# ID: svediakorp-per430
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,398
# sentences: 796
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


..., Stockholm d e n 1 8 Februari 1 9 0 9 N: r 7.
Prenumerationspris: 111 ar.
.
kr.
4: 50 ar.
.
kr.
2: 50.
.
,, 3: 501 l14,,.
.
1: 25 112 Lösnummer 10 öre.
Preniinieration sker silval i landsorten som i Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel,.
1 Redaktion: 1 Redaktör o. ansvarig iitgifvare: (Mastersaiiiiielsgatan 51, eii tr .. E L L E N KLEMAN.
Telefoner: Siks- 122 85.
Allm.
63 53.
Utgifningstid Iivarje torsdag.
.
Mottagningstid:.
' Kl.
11-12.
Sthlm 1909, F. Engliinds.
Expedition och Annonskontor: Mastersamtlelsgatan 51, en,.
I ' tr..
Boktr.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
.
I - 2: a arg. '
Annonspris: 15 öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15.
mm: s höjd ' per gång 10: Rabatt: 5 ggr 50 / 01 10 ggr 100 / 0 20 ggr 20. %, 50 ggr .. 25 Olu.
Annons bor vara inlamnad senast mindag f. m.
-.
La Francaise.
Fredrika-Bremer-Förbundets f r a n s k a motsvarighet.
- ragan.
ar om man kan tala om motsvarighet, nar det gäller förh3llanden i tv3 så olika land som Sverige och Frankrike.
Men kampen för kvinnans frigörelse har gemensamma drag öfverallt, dar den föres, ty motståndet ar detsainnia och kvinnorna niåste bana sig saninia vag till utveckling och större frihet.
Skillnaden ar egentligen, att nigra hunnit ett stycke Iangre an andra.
Kanske liar La Fran~aise ännu icke tag, hennes energi .och hennes personliga älskvärdhet .vinna ~täiidigt nya segrar för La Franyaisr Hederspresident för Salon International ar utri kesmi- Asterns fru, madame Pichon, och i dess styrelse sitta bland andra niinisterfruar äfven grefvinnan Gyldenstolpe, svenska ministerns maka.
Det är första gången i Frankrike, som damer af värld ingått som medleniiiiar i en forening för kvinnosaken, d3r de komma i personlig beröring med ar-.
betande kvinnor.
uppnått den fasthet .i organisationen, detta delarnas ingripande i hvarandra Salon Internatianal vill vara till nytta och framför allt den auktoritet, som for så nianga olika kategorier af kvin- nor som möjligt.
~illträdet till denna utmarker Fredrika-Brenier-Förbundet, klubb är afveii öppet för utländskor, men de bagge föreningarna ha satt soni koninia till Paris för en Iangre sig samma nial före: fö,rbattrandzt af kvinnans ställning och hennes höjande tids vistelse.
Den har en lokal med i andligt afseeiide.
téruni, Iasriim, koncertsal och salong, Föreningen La Frangaise stiftades i allt inredt nied kvinnlig smak; niålarin- december 1906 p i initiativ af niadame norna, som äro niedlenkiar af klub- Jane Misme, då en framstaende teater- ben, kunna utställa sina verk dar, cich de musikaliska ártisterna få lita höra kritiker.
Ett aktiebolag bildades nied aktierna satta till 100. fr. stycket, för sig sjalfva eller sina alster på de ma- tinéer, som La Francaise anordnar på att så många soni möjligt skulle Madame Jane Misme.
kunna bli delägare.
Föreningens verk- sin lokal en gång i veckan.
Hvarje simhet.
ar trefaldig, den består af en klubb .med namnet år i december hålles en försäljning af medleinmarnas konst- Salon International, en upplysningsbyrå och tidningen La verk och.
handarbeten.
Dessutom förekomma diskussioner Franpise, hvars redaktör är madame Misme.
Det a r ' och foredrag e n gång i månaden.
niadanie Misme, som hela tiden varit sjalen i detta iöre- Hvad upplysningsbyrån beträffar, så sysslar den med F.
.
78 - D A G N Y.
-.
.
platsanskaffning, skaffar upplysningar af alla möjliga slag, anarkistiskt, och den besinningsfulla La Franpise finiier rent praktiska.
som vid val af bostad och inackordering, sig föranlåten att taga afstånd från dess samhallsomstör-.
ger juridiska råd och anvisningar vid studier, åtager sig tande propaganda.
Däreniot har Conceil National des Fetnmes en förening alla slags uppköp och försäljer keucertbiljetter för med- lemmarnas räkning.
Den tillhandah3ler äfven böcker 13; som har kvinnans rösträtt p i sitt progr-am, tidningens stora föreningens lokal, mest sådana som beröra kvinnofrågan.
sympatier.
Deiina förening, som egentligen vill utgöra Medlemsafgiften ar satt till 20 francs om året, och ett band inellan de olika kvinnoorganisationerna i Frank- afven man kunna under vissa villkor bli medlemmar.
rike, uttrycker målet för sin verksamhet på följande satt: Prenumeration på tidningen La Fraqaise ar obligatorisk stärkande af familjen, som är samhällets grundval, genoni.
-.
- lika ratt för nian och kvinna ocli, genom arbete för freden.
för klubbens medlemmar.
.
I La ~ran~aise&gt;s spalter dyker fragan om ' kvirinaiis Publikationen La Frangaise har utseende af en dag- lig tidning men utkonimer endait en gång i veckan.
stallning upp om ocli om igen.
Det är den gifta kvin- Det ar som sagt m: me .Misn~e, som ar dess redaktör, och nans äganderätt, det ar moderns och faderns auktoritet hon ' arbetar för tio, ty La Frangaise ' s affärer äro inga- genteniot barnen, det ar skilsmassoIagen, allt saker, som lunda lysande, fast den vinner i styrka och får allt fleras ha ett braiiiiande intresse i Frankrike för närvarande ge- sympatier för huar dag som går.
Som alla kvi~inotid~ n o n depu teradekanimarens arbete på aktenskapsbal keiis oni- ningar, hvilka ledas af kvinnor, iitniiirker sig La Frangaise gestaltning.
Det ar ett uppfostrings- och vackelsearbete för kvin- för sin grundlighet och sin tillförlitlighet.
Vare darnied icke sagt, att den ar svårläst, därtill ha dess redaktion och norna - oeh för mannen, som La Frangaise satt som sitt niål.
Icke ett kvinnornas krig mot männen utan en lugn dess medarbetare för mycket fransk esprit.
~ i d n i n ~ i har n naturligtvis sitt intresse riktat på frågor, öfverläggning af geinensamim intressen för att båda par-.
som beröra kvinnorna.
nära, och.
under.
den ganina ' hösten terna inii komma att se klart i hvad som angår dem bägge har den varit i elden för en orättvisa mot kvinnor, den och hjälpa hvarandra.
Paris i december har haft Sin Biffär,.
Saken hade för något å r sedan sitt.
E L I S A B E T I&lt;R ' EY.
H motstycke hos oss och kan kanske därfös intressera sven- ska läsarinnor.
Det gällde de kvinnliga biträdena i statens tjänst.
Finansministern Caillaux hade behjärtat de lagt aflönade statsbetjantes stallning och höjt deras-löner på sanima gång som han ökade deras .utsikter till befordran.
Men de som extra ordinarie anställda kvinnorna blefvo helt och hållet förbigångna.
Finansministern förklarade, att han .vill inte ha några kvinnor i statens tjänst, och,.
.
därför skola de redan anställda svältas ut.
La.
Fran~aisc.
en af riksdagen den 10 februari stadfästade röst- började då en kampanj dels mot finansministern persoii- rättsreformen, som tillförde Sveriges män den ligen, dels i .kammaren, men ännu har denna inte ledt ti.11 länge brnstridda allmänna rösträtten, bragte äfven något resultat.
Tidningen arbetar på att skapa en opinion kvinnorna en betydande landvinning, ehuru icke på till kvinnornas förmån bland de för kvinnosaken i,1ltr-sr-.-.
d e politisk~a~~rattigheternas område.
De nya kommu- serade deputerade och att få frågan om de stat&amp;nställdi nallagarna, hvilka till följd af den antagna rösträtts- kvinnornas aflöning inför kamniaren, ty med finansmini- reformen komma att träda i kraft från o c h.
m e d stern komnier man ingen hvart.
nästa år, g ö r a röstberättigad kvinna valbar till.
Och La Frangaise ' s stallning till frågan om kviiinans alla kommunala förtroende.poster med undarkag politiska rösträtt) säger ni.
I ett af sina senaste nunimer af inträde i landstingen.
Detta är den stora och be- lofvar La Frangaise att uttala sig i ett längre sammanhang tydelsefulla seger, s o m vi kvinnor kunna anteckna sam- om sin ställning till kvinnor3stratten.
Den har icke förut tidigt: m e d den för oss i öfrigt, praktiskt taget, ovid- haft kvinnans rösträtt på sitt program, men i januari 1909 kommande lösningen af den politiska rösträttsfrågan.
amiiar den börja helt varligt att arbeta för denna sak.
* - 1 livad utsträckning d e m a valbarhet kommer afven Af hvad den redan sagt i frågan, kan man sluta att den d e gifta kvinnorna till del utredes i en annan arti- anser ett kraftigt upplysningsarbete böra föregå kvinnornas kel af dagens nummer i s a m b a n d tned gift kvinnas kraf på rösträtt .. rätt till egen debetsedel och möjlighet för henne Det kan förefalla egendomligt att en kvinnotidning, att g e n o m sjalfdeklaration förskaffa sig en sadan.
som oförskräckt börjar en- kamp mot regeringen, drar sig ' Ännu en d e n 10 februari beslutad grundlags- för att förklara sina sympatier för kvinnans politiska röst-.
ändring blef för kvinnorna en vunnen seger.
ratt.
Förklaringen ligger nog däri, att det finns ett kvinn- Det af 1907 års riksdag antagna förslaget af ändrad ligt röstrattsparti med madanie Auclerc och den kvinnliga lydelse af paragraf 28 regeringsformen, hvilket h a d e läkaren inadame Madeleine Pelletier i spetsen, men det ar till syfte att bereda kvinnor tillträde till vissa, ' Hvad vi vunno den 10 februari 1909.
D s * Sedan denna artikel skrefs ar den fixerade tidpunkten passerad, och La Franqaise har haft tvanne artiklar i rösträtts; frågan.
.
.
, ' - lärarebefattningar.
vid statens läroanstalter och till beställningar vid inrättningar för veten- skap, slöjd.
och skön konst samt till 18kare-.
79 D A G N Y befattningar i statens tjänst, bifölls af riksdagens båda kamrar utan föregående diskussion.
Den 10 februari har s.åledes tillfört afveti kvin- norna nya rättigheter.
Den rättvisa, som därmed bevisats dem, skall bidraga till att gifva dem nytt mod att med friska krafter förtsätta striden för den stora, väsentliga rättighet - politisk rösträtt som den dagen undanhölls dem.
- Deklarationsplikt och rösträtt.
- - mm r jag skyldig deklarera, och.
i så fall för hvad?, ar en fråga som man ofta hör i dessa dagar; frå- gan vanligtvis framställd med ett visst obehag, för att icke säga retlighet, tydande på tillvaron af en oange- näm idéassociation: deklarati.on = skatt.
Att dock deklarationen ej blott mynnar ut i skatt, ej blott åtföljes af skyldigheter utan äfyen af rättigheter, förbises vanligtvis, åtminstone.
af dem, för hvilka den kommunala rösträtten ej längre är ny.
Jag påmindes om detta faktum, då härom- dagen en annan fråga ställdes till mig: Har jag rättighet att deklarera?
Motivet till denna fråga ligger klar.
Bakom önskan att få deklarera och blifva taxerad ligger Önskan att få komma i åtnju- tande af den kommunala rösträtten.
De, för hvilka denna fråga är brännande) äro de gifta kvinnorna.
Hittills har det varit synnerligen svårt för gift kvinna att få blifva särskildt taxerad.
.Äfven om på enstaka håll praxis utbildat sig att gift kvinna i vissa fall taxerats, fått egen debetsedel för enskild.
egendom, har.
denna praxis aldrig haft stöd hos de högsta skattemyndigheterna.
Man har t. o. m. sett den Asikteai uttalad af rattslärde, att särskild beskatt- ning af gift kvinna endast i det fall vore öfverensstäm- mande med våra civilrättsliga grundsatser att egen- domsgemenskapen mellan makarna fullständigt upp- häfts genom boskillnad eller äktenskapsförord.
Sträfvanden att göra den gifta kvinnan kommu- nalt röstberättigad hafva på de senare åren dock allt starkare gjort sig gällande.
Nödvändig förutsätt- ning för valbarhet till de kommunala förtroendeupp- dragen äro namligen, som bekant, att personen ifråga äger rösträtt inom kommunen, och det har framträdt såsom en löjlig orättvisa att de gifta kvinnorna, hvilka ju i många fall synas särskildt 1ämpli.ga till dessa värf, varit uteslutna, då röstberättigad ogift kvinna kunnat inväljas i skolråd, fattigvårdsstyrelse, foster- barns- och barnavårdsnämnd Enligt de genom godkän- nande af rösträttsförs1aget antagna nya kommunal- lagarna äro kvinnor numera valbara till alla kommu- alla förtroendeuppdrag förutom uppdraget såsom lands- tingsman.
Med anledning af denna.
lag väcktes vid.
föregående års riksdag motion om att en personlig tiliäggsröst skulle gifvas hustru ' till kommunalt röst- berättigad man, äfven om hon icke vore taxerad för inkomst.
Detta forslag föll, och därigenom står det A, ' ' stora flertalet gift8 kvinnor fortfarande utanför den kommunala rösträtten och valbarheten.
Kan då gift kvinna öfverhufvud taget blifva sär- skildt taxerad och är hon ' skyldig, eller ' med andra ' ord, har .hon rätt att deklarera?
Genom K.
K. af den.
16 okt.
1908 har detta spörsmål blifvit klar- gjordt.
Där heter det:, Skattskyldig taxeras för den inkomst han ' åtnjutit under det nästföregående året.
Gift man taxeras för all makarnas inkomst, ' i den ' mån inkonzsfen icke varit af beskaffenhet att hustrun enligt lag (ïgt att ensam därofver råda.
För inkomst aJ dylik beska ffenhet taxeras hustrun.
En annan para- graf säger:, Skyldiga att utan särskild anmaning på heder och samvete årligen afgifva uppgifter till led- ning vid taxeringen äro: annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomstskatt för minst 1,000 kronors inkomst eller samma.
år åtnjutit.
inkomst till enahanda belopp af beskaffenhet att den bör till inkomstskatt taxeras ».
Sammanställas dessa be- stämmelser, framgår att gift kvinna som ätnjutit en inkomst af ofvan nämnda slag af 1000 kronor ej - blott har rätt utan är skildig att ' deklarera.
Huru skall då den inkomst vara beskaffad hvar- öfver hustru enligt lag har ' rätt att ensam råda?
Dit hör all hennes inkomst af eget arbete samt inkomsten af hennes enskilda egendom under hennes förvaltning; d. v. s. det är ej till- räckligt att hustru äger enskild egendom, denna må bestå i fast egendom, som hon ägt före äkten- skapets ingående, eller i fast eller lös egendom, som tillfallit henne sasom arf, gafva eller genom testa- mente med förbehåll att den skall enskildt tillhöra henne, utan förbehållet skall afven innefatta bestam- melse om att egendomen skall lyda under hennes förvaltning, eller ock skall genom äktenskapsförord sådan förvaltning vara hustrun förbehållen.
Utan uttrycklig bestämmelse härom lyder nämligen ifven hustruns eriskilda förmögenhet under mannens för- valtning och dess afkastning går in i det gemen- samma boet, hvaröfver mannen äger råda.
Är hustru boskild, är förmögen hetsgemenskapen mellan makarna upphäfd oeh all hustruns inkomst blir hennes en- skilda under hennes förvaltning.
Det ar således i lag klart bestämdt, att gift kvinna skall sarskildt taxeras förutom för den inkomst, hvaf- öfver hon genom äktenskapsförord el !er p i grund ' \
80 D A C M Y af boskilnad erhallit förvaltningsrätt, afven för inkom- sten af hennes eget arbete af hvad slag det vara må.
* Kan hustru genom eget arbete nigot för- varfva, daröfver må hon ock r å d a ~ heter det i Gif- termålsbalken.
Om makarna ej faste sig vid att be- tala dubbel skatt, finnes det intet hinder för hustrun att uppskatta sitt underhåll i hemmet i penningars varde och deklarera detta såsom inkomst af arbete, nämligen af det arbete hon utför i hemmet .. Visser- ligen ar hustr~i gifvetvis ej skattskyldig för sådan inkomst, men ingen - utom mannen - torde opponera sig mot att skatt betalas utöfver hvad den skattebetalande ar skyldig.
Nu för tiden ar det dock ej så få gifta kvirnor, som hafva arbete utom hemmet, och det är dem jag i första hand skulle vilja uppmana: Tagen vara på Eder ratt att deklarera och förvarfven Eder därigenom den kommunala röst- rätten.
Äfven om NI ej kommit upp till 1,000 kronors inkomst, d å Ni h a skyldighet deklarera, ha Ni rättighet deklarera, om Ni itnjuta en mindre in- komst, och begagnen Eder daraf.
Med nedsattandet af det kommunala röstmaximum till 40 röster komma afven de smärre röstetalen att blifva af betydelse vid valen.
Den gifta kvinnans praktiska erfarenhet be- höfves i det kommunala lifvet.
Det ar därför de gifta kvinnornas skyldighet att, nar lagen så med- gifver, förvarfva och begagna sin kommunala röst- ratt.
M.
S. t '.
H.
Allmänhetens ökade kraf på skolan i våra dagar.
P2 begäran lämnas plats för nedanstående artikel, hvilken redan varit synlig i Göteborgs Handelstidning men som förtjänar ytter- ligare ' spridning på grund af de beaktansvärda synpunkter, soni däri framhållas.
D e fordringar, som ställas på den nutida skolan, äro i sanning ej små, nej, det svindlar ibland för barna- uppfostraren i våra dagar vid tanken på allt, som under skoltiden skall medhinnas för att bereda den unga män- niskan att intaga sin plats ute i samhällslifvet, detta in- vecklade moderna samhälle, som ställer allt större och.
större kraf pil sina niedlemniar.
Skolans ursprungliga uppgift att ineddela eletiientära kunskaper i alln~antjldande ämnen har alltid varit parad ' med uppgiften att genom de nieddelade kunskapsvärdena vidga lärjungarnas andliga horisont, utvidga intelligensen, varnia hjärtat, rena och stärka viljan.
Därtill liar, sär- skildt under de senaste åren, koiimit uppgiften att hos del unga väcka den sociala känslan, att klargöra den skuld, Iivari alla stå till hvarandra och till det geniensaninia sam- hället, så att de må träda ut i lifvet, beredda att arbeta; ej blott för egen vinning utan äfven i det allmännas tjänst.
.
Allt detta är vidtomfattande uppgifter för skolar?, synner- ligast so111 de näninda begreppen ej äro skarpt begränsade .utan tvärtom kunna vidgas ut i det oändliga.
~ärskildt att nieddela elehentära kunskaper i alliiianbildande äinnen, hur har ej den uppgiften ökats för hvarje år?
Och trots bristen på tid för nya ämnen, ha sådana tvungits in i rik- lig niangd, fränist p i flickskoloriias af lagar och förord- ningar ännu ej så strängt fastställda schema.
Hvar och en, som finner en reform i samhället nödvändig, vänder sig till skolan sAsoiii den anstalt, hvilken skall öppna sina portar för det botemedel, soni skall åstadkomma reformen.
" Utilitaristen og estetikeren, Iaegen og socialpolitikeren, agraren og forretningsnianden, alle har de siile opdragel- ses-, kunskabs- og undervisningsidealer, alle raaber de paa skolen!
Figaro her, Figaro der!
Jag siger icke at de icke kan have niere eller mindre ret, men samnienlagte vi1 de sprziige skoleii, ja livad vzrre er, de vi1 spraenge uilgdoniinen. "
Så talade den erfarne skolmannen, dr Otto Anderssen från Kristiania i ett briljant anförande &amp; n " Skolen for Skolens Opgaver ", som han höll vid det 5: te privata nordiska skolniötet i Askov i soniras.
Hvar en- skild sak kan vara förträfflig, ja, t. o. m. mycket behjär- tansvärd i och för sig, nien någon verklig uppfostran i djupare mening vinnes ej, om af alla enskildheterna icke kan danas en verklig enhet.
I alla dessa kraf tyckes man alltför ofta glömma, att det finnes för barnens fostran en annan ännu viktigare institution än skolan, nämligen hem- met. "
J a ~ a l ~ invänder ~, har någon, " men hemmen äro ofta slappa och pliktförgätna, då det galler barnens upp- fostran, vi måste därför vända oss till skolan ".
" Det kan så vara ", säga skolans målsmän, " men kan det verkligen vara ritt, att skolan atager sig hemmens ansvar och deras plikter? "
" Det kan ej " säger Anna Sandström (Verdandi, h.
8, 1908)) " vara stärkande för hemmet som institution att oupphörligt i skolans anordningar läsa sin egen inkoni- petensförklaring. "
Det är mycket, som naturligt hör hem- inet till, som inan i vara dagar kräfver af skolan och dess lararepersonal, till nien för både skola och hem.
Dessa tankar tränga sig särskildt på mig, då jag ser allmänheten gång pa gång vädja till skolorna och deras iriedverkan vid pennipginsamlingar, vid anteckning å listor för skilda ändamål, vid välgörenhetsfester o. s. v. All dylik lianvandebe till skolornas lärjungar bringar oro och afbrott in i det lugn3 arbete, som skolan behöfver för att fylla sina maktpåliggande uppgifter, eleverna dragas bort från sina närmaste plikter och upptagas tyvärr alltför ofta af toninia, fåfänga tankar, soni så lätt följa med förar- betena till fester " för välgörande ändamål ".
Ej sällan framhäfves genom dylika tillställningar och insamlingar bar- nens olika ekonomiska villkor, något som ju skolan bör noga akta sig för.
En mångårig verksamhet som lärarinna samt otaliga vittnesbörd af kolleger ha dessutoni lärt mig, att en aldrig så frivillig insamling å skolan ofta af barnen och deras föräldrar uppfattas soni tvång, låt vara mildt, från skolans sida.
Och är det måhända ej just detta tvång, ' som nian ofta kanske omedvetet tar med i räkningen, då nian vänder sig till skolan för att få bil- jettförsäljning, penninginsamling in.
m. mer systeiiiatisk och därför mer inbringande?
Hur vacker offervilligheten an är, må man ju observera, att barnen ytterst sällan offra
I något själfva, det är föriildrahes kronor och ören det deras lärarinnor att bestäinma öfver barnens från skolar- gäller.
Och hvad " det välgörande ändamålet " angår, sa betet lediga tid.
Det går nog exenlpelvis lika lätt för sky~iimes det alltför, ofta af festen, t. ex. basaren, soni är föräldrarna att teckna på en i en bokhandel utlagd lista, medlet.
Basaren blir iiog oftast nuninier ett och det vackra skött af en person, som liar sådan anteckning till uppgift, ändamålet niininier två i barnens sinnen.
Men skolan kan soiii att efter bud från lärarinna genom barnet till hem- aldrig gå in p3 att så pruta af på sina ideella kraf, att den inet ocli saiiiiiia vag tilbaka igen aiiteckiia å en lista, soiii låter ändaiiiålet helga niedleii, såsohi ofta blir fallet vid de frainlagts och tillvaratages af någon af de iiied sitt ordi- viixnes välgörenhetstillställ~ii~igar.
Om också det ekono- narie arbete strängt upptagna lärarinnorna.
.
Den, som ej miska utbytet af en " Barnens dag " med böss-skramlande, haft on?
hand anteckning å listor i skolor, vet ej hvad kostymerade, Iiufvudyra ungdoniar ar tillfredsställande, så det vill säga.
Se har ett exempel bland ~iiåliga: När kanske den pekuniära vinsten i många fall miste vagas första-majbloinnian sk~ille säljas i skolorna, får först före- mot moralisk och sedlig förlust.
Har skolan.
rätt att bi- ståndarinnan af vederbörande uppniaiiiiig därtill.
Hon draga .till sådant, som kan försvaga de iingas moral ocli ger order åt Iivarje klassföreståiidariniia, soiii i sin iiir inleda deni i frestelse?
Bör skolan åtaga sig ett sadant talar ined sin klass om det vackra ä~idaiiiålet samt gör i ansvar?
Skulle ej föriildrarna bäst Izäniia sitt barn och ordning en lista för anteckning.
Hvarje elev skall i sitt kunna bedöma dess niosaliska motståiidskraft?
Skolan vill hem fråga liur riiåiiga blomnior libn får köpa för att pil därmed ej hindra sina elever från att kaiina iiied de lidaiide bestämd dag ge larariiinan svar.
På grund af någras eller i alidra afseendeii förninima tidens ströiiiningar, men glöiiiska ocli aridras frånvaro för sjukdom försenas upp- Ianina föreståndariiiiian sina hon niåste sjalf f3 välja sin tid och sina medel för att ej giften.
I&lt;lassförestå~idari~i~iorna störas och oroas i sina hufvuduppgifter af all den pi- rekvisitioner, denna summerar ihop och afsander skolatis expedition.
Så mot- träiigande viilvilja, soiii i våra dagar vill draga heiiiie nied rekvisition till första-~iiajblo~ii~iiaiis i den ena filantropiska, sociala, patriotiska rörelsen efter tages .betalniiigeii, och soinliga elever stoltsera med sin den andra.
Glädjen och nöjet baniilysas ej därmed.
Skol- frikostiga rekvisition.
Sedermera afhämtas bloiiiniorna å fester, skolresor m. ni.
anordnas ju af skoloriia sjalfva, expeditioneii ocli utdelas af föreståiidarinnan till klass- .liksoni äfveii skolföreningar med filantropiskt,.
socialt eller lärariniioriia och af dessa till resp. klasser enligt de förut patriotiskt syfte finnas vid dem.
Och gliidje bör barnet uppgjorda listorna.
Och dock torde observeras, att bloiii- i ' iiior~ia kunde ha erhållits i butiker, ute på gatorna, direkt, känna i rikt mått, såväl - då det .fyller sina smA skolarbetet soiii iinder fristundernas friska lekar.
utan skolan soiii iiiellanhand, utan att tid och krafter där i anspråk, och intresset för den särdeles vackra idé, tagits Frågan om skolans ställiiing till allniäiilietens ökade soni första-maj blomiilaii representerade, hade nog Ii kafullt kraf på skoliingdomens deltagande i valgöre~ilietstillst~ll- väckts i de uiigas siiiiien.
Det ar en för skolorna sjalfva ningar, peniiiiigeinsaiiili~igar o. dyl. var föremål för liflig diskussioii inoin Göteborgs Flickskoleföreni~ig den 14 nov.
skadlig öfvertro bland alliiiänheteii, att allt, soni rör ung- förra året.
Man påpekade.
där sarsltildt de ii~åiiga upp- domen, skall ske genom dem.
Det ar ej blott i vårt land, som skoloriia lidas i sina inaningar till insamlingar af olika slag, till preniiineration egentliga uppgifter genom välvillig, men.
ofta oläi~~plig iii- på barn- och jultidningar samt andra piiblikationer, till blandniiig utifrån.
På det förut nämnda skolinötet i Askov distribution af profhäften och annonskort af olika inne- börd, till utläggande a.F listor nied skilda ändamål, h a r - klagade både danskar och norrniän öfver samya sak.
Alla nied de redan af sitt dagliga arbete ganska betungade dar tillsta ' rlesvarande pedagoger voro eniga 0111, att det lärarinnorna öfverliopas.
Många bevis franikonimo på att sarskildt i vår nervösa tid med de niångahanda stridaiide barn och föräldrar iiiissuppfatta dylika genoiii skolan fram- inflytelserna och de ofta splittrande sanifundskrafven på de förda uppnianingar,.
dels sås0111 förut nä~iints tagas de så- vusiia, är af vikt, att skolan söker stå lugn ocli fast n ?ed soni ett slags tvång fråii skolans sida, dels händer t. o. m., sitt bestämda mål att dana starka karaktärer för lifoets att vederbörande tro, att Iarariiinan liar någon pekuniär kanip genom arbetsförniågans aiivandning på de förenklade vinst af detta extrl arbete.
Mötet, i hvilket deltogo de uppgifter, soiii de ungdoiiiliga krafterna racka till för, utan flesta föreståndarinnorna ocli ett stort antal lärarinnor vid att hålla skolans dörrar vidöppna för alla de påträngande stadens högre flickskolor, ansåg, att då föraldrarne kunna krafven utifrån, och dock utan att hermetiskt sluta dem för nås genoiii annonser i de dagliga tidniiigarna, gen0111 alla de friska vindei-na i tiden.
TYRA KULLGREN.
affischer m.
ni., föreligger intet skal, hvarför skolan skall låta påtvinga sig detta arbete, synnerligast som det bidi-ager till att förvirra de ofta redan oklara begreppen om skolans verkliga väsen och uppgifter.
De små bagateller, som det oftast varit frågan om, kunna ha sina större konse- kvenser, hvarför det ar tid att göra front inot denna utifrån koniniande inblandning i skolans lif och arbete.
uppmanas ' vördsamt att särskildt nu i Skolorna uppskatta till fullo de vackra uppslag, son1 ofta början af det nya aret ifrigt verka för gifvas af allmänheten till nytta och glädje för ungdomen, DAGNYS spridning genom värfvande af men anse, att föräldrarna böra taga dylika förslag i sina nya prenumeranter.
händer, då det tillkommer deni och ej barnen sjalfva eller Vara ärade läsare.
.
.
-
82 - D A G N Y Den a k t a kärleken.
.Erotikon följde Per Hallströms Alkestis D i på volymen &gt;Två legenddramers), på satyrspelet tragedin, redan, som jag antydt, förberedd af doktor Triejvalds allvarsbådande förkunnelse.
Efter att med hvinande hugg ha krossat idolerna reser diktaren med andaktsfullt ömma händer ett altare åt idealet, och de, som nyss uppsluppet jublade Öfver de grima- serande belätenas fall, samlas nu i from dyrkan kring- den rena offerlågans vigda hard.
Alkestissagan, sådan den efterlämnats till oss i Euripides1 brokigt och saftigt utsirade version, bjuder mångahanda möjligKeter, agnade att locka såväl far- sören som tragöden och mellanklassdramatikern.
Den vid första påseendet strålande klara idén - kar- lekens makt öfver döden - fördunklas af intresse- splittrande och karikatyrmässiga bisaker och än mer genom den sorgfälligt pröfvande eftertanken.
Det låg ingen evighetsgiltig skaldeintuition bakom den grekiske mästarens effektfulla teaterpjäs, och den måste undergå en grundlig omsmaltning for att kunna var- digt uppträda inför ett släkte med årtusendens för-.
vandlingar af lifs- och manskouppfattning bakom sig.
Det som var en spännande fabel blir ett pockande problem, i uppfinningeris sorglösa arabesker spejar man efter symboliska linjer.
Det ar då också en .ny » Alkestisp en förand- ligad, till våra dagars språk och kanslovanor öfver- satt, som Hallström skänkt oss.
Han har oandligt djupare intentioner an sin äldste föregångare och behöfver icke som denne göra eftergifter åt en atensk pöbels barnsliga skådelystnad.
Var .Erotikon)) ett teaterstycke tillskuret och ut- arbetadt efter scenens regler, så har man har blott utkastet till ett skådespel, fullt af lätta dramatiska anslag, som omedelbart förklinga i lyrik.
Har och dar uppdyka fragment af verklig dialog, dessemellan sjunga eller tala mänskorna för sig själfva eller förbi hvarandra.
Författaren rör så skyggt och var- samt vid sitt ämne, som fruktade han att platta till det med ett kraftigt grepp.
Faran låg verkligen nara, men i hans mjuka handtering har stoffets bräckliga fägring härligt bevarats.
Smeksamt intagande som drottning Alkestis ' hulda gestalt är versen, silfverklingande och musiskt dansande i Apollos sånger, tankfullt innerlig, naturligt flytande i dialogjamberna.
Af kampen mel- lan rytm och tonfall, blankversens arfsynd, spåras intet har.
Inga tunga, yppiga draperier af ord och bilder -- språket sluter sig kring.
stamning och tanke som en florstunn klädnad.
Den som uppnar sådant innehar mastargraden i ordets konst.
Diktaren har bibehållit mera af Euripides ' apparat än man hade skäl att vänta.
Äfven hans kung Admetos skickas ut på den ömkliga tiggarstråten, på Ta: ' ',)) jakt efter en mänska, som åtar sig att dö i hans ställe.
I originalet anfaller han sina åldriga föräldrar, men här ha dessa utbytts mot oskylda, ett par fattiga och vanlottade undersåtar.
Det förra kan val i första ögonblicket synas anstötligare - Voltaire har uttalat sin dygdefulia harm öfver denna oför- synthet - men hvem var närmare förpliktad att vidmakthålla Admetos ' lif än hans dagars upphof?
Li kval hade denna sällsamma familjescen har vari t malplacerad, ty med nutidens insikter i moderskapets psykologi kunde författaren svårligen undgått att låta Admetos ' mor extatiskt underkasta sig offret, och hvar hade då Alkestis blifvit af?
Det grekiska dramats parodiske deus ex machina har Hallström eget nog öfvertagit.
Herakles upp- träder med klubba och lejonhud, men icke längre som den stojande dryckesbrodern, fatal i ' begraf- ningsstamningen, utan som en godmodigt urban och storsint tjänstvillig husvan, den snälla, fordringslösa onkeln, som ställes allt till rätta.
De tolf grofva storverkens hjälte har val aldrig tillförne visat sig i en så salongsmässig skepnad.
Det blir nu denne hedersman som af ' intresse för vännen Admetos ' husliga lycka går ner och hämtar Alkestis ur Hades, en utomordentligt lättvindig expedition.
I detta li- delsefria drama förekommer öfver hufvud ingen kamp, på sin höjd knotande eller resignerad underkastelse.
Beklagansvärda Alkestis!
Va1 kunde hon afundats Eurydike hennes heroiske älskare.
Admetos, grinigt rädd om lifhanken, föll det aldrig in att som Orfeus trotsa underjordens makter.
Han, Apollos gunstling, har blott fagra ord att uttrycka änklingssorgen med.
Men svårt missförstode man diktaren, om man toge honom för en hånare af manlig feghet.
Nej, för honom ar Admetos den akta.
mannen, idealmannen, herre i sitt hus, ett pålitligt stöd för hustru och barn samt dugande i offentliga varf.
Det ar hans skyldighet att skona sig, ty han hör sam- hället till och har sin väsentliga tillvaro förlagd långt utanför härdens trånga ljuskrets, dar han tillbringar sina vederkvickelsestunder i familjens sköte.
Men denna hard med tillbehör, som lägger beslag på hans vasens svagaste och underordnade element, kan han lika litet umbära som viddernas fria och kraftspannande lif.
Daraf dessa tårar öfver Alkestis ' frånfälle.
Hallströms Herakles, ehuru sjalf en gammal bar- kad ungkarl, senterar till fullo Admetos ' behof, och nar han återför den saknade husmodern (med hvil- ken han ar personligen obekant och hvars önsknin- gar han icke vårdar sig om att fråga efter), så är det endast för att bereda vapenbrodern den hem- och hjartekomfort, som skall sätta honom i stånd att åter med frid och trefnad draga ut ph härjningståg. '
.
.
e
talarne för att klargöra deras och de respektive partiernas, stallning.
I Andra kammaren inleddes debatten, af hr V. Lars- son i Västerås, som framhöll sin åsikt, att antagandet af det hvilande förslaget icke konime att utgöra en lösning af det svenska folkets lifsfråga.
Det innebure ett för stort misstroende mot den stora massa af folket, som ännu vore utestangdt.
Ungdomen stode utanför, kvinnorna stodo utanför.
Kvinnornas rösträttskraf vore ännu obeaktadt, ehuru det framskjutits med ett lugn och en styrka, som hedrar de svenska - kvinnorna.
Och kvinnorna behöfvas dock med i samhallsarbetet, deras insats ar nödvändig för att den sociala utvecklingen &amp; all föras fram på rätt väg.
Hr Larsson yrkade afslag med instämmanden af öfriga partikamrater, socialdemokraterna.
Hr Staaff angaf därpå i korthet de kända skal, hvilka gjorde att Liberala samlingspartiets flertal böjde sig och röstade för förslaget.
Han nämnde ' därvid, att det frisinnade partiet klargjort sin stallning till kiinnans poli- tiska rösträtt och ville arbeta för densamnia.
Hr Lindhagen ville ej anse, att förslaget innebar all- män och lika rösträtt, när det uteslöt mer än hälften af alla medborgare, nämligen kvinnorna, kritiserade den pro- portionella valnietoden i samband med tvåkainmar- systeni.
Friherre Bonde förklarade, att missnöjet med det h i - lande förslaget vore så stort från både höger- och vinster- håll, att det " möttes på niidtent {.
Hr Andersson i Nöbbelöf ville rösta för förslaget.
Hari instanide en mängd medlemmar af nationella fram- stegspartiet.
Hr Nylander yrkade äfven bifall, med in- stämmanden af medlemmar af landtmannapartiet.
Hr Persson i Tall berg fram höll sin medverkan till genomförandet af den rättfärdiga sak, som nu skulle rea- liseras genom antagandet af det hvilande förslaget.
Hr Olsson i Flasbro, som yrkat bifall till förslaget, afvisade under kammarens munterhet aran af att blifva nämnd i sällskap med lir Persson i Tallberg.
Hr Branting ansåg, att hvad som bjöds af po ' litiska rättigheter genom det Iivilande förslaget vore för litet, det stänger ute för många, .. den allmänna rösträtten ar på det betänkligaste kringskuren.
Betonade att denna fråga ej borde gå igenom med för stor majoritet, en stor majoritet skulle nsdagen den 10 februari antogs det hvilande röstratts- försvåra ytterligare reformer.
Och sidana måste nu frani.
försliget af riksdagens båda kamrar.
I Första kam- En stor reform ', kvinnans rösträtt, ar redan anmäld med maren bifölls förslaget vid företagen votering med 1 19 så stor kraft, att den ej kan hållas tillbaka.
Den och röster iiiot 22, i Andra kainiiiaren med 158 röster mot 53. andra inaste nu föras igenom.
Bland anföranden för förslaget i Första kammaren Debatterna, hvilka i de båda kamrarna föregingo af- görandet, bjödo icke på något sarskildt af intresse.
Röst- märktes hrr Blombergs, Afzelius ', Henning Wachttneisters, förhand besegladt, den de Billings, Wieselgrens, Bellinders in.
fl.
; mot förslaget talade rättsfragans öde var redan senare dagarna liar och där uppdykande oron för ett even- hrr Benedicks, Bolinstedt, Klingspor m. fl.
Debatterna vor0 afslutade före kl. 2 på middagen, tuellt afslag i Andra kamniaren hade val endast sin orsak ' och riksdagens medlemmar hade genom sitt då fattade beslut i en viss nervositet inför det annalkande afgörandet, par- tiernas ställning till frågan och en öfverrakning af rösterna genomfört den så länge onistridda grundlagsändring, som kunde tydligt nog i förväg ange utgången.
De anföranden gifver allmän rösträtt åt Sveriges.
män.
som gjordes, hade ej heller på något satt karaktären af försök till inverkan på utgången.
af saken.
I sin helhet verkade de närmast som ' vittnesbörd framburna af de olika Alkestis känner icke sin frivilliga död som ett offer, ty hela hennes lif ar det.
Hon, idealkvinnan, den mönstergilla husmodern, äger icke en flik af sin varelse: lyda, tjäna, tiga och ' beundra är hennes, tillvaro.
Idogt spinnande i tjänstflickornas rund bidar hon härskaren och möter honom med en valdres- serad slafvinnas rädda vördnadsbetygelser.
0, kalla icke detta ett fattigt och kufvadt lif!
Hon dignar ju under den rikaste lön - Admetos ' ofvan skildrade kärlek.
Denna Alkestis är som sagdt bedårande.
Ljuft skön som en blomma eller ett barn.
Ur hennes smärtsamt milda rnun talar en själ i sömnen.
Ja, hon sofver, hon har aldrig lefvat, och.
bland Hades ' skuggor tycks hon mera hemma än i Admetos ' hus- håll.
Hur grymt att hämta henne upp till förnyad spånad, barnuppfostran och hustrubestyr!
Men hon hör i sin ringhet jorden till som He- rakles och Admetos i sin dådstorhet.
Jorden, män- skans sköna hem, hennes jämmerdal och hennes himmel!
En hymn till jorden och en lofsång öfver mänskans lott ar i sin innersta grund denna pro- gramdikt, äktenskapets höga visa och husmoderns tragedi.
I Per Hallströms poesi finns icke rum för Iäng- tan efter oändlighet, efter evighet, efter vingar.
Han tycks icke veta af den andens vantrefnad, som förleder till reli- gion.
Kryp ihop inom ljuskretsen, kring brasan som måttfullt värmer hjärta och lemmar; därutanför är mörkt och kallt och troligen ingenting att se, så ljuder hans stillande, visa maning.
, När hvar och en sin syssla sköter,, instämmer fromt den trifsamme borgaren.
Men någon kunde anmärka, att Apollo vanvår- dar sin egentliga syssla, när han med den olympiska lyran i hand stiger ner till jorden att valla Admetos ' får.
den 10 februari.
O iii.
Jeanne d3Arc - e n kvinnlig riddare.
(Forts. fr. föreg.
iiuiiinier.)
in kulmen nådde hennes krigarrykte efter det S berömda slaget vid Patay, där hela den engelska hären i grund upprefs och dess .mest fruktade an- förare tillfångatogos.
Man har påstått, att jungfrun först hann fram till valplatsen, sedan bataljen redan var vunnen, samt att hennes enda deltagande dari bestod i de heta tårar hon efter vanan med ömmande kvinnohjärta fällde vid anblicken af det rysansvärda massmördandet.
Men hur förhåller det sig i så fall med den mot henne fientlige krönikesltrifvaren Mon- strelets bestämda utsago: woch hade i synnerhet Je- hanne la Pucelle vid detta tillfälle (slaget vid Patay) förvarfvat så stort beröm och rykte, att alla konun- gens man ansågo, det konungens fiender hädanefter icke hade någon makt att stå henne ernot&gt;.
Det finns inga som helst skal att tro honom om att vilja pådikta henne någon ära, som icke tillkom henne.
Vare härmed hur som helst, det var i alla handelser hennes, anda », som lifvade de franska soldaterna vid detta tillfälle.
Cheferna hade för en gångs skull be- gärt hennes råd före bataljen, och hon hade svarat .med det lakoniska ordet: hafven blott goda sporrar!
Förskräckta hade de sport, om det då skulle gälla att fly, hvarpå hon leende och trygg gemält: inga- lunda, men de skola behöfvas till att förfölja fien- den.
Detta var ett bevingadt ord, hvars elektriserande verkan var tydlig i det lavinartade rytterianfall, som på några minuter kom fienden att skingras som agnar för stormvinden.
Har la Pucelle om icke själf del- tagit dari, så dock bevittnat detta angrepp, måste hennes krigarehjärta ha fröjdats öfver, att hennes egen eld nu omsider tindt an i de s i länge lain- slagna landsmannens sinnen.
Det var icke fanatiskt hat, som hade satt henne i harnesk, därpå finnes mer än ett bevis.
Före ba- taljen försummade hon aldrig att ridderligt uppmana fienden till aftåg i frid, och lika hänsynslöst tapper, som hon visade ' sig under dess .förlopp, lika öm och medlidsam bistod och ' tröstade hon efter dess slut med tårade ögon de sårade och döende fien- derna, bedjande för deras oomvända själar.
Ofta personligt förolämpad med de nesligaste skymford, som kunde locka tårar i hennes ögon, kände hon aldrig skadeglädje öfver belackarnas ofärd.
Aldrig glömde hon midt i denna barbariska tid, att de vor0 medmänniskor, och i beundran öfver deras tapperhet manade hon dem i sina skrifvelser, att förena sina vapen med hennes landsmans i gemensam och gagne- ligare strid mot de otrogna.
I sanning hon hade icke gjort sig förtjänt af den grymhet,för hyilken hon föll.
offer, då hon råkade i deras händer.
, Segerjublet öfver det efter sex månaders belägring befriade Orléans hade ännu icke förklingat, då - Jeanne d ' Arc ifrigt påyrkat anträdandet af marschen mot Reims.
&gt;Jag kommer att räcka ett ar allra langst&gt;, sade hon aningsfullt, » må man tänka på att val an- vända tiden ».
Men vägen gick genom fiendens om- råde, och kungen förhalade villrådig tiden med råd- plagningar.
Förtviflad omfattade Jeanne, som dagli- gen)) sporrades af sitt rads, hans Itniin och bad:, håll icke så minga och långa rådslag utan följ mig nu till eder värdiga kröningw.
Ingen hade en sådan lefvande känsla af tidens oersättlighet som hon, och hur mycken dyrbar tid hade icke hennes konung redan låtit räddningslöst förrinna.
Han lat henne bönfalla förgäfves, men tillät henne i nåder att som ett slags segertecken medfölja armen under en del smärre krigsoperationer.
Gagnade det icke, s i kunde det åtminstone icke skada att hon var till hands för att lifva soldaternas mod, så ungefär torde hans tankegång ha varit.
Efter slaget vid Patay andtligen funno Karl den sjunde och hans hof tiden vara inne för den i deras tanke våghalsiga färden till Reims.
Jeanne d ' Arc höll sig under hela tåget i konungens omedelbara närhet, och öfverallt, där det gällde att med vapenmakt bereda honom vag, var hon sin vana trogen i täten.
Sällan behöfde dock derina utväg tillgripas.
Utan större svårighet skedde intåget i Reims år 1429, dar kröningen omedelbart vidtog un- der öfliga ceremonier och festligheter.
Under den högtidliga akten stod jungfrun i sin praktrustning med sitt segrande standar vid konungens sida, och sedan den var öfver, var hon den första, som med knäfall under djup rörelse hälsade honom som.
komng.
TvA af de fyra uppgifter hon fått sig ålagda af himlen vor0 nu fyllda, Orléans befrielse och konun- gens kröning, men annu återstod engelsmännens full- ständiga förjagande ur riket och befrielsen af hertigen af Orleans ur hans mångåriga fängelse i England.
Ännu fick hon icke rasta.
Paris intagande var det närmaste målet.
Konun- gens eriksgata ledde honom .emellertid från Reims i slingrande, tidsödande marscher fram och tillbaka.
.
Och det var icke på jungfruns inrådan man illa för- beredd gick till storms mot den väl befästa staden, ehuru man efteråt sköt skulden på henne.
Under.
rättegången säger hon uttryckligen, att det skedde på kungens befallning.
Men ännu, sedan företaget.
i grund misslyckats, ville hon, upptänd af stridsifver ehuru sirad icke uppgifva försöket, öfvertygad som hon var om dess utförbarhet, och endast med harm och grämelse måste hon böja sig för kungens order
om återtåg.
Så snöpligt lyktade den krönt&lt;.
konun- gens triumfmarsch.
Från den dagen begynte lyckan ock fly jungfruns vapen.
Hennes rykte för oöfveyinnelighet fortlefde dock, och hon var alltjämt föremål för folkets hangifna dyrkan.
Man kastade sig för hennes fötter och ut- bad sig hennes förböner för sjuka och döende eller bad henne röra vid ringar och andra föremål för att bringa välsignelse.
Man kysste hennes kläder och fötter, ja märkena efter hennes hasts hofvar, och man bar .amuletter med hennes bild.
I kapellen upphang- des hennes bild bredvid öfriga helgons, och i kyr- korna lästes » Johanne la Pucelles % bön för konunga- riket Frankrike.
Sjalf förblef hon oberörd af all denna hyllning, men hennes goda hjärta kunde icke neka det godtrogna folket de tjanster, man bad henne om.
Leende rörde hon vid ringarna under förkla- - ring, att det skulle göra samma verkan, om någon annan gjorde det.
Men då en from man förebrådde - henne, att hon på detta satt inledde folket till af- guderi, blef hon allvarsam och svarade ödmjukt: » Sannerligen, jag skulle icke kunna bevara min sjal för högmod, om icke min Herre sjalf bevarade mig därför,.
Ehuru flera helgonbilder vid tiden för hennes segerrika bedrifter blefvo ommålade med krigisk ut- rustning och försedda med öfverskriften: la Pucelle, finnes numera ingen enda.
fullt trovärdig bild af henne i behåll.
Man måste låta sig nöja med den skriftliga målning på gammalfranska en samtida fransk krönikeskrifvare ger af hennes person i ett bref till hertigen af Milano år 1429: %Nämnda Pucelle har ett salIsynt behag i före- ning med manlig h-ållning.
Hon talar föga och visar en underbar klokhet i sina ord.
Hon har en mild kvinnorös ' t, äter föga, dricker föga vin och tycker om att rida i e n, lysande rustning.
Hon älskar krigsmans och adligas sallski~p lika mycket som hon föga älskar gemege mans besök eller sam- tal; hon har en rikedom af tårar och ett gladt ansikte; outtröttlig i arbetet, ar hon så stark att bara vapcn, att hon sex dagar i sträck förblir i full rustning natt och daga - - - - Annorstädes talas om hennes svaita, kortklippta hår, hennes korta, kraftiga hals och lilla, spensliga gestalt.
Ingenstädes namnes något om skönhet eller om den säkert underbart djupa blicken i denna ande- skäderskas ögon.
Ofta näpnes däremot den vörd- nad hon ingaf och den Atmosfär af kyskhet, som omgaf henne och som visserligen icke skyddade henne för råa mans skymfande tilltal, men dock hindrade dem icke blott átt röra vid henne utan afven förtog dem allt begär att ohöfviskt nalkas henne.
Och många vor0 de illvilliga och miss- trogna blickar hon parerade med den .bergfasta .tro,.
som lyste ur hennes egna ögon.
Midt under den allmänna I~anförelsen saknades det likväl icke sådana som tviflade på henne samt med afund och ovilja .bevittnade hennes framgångar, och detta icke endast i fiendelägret utan afven vid hofvet.
Vistelsen därstädes efter härens upplösning blef henne ock af flera andra skal pinsam.
Hon led lika mycket af kungens slappa, opålitliga karaktär, hvilken hon har hade tillfälle att på nara hall, iakt- taga, som af hans nedlåtande vanlighet bakom hvil- ken hon icke utan skal anade hans mivtro mot henne.
På hästryggen i stridens gny var hon lyckligare an har, och därför slöt hon sig med glädje till en af .de stridskårer, som på egen hand tämligen plan- löst fortsatte kriget mot engelsmannen och deras bundsförvant, hertigen af Bourgogne.
Ehuru icke officiellt chef för denna kår, betraktades hon allmänt af befoIkningen som Sådan, och det var till henne kommunerna adresserade begärda förstärkningar, storm- ningsattiralj, proviant o. d., icke till den manlige öfverbefalhafvaren.
Jeanne dikterade afven flera af de från faltkansliet utgående brefven.
Bland åtskilliga af henne bevarade bref finnas tvenne till hertigen af Bourgogne med uppmaning att komma till krönin- gen i Reims för att försona sig med konungen.
Tydligen var det icke endast krigiska, utan afven politiska uppgifter, som lockade la Pucelle.
Och det var icke första gången hon besvor, dem af det kungliga blodet % att i dessa kritiska tider hålla till- sammans mot nationalfienden.
Men denna hennes kamp mot enskild egennytta och ärelystnad var full- ständigt fruktlös.
.
t Riksdagen.
.
De proportionella utskottsvalen.
Det från 1908 ars riks- dag hvilande förslaget om proportionella val till riksdagens båda kamrar Rar i Första kammaren antagits utan vidare.
Efter en debati i Andra kammaren, hvarunder hr Kobb, hvilken i en motion vid Arets riksdag som bekant yrkat afslag på det hvilande förslaget, ånyo kraftigt framhöll den .orättvisa inakt- stallning, som genom de proportionella utskottsvalen kunde tillfalla Första kammaren, afgjordes frågan genom votering.
Kammaren beslöt att bifalla det föreliggande förslaget om proportionella utskottsval med 131 ja mot Q0 nej.
Notiser.
Kvinnorna i Stockholm och stads full mak tig eva^ Hvita bandets tre- lokalföreningar i Stockholm samlades en dag i förra veckan på Osterinalmsförenjngens lokal, Majors- gatan 9 B,, till gemensamt diskussionsmöte angaende kvin- nans ställning och förpliktelser vid de förestående stads- fullmaktigevalen.
Mötet gjorde följande uttalande: 1lInseende den stora betydelsen af att få reformvänliga stadsfullmäktige, ställer Hvita bandet en allvarlig uppma- ning till hufvudstadens kvinnor att intressera sig för de stundande valen samt visa sin ansvarskänsla för san.~hallets iitveckling genom att göra sitt inflytande gällande i så vida kretsar som möjligt och genom att talrikare an hit- til.1~ deltaga i valen1 (.
Fredrika Bremerforbundets stipyndieinstitution.
Vid ansökningstidens utgång den 15 februari hafva 67 sökande anmält sig.till de 23 stipendier, som för 1909 utdelas.
.
Trädgårdskurser för smAbrukskvinnor.
Afgiftsfria prak- tiska och teoretiska trädgårdskurser för småbrukskvinnor, aldre som yngre, börja nästk.
15 april vid Rösiöskolan.
Till en början mottages endast ett mycket begränsadt antal.
Närmare upplysningar lämnas af fröken Ruth Rösiö, Haga- berg pr Jönköping.
Föreningen Hem för arbeterskor i Stockholm, som af Stockholms stadsfullmäktige fatt ett anslag af 2,000 kr.
Arligen, så snart föreningen öppnar ett nytt hem för minst 30 arbeterskor, har nu lyckats finna lämplig lokal till detta hem.
I nr 19 Tomtebogatan ha förhyrts de fem sammanhängande öfversta vaningarna och föreningen kom- mer att här kunna motta ett 40-tal hyresgäster.
Utom hyresgästernas rum inrymmer lägenheten.
samlingsrum, rum för föreståndandarinna, 4 kök och ett badrum.
Föreningen har som bekant förut tvi hem, det ena Kungsholmsgatan 26, det andra Asögatan 79 D.
I dessa bo tillsammans 60 arbeterskor (fabriksar beterskor, sömmer- skor, bokbinderskor, butik- och lagerbiträden o. s. v.).
Rummen delas af två eller tre hyresgäster, nagra enkel- rum finnas ocksa.
I köken fil hyresgästerna själfva laga sin mat mot en mindre afgift för kokgas.
Kvinnorna och kooperationen.
Ett diskussionsmöte om kvinnorna och kooperationen var i förra veckan anordnadt af Stockholnis allmänna .kvinnoklubb i Folkets hus B-sal.
Inledningsföredraget hölls af fröken Anna Brita Bergstrand, som inledningsvis gaf en framställning af kooperationens förhållande till socialismen, hvarp2 hon öfvergick till en skildring af kvinnornas ställning till kooperationen i Eng- land, .föregångslandet .på detta område, samt i en del andra länder.
I Sverige hade kvinnornas deltagande i den koo- perativa rörelsen gått utefter tv2 linjer, den som följts af fröken Whitlock och som resulterade i bildandet af en - kvinnornas egen konsuintionsförening, kvinnornas andels- förening " Svenska hem " och kvinnogillesrörelsen.
Den speciellt kvinnliga konsumtionsrörelsen är ensam har i sitt slag, under det att kvinnogillena hastigt vuxit i antal och nu uppgå till 112 med omkring 4,000 medlemmar.
En liflig diskussion följde på föredraget.
" När begreppen klarnau, fru Frigga Carlbergs röst- rättspjes, har uppförts p5 Göteborgs Folkteater.
Pjesen, som redan spelats fyra gånger, har mottagits med synner- ligt bifall af publiken. '
Revisorer hlefvo fruarne Anna Rennerfelt och P. Wallen- ström.
Styrelseuppleanter fruarne Clara Löthner, Elin Lundkvist, M. Hallqvist.
Revisorssuppleanter fruarne E. Indebetou och Anna Winblad.
Kretsombud fru A. Lindström, suppl.
Signe WaIlgren.
Mötet afslutades med ett amineradt samkvam.
Fredrika-Bremer-Förbandets Helsingborgskrets af hc!!
.sitt arsmöte måndagen den 8 februari i Helsingborg, kvar- vid pastor Stadener, f. d. legationspräst i Paris, höIi ett intressant föredrag om D Feminismen i Frankrike.
V Sty- relseval förrättades, hvarvid återvaldes fröknarne Hoict, Platen, Grönwall och Deshayes samt lektor E. Sciiiö ' it.
Fröknarne Signe Rosentvist och Elin Witt invaldes efter kyrkoherde Sandegård och fröken Wallengren, hvilka p i grund af afflyttning fran orten till kretsens stora saknzd, icke kunde omväljas.
Mötet afslutades med en uppmaning till medlemmarne att aktivt verka för Dagnys spridning.
Vid Arboga F. K.
P.
R: s januarimöte höll fru Rut Ed- ström, Västerås, föredrag.
med skioptikonbilder frin röst-.
rättskongressen i Amsterdam förliden sommar, och fru iMaja Strandberg, Västerås, talade om Örebromötet, uppvaktningen hos konungen samt festen på Skansen.
Föredragen ihör- des med största iritresse af de till ett 70-tal närvarande deltagarne.
Efteråt vidtog ett angenämt samkväni.
En lokalförening far kvininans politiska rösträtt har 3 dagarne bildats i Avesta efter föredrag af fru Augiista Tonning.
Föreningen, som utgör den 136: te i ordningen har anslutit sig till Landsföreningen.
Qötebargs F. K.
P.
R: s samhällskurser cpptager f&amp;- varterminen föredrag af fru Elisabeth Anrep-Nord ' !n ox " Samhällets olycksbarn; li af fil.
dr Lydia Wahlström oril.
" Svensk kvinna inför svensk lag ({och " Den svensla !tvin ... nans kommunala och politiska stallning; " af fil.
dr Gulli Petrini om tiogifta mödrar och deras barns rättsliga stal! -- ning; {# af fru Elisabeth Wzrn-Bugge om " Kvinnan i kam- pen för tillvaron tf (diskussion), samt af fil.
karid.
Esfci Brisman om " Kvinnan och skyddslagstiftningen (diskussion).
Dessutom ställes i utsikt föredrag af mrs Ca: ' rIe Chapman-Catt, den internationella röstrattsallianser_s pre- sident.
Ett samkväm med r8skiittsf8redrag.
För att förmedha ett sammanträffande mellan den på besök i Stockholm och redan från en föregaende vistelse där kända rösträttskvinnasi, mrs Coates-Hansen och en del af de ledande inom röst- rättsföreningen i Stockholm samt några andra erigelsk- Fredrika-Bremerförbundets Arvikakrets höll sitt ordi- talande damer, hade en afton i förra veckan ett enskildt narie årssammanträde torsdagen den l l febr.
Arsberättelse samkvam anordnats i Hushållsskolans lokal, Västra Trzd- öfver kretsens verksamhet upplästes.
Redogörelse lämna- gårdsgatan.
Sammankomsten började med sittande sup6.
des öfver den af kretsen upprättade och underhallna barn- Det med blommor och en engelsk och en svensk fIagga krubban.
Barn i åldern lL / e-7 Ar mot@gas där till vård, dekorerade bordet verkade helt festligt, och stänmingepi för en afgift af 10 öre.
Under Ar 1908 har å krubban var ifran början den bästa.
Efter supén hade mrs Coatcs vårdats 3,750 barn eller i medeltal 12 ii 13 pr dag.
Om- Hansen vanligheten att på sitt bekanta, liffulfa sätt kostnaderna har utgjort omkring 36 öre för hvarje barn berätta om det gångna årets mest anmärkningsvärda hän- pr dag, däri inberäknadt hyra, ved, lyse och löner för perso- delser i England.
I entusiastiska ordalag talade hon om jättedemonstrationerna i London förra sommaren sam: an- nalen.
.
Krubban, som började sin verksamhet 1 nov.
1907, förde med stor humor iiagra drag ur den engelska srtffra- har under hela denna tid kunnat glädja sig at ett varmt gett-taktiken.
Mr Hansen, som infunnit sig - ensam intresse från alla samhällsklasser, hvilket bland annat gif- herre bland alla damerna -- höll ett entusiastiskt tr!
f&amp;- vit sig uttryck i rikliga gafvor, utan hvilka den ej kunnat den kvinnliga rösträtten, Mötet, som genom sin sällskapliga karaktär sriirnzs: - existera.
Äfven från myndigheternas sida har dess arbete paminde om de i England vanliga lldrawingroommeetings ", - blifvit beaktadt och uppskattadt.
Revisorerna föreslogo full och tacksam ansvarsfrihet, som enhälligt beviljades.
Den af- var .det första af detta slag i Stockholm.
gaende styrelsen: fruarne Nanna Norbäck, kassaförvaltare, Signe Wallgren och Anna Lindström, fröknarne G. Nord- ström ordf. och A. Borgström, sekr. omvalrles enhälligt. '
'
Röstrattslitteratur: II F r å g o r o c h s v a r.
Sk * u&amp;jna af C e n t r a l s t y r h i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt: N: o ' I, Till regeringen ' från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i Rösträttsfrågan 1905-1 906 ..............................
.
: .... -: 50,, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.).:.
.................................. 6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet ' och kvin- .rians stallniiig inom äktenskapet enligt gällande svensk '. '. '
rätt .......................................
.:.
......................
.:.
.. -: 50.
,, IV, Anna B. Wicksell:.
Om kommunal.
.
.
rösträtt för gifta -:: la kvinnor.
; .........: ....................................................
Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Jnternatio- -- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ....: .. .....:,.
10.
Foreni ' ngens: för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm f ?ygblad N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan dm kvinnans politiska rost-.
rätt ..................
.
: ................................................. -: 05, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan.
erhålla.
poli-.
4isk rösträtt?
...................................................... -: 10, 3, Hjlma Borelius: Hvarför ar motstå.ndet mot kvinnans.
.
polit.iska rösträtt oberattigadt ?.
.......... ..... _.
.............. -: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... -: 10, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
.........: .........; .............. -: 05, 6, Lydia Wahlsfröm: Lärdornar af den kvinnliga rostratts-.
.
rörelsen .. ....: ........ i:.
........................: .................... -: 10, 7, Några nianliga inlägg l .den kvinnliga rösträttsfrågan ... -; 15, 8, Lydia Wahlström.
: Högerkvinnarna och den nuvarande.
.
.
situationen ............................................................. -: 05.
.
Minneslista ..............
.
; ........................:.
............................... -: 05 Georg Stjernstedt.
: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. .....
.
.
.
.
.
(-: 75) -: 60 ~us ' taf A: Aldén.
: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och.
skyldigheler ...................:.
...................................... -: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinndrörelsen ..............;.
.... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ..............................
.:.
-: 25 Hilda Sachs:.
Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Afina Klenian: Kvinnans medb.orgar.ratt ................................. -: 25 -.
Karl M. '
Lind: Kvinnornas - röstrattsk@f.
: ..................................
.
ofvanstående flygblad och broschyrer kunna rekvireras från F. K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lastmakaregatan, 6, Stockholm, som hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7.- 8 e. m..
Vid iekv ' isition af minst.
100.
ex. af flygbladen niris 1-8 1amna5 25 proc.
rabatt .. - ' I 1) Hvar kan man prenumerera .på Dagny?
.
.
I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huri!
många ex. som helst.
B dessa ställen?
Skall man alltid ' Ja, ifall man önskar endast 1, 2, ' 3 eller 4 ex: .ska!
man alltid göra det.
\.
.
.
.
I kivad kostar ko ny i postanstalter och boklådor?
. '
I Den, som samlar niinst.5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för ' hjiarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för.
hvarje kvartalsprenunierant.
-.
.
.
Huru skall .man förfara för denna proyisions er- hallande?
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Sedan man samlat minsi 5 prenumeranter, går man tillväga på.
ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alia beställda ex. Samlaren '.
har d i att- ombesörja utdelningen ' till ' de sanilade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar ' å närmaste.
- postkontor (ej annor- städes) för de samlade ' .p-enumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, - .tillstaller ' oss detta kvitto, .då vi omgående p r pastanvis-.
ning sander.
samlaren.
.
den stadgade provisionen.
.
.
.
. '
Hvar, och f i f l h f l k e t bris kgn man .n&amp;mervis.
lisa.
.
Dagny3 I stadernas tidningskontor och cigarraffarer sarrit hos Dag- nys konimissionarer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
11 ' ' s: Dagnys postprenum~ratio~s- och boklådspris ar kr. '
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare B Dagny?
11 ' Alla ak,rlfrelser &amp; ande expeditionen adresseras: ' ..: ' ' L EDiGA PL A TSER.
DAGNYS EXPEDITION, Högre Elementarlaro- ' uerket - i ' Halmstad för kuinnlig ungdom.
Elemen- Vid tarlarouerk för flickor.
-.
hem pil landet sökes .plats mot fritt vivre af bildad 18 års Lasarinnebefattning med iinder- flicka, med.
lust och fallenhet att blir höstterminen 1909 plats ledig visningsskyldighet i niodersmålet deltaga i alla husliga göromål.
Nå- för en ordinarie ' lararinna med iin- l och engelska språket på melles~ta got kunnig.
i sömnad.
Svar till dervisningsskyldighet i tjska, hi- l och högsta stadiern.a samt-i mate- ~1Intresseradll, Vestervik p. r. storia och svenska.
Kompetens- l matik eller naturalhistoria på lägre sökes hos skolans styrelse E n ung bildad.
musikalisk flicka, fordringar: Högre lararinnesem,ini- i stadium något kunnig i handarb.
samt nariiim .eller motsvarande.
Minimi- Före den 10 instimdande mars.
Ansökningshandlingarna skola.
' 4 ' - maskinskrifning, önskar komma i lön onikr.
1,500 kr.
Vid - samma.
läroverk önskas.
för 1 1 Följas af läkarebetyg.
Begynneke- tjansternannahein eller herrgård som 1,400 kronor iiled tre högr$ fruns närmaste hjälp; äfven villig läsåret 1909 - 1910 en vikarierande lön lönegrader:.
1,600, 1.800 och 1,900 deltaga i hiishållet, samt önskar lärarinna med tjanstgöringsskyldig- l kronor blifva ansedd som faniiljemedl., mot het i svenska, tyska, matematik och lanriim.
efter respektive 5 års.
mely Kompetensfor- fritt vivre.
Svar till ~Familjemed- naturkmnighet.
.
dringar: Högre larar~nnesrminarii~m Halmstad i februari 1909. lem ((, Falun 13. r., eller motsvarande.
Lön 1,400 kr.
Styrelsen.
: årig skånska önskar plats i Ansökningar, ställda till Iarover-.
.
.
.
bättre fanljlf att deltaga i hus- kets styrelse torde före den 14 Mars hiillsgöromål.
Ar kunnig i finare insändas till Majornas Elementar- handarbeten och linnesömnad.
På läroverk för flickor, Karl Johans- lön fastes ej afseende blott ett van- gatan 16, Göteborg.
ligt bemötande samt anses som Rodenstamska medlem af familjen.
Svar tiI1 l skånsk all, Helsingborg p.
r. '
Vid orsh hall, Leksand, mot- års flicka önskar.
nu genast tagas några kvinnliga Hudiksvall.
plats i fam., kunnig i musik tradg&amp;rdselever.
och kontorsgöromål, van att under- l ~usmoderskurs.
Skolkökslararinne- Kurs för ordinarie elever 1 april l kws.
Slöjdlärarinnekurs.
Hem- visa barn.
Svar till 1122 år, ener- gisk Og ", under adr.
S. Gumzlii - 1 nov.
Prospekt på begäran.
slöjds- och Växtfärgningskurs.
Annonsb., Sthlm.
Lillie Landgren; Torshall, ' Leksand.
I 1 IPlafsökonde fi sina annonser itljörda i Dngny för hnlfva priset eller 7119 öre pr mm.)
U n g bildad flicka,.
resvan och språkkunnig med lust och fallenhet för sjukvård önskar plats som ressällskap.
Goda rekommen- dationer finnas.
Svar till; W. G. W. (#, Giirnaelii Annonsbyrå, Malmö.
.
.
y n g r e dam.
med elenientar- skolebildning, behärskande en- gelska språket, önskar mot fritt vivre anställning i Stockholni.
Svar till (IL.
J.ll, Allm.
Tidningskontoret.
E n ung flicka af god familj med fast anställning önskar eftermiddagsarbete några dagar i veckan, antingen renskrifning, lax- läsning e. d.
Svar till °E.
K.11 1909 " p. r.
Postkontoret Riddare- gatan.
j I 24- Slöjd- och Hushiillsskolan f 22 ' I
Den Ömmaste fot kan fördraga I I - - JOURNAL.
= nutidens bästa, i förhållande till sin Raja- volym och ' sitt ' rika innehåll billigaste Mode-Tidning.
I Utkommer i. midten af hvarje 111å- AKTIEBOLAGET L U X, STOCKHOLM 8 strumpan, ty Allm.
1 91, 7 91, 61!) X.
Riks 32 78, 33 68, 40 80. den har inga sömmar och knutar i foten, utan är allt- igenom mjuk och behaglig.
Raja-strum- pan siljes en- Majsprodukt.
Det bästa för varma nijölkpuddingar.
S1 dast i A.-B.
Strumpfa- beskrifningen, som Atföljer hel- och halfskAlpundspaketen (eng briken Rajas vikt).
Finnes att köpa öfverallt.
Mondamin ar sil gifvandt Fabriksbod, att endast en ringa mängd AtgAr till en pudding.
G: la IWgs- holmsbrog.
13. nad och innehåller jämte c: a 50-60 st. modebilder i svart, en kolo- rerad.
modeplansch med 6- 10 dräkter, tillskärningsmönster (tillklippta) för dräkter; blusar och kappor; ' handarbetsmönster samt ett omslag med kolorerade bilder.
PAS p r häfte 40 öre.
För att göra journalen tillgänglig och användbar för alla, lämnas till hvarje nitminer gratis ett Svenskt Texthiifte .. Ringnér.
.
.
&amp; Enewald ' s Bokhandel P - p - p P P FISKFARS, FISKPUDDING &amp; FISKBULLAF Göteborg.
I LUXLAMPAN ar den enda fotogenglödljuslampa, som kan skötas af köparen sfiilf.
Drifves med kolsyra eller luft.
Kan i en handvändning förändras frin det ena systemet till LIct mdz Eegär katalog.
- Offerter promt kostnadsfritt.
Sjukvårdihemmet.
af finaste beskaffenhet tillverkas dagligen och hemsändes efter tillsägelse Till undertecknads sjiikvårdskurs, som börjar .den 1 mars, mottagas S T O C W O L M S FISYFORADLINSFA BRIK anmälningar under februari.
Kursen är afsedd för hiismödrar och Allm.Tel.6739 BLASIEHOLMSGATAN3 Allm.Tel.673S unga flickor i hemmen.
Begär prospekt!
Tunnelgatan 25, Stockholm.
Allm.
Tel. 82 11.
Riks.
68 98.
Sally.
Peterson, sjuksköterska.
HEMSKOLA för meddelande af alla för ett henis vird 11öd; ga kiinskaper börjar sin andra kurs den 8 Jan.
1909.
Skolan är * belägen i särdeles vacker trakt nied goda kom- munikationer.
Goda lärarkrafter.
BILLIG.
Fröken EVA SACK Adress: BENNINGE, STRENGNAS.
Prospekt med referenser på begäran.
I I Ett kaffes arom ir till stor del beroende på konstruktionen af de maskiner, p i Iivilk jet är rostadt.
Jii bättre maskiner man använder vid rostningen, destc mera fullkomligt utvecklas aromen, under det alla ohälsosamma ämne: iflägsnas.
Karlbergs Specialblandning ii 1: 50 p; kg.
3estår af flera ädla kaffesorter sammanblandade samt rostx P:: iii: idens förnämsta rostningsmaskin i .eget förstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste smak, högsta arom samt mest omtyckta kaffe Yid seminariet utbildas lararitinor för privata skolor och hem.
Sökande, som genomgått högre flick- eller samskola, inskrifvas utan marknaden.
Till landsorten mot efterkraf.
inträdesexamen.
Den pedagogisk-praktiska lararinneutbildningen ar M a s t e r - S a m u e l s g a t a n 10. hufvudsak på seminariet.
Nästan alla studieämnen äro valfria, sival de svenska som de främmande språken.
Terminsafgift 100 kronor.
Kaffeaffär (hörnet En af gros Norrlni~dsg.)
et en 3ctail.
Vidare upplysningar af seminariets föreståndarinna.
Alma Detfhow, Birgerjarlsgatan 35, Stockholm.
Nya Lärarinneseminarium.
K. W. Karlberg Folkskolans Barn tidning utgifuen och redigerad af STINA QUINT, utkom- mer 1909 i sin adertonde årgång.
Ett rikt illustreradt nummer huarje vecka, 36 ueckor under året.
Bästa och lämpligaste läsning för barn af alla sam h ällsklasser.
prenumerera å närmaste postkontor.
Pris för helt å r Kronor 7: 8 5, halft å r 90 öre.
100-tals bitar randigt btirnulls- tyg till förklädgn, inneh.
2 met., äkta färg, ljus- eller mörkrandigt, erhalles till 73 .öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Oskarson, Gamla Kutigsholms- brog.
23 A, Stockholm.
I Diquemare - färgar hår, skägg och ögonbryn - hiller färgen i manader.
Endast i Franska P a r f y m m a g a s i n e t 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
I arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets Byra, I Fredrika-Bremer-Förbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byr % öppen 11-4.
Allm.
k l.
48 25.
Fredrika-Bremer-Förbandebs Sjinksk6terskebyrI: Thaianelg.
29.
Rikstel.
h8 98.
Allin.
tel. 82 i 1.
__: _.
Innehallsf örteckning.
Dagerns nummer iirowehl %leu: La Fraqaiss.
Af Elisabeth Krty.
Wvad vi vumo den % (b febr~airi 8909.
Deklarationsplikt och rösträtt.
Af M.
S. V. H.
Allmänhetens Ökade kraf på skolan i vAra dagar.
Af D- Kuli&amp;en.
Den äkta kärleken.
Af K.
J.
Ur riistrittsdebatterna den 10 februari.
Jeanne d ' Arc - en kvinnlig riddare.
Af Sigrid P k f ~ i ~.
Riksdagen.
Notiser.
Ffireningsmeddelanden.
54 Drottninggatan.
Prenumeration å Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
_J
