# ID: svediakorp-per423
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,752
# sentences: 1,110
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


toc ck ho lm N: r 45.
3i4 Prenunierationspris: kr.
4: 50 11s Hr.
kr.
2: 50,,, 3: 501,,.
,, 1: z.
,,.
.
' / r Hr.
.
.
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker saval i landsorte * som.
i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: A h.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
den 2 December ' 1 9 0 9.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L E N K L EMA N..
~ottagning ' stid: Kl. 11-12.
Expedition gch ~nnonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
' -.
Annonspris: - '.,;: 15 öre per.mm.
Enke: spaltbredd30 m&amp;: Y Marginaiannons .under texten- ?.q ' mm: s höjd per g h g - 10: --.
.
Rabatt.
: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 20 ggr 20 .. 0 / 0, 50 ggr 25 O,O.
Annons bor vara hlamgad.
senast mandag f. m.
%. '
Post- och telegrafadress; DAGNY, Stockholm.
q Fri m e d b o r g a r h n a - - battre fostrari-nna.
.
: -.
.
H varje.
tid möter - med nya kraf, större och all&amp; varligare ' &amp; n föregående tiders.
Sådana all- varliga kraf ar det, som de nu uppväxande komma att ställas inför, och huru de komma att förhålla sig till dessa, därpå beror det, huru framtiden gestal- tar sig.
Men att ' dana denna tid tillhör icke blott dem, utan ock, kanske i ännu - högre grad, ' dem som ha de ungas.
vård orh fostran om hand.
Ha dessa ej förstått sin tids kraf, och ha de ej sökt att, hvad de kunnat, fylla dessa,.
så ar det ej möj- ligt, att de ' kunna förstå den nya tiden och fostra för den.
Att mången fostrare blifvit efter och pii grund daraf ej kunnat leda de unga och e n a dem för det kommande samhället, beror delvis p&amp; bristande intresse - för tidens.
stora frågor.
Sarskildt galler detta kvinnorna, mödrarna, på hvilka dock .lej ' onparten af de ungas fostran hvilar.
Till stor del bara dessa sjalfva .ansvaret härför, emedan de - itminstone många ' af deni - låtit sig upptagas af ' de små in -- tressena, men en del af detta ansvar drabbar också samhället, som ställt kvinnorna utanför de stora och viktiga frågorna och som hindrat dem att kanna och förstå hvad tiden ocksi kraft af dem.
Kvinnorna ha dock alltmer börjat inse dessa brister, och de arbeta nu allvarligt och med kraft för att erhålla, den ställning i.
samhaflet,.
som.
.
; skall.
göra dem mera mogna för deras fostraregärning, De hoppas få komma med i.
arbetet £ör s.itt land och för sitt folk, och de tro fait och visst, att detta arbete också skall väcka dem till störi-e och rikaii.
intressen.
De veta nämligen, att den; .com har större intressen, battre kan fostra an den, som endast tiar små, de veta, att om man .skall .kunna.
gifva, och o.m möjligt gifva mycket, så fordras.
för5.t.
och främst att själf aga.
.
.
Med ett vaknadt intresse följer helt natur1igt: att kvinnorna mera än förr skola söka vinna kunskap om sådana frågor, som de skola ställas ihfbr.
Hit.
tills har deras kunskap, på f$ undantag ' nar; varit ganska ringa, och hos många har man till och.med.
förmärkt.
en häpnadsvackande - .okunnighet .. om det allra enklaste af det som.
rör samhall.et.
.Detta ha mannen ej uraktlatit att ' peka på, och .manga.af .dem ha daraf dragit den slutsatsen, att: kvinnorna just ingenting begripa.
Få huru många satt, stundom kanske ganska sårande, ' har ej mannen låtit sin hustru förstå detta, och - huru ofta ha .ej sönerna genom sitt handlingssätt visat, att sådana ord fallit i god jord, och huru ofta ha dessa ej till och.
med .oppet uttalat, att modern ingenting begriper.
Skulle .söner- na däremot förmärka, att deras mor hade intresse för och kunskap om.
afven det ' mera allmänna;.
soni måhända .också börjat intressera dem, - s i skulle de Promenaddräkter * i och Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak!
Solidt arbete!
FGrmPnliga priser!
OUSTAP HOLMBLOMS KAPPAPPAR, NORRMALMSTORG
helt visst få större aktning för hennes omdöme i öfrigt, och då kanske de battre skulle komma att taga vara på de förmaningar och råd, som en mor, med eller utan sådan kunskap.
i fråga och obero- ende daraf, på ett så kärleksfullt satt kan gifva, hvilka råd de unga s % val behöfva, nar de skola börja lifvet p i egen hand.
För att battre kunna fylla sin uppgift som fost- rare måste, kvinnorna stallas jämsides med mannen, och därför hafva de också satt detta såsom mål för sina strafvanden.
De behöfva detta för att inom hemmet framsta såsom personligheter, auktoriteter, till hvilka de unga miste se upp och för hvilka de måste böja sig.
Många af de sorgliga företeelserna inom vår tid äro beroende på att så stora skaror af barn fått vaxa upp utan någon auktoritet.
Ha de så inom hemmet fått vara sina egna herrar och i allt fått följa sin egen vilja, fordra de ock att f i gå samma väg, nar de komma ut i lifvet.
De vilja.
.
ej böja sig för Gud, öfverhet eller lagar, och darför när de ej helt kunna frigöra sig därifrån, vaxer deras trots, eggadt af sådana som- garna vilja leda.
och hvilka de unga sa gärna vilja satta som auk- toriteter, men som ej fostrats till adla personligheter, hvilka kunna och vilja leda till det ratta.
Till.
ett lif i hat, missnöje och olycka går en sådan vag.
Det galler därför för alla fostrare att vakna upp och inse nödvändigheten af att hos de unga väcka akt- ning för föräldramyndighet, för lagar och för öfver- het.
Det galler ock, att hvar och en som älskar de unga och som vill verka for en lycklig framtid för den kommande generationen också ställer sig med i arbetet för att kvinnan måtte f % en högre stallning, på det att hon må kunna vaxa sig andligen friare, starkare och rikare och sålunda bättre fylla sin upp- gift som fostrarinna.
D % fostrarens uppgift ar att sil mycket som möj- ligt bana den väg, som de unga skola gå, och som de framdeles skola gå på egen hand, ar det så mycket som kvinnorna som fostrarinnor skulle vilja bevaka.
Huru måste det ej helt naturligt vara dem angeläget att på något satt få vara med om lös- ningen af sådana frågor som gälla uppfostran, och då sarskildt den kvinnliga, hvilken hittills varit allt för litet tillgodosedd.
Detta galler sarskildt den högre undervisningen.
Läroverken för gossar har staten helt tagit om hand, då de högre flickskolorna däremot endast få understöd, dock ej högre an att terminsafgifterna dar stalla sig synnerligen höga.
I många hem blir man på detta sätt hindrad att gifva döttrarna samma undervisning som sönerna, och på så satt få dessa träda tillbaka, äfven om de ha lika stor begsfning.
Helt visst skulle ock mödrarna vilja bana vägen genom att få till stånd en undervisning, obligatorisk för hvarje kvinna, som skulle förbereda henne för det blifvande kallet som maka och moder.
Visser- ligen vore det lyckligast, om en sådan undervisning '.
gåfves af mödrarna själfva inom det egna hemmet, men de flesta hem och de flesta mödrar sakza dock förutsättningar härför, och så f i de unga g; ut i lifvet ofta till makans och moderns kall, utan Kun- skap om hur hemmet och barnen skola skötas.
Genom undervisning under en tid, då hon blifvit vuxen och mogen för en sådan, borde hon få reda p2 huru ett hem, äfven om tillgångarna äro små, dock kan göras ljust och lyckligt, huru en förståndig h u s mor kan med ganska litet dock åstadkomma en god och sund näring och först och sist huru de sani skola skötas för att blifva sunda och friska man- niskor.
Hon bör ock lära känna och förstå, att samhället krafver af henne, att hon ej sviker sin plikt som fostrarinna för det nya slaktet, och att hon, om hon fyller denna, utför en adel och foster- ländsk handling.
Om kvinnan finge hel och full medborgarrätt, skulle hon komma att arbeta för att så mycket som möjligt undanrödja de faror och frestelser, som ws- dryckerna föra med sig och för hvilka SH mariga af de unga duka under.
Stora skaror af kvimor arbeta redan nu för detta, men kommer en tid, d i de p i något satt kunna nå lagstiftningen och deras arbete sålunda blir mera effektivt, skola helt visst skarorna ökas och krafven på undanrödjandet af dessa frestelser blifva allt kraftigare.
Dessa och liknande frågor är det, som för dc, mera tankande bland kvinnorna blifvit verkliga ' iifs- frågor.
Det är framför allt för dessa frågors skull, som de sa ifrigt framställa kraf på politisk rösträtt och som de såväl enskildt som offentligt vädja till dem, som ha kvinnans frigörelse i sin hand, att dc, drifna af sin rättfärdighetskänsla och af omtanke for ett kommande släkte, måtte påskynda kvinnofriigans lyckliga lösning.
Och har de en gång fatt sina kraf tillgodosed~a~ komma de nog att kanna huru viktigt det ar ztt lagga sin röst i valurnan.
De komma helt visst ej att göra detta förr an de veta huru de rlksdags- kandidater, mellan hvilka de ha att välja, förhålla sig till de frågor, hvilka för dem äro så viktiga och på hilkas lösning deras barns lycka kommer att bero.
Lyckas kvinnorna s i att bana den vag, so= dc unga skola g %, lyckas de göra denna mindre fariig och mera rik, då skola kommande slakten valsigna den dag, då åt kvinnan gafs full och hel med- borgarrätt, och de skola intyga att, nar hon s; lyftcs upp, blef hon en fostrarinna, som inte blott ville utan också battre kunde dana ett nytt och Zdlare släkte.
A. Sm.
- Annonsera i Dagny!
Ett möte om hemarbetet.
Köpenhamn 20 nov.
1909. är som öfverallt äro ' hemarbeterskorna samhällets stylbarn.
På grund af bristande organisation kunna de ej framställa nagra löneansprak, och i sin hjälplöshet bli de lätt ett byte för de i. k. u t s v e t t a r n e, hvilka förmedla ' arbetet till de större affärerna.
Kvinnorna ar- beta hälst i hemmen, och d&amp; hyrorna äro 1Aga kunna de göra det i långt större utsträckning än hos oss.
När rum och kök kunna erhallas för 10 kr.
i manaden, gif- ves näring åt den redan .i folklynnet utpräglade hem- känslan.
Men just den isolering, hvari arbeterskan där- igenom kommer, är ett hinder för facksammanslutningen.
Däremot utgör den just förutsättningen för utsvettnings- systemets florerande.
Största parten af hemarbeterskor tillhör här sömmer- skeyrket med dess manga olika förgreningar.
På 1890- talet företog en känd jurist på initiativ af Dansk Kvinde- samfund en undersökning af de köpenhamnska sömmer- skornas löne- och.
lefnadsförhållanden.
Den gaf harresande resultat.
Som det mest slaende skall jag blott anföra ett förhållande, hvilket därvid kom i dagen: i ungefär e n t r e d j e d e l af de undersökta fallen förmådde arbe- terskorna ej skaffa sig en kost, som i näringsvärde mot- svarade hvad som bestods f å n g a r n a i Kristianshamns kvinnofängelse.
.Försök till organisation gjordes efter hand men lyckades i nagon mån endast med " de kvindelige Herreskräddere ".
Dessa ha också tillkämpat sig bättre lön, men i flera af de andra facken har man - att notera ett prisfall på lönen, hvilken blir så mycket mera skä- rande mot den stegring af lifsförnödenheternas pris, som alltjämt äger rum.
Det, maste därför hälsas med glädje, att saken åter har tagits upp till offentlig behandling.
Det är Dansk Kvindesamfund, som i förening med Nationalrådet har aran häraf.
Till den 19 ' dennes hade dessa föreningar inbjudit till ett möte.
om saken, hvilket .hölls i den vackra; stil- I den mycket repre- fulla hallen i " ~rundtvigs ' HUS ": sentativa församlingen sagos riksdagsmän saväl som stads- fullmäktige, arbetsgifvare såväl som arbeterskor.
Dessa sista i synnerligt stort antal.
En särskild prägel fick mö- tet daraf, att kvinnoföreningar i de bagge grannlanden understrukit sakens vie genom att sända ombud: ' Sverige var representeradt genom fru Wrehnan ö öre ni ng för Söm- merskor) och fru Almqvist (Hemmens Platsförmedling).
Det mycket sakrika inledningsföredraget hölls af na- tionalekonomen fröken Elna Dahlberg.
Tal.
tvekade icke att beteckna.
sömmerskorna som m i s s h a n d l a d e af samhället.
De uppgifter hon lämnade vor0 hämtade frAn en utställning af hemarbetsalster, som .för nigra Ar sedan ägde rum, saväl som frAn en undersökning som statis- tiska byrån förra Aret utförde.
Hon fastslog, att en myc- ket ringa del af varans pris kommer arbeterskan till godo.
För en sidenklädning, som ' betalats med 60 kr., hade arbeterskan endast erhållit 4 kr.
Jaketter till 10-12 kr.
H kostade 85 öre i sylön.
Linnen till 2-3 kr.
26-31 öre o. s. v. Därtil ' l fingo två femtedelar af samtliga sömmer-.
skor gA arbetslösa mer än tre af arets månader. '
Klad- nings- och kaljpsömmerskor kunde beräkna en timlön, som varierade mellan 4 och 29 öre, linnesömmerskor kunde nå upp till 15, men handsksömmerskor, de sämst aflönade, hade endast 6-8 öre.
I de större länderna hade de sociaia fackföreningarna sökt råda bot för motsvarande missförhållanden.
De lade vikten på k ö p a r e n s ansvar.
Ett kontrakt upprättades med de firmor, som vor0 villiga att inga på föreningens fordringar, hvilka varierade efter de olika landens behof.
I allmänhet lägges vikt.
på afskaffandet af öfvertids- och sön- dagsarbete såväl som pil utsvettningssystemet, och firman förbinder sig att hålla en viss minimallön.
Förenings- inedlemmarna åter förpliktiga sig till att betala ordetligt och att lämna sina beställningar i så god tid att ' for- cering af arbetet ej behöfver förekomma.
Det har " isat sig vara en god reklam f ö i en firma att komma på den " hvita listan " och få bära föreningens märke.
Den första föreningen af detta slag bildades 1890 i New-York och har nu filialer pA 60 olika ' ställen inom unionen.
I alla större land i var världsdel finnas nu liknande föreningar.
I England har man lyckats genomdrifva en af lagen fast- ställd minimallön.
Tal.
betecknade sadana föreningar som eii social predikan.
Köparens vinst, som endast var ide- .. ell, ägde sin lön i sig själf.
Som det nu är, att ota- liga sömmerskor absolut icke kunna existera pa sitt ar- bete utan maste anlita fattigvården, borde denna fattig- hjalp rätteligen anses såsom gifven At köparen.
Hon föreslog bildandet af en sådan förening, upprättandet af yrkesskolor och anlitandet af lagstiftningens hjalp för att en minimallön pA 25 öre i timmen kunde fastställas. '
Slutligen meddelades, att D: K.
S. tillsatt en kommitté för att uppgöra förslag till lagskydd för hemarbetet.
I den därpa följande ytterst lifliga diskussionen fram- kom mycket af intresse, hvilket här endast i kort samman- drag kan återgifvas.
Arbeterskorna taflade om att begagna ett så ovanligt tillfälle att fA framlägga sina.
klagomål, och alla som betygade sin tacksamhet mot de föreningar, som tagit upp saken.
De yrkade p&amp; att arbetsgifvarna genom lag skulle förbindas att föra register öfver sina hemarbeter- skor, det enda sätt, hvarpa man kunde f&amp; fatt p&amp; ut- svettarile.
Lönesatserna borde sta anslagna i lagerrummet, där arbeterskan afhämtade sitt arbete.
Som det nu är, vet hon aldrig pA förhand hvad hon,, far därför, och hvaije än SA ödmjuk fraga därom blir alltid illa upp- tagen.
Afven önskades sittplatser p3 lagerrummet, där man nu s t å e n d e i timtal fick vänta pA utdelandet af arbete.
En af dem framställde en varm vädjan till de närvarande arbetsgifvarria.
Det var brukligt, sade hon, att sadana i reklamsyfte införde annonser efter arbeterskor, hvari utlofvades arbete h e l a A r e t o m.
Men om nA- gon nappade på kroken och inlämnade ek profstycke, fick hon det besked, att nu skulle hon bara vänta, tills man sände bud efter henne.
Och vänta .fick hon utan att någonsin höra mer frh det hållet.
Betänk, sade hon,, '
hyadjen; sådae väntan - betyder för den, som är utan ar- mentssession slagit rekord i längd.
Genom hela den befe.
.. pch bröd.
.
.
.-.
.
-.
, lilla smula sommar, som: London begåfvades med, och Qtt annat gripande inlägg gjord- af en yngre söm- sedan genom veckor af regi och storm och gråväder.
merska.
.
.Man .bekämpar tuberkulosen .som.
en national- har.
Underhuset fortsatt.
med sina möten, tillbringande fieqde,, sade hon; .man offrar stora summor därpå, men langa &amp; gar och äfven l h g a nätter med att diskutera man.
glömmer, att angripa det onda i dess rot.
Där budgetfråian, som redan på förhand var dömd att $113.
sitta vi i små, dåligt ventilerade .rum, vid en kost, som Mycket medlidande slösades p$ Huset för dess plikttrohet.
gor, oss undernärda) och i förhållanden .i det hela, hvilka Men.
medan parlamentsmedlemmarna därinne sträckte ut gpra: oss mottagliga.
* för sjukdomen, och där tillverka vi sig ' och slumrade till ' i sina bekväma stolar eller intogo d,qsa m$ngä.
sake;,, sQm sedan spridas i tusentals.
hem.
förfriskningar i rökrummet och.
p&amp; terrassen,.
ofta endast.
, ~$arknans e&amp; fiida.
utseende gaf en sorglig vikt visande sig i kammaren, när omröstningsklockan ' kallade åt.
.ile; _ ...
enkla.
orden.
till votering, stodo ' kvinnor därutanför utan något skydd.
Soni representant.
' för arbetsgifvarna ' talade Grosserer mot.
regnet, utan nagra sittplatser, där de kunde hvila.
;.
Klum.
Han yrkade på upprättandet af yrkesskolor och värkande lemmar, utan någon treflig hvilo- och prat- "?
: Pa ': .c !tt: kraftigt .drifvet organisationsarbete med mål att stund med vänner.
Man ' har brukat säga, att någon r e u.$ ' iätta. * ..
.
fasta.
.
.löne&amp;er.
Qfver det hela.
Det var kon-.
volution aldrig kan komma att äga rum i London, eme- l&amp;Frensp,.
som n u tbckte hed priserna.
dan folkmassan skingrar sig kl. 5 för att gå hem och.
.
..,: F&amp;-h,a&amp;liinbarna,, -.
.- som varade i.
.
nara.
tre timmar, dricka te.
Och engelskor kunna göra en hel ' del.
hellre ledde,, icke till affattandet af nigon resolution.
Dock tror än att försaka sifi te, som livar ' och en vet, som har _.
.
.
... att den vadjan,.
som.
här gjordes såväl till köparnes råkat ' .på dem p&amp; resor, dignande under bördan af en jag, y p till arb&amp;sgifvarnes, .....
.., ansvarskänsla samt icke minst till omfångs- och innehallsrik korg med teattiraljen, eller som sett.
dem på en bergstopp i en bitande vind koka.
mellan.
.
.
kvinnorna.
inom oliki klasser, icke samh&amp;riiheten.
.
sitt tevatten pil ' spritlampor.
Men till och med tanken.
.
yara förgäfves.
skall.
.
-.
.
på teet kunde ' icke locka dessa kvinnor från deras post.
.
.., - i -.
!
M. ANHOLM.
De stodo kvar genom hela langa eftermiddagen, tills de.
.
,.
.
aflö * af andra, ' som gjorde aftonvakten.
DA lämnade.
.
...
...
.
.
.
.
.
.
de trötta .. skiltvakterna sina band till de nykom&amp; och gingo hem för att hvila sina värkande, ryggar till nästa dags ansträngningar.
Och den andra omgången ersattes ...
m rån ' e n m rösträttsr@-elsens varmaste anhängare i Englind, i sin tur af en ny, som tog nattjänstgöringen.
Ingen visste huru länge det kom att räcka för natten; vid flera Zimrnern, ' bekant afveil utanför sitt land genom den tillfälkn bröt Huset icke upp förr &amp; I kl. 9 på morgonen.
Miss kiiCe ', - förträffhga: lilla - handboken wome men ' s suffrage in many lands ", som-: hon .denna vår .publicerrit, ha vi erhallit nedanstående artikel, Men äfv&amp; da, när de uttröttade ministrarna gingo hem s o p, utgör .en.
sym.p ?tiskt hållen framställning af den uthållighet för att f&amp; sitt bad och sin frukost; ' hade de att gå förbi och den,?
uppoffringsförpåga af all.
personlig bekvämlighet ' som ännu mycket mera uttröttade kvinnor, .som stodo vakt parad med en.
biinnande entusiasm ' för deras sak känneteckna de vid portarna.
.
,: " ' I, f ': i, &gt;, ... &gt;, .J s.
*;! .. t.
.
A: a, I, ' ' eng ' e&amp;ka ' suffragetkerna.
Utan att på något satt taga parti för en kampmeto$: som j enskilda fall gatt ' utofver det besinningsfullas och.
tillåtnas gränser, lämna vi gärna plats, i .vår tidning, för ett refererande af fakta,, hvilka ej alltför ofta lidelsefritt omtalats och ' kommeheiits i: den dagliga pressen.
Hvilka vor0 .dessa kvinnor .och.
hvad väntade de på?
Denna fråga gjordes af hvarje resande, och hvarje Lon- donbo kunde ' gifva svar-.
De .. voro medlemmar af Wo- men ' s Freedom Leaguer en af.
de två stora suffragett-.
F ',::.
.
-.
esande, som, forliden sommar Q&amp; höst kommo till föreningarna, och de väntade på premiär ' ministern, mr blefvo icke litet förvånade vid anblicken Asquith.
De små pappersrullarna i deras händer vor0.
.. ~oadon,.
d, prl ?~&amp;tshuset, Vid alla ingångar stodo, sida .. vid kopior af en petition, dar det anhölls, att han skulle mottaga en mindre deputation, som endast begärde att.
sida; med; den v~kthafvande poliskonstapeln, en eller.
tvi k~inngr, hvar och en med: en liten pappersrulle i handen.
få - framlagga för honom nödvändigheten af att frågan om,.
._ efter.
timme stodo de.
' där och väntade, tydligen i kvinnans rösträtt under nagon form fördes fram i parla- Timme * +got direkt &amp; &amp; de.
~rämlingar kunde tro, att.
detta var mentet ...
En blygsam begaran i sanning, en begaran, som ett,qyi slags yrke för kviinor och att .dessa damer hjälpte beviljats af kungen af sverige, Italiens, Frankrikes och p&amp; !3erl, .att, bevaka underhusets fri- och rättigheter.
Men flera andra länders premiärministrar.
Men .de engelska eb niim&amp;e undersökning visade snart, att d&amp;sa kvinnor ministrarna ha ingen tid ledig for kvinnornas kraf.
Kvin- gingo.
_ ...
.
.
andra '.
.ärenden ' i n statens.
Hvar och en bar tvärs norna få .inte vara med om att välja dem, och de tänka.
.. .. bröstii.
&amp; t h; it-, gr&amp;-, och lilasfargadt band med - .felaktigt kanhända - att de icke ha makt att bidraga till öfver ~ä; arinnorna deras störtande.
Därför kan man ignorera dem och i-kriften. "
Women ' s Freedom Leagut ?.
, " ' O vpro.
.
.
..,.
: ute,.
det var.
klart.
nog; .för att,.
begara &amp; het - för.
öfverse .deras önskningar.
Men genom att handla på sitt eget.
kön, ej för ' att försvara brittiska lagstiftare, ' re- detta sätt, gifva de själfva det .starkaste argument f ö r det förskansade bakom privilegier.
.
.
och polis- berättigade i rösträtt At kvinnorna.
d&amp; _ -.
tillr@did,.
- kqrdon,ge~.
..;.
.::.
:.
.
; -.
.
.
.
.- ...
.
:.
,.
.
När de.
begära att f&amp; framlämna en petition, handla dessa kvinnor i öfverensstämmelse med Englands lag.
- Som.
.. de,: flata säkerligen veta, .ha.
;.
delta ars - parla- ... -.
: R " ' '. '
.
' I s '.
*.
.
.
,.
.
w ':, &gt;-.
I
DAGNY.
Rätt att petitionera är tydligt medgifven i " The Bill of Rights " af 1689, och en bestämmelse, som gjordes under Carl 11: s regeririg och s o m aldrig återtagits, ' ger hvitrje brittisk undersate rätt att närma sig konungen eller en medlem.
af.
Underhus.et, förutsatt att vissa förordningar iakttagas.
Att petitionera till konungen personligen, hvil- ' ket alltjämt göres i flera länder, har fallit ur bruk i England, där suveränen numera nås genom nagon af ministären, men rättigheten att vända sig direkt till pre- miärministern kvarstår alltjämt och är.
i själfva verket den enda rätt kvinnorna kunna ' begagna sig af.
Männen kunna p2 många sätt göra sina önskningar gällande, de ha inflytande pA parlamentet och rösta på dess medlem- mar.
.En röstberättigad ' mail kan i allmänhet få en leda- mot att framlägga en fråga eller, debattera ett missför- hållande i parlamentet; men det finnes ej mera än pil sin höjd ett halft dussin män, som skulle besvära sig med att göra detta för kvinnorna.
Den enda rätt, som den icke röstberättigade har, är att petitionera, och det är denna rätt, som premiärministern vägrar att erkänna.
Dessa långa veckor af fruktlös väntan ha varit ett till- kännagifvande för världen af den rattvisa, som mätes ut i t de, icke röstberättigade kvinnorna.
Den 5, juli, kl. 8 på aftonen, begaf sig en deputation af deltagare i allmänna möten, som fattat resolutioner till förmån för den kvinnliga rösträtten, till Underhuset ' med en petition, som de önskade öfverlämna till mr Asquith.
Alla .förhållningsregler vor0 iakttagna, .att deputationen ej fick öfverskrida ett antal af tio, petitionärerna gingo ensam?
ma och Atföljdes ej af någon folkmassa, och polisen tillät dem att stanna utanför, medan de väntade på svar pil sin begäran ..
Det blef nekande, premiärministern vägrade att mottaga kvinnodeputationen.
Då beslöts ' det att vänta utanför parlamentshuset, tills deputationen blef mottagen.
.
Vid hvarje ingang stodo en eller flera kvinnor och vän- tade på mr Asquith för att hejda honom, nar han pas- serade, .och begära, att han mottog petitionen.
Men.
m?
Asquith hade.
icke för afsikt att låta sig hejdas.
Han be- gagnade sig af alla möjliga sätt för att komma in osedd.
Ibland for han hastigt förbi i en automobil, ibland gick .han en bakväg.
Ibland sägs det, att han gick rakt emel- lan skiltvakterna, men så hastigt, att de icke kommo, sig för att stanna honom.
I hvilket fall s&amp; helst, kan han skryta af att under de fyra manader, som belägringen varade, lyckades han att oantastad af oskadliga- kvinnor .kornma in och ut i parlamentet.
Englands premiärmi- .nister, som gömmer sig för kvinnorna, ar en kalla till tacksamt skämt i alla tidningar, och niir han för nagon tid sedan skulle halla ett tal i Sheffield, " fördes han in .i staden ", skrifver en, tidning, " som en packe kontraband.
Det fanns ' en tid då den brittiske prenliarministern var stolt öfver att visa sig för folket - och nu!
I sanning, .det är icke värdigt premiärministern för detta stora rike att smyga sig undan eller infinna sig helt oväntadt likt en clown i en julpantomim ".
,,.
livarandra, genom flera langa nätter och dag efter dag hålla vakt, understundom uppmuntrade genom sin vörd- iiadsvärda ordförandes, mrs ~ e s k a r d, närvaro eller genom besök af medlemmar fran Men ' s League for Women ' s Suffrage eller .genom hälsningar af för saken vänligt sinnade parlamentsmedlemmar, hvilka gingo in och ut.
Ena kvällen vor0 alla skiltvakterna fattiga arbetskvinnor, vid ett annat tillfälle vid universitet.
graduerade kvinnor i sina iimbetsdräkter eller Aterigen shksköterskor i hvita förkläden, utvisande huru allmänt utbredd fordran.
p&amp; rösträtt är bland Englands arbetande kvinnor.
Andtligen, när de fyra månaderna vor0 slut och när .man kunde göra en hopsummering af 14,000 timmars tålig väntan, beslöt " ~ h e Freedom League " att använda kraftigare medel.
Under valet i Bermondsey den 28 oktober skaffade sig tvänne medlemmar af föreningen till- tride till vallokalen och hällde en frätande vätska i .val- urnan i afsikt att göra valsedlarna.
oläsliga och att hindra rösträknarna i deras arbete .. Ett tillvägagångssätt, som många ansågo dumt och utan nagon mening och hvilket inbringat utöfvarna starkt tadel.
En mindre ögonskada, som olyckligtvis och af en händelse därvid tillfogad&amp; ' en af tjänstemännen, öfverdrefs och.
utgafs för ett uppsatligt attentat,, och mycket af den popularitet, som vunnits ge- nom långa veckors talmodig väntan, förlorades genom detta på en enda dag.
Men äfven de, som klandrade mest, maste dock medgifva, att felet lag hos regeringen, som öfverlagdt gäckade engelska kvinnors önskningar och boner-och som lärde dem, att talarnod och långmodighet endast belönas med tillatelsen att hålla på att talmodigt vänta anda till det tröstlösa slutet. '
ALICE ZIMMERN.
.
. '
Profva Gahns.
Annons.
. '
Under de fyra långa manader, som denna " episka .belägring9&gt;, som Daily News.
kallar den, varade, sag man medlemmar af Women ' s Freedom League, hvil ka aflöste 533.
- .-.
- .. Drottning \ Sriola ' är nu kommen direkt från Palestina och är ett af naturens största under, hvars make ej finnes på hela jorden.
Den lefver i Arhundranden och åter Arhundranden utan tillsyn eller skötsel.
Den hiller sig alltid lika grön och fin; vinter och sommar, under högsta värme och värsta köld.
Denna lifslefvande planta, som på sitt hemsprak heter evigf lif, skall ej saknas af rik eller fattig.
Finaste födelsedags-, namnsdags-, lysnings- och bröllopsgåfva.
Pris pr st. 2 kr., 2 st. 3: ' 75, 6 st. 9 kr.
~ i s s n ö j d köpare ' aterfår pengarna.
Sändes franco mot postförskott ' eller insänd likvid.
Frimärken afven.
Plats- och resagenter, manliga och kvinnliga, antagas äfven å de minsta platser. '
~ e ~ ä r prospekt!
Adr.
: Importör L. Holmqvist, .Ostersund.
.
OBS.!
Efterse alltid att d5 Viola köpes genom ' aAan per- son mitt namn finnes 5 bruksanvisningen, då ar den .akta och garanterar jag, lifs lefvande.
Ingen konstgjord blomma eller tyskt kram.
.
...
. '
!
NORMAL JkrX 4 (opie-b ' / Jck Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej ' botten- s a t s, ä r mycket hållbart och angriper ej pennan. '
.5 %4 G, v v ' D L.
.
.
.
.
I.
.
.
, N..
.
.
.
!
.
.
' I .. s ..
.
" I " ',.
.
n:.
.
.
I.
.
.
.
.
.
.
.
1 '.
är.
.
arijetet för kvinnbrörelseri ' kommit till ' en Viss punkt och ' nått ' err viss.
utveckling ha; .i ' de oiika lähd&amp;-ni ' ~iltid samma oafiisliga ' kraf ' frahtradt - att få ett eget ' pressorgan " för ' rörelsen föi att ' på ett kraftigare ' sätt föra saken framåt, sprida idéerna och bearbeta opinionen.
Också se vi alla, eller så godt som alla, civiliserade lander aga en ' eller fler ' a kvikn~tidnin~ar och tidskrif- ter.
Från alla håll bara de tryckta bladen bud om huru lifskraftigt och målmedvetet arbetet bedrifves från kvin- bornas 6gen sida för att föra.
deras sak.
framåt.
Äfven från det lilla Island, isoleradt som det.
ligger därute i ett nordligt haf, kommer kvinnornas tidning, » Kvennabladid B, .och berättar - på ett oförståeligt språk, ehuru så nara befryndadt med vårt eget -- om huru arbetet för hafdandet af kvin- nans stallning och rättigheter äfven dar kraft det byckta ordets kraftiga hjälp, ordet, som innesluter idéerna och samtidigt bevingar dem, sän- der ut dem i vidare och vidare kretsar.
Dar, som på så godt som.
alla håll, ar det en kvinna, som står, i spetsen för denna ansvarsfulla del af arbetet i sitt lands kvinnorörelses tjänst.
Sedan 15 år tillbaka har nu Briet Bjarnhédinsdóttir utgifvit de isländska kvinnor- nas tidning,.
» Kvennablad jd ».
- Huru hon kom därtill, berättar hon sjalf i ett intres- sant bref till den danska tidningen ~Kvindestemme- retsbladet~, ur hvilken vi låna nedanstående.
» Jag ar föddu, skrifver hon, rden 27 september 1856 på en gård på Nordlandet.
Min fader var hemmansägare, Från min tidigaste barndom måste jag taga del i allt arbete vid gården och afven sköta de yngre syskonen.
Men mest af allt hade jag håg för las- ning, som min halsa var ganska ömtålig, hade jag ej någon stor lust för det %ansträngande arbetet utom- hus.
Jag var ej glad, nar jag om somrarna tillsam- mans med min äldsta bror måste drifva fåren upp på ' ' ',.
I I 1.
.
I,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
r.
I.
.
.
.
.
.
.
.
;, " .l.
.
.
.
,.
.
8.
B.
fjället och vakta dem ' där hela ' dagen.
.Om ' jag emellertid.
blott kunde få.
en ' bok med mig, glöm&amp; jag: snart alla - förtretlighetei.
' Böckkr fick ' jag ' i f prästen och på hågra andra håll; min fider .. hade också någr ' a stycken: Min forsta artikel ' skref jag, då jag val- 17 år gam- mal.
Icke en gång min mor visste något om det.
Den handlade om flickskolor och.
de svirigheter, ' som möta unga kvinnor som längta efter grundligare och gedignare utbildning.
Nar jag tolf år senare för en tid- ning skref om » Kvinnornas stallning och rättigheter », använde jag en del af denna artikel.
Ingen kvinna hade någonsin förr hos oss skrif- vit något i - denna riktning, och jag hade naturligtvis gjort det under ett antaget namn.
Artikeln väckte stort uppseende, man gissade för- gäfves på hvem som hade skrifvit den, tills en af mina vanninor kom till Reykjavik och fick se den, d2 hon igenkände manuskriptet, som hon sett hos mig: Den enda skolundervis- ning1 jag åtnjutit var under en vinter i en flickskola i Reykjavik.
Så gärna ' jag an skulle velat fortsatta i denna skola, måste jag erkänna, att det utbyte jag hade af min skolgång var mycket ringa.
Och några andra flickskolor existerade ej då på Island.
Ar 1887 kom jag till Reykjavik.
Den 28 dec.
höll jag mitt första föredrag om kvinnornas stall- ning och rättigheter.
Det var också det första före- drag, som hållits af någon kvinna har i landet.
Det var egentligen skalden, legationsrådet Grimur Thom- sen, som väckte .tanken hos mig att göra det.
Jag hade aldrig tänkt på möjligheten att hålla ett före- drag.
Jag talade med min fästman, redaktör Valde- mar Asmundsson, om det, och han rådde mig till att göra det.
Hvad jag var rädd och nervös!
Det skulle också göras affär af mig, skalden och dåvarande redaktören Jan Olafsson förde in mig på ' ' '
estraden.
och introducerade .mig.
: Han.-stallde mig Jag 5tqb -.
al1Jid,.
p4: $j jgr$gfli~kcg-no +.sici-ai då de, c.
.
* .b midt framför publiken, och jag trodde~.jag.sku ?ie vor0 missrl4d.a,;.
jiig .. hstod;: at ' t i de ' hide skal, till det.
dåna ' ' af .sinnesrörelse.
' Menl: d å - jag hadle: talat en Ja, det ar mina äldsta bröder först och främst, Stund, värmdes- jag.af mitt a.mne.
Jag kommer: 5nriu som gjorde '.
.
' tiH ' A kvi~~os~k$k+in$ä ' ~ ', ~ ihåg nigra pojkar .från Latinskolan,.
som sutto.
: all- Så slutar Briet sitt bref, och det ger oss åtskilligt deles Ramför mig .och skrattade: Jag såg rakt: på att tanka på.
Inom sjalfva Jamiljen, redan i gos- dem.
och sade; " att hvarje okunnig skolpojke tror.
att sarnas och flickorn ' as stalliing &amp;, t emot hvarandra) han bättre förstår sig på politik .an1 hvarje kvinna, återfinnas samma ' missförhållanden, som sedan ute i ehuru begåfvad hon ari ma vara och huru ' noggrannt lifvet skola kannas ' ännu .mera tryckande an '.
hvad hon an satt sig in ' i hvad hon talar om.
Jag talade de vor0 det för .den uppväxande unga kvinnan, länge, och jag såg leendet försvinna frin de unga hvi ken, nar hon reflekterar öfver sakernas ordning, mannens lappar, och nar jag slutade brakade det naturligtvis frågar sig hvarför bröderna fil, intaga en privilegierad stallning.
Hos Briet Bjarnhédinsdóttir lost af handklappningar; Tidningarna hade icke nog af .beröm för mig.
väckte redan detta en flammande indignationskansla, Ar 1888 gifte jag mig, och de första åren del- som.
sedan dref henrie in i arbetet ' för en för kvin-.
tog jag just icke i något utanför hemmet.
Jag hade nor och man likberättigad stallning;.
Hon har varit mina barn att sköta, och hemmet krafde alla mina outtröttlig i detta arbete.
Hon har suttit på hast- krafter.
Min man frågade mig vid denna tid, om ryggen och ridit från by till by- på Island och ' bildat jag ej hade lust att gifva ut en tidning motsvarande röstrattsföreningar, hvilka tillsammans med den af den danska ~ V o r t Hjemr.
Men jag ansåg, att jag henne i Reykjavik stiftade Kvinnorattsföreningen ej kunde åtaga mig redaktionen.
Det var ej förr sarpmanslutit sig till ett nationalförbund, som åter anslutit sig till den Internationella Alliansen.
Det - an 1894, som jag tog upp tanken.
Men ända från det året har jag nu redigerat är tack vare hennes ledarskap och det energiska ~Kvennabladid ».
Till att börja med ämnade jag agitationsarbete, som hon satt i gång, som de is- hufvudsakligen taga upp frågan om barnuppfostran, ländska kvinnornas kommunala rösträtt.
utvidgats skolsaker och en del andra.
angelägenheter, men ej afven till valbarhet och som 4 kvinnor redan sutto ' partipolitik, religion och nykterhetsrörelse.
som stadsfullmäktige i Reykjavik 23 dagar efter se- En annan kvinnotidning startades emellertid, som dan lagen gått igenom för denna stads vidkom- ' utom sjafva kvinnosaken tog upp de af mig ute- mande.
Hon har fört fram kvinnorörelsen i Island lämnade frågorna.
Den upphörde dock efter några till den största lifaktighet; antalet medlemmar i Kvin- år. '
Jag ansåg då, a t t det var min p !ikt att norattsföreningen ar nu öfver 400, ett stort medlems- andra » Kvennabladids D program och göra det ' till antal på Island, nar man betänker den ringa.
folk- organ för kvinnorörelsen, hvilket det också sedan mängden, spridd öfver långt ifrån hvarandra.
skilda alltid varit.
stallen, mellan hvilka ' kommunikationen - går på hast- Sistliden sommar reste ' ' jag rundt.
om i landet ryggen genom obyggder.
på en föreläsningsturné för Kvinnorattsföreningen i Nar man granskar den bild af Briet Bjarnhédins- Reykjavik, som stiftats för två år sedan och iivars .dóttir, som vi ha varit i tillfälle att har återgifva, ordförande jag ar.
Aldrig hade jag vågat hoppas laser man i. de beslutsamma dragen och den fasta p2 att det: fanns sa mycken beredd jordmån för kvin- .blicken de yttre tecknen på den okufliga energien nosaken p i Island.
Och aldrig förr hade jag vetat, och den viljans fasthet-, som gjort henne tilladen fram- att r Kvennabladids, artiklar hade gjort så mycken ghgsrika ledarinnan af kvinnorörelsen, på Island.
nytta för saken, som jag nu verkligen fann.
- - - Den vackra isländska dräkten skänker något af forn.
Det som gjort mig till en kvinnosakens förkämpe nordisk sagostamning åt den vakna nutidskvinnan.
ar den orättvisa skillnad, som anda.
från födelsen E. K-n:.
.
göres mellan flickor och gossar, man och kvinnor.
Mina bröder fingo lof till en massa saker, som ne- kades oss flickor.
De hade tillatelse att läsa och skrifva, nar vi skulle sticka, spinna, karda, laga mat, hålla våra egna och deras kläder i ordning Till Dagnys lasekrets i landsorten.
o. s. v. Tjänarinnornas lön utgjorde endast tredje- delen af tjanarnes.
Och hvad nöjen beträffar, så Som Dagny iinskar vara ett enande band meIlan ålades oss flickor en mängd förbud, då gossarna Sveriges kvinnor samt har till sitt mal att tillva- fingo vara med om hvad de ville.
rataga allas intressen på skilda platser, fi?
vi har- Vi fingo icke en gång ika skridsko, inte heller med uppmana vara lasarinnor i landsorten att.
de, skida utför backar m. m.
Vi fingo ej rida ut en- för att underlätta denna vdr uppgift, ville till tid- samma.
- det var okvinnligt.
: Men vi skulle passa ningens redaktion insända sadana notiser, som upp på bröderna, badda deras sängar, sta till reds ut öfver lokalintresset innehalla saker af vikt fiir åt dem - och få otack till lön.
kvinnoriirelsen i dess helhet. '
' ' ' ' ' ' ' t,.
.
Breffragment funnet i slaktarkivet af Jenny Engelke.
O (Forts. fr. föreg.
nummer.)
Kvinnorna måste sy sina kläder själfva och det under kammarpigans insiktsfulla ledning.
Utom .B hemmavafdt~, ylletyger, bomullstyger och a bombasins hvilket då ej stod till att få köpa, sydde man afven klänningar af siden, tråflor, nanking och engelskt kattun eller sits B.
- Linnesömnad besörjdes af husfrun sjalf med till- hjälp af döttrarna.
Ända ifrån den adla grefvinnan på det höggrefliga slottet i vårt närmaste grannskap och ned till dagakarlens hustru, sömmade de alla - af hollandslärft eller blaggarn (blångarn) - skjor- tor.
åt make och barn.
Vissa tider kom ortens förnämsta skomakare ' med gesäller och slog sig ned i werkkammarenv .nere på gården, och nu skulle förfärdigas skodon åt hela huset.
Fina, s. k.
$vanda.
skor åt herrskapet jämte slit- skor; samt dessutom gröfre skodon, becksömsskor .och .svenska kängorv åt tjänstefolket, som hade detta, p2 lön,, jämte kläder af ull och lin.
Medan dessa s. k.
.gärningsman.
vistades i går- .den, .hade jag som äldsta syster ett stort ansvar med att tillse, att småbröderna ej allt för ofta listade sig ned till; verkkammaren.
för att dar från nagon mörk vrå kunna lyssna till de vidunderliga berättelser, som.
amaster sjalf » eller någon af hans konstförfarna ge- säller.
relaterade fr %n sina gesällvandringar.
Ehuru - jag - skulle utföra rollen af, vaka-öfver~, hände det nog att jag, lockad af glaskulans mystiska sken, styrde mina steg till verkkammaren, icke för att taga reda på smågossarna utan för att lyssna och fangs- las af de underbara sagorna och afventyren från främmande land, som förtäljdes med stor dramatisk kraft, ' helst af amaster sjalfv, nar han aslagit upp språklådans.
Hända kunde ock, att där föredrogs en visa, itryckt i %ra, spå ynkelig och behagelig melodir, hvilken sedan- länge genljöd i gården från kök, stallar och loge.
Nar segelsömmaren kom till gården raknades ock för en stor händelse.
Och den gamle f. d. flaggstyrmannen, som varit med i krig och nu sydde segel, visste att genom sina skildringar sa uppelda mina små bröder, att de alla ville med ens kasta grammatiken på elden, genast gå till sjös och upp- söka fienden, hvarhelst han månde vara att finna.
Alla dessa historier fick jag sedan i andra hand, utom när jag af en lycklig tillfällighet någon.
.
gång sjalf fick besöka D tackelkammaren 2.
, /; G 7 ' Ehuru vart lif förnämligast var upptaget af adetta lefvernets omsorgers, visste ' .vår mor stalla så, att w vi ej gingo helt miste om att förkofra oss i bok- ligt vetande.
Underligt nog hade hon sjalf af sin far fatt un- dervisning i att skrifva och något rakna - -- högst ovanligt då för .tiden - och darföre påbjöd hon, att husets informator hvarje dag, timman rneIIan 12 och 1, i hennes egen kammafe skulle undervisa oss flickor i dessa ämnen.
Franskan, det då gängse talspråket, hade vi fran tidigaste barnaår lart oss pladdra af ett gammalt fruntimmer, fransysk am kallad, hvilken min mor vid sitt gifte tagit med f r h sitt föräldrahem för att af henne lära den tidens finare broderier och pryd-, nadssöm.
Denna .fransyska.
blef hos oss till dód- dagar, och som hon till stor nytta för oss aldrig lyckades lära sig vårt språk, hade vi henm att tacka för att vi sedan med nöje kunde urngls med de många franska emigranter, som efter franska revoltt- tionen öfversvämmade hela den civiliserade världen och af Rvilka flera sökte sig vag till vart !md ach uppehöll0 sig på vår ort.
Som vår far utom landtgods och järnbruk afveii ägde fartyg, som gingo p i utrikes orter, ansig hzr; nödigt att vara språkkunnig.
Och nar s % lyck1ig.t föll sig, att var brukslakare, som efter pommerska krigets slut flyttat öfver till Sverige, blef road af oss barn och föreslog att undervisa oss i tyskan, fingo vi den stora förminen att bilde läsa och tala detta sprak.
Vi kunde snart för att spara vår fars svaga ö g o: ~ föreläsa de tyska avisorna för honom.
Ähen Inindc vi i våra uppväxtår ännu mera draga fördel af vart goda grannskap, det grefliga fideikommisset, dar cti rikhaltigt bibliotek förvarades och välvilligt iippl5ts till vårt begagnande.
Vår mor, som alltid varit svag föi boken, hadc först som gift vågat tillfredsställa denna sin srnlik, d % i hennes ungdomstid hvar och en af hennrs köil blef utsatt för hån och löje, ifall hon så gick utcr.
sin bestämmelse att hon läste andra böcker 21: Fus- postillan och psalmboken.
Då hon vid sexton års ålder blef bortgift, sig hon i sin mans rum för första gången - en karta.
Sedan, så snart han var borta, hade hon smugit sig ditin för att med läroboken i ena hand och pek- pinnen i den andra leta sig vag &gt;) jorden xndt::.
En olägenhet var dock, att som kartan harig&amp; h5gL på en vägg, måste hon för att hinna till &amp; öga mr- den, stiga upp i den nedanför stående skinnkliidda soffan.
Detta medförde alltid en viss fmktan och bafvan i tanke på att husets fru skulle blifva ofver- raskad och befinnas fördjupad i studier.
ï ' arilc h d - ken oerhörd skandal!
(Forts. och slut i niista i !i !rnnw.)
Sprid Dagny!
Litteratur.
Herm.
H w m d n n s: D ia m a ii tstad e n. Ofvers.
fran holländskan af Ernst Lundquist.
Alb.
Bonniers förlag.
Stockholm, 1909. '
Af de böcker i f skönlitterär karaktär, som halla sitt ändlosa tag öfver bokhandelsdisken, ar det f&amp; som halla det litterära intresset sa fanget som Diarnantstaden.
Den som tröttnat på alla vasenlösa och mAlade skuggor, på alla uppstyltade och klippta pappersdockor, som öfver- befolka den senmoderna litterära marknadens romaner och noveller, möter har andtligen .människor af kött och blod.
Diarnantstaden är en bok med sidor vimlande af färgdjupa och mänskligt målade episoder, med detaljer af öfvertygande bredd och med en sanning, som intet har att göra med ' fantasikonst.
Herman Heijermanns ar.
en akta representant för fullblodsrealisterna, en författare som aldrig tvekar om färgen; en författare med styrka till att se och styrka till att skrifva ned hvad han sett.
Utan, tvekan skildras i Diamantstaden drag för drag den fattigaste och uslaste judebefolkningens lif i judekvar- teret Uilenburg i Amsterdam.
FrAn Eleazars sa ytterst melankoliskt fargade framställning af resan öfver hafvet till den praktfullt malade eldsvådan i bokens slut - gifven med beundransvärd bredd.
De uppträdande gestalterna äro sa fyllda af lif och blod, att en kvinnofigur, tecknad som ' flyktigt staffage i en af de första sidornas taflor, bränner sig fast i minnet.
Sjalf en dyster figur, tecknad mot en alltigenom dyster och tyngande bakgrund, vore det bättre att ha kunnat glömma henne, men hon är fastetsad och .skall ihågkommas; nar hon åter visar sig - tecknad p!
samma flyktiga, .. uppblossande satt på en af de sista sidorna i boken, och ' afven dA medtagen endast i förbi- gående.
Hon visar sig blott dessa tvanne ganger, blixt- likt belyst, framskymtande ur ett mörker, hvarom vi ingen- ting fA veta, men hon ar ett prof pA Heijermanns för- maga att med blott ett par penndrag framkalla idéföljd, på.
hans förmaga att oförberedt och .plötsligt kunna kon- centrera uppmarksamheten.
Det ar verklighet, het, vital verk- lighet, som möter oss pA hvarje sida i Diarnantstaden.
Verklighelen, skildrad af en som själf stigit ned i det so- ciala helvetets djup och som allvarligt och utan öfver- lagsenhetens deltagande beskrifver de dar: kämpande sjä- larnas mystär och misär.
Det ar ej Zangwills.
konst- fulla figurer med sitt ofta konstlade ljus och sin pitag- ligt utarbetade gestaltning, eller Goldschmidts genomförda utmejsling af hvarje öde - Diarnantstaden fullbordar inga öden.
- Den är en racka sinsemellan egentligen samman- hangslösa taflor, .med ' Rembrandtskt ' ljusdunkel öfver bjärt framhafda episoder och gemensamt förbundna endast af nödens och eländighetens purprande blodstrimma.
Lifvet - det öfvertygande lifvet sjalft, inlyftadt på en liten boks hvita sidor; lifvet sedt med vidöppna omutliga konst- narsögon.
skräckscenerna, hvilka som videld blossa fram ur Ghettots hemska mörker, .komma oss att blekna och lata oss jämra oss i hjärtat, men liita oss afven be- undra den säkra hand, som malat dessa sidor af blod och tårar.
Men hur direkt Heijermanns skildrar sina gestalter, vidrör han dem medr varsam hand; han .ar en i sjalen bedröfvad skildrare af de olyckliga, de förtryckta, af de okunniga och de f ö * a ~ ~ a d e.
Diamantstaden ar ett dristigt studium af.
manniskolif, och innehiller tafior målade med brinnande och aldrig sviktande intresse och med en realists heta farg och ge- nomarbetade detalj konst.
Boken ' a r som litterar produkt .öfverlägsen, som skild- ring ur lifvet.
förfarande.
.
Maria Jouvin.
0.
Insänd litteratur. '
-.
Evangeliska Fosterlandstiftelsens - Förlagsexpedition, Stockholm: Praktisk utläggning af psaltaren.
Af teol. d: r Emil Taube.
Aukt.
öfvers.
från originalets fjärde uppl.
af Frans Johansson.
Haft.
3-5.
- Doktor Baedeker och hans lifsgarning i Ryssland och Sibirien.
Bearb.
efter engel- skaii af Elsa Ribbing.
- Ugandas ahvite arbetare ?.
En berättelse om Alexander M. Mackay.
Af S.
L. Fahs.
Ofvers.
fra11 engelskan.
- Du har segrat, galilé.
Berättelse af Marie Burmester.
Bem .. öfvers.
- Elisa.
Af Rev.
F. S. Webster.
Bein .. öfvers.
af A. Anderberg.
- Bilder och tankar.
Af M. v. O. Ofvers.
från tvskan.
- Guds visa ledning.
Sjalfbiografi.
Af Editlza M. '
Etving.
Aukt.
öfvers.
af E.
Hg.
- Stugornas van.
Berättelser för barn ..
Fjärde samlingen.
Af Hanna Frosterus-Segerstråle.
- M i s s i c?
n s- skrifter.
34.
Bref fran Chicholi till rnissionsvannerna från Margit Andersén och Gertrud Lindberg, Zenanamissio-.
narer.
- Frideborg.
Folkkalender för 1910.
Utgifven af B. Wadström.
44: de arg.
- Julgafvan 1909.
Illustrerad jultidning för hemmet.
- Julkarfven 1909.
Illustrerad jultidning för barn.
Albert Bonniers förlag, Stockholm: Lyrik.
Valda dikter af E.
N. Söderberg.
- En flickas ara.
Novell af Gustaf Ullman.
- Kan nykterhetsfragan lösas utan totalförbud?
Ett reformprogram, framlagdt af d: r Ivan Bratt.
-- Handled- ning i sexuell undervisning och uppfostran.
Af d: r Julia Kinberg och d: r Alma Sundquist.
Med första pris be- lönad taflingsskrift.
A.-B.
Skanetryckeriet.
Malmö: Majken.
En bok om prosti- tutionen.
Af Wilh.
Hagqvist.
Folkskolans Barntidnings Förlag (Stina Quint), Stockholm, Jul- klappen 1909.
Sjuttonde årgången.
- Guldslottet.
.
Bar- nens julbok 1909, N: r 11.
- Lilleputt.
Barnens lilla julbok 1909, N r 7.
- Rosengull.
Tillaggshafte till Lilleputt.
An- dra arg.
- Trisse.
Barnens lilla julklapp, 1909, N: r 3.
.- Meli.
Berättelse af Selma Lagerlöf.
Tillaggshjifte till Guld- slottet 1909.
Fyra barn i Biskra.
sagor och verklighetsskildrigar af Anna Maria Roos.
- Kejsarprinsen som inte kunde leka m. fl.
sagor för små och stora barn af Julia Svedelius.
A.-B.
Folkskolans Väns förlag, Stockholm.
Julklockan 1909.
Trettonde arg.
- Snöhvit.
Barnens julkalender 1909.
Tionde pg.
- Lilla Sessan.
Smattingarnas julkalender 1909.
Femte arg.
- Hemmets kalender.
Läsning för uppfostrare i hem och skola 1909.
Trettonde arg.
Uddevalla F.
K. !~P.
4. hade den 17 nov.
ett talrikt besökt samkväm, hvawid fröken Signe Wollter från Troll- hättan höll ett orienterande föredrag om " Kooperatio- nen ".
Därefter valdes fru Gertrud Zachau till central- styrelseledamot.
Sedan te intagits, afslöts festen med af- sjungandet af Atskilliga sånger, bland andra " Svenska kvinnors medborgarsang ".
I Malmö F. K.
P.
4: s styrelse invaldes, förutom de i föregiiende veckas nummer nämnda medlemmarna, afven fröken Emma Jeppson .. Ett ofullstandigt meddelande or- sakade att heiines namn icke kom med i notisen.
.
Lilla Edets F. K.
P.
R. hade lördagen den 20 dennes sitt ordinarie höstsammantrade och valdes till styrelse för nästa kalenderar: Fröken Hanna Gerdtszon ordf., omvald, fröken Frida Kjellberg v. ordf., nyvald, fröken Ellen Jonsson sekr., omvald, fröken Ellen ' Wessman skattmas- tare, omvald, ' samt fröknarna Bertha Tellander och Hil- dur Kjellberg, nyvalda, och fru A. Hansson, omvald.
Efter sammantradets slut vidtog samkväm med tesupé.
Samkvämsafton i Stockholms F. K.
P.
R.
I den hem- trefliga samlingslokal, dar Aktiebolaget Hemtrefnad har- bergerar kvinnoföreningar och sällskap, som vilja söka en tillfällig tillflykt i det stora " kvinnornas hus " Oster- malmsgatan 1 1, samlades sistlidne fredag ett " 60-tal in- tresserade rösträttskvinnor " för nytta.
och, nöje ".
Stock- holms F. K.
P.
R. hade nämligen till ett enkelt samkväm inbjudit sina " ombud ", de damer, som förestått föreningens byrå samt andra för " handlingens propaganda " intresse- rade föreningsmedlemmar.
Fröken Signe Bergman inledde den städse aktuella frågan om " det personliga i röst- rattsarbetet ".
Bland de många satt att spela rollen af ljusbringare i vart - trots allt - ganska vintermörka land rekommenderades bl.
a. följande initiativ: " Res aldrig pA järnväg utan röstrattslitteratur, lagg flygblad i kupéerna, och uttråkade resenärer kasta sig öfver den erbjudna andliga födan, f a s t a n det ar kvinnorösträtt " och vidare: " husarbeta ", d. v. s. man går som i masspetitionens da- gar ur hus och i hus, exempelvis i våra förstäder och pA landsbygden, och lämnar flygblad och talar för saken.
Sedan fröken Bergman energiskt framhållit den obestrid- liga sanningen, att " vår rösträttsfråga ar precist så aktuell som vi göra den ", vidtog en liflig diskussion om medel att nA målet, den största möjliga aktualiteten, hvarefter en enkel supé under angenäm och kamratlik stämning intogs.
.
Mariestads F. K.
P.
R. firade den 21 nov, sin fem- arsdag med en enkel högtidlighet.
Denna började å I-Iögre flickskolans samlingssal, som var fullsatt af för- eningens medlemmar samt utomstående - afven herrar - genom att föreningens ordförande, fru Florén, halsade de närvarande välkomna samt i korthet redogjorde sival för resultatet af F. K.
P.
R: s verksamhet under de gangna Aren som för hvad man daraf hoppades för framtiden.
Där- efter höll seminarieadjunkten fru Welander fran Skara föredrag öfver ämnet " Kvinnan och hemmet ".
När detta vid has &amp; tiden var slut drog sig ett 50-tal af sällskapet ut till hushållsskolan, dar festligheten afslutades med en enkel supé samt ett par timmars samkväm.
Vid supén tackade fru Florén fru Welander för det hon så vanligt hörsammat föreningens anhållan att nar- vara och tala vid denna fest, hvarpA fru Welander sva- rade.
Därpå frambar fru Florén ett varmt tack till för- eningen för den hedersgafva, hvarmed denna på förrnid- dagen uppvaktat sin nitiske ordförande.
Till såväl fru Florén som fru Welander hade buket- ter öfverlamnats vid festens början.
Falu F. K.
P.
R. hade tisdagen den 23 nov.
sitt mycket talrikt besökt arsmöte å Stadshotellet, Falun.
Fröken Signe Widell höll därvid ett med varme framsagdt kase- rande rösträttsföredrag, hvarefter hon särdeles fint och vackert uppläste Selma Lagerlöfs Mamsell Fredrika.
Ett tjugoral nya medlemmar inträdde i föreningen.
Under det angenäma och lifliga samkväm som följde p % mötet föredrog fröken Widell Atskilliga humoresker och Frö- dingsvisor.
r, Strömstads F. K.
P.
R. hade den 24 nov.
höstsam- manträde, hvarvid förrättades val af styrelse, revisorer m. m. för nästa kalenderår.
Den afgaende styrelsen Ater- valdes med undantag af fru Elisabeth Crafoord, soni fcr närvarande är bosatt i Stockholm.
Den nyvalda styrelsen består af fröken Ingrid Nilsson, ordf., fru Amanda Hauge, v. ordf., fröken Hilma N o r mann, sekr., fru Trina Hansson, v. sekr., och fru Magda Retzius, kassör, (nyvald).
Till styrelsesuppleant valdes fröken Maria Karlson och fröken Frida Dahlgren, och till ledamot i centralstyrelsen fröken Ingrid Nilsson med fröken Hilma Normarin som supplea11t.
Revisorer blefvo fru Magna Hall o&amp; fröken Tyra Johansson samt fröken Gerda Hauge suppleant.
Till pressombud Atervaldes sekreteraren.
Härefter lämnade ordf. en mycket intressant redogörelse för det första allmänna svenska kvinnoröstrattsmötet i Stockholm den 18 och 19 juni.
Att justera protokollet utsågos fröknarna OQga Hjelrnströrn och Ingrid Grönvall.
Sex sparbössor tömdes och inne- hö110 tillsammans kr.
9: 33.
Fem nya medlemmar ingingo i föreningen.
Antalet medlemmar ar nu 70.
F. K.
P.
R. i Kristianstad hade den 26 nov.
ordinarie höstsammantrade under ordförandeskap af fröken Anna Möller.
Därvid förrättades val af styrelse m. m.
Till medlemmar af styrelsen omvaldes fröken Afim klijiler, fruarna Ella Billing, Elsa StAl och Alma von Porat samt fröken Anna Jönsson; nyvalda i stallet för fröken Thora Pihlstrand och fru Frida Lejfert, som ej önskade bli om- valda, blefvo fru Anna Liljekrantz och fröken Elisabeth Nilsson.
Till styrelsesuppleant omvaldes follrskollärarinnan Johanna Persson och nyvaldes fröken Anna Wenstcr.
Tiil medlem af centralstyrelsen utsags fru Ella Billing med frö- ken Alma Olin som suppleant.
Som gast narvar vid sammanträdet fru Augusta ' Ton- ning fran Ronneby, hvilken höll föredrag om kvinnoröst- ra&amp;rörelsens historia.
En inom föreningen nybildad damkör under ledning af fröken Gerda Sporrström lit under det p i förhandlingarna följande angenäma sam- kvämet flera ganger höra sig, och samtliga nummer mot-.
togos med lifligt bifall.
Fru Louise Carlsson utförde efi del musiknummer.
Fru Kjerstin Lundberg hade malat en smakfull tie koration, " Jus suffragii ", såsom gAfva åt föreningen, och kommer densamma att pryda möteslokalen vid %reningem sammaiiWaden.
Llanllaåipimigs F. K.
P.
R. hade den 25 nov.
a~ordiriat ett föredrag i S e x u e 1.
l h y g i e n f ö r k v l c n o r ".
(Föreläsare: d: r A n n a-C l a r a R o m a n u s) med sär- skild afsikt att sprida kunskap i detta ämne till de bra dare samhällslagren.
Ett så stort antal kvinnor hörsam- made inbjudningen, att, ehuru lokalen rymde 800 perso- ner, dörrarna måste stängas för de sist kommande.
Före draget åhördes med spändt intresse och mottogs med t&amp;- samma applader.
Rättelse.
Till artikeln nEtt förbisedt 50-årsjubiieurnil har författarinnan fogat en not, hvari hon omnämner, att nigra bref, ur hvilka hon meddelar citat, ställts till hennes för- fogande genom " brefvens ägarinnas, fröken Sigrid Leijon hufvud, älskvärda tillmötesgAende ".
Vi ha blihit orn- bedda upplysa, att ett litet missförsthd föreligger, hrefven tillhöra icke fröken Eeijonhufvud utan haradshöfding RxeI Olivwrona i Uppsala, hvilken för ett sarskildt ändamål för tillfallet ställt dem till fröken Eeijonhufvuds dispositior l.
D A C N Y U ng der folkskollärar inna önskar un- ' julferien (2 mån.)
plats i Platssökande få sina annonser infrda i nagnyför hnlfva priset eller 7212 öre pr mm.)
' Bildad, duglig flicka,: unnig i matlagning, linnesömnad, ch allt, hvad som hör till ett lems skötande önskar på n året dats i familj.
Svar till Karin 6hls-: on, Ryd: - p - p SMASKOLLARARINNA finare familj, att mot fritt vivre deltaga i hushållet.
Ar villig att undervisa i folkskoleämnen och musik.
Svar till 11G.
E.
K. R.ll, adr.
Alsheda.
FINNS dar nigon läkare, som för sin verksamhet behöfver ett bi- träde, ej examinerad sjuksköterska.
Ager vana och stor fallenhet vid sjukvård.
Så äfven i ett hems skö- tande.
Svar med uppgift om 1ö- neförmåner till IIM ", Lund p. r. flicka från landet önskar U NG plats i godt hem, att få lära önskar hushåll.
Svar rnarkt llGenastl1, An- under ferien, 15 dec.-15 febr., rionsb.
O. Larmg.
1, Göteborg.
lats i familj för att mot fritt vivre indervisa mindre barn eller deltaga ararinna önskar under ett par husliga sysslor.
Svar till llA.
K.# (.
månader af julferien mot fritt - idköping.
vivre plats i familj såsom hjälp.
åt frun eller att läsa med barn.
On- skar anses som famn-medlem.
Svar, LATS i familj sasom lärarinna före 1 dec.
till 112511 Seffle p. r. önskas till vårterminen af ung, iågot undervisningsvan flicka med Guvernant.
fgångsbetyg från 8-klassigt läro- Ung flicka, som genomgått 8- * erk.
Svar till Wirterminen 191014 klassigt elementarläroverk, önskar (ristianstad p. r. nästa vårtermin plats i familj för att undervisa mindre barn i vanliga skolämnen och musik.
Referenser årig 8-kl.-elementarbildad flicka på begäran.
Svar till Ruth Hallin, önskar plats som hjälp och ä !lskap eller att undervisa minder- Arentorp.
riga.
Svar till llPålitligll, Alingsås.
Lärarhna, frisk, glad och arbet- sam önskar plats under ferien JARDINNA, bildad, musikalisk, 1 dec.-l febr.
att lära hushåll.
belefvad och hushiWkunni Villig deltaga i andra göromål.
Van amt kompetent att juste förest!
i sömnad och handarbeten.
Fritt tt godt hem söker anställning nu vivre.
Svar till lllärarinnall, Rya, ller senare.
Svar märkt först- Wessigebro.
lassiga referenser11 under adr.
S. iumzlii Annonsbyrå, Stockholm, örlofvad flicka, 27 år, önskar v. b. inom 8 dagar.
plats i enkelt men.
ordentligt hem, där tillfälle finnes att få lära ÄRDINNEPLATS sökes af un- hushållet för att med husmoderns j dertecknad.
Innehaft mångårig tillhjälp utan jungfru sköta hemmet, lats i stads- och landthushåll, go- mot fritt vivre och helst nagon lön.
a betyg och rek.
Svar till Elin Onskar bli ansedd som familje- ' Ifstadius.
Skeppsbron 6, Gcfle.
medlem.
Onskvärdt vore äfven om nagon ungdom funnes.
Svar märkt:) LATS som vardinna i ungkarls- " Vanlighet och sallskapll, Nordiska hem önskas af 27-årig flicka.
Annonsbyrån, Göteborg.
' aturligtvis fullt hemmastadd i och m vid allt hvad som hörer till U n g bildad flicka, frisk och stark, .t ordentligt hems trefnad.
Svar van vid alla sysslor inom ett ed uppgift om löneförmåner torde hem, road af arbeten och sömnad: ridas till IISII, Falun p. r. söker plats genast.
Genomgått hus- hållsskola med högsta betyg.
Ut- USHALLSVAN, i matlagning, märkta vitsord fran föregående plats.
bakning, husliga bestyr, bildad Svar till IINOV., l9O9fi1 Södertalge p. r. ikel flicka söker plats.
Goda rek.
rar spar sa ma, Sv.
Telegramby- 4 r i g flicka önskar genast plats n, Stockholm.
som husföreståndarinna i priist- hus eller annan bildad familj, helst OM husföreståndarinna eller h jalp där husmor saknas och om tillfälle i.
större hushåll söker duglig kunde gifvas att något få agna sig cka plats nu genast eller på nyår.
åt egna studier.
Sökande har ge- rar till llHusligll, Norrköping p. r. nomgått kurs i hushåll och är kun- nig i allt, som hör till skötandet af JNG, battre flicka Önskar plats ett battre hus.
Svar snarast till som elev i affär.
Villig deltaga iiSmålandska, A.
J. T.n, Växjö, p. r. iusliga göromlil.
Nigon lön ön- as, dock fästes mest afseende vid S om kamrater önska tv % battre flickor platser i godt hem, helst i Skåne.
Ge- nligt bemötande.
Svar tacksamt nomgatt hushållsskola, kuuniga i matlag- 3m 8 dagar till ~~Familjemedlemll, ning, bakning, sömnad.
Goda betyg frAn röregilende platser finnes.
Svar till Frkn: löf p. r.
L p 8- -- F I 27 Hilma Larsson, Linnégatan 3, Göteborg.
PLATS finnes genast vid industri- samhälle på landet för skötseln af enkelt men godt hem af därtill kvalificeradt fruntimmer.
Jungfru finnes.
Referenser önskas.
.
Svar med vitsord och löneanspråk jarnte fotografi till " Tjänsteman ", under för Grönskåra lakaredistrikt med adress S. Gumalii Annonsbyrå, tjanstgöring inom Kråkmala, Fa- Stockholm f. v. b. gerhult och Backabo socknar, Kal- ANSPRAKSLOS bättre flicka, m u- mar lan, är till ansökan ledig at1 s i k al is k, frisk, gladt och hur- tillträda 1 jan.
1910.
Lön 600 kr., tigt sätt, får genast plats i svensk jämte 1 kr.
dagtrakt., fria resor vid familj i England, att gå frun till- tjanstgöring.
Ansökan jarnte tjänst- handa i alla i ett hem förekom- mande göromål, samt hjälpa bar- göringskompetens och åldersbetyg nen med pianolektioner.
.
Svar med insändes före den 10,dec.
d. å. un- fullständiga upplysningar jarnte ål- der adress A. Erikson.
.Grönskåra.
der (ej under 20 år) löneanspråk, foto, märkt " M.
E.
", adress S. Gu- Att såsom vardinna malii Annombyrå, Stockholm f.v.b, LEDIGA PL A TSER.
förestå ett fint aktadt ungkarlshem i residensstad sökes en yngre bil- dad, helst språkkunnig, musikalisk dam.
Lön efter öfverenskommelse.
Svar med bifogade betygsafskrifter, ref. och foto torde insändas märkt jurist i Norrland11 under adr.
S. Gumalii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
SOM HJALP OCH SALLSKAP i hem p3 landet önskas enkel, anspråkslös flicka med gladt lynne och vanligt satt, musik., något kun- nig i handarbeten och klädsömn, Svar med löneansprak till g go dl hern1l, Ostra Kyrkogatan 19, 1 tr. Norrköping.
BATTRE flicka, omkring 30 år kunnig i matlagning och inom ett hem förekommande göromål, får plats i 2 personers hushåll.
Svar till " God familj ", Allmänna Tidningskontoret, Uppsala.
.
- - - HUSLIG, gladlynt, barnkär och musikalisk flicka, som vill del- taga i vården af 2 mindre barn och sömnad samt vara en ung husmo- ders hjälp och sallskap erhåller väl aflönad plats på landet d % jungfru finnes.
Svar åtf.
af fotc och betyg sändes undetadress " Fa- miljemedlem 1909 ", Linköping p. r ndervisningsvan lärarinna!
U som genomg.
småskoll.-sem.
I LI milj T E på N landet TJANSTEMANNAFA- och halst läroverk, samt kunnig i får battre flick2 plats genast att förestå hemmet un- der husmoderns sjukdom samt till- lika vara sallskap åt denna.
Svat med löneanspråk till l1Elfu, Nordi- ska Annonsbyrån, Göteborg.
Lärarinna, att undervisa nybörjare i musik få1 plats på landet instundande varter- min att läsa med tvänn.e barn om 7 och 9 års ålder.
Svar med upp- gift om lönepret., betygsafskrifter samt foto, sändes till Iwarsson, Bjuråker.
Flicka med god nppfostran f r h bildad1 hem, huslig och ordentlig samt någol villig att deltaga i alla Vid Majornas Elementarläroverh kunnig i sömnad, sysslor och vara husmodern för flickor önskas för vårterminer förekommande till sallskap, kan fa plats i ämbetsmanna- 1910 en vikarierande lärarinna.
: familj.
Svar, iltföljdt af rekommendationer, och uppgift om löneanspråk till matematik på högsta stadiet samt fotografi svenska, natnrkunnighet och räk- " Hem ", Lund, p. r. ning i lägre klasser.
Kompetens: Högre Lärarinneseminarium eller motsvarande.
Lön efter 1,400 kr, pr år.
Ansökningar insändas före 20 december till skolans förestånda- rinna, Karl Johansg.
16, Göteborg, Drottninggatan 81 A, 2 tr. (S.
T.
G.
30257) Modebyrån, Stockholm.
England.
Gymnast med högsta betyg frin Kungl.
Centralinstitutet, kompetent att praktiskt och teoretiskt under- visa kvinnliga elever i friskgym- nastik och folkdanser samt biträda vid patientbehandling, får plats på institut fran den 18 jan.
Lön 525 kr., allt ' fritt för de första 6 mån, Stadigvarande från sept.
God eng- elska.
Fäktning önskvärd.
Ansök- ning på engelska med betygsafskr., foto.
och ålder ställes till fröken Ju- lin, Anstey College, Erdington, Birmingham.
: A.
T. Brunkeb; 719.
R.
T. Vasa 261. meddelar rad vid val af damtoaletter, färger, mo- deller m. m., vid ordnandet af va- ningar, dekorering för fester m. m. Uppköper modevaror för damer i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
Gynna Dagnys annonsörer!
Sprid Veckotidningen D A GNY!
D A G N Y pijr kilitalister Depasif ian &amp; Sparkassa Till att göra sjuka och inflam- nerade sår rena och friska ar ' il.
D: r P. Hakanssons Salubrin let pålitligaste medlet.
Icke endast rid liggsår, brannsar m. fl.
sår- lader, utan afven vid manga fall af lupus- och tuberkelsår KOPMANNABANKEN, lar vid Salubrinbehandling åstad- commits botande.
med hvarje flaska Salu- ap orin Ehuru åtföljer beskrifningen om Sa- lubrins utspädning och användning, Aktiekapital 3,000,000 kr.
bör nian tydligen allramest vid sva- rare fall, icke underlåta att af la- föreskrif, sin ter.
~llmäiihet&amp; varnas mot ef- ekvirera l Rekvirera!
terapningar af fabrikatet.
Salubrin tillhandahalles i Parfym-, MAJKEN Speceri- och Färgaffärer.
Partila- ger hos Geijer i3 C: o, Stockholm.
En bok om Arsiemategatam 9, Söde~malms8org STOCKHOLM.
A Prosfitufionen Af WILH.
HAGQVIST.
Bris l Krona.
' kvireras från H.
M Ö L L E R, Studentgatan 46, Malmö.
Aterförsäljare hög rabatt.
särskildt fruntimmer.
har det 1äiiglt vaiii di ö skemäl att kunna öfverlamna varde11 nf siiiii \ - i ' depapper och skötseln af sina affärer åt nlgon person ellei- iiistitiitic som med absolut säkerhet förenade punktlighet (; ch i~ogly-~iir~itct utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pïisi,iiliglict.
l sadan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10- .4), som under garanti af Stockholm Emskildn Bank: 9tagc3r sig rhti o förvaltning af enskilda personers och kassors vardepappcr.
Exempel 1.
Om en person Iios Notariatafdeliiingen ikpotict obligationer, inkasserar IYotariatafdelning.cn vid förf~lloiiiicii kiipoiig och tillhandah2ller deponenten influtna medel.
Vidax r.fte,rscr Ko riatafdelningen utlottningar af obligationer och underriitfr ~ p o i i r i i t i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, said 121 nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitaict.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notzri; itafdcli: !i~g (underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom ati riiiiioi-na; i iiitek ningarne skola till afdelningen inbetalas, Iivarefter dc irrcidel, soiii flyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Noiariatafrlcltii~i~cii, inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
O m en l m afdrlti gen deponerad inteckning genom underläten förnyelse sliilili * i ' iirfal ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkornmcii skitin.
Fiirvaringsafgift: 50 öre för %r per 1,300 kronor af clepositio; lt- varde, dock ej under två kronor.
j ELB., berättelse af SELMA L A G E R L ~ F med sex bilder i färg af Jbillklapgeai med mariga af Gerda T i ~ b n.
andelsinstitut Alleg.
7, Göteborg FRAMSTA OCH STORSTA ENSKILDA HANDELS- boan ock ungdom ha ma ufkommit p4 Elfte arg.
Kart.
upplagan 128 sid. Pris 1: 25. skolans FRAMSTA HANDELSSTAD.
ellever Arliden.
85-20 alta.
krniska och maRtisRt bildade lärare iegar vast 40-sid. Illusdr.
prbramar.
Varsterminen börjar dess 114 Jan.
(S.
T.
0.
30057: 3-400 NAdhammairhemmet D jurshoUuuu iks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
5: abjuder klena och nervösa perso-: r ett lugnt och stilla hvilohem Pris pr dag 5-8 kronor.
Pris 1: 2.5.
Kringstående böcker f ~ r Guldslot tet LAROVERKET I LANDETS Anna IYla~ia R o o s.
Sjuttonde arg.
- P ~ i o 45 ö r e.
Pris 25 öre.
Holmqvists Pyra, barn Guldslot tet -- mtc arg.
1 %d1.1117 !2;: ?.
96 sid.
.
* ris 65 örc.
-- Trisse, 1 a# Sjunde arg.
Pris 25 O m.
i Svenska författare.
Kejsarprinser Deras lif och verksamhet skildrade för barn och ung- dom af Andra argingen.
so!
; &gt; ini;; k~1:; de !eka Måaeåe Lmuåee ~ a &amp; a o t ~.
Pris inbunden 1: 25.
Fredrika-Bremer-Farbandet:.
Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Innehållsförteckning.
Fredrika-Bremer-Förbundets SJaksk6terskebyrA: Teinnelg.
25.
Riksfel.
68 98.
Allm.
tel. 82 l l. IFrå medboagsirimim Rodematamska IEbt m6te l6jd- och Hushållsskolan Hudilrsvall.
usmoderskurs.
Skolkökslärarinne- u-s.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds-: h Växff ärgningskurs.
7 meter môrkbl8 Damcheviot tjock stark ntervara 70 cm bred finnes äfven i svart, 5 brun eller röd färg till 4 20.
Blust g 1 het.
prima velourflanell, i 0 cm.
brei i O-tals vackra mönster, som vanligen kostar öre m. erhAlles till 1 kr., 10 bitar 9,80.
) satvills till underlcläder, kraftig stark vara öre met., d: o extra prima skar eller blH ven passande till herrkalsonger 0,40 met.
llskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- ilmsbrogatan 23 A., Stockholm.
Dagens maammes innehaillers arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, - biittre fastearinraa.
?if A., %: i .. ararr hemarbetet.
Af Pd.
Ankolm.
Belägringen iii Westminster.
A1 A lke Ziiitmrn71, Brfet BjarnOtédinsdbttir Asmandsson.
Af E.
E (- IL.
" " Fsimi1jeZ %kkw6.
Breffragment funne: I sliiktm-kiwt- Jeizny Engelke.
9 e m.
Heijermanns: Diamantstaden.
3~ z1 Maria, / ouvin Hnsind litteratur.
FOreningsmediielanden.
54 Drottninggatan.
Prenumeration $ Dagny sker ii, närmaste postanstalt eller bokhandel.
