunde gora nfgot for ab gora den kand .. Fas i hvarje bok.
handel samt mot postforskott direki fran Bokforlaget Puritas Kungsg.
10 Sf ockholm.
DALA-NATIONAL-MAGASINET 25 BIR JER-JARLSGATAN 25 INGANG FRAN BRUNNSGATAI~.
Inhehafvare: Fru Anna Lonnberg frin: Rattvik Alla slags .Nationaldrakter och Konsbafnader, passande till vaggbonader m. m I (onstsmideni Smycken, Tra- och Nafverarbeten, .allt fullkomligt akta.
Lek- sandlufvor,, vacker,.
praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - - - - - Prisbelont pa ~ o r r k o ~ i n g utstallning.
s - Kappor och Prornenaddrak.
- - - ter forcfurdIgas @ er bestallning, valgliordt arbete, bilkga priser.
ALLM.
TEL. 168 30.
GOR ETT BESOK!
- - - Parfymer.
Stort och rikhaltigt lager al de utsokt finaste parfymer fran de fornamsta utlandska firmor, finare och enklare tvalar, kam- mar, borstar samt finare toalett- artiklar.
Order till landsorten For Konfirmationen!
.n P i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens Forlagsex- pedition, Stockholm 3, hafva utkommit och filmas att tillgi hos alla bokhandlare foljande bocker, passande for konfirmander: Nagre minnesord till mina natt- Vagledning till dagligt sjalfstu- vardsbarn.
Af G.
E. Beskow.
dium af Jesu Kristi Ht, enligt do Andra uppl.
Haft 1.50, kart.
1.80 fyra evangelierna.
Af O. flicharci, klotband 2.50.
Pa svenska med nagon bearbctiiiiig Minne f r h konfirmationsda- ' af pastor T. Lindhagett.
Mit ' t.
gen.
Af P.
J. Ernartuelsson.
Femte 1,50, klotb.
2.50. uppl.
Haft.
50 ore, kart.
75 ore, VZCgvisare till det eviga Hfvet, klotband 1.25.
Vid Herrens ' bord.
Skrifte- och konfirmationstal.
Af P.
J. Emanu- ekson Haft.
2.50, v. b.
3.50.
Nagra ord till nattvardsbarn med afseende p i deras forsta natt- vardsgang.
Af A.
T. Hammar.
Andra uppl.
Haft!
: 25 ovre.
Halsningsord till forna natt- vardsbarn.
Af O. Andreasson.
25 ore.
dem till tjanst, som med filngvak- taren uti Filippi allvarligeii friign; Hvad skall jag gora, att jag 1115 blifva salig?
Af N. Hamnet-h.
Tionde uppl.
Haft.
30 ore, v. h.
50 ore.
From och fri.
Sanningsord for tappra ynglingar.
Af E. Pfennigs- got$ En foljeslagare genom lifvet.
Ofvers.
och delvis bcarbetnil af Adolf Johansson, e. o. Iiofprerii- kant.
Haft.
1 .25. inh.
1.50. '
Den heliga nattvarden.
Af Rich.
Markgren.
Haft.
l kr., v. b.
1.25.
Ledstjarnor ur Guds ord.
Kol.- hllnnesord till de unga under ta dagsbetraktclscr sumrnanfogridc konfirmationstiden.
Af G.
Weit- af idel bibelord samt ordnade cf- brecht.
Ofvers.
fr. tyskan.
Andra ter kyrkoaret.
Bearbetning for svelis- up ' pl.
Kart.
75 ore, klotb.
1 kr.
ka lasare af kyrkoherden K. H~rrlk.
Stilla stunder fore den heliga Kart.
1 kr., klotb.
1.60, kalfskinns- nattvarden.
Af R. Wenger, Auto- band med guldsnitt 3,50. riserad ofvers.
fr. tredje tyska uppl.
Nagra vanliga ord till unga Haft.
1.50, halffr.
b.
2.50. man.
Af J.
C. Ryle.
Andra uppl.
Sdisom ljusets barn.
Nlgra ord Kart.
60 ore klotb.
1 Icr.
till unga flickor efter konfirmatio- YngIingalifvet i evangel!!
ljus, nen.
Af Ernst Siedel.
Ofvers.
Af K. Wagner-Groben.
Ofvcrs, och bearbetad fr. 4: e tysk.
uppl.
Haft, af Thmdor Lindhagen.
Andra 1.75, kart.
2 kr., klotb.
3 kr.
Ungdomstiden uppl.
Haft.
25 ore.
- Herrens tid.
Vagen t111 frid.
Af A?
P. Madsen.
Bemyndigad ofversiitt- En bok for ynglingar.
Af G. Weit- brecht.
Andra uppl.
Haft.
2.50, rart.
3 kr., klotb, 3.50. ning fran danskan.
kart.
1 kr.
Haft.
75 orc, m o t efterkraf.
A. I /.
Nording, TILL SVERIGES KVINNOR.
1 l Biblioteksgatan 1 1 63 Drottninggatan 63 - Begar priskurant DRICKER NI KAFFE?
En onodig fraga menar Ni.
D % en annan fraga.
!&gt;ridser Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor S i fran i dag borja med detta kaffe, ty p % sanirna gang det iir billigt a r det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forso !~.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postforskott.
innan snorlif kopes, fran Franska Snorlifssornmeriet, Norrmalmstorg l, l tr. STOCKHOLM.
ask for afkammadt h&amp;-.
Pris kr.
2: - Till landsorten mot efterkraf.
Van- gafvan, Vasagatan 15-17, II tr. Stockholm, R.
T.
122 69, A.
T.
222 15.
Rekvirera Vangifvans katalog.
FRU E. HOLMIN, Llstmakaregatan 8, n. b.
M. W. Karlberg, Kontors- och Postadress Iduagatan 5.
Butiker: A~astersamuelsg.
11, Dobelnsg.
44, Norrtullsg.
24, b STOGKHOLM.
l?
KLIPP ANNONSEN!
Hygienisk ansiktsbehandling.
Vibrationsmas- sage &amp; Elektricitet, Manicure.
Fotbehandling, Handbad for kylda hander.
Tel. Brunkf31 99, EdPin Bergs Fhty - table rad ROSABRIM.
8r ett absolut siik6i medel mot rod nasa.
Bruksanvisning medf.
Endast hos fru HOLMIN.
Lastmakaregatan 8, i p.
STOCKHOLM.
189 rekommenderas vordsamt.
i am la mobler OBS.
!
och forgyllas.
renoveras 45 Nybrogatan 45.
Tandlagare Judit Ti !luan Kurs.
i Kladsomnad och Linnesomnad.
Lotten Dahlstrom, Artillerig.
24.
Medlem af Fredr.
Bre- merforbundet.
Prospekt p i begaran. '
7 meter markbl8 Damcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes afven i svart, grA brun eller rod farg till 4 20.
Blust Hvard.
: 1 /, 12-2 och 1 /, 6-197 e. m.
2,s het.
prima velour fl an el^, i 0 cm.
brel?
loo-tals vackra monster, som vanligen kostar Andra tider enl. ofverenskommelse.
75 ore m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9,80.
Tillskrif Otto Oskarson, Oamla Kungs- Tandlakare holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
Drottning !.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(44 30.
GERDA ISBERG Gotgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Mottag.
10-3.
Andra tider efter ofverenskommelse.
Gynna Dagnys - annonsorer!
- Dagens nummer innehiller r De kvinnliga kandidaterna vid pigaende stadsfullmaktigeval i Stuck- holm.
Yrkesfarekommittbns betiinkande med afseende p4 utvidgadt kvinnu- skydd.
Af Gerda Meyerson.
Kvinnorna och kommunalintresset.
Af M.
K.
De kvinnliga representanterna i finska landtdagen.
Conseil national des femmes francaises.
Af Elsta C. Nordh.
Boken om Lyckan.
Af Ingegerd Lagepstrom.
Kvinnlig klockare pA 1850-talet.
Brefkort till Dagny.
Riksdagen.
Insand litteratur.
Fran allmfnheten.
Notiser.
Foreningsmeddelanden.
Prenumeration h Dagny sker $ narmaste postanstalt eller bokhandel.
