# ID: svediakorp-per433
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,798
# sentences: 1,792
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNI N.G F O R SVENSKA K V I N N O R O R E L S E N UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNV TREDJE ARGANGEN -. -- P -- F. ENGLUNDS BOKTRYCKERI - STOCKHOLM 1910
BIOGRAFIER, MINNESTECKNINGAR, i NEKROLOGER.
I Sid. Blackwell.
Dr. Elisabeth ................... 267.
.Cleghorn, ' Isabel, De 70,000 och.
Af Hanna Jpnson.
................................ 206 Eckstein, Anna.
En fredsapostel.
Af Tyra Kleen ..................................... 13 Fickert, Auguste.
Af M. F. ............... 317 Flodin, Louise.
Af Mary T. Nathhorst 525 Gumaelius, Sofia.
Af Mary T. Nathhorst 561 Holmgren, Ann Margret, f. Tersmeden, Af Gulli Petrini.
............................ 73 Hogstrom, Sally.
En banbryterska for svensk kvinnogymnastik.
Af Elpis ... 85 Jonsson, Maria.
Den nya representan-, ten i folkskoleofverstyrelsen.
......... 516): Katey '.
En kvinnlig samhallsbyggare.
Af C.
S. von Koch ....................... 326 ' Lagerstedt, Lotten.
Af G ...................... 37 Lessel.
Anna.
Af Frigga Carlber ..... 150 Lindgiaen, Mathilda.
Af Valborg lfjlrich.
336 1-indhirgen, Carl.
Af Anna Kleman ..... 573 Lundgren, Jetta.
Var forsta kvinnliga riksdagsnotarie.
Af E. K-n ......... 49 Lundiii; Hulda.
Af Mary T. Nathhorst.
537 Lundqvist-Sorensen, Anna.
t.
Af N. K-ger.
............................................ 42 ~ o n t &amp; i %, Agda.
Af Louise Woods Beckman.
......................................... l81.
Montelius, Agda,.
och F. V. O. Af Sigrid Netzel.
.........................
.:.
.... 184.
Montelius, Agda, och hennes larjungar.
Af Ebba Pauli.
.............................. 187 Montelius, Agda, som Fredrika-Brenier- Forbundets Af Gertrud.
!
Adelborg.
..........................
.
: ........... 182 Morgenstern, Lina.
Af Paula Ruth Hey-, mans.
............................................... 193 j Nightingale, Florence.
t.
Af Fanny Ekenstierna.
..................................... 381 Nyqwist, Lotty.
Af Alnia Vik.
........... 333 Ribbing, Maria, f. de Vylder.
t.
Af Hedvig af Petersens.
....................... 489 Sjostedt, Helen.
t.
Af Frigga Carl- berg.
............................................... 217; Save, Teofron.
Af Lydia Wahlstrom ..... 453 1 Wallenberg, Anna.
t.
Af Sigrid Leijon- Iiufvud.
........................................... Ward Howe, Julia.
t.
Af Carola Sihl ..... 518 von Koch.
................................. Wieselgren, Sigfrid.
Af Lydia Wahl- strom.
............................................. 477 n, i LEDANDE OCH KOMMUNALA ANGELAGENHETER, SKOL- OCH UNDERVISNINGS- FR AGOR.
Sid.
De gifta kvinnorna och de nya kom- munallagarna.
Af Anna Wicksell.
28 De socialdemokratiska kvinnorna och rostrattsfragan.
............................... 408 Dr Kerschensteiner och yrkesskolorna., Af Ida Buergel Goodwin .............. 115 Enhetstanken inom F. K.
P.
R.
Af Axianne Thorstenson.
.................... 465 i i ' I - Sid.
Framtidens folkskola.
Af H.
J.
............ 347 Fredrika Bremer-Forbundet utarbetar d a n till kvinnlig vrkesskola i Stock- ho in^.
.............................................. 109 Forsta-kamniarvalen.
Af Gulli Petrini.
Hans goda ratt.
...................................
Hvad bora hogerkvinnorna gora.
Af Jenny Wallerstedt.
..........................
Hvad skola vi gora?
Af Anna Kle- man.
............................................... Hvarfor vore det fordelaktigt.
att ha kvinnliga ofverlarare vid folkskolan?
Af Anna Ljungberg.
.........; .. 253, Hvem ar niordaren?
Af A.
K.
........... I Fredrika Bremers tecken.
................ Kvinnlig yrkesskola i Stockholm.
....... Kvinnorna i Stockholms Frisinnade val- mansforeningens kommunala styrelse.
Kvinnorna och de kommunala valen ..... Kvinnornas deltagande i stadsfullmakti- .gevalen.
Af Gulli Petrini.
............ Kvinnororelsen och samhallsfragor.
.... Nativitet, aktenskapsfrekvens och kvinii- lip rostratt.
..................................... polit&amp; och kvinnor.
~f st. ....... 361.
Praktiska upplysningar rorande gifta i kvinnors sjalfdeklaration.
Af Anna W icksell.
......................................... 87 Representantvalet vid Stockholnis folk- skolor.
............................................ 503 Retrattlagstiftning.
................................. 245.
Rosfratfsutredningen.
Pro~osition till 1911 ars riksdag.
............................ 494 Samverkan mellan Nordens lararinnor.
Af En svensk landsortslararinna ..... 350 SexLIell uppfostran.
............................... 185 Stockholms kvinnliga stadd ullmaktigekanr didater.
............ ........................ 111, 122.
V h t ratts sa ni hal le^, Af A.
K.
.............. 429.
i i a rav ve: I Sid. och stadsfullmaktigevalen i Stockholm.
...................................... 100 Kvinnorna och stadsfullmaktigevalet i Gefle.
Af K.
L.
............................ 556 Kvinnorna och stadsfullmaktigevalet i Malmo.
............................. ......, ...... Kvinnornas stadsfullmaktigekandidat i Halsingborg.
................................... Kvinnornas stadsfullmaktigekandidat i Halsingborg.
Svar fran St.
Gr. .... Om landstingsvalen och deras betydelse.
Af Elin Wahlquist.
........................ Stadsfullmaktigevalen i Huskvarna.
..... Stockholms andra kvinnliga stadsfull- maktige.
Dr Valfrid Palmgren ........ Vira kvinnliga stadsfullmaktige.
556, 580, 589.
Var forsta kvinnliga stadsfuUmaktige: Froken Gertrud Mansson.
.............. vin norna ' LAGFRAGOR.
P: &gt; 3111.
Gift kvinnas B. Roos .., 266 Makars aganderattsliga forhallanden i olika lander.
Af M.
S. v. H.
...... 170 Yrkesfarekommitt6ns betankande med af- seende pa utvidgadt kvinnoskydd.
Af Gerda Meyerson, ....................... 122; .I ... KVINNoFRAGoR I ALLMANHET, ALA FRAGOR, LONEFRAGOR.
Sid. hinnliga filosofie kandidaternas stallning.
~f C.
L.
......................... 385 De kvinnliga skrifbitradena i statens tjanst.
Af G. T-11.
........................ 195 En pensionsfraga for dagen.
Af Anna ROSTRATTSRORELSEN.
Wijkander.
...................................... 92 Sid. Fabriksarbetet och de mindeririga.
Af Arbetet for den internationella, rostratts- I M..
Anholm.
..............................., ..... 230 kongressen.
..................................... 473!
Fattiga, ensamma modrar och deras Bref fran Orebro.
............................... 272 1 barn.
Af Anna Lindhagen.
........... 443 och Forsta-kammarvalen.
448 / I-Ivad ar kvinnororelsen.
Af Agda Mon- att anskaffa pengar telius ............................................ 21 0 Hur bor den ogifta modern. '
hjllpas?
Af Ann Margret Holmgren f. Tersmeden.
................ 423 1 Af Axel Hirsch ...., B ........................ 246 NAgra ord till Sveriges rostriittsfor- Kampen mot hvit slafhandel.
Kongres-.
eningai nied tanke pa den internatio- sen i Madrid.
Af Clara Wahlstrom nella kongressen 1911.
Af Sigrid!
539, 563 Hofren.
........................................... 303 i Kvinnoloner inom industrien.
Af M.
Praktiska uppgiiter for landsbygdens F. i Anholm.
...................... C .................. 2 K.
P.
R.
Af E.
P.
....... S .............. 394 Kvinnorna i statens tjanst.
...... ........... 467 Rost rattsarbetet i Varmland.
............... 189 Kvinnorna och folkpensioneringsforsla- Rostriittsforenin~arnas arsberattelser.
... 177: get.
.................................................. .478 Stadsanslag a 3,000 kr.
till rostratts- 1 Kvinnorna och ~~fullmaktstjansternan.
Af kongressen.
..................................... 480 Axianne Thorstenson.
..................... 441 Kvinnorna och sjukkassorna.
Af Sigrid Lidstromer ...................................... 290 Lonereglering och pensionering vid de ARETS VALRORELSE.
enskilda laroverken.
Af.
S. Sbd ....... 352 Sid. Pensionskassa for kvinnliga kontorister.
52 Det forsta kvinnliga kommunala valmo- Samhallet behofver kvinnans hjalp.
Af tet i Halsingborg och dess efterspel.
S.
H.
.............................................. 219 Af St.
Gr. .................................... 75 Viktiga lonefragor for de kvinnliga bi- F. K.
P.
R. och Forsta-kammarvalen .. 431 tradena i stadens tjanst.
Af G. T-ll.
Forsta-kanimarvalen.
Af Gulli Petrini ... 444 550, 576 De 1 / I l &gt;
SOCIALA OCH FILANTROPISKA FORE- ' TAG, BESKRIFNINGAR OFVER BYGG- NADER OCH INRATTNINGAR, RESE- SKILDRINGAR M.
M. Sid. Almeii, Ina, och Svenska Hem.
Af Mary Nathhorst ............................. 501 Barnknmmareii-ettsaiiatoriiim.
Af-nd.
1.64 Bref fran S.
B.
K: s hviloheni.
Af N.
, S.
............................................ 557 C.
S.
- 4: s praktiskt sociala utbildnings- kurser.
Af Elpis.
......................... 248 En husinoderskola.
Af Lif.
.............., ... En kvinnornas insats i sanihallsarbetet.
421 Af Social t in t resserad.
................... 77 Ett besok pa engelska landsbygden.
Af F.
C .............................................. Ett rekreations- och hvilohem.
............. Feriedagar pa Zurichberg.
Af N. Sahlbon~.
................ ....................... Fredrika-Bremer-Forbundets stipendiein- lg9 stitution.
.......................................... Fredrika-Bremer-Forbundets stillendier.
Germansk vallfard.
Af Huck ' Leber.
446, 458, 470, Hvita Bandet.
Arbetsaret 1909.
............ Intryck fran Robert Brownings Settle- ment.
Af E.
G.
........................... K. F. U.
K: s Iiemverksamhet.
Af Hildur Mellin.
............................... Kjellbergska flickskolan.
En 75-arig kvinnlig undervisningsanstalt.
Af E. K-n.
................................................ I&lt;onimunalkursen i Stockholm.
S .., .........
Kurs i kommunalkunskap.
................. Kvindelig Lzeseforening i Kopenhamn.
Kvinnornas kurs i Stockholm i kom- munalkunskap.
Af A. Th. ........... Nybyggnaden vid Rimforsa.
................ P~erre i3udins Mjolkdroppe.
Af Disci- ple.
..................................................
Rundresor i Schweiz.
Af N.
S.
....... S.
B.
K: s hvilohem.
Af Elpis ........ Social utbildningskurs for unga kvin- nor.
................................................ Stockholins kolonitradgardar och Anna Lindhagen.
Af Anna Harpen.
...... Svenska Hems nya lokaler.
Af Elpis.
Systrarna Lindberg.
En fabrik star- tad af kvinnor.
Af Chanteclaire.
Vaksamhet.
.......................................... UTLANDSKA KORRESPONDENSARTIK- LAR, KVINNORORELSEN I UTLANDET.
Sid. Angaende de fortraffliga verkningarna af kvinnans rostratt.
....... 505, 529, 593 Beriktigande.
Af Ellen Wester.
......... 257 Bref fran Ryssland.
Af Zenkide Miro- witch.
............................................... 93 Conseil national des femmes francaises.
Af Elsa G. Nordin.
....................... ' 125 De danska kvinnornas rostratt.
Af 422 Elisabeth Krey.
De engelska kvinnornas rattsliga stall- ning.
................................................ 209 De kvinnliga representanterna i finska landtdagen.
....................................... 124 Den kvinnliga yrkesinspektionen i Fin- land.
............................................... 583 Det internationella rostriittsarbetet ......... 432 Doktor Ernestina Perez.
En kvinnosa- kens forkampe i Syd-Amerika .......... 432 En ny dufvopost.
............... 444, 541, 575 En aterblick pa rostrattsstriden i Eng- land.
Af Mia Schannong ............... 363 Finsk kvinnoforenings arbete pa refor- mer i lagstiftningen ........................ 160 Fran kvinnororelsen i Tyskland ............ 212 Fran varldens rostrattsfalt.
Af Ellen Wester.
64, 112, 171, 220, 267, 304, 348, 419, 468, 516, 578, 591 Forbtid for kvinnors nattarbete.
Fra- gan uppe i Finland.
Af M.
Asp.
50 .............................. ' I Sid. ' For frihet och ratt.
Ett kaniprop fran de polska studentskorna i Letn- berg och Krakau.
.......................... ' 393 Keisar Wilhelm och kvinnorna.
......... 406 I K G ~ l i g - konstutstallning i Paris.
Af A. L-n.
..............., ........................... 176 Kvimoarbete och statsfinanser- ......... w. 373 Kvinnoarbete och ~rkesutbildningsfra- gor i Osterrike.
Af S. Sbd ........... 365 1 Kvinnor i koinmunalforvaltningen.
Fru) Betzy Kjelsberg.
.................., ........... 41 Kvinnorna och forlidet ars stortings- val i Norge.
Af Dagny Bang ....... 147 Kvinnorna vid den internationella fri- handelslcongressen- Af John Hed- strom.
............................................. 41 1 Kvinnor och brottslighet.
.................... 505 /; Kvjnnororelsen i Osterrike.
Af S. Sbd.
291 i Kvinnororelsen.
Notiser fran Tyskland.
Af S. Sbd.
................................... 385 Markeskvinnor inom tyska rotrattsrorel- sen.
Af Hilda Sachs.
.........., .......... 456.
1 Norges kvinnor i i alimin konimunal I rostratt.
...........................................
Nagra ogonblicksbilder fran valen i Helsingfors.
Af Jane Gernandt Clai- 229 ne.
................................................... Reverend Anna Shaw om England och Skottland ......................................... 437 Rostratt at Englands kvinnor.
Af Ellen Wester.
.......................................... 282 Rostratt at Englands kvinnor.
............ 289 Studentskornas hem i Paris.
Af A. L-n.
................................................ 307 Studentskornas restaurant i Paris.
Af A. L-n.
........................................ 603 Svensk fest i Paris.
Af Elsa G. Nor- din.
............................; .................... 141 Teresa Labriola och kvinnofangelserna.
Af Hilda Sachs.
............................ 232 Till.
Forlikningsbillens historia.
Af El- len Wester.
............ 322, 336, 360, 552 Till kvinnosakens historia.
Kvinnorna och yrkesskolefragan i Osterrike.
Af S. Sbd.
........................................ 480 Ur f. norska justitieministern Castbergs tal i Albert Hall.
......... ............... 173 ' Ytterligare upplysningar fran Washing- ton.
................................................ 568,, i, 1 1 I i i i LITTERATUR ANM ALNING AR, UPPSAT- SER I LITTERARA AMNEN, ESSAYER, KULTURSKILDRINGAR.
Sid. Adelborg, Gertrud: Gagna-mans nas.
Rec.
af Sigrid Leijonhufvud.
.......... 43 Anna Sandstroms lasebok.
II.
Af Jen- ny Velander.
................................... 471 Balten, Ode:.
Doddansare.
Rec.
af Ma- ria Jouvin.
...................................: .. 293 Berg, Bengt: Sjofallsboken.
Rec.
af Gustava Svanstrorn.
......................... 408 Berger, Henning: Dromlandet.
Rec.
af L. o n.
.................................... 163 Bergman, Hjalmar: Hans nads testa- mente.
Rec.
af S. E-d.
................ 340 Bidrag till den svenska kvinnans histo- ria.
........................................ 135, 153 Bjorck, Amalia: Trotsare och langtare.
Rec.
af S. E-d.
.............................. 484 Boken om lyckan.
Af Ingegerd Lager- strom.
............................................. 126 Branting, Anna: Fafanglighet.
Rec.
af S. E-d.
......................................... 594 Dahlgren, Lotten: En svensk herr- ardsslakt.
Rec.
af Sigrid Leijon- fufvud ............................................ 91 Den nya hemlyrikern.
Af Huck Leber.
114 E.
C.: stamplad.
Rec.
af E.
- m.
396 Ellen Keys bok om kvinnororelsen.
Af Lydia Wahlstrom.
..................... 102 Engelke, Jenny: Britt-Marie.
Rec.
af M. R-M.
.......................................... 566 Sid. Ernst Ahlgren och Esselde.
En bref- vaxling utgifven af Sigrid Leijon- hufvud.
Rec.
af E. K-n.
............. 138 Ett r~dssamniantrade tinder drottning.
Kristina.
.......................................... 301 Folkskolaiis Barntidnings julbocker.
.... 595 Rymdsanger.
Forsslund, Karl-Erik: Rec.
af S. E-d.
............................... 198 Gernandt Claine, Jane: Till Afrodite.
Rec.
af S. E-d.
............................. 484 Goss, Charles Frederic: Mannen, hus- trun och hemmet.
........................... 211 Grazia Deledda.
Nagra studieblad af Maria Jouvin.
................................ 335 Grete Meisel Hess.
Af N. K-ger.
..... 311 Hamilton Geete, Anna: I solnedgan- gen.
Rec.
af Hilma Borelius ....... 551 Hedengren, J, och Beskow, E.: Elsa Borg.
Rec.
af F. E.
................... 270 Hedvig Charlotta Nordenflycht.
Af.
Kerstin R a h m a n - .......... m .. 374 386 neidenstanl, von, ~ e r n e r: svenskarna och deras hofdingar.
Rec.
af Sigrid Leijonhufvud.
.................................. 594 Heliga Birgitta infor nutida lasare.
Ric- hard Steffen: Den heliga Birgittas v ii men bar els er.
Rec.
af Lvdia.
Wahlstrom.
.......... i .......................... 151 I-lo !mstrorn, Maria: H. C. Andersen.
Rec.
af A. H-n.
............................ 424 In inemoriam.
Af Ann Margret Holm- gren, f, Tersmeden.
....................... 223 Kvinnor och Kleen, Else (Gwen): klader.
En kronika om 1800-talet.
Rec.
.af E. K-n.
............................. 542 Kuylenstierna Wenster, Elisabeth: \ I stal- let for karlek.
Rec.
af S. E-d ........ 604 Kvinnlighet, manlighet och mansklig- het.
Essayer af Rosa Mayreder.
.
Rec.
af E. K-n.
.......................... .- .. 294 Lagerstrom, Ingegerd: Blodets roster.
Rec.
af E. K-n .. ............................. 595 Landquist, John: Ellen Key.
Af Hil- ma Borelius.
.................................... 31 Lidman, Sven: Stensborg.
Rec.
af S. E-d.
................................................. 340 Lindberg-Dovlette, Elsa: En fiolflicka.
Rec.
af S. E-d.
............................. 554 Linder, Ulla: Guld.
Rec.
af A. H-n ... 174 Linder, Ulla: Vagsvall.
Rec.
af S. E-d.
................................................ 567 L.
K.
P.
R: s festskrift pa Ann Mar- gret Holmgrens 60-arsdag.
............. 89 Malla Montgomery Silfverstolpes memo- arer.
Af L. D-n.
........................... 309 Af Sigrid Marianne von Willenier.
Platen.
...................... 7, 17, 44, 53,67 Mary Wollstonecraft.
Af Elisabeth Krey.
...................................... 241, 259 Mc Intyre, Margaret: Grottpojken fran stenaldern.
Rec.
af A. H-n.
......., .. 351.
Nordstrom, Ludvig: Herrar.
Rec.
af .......................................... 292 S. E-d.
Nyblom, Lennart: Handbok i akva- rellinalning.
Rec.
af A.
L.
E.
..... 326 Nagra intryck fran en van Eedenfore- lasning.
Af Ida Buergel Goodwin.
103 Om Bjornsson.
Af A. L-n.
.............. 197 Ossian-Nilsson, K.
G.: Slatten.
Rec.
af F. E.
........................................ 325 Af Passionsspelen i Oberammergan.
Gustava Svanstrom.
...................... 324 Rantzau, Adeline, Grafin zu: Ein un- moglicher Mensch.
Rec.
af Inge- gerd Lagerstrom.
........................... 507 Ribbing, Lannart: Dagsmeja.
Rec.
af S. E-d.
...................................... 198 Sadolin, Frode: Nervhalsa.
Rec.
af - n.
257 Siewertz, Sigfrid: De gamla.
Rec.
af s. E-d.
......................................... 174 Sliitsatser ur Rosa Mayreders &gt;) Kvinn-.
lighet, manlighet och mansklighet 175) ' Sommarboken)).
Af A. H-n.
362 Stjernstedt, Marika: Lilas aktenskap.
Rec.
594 af S. E-d,.
Y a .... ........... ....................................
Sid.
Svanstrom.
Gustava: Det starkaste.
Rec.
.................................. 554.
af M.
R.-M.
Svensson.Graner.
Carl: Yttersta donlen.
Rec.
af A H-n ............................ 335 " Sa ska vi hat)).
Af A.
H-n ......... 335 Soderberg, E.
N.
Lyrik.
Rec.
af S.
E-d ........ .,.
..................................... lgS portratt ....... m ....... 169, Rosa Thorburn-Busck, Mildred: Fjarran me- lodier.
Rec.
af S.
E-d .................. 555 Thorvaldsen och Anna Maria v.
Uh- l den.
Af Maria .......... 320 ThOrvaldsen.
hans:)) England och Osterrike)).
Af Ma-, ........ 530 ria Holmstrom ....................... B Trotjanarinnan.
Af Jenny Engelke ...... 283 Taflingsskrifter i)) Handledning i: sexuell ~ 1 ~ ~ ~ r och v ~ u ~ ~ ~ ~ i i o s n t r g a n)) Af Julia Kinberg I samt af Elin Cederblom.
Rec.
af Inez Laurell ............................................ 56 j Ullman.
Gustaf: En flickas ara.
Rec.
f af S.
E-d ...................................... 174 Willamovitz.M~lleiidorf, Fanny1 f.
Fock., ' Dikter.
Rec.
af S.
E-d ............... 484 j Vagner, Elin: Pennskaftet.
Rec.
af E.
l K-n ................................................ 506 Osterling, Anders: anni is kor OCH land- ..., .............. 340 i skap.
Rec.
af S.
E-d l.
.
l I ' n I,.
.
.
i.
I (ONST., I (ONSTINDUSTR1 OCH HEMSLOJ D.
Sid.
Anna Bobergs utstallning i Paris ......... 208 Bikupaii ................................................ 592 En dansens.
prastinna.
Af Sigrid Elm- blad ................................................. 234 Fem k.onstnarinnors utstallning i Stock- holm.
Af M.
R.-M.
....................... 591 MOTEN.
MOTESREFERAT.
Sid.
Arbeterskekonferensen i Stockholn~ 520.
527 Barnmorskemotet i Stockholm ............. 400 Centralstyrelsens i F.
K.
P.
R.
7: e ars- mote.
Af Ellen Kleman ........... 25.
39 Det kyrkligt teologiska motet i Orebro 28-30 juni 1910.
Af Elin Pahl- man ................................................ 318 De ofvergifna niod rarna ...................... 481 vinnans varnplikt) ' 557 En diskussion om)) .K En kvinnoforenings l 0-ariga jubileum ... 493 Fredrika Bremer-Forbundets arsmote i.
Stockholm .............: ......................... 157 Gefleborgsforbundets af F.
K.
P.
R.
andra irsmote.
Af Klara Lindh 117 Kvinnliga ofverlarare ........................... 373 Kvinnorna.
och den internationella rost- rattsrorelsen, apropos varldsfreds- kongressen i Stockholm 191 1 ......... 149 Kvinnorna och koinmunalintresset.
Bref fran Goteborg.
Af M.
K ............. 123 Kvinnornas dag a varldsfredskongres- sen.
~f E.
$-n ............................ 357 Kvinnornas stora korninunala mote i Stockholn~ ........................................ 116 L.
K.
P.
R: s protestmote i Stockholnl, mot den Ostbergska motionen ........ 254 Nordiska skolrnotet i Stockholm.
Af A.
S-ni ........................................ 369 Pa lansforbundsmote i Vaxholm.
Af A.
K.
................................................... 269 Pa stadsfullmaktigesammantrade i F K.
P.
R.
i.
Goteborg.
Af M K ........ 236 Rostrattsmotet i Stocl&lt;holm for de nor- diska skolkongressisterna.
..............,.
376 Svenska Hem ....................................... 201 Svenska skolkokslararinnornas arsmote.
Af L.
N-m .................................. 399 Sodern~anlands lansforbunds forsta ars- mote.
Af Elin Pahlman .................. 312 ........
.
.
...
Sid.
Tre foredrag pa Nordiska skolniotet .... 388 Alfsborgsforbrindets arsmote ................ 105 Sid.
DIVERSE.
~ f om politisk ~ rostratt ~.
i Af ~ H.
Rebell ........................................ 161)) Arbetets ara) &gt;.
Af Gustava Svan- strom .............................................. 162 Brefkort till Dagny ............................. 127 Dagny 191 0.
Prenuineratiorisanmalan.
6, 16 Dagny 1911 ............................ ....... 567, 570 JJDalli)).
Af Elpis ............................. 407 De gamlas &amp; g Af Lif.
............. 479, 520 Den egna lilla stugan.
Af Viola Bjork.
139 De som gatt fore.
Af - a ................. 5 kvinnliga intelligensproletariatet.
Af Ebba Theorin ........................... 508 Doktorerna Kinbergs och Sundquists bok ...................
.
: ............................. 209 En forbisedd kvinnlig rattighet och en kvinnlig uppgift .............................. 101 En intervju med Leo Mech~li ' n.
Af A.
I&lt; .............................................. 79 En kvinnornas varldskongress.
.
Af A.
...................... 306 S.
O.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
T En kyrklig doni.
Af Jenny Velander.
418 En praktisk tidning for hemmen ........ 52 Ett inbilladt bref.
Af Anna L.
Elg- strom ............. ........................... 435 Ett litet bref fran Flen ......, ................. 544 Festen for Ann Margret Holmgren den 18 febr.
1910.
Af Ek .................. 91 Fredrika Brenier-Forbundets arsberattel- se ................................................... 281 Frin andra sidan sedt.
Bref fran Mu- rad Bey till Muley Ben Hafiz.
Upp- brutet af Lenah ............................. 270 Forelasningar for fruntimmer i Gote- borg 1839 ...................................... 15 Ganila bref.
Af S-d P1.n ................... 295) ' Hemsystrar)) ....................................... 221 Hur har den moderna kvinnan tankts?
30 .Huru skaffa pengar till kongressen?
Af En rostrattsforeningsmedlem .... 455 Hvad skola vi gora?
Af Ina Rogberg 467 Hyllningarna for fru Agda Montelius.
196 I dagens brannande fraga.
Af Ina Rogberg ......................................... 200 Ido ................ ...................................... 541 Inbjudan till Ekonomiska frihetsforbun- dets hoststamma ............................. 401 Individualisni.
Af Lenah ................... 233 Kejsarens nya klader.
Af Lenah ....... 496 Kvinnlig klockare pa 1850.talet ........... 127 Kvinnornas hyllning for borgmastare Lindhagen ........................................ 596 Kvinnornas varnplikt.
Af Elpis ........ 491 Kvinnor soiii hedersdoktorer ............... 272 L.
K.
P. '
R.
lyckonskar Norges kvin- nor ................................................. 231 Minfril.
Af Elpis ................................ 568 Miss Anna Ecksteins fredsadress ........ 493 o r a l.
........................... L .. ................. 454 Nagra kvinnoprofiler fran Nordiska skolrnotet i Stockholm 9-12 aug.
1910.
Af Alma Vik 345 Odla Iakeorter.
Af S-d P1.n .............. 141 Om sanimanhanget mellan kvinnans rostratt och - kottpriserna Af S Sbd ................................................. 504 Pa skolutstallningen i Stockholm.
Af Lif .................................................... 359 " Rostrattsbutiken ') i Stockholm ........... 569)) Rostrattsspelet)) .................................. 584 Sexuell undervisning och uppfostran.
Af Inez Laurell ............................. 172.
Sexuell undervisning och uppfostran.
Af Teodor Holmber .................... 188 Skrifvelse fran ~ationalforbundets sty- relse ............................................... 248 Sma.
rostrattsresor.
Af Augusta Ton- ning ................................................. 584 Sid.
Stockholms stads anslag till rostratts- kongressen ............................... 505, .............................. Svensk grundli~het Till Amanda Kerfstedt.
Af L.
D.n.
Till rostrattsforeningarna ~ ~ ~ landet rundt ~.
Af Sigrid Hofren ..........................
Tionde nordiska skolmotet ................
Upprop till Sveriges kommunalt rost- berattigade kvinnor ........................ Var rostrattsrorelse infor utlandet ......; d ......................
-.
- 555 340 101 231 FRAN ALLMANHETEN.
l ' 565 244 277 Sid.
') En agitation som man bor se upp med)).
Af Justina P .................... 10 Hvad skola vi gora?
Af Landsorts- fru .................................................. 413 Hvar ar hon?
Af Ajax ..................... 58 Hvar ar hon?
Af Sigrid Hildigund och Portia ..................................... ' G9 Hvar ar hon?
Af Thora Holm ........ 80 Hvar ar hon?
Hvar hon ar.
Af En af dem med bomullen .................... 19 Hvar ar hon?
Hon ar dar!
Af Th.
Pihlstrand ....................................... 57 Hvar .ar hon?
Till Eira Hellberg.
Af Emma Wretlind och Sigrid Hof- ren .................................. ................ 33 Hvar ar hon?
Till Elin Cederblom.
Af Eira Hellberg ........................... 4 Nykterhetsrorelsen och rostrattsrorelsen.
Af E.
W.n ................................... 128 Rostrattsarbetet pa landsbygden.
413,425, 437 Socialdemokraterna och F.
K.
P R.
Af intresserad iakttagare ............... 425 Till Justina P.
Af Bernhardina ........ 46 Till justina P.
Af G.
S.m ................ 33 Till Justina P, Af Huck Leber ........ 21 Tionde flickskolemotet ...................... .,.
.. 545 Var kyrka och kvinnorna.
Af Mia Goransson ...................................... 449.
RIKSDAGEN. '
Den Ostbergska taxeringsfragan ......... 58, 81.
117.
128.
221.
Notiser Statsministerns svar.
pa herr Lindha- gem interpellation angaende rost- rattsutredningen .............................. Var rostrattsfraga.
Hr Lindhagens in- terpellation ..................................... Ostbergska motionen infor riksdagen ........
Sid.
279 245 135.
111 267 INSAND LITTERATUR.
Sid.
93.
104.
128.
152.
' 161) 198) 221 237.
260.
271.
281.
329.
340.
361.
401.
407.
460.
483.
491.
505.
521.
529.
543.
568.
579.
NOTISER.
Sid.
lo1 22.
34.
.117.
128.
142.
224.
237.
249.
341.
353.
365.
449.
461.
480.
545.
555.
569.
46.
55.
69.
51.
93.
153.
166.
178.
202.
273.
285.
297.
313.
377.
401.
413.
425.
485.
497.
509.
520.
596.
605.
FORENINGSMEDDELANDEN Sid.
22.
34.
128.
142.
225.
237..
365) 377.
509.
521.
005.
46.
58.
70.
82.
94.
154.
166.
178.
190.
249.
261.
273.
267.
425.
449.
457.
473.
533.
545.
558.
569.
Sid.
202.
225.
425.
593.
106.
213.
323.
433.
532..
106.
202., 323.
485.
584.
118.
214.
341.
497.
596.
- .. N:, r l.
- 111 ar.
arg.
3: e. Stockhol ' rn den 5 Januari 1910.
Prenumrrationspris: kr.
4: 50 lh a r.
kr.
2: 50.
.
,, ..,, 3: 50I1k, ...,.
1: lo ore * Prenumeration ' sker sAva1 i landsorter?
som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
I.
Redaktion:.
Mastersamuelsgatan 51, en tr. ~.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: l E L L E N K L E MA N.
~elefoner:.
Alim.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 19 i0 F. Englunds Bpktr.
.
- Expedition 9ch Annonskontor: Mastersamuels&amp;an 51, en, P - .Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
- - I Annonspris: 15 Ore per mm.
Enke: spaltbredd 50 mm. '
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s hojd per gAng 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 VO 20 ggr 20 010, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara hiamnad.
senast mandag f. m.
I - F r e d r.
i k a B r e m e r s t e c k e n.
.
Ds '.
.
.
etta ar ' stolta ord att satta som motto nfver den svenska kvinnororelsen, men vi.
ha ratt till att gora det, med .upptagande af .den forpliktelse de medfora.
1n-t larid har ' att ' Lippvisa en sa idel ' ba- nerforerska for.
kvinnofrigorelsens.
ide.
som.
Fredrika Bremer v- kanske icke heller en mera fra&amp;synt.
och frisinnad.
For en senare tid, som icke alltid med ratta braverar med %frisinnets&gt; begrepp, star det mojligen icke fullt klart i hvilken grad Fredrika Bre,mer stod frigjord gent emot fordomar och trang- sinne; hennes egen tid lat henne umgalla det.
For den tidens konservative var hon en nog sa arg * rabulists, det frigorelsearbete hon tagit upp stallde henne ju.
i oppositionens led.
I sin varma en- tusiasm.
vagade hon sitt populara forfattarenamn.
Den valvilja och uppskattning, som mott forfattar- innan till Teckningar ur ' hvardagslifvet, Grannarne, m. fl.
arbeten, skulle bytas till en storm af ovilja Hertha, kom ut.
och han, nar hennes ~kvinnobok~, Men for hennes brinnande sjal hade det blifvit till en nodvandighet att f % sla ett stort slag for kvin- nornas sak, och da tvekade hon ej, afven om hennes egen fordel darigenom kom pa spel.
Eor %det hogstar, ideen, trotsade hon han och atloje och folk- gunstens mistning.
Sjalf bar hon inom sig sin ljusa, starka tro pa individens ratt till en full och fri ut- veckling, och ' det var fram mot detta hon ar-, - ' betade for alla de undanskjutna och ofria kvin- nornas skull.
Var tjds kvinnororelse i Fredrika Bremers tecken!
Det Getyder: ett arbete, buret som hennes af osjalf- viskhet, framsynthet, frisinthet och en stark och varm tro.
Det betyder uppoffring af egen fordel och framgang, det betyder blick ut ofver de stora milen, det.
betyder verkligt frisinne, som forstar att det ar ur brytningen af skilda asikter som ' sanningen .vaxer fram, och det betyder en i.cke sviktande tro pa att sokandet efter den eviga ' sanningen leder uppat.
Det betyder manniskor och lif, icke abstraktioner och doktriner.
Det betyder eld och entusiasm och pa- nyttfodeke.
- Ett nytt ar, en af markesstenarna som vi sjalfva satta for tiden ha vi ater natt.
Fast det nya och det gamla ar sa sammanvafdt - hvem skiljer ut det fran hvartannat - se vi ' vid arsskiftet garna fram mot * en, nyn tid, som vi kalla det; med.
' nya.
.
.
uppsat och ny hag taga vi fatt p2 var garning.
For oss kvinnor aro malen nog sa gamla de sedan ' lange uppstallda, annu ej vunna - vagarna blott ' ard del- vis nya.
.
Men sakrare och battre kunna vi e j vandra dem an i Fredrika Bremers tecken, i hennes andas frisinthet.
och odmjukhet, i hennes brinnande hugs oraddhet och i hennes sjals starka o ' ch varma for- trostan. '
' - ' Promenaddrakter.
.
, och Kappor VAr stora mellangenre rekommenderas. '
Elegant smak l Solidt arbete l PlrmAnliga priser l ' OUSTAP HOLMBLOMS KAPPAFPAR, NORRMALMSTORO
Kvinnoloner inom industrien= Ett blad ur v$ra lifsfornodenheters historia.
v O i lefva i en vaken och vetgirig tid, som forskar .i det lilla icke mindre an i det stora, en tid, hvilken tummar och vander pa de nedarfda lifsyardena och i allmanhet har ytterst latt for att forkasta och rifva ncd.
Men under allt detta, till synes negativa, ar det nagot i hog grad positivt som med kraft och malmedvetefihct hallei pa att arbeta sig fram.
Det ar s a m h o r i g- h.e t e n s ide.
Fran sin begransning inom familjen, skra- et, klassen strafvar den att omfatta samhallet i sin hdhet, ja manskligheten.
Daraf detta starka sociala intresse forgrunden af de storre folkens lif.
Ocksa hos oss bor- jar denna underbara tidsstromning, ett utslag af sann kristlig kultur, gora sig markbar, afven om o;; iiiiiiighe- ten annu uppreser starka dammar daremot.
Hur ar det, exempelvis, med var kannedom om det stora samhallsomrade, som omfattar vara dagliga for- nodenheters tillberedande?
Ar det icke numera for de flesta af oss, konsumenter, ett verkligt t e r r a i n c o g- n i t a?
Sa lange det mesta tillbereddes i hemmen elle - sasom annu i orienten - i oppna verkstader, var 1 " let livar fortrogen med denna viktiga sida af lifvet.
Man visste, att det var rena varor och icke mer eller mindre forfalskade kemiska konstprodukter man fick till lifs.
Man kande tillika i grund de arbetandes lefn~dsvillkor.
Nu daremot ar det yrkeshemligheternas, patentens och storkonkurrensens tid.
.
Intet medeltida kloster kunde va1 i sjalfva verket vara mera afsparradt fran yttervarlden &amp; n nutidens industriella etablissement aro det.
Ocksa de som dar arbeta, fabriksfolket, ha blifvit som en kast for sig, ett folk i det hela okandt och ot ' orstadt af " de andra " inom samma land.
Det vore en olycka for hela vart folk, om denna af- sondring skulle bli konstant.
Det vore ett afbrack i ut- vecklingen, som sa uppenbart gAr i samhorighetens tec- ken.
Vi .maste darfor grafva djupa kanaler i den rikt- ningen, pil det att samhorighetens, broderlighetens strom ma floda darin.
bIen for att kunna gora det ratt, maste vi kanna industriens manniskor och de villkor, hvarun- der de lefva.
Det utkom i varas en broschyr, som ger en inblick i fabrikslifvets hemlighetsfulla varld och som borde la- sas och begrundas af manga.
Jag menar i synnerhet af dem, hvilka redan borjat kanna ett stign i sitt in- nersta, hvilka oroas af fragan, huruvida vi i tryggad ro kunna njuta alla de goda ting industrien skapar at oss eller om det icke finnes fall, da dessa maste branna vart sociala medvetande som en nessoskladnad.
Broschyren ar utkommen som n: r 17 i C.
S.
A: s skriftserie och heter K v i n n o r n a i i n d u s t r i e n af G e r d a M e y e r s o n.
De uppgifter, som dar lam- nas af en med amnet val fortrogen forfattarinna, tala i sitt nyktra, for att icke saga torra sprak med sina fak- tas omutliga logik.
Hufvudsakligen hamtade fran Stock- - - -- - -.
.
.
.
- - - - - - -- - P - -.
-.
.
p.
.
ho !m, skildra de lene- och lefnadsforhiillariden hos en i m h g a hanseenden representativ arbeterskekir pa omkr. 8,COO medlemmar, endast v u x n a medraknade.
Ur det med stcr flit hopsamlade materialet, skall jag har endast leta fram hvad som beror l o n e-fragan och taga reda pa, huruvida fabriksarbetet ar en naringsgren, som skinker a r b e t e r s k a n (manlien skola vi ej tala om, dc reda sig nog) ai enkel, men tillracklig bargning.
DA hennes utbildning intet har kostat, kan hon gifi-ctvis icke fordra nigot storre matt af lifvets goda sisom lon.
Men hvad man maste ha ratt att fordra for den, som p5 ett samhallsnyttigt arbete ger sin fulla arbetskraft, det %r e n e n k e l, m e n t i l l r a c k l i g b i i r g n i n g.
Narmast menas ' darmed moj ' igheten till en lefnadsstandard, dar arhetskrafterna kunna hallas vid makt inom den af na- turen foreskrifna gransen och dar spelrum for de and- liga forrniigenheter icke fAr saknas.
Hvarkerr ur hu- man eller nationalekonomisk synpunkt kan denna t ' ordraii anses for hog.
* 8 9 Hvilken summa bor man, for en stad med si lagt panningvarde som Stockholm, uppstilla sasom existens- 1ninin: uin for en arbeterska, hvars debet och kredit af arbetskrafter nagorlunda skall g2 ihop?
Fragaii iir ej sa latt att besvara, da s % mycket beror p2 individeii sjiili; men om vi lata de skotsamma och ordentliga arheterskorria uppge normen, si kan Atminstont invandningar om slos- aktighet och oforstiincl icke tillampas.
Pi olika arbeterskors iitgifter och inkonister arifiir frokeo 21. icke s i fa prof. En 33-iirig hattsommerska, " ordentlig och sparsam ", anviinde endast 50 kr.
om het pa sin garderob.
Till hyran gick 156 kr.
(hon var en af de !yckliga, som fatt rum i bostadshuset vid Dala- gatan); sjukkasseafgiften var 21 kr., uigift fur gas or11 fotogen 12 h 18, for tvatt 24 kr., for kost i 8 kr.
i vecka^ 416 kr.
och for diverse smactgifter 60 kr.
- till- sammans 745 kr.
om Aret.
Da hon var klen till halsari, anvande hon sina smi besparingar till att skaffa sig nagra veckors iandtluft om somrarna.
Allt i allt en mycke: ordentlig arbeterska.
Om vi harefter upggifva 750 kr.
sasom der1 summa, hvarmed en arbeterska i Stockholm bor kunna uppni en enkel bargning, si fii vi tillika betanka, att endast en brakdel af var hufvudstads 8,000 fabriksarbeterskor km- na skaffa sig en s i god och billig bostad som dcii har an• ’ orda.
Lat oss nu efter de meddelade loneuppgifterna taga reda pA i hvilka branscher en s i hog (eller hogre) af- loning kan uppnas, och lat oss forst: taga de specifikt kvinnliga.
Darmed menar jag dc yrken, hvilka motsvara de forna hemsysslorna och som en ging gifvit kvinnorna ett tillrackligt lefvebrod.
Det ar ock i dem, som kvinnorna i storsta utstrackning anvandas.
.
.
- -.
.
- - -.
.
.
-.
- Prenumerera A DAGNY for IOIO!
I - den stora viktiga t e x t il-gruppen: uppges lonen - det papekas anyo, att har endast.
ar fraga om vuxna arbeterskor -- till 8 k 12 kr.
i veckan for 12 timmars ar- betsdag.
Detta motsvarar med 50 arbetsveckor om aret en arslon af endast 4-600 kr.
Af de olika somnads- yrkena kunna - n. b. pa de storsta och finaste syateljeer- na - k a p p-sommerskor, om de aro mycket skickliga, for- tjana 20-30 kr.
i veckan.
Detta ar dock endast under sasongen, da arbetstiden ar 16-18 timmar i dygnet; de flesta ga lediga 4-6 manader af aret.
Den vanligaste vecko- lonen for denna gren ar 8-14 kr.
I denna grupp ar det saledes ett litet fatal af de allra skickligaste, som kunna na upp dl1 en arslon af 750 kr.
och darutofver.
K l a d n i n g s sommerskor kunna (likaledes pa de stora ateljeerna) berakna 12-14 kr.
i .veckan eller 6 ii 700 kr.
om Aret, hvilken summa genom ofvertidsarbete.
nagol kan hojas.
Men l i n n e-sommerskorna daremot ha genorn- gaende svart att komma upp ofver 10 kr.
eller 500 om (4-500 om.
aret; de som sy r o s e t t e r fortjana 8-10 aret) och de som sy mossor 8-12 (4-600 kr, om aret).
De som sy s t r a h a t t a r ha en hogre veckolon.
Me- delfortjansten ar 12-14 kr., och de mycket skickliga kun- na komma upp pa 20-25 i veckan, men detta varar ty- varr endast november-maj.
Under sommaren stangas fabrikerna.
Afven med den hogsta namnda afloningen.
blir Arsinkomsten salunda endast 700 kr.
Af hela denna grupp synes m o d i s t e r n a, for sa vidt de vunnit fast anstallning hos storre finn&amp;, ha det bast.
Deras 5rslon gar fran 600 anda upp till 1,200 kr.
Det.
stora fler- talet daremot aro ytterst daligt aflonade, deras sasong ar kort, men daremot s5 mycket arbetsammare.
Tid.
tals fa de arbeta nastan hela natterna med och soni of- tast utan ofvertidsbetalning.
I de " manliga " yrkena aro loneforhallandena battre afven for kvinnan.
I tobaksfabriker kan en arbeterska fortjana en veckolon pa 12-20 kr.
(600-1,000 om Aret), men yrket ar ocksa sarskildt halsovadligt.
I skofabriker fortjana natlerskor 12-1 8, hvilket skulle utgora en Ars- lon uppemot 900 kr., o m arbetstillgangen vore jamn.
Klistrerskor fortjana daremot endast 9-10 i veckan.
I bokbinderier 12-1 4 kr.
(6-700) for en utlard, yngre arbeterska.
Bast aflonade aro arbeterskorna i bok- tryckerierna * och sarskildt tidningstryckerierna, dar de - markligt att saga!
- for samma arbete ha s a m m a lon som mannen.
En sattarinnas minimilon borjar med 20 och stiger smaningom anda till, 30 kr., men detta yrke fordrar liksom bokbinderiet flera ars utbildning.
Vid nattskift i tidningstryckerier kan lonen nA den for en kvinna ansenliga hojden af 38 kr., den hogsta inom industrien.
Den tid ar dock ej, lAngt borta, tyvarr, da detta faktum maste inregistreras bland flydda (lbarbariskall tiders kuriosa, da kvinnors nattarbete, n. b. inom in- dustrien, - annu var tillatet.
Froken M. sammanfattar: sina loneuppgi Her salunda: " Af Stockholms arbeterskor ha val flertalet vuxna m veckofortjanst af 9-10 kr.
Ett stort antal ha atminstone 12 kr.
i veckan, ' men antalet af dem som berakna att deras inkoinst ' per.
dag fordelad ofver hela aret ar 2 kr. '
' blir sakert icke sardel,= stort.
Och de som atminstone tidtals miste lefva pa 6-7 kr.
i veckan ar9 forfarande m5nga.j1 Afven med 8-9 kr.
blir lifvet for arbeterskan ' &gt;nastan en bestandig kamp mot noden ".
T&amp; kr.
om dagen motsvasar ungefar den summa vi - uppstallt som norm.
Det ar, .sasom vi ha sett, e d a s t ett fatal,.
som kunna .na sa hogt.
, Skickligheten spelar gifvetvis en stor roll, men icke alltid hjalper denna.
Afven de skickli- gaste vafverskor t. ex. kunna ofortjant komma ned pa lagsta lon.
Det beior pa hurudan varpen ar, om tra- darna latt brista.
* * * En fraga, som ovilkorligen mAste tranga sig fram, ' nar man gar igenom de olika lonesatserna, ar denna: aro de ofverhufvud taget baserade pa nigon undersok- ning af hvad en arbeterska i " Europas dyraste stad " kan behofva for att lifnara sig utan att behofva anlita fat- tigvarden eller -- ohederlig fortjanst?
Eller ' aro de grun- dade pa den icke okanda forstallningen,.
att en kvinna kan lefva af ingenting?
Som oftast far man vid lone- rorelser hora den satsen, att " industrien ej kan bara hogre IOner (1.
Men a ' r detta nu ocksa alldeles afgjordt?
Det finnes nationalekonomer som forfakta, att just denna fraga, hvad varan i sjalfva verket kostar producenten,.
i m h g a fall skall vara otillrackligt utredd.
For nagot ofver ett decennium sedan uppstod i Eng- land en egendomlig saminanslutning .af b a d e arbets- giivare.
o c h arbetare inom samma fack, den s. k: T r-a; d e c o m b i n a t i o n, gnindad pa en omsorgsfull ut- redning af hvilka loner produktion&amp; ar maktig att bara.
Den uppstod inom jarnsangsfabrikationen och forvand- lade denna da sjunkande industrigren till ' en barkraftig, till fromma icke.
mindre for arbetsgifvarna an for ar- betarna, samt spred sig senare till andra industrigren ' ar.
En annan fraga, som likaledes tranger; sig ' fram: hur gar det med f o l k h a l s a n, nar f l e r ' t a ' i e t a r - beterskor icke kunna uppna en enkel bargning utan maste sla sig igenom med en Arsinkomst pa 4-500 kr.?
Un- der striden om kvinnors nattarbete horde vi sa mAnga vackra ord om vardet af kvinnans halsa for samhallet.
Hvarfor vanda de varda ifrarna for kvinnans samhalle- liga betydelse icke sin uppmarksamhet pa de nu existe- rande fordarfliga loneforhallandena?
En arbeterska, som maste lata sig noja ined de samsta, ' mest ofverbefolkade nhysesstallena, dar, enl; froken M. mangen gang ett om- vandt bord, en byralada far tjanstgora sasom sang, en arbeterska, hvilken dartill pa sin kost icke kan utge mer an 3 ii 4 kr.
i veckan, hon kan omojligen tillfora sam- hallet ett lifskraftigt blod.
.
Och huru lange sta arbets- krafterna bi under sadana forhallanden?
Samh.allet, som ju i nagon man atminstone n&amp;te taga sig an det inan- niskom&amp;rial, som industrien forbrukar, borde hafva in- tresse af att veta det.
En omsorgsfull undersokning af vid hvilken alder vara fabriksarbeterskor kunna uppna den hogsta afloningen och huru snart det borjar ga iill- baka darmed skulle sakerligen uppenbara oanade, i sjna foljder odesdigra forhallanden. '
.
Den lilla broschyren, hvars lasning jag pa det var- maste vill anbefalla, upprullar salunda en for mAnga sakert ovantadt sorglig tafla af vara fabriksarbeterskors ekonomiska stallning.
Att hemarbeterskorna aro daligt stallda, visste vi nog; men att den kvinnliga arbetskraft storin- dustrien till allas var nytta anvander skulle i sa stort omfang vara klent aflonad - sa klent, att nagon mot- vikt mot arbetets i sig sjalf halsovadliga inflytande alls icke kan komma i fraga - det maste sakert vacka en viss uppmarksamhet.
Bakom de manga siffrorna skymta kvin- iiooden oss till motes, om hvilka de flesta val trodde, att allt var val bestalldt, om bara folk ville vara skot- samma.
M. ANHOLM.
Hvar ar hon?
Den diskussion, som med anledning af froken Eira Hellbergs artikel i k r 46 af Dagny 1909 med sadan liflighet forts i tidningens spalter, forlanges alltjamt genom nya insandare.
Froken H. sjalf, som befinner sig pa en Iangre utomlandsresa, har nu insandt och begart plats for nedanstaende, .ytterligare inlagg i fragan.
Fran motsatta sidan har ett Iangre uttalande gjorts, for hvilket vi tyvarr ej nu kunnat bereda plats men som inflyter i nista nummer.
Till Elin Cederblom.
Forst i dag, julafton, har Dagny med Eder artikel natt mig; hvarfor jag ej forr kunnat besvara den.
Innan jag gar att bemota den, skulle jag vilja bedja Er vederlagga mina " beskyllningar " med fakta och siffror och icke med ofverlagsna och stora ord.
En debatt i sak bor hallas saklig, inte sant?
Jag finner hela Er artikel bara vittnesbord om den snaiva syn pa andras asikter jag i min forsta artikel vidrorde och kan under inga omstandigheter godkanna den som ett friande for den kristliga kvinnan, allra minst i " rattvisans namn ".
Jag anser vidare, att hennes fran- varo fran det sociala lifvet ar af storre skada an nagon- sin en efterlysning kan bli och vagar anse, att min ar- tikel i stallet for att skada gjort godt i det den lyckats fa Er att tanka pa saken.
Nu till fakta.
Det ar fullkomligt samt att i det tysta lefver en har af varmt religiosa @ innor, som bara mycket arbete for andras basta pa sina skuldror.
Just darfor att jag det vet, efterlyser jag dem.
T y d e n o f f e n t l i g t k a n d a kvinnororelsen behofver denna har af goda kvinnor, kvin- nor, som genom sin uppoffrande verksamhet som diako- nissor, slumsystrar, fattigvardare etc. skaffat sig en aktad stallning i de konservativa mannens tankar.
Jag pastar vidare, att e n y t t e r s t r i n g a p r o- c e ii t af dessa kvinnor ar med i hvad j a g kallar kvin- nororelsen - arbetet for kvinnans socialp och politiska likstaldhet med mannen.
Af de tre personer Ni namner sasom ett bevis pa orik- tigheten af detta mitt pastaende kande jag personligen tva, och jag kan saga Er, att froken Mathilda Fryxell en gling sjalf till mig uttalade ett beklagande af den sociala likgil- tighet som forefinnes hos flertalet af de kristliga kviti- norna.
Jag finner icke heller, att dessa tre namn be- tyda nigot, emedan de aro u n d a n t a g, och d i man mater en hel kategori af kvinnor, ha undantagen foga betydelse.
Ni pasar, att mina beskyllningar aro ovederhaftiga.
Di, Elin Cederblom, vantar jag att Ni vederlagger dem.
Sag oss, hur manga erkandt kristliga kvinnor som tillhora rostrattsforeningarna.
Sag oss hur manga bland vara kvinnliga talare for rostratt aro kristliga kvinnor.
Sag oss huru mycket understod kristliga organisationer ge rostrattsrorelsen.
Sag oss hur mariga exemplar af Dagny, de religiosa foreningarna sprida bland sina med- lemmar.
Sag oss hur mycken tid en organisation sa- dan som t. ex. Kristliga Foreningen af Unga Kviniior, Norr, Stockholm offrar pa det s o c i a l a likets altare.
Jag ber Er att i det senare fallet ej namna den pa- rodi pa sociala diskussioner, denna forening nagon gang anordnat.
Den kanner de manskliga intressena allt for litet for att ha uppfattning nog till att p i det neii- t r a l a s o c i a l a p l a n e t mota religiost oliktankande.
Dess sociala diskussioner - dar egentligen ingen mei- an inledarinnan yttrar sig - aro mer eller mindre be- mantlade omvandelseforsok.
Och detta tr&amp; den vid- synta och varmhjartade ordforandens goda vilja.
Kan Elin Cederblom med detta fakta for ogonen for- neka riktigheten af mina ord?
Nej, Ni kan icke fria var tids kristliga kvinna frhn likgiltighet for tidens kraf.
Den historia 1900-talets kvinnor skrifva ar for deni en sluten bok.
Och det tysta arbetet for fattiga och sjuka, som Ni namner, det ha kvinnor gjort i alla tider.
Men kvinnororelscns mal ar ingalunda att hjalpa barm- hartighetsverk framat, utan de barmhertighetssokande skola h jalpa kvinnororelsen framat.
Jag skulle intet hogre onska an att jag kunde skrifva i Dagny en atertagelse af min dom ofver den kristliga kvinnan.
Men hade jag det kunnat, Elin Cederblom, da hade kvinnans politiska rostratt varit ett fullbordadt faktum i Sverige.
Darfor hvilar allt fort domen ofver den kristli- ga kvinnan.
Och jag sager ifran sasom min orubbliga ofvertygelse att de flesta kristliga foreningar fostra en ointelligent, likgiltig, trhgsint typ af unga kvinnor.
Jag hade mycket mera att saga i denna sak, men det far ansta sa lange.
En sak ber jag Er dock om: bevisa att mina be- skyllningar aro ovederhaftiga.
Och om Ni inte kan det sag arligt ifran: Ni har ratt, men jag vill gora hvad jag kan for att istadkomma en social vaclzelse.
I s i fall racka vi Er en hjalpandc hand och stii sida vid sida som goda kamrater.
Tanger, Nordafrika, julafton 1909..
- --.
- - -.
Eira Heliberz.
Sprid Dagny!
.
* U.
i -.
L ...
,.
.. ...
.
.g.
.
x.
2.
.
.
De so-.
v.
*.
, ',.
*.
.
T, s s a.
.
.
,. '
I.
. '.
.
...
.., C ', I -., ..
.., r '.
-:.
- a aldrig dessa mans namn ' forgatas i den &amp; s verkligen gedigna kunskap&amp;.
Odet hade emel- svenska klinnan; ' historia. '
Dar ha de sin plats, lertid redan fore 1859 fort henne boif fian stock-.
ty de.
trodde pa oss 6ch darfor kunde de fora osc ' fram hoim och.
darmed berofvat h ' enne * tillfallet att ' deltaga till ' seger.
De hvila nu i sina tysta.
kamrar, ' men deras i dennae med sa mycken hanforelse omfattade ' laro- ' garningar folja dem efter och skola gora sa allt fort.^ kurs, som .kom att betyda sa - mycket f o r manga af Med dessa ord afslutar M. Rbg.
sin vackra minnes- hennes - medsistrar.
Sakert .ar att ingen af.
dessa runa i ' n: o 48 af agn jr for 1C109 ofver den &gt;Laro- kunde skatta de intellektuella vardena hogre.
a.n hon.
kurs for frtintimmerr, som for femtio ar sedan vackte De vor0, for henne realiteter ' i lifvet, och hafsvin- sadan hanforelse och - forskrackelse.
Hon.
riktar sin darna i landsbrtsstaden, dar hon ' kom att tillbringa - hyllning till kursens upphofsman och larare,. '
hvilka .storre delen af sitt lif, kunde icke blisa bort d e r n, ~ voro ' nog varmhjartade, frikostiga och vidsynta, att hvilket.
eljes latt hande i den staden.
Det var kanske trots skranet fran ifrarna for den gamla sanna kvinn- icke sa markvardigt att under alla lifvets strafvanden lighetens heliga okunnighet bjuda kunskapens fruk- och bekymmer hennes ungdoms alsklingsskalder.
all- ter at dem, som forut forgafves hungrat och torstat tid forblefvo hennes trostande ledsagare.
Men mera efter ' dem.
Huru vidunderligt ar det icke att finna, ovanlig ar denna personlighetens vaxt anda in i 3- att vid hvarje initiativ till hojande af kvinnans, stall- derns host, som kom sjuttioaringen att vid sidan af aing - det ma nu ha varit fraga om arfsratt; .eller de gamla idealen gripas ' och.
entusiasmeras af det myndigblifvande eller ett grand mera kunskaper - nyaste nya.
Huru val minnes jag icke med hvilken precis samma argumenter hojts m d det vadliga intensitet hon kunde njuta af en modern franskrfor-.
nyhetsmakeriet ' som i vara dagar mOt kvinnornas fattares, skeptiker och ironiker s o m han ' var-, kvvi ' ck- kraf pa fulla medborgerliga rattigheter och ' pa oin- hetsfyrve; keri - oforhindrad af skiljaktigheten ' .i lifsi.
skrankt .frihet att utan hinder af sitt kon ' kunna till askadning, liksom.
af bristerna i den franska hon mer an fullo utnyttja kunskaper och arbekformaga efter eget femtio ar tidigare lart sig i &gt;&gt;mamsells•â lilla ' .skola, val ' o c h mot full valuta.
Ja, val ma vi minnas den enda .undervisning a ' f andra i d a belle langue~,.
: och hedra dessa vagrodjare, ljusbringare, orh hvilka som kommit henne till del.
Vid det.
forsta rostratts- vara dagars kvinnor med fog ' kunna utropa: iHvar mote, som jag bevistade, satt hon vid min ' sida.
stodo vi, om de ej funnits till.?
Och da en gang Huru Iifligt ' hon for ' kvinnornas rakning alltid for- - den svenska kvinnororelsens historia skrifves, skola faktat * det sjalfstandiga arbetets ara, lycka.
och ratt,.
forkamparna, man och kvinnor,, som maktat i hand.
nagra politiska onskemal hade hon aldrig haft ..
Men ling af mera allmiin ' innebord omsatta hvad ratt de for hennes.
' fordomsfria, af ingen tring.
konserva- tankt for kvinnornas vidkommande, dar.
f5 .sin gifna, $ism bundna sinne behofdes blott den yttre vackel- hedrade plats.
sen,det- direkta pekandet pa att detta var ' en af La- - och en rak och saker - som for.
fram garna Meni 8Faltherr.n ensam vinner icke slaget; de till kv~nnofrigorelsens mal, for att hon ocksa skulle djupa ' leden vinna det at honotk,: ' Fran ledarna af p i de nya tankarnas sida.
stalla sig ~Larokursen for fruntimmer?
g&amp;- min tanke till de Tyvarr ar det ofta sa, att vi ej riktigt uppfatta 131 kursdeltagarna i alla alderslagen fran 16 till 54 dimensionerna af personligheter och foreteelser: som ar, som vid kursens upplosning sade hvarandra •âatt vi sta.
mycket nara.
Det ar ' som o m vi h a r 3 sa lyckliga som vi varit under dessa tre ar, skulle relativitetens varld behofde ett visst perspektiv vi aldrig.
mer kunna blifva., Jag ser dem for min.
Nu felas m i g for att fullt se och forsta .. ' inre syn, de 131; - e och ' .. manga, manga flera som ej icke perspektivet.
f ran var tids dottrar, hvaraf.
allt kunde fa vara med, huru de i vaknande vilja till andlig frihet, till intellektuellt arbetes gladje ': och for manga trots okad frihet i .det yttre ga tankelatt- moda, till ratten att forma sitt lif efter sin vasens jans vanestigar bundna af egen feghet och osjalf- art hvar pa sin ort och i ' sin krets sadde ut nya standighet, ser jag bort.
till dessa en aldre genera- tankar och ' forestallningar, som var tid ' bragt till.
tions '.
kvinnor, manga nu doda och borta,.
' som varit - e1,ler velat vara deltagare i 1859 ars •âLarokurs mognad.
a for fruntimmer: Och jag tackar dem.
for modig En af dessa stod mig nara.
Det lilla matt af vilja och sjalfstandig tanke, da det .annu var vetande, som hennes skoltid bragte henne inhamta- farligt.
att vilja och tanka, tackar dem for att de des pa 1830- och 40-talet i en liten privatskola ' i vor0 fortruppen, som.
visade vagen,- f.or att de, blefvo Stockholm - och, som sagdt, .det var icke mycket sa mycket, fast de fingo sa litet.
Min tack och min som dar lardes.
Men for .ett brinnande kunskaps- hyllning till dem alla, lefvande och doda!
begar oppnar sjalfstudium manga ' mojligheter, och.
.
.
.
.
.
.
- - a %:.
p i ' den vagen kom hon forunderligt ' langt, till ' dd- '.
I - ' 1 ' #,.
I.
.
C '.
i.
-.
.
b. '
!
3.,.
.
.
.
* A.
. '
' M -.
' .., A. '
. '
' ' '. '
' ' ' l " ' '
D et.
andra aret af veckotidningen Dagnys tillvaro har natt sitt slut, och vi borja vart tredje arbetsar.
Det ar med en vadjan till de svenska kvinnorna att samfaldt fatta och forsta inneborden, af de strafvanden, for hvilka Dagny gjort sig till malsman, som vi anmala tidningens tredje argiing.
Det arbete, som for femtio ar sedan, forberedt af nya tidsstromningar, togs upp af Sophie Adlersparre- c Leijonhufvud och Rosalie Olivecrona genom utgif- vandet af Tidskrift for Hemmet och som under en lang foljd af ar sedan fortsattes i tidskriften .Dagny, krafver alltjamt - och med annu storre aktualitet an nagonsin forr - sitt eget organ i pressen.
.
I var.
tid, med dess snabba utveckling, da olika fragor tagas upp och skjutas fram med en kraft och en agitation, som tidigare vor0 okanda, ' fordras mera an nagonsin att kvinnorna taga vara pa - de medel, som: kunna fora deras sak framat.
Och for att de skola halla.
sig uppe i ledet, for att de for dem viktiga fragorna icke skola skjutas undan, ' behofves sasom aldrig forr det tryckta ordet, den starka rosten, som hors, ofver .de enskildas stammor och som kan tala ut de ord, som de manga lyssna till.
Men just for att rosten skall blifva stark och horas vida, maste den samla i sig de minga svenska kvinnornas stammor.
De miste alla tala genom den - och de maste lata den.
tala tillbaka till hvar och en af dem s&amp;skildt.
Med undanskjutande af enskilda onskningar och uppgifvande af sarskilda, mindre in- tressen.
maste alla svenska kvinnor forsta att samla sig kring det stora gemensamma malet - arbetet for att fa de fragor ' losta, af hvilkas lyckliga slut- forande beror, om kvinnorna skola komma i atnju- tande af socialt, politiskt och ekonomiskt oberoende, om de skola komma att kanna,, sig som sjalfstandiga - men val under ansvar arbetande - fullgoda samhallsmedlemmar.
Det ar i arbetet for detta mals realiserande, som Dagnys stamma kraftigt maste ljuda ut i bruset af alla dagens roster.
Och det ar forst nar de mdnga kvinnorna sta bakom, som den vinner erforderlig kraft och styrka.
Det ar i medvetande om att manga redan kanna och forsta detta och i forhoppning o n att allt flera skola genomtrangas och varmas af denna tanke, som vi vaga med ny tillforsikt om var saks fram- g@g sanda ut veckotidningen Dagny under dess tredje arbetsar.
Tidningen kommer att sasom hittills foljr alla med kvinnororelsen forbundna fragor, arbeta for deras losning samt, dar sa lyckligt ar, inregistrerz de positiva resultaten, de vunna segrarna.
Vid sidan af de direkta kvinnofragorna kar tiul- ningen alltmera vidgat sitt innehall till ett af mer2 allmangiltigt intresse.
Biografier och minnesteck- ningar ofver framstaende personer, utlandska korre- spondensartiklar, litteraturanmalningar och uppsatser i litterara amnen, kultur- och reseskildringar kom- ma att gora tidningen underhallande och omvax- lande, hvartill afven ett urval af goda illustrationer bidrager.
Vi vaga vordsammast anhalla, att vara arade prenumeranter fortast mojligt ville verkstalla prenz- meration a tidningen for aret, darmed f~rekorr, mande att afbrott i postbefordringen uppstar, sann: att hvarje prnumerant ville tillf ' ora Dagny atminstone annu en ny sadan.
Tidningen utkommer i oforandradt skick, ock pris, postarvode inberaknadt, blir som hitintills kr.
4: 50 pr ar; kr.
2: 50 pr hapdr; b: 25 pr kvartal.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker a narmaste postanstalt elkr bokhandel.
, Redakftonen.
for s a m l a n d e af prenumeranter p&amp; Dagny kunna-af hvar o c h e n for Dagnys spridning intresserade nu erhallas.
Kupongboken afser attc underlatta prenumerant- s a m l a r e n s besvar i fraga o r r a anateckningar, sarskildt d&amp; afgiften erlagges kvartals- eller nummervis.
Vi s &amp; n d a med n ~ j e kenpsa~gboken B i l l hvar och en s o m m e d angifkaside a % namn sch adress darom an- halles h o s Dagnys Expedition.
Marianne von ' Willemer.
l ... Af Sigrid Platen.
I *.
.
.
.
oethes lifs historia har sa ofta och sa ingaende korn- Hvarpa jag ' sktt inallos en god stund.
Portrattit tyckte ha hjartligt roligt at m k ofverraskning.
Men menterats af de skickli&amp;aste pennor att det har icke kan vara ' fragan.
' om att lamna ett nytt bidrag dartill.
hur skulle jag val kunnat ana, att ' Marianne v. Willemer stod att finna bland forfaderna till denna familj, hvars Vid ett forsok att teckna Marianne v. Willemers bild msedda kopmansnamn icke gaf den ringask ledning.
ar det likval helt enkelt otankbart att ga forbi Gerber- muhl-idyllen.
Hennes lifs tyngdpunkt - Detta ar icke heller ' det poitratt man - -. --- vanligen ser af henne, fortsatte m&amp; van, ligger i de fyra veckornas samvaro dar- men ehuru icke sa idealiseradt, lar detta ute med Goethe.
Och ehuru hon en ha varit mera likt originalet i hennes g h g namnts som Tysklands framsta forsta ungdom.
Och har ha vi henne diktarinna, ar det endast den omstan- yttermera som gammal gumma i den har ' digheten att hennes namn ar forknip- lilla intressanta ' interioren fran henne rum.
padt med Goethes, som raddat det fran Jag fisk nu veta, att husets herre glomskan.
Sa kommer det sig, att Goe- harstammade fran Willemers tredje dot- the och Marianne -- Divans Hatem och ter.
.
Han hade som tiohig gosse o 1 h Suleika - enligt Goethes egna ord " ett sett " Grossmi8terchen " och hade det i d i k t e n forbundet ' alskande par ", basta minnet af hennes stora vanlighet icke kunnat skiljas at.
mot hennes mans barnbarnsbarn.
(Sjalf Preludium.
agde hon inga barn.)
Och mindes godt hvilken stor handelse hennes foiielsedag Som en dikt ur verkligheten ar hen- var for dessa barn, hvilka hon da Dru- nes lif, den icke mycket kanda, snart kade gladja med hvar sin- i tartan .in- glomda diktarinnans, en simsommarsang bakade dukat.
i hog ren luft med solglod och ljum- Hvad var naturligare an att jag pa- ma vindars sus.
En tillfallighet var det, MARIANNE von ~ L L E M E R foljande dag uppsekte herr R: s moder som gjorde det till denna hogstamda dikt.
Det hade lika garna kunnat forblifva den Efter ett m h i t pornatt fran hennesilngdom.
- Willemers dotterdottef - ' fodd Afi-.
.
drae for att f&amp; hora mera.
Den be- graaste hvardagsprosa.
Det, var en tillfallighet afven, som forsta gangen.
klagligt giktbrutna, numera bortgangna lilla damen.
af den gamla goda farmorstypen, liflig och %lsk \ rerd, gaf.mig be forde henne i min vag, och nu syng det mig som &amp; m ett preludium vore nodvandigt for att berattiga ' +mig redvilligt del af sina personliga minnen.
Ofta hade hon som b a n hort fru Willemer beratta .sagor med en talang att sn en gang ' fortalja ett sa ofta fortaldt lifsode; som i ingen man lar ha statt efter for den glada gamla Hvar skulle: man mota Marianne von Willemer om fru Goethes.
Detta stammer ocksa med Frankfurterskal- icke i Frankfurt a m Main?
For omkring tio ar sedan den Brentanos begaran att fru Willemer, som har " so befann jag mig dar som gast i.
ett ansedt patricierhem.
I detta hem, dar hvarje mobel och hvarje minsta fore- vie1 Sinn und Talent ", matte visa honom den sanna van- tjansten att deltaga i redigerandet och utgifvandet af hans mal bar forfiningens pragel, motte mina blickar dagligen sagosamling.
Gamla fru R. mindes annu den rysning i det lilla eleganta frukostrummet bilden af en ung dam af viilbehaglig skrack, hvarrned barnen betraktade " Gross- med bruna lockai i i n oval ram vis-&amp;-vis min plats.
mutterchen ", som for att imponera pa dem och " locka Hennes skalmska ogon logo mig till motes, och hennes fram sa~orria " brukade med handerna s e a ned&amp; sina mun tycktes skalfva af begaret att anfortro mig en glad lockar, hvarvid elektriska griistror sprakade i morkret.
hemlighet.
Standigt mei och m e r fangplad af detta ta- lande ansikte, sporde jig en d ~ efter g min okinias namn.
Afven lefde hos henne lifligt m ' innet af fru Willemers 06h ined en beundrande blick.
pa pastell~~ortrattet och oforlikneliga sang samt af hennes vinnande, alskliga satt ett hemlighetsfullt ' leende a arad de min goda vardinna: mot enhvar.
Ofta hade hon med vordnad betraktat den Hon, a hon ar var ' 9~rossmiitterchen ", d. u. s. hon var gl&amp;slada, hvari den gamla som sin fornamsta skatt bevara- d2 Goethes bref.
Dessa, som i afskrift sedermera arfdes gift med min mani mormors far,- men hon hette allmant " s Grossmutterdien&gt; ' har i Frankfurt, inte blott i famil- af fru R: S moster, bevarades lange.
som en familjeklenod jen, afven droskkuskar och gatpojkar kallade henne sa.
- i ~armstadterbaiken tillika med Mariannes egna bref ock, Beratta mig litet om ~ro&amp;niitterchen, hon ser mig blefvo forst 18 ar efter hennes 1860 timade dod offent-.
liggjorda, hvarefter de forstordes.
Fru R. hade sett Ma- ut att ha haft en historia, bad jag.
Min van log ater: Ja, nog har h o n haft en hi- rianne v. Willemer i hennes sista fridfulla slummer.
Afven storia, var " Urgrossvater ", Gehernieradet von Willemers hade hon ofta besokt " die Gerbermuhle ", Willemers strax - tredje hustru - Marianne v. ~ i l l e m e c ~ o e t h Suleika, es niavet?
utanfor ~ra&amp;urt b&amp;iigni s o ~ r b o s t a l l 6, hvars glans- G,,.
B ' - ' ' '
dagar visserligen redan da vor0 forbi, och hon erinrade sig tranga, morka gatorna i gammalstaden for sista gangen for- mycket val; hvar Goethes makarne ' willeiiler tillagr-i&amp;le dikt hade.
des.
ut.
: i., naturen.
alt bad&amp;&amp;~&lt;l,l hvila vid den 22 ar forii hadangangne makens sida.
sin hedersplats pa vaggen inom glas och ram.
--.
.
.
Langt i stadens utkant pa det gamla liFriedhofl1 ' sta.
Det hade sitt saregna behag att hora Atskilli-ga &amp; &amp; e personer, som sett och kant fru Willemer, tala om hennes makarna Willemers bada gra stenvardar, enkla o&amp; allvar- annu p i ga,mla, dagar sallsmt.
alskliga vasen och, hennes liga som plikten, sida vid sida, .liksom dessa .bada man.ni- oforglomligt sympatiska satt i.
umgangeslifvet, nagot hvari ' skor framlefbat sitt lif.
0ch.all.
dec.
poesi.,.
bodde: i allas meddelancien ofverensstamde.
Afven dari samstam- bidas en ging v.&amp;nt pulserande.
hja~tan,, har nu sitt enda.,.
i det djupa ord, som inristats pa Mariannes synliga uttryck de de alla, att hon varit ytterst forsynt i hvad som rorde val att grafvard.:.
.
.
.
.. hennes innersta kans1,or.
samt, att hon sallan aDie Liebe horet marka aldrig oombedd - talade om sin vanskap med.
.
1iin; rner aufil.
- - - ...
Goethe.
Men efter allt.
detta onskade jag lifligt att f&amp; Under dessa mina Willemerstroftag kom jag allra sist blicka iii i just denna h,enne heliga inre varld,, som hon till fldie ~erbermuhle., just som; aren hallit sitt intag dar.
' i lifstiden med ratta sa sorgfalligt bevarat for ' manskors vilken forgangelsens bild det .gamla landstallet foretedde ofta indiskreta beroring.
Dar fanns, det anade jag, stora midt i naturens eviga ' fornyelse!
Om mina intryck fran varden, som doden icke.
hade ratt att undanhalla ' efter- detta besok finner jag bland mina papper foljande an- varlden.
Och sa begynte jag ' drag.
for drag leta fram den teckningar.
verkliga Marianne ur de kallor Den 29 April 1898.
Denna som stodo till buds i Rotschilds soliga aprilafton .en harlig pro-, bibliotek, i.
~ o e t h 6 m u s e u ~ ur.
henad i vagn med vannerna minnena fran hennes tid pa till die Gerbermuhle.
Efter raska gator och grander i den goda.
hastar for0 vi ofver den are-.
gamla staden Frankfurt - anda vordiga Karlsbrucke med Karl ut, i dess utkanter.
Storst och den .stores standbild genom rikast vaxte hon darvid fram ur Millemer-.
och Gerbermuhlga- brefvaxlingen med Goethe.
.
torna i forstaden Sachsenhausen Till sist blef jag sa fortro-.
utat chausseen mot Oberad.
gen med hennes tjusande ' per- Efter.
att ha passerat oandliga sonlighet, att jag tyckte mig se kal- och gronsaksland.
vande henne vid fonstret med - utsikt vi af pa en smal byvag och at den livanliga, glada Main- kommo omsider ned till flod- floden.
i den bostad, dar ' " ord-.
stranden, till Gerbermuhle:.
Nej, ningens ande lanat sina vingar detta .ar blott skuggan.
af det at trefnadensu,.
Hur ofta satt Gerbermuhle, om .hvilket Mari- hon dar och blickade i Ilvakna anne v. Willemer en gang dik- drommar ".
nedat den glittrande tade den lilla versen: I floden, dar hon sig fartyg och ilvon der Ilrne his zum Rhein tungt lastade pramar oafbrutet Mahlet rnanche Miihle Doch-die ~erberrnuhl ' am Mai11.
glida forbi utat varldshafvet.
Ist ' s worauf ich ziele ".
Eller om vintern, nar.
floden lag is- och snobelagd, med " Die Gerberniiihle.
Men afven skuggan af ett stort forganget formar hvilket.
noje gaf hon icke- akt p8 den st&amp;diga strom af tunga akdon, sladar och fot- vacka nagot .af '.
samma vordnad och vemod som skelettet gangare, som rorde sig darofver, sa att hon kunde tro sig af en fordom ' ofverlagsen manniska.
Die Cierbermiihle ar ha iien Aker eller ang framfor sig, om det icke vore for dodsdomdt.
Egentligen ar det foga mera an ett skelett.
Det ' ar endast ienom ofverallt anbrakta.stottor det gamla bronll,.
som ocksa var.
synlig fran .hennes fonster.
.
Nar jag sen vek om hornet af detta Willemers gamla husets remnade. '
murar hindras att samman&amp;-ta.
Dess hus, som annu gar under sitt forna namn, " Zum rothen murkna dorrar och fonsterluckor hanga snedt eller sta och Mannchenll, patraffade ' jag litet langre fram i samma gata smalla for vinden .. ~appningen, ligger strodd pa de svik- hennes, sista.
bostad, afven den med gafvelfront at floden.
tande.
golfven, och borta ar balkongen framfor Goethes Och det var som forstod jag .hennes tankegang.
Hon forna rum, dar ' fru v .. Willemer skall ha skamtsamt tecknat.
ville.
icke skiljas fran.
Mainstrommen, som varit vittne ' till honom en inanljus.
natt med ett.
ljus i handen (ifor att hela hennes lefnadssaga.
r Den fina naturiakttagerskan ville, battre se manen ..
.
(I sjalfva verket studerade han vid det.
da hon lutade sig fram mellan krukvaxterna i det vinlofs- tillfallet med sin van.
Boisseree skuggans farg.)
Borta ar omkransade fonstret, till.
det sista se den nedgaende solens afven den statliga appelalleen samt de flesta af lllundensll fargspel och reflexer pa vattnet.
Hon,.
som i sa smaltande trad och af literrassen " syns ej spar.
Men genom de sonderslagna fonsterrutorna.
njuter man strofer besjungit Ostan- och Vastanvinden) ville bo dar hon alltjamt samma fria utsikt som .. forr.
ofver de blanande kunde omsom svalkas af dem bada, tills hon genom de, som ' - t D A (i N Y 1 ' Hvar och e n af Dagnys lasare, som annu icke fornyat prenumeration a tidaingen for h e t, uppmanas ' vordsammast att fortast miijligt gora detta.
/ 1910!
9 D A G N Y skogshojderna, floddalen.
och Frankfurt .med dess kyrkor, Tyvarr kan man .ej nu instamma hari, ty den for&amp; domen och den gamla bron Isamt ofver den breda, mak- yngrade " Mollan (l lutar ' mot sitt fall.
tiga Mainfloden, som under vattenr ka i r hotade att skolja Hogst vemodigt.
klingar slutstrofen i die erb ber- bort hela.
11Mol.lanll.
.
miihles poetiska Qefnadssaga.
Det ar efter herr von ' .Wil-.
I ett af sina bref sager Goethe just med anspelan p i lemers dod, da hans maka foralltid lamnar det for henne.
en dylik for.
Gerbermiihle mycket hritisk var, da botten- s i kara stallet,.-som ' hon 1838 skrifver: " Nu ar afveti die.
vaningen stod under vatten och stormen med roten upp- Gerbermiihle utrymd.
.och ' tom, oCh de glada minnena ryckte flera stora.
popplar.
: .liJag ville hellre vara gast i den frin fordom fladdra ' ' skyggt omkring i rummen i kansla vattenrika Mollan an vard i det torra Thuringen-fl: a f.
att de har icke langre ha nagon varaktig stad.
De Bakom den ratt ansenliga byggnaden d i r fortfarande klanga sig angestfullt fast vid de gamla moblerna, som i det egendomliga lilla stenmonument af basalt eller rattare sa manga ar statt dar och nu maste bort till nya rum, dar ' Heiligenhaus ', nu likvisst utan helgon, med artalet 1507, de icke passa.
Afven jag forekommer mig sjalf som en.
som a f.
Gothe s i mycket beundrades, emedan det sa val dylik gammal byra, hvilken blott kunde sta stadigt pa trotsat tidens tand.
Och just dar forbi har - gangstigen sin gamla plats, m.en nu star och vacklar ' hvar den stalles, ledt till Offenbach, dit ynglingen Goethe ofta vandrade emedan benen icke langre vilja bara denll.
- - - till sin ungdomsflainma Lili Schonemann, utan att ana att ' Nu bor forodelstins styggelse darute, dar ofverlagsna den pittoreska hoga ' byggnaden under dp.
lummiga traden manniskor, for snart hundra ar sedan lefde det betydelse- en ging skulle bevittna nagra af hans alders lyckligaste dagar.
fullaste andliga.
lif och dar ett af varldens storsta snillen Ett och annat af de storre traden har val i sina yngre under arets och sitt lifs annalkande host fick upplefva.
ar beskuggat den granande store naturvannen) da han har nagra a f de 4yckligaste och oforgatligaste dagar, som annu gladde sig at fargernas spel a den vidstrackta horisonten;.
beskardes honom.
Men minnena.
ha trots allt annu ' icke.
och i t de harliga solnedgingar, om hvilka fru v. Willemer l&amp;it.sig helt.
och hillet skrammas bort.
Annu fladdia de talar i ett af sina bref till honom.
.
skyggt .. omkring " i trappuppgangens morker; i dessa .rum " Jag vet ej om det ar en, egenhet for trakten eller som ofta genljudit a f en sjalfull kvinnas sang eller inne om sadant afven annorstades kan iakttagasr men aldrig i den egend~mIiga.~&amp;dens vinklar och vrar.
H&amp; hade forr har jag sett s i markvardiga solnedgangar med en sa- ratt,.
Goethe, da han skrifver: " Jag skall sakert icke kunna dan ljusrikedom, aldrig har jag sett .sa fantastiska moln- fordiifvas.
fran.
dess (Gerbermiihles) skuggor, och ofta formationer eller sa talrika regnbagar.
O m v i alltid, ofta skall .jag.
mota e r (M-e).
dar .. -.
- - och garna onska Er narvaro och langta att med Er dela Och- da.
.
.
.
det.
blir tid for oss att skiljas fran skuggan hvarje frojdfull tilldragelse, sa ar detta isynnerhet fallet af Gerbermiihle; sker det ' med kanslor, om hvilka Mari-.
denna sommar, som med sina skona, underbara bdysningar ann,e .v: ~ i l l e ~ &amp; ord - s galla: den djupaste kanslan uttalar soker halla oss skadeslosa for andra nackdelar .. - ' ~ r e f - sig endist i fullandad form eller ocksa icke alls.
- - vet atfoljes af " den skona beskrifning p i den ganska ku- fiDie Statte die ein guter Mensch betrat.
riosa regnbige ", hvilken Goethe sedan later inflyta i siha ' Ist eingeweiht; nach, hundert Jahren klingt " I&lt;sllektaneen~l.
Sein Wort und seine That dem Enkel wiederu.
.
.
.
.
En annan gihg skrifver hon: (lsommaren ar just.
till.
...
- for att lita ' die Gerbermiihle ' framsta i ' all sin glans.
Het-.
.
.
.
_ tan kan blott har uthardas och aftonbelysningen synes en- dast har sarskildt skon.
Hur ofta tanka vi p i Er, nar.
,.
Ja, .det dagas,, det blommar!
vart lilla bord blifvit stalldt anda nere vid Mainstrommen, hur ofta onska vi, om ocksi blott for ett ogonblick, att ha Lif, lif!
ar icke det hjartat i- allt?
Kvinnan ar Er har for beundra detta skimmer ofver hojderna, som framfor allt lif, eld, entusiasm I - denna kraft, ' jag hittills endast iakttagit vid Lago Maggiore - - - tillvarelsens puls, maste riktas mot stora.
mal, maste, Sa foga vi an vaga hoppas pa denna onskans uppfyllelse, - men darfor ock maste dessa tidigt uppgasfor hen-.
kanna vi ' likval en vemodig gladje vid tanken pa att fa rakna Er till de hvilka man i lifvets skonaste nes medvetande, hon ' maste intaga sin sanna rang ogonblick sa garna ville hafva vid sin sida (l, - - -, i lifvet och hennes hjarta klappa for det allmanna Och iter.
senare: .Aldrig forr har det varit sa har- basta, for det hela uti det enskilda lifvet.
ligt pa flMollanll, ehuru eljest hosten ar hennes briljanta Jag har last, att namnet Eva betyder lifvet, pas- sida.
Gronskan ar friskare an nigonsin och frodas i luft sionen!
Naval!
!pa det jordens lif ma panyttfodas, och sol; minga mycket fordelaktiga uthuggningar ha in- maste dess innersta lif, dess lijiirta, fii sin fullkom- verkat valgorande p i klimatet harute och ha lamnat rum for vackra utsiktspunkter at 0berrad.
Salen har bide utan liga evolution!
- friskt skall blodet da stromma och innan fatt ett gladare utseende, och Ert forria sofrum genom kmnlarnas adror *.
Fredrika Bremer (1 843.)
har blifvit riktigt bekvamt 8ch trefligt.
Ni skulle.
sakert nu finna det mycket behagligare hos oss.
•áMollan " har verkligen foryngrats, ehuru man for visso ' icke kan saga.
.. detsamma om fl~ollefolket (~.
- -, ' ',; l-, ' n, ' '. '
S p r i d I.
prenumerera iii11 0th formb Edra vinner att PrenumereFi.
1 D agn y!
s
Fran.
aiim&amp;nheten.
sEn agitation som man bbr se qpp meds.
Hvarje van af ett lugnt framatskridande maste med angslan se den s. k. kvinnororelsens svindlande framfart.
Det finnes nu for tiden ingen undanflykt, ingen frid for kvinnorna.
En gAng i veckan slapper jag frivilligt in revolutionens ande i form af den svenska kvinnororel- sens organ i det lugna smiilandska herdetjall, dar jag ar harskarinna under en alskad makes ledning.
Jag gor .det for att kunna halla reda pa farten, sii att saga, och for att fa tillfalle.
att dA och dii saga ett varningsord.
Meii det ar icke nog harmed.
Afven pA andra, de mest .forvanande vagar framtranga den kvinnliga tidsandans vadliga tendenser.
DA vi, min ' husbonde och jag, for ett par sondagar sedan kommo friin aftonsangen, funno vi instucket under dorrmattan pa forstugubron ett flygblad, som bar till ofverskrift " En agitation som man bor se upp md ".
Hvad finner jag?
Jo att som vanligt nu for tiden en kvinna kommit forargelse Astad, K.
J., som gratulerat Ellen Key pa hennes fodelsedag, och att ett stort portratt af henne aiven satis in, och detta i en tidning, Stock- holms Dagblad, som lockat ifriin Nya Dagligt Allehanda- Vart Land en hel mangd prenumeranter bland kristna - praster.
Val ma ' den anonyme flygbladsforfattaren vara forbittrad pA denna ' punkt.
Hvad jag har att hiilla mig tiil ar roten och upphoivet till det onda, kvinnan, &gt; ' K.-J. "
Sa fick jag da ratt, som redan i febr.
1909 mellan raderna i denna litteraturkritikers haranger om ?den akta karleken ' ' i Per Hallstroms glansande idedrama Al- kestis sag osedlighetens och loslighetens anda lysa fram,.
jag hojde redan dA mitt varningsrop i Dagnys spalter.
Annu en gang ser jag mig nodsakad att i hemmets, fa- miljens .och .samhallets namn protestera mot K.
J: s satt att forvalta sitt litterara pund.
Jag har visserligen icke last artikeln ifraga, (v i aro icke fran Nya Dagligt Alle- handa affalliga Stockholms-Dagbladsprenumeranter), utan blott sett citaten i flygbladet.
Men det ar .icke det, som det ar fraga om, h v a d hon - skrifvit, utan a t t hon skrif- vit, att hon, samma person, som hyllat Fredrika Ble- mer i artikeln " Ett aftonsamtal i Jargonnant ", i n: r 23 af Dagny 1909 (allmant bekant torde vara att under signatu- ren Huck Leber gommer sig samma person som under, market K.
J.
), nu skrifvit och gratulerat Ellen Key.
I sjalfva verket ar detta K.
J: s upptradande den.
m e s t r e v 0 1 u t i o n e r a n d e * handelse, som timat i vara da-.
gars kvinnororelsehistoria, o m man verkligen fattar in- neborden.
Sasom modem.
kvinna erkanner jag existensberatti- gande biide for hedningar, muhammedaner, Ellen Key och Ellenkeyister.
Ja, for min spanande tanke har den sanningen uppenbarat sig, att liksom en vis forsyn ska- pat rika ' och.
fattiga for att de rika skola f&amp; tillfalle att ofva sig i gifvandets adla konst, SA existera enligt, samma varldsordning de andligen formorkade, for att de upplysta skola fa ofverstrala dem.
med sitt ljus.
Ja, jag icke blott erkanner muhainmedanernas m. fl.
ratt att vara till, utan afven deras ratt att gratulera pa fodelsedagar.
Men det gifires ett " men ", som grafver en, omatlig klyfta mellan mig.
och K.
J.
M u h a m m e d a n e r s k o l a g r a t u - l e r a s a f m u h a m m e d a n e r, Ellen Key och Fred- rika Bremer, h v a r o c h e n af s i n a a n h a n g a r e.
Jag behofver val icke saga, att.
jag ar anti-Ellenkeyist, och att jag och mina meningsfrander aldrig skulle falla p&amp; den tanken att gratulera Ellen Key.
Och villigt och oppet gifver jag det erkannandet At Ellenkeyisterna, att de ic.ke g2 och hylla Fredrika Bremer eller andra per- ' '.
soner, s o m i c k e h o r a d e m t i l l, utan stadse, om ock friin rosenrasande utgangspunkt hafda ortodoxiecs konserverande principer med vederborlig klassifiering af personligheter och forestalaningar och dessas inordnande i sina numrerade fack.
Hvad gor det, om de gifva det som borde ha hogsta numret det lagsta eller tvarhorn, jamfordt med ett sadant katteri som att icke alls gli efter numreringsmetoden?
Jag pastar, att i detta ali tradition brytande faktum att K.
J. hyllat bade Fredrika Bremer och Ellen Key, ligger hvarken mer eller mindre an att anarkismens hydra uppenbarat sig for de svenska ' hin- norna, spridande omkring sig upplosning och forsto- relse af i samhallsgrunden djupt rotad fackindelning.
Hvad bar det han, mii man val fraga sig?
Skola kviri- noskarorna folja sadana tendenser och frAn de bestaende forhallandenas fasta mark gifva sig ut pii loslighetens och villervallans gungfly?
Skrackslagen af de perspektiv son?
K.
J. oppnat for mig, riktar jag en allvarlig ugp- maning till de svenska kvinnorna att hvar och EI i s k krets protestera mot forsoken att upplosa det kvinnornas, om jag sa far saga, kastvasende, som ar grunden for liela det kvinnliga Sveriges rattsordning, for hemrnc ?~ och.
samhallet.
JCSTINA P.
Notiser.
Programmet for Landsforeningens for kvinnans politi- ska rostratt arsmote i Jonkoping den 10 och 11 P ja~uari for eligger nu fardigt.
Till den redogorelse for motet, som lamnades i forra numret af Dagny meddela vi ytterligare att talarna p&amp; det af Jonkopings F. K.
P.
R. anordnade offentliga mo- tet blifva d: r Lydia Wahlstrom, froken Anna WZiitlocIc, ledamoten af riksdagens andra kammare folkskoleinspek- toren C.
R. Johansson samt ofverlararen A. Ddin friin Huskvarna.
For att tillmotesgii en fran flera hall uttalad onskan kommer fru Emilia Broome pil Verkstallande UtskokWs foranstaltande att onsdagen den 12 januari I Jonkoping halla foredrag om " Sittet att leda forhandling^^^.
F5- redraget, som atfoljes af praktiska ofningar, blir tillgang- ligt for alla medlemmar af F. K.
P. W. Kvinna ledamot af fattigvardsstyrelsen i Linkoping.
Vid det nyligen skedda besattandet af lediga kommunala befattningar i Linkoping invaldes i fattigvirdsstyrelseti froken S. Orn efter afgaende ledamot, som icke onskat sitt mandat fornyad.
M a n g a finnas som n o g skulle prenumerera pa Dagny blott de komme sig for darmed.
Rekvirera en kupongbok ock tag upp prenumeration for dessa alla, som annars ej komma sig for.
Hun- drat&amp; kvinnor skulle pa s a satt kunna vackas tinU intresse f ~ kvinnorordaen.
a
D A G NY " '.
flicka '.
~ $ ~ ~ -.
~.
.
.
t ~ ~ d ini ~ ~ i.
vii .. fg; i ', +est~ur8~o~en RIC~CA PL A TSSOKA / VDE .. BATTRE, MUSIKA~JSK: intresserad ' af husliga.
goromal / Platssokande fa sina annonser injorda.
i; amt van vid.
barns skotsel, onskar Dagnyflr Irnifvta pmet eller ore pr m m .l plats som sallskap och hjalp i god familj.
Ref. .finnas.
Svar ' till En ung, elementarbildad msk ' anska~ p. r: Kristianstad. '
' Pa kontor i Stockholm: Led.igt i i kariat. '
, onskar i jan.
plats i familj att bi- trada frun med foreknmnlande go- romal.
Kunnig i somnad.
Ref. finnas.
onskar .. ung flicka plats eller vika- riat.
Ar kunnig i stenografi och Svar till ~ O D Oskarshamn, p. r. maskinskrifning.
Tacksam for svar markt wStenografw, till Svenska Dag- bladets koiitor, Stockholm f. v. b..
Battre Flicka.
onskar plats som hjalp i hushallet.
Betyg finnas.
Svar till w21 ar&gt;, Uppsala p. r. med utpragladt ordningssinne, prak- U N G gladlynt blekingska, som tisk ocli duglig, onskar pa nyaret genomgatt &amp; kl. Iaroverk, on- plats i godt hem, som .hjalp och skar plats i familj antagen sasom sallskap i vanlig familj eller som skrifbitrade, lararinna eller sasom husforestindarinna helst hos aldre hjalp och: sallskap.
Svar till herre.
Basta referenser kutina fore- Blekingskall, Karlskrona p. r. tes.
Svar emotses tacksamt markt a arbetslust 1910p,, pr.
.Langed.
' NSPRAKL ' OS 17-&amp;ig flicka, som genomgatt 8-kl. Iaroverk och skolkok onskar p i nyaret Kristinehamn.
d.
3 0 Dec.
1909..
plats i liten familj (helst i Sthlm.)
for att under husmoders ledning STYRELSEN.
En allvarlig, frisk och ordriings- &amp; ra ett hems skotande mot fritt alskande kvinna, med sinne for de vivre.
och nigon liten lon.
Van sma och varnlosa, onskar verksam- vid husliga goromal och kunnig het, halst som forestandarinna for i somnad.
Svar till " I.
S.
((, ett mindre barrihem - har inne- Skara p. r. haft dylik plats - eller ock soin husmoder .i ett allvarligt hem, dar barn finnas.
Goda intyg finnas.
Svar till, Barnvan m Skollersta, Nar ke.
fran godt, arbetsamt ' hem, onskar Fredrika-Breiner-Forbundet lamnar vid I&lt;illerods fasta smilskola i plats som husa eller i ofrigt tja: afven - upplysningar.
Grevie sokes fore den 1 5 iiarinna, i battre hem dar husmo- januari 1910 hos ' skolradet i gern ar behjalplig.
Svar med Io-.
neuppgift markt Gertrud 20 jan [[.
.
.
Ung bildad flicka, Grevie, adr.
Foplov.
:, Falkoping.
villig att hjalpa till med alla hus- Grevie den 16 .dec.
1909. liga goromal, nagot kunnig i mat- ENERGISK, ung flicka, fran heni- lagning, onskar plats den 15 jan.
Anton met van .att ' ta ill, onskar plats Svar till huslig ", Deje.
.
.
Skolradets ordforande.
joni .husmoders hjalp.
Van vid Darn.
Svar till [[Frisk och, gladll, Kvinnlig tradgardsmastare Lund .p.
r. som genomgatt tradgardsskola samt dessutom praktiserat pa handels- och privattriidgardar och de senare 23 ar, .onskar privatvard pa nyaret.
aren forestatt skotseln af tradg.
on- skar ' plats pa nyaret; helst tlai ' var till ~~Systerll, Vasteras p. r. vaxthus finnes.
Prima ref. och.
Svar till llpilitlig ", Gote- NG flicka af god familj, som betyg.
borg, p. r. ej for ung, villig att lasa med ny- forut haft plats och har goda jetyg, soker nu anstallnig till den borjare ocli skota t e barn mellan 15 jan.
i ett goclt hem pit landet SMALANDSKA.
stadgad, hush~lls- 4-7 ar under en langre vistelse ' or att undervisa ' nyborjare i de van, af god familj, soker plats p i landet i Frankrike, far plats pa ranliga skolamnena och handarbe- som .hjalp och sallskap (helst nara .en enl. den nu brukliga metoden Sthlm).
Lon 15 kr.
Svar till 1lKun- nyaret.
Af den, sokande fordras Kindergarten Seminarium.
Svar nig och, intresserad jan.
1910 ", ordning.
ett vanligt och bestamdt .il1 1120 arll, Bjorksatra, Huddinge.
Kalmar p. r- satt samt vana och formaga att sjalfstandigt sysselsatta och hand- leda barn och ett allvarligt intresse Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54. for denna uppgift.
.Betyg och ref. Kikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16. jamte foto.
torde sandas markt.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
(IL.
H.
M.
([under adr.
S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm.
Allm.
te].
82 11.
Rikstel.
68 98.
Battre flicka, l, Porla Brunn &lt;:.
'.
: " - 1. '
, $r till ansokan ledig.
Betygsaf Forestandarinnebefattningen skrifter jamte rekommendatione vid ' ~ (rhtinehamnc ' ~le ' mentar- insandas fore derpjl ' februari 191j Iaroverk for ' flickor under ' in- till Kamrerai-ekontoret,.Porla Brunn.
.
stundande ' vartermin ar till ad- Porla.
Endast den, som kan.
forete dc sokning ledig senast.
den - 12 basta vitsord om kompetens at nastkommande januari.
Lon skota befattningen,.
antages: minst 1,000 kronor.
Under- visningsamnen aro kristendom, -.
.
. '.
historia och modersmalet i sko- med ' snabb ippfattnin;,.
skicklij lans hogsta klasser, 1 6 timmar bokforerska och helst med van; i veckan.
Platsen blir ledig vid arbete.
a annons- eller tryckeri nasta 1 juli och kommer an- kontor, erhaller genast, god plats tagligen att d % tillsattas med Svar med +t gsafskrifter och fo ordinarie; Ansokningshandlin- tografi till ndrdningssinne 19108 Svenska Dagbl.
Annonskontor, gar insandas till kyrkoherde: O.,.
Stockholm.
Nordenhaag, Kristinehamn. '
Kvinnligt bitrade ' ' Verksamhet Hogre LararinnesMinarie vid Stiftelsen ' Kjellbergskz.
Flickskolan.
.
.
.
.
.
3 utbildar lararinnor for hogre flick Lararinnebefattningen, skolor.
och samskolor.
Seminarie Flicka ' ullenb ber^. '
trearigt.
Studentskor ' kunna vinn; intrade i andra afdelningen.
Nar mare meddelar seminariets fore standarinna, adr.
Sodra Vagen 23 Goteborg.
:.
Goteborg i dec.
1909 STYRELSEN.
(Nord.
A.-B.
429 67). '
Sjukskoterska, ' U Barnfroken, a Kuinnliga arbetsomraden.
~ t b i l d n i n ~ s k u r s e m.; m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Forbundets ~Yra, .54 Drottninggatan.
Gynna Dagnys .annonsorer!
Sprid Veckotidningen D A GNY!
1.2 D A C N Y For kapifaliSfeP fruntimmer, har det lange varit on-, sarskildt skemal att kunna ofverlamna varden af sina var- - - ~ t t, Till att gora sjuka och inflam- merade sar rena och friska at Fil.
D: r P. Hikanssons Salubrir det palitligaste medlet.
Icke endasi vid liggsar, brannsar m. fl.
sar- nader utan afven vid minga fall al Sparkassa.
.
lupus-och tuberkels8r KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalinstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital.
3,000,000 ' prid kr.
/ Dagny.
har vid Salubrinbehandling astads- kommits botande.
Ehuru .med hvarje flaska Salu- brin atfoljer beskrifningen om Sa- lubrins utspadning och anvandning, bor man tydligen allramest vid sva- rare fall, icke underlata att af la- kare forskaffa sig speciella foreskrif- ter.
Allmanheten varnas mot ef-.
terapningar af fabrikatet.
Salubrin tillhandahCllles i Parfym- Speceri- och Fargaffarer.
Partila- ger hos Geijer b,: o,, tockholm,, Folkskolans Barn tidning utgifven och redkerad a f S TINA Q UINT ut- kommer 1910 i sin nittonde argdng.
Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor, under aret.
Basta och lamplgaste lasning for barn af alla samhallsklasser.
.
Prenumerera a narmaste postkontor.
Pris for helt ar Kronor 1: 65, ha@ ar 90 are.
- Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
O r - K tonnerad.
Pris 75 ore.
.
a Varterminen borjar den 10 januari.
Anmalningstid den 8 januari kl. ' / n 2- ' / n 4 samt ' 19 6-l / ~ 7 e. m..
Efter terminens borjan anmalnings- och mottagningstid: mandagar och torsdagar kl. ' / a 2-l / 9 3.
Prospekt tillhandahalles.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Bap,rli ", b; Harald ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartosnerad.
!- ' ris ', 75 ore.
&amp; Berattelse fi&gt;r barn, H j ilten bland hjaltar skildrade for barn och ungdom af Marie Lou- Charles G. Gordons Iif ock stordad.
ise Ganner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
b arton ner ad.
- pris 75 &amp; - e. Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt f r h Po !kskolams Barntidnings F6 ' orlaig8 StockhoBm.
(Stina Quint) ' ' Bnnehallsf orteokning.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336.
Dagem meammer innehaller: il Fredrika Bremers beckena.
Rodenstamska Slojd- och Hushallsskolan Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- Djursholm turs.
Slojdlararinnekurs.
Hemslojds- Riks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
52) ch Vaxtfargningskurs.
erbjuder klena och nervosa perso- ner ett lugnt och stilla hvilohem.
7 meter m6rkbll Damcheviot tjock stark Pris pr dag 5-8 kronor.
rintervara 70 cm bred finnes afven i svart, wH brun eller rod farg till 4,20.
Blust g ils h. prima v$~urfianell, 70 $m.
bredl i loo-tals vackra monster som vanligen kostar ' 5 ore m. erhalles tillll kr., l0 bitar 9,80.
3osatvills till underklader, kraftig stark vara I2 ore met., &amp; o-extra prima skar eller bli Lfven passande till herrkalsonger 0,40 met.
iXllskrif Otto Oskarson, Oamla Kungs- iolmsbrogatan 23 A., Stockholm.
.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning 4 Parzival.
af Hugo Gyllmder.
259 sidor.
Med 45 iih-; strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
och ungJorn.
Fritt efter Julea Vernie af Alfred Smedberg.
312 sidcr, 44 i!
!ristr; l,tio- ner af Brita Ellstrarn.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Brahegatan 7 B. o. g.
3 fr. Alim.
Tel. 115 96.
Kontorstid kl. l /, 10-4.
K Fem praktiga Zfsentyrsbilcker f&amp; barm och ungdom.
c Den hemlighetsfulla on.
Stockholms Musik-Institut.
Kvinnliga, Juridiska Byran, Wallingatan 12. depapper och skotseln af sina affarer at nagon person eller institution.
som med absolut sakerhet forenade piinktlighet och noggraiitilitd i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom psisbillight * i.
E ' ii sidan institution ar Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid lo+, som under garanti af Stockholms Enskilda Bank itagcr siz &amp; d och forvaltning af enskilda personers och kasst !.
: vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Rutin-iatafdelningci~ dcpoiicnii obligationer, inkasserar Notariatafdelningci: vid forfallotidcu I; til) ongcr och tillhandahaller deponenten influtna mcdel.
Vidare efterser Nota- riatafdelningen utlottningar af obligationer 9ch underrattar deponcntc~t.
i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdeltii !igen underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna 5 intcck- ningarne skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, soni iti- flyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdeliiingen, aii inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en Iios afdelilin- gen deponerad inteckning genom underlaten fornyelse skulle forfalla ersatter Stockholms Enskllda Bank darigenom uppkommen skada.
Forvaringsafgift: 50 ore for ar per 1,000 kronor af depositiorieti&gt; varde, dock ej under tva kronor.
Gynna Dagnys annonsorer l Kvinnoloner inom industrien.
Af M. Anholm.
Hvar Br hon?
Till Elin Cederblom.
Af Eipa Ifdlberg.
De som gatt fars.
Af - a. Dagny 19 10.
Brenumerationsanmalan.
Marianne von Willemer.
1.
Af Sigrid Platen.
FaAn allmanhetem.
Notiser.
Prenumeration a Dagny sker ih narmaste postanstalt eller bokhandel.
-, L m
