# ID: svediakorp-per431
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,599
# sentences: 745
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING ' FOR &amp; SVENSKAA KVINNORORE.LSEN UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNY.
I 1 Stockholm den 25 Februari 1909 N: r 8.
111 år.
3 / 4 Prenumerationspris: kr.
4: 50 112 år.
kr.
2: 50.
.
,, ..,, 3: 50 (l / 4,, ..,, I 1: 25 Lösnummer 10 öre.
I Prenumeration sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktion: Mästersaniiielsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
(Redaktör o. ansvarig utgifvare: (- Expedition E L L E N KLEMAN.
och ~nnonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. - ~ o t t a ~ n i n g s t: i d Kl. 11-12, Sthlin 1909, F. Englunds Boktr.
Post- o&amp; telegrafadrris: DAONY, Stockholm.
.
2: a I arg.
Annonspris: 15 öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
I (.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per gång 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010 20 ggr 20 .. 01~, 50 ggr .. 25 Olo.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m..
En smastadsflickskola för femtio ar sen.
fattig komministerfamilj i en undangömd skogsbygd, men då barnen nu ansågos fullärda, miste hon söka sin utkomst på annat hail.
En mera förödmjukande tillvaro än dessa ambulerande lärarinnors kan knappt tankas.
Ett par veckor före mam- sell D-s ankomst till staden hade en annan olycklig, mam- sell S., gjort ett försök att öppna en flickskola dar DA hon var i saknad af bekantskaper på platsen, som kunde förbereda saken, måste hon sjalf gå ur hus i hus och varfva lärjungar.
Hon såg så rädd och försagd ut, ' nar hon framförde sitt ärende, och nar hon druckit kaffet, som min mor biöd henne.
bad hon om tillåtelse att få stoppa några skorpor i fic- kan - för att ha till mid- dag.
På min mors fraga, Skolhuset. '
om hon inte ville komma inte det, att I spökaden för en olycka, så tillbaka och äta middag hos " S a ' galna jag som I varit hela sommaren !ll - Så lydde oss, tackade hon men till- Netas deltagande utrop, nar hon erfor, att vi i september lade ängsligt: l1Dar ar val skulle börja skolan för en ny mamsell.
m ingen herre, som ser mig ?,, min nian, förstås, men Neta var min och mina syskons ' hjälpreda, van och förtrogna, och hon hade fullkomligt ratt i sin uppfattning mamsell S. kan f3 äta i ett af &amp; olan som en olycka under d8 rådande förhållanden.
sarskildt rim, om så ön- Den lilla stad, hvarifrAn - denna bild förskrifver sig, skas. "
- Denna anordning, hade nigra månader varit i saknad af ' en s. k. fin flick- var hon synbarligen tack- skola, hvilkei brist nu skulle afhjälpas genom mamsell sam för.
Hon fick löfte om att D-s försorg.
Mamsell D. hade i femton år varit guvernant i en få tre af oss systrar fil1 ele- Skolmansellen.
I 1
ver, min sexåriga bror- afböjde hon ifrigt - bi ho ii hade en sådan fruktan för karlar.
({Skolan kom aldrig till stånd.
Redan samma dag i skymningen - den enda tid, då kvinnorna i den staden vågade visa sig utomhus - man kunde ju tro att de för- summade sina hem!
- kom en fru hem till min mor och förebridde henne, att hon gynnat mamsell S: s skolplaner.
- l1Du s i g val, att människan var splitter galen? "
-- ({Jag sig, att hon var olycklig, ingenting annatjll svarade min mor, och fijr det varma deltagande, som låg i hennes ord, välsignar jag i dag, femtio ar senare, hennes minne.
~ a m s e l l D. var en helt annan typ, en sidan där, som livarken rädes ((fan eller trollen.ll Om det var i styrkan af sitt fadervår ' vill jag lämna osagdt.
Min mor hade tydligen inte samma sympati för mam- sell D. som för hennes företrädare och ville inte lämna mer an två offer: " Den minsta flickan ar ju bara sju år,ll tiggde hon för att skydda mig.
.
Men mamsell D.
förklarade, att den åldern var all- deles lagoni - 1ls5 får hon fran början fördelen af min nietod.
Se jag har min egen metod, förstår lilla fru L. ('.
Hvad detta främmande ord skrämde oss!
Att det var ett slags straffredskap, vor0 vi fullt öfvertygade om, synnerligast sedan en af olyckskamraterna hört mamsell D: säga, att tiJ1 metoden hörde bruket af ris.
Vår uppskramdafan- tasi sväfvade mellan underjordiska källare och halshuggning.
Skollokalen utgjordes af en liten rödnialad stuga vid Bakgatan, med hvita fönsterbågar och nästan öfvervuxen af murgröna, som lyckats tränga sig genom någon springa in i rummet, sa att äfven detta sag närmast ut som en löfsal.
Hela huset bestod af förstuga, ett rum med två fönster och ett kök utan.
Möbleringen utgjordes af ett sl-agbord midt på golfvet, en säng, en byrå, en soffa - lång, rakryggad och hårdstoppad med gul- och hvitran- digt öfverdrag - tvi stolar i samma stil och så skol- stolarna, alla olika, beroende på att hvarje barn medförde sin egen stol.
När dagens arbete var slut, buro vi sto- larna ut i förstugan, där de staplades upp i ett hörn.
Den som Ilhade veckan11 - d. v. s. skulle upprätthålla ordningen under denna tid - ålåg att hvarje morgon satta stolarna omkring bordet och att framför hvars och ens plats lägga hennes - eller hans - nya testamente.
9 med bön och bibel- Dagens arbete började kl. läsning.
Därpå följde katekesläxan, som vi läste upp stiende nied sammanknäppta händer framför lärarinnan.
Den som var lycklig nog att kunna felfritt rabbla upp sina stycken, fick ta fram sin griffeltafla eller sin skrifbok ur den gemensamma förrådslådaii under soffan och skrifva en sida efter föreskrift.
Den som inte kunde läxan, fick Ilsitta efterll, plus en luggning eller örfil, i svårare fall afven iitvisning, i köket på en halftihime, hvilken tid an- vändes enligt vederbörandes gemyt - de känsliga fällde bittra tårar, under det de mera härdade roade sig, sedan de vant sig vid skymningen, med att rita gubbar i sanden på tegelstensgolfvet eller leka med de tio - alltid tio - fosforstickorna på spiselkanten.
Riset, som intog en framskjuten plats ofvaiiför kakel- ugnen, tycktes - egentligen vara afsedt för de manliga lar- jiingarna.
För flickornas rakning fanns nagot, som vi antogo vara den fruktade Unietoden.1 Den bestod af tvii hopvridna handdukar med en hård knut i ena äridait ocli ett handtag i den andra.
Med en färdighet) som e~dnst långvarig öfning kan skänka, brukades den som kastvapen, ifall brottslingen icke satt nog nara för att tiis med linjalen, katekesen, saxen eller annat tillhands varande medel.
Tyvärr hade straffredskapet icke samma egenskap sorr.
Tors hammare att själfmant återvanda i den kastandes hand, - Iivilket ingalunda skulle ha förvånat oss, sil cfver- tygade vor0 vi, att mamsell D. egde öfvernaturiig makt, som t. ex. ett extra öga gömdt i den lilla hårknuten i nacken och andra för oss barn menliga egenskaper.
; &gt;et ålåg den straffade att återlämna vapnet med en nigning och ett tacksamt leende.
Nigningen var lätt att istad-.
komma men leendet godkändes sällan; deli kventen kiinck få upprepa försöken, tills hon fick kramp i käkmiisklerna och företedde en bild af hopplös idiotism.
Undervisningsämnena vor0 kristendom och handar- bete, hvilka bada ämnen togo den mesta tiden; skrifriing, rakning, geografi och svensk historia affardades mycket knapphändigt.
Att lära främmande sprak var synd: Giici hade till straff för människornas högmod att vilja hygga Babels torn förkunnat, att " förbistring skulle råda 3aixi jordens bebyggare.
Detta pistående vållade niig stor själaångest.
En fjortonårig syster, som nyligen dött, hade läst franska - skulle hon nu vara osalig därför?
Mia, som varit s i lydig och snäll och så tålig under sin långa cch svåra sjukdom, skulle Gud straffa henne därför att hon i skolar, lart franska?
I (ristendomsundervisningen bedrefs särdeles nritiskt.
Jämte bibelläsning hade vi utanläxor i llbibliskanll, y t h - boken, Luthers katekes, Schartaus katekes, stora och Ii; la, samt dessutoni en llfrågeboklf, som vi kallade llPåntepE-.
dan ", hvilket namn antagligen skulle vara Poritoppidan.
Till allt detta kommo niamsellens egna teologiska spets- fundigheter, som vor0 värre an alla katekeserna ihop.
Till och med den duktigaste af alla eleverna, n~in syster A., som för sitt goda hufvud Atnjöt lärarinnans syn- nerliga bevågenhet och kamraternas odelade beundran, kom ibland tillkorta.
Sasom då hon en ging fick frågan, hvad det var för sorts bröd, som Jesus utdelade i inttvarde~:?
Nar hon inte kunde besvara fragan, blef Iion ritk3xi för att i köket fundera på saken.
Men hon vardt inte I:: cksc därigenom och erhöll sträng tillsägelse att veta bisked, nar hon nästa morgon aterkoni till skolan.
Men oaktadt skrifternas ransakande och radfrAgnirig hos alla, som ansagos vara.
hemma i tedogiskt \ rctandc, aterkom flickan till skolan lika okunnig.
.Sedan hor: gissat på syradt ocli osyradt bröd utan att hitta rätt, bkf non kter förvisad till köket.
Under en ' hel vecka misk det IO- åriga barnet aagligen stå timtals i det kalla köket, ocli erii var först när den lilla var nästan bragt till förtviflar;, sonr mamsellen täcktes själf besvara den riksviktiga i ' rågap;.
: " Det var det brödet, som blifvit öfver, när Jesirs At rx3skc3 lammet med sina lärjungar,,.
Att jag var den dummaste och envisaste mge k m
D A G N Y någonsin sökt plugga vetande i, försäkrade hon så ofta, att det slutligen blef en trosartikel för hela skolan.
En morgon vid bibelläsningen råkade en olycksfågel uttala Stefanus med langt a och kunde icke, trots upp- repade rättelser, lära sig betona första stafvelsen.
Mamsell D. fick då .den lysande idén, att vi alla andra i tur och ordning skulle skrika Stefanus i. örat på Elvira.
När turen koni till mig, råkade jag, som blifvit lika vinimelkantig som Elvira, att ropa Stefanus med tonvikten på andra stafvelsen.
Räfsten som följdt var en af de värsta hon nagonsin hallif:.
Då jag en gang i morgonbönen befanns vara hes, förklarades detta bero på trilskhet och mitt medfödda syndafördarf.
Botemedlet var, att jag tinder frukostrasten skulle stanna inne och läsa högt i bibeln.
Under åskväder brukade hon öppna fönstren på vid .gafvel för att höra Gud tala.
Den föreställning mamsell D. bibringat oss on1 Gud, gjorde oss inte alls benägna att höra honom på ilara håll, hvilket endast berodde på vart dåliga samvete, men hon, mamsellen, som hade rent samvete, kunde glädjas och fröjdas åt hans närhet.
Leende åsåg hon vår förskräckelse och begagnade det lägliga till- fallet för att påpeka hvars och ens specialitet i synd och ondska.
Sådant kallades att lära barn kristendom.
Handarbetsundervisningen var icke.
mycket bättre.
Allra värst var tiden före jul, då mamsell D. fick hem tapisseri-.
varor från nästa stad.
Hon hade naturligtvis någon liten välbehöflig förtjänst på arbetena och så tvingades vi barn att köpa för ' vår ålder alldeles olanipliga saker.
Outplånligt star för mitt minne ett par Ijitsstaksbrickor vidunder af fulhet, sydda med rödt serfirgarn i schattering och med pärl blommor på stramalj botten.
Det fanns inte ett stygn på dem, som inte kostat tarar.
Det svåraste var dock kanten, - pärltaggar som det inte var någon möjlighet att få jämna.
Jag grät och sydde, grät och sprät- tade upp igen, utan utsikt att få julklapparna färdiga.
Vi hade inte ens tid att gå hem till middag, utan maten - i sådana fall afsedd äfven för lärarinnan -- skickades till oss.
En dag befanns mitt arbete vara sämre .an vanligt, hvilket mamsell D.
förklarade bero på trilskhet och att jag skulle kyssa henne på hand och be om förlåtelse.
Då.
jag saknade all lust att efterkomma tillsägelsen, befalldes jag att stå bredvid henne tills.
jag behagade lyda.
Nu följde nagra långa timmar.
Från kl. 3 till kl. 9 på kvällen, ' - ' 91 stod jag på sanitila fläck, då min mor, efter att förgäfves ha skickat flera bud, själf koni och Iiamtade mig hem.
Handkyssningen slapp jag, - llsådan måste vara frivilligll, sade min mor.
På natten hade jag lyckan insjukna i nervfeber, hvilket jag trodde ' vara en följd af mii~a boner.
Jag hade näm- ligen en längre tid hvarje dag bedt Gud - t skicka mig en " lagoni " sjuk don^, d. v. s. en sådan, som hindrade mig.
att gå till skolan nien som inte dödade mig.
D e t ingick ju ocksa som ett ytterst viktigt moment i den schartuan- ska barnalaran, att intet barn kan stå kvar ' i döpelsenilden mer an sju år - och jag var åtta!
Således .evigt för- lorad, on1 jag dog, ty det är först i konfirmationen dö- pelseförbui~det kan bli förnyadt.
Hela sju år i ständig dödsangest.
Sjukdomen blef långvarig, och när jag fram pa vår- sidaii tillfrisknade, hade mamsell D: s skola af brist på uppmuntran måst upplösas och hon sjalf lämnat staden.
Det fanns två ljuspunkter i skollifvet, nämligen fast- lagsmåndag, då vi barn uppvaktade lärarinnan med hvar och en sitt knyte bullar och bjödos på kaffe.
Vi vor0 nu lediga hela dagen.
Den andra ljuspunkten var på hösten, nar mamsell D: s ved - present fran komministergården - skulle baras in, hvilket förtroendeuppdrag vi hedrades med.
.Då.
hade vi också en lofdag.
Att vi icke gjorde några lysande framsteg i bokligt vetande, säger sig sjalft.
Men så var också priset där- efter: sexton skilling (= 33 öre) i .veckan.
Nar elev- antalet var störst -- fjorton barn - hade lärarinnan fyra kronor och sextiotvå öre att lefva på, och nar vi till slut .vor0 ' endast tre barn, hade hon en - säger en enda - krona i veckan till mat, .husrum, kläder m. m.
Och för - denna " lön " sju timmar sträfsamt arbete dagligen, ytter- ligare försvåradt af medvetandet om sin oförmåga som lärarinna.
On1 skolan af båda parterna betraktades som ett ound- vikligt ondt, ett ställe, dar det gällde att liplåga och att plågas blott ", så hade dock vi barn den trösten, att vi hvarje dag, som gick, växte ifrån den, under det lararin~lan visste, att endast döden - den långsamma.
svältdöden - kunde radda henne.
Icke underligt om ett sinne under sådana förhallanden blir hatfullt och bittert.
Typen bör lyckligtvis till svunna tider, men den är kanske en af de allra sorgligaste i de kvinnliga martyrernas oskrifna historia.
FRIGGA CARLBERG.
Kvinnornas löner och befordringsmöjligheter i posten.
Det ~ ö n e r e ~ l e r i n ~ s f ö r s för l a ~ postverket, som till föregående riksdag framlades, blef där då bordlagdt Förslaget vantar n u sitt afgörande vid innevarande riksdag, hvarför detta af d e kvinnliga posttjänste- mannen nu åter är synnerligen uppmarksammadt- - tyvärr icke med tillfredsstallelse.
.
Detsamma lider ju af det stora hufvudfelet, att tjänsterna äro uppdelade ' i två stora hufvudafdel-
92 D A G N Y.
.
p.
- ningar för, man och för kvinnor.
Mannen hafva bättre befordringsutsikter och högre löner, kvinnorna myc- ket dåliga befordringsutsikter och lägre löner.
Denna så att saga principfastsslagning, att samma arbete för man och kvinnor skall delas upp i två grupper, hvilka nu genomgå den ena löneregleringen efter den andra - förut folkskollärare-, telegraf- och jarn- ' vägskaren - kan med skal kallas för en tidsan- dans högst olycksaliga utslag emot kvinnoratten.
.
Då kvinnorna först kommo in i posten, vor0 de i det närmast.
med manliga kamrater jämnstallda; 1899 och 1902 års löneregleringar medförde större begränsningar för kvinnors befordran till högre sysslor och i högre lönegrader, men i befattningar, till hvilka befordran ägde rum för både man och kvinna, upprätthölls fortfarande likstallighet.
I den nu fram- lagda lönestaten ar afven denna likstallighet upphafd.
.
För postexpeditörer eller lägsta ordinarie befatt- ning inom posten äro enligt förslaget redan begyn- nelselönerna för man och kvinnor olika - 300 högre för man an för kvinnor -; redan den helt unge mannen vid 23 i 24 års ålder, som troligen ej gifter sig på sin begynnelselön, anses således be- höfva större inkomster an den kvinnliga kamraten.
Slutlönerna äro 1,700 kr.
högre for man an kvinnor.
Skillnaden i lön för samma arbete Bkas ytterligare ' därigenom att de manliga postexpeditörernas befor- dran ingår i systemet såsom regel, då de kvinnligas åter blir undantag.
Endast - 27 platser för ' befordran till förste postexpeditör äro afsedda för kvinnor.
Si - afvanda äro emellertid förman och kvinnliga underordnade från tanken på befordran, att det för- hallandet, att befordran finnes till 27 platser för de kvinnliga postexpeditörerna dock anses ratt humant.
För dessa 27 ar slutlönen 2,500 kr.
Stannar man i begrundande inför dessa 2,500 kr., som ju vid ett ytligt betraktande kunna se någorlunda aktningsvärda ut, faller dock den manliga lönen 4,200 kr.
f.ör samma arbete bjärt i ögonen.
Dessutom haha enligt nu gällande stat kvinnliga postexpedi- törer af 2: a lönegraden redan nu högre lön an denna föreslagna.
De kvinnor vid posten, som arbetat i 12 i 15 ar med utsikter att kunna nå till 2: a löne- graden, se sina ekonomiska utsikter nu försämrade, äfven om de bli- någon af de 27, som f2 bli förste postexpeditörer.
Hvad.
angår postmastartjanst och möjlighet för kvinna att söka sådan, sa ingar i kommissionens för- slag intet förbud därför, men ansökan bör pröfvas i hvarje förekommande fall, icke blott med afseende å de sökandes kompetens till sådan tjanst utan afven sarskildt ur den, synpunkten,- rhuruvida den lediga tjan- - sten är af beskaffenhet att ' kunna uppdragas åt kvinnas.
Man kunde tycka, att de sökandes kompetens, hvilket efter tjänsteårens mängd och duglighet i tjan- sten, skulle vara den enda synpunkten, isynnerhet då, enligt kommissionens förslag, kvinnors befordran till postmästartjanster endast skulle ifrågakomma till ' mindre postkontor, hvilka kvinnor flere gånger sisom.
tillförordnade uppehållit, och en chefsplats p i ett större postkontor ej ens blifvit ifrågasatt.
För att emellertid förekomma möjligheten att in- tresset för mans befordran skall göra sig gällande på rättvisans bekostnad, då fråga blir för ofverordnade att bedöma, huruvida ledig tjanst är af beskaffenhet att kunna uppdragas åt kvinna, så har kvinnliga post- föreningen i skrifvelse i december 1908 begart, att 25 postkontor inom 4: de och 3: dje klasserna (eiler post- kontor å en del mindre orter) skulle förbehalias kvin- nor, i den mån kompetenta kvinnliga sökande anmiila sig.
Vidare har föreningen begart ett 4: de ålderstilb lagg i 200 kr.
för såväl postexpeditörer som första postexpeditörer.
Vidare har foreningen begart en särskild förman för de kvinnor inom posten, som redan enligt gamla staten, dar lönerna vor0 lika för man och kvinnor, blifvit befordrade till 2: a Ene.-s graden men hvilka genom den nya stater.
ej skulle få några förbättringar utan försämringar genom minskad pension.
Det begäres, att dessa skola vid öfver- gång till nya lönestaten ' i hvarje befattning åt- njuta dels i ordinarie aflöning ett belopp, som ej får understiga hvad för närvarande i sådant afseende tillkommer dem, med tillägg darutöfver af dyrorts-.
tillägg enligt nya staten och dels pension, ej under- stigande hvad de för närvarande äro berättigade till.
För att vid riksdagen dessa rimliga fordringar fran de kvinnliga posttjänstemannen skulle framkomma harrno- tion väckts af herr Thylander angående ålderstillägget af ' 200 kr.
och.
af herrar Lindhagen och Forssel %, att 25 postkontor skulle förbehållas kvinnliga, kompetenta sökande och angående bibehållandet af löneförmåneasia ' för de kvinnliga tjänstmannen i 2: a lönegraden.
Något upprifvande af hela förslaget - att f; in ett annat system, dar ej män och kvinnors lömförm&amp;ncr och afven befordringsmöjligheter voro lagda pi tvii olika plan - är ju ej att tanka på.
Herr Szed6l.a~ motion föregående riksdag, hvari föreslogs andra syn- punkter, nämligen familjeförsörjares rätt, vare sig denne ar man eller kvinna, till högre - 1611, blef jlo afslagen.
Löneregleringarna f ortgi därför nu of ör- faradt den ena efter den andra med de tvA dika planen för man och kvinnor.
Ett bibeMllar.de af kommissionens förslag oförandradt får m m vzZ dock - hoppas ej skall bli riksdagsbeslut, utan att de kvindiga posttjanstemannens rimliga fordringar beviljas.
Ett afslag skulle, såsom kvinnorna sjalfva uttryck de: i sin skrifvelse, B hos de kvinnliga posttjanskmar,r,en framkalla en djup förstämning,.
A.
L- Z * Utlandet.
Allmäan rösträtt åt Norges kvinnor.
Såväl socialdemokraterna som det demokratiska arbe.
tarepartiet och vänstern ha nu ' pi sitt program rrpptagit frågan om allmän kommunal och politisk rösträtt för h i n -
93 D A G N Y nor.
Som afgörandet af den konimunala rösträttsfrågan endast krafver enkel majoritet, kan man med all säkerhet förutsätta, att densamma med det första komnier att gå igenom.
Annorlunda förhåller det sig med den politiska rösträtten, hvilken måste hafva två tredjedels niajoritet för att gA igenom.
Har kommer utgangen att blifva beroende af högerpartiets stallning till saken.
Af särdeles stor vikt ar därför att högerns kvinnor med allvar arbeta på att vid valen utöfva ett tryck i riktning till reformens genomförande genom att endast rösta på de kandidater, som äro för rösträtts- reformen.
Ju flere rösträttsvanii~a högerkandidater, ju.
större möjfigheter för, en snar lösning af frågan.
.
.
De danska kvinnorna och de kommunala valen.
Med stor spänning motses i kvinnokretsar i Danmark offentliggörandet af kandidatlistorna for de kommunala valen.
Man kan naturligtvis icke hoppas, att de uppställda kvinnliga kandidaternas antal skall stå i förhållande till det stora antalet kvinnliga väljare.
Men å andra sidan kan det antagas, att hänsyn har, tagits till kvinnornas SA be- stämdt framförda önskningar, och .troligen komnier det att gå illa för de listor, hvilka icke upptagit nigot kvinnligt namn.
Några rena kvinnolistor komma icke att uppställas af kvinnorna.
Som vi tidigare varit i tillfälle att meddela hafva kvinnorna funnit det basta och riktigaste sättet vara att sluta sig till de ' olika politiska partierna och på denna väg utöfva inflytande pA uppställningen af kandidater.
Ett intressant njoment i valrörelsen ar, att de konser- vativa, som hittills varit emot all kvinnlig rösträtt, ni1 af fruktan för de socialdemokratiska kvinnornas röster ifrigt uppmana sina hustrur, systrar och döttrar att deltaga i valen.
Kvinnor medlemmar af förlikningsnamnder i arbetaretvister.
Frågan om kvinnors ratt till inträde i förlikningsnamn- der i arbetaretvister har samtidigt varit uppe till behand- ling i Frankrike och Belgien.
I Frankrike afgjordes frågan i noveniber förra året genom senatens då fattade beslut, att kvinnor, som fyllt 30 år och varit bosatta i tre Ars tid inom kommunen, vore valbara till förlikningsnamnder.
Omedelbart efter frågans afgörande ' invaldes sekreteraren i linnesömmerskornas fackförening, madanie Jusselin.
I ~ e l g i e n behandlades frågan af deputeradekammaren sistlidne december.
Med 26 ja mot 29 nej beslöts, att kvinnor skulle erhålla rösträtt och valbarhet till förliknings- nämnder på samma villkor som man.
Senaten har ännu icke uttalat sig.
Arbets- och industriministern, M. Hubert, ställer sig ännu så länge afvisande mot saken, hvilket be- tyder mycket för senatens ställning till frågan, men man håller icke för otroligt, att M.
~ u b e r t efter ett längre öfvervagande kommer att ändra åsikt.
Det är att hoppas, att senaten vid afgörandet fattar saninia beslut som den franska.
- 1 Den internationella röstrattskongressen i London.
a ör beredelser ha för kongressen i London den 26 april maj pAgå redan nied stor ifver.
Mottagningskommit- tén har mottagit många erbjudanden af inkvartering under kongressveckan och uppmanar därför blifvande deltagare att anmäla sig fortast möjligt.
Den erbjudna gästfriheten utsträckes afven till veckan efter kongressen, då flera fa- miljer helt älskvärdt ställa sina landställen till sina gästers förfogande, ett lockande erbjudande, ty som bekant är maj niånad i England en härlig tid.
Oxford och Cambridge rösträttsföreningar hafva in- bjudit de delegerade till ett besök, hvilket man tänkt skulle äga rum första.
maj.
Ett besök i Hampton ~ o u r t Palace med dess vackra trädgårdsanläggningar och stor-, artade tafvelsamling är äfven påtänkt.
Tillfälle kommer att beredas socialt intresserade att bese olika institutioner och inrättningar.
Ställen af in- tresse i Londons närhet skola besökas, en officiell middag - och en större mottagning anordnas.
I Albert hall koni- mer ett niassmöte att aga rum.
Föreningsmötena anordnas i St. James.
Hall, som kommer att dekoreras med bank och flaggor, soni buros i junidemonstrationerna.
Kvinnliga bibliotekarier i Tyskland.
Frågan om fackmässig utbildning för kvinnliga biblio- tekarier ar för närvarande en brännande fråga för * de med bibliofeksarbete sysselsatta kvinnorna i Tyskland.
Hitintills hafva de kvinnliga bibliotekarierna hufvudsakligen utbildats på rent praktisk vag.
NAgra vetenskapliga och en del större offentliga bibliotek ha för detta ändaniål mottagit kvinnliga volontärer, i regel dock utan att utsikter funnos för dem att sedermera blifva anställda vid dessa inratt- ningar.
I Bremen, Haniburg, Elberfeld, Frankfurt a.
M. och i flere andra städer utbildas p5 detta sätt kvinnliga bibliotekarier.
På senare tid.er ha emellertid tvänne utbildningsan- anstalter för kvinnliga bibliotekarier inrättats och för an- ställning vid bibliotek fordras numera f ö r det mesta, för- utom den praktiska larotiden, afgångsbetyg från en af de ofvan nämnda utbildningsanstalterna.
Tanken på en tre- årig lärokurs, hvars sista år skulle upptagas af praktisk utbildning, har framkastats.
Pröfning för inträde och en sorts afgångsexamen skulle blifva obligatoriska.
Äfven.
sysselsätter nian sig med frågan ifall tvanne skilda kurser borde anordnas, den ena som förberedelse för anställning i folkbiblioteken, den andra för beställning vid vetenskap- liga bibliotek.
Afven dryftas frågan.
i fall det praktiska läroåret bör föregå eller efterfölja den teoretiska kursen.
Glädjande nog tyckas kvinnliga bibliotekarier alltmera börja användas i Tyskland, ehuru ännu så länge antalet platssökande öfverstiger antalet platser, där de kunna blifva anställda.
Vara ärade läsare uppmanas vördsamt att särskildt nu i början af det nya Aret ifrigt verka for DAGNYS spridning genom värfvande af nya prenumeranter.
94 D A G N Y Fredrika Bremer.
Hennes lefnad berättad för svenska folket Carl Kastman.
(Norstedt 8r Söners förlag.)
öreliggande biografi, som ingår i den förtjänstfulla serien " Svenskt folkbibliotek " är ett ' nytt utslag af strafvandet att göra de breda lagren af svenska folket när- mare bekanta med de stora svenska namnen - ett sträf- vande som ar all heder vardt.
Olavus Petri och Lauren- tius Andreze, Jesper Svedberg, Hakvin Spegel, Karl von Linné och Louis de Geer hafva förut tecknats, stormän på olika bmriden och representanter för vidt skilda skeden af svenskt ' kulturlif.
Att döma af det häfte som nu agnats At Fredrika Bremer ar författaren sarskildt mån om kul- turbilden; han har agnat en tredjedel af biografien åt den i detta afseende så gifvande skildringen af Fredrika Bre- mers barndom och ungdom, innan hon uppträdde som författarinna.
Populariseringen har emellertid sina vådor i all syn- nerhet då den framträder så tydligt understruken som har.
I sin rädsla att nigot främmande ord skall blifva oför- stidt ödslar författaren med förklarande noter.
Och ej nog härmed, hans sätt att citera blir till följd af hans purism beklagligt vilseledande, då .han rnidt i citatet öfver- sätter ett ' ofta oöfversättligt importeradt ord.
11Min blick trängde djupt ned i det mänskliga lifvets nattliga hemlig- hetsfullheterfl - ett sådant citat ger förvrängda begrepp om Fredrika Bremers stil, och det hjälper ej att lln~ysterier (~ är tillfogadt inom parentes.
Dock, detta ar ju saker af underordnad vikt.
Far- ligare ar den frestelse som ligger nara till hands vid en biografi att skematisera bilden i en viss riktning.
Morten- sen; teckning af Fredrika Bremer i Heimdalls folkskrifts- serie har sålunda med all sin liffullhet fått något.skeft genom att så godt som uteslutande betona ett drag, h g n e s förkärlek för det ogifta ståndet.
Föreliggande biogra.fi anlägger en annan synpunkt.
Författaren säger att Fre- drika Bremer uberedt sig rum bland dem, som böra med tacksamhet kommas ihåg af sitt folk " icke därigenom att hon var ett utmärkt snille utan därigenom att hon ihärdigt sträfvade till det stora målet att verka till medmanniskornas gagn.
Med denna utgångspunkt har hufvudintresset blifvit Fredrika Bremers utveckling till en allt mer omfattande filan- tropisk och social verksamhet, och hennes litterära bety- delse har allt för mycket skjutits åt sidan.
Det var dock med sin penna hon vann sitt stora inflytande och on1 än fGrfattarinnan Fredrika Bremer aldrig blef hvad hon kunnat blifva och skapat blott ett fåtal verk af bestående varde, så ar det dock skildringskonsten i dessa soin - framför allt gifvit klang åt hennes namn.
.
.
Man måste vara berättaren tacksam för att han i sam- manhang med betonandet af Fredrika Bremers strafvan att höja kvinnans ställning agnat en efterskrift åt det för- bund, som bär hennes namn och verkar i samma syfte.
F ' Om än framställningen väl mycket tynges af paragraf för paragraf meddelade stadgar (bl.
a. för en gren af för- bundets verksamhet, hvilken aldrig tog fart och- förAtskil- liga år sedan upphört), är det dock att hopp&amp; ait den sakrika redogörelsen för hvad förbundet uträttat och för några af dess ledande personligheter, skall sprida intresset för detsamma i de vida kretsar, som biografien .med all säkerhet skall nå.
Något egendomligt formulerad före- faller dock den önskan, soin författaren till slut uttalar, att den svenska kvinnan genom förbundets verksamhet matte blifva limer och mer skickad att först och främst fylla sin upp- gift som n1ak.i och moru.
För så vidt den kvinnans högre utveckling i sedligt och intellektuellt atseende, för hvilken Fredrika-Bremer-förbundet strafvar att mer och mer undanrödja hindren, miste konima hennes verksamhet på alla omriden ' till godo, så arbetar förbundet för visso för kvinnan som maka och mor.
Och för s i vidt ett rättvisare ordnande af egendonisförhållandena makar emel- lan, upphäfvandet af mannens målsmanskap, förvärfvandet af politisk rösträtt måste verka höjande på kvinnans stall- ning i hemmet, ' s i arbetar förbundet för visso för kvinnan som maka och mor.
Men det ligger i sakens egen natur, att förbundets dagliga verksamhet genom sin byrå, plats- förmedling, utredning af Iöneförhållanden m. m. dylikt företrädesvis kommer de ogifta själfförsörjande kvinnorna (som här i landet utgöra en icke oväsentlig minoritet) till godo.
SIGRID LEIJONHUFVUD.
Kvinnliga resestipendier.
S tockholms Dagblad har till ansökan lediga anslagit tvänne kvinnliga utrikes resestipendier, hvartdera i 800 kr.
Planen för stipendierna har uppgjorts sålunda: Stipendiet nummer 1 kommer att tilldelas sökande, som vill studera kvinnlig yrkesinspektion och kvinnlig polistjänstgöring i något af de länder, dar sådana äro införda.
Stipendiet nummer 2 skall konima att anslås åt den, som styrker sig vara bast kvalificerad att studera kvinnans ställning.
och verksamhet, utit såväl som i hemmet, i något af de stora kult~irländerna.
Ansökningstiden till båda stipendierna utgår den 10 nästa mars och stipendiaterna utses vid Sammanträde med stipendienamnden den 15 i samma månad.
Nämnden ut- göres af tre representanter för Stockholms Dagblads redak- tion och två utomstående sakkuiiniga, nämligen fil.
kand. fröken Axianne Thorstenson, Fredrika-Bremer-förbundets byråföreståndarinna, samt skriftstallarinnan fröken Gerda Meyerson.
Ansökningar insändas under adress: Stipendie- nämnden, Stockholms Dagblads Redaktion. '
95 D A C N Y Jeanne d ' Arc - en kvinnlig riddare.
.
.
Af SIGKID PLATEN.
III.
.
Under småstrider med växlande vapenlycka hade Jeanne dlArc med ett af henne sjalf uppsatt kom- pani småningom kommit till staden Compiegne, be- lägrad af ~bourg.ignonerna&gt;&gt; Det var Jämt ett år sedan hon utmärkt sig framför.
Orléans, och hennes inre röster upprepade nu ständigt, att hon inom kort skulle blifva fången.
På hennes bön att få veta när, fick .hon.
intet svar, och då h.on bönföll att åt- minstone få en hastig död, så fort hon blefve tagen, svarades endast, att i det fallet finge hon låta sig nöja med Guds vilja.
En vacker majmorgon gjorde man ett utfall från staden, och Jeanne, som hade den mänskliga svag- heten att älska praktfulla dräkter, lyste i spetsen för den lilla skaran i en vapenrock af eldröd guldbrokad.
Skärmytslingen blef hetare.
an man väntat; fienden höll stånd, och snart vor0 ' konungens män stadda i hufvudlös flykt.
Endast Jeanne värjde sig tapper med en liten handfull af sitt personliga garde.
Jeannes stora huggvärja gaf blixt på blixt, dar hon i modigt sjalfförsvar för sista gången svingade den.
Men det var en ojämn kamp med en mot sex, och till råga på olyckan hade vindbryggan till staden blifvit uppdragen af fruktan för de nu från flera håll anstormande fienderna.
Jehanne la Pucelle var forlorad.
Hon rycktes från hasten och måste med döden i hjärtat ge sig ' fången åt engelsmännens van- ner.
Från stadens murar hade mgn kallblodigt åsett detta tragiska skådespel utan att våga minsta försök till undsättning, Ej underligt, om det talet gick ut bland folket, att Frankrikes räddarinna blifvit förrådd af stadens kommendant, så mycket mera .som hon själf kort förut med sorgsen betoning yttrat: .Jag fruktar intet utom förräderiets.
* * * Som en stark och siillsam vafnad af dröm och handling, har och d a r med lidandets mörka inslag, hade Jeanne dlArcs lif hittills tett sig.
Redan i svå- righeten att bringa drömlifvet i harmoni med verk- ligheten, redan i handlingslusten midt under idel hämmande hinder, ja, i sjalfva handlingen, så föga motsvarande den drömda, lag ett mer eller mindre medvetet lidande.
Nu i fångenskapen blir lidandet Gfverhandtagande, tills det kulminerar i martyriet.
Som krigsfånge, an mer som en statsfånge af stort pris, fördes Jeanne dlArc från fängelse till fängelse.
Ingenstädes ansågs hon i säkerhet för hennes många &amp; h mäktiga vänner.
Men hon behandlades i början val.
Det vill på medeltidens språk saga, att hon icke blef fastsmidd i stående stallning i en trång jarnbur.
Måhända dock - ty en dylik bur fanns verkligen i ett af de fängelser hon begagnat, och.
det är icke uteslutet att hon någon tid förvarats däri.
Det vill säga, att.
hon, som älskat det fria lifvet på hästryggen, nu med bojor om händer och.
fötter fick sitta manad efter månad overksam med sitt brinnand.e unga hjärta i ett af dessa medeltids- fängelser, som komma en att rysa vid en enda blick ditin.
Men hon fick ännu mottaga besök af åtskil- liga s.å val kvinnor som man, och på vissa.
orter vill d: et synas, som om man vallfärdat i massvis för att en gång få skåda denna märkliga Jungfru, som så satt sinnena i brand från söder till norr.
Icke fann h,on.
sig med undergifvenhet i sitt öde.
Två gånger försökte hon fly, den ena gången med ett dödsföraktande hopp från.
en hisnande höjd.
Den gången handlade hon tvärt emot de inre rösterna, som städse manade henne till tålamod, och hon bars in afsvimmad som en vingbruten örn samt låg-flera dagar sjuk.
Efter den dagen bar hon sina bojor som ett rättvist straff för sin olydnad.
Omedelbart eftey hennes fängslande hade univer- sitetet i det lojalt engelska Paris begärt hennes ute- lämnande.
för - att stallas inför ratta såsom besatt af djafvulen, såsom kätterska och såsom trollpacka.
Och efter flera underhandlingar med de sbourgignoneru, hennes trolösa landsman, som tagit henne till-fånga, köptes hon af engelsmannen för en.
summa af tio- tusen guldfrancs, priset för en furstlig fånge, och fördes till Rouen.
Så länge hon ännu varit bland landsman, hade det funnits något hopp för henne .. Sjalf tyckes hon ha väntat befrielse genom ett under.
Men ur de händer som nu hö110 henne.
i sitt oför- sonliga grepp, skulle hon aldrig slippa ' Jefvande.
.
I Rouen lade man till yttermera visso en järnkedja om lifvet på henne, medelst hvilken hon natt och dag hölls fastlast vid en grof bjälke.
Och dygnet om bevakades hon har af fem engelska knektar af råaste slag, hvilka oupphörligt med mustiga kvick- heter och hårresande hotelser lato shaxans urngallá det afbrack hon vållat deras landsman.
Den man, som inlagt största nit och förtjänst vid köpets afslu- tande, var Pierre Cauchon, biskop af Beauvais, ett namn som honom till evärdlig skam blifvit odöd- liggjordt i samband med den märkliga rättegång han nu satte i scen.
I nara tio månader redan hade den olyckliga burit.
sina bojor, innan de vidlyftiga för- beredelserna, trots allt påskyndande, vor0 så långt, framskridna att förhöret kunde börjas.
Hvad hade Jeannes vänner, hvad hade hennes nådige kung under denna långa tid tagit för mått.
96 DACNY - - och steg till hennes befrielse?
Härom tiger historien.
Men den antecknar ett bref, afsändt till konungen strax efter Jungfruns tillfångatagande, af en honom tillgifven prelat, hvari denne allvarligt uppmanar ho- nom att hvarken hafva möda eller penningar osparda för att till hvarje pris utlösa henne - » för att icke ådraga sig den outplånliga skammen af en tadel- värd otacksamhet.
» Denna skamfläck vidlåder allt- jämt Karl den sjundes af Valois namn.
Folket, som i sin dyrkan ställde Jungfrun af Orleans näst efter den heliga Jungfrun, bad i kyrkorna förböner för la PuceHe, och säkert ha hennes vänner bland krigs- kamraterna.
med vanmäktig harm följt hennes öde.
- Ensam .midtibland dödsfiender, bibehöll den oför- skräckta unga kvinnan dock länge sitt käcka mod, något hvarom hennes svar i de första förhören vittna.
Den höga domstol, inför hvilken hon ställdes, kunde eljest kommit äfven en man att blekna.
Redan vid dess första sammanträde hade ett fyrtiotal impone-.
rande kyrkans män samt lärde teologie och juris doktorer infunnit sig, under presidium af biskopen af Beauvais jämte vice inkvisitorn.
Detta antal öka- des sedermera till sextio.
Och inför denna samling af la Sorbonnes bästa manliga vett skulle nu en ensam, olärd ung flicka - märk väl, utan advokat och utan vittnen - svara för sig själf och sina gärningar.
Lägg därtill, att i hela denna församling icke satt en enda, som icke af olika bevekelsegrunder på ett eklatant sätt önskade se henne fälld, att hvarje fråga var en spetsfundig snara samt att At hvarje svar gafs en illvillig tydning.
Det förvinansvärda urider sådana omständigheter är, icke att domen utföll så, som den gjorde, men att de höglärde herrarna be- höfde s % lång tid att beslå den naiva bondflickan med nagot ondt.
På domarens allra första uppmaning till henne att svärja, att omtala allt, svarade hon med en be- stämd vägran utan att darra för de hatfulla blickar som från alla håll tycktes vilja genomborra den uppstudsiga.
Om sitt eget privata lif kunde hon väl lofva att omtala allt, men helgonen tillato henne icke att yppa hvad hon ensamt anförtrott åt sin konung.
~ f v e r f l ~ g l a d med frågor, var det hon, fången i sina bojor, som måste kalla rätten till ordningen genom sin lugnt ironiska begäran, att de gode her- rarna måtte tala en i sänder, på det hon skulle kunna uppfatta enhvars mening i det allmänna korsförhöret.
Sällan har världen sett maken till olaglig rättegång.
Också blef den af en samtida ansedd jurist, stadd på genomresa i Rouen, förklarad af noll och intet värde.
Bland de grunder han anför, påpekar han orimligheten af att låta » en kvinna, som är eq okunnig flicka, utan biträde ensam svara så många magistrar och så många höglärde doktorer i så all- varliga frågor, synnerligen rörande ' hennes uppen- barelser.
B Hvad som ar synnerligen iögonenfallande är den stora sak de lärde herrarna från första stund göra af Jungfruns kortklippta har och hennes vana att bära manlig klädedräkt.
Gång på ging iterkomrna de till denna dödssynd, hvilken i deras ögon ensam för sig varit tillräcklig för att fälla henne.
Jeanne, som på goda grunder bar denna mansdräkt, vägrade ståndaktigt att af lägga den under förevändning att på gudomlig.
befallning ha iklädt sig den.
På f6re- brielsen att ha gjort mannagärning, öfvergifvande sin kvinnogärning, gaf hon det förnuftiga svaret:; o hvad kvinnogärningen angår finns det alltid ?ill- rackligt många andra kvinnor att utföra den ..
Hon försmådde att tillägga, men det fanns inge man att utföra den mannagärning jag gjort!
Brydsamma frågor kringgick hon ofta skickligt med svar som dessa: will ni förhöra mig som vittne emot mig sj alf ?^ - shärpå skall jag svara en annan gång, - %detta får ni icke ur mig den här gången.
Jag har icke glömt hvad man säger till småbarnen, att ofta ha människor blifvif hängda, därför att de sagt sanningen. » Och på ideligen återkommande frågor angående helgoness kläder, röster, språk etc.: .det.
har jag en ging svarat på; om ni läser bättre efter i er bok skall ni finna det,.
eller helt kort: » detta har jag redan svarat på;.
och: .jag anhaller att icke plågas mcd s % många frågor. » Vid en särdeles snärjasde fraga: » jag säger icke mera, och om jag än såge elden, skulle jag icke säga er annat än hvad jag sagt, icke heller.
handla annorlunda.
D Den samvetsgranne skrif- vare, som förde protokollet, har här icke kunnat af- hiilla sig från att i originalets marginal göm utropet:, Superba responsio !.
Dessa två ord tillika med er.
anmärkning af en icke alldeles samvetsKs bisittare vid en af de fragor, som gingo ut på lif och död, att denna fråga vore af den art, att fången icke var skyldig besvara den - äro de enda tecken till mänsk- lig medkänsla bland hela denna samling af ratt- visans (!)
handhafvare.
Om man icke darti !l f2i räkna en engelsk riddares ofrivilliga utrop: » sm-.
nerligen detta är en präktig kvinna.
Hvarför %r korr icke engelska !.
- Detta en tillfällig åhörares utbrott föranleddes af Jeannes lifliga svar på frågan, om hon någonsin varit med vid något tillfälle, d i r er; ge !c män dräptes: svid Gud om jag varit me63 Hvad ni uttrycker er rnildt!
Men hvarfiir lZmna&amp; de också icke Frankrike och återvände till sitt h e m landb Då hon vid ett tillfälle varit alivarsamt s j ~ k i fängelset, såsom man trodde af f~rgiftning, P Z S S ~ ~ C domarna på att föra henne, innu matt och svagf till tortyrkammaren för att med hotelsen om tortyr afpressa henne önskade bekännelser.
Men hemes oförfärade sinnelag förnekade sig icke ens x vid anblicken af alla dessa förfärliga redskap och.
af bödeln, som stod redo att använda d e n:: Sann:.;.
ligen, om ni än läte sönderslita mina l e m ~ a r, s2 att själen lämnade kroppen, skulle jag icke ontala mm, och om jag yppade något, skulle jag alitid t.It&lt;-.rB.
saga, att ni med våld framtvingat det .. ~omarna insågo härvid det fruktlösa .i att söka betvinga en Men under 25 dagar undergick hon.
så orädd ande.
- en knappast mindre tortyr, plågan af femton 3 5.
4 timma.rs långa förhör, och under hela denna tid ne- kade man den fromma unga flickan religioneris tröst och den åtrådda förmånen att få gä till .skrift.
Med en kättare har kyrkan intet förbarmande.
(Forts. i nästa nummer.)
flesta manliga verksamhetsområdin, hvarför skulle inte också kvinnorna ha sadana i denna betydelsefulla verksam- het.
Sådana ' konsulenter äro högst af nöden.
Det har t. ex. visat sig, att många barii inte kunna tillgodogöra sig sin sk~~köksundervisnin~, därför att i hemmen saknats de en- klaste och nödvändigaste redskap för matlagning.
Från allmanhet en.
.
B Husmoderskurser i Stockhoim efter amerikanskt mönster.
S.
.
.
Den äkta kärleken.
B Till I (.
J.
Starkt intriserad af, för att icke säga i, den akta kar- leken - ordet taget i dess verkliga bemärkelse: den akten- skapliga kärleken - började jag under riktig spänning genom- läsningen af Eder artikel i Dag.nys förra nummer.
Huru hade icke mitt hjärta klappat vid läsningen af Per Hallströms Alkestis!
Denna underbara legenddram, som från.
en lös: lig tids sliddriga karleksidéer fört mig tillbaka, icke till den lättsinniga antiken, utan snarare till en senare tids sun- dare principer, till en Lutherdomens aktenskapstyp med hängifna, plikttrogna kvinnor utan sjilfhafdelse.
Jag.
van- tade, att i Eder artikel f&amp; en val behöflig tillämpning på vår tids förhållanden.
Men hvad finner jag?
Ni liksom klandrar Admetos för att han lefver .viddernas fria och kraftspannande lifi, fastan gift.
Har Ni då tänkt på, hvem som skulle sköta ~harjningstigen~, om mannen, liksom hustrun, hade sin, som Ni kallar det, k va sent liga^ .tillvaro hemma?
Ni an- märker på, att .Herakles icke frågade Alkestis, om honville återvända till Admetos Skall man ' då fråga en hustru, om hon vill vara nar sin man.
Ni uttalar er förklenligt om spånad och barnuppfostran och hustrubestyr.
Och ni säger till sist: B I Per Hallslrön~s poesi finns icke rum för längtan efter oandlighet, efter evighet, efter vingar.^ Kan- ner Ni då icke skriftens ord, ' att Bi himlen tager icke mari- nen hustru och gifves icke kvinna åt mannen: ^ Darfor ar det just den akta kärlekens kännetecken, ' att den ' hör jorden till.
Och mark detta: Per Hallströms bok ' ar icke någon lofsång till guden med vingar utan till Hymen.
.
-.
Det ar niigonting annat, det.
Ja, mig lurar Ni i u e!
Men jag beklagar den kvi&amp; liga ungdo,men, s p i jämt är utsatt för förförelsen af-larOr Dissderas ' om den förmenta ratten att lefva .sitt eget.
Jf.
enda lycka ligger i den lifsvisdoin, ' som ' fanns för6oYgäd.
i .de enkla ord, hvarrned en frarristående,: ung man .utta- lade sin ' beundran.
för sin fastniö.
: .sjag sätter ' värde: på ödmjukheten i hennes vasen.
B.
.
Med en bön .att Ni ville använda Eder lirterära: talang till.
att klargöra lifsvagen, icke motsatsen,.
.
.
.
.
.
.
-.
Eder JUSTINA P. om ett betydelsefullt led i det amerikanska folkbild- ningsarbetet har redan länge ingått husmoderskurser.
Vid de berömda ofta omtalade stora sommarkurserna i Chata- que ha förekommit demon4ratiocer i huslig ekonomi inför auditorier på tusentals.
personer.
I Amerika ingår numera matlagning i begreppet om allmänbildning.
Afven .i vart grannland Danmark har man i ratt stor utsträckning vandt sig till husmödrarna, inte blott till hemmens blifvande, men också till dess nuvarande vårdarinnor.
Likaså i England, och afven på svenska landsbygden har banbry- tarinnan på området, fröken Lagerstedt, sökt nå inte bara döttrarna utan också deras mödrar.
Vår svenska skolkökslararinnors Stockholnlsafdelning har sedan någon tid umgåtts med planer att i hufvudstaden följa exemplet från nyssnämnda länder.
En komité till- sattes och en första början har gjorts vid ett för- äldramöte utlyst i Klara folkskola.
Inför en talrik sam- ling mötesdeltagare höll därvid fröken Kerstin Hesselgren ett ledningsföredrag om maten och de dyra tiderna.
Froken Hansson, föreståndarinna ' för Atheneum gaf darefter prof på den demonstrationsundervisning, man sedermera am- nade bjuda.
Inför allmänhetens ögon tillagades bröd och kroppkakor, som vederbörligen och med största intresse afprofvades i .den mån åskådningsnlaterialet räckte till.
Sjalfva kurserna hafva nu tagit sin början i Högre lararinneseminariets hushållsskola.
Anslutningen har.
varit så stor - inte mindre än 129 anmälningar -- attm två kurser samtidigt skola pagå i seminariets hushAllsskola, en i Atheneum, en i Matteus och en i ata ar ina folkskola.
I parentes bör kanske påpekas, att dessa dernonstra- tionskurser närmast äro afsedda för sadana kursdeltagare, .som icke äro alldeles obevandrade i den viktiga konsten.
.
.att laga mat.
Praktiska kurser skola senare anordnas och.
.
af dessa gratiskurser på Söder och i Johannes församling.
Notiser.
.
.
.
- -- Vid dylika far hvarje kursdeltagare laga en middag för 2.
.
i 3 personer och efter slutadt värf taga den med sig hem.
- Kvinnor i kommunens tjanst.
~Halso~vårdsnamnden har Vid de icke afgiftsfria kurserna (priset blir 3 kr.
för 12 till Stockholms stadsfullmäktiges löneregleringskommitté lektioner) få deltagarna på stallet äta sin middag.
De- yttrat sig öfver hr Lindhagens motion om fastare tjanste- monstrationskurserna kosta, som förut nämnts, 2 kr.
för 10.
stallning och förbättrade löner för rit- och ski-ifbi.traden m. fl.
i kommunens tjanst.
Nämnden ' påpekar, att fbefat-t- lektioner.
ningsinnehafvare, lydande under nämnden af den kategori, I samband med de nya kurserna kan namnas våra som afses i motionen, redan nu i regel komma i åtnjli-.
skolkökslärarinnors allra nyaste önskningsmål, som heter tande af de föriniiner, som afses.
Nämnden har dock intet -.
.
.
hemkonsulenter.
Konsulenter finnas som bekant på de emot.
att- ge dessa förmåner en fastare: form.
- ' ' ' ' '
Beträffande lönebeloppen anser nämnden, att 1,500 kr.
utgör en lämplig begynnelselön för fosterbarnsinspek- triser, sköterskorna vid Finsenafdelningen vid S: t Göran samt skrifbiträden vid de större sjukhusen.
För öfverskö- terskan vid nämnda afdelning samt en af fosterbarnsin- spektriserna föreslås 1,800 kr.
och äfven för assistenterna vid bostadsinspektionen.
Alderstillägg för befattningar med en begynnelselön af 1,500 kr.
föreslår nämnden till två i 150 kr.
och för högre aflönade två i 200 kr.
En se- mester af tre veckor föreslås samt en pensionsålder för kvinnliga befattningsinnehafvare af 60 år och en tjänstetid af 30 år. '
ärar rinn ors pensionering.
K.
M: t har dels med- gifvit, att pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom må för 1909 atnjuta bidrag af 60 kronor för en hvar af 387 nuvarande Iära- rinnor med tillsamman 23,220 kr.
dels ock förklarat hinder icke möta för att en och hvar af pensionsinrattningens delägare, som för år 1909 är berättigad till pension af niinst 400 kr., må för samma år åtnjuta ett tillägg till pensionen å sådant belopp, att hela pensionen för ar 1909 utgör 450 kr. '
' Kvinnligt folkskoleseminarium i Göteborg.
Styrelsen för Aktiebolaget Sigrid Rudebecks skola i Göteborg har till domkapitlet därstädes ingifvit till konungen ställd an- sökan om rättighet att - under den kontroll k. m: t kan finna nödigt föreskrifva - vid sitt tilltänkta folkskolelära- rinneseminarium få anställa afgångspröfning, genom hvars afläggande konipetens vinnes att söka och erhålla anställ- ning vid rikets folkskolor i likställighet med från statens semi- narier utexaminerade lärarinnor, Styrelsens afsikt är, att seminariet skall meddela en undervisning, som .., fullt motsvarar den, som meddelas vid statens seminarier.
Förutom alla de läro- och öfnings- ämnen, som förekoninia vid statens lararinneseminarier, skall seminariet på sin arbetsordning sisom frivilliga äm- nen upptaga engelska eller eventuellt tyska språket samt huslig ekonomi.
Dessutom vill seminariet anordna och leda s. k. fria studier för de lärjungar i högsta afdelningen, som sådant önska.
Vid seminariet skall inrättas en öfningsskola, till att börja med bestående af en småskoleafdelning och en folk- skoleafdelning.
Då emellertid särskild vikt bör laggas vid den praktiska utbildningen, skall styrelsen söka bereda seminariets lärjungar tillfälle att öka sin praktiska utbild- ning genom auskultationer och besök i stadens folkskolor och andra läroanstalter.
1 maj-bbmnnana.
Hittills ha ingått rekvisitioner å 1,530,000 majblommor från 139 lokalkommittéer.
Från resterande 27 lokalkommittéer väntar man beställningar i de närmaste dagarna, då rekvisitionerna måste ha gått in före den- l mars.
Riksförbundet för majblomman hoppas i år kunna få ihop en summa af 200,000 kr.
i kampen mot tuberkulosen.
Meddelanden från Svenska Hem jämte Prislista n: r P.
Svenska.
Hem har nu utsändt sin första prislista för året, hvilken skiljer sig från de föregående genom att det be- redts plats för kortare artiklar i kooperativa fragor vid sidan af den ordinarie prislistan.
Fröken Ina Almén läm- nar i uppsatsen: " Hvarför vi arbeta för kooperationen l1 en kort sammanfattning af kooperationens idé och de genomgripande förändringar, som ett genonifördt realise- rande af densamma skulle innebära för hela samhallsut- vecklingen.
([Ett saintal (l bör kunna verka öfvertygande på de för saken ljumt intresserade, och 1lKvinnorna och utdelningenli ger ett exempel på, att en stor utdelning icke uteslutande är hufvudsak för kooperatörerna.
" Asche- houg om kooperationenll och 11Hur kooperationen kont till Danmark " äro tvänne särdeles intressanta artiklar, och ilLifvet och den kooperativa verksamheten i en ciigeisk småstad * ger en inblick i huru omgestaltande den koope- rativa verksamheten ar för sanihällslifvet.
Den lilla bro- schyren afslutas med en förteckning öfver Svenska 3cins inedlemniar.
Svenska Hems Upplysningsnämnd i Stockhol~i?
hade måndagen den 22 februari anordnat ett möte, hvarvld fril E. Boheman talade öfver llSvenska Hems uppkon~st O C ~ iitvecklingll och fröken A.
B. Bergstrand om 1lKooperatio-.
nens framgångar i utlandetil.
Föredraget illustrerades af skioptikonbilder.
Stockholms F. K.
P.
R: s samhällskurs.
ilDeri ogiFra modern och hennes barns rättsliga ställni~ig (~ var anmct för sista veckans föreläsning) som hölls af dr Gulli Petri~ii.
Efter att hafva vidrört akteiiskapslagstiftningen i Sverige öfvergick talarinnan till en utredning af den ogifta mo- derns ställniiig samt de oäkta barnens arfsförhaIlanden.
Föredraget slutade med en redogörelse för de senaste riks- dagsmotionerna, soni väckts i dessa frågor, sanit med ett uttalande af den förhoppningen, att dessa niotioner niatte leda till önskadt resultat och att reformerna snart tiiittc börja.
Fredrika-Bremer-Förburidets Linköpingskrets af11511 sitt årsmöte onsdagen den 17 februari i Linköping.
Ord- föranden lämnade därvid en redogörelse för kretsens ve~k- samhet, hvilken varit densamma som föregående ar, att tvänne aftnar i veckan samla unga arbetande flickor till arbete, sang, läsning, etc. Arbetet med de unga liar dock delvis niist oiii !iiggc ?s, emedan deras niedelålder betydligt sankts.
Arbetet hade oinfattats med stort intresse frin för- bunds- och kretsmedlemmars sida och med stor tacksamhat från de ungas och deras föräldrars.
- Inoni föreningen har utom årsmötet ännu t ~ i i ~ i; ?ö- ie ien anordnats med inledningsföredrag af ordförandes.
Anis net vid det första af dessa möten var: " Några crd oii?
fabriksarbeterskornas bostadsfråga " och för det serizrc: (iKolonitradgårdar if.
Efter uppläsandet af årsredogörelsen förrättades vzi.
Den afgående styrelsen omvaldes, och utgöres den af: fröken Ada Arwedson, ordf., grefvinnan Anna Dcuglas, vice ordf., fru Ada Holmer, sekr., fröken Jenny Waller- stedt, kassaförvaltare, och fru Hedvig Karlsson.
Dessutom nyvaldes friherrinnan Lotten Palmqvist och fru Xaria Teliin.
Såsom ombud återvaldes fröken A. Arwedsvïi x h som om budssuppleant fröken J. Wallerstedt.
Ältsboqpf6rbundet af P.
K.
P.
R. konstituerades son- dagen den 14 febr.
på ett ombudsmöte å Oxnereds hoteii.
Trollhättan) Vanersborg, Borås, Lilla Edet och Oxne- red vor0 representerade.
Ulricehamn och Akerström amra med snaraste välja sina medlemmar af länskommittén.
Till ordförande i förbundet valdes fröken Signe Wollter, TrdI- hättan, till sekreterare fröken Ingrid Bergius, Vär~ersborg, och till kassaförvaltare fröken Ida Larsson, ~xnereci.
Riktningslinjerna för förbundets verksanihet diskutera- des och uppdrogos.
Upplysningsverksamheten fick frä~wta platsen på arbetsprogrammet.
Ett fast beslut att ge allt hvad man kan af krafter, tid och pengar tycktes vara diskussionens ledande princip.
Efter förhandlingarnas slut intogs gemensam middag.
h ' r ä ~ o och r svar.
Hvar kan man prenumerera på Dagny?
I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huru många ex. som helst.
SkaM man alltid menumerera å dessa stallen?
Ja, ifall ' man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man nlltid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklådor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
H vilka villkor erhålla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 pre~lumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre.
för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenuiilerant.
Huru skall man förfara far denna provisions er- hållande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går rnan tillväga på ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af preniimerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men nlltid ntinst 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (e j annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgående pr postanvis- ning sander.
samlaren den stadgade provisionen.
. '
kivar.
och till hvifket nris kan man.
nummervis lösa Dagny?
I städernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
PLA TSSOKANDE.
fPlatssökartde få sina.
annonser införda i Dagny för Irnrfva priset eller 7119 öre pr tnrrr.)
U n g bildad flicka, resvan och språkkunnig med lust och fallenhet för sjiikvard önskar plats som ressällskap.
Goda rekommen- dationer finnas.
Svar till !W.
G.
W.11, Gumzdii Annonsbyra, Malmö.
y n g r e dam med elementar- skolebildning, behärskande en- gelska språket, önskar mot fritt vivre anställning i Stockholm.
Svar till (IL.
J.11, Allm.
Tidningskontoret.
E n ung flicka af god familj med fast anställning önskar ef termiddagsarbete några dagar i veckan, antingen renskrifning, Iäx- läsning e. d.
Svar till I~E.
K o 1909 " p. r.
Postkontoret Riddare- gatan. '
hem pll landet sökes plats mot fritt vivre af bildad 18 års Flicka, med lust och fallenhet att deltaga i alla husliga göromal.
Nå- got kunnig i sömnad.
Svar till intresserad^^, Vestervik p. r.
E n ung bildad, musikalisk flicka, nagot kunnig i handarb.
samt maskinskrifning, önskar komma i tjanstemannahen~ eller herrgård som Fruns närmaste hjalp; äfven villig deltaga - i .hiishållet, samt önskar blifva ansedd som faniiljemedl., mot fritt vivre.
Svar till " Familjerned- lemll.
Falun 13. r. årig skanska önskar plats i bättre familj att deltaga i hus- hållsgöromål.
Ar kunnig i finare handarbeten och linnesömnad.
På lön fastes ej afseende blott ett van- ligt bemötande samt anses som medlem af familjen.
Svar tiI1 6kAnskall, Helsingborg p. r. års flicka önskar nu genast plats i fain., kunnig i musik och kontorsgöromål, van att under- visa barn.
Svar till 1122 år, ener- gisk Og ", under adr.
S. Gumaelii Annonsb., Sthlm.
1 24- 22 Röstrattslitteratur: Sknyter utgifna af Cent~alstyr&amp;en i Landsföreningen för kvinlt~ns politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen f r h svenska kvinnor ingifna skrifvelser i Rösträttsfrågan 1905-1906 .................................... -: 50, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) ..: ........................; .. ...... 6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet och kvin- nans stallning inom äktenskapet enligt &amp; illande svensk ratt .................................................................
.;.
.. -: 50, IV, Anna B. Wicksell: Om kon~munal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... -: 10 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............. - i l0 Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm fijgblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politiska rost- ratt ..................................................................... -: 05, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
..........: ........................................... -: 10, 3, Hilma Borelius: Hvarför ar motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberattigadt?
................................. -: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ....... -: 10,, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda.si.g för den politiska rösträtten?
................................. -: 05, 6, Lydia Wahlströin: Lärdomar af den kvinnliga röstratts- rörelsen ..........................
.
; ................................... .-: 10,, 7, Nigra manliga inlägg i den kvinnliga röstrattsfragan ... -: 15, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 05 Minneslista ........................................................................ -: 05 Georg Stjernstedt: Den.
svenska kvinnans rättsliga stallning .. .... (' -: 75) -: 60 Gustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och.
skyldigheter .......................................................... -: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ................................. -: 23 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Anna Klema11: Kvinnans medborgarrätt ................................. -: 25 C.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf .................................. Ofvanstående flygblad och broschyrer kunna rekvireras fran F. K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lastmakaregatan 6, Stockholm, som hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7- 8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lämnas 25 proc.
rabatt.
F f l i g flicka med godt och vanligt satt önskar plats i bättre hem; ar villig deltaga i.ett hem förefallande göromal och ar kunnig i allt slags sömnad.
På lön fastes mindre afseende, men önskar vara ansedd som faniiljemedlem.
Tack- sam för svar till 5.
E.
J.
(#, pr r. ars flicka, som genomgått Halmstad.
.
Schults handelsskola, Linkó- ping, söker plats nu genast som biträde på kontor eller i diverse- Kvinnlig fil.
kand. meddelar un- handel.
Fina referenser fr. före- dervisning i vanl.
skolamnen, gaende platser finnas.
Svar emot- speciellt moderna språk.
Emot- tages tacltsaint, märkt (117 årll, un- tager öfversattningar.
as ta refe- der adr.
S. Gumnlius ' Annonsbyrå, renser och närmare underrattel- 3ockholm, f. v. b. ser larnnas å sjuksköterska Önskar privatvard.
Goda betyg finnas.
Svar till flSyste ' rll, Pappershandeln, Oden- ptan 49.
17 nabb maskinskrifverska och S stenograf, kunnig i svensk, tysk STOCKHOLMS UTHYRNINGSBYRA Kungsträdgilrdsgatan 12.
Allm.
235 80..
R.
129.07. och engelsk korresp., önskar ge- nast anställning.
2 års praktik å hem pll landet sökes plats mot; törre fabrikskontor.
Svar afvaktas fritt vivre af bildad 18 ars flicka till t3tenograftlJ Gafle, p. r. med lust och fallenhet att deltaga i alla Ii~isli ' ga göromål.
Något kun- nig i sömnad.
Svar till ii in tres- Vid Torshall, Leksand, inot- seradll, Vestervik p. r. tagas nigra kvinnliga p l a t s sökes af bibad flicka från landet, kunnig i matlagning och husliga bestyr.
Villig att p8 egen Kurs för ordinarie elever 1 april hand sköta köket med hjälp till - 1 nov.
Prospekt på begäran.
tvätt och skurning.
Sv.
t. arbe bet- Lillie Landgren, Torshall, Leksand.
sanil1 p. r. Svenljunga.
.
I
LEDIGA PLATSER.
Högre Elementarlaro- uerket i Halmstad för kbinnlig.
...
ungdom.
Lärarinnebefattning med under- risnings~kyldigh~t.
i modersmålet &gt;ch engelska språket på mellersta &gt;ch högsta Stadierna samt i ' mate- natik eller naturalhistoria på lägre; tadium sökes hos skolans .styrelse ' öre.
den 1 0, instundande mars, Ansökningshandlingarna skola åt- följas .af lakarebetyg .. Begynnelse- lön 1,400 kronor med tre högre lönegrader: 1,600, 1,800 och 1,gOC kronor .efter respektive 5 års mel- lanrum.
Halmstad i februari 1909..
.
Styrelsen.
U n g flicka, kunnig i tysk och event.
engelsk korrespondens; amt maskinskrifning, erhåller ge- nast anställning å större affarskon- kor.
Svar, märkt (~Arbetsarnll, un- der adr.
S. GumAius ' Annonsbyrå, F. v. b.
Fotografer l Ett kvinnligt Bi- träde, ' fullkomligt kompetent att p i egen hand förestå atelier, erhål- ler l Maj plats, antingen för kor- tare eller längre tid, hos Nelly For- zén, Kiiruna.
Fotografer!
Verkligt duglig Re- tuschös med god vana i låt- tagning erhåller plats i vår.
{var, med prof å plåtretusch, betygsaf- skrifter, eget foto, uppgift å ålder och löneanspråk, till Fotograf Ma- ria Hallström, Södertelje.
Kontorstid kl. Folkskolans Barn tidning utgifoen och redigerad af STIIVA QUIiVT, utkom- mer 7909 i sin adertonde årgång.
Ett rikt illustreradt nummer huatje uecka, 36 veckor undei året, Bästa och lämpligaste lasning för barn af alla gam h ällsklasser, Prenumerera.
å närmaste postkontor.
Pris för helt år Kronor 7: 65, halft år 90 öre.
-.
Diquemare - ' färgar hår, ' skägg och ögonbryn - håller färgen i manader.
Endast i Franska Parfymmagasinef 21 Drottninggatan 21, ~tockholm; Kvinnliga arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Förbundets By rå, l /, 10-4.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
' T '.
i 8 3 3 -.
... - ...
L - Korrespondent, verkligt kun- vid nig uti svensk och tysk (helst äfven engelsk) korrespondens Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan samt maskinskriftiing, erhiller för.
i Göteborg.
månllg plats med hög lön å advo- katkontor: Svar till duglig korre- Seminariet omfattar 4 ett-åriga jpondentll; A.-B.
Svenska Telegram- afdelningar.
För inträde i AFDEL- byrån, Klara Västra Kyrkogatan: r 12.
NINGEN I fordras kunskaper mot- svarande dem, som bibringas vid 8-klassig flickskola.
(J trikes-Stenograf, kvinnlig, med Studentskor kunna utan inträ- godt förstånd, kontorsvan och desexamen vinna inträde i AFDEL- Fullt förtrogen med stenografering NING III.
i svenska, tyska och engelskasamt Inträdesansökningar torde om naskinskrifning (Remington), er- möjligt insändas före den 15 in- iåller genast plats å grosshandels- stundande Maj.
contor.
Lön efter kompetens.
Niirmare upplysningar meddelas Svar med betygsafskrifter, ålder af Seminariets förestandarinna, adr.
och löneansprik till I~Maskineri, Södra Vägen 23.
Prospekt sändes 190911, Dagens Nyheters Hufvud- p4 begäran.
STYRELSEN.
tontor.
100-tak bitar rairdigt bomulls- tyg till förkläden, inneh.
2 met., akta färg, ljus-.
eller mörkrandigt, erhålles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gamla Kungsholms- brog.
23 A, Stockholm.
särskildt fruntimmer, har det lä~igct varit c; önskningsmål att kunna öfveriärnna virden r ina.
värdepapper och skötseln af sina affärer åt nigon .person elle nstitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och iiog; rannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvcfisc+n ~ r i r ~illighet.
En sådan institution är SQoekholms Enskilda BarnErs Notariatafdelning (LMa Nyga f an 27, expeditionstid 20-41,; om under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig va- AU ' OC orvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponm) bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kupongr &gt;ch tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notaria; ifdelningen utlottningar af obligationer och underrättar dcpoiienten zod tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlotta&amp; sunt lan- lar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelninger mderrattar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna i ir teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, so1 inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdeii~itiger att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om er.
hos at jelningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle för Falla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skadi Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositic nens värde, dock ej under två kronor.
Kvinnliga Juridiska ~ y r h n Wallingatan, 12.
HOGRE LARARINNESEMINARIET por kapit alister, - --.
...
ir till stor del beroende pa konstruktionen af de mzskiner, p i hvilk iet är rostadt.
Ju bättre maskiner man använder vid rostningen, dest nera fullkomligt utvecklas aromen, under det alla ohilsosaxnma ämne iflägsnas.
Karlbergs Specialblandniag 21 l: 50 pr kg.
lestir af flera ädla kaffesorter sammanblandade samt rostas nu idens förnämsta rostningsmaskin i eget förstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste smak, högsta arom samt mest omtyckta kall % narknaden.
Till landsorten mot efterkraf.
M ä s t e r - S a m u e l s g a t a n " a.
(hörnet af Norrlandsgr.)
Kaffeaffär En gros et en Detail.
K. w, Kariber Fredrika-Bremer-Fiirbundet o Drottninggatan 54.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byrå öppen 11-4.
IFredrika-Bremer-F6rbeandets Sjaaksk6berskebyr6: Tanme ?g.
75..
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Innehållsförteckning.
Dagens anaommer n ' nrneBiiU0eri.s Em smistadsflicks&amp;ona Mr fermstis Ar mm, Af Frigga CCGP~- berg.
Kvinnornas lainer och befordrimgsm6jlligheter i poste % Af A. L-n.
Utlaaadet.
Fredrika Bremer.
Af Carl &amp; zsfman.
Rec.
a * Skrid Eeijon h u.
u d Jeanne d ' Arc - en kvinnlig riddare.
III.
Af Sigrid Pkzten.
Husmoderskairser i Stockholm efter amerikanskt mönster.
Notiser.
Ftireningsmeddelanden.
54 Drottninggatan.
Prenumeration- å Dagny sker å närmaste postanstalt eiier bokhandel.
-
