# ID: svediakorp-per422
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,670
# sentences: 1,193
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 44.
I Prenumerationspris: Redaktion: kr.
4: 50 ' / e år.
kr.
2: 50 Mästersamuelsgatan 51, en tr. 81.,,., 3: 5 0 1 ~ 1,, .. ~,.
1: 25.
Telefoner: Lösnummer 10 Öre.
Allm.
63 53.
Riks- 122 85 ..
Prenumeration sker såväl i landsortei?
som i Stockholm.
A närmaste postanstalt eller bok- handel.
Utgifningstid hvarje torsdag.
.
.. 111 Ar.
2: a Stockholm d e n 25 ~overnbe ' r 1900.. '
' I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l K L EMA N.
E L L E N Mottagningstid: Kl. 11-12.
Expedition och Annonskontor:.
~ Mästersamuelsgatan 5 * en ' p Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
1. arg .. Annonspris: 15 öre per mm.
Enke: spaltbredd 50 mm Marginaiannons under text&amp; 1.5 mm: s höjd per gång 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 O %, 10 ggr 10 20 ggr 20m.0 / o, 50 &amp; r-25 Ola.
Annons bor vara Aamnad senast mandag f. m.
Ett förbisedt 50.-ars jubileum.
Eb aterblick.
p&amp; Tidskrift för hemmet.
A tt 1909 är ett betydelsefullt minnesar för den svenska kvinnan torde blott för ett fatal vara bekant.
I detta.
För 50 Ar sedan, varen 1859, började T i d s k r i f t f ö r, h e m ni e t utgifvas, den publikation inom - hvars SOFIE ADLERSPARRE, f. Leijonhufvud.
ROSALIE - OLIVECRONA, f. Roos.
vart jubilerande tidehvarf har hittills detta Artal och detta minne gatt oanmärkt förbi.
Men att det sista af det nya århundradets första tiotal icke ma sjunka i sin graf, utan att detta minnesår med nagra ord erinras, är afsikten med dessa rader.
27 volymer var kvinnorörelses hela förhistoria ligger inne sluten.
Från och med det år, da Tidskrift för, hemmet släpptes ut i världen, nämligen starten At den rö- relse, hvilken under sin nu halfsekelgamla fortgång så radikalt omgestaltat hela vart kons ställning och forh~llanden .. Promenaddräkter och.
Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak!
Solidt arbete!
P6rmBnliga priser!
.
.
GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO,
514.
D A G N Y.
...
-.
. '
~ &amp; n a tidskriftens särstiiilniig.
ä r ocksa " ä1 känd af a l l a dem, som.
gjort kvihnbfrågans historia till föremål för, stodiuk.
I. ingen af de visserligen helt summariská redogöraser för den ' svenska kvinnoro~-elsen, som hittills sett dagen -- de?
historia är, som bekant, ännu icke skrif- den betydande roll, som ven - underlåt- det att tidskriften ' därvid innehaft.
Detta ar ett en g5ng för alla fastslaget axiom.
Men hur mAnga ' ha gjort sig reda för, Iivari denna betydelse egentligen består?
Ja, t. o. m.
bland de nutida kvinnosakskvinnorna - dessa som.
med stolthet &amp; &amp; terat.
den förr Ilastall Som ett skällsord] ju- dande.
' benamningen - torde.
de vara raknade, som känna iiil hvad Tidskrift för hemmet '.
varit och ar, den historiska af den sak, f 6 r hvilken de nu så segervisst och målm,edv.etet gii i harnad.
.
.
.. - örb bi seende eller ringaktande af tradition och historia vid bedrifvandet af e: t reformarbete, hur dugligt Och ener-.
.
.
.
.
kommer.
.
alltid.
.
.
.
.
att.
...
.
hämna.
_.
.
sig på ar- giskt detta an sker, betet sjalit.
0 i h ddennna brist vidlider, kanske omedvetet för ref~~~~tri.ifvarIla ' sjalfva, i icke .ringa.
grad en viss riktning illom vår moderna kvinnorörelse, den Som för närvarande gör.
anspråk på en .förgrundsställning.
Lyckligtvis ar det en brist, som kan afhjalpas.
Det allra förträffligaste urkundsmaterial för dem som Önska tränga fil1 kärnan af kvinnofrågan i vårt land, erbjuder just id skrift för hemmet.
Dubbelt befogadt SåledeS att, - d 50-årsminnet ' som anledning, anstälja en liten rdro.
spektiv tidskriitsgranskning och att påminna oss om hvil- ken ovärderlig skatt aga i dess halft f6TgätKla 27 ' ~ 0 1 ...
- mer.
*.
.
* * Fredrika Bremers &gt;) Hertha9 ' hade utkommit 1856.
Den storm, som denna oskyldiga revolutionsskrift väckte i hem- landet, gick själfva rabaldrets anstiftarinna s&amp;-löst förbi.
Hon befann sig på vandring i orienten långt utom räck- håll för hugg och slag, pikar och onda tungor, absor- berad i studiet af för mänskligheten innu mer djupgå- ende .Agor, än t. o. m. den uppspirande kvinnoemanci- pationai: sambandet mellan österlandets.
.
och vesterlandets kultur och - religion.
Mm.
hennes utsäde .hade i Sverige- funnit, ek beredd.
jordmån.
Brodden hade redan spirat, och åkkilliga tecken hän mot en löf@iik &amp; örda Uppmuntrade, f Fredrika Bremers hade)) de i lan- dena)) börjat röra på sig och gripa till yzn.
ropandes röst i öknen '), den signatur, hvarunder en af dessa)) nyväckta)) dolde sig, drog med det offentliga or- det som .apen i harnad för ner-has s~ haiskt o&amp; oädelt anfallna författarinna.
Den.
hemlighetsfulla pseu- donymen, bakom hvilken man anade en kvinnlig penna, utan att kunna utgissa författarinnan, gjorde uppseende retade nyfikenheten.
Det så utslungade or- det hade utom det att det ruskade upp slöa sinnen ännu en vidigående följd.
Det ivänne beslälctade själarm S o f i e A d l e r s p a r r e och R o s a l i.e O l i v e c r o 11 a - d~ annu barande sina flicknamn Leijonhuf- Gud och.
- hade funnit hvarandra.
Rosalie, hon som höjt " den ropandes rösten ", var, id denna tid den mpdigaste, mest kamplystna af de tvi.
~ qnder - ett längre vistande i Amerika hade hon sett de nya idéerna om kvinnornas människovärde redan omsatta i handling, under det ' att själsfränden, hon som skulle MAiiga skiftande intryck .bestorma den nutida läsaren konima att taga de styrande tömmarna i sin på en gång vid bläddrandet i dg gamla dd~kriftsår~ångarna.
För- så starka och kvinnligt mjuka hand, ännu var den tve- våning att så mycken argumentering,, .så mycken välta- kande.
Ja, Rosalies - i början Adagalagda val radikala lighet och diplomati måst användas för att i det all- Asikter kom vännen Sofie att uttala, farhågor för, att) ' hon manna medvetandet inplanta hvad för oss n u synes så väntade och fordrade för mycket af och för kvinnan. "
På nyåret 1858 syntes en talangfullt skrifven artikel solklara och oomtvistade saker.
Beundran för det mod, den energi, den genialitet, och framsynthet hvarmed de i " Svenska tidningen9), undertecknad K e i n e r. Rosalie, första ' banbyterskorna ' gått .till verket, tacksamhet för sedan föregaende Ar som valbestiilld professorsfru bosatt hvad de gjort för oss, och ej minst en nedslAende känsla i Uppsala, spetsade öronen.
~ttikelförfattaren talade ju af hur litet vi på d.essa ' 50 lenia.
å r af s. k.
): framat- om nAgot, som, länge.
legat henne sjalf i tankarna: behof- skridande)) egentligen hunnit,.
hur vi ännu äro vet af " ett eget organ inom pressen för att upptaga och.
.
.
behandla fragor, hvilka närmast rörde kvinnan och hen- från målet.
Att följa uppkorkten, &amp; h den vidare utvecklingen ai lies intre~sen) ~.
Att denna) ' Keiner9 ' var, " ingen " annan harmlösa i pressorgan har sitt än den goda vännen och själsfränden visste Rosalie ej detta ytligt betraktadt &amp; stora intresse, ett intresse, som både Ohar sin patetiska då, först flera år efteråt fick hon, och afven det af en och huinoristiska sida.
Aldrig har väl med fridsammare händelse, mystifikationen afslöjad.
Så val.
hade Sofie åthäfvor ett revolutionärt p-opaginda-arbete bedrifvits.
vetat bevara sin hemlighet.
Deras tankar hade, som sagdt, mötts.
Båda hade de Ty när man tänker pA de vidtgående verkningarna, ar det ju e j mindre än historien om en social, i högsta grad känt liflig sympati för idén, och nu började de muntli- betydelsefull omhvälfning man laser sig till på tidskriftens gen, nar SA kunde ske, men framför allt skriftligen - blad.
då väninnorna vor0 boende å skilda orter - dryfta Det 1 859 började nya företaget hvilar, som själf- möjligheterna för förverkligandet af dessa " djärfva planer9 ', fallet ar, afven det på historisk grund.
Det var lange dessa)) vidkväfvande fantasier, ' ' som Rosalie kallar d b.
förberedt 1 de initiativtagandes hjärtan och hufvuden Men ännu äro tidskriftsplanerna deras " stora hemlig- genom de frigörande idéer, som likt friska vArv.indar allt het ", delad med eridast ett fatal förtrogna.
Af de första bref- fran förra arhundradets midt blast in öfver kvinnornas ven, växlade i ämnet mellan de blifvande redaktriserna, dessa bref, som växte till en hel packe, där redan så.
hittills SA vinterlikt grAa, tranga och instängda värld.
, ' ' ',
ii~ånga lifsfrågor väckts och debatterats och liksom maga- sinerats för kommande ändamål *) finner man,.
i hvilken grad planens realiserande blifvit för bagge " the burning question ".
Sofie, hvilken, trots sin af yttre omständig- heter patvingade något tillbakadragna hållning, innerst ar idel eld och lagor för saken, på hvars framgång hon fullt och fast tror, antingen det ar, som hon säger, " en f i x i d 6 " eller " e n i n g i f v e l s e ", utvecklar i början mycken vältalighet för att öfvervinna vaninnans betänklig- heter.
Icke för foretaget i och för sig själf - t r o n därpå ar hos dem bada lika stark - utan huru Rosalie skall kunna förena ett eventuellt med-redaktrisskap med sina allt mer krafvande hemplikter.
De argument Sofie använder för att plädera sin sak äro samtidigt ett slags utveckling af den nya publikatio- iicns program, hvilket hon visar är anlagdt efter en gan- ska vidtomfattande måttstock.
Så skrifver hon i ett bref till väninnan) dateradt Stock- holm den 8: de febr.
1859, bl.
a.
' följande: - " Min Rosalie, efter du just ber mig saga dig min tanke, sa maste jag likväl bekänna, att jag tycker det ändå ej ar omöjligt att du skall hinna- göra något; att jag tror .du icke, hvarken för din egen eller andras skull, har r a t t i g h e t att draga dig undan helt och hallet, ty man har dock icke fått tankens och ordets makt för intet, man miste gälda lånet.
Väl ar det sant, att du har mycket litet tid och ännu mindre r o - möjligen for litet af bada delarne - för att kunna öfverlämna dig åt hvad man i musik förstår under benämningen f r i k o m p o s i t i o n; men däremot tror jag tillräckligt för att välja ett ämne inom naturen, inom historien, - inom konsten, litteraturen, vetenskapen, eller hvarför icke, hvad du har dig allra närmast, inom.
inan,skohjartat.
Låt dina tankar forska i dess inre .betydelse och dess yttre verk- ningar, utveckla ämnet ur nagon ny synpunkt; som kan- ske hittills varit förbisedd eller åtminstone i alla.
fall alltid blir ny för det föga tänkande publikum vi @ rakna, och göra det klart och fattligt för andra på samma gång du gör det för dig sjalf.
Denna arbetets växelverkan) denna dubbla nytta för både arbetaren och emottagaren, för både den som ger och den som får, tycker jag, just ar vår tidskrifts syfte, ' dess basta mal.) '
Om en fast och helt visst på goda grunder byggd förtröstan till sin korrespondents förmåga vittna för öf- rigt åtskilliga uttalanden i Sofies langa och vältaliga skrifvelse.
" Jag vet iå, " säger hon bl.
a., " som skrifva så konsekvent, sa klart och ph sak ' som just du.
Och det är just denna ovanliga formaga hos dig, som jag räknat ph till en välgörande kontrast .mot allt det sväfvande och obestämda, det pjakiga, ljumma .och ologiska, som utgör grundtonen i det, mesta af nutidens litterära fruntinimersopus hos oss. "
P2 sig själf sätter Sofie samtidigt mycket stora for- *) Genom brefvens ägarinnas, fröken Sigrid Leijonhufvud, alskvarda tillmötesgående, har denna artikels förf.
blifvit satt i tillfälle att taga del af några för Tidskrift för hemmets tillkomst belysande, ännu e j publicerade skri fvelser, hvarur citat har kommer att meddelas.
dringar; men hon säger sig ha förstatt, att hon måste låta sin egen stolthet att endast.
vilja prestera det.
mest utmärkta och öfverlagsna gifva vika för plikten att söka gagna i mån af sina krafter, äfven om de äro af svagare halt.
Sofies så förtröstansfulla och segervissa ord, utan öfverskattning af egna resurser eller underskattning.
' af svårigheterna, hade åsyftad verkan:.
på den andras obeslutsamma sinne verkade de stimulerande.
I det svar Rosalie omedelbart aflåter, förklarar hon sig öfvervun- nen och skickar, som " en första skarf till det stora ' före- taget '), ett utkast till en anmälan af den - nya tidskriften, som hon underställer vaninnans pröfning med förklaringen: " Därmed har jag tagit det första steget samt maste således, om jag skall blifva mina grundsatser trogen, låta.
det ef- terföljas af andra. "
Och sådana ord från Rosalie Olive- crona vor0 intet tomt munväder.
Hon .hade gifvit sitt handslag p&amp; att troget stå vännen bi som arbetskamrat, och detta paktum blef obrottsligen hållet så länge arbetet fordrade bådas gemensamma anstrangningar.
Från tid- skriftens ledning drog sig fru Olivecrona tillbaka, d % den- samma närmade sig sitt första decennium,.
lämnande.
åt sin under signaturen E s s.e l d e redan .berömda kollega att föra deras gemensamma andas barn.
vidare framåt.
.
Wif mig en stor tanke, att jag vid den må värma mig och dö '), ar det motto hvarmed.
utgifvarinnorna in- leda sir1 anmilan, hvilken i form af ett litet.
tryckt .blad i april 1859 sona ett sannskyldigt vårförebud förkunnar den nya publikationeris.
ankomst.
Hvarje ord i detta .pro- spekt har af dem båda, vägts p&amp; guldvikt innan det skickats ut i världen, o c h vackert.
och värdigt är syftet ined " T i d s k r.
i f t f ö r h e m m.
e t, tillägnad den-suen- ska- kvinnan9 ', däri.
utveckladt.
.
.
.
" Det ar icke endast afsedt f ö r kvinnan "; .heter det bl.
n att a.
)) utan för det hem dit hon .hör: ~ e n i n ~ e vore kvinnan inotn den nya .tidskriften skulle spela samma roll, som tillkommer henne inom hemmet- den af en tänkande, .ordnan.de ande, samverkande med det mera.
genomgripande och energiska element, som tillhör den manliga karaktären. "
- För öfrigt; hvad det nya företaget vill är " ' att öppna ett arbetsfalt för de obrukade och outvecklade krafter, som röra sig på djupet af mangen rikt utrustad, men hittills inom sig.
sjalf sluten sjal. "
- - Det är således på en rik sam- och växelverkan mellan tidskriften själf och dess.
publik man från början raknar, och det i hög grad omväxlande programmet lämnar också rum för alla slags tycken, förmågor och intressen.
" Det glada- skamtet och den godmodiga humorn bredvid det djupgående allvaret, diktens blommor sa val som den praktiska nyttans mognade frukter, " ') bilder ur - historien och verkligheten,) ' ') fantasiens skapelser, skildringar ur ' naturen " och " lifvet inom hjärtats värld " vid sidan af)) mänsklighetens högsta och heligaste angelägenhetery ', allt detta vill tidskriften upptaga inom- sitt omfing.
Dess " mal ar ej endast att roa och förströ, utan vida mer att intressera och upplysa, att väcka smaken för m e r gedi- gen läsning '),) ' att utveckla tankekraften, att .bilda omdö- met, rikta vetandet och befordra sjalfstudier ".
,.
.
.
att osedda af världen halla barnet vid lif.
Något at ' de.ra leende ligger öfver den skildring som hon, den kvarlefvande af de båda mödrarna, strax efter den andras botgihg af- gaf öher deras första redaktionella erfarenheter.
Mycket oskyldigt och oförargligt förefaller nrr iime- hallet i tidskriften vid dess första uppträdande.
Man maste undra att man för detta måste igångsattz en sa vidlyftig och hemlighetsfull apparat!
Af det djarfva oci~ * Si * anstötliga, utmanande och revolutionära fömintma \ i Föregånget af det lilla programbladet gjorde p i varen ingenting.
Det lilla pressalstret " utan namn ", som inte 1859 Tidskrift för hemmets första häfte, helt och hållet ens för allmänheten uppenbarat " hvad redaktörer, redab fylldt af utgifvarinnorna sjalfva, sin entré.
Men myc- triser heta ", visar sig i sanning, som det heter i de ver- ket arbete hade det kraft, innan man kommit sa langt. '
sifierade " hälsningsord till läsaren ' ' hvarmed dess första Genom skriftväxling i alla väderstreck) genom vänners .häfte inledes, shsom " Ett blygsamt barn, försagdt ännu. "
och vannm vänners välvilliga privatpuffande, understödt Uppgiften att undervisa, uppbygga och ailmiinbilaa af det löftesrika innehallet i anmälan och val ocksa af det tager man mycket allvarligt.
Ämnen af historisk, korist- pikanta i ett anonymt företag, hade man lyckats samla nirlig, litterar, vetenskaplig art, enligt Sofies för Hosalie ett tusental prenumeranter och det utan att redaktrisernas utvecklade program, utfylla rikligt tidskriftens spalter.
Af- anonymitet var röjd.
delningen " V a r l e k t y r ", en rubrik som bibehal ?cs si Denna första tid måtte för dessa varit full af spänning, länge publikationen varar, ar redaktrisernas sk5ie5ax.
med nigot af det otillåtnas bide oro och tjusning öfver sig.
Det gällde att med alla ärliga medel bevara hem- De dar förekommande intressanta och val utal.betade itpp ligheten.
Fruktan för hånet öfver en kvinnlig litterar satserna i form af essayer, biografier, kritiker och Q&amp;.
- verksamhet och för namnet " blåstrumpa " förföljde de recensioner gifva en god förestallniiig om f6xf: s bel ii se^, stackars redaktriserna som en mara.
Ja, skräcken att bli het och gedigna bildning.
De Itunna an i dag iasas raknad för " en lärd i stubb " satt hos Sofie Leijonhufvud med nöje och ha ett bestående varde såscna ett slags sa i blodet, trots hennes inneboende frisinne, att hon ej litteratur-historisk revy öfver strömningarim inom den vagade annat an för sin mor och den allra närmaste datida bokvarlclen.
" Det glada skämtet och den godmodiga E,iimom, " kretsen yppa sin meddehktighet i det " okvinnliga " före- som prospektet utlofvat s k o m krydda pa de allvarliga a n taget.
rättningarna, far äfven sin beskarda del, fast ' qddzr, m, Och fru Rosalie, kanske för sin egen del mer fördoms- soni iiatiirligt ar, smakar Atskilligt förlegad.
Ingen genrr fri, höll strängt pfi kvinnans värdighet som maka, moder och väl också som värdinna i ett fint bildadt, valaktadt ar ju SA underkastad modets och srnikens vaxiingar som och valstående akademiskt professorshus.
Att blifva öfver- den s. k. glada.
Men mycket som står att iisa 9 dc raskad med nerbläckade fingrar var nAgot för hennes gamla udskriftshäftena synes afven oss sltarntsamt nog, korrekta uppfattning högeligen anstötligt.
Men bade den ehuru vi kanske raka till att le p2 galet sO2l !c.
S % haï högättade adelsfröken redaktrisen och hennes kollega, pro- en viss strof i ett poetiskt " Utlåtande fr5n zIizin:: 2 opi fessorsfrun, funno en ej så liten njutning i uppratthallan- nionen i SkrAköping9 ' i vår tanke en tragE-korahiisk .m.- det af den litterära mystifikation de satt i scen.
Hur strykning: " Man tycker sig nog mycket shifvet ha spännande att läsa sina egna tankefoster och att upp- O m kvinnan och f ö r kvinnan alhredzn.59 finga andras beröm eller klander öfver de okanda för- fattarna till dessa opus, hur man fick skratta i mjugg åt Så kunde man säga för 50 ar sedan!
Och nu?!
anmärkningar och kritik och njuta af att utan fruktan för Att tömma " breflådans " brokiga innehåll as ej heller offentligheten uttala tankar, asikter och önskemal!
Och ledsamt.
Den är alltid val fylld; en gårig med " ornci8- hvilken uppfinningsrikedom i sa: tet att mystifiera lasarne, men om tidskriften ", aflåtna af en fingerad a !I~ari-.
sina iiarmaste, ja hvarandra!
En variation af pseudo- het, representerad af bl.
a.
" En familjemodei- ", Gifo ' '?
nymer, ett tätt ombyte af signaturer, hemmalagade bref- der ", " Äldre gift fruntimmef9, 9 ' Ung flkka9 ', " &amp; x !H lador, insändare, fragor och svar, och hvilken hemlig- man ',, " En ung herre " o. s. v. liekfullhet vid sändningarna till och ifrin Flodins bok- Meii det förekommer inte bara 99hemailagacte95 i .. sk- lada, förmedlaren mellan de anonyma.
.
tidskriftsutgifvarna dare, röster från den verkliga publiken göra s ' g c&amp;&amp; hörda, och om dessa också aldrig sa myck&amp; S ~ Z - 2 t. och allmänheten!
Man kan förstå att det var en intressant tid, som öronen p2 redaktionens medlemmar, lammr xan u m sedan under årens växlingar aldrig glömdes af de medspe- med stor generositet ordet fritt, Törb&amp;.ällande sig, som lande i den oskyldiga lilla komedien.
Ja, öfver fru naturligt ar, det reserverande " genmälet ".
Man marker Olivecronas vanligen SA värdiga och allvarliga drag, kunde att tidskriften väckt uppmärksamhet, d. v. s. anstöt.
Så har i sjätte årgången " m landtbo9 ' -.; riar!
miss-.
det komma en glimt af humor och skalkaktighet, då hon p3 Alderdomen erinrade sig Tidskrift för hemmets spada tanker af manligt kön - insandt en längre kritik af barndom och allt hvad mijdrarna hade att genomgå för Esseldes minnesteckning öfver målarinnan " Sophie Adlcr- Ett verkligen högtflygande program, alltför frasrikt skull; h a n tycka, Öm ej dess uppsfillarinnor med erkän- - riande att målet är stort och högt, kanske oupphinneligt, ödmjukt förklara, att " ett stycke pA vägen till ett godt mal ar ju redan nagot vunnet ", och ifall ej vi, som ' nu öfverskåda resultatet, kunna konstatera, att de mycket högt spända förhoppningarna och de stora orden verk- ligen omklädts i handling. '
(i P&amp;- '
synes ej oss denna de banbrytande tidernas fraicheur.
för oss, stackars eftersägare, som stampa i en af tusende fjät upp- trampad, af mycket utnyttjande urvattnad mark, ur hvil- ken det synes fast omöjligt att framtrolla några nya blommor.
Vårt språk är ju inte de nydanande formernas,, och sär- skildt hvad kvinnosaksord beträffar, synes det vara utsu- get, och idéerna - ha inte de ' liksom fått käniiing af fat- tigdomen?
Redan i Tidskrift för hemmets första häften anslas de ämnen, som allt ' mer och mer inom dess spalter skulle bli de ledande.
" Kvinnans intressen " äro där på ett välta- ligt satt företrädda.
) ' Om behofvet, af intellektuell upp- fostran för kvhnan, ") ' Några ord om kvinnan och arbe- tet ", ' " Om kvinnans sjalfförsörjning ", " Några ord om - flickors uppfostran '), ') Om kvinnan och arbetslönen ", äro nigra rubriker, hemtade ur.
tidskriftens allra tidigaste nummer.
Och i dessa möter man uttalanden som:) ' Sam- hallet borde vara en ' sammangjutning - af alla .de giifvor och förmågor, som blifvit nedlagda hos både man och kvinna; den.
innerligaste förening af bådas härdande kraf-.
ter, mildrade af den kärleksfullaste tillgifvenhet mellan dem båda. "
" Först när s t a t e n skänker åt landets unga dött- rar .någon del af den omvårdnad, den ägnar dess unga söner, kan man äfven för dem hoppas på en grundligare och mer utvidgad intellektuell bildning. ')
Det är " man- nens.
och.
ivinnans eniga och kloka samverkan, som for- dras för att vinna ändamålet med " ordningsmahabefatt.
ningen " inom kommunen.
D e t ä r i c k e g o d t a t f Med dessa på måfå utvalda korn ur det utomordent- o r d n i n g s m a n n e n a r alle ' ria. "
För att ilarmningsvis uppräkna alla de af tidskriften ligt rika förrådet af tidskriftens " allmänna ämnen, ') har under årens lopp till behandling upptagna frågorna skulle gifvits som er1 antydan af skalet, det.
yttre omhöljet till den egentliga k ä r n a n: det reformatoriska syftet.
Att en jii krafva en hel kvinnosakslitteratur, och här är det ju sådan kärna låg på djupet af hvad man sträfvade efter blott ett fåtal spalter jag fått att fylla.
- Nog af, ingen af och ville, hade ledarinnorna kanske från.
början ej klart de viktiga frågor, .särskildt rörande kvinnan, som varit för sig.
Hur många revolutionärer gå medvetet till sitt verk? '
uppe i tiden, har förbigåtts, ja oräkneliga.
äro de - nya Det gällde ju först att både i - si&amp; eget och sina läsares sådana som väckts, där utredts, iitvecklats och b e handlals med en.
klokhet, en takt i argumenteringen, en ' medvetande inarbeta öfvertygelsen om att en omgestaltning af kvinnornas tillvaro var behöflig.
Och man måste ~ippFinningsrikedom i uppslagen, en framsynthet i lös- därtilj liksom uppfinna ett nytt språk, en egen form at ningen, som måste väcka både vår undran och beundran.
de nya tankarna.
Vi få komma ihåg, att orden rattig- Hvarje ' tid lelver ju på illusionen att ha varit nydanande, heter,, reform, frigörelse, socialt arbete, medborgarskap, särskildt äro de " unga krafterna " inom en generation o. s. v., dessa ord, som nu fått en sådan makt öfver frestade att härutinnan, öfverskatta kvad de själfva åstadkom- niit .. Ett studium af en dokumentsamling som Tidskrift för tanken, den tiden icke funilos till, Atminstone icke kommit till användning i samband med adjektivet k v i n n l i g.
Ja, hemmet är därför utomordentligt lärorik: den: lär en att uttrycken kvinnorörelse, kvinnofraga, kvinnosak, kvinno- se de s. k.
)) nya fragorna " i deras ratta proportioner.
Efter ett par årgångar af anonymitet läto, som var att sakskvinna hade inte ens vunnit burskap i svenska spraket!
vänta, redaktrisertia masken falla.
Sofies försagdhet, lik- Hvad de senare orden beträffa, importerade från vårt som skräcken för " blåstrumpad9, dunstade bort ' ju längre västra grannland, hade de i fru Adlersparres öron alltid en obehaglig klang och hon använde dem ogärna.
Icke hon växte in i arbetet.
Och hon växte med frågorna, för att hon förnekade tanken, som låg under ordet, för liksom frågorna växte med henne, tills hon blef den den hade hon ju kämpat med lif och blod, utan för man lart sig oskiljaktigt förena med bilden af Sofie Ad- den rent språkliga oskönheten.
Hon erkände dock, att lersparre, den frimodiga, målmedvetna, initiativtagande banbryterskan, den på en gång oförskräckta och sant det varit svårt finna något bättre.
Lyckliga tider - de första aren af Tidskrift för hem- kvinnliga banérförerskan för de ständigt växande skaror mets tillvaro - då man inte var bunden vid slagordens af frivilliga, som ställt sig i kvinnofrigörelsens led.- * * * valde!
D2 argumenten funno uttryck, spontant fram- sprungna ur pennan lik blomstren på ängen och med Under de 27 år Tidskrift för hemmet ägt bestånd dessas färg, ursprunglighet och friskhet!
Hur afundsvard stod fru Adlersparre i spetsen för redaktionen, och dess sparre ", en redaktionell prestation, som för förf.
blef .den mest lifsafgörande af alla., i ty att den kom att samman- föra henne nied hennes blifvande make, kommendör Axel Adlersparre, bror till den hon så vackert och förstående ägnat sin teckning.
.
Men ') &amp; landtbo " hade intet förstående för förtjän- sterna i Esseldes författarskap.
Tidskriftens föregående)) evigt enahanday ', ') opraktiska9 ' och " srnåtrakiga " " lär- domar om kvinnans arbete '), har han oanmärkt låtit pas- sera såsom oförargliga, men " då sådana biografier som Sophie Adlersparres framlägges för våra unga döttrars ögon såsom lärorika och efterföljansvärda, är det tid för hvarje moder, hvarje rättskaffens kristen att uppstå och uttala sitt skarpaste ogillande ") ' Det ar att inblisa ett dödligt gift i .det unga, oerfarna sinnet, liksom en dödlig synd af den eller dem, som med eller utan vilja bidragit dirtill. "
Att gendrifva dessa hårresande beskyllningar, faller sig förstås ej svårt för den alltid slagfärdiga redaktionen.
Bl.
a. menar den sig ha fått en hälsosam läxa för fram- tiden.
" Så hade red.
tänkt meddela sina la ' sare en lef- nadsteckning öfver H e d v i g C h a r l o t t a N o r d e n- f l y,ch t, men * varnad af den goda landtbon skall den veta akta sig; med hans sätt att läsa skall ' man ju genast aniaga den för att vilja lära, ja rent d uppmana sina iinga läsarinnor att kasta sig i sjön af olycklig kärlek! "
,. '
' AKTIEBOLAGET CIDRIL - I GEFLE Basta alkoholfria ippledryck.
= ~ b s o l u t ren naturprodukt.
- I I Telegramadr.
99CIDqlL9:.
~ e 1 m.
e &amp; te ee '
518 DA6N.V - En r e p l i k.
mest tänkvärda, epokgörande och resultatrika uppsatser ha flutit ur hennes penna.
Men h011 visste orkså under årals lopp tillförsäkra.
sig utrnarkia medarbetare, bland å annat ställe i dagens nummer återges ett ut- dessa kan raknas Fredrika Bremer, för hvilken den nya talande af Fredrika-Bremer-Förbundskretsen i hinnopublikationen var en glad öfverraskning, da hon Malmö -- Lund med omnejd, i hvilket veckotidningen aterkoni till fädernejorden efter siii långa vandring i fram- Dagnys startande omnämnes i ordalag, som äro rnande land.
Den halsade henne som en af de " morgon- agnade att ge en skef bild af förloppet vid tid- vakter ", som på hennes lifs afton bebådade ankomsten af ningens tillkomst.
Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse, en ny dag.
som satts i tillfälle att taga del af notisen härom, Att rent praktiskt sedt föra en periodisk skrift genom får för sin del protestera mot uppfattningen att) &gt;Dagny 27 år ar ej ett litet kraftprof i, vårt land, och sa mycket afhandes Fredrika-Bremer-Förbundet S. mer, då det ar fraga om " ett organ för kvinnofrågan; " I det upprop till andelsteckning i föreningen Och detta har ej kunnat ske utan stora uppoffringar af Dagny, som F.-B.-F: s.
styrelse utfärdade senhösten tid och krafter från de ledandes sida, utan ' sjä1fförg: aten- 1907, anges motiven till beslutet att pmlagga tid- het bide af den egna fördelen, den egna bekvämligheten skriften.
Dar anföres, behofvet af en oftare utkom- och den egna aran.
Men fru Adlersparre hade, utom mande publikation, som skulle möjliggöra snabbare sin stora devinatoriska och administrativa förmåga, afven.
uttalanden i aktuella frågor och på samma gång en tro som försatte berg, och det var denna tro, som genom ökadt utrymme erbjuda större möjligheter.
kom henne att rubba det berg hvilket heter ekonomiska till diskussionsinlägg och meningsutbyten.
Dessutom svårigheter, impopularitet och fördomar, och som alltid framhålles betydelsen af att f a till stand ett för den skola lagga sig hindrande i vägen för hvarje publicistiskt svenska kvinnorörelsen enande och.
samlande organ, företag af detta slag.
som genom att vara språkrör för en större grupp Det ar något af denna tro, som sedan uppburit Tid- af kvinnor skulle vinna i inflytande och betydenhet.
skrift för hemmets efterträdare inom pressen, den publi- kation, hvilken sökt uppehalla de arfda traditionerna, da Det var en verklig samling af den svenska kvinno- röre1se.n~ representanter kring gemensamma mål och från och " med 1834 p&amp; fru Adlersparres initiajiv det teo- strafvanden, som Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse retiska kvinnosaksarbetet omsa&amp; till det organiserade, och ville åvägabringa, och att den styrka, som enighet den gamla tidskriften efter sin långa framgångsrika straf- ger, ej kan vinnas utan någon uppoffring af person- van nedlade sitt mandat.
liga tycken, ligger i sakens natur.
Veckotidningen Genom 2 2 argångar fortsatte sedan D a g n y den af Dagnys tillkomst kan således ej rubriceras som ett föregångaren igångsatta och fullföljda uppgiften att vara den ' svenska kvinnans offentliga språkrör, tills dess nya afhandande, utan ar ett på klara motiv hvilande tider fordrade ' nya utvidgade former därför, da afven " tid- beslut.
Hvad beträffar påståendet, att Dagny .gjordes skriften Dagny " ansåg sig ha fyllt sin mission och läm- till organ för .de kvinnliga röstrattsföreningarna,, ar nade plats åt t i d n i n g e n med samma namn.
P ' LOTTEN DAHLGREN.
.
detta sant så tillvida, att röstrattsarbetet representerar en sida af den svenska kvinnorörelsen.
Rösträtts-.
frågan upptar dock endast en del af tidningens ut- rymme, hvarom redan ett flyktigt genombläddrande af tidningen eller en blick på dess innehållsförteck- Insänd litteratur.
ning bör kunna öfvertyga.
Det torde i detta sam- Albert Bonniers fijrlag, Stockholm: V ä g a r n e.
April.
Roman manhang vara af vikt att erinra därom, att redan af Marika Stjernstedt.
- D e ganila.
Noveller af Sidrid tidskriften Dagny innehöll talrika uppsatser, uttalanden Siivertz.
- Damen utan niid.
Roman af Henning von och notiser angående kvinnornas röstrattssak, och som Melsted.
- Slatten.
En berättelse från brytningstider.
Af K.
G. Ossian-Nilsson.
- Malla Montgomery-Silfver- denna fråga med hvarje år blifvit mera framträdande stolpes memoarer.
Utgifna af Malla Grandinson.
Andra såväl i Sverige som i öfriga civiliserade länder, ar delen.
1804- 1819.
Bonniers manadshafte.
Haft.
10.
P.
A. Norstedt 8r Söners förlag, Stockholm: Jonas Lies sam- det - helt naturligt att den afven i Dagny kommit att lade skrifter.
Haft.
4.
(Tremastaren Framtiden).
intaga en allt mer framskjuten plats.
Stockholm den 20 nov.
1909.
Fredrika- Bremer- Förbundets styrelse.
Till- Dagnys Iisekrets i landseorten.
Som Dagny önskar vara e f f enande band mellan Sveriges kvinnor samf har fill s i f f mål att fillva- ra faga allas ' in fressen på skilda plafser, f&amp; vi här- med uppmana våra läsarinnor i landsorten a f f de, för a f f underläffa denna vår uppgift, ville fill fid- ningens redakfion insända sddana nofiser, som uföfver lokalinfresset innehålla saker a f vikf för kvinnorörelsen i dess helhef. '
Sprid Dagny! '
Alida Rossander.
för liberalerna fröken Anne Holsen,.
fröken Kristine Bon- nevie och fröken Anna.
Rogstad, för socialisterna fru Martha Tynas och på den radikala sidan fröken Gina Krog, fru Louise Keilhau och doktor Dagny Bang.
- 1.
Kvinnornas medborgerliga rättigheter på Island.
Enligt, den nya lagen af den 15 april, som blir .gal- lande den l januari 1910, äro de isländska kvinnorna valbara till alla namnder och förtroenderåd med undan- tag af altinget.
Redan förut ha kvinnor varit valbara som stadsfullmäktige i Reykjavik och Hafnarfjardur samt till kyrkoråden.
En femtedel af Reykjaviks stadsfullmak- tige ar kvinnor, och kvinnor sitta i kyrkoråden på olika platser hela ön öfver.
Nu äro de emellertid valbara så- som stadsfullmäktige afven i öfriga stader an de två ofvan nämnda, liksom till fattigvårdsstyrelsei;, taxeringsnämnder, korniiiunalnamnder, samt till nämnderna för de 22 distrikt, .i hvilka den obebodda delen af Island ar uppdelad.
En man, som blifvit; vald, kan ej afsaga sig sitt uppdrag, såvida han icke förut under åtminstone sex år bekladt annan post, en kvinna däremot har ratt ' till afsagelse utan att- uppgifva sina, skal.
Icke alla kvinnor anse denna bestämmelse lämplig, emedan de hAlla pA fullkomligt lika villkor med mannen och emedan det kommer att kompli- cera i landtdistrikten, Under hösten ha kvin- norna öfver Ilela Island ubecklat stor enerpi för att, lvc- kas lika väl vid de kommande valen somUhufvudstad&amp;s kvinnor gjorde 1908.
En skrifvelse till engelska premiärministern.
Den manliga föreningen i England för kvinnlig röst-.
rätt, Men ' s League for Woman Suffrage, har genom sin ordförande, Mr Herbert Jacobs och sekreteraren, Mr hzitchell, aflåtit en skrifvelse till premiärminister Asquith, där föreningen, utan att afvika från sitt program att icke yttra sig om de förvecklingar, som uppkommit genom - vissa taktiska metoder, uttalar som sin Asikt, att premiar- ministern icke har ridtt att- vägra att mottaga en deputa- tion fsåii någon af de olika kvinnliga röstrattspartierna.
Den åsikten uttalades afven, att regeringen, genom att neka att höra kvinnorna, skapat en situation, som för hvar dag blir allt mera beklagansvärd och som kan sluta med- att blifva farlig.
.
Regeringens nuvarande handlingssätt hvar- ken lugnar eller håller dem tillbaka, som genom rege- ringens vägran gripits af revoltens anda.
Skrifvelsen slutar med att framhålla den iisikten, ' att en verklig fara.
förefinnes, om icke regeringen i tid väljer ett annat hand- lingssatt.
D en 13 nov.
1909 afled vid 66. års ålder fröken Alida Rossander.
Den aflidna hör icke till dem man lätt glömmer, om än hennes yttre lefnads- förhållanden icke innehålla mycket märkligt.
Med ett friskt lynne, en lugn syn på tingen, en absolut frihet från all nervositet förenade hon ett ljust huf- vud, ett varmt hjärta och ett ovanligt förstående af andra.
Den uppväxande ungdomen, för hvilken hon varmt intresserade sig, skulle ha haft godt af att höra henne, när hon glad och lugn, fast fjättrad af gikt vid sin plats, dryftade tidens viktiga frågor.
Hennes sunda förstånd och hennes humoristiska laggning firade triumfer vid sådana tillfallen.
Hon skrädde icke ord, då det gällde att uttrycka sitt ' misshag.
fria kärleken&gt;, och smutsen i den ultramoderna litteraturen väckte hennes afsmak.
Kvinnosaken hade i henne en varm vän, och hon hälsade med glädje hvarje nytt verksamhetsfält för kvinnan.
sjalf inlade Alida Rossander i allt sitt arbete stor intensitet och en till det yttersta drifven plikttrohet.
Sådan var hon, då hon under ungdomsåren släckte sin brin- nande kunskapstörst, och sådan var hon också un- der den långa tjänstetiden i ' Enskilda banken och under sin verksamhet som föreståndarinna och lärar- inna vid den af hennes syster och henne stiftade » Lärokurs för fruntimmer; o. Södermalms högre läro- anstalt för flickor har i henne förlorat en nitisk och intresserad styrelseledamot och Fredrika Bremer-För- bundet en revisor, som troget stått p i sin plats ända från Förbundets stiftande.
neder åt den flärdfria kvinnan, den trofasta vän- nen, den för allt högt, och rent nitälskande, varm- h järtade människan!
H.
M.. '
' Utlandet.
Annons.
Stortingsvalen i Norge.
Drottning Wiola Som redan meddelats a r det endast en kvinna, frö- ar nu kommen direkt från Palestina och är ett af naturens ken Anna Rogstad, som i egenskap af suppleant för största under, hvars make ej finnes p i hela jorden.
Den herr Bratlie gatt in som eventuell stortingsrepresentant lefver i århundranden och Ater århundranden utan tillsyn vid de nu afslutade norska valen.
Det kan ' emellertid eller skötsel.
Den håller sig alltid lika grön och fin, vara af intresse att meddela nAgra af de röstsiffror om vinter och sommar, under högsta värme och värsta köld.
öfriga kvinnliga kandidater.
Fröken Gina Krog, uppställd Denna lifslefvande - planta, som på sitt hemspråk heter evigt skall ej saknas af rik eller fattig.
Finaste födelsedags-, af Uranienborgs (Kristiania) radikala grupp, erhöll 863 röster.
Hennes motkandidat, strängt konservativ, gick in namnsdags-, lysnings- och bröllopsgifva.
Pris pr st. 2 med 9,033 roster.
Fru Marta Tynas, Kristianiasocialister- kr., 2 st. 3: 75, 6 st. 9 kr.
Missnöjd köpare iterfår rias kandidat, fick 2,521 röster, hennes liberala motkan- pengarna.
Sändes franco mot postförskott.
eller insänd didat vann öfver henne ined 5,141.
Vid ett andra val i likvid.
Frimärken äfven.
Plats- och resagenter, manliga Tromsö gick den konservativa kandidaten in med 380 och kvinnliga, antagas afven å de minsta platser.
Begär prospekt!
Adr.
: Importör L. Holmqvist, Östersund, röster mot fröken Garfjelds 264.
OBS.!
Efterse alltid att då Viola köpes genom annan per- Ända in i det sista deltogo kvinnorna energiskt i son, mitt namn finnes å bruksanvisningen, då ar den akta och valagitationen.
Såsom talare namnas pA den konserva- garanterar jag, lifs lefvande.
Ingen konstgjord blomma eller tiva sidan fru Marianne Narup och fröken Elise Heyerdahl, tyskt kram.
Iv, ',
Lunds första kvinnliga filosofie ' doktor.
\ Hilma Borelim ar den första i Lund men den men, utan också ger en.
förträfflig och detaljerad tolfte i Sverige.
Längre ha vi inte hunnit an, fast skildring af kampen mellan ~tockholmsliberalismen kvinnor nu i snart trettio år fått aflagga filosofisk och Uppsalakonservatismen på 1830-talet.
Då hittills, doktorsgrad vid våra.
universitet.
Fåtaligheten ar så godt som inga förarbeten på detta omi-ide före- emellertid nog så förklarlig dels.
genom dyrheten af legat, har materialet måst hämtas ur samtida bref de kvinnliga skolstudierna, dels genom de ringa ut- och tidningar, .och det har fordrats inte blott mycket sikter en graduerad kvinna hittills haft att få något ingående forskning utan också stor skarpa och iakt- så när valuta för hvad hon lagt ned på sin utbild: tagelseförmåga för att ur detta knapphändiga material ning.
Det.
f * Örra.
missförh,ållandet krafver ett flerfal- få fram så stora resultat, hvilka också för den po- digt ökadt statsunderstöd åt våra flickskolor för att litiska historien.
äro af betydelse.
Det är saledes ett .bli afhjälpt, men det senare ar nu på vag att för- arbete, som i högre grad än doktorsafhandlingar i svinna, sedan riksdagen - i våras åtminstone i princip allmänhet bide ' låter läsa sig af den stora historiskt intresserade allmänheten.
och ger godkänt kvinnas kompetens till läkare- och vissa högre lärarambeten löfte om vidare framgång på det ' '.
Ännu kommer det likväl säkert vetenskapliga arbetsfaltet.
Och det att dröja länge, innan en kvinnlig fi- ar dar jag helst unnar Hilma Bore- losofie doktor blifvit någonting så lius att hädanefter få sin verksamhet forlagd, afven på bekostnad af den vanligt) atf allmänheten upphör att 1agga.marke till en ny dylik företeelse.
kvinnosak, där hon gjort en så be- Namnet Hilma Borelius behöfver emel- tydande insats.
Det ar sant, att lertid inte en doktorstitel framför sig kvinnorörelsen.
hos sina ledarkrafter behofver afven den träning och den for att med heder kunna presenteras ' auktoritet, som vetenskapliga studier .i hvilken tidning som helst.
Det har kunna skänka.
Men den kan också stått ' under artiklar .biide i Dagny och i vetenskapliga tidskrifter och har dess- gagnas af annat än direkt kvinno- saksarbete) framför allt af.
' de fram- utom mångfaldiga gånger framtradt i gångar, som visa världen, att kvin: samband.
med rösträttsfrågan och aka- nor med f; amg %ng kunna täfla med demiska kvinnoorganisationer af olika män på deras arbetsfält.
Och den slag.
Född 1869 och fil.
lic. ', 1902, har.
'.
doktor Borelius trots trägna Fil.
D: r IIILMA BORELIUS som sjalf kant sig sliten mellan olika akademiska studier, som.
bland annat verksamhetsgrenar kan bast ana hvil- resulterat i tre olika kompletteringar af fil.
kan- ken tillfredsställelse.
.
.
det måste skänka att &gt;&gt;stå hel dar didatexamen, hunnit med både att grunda två man ställt sigr, som Geijer säger - han som tyvärr Lundaföreningar, Kvinnliga studentföreningen och aldrig fick tillfälle att göra det.
F .. K.
P.
R., samt sköta ordförandeskapet i dem båda För litteraturhistoriskt skriftställeri äger Hilma Borelius sällsynta förutsättningar: omutlig logik, filo- en längre tid, respektive 1900- 1904 och 1903-1908.
Dessutom har hon varit styrelsemedlem både i sofisk skolning, astetisk känslighet och en personlig Lunds fredsförening och i dess Kristliga student- stil, som i polemik stundom flödar af obarmhärtig förbund, företagit studieresor till utlandet, skött.
lärar- satir, hvilket sarskildt en kvinnoröstrattens motstån- innevikariat och utgifvit smärre vetenskapliga upp- dare i Statsvetenskaplig tidskrift nogsamt fått kanna satser, dels i romansk filologi och dels i litteratur- svedan af.
Som bevismaterial kan för öfrigt tjanst- historia, som tillika med filosofi utgjort hufvudam- göra hennes artikel om ~ m a l i a von Helvig i Dagny nena i hennes ovanligt gedigna och omfattande 1906 och broschyren sI&lt;ristendomen och kvinno- studier.
Som vi finna, en ståtlig meritlista, hvars rörelsens (Lunds kristliga studentförbunds sociala ' varde icke förminskas af att doktor B. tidtals haft småskrifter), helt enkelt ett litet mästerverk af reda att dragas med en mycket vacklande hälsa.
och koncentration.
.De som kanna henne narrnare Och till allt detta kommer nu hennes vidlyftiga.dok- skatta hos henne dessutom en Stor förmåga af trofast, torsafhandling, %Erik Gustaf Geijer åren före affallets, ansvarsmedveten vänskap, mjuk kvinnlighet och en ett arbete, som inte bara ' så noggrant som möjligt djupt religiös karaktär.
- lyckats bestämma- tidpunkten.
och de ' närmaste mo-.
tiverna för Geijers berömda öfvergång.
till liberalis- ' ' '.
N a r den ny, v in blomstrer.
.
: D anmark hade sin ~hvide Skjald,, skalden med hafsfradgan vid tinningarna, han, som nu sof- ver därborta på Skagens yttersta klit.
Norge har också sin P hvide Skjald p, diktaren med örnblicken och den världsbekanta lejonmanen.
: Var .den förre hafvets diktare, har den senare varit fjällets, icke de stora viddernas och snöskredens .en- samme diktare.
som den andre, store norrmannen, utan snarare de gröna satervallarnas och den kraft- fullt skimrande, kamplystna dagens.
Nar man nu laser den åttioårige skaldens senaste verk, förundras man i förstone öfver den ungdoms- friskhet, som skapat » Når den ny vin blomstrer,.
.
.
Och dock tyder.
detta verk på ålderdom.
Ty knappast skulle en ung ha skrifvit så om det unga.
Det måste visst ses på afstånd, och på ganska långt afstånd, för att framlocka så berusade ord.
Den femtioåriga prosten Hall kommer irin Nord- landen, och i första akten omringas han af dansande unga damer.
Denna mydelige, dans stiger deri ännu spänstige mannen rent åt hufvudet.
Dessa förtrollande %småpiker % synas honom knap- past tillhöra jorden.
Luften ar deras egentliga rike.
Etern.
En ung flickas dans ar den » dejligste dejlig- hed, af konst, den skönaste utstrålning af lifskraft, som jorden äger.
%Ja, navn mig en skjömere? » Deras ungdomliga former liksom det runda i tankarna, detta som rör sig så lätt utan början och slut, fortsättning och sammanhang, rundt, rundt som ogonblicket, har likaledes alldeles betagit honom.
Men detta nya vin, dessa unga damer, af hvilka den yngsta, i en för öfrigt lyrisk vacker scen, blir hans trolofvade, kunna inte fördraga Paulus.
Liksom man anar,.
att de inte gärna skulle höra talas om någon slags underkastelse eller lydnad alls i lifvet.
.
Därför måste de uppfostras.
Och som de i g r u n d och botten äro så.
älskvärda, blir det ingen svår sak för diktaren att f2 dem riktigt mjuka, ja nästan uppsmälta i tårar, innan a tceppet « faller.
Styckets hufvudpersoner äro för öfrigt den med den förälskade prosten ungefär jämnårige Arvik och dennes affarsskickliga hustru.
Denna sistnämnda har så småningom så kommit in, dels i affarsdriften och dels i de unga dottrar- nas lif med dess förälskelser och små for lov els er^, vänner och väninnor, att hon glidit bort från maken och aderas en gång så vackra kärlek.
: Hon och döttrarna ha afstangt honom från sitt förtroende, och under sken af att ta hänsyn till hu- sets herre bedrifva de en hel del saker bakom hans rygg.
Saker, som han visst inte lefver i okunnig- het om, fastan han sjalf är en hänsynsfull och poe- tisk natur, som inte vill ha några scener, utan i sfal- - let ser på tingen med en viss älskvärd humor.
Och man kan inte tycka .annat an att damerna blifvit så sjalfsvåldiga, att de förtjäna en liten upp- tuktelse både af diktaren och Paulus.
Den kommer ' också, nar Arvik, som dels i någon mån; ehuru ej på allvar, smittats af sin svågers ly- riska ungdomsrus, dels också blifvit sårad af ' famil- jens beteende, ämnar resa till London i sällskap med Halls.
dotter, Alvilde.
Hustrun och döttrarna få reda på det och tro att han verkligen rest.
.
Och då börja de en upp- görelse med sig sjalfva under ånger och tårar.
.
Nu framstår maken och fadern för dem som den finaste, basta människa i världen.
Och ho- nom ha d e utestängt från sitt lif.
)) Vi har båret os a d.
mot, ham: som nogen rakkare », säger Alberta rent ut.
.
Och fru Arvik - detta ar det vackraste i boken - tar fram dikterna, som han skrifvit till henne i ungdomen och som länge legat gömda men som nu åter försatta hennes sjal i dallring.
- -, Er det ikke, som om jeg har vzret to men- nesker? », säger hon.
» Et, som sat igjan med san- gene fra vor ungdom.
Og.
et, som löp.
fra.
dem for å besörge al verdens arind?
Hun, som sat igjan med sangene;.
.
hun: sitter her og sörger - B..
.
Men hon behöfver inte sörja länge .. Arvik van- der ' åter, han steg.
.
i land från båten, han kunde inte .yesa.
-.
Och nu mottas han.
mrd öppen famn och mju- ka sinnen, sjalfva aposteln Paulus skulle ha ' kunnat fröjda - sig åt det äktenskap; som nu lofvar att börja p i nytt.
Efter tecken att dömma kommer det ej att dröja, allt för länge, innan afven den siste a f de två ' nor- ska diktarkamparna, hvilkas namn spridt glans öfver varlden, vandrar bort ur tiden, Och det kan- ligga nara till hands att göra ' en jämförelse mellan den redan dödes sista verk: » Når vi döde - vågner » och ' den ännu lefvandes:)) Når den ny vin blomstrer ».
I det förstnämnda dramat ljuder vid lifvets slut ett skri efte.r lifvet; ett ögonblick ar det, som om alla skuggor skulle vika och synen blandas af, for- klaringens tinde, som lyser i solopgången Men då mullrar redan snöskredet i luften och mörkret kommer, mörkret och natten och tillintetgörelsen.
Hvilken.
kontrast mellan detta ödsligt isande slut och den alskvardt familjära, ' ja nastan alltför famil- jära afslutningen i Björnsons verk !.
Intet af dessa båda den höga ilderns verk kun- na val - raknas bland diktarnes starkaste, men hufvud- saken ar ju ej hvad som kommer först eller sist, utan det verkligt stora, som de likväl en gång ' gifvit oss.
.
.
.
.
.
.
- GUSTAVA SVANSTROM.
-.
.
.
.
-.
I)).
, ',.
.
522 D A C N Y " Familjeflickan ".
Breffragment funnet i släktarkivet ' ' af - Jenny Engelke.
X- köping 1 880.
Min unga van!
.
- ---------- ~ ä du.
r uppmanade mig att förtälja något af gamla minnen, blef jag brydd.
Tro mig, det ar icke minnen som fattas, det ar förmågan att ordna dem så, att de liksom lank i lank löpa i en fortsatt kedja och så komma i.
ratt följd och i ratt samman-.
hang ...
Innan jag tager till orda, vill jag erinra ' dig om.
att jag, om nagon, kan kallas ett barn af min tid; ty född i det sista året af ' ett gånget sekel kan jag nu se tillbaka öfver snart sagdt ett helt arhundrade, och vid fyllda 81 år har jag hunnit gifva akt på många lifvets växlingar. '
D e n gamla bilden, att lifvet liknar en fard ge- nom obekanta trakter, håller alltjämt streck (om än något utsliten), och man ar under denna fard utsatt för allehanda oväntade afventyr; de väntade inträffa sällan!
Resan genom lifvets öken är full af hag- ringar, talet därom ar ingen fabel, och lycklig ar den, som - trots .allt nått sitt föresatta mål.
.
Du vill veta huru en ung kvinna i min ungdom hade det i hemmet och hvilka utsikter Som, stodo henne till ' buds för att lifvet för henne skulle kunna bli rikt och lyckligt.
Kära mitt barn, jag hade så nar sagt: .hon hade inga utsikter allss, men jag.
vågar ej stå för ett dy- olikt påståendl!, ty utsikten att bli bortgvt hägrade ju för henne anda från tidigaste ålder och hela hen- nes uppfostran gick ju ut på att bilda henne till .en duglig maka och husmoder.
.
De första lefnadsåren i barnkammaren under en ' myndig, sträf gammal pigas tillsyn förberedde flickor- na på hvad som sedan komma skulle.
I allt skulle bröderna ha försteget, och nar de någon stund om dagen tillatos att vistas i.
föräldrarnas rum, stilla sittande på sina pallar uppradade langs väggen, eller på stående fot vid middagsbordet intaga sina mål- tider, fingo de en försmak af den ofrihet, som de sedan hela sin ungdomstid skulle lida af; för en och annan räckte.
detta genom hela lifvet.
Flickorna på landet, såväl som i staden, vor0 då aldrig sjalfstandiga.
De vågade aldrig yttra en egen tanke.
Modern var i allt deras öfverhöghet, om ock fadern stod som högsta makt; men med flickornas hvar- dagslif tog han ingen som helst befattning.
Först nar friare anmälde sig, grep han in, men då var det också han, som bestämde, oberoende af om döttrarna hade någon åsikt om saken. '
' ' Den tidens unga kvinna var omyndig och helt beroende af föräldrarna och hemmet.
Att förtjana något genom sjalfstandigt arbete, som nu ar bruk- ligt, kom aldrig i fråga.
Det förbjöd tidens för- domar.
Dog fadern eller kom familjen på obestånd, var detta ännu en tvingande orsak för att första möjliga.
friare skulle accepteras af den unga flickan.
Det unga släktets uppfostran försiggick i despotismens.
tecken.
Anden var fjättrad, viljan bunden och hela varelsen ofri i allt sitt görande och låtande.
Den unga kvinnan kunde ej reda sig på egen hand; d e t var allmänna meningen; hon var bunden i hemmet.
Så var det åtminstone med den ogifta unga kvin- nan.
Dock, så snart hon, om än vid blotta femton års ålder, fick smorsn ' ycklarna~ om hand, förlänades henne en särskild myndighet - icke ringa - både inom huset och i världens ögon.
Den gaf henne ersättning för mycket af hvad hon lidit och afven för mycket hon alltjämt, som underdånig hustru, hade att lida af sin man, ty det ordet stod fast:, Och han skall vara din herres.
Detta ord hade ingen ännu i de dagarna tänkt på att upphafva.
Men hur kunde en ung femtonåring, som var kufvad, viljesvag, osjalfstandig, med ens blifva en duglig; befallande husmoder?
Jo, det berodde helt och hållet på den daning hon fått i hemmet.
Hemmen hade vid denna tid bland andra vis- ' hetsord denna regel:, den dar icke vill arbeta, han skall icke heller äta,, och darfore vandes barnen vid att arbeta afven i de mest välbärgade hem, och så snart de.
kunde göra nytta, gjorde de .nytta.
Van- ligen lärdes de äldsta barnen af sin mor att läsa innantill.
Sedan följde katekesens lärande utantill, och nar detta var gjordt, hade de att i sin ordning som aldre syskon undervisa de yngre.
För gossarna skaffades vanligen informator, men om flickorna vidare fingo någon boklig lärdom, be- rodde detta helt och hallet på ett blidt eller oblidt öde.
I mitt föräldrahem vor0 vi tolf syskon; sex af hvardera slaget.
Och medan bröderna fått undervisas af någon aldre gosse (s. k. preceptor) och sedan skickats till Tyska skolan i Norrköping, innan de for0 till akademien, Bergsskolan eller örlogsflottan, fingo vi systrar tidigt taga del i husets vård och skötsel, ha hand om de mindre barnen under lof- stunderna, samt däremellan, nar vi kunde komma åt, samla upp några smulor vetande från våra brö- ders, rika bord,.
Medan vi ännu alla vor0 små barn, hade min mor till hjälp i huset en inspektorsdotter, som förut varit kammarpiga hos ärkebiskopinnan Troil.
Sedan hade hon varit ~framtagsmamsell~~, d. v. s. haft nyck- larna om hand i ett grefligt hus, och .denna sista befattning var ingen sinekur, ty med de stora för- råder, som, synnerligast höstetid, förefunnas i hvarje valordnadt hushåll på landet, dar tjänarna ofta vor0 lika många som barnen - ofta fulla dussinet, '
- - D A C N Y - måste ju allting .förvaras inom las och regel, och därur skulle en och hvar utfi sin beskärda del efter matt, mil ich vikt.
sFramtagsmamsellens var därföre i tjänstefolkets ögon en högst betydande person och betraktades som husmoderns » högra hands; och p i hennes hjärtelag berodde mycket af tjänarnas sve eller väl,.
Med barnen klemades icke, och vid en tid då föräldramyndigheten icke kände nigra gränser, visste man att i hemmen taga vara p i de uppväxande döttrarnas dugande kraft.
Bland borgarfolk kallades da äldsta dottern för lili ' mora, och hennes myndig- het var, näst husmoderns, respekterad af barn och tjänstefolk.
Barndomstiden var då inskränkt till de första tio lefnadsaren, men dessförinnan hade hvarje flicka lart sig att .hjälpa till inom hushallet, vagga barnen, springa smi-ärenden, vara till hands och göra den nytta hon kunde.
Vid tionde året ikläddes dottern kjol och kofta, håret tilläts växa langt - bars förut kortklippt - och nit räknades hon med bland stort folk.
Ännu för omkring hundra ar sedan hade dött- rarna skyldighet att stiga upp kl. 4 om morgnarna för att i otta jämte husets pigor sitta i väfstolen eller vid spinnrocken.
Ölsupa eller välling bestods öfver lag, sedan arbetet fortgått en stund.
Jag minnes en gammal prostgård, där fem döttrar och fem pigor bildade en halfcirkel kring den stora stockvedsbrasan i salen och där äfven smilbarnen miste göra nytta med att lägga torrt ris p i elden för att hjälpa upp belys- ningen, s i att de spinnande kunde se att f A traden » fin och letts.
Här sjöngs vanligen.
en morgonpsalm, som tonade genom hela huset och lugnade matmo- dern, som litange p i B lill ' morass noggranna tillsyn och vaksamma öga kunde gifva sig bättre ro och hvila.
Medan hon själf i sin sofkammare gnolade med i sangen, kunde hon med skarpt iakttagande öra gifva akt p3 att ingen af de tio spinnerskorna svek i att bidraga till ackompanjemanget.
SA snart jag fyllt femton Ar, ansig min mor mig vuxen att öivertaga » mamsellss plats.
Öfning hade icke fattats mig, och till iilin hjälp hade jag att dis- ponera öfver fyra yngre systrar, fran tio till fjorton ars Alder, alla skyldiga att lyda mig.
Främst af allt maste sysslorna ha sin gang, men med minga tjänare och god ordning gick allt som ett urverk.
Vi bryggde och bahde, slaktade, kärnade smör och buteljerade öl, stöpte ljus och destillerade bränn- vin.
Den som da af oss hade hushAllsveckan (de dagliga bestyren) fick under ett par dagar sitta tåligt " bidande vid den langa murade spiselns ena hörn, och noga vakta på att destilleringspannan rann jämnt.
Men s i kunde också handa, att när detta trakiga uppdrag var fullgjordt man som belöning fick skyn- da upp i jungfruburen, kläda sig fin fran topp till t i och komma ned i stora salen, där resande kusi- ner eller annan ungdom infunnit sig, och taga del i lekar och löjen.
Oftast fanns nigon till hands, som kunde sstryka fiolen^, eller ocksa sjöng,man och trallade; alltid tog man sig en wsväng-oms.
De tröttande.
timmarna vid destilleringspannan tänkte ingen vidare pa.
Utom fintvätt af ömtåliga saker, hvilket ock borde läras, hade man att stärka och stryka.
Och som afbrott i Iivardagsarbetet klädsömnad.
Tillverk- ning af s. k. sspröthattarw, sommarhattar af tyg p2 rotting eller vinterhattar af siden eller.
sammet p3 stomme.
Halmhattar flätades ganska fint af bond- flickorna, så att nipperhandlerskan sällan anlitades af familjer boende på landet, där en hatt från hufvud- staden betraktades såsom ett af världens sju under- verk.
Bland de utvägar till själfförsörjning, som stodo den unga, ogifta kvinnan till buds, fanns utom säll- skapsdamens och guvernantens plats i finare familjer tillfälle att som kammarpiga i sbattre huss fa sin bärgning.
Men tiödvändigt var da att äga vana vid klädsömnad.
Till och med ytterplagg måste förfärdigas hemma, tyget oftast spunnet och väfdt af gardens ull, ty farskötsel bedrefs d i med mycken ifver silväl som linodling.
Sedan linne och bom- ullsväfvarna - alltid före midsommar - blifvit ned- klippta, bykta och blekta, togo ylleväfnaderna vid, ty allt hvad hvardagskläder hette, miste tillverkas i hemmen.
Och liksom det välstampade vadmalet skickades till färgaren först att beredas, innan soc- kenskräddaren fick komma at det med sin stora sax för att däraf » yxa tills mundurer i t husets herrar och gossar, så maste äfven klänningstyger och kapptyger appreteras.
(Forts. i nästa nummer).
De danska kvinnliga stads- fullmäktiges arbete.
v id Kvindevalgretsklubbens i Köpenhamn första möte för vintern den 27 okt.
lämnade den kvinnliga stadsfull- mäktigen, fru Tora Knudsen, en detaljerad redogörelse för kvinnornas deltagande i stadsfullmäktiges arbete under iideti 1 april-l november.
Vi anföra här nedan hufvuddragen af de intressan !a meddelandena.
Fru Knudsen pAminde först om att den 12 mars 1909 var dagen för kvinnornas första inval i Köpenhamns stadsfullmäktige sanit ritt man, trots en tyvärr ganska all- nian okunnighet bland kvinnorna om hvari stadsfullmak- tiges arbete bestar, lyckades väcka deras intresse SA myc- ket, att kvinnorna nied cirka 70 % deltogo i valen.
I sammanhang härmed papekade hon nödvändigheten af att kviiinorna vande sig vid att tala vid offentliga möten och deltaga i diskussioner.
524 -- D A C N Y -.
.
.
i ' - i i: - --.
i i -- -- ...
- - - - i.
Harpa följde en redogörelse öfver stadsfullmäktiges första sammanträde den l april 1909.
Alla föregående m e d l p n a r af styrelsen, t. o. m. ordföranden, hade af- gått, hvaiföre ny styreke skulle väljas.
Det tillkom då socialdemokraten Borgbjerg såsom den .först valda stads- fullmäktigen att leda det första mbtet tills ordförande blifvit utsedd.
Han halsade de 26 gamla och de 16 ny- valda medleminarna välkomna.
Af de nyvalda vor0 sju kvinnor.
Till dessa frambars en mycket varm valkomst- hälsning, hvarjamte uttalades lifliga förhoppningar om ett godt resultat af kvitinornas insats i det kommunala arbetet.
Fru Knudsen tackade å de kvinnliga stadsfull- mäktiges vagnar för det vanliga välkomsttalet.
Härefter öfvergick fru Knudsen till en redogörelse för stadsfullmäktiges ordinarie möten, hvilka i regel hållas hvarje måndag, utom under juli och augusti.
Fru.
Sa- licath var den första kvinna, som talade i stadsfullmak- tige, det var vid det första ordinarie.
mötet mandagen den 19 april.
Hennes uttalande rörde digra förhållanden vid S: t Johannesstiftelsen.
Den 26 april talade fru Knudsen.
Det gällde frågan huruvida kvinnorna, ' n u d % de invalts bland stadsfullmak- .tige, skulle ha rättighet att komma in i styrelserna för de politiska valkretsarna.
I hvar och en af Köpenhamns 13 eller 14 valkretsar.
skola nämligen två stadsfullinaktige sitta som ordförande och vice ordförande.
- Trots en del motstånd segrade ' till slut kvinnornas kraf att få vara med i ' styrelsen, vallistorna som redan förelåg0 färdiga utan kvinnliga kandidater kasserades och nya uppsattes. '
Re- sultatet blef, att fru Knudsen blef vald till vice ordföran- de i en valkrets, De ' danska kvinnorna kunna således redaii nu utöfva en viss inflytelse.
på.
de politiska valen.
Fru Arenholt hade uppträdt i debatten angående tele- fonkioskerna för att förbättra de kvinnors ställning som skota dessa.
- Hon invaldes ' äfven och blef ordförande ' i ett utskott, som tillsattes för sakens titredande, och hon ar den första kvinna, ' som varit president och ordförande i ett stadsfullmaktigeufskott.
Vid samma möte hade fröken .Blom och fru Knudsen talat i en fraga angående barnbespisningen i folkskoiorna under maj månad.
.
Det socialistiska partiet hade begärt 18,000 kr.
för detta andamal, men såväl fru Knudsen som fröken Blom funno efter noggranna undersökningar; att bespisningen ej vore sa behöflig under- denna månad, hvarföre de yrkade p5 summans sänkande till 9,000.
Man gick emellertid en medelväg och beslöt ett anslag af 12,000 kr.
Fru Arenholt hade afven talat för 1.öneförhojning for nagra kvinnliga funktionärer.
Förslaget gick igcom, sedan det behandlats af ett utskott, hvari fru Arenholt.
och fröken Crone varit invalda.
.
.
I Atskilliga sanitära, ekonomiska, nykterhets- och djur- skyddsfrilgor, hade fröken Crone, fröken Blom, fru Aren- holt, fru Salicath; fru Harbou-Hoff, fru Johanssen och fru Knudsen uttalat sig, hvarjämte fröken Blom och fru Knudsen.
f: n. sutto i ett utskott för utredande af $t för- slag från en djurskyddsförening.
.
I sa&amp;band med de förbättringar af .kvinnors löne- förliallanden, hvilka tack vare kvinnornas .ingripande kom- ' -- - -, -.
.
-.
. '
- - .-.
.
.
_.
- - _ e.
.. __ mit till stånd, nämnde fru Knudsen, .att till magistraten riktats en uppmanitig att mera an hittills skett använda.
kvinnor vid renhållningsverken jämte andra under kom- munen sorterande arbeten.
.
Det är nu under sju månader, som kvinnorna tagit del i stadsfullmäktiges arbete.
Under denna tid hade Iiållits 18 möten, hvarunder kvinnor talat cirka 30 gånger.
Två gånger har det handt, att el!
kvinna valts till pre- för att nu ej tala om sident och, ordföraiide i utskott alla de utskott, - hvari de vor0 medlemmar.
Fru Knudsen slutade sitt anförande med &amp; ekande ai det långt större intresse man får för sin stad, nar man ar med om att ordna förhållandena inom densamma, man ser.
på den med helt andra ögon.
Och till sist uttalade fru Knudsen den förhoppningen, att de i det offentliga arbetande kvinnorna måtte få röna den uppmuntran, som ligger i att veta, att deras arbete följes med intresse af landets öfriga kvinnor.
- Notiser.
~emarbetersk&amp;nas ställning.
Vid det möte, som " De Danske Kvinders Nationalraad " höll i Köpenhamn den 19 november för att afhandla Hjemmearbejderskers och Syerskers Kaar, har Sverige representerats af fru Eva Wretman, styrelseledamot i föreningen för sömmerskor och ' ombud för nämnda förening i Svenska Kvinnors Nationalförbund, samt fru Constance Almquist, styrelsele- damot i föreningen Hemmets platsförmedling. '
~öreläsnin~sarbetet.
Fru Ellen ~ a &amp; n, Uppsala, har sistlidna vecka företagit en föreläsningsturné, hvarunder föredrag hallits i Brunnsviks Folkhögskola, Ludvika och ' Avesta öfver ämnet " Londonkongressen och rösträttsar- betet i England ".
Folkhögskolans 47 elever, lärare och lärarinnor, vor0 alla samlade, och föredraget mottogs ' med största intresse.
Skioptikonbilder, porträtt af de ledande kvinnorna, och bilder fran agitationsarbetet i England, förevisades.
På alla tre platserna försåldes röstrattslitte- ratur och Göteborgsföreningens röstrattskort med strykande atgång.
.
.
, ' ' Föreningsmeddelanden.
.
Fredrika Bremer-Ffarbundskretsen Malma- und med omnejd har i slutet af oktober och början af november samlats till tvanne möten,.
i Lund och Malmö.
Därvid behandlades ett af fröken Ebba Lindencrona väckt förslag om tillsättande af en kommitté för utredning af riktlinjer för kretsens blifvande verksamhet.
.
Detta förslag, afstyrkt af styrelsen, blef ej antaget af kretsen, hvars diskussion utmynnade i följande resolution: " " Fredrika Bremer-Förbundskretsen Malmö-Lund med omnejd uttalar sitt bestämda ogillande af det satt, hvarpå tidningen Dagny afhändes ' Fredrika-Bremer-Förbundet och gjordes till organ fös de kvinnliga röstrattsföreningarna, och beslutar, att kretsen skall hålla sig politiskt neutral samt ej aktivt syssla med frågor rörande kvinnans poli- tiska rösträtt, alldenstund föreningar för denna rörelse redan.
finnas. "
i.
P, 525 - D A G N Y Vid resolutionens antagande röstade mindretalet för att samma uttalande gjordes, men med uteslutande af or- den " och gjordes till organ för de kvinnliga röstrattsför- eningarnaj '.
Diskussionen rörde sig hufvudsakligen om den inom kretsen radande missuppfattningen af Fredrika-Bremer- Förbundets stallning till friigan om kvinnans politiska rösträtt.
Man hade nämligen menat, att Fredrika-Bremer- Förbundet, sedan särskilda röstrattsföreningar bildats, At dessa öfverlamnat arbetet.
för kvinnans politiska rösträtt.
Denna uppfattning hade hufvudsakligast sin rot i att Fred- rika-Bremerförbundets program, ehuru omtryckt 1906 och ehuru upptagande andra detaljfrågor, såsom om kvinnors deltagande i kpmmittkarbeten, om skolreformer etc., icke nämnt ett ord om denna betydelsefulla principfråga.
Rös- ter höjdes också för att denna sak med snarast klart och tydligt måtte angifvas på föreningens programblad, då inan icke kan förutsatta att nytilltradande medlemmar i d.etalj skola satta sig in i föreningens förutvarande verk- samhet.
För öfrigt uttalades under diskussionen stor belåten- het med den nya arbetsordning, som genom förbundet utarbetats för kretsarna, och uttalades förhoppning om eit för framtiden godt samarbete med moderföreningen i Stockholm, hvars stora och omfattande verksamhet för kvinnans intressen tacksamt erkändes.
.
det i fyra stater, Colorado, Utah, Wyoming och Dakota, beror till stor del på säregna förhållanden i Amerika.
Motviljan mot att negresserna då också skulle få röst- satt, ar en af orsakerna, likaså fruktan för den mycket omtalade politiska korruptionen, som skulle vara större dar an annorstades och för hvilken hinnorna borde skyddas.
Mest ar val dock motståndet grundadt på egoistiska motiv, man fruktar faran af att slappa fram en fran egennyttiga motiv i det stora hela frigjord val- manskar, som icke skulle ga med på vissa trust- och ka- pitalistintressen.
Föredraget iitföljdes af skioptikonbilder af framstaende amerikanska kvinnor sxnt man, som arbetat för kvinnor- nas sak.
Kraftiga applåder uttryckte publikens intresse för föredraget.
-. '
Marstrands F. K.
P.
R. hade föwa veckan anordnat ett samkväm, hvilket besöktes af ett hundratal personer.
Festen inleddes med ett föredrag af fröken Signe Widell, som talade om kvinnan och kvinnoarbete under skilda tider och särskildt dröjde vid Fredrika Bremer och hen- nes lifsgärning.
Fröken W. föredrog därefter med sin kända förmåga åtskilliga humoresker och visor.
För- eningen ökades.
under aftonen med flera nya medlemmar.
F. K.
P.
R. i Nyköping har under denna termin haft tre möten.
Det första Atföljdes af samkväm, det följande Den 157: de föreningen för kvinnans politiska rösträtt var diskussionsmöte.
Af en arbetarhustru inleddes härvid har förliden vecka bildats i Motala efter föredrag af fru frågan: " Huru kan och bör en arbetarhustru uppfostra Frigga Carlberg.
Föreningen har anslutit sig till Lands- sina barn till friska och nyttiga samhällsmedlemmar? ' '
föreningen.
Ordf. i interimstyrelsen och centralstyrelse- Diskussionen.
var liflig, men frågan bordlades till ett kommande sammanträde för att grundligare behandlas.
medlem blef fr. Gertrud Flodman.
Till detta möte hade tva manliga referenter infunnit sig, Stockholms F. K.
P.
R. sammanträdde sistlidne tors- och i gladjeii öfver detta oväntade intresse fran pressens dag i Viktoriasalen under fru Lizinka Dyrssens ordföran- sida beslöt styrelsen tillåta deras kvarstannande.
Vid årsmötet den 15 nov.
" inspekterades " föreningen deskap.
En del föreningsmeddelanden lämnades, hvarpå följde en kort diskussion öfver den framställda planen, af länsförbundets ordf., fru Augusta Widebeck frlin Sträng- att föreningen p2 nyåret skulle anordna en kurs i kom- näs,.
som då höll ett af sina vanliga af humor burna fö- munal kunskap och den proportionella valmetoden.
Mötet redrag.
Hon framhöll bl.
a. några af de resultat, som beslöt att uppdraga åt styrelsen att ordna en ' dylik kurs vunnits i kampen för kvinnans likställighet med mannen, och paminde om de farhågor som uttalats, då arbetsmark- i samband med praktiska öfningar Val af medlemmar i centralstyrelsen förrättades darpa, naden måste öppnas för henne samt hur litet de besan- hvarvid enhälligt omvaldes de förutvarande: d: r Lydia nats.
Det innebure en allvarlig sedlig fara, hade man t. Wahlström, fröken Signe Bergman och fil.
kand. Axianne ex. menat, att lata en kvinna arbeta ' i folkskolans tjänst, hyrst stens on.
Till suppleanter åteivaldes afvenledes fri- -- hon kunde ju komma att undervisa pojkar!
Vid detta möte ägde styrelseval rum.
Föreningens herrinnan Ebba Palmstierna och fru Ezaline Boheman.
intresserade ordförande, fru Elna Cullberg, hade undan- Efter afsjungandet af Kvinnornas medborgarsång höll fru Carola Sahl- von.
Koch föredrag öfver ämnet: H v a r- bedt sig återval till denna post, men kvarstar som vice f ö r h a i c.
k e A m e r i k a s k v i n n o r r ö s t r ä t t?
ordf. Ordf. blef fröken Ada Gustavson.
Inom föreningen arbetar en studiecirkel med omkring Det intressanta föredraget, som till stor del upptog samma synpunkter som fru von Koch framhallit i sina korrespon- 15 medlemmar.
Några af dessa ha godhetsfullt upplåtit densartiklar för Dagny fran Amerika, fastslog den skill- sina hem som samlingsplats, hvarför arbetet kan bedrif; nad som förefinnes mellan kvinnorörelsen i ' Amerika och vas med ytterst ringap kostnader.
Den l: a okt.
höll d: r Lydia Wahlström föredrag för i Europa.
Amerikanskorna ha icke haft att kampa mot föreningens rakning om " Svensk kvinna inför svensk lag. "
samma nedarfda fördomar som kvinnorna i den gamla världen.
Den demokratiska anda, hvarp2 hela republikens Tidaholms F. K.
P.
R. sammantradde denag november, samfundsbyggnad ar fotad, har ifran, början gifvit kvin- hvarvid fröken Jenny Velander, Skara, höll föredrag öfver riorna en friare stallning.
Kvinnan ar i främsta rummet ämnet " samhället och barnet ".
i n d i v i d, först i andra rummet k v i n n a n.
En om- ständighet, som gör att kvinnostandarten i Amerika ar Malmö F. ' K.
P.
R. höll &lt;sitt ordinarie höstmöte lör- så hög, är att den högre bildningen allt mera glider dagen den 20 nov.
Mötet hade glädjen halsa shsom gast öfver på kvinnosidan.
Nagon skillnad i uppfostran fru Augusta Tonning från Ronneby, hvilken i ett sakrikt gossar och flickor.
emellan göres ifrån början icke, den och fängslande föredrag, " Röstrattsrörelsens historia ",.
högre utbildningen Aterigen begagnas hufvudsakligen af redogjorde for den kvinnliga rösträttsfrågans utveckling de unga kvinnorna, mannen uppslukas tidigt af det rast- och nuvarande läge.
lösa affarslifvet.
Efter föredraget förrättades val af styrelse och funk- Uppskattningen af kvinnan såsom kulturens vårdare tionärer, hvarvid till medlemmar af styrelsen atervaldes ar ocksi stor i Amerika.
Att kvinnorna, trots: den akt- fru Paula Hellsten, fru Mathilda Persson och fröken Berta ning och uppskattning som de åtnjuta, dock icke i all- Kropp samt nyvaldes fröken Kristina Frank och fröken mänhet erhallit politiska rättigheter, som bekant ha de Maria Cederberg.
Därefter vidtog ett angenämt samkväm.
.
.
II magor svar.
O C ~ (-- a II Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru många ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa sfäflen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
Hvad kostar Dagny i posfansfalfer och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklådspris är kr.
4: 50 för l / i, 2: 50 för l /, och 1: 25 för 1 ', år.
I II P I - H vilka vilfkor erhalla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
- 1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara for denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga på ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur m h g a som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har d3 att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto ii samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
, I Hvar, och fil / hvifkef pris kan man nummervis ldsa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i Iandsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
11 Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: II ia Sknyter utgifna af CentraIstyreIsen i Lundsfo~enirz~a fBv kvitmans uolitiska röstratf: N: o I, Till regerin en fran svenska kvinnor ingifna skrifvelser i ~Östrättsfrå~an 1905-1906 ........................ 50) -: 25,, III, Mathilda Stael von Holstein: Malsmanskapet och kvin- nans ställning inom äktenskapet enligt gällande svensk ratt ..................................................................... -: 50, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gift ?.
kvinnor ............................................................... -- .. i 10 V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt. --.
: 40 u VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfraga .................. -.
: 25, VII, K. A. Sheppard: Kvinnorösträtten p3 Nya Zeeland .. ....
-.
: 40 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den ïntcrnatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn .. ........... -: 10 Elin Wahlquist: Partipolitiken och kvinnornas rostrattsfraga .. .... -: 03 Ann Magret Holmgren: Mor Karin ....................................... - -: 03 Nancy Svanberg: Goda Kamrater ....................................... - -: 03 Sigrid Kruse: Grannarna .................................................. -: O2 Kortfattad ledning för kvinnornas deltagande i de komrnunaia -.
valen ................................................................... Föreningens för hinnans politiska rösträtt d Stockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst- ratt ...................................................................... .-: 05,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhälla poli- tisk rösträtt?
..................................................... -: 10,, 3, Hilma Borelius: Hvarför är motstandet mo % kvinnans politiska rösträtt oberattigadt ?.
................................ -: 10 s 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... - -: !O u 6, N, Lärdomar af den kvinnliga röst ratt^.^ rörelsen ............................................................... -: I0 7, Nsgra manliga inlägg i den kvinnliga röstrattsfr2gan ... -: 15, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ..........................................................
...: 05, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade h i n - nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ........................ -: OE Minneslista ....................................................................... -: OE Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stillning .. .... (-: 75) -: 6t Lydia Wahlström:.
Den svenska kvinnorörelsen ..................... - -: 4: Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ................................. -: 2E Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till hem Adolf Hallgren -: 2E Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. -: 21 Karl M. Lindh: Kvinnornas röstrattskraf .................................. - Ofvanstaende flygblad och broschyrer kunna rekvireras frb Landsföreningens för Kvinnans PoIitiska Rösträtt byra i.astna1taregdar 6, Stockholm, som hålles öppen hvarje dag kl. 3-4 e. ni.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbhden c: rls! -- g Iiimnx 25 proc.
rabatt.
DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
- L Nya N&amp;dhammaahemmet Djnnashdm Riks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
52 erbjuder klena och nervösa perso- ner ett lugnt och stilla hvilohem.
Pris nr dan 5-8 kronor.
Ilristinehamns Praktiska Skola (För man och kvinnor.
Grundad 1878) pålitliga och välrekommenderade, Hushållsafdelning - med husmo- derskurs.
Slöjdafdelning: Vafnad, sömnad, träsnideri, läderplastik m. m. Noma AU6g.
9, Göteborg F R ~ M S T A OCH STORSTA ENSKILDA HAflDELS- LAROVERKEI ' I LANDETS FRAMSTA HANDE1 SSTA!
l 3-400 elever &amp; rIif !en.
15-20 aKa demislit och praMtisMt bildade Iärarc Bedar vart 40-sid. Illustr, program.
VArteinraiimenn böSar den E4 Van.
(S.
* i '.
G.
30C55.
.
... -.
.
a.
.
iiimskas f6r Danniv sivial ii landsor- ten som hufvudstaden.
Anmiilan ii DAGNYS EXPEDITION, Mastersamuekgatan 51, Sfockholm.
Praktisk och teoretisk undervisning i huslig ekomrni.
Den prakfiska undervisningen omfattar: matiagning, gamerh och uppläggning, bakning, konservering, tvätt, stryltning, sömilaii I I I.
II Den teoretiska undervisningen omfattar: födo5mnesliira, I d s c och sjukvårdslära m. m. Husmoderskurser, omfattande 1 ar, 1 termin eller 2 !ii; inade- börja d.
24 jan.
Praktisk yrkeskurs omfattande 2 manader börjar d. i zprii.
Utförligare genom prospekt och referenser.
Vid Länslasarettet U n g folkskollärarinna Önskar un- der julferien (2 man.)
plats i inare familj, att mot, fritt vivre leltaga i. hushållet.
Ar villig att indervisa i folkskoleämnen .och.
- .-.
fPlatssökande fd sina annonser infrda i iiusik.
Svar till (# G.
E.
K. R.##, idr.
Alsheda.
LEDIGA PLA.TSER.
Lärarinneplats, vid H uslig, elementarbildad flicka, sö- ker plats som hjalp i hem.
Dab&gt;nyflr hnifva priset eller 711~ öre pr IIZIIL) Guvernant.
Ung flicka, som genomgått 8-klass.
ekmentar.laroverk, önskar nästa var- teitmin plats i familj för att under- visa mindre barn i vanliga skolam- nen och musik.
Referenser p2 be- gäran.
Svar till Ruth Hallén, Aren- torn.
; var till Frida Bengtson, Norraryd.
Hus hållselevplats inder vintermånaderna, sökes af 17-årig bildad flicka - f. n. landt- ~rukselev - mot fritt vivre och; om familjemedlem, under kunnig U n g flicka, som genomgått 8-kl. iusmoders egen ledning.
Svar till Iaroverk, önskar plats i battre ' Britafl, Torebo, Kårehogen.
familj att läsa med minderåriga.
Ar afven villig att deltaga i hus- Lärarinna önskar under ett par månader af julferien mot fritt hallet.
Svar till " Jan.
.
1910 ", Ny- ...
~rivre plats i familj såsom hjalp åt bro.
n. r.
' run eller att läsa med barn.
On- lementarb., musik; flicka önskar; kar anses som famn-medlem.
Svar nu eller 15 jan.
plats i aktadt: öre 1 dec.
till " 251 Seffle n. r. hem som hjalp och sällskap eller Guvernant.
att undervisa minderariga.
Svar Ung flicka, som genomgått 8- inom 8 dagar till 1118 W, Kvarn p. r. klassigt elementarlaroverk, önskar E n enkel och anspråkslös flicka nästa vårtermin plats i familj för.
önskar under en månad eller att undervisa mindre barn i vanliga sex veckor plats i prästgård eller skolamtlen och musik.
Referenser annan god familj att mot fritt vivre på begäran.
Svar till Ruth Hallén, lara hushall.
Svar till lllärarinnall, Arentorp.
Odenas, p. r.
Lärarinna, frisk, glad och arbet- sam önskar plats under ferien Ung 1 dec.-l febr.
att lära hushåll Villig deltaga i andra göromål.
Van sömnad och handarbeten.
Fritt intresserad af husliga göromål, ön- i vivre.
Svar till fiLararinna (l, Rya skar komma i en verkligt god fa- Wessigebro.
milj helst a större landtegendon- soni hjalp och sallskap.
Ar afver örlofvad flicka, 27 år, önska] d i g att åtaga sig läxläsning mec i enkelt men ordentlig1 mindre barn.
Svar märkt 1122 år: hem, plats dar tillfälle finnes att få lärs flickan, under adress S. Gumaeli hushållet for att med husmodern: Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. tillhjälp utan jiingfru sköta hemmet fritt vivre och helst någon lön Kvinnlig sjukgymnast, ung, bil.
mot Onskar ansedd som familje- dad, musikalisk, med goda rek medlem.
bli Onskvardt vore afven on- från plats i England, önskar på ny.
någon ungdom funnes.
Svar märkt året komma i familj eller hos en.
llVanlighet och sallskap !l, Nordisk sam dam som sjukgymnast ocl Annonsbyrån, Göteborg.
sallskap.
Villig undervisa i musik Svar till 11191011, Nordiska Annons, U n g bildad flicka, frisk och stark byrh, Göteborg.
van vid alla sysslor inom et1 hem, road af arbeten och sömnac söker plats genast.
Genomgått Iius- med högsta betyg.
Ut- bnskar plats på kontor i liten stac hållsskola vitsord från föregående plats eller på landet, i febr.
eller mar: märkta 190911, Södertalge p. r man.
1910; innehar plats men ön Svar till IINOV., skar ombyte.
Svar tacksamt märk ' - Arig flicka önskar genast plats llSmalandska 23 ") Tenhult, f. v. b som husföresthdarinna i präst- hus eller annan bildad familj, hels ntresserad flicka önskar plat!
där husmor saknas och om tillfallc i familj p3 landet, för ett paj kunde gifvas att något få agna sig man.
från den 6 dec.
for att lär: åt egna stiidier.
Sökande har ge, matlagning.
Svar före d.
28 nov nomgått kurs i hushill och ar kun, till 15.
G.
B.
((, Elgarås p. r. nig i allt, som hör till skötandet a ett battre hus.
Svar snarast til flSmålandska, A.
J .. T.l (, Växjö, p. r kunnig i saval enklare som finarc om kamrater önska t v i battre flicko matlagning, önskar med snarastc S platser i godt hem, helst i S k i n e.
Or plats att fö.rest8 ett godi hem.
Sval nomgitt hushållsskola, kiiuniga i matlag ning bakning, sömnad.
Goda betyg frAl till aHusföreståndarinna~~, Enköping förebiende platser finnes.
Svar till F r k p. r. Hilma Larsson, Linnégatan 3, Göteborg E - P bildad o. musikalis8 flicka, F Småländska 27 I En battre flicka, ' Sprid ' högre folkskola.
Andra larareplatseii vid Ytterlan- läs högre folkskola förklaras har- ned till ansökan ledig för Iärarin- la, som genomgått Högre Lärarin- iesen~inariet eller eljest visar sig nnehafva motsvarande kunskaper.
Jndervisningsamnen blifva kristen- iom, svenska spraket, historia och ~eografi, zoologi och botanik (bio- ogi), hvarjamte önskligt vore, att; ökanden kunde leda sångunder- risningen vid skolan.
Undervis- Iingstid: 30 veckor pr år.
.
Löne- rillkor-:.
1,500 kronor jämte tjänlig) ostad och bränsle eller ersättning larför.
Platsen tillsattes på för- xdnande tills vidare och bör sökas !öre 15 dec.
d. å. samt tillträdas 7 jan.
1910.
Ansökningshandlingar; andas till folkskolläraren J.
P. Sell- berg, Hammar pr.
Nyland, hos hvil- ten afven närmare upplysninga~ tunna erhållas.
STYRELSEN.
i.
~ a ~ m s t a är d ledig fr. o. m. der 1 jan.
1910.
Ansökningar insändas jämte - ålders- och läkareintyg sam1 meritförteckning före den 28 nov till förste stadsläkaren.
Skyldig.
heter: enskild sjukvård och tjänst.
göring å epidemisjukhuset vid - be.
hof.
Förmåner: 500 kr .. årslön; kr 1: 50 jämte kost för dygn vid sjuk * vård eller tjänstgöring.
Musikalisk, ung Dam, med goda rekommendationer er, håller plats som sallskap och hjalp Vidare meddelar Stockholn~s Ut.
hyrningsbyril, Platsanskaffningsaf, delningen.
12 Kungstradgårdsgat i Dalarne, litet hus I lakarehein håll, får bildad, enkel flicka kiin nig i matlagning, bakning, plat!
att med husmodern sköta hushallet Medlem af familjen.
Nya Inack .. Byran, Brunkebergsgat.
3 B, Sthlm England ..
Gymnast med högsta betyg frii Kungl.
Centralinstitutet, kompeten, att praktiskt och teoretiskt under.
visa kvinnliga elever.
i friskgym, nastik och folkdanser samt biträd: vid patientbehandling, får plats pi institut från den 18 jan.
Lön.
52!
kr., allt fritt för de första 6 mån Stadigvarande f r h sept.
God eng elska.
Fäktning önskvard.
Ansök ning på engelska med betygsafskr.
foto.
och ålder ställes till fröken Ju lin, Anstey College, Erdington Birrningham. '
[ro tv3 platser, en.som maskintvat-: erska och .en såsom.
tvatterskebi-: rade lediga att .tilltradas den 1 jan.
1910.
Lönen ar för den förra 275 kronor och för densenare 175 tronor årligen jämte fri bostad och tost.
Hugade, kompetenta sökande böra insända ansökan åtföljd af Pldersbevis och intyg om föregåen- je anställning före den 1 dec; i år ii11 Lasarettsdirektionen.
.
Förestandarin na För tvätt och linneförråd vid Jön: töpings lasarett önskas nu genast.
Ansökan,.
åtföljd af betyg om kun- nighet i maskintvätt och linnesom- nad, samt vitsord om god förmåga; åsom arbetsledarinria, jämte rekom.
i öfrigt, insändas till sysslomans- kontoret.
Lön 400 kr., bostad, kost, jämte andra vanliga förqåner.
Barnsköterska eller barnjungfru afven van vid spada barns vård Får plats inom nov.
man.
utgång.
Kef., bet g och lönepret.
sandas till fru $ánkdirek !ör G. Winblad, Landskrona.
Undervisningsvan lärarinna, som genomg.
småskoll.-sem.
och hälst Iaroverk, samt kunnig i att ' undervisa nybörjare i musik får plats på landet instundande varter- min att läsa med tvanne barn om 7 oc-h 9 ars ålder.
Svar med upp- gift om lönepret;, betygsafskrifter samt foto, sändes till Iwarsson, Bjuråker.
p l a t s finnes 15 instundande januari for ansprikslös, duglig, examinerad smil- skollärarinna, att läsa med cn 8; Arig gosse.
Svar med fotografi till " Skogstjänsteman ", Bjuråker.
Flicka med god .nppfostran från bildadt hem, huslig och ordentlig samt nHgot kunnig i sömnad, villig att de1taga.i alla förekommande sysslor och vara husniodern till sallskap, kan få plats i ambetsinanna- familj.
Svar atföljdt af rekommendationer.
fotografi ocd uppgift om löneansprik tili " Hem ", Lund, p. r. Modebyrån, Drottninggatan 81 A, 2 tr. StockhoCm.
A.
T.
~ r h k i b 7.19..
R.
T. Vasa 261. meddelar rad vid val af damtoaletter, färger, mo- deller m. m., vid ordnandet af va- ningar, dekorering för fester m .. m. Uppköper modevaror för damer i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
G,ynna Dagnys annonsörer!
D A G N Y Deposi-tion.
&amp; Sparkassa KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg STOCKHOLM.
Aktiekapital .. 3,000,000 kr.
1.
Ett Studiesti- pendium fiir kvinnor å 200 kronor söke!
inom november månads utging hos Fredrika-Brenaer-Pörbuns dets styrelse, adress Stockholm Drottninggatan 54.
Ansökan åt.
följes af intyg.om aflagd student examen eller.
afsluiad trearig kur!
vid Högre Lararinneseminariet ellei motsvarande kurs samt af uppgif om tillämnade studier.
Stipendiet företrädesvis afsedt för varandf eller blifvande lärarinnor, kan ai samma person innehafvas 3 ii!
år under villkor af arligen förnyac Friskt, naturskönt läge vid Saltsjön.
Tåg bvarje timme, 15 min.
resa.
Billiga skatter.
Yttcrhelysni~ig.
Vatten och aflopp.
Goda vägar.
ValbeIägnz och billiga tomter på förmånliga betalningsvillkor.
Villor appförac.
Reflekterande hänvände sig till A.-B.
Saltsjö-Dufnäs Villa- tomters kontor, Kornhamnstorg 53 II.
1-d Telefoner: Riks 121 31.
Sthlm.
23 88.
Tomter visas och upplysniniaf meddelas sön- o. helgdagar.
Rikstel.
Saltsjö-Dufnäs 14.
Sthlm.-tcl.
Dufnas i G.
Gynna Dagnys annonsörer!
I I d L Fem priikfiga iifventyrsböcker for barn och ungdom.
!f NYHETER I BOKHANDELN!
Berättelse för barn och iingdom.
Sarens kurir, Fritt efter Jutes Yerne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer d Kar!
dspclin.
Kar-,: tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga frin medeltiaen.
3enrlxtning P a r ~ i ~ d af Hugo.
Gyltander.
259 sidor.
bIed 45 illu- strationer af Engebsrg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre. '
Frideborg.
Folkkalender för 1910 af pasfor B. Wadström.
44: de arg.
Kart.
1: ' 25, kloib.
2 kr.
Varde Ijus;) Nordisk missionskalender för 1910 af Professor ' A. i (o1modin.
18: de arg.
Kart.
1: 25.
Korsblomman.
Kristlig kalender för 1910 af Pastor Efr.
Rang.
45: de k g.
Kart.
1: 75, klotb.
2: 25. '
Julgåfvan.
Illustrerad jultidning med bidrag af flera fram-, stående författare.
Vacker gratisplansch.
Pris 1 kr.
Julkat-fven; Illustr.
jultidning fö; barn.
XIV arg.
Pris 15 öre.
I konungens fjansf.
Berättelse från det trettioariga kriget af O. Alcock.
Häft.
1: 75, kart.
2: 25, klotb.
2: 50.
Frihef.
Berättelse af Hillis Grane.
Haft.
1: 5 4 kart.
1: 75, klot.
2 kr.
Under det seende &amp; af.
Berättelser af Pastor Karl Gasslander.
Haft.
1 kr., k a r t 1: 25.!
I Då skemen fara.
Bilder ur sjömanslifvet af Carl Fr. Peterson.
~ a ' f L 60-öre, kart.
85 öre.- Pd flykt af N.
P. Madsen.
Haft.
60 öre, kart.
85 öre.
, .När de unga togo vid.
Skildring ur folklifvet af Hillis GPW Andra delen.
Haft.
1: 25, kart.
1: 50, klotb.
1: 75.
Doktor B~decker och Jans lifsgärning i Ryssland och Sibirien.
Bearbetning efter engelskan af Elsa Ribbing.
Häft.
1: 25, l kart.
1: 75, k !otb.
2 kr.
, I fängelse.
Maningsord af H., Heurlin.
15 öre.
, I hamn.
Berättelse af Anna Carlsdotferi Bibliotek för de unga.
Ungdomsserien N: o VIII.
Hift.
30 öre.
Du och din själ.
Af Pastor Friedr.
G ~ d k e Häft.
.
1 kr., kart.
1: 25., Några af Guds stora 1o: fen filt de unga af P.
Z.
Haft.
15 öre.
Tankar och sam fal om liflefs högsta frågor af Kyrkoherden D: r O. Bensoiv: I.
Ett samtal om undpen och depas möjlighet.
Pris 10 öre.
l II.
Ett samtal om försynen och slumpen.
Pris 10 öre.
III.
Ett samtal om viljans frihd.
Pris 10 öre.
, Elisa.
Af F. S. Webster.
Bemyndigad öfversattning.
Haft.
75 öre, kart.
1- kr.
Söndagsminnen.
Predikn.
af Jakob Paul Bemyndigad öfvers.
af Abraham Ahlén.
Häft.
1: 50, v. b.
2 kr., klotb.
2: 25.
I lifvets morgonstunder.
Tjugufyra.
singer för.
de sm8 med musik af A. S-g.
Pris 1: 50. i m I -::: - s~mhlg Sagogrottan i Sagoskogen.
4 VF ' ~,;: Harald Osteason.
303 sid., 50 illustratio~er.
Kaxtonncrnd.
Pris, r: D 75 öre.
D I Den hemlighetsfulla Ön.
, Ber5tieise.
för barn, d,, O,,, !I efter Jutes Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 2Iustratio- ner af Brita EllsbrBm.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
skildradc f " barn och ungdcm zf Xarie Luu- Charles G. Gsrdons Iif och stordid, !se Ganner.
304sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
artonn ner ad.
' - i3&amp; 73 ifre.
.
Erhilles i hvarje bokhandel eller direkt frhr:.
Folkskolans Barntidnings Fiirlag, Stockholm.
(Stixi Qiiiiit.)
s m D H j älaen bland h j ältar ~ ~ ~ m ~ m m ~ m m ~ m ~ ~ m m ~ m m m ~ ~ m m: ~, I I Rodeastamska Ett f~rbisedt 5 0-1asj~bileanm.
Af Lotten HPaA&amp;~eiz.
Slöjd- och Hushållsskolani Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds- och Växtfärgningskurs.
7 meter mörkbll Damcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes äfven i svart, gr8 brun eller röd färg till 4,20.
Blustyg 2,r het.
prima velourflanell, 70 cm.
bred i 100-tals vackra mönster som vanligen kostar 75 öre m. erhalles tillll kr., 10 bitar 9,SO.
Rosatvills till underkläder, kraftig stark vara 32 Öre met., d: o extra prima skär eller bli äfven passande till herrkalsonger 0,40 met.
Tillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
Ew replik.
O Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
Alida Rossa~nder.
Af H.
M. Utlamdet.
Il unsi mafl litterataar.
Lunds första kvimpdiga fiBasabPie doktor.
Af Lydia Wah~str5r1z.
Når den ny vin iblomstrer.
Rec.
zf Gusfavn Silnnsfrb ' ~~~.
" Farni1 jeflickanbL.
Breffragment funnet i s12 ktarkivct.
Af Jmny Engelke.
De danska kvinnliga stadsfullmäktiges arbetc, Notiser.
F8reningsmeddelanden.
Prenumeration å Dagny sker b närmaste postanstalt eller bokhandel.
