# ID: svediakorp-per426
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,102
# sentences: 999
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


P ~: 48. '
r Vi .r.
Prenumerationspris: kr.
4:.
50 I12 a r.
, kr.
2: 50.
1: 501 11.
.,.
i l 1: Z.
.
- 2: a arg .. Stockholm den 23 December 1 9 0 9. '
.
.
öre.
Lösnummer 10 r e n m e t i ~ sker v Iandsorteri soin i Stockholm ii närmaste postanstalt eller bok-.
handel.
I 1 1 1.
Redhtlon: Mästersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifninptid hvarje torsdag.
Redaktör o. ansvarig uteifvare: Mottagningstid: Kl. 11-12. l ' I Expedition Mästersamuelsgatan 51, en.
Sthlm 1909.
F. Englunds BoMr.
-.
Post- och telegtafadress: DAGNY; Stockholm.
: Annonspris: Enke: spaltbiedd 50 mm.
Marginaiannons under texten 15 mm: s höjd per gång 10: -.
Rabatt i 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010 20 W * o.
.
qgr 25 Annons bor Lara ~nlämnad senast måndarr f. m. f ö r fruntimm ' erVt.
ett femtioårs.minn.e .. I manad 1 jande januari L859 stod annons att Kursen fortgår oaf- brutet till den l: a nästkommande juni, läsa i Stockholms hvarefter lektio- Aftonblad: " Den nerna upphöra un- 1 ': a instundande fe- der sommarmåna- derna för att åter bruari öppnas - - - en lärokurs örja nästa höst.
.
för fruntimmer; ga andra afgifter hvilkaantingen blott läggas an som i allmänhet önska oundganligeq erfor.- att.
utsträcka.
sin dras till bestridande Rektor P.
A. SILJESTROM.
Initiativtagare t i l l Larokursen.
af ' omkostnaderna teoretiska bildning något längre an,, för lokalens upp- som vanligen låter sig &amp; a i flickpensionerna eller lysning samt andra nödvändiga utgifterr.
ock sarskildt afse att ' förbereda, sig till.
lararinnqkallet.
Om en sådan annons blefve synlig i våra dagar, Undervisningen, dels genom en 5 två lektioner skulle den knappast väcka nigon uppmärksamhet - hvarje hvardagseftermiddag, dels genom anvisningar kanhända q och a n n y förvånad fraga: ' m a d me- till hemarbete konper att meddelas.
i följande läro- nas med d *?
sådant läses ju i alla sk01gr.~~ Gra- ämnen, nämligen:, ~Lligion, Historia och Geografi, tisundervisningen hade måhända väckt någon forvii- Rakning .och Geometri, Teckqing, Naturvetenskap, Häl- ning, men det hade också varit allt.
Annorlunda, ver- solära, Allmän s~råkläm och itt ter at urhistoria, Un-.
.de detta enkla och.
anspeksltjq tillkännagifvande på dervisningslara.
Special-undervisning i främmande språk den tidens kvinnor.
Vid genomläsandet af detsamma ingår icke i laroplanen, enar .nAgorlunda nöjaktiga började gamla, och, unga, hjärtan, klappa af hanförelse.
kunskaper i det hänseendet likasom öfriga vanliga Man.
kunde och vagade knappast.
.tro det härliga bud- pensionskunskaper förutsättas.
hos eleverna.
- - - skap som gömdes däri.
Blodet steg; i varma vågor fel-,.
.
.
&gt;romenaddrakter och Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak I Solfdt.
arbete l P b r m h l i g a priser l OUSTAP HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
570 -- - -.
D A G N Y -.
-.
.
.
.
upp på, unga kinder, och e n e n d a tanke behärskade alla dem, som denna härliga kallelse träffade: " Måtte jag få vara med ".
Vår tids ungdom, som kanske mången gång till öfvermathiad - far sin kuriskapstörst tillfredsställd, kan föga fatta den hunger efter verkligt vetande, som den tiden bodde hos så manga kvinnor.
Och icke blott törst efter vetande, utan hos otaliga hade vaknat en allt starkare längtan efter utvidgad verkningskrets, nya vägar till utkomst och bergning.
Till allt detta för- madde.
icke pensionsundervisningen föra den unga flickan.
Små kunskaper - i få amnen.
Det hela anlagdt på en yttre sal~ngspolityr~ utan innehåll och kärna, det var hvad som bjöds oss da.
Ej underligt att vi kände tomheten.
Tillägga vi så, att af alla de vä- gar, som nu sta öppna för de unga flickornavid aka- demier, tekniska skolor, högskolor, gymnastikinstitut, handelsskolor och hvad de nu heta alla vår tids ut- bildningsanstalter, fanns da i n g e n tillgänglig för kvin- nor.
Det var lärokurs för fruntimmer, som tog det första, det afgörande steget.
Lyckligtvis var det icke blott kvinnor, som kände den skriande orättvisan i dessa förhallanden.
Kloka man kände icke blott d e t orättfärdiga uti att afstänga kvinnan fran alla kunskapsmöjligheter utan aiven den samhallsskada som detta innebar, da det hämmade kraf- ter, som kunde blifva till välsignelse, om de finge använ- das.
Visserligen hade på riksdagen stämmor höjt sig för ett bättre ordnande af den kvinnliga undervis- ningen, men de hade blifvit hastigt - och kraftigt ned- tystade.
Det var ju nästan en galenskap att tala om högre undervisning for kvinnor.
Nar alla vägar tycktes stangda, var det trenne hög- sinnade, varmhjärtade män, som beslöto att själfva vaga forsöket att bryta vag för en ny tingens ordning.
Det var rektorn vid Nya Elementarskolan P.
A. Silje- ström,.
professorn vid Teknologiska Institutet ' A.
H.
Fock och professorn vid Barnbördshuset P.
A. Ceder- schiöld.
Till sin hjälp fingo de utan svårighet perso- ner ' som insågo sakens stora betydelse.
Hofpredikanten T. Lither, magister M. Schuck, professor N.
I. An- dersson, lektor J. Elfving, magister 0.
Eneroth, pro- fessor C.
G. Qvarnström, lektorn vid Karlberg, C. W. A. Tham och flere andra arbetade med stort nit och intresse för den viktiga sakens framgång: Det prak- tiska resultat af detta arbete, som dessa man tänkt sig, var nog framför allt att astadkomma en verklig larar- innebildning.
Emellertid vagade icke ' inbjudame sätta sina för- hoppningar allt för högt.
Till den 2 februari 1859 vor0 de anmälda eleverna sammankallade, och det an- sprakslösa rum, rymmande omkring 20 personer, hvari de skulle samlas, visade sig genast för trångt.
Ett annat rum anskaffades - afven detta befanns för litet, och först i det tredje rummet fann man plats f6r de 131 elever, som anmält sig.
Lat oss kasta en blick p5 den egendomliga skaran, som var där församlad!
Den äldsta bland dem var 54 I - - - - .- -.
- - -.
-- -- år, de yngsta 16.
Mellan dessa blda gränser faiis en Aldersvaxling i nastan aUa lagen.
Hvad visar väl denna egendomliga sammansluining mellan aildriga kvinnor och unga flickor, om icke att hos dem alh bodde och hcs m h g a hade under lhga, dystra Ar bott en okulg Iangtm efter vetande, sanning, ljus.
Att förena alla dessa till en gemensamt arbetande klass var ju omöjligt, och för den s s h l uppdelades de i tvänne grupper, elever och ahörarhor, så att d % undervisningen öppnades i Klara skolhus vid Klara kyrkogård mötte 53 elever och 78 åh3rarinnor.
Eleverna ägde att ahöra föreläsningar samt genom anteckningar och förhör adagalägga huru de kunde tillgodogöra sig undervisningen.
De läroämneil s o n skiille förekomma voro: religion, historia och geo- grafi, aritmetik, svenska språket, fysik, fysiologi, bo- tanik och zoologi.
Ingen af vår tids kvinnor kan fatta, att Öppnan- det af Iarokursen var ett djarft, nästan riskabelt före- tag.
Det gällde ju att skaffa kvinnor mdevisning i åtskilliga amnen, som dittills ansetts för dem obe- höfliga, ja rent af skadliga.
Kritiken uteblef icke heller.
Den f611 skarp och hård öfver dem som ville rycka unga flickor ur deras naturliga verksamhetskrets, göra dem till blåstrumpor, till karrikatyrer af kvinnor, rent af beröfva dem de finaste och ädlaste egenskaperna hos en kvinna.
Och då slutligen professor Cederschiöld gaf en mycket begränsad framstälining af människo- kroppens inre delar, utbröt en formlig storn~ nio: Iarokursen.
Han hade därför full rätt att vid en fest, som eleverna gåho för sina lärare 10 &amp; r efter kursens början, saga: Hvem minnes icke denna skara, Som reste sig mot oss, en tanklös hop, Med hånfullt löje och med galla rop.
Emellertid fortgick arbetet vid kiirokursen.
LZrar- nas kärlek och intresse sviktade aldrig, lika iitet ek- vernas hänförelse.
Det kan vara af inbrem 2k?
k16: 2. hvad en af lärarna, professor Fock, flrade vid vf- vannämnda fest: " Det var en undervisning af den mest egendomliga beskaffenhet, val agnad att hringa mången gammal skolkar1 och ännu mes petisionsfo- reståndarinna i förtviflan.
Intet reglemente med sina många paragrafer, inga pA väggarna uppklistrade ord- ningsreglor, ingen systematiskt uppgord Esorhing, där de särskilda undervisningsämnenas bildande kraf- ter $blihit mot hvarandra noga afvägda och därefter utportionerade, ingen klassindelning ingen.
Exläsning i vanlig bemärkelse - hela denna s&amp; nödvändig an- sedda apparat var totalt bortkastad.
Allt detta var ersatt med ett enda ord - och det ordet heter f r i h e i ' '.
Och tilläggas kan, att äfven den yttre ordningen var mönstergill.
Doktorinnan Wilhelrnina Idesk6111, som skulle ofvervaka det hela, hade ett lätt och angenämt arbete, ty hvarje elev var lika rädd om " kursens ara ' ', som hon sjäg.
Undelvisningen i Larokursen ägde rum under are11 1 8 5 9 6 0 och afslutades i maj 1861, då den eftertrad-
des af Statens Seminarium.
för bildande af lärarinnor.
Att Seminariet har sin rot och sitt upphof i Läro- straff och befrielse från besigtning " och bestämmer i sin 8: de 5 mom; b) att besiktningsskyldig kvinna, kan fran be- kursen kan icke bestridas.
Detta ursprung a r näm- siktning befrias " t i l l s v i d a r e: d A ' h o n a n.m a l e r ligen angifvet i Kungl.
Maj: ts proposition till Rikets s i g v i l j a a t e r g a t i l l.
e n a n s t ä n d i g v a n d e l Ständer, på grund af hvilken denna läroanstalt blef o.ch.
p.
o l i s f ö r e s t A n d a r e n h a r s i g b e k a n t, organiserad.
En stor del af Larokursens lärare in- a t t h o n e r h å l l i t.
t j e n s t e l l e r k a n s i g p å gick i samma egenskap vid Seminariet, flere af dess a n n a t s ä t t ä r l i g e n f ö r s ö r j a.
I d e t t a f a l l elever blefvo anställda vid Seminariet som biträdande ö f v.
e r v a, k a s h o n i 3 m a n a d e r, i h v a r e f t e r lärarinnor.
h o n, d a s ' kal t i l l k l a g o m a l e m o t h e n n e Så hade då Larokursen utfört sitt varf.
Det kunde u n d e r d e n n a t i d e j f ö r e k o m m i t, p a fö ' re- ej mera förnekas, att kvinnan var mottaglig för under- s t a n d a r e n s a n m ä l a n m a k u n n a af Ofaver- visning.
De riksdagsman s o m, besökte kursen och s t a t h å l l a r e - E m b e t e t u r b e s i g t n i n g s b o k e n, Som bekant krafvis icke en sa invecklad ahörde undervisningen, måste medgifva, att .har fanns a ' f f ö r a procedur, nar någon af oss andra önskar bättra .sitt både lust och förmilga att lära.
Deras svar blef ju lefverne.
För den som.
ar en smula psykolog och na- också Seminariet.
Nog vor0 vi alla elever nöjda och stolta öfver got känner varlden är ej svart att förstå, hur pass Larokursens resultat, men.
denna känsla förrniidde lätt det skall vara för en ung kvinna att behalla sitt dock icke utpl %na sorgen öfver kursens upplösning.
arbete.
och sin plats bland kamrater, da polisen tittar Det arbete, för ' hvilket vi lefvat under dessa trenne år, till henne ibland och .hör efter hur det star till med skulle ej mera återkomma.
Ej under d&amp;, att vi sade .hennes moral.
hvarandra, att så lyckliga som vi varit under dessa Men flickan i den s. k. polishistorien i Dagny har tre år, skulle vi aldrig mer kunna blifva.
Det var sikerligen icke gatt till väga efter Art. 4 E j 8 rnom.
b) en kärlek till arbetet, en.
hänförelse för detsamma, som uti.
de nämnda föreskrifterna, af; hvilka hon enligt Art. .nog aldrig mera kan, träda dram vid en läroanstalt.
4 5 7 dock skall aga ett exemplar.
Hennes förskräckelse Hvar och en k&amp;de sin betydelse i ' kampen och hvad nar polisen uppträder, visar, att hon skaffat sig arbete utan den innebar.
Och hur lätt var e j arbetet under led- att polis&amp; vetat af det och att hon hela tiden fruktat ningen af dessa lärare, hvilkas bild vi gamla ännu för att bli upptäckt.
Efter hvad .jag sett af sadana o- bevara i tacksamt minne.
.
.
lyckliga, skulle.
jag tro.
att h&amp; genom att fela mot de 6.
mom. a) - m) gifna och andra ordnings- MA aldrig dessa mans namn förgätas i den sven- i Art. 3 ska kvinnans historia.
Där ha de s h plats, ty de regler &amp; samkat sig ett större bötesbelopp - (det är allde-.
slags trodde på oss, och därför kunde de föra ' oss fram till les uteslutet att polisen härvidlag skulle fordvt seger.
De hvila nu alla i sina tysta ' kamrar, men lösen af flickans arbetsgifvare) och att h ~ n möjligen deras &amp; iniingarm följa dem efter och skola göra sa erhållit sa manga varningar, a. det nu skulle bli fraga om &amp; t ~Yidömas allmänt arbete frin 3 månader till ett allt fort.
år " enligt Art. 4 5 7, som ställer i utsikt behkdung M. Rbg.
.
.
" i enlighet med de i, Kungl.
Förordningarne om.
för- i.
.
.
.
.
svarslöse samt fattigvården meddelade stadganden ", om " hon ej later sig rätta " .,.
I nöd och ångest har hon da hållit sig undan en tid, sökt efter och hoppats pA ett tillfälle att fil fotfäste, har till slut lyckats erhalla ar-.
, bete, smyger sig om morgonen till och om aftonen fran Någ~a ord &amp; d anledning af polkhisto&amp;n i Dagny.
.detta och begynner tro, att det kanske går att halla sig en uti Dagny den 9 december meddelade historien uppe och slippa undan polisen.
Men rättvisan vakar .. om en ung prostituerad kvinna, som af polisen Det Nigger nämligen.
föreståndaren för prostitutionsaf- från sitt arbete fördes till " reglementeringsbyrån ",, har delningen enligt Art. 5 g: 10 mom. e) a t t, d q v i p väckt en del uppmärksamhet, ' blifvit aftryckt i andra tid- n a u t e b l i f v i t f r a n.
d e n a l l m ä n n a e l l e r ningar och gifvit anledning till såväl gensagor som kom- d e n a s ä r s k i l d t i d a n o r d n a d e b e s i g t - inentarier.
Det kunde under sadana förhallanden möjli- - n i n g e n s k y n d s a m t l a t a h e n n e t i l 1, v i s i t a - gen vara p i sin plats, att det i nagon man reddes ut t i o n i n s t ä l l a.
Polisen har sin instruktion likmätigt huru det gir till?
när.
en byråskriFven .prostituerad skall efterspanat henne, omsider.
sparat upp hvar hon var att länina sitt sorgliga yrke och söka komma upp ur " den finna och skyndat inställa h q n e o. s. v. och har alltsa handlat fulit korrekt.
Det finnes nog ingen bland dem undre världen ".
I hufvudstaden - och det är därstades den i Dagny som sysselsatt, sig med.
raddningsarbete, som ej kanner iiamnda tilldragelsen ad rum - regleras prostitutionspo-.
till sadana fall - och andra, d&amp; flickor m i t sig, undan lisens ' och de prostituerades åligganden genom " Före- polisen utan att lyckats fA eller vilja lp arbete.
.
Men hvarför sökte hon, när hon nu jämt skulle g 5 skrifter rörande uppsikten öfver prostituerade qvinnor i hufvudstaden af OfverståthAllareE,mbetet meddelade den i. ångest för att bli upptäckt,, ej hällre .att.
p&amp; den rätta 2 .juni 1875 ".
Art 4 uti dessa föreskrifter handlar " Om vägen, d. v. s. enligt Art. 4 .g 8.
.moment b) bli en sj '. '
,. '
', ' t ' l Befriels ' e: D.,. '
. '
.
bättre människa?
Möjligen förestallde hon sig, medve- ten om sitt skuldregistei-, att polisen skulle tro, att hon endast ville komma undan afsittning af 200 kronors bö- tes och nigra månaders eller ett års vistelse på tvångs- arbetsanstalten, och därför vägra att " tills vidare " be- fria henne, och kanske tyckte hon, att det skulle vara bättre att helt och hallet komma undan polisen an att under 3 manader vara underkastad en, lat vara korrekt och human, men för sakerstallandet af hennes sociala existens alltid farlig och riskabel uppsikt af polisen.
I alla .fall har hon icke förstatt att hon gjort n&amp;got orätt uti s a t t e t att " l&amp;ta sig ratta " - det frarngar af af- skedsorden .till .. kamraterna .- och det ar ju, absolut taget,.
oförstaeligt, att det skulle vara orätt att sluta ett lastbart lif utan tillstånd.
Men den byråskrifnas ställning tili, myndigheterna ar mera komplicerad: hon kan ej lanma sitt yrke utan.
en formlig anmälan, som dock icke har: kraften af laga uppsägning,.
da hon därjämte skall e visa, ätt hon har skaffat sig, annan sysselsättning, då öfver henne ytterligare skall öfvas polisuppsikt i 3 månader, * der.
.. hvilka.
klagomAl.
öfver henne ej få förekomma, da pplisförestindaren ånyo måste anmäla henne till befrieke, och da hon slutligen icke a f f ö r e s utan " m&amp; kunna .aff~ras " ur besiktningsboken.
.Det gifves emellertid en annan väg, pA hvilken be- siktningsskyldig kvinna " tills vidare eller definitivt kan från besigtning befrias " namligen p i grund af Art. 4 5 7 mom. c) " då föraldrai- eller andra malsman, som om henne vilja draga försorg, derom göra anmälan och Ofvers~thAllare-Embetet pröfvar om omständigheterna der- till föranleda ".
under ordskiftet har p i ett eller annat satt denna utväg sannolikt blifvit förd pa tal, och utan tvifvel ' vore intet hinder i vägen för att en arbetsgifvare kunde vara den målsman, om hvilken mom. c) talar.
Men någon anmälan har har icke skett och kunde icke haha skett, da kvinnans stallning till polisen för arbets- gifvaren förkt icke var bekant, och någon anmälan kunde id tillfallet i friga icke göras till de underordnade funktio- närer, som kommit endast för att hämta flickan till be- siktning.
Att rekonstruera ordskiftet, som möjligen varit af lifligare natur, för att utröna hur ett missförstAnd upp- statt-@ ett sådant måste vara förefintligt angaende bö- terna och troligen afven de omnämnda tre åren - iorde nu icke vara lätt eller ens möjligt.
I alla fall vore det enligt min menig grymt att ' forcera fram namnet p&amp; flic- kan, eller fabriken, ehuru jag villigt medgifver att det kan ligga både i tidningens och prostitutionspolisens in- tresse att i&amp; utrönt var felet ar att finna.
Det blefve val h o n, som ännu en gang komme att offras; ty komme hennes föregåenden i dagen, vore hon med all säkerhet störtad - hon är ju dessutom oskyldig till att nigon tidningsdebatt om henne blifvit öppnad.
Hennes man har älskat henne nog @ r att kunna se bort fran allt det förra, men skall han, utan att den äktenskapliga lyckan gAr i kvaf, kunna bara alla de förödmjukelser och nålstygn, som säkerligen skola bli en följd af att omgifningen får reda p i hvad hans ' hustru varit?
Och hon, som har sh litet kvar i Iifvet, ar det ej lika rättvist ' som barmhärtigt att låta henne okvalda besitta dc små smulor af iyckornöjligheter, som hon undan sitt mora- liska och sociala skeppsbrott kunnat radda?
Anna Höjer.
H var är samhörigheten bland kvinnorfia?
frigas i sista numret af » Kvinnan och Samlrallet~ med anledning af att icke en samfald protest uttalats i alla kvinnotidningar eller framkommit från olika kvinnogrupper i vart land, då A.-B.
Oöteborgssyste- rnet i Stockholm denna sommar ' anställde 200 uppas- serskor i stallet för de afskedade manliga kyparne.
Hvita Bandet i Stockholm anordnade ett stort offentligt protestmöte, och nu frågas det hvarfar de öfriga kvinnorna tego.
» Teg gjorde kvinnotidningen Dagny.
Teg gjorde också den socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris.
När dessa orgac, soni vilja representera de mest utvecklade kvinnorna och som vilja föra kvinnornas talan, tego i denna fragil, hvad ska man då vänta af alla de andra kvinnorna; som ännu ej äro socialt ' väckta ' ?&gt;&gt; Till svar på detta måste man fråga: ligger sam- hörighetskänsla uti att alla ha samma uppfattning om en sak, och ar detta öfver hufvud taget möjligt?
Olika meningar framkomma alltid, huru kan en grupp, som företräder en bestämd isikt, fastsli att denna ar den absolut riktiga samt ' förebra andra för brist p % solidaritetskänsla, därför att de icke äro färdiga att ansluta sig till.
och agitera för denna grupps mening.
I detta särskilda fall bottnar frågans losning djupt Känslan talar först och lifligt mot den farliga situa-.
tion, hvari onekligen dessa unga kvinnor kunna komma genom sin verksamhet som servitörer fl i ~ t - skankningsställen, men eftertanken ställer iifven fmx andra synpunkter.
Kan och bör f6rbud k; aQ&lt;egoi: ' skt utfärdas?
Böra ej dessa kvinnor få i iivarje enskikit fall afgöra, om detta är ett yrke som de med b i b e hallen aktning f&amp; sig själfva kunna utöfva.
Och kan icke ordningen öfvervakas af vederbörande myn- dighet på dessa lokaler?
Att dessa synpunkter framställa sig vid - !ri&amp;i: ~s betraktande är naturligt, och lika i-,atw !igt ar7 22 icke alla kunna vara färdiga med ett bestämdt f&amp; eller emot.
Är det d i brist på rsolidarMsXi&lt;a~~iar att icke framträda?
Solidaritetskänslan f ett fall.
som detta, består väl snarare uti att när en p p p kommit till en bestämd åsikt de andra, som kommit till eii genom afvikande synpunkter modifierad uppfattning, stalla sig afvaktande tillsvidare utan att uppträda splittrande genom att uttala sin mening.
Sprid Dagny!
Kvinnlig fa; b&amp;&amp;&amp;&amp;&amp;tarip.
.., .. ' - Men.
j a g ujl d ?&amp;$gäma l: $lkändë ta&amp;, -,; d,en$.
s$+ i N ~ ~ ~ ~ &amp;: .allt: så +ra ' ckert.
som tolk föi hvad många.
1 !.
1 s ..: " d.
,,.
F; ' d Y anordnat denna fest och gjort.
.
.
,. '
.
ges första kvinnliga fabriksinspektor.
Ett bättre val.
hade ?egeringen knappast kunnat ' g&amp;a, t y sällan, ' .. torde man träffa en kwina &amp; t väl förberedd.
.och " ' s5 lämplig ' .till detta svåra ' viiif s i m ' fru ~jelsberk.
Hon ar ' ett par och fyrtio 5r gammal, har ett hurtigt vasen, ar van att handskas med folk; som det kallas, och har stor lätthet att t a ledningen.
Sa har hon visat stor.
energi och praktisk klokhet- i alla sina före- tag och har ett lefvande intresse för kroppsarbeterskan och för att förbättra hennes liksom öfri ' ga kvinnors stallning.
Därtill har hon i England och Tyskland studerat fabriksförhiillandena under en stipendieresa.
I sexton år har hon tagit del i socialt arbete af d i n g a slag.
- 1 Hon har t. ex. satt upp en köksskola för unga kvinnor, ett läsrum för kvinnor och bildat en h i n - nosaksförening i Drammen och ar dessutom ordf. i Drammens.
Nationalföi-bund.
Hon gifte sig helt ung med.
overretssagförer Kjels- berg och har pii ' - hans kontor lärt sig att själfständigt sköta .en: del arbeten, hvilket ' i ovanlig grad utvecklade hennes '.
förmåga.
.
Att hon.
blifvit vala till stadsfullmäktig ar sjalfsagdt, men efter tre år har hon afsagt - sig uppdraget.
Hon har nog miinga järn i elden anda. '
Specielt intresserar henne arbetet som s t y r e h e d - lem i statens skola för huslig ekonomi till utbildande af lärarinnor och husmödrar, skolan p&amp; Staback, bekant Tör Dagnys läsare genom en artikel i n: i- 36 för i: ar; ' och sist men icke ' minst ar hon en nitisk rösti-ättskvinna, som af vänstern uppsattes vid stortingsvalen i .höst sa- som suppleant i Bragernäs krets.
.
.
Hennes afsikt ar att snart komma till Sverige för.
att besöka våra utmärkta skolor, på * den husliga ekonomiens ....
omrade.
Fru Kjelsberg hör till dem som vilja se och lära och sedan omsatta det inhämtade till n) tta och tjänst för sitt eget.
land.
.
:.
: ' tacka. '
då.
f&amp;t för- talen till.
Selma ~ a i e r l a f -; det; ' sopi var ett tack,, från- alla de olika &amp; inska kvinimi-na; '.
och:, det till seminaristen Selma Lagerlöf.
.., - Vi tacka för Lucia - symbolen.
.
i lika mått ' för högtid som för hemkänsla - .som kom där så stilla som en motsats till storstadens lysande glans, och för Sankt Staffans visa med sitt till - alla hjärtan ta- .lande omkväde: " stjärnorna på himmelen de blänka ".
För festens musikaliska del ' tacka vi, hvilkenen ' var så väl vald, att man kunde förstå, utan att veta det, att den stammade från musikens prästinna på ~ j u r s ~ holm.
Allt däri var ocksa svenskt, från folkvisorna^ till Rydberg- Josephsons kantat, från Geijers gripande " Ensam jag skrider- fram på min bana, langre och längre stracker sig vägen " till Heidenstam-Stenhammars " Sverige ", som nu gör sitt segertåg.
genom svenska hjartan för att blifva d u a s djupast kända folksång.
Och ett tack till Gyllenhamrnars trio, s o m alltid sprider fest ' och.
stilla.
glädje; " Vårsång " kom från de tre klara struparna jublande som.
lärksång om v,&amp;- ren.
.
.
Till.
sist våga.
vi ett - tack .. till Selma Lagerlöf, som, i - det hon ställde fram för, oss Fredrika Bre- mers gestalt, hvad.
hon gjort för .kvinnosläkte~ fi- görelse i - de % helhet och särskildt för andfiag af .. de " gamla mamsellernas~ ' öde, rörde våra kvinnohjärtan.
Kvinnornas fest för Selma Lagerlöf får i högtid- lighet och djup leta efter sitt motstycke,.
och ' stor tack- samhet är hvad man .kanner - inför detta minne.
f i j ~ lifvet.
.
.
.
...
.
.
.
.
A.
- L-h-n.
:.
:, ', ' ' ' ' ' a a r ".
.
l \ A.
M. b inn nor ör kl sen.
~f ~21en Key.
- NAgra tankar om hur reaktioner uppsta.
' Oiil Albert Bonniers förlag, ~ t o k k h o l h.
- yttrande- och tryckfrihet samt Slutord.
Af Ellen Key.
Svenskar.
.
E l l e n.
K e y..
Af John.
Landquist.
-- .Sval.dr.
Af Daniel Fallström.
- Bonniers Miinadshäften. '
Haft.
11. n.
En svensk herrr gårdssläkt.
Familjepapper ur Baldersnäs arkiv.
Under nied-: verkan.
a f Maria Wkrn, samm ' anförda och .utgifd ' a Lotten ' Dahlgren.
- B i l d e r f r å n r e v o l u t i o n e n.
.Garnla byggna- der.
Gamli papper.
Af G. Lenotre.
Första samlingen .. Bern.
öfvers .. af A. Börtzeli.
C. W. K. Gleerups förlag, ' Lund.
En undersökning af folkens välstånd, dess natur och orsaker.
Af Adam Smith.
Of-: versattning af d: r Emil Sommanit.
Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Fiirlagsexp., Stockholm.
NAgra minnen fran min resa till Ost-Afrika 1908-1909.
Af A.
&amp; lmodin.
- Varde ljus !.
Nordisk missionskalender för 1910.
Utgifven af A. Kolmodin.
Adertonde arg.
- Kors-:.
blomman.
Kristlig kalender för 1910.
Fyrtiofemte arg., Redigerad af Efr.
Rang.
-- Missionsarbetet i storstii: derna.
Af A. F. Winnington Ingram.
Me&amp; förord af S. Norrby.
- Bibliotek för de unga N: r 137, Obarnet.
Af Map.
Lenk.
N: r 138, Patriks första jul.
Af Marg.
Lenk.
N: r 139, Den lille skolläraren.
Af Marg-.
Lenk.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag, Stockholm.
Ett.
tack för hyllningsfesten.
för Selma Lagerlöf den 13 dec.
1909.
Ett ödmjukt tack- till diktarinrian själf - som be- rättade på samma gång så, djupt och så enkelt att de stora skarorna andäktigt] $mat - for att hon moj- liggjort.
denna kvinnornas stolta hyllning till en af dem.
Dock har jag ej bedt om ' .rum i Dagnys spal- ter för att ytterligare upprepa detta,; hvilket .alla tänka. '
., och sa manga dessa dagar skrif \; it ' o&amp; talat om.
.
.
b ' '.
onsanrnal~ln.
D et.
andra året af veckotidningen Dagnys tillvaro närmar sig sitt dut, och vi sta inför det tredje - arbetsåret.
Det ar.
med en vädjan till de svenska kvinnorna att samfaldt fatta och förstå innebörden af de strafvanden, för hvilka Dagny gjort sig till malsman, som vi anmäla tidningens tredje årging.
Det arbete, som för femtio år sedan, förberedt af nya tidsströmningar, togs upp af Sophie Adlersparre- Leijonhufvud och.
Rosalie Olivecrona genom utgif- vandet af Tidskrift för Hemmet och som under en lånog följd af år sedan fortsattes i tidskriften Dagny, krafver alltjämt - och med ännu större aktualitet än någonsin forr - sitt eget organ i pressen.
I vår tid, med dess snabba utveckling, då olika frågor tagas upp och skjutas fram med en kraft och en agitation,.
som tidigare vor0 okända, fordras mera an någonsin att kvinnorna taga vara på de medel, som kunna föra deras sak framåt.
Och för att de skola hålla sig uppe i ledet, för att de för dem viktiga frågorna icke skola skjutas undan, behöfves såsom aldrig forr det tryckta ordet, den starka rösten, som hörs öfver de enskildas stämmor och som kan tala ut de ord, som de många lyssna till.
Men just för att rösten skall blifva stark och höras vida, l maste den samla i sig d e manga svenska kvinnornas stämmor.
De miste alla tala genom den - och de maste låta den tala tillbaka till hvar och en af dem su ' rsRildf.
Med undanskjutande af enskilda önskningar och uppgifvande af särskilda) mindre in- tressen måste alla svenska kvinnor första att samla sig kring det ' stora gemensamma målet - arbetet för att f5 de frågor.
lösta, af hvilkas lyckliga slut- förande beror, om.
kvinnorna skola komma i Atnju- tande af socialt, politiskt och ekonomiskt oberoende, om de skola komma att kanna sig som sjalfständiga - men väl under ansvar arbetande - fullgoda samhällsmed lemmar.
Det är i arbetet för detta måls realiserande, som Dagnys stämma kraftigt måste ljuda ut i bruset af alla dagens röster.
Och det är först nar de många kvinnorna stå bakom, som den vinner erforderlig kraft och styrka.
De4 är i medvetande om att många redan känna och förstå detta och i förhoppning om att allt flera skola genomträngas och värmas af denna tanke, som vi våga med ny tillförsikt om vår saks frarn- gang sanda ut veckotidningen Dagny under dess tredje arbetsår.
Tidningen kommer att såsom hittills följa alla med kvinnorörelsen förbundna frågor, arbeta för deras lösning samt, där så lyckligt ar, inregistrera de positiva resultaten, de vunna segrarna.
Vid sidan af de direkta kvinnofrågorna Rar tid-= ningen alltmera vidgat sitt innehåll till ett af mera allmängiltigt intresse.
Biografier och minnesteck- ningar öfver framstående personer, utländska korre- spondensartiklar, litteraturanmalningar och uppsatser i litterära ämnen, kultur- och reseskildringar kom- ma att göra tidningen underhållande och omvax- lande, hvartill äfven ett urval af goda illustrationer bidrager.
.
Vi våga vördsammast anhalla, att vara ärade prenumeranter fortast möjligt ville verkställa prenu- meration å tidningen för nästa årp därmed förekom- mande att afbrott i postbefordringen uppstår, samt att hvarje prenumerant ville ti1Iföra Dagny dtminstrnre ännu en ny sddan.
Tidningen utkommer i oförandradt skick, och pris, postanrode inberäknad4 blir som hitintills k Q: 50 pr dr; kr.= 2: 50 gr ha&amp;dr; l: 25 pr kt3artaL Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker å närmaste postar,sta !t eller bokhandel.
Redaktionen.
Drottning Wiola Jul- och Nyårs PRESENTKORT Å DAGNY Vi fästa härmed; vAra läsares uppmärksamhet p&amp; ' att presentkort för prenumeration AiDagny för 1910 finnasltillgängliga i bokhandlarne.
vän: af tidningen: - som Hvarje vill arbeta: för dess sprid- ning, bör begagna tillfället att sasom jul- eller nyars- .gAfva förära densamma till en eller flera d sina vänner.
är nu kommen direkt fran Palestina och är ett af naturens största under, hvars make ej finnes pa hela jcrdea, Dcc lefver i århundranden och Ater Arhundranden * litcm ?i2dsy~ eller skötsel.
Den haller sig alltid lika grih och fin, vinter och sommar, under högsta värme och värsta köld.
Denna lifslefvande planta, som pa sitt hemsprak heter evigt lif, skall ej saknas af rik eller fattig.
Finaste födelsedags-, namnsdags-, lysnings- och bröllopsgafva.
Pris pr st. L kr., 2 st. 3: 75, 6 st. 9 kr.
Missnöjd köpare aterfar pengarna.
Sändes franco mot postförskott eller irisänd likvid.
Frimärken äfven.
Plats- och resagenter, manliga och kvinnliga, antagas äfven å de minsta platser.
Begär prospekt!
Adr.
: Importör L..
Holmqvist, Osteisund.
OBS.!
Efterse alltid att d i Viola köpes genom annan per- son mitt namn finnes CL bruksanvisningen, då ar den akta och garanterar jag, Iifs lefvande.
Ingen konstgjord blomma eller tyskt kram.
:,.
.. s.
.
.
i.
:.
.
t '?
.
. '
.
l ' l&amp; *.
: ' u,, ' .. !l, -.
c En sagofest för .sagob,eraf$er ?kann!
, T y en saga var f s, fangsiväfda.
det - med, tycke af sel&amp;: ' ~ ~ ~ e r].
ö egna, ...
.
, htg; murar .bredde.
pal- Inom, din mqhriska g&amp;d&amp;, rnerna: sina ' s&amp;fj$der~bl~d,; öda.
' o&amp;n$&amp; lyste.
' i graset mellan giusgångarni, och ' spring&amp;tnets strille ' stei högt i växlande ljusreflexer.
I loggior, på altaner, i öpp, ningen af tillbakaslagna, smAsutade fonster trängdes kvin- .. nor klädda till fet.
Pa musiklaktaren bildade en bl&amp; gu ' l: flagga fond At en guldstol på en upphöjd estrad.
Det ar dar festens drottning skall sitta.
Klockan slåi- sju och öfver springvattnets sorl rullar de ståfliga ton- vagorna- af festmarschen ur Tannhäuser fram.
Vid Elsa Beskows arm stiger Selma Lagerlöf in till ' festen följd af värdinnorna, två ' och två.
Som en drottning gar hon genom ' bugande led, blek men smaleende, till sin plats p3 ' laktaren, dar stadsradinnan ' Lindinan räcker henne en jattebukett af hvita.
rosor.
Och SA, i .den plötsliga tyst- naden nar vattenkonstens strale slutar spela, klingar " Ack Vameland du sköna, du härliga land ".
.
.
.
unisont fran allas.
lappar, hyllningen af det land, som .burit Värm- landsdiktarinnan.
Guldstolen flyttas ned från estraden.
Festens drott- ning: ville icke sitta ofvanför alla de andra.
SA talar .Lydia Wahlström och för fram alla .sven- ska kvinnors tack ' till henne, " som, sallat guldstoft öfver lifvets gråa vaf ' ?.
Ett tack fran barnen, som fatt Nils Holgersson.
Ett tack fran allmogekvinnorna, som ocksA " kanner Selma ".
Ett tack för det vägande ord hon sagt i kvinnornas stora ' brännande fraga, den politiska röst- rättens, - ett tack för att hennes ' konsinarssjal ar stor nog att sluta alla grenar af ädelt, mänskligt strafvande i.
sin famn.
Ett tack från de gamla kvinnorria, de 80-Ariga, som le af fröjd d i Selma Lagerlöf trollar fram deras barndoms och ungdoms mirinen.
Ett tack från de .unga kvinnorna; fran de lidande.
.
Och SA ett tack för.
den enkla Guds-Faders-tron, för den godhetens skönhet som präglar hennes diktnirig.
" Riket.
vidgade han, fromhet älskade han, svenskarne höjde han ".
Med en tillämpning af dessa ord - som ristats p3 Riddarholmskyrkans murar öfver Sveriges stör- ste son - på hvad Sdma ' Lagerlöf gjort för Sverige ge- nom sin, diktning och ' med ett.
" Gud välsigne dig " slu- tar Lydia.
Wahlström sitf tal.
Majestätisk och gripande tonar Rydbergs jubelfestkan- tat ut till de tysta, lyssnaride skarorna, denna härliga dikt i ord och toner.
Lucia kommer i sin hvita dräkt med det langa, blon- da håret utslaget öfver axlaina ' och med en krans af smala, brinnande ljus på hufvudet och bjuder på gam- mal god sed festens föremål något att dricka.
0ch.sedan Staffan Stalledrangs nyårsvisa förtonat, brister jublet löst. '
Applader runga, näsdukar vifta och Selma Lager- löf eler tackande at alla sidor.
springbrunnen börjar spela, och festens första hög- tidliga stamning går öfver i en mera gladt.
sällskaplig.
,.
,:, ' ', ' ' ' ' ' Ett led af uppvaktande.
står omkring Selma.
Lagerlöf; som. '
.
$al&amp; --- ' &amp; $ai&amp;vär&amp;: ' &amp; d.
eller.
leende åt alla.
riade byffkqia '.
ahlita?, * oikester; spelir, glhi3i ' i &amp; r h &amp; k ~ ~.
&amp; ar ' j,&amp;a&amp;,=: .$&gt;detta är.
- sig &amp; p hi; arandra, föritjusande - im ' fesaga3- sbm en va&amp; d r 6 d 9, .. så ' 1Ater det öfverallt.
Men det blir ' flera tal.
Fru Gurli Linder, studie- kamraten, talar om minnen från " semis " och utbringar ett fyrfaldigt " lefve " för Selma Lagerlöf, och fru Alma Vik framför ett versifieradt tack från alla Sveriges folk- skolebarn samt en halsning från fléra lararinneföreningar och m to ck holk folkskolebarn.
.
Och s3 hurras det för " de svenska barnens stora sagoberatterska ".
Mellan talen har sangens trolldom Ater tagit sinnena fångna.
" Kr.istallen den fina " - de vemodiga tonernar stiga och .falla.
- Och " Irmelin Rose ", det underbart vackra pistonsolot, bär bud från ' världar af ' harmoni ' och skönhet.
Det blir mycket tyst.
Selma Lagerlöf talar.
Hon säger att hon icke varit fullt frisk, hon har icke kunnat, som hon velat, ' tänka öfver hvad hon ville saga i dag.
E t t namn hade legat henne i sinnet ända se- dan hon denna gång.
kom.
till Stockholm, - under alla, festligheter, men hon hade icke vdat tala ut det förr än har - på kvinnornas ' fest.
Det var Fredrika Bremersi namn.
Och sa bad hon få läsa upp hvad.
hon ' skrif- vit till ttdskri ' ften Dagny pA 25-Arsdagen af Fredrika Bremers död.
Med sin mjuka och dock starka stämma läste hon sa om den gamla " mamsell Fredrika ", om midnattsmassari i Osterhanninge kyrka, om alla de gamla mamsellerrias välsignelser öfver Fredrika, som gifvit h en plats ' och en - lifsgärning.
Och sa ' slutadc hon med att.
saga att hon visste, att det skulle gladt Fredrika Bremer att se den fest, som - gafs denna afton, icke af undanskjutna, för- bisedda kvinnor, utan af hinnor, som skaffat sig bild- ning och rum, kvinnor med universitetsbildning; ' filoso- fie doktorer, kvinnliga läkare, kvinnor, som - sta i spetsen för stora affärs- och välgörenhetsföretag, sjukhus, som förestå skolor.
Men ett var .hon rädd för att .Fredrika Brerner ej skulle gilla, att alla dessa kvinnor i kväll gjorde hvad de kunde " för att.
göra en stackars fattig, syndig människa högfärdig " ...
.
I det jubel, som bröt ut, ' i appladerna och näsduks- viftningarna, lAg intet erkännande af.
att de ' kvinnor, som har hyllade Selma Lagerlöf, höll med " mamsell Fred- rika " i d e t afseendet.
" Sverige, Sverige ' ' vår fosterlandshymn, kanske det härligaste Stenhammar gifvit -, smekte sig in i. allas hjar- tan.
Till sist framsade Lotten Dahlgren, som .Varmlands " visediktardotter ", en halsning fran Visans och Sagans Värmland, från Löfvens sjö, fran Ransaters kyrka.
" Du gamla, du fria " - och så var festen slut.
Nar Selma Lagerlöf gjort uppbrott och skred fram mellan.
, ' B S ' " - - v ', ' '
skarorna mot utgiingen, ville jublet aldrig sluta.
Man viftade med näsduk; lma, man tryckte, henne.
händer, man log mot henne- kanske ' afven att har: ' ochl: dar -- ett öga.
var vått.
.-.
.
Kvuinomas.
f&amp;t.
for Selma ~agedöf var ' till anda.
Def var.
kvinnor som tänkt ut d&amp;, plane&amp; den, ord- nat den, det ar eri ' kvirina som rader för ' den ' statliga fehlokalen, det var kvinnor, som.
talade och diktade hyll- Nngama, - och det var eh svensk kvinna; känd och ärad som en drottning .inom - och utom - vart land, som Mr förerniil för hyllning.
Sannerligen, de inom trånga vaggar stängda hinnonps och de förbisedda, " gamla mamsellernas " tid ar förbi, " den sista " af dem ' gjorde sitt verk sii val att deras ' historia blef all. '
Fes- ten, som till .hela sin stamning och form blef till en vacker saga, var ocksa det sagolika vittnesbördet om hvad de sista 50-, 40-talen år bringat af omhvalfningar för oss kvinnor.
I det jublande festb&amp;set för selma Lagerlöf var det hon.
sjalf, ' som tacksamt pekade därpa.
.
...
...
.
- n.
Hvar ar hon?
, ' ' t '.
Till efterföljd.
.
.
T ill var kännedom har kommit ett särdeles glad- jande faktum, nämligen att intresset för.
Dagnys spridande har på olika håll tagit ett .verksamt och efterföljansvärdt .uttryck.
På initiativ af röstrattsför- eningar p % några hall i landsorten ha kommitéer bestaende af 10 personer tillsatts, hvilka förbundit sig.
att anskaffa nya .prenumeranter och.
arbeta.
- för tidningens spridning genom ' lösnummerförsäljning.
.
I en af de större landsortsstaderna ha .dessa 10 kom- mittéledamöter förbundit sig att .hvar och - en skaffa 10 nya prenumeranter, af hvilket .jul blir ett staitligt resultat p&amp; i n enda .plats.
Fran.
samma stad rekvi- rerar en ensam person .50 lösnummer pr vecka från och.
med nästa - - års .början samt ansvarar för försäljningen.
P&amp; ett: annat håll anbrdnar .röstratts- föreningen ett lotteri, ' och behållningen af detsamma kommer att; anvandas till att prenumerera p&amp; Dagny för ekonomiskt mindi-e välsituerade medlemmars räkning.
Dd ä r med största lacksamhet, - .glädje och till: fredsstallelse vi tagit del .af dessa beGis .p % det.
verk- samma intresse, hvarmed Dagny omfattas på skilda håll.
Vi hembära haarmed. '
vårt offentliga tack därför vid sidan af det enskilda, som ' vi, där.
vi blifvit under- rättade om hvad som gjorts, varit nog lyckliga att f % afbörda oss.
Kan berättelsen om dessa för Dagny verksamma kommittéer.
mana till efterföljd äfven p&amp; flera hall och afven inom andra föreningar och kvinnogrupper vore det särdeles lyckligt.
Dagny behöfver al l a sina vän- ners stöd.
Och ' vi tro p&amp; dem och tacka dem p i förhand -, alla! '
, Redaktionen.
.
.
.
.
Nbgra anmiirkningar med anledning af " En efterlysning ".
Af Johanne Blauenfeldt, Danmark.
Ordf. i " Kristelig Kvindevalgretsforening ", redaktör för " Kristeligt KvindeblrtEl ". '
'.
e A r det verkligen nödvändigt att hon rent af skall ef- terlysas?
Ar det nadvándigt, att de!
miste rabas högt pii henne; och hon kommer anda inte, den krist- na kvinnan, hon, som skulle g&amp; i spetsen för allt som ar godt.
Det finnes ' tusentals troende kvinnor i alla lander, och de uträtta ett stort, sjalfuppoffrande och duktigt ar- bete s i l för den inre missionen med dess mänga ut- greningar, K. F. U.
K., barngudstjänster m. m. som för hednamissionen.
Men inför det stora arbete, som pågar i alla civili- serade länder för - att höja kvinnan till dm stallnltig, hvartill Gud friin begynnelsen ämnat henne, mannax janisfallda medhjälperska, stiir den stora massan af d m öfver allt i å underbart oförstående, stundom rent af fiendtlig.
De beröras dock sjalfva i högsta grad däraf.
Utan detta stora sjalfuppoffrande arbete för kvinnans likstäilighet med mannen, skulle de aldrig kunnat intaga sin nuva- rande stallning till det kristliga arbetet, hvarinom just deras särskilda .förmågor och krafter komma till alvikid- ning.
Det ropas - men mangenstades kommer hon icke.
Skall jag säga livarför?
D e t a r i c k e a h r o s t e r s o m k u n n a.
n å henne.
Det finnes en, som kan väcka upp henne, och 6ci ar hennes troende syster.
Hon, som tala.
s m i a spick - det sprak, hvarpa.
alla Guds barn på hda jontc !ir igenkänna hvarandra.
Hela mitt lif har jag lefvat inom Danmarks frcs: .&amp; kretsar och har.
dessutom haft - beröring med EI !mT;.
:, z.r;: C: kretsar i.
utlandet .. V i, lefva sa mycket v&amp;rt eget f !sr !if.
Rösterna utifrån tränga med svArighet in till oss.
För några år.
sedan blef jag anhängare af kvimo- rörelsen.
Mycket betecknande för våra förh5llanden ar att det ej var genom kvinnosakskvinnorna, som jag vack- tes.
Deras röst nådde mig ej.
En tidningsartikel i ett landsortsblad gjorde mig uppmärksam p i deri stora i~.ixn.- nokongress, som 1906 hölls i.
mitt fademes ' ianci, r,icn hvilken det d&amp; ej föll mig in att deltaga uti.
Dd var troende kvinnosakskvinnor i utlandet, som Icdde mig till en ratt stallning i saken, och det var mina studit~r af kvinnan i hednaländema, som öppnade mina ögoii för kvinnans undertryckta stallning och föl jderm &amp; c i f.
Allt detta säger jag för att pilpeka hum svåd det; ii- att na troende kvinnor.
Sedan jag sjalf för få ar sedan vaknade, hnr jcg bade i mitt eget land -- naturligtvis mest där - men afven.
p i olika sätt i icke fia andra länder arbetat p2 att vik- ka de afgjordt kristliga kvinnorna till intresse f6r kvin- nosaken, särskildt den kvinnliga rösträtten.
MAnga iritrtis-
577 D A G.
N.
Y santa, biide uppmuntrande och.
nedslitende drag skulle jag därvidlag kanna omtala.
.
!Men det resultat hvartill jag kommit ar detta: vi få dem icke med - utom undantagsvis - i nagot land, förrän en at ' dem sjalfva tager upp arbetet ibland dem.
En, som hiiller af - dem, trots ' allt hvad de underlåtit i denna punkt; en, som känner alla deras fördomar och som vet huru de böra tillmötesgas, en, som vet huru de inissförstii den heliga skrifts stallning gent emot kvin- nosaken och som med vördnad för Guds ord kan vägleda dem, en, till hvilken de ha full tillit såsom va- rande en " syster i Herren) '.
En dansk kvinna skref en gång till mig: Vi tacka Gud för att det blef Ni, som vi kanna och alska för Ert arbete för hednamissionen, som han kallade att föra oss in i kvinnorörelsen.
Detta " vi hålla af Er ", och " vi tro att Gud har kallat Er " har visat mig ' det vara m i n pli&amp; att ägna mig At kvinnorörelsen, med det som mal att draga de andra ' troende kvinnor.
med mig, och det har tillika gifvit mig mod att göra det; till att börja med var det ett långt ihitn behagligt arbete.
Det .ar aldrig lätt att bryta nya vägar.
Vi ha i Danmark bildat vår egen kristliga.
kvinno- rösträttsförening.
Vi insago att detta var det enda satt, hvarpå vi kunde ' fasta de mest exklusiva kristliga kvin- norna vid rörelsen.
De andra rosträtt~förenih~arna ha afven förstått .detta, och det är mig en glädje att kunna.
största välvilja saga, att jag alltid blifvit bemött.
', med.
.
.
.
friin deras sida.
0, att alla Sveriges troende kvinnor måtte vakna upp inför denna stora sak: kvinnans deltagande i det offentliga lifvet.
Jag kinner ju flera af dessa kvinnor ge.
nom K.
M.
A., K. F. U.
K. och arbetet för hedna- missionen m. m. u vinn or ör els en, kan icke - undvara &amp; n kristliga.
.
kvin- nan.
Just hon ska !l där vara.
. %altet som, saltar9 '.
Men hon kan heiler i&amp; själf undvara.
deltagandet: därii " &amp; - betet utvecklar och höjer henne så att hon, nar.
tiden kommer och dörren öppnas, skall vara i stånd att också i det borgerliga.
lifvet fylla sin plats, just i egenskap af den ' troende kvinnan.
l ' ', ' ' ' ' ' a E t t svar.
I en uppsats med rubrik: " Hvar ar hon? "
i n: o 46 af Dagny riktas en del anklagelser mot en stor skara kvinnor i vårt land, hvilka betecknas med namnet " den.
' kristligt sinnade kvinnan ').
Det heter dar bland annat: " På det - sociala lifvets område träffar man henne s å sällan, att man nästan inte traffar henne alls ').
Denna anklagelse kommer läsaren att undra öfver hvad förf.
menar antingen med " den kristligt sinnade kvinnan9) eller ock med ' ' .det sociala lifvets omrade ".
Vanligen menas med det forra en kvinna, som söker tjaila och lyda Herren Kristus på den plats och det satt, som.
hon anser att han anvisat.
Inom " det sociala lif- vets omrilde " falla alla företag, som gagna mänsklig- heteii antingen genom det godas och nyttigas främjande eller det ondas och skadligas motverkande.
Hit måste således raknas sådan verksamhet, som bedrifves af dia- konissor, sainaritersystrar, slumsystrar, bibelkvinnor, fö- reståndarinnor för barnhem, sjukhem, skyddshem, arbete för frigifna fångar, för vanföra, blinda, döfstumma, hushållsskolor, folkskolor, och andra bildningsanstalter.
Vidare nykte~etsrörelsen, både den organiserade och fristående.
För att nu icke tala '.
om verksamhet af mera anspråkslös art sasom K. F. U.
K., arbete bland fa- briksarbeterskor, m. m. m. m.
Hur har förf.
begagnat sina ögon och .öron, då hon " nästan icke alls " pA dessa omraden " träffat den kristligt sinnade kvinnan "?
Uppsatsen slutar med en orättvis ' beskyllning, skulle jag vilja saga, mot den kvinnliga rösträttsrörelsen, nam- ligen att man icke dar heller finner den kristna kvin- nan.
.
Antagligen komma röster fran kristna kvinnor just inom denna rörelse att höjas för att betyga att förf.
också har ser fel.
Beatrice Dickson.
, ' --.
Notiser.
.
8. '
S&amp; Vidt jag vet, har %&amp;nosiken i Sverige liksom i alla andra protestantiska - länder nu.
1Angt mera an förut lyckats vinna genklang inom kristliga kretsar.
Kanske att det ' man nu ännu vantar på ar att Gud skall kalla fram nAgon, som p&amp; detta område skall kunna blifva de troende kvinnornas ledaie.
En vacker.
dag träder .hon kanske ocksit fram.
Tag då val emot henne.
.
Hennes ' kall är icke lätt.
.Det ar aldrig lätt att vara banbry- terska.
Men känner hon sig kallad af Gud, dii skall detta bara henne genom svårigheterna.
Och då gryr den dag, då man ej längre behöfver fråga: " H v a r a.r d e n k r i s t l i g a k v i n ' n a n? "
, Annonsera i Dagny!
.
Whitlockska stipendiet.
Till innehafyare af det genom Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse utdelade studiestipen- diet å kr.
' 200: - har för 1910 utsetts filosofie ma- gistern, fröken Frida Lundh.
Medlemmar af fattigvårdsstyrelse.
I vanersborgs fattigvårdsstyrelse har invalts som ordinarie ledamot fru Beckeman och som suppleant fru Varodell.
C.
S.
A: s utbildningskurs i stockholm för socialt ar- bete.
Till den utbildningskurs för olika slag af social verksamhet, som instundande vårtermin anordnas af C.
S.
A. hade vid anmälningstidens utgång inkommit an- sökningar från olika delar af landet till ett antal som något öfversteg antalet tillgängliga platser.
De antagna elevernas antal ar 15.
Dessutom ar tillfälle beredt för Stockholms bostads- och barnavitrdsinspektriser samt dis- pensarsköterskor att, i den mån deras tid medgifver, be- gagna sig af undervisningen vid kursen.
Den teoretiska utbildningen .kommer .att forgii från den 10 januari till '.
sista gAngen sjöngs " Kyinnornas medborgarsång ".
Ny- heter fran rösträttsfaltet ha omtalats, afvensom redogö- relser för förberedelserna till Landsföreningens Arsmöte, som ju den 10 och 11 januari kommer att hallas i jön- köping.
A ordinarie sammantradet i november diskuterades Kvinnligt yrkesregister för 19 10, 6: e Argangen, utgif- ven af Beriha Wiman, har nu utkommit.
Förutom det fragan, huruvida det vore lämpligt att söka f&amp; in man- egentliga registret pa kvinnliga yrkesutöfvare, som för liga medlemmar.
Föreningens stadgar utgöra ej nigot hvart år blir allt fullständigare, innehaller boken upp- hinder härför, och flertalet af de närvarande uttalade gif: er om kvinnoföreningar i Stockholm, Göteborg och sig för det önskvarda i att erhålla intresserade man !iga Helsingborg, en redogörelse för utbildning, kompetens- medlemmar, som med sin erfarenhet inom det kornmu- fordringar, arbetsförhallanden för olika yrken, en öfver- nala och politiska lifvet kunde vara oss till god hjälp.
sikt öfver " Kvpnofragor vid 1909 Ars riksdag ".
Dess- utom medföljer ' en broschyr om " vegetarisk matlagning " Trollhättans F. K. P.-R.
firade tisdagen den f 4 dec.
af Anna Ekberg.
.
en synnerligen anslaende Luciafest.
Den innehallsrika och praktiskt uppstallda uppslags- Ur programmet kan nämnas, att fru Lisa Wallin- boken är som vanligt ytterst omsorgsfullt redigerad och der läste högt ur Dagny Maria Holmströms uppsatser prydligt utstyrd och ägnad att vara en god hjälpreda i om H. C. Andersen och fröken Dagmar Köhler berat- hemmen.
Fastän innehallet för hvart Ar blir allt mera tade ett par af hans sagor.
Luciakladda unga flickor omfattande, är priset fortfarande endast 1 krona.
skötte kaffeserveringen.
En särskild hyllning ägnades föreningens ordförande fröken Signe Wollter.
Fru Emma Olson öherlämnade p&amp; föreningens vägnar till fröken Wollter en smakfull bukett och tackade henne i ett varmhjärtadt anförande för hennes energiska arbete som föreningens ordförande.
F6reningsmeddelanden.
.
-- Senare p2 kvällen vidtogo lekar, och de danslystna fingo till och med sin lilla boston, innan man vid mid- Fredrika Bremer-Förbundskretsen Malmö-Lund med natt Atskildes.
omnejd hade i Malmö, å frimurarelogens.festsa1, den 1 dec.
sitt sista sammanträde för Aret, livarvid d o k t o r Seffie F. K.
P.
R. hade torsdagen den 2 december J o h.
C r o n q u i s t redogjordeför d e t f ö r e s l a g n a s j u k h u s e t i M a l m ö f ö r s p a d a b a r n,.
f. n. ordinarie sammanträde och valdes till styrelse för iiasta under behandling i Malmö stadsfullmäktige, och demon- kalenderår: Fru Hanna Hesselbom ordf. och central- styrelsemedlem, fru Ida Johansson centralstyrelsesuppie- strerade för sjukhuset uppgjorda ritningar.
ant och v. sekr., Pfu Olga Aberg v. ordf., fröken Al- Ny F. K.
P.
R., den 159: e, bildades sistlidne lördag ma Hallby sekr., fröken Elin Axelson kassör.
Revisorer i Nassjö efter föredrag af fröken Adele Wetterlindh, blefvo hu Edit Lind och postexpeditör Jansson.
Rib- Jönköping.
Centralstyrelsemedlem blef fru Gerda Carl- lio tekarie köken Alma Nilsson.
Efter samarantriidets ström med fru Hilma Palmgren som suppleant.
Till slut vidtog samkväm med tesupé.
ordf. valdes fröken Signe i3osson.
Föreningen raknade vid sitt bildande 19 medlemmar och anslöt sig till L. q Jlinkllpinp F. K.
P.
R. har artisten Gustaf Ankar-.
K.
P.
R. crona hillit tvänne föreläsningar om Dalarne.
Det första Rogberga F. K.
P.
R. har under hösten anordnat en af de båda utmärkta föredragen behandlade: Geografisk och historisk hembygdsskildring, särskildt påvisande na- I. kurs i samhällslära omfattande sju föredrag och tvanne turens inverkan pA hemlif o&amp; seder; d&amp; andn b&amp;azd- praktiska öfningar.
1 - denna kurs, hvari deltagit 100- lade KuQhrarbete i nutiden.
.
tal personer, har förelästs öfver följande ämnen:.
Sattet att leda offentliga förhandlingar, Det propor- iFi) rensingen Kvhanor i statens tjiinst hade förliden.
tionella valsättet, Kommunallagarna, Våra skatter, Konunga- vecka sitt Arssammanträde i Stockholm.
Därvid omval- makten och Stats förvaltningen, Riksdagen och Vår fattig- des till föreningens styrelse fröknarna Elin Rheborg, vårdslagstiftning.
.De praktiska öfningarna utgjordes af en fingerad Gertrud Törnell, Ingeborg Löfstram och fru Karin Sjö- quist samt nyvaldes i stället för fröken Berta Koersner, kommunalstämma och ett d: o valmöte.
.
Den 4 december anordnade föreningen ett festligt som undanbedt sig Aterval, fröken Frida Hauff~nan.
Till samkväm, hvarvid förekom föredrag af folkhögskoleföre- suppleanter utsAgos fröknarna Berta Koersner och .4gda standaren Hans Hansson öfver Visby belyst af skiop- Leatz.
Föregaende Ars revisorer, fröken Anna Holmcrtz tikonbilder, sång af Huskvarna hembygdskör samt dekla- och fru Aina Somnar, Atervaldes.
D: r Ingegerd Dahc mation af föreningens vice ordförande.
Kaffe och te in- höll därefter ett föredrag om Nya Zeeland e&amp; förh %l- landena därute, hvarpA en del af föreningens medlemmar togs.
under glad och angenäm stämning.
roade sina kamrater med musik och deklamation.
.
.
- Jönköpings F. K.
P.
R. har i höst anordnat regel- bundna samkväm första tisdagen i hvarje månad för att genom denna mera otvungna form för sammankomst söka f&amp; till stånd lifligare intresse bland medlemmarne.
Försöket har slagit val ut, samkvämen ha varit talrikt Rättelse.
I föregående veckas nummer hade en notis besökta och stamningen alltigenom den basta.
Sedan kaffet serverats; ha handarbetena tagits fram och någon influtit, i hvilken meddelas att en konsertsalong öppnats af medlemmarlie hqr last högt artiklar ur Dagny eller i Malmö.
Skall vara k o n s t-salong, som afven af no- tisens vidare uinehAl1 framgår.
broschyrer såsom " Grannarne ".
och " Historiska Bilder " af Elin Rydberg, sarskildt den sistnämnda fängslade i hög grad; Därjämte ha förekommit sång och musik,, den 15 juni.
Sedan vidtager utbildning i praktiskt arbe- te vid olika anstalter i Stockholm och landsorlen.
Le- dare för kursen ar inspektrisen fröken Kerstin Hessel- gren. '
n - ' L- a.
: -
D A ' G N Y Slöjdlararinna.
ned flerårig undervisningsvana i je olika arbetena i kvinnlig slöjd, iaribland klädnings- och linnesöm, ' Platssökande fd sina annonser infrda i tonstsom och vafnad, (äfven konst- Dagnyför Anl@&amp; prset eller 7ik öre pr mm.)
~äfnad), söker plats, ordinarie eller rikarie fran nästa vartermins börjaii.
Basta betyg och referenser finnas.
h a r till &gt;Van lärarinnas Nordiska; om med vackra betyg genomgått Annonsbyrån, Göteborg.
.
.
julda Lundins slöjdkurs, Hand- irbetets Vänners sy- och väfskolor, dandarbetskursen för lärarinnor MEDELALDERS prästdotter ön- skar plats som husmoder i; amt en kurs i träslöjd vid Nääs, mindre ' em.
Goda intyg.
Svar; öker plats p8 nyåret i skola eller märkt PK.
C: 191011, under adress lem.
Svar emotses tacksamt under 3.
Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm.
idr.
11 J.
.A.fl, Persberg p. r. Handarbet slarari nna NG ' lärarinna önskar under fe- rierna göra sig n ttig i bildadt hem mot nagon lön.
gvar till .For- tune~ under adress S. Gumzlii Annonsbyrå, Sthlm.
U Folkskollärarinna LEDIGA PL A TSER.
~ e d i g a lärarinneplatsen vid fasta småskolan vid Djursdala sökes intill den 15 januari Fol kskollärarinnebe- kyrka 1910 hos ordföranden i Djursdala församlings skolråd under adress fattningen e-4.
-: - = ' $m % % Lindstorp.
.Lönen enligt lag.
Af- vid Berga fasta folkskola med före- ståndet från Södra Vi järnvägssta- nad smaskoleafdelning sökes före tion ar 0,5 mil och från Vimmerby den 15 instundande februarl.
Sko- stad 1,5 mil.
lan iir belägen i folkrik och treflig trakt och hai- trefliga lokaler.
Lön enligt lag.
Särskildt arvode för slöjd.
Kompetenta sökande torde insan- da ansökningshandlingar till skol- till våren för kvinnlig tradgirdmas- rådets ordförande i Badelunda, tare, kompetent att sköta växthus, adress Västerås.
större bänkgård, och fruktträdgård.
Vidare genom korrespondens med Vikariat Fru A. Vicander, Narvavagen 30, för vårterminen sökes före den Stockholm.
15 instundande januari.
i.
Plats ledig - PLATS Önskas i aktad ' familj af 24 ilrig Landtbru- huslig flicka som.
genomgatt kardotter hnshållsskola .. Goda rek.
fr. föreg.
platser.
Svar till [(Maj 190911, Stock- från godt hem, önskar 1 febr.
holm p. r. plats i större hem, egendom eller prästgård, som husmoders hjälp och sällskap, musikalisk, ~I-ARIG flicka, son1 genomgått kunnig i matlagii., handarbete, Karlskoga praktiska skola önskar linne- och~~klädsömnad.
Prima mot mindre lön eller fritt vivre rekom.
Orebro Förniedl.
och plats att g2 frun tillhanda i ett godt Inack.
Byrå, Drottninggatan och arbetsamt hem.
Svar titl Axel 15.
Tel. 80. von Sneidern, Bergs säteri, Mellerud.
jnskar vikariat i fortsättningsskola rnder januari manad.
Goda betyg.
h a anspråk.
Svar före den 19 iecember till DI.
L.
B, Allmänna BATI-RE äldre flicka, hushållsvan, musikalisk, frisk och arbetsam ridningskont.
Gustaf Adolfs torg, önskar plats hos bildad herre.
Piano vid fasta treklassiga smaskolan Stockhoim, ' f.
v. b. önskv.
Svar till ~Hemtrefnad D, vid Froby i Dingtutia försam- ling kungöres harnied till an- Engelsberg p. r. sökan ledig.
Lön 75 kronor utöver förmåner enligt lag.
h- dervisningsvan, elementarbildad BILDAD, huslig flicka, kunnig i Läge 5 kilometer från Ding- ' licka, som förut innehaft 2-årig matlagning, bakning, sömnad, tuna station och en nymil plats.
i familj i utlandet.
Afven handarbete söker plats.
Goda betyg från Västerås.
rxamin.
kinder - lärarinna.
Svar och rek.
genom Norra 1nack.-Byrån, Bland de sökande kallas tre snarast till 022 Uddevalla S.
J. Sthlm.
Riks 85 65.
Allm.
l11 87. till profs avläggande.
Profre- san bekostas af församlingen.
Ansöknitigar insändas före JC~KSKÖTERSKA, examinerad, TVANNE systrar Önska plats, helst den 31 december till önskar plats.
Svar till l$juk- i samma familj, att sköta hem- SkolrAdets ordförande.
sköterska ".
Odengatan 94, 4 tr., met, och då utan jungfru.
Kunniga Adress Dingtiina.
i matlagning och alla i ett hem Stockholm.
förekommande göromål.
Svar till D Prastdöttrar~, Malmö p. r.
- KVINNLIGT skrifbiträde, nagot 1i m. m kunnig i maskinskrifning, van vid skrifgöromål (domsago- och Err 20-Arig norrlatldska Drottninggatan 81 A, P tr. landskansli) önskar plats.
Goda af od familj önskar som husmo- med tvenne barn, 2l /, och 1 ar, önskas en medel3lders, duglig, på- Stockholm.
rek.
Svar till llGod still1, Vaners- de&amp;älp komnia i bättre hem.
.
bergpr.
Har genomgatt kurs i Fackskolan litlig och ordentlig samt.
barnkär A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 2 61. för Huslig Ekonom i Uppsala.
ensamtjanarinna, som kan ataga meddelar rad Nigon lön önskvärd, men att ' fram- sig hemmet och.
barnens skötsel vid val af damtoaletter, färger, mo- U S L E och musikalisk flicka, för allt bli ansedd som medlem af en tid af ' dagen, da afven frun har deller m. m., vid ordnandet af va- kunnig i alla i ett hem före- familjen.
Svar till aFamiljemedlem~, tjänstgöring.
Bostaden, 4 rum-och ningar, dekorering för fester m. m. kommande göromal onskar plats.
Uppsala p. r. Uppköper modevaror för damer Goda rek.
finnes.
Svar till .Tack- kök, har ' alla moderna anordningar sam 25-åringll, Uppsala p. r. afven värmeledning.
Manadslöncn i bndsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
BILDAD ' flicka, kunnig i mat- 25 kr. '
Ej m!
någon anmäla sig.
lagning, bakning, sömnad söker som ej kan förete de basta rekom- ILDAD praktisk flicka, van vid lats att tillträda nu eller på ny- husliga göromål och sömnad, aret.
Goda rek.
Svar enkel- mendationer.
Svar märkt flM.llJ Gynna önskar plats nu eller pa nyhet.
fortfar dig^, Sv.
Telegrambyran, Dagens Nyheters Hufvudkontor,.
Stockholm.
Svar tf11 IIXII, Moholm p. r. Dagnys annonsörer!
Stockholm; La rar inne tjänsten GUVERNANTSPLATS.^^^^^^ S I en ung tjänste- mannatamilj ' H B - ' Sprid Veckotidningen D A G NY !.,: 1
D A C N Y I JULENS B A S T A PRESEN TBOCKER FOR DAMPUBLIKEN = GWEN ' S BOK FOR HEMMET H E M M E T S KOKBOK ANDRA UPPLAGAN med 1 2 firgplanscher och 4 planscher öfver djurens styckning.
PRIS ELEGANT INBUNDEN 3: 75 PRIS INBUNDEN 5: 25 För ju Deposition De af F. K.
P.
R. i Göte- borg utgifna brefkorten - hvarje serie omfattande 12 kort med porträtt och citat af framstaende man och kvinnor - lampa sig synnerligen väl sasom öfver- bringare af rösträttsvariners jul- och nyårshalsningar.
Korten, som kosta 1 kr.
pr serie, tillhandah2llas i Göteborg genom föreningens sekreterare fröken Hildur Öijer, adr.
Göte- borg 1, och i Stockholm ii gatan (öppen kl. 3-4 e.
m.)
&amp; 6 Sparkassa K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,008 kr.
7 meter m6rkblA Dnmcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes ifven i svart d, brun eller röd färm till 4 20.
2,e met.
prima velourfl~nell, i ' b cm.
bred i 100-tals vackra mönster som vrinligcn kostar 75 öre m. erhilles tillll kr., 10 bitar 9,Sfl.
Rosatvills till underkläaer, kraftig stark wra 32 Öre rnet., &amp; o-extra prima sk&amp; eller bl8 äfven passandc till hcrrkalsongcr 0,10 met.
Tillskrif Otto Oskarson, Ciainir Kungs- holmsbro~atan 23 A., St~ckliolm.
s lust vi Hvarje familj har användning för en MARKBOK.
Innehtill: Hemmet (Budget.
Riikenskaper.
Kontant bekilning.
Tidsindelning, Tjiina- rinnorna).
Hemmets inredning (Olika mö- belstilar, Rummen.
Kiiket, ' &lt;Linneförrid.
Porslin.
glas och silfver).
Hemmet skötsel (De olika tjiinarnes sysslor.
stidning, Re- cept fik rengiiring, stortviitt).
Vara klider: (Damkliider.
Siinmad.
Kliinningar.
Lif.
Kjo- lar.
Kappor.
Underkl5de.r.
Linneshmad, Hur underkliider skola biiras, Hattar.
Kli- dernas vird, Skodon och d e n s vird.
Klädernas fikvaring.
Barnklider.)
Person- lig v ' ird: (Renlighet och bad, Skönhets- medel, Ansiktet.
Hals och armar, Handen och nadarne.
Häret.
Fiitterna.
Toalett- bordet).
En utmärkt sådan, med moderna stilar, har i dagarna utgifvits af Den enastitende fmmging dcnna kokhok haft bevisar mer i n minga ord.
a t t den Br p5 viig a t t triinra in i alla svenska hem.
Sin popularitet torde den vunnit genom a t t den frimst iir en kokbok för d e t borgerliga hemmet och a t t recepten iiro enkelt och ~ r a k t i s k t uppstiillda och s i t y d l i p.
a t t d % kunna törstils och prak- tiseras iifven af en nybörjare.
HEMMETS KOKBOK AR HITTILLS SALD I OFVER 75,000 EXEMPLAR.
ELIN CEDERBLOM HANDLEDNING I SEXUELL UNDERVISNING OCH UPPFOSTRAN i FOR MOR OCH DOlTER SAMT FOR L ~ K A R I N N O R.
OCH DERAS SONER SAMT FOR LARARE.
II FOR FOR~LDRAR ELEGANT INBUNDEN I KLOTBAND PR.
DEL PRIS 75 ÖRE, Böckerna äro skrifna med fin förståelse och djupt anstears- medvetande och äro sadana, att de icke blott böra ägas och studeras af alla uppfostrare, icke minst föraldrar, utan äfven kunna sattas i hiinderna på den ungdom som ä r sa försigkom- men att den bör f6 veta allt n. b. under lämplig förberedelse af u p fostraren.
Vi anse det vara hvarje fars, hvaPje mors, hvarje uPp$strares plikt att skaffa sig dessa böcker och taga deras lär- domar ad notam och så använda dem förståndigt, !y.
diirigenom borde de kunna radda sina barn från många svarigheter, för att icke saga faror.
Ingen uppfostrare får af fördom låta af- skräcka sig att skaffa sig boken och anviinda den rutt .. » (Hernösands Posten).
Enastående kvinnligt företag är Östermalmsföreningens af Hvita Bandet V-TARESTAURAN ägen vid Ropstensvägen med härlig utsikt öfver Värtan och Lidingön Kaffefrukostar.
Middagar.
Tesupder.
Hembakadt kaffebröd.
Enskild sal för samkväm, bröllop m. m.
Fröken Augusta Abrahamson (Bro- dös för Nordiska Kompaniet) Drott- ninggatan 108, Stockholm.
Pris 1.50.
Till salu hos Nordiska Kompaniet samt mot postförsk.
hos utgifvaren.
LHrnplig julklapp!
(Svea-Byrhn 8399) Bodenstamska Slöjd- och H~shiillsskolan Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds- och Växtfärgningskurs.
p - -.
.
- - - - Kuinnliga arbetsområden.
.
- - - - - - - - Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets ' Byrå, ' 54 Drottninggatan.
F~ed~Era-Breinie~-Fö~ba~dleft: Drottninggatan 64.
Alim.
tei.
48 Iii.
Fredrika-Bremer-Farbandets Sjaksköterskebyra: Tunnelg.
25.
Kikstel.
27 62.
Förbundets byra öppen 11-4.
Rikstel.
68 98.
Allrn.
k l.
62 11.
Dagens nummer innehaller: liro ok urs far fruntimmen.
Af M. Rbg.
Befrielse.
Af Anna Höjr.
Samhörighetskänsla.
Kvlnanlig fabriksinspektor i Norge.
Af A.
M e H.
Ebb Bask Bhar PeyPBmi~gsfesbena blr Selma Lagerligf den i 3 dec.
1909.
Iasiind litteratur.
Dagny 19 110.
Prenumerationsanmiilafa, Selma Lagerlöf och vår fest.
AP - n.
Till efterfiiljd.
Rvar Br hon?
Af Johanne Blauenfelkilt.
Ett svar.
Af BeatPice Dickson.
Notiser.
F5reningsrnedilelande.
Obs.!
Gula spårvagnen stannar vid restauranten.
Prenumeration a Dagny sker a narmaste postanstalt eller bokhandel.
