# ID: svediakorp-per425
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,040
# sentences: 1,438
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' i i .. M e d dagens nummer medföijer bilaga N: o 47 B. Btockholm den 1 6 December 1909.
N: r: 47.
- Redaktion: Prenumerationspris: 51, en tr. gr. kr.
4: 50 I / L!
ar.
.
kr.
2: 50.
Mästersamuelsgatan.
I: 25 - i l 3: 50 (.q4 #,.
Telefoner: L ' snummer lo Allmm 63 53.
RUlp 122 85..
Prenumeratiqn sker.
' såväl i landsorter som i Stockholm ?i ' närmaste postanstalt eller bok- Utgifningstid hvarje torsdag.
.
handel.
111 314.,, ....
.
- --.
.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: ELLEN KLEMAN.
Mottagningstid: .,Kl.11-12.
Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
.
2: a A r g.
.
Expedition.
.
9ch Annonskontor: Mästersamuelsgatan 51, en tr. - s Post- och telegrafadress: DAGNY, St ?ckholm.
15 öre ' per mm.
Enkel.
spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten t5 mm: s höjd per g h g 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 p 20 ggr 20,01Sl 50 ggi 25 010., Annons bor vara senast måndág f. m. Fredrika-Bremer-Förbundets 25-arsminne.
F ör fem år sedan - Wer närmare be- .stamdt 12-14.
januari: 19.05 - hög-.
tidlighölls.
' med ' möte, föredrag.
och fes-.
ter Fredrika-Bre.mer-Förbusdets 20-års- minne.
I tvänne tiotal hade.
.dess till- varo då agt bestånd, och ' med vackra och högstämda tal och inför, en.
talrik församling ' af ' vänner och.
gynnare ut- .. tryckte dess ledare sin tillfredsställelse öfver de.
på sa många framgångar och segrar ' rika Aren.
Sedan de dar festdagarna ha, nu nara fem år förflutit.
Förbundet har i .dessa dagar hunnit en åldersgräns, som brukar anses ännu mer.
betydelsefull än 20-talets: kvart&amp;kels2ldem,.
Den 3 dec.
.
1909.
har - Fredrika-Bremer-Förbundet kunnat fira sitt 25-års-jubileum.
Dess stif- tande raknas nämligen från d e n 3 d e- c e m b e r 1884, dagen för det kotistitu- erande sammanträde, efter hvilket det länge.
planlagda verket enligt då fattadt beslut trädde i kraft.
0bemärkt.har denna högtids- dag gatt förbi; inga jubileumsflaggor ha blifvit hissade.
Tiden är.
ju.
inte agnad .för jubel o&amp; festande.
Men ' glad-. '
. '
, a ' '.
.
Promenaddräkter och ...
.
.
.
.
, Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solidt arbete!
P6rmAnliga priser!
OUSTAP HOLMBLOMS KAPPAPFAR, NORRMALMSTORO
Fru ' Adlersparre siktade, som sagdt, hiigt, och hennes tro pA hvad kvinnorna kunde åstadkomma som kår och som individ var obegränsad, men pa samma gång var hon en klok och en praktisk kvinna.
En rik erfarenhet hade lart henne, att det föga tjiinade att tala om " höjande " för dem som hade lågt i ta- ket och trång armbågsplats samt saknade utsiht öf- ver himmelens blå och de ' stora vidderna.
Luft ' och ljus, andligt och lekamligt svängrum maste först förskaffas åt kvinnornas värld.
Och organiserade krafter, det förstod man, fordrades för att vinna ' det *.
- åsyftade.
Det ar icke blott en händelse utan en djup tanke Nu skall man kanske tycka, att de poetiska lik- i den omstandigheten, att en organisation som Fred- nelserna om sol och luft och himmel etc. ej precis rika-Bremer-Förbundet iäknar sitt första framtradande äro tillämpliga på sadana alldagliga företeelser som afrån ett af 80-talets år.
Med all sin tröstlösa pessi- lörieförhöjning, kommunaltjanster, rättsfrågor, egen- mism, si; ofruktbara, teoretiserande realism ägde det domsgemenskap, yrkes- och förvarfsmöjligheter, lag- idealfattiga 80-talet, det som.
betecknas såsom Strind- paragrafer, sjukkassor, studiestipendier och de tusen bergs genombrottsår, det, då Ann Charlotte Edgren, och ett spörsmål och ämnen, hvaråt E B. F. under Ernst Ahlgren och " Gråkallts " och " Erik Granes " årens lopp agnat ett rastlöst, ofta framgångsrikt ar- författare beharskade bokmarknaden, da man i konst bete.
Men ser man ett manniskoverk perspektiviskt, och litteratur först ' började tillämpa l ' art-pour-l ' art- mot bakgrunden af ett längre tilländalupet tidsskede, teorien, en hä1sosa; n motvikt i samma tids många ar det ej som om de prosaiska detaljerna försvunne initiativstarka, handlingskraftiga personligheter.
Dessa och det hela aftecknade sig som en fullfärdig, bygg- nöjde sig ej med att deklamera öfver världens usel- ning mot en idealiserad fond?
Och då falla de bild- het och att konstatera reformernas nödvändighet, med lika talesätten liksom naturligast för pennan.
klokhet och energi tog man itu med uselhetens Likväl ar det ju först och främst med detaljer utrotaride och reformernas genomförande.
Och kvin- och fakta man bör komma, då det galler att skildra nofrigörelsen blef en af de frågor som sattes främst Freårika-Bremer-Förbundet.
Dessa borde tala för sig på dagens program.
Att arbetet för reformerandet sjalfva, ifall de ej vore så öfverväldigande många, att af vårt köns stallning, och det tillämpadt p2 alla lifs- man råkar i. valet och kvalet vid sarskiljandet.
Några områden, ar ett barn af 80-talet, utplånar mycket af grundprinciper och hufvudresultat af Förbundets syfte detta förkättrade tidsskedes försyndelser.
och veaksa~het skola dock här i allra största all- Fru Adlersparre, Fredrika Bremer-Förbundets stif- triallhet nämnas, då det kanske ej ar alldeles obcfo- tarinna, hade, då hon efter aratal af förberedelse andt- gadt ati rekapitulera afven en ofta upprepad laxa.
ligen vunnit sitt mal och presiderade vid det rads- Folk glömmer så fort, går gama blindvis eller oför- bord, dar kvinnornas intressen på ett mer ofjiciellt satt stående förbi afven de mest påtagliga företeelserna behandlades, hiinnit ett godt stycke in p i medelåldern.
inom sanifundslifvet.
Efter det 25-åriga, BatyéEaxk Hon stod visserligen midt i det skarpa luftdraget .från kulturella och sociala arbete, som Förbundet utfört, 80-talets idéströmningar, men hennes ungdom hade skall man annii öfverraskas af den rådande okunnig- ju omsvafvats af de sista flaktaina från senromanti- heten beträffande detta arbetes halt.
Öfverraskas?
kens tidsålder.
Daraf den ideala syn på världen och Nej, det ar blott den naturliga gången.
Människorna manniskorna, jämte den vakna blicken för realiteter, njuta af frukten, n: en tänka ej på odlarens möda.
e * * som var så utmärkande för hennes karakterslaggning och som satte prägeln på det program, .som blef det Att det företag, som startades senhösten 1884 af nya förbundets rättesnöre.
Om för ett senare, mer en krets för idén om kvinnans frigörelse varmt ' be- kritiskt nedbrytande än sjalf nydanande, släkte prq- själade personer, ar ett företag byggdt p2 er: fast gramordeil " en sund och lugn utveckling " smakat organisaticn, bör först betonas.
Och byggningen har val mycket af 80-tal och förhånats såsom alltför nyk- visat sig kunna trotsa bade tidens och de många vax- tert, förståndsmässigt, s&amp; innebar val begreppet.
" hö- fande opinionernas tryck.
Stadgarna och reglerna jande " det som i programmets fortsättning inneslu- för den förening, som tog Fredrika Bremers namn -- ter kvinnans hela sfär, en tillräcklig borgen for För- den ville ju vara en minnesvård öfver derina den buildets uppåt- och frainåtstrafvande tendenser.
Ett svenska kvinnorörelsens första banbryterska - voro mer koncist affattadt, sa godt som obegränsade möj- sil klokt beräknade både efter .den tidens och kom- ligheter rymmande program a n redr rika-~xetfiertFör, mlindP tiders: kraf,.
att, am inan frånser vissa af för- bundets har ingen liknande sammanslutning att upp- hållandena betingade detaljförandringar, dessa i huf- visa.
Resultatet af de 25 Arens arbete i dess tecken vudsak ännu i dag kunnat ' bibehållas.
Hvad det administrativa beträffar, har apparateii har ocksa visat, att en lefvande sjal rymdes i orden.
- jen - och tacksam hetskanslan öfver ett väl tillryggalagdt ofsstadium - är icke mindre för det man afstår frin att med yttre athäfvor gifva dem tillkänna.
Så har !för- bundets ledare och vänner ' icke förbisett betydelsen af den afvan angifna dagen och den ' maning den innebar till en återblick # på de tilländalupna åren.
, Rika ha de varit på ' omskifteker.
och öden dessa .år, men i det stora hela kan man ' saga, au de för- .hoppningar och löften, hvarmed den unga föreningen för ett kvarts sekel sedan gick till verket, i oanad ut- sträckning blifvit infriade.
Q, * &amp;
med en.
af 20. ledamöter bestående * styrelse [ordinarie fastes prestige och auktoritet-.
: - Bostadsf&amp;gan.
ar i vara och suppleanter) nog ibland kunnat förefalla- viil tung f ider.
knappast af mindre betydelse f6r en förening och tids8dande.
Stiftarnas tanke med denna ancrd- an för individen.
Visserligen har det hem Förbun- ning ar dock lätt genomskådlig.
För kvinnofrågans det kallar sitt, om an med åren utvidgadt, aldrig va; lösning fordrades ju medverkan af många krafter och rit tilltaget efter någon storstila ' d måttstock.
Ett före- tag, kommet till stånd hel erfarenheter, de mest olika och h9illet på enskildt initia- kategorier af sakkunskap.
och tiv, utan officiellt understöd förmågor borde därför vara eller med några större fon- representerade.
Såsom fal- der, har ej kunnat offra nå- let alltid ar i föreningar got på de rent yttre de- har visserligen ej a l l a.
taljerna.
Men blygsamma ledamöter.
i Förbundets som dessa varit, ha de lik- 20-höfdade nämnd dar- väl på den besökande fram- inom kunnat göra sig gäl- lingen, helst om denne kom- lande på ett märkbarare satt; men å. andra sidan ' mit från utlandet och be- själats af ett.
lefvande kvin- ha många af dessa styrel- nosa ksintresse, verkat nas- semedlemmar inom För- tan imponerande.
.
En kvin- bundets kommittéer och nosaksorganisation med egen sektioner presterat ett ut- lokal och med ett offent- omordentligt värdefullt ar- ligt ämbetsverks apparat.
bete, bokfordt, ' om icke i och ' former.
har man tyd- den stora allmänhetens med- ligen betraktat som.
något vetande, så i Förbundets enastående.
protokoller, och de initiera- des tacksamma hågkomst.
Och denna särställning, den.
af ett slags kvinn~de- Den manliga erfarenhe- partement, dar för kvinnor-.
ten, det starkare könets na viktiga spörsmål hand- h ö g r e visdom - vare detta Fru AGDA MONTELIUS, hafvas och afgöras, det en- s a ~ d t utan någon satirisk Förbundets V. ordf. 1899 - 1904.
Ordf. 1904- bimening: - har ocksi i för-, da i sitt slag i vårt land bundsarbetet spelat en be-.
och val utan nigot egent- tydande roll.
Det.
ar ju p2 en " kraftig medverkan ligt.
inotstycke annorstädes heller, har Fredrika-Braer: af erfarna kvinnor och man " Forbundets fi5rsta.
pa- Förbundet med sin byrå som centrum från början in- ragraf ar byggd, och flera manliga medlemmar ha tagit och allt mer befastat.
- alltid suttit i styrelsen.
- Under en lång följd af år I den stora publikens föreställning sätttes F. 8.- var.
det också, en man som förde.
ordförarklubban.
- F: s-byrån helst i förbindelse med den platsförmed- Att de manliga styrelseledamöterna lingsverksamhet den dlt från För- egentligen äro att betrakta som bundets stiftande utöfvat och hvar- konsultativa statsråd i kvinnornas igenom man kommit i en vidt ut- konselj har ej gjort deras hjälp.
y-enad kontakt med allmänheten mindre värdefull e !ler mindse ap- rundt om i våra bygder.
Tusen- precierad, i synnerhet har det varit den af unga kvinnor ha tack vare fallet då det gallt juridiska frå- denna förmedling erhållit en nyt- gor och att få något iirende fram i tig verksamhet och ett lefvebrod.
den ratta ordningen och den ratta Men att skaffa arbete åt arbetssö- formen.
Annars har det, som na- kande och arbetsbehöfvande ar turligt ar, städse varit kvinnorna en.
god sak, au adla arbetet sjalf.
som dragit arbetslasset, iiksom de och.
genom detta den - arEdande, hållit i tömmarna.
.eller vice versa, en ännu bättre.
Det har ofta framhållits hvil- Det e k o n o m i s k a höjandet af ken viktig faktor för beframjimdet kvinnans stallning har också 2 f Förbundets ideer det varit,.
att Förbundets sida varit inriktadt på dess verksamhet.
haft.
en cenhal- Fröken GERTRUD gDELBORG.
att göra kvinnan till.
en god och Förbundets byrAföreståiida ?inna 1885-1907. punkt, från hvilken denna kunnat.
.
.
.. duglig arbetare, en som är ut&amp; Efter endast, eri kortare tids hemlöshet såg den sin lön vsrd.
Lönefrågorna ha ju.
mera än nya föreningen sig i. stånd att, silta .. fötter under eget några.
andra.
b difvit frågorna för dagen, dem, bord, som det heter, och att orng,:: sig med den.
bo- kring hvilka den allt mer hetsigt.
dågande kam- ' '
pen för tillvaron .kon- centrerats.
En bety- tydande: del af För-.
bundek arbete har ' äfven kignats åf ' utre-.
, dandet .af.
och för- söket att lösa dessa,.
kinkiga spörsm~l.
En stackars ensam kla- gande kvi ' nnas pro- tester mot öfvergrepp och orättvisor för- klinga oftast ohörda;.
&amp; - jken SIGRID.
ULRICH.
för e n associations, ?bundets sekreterare, 1893-1go7.
: på sakliga uträkningar och klara fakta stödda irguk.ent, slå stat och kom- muner, myndigheter och arbetsgifvire ej med samma ' lätthet.
.
.. döförat tilC Det ä r här ornkjligt att uppräkna alla de gnipper af arbetand-e kvinrpr, - 1 saval.
det paktiska arbetets som.
intelligensens,.
hvilkas sak Förbundet förfäktat, hvil- kas arbetsmöjligheter * och lifsvillkor genom dess sak- liga, efter tid och förhallanden klokt anpassade .. in- skridande " höj&amp; &amp; h förbättrats, eller, de rn) nga, åt n i ä i det senare genom För- hvilka l ä m ~ a t ~ ~:.
~ e k u .hjälp, bundets .stipen&amp; ' ~ei,nstitution och låneunder-.
s to@ d r hiartill.
.
' bör lä&amp;&amp;, dess s j u k k a s s a, hvil- kens ' ändamål.
och betydelse ju ligger i sjalfva ordet.
.
.
Den anpart Förbundet haft i det s o c i a l a höjan-, det af vårt köns stallning .ar kanske det som för frani- tiden kommer atf lämna de största spår efter sig, ' af- ven om.
.det@ arbete ej i samma grad s0.m det eko- nomiska.
kan uppmatass med siffror eller åskådliggö- ras h e d a tabeller.
Oförtrutet har således Förbundet tagit.
del i. det under.
de sista decennierna pågående arbetet för aG rättsligt och juridiskt hafda kvinnans rätt som individ och som $edborgare, liksom Att fostia henne atttaga vara på sin ratt och att var- digt.
fylla.
sina medborgarplikter.
Lika litet kan med sifferuppgifter specificeras re- s ' uitakt af hvad Förbundet uträttat för att.
tillämpa de pogram punkter, som beröra det i n t e l l e k t u- e l l a och.
s e.d l i g a höjandet af vårt köns stallning.
I alla Förbundets sträfvanden afven nar de synbart tjang " praktis- syften har alltid.
ingatt ett själsligt och, ' etisk " element; en växelverkan mellan det andliga ' och matkella förefinnes ju jnom allt som verkligen ar kultprstegiande.
Men faktiskt - har också Förbun- det ' gjort inlägg E senare tids ifriga arbete för höjandet af kvinnans bildningsnivå och ' tillvaratagandet och skolandet ' af hennes - intellektuella krafter.
.
Tidens etiska ' rörelsq ha naturligen afven ' af Förbundet upp- maarksamt följts på samma gång som det .organise- rade sedlighetsarbetet, det, som riktas på att .. fa de ' va.rsta skamfläckarna ' pa vart samhallslif utplånade, alltid kunnat rakna på dess kraftiga understöd.
'.
Men.
som sagdt, nar.
' resultatet af en 25-Arig så ut&amp;.nordentligt - mångsidig.
.
verksamhet som: För-.
, ' n, bundets skall karakteriseras med nagra få ord, blir rikedomen af mateiialet en öfvermäktig.
' som en siut- utväg blir ej annat öfrigt an.
att ' hänvisa till -.
årsbe- rättelser och protokoller, samt för: erhållandet af Gn ännu mer lefvande bild af förbun.dsutvecklingen ' till ' dess organ inom pressen,.
., tidskriften ~ a ~ n hvilk~n ~?
: ...
- i sina 22 Argangar.
p l j t densamma genom dess olika.
.
.skeden.
Många frågor, som där dryftats; skall mag finna äldre frågor.
p2 ett lyckligt sätt slutbehandlade.
ha afven fått ge plqts för nya, en de1 idéer och upp- gifter, för hvilka kämpats och verkats, ha måst lämnas såsom outförbara eller inopportuna, som den moderna termeii lyder.
Med ett .ord, det ar ej idel framgångar Förbundets.
- dokument - ha att anteckna.
Men på en.
ständig utveckling, afven om det ar en.
utveckling som.
går i kurvor, hänvisa de dock, ett fortskridande i en - riktning, som en 25-årig erfarenhet uvisat vara den som ' säkrast för till målet. '
s en. '
' ' ' ' ', ' ' J.
m * L ' Ett verk bedömes biist af de som planlagt och utfört .detsamma.
Och i det afseendet.
har Förbundet varit utomordentligt lyckligt.
var ju Under Föi-bundets första stiftarinnan Förbundets lefvande sjal.
I bokstaflig be- märkelse var hon dock ej dess president, i ty att un- der en lång ' följd af år riksantikvarien Hans Hilde- brand beklädde ordförandeposten.
Men ledaren och hufvudet för det hela ' var hon under de 1 ' 0 år ' .af ~örbkndets tillvaro hon förunnades att lefva.
Och vid sin sida hade fru.- ~ d l e r s ~ a r r i e - fru Ellen An-: karsvard en arbetsminister som fil.
Jämte Esselde.
hade hon gjort upp.
planen för organisationen, och hennes öfverlägsna begåfning, klaia .huf \ iud och brin- nande intresse för kvinnoemancipationens i d 6 ' har man till stor del att tacka .för det lielas frarngiing.
Men döden har ' gjort fika skördar bland den gnipp framstående kvinnor, som skapat verket.
Vid 20-års- festen konstaterades med vemod, ' att utom Sofie Ad- lersparre och Ellen Ankarsvärd bärarna af de tvanne andra kvinnliga namn, som undertecknat Forhundets instiftelseurkund, fru Fredrika Limnell och.
fil.
d: r Ellen Fries, ej längre funnos bland de.
lefvandes an-, tal; den sistnämnda, representanten för den yngre ge- nerationen, bortryckt i sina basta år: Afven en annan.
af Förbundets första, oförtrutnaste och mest dugande arbeterskor, fröken Mina Forsell, hade man.
genom en mänskligt att se för tidig död förlorat.
.
Lyckligtvis har det ej fattats dem som i de fall- nas stalle kunnat trada in i ledet för att fylla luckorna.
SA har Förbundet 1 fru A g.d a M o n t e- l ius funnit en ordförande, som i ' sin person.
förenar.
alla de egenskaper som,.bilda den ideala bresiden- ten i ett kvinnornas råd.
- I frAga om den, som burit f red rika-~rerner-~örbundek tyngsta ' och mest kräf- vande arbetsbörda, trader - dock ett namn i förgru- den, det.
S O I I i.
allmanhete ' ns tanke- under 20 års: tid representerat Förbundit utAt som - inåt och ' som fak-, ' ' a ' ',
--.
.
- - - u - tiskt.
kan sattas i förbindelse med det mesta, .som dar- inom uträttats: Förbundets mångariga ' byråförestån- darinna fröken G e r t r u d A d e l b o r g.
Hvad hon varit - och man kan saga ännu ar, ty lyckligtvis gör hennes dugande kraft, ehuru på ett mera afskildt område sig ännu gällande-ar alltför kandt för att ' det skall narmare behöfva ' framhållas.
O&amp; ' jämte henne, troget delande ' möda och an- svar, ehuru i kraft af sin ställning mindre framtra- dande, har afven under en lång årsföljd statt sekre- teraren fröken S i g r i d U l r i c h,.
liksom arbetskam- raten ' Gertrud Adelborg i hela sin verksamhet och i hela sin perkonlighet för öfrigt visande, att de vuxit upp i en skola, dar idén, och känslan af hvartill denna förpliktar, satts långt framom den egna aran och den personliga fördelen.
I ej mindre grad kan detta sagas om många andra af Förbundets första arbeterskor, hvilkas.
oför- minskade krafter och aldrig slappade energi ännu står till dess tjänst.
Har må då- sarskildt framhållas, sti- pendieinstitutionens förträfflige sekreterare fröken Mat- hilda Silow, hvar.
arbete i Förbundets intresse ej kan skattas nog högt.
Men många andra namn krafva att bli nämnda i samband med Förbundsarbetet - det ar blott under .trycket.
af den stora rikedomen man maste inskränka sig till dem, som intagit en förgrundsstallning.
- .. ...
.
- -- ... - - - - -.
- - - p s o n en ging utgjort blott ett nummer af Förbun- dets reportoar, uppta.gits af särskilda .associationer.
1 förgrunden trader den aktuellaste ' af alla nutidsfri-.
vackt af &lt;r- gor: den kvinnliga röstratten,.
bundet och daiifrån, under medverkafaf andra kvin- nogrupper i kladd en organiserad f o h; .har ' den tagits om hand af sin egen förening.
Härigenom har kvin- norörelsen erhållit ett annat läge: Den ' - har hojt .sig eller sänkt sig, hur man- vill ha det; - till det poli- fiska planet.
Om till båtnad för lösningen af den stora kvinnofrågan, den som burits.
: af: sådana.
per- sonligheter som en i red rika ~ ' r e i e r; -, en.
-.
' Sofie.
Ad- lersparre, får en kommande tid afgöri,.
- L.
-.
: Men hvilka skiften och öden kvinnornas sak an, skall underkastas, har man val ratt att tro, att den.
prägel, som dess första grundläggare satt darpa,.
kom- inei att bibehållas.
t r or st, ' j LOTTEN ' DAHLGREN.
.
.
.
.
Ett öf~ergrepp? '
.
.
Den af oss i föregående veckas nummer berörda hän- delsen, att en prostituerad flicka, som senare sökt att ge- nom arbete i en fabrik Atervinna anseende och en aktad ställning, ' genom ett ingrepp fr %n sedlighetspolisens sida däri förhindrats, har, som det.
var att vänta, väckt upp- märksamhet i pressen och- återgifvits i.
olika Stockholms- * + * tidningar, troligen äfven i landsorten.
Därvid har emel-.
Härmed äro ehuru ytterst flyktigt och ofullstan- lertid motsägande uppgifter hsmugit sig om hvad viD haft dig?, de.
yttre dragen af m red rika-m rem er-m ör bundet att berätta angiende detta fall utöfver det första insända skisserade.
meddelandet.
Saken förhåller sig s %, att enligt de en- Sedan 20-Arsminnet firades, har mycket inom För- skilda upplysningar.
vi erhiillit, skulle denna händelse pas- bundet omgestaltats.
Sarskildt personalförandringar serat f6r ungefär ett %; sedan: i Stockholm.
på en del af dess viktigaste områden ha varit stora.
Pii grund af hänsyn för den förfördelade flickan, som Förbundets mångåriga byråförestandarinna och sek- nu ' lär vara gift, har vår.
meddelare, hvilkens namn var reterare, de trofasta arbetskamraterna, ha afgått, afven .oss bekant och som vi ansågo borga för ' notisens veder- tidskriften Dagnys ledarinna, samtidigt med att pub- häftighet, ' emellertid ej lyckats erhålla tillåtelse att få lämna likationen efter att ha ägt bestånd under 22 år, om- fullständiga upplysningar i saken, nigot som e j var.
oss lagts efter en annan plan.
De en gång som så sta- bekant och som är beklagligt, emedan nyttan af att offent- bila ansedda förhållandena ha varit underkastade rubb- liggöra en dylik händelse ligger i att f % den bevisad och ningar.
Yngre krafter ha dock tradt i de afgångnas beifrad.
Som saken nu ligger, kunna vi endast gent emot ställe, arbetet har öfvertagits ' af andra hvilka både sedlighetspolisens uttalande att ett.
dylikt fall ej kunnat genom sin ålder, sin uppfostran och sin laggning ifrågakomma, anföra, att var meddelare vidhaller riktig- stå en ny tid narmare.
Och detta bådar godt för heten af denna händelse.
Dessutom bedja vi få hänvisa Förbundets framtid.
I viss mån har också ~örbundsverksamheten in- till ett uttalande i Stockholms Dagblad af fru Anna Höjer, riktats på nya uppgifter, främst den, att mer an som som i sitt arbete för reglementeringens upphäfvande varit förr kunnat ske, indraga hela vårt vidsträckta land i i tillfälle att få kännedom om s % m %nga upprörande och en direktare samverkan med moderinstitutionen i huf- beklagliga fall, och hvilken anser, att saken kan ha pas- vudstaden.
De i flera af våra landsortsstäder bildade serat.
Vi iiterkomma till händelsen, i fall de undersök- Förbundskretsarne; äro ett uttryck för denna strafvan, afven kan val dit raknas Förbundets under så goda ningar, som komma att vidtagas fr %n ordningsmaktens auspicier anlagda kvinnliga: landtbruksskola, hvars sida, kunna sprida nåeot ljus öfver saken. '
.
.
- e ' ' mal ar att främja kvinnornas medverkan i en af Våra modernäringar: jordbruket.
.
För öfrigt har Förbundet nogsamt fatt erfara verk- ningarna - af den för.
tiden ' sa karakteristiska tenden- sen till speciaIisering.
Så ha m h g a af de fragor,.
I.
.
.
, I Annonsera i.
558 ' DAGNY Nar Selma Lagerlöf fick .. Nobelpriset.
.
.
.
.
M.
usikaliska .. akademiens stora sal var smyckad till.
fest., Från estraden tonade sången ut öfver mangden af människor, ~olkvisa ' n från D~larne - och Goternas sång, gripande skön som gr&amp;susande vinterskymning.
Och så kom talens rad till de ut- ländska vetenskapsmännen, som kommit för att få det svenska priset för snillrik garning.
Öfverst till höger bland pristagarna satt Selma Lagerlöf. '
Hörde hon och var hon med?
Var det ej, som lyssnade hon till.
något annat, långt borta, en annan röst, som talade till visionernas sierska!
.
Turen kom .till henne,.
och efter det långa talet, som innerst knappast kunde röra henne, mottog hon.
under dånande applåder ' sitt diplom ur konungens hand.
Allas Ögon vor0 riktad.e på henne, och hos alla rörde sig val samma tankar - glädjen öfver att vår stora diktarinna hedrats inför hela världen, att vår svenska litteratur ' har namn, ' som kunna nam- nas; i.
jämbredd med världslitteraturens, och.
att den nämnd, som delar ut .Nobels litteraturpris, icke gatt utanför den, som val stod närmast.
till att erhålla det.
Om och omigen.
dånade applåderna,, mera ihål- lande $n: någon: föregående giing- - och så gick selma Lagerlöf enkelt och.
stilla tillbaka till sin plats.
.
Vid den stora festbanketten berättade hon sedan .en gripaude.
saga om hui-u hon råkat i en.
så stor skyld,.
att hon måste- söka upp sin gamle far i himlen för att få råd af honom huru den skulle kunna gäldas.
Hon hade ' råkat i skuld för alla gamla sagor och legender, till döda och bortgångna man- niskor, till det svenska språket, till alla dem,.
som last och .. hyllat henne, och nu sist till dem, som funnit henne värdig Nobels litteraturpris.
Men hon talade ' icke ett ord om den stora gäld, i hvi.lken vi alla stå till henne.
- 12. i Stock- ' t ' Pesten ' för Selma Lagerlöf på, Grand.
Hotel Royal i Stockholm.
Den under anslutning af öfver 1,500 personer gifna festen för Selma Lagerlöf präglades af den mest entu- siastiska stamning.
Den vackra lokalen bildade en han- förande ram - At det hela.
På grund af tidningens press- 1aggningsförhAllanden äro vi emellertid ej nu i tillfälle att redogöra för festens detaljer utan återkomma därtill i nästa veckas nummer.
" ICvipnornas röstriL&amp;t.
ViGr viktigaste och mest aktadla frhga p&amp; det kornstitutionella omrhdet ".
.
u:!
nder ofvanstiiende anmarkningsvarda rubrik ' in-.
nehåller jultidningen ~ulfacklan ett i dialogform hållet resonnemang ' om den kvinnliga rösträttens ovederlaggli&amp; berättigande.
Artikeln ar synnerligen beaktansvärd redan på grund af att den är ett utta- lande från riksdagsmannahåll, författaren är redaktör Aug.
Nilsson, afvensom för den fasta öfvertygelse, hvilken ligger bakom artikeln, om att kvinnans röst- rattskraf ar en rattfardighetssak.
,.
För den enskilda kvinnan och för alla tillsammans galler rättvisans kraf.
Och de ha alla.
sina intressen, sina .. sarskitda och viktiga intressen att beakta, de, lika val som mannen,.
och endast de sjalfva kunna bevaka dem till fyllest) &gt;, säger den ena af ' de samtalande personerna.
Efter att skarpt ha nagelfarit de argument mot kvinnlig rösträtt, som framförts af sakens motståndare inom riksdagen, slutar den manlige resonnören - det ar en man och en kvinna som samtala - med att saga, att hans erfarenhet vore- den, att ville man nu för tiden finna djarfhet och mod och sjalsstyrka,.så skulle man söka hos kvinnorna.
.
Det vore kvinnorna, som i våra dagar vågade någonting, de hade ej som mannen låtit kompromissa bort sig af tusen hansyn.
Det ar ett vackert betyg kvinnorna har fått, må de vara värdiga det.
. '
.
Lördagen, den dag då Ellen Key fyllde 60 år, högtid- lighölls i Stockholm med en " afton ".
i Vetenskapsakademi- ens, hörsal., Salen var .till sista plats fylld med vanner och beundrarinnor till jubilaren.
Aftonens underhållning inledd&amp; med.
att fru Anna Norrie sjöng fyra sanger.
.ur " Törnrosens bok "; * varpå kandidat Torsten Fogelqvist i varma och entusi- Stockholms F. K.
P.
R. har latit trycka ett vackert .astiska .ord d r ~ g upp.
.
en bild af den starka, modiga och konstnärligt utfört.
röstrattsbrefkort, sarskildt afsedt att .och inilda Ellen.
Key.
Efter.
det med ihållande applåder spridas vid ' jul och nyår.
Kortet, som kan .erhållas både mottagna föredraget uppläste herr Gösta Hillberg khpit- Jet " Lifstro " ur " Lifslinjer ".
Därpå följde några musik- med julönskan - och nyårsönskan, rekvireras fran Röstratts- nummer, fröken Ebba Björkbom sjöng.
tre mindre dik- byrån, .6 Lästmakaregatan, Stockholm, .efter: den, 17 dec.
ter m d ord af G-oethe samt musikdirektör.
Gentz~l, " Erl- till det.
billiga .priset af.c.5 öre: '.
F.
.K. '.
P.
.R.
erhalla.
ra- ' könig ' p.
Fm.
Valborg Hansson uppliiste några, af Eli;: af.
milist 1.00 kort samtidigt.
.
: ..,:,.
': sabeth Barret-Brownings underbart härliga sonetter, ofver- ' isatt: vid rekvisition.
.
,.
.
.. ' l .. -- L .. &amp;.
.-: .. - .. - '.
.
' flyttade -- .till svenskan.
af Ebba Walldin, och .. till sist före- ', drog herr ' Anders de Wahl fragment af kapitlet " Mod) ' ur " Tankebilder " samt " Fosterlandskärlek ".
Den vackra festen var buren af en varm stamning.
, '; ' *, I % t .i '.
.
I. '
f;.
Vid sidan af de direkta kvinnofrågorna har tid- ningen alltmera vidgat.
sitt innehåll till ett af mera allmängiltigt intresse.
Biografier och minnesteck- ningar öfver framstående personer, utländska korre- spondensartiklar, litteraturanmalningar och uppsatser.
i.
litterära amneu, kultur- o c h reseskildringar komma tidningen underhållande ' och omväxlande, et andra året af ' veckotidningen Dagnys tillvaro att närmar s i g sitt slut, och vi stå inför det tredje hvartill afven ett urval af goda illustrationer bidrager.
Vi våga vördsammast anhålla, att våra ärade arbetsåret.
Det ar med en vädjan till de svenska penurneranter fortast möjligt ville verkställa prenu- kvinnorna att samfaldt fatta och förstå innebörden af de strafvanden, for hvilka Dagny gjort sig till- meration å tidningen.
för nästa år, därmed förekom- målsman, som vi anmäla tidningens tredje årging.
mande.
att afbrott i postbefordringen uppstår, samt Det arbete, som för femtio ar sedan, förberedt af att hvarje prenumerant ville tillföra Dagny åtminstone nya tidsströmningar, togs upp af Sophie Adlersparre- ännu en ny sådan.
Tidningen utkommer i oförandradt skick, och Leijonhufvud och Rosalie Olivecrona genom utgif- vandet af Tidskrift för Hemmet och som under en pris, postarvode inberaknadt, blir som hitintills kr.
lång följd .af år sedan fortsattes i tidskriften Dagny, 4: 50 pr år; kr.
2: 50 pr halfar; 1: 25 pr kvartal.
krafver alltjämt - och med ännu större aktualitet Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker å närmaste postanstalt.
eller an någonsin förr - sitt eget organ i pressen.
I.
bokhandel.
.
vår tid, med dess snabba utveckling, då olika frågor tagas upp och skjutas fram med en kraft och en Redaktionen.
agitation, som tidigare vor0 okända, fordras mera än någonsin att kvinnorna taga, vara på de medel, som kunna föra deras sak framåt.
Och för att de Annons.
skola hålla sig uppe .i ledet, för att de för dem viktiga frågorna icke skola skjutas undan, behöfves såsom aldrig förr det tryckta ordet, den starka rösten, ', som hörs öfver de enskildas stammor och som kan ar nu kommen direkt från Palestina och ar ett af naturens tala ut de ord, som de många lyssna till.
Me.n just största under, hvars make ej finnes på hela jorden.
Den för att rösten skall blifva stark och höras vida, lefver i arhundranden och åter arhundranden utah tillsyn måste den samla i sig de ' många svenska kvinnornas ellerm skötsel.
Den haller sig alltid lika grön och fin, stämmor.
De kiste alla tala genom den - och vinter och sommar, under högsta varme och svarsta köld.
Denna lifslefvande planta, som på sitt hemspråk heter evigt de .måste låta den tala tillbaka till hvar och en af lif, skall ej saknas af rik eller fattig.
Finaste födelsedags-, dem särskildt.
Med undanskjutande af enskilda namnsdags-, lysnings- och bröllopsgafva.
Pris pr st. 2 önskningar och uppgifvande af särskilda, mindre in- kr., 2 st. 3: 75, 6 st. 9 kr.
.
Missnöjd köpare aterfar tressen måste alla svenska kvinnor förstå att samla pengarna!
Sändes franco.
mot postförskott eller insänd sig kring det stora gemensamma målet - arbetet likvid.
Frimärken äfven: Plats- och resagenter, manliga och kvinnliga, aptagas afven i de minsta platser.
Begär för att få de frågor lösta, af hvilkas lyckliga slut- prospekt!
Adr.
: Importör L. Holmqvist, Östersund '.
förande beror, om kvinnorna skola komma i åtnju- OBS;!
Efterse alltid att då Viola köpes enom annan per- tande af socialt, politiskt och ekonomiskt oberoende, son mitt namn finnes 2 bruksanvisningen, d i Zr den akta och garanterar jag, lifs lefvande.
Ingen konstgjord blomma eller om de skola komma att kanna sig som sjalfstandiga tyskt kram.
- men väl under ansvar arbetande - fullgoda Prenumerationsanmalan.
l D Drottning, Wiola ' s a m hallsmedlemmar.
Det ar i arbetet för, detta mils realiserande, som Dagnys stamma kraftigt mastt ljuda ut i bruset af alla dagens röster.
Och det är först nar de många kvinnorna stå bakom, som den vinner erforderlig kraft och styrka.
Det är i medvetande om att många i-edan känna och förstå detta och i förhoppning om att allt flera skola genomträngas och varmas af denna tanke, som vi våga med ny tillförsikt om vår saks fram- gang.
sanda ut veckotidningen Dagny under dess tredje arbetsår.
~ i d n i n ~ e kommer n att sisom hittills följa alla med kvinnorörelsen förbundna frågor, arbeta för deras lösninq samt, dar så lyckligt ar, inregistrera de ~ositiva iesultaten,.
de.
vunna segrarna.
Jul- och Nyårsgåfva PRESENTKORT Å DAGNY Vi fästa härmed vara läsares uppmarksamhet p&amp; att presentkort för prenumeration A, Dagny för Ar 1910 finnas tillgängliga i bokhandlarne.
Hvarje vän af tidningen, som vill arbeta; för dess spqid- ning, bör begagna tillfället att sasom jul- eller nyars- gafva förära densamma till en eller ' flera: af sina- vänner.
...
.
... '
F r e d r i k a Bremer.
.
.
D et var en gång för.
femti, sexti år sedan tv2 crantz (högerkonservativ visserligen), på hennes varma.
systrar, som fått en mycket god och vårdad förord för folkskolelararinnor ej hade annat svar an: uppfostran och i sin ungdom delat ljuft och ledt.
&gt;de duga icke!
- de duga icke!
- i skolan måste Den äldre hadi utvecklats till en förståndig och det vara skol mast are^.
Men längre sträckte sig ej rättänkande husmor, behärskad.
och harmonisk, för hennes medgifvande, och hennes ord äro ej utan sin hvilken tillvaron ordnade sig i klara, bestämda linjer.
udd, då hon om syster Fredrika säger: .hon ville För henne fanns ingen tvekan om ratt eller orätt nu helst ha kvinnan i verksamhet uti alla riktningar, oc ' h ingen frestelse att öfvergifva de gamla, säkra på världens skådeplats!
2 Hvad Fredrika lyckades framställa i Hertha och upptrampade ' vägarna.
Hennes tro på .kvinnans stilla, adla kallelse., innefattad i de båda enda orden var ' ej en ny typ - därtill ar hjältinnan för litet lefvande - men val ett problem, som krafde moder och uppfostrarinna, var orubbligt fast.
Den yngre hade en sin lösning och ej kunde helt annan laggning.
Hon affardas med .den storm hade tidigt nog aflyssnat af hin och sarkasmer, ' rem er lifvet skärande dissonanser,, som som de inlärda läxorna ej räckte till att.
lösa, och hon hade mödosamt letat ' sig fram till en harmoni af högre ordning an den omedelbart gifna, en har- mofii, som gaf, rum för ' lifvets oandliga mångfald och.
: rikedom.
Hon kun- de ej.
slå sig till ro vid gifna hogrner och utsta- kade vägar, och från redan nådda mål sträckte sig hen- nes sökande ande bestan- digt framåt mot nya.
In- gen kunde varmare an hon uppskatta kvinnans roll i hemmet, och hon hade vunnit världsrykte genom.
sina af fin och lefvande ialittagelsekansla, och spe- lande humor burna skild- ringar af svenskt famil- jelif.
Men snart hade det gått upp för henne att kvinnan hade en insats att göra afven på andra falt, och ju.
mer hennes erfarenhet vidgades, dess oemot- standligare drefs hon att söka gifva gestalt åt den.
' nya ' .kvinnotyp som f ôresväfyade henne .. -: ' bå Fredrika: arbetade på Hertha, brukade hon, berättar hennes: syster, fru .Quiding, resonera %ed henne o h " kvinnans .uppgift.
Fru Quiding i a r i * \ iisst " ' ej efter- sin tid, tvärtom.
Hon var öfver-, tjrgad ' .om ' ' att kvinnan inom skoian. '.
hade ' en.
stor mission som .. vantad ' e henne; ' och det var vackert s&amp; Gid en.
tid,.
d % en s %.
kvick man som biskop Fahl-.
, ...
, % rem er.
A L.
.
.
.
.
m I.
.
I boken framkallade.
Ja an mer, man kan säga, att den: svenska kvinno- rörelsen dar fick sitt för-.
sta om an oklart formu- lerade program.
Hade Fredrika Bremer lydt fru Quidings råd .och begran- sat de nya uppgifter hon drömde om för kvinnan till ett enda område, då ' skulle hon ej med Hertha, som hon, varkligen gjorde, ha satt sin popularitet på spel.
Men då skulle hon ej heller: ha varit den eld- själ, som hon var, och hen- hes.
namn skulle ej haft makt att nara tre .årtion- den senare blifva ett sam- lingstecken för dem, som vågade tanka högt om- kvinnans betydelse för sam. ' '
.
hallslifvet.
Sin egen syn på denna betydelse har Fredrika Bremer kanske.
allra vackrast sammanfattat i ett bref till sin mångårige van Böklin redan så tidigt som 1843.
.Ingen kan nekas säger hon dar, watt kar- leken, lifvet, enthusiasmen brinner varmast på jorden i kvinnans hjärta.
Om nu denna heliga låga vår- dades ratt, om den riktades att brinna ' för stora och ädla mål - hvilken impuls skulle ej gifvas åt sam- hällets hela lif.
Och; huni välgörande och adel blefve ej ', hennes verksamhet som- irän, som maka, ' hoder ellei helt enkelt och stort ' som - medborgarinna !.
.
.
.
.
.
.. L ~ J O N H U ~ V U D.
.
-,.
;; j.$;, ..; ': -.
.
SIGRID l ', I.
.
.
S.
...
,
Några år med Sophie Leijonhufvud-Adlersparre .. ' et har ofta framhållits att stora ovanliga männi- D skor bäst lära kännas i de verk, där de nedlagt.
sitt väsentliga lifsinnehåll.
På ett alldeles sarskildt, sätt kan detta tillämpas på Sofie Leijonhufvud- Adler- sparre, ty få torde de vara, som lika oförbehållsaint som hon hängifvit sig åt förverkligandet af de idéer de varit kallade att föra fram.
Dessa rader kunna siledes ej göra anspråk på att lämna någon utför- ligare skildring af hennes personlighet, något som hör framtiden till, då den lifsgarning hon utfört till s i n omfattning och sina konsekvenser kan öfverskådas.
Hvad har meddelas ar endast nagra spridda hågkom- ster och personliga intryck från de sista ' åtta ' åren af hennes lefnad och kunna som sådana kanske påräkna ett visst intresse hos de af Dagnys läsare, som ej sett eller personligen kant henne.
På grund af en vänlig inbjudan stannade jag en kulen novemberdag 1886 framför n: r 11 ' Fjällgatan; tveksam huruvida droskkusken fört mig ratt måste den uppskrifna adressen an en gång anlitas: J o intet tvifvel, har måste det vara!
Det lilla porthuset, sa typiskt för hvad man i dagligt tal kallar: ' &gt;det Stock- holm som går ", befanns verkligen vara entréen till en med syrenbuskar planterad gard, dar " Esseld. '
hem, ett högtn smalt enfamiljshus, reste sig i bak- grunden.
'.
Va1 inkommen ledsagades jag af en tjänarinna ' upp för hvad man skulle kunna ' kalla en brant rund torntrappa, endast olik en sådan genom det intryck af hemtrefnad den gjorde med sin mattbeläggning och varmespridande kamin.
Efter åtskilligt sugande, hvarvid.
en tjock, rakt nedliangande tross fick tjanst- göra i stallet för ledstång, infördes jag i en vacker lj- salong, hvars vaggar pryddes af oljemålningar, dels familjeportfatter, dels ypperliga kopior efter gamla italienska mästare och från hvars fönster erbjöd sig (len härligaste utsikt öfver stora segelleden från Salt- sjösidan samt öfver staden med Skepps- och Kastell- holmarne.
Här inväntade jag nu mitt första möte med ' Esselde.
Det dröjde ej många minuter förrän lätta steg nalkades från ett angränsande rum och in trädde den väntade.
Med några välkomstord räckte hon mig båda ' händerna, små och fina som ' ett barns.
De oregelbundna dragen skulle man snarare kallat fula an vackra, om de ej förskönats af ett själfullt uttryck och ett par vackra bla ögon.
Det bruna, något gr&amp; sprängda håret var ordnadt i två hängande lockar, Hon syntes snarare * öfver an under medellängd och var ikladd en enkel svart ' reformdrakt,.
prydd med smala handbroderier och.
silfver~~annen~ sådan hon där.
' s@d framför mig ', verkade hennes yttre apparition $amtidigt ungdoklig och &amp; ammal.
Som ilaturligt var, gled samtalet ' strax in p$ de ' i.
intresse, som ' sai&amp;ianföd oss, och ' med stor liflighet ' ' - - -, utvecklade hon planen med det nybildade.
Fredrika- Bremer-Förbundet, hurusom hon hoppades det skulle blifva en, stark och målmedveten association af man och kvinnor, hvars närmaste ' uppgift vore att varna, pm, föra vidare och i praktiken omsatta de idéer, som väckta af Fredrika Bremer under så många år teoretiskt utvecklats af " Tidskrift för hemmet ".
I for-, bigående berörde hon med vemod en sviken förhopp-, ning, att hon e j fått som hon önskat lagga Förbun-.
dets tidskrift i yngre .hander för att själf draga sig tillbaka för att odeladt agna sig åt .utarbetandet af Fredrika Bremers biografi. '
Några dagar efter besöket hos Esselde återvande jag till mitt hem i., Skåne.
Vårt nästa sammanjraf- fande blef sommaren 1887, då ' hon som medlem t, den ' af regeringen tillsatta flickskolekommittén vistades i Helsingborg och dar hon föreslog mig dela sitt tillfalliga hem, dels för att bitrada med ordnandet af en del bref från Fredrika Brerner till hennes ' van och lärare Böklin, dels.
för fortsatt dryftande af.
de '.
.
.
ämnen, som berörts vid Stockholmpbesöke ' t.
Nu följde några veckors samvaro med rikt .tanke- utbyte och arliete, bl.
a. gjordes första utkastet till ' den plan, efter hvilken sedan Fredrika-Bremer-För-.
bundets ~llmänna stipendiefond med dess länsafdel- ningar ordnades.
Något som blef anledningen till ' att Esselde anniodade mig medfölja till Stockholm och, för den händelse Förbundsstyrelsen gillade.
pla-.
.
nen, stanna kvar.
och som stipendiekommitténs sek- reterare genomföra den.
På s&amp; satt kom jag under en följd af ar att blifva medlem af Esseldes hem och i tillralle att med sympatiskt försthende få en inblick i hennes dagliga lif med dess mångsidiga intressen och sträfvanden samt att nara lära kanna henne.
Uppfostrad f r h barndomen i öfverflöd och för- finade vanor, var hon likväl.
enkel och flärdfri till sitt uppträdande,.
med, små behof för sin personliga.
del.
Fri frAn småaktiga hänsyn.
och fördomar .vid be- ' dömandet af de människor, .med hvilka.
hon k o m i ' beröring, ägde hon tillika en intuitiv förmåga att hos.
de mest olika personer upptäcka individuella wlag och gifvor, mangen gång obeaktade.
af dem .sjalfva,, och att se huru de bäst skulle finna, anvandning för dem.
Hon blef därigenom ett stöd för många att komma till harmoni med sig sjalfva och sitt ' 1if.-&amp;ii hon upptäckte nAgon begåfning af akta - hal!,,.
soni be ' höfde uppmuntran for att utvecklas, stod - hon: alltid ' redo att hjälpa.
Huru lifligt star ej för mitt&amp;inne en episod f r h vintern ' 1888; då ess eld^ ' med.
synbart intresse tog ' del af ett Ii11 !hennes.
bedömande .inlam- nadt manuskript.
.
och ' gang på gång afbröt .läsningen.
med.
.
.
utrop:.
" flickan .. hat; .. geni, har,: hör, ' J och så ' följde uppläsning&amp; af- ha *.
&amp; ii&amp;.
harr .. ocfi ': fivar; i Fg: a? '
' ' ' a ',, ' ' ' ' '
.
därefter gjorde " Gösta Berling " sitt triumftag genom Sverige.
Vid ett annat tillfälle erinrar jag mig be- söket af en folkskollärarinna, som gick och bar på tanken att skrifva en god tidning för barn men för- sagd och tvekande ej visste om, när eller hur hon skulle börja.
Några af Esselde i hast skrifna introduk- tionskort till Victor Rydberg m.
fl., och inom kort var " Folkskolans Bamtidning " färdig till anmälan med en rad af " vägande " namn till medarbetare.
a ed vaken blick.
följde Esselde dagens frågor oeli.
deras behandlingar vid riksdagar och kyrkomöten, och nar de berörde kvinnnomas intressen, satte hon sig i muntlig eller skriftlig förbindelse med ledande män.
Ej sällan bidrog hennes stora personliga in- flytande på så satt att frågorna fingo en lyckligare lösning an man först vågat hoppas.
Det har anmärkts, och kanske ej utan skal, att.
Esselde stallde stora fordringar på andras arbetsin- tensitet, men den entusiasm hon tillika förstod att väcka för sina idéer gjorde att arbetsglädje aldrig saknades, där hon var med.
.
Säkert ar, att Esselde.
ställde ännu större kraf på sig själf, och det ar hart när otroligt, huru hon fann tid till allt.
Redaktris af ödsGften " Dagny " under de första åren af dess utgifvande, var hon tillika själen och förnämsta drif- kraften inom .Fredrika-Bremer-Förbundet och deltog verksamt i flera af dess kommittéer, därjämte gjorde hon förarbetet till den sedan af henne med biträde af brorsdottern, Sigrid Leijonhufvud utarbetade bio- grafien öfver Fredrika Bremer.
En ej ringa del af hennes tid upptogs dessutom af de många besökande, som af olika anledningar väntade stöd af hennes stora erfarenhet.
Bland dessa syntes ej sällan framstående kvinnor från Danmark, Norge och Finland; stun- dom kommo äfven damer fr %n " Handarbetets Vänner ", för att glädja stiftarinnan och f. d. ordföranden i föreningen med förevisande af inom densamma ut- förda märkligare arbeten; Ehuru upptagen af så många allmänna intressen, hann Esselde med sin vid- sträckta privata korrespondens och fann tid afven för sina närmaste släktingar, såväl som för äldre och yngre vänner.
SA skrifver hon till en yngre hem- mavarande van, d2 hon af hälsoskäl tillbringade några veckor borta på landet: " En ting saknas, men det visste jag förut.
Det är det varma personliga in- tresset, den personliga tillgifvenheten, som förskönar hvardagslifvet och .gör det omöjligt för tiden att bli lång, det där iinerliga hjarteförhållandet, som icke ens idéerna och arbetet på deras föiverkligande kunna ersätta, men som.
hand i hand med detta fyller lif- vet och gör dess innehåll rikt så som intet annat, det är detta jag saknar, och du kan nog räkna ut hvarför? "
I kärt minne bevara säkerligen deltagarna de enkla mottagningsaftnarna, då en sluten krets samlades kring tebordet i Esseldes hem, där konversationen rörde sig lätt och otvunget och den glada stamningen för höjdes af.
vä,rdinnans älskvärdhet och humoristiska: infall.
Det musicerades, lästes högt, och niar skilds med känsla af att p2 ett uppfriskande satt ha idkat umgaiigeslif.
Vid andra tillfallen samlades nigra Fi inbjudna för att höra fru Fredrika Eimnell föreliisa någon nyutkommen bok eller Selma Lagerlöf eller Ellen Fries föredraga något af sina ännu ej ti-ycklä arbeten.
Esseldes stora lifserfarenhet, fina, geciigna ack mångsidiga bildning förhindrade henne att se m- sidigt på kvinnofrågan utan hänsynstagande till ckss sammanhang med andra, berättigade samhällskwf.
Deita förklarar den klarsynta måttfullhet, hvarrned hon arbetade p&amp; dess lösning.
Man har saknat, att ej Esselde under sina alka sista år gjort något direkt skriftligt uttafande anga- ende lösningen af den nu så aktuella röstrattsfrå- gan.
Flera hennes muntliga uttalanden tyda dock p i att hon afven tänkt basta lösningen af denna höra ske å den lugna utvecklingens vag genom att gifva hinnorna insikt och kunskaper att utöfva medborger- liga varf och genom införandet af proportionell vai- metod.
Redan i ett skriftligt uttalande SA tidigt som 1884 säger hon: " Vår tid ar för kvinnan ej blott en brytningens utan därjämte en förberedelsernas tid.
Vi måste gå i skola för att bilda oss för nya upp- gifter, och icke af välvilliga nyhetsifrare lockas i otid ut p5 okända vädjobanor.
Men hvem oppnar för våra kvinnor dessa förberedande skolor, särskildt fik- utbildning af deras förmåga i medborgerliga ~ i i r i? '
~ Hon återkommer till sättet för lösningen af.
röstratts- frågan i en artikel införd i Fr.-k.-Förbundets tid- skrift för 1887-1 888 med öfverskrift "; - Ivad h t i f w vi att Iara af den hinnliga valrörelsen i England " och säger däri: " det mera skadar an gagnar, om rcfor- mens hilinliga anhängare göra sig till verktyg för olika partier i hopp att salurida påskynda dess seger ".
och kon påvisar " hurusom Englands %virr.,ao; r, t ?.
* c ihärdig agitation, ej kommit längre, an att vzra; ~.
r - tiernas högt aktade, varmt komplimenterade tj2nsrir: - nor9, och påpekar i samband harmed behofvet zf pa- litisk uppfostran för kvinnor.
Varm och f ramsynt f osterlandsvan, sig Esseldc med oro förebuden till de partistrider, som n u söndra vart folk, och uttalade i en anonym, 1892 utgifvcit broschyr, T j u g u f e m å r s m i n n e n och.
f r a m - t i d s t a n k a r, följande: " Nationen måste e d r a sig själf, om den ej, splittrad i sitt inre, vifl Filla &amp; t offer för klasskrig och yttre fiender - - å Irvi; inan beror i väsentlig mån ett vänligt närmande klassenia emellan ".
Den 10 år efter Esseldes död öfver henne 1905 präglade minnesmedaljen, som pryder första sidan af veckans nummer af Dagny, bär till inskrift: " Klar- synt, varmhjärtad, själsstor ".
Sadan var hon äfven denna kvinna, som öpp- nade vag och röjde upp de tegar, där unga slakten nu odla och bärga skördarna.
MATHILD:, SILO \ Y '.
Litteratur .. familjearkiv (d e t F r a n n - af- s Ma t r ri Ett a m ska.)
Bref och anteckningar meddelade af Annq Roos.
P. Norstedt Söners förlag, Stockholm.
z.
ö A. '
&amp; ar.
ar åter en af dessa nu för tiden så ofta utkom- mande samlingar af mänskliga dokument, som van- ligen väcka allmänhetens lifliga .&amp;tresse.
Det gamla fa- iniljearkivet ' utgöres af bref ur.
skalderna Franzéns och Anders ' Äbraham Grafströms skriftväxling, hvilka utdrag sammanbindas och full ' standigas genom utgifvarinnans, Anna Maria Roos ', förklarande.
tillägg.
Författarinnan träder dock mest tillbaka för de gamla urkunderna och låter dem tala sitt tysta, men så lefvande sprak.
Lik- sonr berättad af de handlande personerna sjalfva och genom dessas ord belyst till sin inre, intima sida fyller en släkthistoria om tvenne ättled bokens sidor.
-.
.
.
Börjaq göres, med några bref mellan, Frans Mikael och en god van, Niklas Lagus, hvilka utmärkas af 1700- talets svärmiska känslosvall och så genast satta läsaren in i tidsstamningen.
I bref fran Franzéns mest älskade syster, " Mana ", återspeglas det hjärtliga förhiillande som rådde i syskonkretsen.
Sedan följa de bref Franzén i egenskap af hjärtangslig friare och sedermera lycklig fast- man sände till sin blifvande första hustru, den sköna Lilly Roos.
I dem når den öfversvallande känslan sin - höjdpunkt, men deras ton ar ej längre blott 1700-talets, utan ~ii~gdomskarleltens i alla tider.
Midt uppe i dessa iörtjusta ömhetsbetygelser komma små stänk af naiv kalk- borgerlighet, härrörande fran den af skalden ej helt un- dantrangda hvardagsmanniskan.
Att man ännu ej bun- nit kvinnans arhundrade, märker man, dii den unge bref- skriivaren.
gläder sig åt.
a t t.
få bilda den älskades for- s t h d och smak och rekommenderar henne böcker lamp- liga för fruntimmer - för den händelse hon är.
" road af läsning9 '.
Intressanta att jämföra med.
dessa karleks- bref äro de som skrifvits till Franzéns andra hustru, Sophie Choreus.
Tonen ar betydligt mera dampad.
Den brusande ungdomliga hänförelsen har lämnat rum för en sansad varme, som har tycke af hjärtlig vänskap.
snarare an af passion.
Slaktens krönika fortsattes med bref från Franzins söner och vackra döttrar.
Från en af de se- nare, Henny, stamma nagra friska, naiva och roliga ' dag- boksanteckningar, skrifna under en resa till Finland.
Bo- ken aislutas med några meddelanden om senare ättlingar.
.
af Franzén.
Utom denna slaktkorrespondens meddelas en mängd skrifyelser från och till tidens mera bemärkta personer.
Dar dyka: upp de välbekanta namnen Choreus.
Leopold, Hans Jarta.
Bref fran Wallin, Geijer, Tegnér, Atterbom frammana ögonblicksbilder från den tid, nar för hundra ar sedan seklet var ungt.
Nästa generation representeras af Bernhard v. Beskow, Fredrika Bremer och andra.
Till- ökt med utdrag ur mågens, A.
A. Grafströms, brefsam- iing sträcker sig korrppondenseri anda in på senare liilften af 1800-talet.
Till de sakligt intressantaste af dessa aktstycken torde höra de från Bernhard v. Beskow, hvilka innehalla mycket af dagens litteI-ara och politiska.
små- historier samt visa åtskilligt af .akademiens inre arbete jämte intrigspelet bakom kulisserna.
.
Mest utpr-ägladt p.ersonliga äro åter Fredrika Bremers bref, sprudlande af originalitet och .fulla af sjalfständiga tankar.
- .Huru ofta an dylika, kanda personers intimaste hvar- dags- och.
sjalslif ' belysande urkundssamlingar sett offent- 1.ighetens.
ljus, kan.
.man.
(jnska, att ännu flera m å l koinn~a.
- De aga, nämligen förutom sitt rent historiska värde .. ett starkt allmänmänskligt intresse,, d $ de låta ghgna tiders.~: b&amp;d ' lefva upp, glädjas och lida ' .för våta ', ' ' ögon .. Och dessutom gifva de i kända personligheters själslif inblickar,.
utan hvilka man blott till hälften för- står dessas offentliga v,erk och genom hvilka man kan yarsna människan i snillet och frandskpen mellan sja- larna.
.
. '
Aivva.
...
Uppitrom.
.
.
.
Folkskolans Barntidnings julböcker.
Det fanns en tid - och d e t för .alls ej Enge sedan -.
då goda barnböcker endast funnos.
i fatal och billiga barnböcker alls icke.
Den sagolitteiatui som fanns var e ' ndast till för rikemans barn, och äfven ' hos dem vor0.
.
minsann oftast de " roliga " böckerna ' lätt raknade.
.
Denna brist är nu afhjälpt; .våra dagars barn ha en hel uppsjö af blide goda och billiga, böcker.
Och bland dessa, särskildt de många små billiga, .julböckerna, intaga de, som utgifvas på.
Folkskolans Barntidnings förlag, eii framstående plats.
Och orsaken till ' att dessa julpub- likationer - Julklappen, .Guldslottet, Lilleputt, Trisse, Ro- sengull och.
Meli - stå så högt ar att vid deras redigeran- de: följts Folkskolans Barntidnings grundprincip:.
En- dast ' det basta är - godt nog å t.
barnen.
.
Det är ocksa en präktig samling af .sagor och berättelser, som bjudes bar- nen.
' Man kunde vara frestad att rakna upp en lång rad af sagorna, men sarskildt kan nämnas Anna Wahleni bergs sagor, den poetiskt vackra Äreporten, Svartalferna, som a r.
en pärla på det akta.
sagoberattandets område, och den driipliga, kanske mera för äldre an för barn njutbara, satiriska berättelsen om Rashundarna.
- Ber ' ät- telsen Meli intar ju en särställning redan genom ' att d a skrifvits af Selma Lagerlöf.
Men- den ar ock92 en den mest förtjusande skildring af en liten krympling och kom- mer helt visst att bli en älsklingsbok för alla varmhjar- tade barn.
.
Janite julböckerna ha.
utgifvits två s.agosamlingar i " Fyra barn i Biskra " af Anna Maria Roos och " Kej- sarprinsen som inte kunde leka " af Julia Svedelius.
Anna Maria Roos ' vackra berättarkonst ar .ju.
' val kand; och i den nu utkomna boken återfinnas flera af hennes förut publicerade sagor inflikade i berättelsen om.
fyra svenska barns årslånga uppehåll i Biskra.
Bland Julia Svedeliiis ' sagor finnas flera särdeles varmt kända och fint framförda skildringar - utan att vara hållna i preL dikoton, vilja de alltid lära barnen något - och nog borde väl, tycker jag, hvarje musikaliskt barn åtminstone hädanefter taga sig i akt för fru Musicas ovärdiga tredje dotter.
* .A.
H-n.
. '
, ' T i l l.
Eira.
Hellberg.
:.
.
Det svar på fröken Eira Hellbergs artileI, som vi härmed publicera, innehåller samtidigt en anmärkning öfver att vieintagit denna artikel.
Härpå ha vi att svara, att Dagnys program ar att lita olika åsikter .och uppfattningar fil framkomma, men att det ar med största glädje vi i detta fall se ett genmäle inkomma.
Va1.
veta vi, att många varmt religiösa kvinnor tagit fatt på stora sociala uppgifter - och vi hoppas afven, att allt.flera, och flera komma att göra det.
Att dareniot artikelförfattarinnan i stort sedt .har ratt i sin uppfattning, att flertalet kristligt sinnade kvinnor stalla sig främmande för tidens frågor, anse vi.
.
Kan: detta vederläggas, vore det oss ddck en glädje.
kampen för kvinnans rösträtt talas;.
mycket.
om: nöd- .att. '
# höja kvinnitns.
ansvafskansla.
Så.
ar det med djupt '.
: beklagande: mafi.
.laser i:.
: D.aghy;;:: .hus q .. ~,.
~ ö s t ~ 1. '
m '.
* .vandiglieten '
.rättskvinna i " löst nedkastade.
tankar,, framlägger ove- derhäftiga beskyllningar mot en hel kategori af Sveriges kvinnor.
Enligt min öfvertygelse skada sådana artiklar som Eder " efterlysning " i hög grad den svenska kvin- norörelsen - och.
dess organ.
I &amp; visans namn och för den svenska kvinnorörelsens skull protesterar jag mot den dom ~i faller.
Ni säger: " På det sociala lifvets omrade träffar man- henne (den kristlii sinnade.
kvinnan) .så Sällan, aft nian nä&amp;n inte träffar heniie allit '.
På K. F. U.
K. i.
Stockholm fi; ad&amp; nyligen.
en min- nesfest.
Hade.
Ni varit dar, .hade Ni fatt höra en lef- nadsteckning: .öfver en ' nyligen bortgången kvinna, Matilda Fryxell,.
soin - oaktadt: hög .ålder och sjuklighet.
in i det.
.
mång- sis6 .visade -; ett ' ' aktivt socialt intresse af det niest Sidiga -. '
.
o&amp;, s.
o m.
lämnat: spår, efter sig på,: m .. h g.
a områden, ett intresse, som fann sin näring i hennes var- m a religiositet.
Nyligen miste vi i huhrudstaden en annan kvinna, somdika .. villigt gaf sitt arbete och sitt intresse, hvarhalst hon ansag sig behöfvas, och som, sedan hon pensionerats.
.
frin ' sin ordinaiie befattning, arbetade inom den.
officiella fitt&amp;ård&amp;, omhuldande sina fattiga med .samma varma, kloka intresse, som hon förut skänkt sina elever, el ena .Palmqvist, äfven hon v k n t religibs.
Och Elsa Borg, Hvita .Bergens drottning, henne har Ni.
val.
dock hört.
: tkai ' om.
.
.
Ni &amp; r a r; kanske:.
" Dessa äro döda ' !.
.
.
.
.
.
et ar, sant, de äro nyligen döda,.
men deras systrar och. ' arftagerskor ..
lefva. '
De arbetande kristna.
kvinnorna; de.
önska doek ' - icke ' att stallas .pA piedestal och beundras.
Men gA ut och ' sök upp dem!
GA till diakonissorna, slumsystrarna; gå till.
tjanarinnehemmen, hemmen för o-.
.- gifta - modrar, Fristad, Vaksamhet, Federationen, .Hvita bandet, .K.
: F: U:: K., shkhusen, fattigv&amp;den.
~i skall finna.
da$ ocli: .pA dinga.
andra håll mycket af glad och praktisk- histendom, &amp; m iångt i f r b att 99sjalfviskt ' och lättjefullt dtig?
sig undan för sin tids kraf,, ödmjukt tager .upp den uppgift, som möter.
Ni lär icke kanna deka .. ' kvinnor p i en dag, de.
göra ingen reklam .för sig, men .om .Ni har: talamod att taga reda pA deras verk, sätt1- Er då - sedaii - ned.
' och iök beivara frågan: hurudant vore vårt samhälle, om alla dessa strökes bort?
.
' D; - Osom Y ' agitera för kvinnans rösträtt, de få icke glömma,.
att om ej bakom deras agitation står eu stor skara kvinnor, som sitta ' som sin främsta uppgift att val fylla den * plats; på hvilken.
de ställts, d i äro deras tal och ' riiöten till ' intet gagn. '
Och ett af den svenska kvin- norörelsens mål ar att hjälpa: och uppmuntra .dessa ar: betapde kvinnor, göra deras möda mindre tung, ' ej .att bringa dem otack och kränkande- beskyllningar.
, Eïin Cederblom.
.
.
.
mer med läktare 1,200 personer, ger ett gladt och fest- ligt intryck; och detla blef ingalunda försvagadt genom den skara hvitkladda unga damer, hilka, dekorerademed föreningens märke i blågula band, postade vid dorrarna.
som marskalkar.
Först pA programmet står S v e n.s k a K v i n n o r s M e d b o r g a r s å n g.
Salen blir mörk, de mattbl&amp; sam- metsdraperierna för salen dela sig, och de unga flickor, som skola sjunga denna medborgarsAng (för första gången offentligt i Göteborg) träda ut framför rampen, hvitklädda, den främsta bärande ett gult och hvitt standar med ' or- den:.
R ö s t r ä t t At k v i n n o r.
" Är det samma flickor, som togo emot oss.
.och anvisade platserna? "
- " Nej visst icke, dessa bara ' ju en gul blomma, internationella rösträttsföreningens far- ger, gult och hvitt ".
- " Det mitte vara godt o m unga flickor i Göteborg, som hylla sig till kvinnornas röst- rättsidé ".
- " Det ser sa ut ".
- Nu blir ' det ljust f r h ramp&amp;, ett anslag pA pianot och så klinga unga röster.
Hurtigt och friskt ljuder den, i raskt marschtempo hållna &amp; ngen, klart och tyd- ligt ' horas orden.
En applåd åt sången, At den unga s~ngakskaran.
.
.
PA en liten tribun nere i orkestern har en gosse stigit upp.
Fiol har han under armen, sjhmanikrage på jackan.
Och kansligt och ' fint förstA&amp;de.
spelar han Godards Berceuse, ' Auiins Elegie och en Serenade.
af Drdla.
Tydligen ar den .lille virtuosen en gunstling hos publiken, ty applåderna äro sympatiska.
Manne han en gång som " mästare " kommer att spela för kvinnor, hvilka ha samma rättigheter som han sjalf får om 9-10.
Ar, vi hoppas det.
Med Hallströms Svarta svanor, Stenhammars.
' Stjärn- öga och Petterson-Bergers Spelmansvisa vackert föredragna af en klangfull altstämma, afslutades inledningsprogram- met.
En liten ' paus, och så går ridån upp för aftonens " clou ": I d e t m ö r k a s t e S m å l a n d, med för?
fattarens, finnen G. von Numers, vänliga medgifvande lokaliserad eftq B o r t o m K u o p i o af fru Frigga Carlberg.
Omarbetningen var utomordentligt lyckad, det var allas mening.
.
Vid första anblid&lt;en af scenen kunde man se hvilket orittröttligt arbete, som blifvit nedlagdt pA regien.
Dessa gamla parlfargade möbler, denna.
an- tika ljuskrona i ' taket, dessa " gamla stålstick och porträtt vaggama, piphyllan i vrån, trasmattorna pA golfvet.
i.
Nog hade litet ' hvar sett ett sådant kamhalt- " mörkaste Smaland ' '.
- " Meri ar.
det möjligt att det är amatörer, som spela? "
- " Jo, hvarenda en!
Och alla ha de i det dagliga lifvet sin sysselsättning,.
.
sitt lifs; kall, som * upptar deras tid. "
.
.
.
.
Afven här, i spelet, märktes den förträffliga regien.
I mista detalj var .. allt genomtankt, alla v&amp;o besjälade af sin ' uppgift, och pjäsens både allvarliga och .. humo-.
.. ristiska sida kom till sin fulla ratt.
En finska, som var Götebor ' gs ' F. K.
P.: R .. hade den 25 - nov.
p i.
" Nya närvarande,.
hade.
flera gånger sett por ort om.
Kuopio ".
Teatein " anordnat, en .soaré hirilken; " på " mångas begäran, spelas i sitt h a l a n d, men., aldrig d ', v a l som nu.
pub:.
.
.
applAderna.
.
-.
upprepades.
dm.
3 Dec.
Den stora ljusa salen,.
som rym2 liken var nöjd; d ä y n.
; vittnade de: ihAllande ' ' ' ' ' ', r - ' '.
%: s:, J, ' ' ' ' 1 Två.
soaréer i Göteborgs FOaK.
P.
R. '
.
.
och efter tredje.
aktens slut var det endast.
en mening om den utomordentlia lyckade soarén.
Och mangen gick därifran med .fast föresats att hädanefter göra en personlig insak: i arbetet för politisk röstratt At kvin-.
norna.
S.
M..
Notiser.
s -.
.
.
.
.
.
.
.
&lt; K red rika-~rem ' et-K ör bundets.
land~hushå~lnin~ssko~.
Styrelsen för, Fredrika-Bremer-Förbundets landthushikll- ningsskola i Rimforsa hade hos k. m: t gjort framstall-.
ning om ett statsunderstöd för Ar 1911.
på 7,200 kr.
Landtbruksstyrelsen anser dellertid, att detta belopp, kan nedsättas till 6,000 kr., och anhaller att k.# m: t måtte till nästa riksdag aflata proposition om.
ett dylikt anslag p2 extra stat för Ar 1911.
a Jul- ch nyarshälsningar ...
.
I ' ' Nu stundar julen och Arsskiftet, och.
nar man dA styrt 01-11 sitt hus, brukar man tanka pA vänner och .be- kanta, om ej med annat SA.
med en hälsning.
D&amp; öf- versvammas postkontor och breflador af julänglar, .tom- tar och troll, eller i vanligaste fall af tomma visit- och nyarskort - o * man ' har därmed gjort sin plikt mot sin bekantskapskrels pA närmare toch fjärmare hA11.
~ o denna.
gamla sed att sanda jul- .och nyårshalsningar har ' val nu .mången brutit, men kanske .detta till en del be- ror pA att man tröttnat pA dessa enformiga och menings- lösa kort, som finnas i marknaden, ty nog ar tanken att göra sig pamind hos gamla vänner vid högtiden tili- talande.
För d&amp;, som ännu hA11a fast vid seden, gifves nu i år ett tillfälle att framföra halsningen på ett vackert kort och att pA samma gang gagna allas vår sak - röstrat- ten.
Jag menar.
genom att till jul- och nyårsönskningar använda Göteborgs-föreningens brefkort, hvilka förut va- rit omnämnda i Dagny.
Troligen har man bland sina vänner Atskilliga mot-.
standare till saken och säkert miinga, som äro vacklande i ' .tron, och cia för kortet med sig förutom halsningen afven ett litet agitationsfrö, som kan bara frukt.
Och för.
dem af viira vanner, som arbeta ' i rösträttens tjänst, ar säkert ett sadant kort mera kärkommet an andra.
Dessutom bassera vara brefkort mAnga händer, innan de nå sin bestämmelseort, ifrån budets, som postar dem, till brefbararens, som lämnar fram dem.
Nog träffas de pA sin vag af något förfluget ögonkast trots julbrAd- skan, och strax göra korten propaganda med sin bild och sin inskription.
Satta vi så p&amp; vart kort ett af de nya välgörenhets- märkena.
iii vi, förutom den vanliga stämpeln " god jul och godt nytt ar ", afven tillfälle att vara med i kampen mot tuberkulosen, och da ha .vi med 10 öre plus porto gladt våra vänner och.- hjälpt till att råda bot för tv&amp; samhallslyten, det ena tagande arbetskraft och det andra.
halsa fran samhället.
SAsorn synes af annons i Dagny tillhandahallas kor- ten efter rekvisition hos F. K..
P;: R: s i Göteborg sek- reterare fröken Hildur Oijer och i Stockholm ii Röst- e.
m.)
rattsbyrån, Lastmakaregatan 6 (öppen.
kl. 3-4. '
' a. '
.
MASIA KALLSTROM;.
I Flicksko1orn.a.
K. m: t har under vissa villkor med- gifvit, att under en ' tid af fem &amp; - från: och med.
lasaret 1909-191 0 utfardadt godkandt afgångsbetyg från.
Attonde klassen af Tekla Abergs högre läroverk för flickor i Malmö skall medföra de rättigheter och förmAner, som i fråga om .afgAngsbetyg fran statens normalskola för flickor sro stadgade.
t Vid det ornbpidsrnöte med representahter for Stockholms folkskollärarkår, som på tisdagen hölls å Stora börssalen, valdes till karens representant i folkskoleöfverstyrelsen lärarinnan Ida Johansson och till suppleant läraren Sven Nylund. '
Svenska Hems kooperativa f8redrag.
Det andra af de kooperativa föredrag, som Svenska Hem under vintern anordnar, .hölls * den 8 dec.
A Lakaresallskapets samlings- sal i Stockholm af fröken Anna Whitlock öfver ämnet ' " Ett fosterländskt storverk ').
Det var om makarna Gebhards vackra insats i arbetet för den ' finska kooperativa rörel- sen, hvilket vi afven berört i ett föregående nummer af var tidning, som hon lämnade en intressant redogörelse.
Föredraget var talrikt besökt afven af icke medlemmar i föreningen. '
Från.
Varberg skrifves: Lararekåren i Varberg har till sin specielle representant i, skolradet Atervalt, folk- skollärarinnan Vilhehina.
Malmströrti med smAskollarar- innan Bertha Nilsson dill suppleant.
Fröken Malmström har varit medlem af F. K.
P.
R: s styrelse, alltsedan .föreningen i Göteborg.
bildades.
.
.
Kristelig Kvindevalgrets-Forening i Köpenhamn utgifver från och med november detta Ar ett 8-sidigt manadsblad, kalladt " Kristeligt Kvindeblad ".
Dess första nummer inne- hAller bland annat sammandrag af föreningens histo- ria, en redogörelse för de norska kvinnornas deltagande - i höstens stortingsval samt en af.
Johanne Blauenfeldt skrifven biografi öfver Mrs Cariie Chapman Catt .. Pristaflan.
Att kvinnornas rösträttsfråga trängt fram ii11 den största aktualitet bevisas af an det,, ena, an ' det andra.
Nu senast har en pristaflan utlysts af tidningen " SAningsmannen9 ' .öfver ämnet: " Hvarför böra kvinnorna ha politisk rörträtt och valbarhet? ')
Mark formuleringen: ') H v a r f ö r böra etc. " Saledes ingen fråga: ') Böra ' de? ')
Svaret far upptaga, högst 20 .ord och skall vara inlam- nadt till ' Redaktionen af Saningmannen före utgången af december manad.
Pris utdelas för dk tio basta svaren.
En tafla.4 ram samt bocker utgör belöningen.
Afveri.
bland dem, som icke kanna sig lockade ati tafla.
om dessa pris, torde kanske finnas någon ' som känner sig hagad att för sakens skull inlämna ett val precise~adt svar. '
En konsertsalong i .Malmö.
Lördagen den 13 nov.
öppnad&amp; i Malmö af fru E l l e n K ä l l s t r ö m, f ö d d B .j ö r k e g. r e n, en, konsthandel tillika med en fran konst-, ' Sprid, Dagny!
i.,
handeln skild konstutställning.
Det är fru Kallströms mening att i denna senare lokal, ' bestaende af 5 salar och ett terum, aret rundt anordna uts allningar af saval äldre, som yngre konstutöfvares arbeten.
Det " anses att starten varit god.
Denna månads utställning omfattar landskap af Al- bert Larsson jgrnte mindre grupper af andra ufstal !are.
Utställnirigssalarnas iordningsställande har skett under öfverhseende af arkitekt Harald Boklund, hvilken äfven fraindelek kommer att deltaga i planläggning och anord- nandet af utställningarna.
Af no iser i tidningarna sy- nes konstsalongen lifligt besökt och köp af konstverk ofta förmedlas.
Malmö privata fiirlossningshem har i dagarna öppnats af barnmorskorna fröknarna Alma Eriksson och Selma Gullander, Henrik Smifhsgt.
1.
Hemmets lakare ar d: r Ivar Körner, patienter likväl obetaget att, om sa önskas, själfva välja lakare.
Flickor mobgas, hvilka önska genomga en kurs i skötsel af späda barn.
Kursen tre mån.
Platser anskaffas.
Föreningsmeddelanden.
.
Fredrika-Bremer-Förbundet i Stockholm hade fredagen den 10 dec.
en sainmankomst i K. F. U.
K: s lilla sal, hvarvid auditör Juhlin-Dznnfelt i ett belysande föredrag lämnade.
en ko?
redogörelse för de viktigaste delarna af svensk äktenskapslagstiftning.
En kortare diskussion följde, hvarunder en talarinna uttalade önskvardheten af en mindre broschyr, dar ' de viktigaste punkterna angå- ende makars inbördes rättsliga stallning fastsloges.
Un- der diskussionen framkom äfven önskvardheten af höjan- det af kvinnans enligt lag tillåtna aktenskapsalder.
R6strättsrZ) relsen.
Efter föredrag af fru Frigga Carl- berg bildades förliden vecka i Kungsbacka den 158: e föreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Föreningen, som anslot sig till landsföreningen, valde till ordf. och centralstyrelsemedlem fru Hulda Bengtsson, till sekrete- rare- postexpeditoren Majken AndersSon och till kassa- förvaltare banktjänstemannen Anna Lindell.
Fr.-Bre-Förbundets Streagnls-krets anordnade sin förut omnämnda lottdragning för den nya stipendiefonden för länet d m 27. november.
Lotteri, tombola och buffet in- bringade 943 kr.
; med tillägg af en gafva a kr.
85 af Nyköpings Filharmoniska sällskap genom grefvinnan I. Reuterskiöld utgjordes salunda fondens kassaförstarkning af kr.
1,028.
Fonden uppgar nu till nagot öfver 4,000 kr.
Insamlingen fortfar och kunna medel insändas till sti- pendiekommittéens ordf. fru Augusta Widebeck.
Smilbarnsbespisningen i Stockholm.
Den kvinnokom- miité i Stockholm, som under %.hösten haft om hand an- ordnandet af srnabarnsbespisningen hade den 3 dec.
sam- mankallat undertecknarna till uppropet för insamlande af penningmedel.
Vid sammankomsten var prins Eugen när- varande.
Som ordförande fungerade d: r K. Kjellberg.
Efter redogörelse för kommittéens arbete, hvaraf fram- gick att 16,000 kr.
nu funnos insamlade, fattades beslut om att barnbespisning med husmodersskola skulle upp- rättas i Maria församling.
Till styrelse, med uppgift att starta densamma, utsagos professorskan von Schéele, d: r Mathilda Lundberg, fröken Betty Hirsch, fröken Sigrid Sjöberg och d: r Ada Nilsson.
Af de insamlade medlen anslogos 1,000 kr.
till barn- bespisning- i Hagalund och uufvudsta.
Vidare beslöto de närvarande att bilda en förening för hiismoderskola i Stockholm för åstadkommande af en centralisering af ifra- gavarande verksamhet.
F. K.
P.
R. i Göteborg hade den 30 nov.
i Chal- rnerska institutet sitt ordinarie höslsammantrade.
Sedan fru Frigga Carlberg utsetts att leda aftonens förhandlingar förelogs val af styrelse för Ar 1910, hvar- vid onivaldes snntliga förutvarande styrelsemedlerrmm-, nämligen: fru Frigga Carlberg, fröken Anna Trädgh-dh, doktor Tora Wigardh, fru Helen Sjöstedt, fru Ester Brisman, fröken Hildur Oijer, fru Elisabet Wirn-Rugge, fru Stina Fagerskog och fröken Sofia Svensson.
Att revidera innevarande Ars räkenskaper utsigos fru Gurli Hertzman-Ericson och fröken Maria Källström med fröken Ebba Spangberg.
som suppleant.
Till centralsty- relsemedlem atervaldes fru Frigga Carlberg med fröken Hilduï Oijer som suppleant.
Ordf. föreslog därefter föreningen att tillsammans med öfriga föreningar inom lanet, hvilka vor0 villiga att dar- till ansluta sig, bilda Göteborgs länsförbund, hvilket förslag af mötet enhälligt antogs.
Ordet lämnades därpa till fru Elisabet Wäm-Bugge, som talade öfver amnet: " Kvinnan i kampen för tillva- ron ".
Det lifliga och intressanta föredraget hälsades af Ahö- rarne med stort bifall, hvarefter mötet förklarades af slutat.
F. K.
P.
R. i Luleå afhöll fredagen den 3 dec.
ars- möte med samkväm.
Arsmötet var synnerligen talrikt besökt och i allo angenämt.
Till styrelse Atervaldes fröknarna Marta Bucht, Anna Gustafsson, Anna Svensson, Alma Ehinger och Emma Isakson samt fruarna Mia Hellström och Hulda IJdden- berg.
Till suppleant nyvaldes fröken Anna Högström.
Till revisorer valdes fröknarna Ester Hallström och Naemi Sjölander med fröknarna Malin Björnlund och AlfRild Pipon som suppleanter.
Efter arsmötet vidtog diskussion öfver amnet " Lika lön för lika arbete ".
Diskussionen, som inleddcs af frö- ken Marta Bucht, blef bade Iingvarig och intressant.
Me- ningarna vor0 ratt delade men lutade öfver at krafvet p5 lika lön för lika arbete i de fall da kompetensen arr 2kz.
I diskussionen deltog ett 10-tal talarinnor.
St~eringaab .F.
K.
P.
R. höll ordinarie höstm6te dctr 3 dec.
Till medlem af centralstyrelsen atervaldes fru A. Vi- debeck, med fröken N. Huldt som ersättare.
Efter sammanträdets slut vidtog ett fingeradt stads- fultmäktigesammanträde, hvarvid en del för sanihället ak- tuella frigor disliuterades.
Med framhallande af att man inom samhallet hitills icke begagnat sig af ratten att invälja kvinnliga medlem mar i vissa nämnder förrättades profval af medlemmar i fattigvArdsstyrelsen, skolradet och barnavårdsnämnden.
Utförligt referat infördes genom föreningens " press- ombud " i stadens tidningar till efterrättelse för herrar valmän.
e Rättelse.
I Dagnys nummer af 2 december har i artikeln " Ett möte om hemarbetet " ett tryckfel insmugit sig.
I andra spalten, 8: de raden uppifran, står: " soci- ala f a c k föreningar ", skall vara: " sociala k ö p a r föï- eningar ".
Ett namn ar afven felaktigt Citergifvet; gïos- serrer I l l u m, ej Klum, heter den i slutet af artikeln omnämnda representanten för arbetsgifvarna.
D A C N Y - (Platssökande fd sina .annonser införda i Dagny för hlfva prrret eller 7119 öre pr mm.)
Slöjdlararinna.
LEDIGA PLATSER.
, $an att undervisa i vanliga skol med flerårig undervisningsvana, i Ordinarie fol.kskollarare= ämnen, språk &amp; h musik, erhålle .till .instundande - v %termin: ' plats de olika arbetena i kvinnlig slöjd, familj på landet.
Svar med rek eller lararinnetjansten däribland klädnings- och linnesöm, och pret.
torde insändas snarw konstsöm och väfnad, (afven konst.- vid Nogersunds fasta folkskola .möjligt till Doktorinndn Augu-i vafnad), söker plats, ordinarie eller ~Mjallby, Blekinge lan, sökes hos Lindgren, adr.
Gislaved,,.
-.
.
skolradet., adress Mjallby, senas1 xikarie från nästa vartermins början.
den 5 februari, 1910 '.
' Skolformen.
.
.
.
.
., ..
Basta ' betyg och feferenser finnas.
ar litt.
E .med omkring 50 bq-n \ DENTLIGi bai-nkär ' batti-e-flick Svar till, Van lärarinna?
Nordiska S kolan- ' är nybyggd med vacker1 O k a n erhålla plats som barnfrökel läge och val inredd larilrebosiao att sköta två flickor,,3l /, .och 1 a ~ n n o n s b ~ r å n Göteborg.
, (3 rum, kallare ni.
m.).
samt träd- gamla.
Svar till DE.
.F.,, Laholl gardsland.
I lag bestämda Iöne- förmåner jämte.
l15 kr.
pr år: fö~ MEDELALDERS prästdotter ön- till undervisning i manlig slQjd i (oker.ska önskasgenast skar plats som husmoder i kompetent sökande.
Undervisnings- Resa 4 pund, l$ 16 pund.
Hult mindre hem.
Goda intyg.
Svar prof icke erforderligt.
man, 12 Goldstone v i l l 3 Brighton märkt # K.
C.
1910 ", under adress Vikariat., England,,. '
':.
;, S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm.
vid samma skola för vårterminen 1910 sökes senast den 21 decem- ELEMENTARBI~DP; D flicka få: LATS önskas i aktad familj af ber 1909. plats sorh ' barnfröken.
Go; Mjiillby den 30 november 1909. huslig flicka som genomglitt Familj.
.
nPlikttrogin3, Falun p. r. Skolrådet.
hnshallsskola .. Goda rek.
fr. föreg.
platser.
Svar till IlMaj 190911, Stock- holm p. r. '
undervisningsvan, önskar plats.
Svar till DA.
E.n Helsingborg, p. r.. '
m P Bildad, duglig flicka, kuqnig i matlagning, ' linnesömnad och allt, hvad som hör till ett hems skötande önskar på n aret plats i familj.
Svar till Karin 6hls- son, Ryd.
U NG lärarinna önskar under fe- .rierna göra sig n ttig i bildadt hem mot någon lön.
ivar till &gt;For- tunen under adress S. Gumaelii Annonsbyrå, Sthlm .. - - P P Sjukskoterskeplatsen Lediga lärarinneplatsen i X-ARIG flicka, som genomgatt vid Atvidabergs sjukstuga blir ledig Karlskoga praktiska skola önskar att tillträdas den 1 jan: IqJO ...
.
bf- mot mindre lön eller fritt vivre löning c: a 500 kr.
pr år kontant plats att gå frun tillhanda i ett godt jämte kost, husrum, fri tvätt och och arbetsamt hem.
Svar titl Axel fria skatter; Sköterskan ' skall hllla önskar vikariat i fortsättningsskola von Sneidern, Bergs säteri, Mellerud.
maten åt sig och jungfru för 55 kr.
pr månad, och åt patienter mot under januari månad.
Goda betyg.
55 öre pr patient och dag.
Sjuk- Små ansprak.
Svar före den 19 stugan hålder inventarier.
Betyg BATTRE al ' dre flicka, hushållsvan, december till DI.
L.,, Allmänna insändas till och öfriga upplys- musikalisk, frisk och arbetsam ningar lämnas af Doktor S. Högberg, Tidningskont.
Gustaf ' Adolfs torg, önskar plats hos bildad herre.
Piano Atvidaberg.
Stockholm, f. v. b. önskv.
Svar till ~Hemtrefnadn, Engelsberg p. r.
S O M sällskap och hjälp erhåller UVERNANTSPLATS önskar un- bildad hushl " i1lskunnig flicka god dervisningsvan, elementarbildad BILDAD, huslig flicka, kunnig i matlagning, bakning, sömnad, plats på nyåret.
Norra Inack.-By- flicka, som förut innehaft 2-Arig Sthlm.
plats i familj i utlandet.
Afven handarbete söker plats.
Goda betyg rån, Malmskillnadsgatan 27,.
examin.
kinder&amp;-lärarinna.
Svar och rek.
genom Norra 1nack.-Byrån,.
.
snarast till 1122 arH Uddevalla S.
J. Sthlm.
Riks 85 65.
Allm.
111 87.
Folkskollärarinna ' P P - -- - - G I.
I ~juksköterska och.
S JUKSKOTERSKA, examinerad, TVANNE systrar Önska plats, helst Husförestindarinna.
i samma familj, att sköta hem- önskar plats.
Svar till flsjuk- sköterskao.
Odengatan 94, 4 tr., met, och då utan jungfru.
Kunniga i matlagning och alla i ett hem Stoekholm.
Förekommande göromål.
Svar till ~Prastdöttrarn, Malmö p. r. VINNLIGT skrifbiträde, något kunnig i maskinskrifning, van vid skrifgöromål (domsago- och En 20-Brig norrländska landskansli) önskar plats.
Goda af god familj önskar som husmo- rek.
Svar.
till iiGod stil ", Vaners dershjalp komma i bättre hem.
berg p. r.
Har genomgått kurs i Fackskolan för Huslig Ekonom i Uppsala.
Någon lön önskvärd, men att fram- USLIG och niusikalisk flicka, för allt bli ansedd som medlem af kunnig i alla i ett hem före- Familjen.
Svar till nFamiljemedlemn, kommande göromål önskar plats.
Uppsala p. r..
Goda rek.
finnes.
Svar till nTack- sam 25-iringll, Uppsala p. r. ILDAD flicka, kunnig i mat- lagning, bakning, sömnad söker BILDAD ' praktisk flicka, van vid plats att tillträda nu eller på ny- husliga göromål och sömnad, året.
Goda rek.
Svar, Enkel- önskar plats nu eller p&amp; nyåret.
Fortfärdiga, Sv.
Telegrambyrån, Svar till IIXII, Moholm p. r.
Stockholm.
K H B, vid fasta småskolan vid Djursdala kyrka sökes intill den 15 janugri 1910 hos ordföranden i Djursdala Församlings skolråd under .adress Lindstorp.
Lönen enligt lag.
.
.Af- ståndet från Södra Vi järnvägssta: tion ar 0,s mil och fran Vimmerbj .... stad 1,5, mil.
,.
.
.
.
I a Plats ledig '.
:; till våren för kvinnlig tradgiirdmäs fare, kompetent att sköta växthus större bänkgård, och fruktträdgård Vidare genom, korrespondens met Fru A. Vicander, Narvavagen 30 Stockholm.
.
.
l:.
.
, med &amp; $t anstaiinitii stort,.
l@; möbleradi rum att hyra från 1 ' januari, ..
Sval till, Lugn&gt;, Tidningskontoret, 4 Sturegatan, Stockholm .. '.
.
För en bildad och intelligent sjuksköterska, som afven ar kom- petent att förestå ett hem och hand- leda barn i åldern 8 Zi 12 år finnes plats nu genast i familj, där frun är sjuklig.
Drottninggatan 81 A, 2 tr.
Lön c: a 50 kr.
pr minad.
Basta Stockho lm.
rekommendationer erfordras.
Svar märkt " Bon Domicileii till A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261, Svenska Telegrambyråns Annons- meddelar råd afdelning, Göteborg.
vid val af damtoaletter, färger, mo- deller m., m., vid ordnandet af v&amp;- ningar, dekorering för fester m. m,.
Husförestilnderska Uppköper modevaror för damer sökes genast .för ett större hem å i landsorten.
Moderat arvode.
.
, Djursholm.
Endast stor förmågamed Fru A. Beijer, kl. 11-5. lång vana att sjalfständigt sköta allt inomhus samt handleda tjänare, torde.
harå reflektera.
Muntliga rekommendationer erfordras.
Svar till, Hem å Djursholmn, under adress Gynna S. Gumaelii Annonsbyra Stockholm Dagnys annonsörer!
f .. v. b. Modebyrh, Sprid Veckotidningen D AGNY!
,.
.
.
.
.
.
.
D A G N Y &amp;.
Sparkassa berättelse af &amp; ELMA LAGERLÖF med sex bilder i färg af e er da.
KOPMANNABANKE!
Arsenalsgatan 9, För julen.
färgplanscher.
Pris 25 öre.
.
.
Pris 1: 25.
Kringstående böcker för barn och ungdom ha nu utkommit pil Guldslot tet Elfte Arg.
Kart.
upplagan 128 sid. Pris 1: 25.
Lilleputt ' 1 Anna Maria ROOSS Tirén.
sjunde Arg.
25 örc.
.
Pris.
Guldslot-tet Folkskolans, Barntidnings förlag Elfte Hrg.
~ k o l u ~ p l i i ~ a.
- 96 sid. - Pris 65 öre.
.
.
Trisse,. '
' (Stina Quintd.
Tredje årgingen.
Pris 15 örew 1 De af F. K.
P.
R. i Göte-) rg utgifna0brefkorten - hvarje Deras iif och verksamhet rie omfattande 12 kort med som inte kunde leka skildrade för barn och ung- xträtt och citat af framstående årgangen.
Marie dom af Louise Gagner.
Sagor Andra af Anna Wahlenberg Julia Svedelius.
af än och kvinnor - lampa sig nnerligen väl sasom öfver- och Harald Ostenson.
Pris inbunden 1: 25.
Pris 1 Krona.
h g a r e af röstrattsvanners jul-: h nyArshalsningar.
Korten, som kosta 1 kr.
pr - rie, tillhandahAllas i Göteborg Hvarje familj Enastiiende kvinnligt företag: nem föreningens sekreterare har användning för en ar 5ken Hildur Öijer, adr.
Göte- MARKBOK.
.
Östermalmsföreningens af Hvita Bandet) rg 1, och i Stockholm å En utmärkt sadan, med moder SsträttsbyrAn, 6 Lästmakare- stilar, har i dagarna c utgifvits itan (öppen kl. 3-4 e.
m.)
Fröken Augusta Abrahamson (BI dös för Nordiska Kompaniet) Dr () elagen vid Ropstensvägen med härlig utsikt öfver Värtan och Lidingör ninggatan 108, Stockholm.
Pris l,, Till salu hos Nordiska Kompan Kaffefrukostar.
Middagar.
Tesupéer.
Gynna samt mot postförsk.
hos utgifvarc Hembakadt kaffebröd.
Dagnys annonsörer!
Svenska författare RO S e n g U l 1, Lämplig julklapp!
m. m. EnskiU sal för samkvh,.
brö1Iop.
(Svea-Byds 8: NYHETER I BOKHANDELN!
NAGRA MINNEN FRAN MIN RESA TILL OST-AFRIKA 1908-1909.
Af A. Kolmodin.
, Med!
e 90-tal illustrationer ..
Haft.
3 kr., kart.
3: 50, klotb.
4 kr.
MISSIONSARBETET I STORSTÄDER.
Af Arthur F. W. ' Ingram.
Bemyndigad öfversättning.
Haft.
O: 60, kart.
0: 85..
TILL UPP BYGGELSE.
Korta morgonbetrakteler af E.
D. Heuman, e. o. Kungl.
Hof redikant, Kyrkoherde i Adolf red riks for- samling i ~tockKo~m.
Senare halfAret5 första del.
, Häft.
2: 50, v. b.
3.
kr., klotb.
3: 50..
.
...
.
I GENOMBROTTSTIDER.
Berättelse af Hillis Grbe.
1 In., kart.
1: 25, klotb.
1: 50.
ZIGENARFLICKAN JAN.
En berättelse af Nellie Herris.
~emindigad öfvers.
f r h engelskan af Nils Lybecker.
Häft.
1: 25, kart.
1: .50.
POMPONIA eller DE KRISTNA AF KEJSARENS HUS.
Af.
Webb.
Med 19 illustrationer.
Tredje upplagan.
Häft 2: 50, kart, 2: 75, klotb.
3: 50.
BIBLIOTEK FOR DE UNGA.
Barnserien.
.
.
N: r 137. abarnet.
Af Margareta Lenk, ~ e r n ~ n d i g a öfver- d sättning.
Pris 15 öre.
N: r 138.
Patriks första jul.
Af Margareta Lenk. '
.
~ e m.
i n - digad öfversattning.
Pris 25 öre.
N: r 139.
Den lille skolläraren.
Af Margareta Lenk.
Be- myndigad öfveqiittning.
Pris 25 öre.
STUGORNAS VAN.
Berättelser af H. Frosterus-Segerstrille.
IV samlingen.
Med illustrationer.
Haft.
0: 75 kart.
1 kr.
UGANDAS " HVITE ARBETAREII.
En berättelse om .Alex.
M.
Macka.
Af S.
L. Fahs.
Bemyndigad öfversattning.
Haft.
i: 50, L t.
1: 80, klotb.
2: 25.
GUDS VISA LEDNING.
Af E. W. Ewing.
Bemyndigad öfver- sättning af Eira Hellberg.
Haft.
0: 60. kart.
0: 85.
BILDER OCH TANKAR.
Af M. v. O. Bemyndigad öfversättning.
Haft.
0: 75, kart.
1 kr., klotb.
l: 25. q ' Evangeliska Fos terlands-Stif telsens Forlagsexpedi tion, S tockholm 3.
Kejsarprinsen Obs.
!
Gula spårvagnen stannar vid restauranten. '
.
- Rodemstamska.
Slöjd- och Hushåtlsskolan Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- mrs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds- &gt;ch Växtfärgningskurs.
.
7 meter môrkbla Damchevfot tjock stal vidervara 70 cm ' bred finnes iifvcii i swr grb, brun eller röd fira till 4 90.
Blust ii cm.
~ired 2,i met.
prima ve~orirfimc~i, 100-talsvackra mölister, soni vanligrri kost 75 Öre m. erhiilles till 1 kr 10 bitar 9,i Rosatvills tillanderklädar, kikftig stark va.
32 öre m e t d: o extra prima skar eller h äfven till herrkalsoriger 0,40 mt Tillskrif Otto Oskarson, Gamla &amp;: ng holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
Dagens nummer innehaller: Fredrika-Bremer-Farbundets 25-årsminne.
Af Lotten.
Dtrlril- gren.
.
Ett ofvergrepp?
När Selma Lagerlof fick Nobelpriset.
.Ellen Key-afton i Stockholm.
Vår viktigaste och imst aktuella B Kvinnornas rösträtt.
fråga p&amp; det konstitutionella området »; '.
.
.
.
Dagny 19 10.
Prenumerationsanmälan,.
Fredrika Bremer.
Af Si@d LRiJ ' onhufiud.
Några år med Sophie Leijonhufvud-Adlersparre.
Af MnthiZdn.
.
Silo w. Ett gammalt familjearkiv.
.
Rec .. af Aivva Uppst~otio.
Folkskolans Barntidnings julböcker.
Af A .. - E.
Till Eira Hellberg.
Af Elin Cederblom.
Två soaréer i Göteborgs F. K.
P.
R.
Af S.
M.
Jul- och nyarshälsningar.
Af Maria l@l / strötn.
Notiser.
F6reningsmeddelanden. "
Prenumeration å Dagny sker å narmaste postanstalt eller bokhandel.
