# ID: svediakorp-per429
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,275
# sentences: 706
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- N: r.6.
Il1 31,-,.
, - - - -.
Stockholm.
I I Februari 1909 reni im ekat lans pris: I Redaktlon: I Redaktör o. ansvarig utgifvare: I AIiistersamuelsgetan 51, en tr. E L L E N K L E M AN.
... 3: WI1 /, ... 1: 26 &amp; r.
.. kr.
4: 60 ' l2 h ... kr.
2: 60 J.
Telefoner: Riks- 122 85.
Lösnummer 10 öre. '
Prenumeration sker s&amp;v&amp;l i landsorten som i Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
Allm.
63 63.
I Ulgifningstid hvarje hisdag.
.
Mottegningstid.
Btockholn Kl. 11-12, moe, ~ i m n b i d ~!
m b k ~ i 2: a a r g.
, Expsdltloi I Annonspris: och Annonskontor: I.
16 örc per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Idastersamuelsgatan 61,.en kr.
bIaq: indannons under texten 15 nim: s höjd per g&amp;ng 10: --.
Rabalt: 5 ggr 5.
%, 10 ggr 10 Ola, 20 ggr 20 50 mr 26 OIO.
Post- och telegramadress: Annons bör vara inlbmiiad D 1 8 11 Y, StockhoIm.
senast mhndag f.
m..
Luey Stone.
sen, som efter att ull- der en generatioii ha varit en g dö dn fraga nu.
ar p&amp; viig att lefva upp p&amp; nytt, llar som bekant en förtid och en Sirofull slidan.
Den- na iiiföll tiden före och inotpniitiets argulilei-t voro frhu början till slut desainma som i v8ra dagar - men dA mera förklar- liga all nu.
.
Denna 1860-talets kvinnorörelse ledde till flere viktiga lagreformer, bl.
a. den, som .gaf gift kvinna ratt öfveï sin egendom; men i och med dessa segrar tycktes rörelsen hafva f örlorat nigra af sina mest samlande kamparguineu t och ä£ ven politiska f ÖrliMlanden bi- drogo att föra intresset bort från kvinnornas frågor .. För en 1Ang följd af %r kom skvinuans rösträttn att vara en högst opopu.lar frlga - ej ininst blaud kvin- och närinast efter det norna sjalfva, trots att deras iiitellektuella utveckling stora inbördeskriget ocli va.r ett af utsla- gen nf den reform- entusiasiii, som vid niidteil af förra Hr- hundradet dref Nya Eiluglniids biistu inMn och kvii.iiior till handliiig och kamp.
li ' lerlalel; af de inbu; so111 p " IS40 oclA1830-talen giiigo i I~resc~ieii fvr slafvoriets upp~iitfva.ude, voro v a m a an- hangare a£ kviniiosaken i allmiinhet och därined %£ven af inedborgarriittens utstrackaude till kvinnorna.
Hi t hijrii c f rarnfiörttll t Garrison och Weiidel Philli ps, och till dessa slöto sig de ledande p5 litteraturens och re- ligionens oiiirBde, Longfellow, Lowell, Clmlning, Pgr- ljer iul fl.
De: &amp; al, som .db anfördes Sijr kvinnans ' rätt, voro desamma, hvilkii al1tjaint - men med hvarje $r som gdr med ' mera fog - kunna gifvas därför,, samtidigt fortgått nicd en fart och i en utstrackiiing, soin intet annat land kan uppvisa .. De11 som obestridligen var en af clen ~inerikailska kviimosakei~s och röstriittsïörelse~~s verksammaste pio- ni.iirer och som utstod alla en ensam banbrytares mödor ocli strider, vm den 1891 aflidna Lzicy Stojze.
Hon föddes 181s p&amp; en lancltghd i Södra h !tassacl-i.iisetts och till- hörde eii gauiuinl koloiistf nmilj.
Heunes far var en aktad och väl@irgad farmare inen skilde ' sig i sin uppfattuiag om mannens lierravillde öfvei kvinnan och familjen ingalunda frin sin tids genomsnittsmän.
Lucy var ett friskt och kraftigt barn, som tidigt vackte uppmarksamhet t ö r sin oräddhet och sauningskärlek; vid sidan af sip skolgling hade hon att arbetahhrdt 135 gkrden, - och ej sdlau iniste hon - .barfota -- innan solens uppghng leda korna i vall.
Vid hennes födelse lär modern yttrat:, Jag är ledsen det tir en flicka!
E n kvinnas lif ar s&amp; LArdt.r - Redan som barn upp- fördes Lucy öfver det sätt, hvarph modern och andra kvinnor behandlades a £ männen, och beslöt, watt nar hon blef stor, skulle bon andra lagarne)).
När hon i bibeln läste sprllket: .Din ' lust skall st$ till din man, och han skall rada öfver dig *, önskade hon först att ho11 mhtte dö.
Sedan tjänade förödmjukelseil.
till sporre p&amp; hennes vetgirighet: hon skulle resa till.
universite- tet, studera grekiska och hebreiska, lasa bibeln pA originalsprhket och finna ut, ifall sadana texter voro rätt öfveraatta ..
Hennes bröder sändes till, universitetet, men niir dottern bad om samma förrnth, svarade fadern: wÄr flickan galen w!
- Men Lucy mhste förtjä.na sitt bröd och blef lärarinna.
Med de ytterst 1Aga löner, som be- stods, iniiste hon arbeta, studera och försaka i Bratal, inilan hon nhdde sitt aldrig uppgifna inbl, universite- tet.
Vid 23 bis ålder begaf 11011 sig till Oberlin i Ohio, d&amp; den enda.
högskola, som stod öppen för kviu- nor.
- För att uppeh %llii, sig vid Oberlin m h t e hon fort- farande undervisa samt htog sig dessutom arbete solil uppasserska för 10 öre i timmen.
Hon kokade sjalf sin inat och kunde sAlunda nedbringa kostnaden dar- för till ett minimum.
Hon hade blott rAd att resa hem eu enda gkng under sin fyra l-rs kurs, men denna stod likviil alltid för henne som en lycklig tid, ej minst cliirför, att hon dar fann tillfiille att uträtta nagot för de förtryckta.
Oberlin var namligen en station p s den runder- jordiska sphrvägeu r, såsoin de11 route kallades, 1ivarpA förrymda slafvar förhjälptes till sina vänner i nord- staterna, OCI: ~ i staden hade en skola inrättats fur neg- rerna.
T. o. in.
dessa ansAgo det emellertid under sin vardighet att undervisas af en kvinna, och nar Lucy Stoiie utsligs att förestA skolan, möttes hon af misstro och missnfije.
Hennes frimodiga natur öfver- va.iin dock alla svarigl-ieter, ocli det dröjde ej, innan ssvartingai: ne » sago upp till 1-leiiile som till sin skydds- iingel.
Vid denna tid höll hon sitt första offentliga tal vid en af negrerna anordnad minnesfest.
13011 gjorde det soin en naturlig sak men fick följande dag till sin öfverraskning frhn studentafdelningens föresthdar- inna mottaga e11 skarp ~ariiilig att ej upprepa en dy- lik)) okvinidjghet w.
Fyrtio k.senare, n&amp;r Oberlin firade sitt .Ilalfsekel jubile~m, inbjiids Lucy Stone; at t vara en rd de officiella talarne - sh hade tiderna; $örandr-ts.
Samma Ar, som hon ailode sin exrme$,, 1847, höll ' Iion sin första kviiiuosaksförelä.siiing i sin brors kyrka i en liten stad i Massachusetts, och kort diirpzt anmo- dades hoii ' att regelbulidet förelaso för ~4ntislafv@5-.
.
förbundetw.
Men hon blaudade ii1 en hel del oin kvinnans rättigheter i dessa föredrag mot sldveriet, ja, s&amp; mycket till slut, att förbundets ledare gjorde ininiirkiiing därph.
)) Jag var kvinna, innan jag blef e w och jiig wtbste förs kvin- abolitionist) P, s ~.
a r ~ c l hon, iiorilas talaii w. Nar lion saart durefter öi~.skacle 1a1111l11 sin ansttillning i förbundet för att helt agna sig At sitt lifsintresse, så var det emellertid med stor saknad man gaf henne fri, ty hon Ilade trots allt varit en af de mest framghgsrika blaud anti-slafseriagitatorerna.
Och det öfverenskorns, att hon fortfarande skulle ' tala för förbundets räkning lördagsaftnar och söndagar, tider alltför heliga för att användas till kvinnosaks- möten.
Hennes afveiltyr under de närmast följande Aren skulle fylla eu hel volyin.
Där fauns icke s p h af organisation eller ens medarbetare, hon var absolut ensam och började sitt arbete med s&amp; godt som hela landets opinion emot sig.
Beväpnad med en sten och en bundt spik begaf hon sig ut för att sjalf p&amp; 11~s; viiggarne annonsera sina möten.
Ej sällan oniringa- des hon af pojkar, som hotade &amp; t rifva ner affischerna.
D&amp; samlade 11011 dem och höll p % gatan ett irnprovi- seradt f öredrag, som oftast lyckades hejda ck11 öf ver- t.yga den ungdoinliga skaran.
En ghzg midt i vinterii lialldes från ett fönster bakom talarstolen iskallt vatten öfver hennes l~ufvud.
Hon tog på .sig.
en schal och fortsatte föredraget.
Vasen - och hvisslingar, kastaiide af ruttna äpplen, iiggskal in.
in.
tillgreps för att af- bryta heunes möten, men vanligen utan framghg.
Hon reste öfver en stor del af Förenta Staterna, och då vanligen aldrig iitlgoii kvinna talat offentligt på de platser, dar hou upptradde, s % samlade hon oerhörda skaror af nyfikna &amp; hörare.
Man viintade sig fd se en storväxt, kantig person, ined skrikig röst och nlaskulina manér, soin utöste sin vrede öfver m " anne11.
I stallet fahil man en spenslig kvinna med stilla, an- spr %kslöst uppträdande, behagligt sätt och deh vack- raste stamma, so111 uhgoiisin ljudit f r h en talarstol.
Hennes r b t blef ryktbar, dess mjuka och musikaliska ton gick aldrig ur deras minne, som en - gkng hört den.
Lucy Stone lar haft en underbar viiltalighet.
Dar failus inga oratoriska finter, men talarinnans upyrik- tighet, enkelhet och inlensiva allvar jäm te hcniies ytterliga själft ' örgateilhet och personliga fascinations- f&amp;miiga gaf henne en uästtiii mystisk inakt öf ver %hörarskarorna.
%De böjde sig för 1.ieiines trollstaf », har uhgoil yttrat, » som säden böjer sig för vinden ».
Ofta lyssliade.
folkmassan till henne, dh den hyssjade ner livarje annan.
Vid ett kvini~osaksmöte i New- York gjordes ett skdaiit ovasen, att den ena talaren efter den andra förgafves sökte göra sig hörd.
Till slut framträdde Lucy Btone, och Ahörarue blefvo s i tystsi.
soin i kyrkaii.
118 talarne efter mötets slut gingo till kapprummet, omringades de af eii okv5iclande hop.
Lucy Stone kunde ej UterhRIIa sin indignation utan tysts, svarades det, började ett förebrAelseta1.
w dn har ingenting att klaga öf ver, vi tego ju för dig))!
E n gAng vid ett af anti-slaf veriförbundet anordnadt friluftsmöte samlades eii folkillassa med sh hotfullt utseende ocli i sh tydlig afsikt att bruka vald, att den ena talaren efter den andra fanii rlidligt att försvinna från plattformen.
Slutligen hterstod blott en abolitio- iiist, ' Stephen Foster, och Lucy Stoiie.
Hon sade: ' ' .A;
» Det &amp; r bast du springer Stephen; de iiro strax h.
a r!
~ slagtagas 0.~11 sfiljas för skatt ocli.
skref samtidigt en Han svarade: » Men hvenl skall ta hand om dig?, protest mot » beskattning utan representation)).
År 1866 I samma ögonblick rusade inaosau mot plattformen, hjälpte ho11 att organisera &gt;The American ' Equa.1 Rights och en storväxt man sprang upp därpå, vildt svall- Associatioil~, som skulle verka bhde för negrernas ocli gande med en klubbi.
Lucy vände sig till denne och kvinnornas siittigheter; och hr 1869 bildade lion till.- sade utan tv-au: ' .Den här.
herrn ta ' r hand om samtnans med.
' W.
L. Garrisoii, Mrs Julia Ward Howe, mig., Han förklarade sig villig, tog henne under Mrs Mary A. Livermore m.
A. förbundet för kvinnaus armen, och med klubban i andra lianden tågade han röstratt, W American Wotna.n Suffrage Association&gt;, och med henne genom, hopen, som under tiden illa till- var ordförande i dess verkstiillande utskott för nara tygade Mr Foster och andra talare, som de lyckats tjugo Ar.
.Hon önskade alltid, ej den mest framskjutna infhga.
Men ej nog harmed, hennes föreställningar men den mest arbetskrafvande platsen.
De medel, hvarmsd 1870 » Woinaii ' s Journal, star- rörde så hennes beskyddare, att han placerade henne på en kärra och stod bredvid med sin klubba, medan tildes i Boston, hade avagabragts hufvudsakligen ge- hon talade till de församlade.
Dessa pherkades emel- nom hennes anstrangiiingar.
Efter Mrs Livermore, lertid i den grad, att de ej endast afstodo frbn vidare hvars tid helt krafdes för förelasningsarbete, öfvertog vhldsamheter utall t. o. m. togo upp en kollekt p&amp; Mrs Stone och Mr Blackwell tidningen, soni allt.sedan SO doll.
för att betala Mr Fosters öfverrock, som de redigerats af dem.
Efter den förras död 1891 har dottern, Miss Stone.Blackwel1, intagit hennes plats som slitit i t u under tumultet.
Vid början af sin föreläsningsbana ville hon aldrig redakbör, och Woman ' s - Journal är alltjämt ansedd so111 taga nhgon inträdesafgift.
Hon var radd, att, denna den bästa kvinnosakstidningen i Amerika.
In i sina sista Ar arbetade Lucy Stoiie för de idéer skulle utestänga m h g a ahörare, och dessutom hade hon nkgot af kväkarnes uppfattning, att det var orätt hoii agnat sitt lif, och hennes ' vänliga, moderliga an- att ta betalt för evangeliets förkunnelse.
Till följd sikte under den livita mössan var det första som Bhö- häraf led hon under deilila tid nästan nöd.
S % sin&amp;- rarne spejade efter ph hvarje röstrattsmöte i Boston.
iiingoin öfvertygide henne emellertid ränner, att åhö- Det påsths, att blotta Itsynen af Lucy Stones vackra rarne ej skulle minskas pA grund af en afgift.
Ett och förtröstansfulla Alderdom gjorde mAngen m o t s t h försök visade påstftendets riktighet, och hemles exi- dare till förkiiinpe för kvimans rättigheter.
stensvillkor biefvo dhefter vasentligt förbättrade.
C. v. Koca.
År 18 % gifte hon sig med Henry B. Blackmell, en ung köpman från Cinciiinati.
Denne, som var en if rig kvinuosa ksman ocli abolitionist, hade 1853 när- varit vid eti möte i Boston, c1ii.r Wendell Phillips, The- odore Parker och Lucy Stone talade för kvinnans röst- ratt, och han beslöt CIA, att den sistnämnda eller ingen skulle bli hans hustru.
Lucy Stone hade visserligen egreppet alhtln utesluter i sig själf t hvarje inskränk- sedan länge uppgifvit all tanke pA eget hem och am- mat ge lifyet helt åt sitt arbete, inen Blackmell ' s entu- ning.
Ock dock - när svenska riksdagen i dessa siasm för detsamma och önskan att bist8 henne däri dagar går att fatta sitt slutliga afgörande aug&amp;ende öfvervann alla betänkligheter.
De måste sanda 30 allmän rösträtt, (nar detta nummer af Dagny nár vara mil efter en präst, som var villig att ur vigselformu- läsare, har det antagligen reda * skett,) betyder bevil- läret utesluta ordet slydas, och sa,mtidigt med gifter- målet utfärdade de vidare en gemensam protest mot jandet af denna allnza9znc~ rösträtt politiska rättigheter deii lag, som gaf inannen rätt öfver hustruns egendom.
icke ens för halfva nationen.
Vi ' tanka icke pi % dem, Denna protest vackte mycken diskussion och bidrog som bli utestängda genom.
begränsningar beroende i ej ringa man att phskynda en lagreform.
på yttre furhållanden, hvilka i m8nga fall kunna haf- Hon betraktade förlusten af sitt flicknamn vid gif- vas af individerna sjalfva - eller i andra fall gro termfilet som en symbol af individualitetens uppgif - af den natur, att de reglera sig sjalfva, shsom alders- vande.
Och d&amp; framst8ende jurist.er försakrade henne, att ingen ' lag, blott seden, föreskref hustrun att taga strecket.
Icke heller pb dem, som genom sociala miss- mannens namn, beslöt hon att behiilla sitt eget och förhtillaiidm faktiskt äro beröfvade de fordrade kvalifika- fortsatte att göra det under nära fyrtio k s lyckligt tionerna för rösträtts utöfvande.
Dessa st-reck utgöra iiktenskap.
dock intet hinder för att principiellt kunna alli svenska Tillsammans med sin man áterupptog Lucy Stone maii erhaila rösträtt, a~ ?~zan rösträtt.
efter gif termklet sin f öreläsningsverksamhet, och b&amp;da Nej, den obönhörliga ironi, som 11vilar öfver röst- togo en viktig del i den pB 1860 och 1870-talen ifriga röst.rättsrörelsen samt inlade ej obetydlig förtjänst oin rätts frilgans lösning, ' beror p&amp; motsatsen inel1a.n inne- genomdrif vande t af med kvinnosaken f örbundna lag- börden af begreppet allmän rösträtt och det faktum, reformer.
En gång lat Mrs Stone sina ägodelar be- att alla Sveriges kvinnor, hälften af nationen, alltjä.mt ' ' Allmän rösträtt.
G @.
st&amp; utnnföii.
J a m f ö d t med det katbgoriskn streck, soiii klyfver svenska folket i tvS hälfter - mkinnen m e d borgarpe och de politiskt omyndiga kvinuorna - bli de andra strecken obetydliga, wokynnesstreck~, som en talare nyligen pA.
ett offentligt möte betecknade ifriiga- at aran de inskränkninga.r.
Vi vilja ' icke här komma med nhgot af dessa till lech uttröskade Skal och nrgnmcnt för den kviiii~lign rösträtten, hvilka standigt framhållas, vi ' vilja endast betona, att af de r än ni skor, som bygga och bo i Sve- riges land, är det icke ens hälften, som kommer .med, nar nu andtligeii den stora grundlagsändrix~ge~i.
- s. k. allmän v-östrätt - beslutas.
n Moderskapsförsakring.
II.
q-et är den i orovitckande grad stigaude dödlighe- ten bland späda barn i de fattigare klasserna, soin gifvit stöten till den rörelse, hvarför jag i föregkende nummer sökt redogöra.
Eiiligt statistiken är dödlig- heten bland barn födda Ltom äktenskapet - en na- - turlig följd af de oordnade förkihllanden, hvaruuder de se ljuset - särskildt stor.
Ocksh inneslutas i de framställda förslagen, utan att detta sarskildt nämnes, ogifta shväl som gifta mödrar.
Hos oss hafva liknande missförhhllanden äfven för, anled t ett.
upptagande af friigan om moderskapsför- sakring.
Som följd af en till k. m: t fran riksdagen afgifven skrifvelse (af 20 maj 1908) är en kommitt6 tillsatt, hvilken i samband med förslag till lag angb- ende sjukkassorna har att uttala sig äfven i denna fråga, d. v. s. moderskapsför&amp;kring under statens medverkan.
Detta förslag väntas tillställdt riksdagen - under innevarande period.
Nyttan, ja, den trängande nödvändigheten af en shdan försäkring ligger i öppen dag för hvar och en, som aldrig så litet haft med fattigvård att göra.
Det är väl ocksit.
att förutse det fragan i sin helhet skall komma att mottagas.
med välvilja af v %ra lagstiftare.
Däremot är det troligt, att försäkringens utsträc- kande äfven till ogifta mödrar skall komma att väcka protester.
Troligen kommer man att iiberopa princi- piella hinder, enligt hvilka en stat icke utan att kom- ma i konflikt med sina egna rättsgrunder skulle kunna pli detta, satt liksom sanktionera förbindelser, st %- ende utom lagen.
Äfven torde varningsrop komma att hujas mot att aflyfta ansvaret frhn den enskilde, Ilvilket endast kunde ha allmän demoralisation till följd.
Den första satsens berättigande torde knappast kunna vederläggas.
Det är och förblir en inkonsekvens, om staten understöder personer i lägen, hvilka af la- gen utdömas.
Om det.
nu vore sb, att v&amp; lagstiftning i denna sak vore alltigenom konsekvent, d. v. s. från en hög ideell sthndpunkt dömde med full opartiskhet och .rattvisa, sit förstar jag ej, hur man skulle kunna se ' bort frdn en siidan .invändning.
Men nu -- och @, det iniiste bestäindt betonas - är det ju alls icke s&amp;.
Hur är det t. ex. med detta ansvar för den af tvanne parter b e g h g n a handlingen, af hvilken deil tredje par- ten, sbsom varande fullt oskyldig, blif ver den mest lidande.
Det ar alldeles gifvet, att lagen icke far upphäfva den enskildes ansvar.
Tvärtom bör man önska, det var lagstiftning pli det allra kraf tigaste underströke den satsen, att det är ett brott att sätt.a barn i världen utan att sedan bekymra sig om dem.
Dock borde icke ansvaret, shsom uu sker, vara partiskt fördelad t.
I detta fall har var lagstiftning en stor försyndelse att afsona .. S % länge hela den ekonomiska tungan för den utom äktenskapet födda far falla på den sva- gare parten, den, som tillika har hela den fysiska tun- gan af barnsbörden att bära, sk länge ar statens del- tagande i fadersplikten icke nitgon inkonsekvens utan berattigad och af rättvisan @ kallad.
Hos oss kan den far, som vill undandraga sig sina förpliktelser, också oantastadt göra det.
Huru en p&amp; rättvisare grund byggd lagstifning i detta fall skulle kunna ingripa, visar den danska lagen af den 27 maj 1908 om B0mudetz- for Zgteskab og deres Forcc7cZre; hvilken kan rekom- menderas vara lagstiftare till benäget studium.
Utom den stora inkonsekvens, som ligger däri att ansvaret för samma handling ar så olika fördeladt, kan man pilpeka en annan omständighet, Iivilken gör att lagen afven formellt med riiddadt anseende kan %taga sig att skänka den utom äktenskap födande kvin- nan sitt stöd.
Enligt 7 af d a g angBencle ininderhigas och-kvin- iiors användande till arbete i industriellt yrke w (17 okt.
1900) mii kvinna, som födt barn, icke syssels&amp;ttas un- der de fyra första veckorna efter barnsbörden.
Visserligen kan man säga, och många ha väl sagt, att det är ett tvetydigt skydcl ' att förbjuda arbetet utan att p % samma g %ng öppna utsikt till understöd i hiindelse af nöd.
Meniugen är ju dock, a.tt denna paragraf ' skulle ' vara uttryck för.
en skyddsprincip, och d$ lagen sdlunda har upphaft sig till barnsängskvin- nans beskyddare - och det utau a t t g ö r a skilltiad '
gift eller ogift - s$.
har den endast att bygga vidare - p &amp; samma grund och att nu, nar tillfalle till ersatt-.
.
ning för den förlorade arbetsf örtjansten öppnar sig, - innesluta ocksh i detta fall alla - ogifta som gifta - - under ett.
Men gynnar lagen den i industrien anställ- .. da pli detta sätt, kan den.
rattvisligen icke uteslut-a.
andra kategorier af arbetande kvinnor, som kunna .komma i betraktande.
Statens andel i försäkringen kunde kanske lämp-.
ligen Avagabringas genom en pålagd zcnykadsskatt, .hvarigenom ju tillika ett försök gjordes till att ham- .ma den i vårt land s % starka nedglingen af aktenskaps-.
frekvensen.
Det ar djupt att beklaga, det denna i sig sjalf sh .goda och paturliga sak, hvarigenom den fattiga barn-, sangskvinnan kunde skyddas fran nöd, i Tyskland blifvit framförd i sammanhang med frågor, med hvilka.
den i den har skildrade formen ingenting har att skaffa.
.Och annu värre är att de frågor, livilka har iisyf ' tas, höra till dessa förflugna uppl.ösningsteorier, Bvjlka, om .de kunde realiseras, skulle föra manskligheten tillbaka .till det urtidskaos, hvarur den med så.
oerhörd möda - arbetat sig fram.
Sådant kan endast förhindra friigans .lösning.
Att begreppen också därigenom förvirras, visar exemplet frbn Danmark, där frkgan om moder- akapsförsakring blifvit väckt i anslutning till de af- - ven för Tyskland mest extravaganta idéer angående %die neue E h e ~.
Det vore önskligt om inan hos oss kunde liålla frhgan ren f rRn slidan inblandning.
- ph M.
Motioner ANHOiB *.
nattarbets- det kungliga förslaget om förbud mot kvin- nors naktarbete i industriellt yrke fallit igenom vid f jolhrets ri.ksda.g, var den allmänna uppfattningen afven b l a d förslagets inotst~~nclnïe för visso den, att frhgan endast för tillf&amp;llet afförts från dagordningen.
Denna förmodan har ocksa visat sig riktig.
Inom riksdagens bada kamrar föreligga nu motioner om för- bud mot kvinuors auvandande i fabriksarbete natte- tid efter samma norinei, som de i fjol af Kungl.
Maj: t framlagda.
Lagförslaget innebär, som bekant, att kvin-, Da, som sysselsattes i vissa industriella företag, dar flera &amp; ii 10 arbetare äro anställda, skall Btnjuta en oafbruten ledighet frAn arbetet af minst 11 timmar hvarje dygn och &amp; tt i denna ledighet tiden frhu kl..
l 0 e. m. till kl. 5 f. m. skall ingh.
Att nattarbetsfrkgan redan så tidigt som i kr skulle ånyo bli föreinll för riksdagens behandling, torde vara att anse som en direkt följd af den internationella arbetareskyddskongressen i Luzern sistlidne september, @ dar Sveriges hAllning till Bernkonventionen var före- mal för en ' inghende granskning.
Huruvida detta fur- sta resultat af Luzernkongressen, som vi för vår del kunna anteckna; får betraktas som lyckligt, därom bryta sig meningarna.
Det ar professor S. Clason i första kammaren och yrkesinspektör Th.
Furst i den andra, som vid Arets riksdag i tvanne likalydande motjoner vackt förslag om förbud mot kvinnors nattarbete.
.I motiveringen fratnhlilles dels kvinnans svaga kroppskraf ter, dels hen- nes egenskap af det nya slaktets bararinna och fo- strarinna och familjens vårdarinna i öfrigt, som af- görande skäl för en speciell skyddslagstiftning.
För visso äro dessa motiv varda en allvarlig pröfning och ha utförligt diskuterats ej minst i denna tidnings spalter, men om deras utslagsgif vande betydelse icke desto mindre underkaiines härrör detta främst af farhhga för att förbu- det mot nattarbete skulle beröfva kvinnorna tillfällen till arbetsförtjänst sarskildt i de bäst nflönade yrkena och diirigenom resa ännu ett hinder f ör kvinnoa.rbetets fortghg mot en högre utveckling.
Pran fjollirets ut- redningar och debatter i ämnet ar det nogsamt kandt, huru den föreslagna skyddslagen skulle komma att drabba framför andra de kvinnliga typograferna.
Denna grupp af industriarbetande kvinnor står emellertid med afseende pA saväl arbetskvalitet och löneförmåner som förmbga a.f sammanslutning betydligt framför arbeter- skor inom flertdet andra industrigrenar.
En speciell skyddslagstiftning, som söker sitt förnämsta berä.tti- gande däri, att den vill bringa stöd och hjälp &amp; t kviilnliga industriarbetare, som äro för ' svaga att af egen kraft skapa sig drägliga arbetsvillkor, skulle i vårt land sannolikt ge som första.
verkan en försämrad stallning för den arbeterskegrupp, som visat sig mal- medveten nog att ' ph ett effektivt satt bevaka sina in- tressen.
Följden häraf kunde bli allman och ödesdi- ger, d&amp; den innebure ett tillbakaträngande wf det kvinnliga industriarbetet p$ den punkt, dar det stigit till den högsta nivka.
Motionärerna nämna i förbiglende, att den af Fre- drika-Bremer-Förbundet 1907 igångsatta rörelsen mot nattarbetsförbudet fra91z7dat liknande $talanden fran arbeterskel-i&amp;ll.
Afsikten rhed detta inpass ar uppen- bar.
Det vill ge hela oppositionen sken af att vara ett verk uteslutande af &gt;Fredrika-Bremer-Förbundets feministiska öfverklasskvinnor~ for att tala med Social- demokraten.
Dessa antydningar skola visserligen redu- ceras till sitt verkliga varde af dem, som lärt kanna våra arbeterskors sjalfstbdiga hållning gent emot iii- flytelser fran kvinnor ur andra klasser, men för dem, som måhända ännu svafva i svarbegriplig okunnighet om arbeterskornas obenägenhet att kopiera de D borger- ligas kvinnornas %sikter, tör det böra frainhallas, att oppositionen mot nattarbetsförbudet från början var inhemsk såväl hos arbeterskorna som hos kvinnorörel- sens öfriga representanter.
Den samverkan mot skydds- lagen, som sedermera etablerades mellan kvinnor ur alla läger, är alltsa ej ett osjälfständigt eftersägande frin
.
arbeterskornas sida, utan bör skrifvas dem till godo som ett gladjande tecken till målmedvetenhet och frihet från fördom.
Ett stort nummer göres i motionerna liksom förut ph sina hå11 i pressen däraf, att en.
hollänsk dam vid kvinnokongressen i Berlin 1904 betraffande den fraii- ska skyddslagens verkningar bland de kvinnliga parisertypograf erna anför t siffror, som sedermera pHvisats ej stä.mn~a med den officiella statistikens uppgifter.
~ e n ~ omständighet ia har uppmärksammats till den grad, att om ett ämne af så allvarlig na- tur som de t föreliggande öf ver hufvud taget med- ger en .mera skämtsam anmarkning, man vore fre- stad påst$, att lagförslaget för i Ar närmast öfverghtt till att bli en de kviiinliga parisertypografernas fraga.
Enligt de meddelailden, som gjordes af en fransk re- presentant vid Luzernkongressen, skulle ingen enda typograf i Paris lm afskedats på grund af nattar- betsf örbudet.
Detta påstaende åtminstone ar ej med verkliga f örhiillandet öf verensstäinmande.
Vi behöfva endast erinra om, hur ett domstolsutslag af 1899 tvang La Frondes typografpersonal, som helt och hållet utgjordes af kvinnor, att läim-ia sitt arbete.
För öfrigt torde de olika uppfattniiigar, som göra sig gällande betraffande den franska lqgens verkningar, till stor del kunna förklaras daraf, att de svbrigheter, som fran- ska kvinnor - .alla statistikens siffror till trots h a f t att kämpa mot inom typografyrket härrört icke blott friin skyddslagens bestairimelser utan äfven frhn de.
manliga fackföreuingaraas motstånd mot den kvinnliga.
konkurrensen.
Tyngdpunktens förläggning till den ena eller den andra af dessa orsaker ha vederbörandes allmänna uppfattning om speciell skyddslagsstiftning- för kvinnor fatt afgöra.
Det ar i detta sammanhang af ' intresse att beakta, att en petition om nattarbetsförbu- dets afskaffande för närvarande förberedes af de franska kvinnornas nationalförburid.
Detta ger ett kraftigt vitt-.
nesbörd om att belhtenheten med den speciella skydds- lagstiftningen ej ar s&amp; allmän ute i de stora kultur- länderna, som skyddsprincipens förfaktare har hemma.
vilja göra troligt.
Att vid kongressen i Luzern ingen enda röst höjdes till £örsvar för den svenska riksda- gens beslut i fjol, bör icke tillmi~tas eii alltför afgö-.
rande betydelse.
Det Adagalägger narmast, att blott den ena Askhdningen var företrädd.
Den svenska kvinncrrörelsens motstbnd mot iiritt-.
arbetsförbudet har framstallts som lzufvuclsaklig anled- ning till frågans fall vid fjolårets riksdag.
Huru härmed förhhller sig, lämna vi dhrhän.
Diireinot skall det tydligt utsägas, att det ej ar ovilja mot deninter- natlionella arbetarelagstif tningens princip, som dikterat kvinnornas handlingssätt; tvärtom torde det för in8nga bland dem kännts tungt nog att i sin n ~ &amp; ha nöd- gats medverka till att Sverige ej var med, d&amp; det för- sta steget togs mot en för alla, kulturliinder gemensam arbetareskyddslagstif tning.
Per Hallströms " Erotikon ".
kom saniierligen inte en dag för tidigt.
I sista laget snarare.
Börja inte damha.ttarna redan krympa - jag f örutser tili vhren tyska studentbaretter, näpet dinglande p&amp; valkiga hjässor - och har inte den ero- tiska rnissionsverksamheteii f ullbordat sin uppgift ända in i mörkaste I&lt;rAkrinkel?
Det är sålunda ingen stridsrustad fiende i full vigör den blankväpnade sa- t irikern mäter kraf ter med, .men säkrare triumf tillf al- ler den som ger en segnande niidestöten.
Ingenting fatalare kan drabba de arelystna an en långdragen, obemnrkt hädanfärd ocli jordfästuing i stillhet.
Man unne dem Cltininstone tragikomikeus buller och glans kring dödslägret och en griftvård sirad med burleska symboler.
Man var icke alldeles oförberedd p % att Per Hallström skulle bli den soin skapade monumentet öfver g&amp;r- dagens bjärtaste d Arskaper.
Den lilla novellen r i k e r - ström och Nicolette, röjde för ett eller annat år se- dan, att han sysslade med utkast till niigot dylikt.
Men särdeles Ifingt tillbaka torde man ej kunna da- - tera hans kritiska hhlliiii-ig i detta fack.
Minns d g o n # nnu den norska.
sensationsskriften.
~Kvinclen skabt af mancleii D, som p&amp; grund af en viss C-et 39 hurtig vulgaritet blef den skandinaviska bokmarkila- dens trumf under vhxn 1904?
P&amp; sommaren kom det glada motstycket, w Kvindeii skabt af konen,, tvA muntra I&lt;ristianiastudenters goda verk, likaledes spridt i mhn- ga upplagor, och därmed var den saken utagerad.
Men Hallström, som deu tiden p&amp; sitt blida och tank- spridda satt recenserade tryckalster ocli teater i Da- gens Nyheter, l~tiintade skakande uppenbarelser ur fru Garborgs anonyma bikt, detta elementära skri ur deu.
i äktenskapets torka karlekstiirstande kvinnosja- len, och ägnad?
spalter At en öin och.
allvarsam ana- lys.
Hos denne alskvärde kritiker slunirade ännu pa- rodilynnet.
NU har det vaknat, fullsöfdt och morgonkrytt, och beredt det seriösa svenska folket en yster gyckelfest.
Själfva Svenska Akademin sätter sina otranade skratt- muskler i rörelse och K. F. U.
M. njuter utan hejd, för att icke tala oin ' de massor, soin vandra utanom dessa bägge korporationer.
Fallet ar ju också enasth- ende.
Man vantar sig icke, att de aderton dikta farser, att de nio sth fadder till spex.
Stockholmarna visste icke .af annan standard an Norlanders.
All- mänhetens.
ästetiska begrepp undergingo en ytterst
skedliga,, larmande och stortaliga dArarna.
S&amp; opitto- resk bel-iöfver inan dock inte vara för att markera af- st8nd f r h de stilfulla.
Mktta., inedelmatta, ar doktor Triewalds signatmur.
Dem son3 irra efter lyktgubbar visar han icke på stjiir- norna.
: ll&amp;rdens inilda glöclsken ar det fyrljus han kall- ner.
Om förelasniugea gör behörigt intryck, st % vax- lar ha11 f ni ha ii da efter slutaktens ridiifall arbara ringar med den sj&amp;lfulla anka, sotn Ilaii i unga dagar, d % l1011 a13au var eil.liteii omedveten och förtjusande katt- unge, hedrade med sin kurtis.
Han dundrar kraftigt mot ~l&amp;ttsinnet i pedanteriets rustnings, men glöm- mer att i ni in st ra sin egen vapenskrud.
Nhgogou af de fruktausvardt försigkornia backfischarna i pjäsen bor- d-e för ett ögonblick hoppa Cifver till enfant-terrible- facket ocli ropa: %Farbror, titta i spegeln !^ Man fBr lof att ignorera denne mdttliglietspedaut, o111 man vill i fred njuta a.f de gyllene sentenser, de ettriga bonmots, de briljanta infall, som blanka och gnisha h8r och dar.
De erotiska kul turmiinskornas frase- ologi har lainnat ett ypperligt stoff, af förfa.ttaren be- arbetad t med taktfull kvickhet.
Figurerna aga ingen konsistens af kött och.
ande --- det rar ' inte meningen - de best % endast af repliker och gester.
Den enda, hvars gestalt och anletsdrag m m omedelbart oarsndr, är den melodramatiska frun, som yrkar ph ~samvets- skilsm8ssa B, hvilken term lyckligt fyller en gapande lucka i det erotiska glossariet.
Men haad tjailar det till aht dryfta dessa lysande ocln.
subtila ordspel, soin vii1 redan Ii.uiiiiit införlif- vas ined nationens ordstafsskatt.
Pa.rkettiritelligense11 kommer a.tt förete ett ideligt finsmakarleende, och ra- den brakar lös, nar fru Julia Hedliuger, oroligt situ- erad inellan den inai.1 hon vill skilja sig f r h l och den maii, som inte vill gifta sig med henne, i sin virrig- het skriar: s Men Adolf, Bardolf!
Adolf, ~ a r d o l!
f &gt; De erotiska svindlerier, som detta.
lustspel ömsorh liittfingradt och hl \ .rclliäil~lt tar itu med, firo endast ett specialfa.11 af det stora förfalsknings- och * vulga.ri- seringsgeschäft, soin bedrifves med alla vardeting i disktissionernas arhundrade.
Det finns aktuellare &amp; i l l - nen till en hel serie komedier i samma anda, fast sprida förstainniag inte barn bland personalen p %-sce- kanske icke sfi allii~änroande och sfi ofarliga att syssla nen.
Otroligt - en herre stiger upp och redogar i med soin det)) Erotikom har att tacka för sin &amp; da de direktaste ordalag för meningen med samtliga fore- tillvaro.
K.
J. gliende scener!
Moralkaka till dessert p&amp; gyckelban- ketten Åja, författaren visste vä.1 hvad han gjorde -- jag medger, att här myllrar inte af skarpa hufvuden.
Den namde tolken, författarens idealbarare och spriikrijr, som lunkar genom alla akter, passivt upp- miirksain och.
lurande ph tillfalle att fyra af sitt lilla foredrag, tynger ner stycket.
Han fyller en platS, som uppmanas vördsamt att sarskildt nu visserligen icke fick lämnas obesatt inen som borde upptagits af en cyniker i stor stil, ett vist kvickl-iufvud i .början af det nya aret ifrigt verka j narrhatta, hvars bjällerpingel skulle ljudit gallast i för DAG NY S spridning genom varf- deii disharmoniska konserten.
Denne torre och för- vande af nya prenumeranter.
stnndige doktor Trie~vald, medelhlders anda in i hjiirt .. roten, gör egentligen en oansenlig figur bland.
de be- behöflig metamorfos, hvilkeu m8handa förblir den ge- dignaste vinsten n£ hela denna skratthistoria.
1 lustspelsdiktare kan sv8rligeii lagga beslag p&amp; ett lackrare material an deu Stockliolmssocieté för ero- tisk kultur, som Hallström fritt och gladtigt efter naturen sammanföst p$ siil skådebana.
Nhgon gAng ha vi väl r8kat dessa förtjusande karikatyrers sjdfulla urbilder, nog har det beskarts oss att häpet fangslade lyssna ' till deras pi % en gkug fjarilsfladdrande och innehållstunga samtal, vi ha uppinarksammat deras fördjupade satt att ' kla sig och deras personliga vagg- dekorationer, vi kanna dem vid första anblicken, dessa som i allt sitt vasen stolt bekanna, att de ha » funnit sin 1iiije.s Ack, typen håller 13 % att försvini~a ' ocl~ de sista exemplaren borde bevaras i sprit.
Men Hallströms esprit konserverar kanske vii.1 sh bra.
Det soni predestinerar dessa varelser, mestadels af- fabla, o£örargliga och p&amp; sitt vis sympatiska, till ' sati- rens byte ar deras storskurna allvar, deras röraride armod ph humor, deras otillgänglighet för ironi.
Myc- ket giingse brister, men för denna sorts existenser ödes- digra.
Deras uppgift besthr i att dann sitt lif till ' en gudoinligt ' f r i och ndelt stilfull lek, inen de mhst-e sta på spann och passa p&amp; sig sjalfva hvar sekund, för att inte konstverket skall g&amp; sönder.
De.
trampa guldmoln i det blh och m %ste hänga i s0111 dagsver- kare.
E n inödosam belagenhet.
Inte just lockande till skämt - utom för dem som se på.
Hallström iakttar deras manövrer med satirikerns giftigt leende mim och moralisteus otiiligt straf- fande blickar.
Egentligen har lian mindre roligt At dein an I1an förargar sig öfver det 1a.gvidriga ofoget.
För honom kommer det framför allt an pk att mana till ordning, till den g a d a ordningen.
Hans prisvarda ifver att klart framhiif va detta sy£ te har i nfigoa in %i: i menligt ioverkat pli 1ustspele.t~ struktur.
Det begynner som en skalkaktigt gisslande fars, upptar sinåiiingom med tilltalaude öfvermod en del oskyldigt tokiga spexelement, tangerar under allt cl etta oupphörligt, genom fint betydelsefulla sawmarist&amp;ll- ningar och utsökta repliker, den högre komedin och mynnar ut i en folkbildaude föreläsning, agnad att, ' Vara ärade läsare
Jeanne d ' Arc - en kvinnlig riddare.
II.
%r konliner det sagolika in, som i alla ticler gjort Jungfrun af Orléans till ett sk tacksamt ainne för poeter och författare.
Den första lofdikten om lienne skrefs i l-tlostret af heimes saintida Christine de Pisan, ocli oräkneliga aro de dikter, de dramer och operor, till hvilka hennes lefnad sedermera lämnat stoff.
Sh omiiämnas i etst 1592 utkommet bibliografiskt verk on1 henne öfver tv&amp; tusen arbeten af oli.ka slag ocli på olika spr&amp;k, och ~ L ~ U skrifver U världen vidare på dema euasthende lifssaga.
.
FrAn vaggan till bhlet - nAgoii graf förunnades e lif i öppen dager.
henne icke - ligger J e a ~ ~ n d ' Arcs Samtliga krönikeskrif vare kanna namnen p&amp; hennes f ör aldrar, syskoil och an f ör vanter, pii liennes gynnare och hennes bödlr,r.
De kunna uppgifva exakta data .för heiines resor och ' hennes bedrifter, ja, kostnaderna för hennes hästar och hennes rustningar.
I behåll finnes ett flertal af henne dikterade bref, iitmiiistone tre (ursprungligen 5) fullständiga afskrifter af det pro- tokoll, soin fördes vid Iïennes rannsakning i Rouen, samt ytterligare tvenne (ursprungligeii 3) liknande af- skrifter fran den 23 Ar efter heimes död företagna revisioi~sprocessei~.
Hur koimner det sig, att man trots denna ovanliga rikedom pb autentiska källor - af hvilka ensamt det första rätteg&amp;ngsprotokollet kunde utgjort grunden för en karaktiirsstudie - har haft s v h t att gifva en klar bild af deiiaa inedeltidsper- sonlighet f ör nutidens manniskor? '
Utan tvifvel ligger svhrigheten i den sida af hen- nes väsen, som är inest fräinma.nde för vbr tid, den visionära och prof etiska sidan, så mycket mera son1 sanning och dikt har flyta så ohjälpligt samman.
Och lnvarje försök till en analys af denna företeelse skall .allt efter den skrifvandes olika psykologiska stånd- punkt utfalla olika.
För en spiritist, till hvilkens credo besök från andra wrlden höra, skola Jeanne d ' Arcs visioner f iiref alla lika troviirdiga, som för den medeltida klerk, Ilvilken i förevarande fall endast spekulerade öfver, om de borde tillskrif vas Gud eller djäfvulen.
Det var icke endast 1400-talets franska teologer, som med tusen hårklyf- verier disputerade om den unga bondflickans gudom- liga sandning.
L h g t utom hennes lands gränser grubb- lade fromma och larda herrar öfver detta problem.
I Italien ' kom man t. ex. till den slutsatsen, att det var stjärnornas inflytande, hon hade att tacka för sin pro- fetiska förmiiga!
En nyare tids vetenskap tror sig kunna bevisa, att jungfruns f öregifna uppenbarelser härrörde ur rent patologiska orsaker och att de falla under rubriken hallucinationer.
Men just angående detta amne har en framstående fysiolog fällt det min- dre tvärsäkra yttrandet: rsvart ' ar att bilda sig ett omdöme om en företeelse, so111 i alla tiders upplef- velser framstar utan like ».
Son1 f örkluriugsgrund har 111an gissat p % llypnos utan att kunna phvisa dess ur- sprung.
Slutligen har inan koiiimit till den mera san- nolika hypotesen sjalfsuggestion i förening ined omed- vetet fromt själfbedrägeri.
I det tillstånd af nara nog permanent fasta, livari den unga flickan befanii sig, var det heuiie latt att försatta sig i den exstas, hvaninder hon samtidigt ined röster föriiam ett starkt ljussken och enligt sin utsago ofta shg tusentals englar i ininiatyr oil~sr$ifva sig.
Och för hennes med helgonlegeiicler inättacle fantasi och .hennes medeltida förestallningsaatt fanns det ingen aunan förklaring på.
de ingifvelser, so111 stormade in öfver henne, företriidesvis under bönestunderna, # n deu, att det var hefgoneu som tillhviskade henne Guds vilja.
Men d&amp; hon under rättegången beskrifser hel- gonens utseende, mantlar, kronor, » rallukt * och sprhk samt huru hon 01n: fattar deras knän, må mail nied skal undra, om icke detta var ett utslag af hennes starka fantasi.
Orden lades i munnen p$ henne af hennes domare, och hon suggererades att orntala, livad hon aldrig.
sett utom i verklig dröm.
Men h ~ a gick r gränsen mellan detta unga barns vaka och dröm.
Var hoil » inom eller utom lekainens, nar hon ined fj ärrskådaade blick förutsade Bandelser, som c ?fveii in- traffade 3 Hos Jeanne d ' Arc fanns en beundransviird hariuoni mellan sjal och kropp; när s % erfordrades, var den senare städse lika villig att erkänna den förras öher- höghet, som den sedan var att utföra de svhraste upp- gifter.
Det iir anmarkningsvardt, Ilur mycken tid hoii agnade ht andaktsof uiiigar.
Hennes page shg herm e i timvis p&amp; knä framför helgonbilderna, badande i tårar, och ofta steg hon upp rnidt i natten för att under dess långa tysta timmar knäböjande koncentrera .sin själ i samtal med de himmelska rådgifvarna.
Ho11 ägde en sii,llspt förm8ga att underordila kroppens Behof under själens.
Trots fältlifvets och de langa dagsmarscliernas h h d a strapatser, bestod liela hennes kost esoinoftast: L£ nigra skifvor bröd, doppade i vatten- blandadt vin.
Hvenl förmår, säga livilken oanad ut- veckling en iudivids andelif tager under dylika förut- sättningar, och hvilka okända krafter, som därvid st % .deii till buds?
Förhörd af Poitiers vällärda magistrar hade Jeanne en g8ng gifvit det djupa svaret: - » I vår Herres böc- ker finns det mer än i era.&gt; Och d&amp; hennes egen biktfader en dag full af för- undran utbrast: » Aldrig har man nggonsin hört någon-
ting liknaildc era bedrifter.
Aldrig har inaii 1Sist om renhjärtade jungfru göra bekantskap med ett soldat- dgonting shdant i nkgon bok)), - gaf hon samma läger i all dess prydno.
För henne, som ko111 friin sva.r: &gt;; Den Högste har en bok, i hvilkbn aldrig nagon det dagliga umgänget med helgonen, var det som att klerk har] %st, vore han aldrig sb bevandrad i skrif- komma ned i sjalfva helvetet.
Intrycket af de vild&amp; t e r n a ~.
I denna bok, p&amp; hvars titelblad viirlden ännu orgierna och de råa sederna har verkat SS.
obeskrifligt st; afvar, hade m8hända hon, tack vare ett starkt ande- upprörande pá henne, att den första dagorder, så, at.t l f8tt en intuitiv inbliok p&amp; de sidor, där.
det talas säga, hon, upptänd ' if nit, gaf de fö,rbluffade befälhaf- 1 tankeöfverföring och en orubblig tros makt Öfver varna, bestod i p~bjidandet af allmän syndabot.
Ingen.
deg trosfattiga hopen.
Det nya hon kom med var erfaren fäl&amp;err8 kulide haft skarpare ' blick för stundens jqst tron p i framgling och seger öfver nationalfienderna främsta kraf el !er hiillit strängare räfst med alla sol- vjd en tid, d&amp; alla modlöst läto olyckorna komma öfver datens för~lappande laster.
Bort med vin och tär- sj ' g.
Och denna impulsjva tro varmog för att sätta ningar, bort med ' härens alla lösa kvinnor!
Mer än den domnade nationalkraften i rörelse.
Detta var hen- en gAng jagade och ' tuktade hon des&amp; senare i oblid- kelig harm med flatan af sin klinks, och lika oefter-.
ii&amp; mission.
Sedan hon fyllt den, kunde döden tillintet- g ' öra det svaga redskapet.
Rörelsen fortfor, verket gifligt striingt förbjöd hon de okristliga svordomar, som haglade ur de tappra krigarnas munnar.
Ville fqllbordades henne förutau. '
Ma.n har aberopat enfaldiga samtidas ~it~tnesbörd de följa henne till ' seger, skulle de bikta ' sig och sörja f&amp; att stämpla henne som en ovanligt ebfaldig ung för sin sjals fralsning.
Och verkligen infördes inom flicka.
Men den som lyssnat till hennes tal, fullt af kort nAgot SA när ordna,de förhhllanden inom det förut lif och eld, och hennes djärfva och fina repliker under otjg !ade lägerlif vet.
Ofverbefalhafvarna vor0 ph det hela gyfinsaint rättegangen, har svart för att sätta tro till myten om lienpes inskränkthet.
Den ar af allt att döma endast stämda för den käcka unga flickan, inen de hade e r i kvarlefva af en senare tids bemödande att göra kunglig order att endast med försiktighet begagna sig henne till ett pil all egen förjänst utblottadt redskap af hennes rhd, och under hela fält.t&amp;get underläto de i gudomens hand.
Sannolikt har hon, som med halfva därför att inviga henne i sina planer.
Och dock vi- sitt väsen lefde i andevärlden, i det ' dagliga lifvet sa.de det sig gång på gång, att de rAd hon gaf, hvilka förefallit tyst och själsfrAnvarande, sh i grund olik mestadels gingo.
ut p&amp; snabb handling och oförfäradt andra jainnhiga unga kvinnor som inöjligt, den norm, angrepp, alltid följdes af lyckan.
.
.
Utanför Orléaiis murar skulle Jeanne d ' Arc iiu efter hvilken man troligen dömde henne.
Däraf talet om hennes bristande begiifning.
Hos lienne lag denna för första g h g e n visa, livad hon dugde till i stridens ht ett he1.t annat omrhde.
H v e u känner för öfrigt hetta.
Hade man hittills befarat, att; hon endast vgrit det mhtt af själskraft liou, en svag kvinna, förbrukade stor i orden, SA kunde alla konungens troinan nu för att fylla en uppgift, som kunde öfverst-igit en bevittna, att hon var större i gärningen.
En s&amp; eldig mans f örmf~ga.
Man m&amp; l~etrakta hennes m.ission haiiförelse, ett sa oförskräckt mod fanis det icke maken som.
gudomlig eller icke, en oerhörd inre samling af till i hela armén.
Nar alla ropade fly, fly, ljöd hennes alla personlighetens krafter erfordrades dock i främsta medryckande rop: fram, fram, de äro i vara händer, rummet, antingen det gällde att - s&amp;om hon själf hugg in!
När alla andra fälttecken veko, pekade hen- trodde - helt ställa sig under en Iiögre makts infly- nes hvi ta ban&amp; framht.
Aldrig gick detta frivilligt tande eller att till dess högsta potens stegra den egna tillbaka; skedde det, hade hon själf s h a d af mannen viljan, s h att denna dominerade icke endast öfver egen - med vhld ryckts med.
Icke blind för faran, varnade svaghet och oförmhga utan afven öfver andras.
Och, hon själ£ sina krigskamrater att stil, där hon stod trygg, det får icke glömmas, dessa inotverkande egenskaper midt i det värsta sten- och pilregnet.
Med vaken a fann Iion i allra högsta grad hos den konung, hon s h blick, snabbtänkt och r %dig, följde hon stridens @ ng, ridderligt tjänade.
Tvifvel, förakt, betänkligheter, svaghet och villra- dighet, alla dessa fiender inom och utom henne låg0 lienile likväl till fota., d i h.on efter en i lieilnes tanke oandlig pröf votid ändtligen fick inställa sig vid den.
här, som under tiden sammandragits till Orléans und- sättning.
Har blaud krigsfolket skulle hon möta.helt nya fiender.
Under sitt h v i t a standar, måladt ined heliga bilder mellan franska liljor, kom hon ridande med sitt.
lilla följe af fromma fader, pager och väp- nare, till hvilka afveil hennes bröder sallat sig.
I sin glänsande nya rustning med det svärd vid sidan, som hon låtit hämta fran Sankta Katarinas kapell, hade hon dragit ut för att begynna det heliga kriget mot sitt lands fiender.
Men först skulle denna barnafromma, grep in, där hennes väniier sviktade, satte med- egen hand stormstegen, där den bäst behöfdes, och lat rikta bombarderna, där de skulle göra bast verkan, som hade hon - yttrade .befälhafvarna sjalfva - i hela sitt lif studerat krigets konst.
På slagfältet var hon i sitt rätta- element, en sannskyldig ärkeengel S: t. Mikael, f ör hvilken fiënderna skräckslagna flydde.
I.
kriget grinade man föllo i häpnad öfver hennes käcka be- drifter och följde henne tillitsfullt till seger efter seger.
Och engelsn~ännens fruktan för ~ h a x a n s va.xte efter hand till den grad, att shväl officerare som nienige i mängd nekade att lämna Englaud för # att görs krigs- tjänst i Frankrike.
I samma mån steg hennes lands- mäns mod, och allt flera slöto sig frivilligt till konungens.
.
har.
(Forte.
i ntiet?
nummer.)
Utlandet.
Notiser. '
Till docent vid Iippsda iiniversitet i experimentell fysik bar utnämnts fil.
d: r fröken Eva von Bahr.
Fröken Ehuru den kvinnliga röstrattsrörelsen i Frankrike sär- von Bahr blir härigenom Sveriges andra kvinnlig2 docent; skildt p % de senare Aren visat stor lifaktighet, har ingen jur. d: r fröken Elsa Eschelson ar som bekant den fiirsta.
- sammanslutning i form af en förening till beframjandet Höstriittsmöten.
Vid offentligt möte, anordnzdt af af kvinnornas politiska rättigheter dar kommit till stånd.
Orebro arbetarekommun onsdagen den 27 jan.
antogs ' I dessa dagar %r emellertid ett förberedande möte utlyst efter föredrag, hhllet af red.
Par Axelsson, en resolution,.
i- afsikt att Astadkomma bildandet af en dylik för- hvari mötet uttalade sig mot det hvilande (niir detta ening, hvilken d i skulle ansluta sig till den Internatio- nummer af Dagny utkommer antagligen stadfastade) röst- nella Röstrattsalliansen.
Den franska kvinnotidningen, rattsförslaget.
Rörande kvinnorösträtten innehöll resolu- La Praqaise, hvilken anda tills nu ställt sig främmande tionen följande passus: för röstrattssaken, har nu tradt fram med tviinne artik- DB dutligen 1tt.innorizns enigt och kraftigt framburna lar i frhgan.
kraf ph rösträtt och medinflytande i samhället uti intet Ordförande i den nya föreningen blir antagligen Ma- afseende tillgodoses eller ens kan tankas nämnvardt dame Jeanne Schmahl, känd för den verksamma del hon friimjas genom denna vingklippta reform af männens tagit i kampen för gift kvinnas iiganderiitt.
Man antar rösträtt, så finner mötet däri ett ytterligare och myc- att föreningen skall vara konstituerad i tillräcklig tid för ket afgörande skäl, hvarför det hvilande förslaget bör af att kunna sanda delegerade till kongressen i London, Andra kammaren förkastas.
hvilken, som bekant, äger rum i sista veckan af april.
Af ven i Siindsvall, Norrköping, Kristianstad, Göte- borg, Lund, 1: ppsala m. fl.
platser ha protestmiiten at ' .. Rostrattsref ormen i Böhmen.
hhllite, hvarvid resolutioner af samma innehiili, so= den I det nu framlagda röstrattsIörslaget tillerksnnes de ofvan anförda, antagits.
Vid.
Stockho1m~; rnötet den 31 böhmiska kvinnorna politisk rösträtt och valbarhet, men januari vidrördes punkten om kvinnans rösträtt i snmma p&amp; starkt begränsade villkor.
Endast kvinnor med egen ordalag som i dessa resolutioner.
.
debetsedel eller shdana, som genom sin sociala stallning Den af Stockholms F. K.
P.
R. anordnade kursen i eller på grund af akademisk bildning besitta s. k. ratt samhällslära tog sin början förra fredagen med en före-.
som honoratiores, raknas med som politiskt röstrattsbe iiittigade.
För mannen däremot upptages intet liknande läsning af borgmästare C. Lindhagen öfver ~Jordfrlgsna.
Föreläsningen, som hölls i Reallaroverket A Norr malm, streck i det nu framlagda förslaget.
Prags kvinnor hafvrr p % ett stort möte protesterat hade samlat en talrik publik, till största delen bestiiende af föreningsmedlemmar.
mot denna orättvisa.
Föredragshallaren framhöll inledningsvis jordens be- En punkt,, som däremot ar fördelaktig för kvinnorna i det nya förslaget, är tillhtelsen för kvinnorna att per- tydelse som samhallsbildande faktor, uppdrog eil histo- sonligen vid valen nflamna sin röstsedel, i stallet för att risk kontur a£ jordägander8ttens utveckling i vart land, enligt t-idigare bestämmelser deras deltagande i valen en- framhöll de rnissförh Hllanden, hvartill denna utveckling dast fick ske genom befullmäktigad person, hvilken d b ledt, och uppehöll sig därvid särskildt vid norrlandsfrl- gan.
Han omnämnde de åtgärder i jordreformsyfte, som naturligtvis måste ske vara en man.
redan p5 lagstiftningens väg vidtagits och de som eniigt En social kvinnoforening i Prag.
hans mening ytterligare vore af nöden.
Till slut berör- Tyska kvinnor i Prag ha nyligen bildat en för- des frAgan om den oförtjänta jordvärdestegringen och ening för Soad IijiiZp, hvilken har till ändamAl att efter därmed sammanhängande teorier till jordfrr9g~ns li ' sning.
förebilder frhn Amerika, England och Tyskland strafva Första-inaj-blommans loka.lkomniitté!
i Pl ' orrköpilig att &amp; ena sidan afhjälpa sociala missförh&amp;llanden, &amp; andra har beslutat att i Ar upprätta ett sommarhem i skiirgAr- sidan uppfostra den stora massan till social ansvarighets- den för skrofulösa barn.
Förut har kommitth ett Qy- känsla.
Vidare vill föreningen sträfva att göra kvinnorna likt sommarhem för barn i .Aldern 4-7 Ar, hvilka hafra till faktorer, som man maste rakna med i det politiska disposition för tuberkulos.
och offentliga lifvet pA grund af deras duglighet och off ervillighet.
S ' ocial Ixja@ har mottagit ett erbjudande att ai~sliita Föreningsmeddelanden.
sig till den tyska f öreningen 2 Frauenfortschritt s, dar den inghr i 2 Sektion f ur Frauenbewegnug s.
En liokdföreaning för kvinnans politiska röstiaiitt har i Nora bildats den 4 februari efter föredrag af fru A. Tonning.
Föreningen beslöt ansluta sig till LmSa Pnsiind litteratur.
föreningen för kvinnans politisks rösträtt.
Albert Bonnier, Stockholm: Abu Casems tofflor.
Sagospel af Insamlingen till Fredrika-Rremer-Förbundets Sti- Azqust Stridberg.
- Urkristendomens ställning till pendiefond för Xalinölrus ILIL För detta ändam$!
nn- äktenskapet.
En historisk öfverblick, af S.
A.
Fries.
- Hennes son, af Iliatldda Boos.
- Bonniers mbnads- ordnades den C januari å Landskrona stadshotel!
cn fnndjeafloii med musik, tablber, landsmti.lshistorier, t o n.
häften, haft.
1.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag, Stockholm: VBr tids estetiska bola, servering och dans.
Festen inbragte 967 Irr, 3 % lifsaskiidningar, af Otto Eim.
Bemyndigad öfversiittning öre.
Omkostnaderna uppgingo till 160 kr.
2i; iixe.
af Gustaf Kliagberg.
- Bismark.
Ungdomstiden 1815- 1848.
En historisl: ekildring.
Svensk upplaga, utgifven a € Settovinsten utgöres alltsa af 807 kr.
6 öre.
Georg Wittrock och Nils Herlitz.
- Bibliotek och folk- uppfostran.
Anteckningar f r h en studieresa i Amerikas Röstrattsrörelsen i Frankrike.
; ' t Förenta Stater, af T ' nlfiid Palmgren.
Hugo Gebers förlag, Stockholm: Jesu lara, enkelt framställd af Leo Tolstoy.
Ofvers.
af H.
Flygare.
- Ur serien: 8De största miirkesmannen.8 X. Darwin, af XwZ Starback.
Breflåda.
Lim.
Svar afsRndt till tidningen.
.
.
II FRAGOR I OCH SVAR.
= Annonsförmedlare, = -.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
1).
I landets alla pilitiita och valrekommenderade.
* och bokliidor kan man beatalla huru m h g a eg. som helst.
önskas, för Danny sival i landsor- Skall man alltid .lprenrimererra d dessa &amp; ällen?
-.
.
-- - - p - Ja;.
ifall man knekar endast l, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det .. ten som hufvudstaden.
Anmälan å Hvad kost ar Dagny i post anstalt er och boklddor?
u ag nye för.
postpr&amp;mneratione- och boklAdepris tir kr.
4: 50 l /, Ar ' ' /, 2: 50.fö.il.
1 ', och .l: 26 för Drottninggatm 54, Stockholm .C.
H v M villkor erhdlla prenumerantsamlare B Dagny?
Den, eom samlar minet 6 prenumeranter, erh&amp;ller en pjmvieion af kr.
1: - för hvarje helåre-, 50 öre för hvarje haltbra- och 20 ' öre för hvarje kvartalsprenumerant.
, Huru .skall ma; filrfara fdr denna provisions er- h dllan ' Pie t.
.
.
&amp; dan man samlat miwt 5 prenumeranter, gk man tillvaga pA ett af följande sätt: 1) Antingen: Gedom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af- provisionen beställer man det behöfliga antalet ex. (hur mdanga som helst, men alltid minst 5) direkt frAn Dagnys exp., Stockholmj som under,eamlarens adress i ett och samma paket siiiider alla bestallda ex. Samlaren har dda att ombesörja utdelningen till ' de samlade pre- numeranterna.
2) E l k: Man prenumererar A narmaste postkontor (cj an- norstades) för ' de samlade prenumeranterna, detta under hvare och ens adress, begilr postens kvitto ii samtliga er- lagda afgifter, tillstliiler 088 detta kvitto, da vi ornghende pr postanvisning s u d e r samlaren den stadgade provisionen.
- Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis I6sa Dagny?
- - I stadernas tidningskontor &amp; h cigarraffärer samt hos Cag- nye kommissionarer i landsc~rten.
Pris 10 öre pr nummer.
YAMINER.4D SJUKSKOTER- E s k a med goda betyg och re- HUSMODER sokes till Nya Lijns- lasarettet i Uddevalla.
Sökan- kommendationor önskar plats, hälst i sjukstuga eller sjukhem.
Svar den, - som bijr vara praktiskt duglig till sköter skar, Karlskrona p. r. och bildad, skall handl-iafva perse- delförrbdet, öfva uppsigt öfver kö- 22-krig landtbrukaredotter ket samt ffäinja ordning och hem- önskar plats i familj, halst i trefnad.
Tilltrtide 1 april eller förut.
Stockholin eller dess närhet.
Har Svar med uppgift on1 Rlder, refe- ej förut innehaft plats, inen genom- renser och intyg samt löneansprbk gAtt en 3 man.
kurs uti Nya hus- adresseras till Liirislaserettet, Ud- hbllsskolan, därifran ett fint betyg devalla.
finnes.
Är afven kunnig i linne- sömnad och enklare kliidsömnad.
Svar emotses tacksamt .af SM.
A D; FORMANLIG K O ~ O R S P L A T S med begyiinelselön 50 kr.
pr Eds Bruk.
mhiiad och förhöjning efter för- tjänst finnas for fruntimmhr om ~ O - H R I G BATT~XE FLICKA, 23-40 Ar, i besittning af punkt- som genomgiitt.
S-klassigt lighet, ordningssinne, arbetsför- koverk, önskar plats pb kontor iiliga, snygg .ha !~clstil, färdighet i eller i familj vara behjälplig med maskinskrifiiing samt intresse för forekommande göromál.
Svar emot- sitt arbete.
- Endast den som är i ses tacksamt till * Villig och besittning af ofvansthende egen- pålitlig^, Gum: dii BiiiioiisbyrB, skaper svare till ~ 1 0 - 4 ~, Dagens Rldmö.
Nyheter, Gustaf Adolfs torg.
.
.
4 FKUNTIMMEl$ med va.
na vlci skrifgöromhl söker 5-8 ItEKLT H E M och liten f+milj timmars daglig tjänstgöring.
Svar hvarest kokerska och husjung- till mycket ~ n t r e s s e r a d ~ Dagene, fru finnas ilr plats ledig m6d god Syheters Hufvndkontor.
lön för en .proper flicka med godt satt och lynne alt gb frun tillhandq.
031 SElCRETERABE eller dy- Rldste vara kunnig i sömnad och likt; önskas plats af ung, sprtk.
servering samt förete förstklassiga kunnig stenoprnf och inaskinskrifi rekonimend.
Svar !il1 ~Strsndva- verska.
Svar till B B.
N.
Or),, Dn gen * under adress S. Giimiilii an.
nonsbyrb, Stl-dm, f. v. 1).
ined ut- gem Nyheter, Giist.
M. tork.
förliga uppgifter.
EN ' P Alla skrifvelser rörande expeditioneir adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
v Ä.LI.J) INNEPJ,ATS sökes nu eller till vhren af ung flicka hos iinkeinan eller ungherre i Sthlii.1.
Söknnden lir skicklig i inallagniiig I (Pialssökande f6 s k a - annonser - --- ivtförda --- i sain t äger goda föi.iitsi %ttningar att _ Dagny för iialfva priset eller 7 öre pr mm.)
ordentligt förestli och sköta ett hem på egen hand.
Svar till ~ M u s i k a l i s l 23 ~ hr,, Viii~irierby p. r. ILDAD UNG DAM e e d de biista referenser söker plats som sitll- VARDARIL L ~ N OCH A SAL.LSKAP skap och hjälp i fin familj.
Genoni- hos Llclre person önskas med gatt elementai~laïoverk, Upsala fack- första af bildad all-i~~rlig flicka, skola, samt vistats ett gr i Tysk- med vgnl.
satt.
Exaln.
i sjukvfird land!
N k n a ï e upplysn iiignr geiion?
o. huslig.
Siri&amp; p e t.
Goda ref. Stockholins Utliyri~ii~gsl~~~rAJI~l~ngs-.
Sv.
t.
&gt;Hein v, tidiiingakont.
l h n g s - trädg8rdsgatan 12.
Alln&gt;.
te].
236 SO.
gat.
14, Stockholm.
Rike 129 07.
ENSKRIENING eller andra NC+ FLICKA af god familj, soni skrifgöroindal önskas af bildad geiionigA.tt fem iiihnders kurs Dam med vacker stil och fleririg i Karlskoga Praktisks skola?
söker vana i kontorsgörom51.
Svar till plats att g5 frun tillhanila.
Onekar IM.
C. T.,, Tidningskontoret 63 a.nses som medlem af familjen.
Odeiigatan.
Svar motses tacksamt till ~NIariette~, Ludvika, p. r. NG bildad flicka, villig deltaga i allt arbete, söker ylats a.tt PLATS ÖNSKAS som hjglp och sallskap af yngre flicka, som lära matlagning.
Fritt vivre 6n- 9 under adr.
genomgAtt handelsskola samt iir skas.
Svar till ~ 1 Arp, lz~innig ' i sömnad.
Svar markt S. Guni: dii Aiinonsbyr&amp;, Stockholin vFamiljeniedlein 20~,Eskilstiiiiap.r.
f. v. b.
B p U R u - P - - P YGRC I s I S !l ' OCIiHOLM eller dess P JAATS nnrhet p5 landet sökes nu ge, imst af enkel, bildad, harnltiir 26 Högre ' ~leme.ntarlärover- Ars flicka, att 18sa läxor med barn: ket i Halmstad for deltaga med s ö ~ n n ~ lättare d, göro.
n-ibl, geiiomghtt läroverk, lir under.
kvinnlig ungdom.
visningsvan, musikslisk, talar t,yska, goda betyg.
Nya Inack.
I: ', yrh .I,&amp;rariniiebefa.ttiii~ig ii.iec1 under.
Brunkebergsg.
3 13.
Alln-i.
811rn ~~isniiigsskylclighet i modersmoilel 150 67.
Riks 2 1 28. och engelska sprhket p A inellerst s - - och högpta stadierna snirit i .. rna tematik eller naturalhistori21 p4 liigre stacliurn sökes]: jos Skolan6 styrelse före den 10 instundanclc innrs.
Ansökningshaiicllingarns skols &amp; tföljas af Itikarebetyg.
Be gynnelselöii 1,400 kronor med tre SPIX. \ KI&lt;UNNIG, ung Dam, me6 högre lönegrader: 1,600 1,800 och elen~entarskolebild~~ing o. mins1 1,900 kron.or efter respektive E ett PLrs praktik da skrifmaskiii, er, 8x8 n ~ e l l w r u n ~.
1iAller förmtliilig, aiistillliiing nu.
k1alinstad i februari 1909. genast eller 1 Febru~ri.
Svar, märkt * Energir, till Dagens Ny,.
SfyT,e ?sen *.
heters Huf Gudkon tor.
. '
LEDIGA PL A TSER.
s,
Om inte Magplågor, Betydlit Prisnedstlt tnin P!
I I .vore den slem: gantaste och hufvudvark,, hamorrojder m. ' fl.
obe- hag förekomma ofta i förening ined trög afföring.
Ett mycket verk- samt medel till lindrande liaraf har Salubrin visat sig vara, da det anvandes på sätt, som enligt bruks- anvisningen befunnits andaiiiAls- enliga, men för att botande skall kunna äga rum f o r d r ~ s att lefva rationellt och ialii taga lakares före- skrifter.
Saliibrin tillhandahålles i Parfym-, Speceri- och Fargaff arer.
i parti hos Beger &amp; C: o, Stockholm starkaste strumpa i iuarknacleu, skulle icke om.
sattningen vara i stadigt sti- gande.
Besök R-BOJ.
FrPn nu och till l maj l909 realiseras omkring 300 ofika vJrdefuIIa u pbygpelse-, beriitf else- och bilder- lidcker samt kalsn8rar till betydligt nedsatta priser.
Sarekildt fastes uppmarksamheten harpil för dem, som be- höf va lampliga böcker till bokpasar för ejömlo samt till siindags- skole-, ungdoms- och sockenbibliotek.
gatalog sandes psbegaran gratis och franko.
I I I I R.-B.
Euang.
e ost eiiandr - !t iftelsens Filiilags-Expedition, I I " Greme de Cholepalmine " 1 Gamla Kunge.
holmsbrog.
13.
ANTISEPTISKT HUDMEDEL Sjukvdkd i hemmet.
Frökm I. Schmidt, Kadshamrt.
I i tuber B 75 och 30 öre.
Till salu å apotek samt hos speceri-, fMrg-, parfyni-, sybehörs-, pappers- och bokhandlare m. fl.
I LARS MONTEN, O Agdatorps Tiiadgårdsskola för kvinnor börjar I0: de ' sommarkursen den I April.
Prospekt och närmare upplysningar lämnas a f m STOCKHOLM 3.
I StnimPfabFiRen Ra- Jas Fabriksbod, Till undertecknads ajokvårdskurs, som börjar den 1 mars, mottagna anm %lningar under februari.
Kursen Br afsedd för husmödrar och unga flickor i hemmen.
Begär prospekt!
Tiiirnelgatan 46, Stockholui.
Allni.
Tel. 82 11.
Riks.
68 98.
SalC2 / Petewon, sjuksköterska.
: Stockholm.
- 0 Ett kaffes arom ar till stor del beroende p l konstruktionen af de maskiner, p&amp; hrilka det ar rostadt, ju bitttre maskiner man anviinder vid rostningen, rlesto mera fullkomligt utvecklas aromen, under det alla ohl1eosa; nma Lmnen aflagmas.
Nya Lärarinneseminarium, - Bir Karlbergs Specialblandning ii 1: 50 pr kg.
Vid seminariet utbildas larariniior för privata skolor och hem.
lestkr af flera adla kaffesorter sammanblandade samt rostas pd iiu- Sökande, som genomgatt hrjgre flick- eller samskola, inskrifvas utan: idene förnamsta rostningamaskin i eget förstklassigt rosteri.
ntriidesexamen.
Den pedagogisk-praktiska lärarinneutbildningen &amp; r OBS.!
Renaste smak, högsta arom samt mest oxnt.ycktz.
kaffe mfvuclsak p&amp; seminariet.
Nistan alla studieämiien äro valfria, saväl marknaden.
1311 landsorten mot efterkraf.
le svenska som de frärniilande sprhken.
Terminsafgift 100 kronor.
Master-Samuelsgatan 10, Vidare upplysningar a£ seminariets förestanclarinna.
(hörnet at Sorriancl~,c.
: illlma Dettl~ow, Birgerjarlsgatan 33, Stockholm.
Kaffeaffiir En gros ck eii 1) etsiI.
K.
- ' Folkskolans B h tidning utgifven och redigs&amp; rin adertonde årgång.
- af S T I M QUIIYT, utkommer 1 9 0 9 i Ett rikt illustreradt nummer hwarje vecka, ht.
W. Karlberg Fredrika-Bremer-iorBundef= Drottninggatan 54.
Riketel.
27 62.
Förbundets byrai öppen 11-4.
A h.
te;.
45 16.
Fmdrika-Bremer-Mundet8 9 / ' u &amp; t k Ö t ~ ~ ~ d ~ b ~ y ~ t &amp; ~ 6 3 2 ' Se o ~ d Mim.
tel. 82 á.
: Riketel.
68 98.
36 veckor under Bästa och lämpligaste läsning för barn af alla samhalls&amp;lasser.
Prenumerera å närmaste postkontor.
ror 1: 65, halt?
år 9 0 .öre.
Pris för helt &amp; Kro- pioiiiar.
HJiiaey S&amp;OP~C, Af C '.
v. Kor.71.
hllmiiii röstriitt.
\ Iodcrskapsförsakring.
PI.
Af M., l 121t01111.
\ lotioner i iinttnrbets$r ?igar~ Utbildningskurser m. m.
Per liallströms » Erotikon ».
Af 1i.
J.
Muntliga och skriftliga leaiiiie d ' Arc - en kvinnlig riddrilre.
II.
At?
Siy-it!
I Y l i t c i t.
I: tlnndet.
upplysningar genom [iisiiiid litteratur.
Diquemare - färgar hkr, skagg och Fredrika- Bremer-För- htiser.
Sgonbryn - haller firgeii i m&amp;- lader.
Endast i Föreiiingsiiieddelic~i~lc~i.
bundets byrå, Franska Parfymmagasinef Breflåda.
21 Drottninggatan 21, Stockholm.
54 Drottninggatan.
100-tals bitar randigt bomullstyg; il1 förkliiden, inneh.
2 luet., akta k g, ljust- eller mörkrandigt, er-] ålles till 73 öre, 10 bit.
7 kr.
Otto Iskarson, Gamla Kiiiigeholnisbrog.
23 A, Stockholm.
Kvinnliga arbetsområden.
Eli Prenumeration h Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel. '
