# ID: svediakorp-per424
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,669
# sentences: 897
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ntr 40.
Stockholm d e n 9 D e c e m b e r 1909.
Prenumerationspris: Ar.
kr.
4: 50 = / e å r.
kr.
2: 50.
k25 8 / 41i ..,, 3: ~ I ~ 1 4,.
.
,.
.
211 2: a -.
Lösnummer I 0 Öre.
Prenumeration sker saval i landsorter som i Stockholm A narmas !e postanstalt eller bok- handel.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Ailm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
Expedition sch Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51t en tr- Sthlm 1909.
F. Englunds Bo&amp;.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
.arg.
Annonsprir: 15 öre per mm.
Enke: spaltbredd.
50. mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per gang 10: - ..
Rabatt: 5 ggr 5 910, 10 ggr 10 u / u.
20 ggr 20. %, 50 ggr .. 25 %.
Annons ' bor vara d a m n a d senast mandag.
f. m. Ellen Key.
vad vi redan kunna veta är att rörelsen skall och bör fortgå, tills den undanröjt hvarje lagligt hinder för kvinnan att fullt utveckla och bruka sina krafter och tills kvinnan inom familj, ' kommun och stat blifvit.
rättsligt likställd med.
, mannen D.
Detta skref Ellen Key år 1886 i sin uppsats Reaktionen mot kvinnofrdgan.
Och det förefaller mig, som om detta uttalande skulle vara tillfyllest för att belysa.
hennes ställning till det p-inciPieik; utaf allt hvad kvinnorna kunna önska och begära af förändringar uti sin af lag stadgade och.
af.
hafd utsedda stallning i samhället.
Men det ar icke för att redogöra för Ellen Keys åsikter, i c k e för att specificera, klassificera, utreda eller hänföra hennes andes rika floden: till kallsprång, hvaraf de måhända till en del .upprunnit,.
.soni jag skrifver här.
Det är för att uttala min glädje ofver att .det förunnats mig att ' här i Dagny på Ellen Xeys sextioårsdag tillropa henne ett: &gt;&gt;hell, med glad och frisk lefnadsvilja under ännu m h g a års harmonisk, solfylld tillvaro »!
For längesen, då jag ännu endast af .böcker visste, ' och således icke visste alls, ' hur åsikter brytas mot hvarandra, betogs jag a f ' ett föredrag .af Ellen.
a -- Promenaddräkter och Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak!
Solidt arbetel PörmBnliga priser!
OUSTAP HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO ",.
.
.
4,,.:.
a,.
.
B a:,. '
\,
&amp; h utan att ana, att en för mänsklighetens val så- hänford, på mänsklighetens utveckling så tro- ii ende,: hjärtevarm '.
människaq kunde hysa misshagliga åsiktefi skief jag ett entusiastiskt bref tilLen stillsam, kcinservativ, landsortstidning.
Brefvet bkf intaget,.
på g r h d af det fick jag den glädjen att gora Ellen Keys personliga bekantskap, och alltsedan dess har jag funnit henne för hvarje Ar som gått mera kärleksfull, vis och vidsynt i sin blick på lifvet.
.
.
I föi-etalet till r Minniskorr säger hon:.
» Om Verken har jag endast talat så mycket soG varit nödvändigt i samband m e d inänniskorna.
Och dessa har jag - så vidt mojligt- - sökt känneteckna med deras egna ord,.
hvilket ' .synes mig rätta sättet att skildra.
deri pefsonlighet man vlll lära andra alika med sin egen kärlek,.
Nu vill jag icke lära alla andra att älska henne, ty jag ar öfvertygad om att de som till själsarten ara blott någorlunda befryndade med henne måste.
.älska henne för den snabba uppfattning, det varma förstående; den lefvande känsla af lust och olust hon lägger i dagen för alla olika foreteelser i världen.
Men de andra!
Ack, för dem skulle jag väl vilja citera rad på rad, stycke på stycke af de själfullt sagda, de träffande, de lärda, de djupt kända, de allvarligt tänkta guldkorn hon strör omkring sig i sina många böcker, hvilka måhända äro för långa och för djupa för mängden.
Ty allmängiltig är Ellen Key icke, eller ännu icke!
Hon har själf sagt o m Rainer marja Rilke: .Som hvarje språkkonstnär är han ledd af lidelsen att ' bland m h g a tjänstvilliga ord finna det ena segrande och född med fasa för det endast e tillnärmelsevisa^.
.hien äfven om hennes eget språk genom bredd och vidlyftiga perioder ibland visar, att hon först var och främst är förkunnerskan och talarinnan - från en talarestol kan man ej bruka så knappt af- vagda och sorgfälligt valda ord som på ett tryckt blad - äger hennes språk dock mångenstädes mera än språkkonstnärens formskönhet, det uppbäres af inspirationens glödande eld och af en andakt och en lifstro, sådan att man blyges för sin egen lilla syn på lifvet. '
Många gånger har jag af andra om Ellen Key hört detta: .så motsäger hon sig, så påstår hon, så står det på den ena sidan och s5 på den andrar, men när jag letat i den af hennes skrifter, hvartill det hanvisats, har jag alltid lyckats hitta det anförda i sammanhang med andra utläggningar och alltid däri funnit en vidare syn på tingen än dagens och majoritetens och en hart när underbar tro på lifvets möjligheter till och på människornas förmåga att bära och anpassa sig efter detta nya, lyckliga lif, som närmar sig snabbt som det tusenåriga riket de första kristna.
Som sagdt, jag skulle vilja citera i oändlighet, och jag skulle ha det rikaste tillfälle dártill.
Men jag nöjer mig med att hänvisa till det sköna och, ' ' ' upphöjda hon i Lifslinj~r säger om kärleken iiiellari man och kvinna och till de ädla, nästan sorgsna orden hon i Konventionell kvinnlighet uttalar om bar- nens uppfostran och majligheten för uppfostrare att bereda barnens lycka.
Andra, och de bli nog många, komma helt visst att nu, steg för steg, med data och fakta dagteckna den otvifvelaktiga insats Ellen Key gjort i den rorelse, som nu binder alla kvinnor samman.
Jag vill blott åter och åter önska henne allt godt, då hon nu st&amp;- vid en af lifvets märkesdagar, OCH tacka henne för hvad hon skänkt med sin sprudlande, eldiga lifskraft, sitt varma hjärtas hänförelse och med de besliende vittnesbörden om hennes rika, ädla ande.
S i skrifver hon i Stillhet: » Men inför naturen som inaför döden - den största ensamheten och den mest orubbliga nödvändigheten - tvingas vi att taga afstind ej blott från dagens oro, men från oron i vårt eget ödc.
Dess grundlinjer varda större, men dess enskildheter mindre, liksom förhållandet blir med ett från en höjd skadadt landskap.
Det mer eller mindre 2f smärta eller salighet, med hvilket tillvaron fyller våra dagar; det mer eller mindre dugliga dagsarbete, med hvilket vi fylla tillvaron - till båda atervända vi från den ensamma kontemplationen med ett mildt, ironiskt leende.
Vi kunna nu så lätt göra oss döfva för de stämmor, hvilka kalla oss in i dagens oro och söka öfvertyga oss om att också vi dar behöfvas.
Vi s,önderslitas nu mindre af de kvalfulla ljuden från vår egen eller fran andras själ.
Ty vi hafva .insett, att det största kval dock endast ar en liten droppe i ett stort haf, Iiksofn den största lycka en- dast en snabb glimt i en liten dropper.
ELI-EN WE!;.
~: .cR.
- - P Ett M adame Renard, hustru!
till den kände historikern och sociologen Georges Renard, lärare vid Collége de France, hade godhetsfullt sandt mig en biljett till den fö- reläsning .öfver: L ' é m a n c i p a t i o n d e l a f emriie p a r l e t r a v a i l, som hon höll härom dagen i Coll6gc.
Libre des Scienes Sociales, en af dessa otaliga anstdter, har i Paris, hvarest man fritt eller mot en lag termim afgift kan bilda sig ii de mest olikartade amrien och diii.
man öfverallt tränges med en ifitresserad, vethuiigralldc publik.
(Man tänker pA vår enda högskola i Stockholm, dar de utmärktaste föreläsare tala för så godt soni tomma vaggar och suckar.)
Den låga gamla salen med skrang- liga halmstolar och bradbord var allts3 packad, nar ma- dame Renard gjorde sitt inträde och började sin lilla ~ ' conf&amp;eiice ".
Medan hon ännu var i f5rd med att draga af handskarna från de fina sma händerna, yttrade hon, sil hon fruktade, att mAnga damer bland publiken kanske skulle bli chockerade af de nya och revoluiione- -
rande idéer, som hon ämnade framkasta, inen hon hop.
pades dock, att dessa godhetsfullt skulle höra henne till slut, nar de redan gjo.rt sig besvär att, komma anda till ruevDanton i detta väder.
- Dimman låg som ett svart täcke öfver gatorna, och smutsen var imponerande.
För det ' första, förklarade hon, arbeta kvinnorna ur medelklassen icke nog.
' .Ah, par exemple!
kom det från hjärtat ur en liten utarbetad fågelmammas nabb, och jag förstod så godt detta utrop af indignation, ty hon hade säkerligen icke haft många hvilodagar i sitt lif.
Och detta bekymrade, utarbetade står intryckt på de flesta kvinnoansikten man iöt ' er just.
ur den lägre bourgeoisien.
jämföra vi svenska damer ur medelklassen med dessa jäktade.
varelser, som med en jungfrus ' hjälp, eller ' helst utan, sköta sitt hus, laga mat, springa milvis för att uppsamla sina telningar vid de olika skolorna, - vi få hoppas att fadern aflamnar dem- p2 morgonen, ett skolbarn i ett allmänt läroverk, det m5 vara gossea eller flicka, ar förbjudet gå ensamt på gatorna-sy hvarenda tråd för hand, som de och döttrarna ha på sig, garnera sina hattar efter modet, genomgå mannens räkenskaper.
.
.
, Ja då äro de förra riktiga lättingar,.
För att slippa flera afbrott förkunnar madame Renard helt fiffigt, att hon vänder sig till de af medelklassens damer; som i c k e äro närvarande men som hade kunnat höra henne.
Hvad hon egentligen drar i härnad för, ar att de unga flickorna skola lära sig ett, yrke, som de i basta fall skulle kunna fortsatta med som gifta.
Hon vill icke bara, att kvinnor skola, som nu, agna sig åt lara.rekallet, måla, spela piano, etc.; utan bli, afven de bil- dade,.
sömmerskor, trädgårdsmästare, arkitekter, affars- kvinnor.
Men det är i Frankrike e,n djupt rotad motvilja för att låta den bildade unga flickan lära sig ett yrke och på så vis skaffa sig en verksamhet, som för henne utom hemmet, dar hon, om icke ett passande giftermål snart yppar sig, gäspar bort sitt lif, förkvafd af ledsnad och overksamhet.
I England äro förhållandena helt an- norlunda, likasa i ~chweiz och Sverige, säger M: me Renard.
- Det ar just hvad jag, svenskan, suttit och gladt mig åt länge, nar jag lyssnat till den hems.
målning af de franska unga flickornas tillvaro, .. och i tankarna har jag sandt ett uppriktigt tack till alla dem som hjälpt oss fram till, den.
punkt, där vi iiu stå.
: Kvinnorörelsen i Sverige knyter madame Renard till namnet Ellen Key, den enda författare i ämnet som hon citerar förutoni madame Adam, som redan för femtio år sedan ' sökte inblåsa en nyare anda.
inom den franska kvinnovärld .. .Från Ellen Key, för hvilken hon tycks hysa den största beundran, äro.
hämtade de mera uto- pistiska idéerna om en allmän husmoderlig värneplikt, som hvarje frisk kvinna skulle vara tvungen att under- kasta sig vid en viss ålder, behofvet af en idealbank, - icke en bankir som ideal - som skulle låna ut pengar till kvinnor, enbart på deras begåfning, och yikten af en cen- tralbyra i och för förmedlandet af platser öfver hela världen.
.
Men nar fördomarnas mur en .gång fallit; slutar ma- dame Renard sitt val framsagda föredrag, så ar hon sa-, ' ker på ' .att den franska kvinnan med sin ovanliga energi, uthålliga och ordnande förmåga,.
exempel madame .Bouci- caut, madame Paquin m.
' fl., skall rycka upp .i fränpta ledet bland sjalfförsörjande kvinnor.
.
.
: Nar jag .vandrade hem i ' dimtöcknet och smutsen, blef jag .oense med mina fina, lackerade kängor.
De för- klara.de promenaden fullkomligt onödig, då de visste allt det dar förut,, och fingo naturligtvis medhåll hos hatten, som ar form " marquis9 ' och artig enligt sitt stånd, men jag.
replikerade energiskt, att det hade gjort mig både öfverraskad och glad att höra Sverige namnas som.
ett exempel och8 föregåugsland med Ellen Key som dess re- presentant - en därhhemma alltför, litet hedrad och upp- skattad representant.
i % ' A. L-n.
Hvar ar ' hon?
D en glädjande underrättelsen från Danmark, att dar från och med nästa år skall utges ett röstrattsblad, afsedt att uppbäras af de religiöst intresserade kvinnorna, har framkallat en del reflektioner öfver våra svenska för- hAl ' latiden härvidlag.
Det ar ju så, att det handt något i er och min ' varld under de senaste decennierna.
d vinn an - har tagit steget från hemmet ut i sarnhallet, och sarnhallet har ännu .icke funnit sig tillrätta med henne.
Det ar den tragik, i thvil- ken tusende svenska kvinnor lida och .hart nar gå under den dag i dag är.
Ty kvinnans vaxande till människa, med en människas, kraf på socialt och ekonomiskt ba- rande existensmöjlighet; ar en kamp, hvars hetta ingalunda ännu ar förbi.
Den ar synonym med kvinnorörelsen, för hvars tunga lass de vidsyntaste och intelligentaste kvinnorna spant sig som dragare.
Kvinnorörelsen om- fattar till sitt syfte alla kvinnor utan undantag, kvinnor.
af alla åldrar och klasser, .partier och åskådningar.
Och dock händer det märkliga, att en h d kategori af kvin- nor stalla sig utanför rdrelsen, ' likgiltiga eller afvisande.
' Ty hvar i kvinnorörelsen ha vi den kristligt sinnade kvin- nan?
P&amp; det sociala lifvets omrade träffar man henne så sällan, att man nästan inte traffar henne alls.
Och det tyc- kes mig vara hennes stora fattigdomsbevis.
Det återst&amp; för henne att saga .om det är hennes öfvertygelses.
Det, borde dock inte vara sa.
Kristendomen som lifs- makt borde drifva henne till ett modigt, ärligt arbete för utvecklingen och för hennes medmänniskor: Ett inre lefvande gudsmedvetande borde inte fostra sentimentali- tet, trångsinthet och ett dömande sinnelag.
Gudsmedve- tandet borde - och gör så, där det är akta, oberördt af kotteriband och manniskobud - fostra personligheter, som utaf sin inre rikedom vilja ge med fulla händer åt den tid hvari de lefva.
Gudsmedvetande .ar inte bara syndmed- vetande - enligt kristendomens kärna ar det också nyckeln till lifvets dolda skönhetsdjup och dess ' renaste, sannaste lifsmedvetande.
Den kristliga kvinnan säger sig kdlad att,.
.
.
lefva i varlden och dock icke af varlden.
Men glömmer hon niånne inte, att hon ock skall ilefva i varlden.
Det ar, öfversatt på nutidens sprak, att hon skall förvalta sitt andliga pund till fromma för sin tid.
Gör hon detta?
G i r hon inte sjalfviskt och lättjefullt undan för sin tids kraf pil henne?
Kommer hon inte städse sist, staller hon sig inte .på en piedestal och skadar ner pa de andras arbete och säger: Fafanglighet!
FAfanglighet!
Den kristligt sinnade kvinnan gjorde val i att minnas, att Kristus räckte till för allt. '
Han betalade kejsaren .hvad kejsaren tillhörde- och i en och annans tanke gaf han också därmed Gud en ökad skatt.
Hur skulle det vara, om den likgiltiga, opraktiska, kristliga kvinnan - som ' stoppar bomull i öronen sa att lifvets tusen röster icke ' skola nå henne och stirrar SA ihärdigt i fjärran, att hennes eget lif, hennes egen tids strafvanden, behof, sor- ger .och glädjeämnen bli henne alldeles främmande - hur skulle det vara, om hon gjorde sig fri fran kotteri- domarne och mindes, att hon ocksa hade en mänsklig, en lofligt mänsklig natur?
.
.. EIRA HELLBERG.
Litteratur.
Annie Akerhielm: Riktiga m a n h k o r.
Hugo Ge- bei-s förlag, Stockholm.
Det ligger en försmak af tendens redan i denna ' titel, och då man ' därunder varsnar ett s2 Asiktsbarande namn som Annie Akerhielms, får man, redan $man man last boken, klart för sig, att det galler en uppvisning af för- fattarinnans ideal af riktiga rnanniskor.
Den som följt - och hvem har kunnat undgA det - friherrinnan Aker- hielms hjältemodiga kamp för reaktionära syften kan knappast förvåna sig öfver att detta ideal ej hör till ' de moderna.
.
Starka tidsströmningar rycka pA sina vagor så mycket ' med sig, att de ibland synas grumliga; dar- igenom får motstrdmmarna sitt berättigande och tjäna understundom till ' att likt skumslefvar rensa ytan.
Men i si?
fall måste dessa motströmmar baras af betydande kraft, framför allt den stora öfvertygelsens eldmakt, .som, där den ej maktar bevisa, fängslar genom suggestion, men detta ' ar verkligen ej fallet med Annie Akerhielms riktiga människor, de äro af en sa bestämd hvardagstyp, att man ibland ej .kan undgi?
att med handen för munnen höfligt dölja en liten gäspning i deras ' säll- skap.
Det förekommer för öfrigt till tröst egentligen icke mer - an tv2 riktiga rnanniskor i boken, af o5ka genus, så att man skall få riktigt klart för sig biide det kvinn- liga och det manliga idealet, enligt författarinnans recept.
Det kvinnliga ar naturligtvis af gammalt patent.
Till sina ' liusliga dygder för öfrigt har hon af sina förut- seende föräldrar fatt det redbart prosaiska namnet Fred- rika, som val ingen nu för tiden kan bli glad at, hvar- ken att aga eller höra, annat an i samband med tillnam- net Bremer.
Redan i första kapitlet visar hon sin skick- ' PA mera an ett slagfält maste fienden besegras med egna vapen för att kunna besegras alls.
Därför tillåta vi oss påpeka, att om den kristliga kvinnan ar rädd för andlig besmittelse, sa bör hon komma ihåg, att surdegen, som skall syra hela degen, inte far ligga på ett hörn af bakbordet, utan - &gt; ' en kvinna tog den och blandade i mjöl, till dess ' allt vardt syradt " - och sa maste det g2 till.
Den svenska kvinnorörelsen ropar ut At alla väder- streck: Hvar är den kristligt sinnade kvinnan?
Vi be- höfva henne.
Och med dessa löst nedkastade tankar sandes föl- jande efterlysning ut i varlden: Som den kristliga kvinnans franvaro i den svefiska kvinnorörelsen, enkannerligen röstrattsrörelsen, är starkt märkbar öfver hela landet och ger allehanda skal till undran, efterlyses hon härmed i kvinnorörelsens Post- och Inrikes-tidning Dagny.
Eho som kan taga reda p2 den ofvanberörda riktning tillhörande kvinnan anmodas att lämna meddelande om henne.
lighet i att stoppa strumpor, hon inte bara täpper till halen utan träder igenom allt det tunna också, hvilket jag är djarf nog att tro, att hvarje intelligent fruntimmer skulle göra, afven om ' hon t. o. m. tillhörd?
det förkast- liga slaget af modernt tänkande kvinnor.
Fredrika sthr naturligtvis utom denna kategori, hon ar ft; ~ af dessa Ganande, fogliga, opersonliga typer, som rnanrien i alla tider agnat en bekväm beundran och dragit praktisk nytia af.
Passivt uppgiiende i andras vilja ar hennes v %scrls innebörd och det kriteriim friherrinnan Akmhieh.
iydm fordra för att betrakta en kvinna som en rikgg niE~~ ?skz.
Naturligtvis blir hon belönad efter förtjänst rneci att !i en grefve till man - en skånsk förstås - o&amp; hennes frAn all individualitet kemiskt fria personlighet undergar genast en för hennes nya stallning lycklig förändring Efter att i föräldrahemmet ha spelat den ödmjuka rollen af allas hjälpreda, At hvilken man slängde ett: " Fredrika, sy i min knapp! "
99Fredrika, hör mig i grammatiken!
", fur- står hon mycket snart att antaga en liten passande gr&amp; vinneair, och da hon kommer p % besök, ar " mamms erï smula nervös för att allt skall vara fint i rummen, gos- sarna sträcka upp sig, pappa kläder om sig, " o. s. v. Hennes syster Sonja, som omöjligt kunnat heta Fred- rika, medan hon är afsedd att representera en rxiodcrn kvinnotyp, går det däremot icke på lan@ nar så val i händer, hon ar viljande, ett straffvardt fel i förtattarill- nans ögon; i läsarens blir det största feld, att man omöjligt kan komma under fund med hvad det ar h o ~ i vill, men hon ar i alla fall icke sin man underdinig, så som Fredrika sin, och därför får hon bara en lita1 aii- språkslös och ofrälse präst, i stallet för en karsk grefve
545 D A G N Y P - - till man, och en hel hop andra obeheg på köpet, som Fredrika lyckligt undgår.
Det ar bara en enda gång denna senare bar sig en smula enfaldigt åt.
Hon sätter sig nämligen ner att gråta, därför att hennes man vågar tala med en för detta rival, bokens lifligt och mångsi- digt agerande kokett.
Men en sådan där liten feminin scen skadar ju ej ett kvinnligt ideal i antikverad stil, det smickrar ju tvih-tom den manliga fafangan i högsta grad.
Grefven upptrader naturligtvis som tröstare och håller på köpet en liten föreläsning, som till fullo klargör hans och författarinnans solidariska begrepp om - " riktiga människor ".
Riktiga människor tillhöra ej intelligensaristokratien, " ty den ", säger grefve Rönnow bredt - och myndigt, " har främst utmärkt sig genom en underlig, hvzd jag skulle vilja kalla intelligensens dumhet ".
' - " Nej, riktiga man- niskor ?,, tilläger han, &gt;&gt;det är den sanna a;: stokratied3, och därpa undrar han, om det ar chauvinism, att han alltid tyckt, " att det var ovanligt många i Skåne ".
sanniigen ' ar helig för riktiga människor, men om de aFgifvit ett tysthetdöfie, ljuga de lugnt och fullt och helt, men de äro i alla fall.
hederliga, kunna aldrig med något fjant och läsa aldrig anonyma bref, och det senaremaste man ovillkorligen under nuvarande förhållanden betrakta som en god princip.
" Man " och " kvinnor " al ett tal, som riktiga man- niskor ej tycka om, och låt mig hålla med därom, då däri ligger något ' af antagonism.
Ordet kvinnosakskvinna ar ett absurdt oi-d, såvil som maiisaksman skulle vara det, dock - man eller kvinna ma kanna hvad de vilja föi och med hvarandra, men det ar.
å ömse håll naturligt, att de kanna närmast och varmast i egen sak, sa natur- ligt, som att de se med egna ögon och tala med egna lappar.,.
Därför kan man ej utan upprorskansla lyssna till hvad Annie Akerhielm genom Sixten Rönnow säger.
oss, d i han yttrar: " Kvinnan, mitt barn, reder sig alltid.
Låt aldrig några förryckta federationsfruntimmer inbilla dig annat.
Af allt hvad jag har sett i lifvet -.
o&lt; jag h a r sett en del - har jag funnit, att kvinnan alltid ar den vinnande i spelet.
Ty alla kvinnor, med hvilka öfver hufvud ta- get ett förhållande kan komma i fråga, ha vampyrblod i sig; det ar det samma om de äro fran gatan eller sa- longen.
De slappa aldrig sitt offer, förrän de sugit sista musten ur honom.
I förra fallet naturligtvis mest eko- nomiskt,.
i senare mest andligt.
Aldrig, om inte vår Herre särskildt haller sin skyddande hand öfver det arma niitet. "
.
.
Man känner sig frestad till en ny, onekligen originell titel, den af mansakskvinna L men, lämpar den sig också mantro för riktiga människor?
Detta om bokens etik.
Hvad stilen beträffar går åt- skilligt af enhetligheten och intresset förloradt genom en del frhn berättelsen abstraherande föredrag i politiska, religiösa och sociala fragor, men på sina stallen, dar för- fattarinnan glömmer, att hon har sa mycket att saga sina läsare själf, och verkligen öfverlamnar ordet At de i hand- lingeri uppträdande, kommer det både fart och schwung i teckningen, sarskildt i den verkligt roande skildringen af skördestrejken och förlikningsmannens besök hos den styfnackade godsherren.
Detta är bokens slutkläm - och det heter ju: slutet godt, allting godt.
Ett nytt bevis p8 vanskligheten att uppställa axiom.
,.
S.
E d.
, Ernst Lundquist: F u l v ia jämte andra noveller.
Hugo Gebers förlag, Stockholm.
De sju noveller,.
som rymmas inom denna volym, hämta alla sina motiv fran Italien,.
det.
land, som för Konstnären och författaren ar en outsinlig kalla för in- spiration.
Såsom bekant ar Ernst Lundquist en god be- rättare med en angenäm och lättflytande stil, hans.
arbe- ten framtrada utan större ansprak, men fylla väl sin plats såsom en behaglig förströelseläsning.
Detta.
omdöme kan afven med fog tillämpas pA hans ' senaste bok.
Af det italienska landskapets egendomliga charme, af arkitekturens storslagenhet och den historiens mäktiga fläkt, som öfverallt omsusar vandraren p2 denna förtrol- lade inark, möter oss har mycket litet - förvanande litet, tycker man.
Det är själfva folklynnet med dess bland- ning af omotstiindlig barnslig älskvärdhet A ena sidan och en massa mindre tilltalande drag a den andra, som företrädesvis.
sysselsätter författaren.
I Atminstone en af beettelserna, " Plånbokc !n ", har ' han särdeles illusoriskt framhållit denna kontrast och gifvit ett vackert uttryck åt den hundlika troheteg och hängifvenheten hos kvinnan af folket. '
Det ar ei-~ både fint humoristisk och djupt tra- gisk bild ur lifvet.
" Legenden om Monna Beatrice " ar vackert återgifven ' och har en .viss poetisk glans öfver sig.
" Påskäggetv ar ett stycke, väl studeradt sydländskt folklif, där den lätt uppflammande, naiva hänförelsen för tanken till " Antikrists mirakler ".
Mera konturerade förefalla nAgra af de andra berat- telserna, såväl inledningshistorien som " Grefve Antonio " och " Martino Lunghis markatta ".
De öfvertyga oss knappast, om de också hvar för sig.
äro rätt bra hopkomna.
Men samlingen i sin helhet gör ett öfvervägande godt intryck.
F. E.
Annons.
Drottning Wiola är nu kommen direkt från Palestina och är ett af naturens största under, hvars make ej finnes p&amp; hela jorden.
.
Den lefver i århundranden och åter Arhundranden utan tillsyn eller skötsel.
Den haller sig alltid lika grön och fin, vinter och sommar, under högsta varme och värsta köld.
~enna-lifslefvande planta, som på sitt hemsprak heter evigt l&amp; skall ej saknas af rik eller fattig.
Finaste födelsedags-, namnsdags-, lysnings- och bröllopsgåfva.
Pris pr st. 2 kr., 2 st. 3: 75, 6 st. 9 kr.
Missnöjd köpare Aterfår pengarna.
Sändes franco mot.
postförskott eller minsand likvid.
Frimärken.
äfven.
Plats- och resagenter, manliga och kvinnliga, antagas afven å de minsta platser.
Begär prospekt!
Ad !.
: Importör L. Holmqvist, Ostersund ..
OBS.!
Efterse alltid att d3 Viola köpes genom annan per- son mitt namn finnes &amp; bruksanvisningen, då ar den akta och garanterar jag, lifs lefvande.
Ingen konstgjord blomma eller tyskt ' kram.
CIDRIL !ll AKTIEBOLAGET CIDRIL Basta alkoholfria äppledryck.
= Absofut ren naturprodukt.
I I .- I GEFLE - Telegre madr.
99CIDqlL99.
Tel. ieee, iees
Arets Nobelpristagarinna.
" A.
* t en gaf han ordets behöfver icke detta härliga gåfvaw.
Så \ yttre erkännande.
Hen- låter Selma Lagerlöf mes » ara har varit en en af midnattsmässans drottnings, långt innan gäster i Österhanninge man blef färdig med kyrka saga om » Mam- att gifva.
henne det, sell Fredrikas.
Sjalf har hon har hedrats .som hon fått ord,ets rikaste få eller ingen kvinna trolldomsgåfva, den slu- förr i Sverige detta för- ter sin magiska ring utan - och långt ut- kring hennes fantasis öfver Sveriges gränser.
yppiga prakt.
Men vi andra svenska, Och hennes ara har kvinnor, vi fröjda oss varit som en drott- öfver att hon afven nings~.
Det ar alltjämt fatt det största ' officiella hennes egna ord om erkännande vart land den andra, gangna, sven- kan gifva, och vi äro ska författarinnan, som stolta öfver att hon ar dyka upp i hugkom- en af oss.
Osynliga sten, nar man skådar länkar binda oss sam- öfver Selma Lagerlöfs., man med henne - diktargaming, nu nar.
afven andra an dem hon står inför det yttre hon smidt med sin stora vardesattandet af stora berättarkonst, Ur hennes verk.
Den sedan en i vårt djupaste va- veckor tillbaka offent- sen bottnande sam- liga hemligheten att det ar hon, ' som i år bar hörighetskänsla hylla vi henne - den benådade diktar- hem Nobels litteraturpris, torde innan morgondagen innan och sagoberatterskan: Och allas våra tankar är o h r ha officiellt bekräftats.
Selma ~agerlöf.
g å ' till henne under Nobelfestens högtidsstund. '
Breffragment funnet i släktarkivet af.
.
.
.
Jenny Engelke.
(Forts. fr. föreg.
nummer.)
Tack vare detta hennes intresse för geografi så- heim (så tror jag den hette), och den lästes i många väl som för ' historia fingo vi, hennes döttrar, läsa hem och det med största intresse.
Senare kommo båda dessa ämnen jämte bibliska historien.
Och då Kotzebues romaner och gjorde furore dar samläs- arbetsdagen vanligen för oss indelades i tre timmars ning brukades.
» Ortenbergska familjens lidanden, linnesömnad och.
två timmars finare broderi eller var en af hans mest omtyckta arbeten och afven en prydnadssöm, hände ofta, att vi därunder turvis fingo roman med titel: S E (losterbarnens, dock minnes jag läsa högt, såframt ej så lyckligt var, a. någon af ej dess auctors namn.
Aldrig skulle jag hafva.
misstänkt att de husliga husets herrar, för tillfallet ledig, beredde oss denna och enkla prestdöttrarna i vår församling någonsin högt skattade förnöjelse.
I slutet af förra seklet och början af nästföljande tagit i en roman; hade ej deras far, en sträng och vor0 Thorild och Lindegren omtyckta skalder som exemplarisk man, erbjudit oss sedan vi växt upp ' att mycket lästes ..
Romaner funnos nog också, men jag f2 låna en roman att läsa, som hette: Charlotte hörde aldrig mer an namnet på en: FöRen Stjern- Weissensee.
Den var skrifven .si att man trodde
den- vara en sann berättelse; Och jag tror afven att ' så var, ty dar förekommo, många händelser, hvilka icke ledde till.
något resultat och hvilka där- före icke garna kunde ha varit diktade; ty hvartill hade detta gagnat?
Detta var en mycket diger bok.
De gamla tyckte icke om Thorild, och det sades om vår värderade prostinna, att hon, som en ging händelsevis fick höra honom föreläsas, strax gick p i dörren, men vande sig om på troskeln och först efter ett ljudligt: rtvy !r inåt rummet lämnade det bestörta lasesallskapet.
Växlande årstider medförde.
omväxling i hem- lifvet.
Af vår vördade farmor, fru patronessan Elisa- beth Schlytern, fingo vi smak för trädgårdsskötsel, fruktodling, ja t. o. m. för potatisplantering.
Potäter eller jordpäron, som de ock kallades, hade af soldater fran pommerska kriget blifvit in- förda i landet.
Alla sanna patrioter hade ifrat för isättande, af den amerikanska rotknölen, som i smak snart erkändes öfvergå rofvor, .folkets vanligaste föda.
Landshöfdingen i vårt lan, baron Örnsköld, hade med synnerlig ifver omfattat saken, och ehuru han af den otacksamma hopen till lön därefter fick heta ~Potates-Pelle », lat han sig inte afskracka, lika litet som min fru farmor, hvilken ock snart hade sina stora potatisland och hvarje höst kunde, som hon skrifver i sin .dag-journal r, skicka flera lass rparon r till Stockholm.
Att så och plantera, vattna och rensa örtesan- garna ansågs för att vara ett nöjsamt arbete för husets döttrar, som tidigt vandes därvid, och vistel- sen i det fria bidrog ock till att hälsans rosor blom- strade på deras.
kinder.
.
På landet hade ju ungdomen många tillfallen att vara ' ute, både vinter och sommar.
Söndagligen fingo vi gå eller åka till kyrkan och däremellan företaga .spatserturer.
i lunden, ute på ängen eller i skogen.
Flickor, som uppväxte i staden, vor0 däremot mycket instängda, och för många af dem hände endast i sällsynta fall att de kommo utom ' tull- På sommaren vor0 vafstola ' r och spolrockar i gång, och de långa vafvarna måste sedan bredas ut på bleke före midsommar, annars fingo de en blå- grå, illa omtyckt färg.
Sedan följde kulörta vafvar och slutligen ylleväfvarna.
.
.
Nar bomullsgarn andtligen.
kom i handeln, bör- jade man.
vafva vasttyg, bårder till klänningar samt tyg, hvaraf man förfärdigade stora ridikyler.
Vidare knypplade man linnespetsar och svarta silkesblonder.
Sydde grann låts söm: tambur-, kattun- och schatter- söm på tråflor, siden och nettelduk.
ilappsöm.
var ock på modet, afvensom %taflesöm ..
Det förra med sidenlappar, det senare med argentinsilke eller svart sysilke.
De största arbeten vi företogo var att brodera en brudpell,: som ännu finnes i förvar, och under hvars skyddande .tak månget %kristligt akta förbund » blifvit knutet.
Knyppeldynorna sköttes så flitigt, att de vanligen togos med, nar man ' gastade i granngårdarna, tills.
de småningom blefvo undanträngda af sticksömmen, a vida ' lättare att frakta.
.
.
Medan man i staden till tidsfördrif och förströ- else ' gick på kaffebesök - afven under kaffeför- budets dagar - .skvallrade eller spelade trisello - ett slags enklare boston ' - samt besökte assemblé-.
erna, roade man sig på landet med familjefester, firningar och spelade hvarandra &gt;&gt;spratt .. Ansprå- ken voro ' ej ' stora, och gamla som unga vor0 lätt roade och roade sig oftast gemensamt.
Utom ' spelmastaren, som långa tider vistades i vårt hem och undervisade på stråk- och blåsinstru- ment, infann sig ock dansläraren, Och af honom hade man att lära sig skick och hållning, att ' gå ut med fötterna, niga rak i ryggen, att komma in i ett.
rum och göra sin reverens samt sedan göra en vacker » sorties.
Allt detta var icke så lätt inham- tadt, men oundvikligt, då vi.
hade stort umgänge i residensstaden och afven på de många kringliggande adelsgodsen.
Den pompösa menuetten undanträngdes af anglaise och kadrilj, och det för tiden egendomliga var, ' att alla deltogo i dansen.
Endast halta och värkbrutna människor.
klädde väggarna.
Men då flög portarna.
man ej och flängde så som sedan blef ett mode.
De handarbeten, som utfördes af oss unga, med- förde ratt mycken omväxling.
Än spann man lin - vi flickor tågorna - och detta garn mAste laggas i blöt före påsk, annars kom %dymmeln~ i lintotten.
Än spann man ull eller t. o. m. bomull på langrock.
Detta senare ansågs för en stor konst.
Bomullsgarn stod ej till att ffi köpa för något pris, och ehuru en del kullor i vissa dalsocknar vor0 skickliga i den konsten, gick all deras spånad till närmaste manufakturverk och förekom aldrig som handelsvara.
Nar bomullen var utspunnen, skulle garnet nystas.
Hela husets personal nyslade, afven herrarna, och nu gällde att pröfva .om garnet ' var sa starkt och valspunnet, att det dugde till vafning.
I motsatt fall hade man ingen heder af arbetet.
Under årens lopp hade jag lyckats göra mig oumbärlig för min mor, som börjat bli sjuklig.
Jag undgick härigenom mina ' yngre systrars öde att giftas bort allt föi- tidigt.
Först nar det ödesdigra, af alla fruktade trettionde aret närmade sig, bestämde jag mig - till märkandes.
i öfverensstammelse med mina för- äldrars %goda minnes - annars hade .det sannolikt ' ingenting blifvit af.
Och ehuru.
jag sedan som maka, husmo ' r och uppfostrarinna sökt bibehålla många af de goda, gamla plägsederna från mitt för- äldrahem, har tiden medfört stora förändringar i både godt och ondt.
Den största förändringen galler nog hemmens vird och skötsel och tillfölje däraf den unga, ogifta kvinnans stallning.
Hennes utsikter. '
vidgas rå f r h Ar.
Mina döttrar äro ej lika mina a.
a ' '.
systrar, och mina.
dotterdöttrar tyckas mig höra till ett nytt,.
helt annat släkte.
Misstyck.
ej, min unga van, att jag säger det, men.
jag tycker ej, att de likna hvarken mig, min mor eller mormor.
Frihet ha de nu fått; val bekomme!
Önskar din gamla tant Britt- Mari. '
.
" Hvit slaf handel ".
E ftersom den brutala polisuppsikten .öfver prostituerade kvinnor kommit pil tal i Dagny med anledning af det senaste polisöfvervåldet, skulle jag vilja omnämna en .historia, som kommit till min kännedom.
En ung och naturligtvis fattig flicka hade rakat blifva prostituerad.
Men som hon icke ville fortsatta med detta ' k.
" yrke ", hade hon sökt och funnit arbete vid en sy- fabrik.
Efter tre veckor, under hvilken tid hon arbetat ordentligt och icke gifvit nagon .anledning till klagomal pa något satt,.
kom polisen och begärde att f&amp; tala.
med chefen: Det skulle finnas en prostituerad flicka ' vid fa- briken.
Därom visste chefen ingenting.
Jo, polisen nämnde ett namn.
Ja, en flicka med det namnet fanns nog bland arbeterskorna, men icke var hon prostituerad.
Jo, det var hon visst det, chefen visste bara icke om det, och nu ville polisen hafva henne utlämnad.
Nar flickan fick se polisen, började hon högt gråta.
Chefen, som tyckte synd om henne, då hon visat sig vara en ordentlig och duglig ' arbeterska, erbjöd sig att låta henne stanna vid sin fabrik, oafsedt hennes föregående.
Men polisen ville icke tillåta det.
DA skulle chefen betala 200 kronor till polisen och garantera för flickan i tre år.
Slutet blef att flickan maste följa med till reglementeringsbyrån.
Sitt arbete vid fabriken miste hon naturligtvis.
DA hon gick, vände hon sig om i dörren till sina forna kamrater och sade: Ni äro mina vittnen, att jag velat.
föra ett ordent- ligt lif och försörja mig genom arbete, men jag f å r icke för polisen.
Kan.
detta vara sant?
DA.
ha vi ju en l e g a l i- s e r a d h v i t ' s l a f h.
a n d e 1 mjdt för vara ögon och kunna ingenting göra däremot, ty makten vill.
sa hafva. '
M.
I Från.
a1lma; nheten.
.
.
Till ' Redaktionen ' a f Dagny.
.
Med anledning af en artikel i n: r 4 2 af Dagny un- der rubrik liUpprop till allrnanhetenl ber jag om plats för följande:.
Jag.
har noga genomläst denna artikel och har .där funnit, med hvilket varmt intresse de smA arbetarbarnen omfattas och hvilka goda resultat det medfört, och hoppas.
att.
dessa blifva ännu större.
.Men, med tanken p&amp; detta -, skulle det ej vara af nö-n den att med samma varma, kraftiga energi arbeta afven för battre bostäder At de små?
Verkar det icke som gift vid sidan af den medicin de erhalla för undernäring, närn- ligen matbespisningen, att rnanga smil under första delen af .sitt] if, da de ännu äro i ' högsta grad ömtåliga, måste lida af den ' dåliga luften i underhaltiga bostäder.
Det .ar en mängd af arbetarfamiljer, som nödgas bo i e t t rum, och det ett dåligt ändå; detta rum får da tjänst- göra som kök, sängkammare, arbetsrum, tvättstuga och mycket annat, som jag här ej kan omnämna.
Kanske .en eller flera ligga sjuka, då får det äfven tjänstgöra som sjukrum.
Där .kan icke öppnas fönster och vädras ut, d&amp; dar finns ett några veckor gammalt barn.
och flera andra sma gå omkring, de kunna ej ' utsättas för det starka drag, som kommer direkt, pa dem, då de ej ha något annat rum att g&amp; in i under tiden.
Hur hushållas det med nationens egendom, barnen, i detta afseende att bostadsför.h~llandena äro så.
dåliga, och på flera håll ha de ju t. o. m. beröfvats den dåliga bostaden ' och satts pa bar backe.
Om det kanskevarit i af- sikt att de under vintern skulle få tillräckligt med luft, vet icke jag.
Men vote sa fallet tror jag det blir val .mycket af luft återigen.
Är Sverige verkligen så fattigt, att det ej ar möjligt att At arbetarna skaffa ordentliga bostäder m. m., så far man ej undra öfver om de emi- grera till andra länder, där arbetarna ha bostäder p i tre, fyra, fem rum förutom andra bekvämligheter.
Till länder, där man inser, att nationens egendom, barnen, inåste ha saväl mat som hygieniska ' bostäder.
Jag ar saker om, att vore val de daliga bostadsförhallandena af- skaffade, skulle säkerligen bespisningen göra en ännu större verkan an hvad fallet nu är, men pröfva först och döm sedan, säger ordspråket.
Men hvad är da egentligen orsaken till att arbetaren far bo sa.
dåligt?
Jo, det ar den stora ekonomifragan, som haller honom nere, den är en af orsakerna.
, Och torde icke en annan vara, att de battre lottade i stort sedt äro nog sa öfverflödiga hvad bostäder beträffar.
Torde det ej bland dessa finnas manga, som ej ha nAgra barn men dock äro i besittning af en mängd rum, och skulle de icke i någon man kunna inskränka sig och lämna några rum till en ' arbetarebostad.
Anses det för tarfligt att ha en arbetarfamilj med några barn boende i sin närhet.
Äro icke barnens lif af samma varde, om de äro af hög eller låg härkomst?
Därför böra de kvinnor, ' som någon makt hafva, ar- beta allt hvad de kunna på att få bostadsfragan ordnad, de skola söka inverka på sina män sa att de få upp ögonen för det behjärtansvarda att hjälpa de fattiga till battre hem, ty eljest göra männen ingenting åt saken, &amp; t- minsione ej sa det syns.
Afven da sommaren tillstundar, så tänk p&amp; de små, som i de uslaste bostäder få tillbringa vintern,.
ena Er om, Ni välbärgade kvinnor, att da Ni resa till Edra som- marbostäder taga ett eller två af dessa sma undernärda barn med Er, behandla dem som Edra egna, visa dem samma intresse, gör ingen klasskillnad, och Ni skall f&amp; se hvil- ken frukt det kommer att bära. '
Det skall komma att spela en ganska stor.
roll i Ert valgörenhetsarbete; be- tänk huru mAnga flera barn, som skulle komma i Atnju- tande af sommarglädje och friluftslif, an de som nu ge- nom skollofskolonierna göra det.
Tag sa manga som möjligt med, nar sommaren tillstundar.
Tänk ej som så, att allt ä r.
vunnet, om de blott erhalla ett mal mat om dagen.
Högaktningsfullt, Anna Johansson.
Intresserad .medlem af Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt. '
.
.
.
" ' Hvetlanda F. K.
P.
R. hade i förra veckan anordnat Insand litteratur.
ett större samkvam å samskolans högtidssal, som af kom- munalnämnden välvilligt upplAtits, och för tillfället smak- A. Norstedt &amp; Söners förlag, Stockholm: Leo Tolstoj.
.
fullt, dekorerats med svenska flaggor, enar och rösträtts- Hans lif och hans verk.
Sjalfbiografiska bref.
och anteck- ningar samt biografiska uppgifter .. Samlade af Paul BirukofJ emblem.
Inbjudna vor0 Hvita Bandets medlemmar, vän- samt granskade af Leo Tolstoj.
- Bern.
öfvers.
f r h ryska origi- ner och bekanta samt för kvinnans rösträtt intresserade, nalet af Erik Nordenström.
Andra delen.
- P.
A. Norstedt &amp; uppgående till ett hundratal.
Söners ungdomsböcker:.
.N: r 104.
Kraalens tjur.
Af Dudley Ordföranden hälsade gästerna välkomna samt.
dekla- Kidd.
Bern.
öfvers.
från engelskan af d: r Hugo Hultenberg.
merade " Svenska kvinnornas medborgarsång?)
och upp-.
.-.- N: r 105.
" Jägarlifvet ar sa härligtu.
Jaktminnen och naturstamningar af Ludv.
Mans1erf1J ' elm.
- N: r 106.
Gr&amp;- läste fru ' A.
M. Holmgrens " Några ord om kvinnorna björns och Silfverräfs lefvernesbeskrif ningar.
Af Ernest oih deras ansvar i samhället ' ' - hvarefter unisont .sjöngs Thompson Selon.
Ofversatta af d: r N.
Wendell.
- N: r 107. '
" Vårt land ".
Giuseppe Garibaldi.
Af Cecilia Bååth-Holmberg.
Andra.
Programmet omväxlade.
därefter med musik af en uppl.
- N: r 108.
SynnÖve Sol backen, Blacken, Fadern.
Af Björnstjerne Björnson.
Bern.
öfvers.
frin norskan af stråkorkester, solosAng - hvarvid bl.
a. sjöngs Heiden- Karin Jensen.
- Jonas Lies samlade skrifter.
Haft.
7. stams " Sverige " - och piano-iiquatre-mains samt uppläs- (Lotsen och hans hustru).
- Smiihemmens kalender 1910. ning af diverse rösträttslitteratur .. Sist deklamerades Hed- Sjatte arg.
- Ett gammalt familjearkiv.
(Det Franzén- Grafströmska).
Bref och anteckningar.
Meddelade af Anna bergs " Den tysta kraften ' " och sjöngs unisont " Du gamla, du fria!) '
Maria Roos.
- - - .- - -- Albert Bonniers förlag, Stockholm: jans te kvinnans son.
För- Norrahammars F. K.
P.
R. afhöll sitt höstsamman-.
fattaren.
(1 877-1 887.)
Af August Strindberg.
- H j a e t s oro.
Af Hjalmar Söderberg.
- Sång.
Af Ida Granqv~st.
träde den 16 iiov.
Vid val af styrelse omvaldes till ord- Till Sveriges barn.
Tolf sma visor.
Till ord af Anna förande och medlem af centralstyrelsen fru Alma An- M. Roos m. fl.
af Emil Sjögren, dersson, till v. ordf. fru Gärda Holmkvist, sekreterare och Wahlström 8r Widstrand, Stockholm: Rymdsanger.
Af Karl- suppleant i centralstyrelsen fru Anna Swahn, v. sekrete- Erik Forslund.
rare fru Lydia Storm samt kassör fru Hulda Lindkvist.
Suppleanter blefvo fru Elin Roström och fru Emelia Aberg, revisorer fru Emma Johansson och fru Hanna ede el * med fru Ida Smedberg - som revisorssuppleant.
Föreningsmeddelanden.
Två präktiga föredrag ha äfven varit anordnade i höst, ett af fil.
d: r Gulli Petrini med ämne: Ogifta Fredrika Bremer-Förbundets Linköpingskrets ' ungdoms- klubb " A. T.tl.
firade sin fjärde årsfest i sin lokal i villa, mödrar o&amp; deras barns rät1sliga ställning, samt ett af Solsida den 28 nov.
kl. 5. e. m.
I den trefliga, festligt fru Friggh Carlberg med ämne: Svenska barns sociala smyckade och upplysta lokalen hade samlats ett femtiotal och rättsliga skydd med skioptikonbilder.
af klubbens unga medlemmar jämte en del inbjudna, ' Orebro F. K.
P.
R. afhöll den 25 november sitt års- bland hvilka märktes grefvinnan Douglas och nAgra andra möte, då val af.
styrelse, revisorer och centralstyrelsemed- af Fredrika-Bremer-Förbundets medlemmar.
.
.
lemmar företogs.
De närvarande bjödos pA sång, musik och uppläsning, Ordf. blef fru Elin Agrelius, öfriga styrelseledamöter:.
hufvudsakligast ' af klubbens, egna medlemmar.
Därjanite fru Annie Gunriarsson, fru Helma Thorsén, fru Siri höll.
fröken Ada Arwedson,.
ett intressant föredrag: dm.
.Forsell, fröken Elih Pers, fröken ' Ella Lovegren och fr.: miss Florence Nightingales., lifsverk och stora betydelse .Hanna LindBerg.
.
för sjukvårdens höjande i hela världen och fröken J. Centralstyrelsemedlem fru Elin Agrelius och supple- Wallerstedt bidrog med ett skämtsamt hallet kåseri öfver ant fru Annie Gunnarsson.
Föreningen beslöt att lämna städning.
Klubbmärken utdelades till inalles 17 medlem- ett expeditionsbidrag till V. U. af 25 kronor.
mar, af hvilka två tillhört klubben i fyra Ar.
Efter in- ~ n e s t a F. K.
P.
4 hade ordinarie årssarknantra ' de tagna förfriskningar och sedan en psalm afsjungits slutade den vackra, trefliga festen, som bar vittne om de ' unga måndagen den 29 november.
Till ordförande omvaldes medlemames lifliga intresse för klubben och tacksam-, ' fröken Elin Pålman, till vice ordf. fru Hedvig Lindau, till skattmästare.
fröken Anna ' Skoglund och till vice sek-.
het till dess stiftarinna, fröken Ada Arwedson.
FrAn fru Elin Asklund, en af klubbens första och sekreterare fru Ida Andersson.
Till sekreterare efter frö- mest nitiska ledarinnor, ingick under aftonens lopp en ken Strandberg, som afsade sig, valdes.
bankkamrer Lil- telegrafisk, varmhjärtad hälsning till såväl dem, som ledt lie Sjöbeck.
Centralstyrelsemedlem blef fröken Palman och supp- klubbens verksamhet, som, till hvar och en klubbmedlem, och afsandes till henne en halsning.
fran deltagarna i leant fru Lindau.
Till revisorer utsagos fröken Widin och fröken ' Vesterblom med fröknarna Smitt och Ringnér årsfesten.
till suppleanter.
.
.
Trollhättans .F.
K.
P.
R.
.hade torsdagen den 25 nov.
.Det beslöts, .att revisorerna jämväl skola revidera kas- sitt ordinarie novembersammanträde.
Styrelsen Atervaldes sorna.
för barnbespisoingen och l: a Majblommans kom- med undantag af fröken Inez Johansson och fru.
Tekla mitté, hvilkas styrelse ä r identisk med Rosträttsföreningens.
Wassbeig; som undanbedt sig Aterval.
I deras ställe val- Efter sammanträdet vidtog studiecirkel.
des fröknaqa Elin Uhr och Josefine Björklund, hvilken Skåneförbundet.
Genom förbundskommittén har under senare ocksa ' blef suppleant i centralstyrelsen.
Ett från hösten 1909 anordnats tre föreläsningsturnéer.
.
Fru Gulli aprilmötet hvilande förslag om att höja Arsafgiften till 1 kr .. upptogs o.ch bifölls.
Efter förhandlingarna demon- Petrini har i september föreläst i Kristianstad, Ystad, strerade riksdagsman Strömberg för de talrikt församlade Malmö, Lund och Hörby öfver ämnet " Proportionella val ".
Pastor H.
Isberg har under november manad medlemmarna den proportionella valmetoden.
föreläst i Engelholm, Helsingborg, Klippan och Kristian- F. ' K.
P.
R. i Eskilstuna har under hösten haft två stad öfver ' ämnena: " Ogifta mödrar och deras barn " sammanträden samt dessutom anordnat ett föredrag af samt " Prostitutionen. "
Fru A. Tonning har likaledes fru Jenny Welander från Skara om ') Kvinnan och sam- under november månad föreläst i Landskrona, Malniö, hället ", hvilket föredrag hade ' samlat en mycket talrik Eslöf, Lund och Trelleborg öfver ämnet " Rösträttsrörel- publik.
sens historia. "
'.
-.
-.
.
, '. '
' .# ' I '
550 D A G N Y Röstrattslitteratur: Hvar kan man p H Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man beställa huru många ex. som helst.
- Skall man alltid prenunierera H dessa stbllen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man - alltc ' d göra det.
Hvad kostar Dagny i pöstanstalter och boklAdor?
.Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50, 50 för l /, och 1: 25 för ' 1, %r.
för l / ~ 2: Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare H Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 ' öre för hvarje half %rs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara f6r denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga p i ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur m %nga som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2).
Eller: Man prenumererar % närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto 1 samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
, Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis 16sa Dagny?
o I stadernas tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION,.
STOCKHOLM.
I Annonsförmedlare, SkPifter e f n a af Centmlstyrelsen i Landsföreningvn för kvinnans lolitiska röstnätt: q: o I, Till regeringen fr %n svenska kvinnor ingifna skrifvelser i Röstrattsfrggan 1905-1906 ........................ (-: 50) -: 25, III, Mathilda Stael von Holstein: Mlsmanskapet och kvm- nans ställning inom äktenskapet enligt gällande svensk rätt ..................................................................... -: 50 IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................. i ... ............................ -: 10,, .V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 40,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas röstrattsfrllga .. ................
-.
: 25, VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten p % Nya Zeeland .. .... -: 40 4nn Margret Holmgren: Strödda intryck frin den Internatio-.
nella kvinnorösträttskongressen i Köpenhamn ............ -: 10: lin Wahlquist: Partipolitiken och kvinnornas rösträttsfråga ...... -: 03 4nn Magret Holmgren: Mor Karin ........................................ -: 03 Vancy Svanberg: Goda Kamrater ........................................ -; 03 sigrid Kruse: Grannarna ................................................... ---: 02 &lt;ortfattad ledning för kvinnornas deltagande i de kommunala - .. - ._ valen ................................................................... Föreningens för kvinnans politiska rösträtf i Sfockholm flygblad: V: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politiska röst- ratt ................................................................... 05,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhalla poli- tisk rösträtt?
..................................................... -: l 0 3, Hilma Borelius: Hvarför ar motstandet mot kvinnans politiska rösträtt oberattigadt?
................................. --: 10 n 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rö&amp;att ...... - -: 10 l# 6, 11 Eardomar af den kvinnliga rösträtts- rörelsen ............................................................... - -: l O -: 15, 7, Nigra manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... .-: 05 n 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin- nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ........................ --: OU Minneslista ........................................................................ --: OE Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning .. .... ...
(-.
: 75) -: 6C Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet p i Ensillre.
................................. -: 2: Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Haiigren -: 2,f Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. -: 2: - Karl M.
Lind h: Kvinnornas rösträttskraf .. Ofvanstaende flygblad och broschyrer kunna v rekvireras frir Landsföreningens för Kvinnans PoIitiska Rösträtt byr % ~ästmakaregatar 6, Stockholm, som halles öppen hvarje dag kl. 3-4 e. rr .. Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1.-9 larma: 25 proc rabatt.
.-.
................................ .- veckor under året.
Basta och Iampl@scite läsning for barn af all [sarnhc&amp;lllsklasse~~ P~tnutpte~er~ cE n h a s t e post konto^^ Pris) Eö.
helt dr Kronor I: 65, / ta&amp; ir 90 öreO - - I I Önskas för Dagny såvil I landsor-.
ten som hufvudstaden.
Anmälan å.
.
DAGNYS EXPEDITION, Mästersarnuelsguttan 51, Stockholm.
- - - p Husmodersskolan i Karlstad.
Praktisk och teoretisk undervisning i huslig ekonomi.
Den prakfiska undervisningen omfattar: matlagning, gariieriq och uppläggning, bakning, konservering, tvätt, strykning, sömnad m. im Den feorefiska undervisningen omfattar: födoärnnesl %ra, halsc och sjukvhdslära m. m. Husmoderskurser, omfattande 1 ar, 1 termin eller 2 rnariadei börja d.
24 jan.
Praktisk yrkeskurs omfattande 2 manader börjar d.
I april.
Utförligare genom prospekt och referenser.
Nancy En vall, forestandarinna.
Anspråklös flicka Ung folkskollärarinna Önskar un-.
.
.
(Plafssökande fd s h annonser inprda i.
.
DagnyJFr- der julferien (2 mån:) plats i inare familj, att m o t fritt vivre leltaga i, - hushållet.
Ar villig att indervisa i folkskoleämnen och nusik.
Svar till ((G.
E.
K.
R.
", idr.
Alsheda.
FINNS där någon läkare, som för sin verksamhet behöfver ett bi-: rade, ej examinerad sjuksköterska.
undervisningsvan, önskar plats.
Svar 4ger vana och stor fallenhet vid jjukvård.
Så afven i ett hems skö- till DA.
E .. Helsingborg, p. r ..: ande.
' Svar med uppgift om 1ö- neförmåner till IIMIO Lund p. r. Exam.
slöjdlararinna, P -, Bildad, duglig flicka, kunnig i matlagning, linnesömnad NG flicka från landet önskar och allt, hvad som hör: till etl plats i godt hem, att få lära hems skötande önskar på .n årel hushåll.
Svar * märkt aGenastll, An: plats i familj.
Svar till Karin Jhls- nonsb.
0.
Larmg.
1, Göteborg.
.son, Ryd: U ' U N G lär&amp;ma önskar under fe.
rierna göra sig n ttig i bildad, hem mot någon lön.
{var till .For.
t u n e ~ under adi-ess S. Gumzli Annonsbyra, Sthlm.
PLATS i familj såsom lärarinni önskas till vårterminen af ung något undervisningsvan flicka .med afgingsbetyg f r h 8-klassigt läro- verk.
Svar till ((Vårterminen 19101 Kristianstad p. r .. ' M E D E ~ L D E R S prästdotter ön- skar plats som husmoder: mindre hem.
Goda intyg.
Svar märkt aK.
C.
191011, under adress S. Gumzlii Annonsbyrå, Stockholm LEDIGA PL A TSER.
van att undervisa i vanliga skol- aninen, språk och musik, erhåll ' er till instundande vårtermin plats.
i Familj på landet.
Svar med rek.
och pret.
torde .in.sändas snarast för Grönskåra läkaredistrikt med möjligt till Doktorinnan Augus,ta, tjanstgöring inom Kråkmåla, Fa- Lindgren, adr.
Gjslaved.
.
.
gerhult och Backabo socknar, Kal- mar lan, ar till ansökan ledig att ORDENTLIG; barnkär bättre flicka tillträda 1 jan.
1910.
Lön 600 kr., kan erhålla plats som barnfröken jämte 1 kr.
dagtrakt., fria resor vid att sköta två flickor, 3lj, och 1 ar tjanstgöring.
Ansökan jämte tjanst- gamla.
Svar till !E.
F .., Laholm.
göringskompetens och ildersbetjrg insändes före den 10 dec.
d. å. un- Kokerska önskas genast.
der adress A. Erikson.
Grönskåra.
~ i s 4 a .pund, I6n 16 bind: ~ u l t - man, 12 Goldstone villas, ~ r i ~ h t o n, England.
.
.
. '
h pi dem is ko ter ske platsen t Sjukskötersiieplatsen vid Atvidabergs sjukstuga blir ledig att tillträdas den 1 jan.
1910.
Af- löning c: a 500 kr.
pr år kontant jämte kost, husrum, fri tvätt och fria skatter.
Sköterskan skall halla maten åt sig och juiigfru för 55 kr.
pr månad, och at patienter mot 55 öre pr patient ocii ' dag.
Sjuk- stugan håller inventarier.
.
Betyg insändas till och.
öfriga upplys- fn ' gar lämnas af Doktor S. Hogberg, tvidaberg.
-- LEMENTARBILDAD flicka får plats som barnfröken.
.
God familj; b plikttrogen^, Falun p. r .. E - HUSLIG,.
gladlynt; barnkär och musikalisk flicka, som vi.11.
de.
] - LATS önskas.
i aktad familj al taga i vården af 2 mindre barn ocii huslig flicka som genomgåtl sömnad samt vara en ung husmo- hnshållsskola .. Goda rek.
fr. föreg ders hjälp och ' sällskap erhåller väl aflönad plats på landet d e platser.
Svar till ((Maj .1909 ((, Stock- holm p. r. jungfru finnes.
Syar åtf.
af foto och betyg sande$ .Sndef adres$.y.p&amp;- g. r: ~I-ARIG flicka, som gknomgåti SOM- ' säliskap och ' Tijälp eihåller miljemedlem lgOgl!, Linköping.
,.
Karlskoga praktiska skola önskai.
.
.
bildad hush.ållskunnig Ricka god mot mindre lön eller fritt vivre plats att gå frun tillhanda i ett god!
plats på nyåre ' t.
Norra Inack-By- i.
och arbetsamt hem.
Svar titl Axe: rån, MalmskilInadsgatan 27, Sthlm.
till våren för k&amp;nl ig k i d g å r h ä s - von Sneidern, Bergs säteri, Mellerud tare, kompetent att sköta växthus, BATTRE äldre flicka, hushållsvan ' BILDAD flicka, omkring 30 år, större .ban kgard, och fruktträd$$td; kunnig i matlagning och inom Vidare gen om korrespondens med musikalisk, frisk och arbetsam Fru A. Vicander, Narvavagen 30, önskar plats hos bildad herre., Pianc ett hem forekonimande go.mål,.
.
får plats .. i " 2.
personers hushåll.
Stockholm.
.
.
önskv.
Svar ' till ~Hemtrefnad~] Svar till ' &gt;God framtid,, Allm.
Tid- Engelsberg p. r. ningskontoret, Uppsala.,: FOR dam ' med f&amp; anställning BILDAD, huslig flicka, kunnig i finnes ett stort, ljust, möblerad!
matlagning, bakning, sömnad, rum att hyra från 1 januari.
Svar handarbete söker plats.
Goda betyg.
.
till .Lugn&gt;, Tidningskontoret, '.
48 och rek. '
genom Norra Inack.-Byrån, Sturegatan, Stockholm.
. '
Sthlm.
Riks 85 65.
Allm.
11 1 87: Vid Majornas ~l~mentarl&amp;overk TVANNE systrar Önska plats, hels1 för flickor önskas för varteimiiten i samma familj, att sköta hem- 1910 en vikarierande.
lärarinna i met, och då utan jungfru.
Kunniga meematik på högsta stadiet samt i matlagning och alla i ett hem svenska, natnrkunnighet och rak- förekommande gördmål.
Svar till ning i lägre .. klasser: .Koni petens: Högre Lärarinneseminarium eller ~PrastdÖttrarn, Malmö p. r. motsvarande.
Lön efter 1,400 kr.
Drottninggatan 81 A, 2 tr. I pr Ar.
Ansökningar insändas före Stockholm.
E n 20-Arig norrländska 20 december tikl skolans föreståndia- af.
od familj önskar som husmo- rinna, Karl Johansg.
16, Göteborg, A.
T. '
~ n i n i e b 7.
19.
R.
T.
Gasa 261. dergjálp komnia i biittre hem.
(S.
T; G.
30257).
meddelar råd.
Har genomgått kurs i Fackskolan vid val af damtoaletter, färger, mo- för Huslig Ekonomi i Uppsala, deller m. m., vid ordnandet af vi- Någon lön önskvärd, men att fram- ' dekorering ' för fester m. m; Husförestanderska ningar, för allt bli ansedd som medlem al Uppköper modevaror för damer familjen.
Svar till .Familjemedlem D, sökes genast för ett större hem å i landsoi-ten.
Moderat arvode.
Uppsala p. r. Djiirsholm.
Endast stor förmiqa med Fru A. Beijer, kl. 11-5. lång vana ait sjalfständigt sköta BILDAD flicka, kunnig i mat.
allt inomhus samt handleda tjänare, lagning, bakning, sömnad sokei torde harå reflektera.
Muntliga lats att tillträda nu eller pa ny.
rekom mendatiöner erfordras.
Svar .. Gynna .. !&amp;et Goda rek.
Svar .Enkel- till &gt;Hem å Djurholm~,, under adress u or if är di^., Sv.
Telegram byrån S. Gumcelii Annonsbyrå Stockholm Stockholm.
.
Dagnys annonsörer!
f. v. b.
P I 18-årig 8-k1.-elekentarbildad flick; önskar plats som: hjaIp ocf sällskap.
eller att undervisa minder.
åriga.
Svar till " Pålitligu, Alingsås - &lt; ' ' önskar un.
G UVERNANTSPLATS dervisningsvan, elementarbildac flicka, som förut .innehaft 2-årig plats i familj i utlandet.
Afver examin. '
kinder@-lärarinna, Sval snarast till 1122 arN Uddevalla S.
J ' P - p sj^^^^^^^^^^^^, examinerad finskar plats.
Svar till ((Sjuk.
sköterskah.
Odengatan 94, 4 tr. Stoekholm.
.
KVINNLIGT skrifbiträde, nggol kunnig i maskinskrifning, var vid skrifgöromål (domsago- ock landskansli) önskar plats.
God2 rek.
Svar till " God.
stil ", Vanen berg p. r. USLIG och musikalisk flicka H kunnig alla i ett hem före- kommande göromål önskar plats i Goda rek.
finnes.
Svar till tack.
; am 25-åringll, Uppsala p. r. praktisk flicka, van vid B ILDAD husliga göromål.
och sömnad Snskar plats nu eller ' på nyåret Svar till 11x11, Moholm p. r. Sprid ' P Lärarin nar- p - p p,
Sårbehandling.
Deposition &amp; Till att göra sjuka och inflam- merade sar rena och friska ar Fil.
D: r P. Hakanssons Salubrin det pålitligaste medlet.
Icke endast vid liggsar, brannsar m. fl.
sir- nader, utan afven vid många fall af Spa.rkaesa lupus- och tu berkelsår KOPMANNABANKEN, har vid Salubrinbehandling astad- kommits botande.
Arsenalsgatan 9, Ehuru med hvarje flaska Salu- Söd.erma1mstorg 8p brin itföljer beskrifningen om Sa- STOCKHOLM.
lubrins utspädning och användning, bör man tydligen allramest vid svå- Aktiekapital 3,000,000 kr.
rare ' fall, icke underlata att af la- förskaffa föreskrif.
ter.
~llmanhet&amp; ' varnas mot ef- ekvirera I Rekvirera l terapningar af fabrikatet.
Salubrin tillhandahålles i Parfym-, Speceri- och Färgaffärer.
Partila- ger hos Geijer 6r C: o, Stockholm.
En bok om Prostitutionen Af WILH.
HAGQVIST.
Pris 1 Krona.
?kvireras från H.
M Ö L L E R, Studentgatan 46, Malmö.
Aterförsäljare hög rabatt.
M EL I berättelse af SELMA LAGERLCSF med sex bilder i färg af Gerda Tirén.
Pris 25 öre.
L ilip Holmqvists L Guldslot te1 Handelsinstitut Norra Alleg.
7, Göteborg Elfte arg.
Kart.
upplagan 128 sid. FRAMSTA OCH STdRSTA ENSKILDA HANDELS- LAROVERKET I LANDETS FRAMSTA Pris 1: 25.
HANDELSSTAD 3-400 elever Br !iden.
15-20 a h - misllt och pralltisllt bildade lärare.
iegär vart 40-sid. illustr.
program.
Vhterminen ' börjar den 14 jan.
(S.
T.
G.
30057) e Sjunde ar&amp; Bris 25 örc.
Svenska författar!
Nya Nhdhammarhernmet Djursholm ' iks Djursh.
122.
A.
T. Ejursh.
52 - biuder klena och nervösa perso- ' 2; ett lugnt och stilla hviiohem.
Pris pr dag 5-8 kronor.
I.
Utfar alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336.
Rodenstamska 16jd- och Hushållsskolan Hudiksvall.
usmoderskurs.
Skolkökslararinne- irs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds-: h Växtfärgningskurs.
7 meter mörkb18 Damcheviot tjock stark ntervara 70 cm bred finnes äfven i svart, 5, brun eller röd färg till 4 20.
Blust 4 B met.
prima velourflanell, i 0 cm.
b r e l i O-tals vackra mönster, som vanligen kostar are m. prhalles till 1 kr., l0 bitar 9,80. sat tvills till underkläder, kraftig stark vara: öre met., d: o extra prima skar eller bli ven assande till herrkalsooger 0,40 met.
llskryf Otto Oskarson, Gamla Kungs- blmsbrogatan 23 A., Stockholm.
l rtt 7 depapper och skiitseln af sina affärer at nigon person eller iilstitiition, som med absolut säkerhet förenade piinktlighet och nogptiiihet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensoin prisbillig ' - 4.
EP sidan institution ar Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10 -- 41, som tinder garanti af Stockholms Enskilda Bank atager sig \ hd ocl förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper- Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen depotiera~ obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfa1Iotide1-i kiipongei och tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Nota riatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponentet i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, sanlt lirii- nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos NotayiataFdeInir.ig.cn underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rhtoriia ä inteck- ningarne skola till afdelningen inbetalas, hvarefter dc niedel, soni hi flyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser ' Notariatafdclniirgen, ni inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade .. Om en.
hos afdclniri- gen deponerad inteckning genom underlaten förnyelse skulle förfalla ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionetit värde, dock ej under två kronor.
Julklappen Kuinnliga arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå, P y r s barn B Bisha med minga f argplansc her.
d Anna Maria Roos.
Sjuttonde arg.
P r i s 25 öre.
KringstBende bbker för barn och ungdom ha nu utkommit på Folkskolans Barntidnings förlag (Stina QuintJ Pris l: %.
I Guldslot tei Elfte kg.
Skolupplaga.
- 96 sid. - Trisse, Tredje &amp; iiger !.
Ptis IS öres Rosengull, I Kejsarprinser som inte kunde leka Deras lif och verksamhe skildrade för barn och ung Andra &amp; - gangen.
dom af Sagor af Rnna Wiahlenberg M a ~ å e Lcmise Bagms~ Pris inbunden 1: 25.
Kvinnliga Juridiska B y r h, Wallingatan 12. ontorstid kl. l /, lO-4.
För kallilalister skskildt fruntimmer, har det länge smit &amp; i- skemal att kunna öfverlämna varden af sina var- af 8~9Ba S w o c ~ e i ë a r s, Pris B Krona. '
Innehallsförteckning.
Dagens numrner iminehallerz IEBBew Key.
Af Ellen Wester.
Ett kvinrnosaksfi8redrag i Paris.
Af A. L-a.
Hvar är hon?
Af ~ i r a Hellberg.
Annie Akerhielm: Riktiga mänuiskor.
Rec.
af S.
E -- d. Ernst Lundquist: Fulvia.
Rec.
af I.: E Arets Nobelpristagarinna.
" Familjeflickan ".
Hreffragment funnet i sliiktarkivet.
Af Jenny Engelke.
Frln allmänheten.
Insand litteratur.
F8reningsmeddelanden.
54 Drottninggatan.
Prenumeration å Dagny sker a närmaste postanstalt d e r bokhandel.
