# ID: svediakorp-per432
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,474
# sentences: 769
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 4 M a r s 1909.
N: r 9.
.Prenumerationspris: ....
.
' 11 Br.
.
kr.
4: 50 ' 12 Ar.
.
kr.
2: 50.
3: 5oIq4, ...
,.
Lösnummer 10 öre.
: v4.,. '
I: 25.
Preniitneration sker s h a l i landsorten som i Stockholm i närmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktion: -.
.
Miistersamiielsgatan 51, e11 tr.
Redaktör o; .ansvrig titgifvare:.
.
Expedition.
och-~nnonskontor: Mastersamiielsgatan en tr. .-.
E.L L E N I&lt; L E M A N..
' Telefoner: ~ l l m 63.
53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid,: Kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag.
inför läger.
.
.
.
sträcka vapen, ty det gifves lifsgar- .aningar af så d o r a mått och af så.
add allmanp~änsklig karaktär, att.
bru~et * af skifda åskådningar ' och stridssatt tystnar infor dem.
En.
sadan '.
personlighet var det, som den .25 februari detta.
år slumrade in efter en arbetsdag af sällsynt in-.
tensitet- och krönt af ett ovanligt rikt resultat.
L en tid af ensidig intelligensdyrkan, sild.an som vår, .ager alltid en viss förskjutning rum i fråga om människors värdesätt- ning af individens betydelse för sin samtid.
En smula dalang lyfter ett .nyss.
okandt namn upp i ledet af deras, som ' shvar bildad manni- ska, anser sig pliktig att kanna till - eller låtsa sig känna - men samma .bildade värld svafvar ofta 2: a .arg.
.
Sthlm 1 9 0 9, ' ~.
~ n ~ l u n d Boktr.
s.
f i n k personligheter, 1 - D et hvilka kämpa+ ur alla Post- och ' telegrafadress: DAGNY, ~tockholm. '
' Ajmonspris:, i.
Uo~permm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
.
Marginalannons lindor texten 15 mm: s höjd ger gång 10; Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010 20 ggr 20 .. Olo, 50 ggr 25 0IQ.
.
Annons bor vara inlämnad senast ' måndag f. m..
I. '
-. '
i en.
lycklig okunnighet om många af- de namn, sam. "
lämnat långt djupare .och varaktigare .märken efter.
sig .. i tidens sand.
Men om också Elsa Borgs namn inom vissa kfetsv af intelligensvärlden är gan- ska okafndt elier. '
Då '.
ett ' hógsf siif- vande satt förbundet ' med nå-got slags välgörenhet, så ar det likväl ett .namn med .akta klang, och nar dej ' namnet förliden torsdag strax ofvanom det svarta ' koiset * lästes i tidningskontorens skyltf~nster, var det: säkert mången, som studsade till och kände att - en stor och ädel kvinna, som skulle lämna ett verkligt tomrum efter sig, gått ur tiden.
I en af .våra.
större tidningar förekom i nekrologen ofver Elsa s Hvita Borg en sällsam underrubrik: ' -.
.
- - - bergens drottnings.
Och det var en drottning, som den dagen .. nedlade .- *:.
.
. '
~ l s a Borg.
...
.
- -.
---- =-m- - - - illycket god mellangenre af 1: ma svenska ock engelska tyger, solidt svenskt arbete efter bästa utländska modeller.
O B S.!
Med detta goda fabrikats prisbillighet finnes ingen konkurrens.
Gustaf Holmbloms -- Kappaffär, Norrmalmstorg.
.
+, b.
sin spira.
För snart trettiofem år sedan kom en redan femtioårig kvinna till ett rike, dar nöd och last förut varit envåldshärskare.
» Riket D ' bestod af en af Stock- holms uslaste stadsdelar, de s. k.
» Hvita bergen » i utkanten på Söder.
En äldre stockholmsskildrare - skrifver om denna trakt: » I åtskilliga af dessa kojor råder ett sådant elände, att människorna måste rysa vid dess bekantskap.
- - - Sedligheten står på låg ståndpunkt, dryckenskapen på så mycket högre.
Andlig och lekamlig smuts äro kojornas stadiga bo hag.
» Bland människor som ömmade för likars nöd, hade i borjan af 1870-talet uppstått den tanken, att magot borde göras, på detta lastens och fattigdo- mens falt.
Man såg sig ' om efter ett botemedel, och den s. k.
~bibelkvinnomissionen~ i England, som ver- kade just bland den lägst sjunkna befolkningen där- ute, blef förebilden.
Men det gällde att finna en personlighet, som kunde taga ledningen af detta svåra arbete.
Nyårsnatten 1876 kom ett gångbud i full snöstorm till den landtgård, dar Elsa Borg vista- des.
Mannen medförde en telegrafisk förfrågan om hon ville bli föreståndarinna för ett tilltänkt, bibel- kvinnohems å Söder, där elever skulle utbildas för bibelkvinnans kall, i det hela sammanfallande med diakonissans.
Och så hände sig, att den redan åldrande Elsa Borg, hvars halsa försvagats genom ett långvarigt lararinnekall, kom till Hvita bergen och %tt, som en lefnadstecknare säger, Bden bildade kvinnan, van att röra sig inom helt andra kretsar, slog ned sina bopålar för att lefva bland samhallets parias ».
Efter en studieresa i England flyttade Elsa Borg i november 1876 in i bibelkvinnohemmet, redo att möta den dubbla uppgiften att sjalf söka hjälpa och upprätta samhallets mest förkomna medlemmar och att fostra andra till samma verksamhet.
Det ligger ' något verkligt gripande i hennes egen berättelse om d e första erfarenheterna under hennes nya lif, om inflyttningen i hemmet, dar hon fann Ben tom börs, ett tomt skafferi, en tom vedbodr och för verkets uppehållande var helt och hållet hänvisad till manni- skors barmhärtighet - en barmhiirtighet som under d e gångna åren aldrig svikit, fast mången dag bör- jats utan aning om, hur dess behof skulle bli fyllda - och om verksamheten, som manad efter månad ' alltmera utgrenade sig.
Elsa Borg var en af dessa människor) som kommit till världen med ett - efter normala mått - alltför stort hjarta, ett hjarta som alltjämt utvidgar sig för att kunna famna nöd och behof, i hvilkq form de än framträda.
P2 bibel- kvinnohemmet hålles andaktsstunder för underliga åhörare.
Än ar det en klass på 40 ostyriga gat- pojkar, än en skara vilda, larmande ynglingar, som ideligen afbryter gudstjänsten, an » folk af alla ildrar *.
.Våra åhörare,, säger Elsa Borg,, äro just af det slag vi önskat nå, sådana som aldrig besöka någon kyrka .. Kvinnor med lastens märke på sin panna,.
man bundna i dryckenskapens bojor - .ungefär en tredje- del af dem, som komma till våra möten, bo i uthus eller lusthus utan eldstäder., Elsa Borg betviflar, att.
Londons värsta kvarter kunna framvisa en värre sam- ling, men hon säger samtidigt: » Q, jag vill ej byta bort dessa Hvita berg mot nigot annat staile p i jorden.
Nilgra år förgå, och den karlekseld,- scm 5- ' A rnncr i hennes hjarta, drifver henne ut på ett nytt xbets- falt.
Det ar den sjunkna kvinnan, som ropar henne, såsom hon alltid ropat just de ädlaste och renaste inom sitt släkte och hos dem väckt en TcamIsr zf kärlekens solidaritet.
Långt borta på Söder finns e:.
:, förtjusande 1600-tals byggnad, som med Atskilliga andra delar namnet af, drottning Kristinas jaktslott .. Har i denna boning, hvars murar fordom återljudit af storhetstidens glada festglam, bjuder Elsa Borg några unga olyckliga kvinnor hem och rnodersvird.
Arbetet bland fallna kvinnor har ständigt ametts sorrr ett af de svåraste och otacksammaste, men: Elsr Borg skrifver om denna verksam het: » Ju hårdarr.
~. ' oets-.
falt, ju härligare skörd.
För mig hafva frukternu dar varit de ljufligaste i mitt l i f!
~ Kort efter skyddshemmets bildande kommer en dag en af bibelkvinnorna hem med en iiten.
flicka p2 armen.
Den lillas ben ar svårt skadadt, och Fa- dern, som ar drinkare, har ytterligare misshandlat henne.
Liksom en gång en enda hemlös kvinna blef första orsaken till pastor Fliedners storvei-k, Kaisers- werth, det verk som gaf impulsen till diakonissverk-e samheten i alla länder och blef af banbrytacd: bc-S tydelse för Florence Nightingales lifsgarnipig -- SS blef detta misshandlade barn den gnista, som i Elsa Borgs moderliga hjarta tände den medlidandets ock kärlekens eld, hvars verkningar ledde till inrättandet af de många Borgska barnhemmen.
Nyåret 1881 stad det första hemmet färdigt.
I närvarande stund finnas !yre s 5 dana, hvaraf tre äro förlagda till landet Bibelkvinnohemmet dar unga kvinnor Altjim: uppfostras till arbete i de lidandes tjänst, skydds- hemmet och de nyssnämnda barnhemmen iiro de viktigaste yttre frukterna af Elsa Borgs arbete.
Det omfattar afven flere andra falt, men utrymmet Iiindrar oss från en alltför detaljerad redogörelse.
Det kan måhända ocksi vara af större intresse ztt diröja a: stund vid den pe~sonughet, som ännu p i andra sidar.
lifvets middagshöjd förfogat öfver en energi ock initiativrikedom, som möjliggjort ett lifsverk så6znt som hennes.
Hvad var det hos denna kvinnz, som gjorde, att hon ännu vid mer an 80 ars ilder kunde vara den ledande sjalen i ett så omfattande socialt arbete, hvad ar förklaringen till att hon, ännu tills för nigra år sedan, utan fonder eller bestamdt understiid ": - kunnat vara det ekonomiska och moraiiskz stiidcf för hundratals beroende varelser? "
Under senaste tiden åtnjöt verket ett större arisiug frii!
; StockhoIms stad, Iiksom Iduns första kvinnostipendiiirn iitgjorclc ett pAtaglfgtorkannande af arbetet.
Har man .sjalf tradt i beröring med Elsa Borg, mött ' den blick af utpraglad intelligens och strålande godhet, ' som brann i hennes ögon, och sett den milda värdighet, som präglade hennes vasen, då förefaller det hela kanske mindre underligt, då säger man sig, att ' kvinnor sådana som hon måste segra.
Har man hört henne berätta om sitt eget lif, lyssnat till hennes ord af fuilkomlig sjalfförgatenhet och gudsförtröstan, så förefaller det helt naturligt, att en sådan tro icke kan komma på skam, att hvar dags behof också hvar.
d a g bli fyllda, att en kärlek, som står i så di- rekt förbindelse med den eviga kärleken, måste om- fatta allt flere föremål och att ålderns och skröpiig- hetens.
begränsningar endast delvis kunna kufva en så brinnande ande.
Gif oss flere sådana personlig- heter, och vi skola allt framgent bli vittne till så- dant, som för det naturliga ögat ter sig som under!
Det var något hos Elsa Borg, som kan komma oss att tanka på Fransiskus af Assisi och hans » små spelman, - samma barnsliga tro, samma glädje i Gud, samma sublima ringaktning af gods och guld.
För sådana naturer tyckas lifsgåtorna lösta i ett enda förklaradt skådande, och fanns det .måhanda hos Elsa Borg ännu en obesvarad frgga, som ' kunde oroa hennes ande, gåtan om det oförskyllda och grans- lösa lidande, som alla kärlekens apostlar möta på sin vag - jag.
vet ej om den gåtan hade m a k t att i något ögonblick skymma hennes ålders ' klara afton- himmel, men var det så, så har » Hvita bergens drott- ning, nu gått för att hämta svar vid den eviga sannningens källa.
FANNY EKENSTIERNA.
s Riksdagsupplösning och kvinnornas rösträttsfråga. '
I nterpellationen i riksdagen angående riksdagsupplösning- och nya val saväl till Första som Andra kammaren är för kvinnornas rösträttsfråga en liten ljusglimt.
Interpella- tionen rörde ju nämligen fordran .på en helt ny Första kammare vald efter nya röstrattssystemet redan till 19 1 1 års riksdag.
.
' En ny Första kammare ar, säkerligen den säkraste, ja kanske enda, niöjliglieten för kvinnornas rättvisa, sak seger.
En för kvinnornas ratt vaken minoritet finns ju visserligen i denna kammare redan nu, men det är blott en niakt1.ö~ minoritet,.
o&amp; det är skälb antaga att en Första kammare, vald efter den nya rösträttsordnin-.
.
förstärka denna minori- gens 40-gradiga skala; skall kunna tet upp till majoritet.
,.
.
Ännu en fördelaktig verkan af nya val kan framdragas för vår sak.
Första kammaren bör väl också lättare för- mås att gifva sig in på att utöka valmännens antal, när den fått pröfva verkningarna af den nya valmanskaren.
Prohet, eller ett val efter proportionalism ' till Andra kamma- ren och efter 40-gradig skala till den Första, är ju således ocksa skönt att få undanstökadt ju förr dess bättre.
Där- efter kan äfven det motskälet ' naturligtvis ' blifva bragtlir ' världen, att man först miste.
profva, hur ' det nu antagna.
.
förslaget verkar.
Liksom det vid interpellationen som hufvudgrund till nya val 19 10 gällde, att den nuvarande riksdagen ej gärna borde sitta kvar längre än nödigt, vald som ' den är ' på de röstbestämmelser den själf underkänt, så kan man väl också hoppas af en nyvald riksdag, att den ej häller ännu en gång vill låta sig valjas af endast hälften af rikets med- borgare.
Måtte därför interpellationen så eftertryckligt af regeringen beaktas, att vi verkligen få.
nya val.
l 9 10 till.
.
båda kamrarne!
En föreläsningstum6 i Ryss- land.
A. ntagligen ha många af medlemmarna i den Interna-, tionella rösträttsalliansen i sina respektive länder före- tagit föreläsningstiirnéer, men troligtvis har ingen därvid fått göra liknande erfarenheter soni jag.
Jag skall i korthet be- skrifva den tur jag för två månader sedan gjorde i Syd- ryssland, och det kan kanske gifva Er en föreställning om, under hvilka förhållanden vi arbeta har.
För någon tid sedan hade jag mottagit .en inbjudning fran en kvi~inoklubb i Rostoff att föreläsa öfver Tolstoy och Ibsen samt öfver ' kvinnorörelsen i England.
Afven från tvänne närliggande städer hade samma framställning gjorts genom de därvarande lokalafdelningarne af " Upp- lysningssallskapet~.
.
Min föfsta föreläsning).
om " Kvinnan och familjen i Tolstoys diktning ", ägde rum i Rostoff utan några missöden.
Den nasta, IlKvinnorörelsen i .Englandll; som skulle åtföljas.
af diskussion, aflöpte emellertid icke lika bra ..
Flere polistjänstemän hade beordrats att närvara för att kontrollera hvad som sades.
På tal om England anmärk&amp; jag i förbigående, att allt där är .lagenligt ord- nadt och att polisen i England står betydligt .högre än i Ryssland.
Mera behöfdes icke.
Föreläsningen afbröts vis- serligen ej, men jag blef anmäld för myndigheterna, hvil ket hade till följd att min nasta föreläsning förbjöds, och Ro- stoffs kvinnoklubb iindgick med knapp nöd att blifva upp-.
löst.
En olycka kommer aldrig ensam.
Samtidigt med polisförbudet framkom i den reaktionära platstidningen en artikel) dar det påstods, att jag icke var den i arbetet för kvinnorörelsen.
kända Madame M., utan en bedragerska.
Emellertid hade jag ej tid att stanna i Rostoff och taga.
upp striden med polisen och pressen utan måste fara di- rekt till Taganrog, där jag, skulle föreläsa nasta dag.
Jag - fann förhållandena där helt annorlunda, myndigheterna vor0 mycket tillmötesgaende, och några polistjänstemän beordra- des icke att närvara vid föreläsningarne.
Dagen därpå.
for jag till Novotcherkask, där jag fann inbjudningskommittén i ett tillstånd af stor oro.
Polis-.
förbudet .i Rostoff och den reaktionära tidningsartikeln hade gjort djupt intryck på.publiken, och et$ ännu djupare på &gt; ' '
ortens myndigheter.
Det hade berättats, att jag blifvit be- - - ordrad att lämna ~ ~ ~ t inom o f f tjugufyra timmar, att jag var en revolutionär, som uppträdde niot den bestående ordningen genom att predika uppror och osedliga läror.
Dessa rykten u ~ P Ö r d e i hög grad Novotcherkask) Don- kossackernas hufvudstad, styrd af general-atamanen, den oinskränkte härskaren öfver hela provinsen.
Jag af som inbjudit mig, att omedelbart begifva mig till ataITKInen i hans palats och fÖrklara saken för ~ O ~ X I L Detta gjorde jag också.
Jag begaf mig till palatset och sade ortens härskare hveni och bvad jag var.
Vidare framhöll jag för honom, att min anmärkning om de af lagarne reglerade förhållan- dena i ett annat land var helt naturlig just i jämförelse med förhållandena i Ryssland, där krigslagen proklamerats.
Atarnanen hörde uppmärksamt på utan att göra någon invändning) till slut förklarade han, att han skulle själf nästa dag infinna sig på föreläsningen i Officerssällskapet.
Det sig ut som om allt skulle ordna sig, men jag kände mig icke dess mindre misströstande.
Man hade sagt mig, att kosackerna äro.
mycket konservativa och synnerligen obildade, det var i själfva verket mycket markvärdigt, att jag blifvit inbjuden att tala för dem.
Jag beslöt att vara mycket försiktig och att undvika allt, som skulle kunna stöta.
Aldrig har jag haft tillfälle att tala i en d lysande församling af uniformerade generaler och officerare, soni den, hvilken infunnit sig den 2 5 november, då jag före- läste öfver Ibsen i " Officerssäil&amp;apetu i Novotcherkask.
Jag var, som jag redan anmärkt, särdeles försiktig i allt hv !d jag sade.
Icke dess mindre blefvo atamanen och hans sallskap och l b e n s anarkistiska idéer och hans framställning af en byråkrats moraliska halt tillskrefvos ~ personliga åsikter.
Den niilitära delen af mig S ~ S O mina publiken förhöll sig fientlig emot mig, hvareniot de civila, mera demokratiska, åhörarne ådagalade sin sympati.
Tre olika stader hade jag besökt, och i hvar och en af dem fann jag skilda och lagar.
I Ryss- land niåste man i själfva verket bereda sig på experiment af alla slag, hvarje provins, hvarje stad styres efter egna bruk och lagar, - och dessa förändras med de respek- tive administrativa myndigheterna.
son1 en er~ättnillg for alla obehagliga erfarenheter hade jag den glädjen att påträffa många socialt intresse- rade personer soni visade mig vänlighet och som hyste sympatier för kvinnornas sak.
Det finnes verkligen niånga, som arbeta för upplysning i vårt land, men de kämpa under de mest ogynnsamma förldlllanden.
De lokala - - myndigheterna, hvilka nästan öfverallt äro i hög grad reak- tionära, motsätta sig på alla sätt deras fredliga arbete.
Z E N ~ I D MIROVITCH.
E Utlandet.
De preussiska folkskollärarinnorna och den nya l h e - regleringen.
Det förslag till reglering af den preussiska folkskolekårens löneförhållanden, hvilket innevarande år förelagts parlanieritet, innebär en väsentlig förbiittring af folkskollärarnes löner, då däremot lärarinnornas intres.
sen genom detta förslag illa bevakats.
Endast genom cricr- giska offentliga protester liar det lyckats lärarinnekhr.
att få den först föreslagna låga begynnelselcnen ti,!
1,300 niark, mot den for lärare fastslagna begynnelselonen af 1,400 Mark.
Den hänsyn, som härmed tagits ' .i!
: Iiisar- innornas förhallanden, blir dock till sina verltningar 52- tydligt reducerad genom bestänimelserna om ä1desstili~~- gen, där man gjort till princip att höja de manlig2 iiiders- tillaggen på lärarinnornas bekostnad.
Landsföreningen för den preussiska folkskolereformen kämpar i sitt forträfliga organ ~ E i n Volk, eine Schule~ med uiomordentlig energi för lärarinnornas sak, men iinderhuset har redan ei1stäti1- migt förklarat sig för förslaget i den form, Iivari det ni1 föreligger.
Ofverallt, i olika länder, samma för kvinnorna ofhr- delaktiga uppfattning af lämpliga Iöneföriii~ner!
Ligger orsaken möjligen i det sakförhållandet, att lärarne geriol~ sin rösträtt och valbarhet kunna utöfva såväl en iiidisekt som direkt inverkan på representationens $sikter i Tore.
kommande fall, då däremot kvinnorna på griind af sin rösträttslöshet icke kunna göra nigot inflytande gilIancic till sin förmån.
Eiin permanent iatermsitiomell kviaamoksng~ess, I Paris har nyligen, på initiativ af flere Kvint-iosaks- kvinnor af olika nationalitet, bildats en permanent inter- nationell kvinnokongress, som sammanträder den fjardc fredagen i hvarje månad kl. ' / a 8 på kvällen.
Sainliags- lokal ar Cede dLL Progi?
!~ f h h h, 49 rue Lafik.
Kongressens syfte är att tjäna soni föreningsband mellan olika länders feminister, hvilka vistas i Paris, hk- är att nieddela upplysningar om kvillnororelsen i olika delar af världen.
Vid den första sammankomsten, som ägde ren?
den 26 februari, talade Madame Jane Misme om frarnstrgen i den franska kvinnorörelsen.
Öfriga föredrag upptogo: Kvinnorna och fredsfrågan, Kvinnan och revolutionei~ i ?er .. Engelska suffragetter, Kvinnorörelsen i I,olez, allryska kvinnokongressen, Den Tunesiska kvinoan.
Anhållan om medlemskap insändes till ComiffT du Congris Per~natzent du Firninisme ?ilternational, Xédactioo!
Lafitte, Paris * de la Fran~aise, 49 Feminister, som utan att vistas i Paris, önsk2 vima inträde böra adressera sig till M: me 1.
Orka, 38 rue dc renthievrea IF ranaska NatioaaaUf8rbnnmdeB f&amp; kvlnasaanaas politiska r6sttpatto En förening med ofvanstående namn är i dagarnie bildad i Paris på initiativ af kvinnosaksföreniangen La FPatZpise.
Förbundet bestar af olika kvinnoföreningar, ett 10-tal sådana hafva redan inträdt i förbundet, &amp; f17ensom ett 50-tal personer, som utan att förut hafva tillhört nigon särskild grupp, anslutit sig p5 grund af synlpati ffir Ex- bundets ' yfte.
Kvinaaorna vid de tyska nnniversitetew.
Den rätt till inskrifning vid samtliga tyska imiversi-.
tet, som sistlidne höst beviljades kvinnorna, har begaxcats i stor utsträckning.
klot ett antat af 320 föregiende vi ?- ter uppvisar innevarande vintertermin 1,077 immatrilailii rade ahörarinnor vid universiteten.
Af dessa s ?.licielz 400 i Berlin, dar ännu förra året kvinnliga stiidenter ickc mottogos.
Fördelningen af studentskor på de olika ärnilena ställer sig sålunda: 495 filologie och filosofie studeranden, 167 naturvetenskapare, 32 1 medicinare, 37 i statsvrtcnske~, 14 juris studeranden, 36 tandläkare, 4 farmaceuter cc12 3 teologie studeranden.
Mora f o l k h ö g s k o l a.
v id Siljansstranden på en udde, som på moramål benämnes Skeri-ol (skar-höjd), ligger omgifven af hvitstammiga björkar den trefliga byggnad, inom hvars murar Mora folkhögskola slagit ned sina bo- pålar.
Framför byggnaden lyser Ciljans vida yta, nu på vintern fläckvis glimmande af glansk-is, mot norr .ser.
man Mora köping, dar kyrkans torn, det vackra tessinska tornet, och den gamla klockstapeln höja sig ofver de omgifvande låga husen; bako ' m breda sig, moraislatterna)), hvita af snö, och hela horisonten inramas af bergens blå kontur, en sträng, mörk vig- linje, käckast och djarfvast i.
teckningen emot norr och nordväst inåt Elfdaleil.
Skolan ar helt ny.
Ar 1907 på hösten oppnade ' den sina portar för det antal af kunskapslystna unga män och kvinnor, som under den ' en vinter långa kur- sen Önska inhämta de samhällsnyttiga och omväx- lande kunskaper, hvarpå skolprogrammet bjuder.
Fordringarna på eleverna vid inträdet äro endast, att manlig lärjunge bör ha fyllt aderton, kvinnlig sexton år.
Dessutom fordras utgångsbetyg från folk- skolan.
Har ar icke meningen att ingå p2 någon närmare saklig redogörelse för undervisningen, endast att ge en Ögonblicksbild af sjalfva situationen och planen för detta intressanta kulturarbete i en af våra äldsta svenska bygder.
Skolan företer onekligen en sällsynt glad och tilltalande anblick, såväl utifrån som inifrån sedd.
Alla rum och salar äro målade i ljusa, glada färger, ut- sikten.
från fönsterna är ståtlig.
och vacker, och inne på skolsalarnas vaggar möter man utmärkta konst- verk, som lifva arbetsrummens stämning, och ge en prägel af kultur och velvzre åt hela situationen ..
Öfver katedern i stora Iarosalen hänger ett vinter- landskap af Fjaestad, vid sidan daraf glads man åt en utomordentlig tafla af Liljefors, en hök, som matar sina ungar; - längre bort en tafla af Tirén: » Var- gar, spårande en renhjord,, ett karakteristiskt land- skap af ordst tir örn och, last but not .least, ett sjalf- porträtt af Zorn i moradräkt!
Ett helt litet galleri af utmärkta och representativa konstverk, deponerade af skolans beskyddare oeh välgörare, Anders Zorn.
Trefliga hemslöjdsgardiner hänga ned framför fönsterna och ett godt pianino erbjuder tillfälle till att musicera och ackompagnera den ifrigt bedrifna sin- gen.
Innanför den stora salen ligger materialruiiimet, med kemikalier, écorchéer o. s. v. allt nödvändigt åskådningsmaterial för vissa undervisningsämnen.
Dar innanför kommer man till den lilla Iarosalen, dar väggarna prydas af etsningar af Zorn m. fl.
jämte landskap af Nordström, och slutligen biblioteket, som upptages af bokhyllor och där åtskilliga tidningar och tidskrifter st2 till larjungarnes förfogande.
På andra sidan om trappuppgången ligger rektorns tref- liga och ljusa bostad.
Den rymliga bjalkvinden ar helt och hallet fer- nissad och apterad till gymnastiklokal, dar utrymmet tillvaratagits p i ett.
synnerligen praktiskt satt, så att - den utgör en god .och tillfredsställande lokal för stärkande kroppsöfningar.
Dar ifrån leder en liten trappa upp på.
.det platta taket; som a r, omgifvet af ett räckverk, och hvarifrån man har den härligaste utsikt öfver, allt landet. » På nedre botten ligger skolköket.
Ljust och luftigt, exemplariskt ' rent och val.
hållet, förestås det under den sex månaders.
långa kursen af Zorns syster, Mejt Skeri, som omgifven af sina tolf elever, hvaraf fyra extra, leder det hela med mycken praktisk insikt och lugn energi.
Det skulle .icke förvåna mig, om ungdomarna ogärna,.
nar våren kom, lämnade det trefliga köket med sitt.
ljusa, inbjudande anrättningsrum och sin glada, vackra matsal.
Äfven det sistnämnda rummet, matsalen, dar dag- ligen de mellan trettio och fyrtio skoleleverna intaga sin middag, ar ett vackert rum i all sin enkelhet.
Den gröna väggen lifvas af tvi verkligt goda, itali- enska renassanstaflor, deponerade af - Zorn, och detta icke ringa plus bidrar att i högsta grad stamma den soliga salen nästan förnämt.
De gamla tenn- stopen, s&amp; pryda de tre långborden, är8 alltid fulla.
af friskt gront, och maten, huru enkel den ar, - de dagliga kostnaderna få icke öfverstiga ett visst ' maximum, - ar välsmakande och god och trefligt serverad af några af de unga kullorna, som under sin skolkökskurs bara en natt och klädsam » köksuriiform D, hvitt förkläde och en hvit klut, toppigt knuten.
För att d e kvinnliga medlemmarna under skolårets gång skola hinna genomgå de tre olika kurser, som under- visningen innefattar, den teoretiska och den praktiska, hvilken senare består af två kurser, skol- köket och vafskolan, ha de uppdelats p2 tre lag och agna halfva dagen åt teoretiska och halfva dagen åt praktiska göromål, hvarvid de olika lagen efter.
vissa månader,, cirkulera » vidare för att bereda ' till- fälle ' åt det nästa att få delaktighet af samnia kurs.
skolkökets kurs utgör för hvarje lag två manader, vafskolans raknar fyra.
På nedre botten inhyses därjämte ännu småsko- lan för Utmelands by, men man har förhoppning om att inom en ej allt för, aflagsen framtid få komma i besittning afven af dess lokaler för att få vafskolan utflyttad under samma tak.
Ännu har vafskolan sin existens inom sjalfva köpingen, hvilket erbjuder vissa olägenheter.
Fröken Beda Larsson förestår den hem- slöjdskurs, som utgör en del af folkhögskolans kvinn- liga undervisning ' ' ' ' '
.
Om hemslöjden i Mora har jag haft tillfälle att yttra mig i en föregående uppsats i Dagny, hvarför jag ej denna gång vill uppehålla mig.därvid.
Emel- lertid vill jag endast tillägga, att min respekt för de ledande elementen afven inom denna gren af » upp- lysningen~ ytterligare ökats genom att på nära hall mera ingående få se och bedöma den kärleksfulla energi och det kacka tålamod, som fordras för att arbetet afven på detta område skall resultera i nigon nämnvärd landvinning.
Men att man redan skönjer tydliga spår af stegradt intresse för och utveckling i färgbegrepp och teknik ar otvifvelaktigt.
Den manliga afdelningen agnar sig så godt som uteslutande åt teoretiska studier, men ar med detta år ett försök infördt att låta hela lördagen upptaga trä- och järnslöjd, och hoppas man, att förslaget skall röna sympati hos eleverna och ge önskadt resultat.
För öfrigt ar skolundervisningen förlagd mellan kl. 8,15 på morgonen till kl. 6 på eftermiddagen med en och en half timmes middagsrast midt på dagen.
Inga egentliga läxor förekomma annat an uppsats- skrifningar i svenska o. s. v. Vid afgången utfärdas inga betyg, endast ett intyg att vederbörande del- tagit i kurserna, - om ett sådant begäres.
En gång i veckan förekommer diskussion öfver något af eleverna.
sjalfva valdt amne; en nyttig och god öf- ning för de unga att vänja sig att yttra sig fritt och logiskt i fleras närvaro, med andra ord, vänja sig att höra sin egen röst, hvilket brukar utgöra en svår stötesten för de flesta.
I samband med samhallslaran anordnas slutligen kommunalstämrnor, dar afvenledes eleverna få till- fälle att yttra sig i olika ämnen och klargöra sina begrepp i tydligt uttalade åsikter.
Teckning hör afven till studierna, och i detta amne meddelas undervisning af ingen mer eller mindre än Anders Zorn sjalf.
Som rektor för skolan fungerar herr J. Romson, sjalf infödd dalkarl, ung, energisk och djupt intres- serad af sin onekligen maktpåliggande uppgift.
Herr Söderholm, (agronom), undervisar i landtbrukslära och husdjursskötsel, herr Nordenson (veterinär) i kemi och fysik, herr Hedlund, skogvaktare i länets skogsvårds- styrelse, hiller periodiska föredrag i skogsskötsel, företar exkursioner med eleverna etc.; samt slutligen fin- nes afven en lärare i enkelt landtmateri och konstruk- tionsritning för den manliga afdelningen.
Hela skol- kursen omfattar, som redan nämnts, sex månader, från oktober till maj; då - 1ärjungarne hemförlofvas till de olika byar och socknar, hvarifrån de vallfärdat till det lilla upplysningscentrum vid Siljansstranden, där de tillbragt vintermånaderna.
Skolan har tillkommit främst genom intresse från Öfre Dalarnes folkhögskola, hvars bidrag utgöres af medlemmarnas årsafgifter.
Som r grundplåt » har Anders Zorn skan kt 20,000 kronor.
Statsbidraget utgöres af 4,000 kronor.
Landstingsbidrag till samma belopp.
Kommunalbidrag utgår i form af fria lokaler i egendomen ' HENRIK G A H N S Pimpsteris-Två1 Skeri-01.
Afgiften för hvarje lärjunge for hela iturse:: utgöres af 25 kronor.
Bland skolstyrelsens medlemmar vill jag sarskilåt namna den enda kvinnliga, fru.
Emma Zorn, som med sitt förstående och värmande intresse, sina mingr?
kloka initiativ och sin sundt kulturella och klarsynt2 personlighet utgör ett värdefullt för att icke sägii oumbärligt stöd för det hela.
Nar man går igenom denna tilltalande och g !adz, enkelt men konstnärligt utstyrda larolokal, ser de ljusa, soliga salarna, den vackra utsikten, den ungr.
rektorns vanliga ansikte, de beskäftiga kullo.
+m nere i skolköket och utanför gårdens hägnande björkar; skymtar den vida slatten och de blå bergen, f5r man ovillkorligen den känslan, att här matte det dock vara den bildningssökande ungdomen b go di att vara., Har kunna de känna sig i ett hem, da; man önskar bereda dem till goda och ~yttigz samhällsmedlemmar med en sund, ljus syn pi lifvet, ett hem, dar arbetet omväxlar med uppfriskar&amp; kroppsöfningar och glada lekar och som de kwxe lämna, starkare och bättre rustade för den rnöt~c?
; .,c ' e framtiden.
På det stora hela ar nog också denna kai: sIa den förhärskande, Det ar väl icke blott ett tomt vitsord vi svenskar ha om oss att vara ett vuLe ', kulturbegärligt folk, med håg och anlag ofta 6fver de vanliga måtten.
Hvad dalafolket beträffar har ju denna uppfattning - om svenskarnes särställning och deras särställning inom Sverige, - häfdats ge- nom seklen anda därhän att hardt nar antaga fr: -.
men af ett axiom, - som dock, om man noga ock opartiskt granskar förhållandena i sömmama, icke alltid visar sig hålla streck.
Har finnes nog likaväl som i Sveriges andrc bygder - kanske ännu starkare accentuera&amp; har a2 annorstädes, just emedan kynnet här uppe i al!
: äger starkare accenter - många karga viljor, mingw strida, frostbitna sinnen, dar snön så att saga ligger högt ännu och hvilka måste t8a upp f&amp;- at?
$ii mottagliga för de nya kulturkrafterna, likso?!
kälen måste gå ur jorden, innan den kan bara grcdd och gröda.
Energi kan ibland vara farligt närbe- släktad med senvetenhet,, det stoiska sinnet kar siii öfver i hårdhet, kärleken till seklers traditioner ur- arta i blind konventionalism, stoltheten i själfbel2te~- het - denna för en sund och fri utveckling kaniskc mest hämmande af alla egenskaper.
Dessa tankar stå för mig, medan jag vandrzr tillbaka från folkhögskolan öfver den vida, f r w x slätten och tar vägen utefter sjön in mot A6c.a.
Da, nara järnvagen, just dar jag ska2 sv2:: gz upp på gatan, som leder mot kyrkan, rese; sig e:: silhuett mot den bleka vinterluften.
Jag kiinzer det; väl.
Det ar en ung man i moradräkt meb bzr ':, tillbakalutadt hufvud; i ena handen kramar l,an si::, mössa, medan den andra gör en nästan kraoripa !dig gest af intesiv, öfvertygande patos.
Munnen ar lida !i&amp;, ' Ggr grof-hud hwochmjuk.
- - - - - - - -.
1 J q.B.
Genom darmed behandling fiksvinna pormaskar O.
d.
D A G N Y ögonen halft slutna.
På .hans axlar ligger snö, och det halflånga - håret tycks fladdra i den stickande, blåsten, Det ar Zorns Gustaf Vasa-staty.
Ju ' langre jag står och ser p å honom, dess mak- tigare tycks han vaxa mot himlen.
Det ar hjalten och genombrottsmannen i det ögonblick då han, lidande och stridande, söker öfvertygasitt sega, tunga folk, att han vill leda dem till seger och lycka.
Skall det.
förstå och följa honom eller icke?
- -.
De stora hjältarna äro döda, men folket bar dem ännu med sig i ett ofta uppkonstrueradt, traditionelt ljus, dar det icke ar någon lätt sak att bryta in med en ny, obekant bild, som kommer deras ned- arfda begrepp att rubbas.
Ty folklynnet ar nog det samma mu, som då Gustaf Vasa stod dar lefvande på samma plats, där han nu står i brons, och tiggde dem om.
att gå med.
.De måste ha tid på sig, grundlig tid.
Och deras gamla traditioner äro i många tyranner, som icke gärna tillåta något jam kande.
Medan jag står dar, faller mig i sinnet några karakteristiska ord, som en.
gammal dalkarl hördes 1 07 yttra om statyn, då han stod och såg på.
den en dag, sedan den nyligen blifvit aftackt.
Han gjorde tydligen en kraftanstrangning för att reda sina begrepp och få denna unga, förtviflade man att stamma sammar med och i hans föreställ- ning omformas till den Gustaf Vasa han.
kant af gammal tradition.
.
, Ja si, » utbrast han slutligen; &gt;&gt;han a ' så ung, för han var så ung, si, - och han a ' så ledsen, - för han var så ledsen, si; för att han kunde inte få dom med sig, - för att han hade dom allihop emot sig, si !&gt;) Det.
nya folkkulturella strafvandet, som nu fyller så många varm h jartade, intresserade och vakna sin- nen uppe i Dalarna, har ju visserligen icke så heroiska mål att kampa för som våra döda hjältar, men det ar ju, om man så .vill, ett slags andligt befrielseverk, och det ligger afven vid detta arbete stor vikt uppå, att de friska,.
inbrytande krafterna icke ahar dom emot- sig,)) utan att de kunna rfå.
dom med sig - allihop!
W ELLEN LUNDBERG, F. NYBLOM.
- - J e a n n e d9Arc - e n kvinnlig riddare.
(Forts. fr. föreg.
nummer.)
I början af maj hade man ändtligen uppsatt en an klagelseakt på sjuttio hufvudpun kter, hvilken sedan den i sin helhet förelästs för den anklagade, sam- manträngdes.
till tolf artiklar.
På utsatt dag, sedan alla formaliteter iakttagits, fördes .nu den styfsinta » trollpackan * att från höjden af en schavott offent- ligen varnas genom en predikan, som gick ut på, att hon borde förneka hela sitt föregående lif och ångerfullt underkasta sig den ofelbara kyrkans dom.
Med andra ord, .hon skulle underteckna en förklaring, att hennes helgon och syner vor0 ett bedrägeri och hon sjalf en bedragerska, med fara att eljest blifva bränd på stallet.
Gick hon i n härpå, skulle hon slippa undan med lifstidsfangelse på vatten och bröd, och kyrkan skulle åter antaga sig sin förlorade dotter.
., Nu inträffade det oväntade, att.
~eanne, som hit- tills aldrig vacklat, sannolikt utmattad af: fangelselifvet och de ständiga förhören, öfvervaldigad.
af rent fy- sisk skräck ' för den annalkande döden, förklarade sig villig att. » förneka sig sjalf » samt verkligen ritade sitt: bomärke.
' under det på förhand uppsatta .doku- mentet.
.
Var det underligt?
Hon var tjugo år.
Det var första gången efter långa månaders fangelselif, som hon under flera timmar fr.itt inandades vårens alla balsamiska dofter och lifsförnyande luft.
Den spada grönskan.
lyste.
i.
all sin fägring, och fåglar v jublade i den marbelagna kyrkogården.
En varm våg af hennes unga blod steg upp och protesterade mot förintelsen.
Kosta hvad det ville, hon m.åste vinna tid.
Tiden har tusen möjligheter på hand.
För första gången triumferade kroppen, hennes sjal var visst i den stunden långt borta.
Med denna handling hade hon hoppats blifva öfverantvardad åt kyrkans man och silunda slippa ur sina dödsfiender engelsmannens våld.
Men djupt besviken fördes hon under den på hennes ögon- blickliga afrattning lika besvikna mängdens förbitt- rade knot tillbaka till det gamla fängelset, Bruten och foglig som aldrig förr, lat hon har raka sitt hufvud och iföra sig kvinnokläder.
Redan tren.ne dagar darefter hade hon dock åter- tagit mansdräkten och därmed sin ståndaktighet.
Hon bekände, att hon endast af fruktan för elden under- tecknat dokumentet samt vidhöll allt hvad hon förut sagt, tilläggande att hon lidit mycken förebråelse af sina helgonröster för sin feghet och att hon nu hellre med ens ville lida sitt straff genom döden an för- smäkta längre i fängelse.
&gt;) Om jag sade, att Gud icke sandt mig, skulle.
jag bli fördömd.
Sanningen ar, att det ar Gud, som sandt mig .. Med denna öppna förklaring hade den olyckliga i domarnas ögon fällt sin egen dom till deras tyd- liga lättnad.
De hade endast väntat p i en gynn-
sam anledning att tillfredsställa de öfver uppskofvet högst förbittrade.
engelsmannen.
Då man vet, att hennes död var en på förhand gifven sak, har man i sjalfva verket svårt att förstå den plågsamma kome- @ in med den s. k. afsvärjningsakten.
Möjligen ha domarna därmed velat gifva ett sken af rättvisa åt sin rättegång.
Ingen skulle kunna saga, att kyrkan icke visat mildhet, men nu hade Jungfrun blifvit en uppenbar affälling och menedare.
Som en alldeles oförskyld nåd tillstadde man henne dock en sista bikt, och med heta tårar och brhnande andakt mottog Jeanne den så länge åtrsdda heliga hostian.
Vid under- rättelsen om den förfärliga död.
hon samma dag skulle lida, utbrast hon i hejdlös förtviflan.
%Hellre ville jag bli sju gånger halshuggen an att pi detta grymma, förskräckliga sätt brännas och upplösas till aska », klagade hon.
Och hon, som redan förut inför sina oblidkeliga domare förgäfves appellerat till påfven, appellerade nu till Gud den högste för all den orättvisa man lat henne vederfaras.
Genom att så Öfta upprepa för henne, att hennes röster voro falska, hade man nu i sista stund lyckats bringa henne att tvifla på dem, så mycket lättare som dessa nu i det afgörande ögonblicket alldeles sveko henne.
Allt var tyst inom henne under lif- vets sista förrinnande minuter, och hon kände sig i en svag stund ' så öfvergifven af Gud och manni- skor, att hon med fasa utbrast: shvar skall jag val vara denna afton ?^ Men då hennes biktfader gen- mälde:, sätter ni då intet hopp till er frälsare?,, höjde sig hennes brutna ande åter i det segervissa svaret: %jo, med Guds hjälp skall jag vara i paradiset. » Hela den långa, lurande rättegången med den därpå följande skenfagra offentliga varningen pro forma hade varit som kattens grymma lek med sitt säkra offer.
Upprörande grymt afven för denna barbariska tids uppfattning blef också detta unga manniskobarns slut.
Det berättas att sjalfva den förhärdade bödeln, till hvars nära nog dagliga yrke häxbilens antan- dande hörde, skall ha gripits af samvetskval vid åsynen af de långsamma marter det på särskild be- fallning högt byggda bålet beredde det arma offret.
Med mod, ståndaktighet och.
ett himmelskt lugn gick Jeanne d ' Arc d.
31 maj 1431 sin sista gång mot döden.
Krönt med en pappersmitra, bärande orden: affalling, afgudadyrkerska, kätterska) meneder- ska, liknade hon likväl så föga den.
farliga haxa hopen gått ut för att se brännas, att den långa in- skriptionen på pålen i bålets midt var val behöflig för att öfvertyga hvarje tviflande om denna ungmös afgrundsursprung.
Kyrkans man hade själfva anbragt den, och kyrkan förklarade henne där vara en haxa, en spåkvinna, en gudsbespotterska, en djafvulstill- bedjerska och försäkrade, att hon var en elak, utsvaf- vande, kättersk, affallig och förmäten folkförlederska.
Vore hon icke saker till döden för endast en enda af tillvitelserna i detta långa syndaregister?
Man hade god tid att betrakta den med bojor belagda fången, bevakad af engelska soldater, cch att för- korsa sig öfver den oskuldens förklädnad djafvulen förstår att förläna sina redskap.
Ty ännu i bilets åsyn var Jeanne dömd att åhöra en lång predikan.
Ehuru hon tycktes lyssna, försjunken i tankar, ar det icke troligt, att mycket af den andliges tal nidde hennes öron.
Mahanda bar den ljumma sornmar- vinden bud till henne från hennes barndoms fred- liga dal, måhända återupplefde hon under någrz korta.
minuter hela sitt underfulla hjaltelif och srnal&lt;ade hela bitterheten af att det så tvärt skulle afhnggas, innan hon ännu fått fullfölja sin mission.
Eller var det icke sannolikt, att hon, samlad i inre biin,: edar: kände en försmak af paradiset, eftersam hon i er, efter prästens tal med hög röst framsagd sista bön, fann så rörande ödmjuka och upplyftande cttryck, att flera af de närvarande, bland dem hennes oför- sonligaste domare, fällde tårar därvid.
Som er.
sist2 tröst begärde hon därpå ett krucifix från den n i b belägna kyrkan.
Medan man hämtade det, bröt en engelsk soldat af en kapp och sammanfcgade d i x f ett kors, hvilket han troligen på spe räckte herine.
Men med innerlig fromhet kysste hon detta enkla kors och tryckte det mot sitt bröst, under det hon fastbands vid bålet.
Redan slickade grymma ligor hennes unga lemmar, då hon hade sinnesnarvaro nog att genom sin varning radda lifvet på den fromme munk, som stående på en stege höll kruci- fixet framför hennes ögon utan att akta p&amp; elden.
Efter dessa sista sjalfförgätande ord hördes blott er,-.
staka jämmerrop, och med fralsarenamnet på sina lappar utandades hon, som blifvit kallad » Frankrikes räddarinnan, sin sista suck.
Bland bränderna fanris efteråt hennes hjarta, helt och orördt af flammorna, detta hjarta, som i lifvet klappat så oförskräckt cc?
; brear!
nit så varmt som ingen annans för fosterlandet?
kastades med hennes aska i Seineflodenr.
Aldrig kunde hvad som återstod af denna eldsjäls Cödliga.
hölje ha funnit ett varaktigare, värdigare mausoleum an floden, som flyter genom hjärtpunkten af det land, åt hvilket hon vigde hela sitt kork, unga iif.
» Hvilken skada », utropar i nyare tid en hennes landsman -.
, aldrig har Frankrike blifvit i så ratt tid och så lyckligt hulpet som af denna jrongfru, men aldrig har en kvinnas minne blifvit s i van- staldt som hennes !~ Redan tjugo %r efter Jeanne dlArcs död hade alla hennes profetior gått i uppfyllelse.
Engelsman- nen vor0 helt fördrifna ur landet, och konung Kar4 försonad med hertigen af Bourgogne, var nu i okvald besittning af sitt genom fredens välsignelse iter upp- blomstrande rike.
För att rentva sig sjalf snzrare an jungfruns minne, fann han då tiden vara inne: att föranstalta om en revision af den calaglig hax- processen i Rouen.
Ett flertal vittnen inkcsllades cc?
;.
D A G N Y lika lätt som det tjugofem år tidigare varit att ' falla den olyckliga unga martyren, lika lätt gick det nu, att på konungens maktbud få domen annullerad, s2 mycket mer som d e hätskaste domarna gått ur tiden och den engelske dödsfienden icke längre hade nigot intresse af att blanda sig i saken.
Fyra år senare skattade afven Karl den VII af ' Valois åt förgangel- sen, dit hans minne väl ock ohjälpligt skulle gått utan den märkliga Jungfruns ingrepp i hans lefnad.
Lange föremål för gudlös bespottelse, har Jeanne d ' Arcs namn efter femhundra år återfatt något af sin forna glans.
Att med sin kvinnliga entusiasm på nytt ha tandt sitt folks handlingsmod, det ar hennes odödliga bragd.
Villigt böjer sig därför Frankrike den dag ' Orn ar för Jungfrun af starkare an sin tids man, förmådde ater upplyfta och segerrikt frambära den franska nationalitetens vack- lande standar.
.
l09 hvilken framg2r, i öfverensstänimelse med den i Dagny tidigare pisblicerade artikeln B Kvinnornas rösträtt och landt- dagen i Finland, af fröken Helena Westermarck, att vis- ' serligen ett beroende kan förefinnas niellan kvinnoröst- rätten och antalet socialistiska röster, men att detta beroende ar alldeles motsatt det, soni antagits af professor Fahlbeck i Statsvetenskaplig tidskrift.
Det af honom drifna påståen- det, att kvinnorna skulle öfvervagande rösta på socialister synes tvärtom motsägas af erfarenheten i Finland, så till- vida att det enda statistiska niaterial, som för närvarande därifrån kan presteras, bestamdt vittnar mot detta antagande.
Kvinnligt folkskoleseminarium.
Domkapitlet i Göte- borg har tillstyrkt den af styrelsen för aktiebolaget Sigrid Rudebecks skola gjorda franistallningen om att i Ciöteborg få upprätta ett kvinnligt folkskoleseminarium.
Kvinnliga instruktörer.
Arniéförvaltningen har på ansö- kan af chefen f&amp;- tredje arméfördelningen medgifvit, att vid hvart och ett af vastgöta, Skaraborgs, Ä] fsborgs och Bohusläns regementen får från och med innevarande års vapenöfningar anställas.
en kokerska nied skyldighet för henne att bi.
a. undervisa manskapet i tillredandet af proviant.
Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm hade med anledning af de iiy~evarande års riksdag beslu- tade grundlagsaiidringarne, hvilka direkt beröra kvinnorna, anordnat ett offentligt möte sistlidne tisdag, hvarvid fröken På Landsföreningens .för kvinnans politiska rösträtt Anna Whitlock talade öfver ~~Kviniians koniunala valbarhetli, årsmöte i Örebro utgjordes ett af de viktigaste öfverlägg- fröken M. Stael von Holstein öfver historik af koniu- ningsamnena af frågan hur den kvinnliga röstrattsrörelsen, ~iallagarnell och doktor Lydia Wahlström " Om kvinnors tillträde till vissa statstjansterll.
Vi återkomma i nästa bast kan utbredas bland allmogens kvinnor.
På förslag nummer med referat af föredragen.
af ~entralst~relsens verkställande utskott beslöts, att Lands- På inbjudan af Sollentuna härads vänsterförening höll föreningen skulle utlysa en pristaflan för åstadkommande fröken Anna Ljungberg vid sistlidne söndags möte i Sund- af ett kortfattadt, i populär stil hållet flygblad, som vore byberg ett föredrag öfver den kvinnliga röstrattsrörelsen.
särskildt lämpligt för niasspridning bland allmogekvinnorna.
Riksdagsman Hagberg talade vid samma niöte om folk- Angående pristaflingeii, som utlysts i cirkulär till Central- makt och herremakt ".
styrelsens medlemmar, meddelas följande: (Jfver ämnet %Kvinnans politiska rösträtt.
har i Mal- Flygbladet, hvi] ket ska]] utgifvas i oktavformat, får fors föredrag hållits af ordf. i Linköpingsföreningen för icke öfverstiga fyra trycksidor och bör innehålla den kvinn- kvinnans politiska rösträtt fröken J. Wallerstedt.
Den ratt talrika ptiblikeii, cirka 150. personer, åhörde nied lifligt liga rösträttsfrågans elementära grunder, uttryckt i enkel intresse det intressanta och sakrika och lättfattlig form.
Uppställning i form af frågor och Ett mindre antal u ii ed len im ar i Linköpingsföreningen svar får gärna anvaiidas.
Taflingsskrifterna, hvilka skola för F. K.
P.
R.
finnes förut på platsen, och det ar att hoppas vara åtföUda af förseglad namnsede], skola vara insända att efter detta föredrag niedlenisantalet kommer att ökas.
till Centralstyrelsens verkställande utskott, adr.
46 Karla- Stockholms allmänna kvinnoklubb, som ar ansluten vägen, Stockholm, före april niånads utgång för vidare till Stockholms arbetarekonimun, har beslutit att vid det befordran till prisnamnden, soni består af ordföranden i stundande valet af kommunstyrelse föra fram en kvinnlig Kumla F. .K.
P.
R. fröken Kerstin Andersson, ordföranden kandidat.
i Mariestad fru Andriette Florin och ordföranden i Strang- näs fru Augusta Widebeck.
Angående prisens antal och Föreningsmeddelanden.
storlek komma meddelanden härom att lämnas, så snart ske kan.
De soni vilja uppmuntra pristaflingen genoiii Linköpingsföreningen för kvinnans politiska rösträtt att bidraga till teckningen af pris, anmodas vanda sig till Landsföreningens v. skattmästare, adr.
Stockholm 3, eller har af hållit årsmöte under ordförandeskap af fröken Jenny till Landsföreningens sekreterare, 46 Karlavagen, Stockholni, Wallersted t.
Föreningens verksainhet har under det.
gångna året före niars niånads utgång.
Ett belopp af 50 kr.
har redan onifattat föredrag, diskus~ionsiiiöten, delaktighet genoni om- lämnats, för andaniålet.
bud i opinionsniöteii, upplysningskrirs i.
statskunskap med föreläsning af d: r B. Gezelius, hvilketi senare ' bevistades af n 350 personer.
För en fortsättning af sociala kurser har Notiser.
föreningen ingatt till Linköpings nybildade kommunal- förening med förslag om saniarbete.
I samråd med länets Kvinnorösträtten.
och socialdemokratins framgångar.
öfriga röstrattsföreni~igar har Ostergötlands länsförbund Under denna rubrik lämnar Arvid Neovius i sista häf- kommit.
till stånd nied.
ombud i Norrköping, Linköping, tet af Nutid resultatet af en statistisk undersökning, af Söderköpi~ig.
och.
Kisa.
Pristaflan om rostratts- flygblad.
, ' -
Medlemmarnes antal hade under året iiiiiiskats från l38 till 123, men i år ökats till 143.
Inkomsterna hade varit kr.
21 2: 53 och utgifterna kr.
17 1: 52.
Ansvarsfrihet beviljades.
Efter årsredogörelsen hölls af fröken Signe Lagerlöw ett kortare föredrag om de vinster, som genom griindlags- förändringarna kommit kvinnan till del och hvarigeilom hon nu, med undantag .af uppdrag till landstingsman, blif- vit kommunalt jamnstalld med mannen samt utvidgat sin ratt att bekläda vissa offentliga statitjanster.
Slutligen laninades af fröken Wallei-stedt en intressant redogörelse för Örebromötet.
: Efter mötet samlades medlemmarna till en enklare kollation.
Fredrika Bremer-Förbundskretsen Malmö-Lund med omnejd höll den 25 dennes årsmöte i Lund under ord- förandeskap af fröken Ebba Lindencrona.
Af arsberattelsen, som sedermera tillsanmans ined för- bundets årsberättelse i sin helhet konimer att tillställas med- lemmarne, framgick att arbetet fortgatt efter sanima plan som förut, upplysande föredrag ha hallits, hvilka, där så kunnat ske,.
åtföljts af pral&lt;tiska resultat.
Förbundskretsen har f. n.
9 kommittéer i arbete för att vidare utreda eller praktiskt utföra kretsen förelagda uppgifter.
Merilenimar- nes antal ar 501.
Inkomster och utgifter balansera på en summa af .kr.
2,475: 88.
Sedan decharge beviljats, företogs val af styrelse, hvar- vid de styrelseledamöter och suppleanter, som vor0 i tur att afgå, återvaldes med undantag af fru Olga Holm, som afflyttat från orten.
Styrelsen består nu af fröken Anna Eurenius, fröken Lina Gren, drätselkamrerare L. Kleberg, fröken Ebba Lindencrona, fröken Anna Nilsson, fru Anna Söderström, pastor A. Wirén, adjunkt G. Blidberg, fru Anna Lewenhagen, fröken Elna Persson, auditör T.
Uggla, fru Hklene Velinder, fru Tilly Hallgren och fru M. Holm- ström-Ingers.
Suppleanter äro doktor Sofia Holmgren, sekreterare G. Leufvén, fru Edla af Klercker, fröken Maja Beijer, fru Eva Thunberg och fru Signe Ehle.
Till reviso- rer återvaldes fru Siri Larsson och v. haradshöfding Ch.
Hommerberg med fröken Hilma Barkman och polismästare G.
Hårleman som suppleanter.
Valet af kretsens represen- tanter bordlades.
Efter förhandlingarna höll rektor P. Hj.
Söderbaum ett med stort intresse Ahördt föredrag om föreningar af svenskar i utlandet och om hvad som i öfrigt åtgöres för bevarandet af svenskheten hos i utlandet bosatta lands- man.
Han meddelade äfven, att de hem i Sverige, som eventuellt skulle vilja mottaga - några veckor under som- maren - i Tyskland boende svenska barn, kunde hän- vanda sig till pastor u G. Helander, Berlin-Friedenau.
Rektor Söderbaum, .adress Malmö, vore äfven villig lämna upplysningar i öfrigt rörande denna gren af fosterländskt arbete.
.
Supé och samkväm med sång afslutade mötet.
Strengnaskretsen af Fredrika BremerfBrbundet höll den 26 februari årsmöte.
Ordföranden, fru E. v. Engeström, öppnade förhand- lingarna med ett hälsningstal, i hvilket hon redogjorde för arbetet under det gångna året.
Kretsen, som hade bildats efter ett föredrag af fröken Silow hösten 1907, höll nu sitt andra årsmöte.
Kretsen hade under ' detta sitt första år visat sig synnerligen verk- sam och lifskraftig och dess strafvanden hade krönts med franigång.
Redan första gången kretsens medlemmar samlades till öfverlaggning enades man om att söka bilda ett nytt stipendiuni för Södermanlands lan 8 5,000 kr.
samt att arbeta för inrättandet af ett skolkök inom Strengnas stad.
Genom styrelsens försorg utfärdades för föi-stiiáiii~icir andamal upprop i länets alla tidningar och utsändes tcck- ningslistor.
På dessa senare hade tills dato influtit 2,SM kronor.
Emellertid torde ett ambulatoriskt skolkök komma att ordnas under sommarferierna .detta år genom saniarhete emellan Fr. Br.-kretsen, hushållningssallskapet och skotriidet.
Afven detta beror dock p5 en lokalfräga.
Ars- och revisionsberättelsen upplästes.
Lokal- medlemmarnas antal utgjorde 72, förbundsmed lemmarnas 6.
Inkomsterna under äret stego ti !l 104 ki-.
och kassabehallningen var vid årsskiftet kr.
61: 45.
Den förutvarande styrelsen iitervaldes nied unidmikg af från staden redan afflyttade fru v. Engeströni och under närmaste framtiden likaledes afflyttande frii A. Sohlberg.
Styrelsen utgöres sålunda af fru H. Kantzow, fru E. Philipson och fru Rundeberg samt fröknarna ?va Sack och E. Rydberg.
Suppleanter blefvo fru E. hlai-~rie: --.
stråle och fru Queckfeldt.
Till revisorer utsågos biskop- innan Strömberg och fru Charlotte Felir.
Till hedersleda- mot af kretsen valdes med acklarnmation, enhälligt, fru E. von Engeström.
Till ombud vid Fr. Br.-förbundskretsarnas 2rsn: öte Linköping valdes borgmastarinnan Wernstedt.
Efter mötets slut vidtog ett angenämt sanikvani.
F. K.
P.
R. i Eskilstuna, afhöll fredagen den 3.5 febr.
sitt första årsmöte.
Af den därvid föredragns sty- relseberattelsen framgick att medlemsantalet vid arets slnt var 64.
Under året hafva hållits tre offentliga föredrag, hvarvid som talarinnor upptradt fru Maja Strandberg, Vesterås, fru Anna Palme-Dutt, England, samt fröken Anna Klernan, Stockholm.
Revisionsberättelsen föredrogs x.!
godkändes.
Atskilliga beslut rörande ändring af stadgarna fattades.
Vid val af ztyrelse utsågos: till ordförande dokiwi: ?- nan Emma Robbert, omvald, till vice ordf. fru Laiirz Ek- man, omvald, sekr. fröken Hilda Holm, omvald, kassaför- valtare fru Augusta Landén, nyvald, vice sekr. taolcilak~scn Karin Melén, nyvald.
Suppleanter fruarna Elin Svensson, Alma Johansson och A. Adamsson.
Revisorer blefvo frQ- ken Elin Hägg och doktorinnan Nina Blom med frökzarx Greta Lybeck och Maria Jonsson ' som suppleanter.
Be- slöts att anordna en studiecirkel, hvilken skulle samman- träda hvarannan måndag.
Söndagen den 7 mars anordnar föreningen offentligt möte, hvarvid föredrag kommer att hållas af fröken Mathilda Stael von Hollstein öfver ämnet: Kvinnans kornmuaiala valbarhet.
~ o r r k ö ~ i n g P. s K.
P.
R. hade förra lördagesi et: (al- rikt besökt möte, hvarvid d: r Romanus-Alfvén höll ett före- drag öfver B Hemmets hygien.
D Det larori ka föredraget mottogs med lifligt bifall; efter detsamma var ett san: kvarn anordnadt, hvilket präglades af den angenämaste stamning.
Malmö, kvinnliga ofningsklubb N: o P har utsaoidt sIii arsberattelse för 1 907- l 908.
Föreningen, livars i~ppgii ' t är att väcka kvinnornas sociala intresse, bereda niecticni- marna öfning i diskussion samt vänja dem vid brukliga parlamentariska former konstituerades den 4 maj 190 ' 7.
Fran september 1907 till och med maj 1908 har ett mötc hållits hvarje månad, då föredrag och diskussioner anord- nats.
Föreningens styrelse ar: fröknarne Anna Nilsson, A n x Kockum, Eva Lindencrona, fruarne Paula WeIlsten c&amp; Lisa Thomée; suppleanter: fruarne Martina Wiri!:!
cch Lisa Ljungquist.
Röstrattslitteratur: Skrif,ter ut ' yna af Centrnlstyrelsen i Landsföreningen för kvinnans 1 oolitiska rösträtt-:.
l N: o BeMr prof på våra nyheter för våren och sommaren till klädnitigar och blu- sar: Ottoman Libcrty, Cotelk C r w de Chine Louisine Tafletas Mousse- linc, 120 cm.
bredt, fran 95 ö&amp; metern, i svart: livitt, e; !ärgadt o i h kulört, afvensom broderade blusar och klädningar i bntist, ylle, IBrft och siden.
Vi saija endast garanteradt solida sidentyger direkt till privatpersoner, porto- och tullfritt till - bostaden .. Schweizer 8r Co., ~ u r e r n S 5 (SchWeir) Sidentygs-Export - Kungl.
Hoflev.
.
.
I,.
Till regering&amp;i ' fiån svenska kvinnor ingifia skrifvelser i Rösträttsfrågan 1905-1906 .. ................................... -: 5C II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu-.
nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) ..................................... 6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet.
och kvin- - nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk.
' rätt .. + ... ................................................................. -: 5C J, IV, Anna B. Wicksell: On1 kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... -: 1C Ann Margret Holmgren: Strödda intryck .från den Internatio-.
iiella kvini~orösträttskongres~ i Köpenhamn ............ -: l-C Föreningens för kvinnans politiska rösträtt .i.
Stockholm flygblad:.
l N: o I, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnais politiska röst- rätt ..................................................................... -: 05,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhalla poli- tisk rösträtt?
....................................................... -: 10.
,.
3, Hilma Borelius: Hvarför är motståndet mot kvinnans.
politiska rösträtt oberättigadt?
........................... -: 10,, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... -: 10, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig.
för den politiska rösträtten?
..................... .- ........... -: 05, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga.
rösträtts-,.
rörelsen ............................................................... -: 10, 7, Några manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: 15 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen, ... .......................................
.
: ............ -: 05 1 Winneslista ........................................................................ -: 05 (3eorg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning .. .... (-: 75) -: 60 (3ustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och skyldigheter ......................................................... -: 10 l Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 l 3agnhild Modin: Bröllopet på Ensillre .................................. -: 25 1 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 1 4nna Klemaii: Kvinnans medborgarrätt ................................. -: 25 -- - I Karl.
M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf ................................... Ofvanstående flygblad och broschyrer k u n n a rekvireras från I =.
K.
P.
R s i Stockholm expedition Lästmakaregatan 6, Stockholm,; om hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar 1 cl.
7-8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lämnas r 2 5 proc.
rabatt.
.
Frågor och .sv.ar.
.
.
Hvar kan man prenumerera p i Dagny?
I landets alla postanstalter och boklådor kan, man beställa hurii många ex. som helst.
.
SkaU man allfid prenumerera d dessa sfallen?
.
Ja, ifall nian önskar endast 1, 2, 3. eller 4 ex. skall man alitid göra det.
Hvad kostar ~ a ~ n posfansfalfer ~ * i och boklddor?
~ a g n ~ postprenuiiierations- ' s och ' boklådspris är kr.
4: 50 för I / I, 2: 50 för l /, och ' 1: 25 för l /, år. '
~ v i f k villkor a erhdlla prenumeranf~amlare B Dagny?
Den, som samlar minst.
5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - föi-.
hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenunierant.
Huru ' skall man förfara för denna nrovisions er- hdllande?
.
.
.
Sedan nian samlat minst 5 prenumeranter, gii- man tillväga på ett af följande sätt:, 1) Antingen: Genom insändandet ' af - prenunierationsafgiften - med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, nien aiitid minst 5) direkt.
från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma ' paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2).
Eller: Man preniimererar å närmaste postkontor (e / ' annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars.
, och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sander samlaren den stadgade provisionen. '
# J 1 ' l Hvar, och fil1 hvilkef pris kan man nummervis lösa Dagny?
I städernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNY.S EXPEDITION, STOCKHOLM.
~Platssökarzde fd sina annonser irzfdrda i Dagny för iraifva priset eller 7 ' 12 öre pr mm.)
E n ung flicka af god familj med fast anställning.
önskar eftermiddagsarbete nigra dagar i veckan, antingen renskrifning, Iäx- läsning e. d.
Svar till IIE.
K. "
190911 p. r.
Postkontoret Riddare- gatan.
3 8 1 17 t I I ' 3 nabb maskinskrifverska och 22 Nya NAdhammarhem.met stenograf, kunnig i svensk, tysk Djursholm) ch engelsk korresp., önskar ge- last anställning.
2 års praktik å Riks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
52 körre fabrikskontor.
Svar afvaktas erbjuder klena och nervösa perso- il1 ~~Stenografll, Gafle, p. r. ner ett lugnt.
och stilla hvilohev.
Pris pr dag 5-8 kronor.
.
b 2 4 - å r i g skånska Önskar plats battre fanljlj att deltaga i hu hållsgöroinål.
Ar kunnig i final handarbeten och linnesömnad.
I: lön fastes ej afseende blott ett väl ligt bemötande samt anses so medlem af familjen.
Svar 1 t ~~Skanskall, Helsingborg p. r. års flicka önskar nu gena plats i fam " kunnig i mus och kontorsgöro&amp;3, van att unde visa barn.
Svar till 1122 Ar, ene gisk 0911, under adr.
S. Gumai Annonsb., Sthlm.
Kvinnlig fil.
kand. meddelar u ' n- dervisning i vanl.
skolämnen, Goda betyg finnas.
Svar till speciellt moderna språk.
' Emot- I syster^^, Pappershandeln, Oden- tager öfversättningar.
Bästa refe- renser och närmare underrattel- catan 49. ser lämnas å STOCKHOLMS UTHYRNINGSBYRA.
Kungstriidgardsgatan 12. ars flicka, som genomgått Allm.
235 80.
R.
129 07.
Schults handelsskola, Linko- ~ing, söker plats nu genast som litrade på kontor eller i diverse- hem p&amp; landet sökes plats mot 1 iandel.
Fina referenser fr. före- fritt vivre af bildad 18 års flicka $ende platser finnas.
Svar emot- med lust och fallenhet att deltaga ages tacksamt, miirkt " 17 åru, un- i alla husliga göromål.
Nagot kun- C ler adr.
S. Gumaelius ' Annonsbyra, nig i sömnad.
Svar till " Intres- C Stockholm, f. v. b. serad~~, Vestervik .p.
r.
" juksköterska önskar privatvård.
r e f l i g flicka med godt och l oden stam ska vänligt sätt önskar plats i battre lem; ar villig deltaga i ett hem örefallande göromål och ar kunnig allt slags sömnad.
På lön fästes Hudikskll nindre afseende, men önskar vara medd som familjemedlem.
Tack- ~usmoderskuri.
~kolkökslärarinne-, am för svar till 1: s.
E.
J.!, pr r. kurs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hem- slöjds- och Växtfargnjngskurs.
ialms,tad.
Slöjd- och ~ushiillsskolan,
Ett par For kagitalisler sarskildt fruntimmer, har det länge varit c önskningsmål att kunna öfverlämiia vlirden:; ina var epapper och skötseln af sina affärer åt någon pcrsoti ellc nstitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog crannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvenson pri!
~illighet.
En sådan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lif la Nygatan 27, expeditionstid 10-41,; om under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig v5-d oc örvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen depancrti) bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kupongt) ch tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariai .fdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponcnten yod tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, sam: lan: iar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningci inderrattar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna 5 it1 eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, snr nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelninger tt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos nf elningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse sl (i11le för illa, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skrid: \ Förvaringsafgift: 50 öre för i r per 1,000 kronor af ciepositio ens värde, dock ej under tv$ kronor.
Rajam strumpor I I KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
I I Fördelande och smärtstillande verkar Salubrinbehandling såväl å hemorrojder som.
å blodstock- ningar i allmanhet, då det an- vändes utspadt och p3 satt som i briiksanvisningen meddelas.
Tillhandahålles i Parfym-, Spe- reri- &amp; Färgaffarer.
Partilager hos Geijer &amp; C: o, Stockholm.
hålla lika läng som tre par vanliga, vafda strumpor.
Använd dar för endast del handmaskin- stickade Raja strumpan son säljes i A.-B.
Strumpfa briken Rajas Fabriksbod, G: la Kungs- holmsbrog.
13 Evinnliga Juridiska Bprh, Wallingatan 12.
LARARINNESEMINARIET vid Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan i Göteborg.
LEDIGA.
PLATSER.
TA nästa lärarinneplatser bli vid läsårs början lediga vid Simrishamns Samskola.
.
Undervisningsämnen: kristen- iom, svenska tyska, geografi och iistoria.
Lön 1,300 i 1,400 kr.
beroende, å kompetens.
Kompetens: helst högre Iararin- ieseminarium.
~nsökningshaiidling&amp; atföljda af akarebetyg insändas före den 25 nars till Förestdndariitnan. '
[ontorstid kl. Folkskolans Barn tidning Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T. f 8 W r till stor del beroende på konstruktionen af de maskiner, p i h~illi, et ar rost.adt.
Jii bättre maskiner man använder vid rostningen, dcstc c aM1: ffl lera fiillkomligt utvecklas aromen, under det alla ohälsosarnrnn " Flagsilas.
Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg.
estår af flera adla kaffesorter sammanblandade samt rostas p2 ilii dens förnämsta rostningsmaskin i eget förstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste smak, högsta arom samt mest.
on: tyc !ck !&lt;: iffe iarknaden.
Till landsorten mot efterkraf.
.
&lt;.
W. Karlberg, Mister-SamueEsgafari 10.
Kaffeaffar (hörnet En af @ OS Norrlaitdsg.)
et en Detuil.
Fredrika-Bremer-F8rbundet:.
~ r o t t i n h i ~ d a 34. a..
utgifuen och redigerav af STINA QUIIVT, utkom- rier 7800 i sin aderton&amp; årgång.
Ett.
rikt .illustreradt nummer huarje vecka, 36 leckor under året.
Basta och lämpligaste läsning för barn af alla:.
lam hiillsklcxsser,.
Prenumerera å närmaste postkontor.
Pris för ielt å r Kronor 7: 65, halft d r 90 öre.
.
10-4.
Ett kaffes arom - Seminariet omfattar 4 ett-Arigt ifdelningar.
För inträde i AFDEL ' UNGEN I fordras kunskaper mot ' ivarande dem, som bibringas vic I-klassig flickskola.
Studentskor kunna utan inträ, lesexamen vinna intriide i AFDEL ' IING III.
.
Inträdesansökningar torde om nöjligt insändas före den 15 in itundande Maj.
Närmare upplysningar meddelar if Seminariets fiheståndarinna, adr iödra Vägen 23.
Prospekt sände!
, å begäran.
STYRELSEN.
Nord.
A.
B.
389 35 l /, Rikstel.
27 62.
Förbundets byri öppen 1,114.
Allm.
te;: 48 I:).
Fred~iha-Bireme~-H: 6~bu~~alets Sjaiksk8tsrsk~~yd: %air; i,~.dg~ 25, Alim.
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98., e.
.
.
00-tals bitar randigt bomulls- yg till förkläden, inneh.
2 met., kta färg, ljus- eller mörkrandigt, rhålles till 73 öre, ' l0 bit.
7 kr.
Itto Oskarson, Gamla Kungsholms- rog.
23 A, Stockholm.
Melanogene, -.
.
liquemare - färgar hår,- skagg ch ögonbryn - hiller färgen i -.
iinader.
Endast i Franska.
.
Parfymmagasinet 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
arbetsomriden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer-.
Förbundëts Byrå;.
.
54 ' ~ i o t t t h g g a t a n.
Notiser.
.
.
Prenumeration å Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel, -
