# ID: svediakorp-per420
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,759
# sentences: 935
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING TOR UTGIFVEN GENOMZFREDRIKA-BREMER-F M: r 42.
Stockholm den I l November 1909. '
~r~numerntionsprls: kr.
4: 50 112 a r.
kr.
2: 50.
,, 3: 50 l k,,,, i: 25.
,,.
.
111 å r.
.
.
.
l Löskurnmer 10 öre.
~reniikeration sker sAväl i landsorteo som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
l - l.
.
1 Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktör o. ansvarig iitgifvare: I Expedition E L L E N ' KLEMAN.
och Annonskontor: ~ot.ta~ningstid: Kl. 11-12.
Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
2: a arg.
I.
Mästersamuelsgatan 51, en tr. - Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Annonspris: 15 öre per mm.
Enke; spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per gang 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, l 0 ggr 10 " 10 20 ggr 20m.01~, 50 $gr .. 25 010.
Annons bor vara d a m n a d senast mandag f. m.
Principer och konsekvenser på samhallsmoralens.
.
område.
et upprörande polisöfvergrepp, som nyligen i ' .uttalande i detta stycke kunna tillmätas den största D Stockholm föröfvats mot e n ung oförvitlig betydelse.
Reglementeringssystemet, som hvarken från kvinna, hvilken misstänkt för ett dåligt lif anhållits kristendomens eller moralens ståndpunkt.låter sig för- på öppen gata och nedförts till ett polisvaktkontor, svaras, ar dödsdömdt.
Och .va1 må en bestämd ' dar hon underkastats en ovärdig behandling, har protest mot detsamma höjas af såväl man som kvin- med rätta uppfyllt alla sinnen med harm och ovilja.
nor, och tillika, en protest mot den %förbättrades, Man Iiarmas öfver polisens tilltag, men man glöm- humaniserade ' form af systemet, som under benam- mer att p5 samma gång falla förkastelsedomen öfver ningen nyreglementarism fått insteg i åtskilliga lan- de principer, hvilkas konsekvenser äro sådana, att der ..
Det .ar på tid att vi lugnt och bestämdt saga dylika wpolismisstag~ kunna möjliggöras.
ifrån, att ' ' vi under ingen form, hvarken den gamla De principer ' fi .samhailsmoralens område, hvilka eller den moderniserade, ämna tåla ett system, som söka g.öra gällande, att en.
synd eller last, som mcin ar ovärdigt ett civiliseradt, ett s. k. kristet samhälle.
ej har håg och.
' styrka att afstå från, kan bedrifvas, &gt;Men om reglementeringen tages bort,, säger blott man på lämpligt sätt vet att skydda sig mot man, ~ h v a d vilja ni satta i stallet? » dess fdjder, har till sina konsekvenser ledt till.
deet Ja, hvad vi önska, det ar, för att tala med en rättsvidriga system, som man brukar kalla reglemen- kand auktoritet p2.
detta område,)) ordning i stallet teririgen af prostitutionen, och till den institution, för den nuiarande oordningen, rättvisa i orättvisans som kallas sedlighetspolisen.
.
Det ar hos detta sy- ställe, fri och frivillig ' sjukvård i tvångssjukvårdens stem, och ej enbart hos polisen, som skulden till det ställe,.
Eller för att tala med egna.
ord: vi önska skedda ar att söka.
Detta har afven: påpekats i att en större och vidsträcktare upplysning om sedes- Svenska Dagbladet .. af en insändare, direktör Otto löshetens fruktansvärda följdsjukdomar ma ' kostnads- Westerberg,.
soni ' .tillika uttrycker en förmodan att fritt i form af föredrag och broschyrer spridas bland regle~ent&amp;i.n~en;.
)) en af.
de svartaste fläckarna på manlig och kvinnlig ungdom samt att kvinnor, som vår.
.civilisat.iqni,.
snart torde komma att afskaffas.
Adragit sig ' sådana sjukdomar, må erhålla tvångs-.
D å.
di-tor Westerberg som bekant ar ledamot fri och kostnadsfri sjukvird utan att behöfva .anlita i den; kungl. '
.
.
reglementeringskommittén, torde hans myndigheterna och därigenom blifva.
brännmärkta. '
', ' '.
.
.
.
Pro.menaddrakt.er och Kappor VBr stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solidt arbete l PBrmAnliga priser l GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, !NORRMALMSTORO
Vi .önska vidare, att sådana föreskrifter måtte upp- ställas och framförallt tillämpas, att min, som i osedligt ' syfte antasta kvinnor, och kvinnor, s o m i liknande syfte antasta man, befordras till straff, och an vidare, att lösdrifvarlagen på det strängaste får sin .tillämpning - inom prostitutionen finnes en m ' ängd män och kvinnor, som äro dagdrifvare och s o m måste tvingas att arbeta -, och slutligen önska vi, att alla som ockra på kvinnans last och förned- ring efterspanas och straffas samt att offentligt under- stöd lämnas de räddningsanstalter, som bildats till d e ' prostituerade kvinnornas upprättande.
Detta.
allt ar ju endast moraliska medel, säger m a n J a val,.
men det är dock först och sist dessa, ' som ' äro de effektivaste.
Vi böra visserligen akta oss för att förvandla reglementeringens upphatvande till ett universalmedel ' mot all slags samfundsosedligl~et.
Och ej böra vi ' ' bli modfällda o m vid en sysiemförandring inga un- inneförening styrelsen.
samt lararinnornas representant i skol- Kvinnorösträtten på Nya Zeeland.
N ågot af det mest anmärkningsvärda vid det Inter- nationella Kvinnoförbundets kongress i Toronto var Nya Zeelands förenade kvinnoförbunds uttradesförklaring - sarskildt aninarkningsvärd på grund af sin orsak, nam- ligeti att Nya Zeelands kvinnor i vidaste utsträckning er- nått hvad de efterstrafvat: full likstallig ' het med mannen p i alla områden, och att de darföre ansago sig nu bättre kunna tjäna sitt folk i samorganisation med mannen an i ett sarskildt kviiinoförbund.
Hvad denna likställighet verkat, livad Nya Zeelands kvinnor tack vare sina politiska rättigheter tillvunnit ej endast sitt kön utan hela sitt folk af nioraliskt, pedago- giskt, ekonomiskt och kulturellt varde, därom förtäljer K. A. Sheppards broschyr I&lt;vinnoröstratten på Nya Zeeland, spridd hos oss genom L.
K.
P.
R., som föranstaltat öf- versattning och utgifning af densamma.
I Tyskland har nu afven ([Der deutsche Verbund fur Frauenstimmrechtll nyligen utgifvit den lilla broschyren i öfversattning af Marie Schloss, I (arlsruhe: Den tyska tidningen llzeitschrift fur Frauenstimmrechtl liar i anledning haraf ett omnam- nande af fbrhillandena p i Nya Zeeland, dar samtidigt jämförelser med Tyskland uppdragas, hvilka äro intressanta nog.
Vi återgifva har delvis artikeln.
Sheppards broschyr, säger tidningen, lär oss, att så länge mannen vor0 i besittning af all politisk makt p i Nya Zeeland,.
gjorde-s dar precis samnia invändningar mot den kvinnliga rösträtten, som eljes öfverallt i världen.
Det så gärna använda piståendet, att kvinnorna sjalfva ej önskade.
rösträtt och, om de ägde den, ej skulle be- gagna sig daraf, vederlägger förf.
emellertid genom enkla och odisputabla sifferfakta.
Första året af kvinnornas del- tagande i valen, 1893, fanns det på Nya Zeeland 193,536 röstberättigade väljare, af hvilka 129,792 utöfvade sin rösträtt; listorna upptogo 109,461 kvinnor, ' och af dessa lade 99,290 sin rostsedel i valurnan.
Detta utgör 85 % af kvinnorna, under det att man dittills ansett deltagandet i valen lifligt, då 60 ' 3 ' af de valberättigade mannen gjorde bruk af sin rättighet.
Numera kan man emellertid Norges första kvinnliga stortings- göra den iakttagelsen, att ej endast antalet röstande] &lt;vin- nor stiger fran det, ena valet.
till det andra utan afven att mannasuppleant.
männen från den stund kvinnorna viinno politisk likstal- Fröken - Anna Rogstad har inom Gamle Akers lighet visat större intresse och lifligare deltagande.
Sista krets, Kristiania, valts såsom suppleant för stortings- valet, 1905, visar följande siffror: af ' 269,.597 ' man valde representanten i samma krets, generalkrigskommissarie 22 1,611, af 2 12,876 kvinnor 175,046.
Bratlie.
Skulle hr Bratlie blifva förhindrad att utöfva Den så ifrigt förfäktade uppfattningen, att kvinnorna sitt representantskap, inträder således fröken Rogstad försumma hem, man och barn, om de hvart tredje Ar läg- såsom den första kvinnan i Norges storting.
Fröken ga sin röstsedel i valurnan, ar så löjlig, att man ej behof- R. ar född 1854, blef folkskolelararinna 1873 i Trond- ver söka vederlägga den.
Men det lönar sig i stallet att hjem och ar nu lärarinna vid Grunerlökkens skola.
hänvisa till ett visst ställe i broschyren, dar det talas om Anna Rogstad ar afven ordförande i Kristiania larar- den kvinnliga rösträttens moraliska inverkan pA barnen.
derverk komma att ske.
Helt visst komma, om reg- lementeri-ngen upphafdes, en mängd rykten af ten- dentiös beskaffenhet rörande sjukdomarnas ökning och oordningen på våra gator att uppstå - för att bringa det nya i misskredit.
Men snart skulle man nog lära sig att skilja mellan sensationsrykten och de svåriglieter, som alltid följa med en förändring af dylikt slag och som med - god.
vilja nog borde kunna hjälpas.
Från, den undre världens når alltemel.lanåt ett hjärtskärande rop, en bön om hjälp fram till oss lyckligt lottade samhällsmedlemmar.
' Ack att det ropet finge tränga in i ' många, ' många hjärtan och dar väcka genklang, att den likgiltighet, som kom- mit oss att så länge med lugn fördra en fruktans- värd social orättvisa, nu vore för alltid försvunnen!
Må kvinnans röst höja sig mot detta orattfardighe- tens system, och må den rösten bidraga till den allmänna opinionens väckande!
Ty se, dar den allmänna opinionen reser sig mot ett missbruk, dar måste det ändå alltid - hvilka intressen som an stå på spel - sluta med rattfar- dighetens och rättvisans seger.
CLARA WAHLSTROM. '
Sheppard stiger: " Har det ej stor betydelse, när en stående tidningar i de mest olika partifärger niedgifva uppväxande yngling ej längre kan räkna sin mor till dem rent ut, att på ~ i Zeeland a en lagstiltning af social natur som måste hallas inom ett strängt bepränsadt område utan möjliggjorts först genom den kvinnliga rösträtten) att etiska, i stället betraktar henne som en mänskligt väsende, beklädt sedliga och pedagogiska reformer endast i så hög grad med d ~ n värdighet af rätt och makt, hvarat han själf kunnat uppnas genom kvinnornas politiska medverkan.
hoppas f2 gliidja sig inom några år ?ll.
Och regeringspresi- Så långt anförandena i den tyska tidningen anga ' ende denten G. W. Russel går ännu längre, da han säger: den kvinnliga rösträttens verkningar på Nya Zeeland.
llHvilken inverkan skall icke den kvinnliga rösträtten ut- Artikelförfattaren öfvergår därpå till ett bemötande af den öfva pil Nya Zeelands framtidsfolk, d2 ärftliga inflytanden invändningen, att förhållandena på Nya.
Zeeland vore så komma att spela in?
Vi skola framalstra ett stolt släkte särartade, att man därifrån icke kiinde föra i bevis samma af statsmän, när den tid kommit, då den politiska traditio- lämplighet af kvinnorösträttens införande i andra länder.
nen hos bida föräldrarna går i arf till och framträder hos Förf.
talar då närmast om förhallandena i Tyskland och deras efterkommandell.
.
frågar, om icke kvinnorna där skulle kunna på samnia Kvinnornas förmodade starka afhängighet af kyrkan områden göra ett fördelaktigt inflytande gällande.
gjordes på sin tid gällande i Nya Zeeland, men bevisligt P&amp;ar icke i Tyskland, fragar han, en rörelse till ' för- ar att nu, då kvinnorna sedan sexton år tillbaka utöfva mån för ' det lokala vetot, en idé, som aldrig kommer att sin rösträtt, .har barnens offentliga uppfostran ännu en full- låta realisera sig .utan kvinnornas medbestämmanderätt?
ständigt fri, af kyrkligt inflytande ej hämmad karaktär; en Skulle vi icke behöfva vidsträcktare moders-, spädbarns- mängd viktiga uppfostrings- och bildningsreformer ha och barnaskydd?
Behöfva vi ej just detta särdeles trän.- emellertid uppnåtts, tack vare kvinnorna, och de ökade gande för att motverka den oerhördt stora dödligheten utgifterna härför motvägas af ökade inkomster.
National- bland de späda barnen?
Skulle ej deii kvinnliga skol- förmögenheten har efter införandet af den kvinnliga röst- och yrkesutbildningen få ett helt annat utseende, om kvin-.
rätten årligen vuxit, emedari produktionsförmågan nästan nor vore berättigade att bestämma om skolkurser, obliga- fördubblats.
Därigenom äro kreditförhållandena förträffliga, toriska fortsättningsskolor, kompetensbetyg och laglig mi- och med hjälp af det ernådda.
öfverskottet har i sin nimilön?
Och ä r o väl de sedliga förhållandena sådana, ordning en följd sociala förbättringar kunnat vidtagas, si- att de alls ej beiiöfva förbättras?
Ha vi idealiska bostads- soin t. ex. ett mera vidsträckt skydd för barn födda inom och hälsoförhållanden?
Har ålderdoms- och invalidförsäk- eller utom äktenskap, arbeterskeskydd, fängelsereformer och ringen (Tysklands stolthet) en sådan utsträckning, att den ej ålderdonisförsörjning.
kunde ytterligare utvidgas?
Den ofvan omnämnde G.
W. Russel sammanfattar Och finanserna?
Vi ha sannerligen ingeii rätt att skillnaden mellan Nya Zeelands forna och nuvarande po- yfvas öfver våra finanser.
Desto mera förvånansvärdt är litik i foljande sats: .Före kvinnorösträtten hade våra po- .det därför, att man inför uppenbar finansiell tillbakagång litici finanserna till sin ledstjärna.
Alla lagförslag betrak- vis-a-vis kvinnornas rösträttsfordringar uppställer den för- tades nastan alltid från standpunkten: 1.
Hur mycket kostar modan, att kvinnorna ej förstå sig på finanser, och med det?
och 2.
Hvilken verkan skall det ha, sedt frin kom- häpnadsväckande kallblodighet utjämnar man delvis finan- mersiell synpiinkt?
Kvinnorna räkna icke med penningen siella missgrepp på så sätt, att man afvältrar följderna på utan med hem och familj, och för att vinna deras sym- kvinnorna, i det man begagnar sig af deras politiska van- pati och deras röster måste herrar politici se p i de offent- makt till att belägga nödvändiga lifsmedel o. d. med tull.
Artikelförfattaren slutar med följande citat ur den ofvan- liga angelägenheterna p i deras sätt.
Så snart de gjorde så, insågo de, att idealet ej blott är penningen utan att det nämnda broschyren: llNya.
Zeeländerna kunna ej förstå, eftersträfvansvärda är gynnsammare existensvillkor och hvarför man i andra länder sa ' länge uppskjuter en så en- lyckligt hemlif.
Den synbara följden af denna omkastning kel, sak.
Oss förefaller det natiirligt, att kvinnorna skola i Uppfattningen ligger i följande åtgärder: rusdryckslagarna ha samma rättighet att välja som mannen ", och han ut- under folkets direkta kontroll, en snabb utveckling af ålder- talar som sin åsikt, att det icke talar .mycket för värdet domsförsakringen och uppfostringsväseridet.
Vid dessa af de tyska politikernas insikter, att de ännu anse det frågors ordnande ha kvinnornas röster varit de afgörande.
' kvinnliga rfisträltskrafvet som något oerhördt och obefo- Rusdrycksbestämmelserna inverka naturligtvis i hög gadt: Tyvärr kunna vi konstatera, att det ar de tyska grad på sedligheten, på äktenskapsförhållandena, på folkets politikernas och ej Nya Zeeländernas uppfattning,.
som är sparsamhet och duglighet.
Ett måttligt folk ar alltid mest den mera allmänt utbredda.
produktionsdugligt.
Och när det i broschyrerna talas om produktivitetens fördubblande och nationalförmögenhetens tillväxt, så få orsakerna härtill säkerligen sökas i rusdrycks- lagarna.
Politici med sådant inflytande och sådan betydelse som premierministern Sir John Ward, generalprokuratorn John George Findley, landtbruksministern Mc Nab, kultiis- ministern George Fould, seniorn i Andra kammaren Sir William 1nkes.
Steward samt utgilvarne af särdeles fram-.
_.
.
_ _.
.
_ - .-.
.
... -.
.
.- ' Sprid Dagny!
L.
.
, -. '
.
- E t t hjas et finns böcker, som så ovedersägligt bara vittne: D om att vara framsprungna ur en manniskosjals.
.
-.
.
innersta djup, att man, nar man en gång last dem, nästan pinas af tanken på att de med minga hundra.
andra skola trängas på bokhandlarnes diskar, .tummas af likgiltiga fingrar och genomögnas af ny- fikna blickar.
Deras innehåll ar af den art, att man helst skulle önska - det trycksvärtan inte behöfde förmedla vägen från författarens till läsarens hjarta.
Men trots alla de yttre procedurer en bok måste genomgå för att från tankens verkstad hinna ut till » de tusen hemmen », händer det ändå ofta, att orden nå oss så omedelbart, så pulserande af lifvets egen .kraft, som om de talats till oss ensamma; de vädja till vårt hjarta och samvete, de nödga oss att försöka taga parti för eller emot, alldeles som om en nara van gifvit oss ett stort förtroende o c h vantar på vart omdöme.
En sidan bok ar det anonyma arbetet » Ett hjärtas rop », som nyss utkommit i bok- handeln.
Ämnet rör sig om ett af de hemskaste samhälls- problem, som öfver hufvud möter oss: det tunga ansvar som drabbar dem, hvilka utsatta maka och barn för att dela en olycka, som borde burits ensam.
Det är emellertid inte från den felande sjalf, som hjarteropet möter oss, utan från en mor, som med kärlekens solidaritet helt går in under skulden och ansvaret.
~ e n n a mor har lefvat mer än trettio lyck- liga år, under hvilka den ende sonen varit hennes allt.
En tillfällighet kommer henne att ana, att denne son, som hon tror om allt godt och som aldrig gjort henne annat än glädje, bar på en hem- lighet.
Ett par dagar därefter försöker sonen begå sjalfmord, och ett bref, adresseradt till modern, upp- lyser henne om, att han inte längre tycker sig kun- na lefva, sedan han ' fått visshet om att den sjukdom han bar på kommer att göra hans återstående lif till en plaga för honom sjalf och en fara för andra.
Emellertid dör han inte af den dosis morfin han tagit in u t a n tillfrisknar igen, reser till en utländsk halsoort, dar han får godt hopp för framtiden, kom- mer åter med nytt lefnadsmod och - gJömrner till en viss grad.
Men den som icke glömmer är modern.
Då hon satt vid sin sons badd efter sjalfrnordsförsöket, kände hon hur » hennes hjarta vidgades så att det nya lidandet fick plats att träda in,.
Men på sam- ma gång vaxer hennes kärlek till den felande och af straffet hårdt drabbade och når en höjd som aldrig förr.
Den korta glädjen vid hans återkomst från utlandet ar endast en oas i den sorgens öken, till hvilken hennes återstående lif förvandlats.
Max in ' leder en ' förbindelse med en ung tiänsteflicka.
Under lians vistelse utomlands dör flickan på ett rop.
sjukhus och afver?
det barn hon gifvit lifvet f01jer henne snart i grafven.
En läkares ord upplyser Max ' moder om orsaken till bådas död, men hon besluter att lata denna hemlighet följa sig i grafvent ty om hon uppenbarade den för sin SOL, vët hori, att han ej skulle kunna bara sin olycka utan inyo skulle vilja taga sitt lif.
Hon kan inte mörda sitt barn, och därför stänger hon den hemska vissheten inom sig, fastän hennes samvete oupphörligt hviskar: » Skulden har den, som tiger ».
Än svårare blir konflikten mellan plikt och hjarta, nar Max fattar kärlek till en ung flicka, hvars för- äldrar äro vänner i familjen.
Modern försöker p i allt upptänkligt satt hindra denna förbindelse, mcii de ungas kärlek öfvervinner alla hinder .. Förlofriingeii eklateras, och moderns förtviflan vaxer med hvarjc dag.
Modet har svikit henne, då hon försökt säga sanningen till kontrahenterna, Nu ser hon sig irigen annan utväg an att genom ett anonymt bref delgifva fästmöns far en del af sanningen, d. v. s. jimt s3 mycket som Max sjalf vet.
Brefvet lämnas p i Max begäran i flickans egna händer, men, okunnig om lifvet och blind i sin kärlek som hon är, tanker hon ej ett ögonblick på att öfverge den hon älskas.
Enda följden af alltsammans ar MaxJ gransl6sa smarta och förbittring, nar han sedan upptäcker hvem som ar brefskrifverskan.
Ännu nar den unga bruden s i 2 hos henne i sin hvita dräkt, gör modern en förtviflad ansträngning att saga henne hela sanningen f6r att ej bli ansvarig för det öde, som kan kcsn .. mr: att drabba äfven ett kommande släkte, men det g?
&amp; r SOM förut: orden blir aldrig sagda.
Hon möter de tii ?gas lycka och den blifvande moderns glada förhoppningx med samma djupa samvetsångest; och hennes tilQ~.
tröst ar den säkra förkänslan, att lidande M: s2 mycket p2 hennes egen lifskraft, att hon skall f5 g: bort, innan hennes farhagor gått i fullbordar:.
Boken gör allt igenom intryck af något ~ p p - lefvadt eller åtminstone djupt kandt.
Den är, som titeln antyder, ett hjarterop, en ångestfull Mgz, som går anda in i läsarens sjal.
, Bar jag ansvaret, kmde jag ha handlat annorlunda? » frågar den.
Och h v m vågar döma denna mor för att hon lät, sitt sam-.
vete vara sitt hjärtas, för att hon handlade fult mänskligt, om an kanske ej fullt rätt?
Det har jrs funnits kvinnor i stånd till att liksom modern i 557- rättelsen » En Korsgang~ - jag vill minnas skrifve:; af Christian Elster - öfverlamna sina ka~as ' se Bt rättvisan, emedan de kant, att just i straffet iåg deia felandes raddnirig, spartanska mödrar, som heilre setf sina söner på skölden an utan den med flackad ara, men en sådan själsstorhet ar mer an hvad 5.m m a människan kan begära af den andra.
Den scm b: ~rit ' en annans börda så som modern i .Ett imjarias r o p
' 493 D A C N Y undandrar sig ' vår dom.
Men ansvaret ligger på annat håll.
Det ligger hos den, som ej gör allt ' för att förvissa sig om, huruvida han har ratt att binda en annans öde vid sitt, - hade Max har velat veta, hade han lätt skaffat sig visshet ~ r det n första barnets och dess mors dödsorsak .- och det .ligger må- handa i den lagstiftning, .som intet gör för att hindra att oskyldiga varelser .uppoffras för andras skull.
Äfven har kan straffet komma att drabba mycket ojämnt, och manga enskilda fall kunna vara varda all vår medkänsla, men frågan ar, om det inte är bittre att individen lider an samhallet Det ar denna.
fråga, som denna gripande bok bör ' talla Oss F. E. afdelningen - fattigvarden - i Köpenhamn i dessa dagar anslagits till ansökan ledig.
Tidningen framhåller, att intet hinder möter för kvinna att söka detta ämbete, samt papekar, att ledningen af kommunens fattigvard just vore lämplig att handhafvas ' af en kvinna.
~nsökningstidin h a r, nar detta.
skrifves, antagligen redan utgatt.
Det ar att antaga, att bland Köpenhamns kvinnor finnes mera än en med fattigvårdens angeiagen- heter förtrogen, kompetent och duglig person, som an- mält sig till borgmästareplatsen på.
3: dje afdelningen.
SO, bekant ha ' d e danska kvinnorna redan säte inom en gren af stadsstyrelsen, sasom stadsfullmäktige; i ma- gistraten äro de däremot ännu orepresenterade.
Sär- Skildt kvalificerad Som kvinnan gifvetvis ar för fattig- várdsarbetet, vore det ju mycket lämpligt, att hon inträdde som medlem af magistraten med sin förlagd till detta omrade.
.
Presidenten Fallieres och feminismen.
Kvinnan i. den offentliga arbetsförmedlingens tjänst. '
Till Redaktionen af Dagny!
Med anledning af Elsa Alkrnans artikel i N: o 40 af Dagny, ber jag om plats för följande:.
D en invändning Elsa Alkman gör angående hvilken som är att räkna såsom den första kvinnliga före- ståndaren för ett arbetsförmedlingskontor var att vänta, ty jag kände mycket väl den skillnad, ' som kan anses finnas mellan fröken Olga Hallbergs och.
fröken E. Lindquists befattningar, men det är ju ej fråga om kontorens storlek, utan om principen, att en kvinna erhållit befattning att feresta ett kontor, där såväl manlig som kvinnlig arbets- förmedling förekommer.
Skillnaden skulle vara, anser Elsa Alkman, att Eslöfskontoret har egen styrelse och sorterar direkt under K. kommerskollegium.
Det är sannt, att kon- toret i Ringarum sorterar under länshufvudkontoret i Oster- götland och dit insänder rapporter m. m., men förestån- daren sköter likväl kontoret på egen hand.
För öfrigt - arbetsförmedlingen i Malmö är ej hufvudkontor för öfriga anstalter i Malmöhus län, men väl centalanstall.
för länet.
Ännu en gang vill jag påpeka: jag har icke tänkt p&amp; befattningarnas olika storlek utan på principen, .att kvinnor kunnat f&amp; förestandareplatser vid arbetsförmedlingskontor.
I mitt förra meddelande förbisig jag, att äfvén vid arbetsförmedlingen i Gäfle (och möjligen i Luleå) finnes kvinnlig assistent, nämligen fröken Hanna Norelius.
Högaktningsfullt Al&amp;.
Bergström.
Utlandet.
Kvinnlig borgmästare i Köpenhamn.
Sista numret af den danska tidningen &gt; ' Kvinden og samfundet " meddelar, att borgmästareambetet för 3: dje Då franska undervisningsligan (la ligue l ' enseigne- nient) nyligen invigde sin nya ståtliga byggnad i Paris, höll presidenten Fallieres ett tal, hvaruti han uttryckte sin varma sympati för kvinnosaken.
Han yttrade därvid: " Det tillkommer icke republikens president, konstitu- tionens vaktare, att uttala.
en personlig mening i vissa fi-agor, men I skolen säkert tillåta mig att uttrycka en.
önskan, och det af fullaste hjärta: nämligen att f&amp; se lik- ställighet mellan de bada könen förfäktas och förverkligas.
Jag tillhör dem, som anse att kvinnorna böra vara lik- ställda med männen i samhällslifvet.
Som lagarna ännu icke infört denna likställighet, önskar jag, att män och kvinnor måtte erhalla lika rättigheter. "
Och presidenten tillade, vändande sig till de manga närvarande lärarinnorna, en särskild önskan, att olikheten i afseende på lärares ' och lararinnors ' löner matte ' försvinna.
Jus Suffragii i ny upplaga.
Internationella röst- rattsa1liansen.s officiella tidningsorgan, Jus Suffragii, har i höst påbörjat sin fjärde Argang och samtidigt därmed har en förändring med tidningens utgifning vidtagits.
Jus Siiffragii, hvilken som bekant utgifves.
af fröken Martina Kramers i Rotterdam i en engelsk upplaga, kommer från och med i höst ut äfven på franska.
a ah har tankt sig att tidningen, naturligt nog, .härigenom skulle få en betydligt större spridning, särskildt i .de romanska länderna, dar engelska spraket icke alltid ar bekant.
.
Jus Sufiragii innehaller alla större underrättelser af intresse angående rösträttsrörelsen, och genom att direkta officiella rapporter inflyta från de olika länderna ar ud- ningen i stand att gifva sina läsare en tillförlitlig öfver- sikt af hela det kvinnliga röstrattsarbetet.
Genom sin litteraturförteckning förmedlar den kunskapen om arbeten och broschyrer angående röstrattsrörelsen, hvilka ut- kommit pa olika språk.
Föruivarande prenumeranter af Jus Suffragii, hvilka nu skulle föredraga den franska upplagan, ha endast att återsända sitt tidningsexemplar .till Jus Suffragiis re- daktion, 92 Kruiskade, Rotterdam, med ordet " change " skrifvet a detsamma.
Tidningen sändes då därefter i stallet p&amp; franska.
A K T I E B.
O L A G E T CIDRIL - I GEFLE - Bis ta alkoholfria ippledryck.
= Absolut ren naturprodukt.
I I Telegra m a d r.
* * C I D L ~ ".
I T e l.
18 QQ, 18 BB.
De kvinnliga advokaterna i Paris.
.
1 Palais de ~ustices väldiga komplex går allmänheten in och ut öfver den stenlagda gården, uppför den breda trappan, genom de dystra, halfskumma stengallerierna.
Dar rör sig en massa människor af de mest olika typer.
Herrn med - Hederslegio- nens röda rosett och den eleganta damen, arbetarhustrun med sitt barn på armen, trashanken, som kommit in för att varma sig en stund och hvila på en bank vid väggen, turister med Bzdeker och nyfikna - det ar ett stycke af gatan.
Mlle JEANNE CHAUVIN, .Och i denna hop Juris doktor.
.
blanda sig advoka- terna i sina dräkter af medeltida student, långa svarta kappor, hvita nervikta kragar, svarta baretter.
De äro legio, somliga tjugo års pojkar - ty man blir advokat här på tre års studier efter studentexamen - andra gråhårs~än, men uniformen ger dem alla ett gemen- samt drag, man tycker sig se ämbetsmannens trygg- het och sjalfförtroende hos dem alla.
Det ar komediförfattarnas fel, att det ar så svårt att ta en fransk advokat på fullt allvar. '
Från Molikre till Cour- teline, den oförbätterlige, som af sina b.eundrare kallas den nye Molikre, ha rättvisans vårdare varit föremål för en blodig satir.
De .kvinnliga advokaterna --, ty det finns åtta &amp; cken kvinnor inskrifna som advokater vid ratten - synas - .icke mycket till i Palais de Justice.
Det ar egentligen inte mer än två af dem, som komma dit regelbundet - gul font du Palais, som yrkestermen lyder, och allmänhetens och deras kamraters känslor för dem ha ännu inte hunnit H ~ L ~ kristallisera sig till litteratur.
De ha inte haft ratt att föra talan mer an åtta år, och hvad ar åtta ' år, nar det galler en urgammal institution.
Och.
d e.
ha inte fått sin rättighet utan kamp.
.
Ar 1892 Försvarade en ung studentska inför jur ' i- diska.
fakulteten i.
Paris en afhandling med titeln: De för kvinnorna tillgängliga yrkena.
Denna afhand- ling med sin skenbart oskyldiga titel var i.
sjalfva &amp; verket en stridsskrift, ty i den förfaktade mademoiselle ',.
.
Jeanne Chauvin kvinnornas rättighet och lämplighet att föra talan som advokater inför rätten.
Made- moiselle Chauvin blef juris doktor på sin afhandling, men då hon begärde att få af- lagga advokateden, vägrades detta henne, trots det att lagen inte innehöll någon paragraf, som förbjöd en kvinna att föra talan.
Men fallet var inte bara oerhördt, utan afven utan precedens, och herrar jurister - - mademoi- selle Chauvin borde nöja sig med sin doktorsgrad, det var en vacker och ovanlig utmärke1s.e ' för en kvinna.
Men utom det att mademoi- selle Chauvin öppnade en juridisk rådfrågningsbyrå, utarbetade hon också ett lagförslag om kvinnors ratt att vara advokater.
För- slaget, understödt af män som Viviani och Paul Deschannel gick igenom 1899.
Och i december M:,, MARIA V ~ R O N E 1900 uppträdde advokaten Jeanne.
Chauvin första gången - det var för öfrigt i ett ganska obetydligt utmatningsmål.
Sen den tiden har mademoiselle Chauvin haft en massa olika mål om hand.
Skilsmässor, frågor om barnavård, brottmål.
Civilraftsfall intressera henne mest.
D Jag åtager mig inte att rentvå Paris ligapojkar^, säger hon.
Detta yttrande ar typiskt för henne.
Hon förenar kvinnlig var- dighet och mildhet med stor andlig vederhäftighet.
Nar hon talar ar det sam om hon klädde af orden deras öfverflödiga och öfverflyttade betydelse och lade fram deras innersta vasen.
Endast en kvinna med utpräglad veten- skaplig laggning och skolad tanke ' kan ge åhöraren ett sidant intryck.
, Rue des Martyrs?
Den kallas de olyckligas gata, mademoiselle, och det ar inte få fattiga stackare, som bor på den gatan!
- Där borta äi den, N MIROPOLSKY.
E den går tvärt Öfver bulevarden %.
Det ar en godmodig och meddelsam poliskon- stapel, som håller detta lilla tal, en ganska ovanlig typ af poliskonstapel, eljes äro de inte mera till- mötesgående i n deras yrke fordrar och deras med- delsamhet vanligen utnött, Madame Maria Vérone, avocate 6 la Cour har slagit ' sig ner vid rue d&amp; Martyr&amp; midt i fattig- kvarteret daruppe i Montmartre, i ett .hus.
som är.
.
.
.
...
.
-.
L
so ' in en låda, utan ljus, utan luft.
Men till hennes mottagningsrum hitta inte bara de fattiga stackarna i kvarteret utan afven folk af alla samhallsklasser från olika håll i det stora Paris.
Madame Vérone ar liten och.
mörk med ett in- telligent energiskt uttryck i sitt bleka smala ansikte.
Därför gör också hennes mjuka röst ett påfallande intryck.
Madame Vérone ar typeri för en kvinna, som arbetat sig fram till sin stallning, ensam, och modig, utan att förtröttas.
Det ar hennes starka sociala in- tressen, som fört henne in p5 advokatbanan.
Hon började emellertid som lärarinna, och under sin lararinnetid arbetade hon för sina kvinnliga kamra- ters ekonomiska ställning.
Från lararinnebanan kom hon in på journalistiken, och så.
länge La Fronde fanns till - en daglig kvinnotidning, som upphörde för några år sen - var hon anställd dar för att redigera de juridiska notiserna.
På detta satt kom hon att lefva i ständig beröring med domare och advokater i.
Palais de Justice och fick en djup in- blick i juridiska frågor.
Men så länge kvinnorna icke hade ratt att föra talan, kände hon ingen lust att aflagga examen och ' göra sig till privat juridisk rådgifvare.
Nar mademoiselle Chauvin förvarfvat denna rat- tighet, ställde sig emellertid saken annorlunda, och madame Vérone, som var gift och hade två barn, grep sig oförfaradt an med studierna till student- examen.
Hon läste på egen hand, tog sin examen och öfvergick sedan till universitetet.
Tre år ar en lång studietid för .den som ar fattig, men nar man har en brinnande energi, vet man inte af några hinder.
Det ar nu ett år sedan Maria Wérone aflade sin advokated, och sedan dess har hon fört talan vid snart sagdt alla Paris domstolar, t. o. m. vid krigs- rätten.
Domare och advokater ha upprepade gånger betygat sin beundran för hennes arbete.
Hon har också gifvit sig helt åt det.
Morgontimmarna har hon sin mottagning, klockan tolf ar hon i Palais de Justice och stannar vanligen ' dar till fyra, fem.
Dar- efter komma besök i fängelserna hos de klienter, som.
inte kunna komma till henne, och s i när hon kommer hem, har hon allt det mödosamma förar- betet till de mäl, som hon har om hand.
Man måste vara stark för att stå ut med ett sadant lif.
Det ar sarskildt barnen som brottslingar, som Maria Vérone intresserar sig för.
I Paris tänker man på barndomstolarna, men ännu ha de icke blifvit verklighet.
Men barnen dömas alltid på måndagarna och alltid af samma domare och med samma advo- kater, som på detta satt fått en vana att handskas med dessa små olyckliga varelser.
Att en kvinna i dylika fall - som i många andra - ar oum- bärlig, har man så småningom kommit under- fund med i det ärevördiga, dammhöljda Palais de Justice. '
- Proffva Gahns, ' Det händer ibland, att man i de grå e n k o r i d o - rerna i Palais de Justice möter en lång m a d flicka, strå- lande af ungdom och som ser ut som Shakespearis Portia direkt från sin triumf öfver Shylock: Det ar mademoiselle HéIene Miropolsky, avocate d l a Cour d ' Appe2.
Mademoiselle Miropolsky ar .född och uppfostrad i Frankrike, men hennes far ar ryss och hennes mor.
.
polska, bagge läkare.
'.
Om madame Vérone ar typen för en kvinha, som genom tusen svårigheter kampat.
sig - fram till sin stallning, ar mademoiselle-Miropolsky den unga flickan, som studerar och arbetar sjalfstandigt af böjelse men som på samma, gång ar ' skyddad .och vårdad i ett hem.
Hennes vag har legat jämn for henne, skolan, studentexamen, universitetet, advokat- eden.
Dar börjar det verkliga arbetet, den verkliga kontakten med lifvet.
Mademoiselle Miropolsky sitter i .sitt arbetsrum vid sitt stora skrifbord, ett verkligt arbetsbord fylldt af papper och böcker,.
och berättar om sig sjalf.
# NU har jag varit advokat - ett år.
' - ja, jag var tjugu år, nar jag började - och mitt yrke intres-, serar mig lika mycket som jag trodde det skulle göra.
I synnerhet skilsmassoprocesser .och brottmål, de äro de mest gifvande.
För öfrigt hvilket - mål som helst, hur torrt det an kan förefalla vid första påseendet, slutar alltid med att gripa mig - hel och hållen, därför att jag finner förr eller senare det mänskliga på botten.
Jag hade ett mål för en tid sen - ni kanske .hörde talas om det, tidningarna sysselsatte sig mycket med det - en mor, som för- sökte.
osa ihjal sig och sitt.
lilla barn.
Barnet dog, men modern lyckades man återkalla till lif, och så blef hon naturligtvis anklagad för mord.
Jag fick henne frikänd.
Det händer så ofta ser ni, att ' man får att göra med olyckliga varelser, som i förtviflan begå brott.
Mitt sista mål var en kvinna, som stack.
.,, ihjal sin älskare, då han sof.
Han var en usling, som hade bedragit och utplundrat henne.
.
Hon blef också frikänd.
När man har lyckats hjälpa en med; människa, glömmer man de missräkningar och sv&amp; righeter, som man måste upplefva i ett yrk,e som.
.. vårt D..
...
Det.
är så underbart att höra denna helt unga flicka med sina ord liksom väga människors lif och död, välfärd och olycka i sin hand.
Men hon tycks fylld af en stark tro på sitt kalls upphöjdhet .och: i en sådan sinnesförfattning ar det som ungdomen.
.
utför storverk.
(Ur Sv.
Dagbl.)
.
.
.
.
.
.
.
ELISABETH KREY. '
' ' ---- p.
.
.
Annonsera i Dagny!
NORMAL J k r Z - 4 &lt;opie-B / Sck Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej botten- s a t s, &amp; r m y c k e t hallbart och angriper ej pennan.
Upprop till allmänheten.
-- N ationen; dyrbaraste egendom är barnen.
De äro landets framtid, och därför måste vi med alla me- del söka utveckla till det bästa möjliga det folkmaterial, som barnen utgöra.
Man har också kommit till insikt om att det ar en social angelägenhet af stor betydelse att hjalpa undernärda och.
nödlidande barn.
Frånsedt di- rekta fattigvardsunderstöd har i Stockholm under de se- naste åren barn i skolAldem bespisats i folkskolor och arbetsstugor.
" Mjölkdroppaman ha sökt sörja för barnens första lefnadsar, som ju för deras framtida halsa har en oerhördt stor betydelse.
Dessa åtgöranden, understödda af enskilda välgörenhetsinrättningars verksamhet, af Frals- nhgsarmén och barnkrubborna, ha dock ej varit tillfyllest, hvilket särskildt visade sig under förra vintern.
Den kroniska undernäring som alltid torde förefinnas hos ett stort antal barn, blef pA grund af den förra vin- tern radande arbetslösheten mera framtradande och för- anledde ett upprop till allmänheten med vädjan att hjälpa - ett upprop, som allmänheten på ett storartadt sätt hör- sammade.
Tack vare denna hjälpsamhet kunde en utvid- gad bespisning i Stockholms folkskolor anordnas för alla de mest behöfvande barnen i skolåldern och dessutom en anstalt inrättas för bespisning af 150 barn, hufvud- sakligen under skolaldern.
Nu har kommunen genom att bevilja anslag visat sig uppskatta betydelsen af att skol- barnen erhålla tillräcklig näring.
För barnen under skol- aldem däremot ha vi med undantag af mjölkdropparna knappt mer än den hjälp barnkrubbor och ofvannamnda småbarnsbespisning kunna erbjuda.
Ingalunda blir n&amp; den i vinter mindre svar än fjolarets.
Alla siffror och öfriga omständigheter tala snarare för en stegring.
Vid det offentliga möte för kvinnor, som med anled- ning af den sociala striden, ägde rum i Stockholm den 8 september, betonades från socialhygienisk synpunkt nöd- vändigheten af att skydda barnen för umbaranden, farliga för deras hälsa och framtida duglighet i samhallets tjänst.
En kommitté tillsattes med uppgift att i sin man söka verka för detta andamal.
Denna kommitté har af ofvan anförda skal inriktat sin verksamhet pa: a t t s ö k a f ö r- hjalpa u n d e r n ä r d a barn, som ej kunna k o m m a i A t n j u t a n d e af f o l k s k o l a n s be- s p i s n i n g, t i l l e t t m a l n a r a n d e m a t o m da- gen, o m m ö j l i g t g e n o m e n u t v e c k l i n g o c h u t v i d g n i n g af d e n a n s t a l t s t y p v i f a t t i " Katarina b a r n b e s p i s n i n g med husmo- d e r s k o l a ", där sedan förra vintern 150 barn fatt ett.
mG mat dagligen, tillagadt af elever, för hvilka samtidigt anordnats kurs i enkel matlagning och hemsysslor.
Tillsammans med för saken intresserade p e r s o n d n d a sig kommittérade härmed till allmänheten med en varm uppmaning att med intresse och penningunderstöd befrämja, detta i hög grad behjmsvärda ändamal.
Penningbidrag emottagas af och insamlade medel re- dovisas till doktor Matilda Lundberg, Biblioteksgatan 27.
Teckningslistor finnas tillgängliga pA följande tidnings- redaktioner: S t o c k h o l m s D a g b l a d, S v e n s k a ' Dagbladet, D a g e n s Nyheter, Stockholms- tidningen, Socialdemokraten, Aftonbla- det, Dagen,MyaDagII.
Aliehanda-V&amp;z ",, asdd, Dagny samt h o s undertecknade: Eugen, Ortstafia Adelsköld Niis Arnoldson Fridguv Berg f. Brolin.
Prakt.
Läkare.
Filosofie Doktor.
Natanael Beshw Lisen Bonnier lwan Bratt Rektor.
f. Josephson.
Prakt.
Läkarc.
Emilia Broomé K. A.
Eklund Sophie Forssnw f. Lothigius.
Kyrkoherde.
f. hIoll, Natalia Fdander ThJrise Gyldin H. E. Hallberg f. Palmaer.
f. v. Knebel.
Kyrkoherde.
FP.
Hammarsten Betty Hirsch Oscar Hirsch J.
FP.
Hdhl Ida Johanson B. Jundell Pastor Primarius.
Folskolelärarinna.
Öfverläkarc.
O_lof E (inberg Knut Kjellberg Ernst I (Iefbeclz Med.
Doktor.
Pastor.
O. Kobb Herman Lamm Carl Lidrnrcn Filosofie d: r, docent.
Grosshandlare.
Ofverlirarc.
Stina Mörner Fr. Nilsson Marika Olivccm rza Kyrkoherde.
Ingenjör.
Ofverläkare.
f. Djurklou.
Bibliotekarie.
f. af Ugglas.
Otto Prinfisköld Cecilia Raphael Susen fiydhq; Förste Hofmarskalk.
f. Saloman.
Frans v. Scheéle Hanna v. Schkei ' e Prof., f: e folksk.-insp.
f. Runer.
Knut A. Tengdahl.
A. Wallenberg Försäkr.
: s-tjänsteman f. Hagdahl.
f. Hasselblad.
A l i ~ teg^&amp; f. Sandströni.
A m a!
~~fziflocri Skolförestindririnire.
l@rolitza Widerström Prakt.
Läkare.
Julia Yinbepg f. Rosenbaum.
Inez Laurell Prakt.
Läkare.
Sekreterare.
Eka Beskow f. Maartman.
.
MathiIda v. Kock Prakt.
M m e - Math.
Ercndbcp OrdfÖr~nk Prakt.
Liikarc.
Kassa förvaltnrc.
Torborg Bäckström E h (Imf~ !mt~itt Folkskolelärarinna.
f. Hatissnri.
Anna Lindhagen Elin Lind@ Barnavärdsinspektris.
Barnavilrdsinspektör.
Anna Ljungberg Ada Nilsson Folkskolelärarinna.
Prakt.
Läkare.
P. jo7 I-sso~i.
Elin SelIQ~ig- f. Almérr.
Wahlström 8r Widstrand, Stockholm: Langdaansen.
Fti '; !istolic om alskog.
Af Gusiava Svansfröm.
- &amp; mdfpri&amp;fem sockeunkr5rnik6 (~.
Gömda bref fran femtiotalet utgifm.
x?
Jenny Engelke * Albert Bonniers fijrlag, Stockholm: Baromerma.
p&amp; S j 8 5 e ~ g s Roman af Ulrik Uhkand.
- Ett hjärtas rop.
Roman.
Hugo Gebers förlag, Stockholm: Fulvia jämte andra iioveIIer.
Af Ernst Lundquist.
- Guld.
Roman fran spekrilatioiisrasc~ riets dagar (1907-1908): Af Ufla Linder.
- R " ktié) g~ rátlle.! ..
miskor.
Roman af Annie Akehrekm, f. Quiding.
- Nerver .. m a s och själslifvets hygien i friskt och sjukt tillsthd, Af Prof. Dr. AQYLS~ Forel.
Bem.
öfvers.
f r h tredje tillb1; i- de upplagan af O. H.
D.: C.
E. Fritzes Bokförlags A.-B., Stockholm: I sanningens fec- &amp; en.
En byhistoria.
Af Mfirtha Starnbeq.
Folkskolans barntidnings förlag (Stina Quint) Stockholm.
Svenska författare.
Deras lif och verksamhet.
Skildrade for barn och ungdom i hem och skola af Marie Louise Gagnet+.
1.
Selma Lagerlöf, V. v. Heidenstam.
Erik Axel Kwlfe: dt, Viktor Rydberg, Carl Snoilsky, Pontus Vikner.
P.
A. Norstedt 8r Söners förlag, Stockholm: Ekonomisk kokbok.
Praktisk föda.
Hälsosamma och billiga matrecqt, matsedlm
för I~var dag inom tio veckor.
Af M. Hhclhede.
Bearbetad öfvers.
af Sigrid Wahlgren.
L. Norblads bokhandel, LJppsala: Predikningar I.
Af J. Käl- Znnder.
Gyldendalske Bogh.
Nord.
Forlag, Kristiania, I&lt;öpenhamn: I Ulvedalen.
Af Alvilde P@.
Notiser.
Kvinnliga lärarepersonalen vid statsunderstödda en- skilda laroverk.
Läroverksöfverstyrelsen har till K.
M: t af- gifvit förslag till pensionering af den kvinnliga larare- personalen vid statsunderstödda ensk.
läroverk.
Försla- get går ' ut på att lärarinnorna, som vid 25 års ålder in- träda i pensionsanstalten, skulle vid 60 års ålder få en pension af 1,200 kr.
Den Arliga pensionsafgiften i delta fall, 180 kr., skulle med en tredjedel bekostas af staten och med en tredjedel af kommunen.
Utgiften för den återstående tredjedelen skulle fördelas på lärarinnan och läroanstalten med 30 kr.
på hvardera.
I fråga om vissa läroanstalter, till hvilka ej kommunalt bidrag utgår, för- delas afgifterna på ett i någon mån annat satt.
Larar- inna skulle enligt förslaget redan vid 55 års ålder kunna, om hon så önskade, utfå den pension, hvartill hennes arsafgifter berättiga henne.
Resestipendier åt.
småskolekåren.
Saqtidigt med att Centralstyrelsen för Sveriges allmänna .folkskollarareförening till K.
M: t ingifvit en petition med begäran om ökning af det anslag, som utgår till resestipendier åt folkskolans lärarekbr, har styrelsen hemställt att liknande stipendier äfven måtte beviljas småskolekaren.
Petitionen utmynnar i en hemställan om att K.
M: t täcktes för nästa riksdag föresla, dels att det hittills för folkskollärare och folkskol- lärarinnor utgående statsanslaget till resestipendier måtte från och med 191 1 höjas till 8,000 kr.
och dels att ett anslag af 4,000 kr.
måtte anvisas till resestipendier åt 1a- rare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor.
Centralstyrelsen har redan länge insett, att äfven små- skokkåren borde komma i åtnjutande af resestipendier, hvarför den under ett par år anslagit ett visst belopp för detta ändamål.
Resultatet häraf har visat sig så godt, att man nu anser sig böra söka statsanslag för ändamblet.
statsanslag åt kvinnlig folkhögskola.
K.
M: t har den 15 okt.
anvisat åt kvinnliga folkhögskolan i Bollnas för år 1 ' 909 ett belopp af 1,775 kr.
samt dessutom till under- stöd åt mindre bemedlade lärjungar vid nämnda skola ett belopp af 162 kr.
.Studiestipendium för lärarinnor.
Ett studiestipendium för kvinnor å 200. kronor s6kes under november månad hos Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse.
Stipendiet ar företrädesvis afsedt för varande eller blifvande lärarinnor och sökande böra ha aflagt studentexamen eller genom- gått treårig högre seminariekurs.
Se vidare annons i dagens nummer.
Nordiska Samfundet för bekämpande af det vetenskap- liga djurplågeriet hade den 3 november anordnat möte i K. F. U.
M: s i Stockholm stora sal, hvarvid fröken Lizzie Lind af Hageby talade öfver arnnet: Antivivisektionsrörel- sens mal och uppgifter.
Talarinnan ansag ' vivisektionen som en kvarlefva fran forna barbariska tider, hvaremot antivivisektionsrörelsen vore ett trappsteg till en ny kultur.
Hon sökte därjämte påvisa huru vivisektionens resultat ur ve- ' tenskaplig synpunkt ofta vor0 absolyt värdelösa samt att d e läkemedel, som därigenom upptäckts,.
icke vor0 sär-.
....
-.
.
.
.
deles värdefulla.
,.
Farbudsmöten i nykterhetsfrågan anordnas nu i da- garria landet rtindt.
Fran Kopparbeig meddelas, att Kvinnliga röstrattsföreningen och platsens förbudskom- initté dar anordnadt ett till sista plats besökt möte.
Fru.
Gerda Hellberg, .Karlstad, höll därvid ett intressant och sakrikt föredrag, hvari bl.
a. betonades, huru vårt land.
för att kunna hålla sig .uppe i nationernas täflingskamp, framför allt måste vårda sin dyrbaraste kraftkälla, folk-.
hälsan.
Dennas största fördarfvare vore .. alkoholen.
Före-.
dragets senare del agnades åt förbudsförhållandena i Ame- rikas förenta skter.
40 miljoner mänskor lefva där un-.
der rusdrycksförbud, åstadkommet antingen genom kom-: munernas lokala vetorätt eller genom statsförbud.
Genom de lyckliga verkningarna af det tillfälliga rusdrycksförbu- det under storstrejken har förbudsfragan hos oss ryckt ett jattpetcg framat mot sin lösning.
Mötet antog följande resolution: 450 svenska man och.
kvinnor, samlade till möte i nykterhesfrågan i Koppar- berg den 31 oktober 1909, uttala som närmaste önske- mal, att kommande riksdag må genomföra den sedan - länge mogna frågan om lokalt veto samt att den påbör- jade utredningen om frigörandet af samhällets ekonomiska beroende af rusdryckshandteringen ej måtte fördröjas, på det att tiden för ett allmänt rusdrycksförbuds införande snarast möjligt måtte vara inne.
* Kvinnorösträttsrörelsens utbredning på landsbygden.
Sistlidne fredag bildades i Norberg efter föredrag af fru Ellen Hagen eii ny F. K.
P.
R.
Föreningen utgör den 155: te i ordningen och har anslutit sig till ' Landsför- eningen.
Föreläsningsverksamheten inom F. K.
P.
R.
Fru Frigga Carlberg, Göteborg, företager i dagarna en föredrags- turné till Vimmerby, Vestervik, Oskarshamn, Valdemarsvik och Kisa, samt möjligen till ännu några flera närliggande orter.
Kvinnornas diskussionsklubb i Stockholm afhand- lade vid sin sammankomst sistlidne lördag ämnet:, A r den moderna kvinnan företrädd i littera- t u r e n, detta närmast med anledning af de artiklar af frih.
Annie Akerhielm angaende denna fråga, som varit synliga i Stockholms Dagblad.
Författarinnan fru Jane Oernandt-Claine hafdade i ett af entusiasm och varme buret inledningsföredrag sin mening, att de kvinnotyper som frainkommit i den nutida litteraturen på intet satt äro ett uttryck för den typiska nutidskvinnan.
De i den.
.
.
.
.
därpå följande diskussionen uppträdande talarinnorna ut- gingo från samma uppfattning, belysande densamma från olika synpunkter.
En sista sammanfattande artikel af frih.
A., som kommit i dagarna, tyckes ' visa, att detta afven är hennes uppfattning, om afven de trenne första tycktes gifva vid handen, att hon skulle göra den motsatta slut- tillämpningen.
KvinnIiga kontorist- och expeditflireningen i Stock- holm hade söndagen den 31 okt.
invigningsfest i sin nya lokal Jakobsgatan 20.
Lokalen gjorde ett trefligt intryck med sin flaggprydda, stora samlingssal och fyra mindre rum.
Invigningstalet hölls af ordföranden fröken M.
Lind- gren, som afven uttalade föreningens tacksamhet till gross- handlare J. Gerell för den storartade gåfva, som kommit den till del.
Denne svarade med att utbringa ett lefve för föreningen.
Till ' ordföranden öfverlämnades af väninnor en kri- stallvas: ined.
blommor.
.Efter sang .och musik vidtog té- supé.
och därefter dans.
;.
.
.
.
-.
,
II Frågor och svar.
1 I Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
- Skall man alltid prenumerera d dessa stiillen?
I Ja, ifall man önskar endast l, 2, 3 eller 4 ex. skall man aiZfid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter sch boklådor?
I ~ a ~ n y postprenumerations- s och bokladspris är kr.
4: 50 för l / ~ 2:, 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
I H vilka villkor erhålla prenumerant samlare i# Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara f B r denna pro&amp;ions hållande?
er- sedan man samlat mind 5 prenumeranter, gHr man tillväga p i ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ' ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att.
ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) ' Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (e / ' annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgående pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
.
C-.
: 75 ' i.
- -: GO Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ...................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ............................... .. - -: 23 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Haligrcn - -: 25 Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ...................................: 25 I städernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
I I Alla skrifrelser rorande expeditionen adresseras: Röstrattslitteratur c Sknytev utgf !tzar a f Centraktyreken i Landsfö~eni~etz för kviwzarzs tlolitiskar vöstv&amp;tt: N: o I, Till regeringen fran svenska kvinnor ingifna skrifvcker i Rösträttsfrågan 1905-1906 ........................ I-: 5C) -.
: 33 III, hlathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet och kvin- nans ställning inom äktenskapet enligt gällande sverxs!
; rätt ........... .7 .. ...................................................... -: 50 IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt for gifta kvinnor ............................................................... - r 10 u V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rastrat ': ---: 40 VI, Partiuttalanden i kvinnornas röstrattsfraga .................. - -.
; 23, VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten pa Nya Zeeland ...... ---: 40 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den irtter~atio- nella kvinnorösträttskongressen i Köpenhamn .. ...........
.
; 10 Elin \ Vahlquist: Partipolitiken och kvinnornas röstrattsfraga.
......
.
: 03 Ann hlagret Holmgren: Mor Karin .........................................
.
: 03 Nancy Svanberg: Goda Kamrater ....................................... -: 03 Sigrid Kruse: Grannarna .................................................. -: 01 Kortfattad ledning för kvinnornas deltagande i de komrniinala.
valen ..................................................................: Föreningens för hinnans politiska rösträtt i Stockholm flygblud: N: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politiska röst- rätt ................................................................... - -: 05 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhiilla p l i - tisk rösträtt?
...................................................... -: 10, 3, Hilma Borelius: Hvarför är motstandet mot !ruiiiixm politiska rösträtt oberättigadt?
................................ ..
.
: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans r6str2tt ...... --: 10 I 6, l) Lärdomar af den kvinnliga röstsEtts~~ rörelsen ............................................................... -: l0, 7, Några manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... - -: i5, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuviande situationen ......................................................... --.
: Q5, 9, Sofi Liddstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade h i n - nor ansluta sig till rösträttsrörelsen ........................ -: 05 Minneslista ........................................................................
--.
: 03 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stil !nirig .. ....
Karl M.
Lind h: Kvinnornas röstrattskraf .. .................................
.
Ofvanstående flygblad och broschyrer kunna rekvireras zrän Landsföreningens för Kvinnans PoIitiska Rösträtt bpri L5st1mkc !-eg~.tnn 5, Stocl&lt;holm, ram halles öppen hvarje dag kl. 3 -- 4 e. x.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen xris - 9 iEiil.ias 25 proc.
rabatt.
-.
B - DQnorsilnoBm (Riks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
52 rrbjuder klena och nervösa perso- ner ett lugnt och stilla hvilohem.
Pris pr dag 5-8 kronor.
Annonsförmedlare, SIGRID WWGMAN FO ' fOGRAPlATlELIER 3 UPPLANDSGATAN 3 (invid Norra Bantorget) Grupper i det fria.
Förstoringar utföras.
FRIMSTA OCH S T ~ X S I L ENSKILDA HANDELS- LAROVERKET I LAA ' DE~S FRAMSTA HkHDELSSiXD ' ' ' 1 3 3 400 elever hriigen.
15 -- 20 iiHa- derniska och praKtislrt biIdadc lärare; Beglr viht 40-sid. illulih *, program.
V&amp;tomaimm Ilaö~, !zir 6sr: M Jau.
(S.
T.
C.
X I U i i] I- -- .. &amp;.
.
--- .- Förstklassigt arbete!
Amatörer undervisas!
I Pris fr. K r o pr duss.
A.
T.
83 03.
Obs.
- Hiss ii.
ten som hufvudstaden.
Anmahm i DA GNYS EXPEDITION, MastePsamueZsgatart 51, Stockholm.
W y gieeuiska Skodon (För min och kvinnor.
Ci-iiiihd 1578) Hushållsafdelni-.g r e d k: zs: cx- derskurs.
tillverkas för Herrar, Damer o. Barn.
Slöjdafdelning: Viifn: ~Q, söm:: adi OBS.!
Prisbelönta af Dräkt-Re- träsnideri, laderplzstik Iii.
!r !.
Formför~ningen.
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
Allt arbete utföres noggrant Gynna och af bästa material.
Dagnys annonsörer!
P- Oust.
Pettersson.
.
52 Drottningga ?an 52.
- 4 "
D A C N Y U n g flicka af god familj .. önskar plats soni skrifbitriide.
Ar Itun-; iig i husliga sysslor såsom enklare rnatlagn., bakn., sömnad och hand- irbeten.
Något musikalisk.
Svar / Platssökande få sina annonser iflrda I märkt aKunnig och dugliga, under idr.
S. Gumnlii Annonsbyrå, Stock- Dagny för Anlfva priset eller 7112 öre pr nzm.)
holm f. v. b.: rhåller lätt anställning under en nånad 5 större herrgard i Små- vanne anspråkslösa flickor önska and.
Vidare upplysningar genom Lärarinna Önskar plats under fe- i battre hem - helst i =redrika-Bremer-Förbundets Byrå, rierna l dec.-15 jan., att lära stad plats - gemensamt eller hvar för lrottninggatan 54, kl. 12-4. hiishåll.
Fritt vivre.
Svar före 15 sig, villiga att deltaga i Iieininets nov.
till 112611, Boras, p. r. göromål.
Vilja anses som familje- Dalarne, närheten af stad, litet medl.
Svar tlll 1118 och 2211.
Nöb- hushåll, får bildad flicka, kunnig beled, p. r. matlagning plats att tillsamman ned husmodern och annan bildad U n g flicka från battre hem önskar ' licka soin kamrat sköta hushållet.
önskar i~rivatvård.
Goda rek.
Svar till 15 nov.
plats i fin familj, Medlem af familjen.
Nya Inack.- till --- ll~fikvårdll, Tegnérgatan 18, att som medlem af densamma gå 3yrån, Brunkebergsgat.
3 B, Sthlm.
Stockholm.
Frun tillhanda.
Lön önskvärd.
Svar till l~Aiinall, Skanör, p. r.
E n ex. sjuksköterska med goda rek.
önskar privat plats hos sjuk p l a t s i bättre familj (i Stockholm eller Uppsala) som Iijalp och herre eller dam.
Svar till l~Eva ", sällskap at barn önskas nu genast HaImstad är ledig fr. o. m. den Stenungsund, p. r. af 20-årig flicka.
Nigot kunnig i l jan: 191 0.
Ansökningar insändas musik och linnesömnad.
Svar med ämte ålders- och läkareintyg sanit uppgift om lön till DA.
M.,, Hög- neritförteckning före den 28 nov.
.
bo, Avesta.
, il1 förste stadsläkaren.
Skyldig- ieter: enskild sjukvård och tjänst- som vistats mån&amp; år utomlands attre 24 års flicka, enkel och röring å epidemisjukhuset vid be- 5nskar som sysselsättning att före- anspråkslös, önskar plats som lof.
Förmåner: 500 kr.
årslön; kr.
; tå ett större hem, eller att kom- ma som sallskap i ett sådant.
Engel- hjälpreda åt bildad, kunnig husmo- 1: 50 jämte kost för dygn vid sjuk- ska talas flytande, och ar sökanden der i trefligt (helst musikaliskt) &amp; d eller tjänstgöring.
villig att lämna undervisning dar- hem.
Svar till, Landet,, Landskro- uti.
Svar till ~Erfarenhetll, Gumae- na-Posten, Landskrona.
Hushilllerskeplatsen vid Ians- iii Annonsbyrå, Sthlm.
lasarettet i Kristianstad förkla- Elementarbild., musik., ansprfiks- - as härmed till ansökan ledig att lös landtflicka önskar plats i: illtradas den l jnst.
december.
ushAllsvan, elementarbild.
skån- familj som hjalp vid vanliga i hem- Sökanden, som.
bör vara i ine- ska önskar plats mot fritt vivre met förekommande göromål och lelålderii, skall vara fullt kunnig i x h någon lön, dar tillfälle gifves äfven som sallskap.
Svar emotses lid lasarett förekommande matlag- 3tt lära ett hushålls skötande.
Svar tacksamt under adr.
~Familjemed- ~ i n g samt besitta förmåga att kun- " K. J.11, Helsingborg, p. r. lem 1909,.
Mariestad p. r. la upprätthzllla god ordning inom; in verksamhet.
Löneförmånerna Enkel flicka iro: Arlig lön 500 kr., bostad om - Arig, bildad, musikalisk flicka, något kunnig i matlagning öriskar plats i familj.
Är kunnig i: v&amp; rum, kost, tvätt, varnie och %kar plats i familj som hjalp och husliga göromål och klädsömnad.
yse.
Ansökningar till platsen jam-; allskap, helst där jungfru finnes.
Genomgått handelsskola.
Svar till e betyg och foto.
insändas före ien 18 november till Lasarettsdirek- Svar till, W..
D.,, Nordiska Aii- * Barnkär 21 a, Varberg p. r.: ionen, Kristianstad.
Kristianstad ionsbyraii, Göteborg.
okt.
1909.
Lasarettsdirektionen.
lats som hushållsfröken sökes af bildad, duglig flicka, hushålls- itton års flicka önskar helst mol van, kunnig i matlagning, bakning ett konstnärshem, 20 min.
vag fritt vivre tillbringa vintermå- m. m.
Goda betyg.
Vidare Nya från Mariefred, önskas mot fritt iaderna på större herrgård eller Iilack.-Byrån, Brunkebergsg.
3 B. vivre en flicka, hvilken som famil-) rastgård, eventuellt för att lära hus- Sthlni.
jemedlem vill sköta det enkla hus- nåll.
Ar äfven villig deltaga i andra hållet åt tre fullvuxna personer.
; öromål.
Svar emotses tacksam1 war [[A.
B. A.11, Mariefred.
.
Plats i familj il1 1ll: sta Nov.
", under adress S Jumzlii Annonsbyrå, Stockholm för att deltaga i hushållet sökes usförestandarinna.
Bildad, an-.
v. b. af 23-årig flicka.
Innehaft plats språkd6s äidre dam, med god, något öfver ett år förut.
Tacksam x h behag].
satt, skickl.
i matlagn., n battre, 21 års, föräldralös flicka för svar aR.
B.
*, Lindesberg p. r.
bah., inläggningar m. m., ' önskas till äldre iinkefrii, boende i vacker från landet, s6ker plats son, iushållsfrökeii i battre familj.
Har S o m hushållerska hos ensam per- landsortstad.
Bör kunna handleda son eller som husmoders hjäll: jungfru.
Vana vid korrespondens.
art och praktiserat i såväl finare; om enklare matlagning.
Svar af- önskar medelålders battre flicka Såväl skriftliga soni muntl.
rek.
om: aktas tacksamt till vanligt bemö- plats till 15 eller 24 nov.
Goda f1111 pålitlighet fordras.
Svar med betyg finnas.
Svar till ~~Plikttrogenll, Foto.
till &gt;Bekväm villa *, under adr.
.andeil, Grohed, p. r. Svenliunpa.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholrr f. v. b., ' n 21 års flicka, som genomgåt n g battre flicka önskar nu ge, - r hushållsskola och ar van vic nast plats som sallskap ocl p l a t s p i egendom i Västnianlanc lam, söker plats som husmoder: hjalp i liten familj eller hos ensan får enkel, bildad flicka att del ~jalp.
Goda.rek.
Lön önskas.
Sva dam.
Har vana vid alla nushålls taga med matlagn., bakn.,. '
sömn il1 ([A.
I.
L.
", under adress S. Gii göromål afvenson1 söninad, Sva: Nya 1nack.-Byrån, Brunkebergsg naelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b till flPålitliga, Strömsund p. r.
3 B, Sthlm.
LEDIGA PL A TSER. '
Rysktalande dam T 1 Sjukskö terika ' sladssjnkskö~kebe f at tning En oberoende dam B Vid ~anilasareiet i Hudiksvall .ro två platser, en som niaskintvat- erska och en .såsom tvatterskebi- räde lediga att tillt.radas den 1 an.
1910.
Lönen ar.
för den förra !75 kronor och för .den senare 175: ronor årligen jämte fri bostad och: ost.
Hugade, kompetenta sökande) öra insända ansokan åtföljd al .Idersbevis och intyg om föregåen- le anställning före den 1 dec.
i år il!
Lasarettsdirektionen.
Skicklig Hushållerska ' ch köksa.
Plats i England, stor ön.
Närmare upplysningar: Fri- ierriiinan Louise Palmstierna, Jön-: öping.
Vid det under byggnad varande änslasarettet i Alingsås antages rån och med den l januari 1910: Tre städerskor,.
ivilka tillika skola biträda sjukskö- erskorna, lön till hvardera 200 kr.
, er %r jämte allting fritt.
Sökande il1 dessa befattningar kunna före len 10 nov.
1909 insända sina an- ökn.
jämte de betyg, hvarpå veder-, örande vilja åberopa sig till Lasa- ettets syssloman, Styckjunkaren J.
- Iwatz, adress Kviberg, Göteborg Husförestånderska H 6kes för större familj.
Reflekteras mdast å större förmåga med lång rana att sjalfständigt sköta hiis och jänare, Svar t.ill llFörmågal1, Gö- eborg p. r.
24 E n bildad, huslig flicka kan få plats som hjalp och sallskap på, törre landtegendom.
Svar med oto.
till ~lPålitligll, Harplinge p. r.
P N I H E u - Modebyrån, Drottninggatan 81.
A,.
2 tr. Stockholm.
i.
T. Brunkeb.
719.
R.
T. Vasa 261. meddelar råd rid val af damtoaletter, färger, mo- ieller m. m., vid ordnandet af va- iingar, dekorering för fester m. m. Uppköper modevaror för damer landsorten.
Moderat arvode.
Fru ' A.
Beijer, kl. 11-5.
Gynna Dagnys annonsörer!
- Sprid Veckotidningen D A GNY!
- D A C N Y Deposition &amp; Sparkassa KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Ztt Studiesti- pendium r kvinnor 5 200 kronor sökes om november manads utgång) s Fredrika-Bremer-Förbun-: ts styrelse, adress Stockholm, rottninggatan 54.
Ansökan åt- Ijes af intyg om aflagd student- amen eller afslutad treårig kurs 3 Högre Lärarinneseminariet eller otsvarande kurs samt af uppgift n tillämnade stiidier.
Stipendiet, retradesvis afsedt för varande er blifvande lärarinnor, kan af mma person innehafvas 3 A 5 under villkor af årligen förnyad sökan.
.
Stockholn~ i noveinber 1909.
Fredrika-Bremer-För-.
Till lindrande och i många fall till botandc af hosta, hals- och brös12kom- mor är Salubrin ett alljam * mera anlitadt medel.
Vid lind- riga fall kunna tilIialliga inand- ningar, t. ex. af gaserna fran ett med Salubrin fuktadt tyg- stycke, göra åsyftad verkan.
1 andra fall bör användas inand- ningsapparat enligt särskild be- skrifning.
Vid fall af lungin- del halssjukdomar medföra vär- mande Salubrinomslag utmärk!
verkan, om de anläggas med gummitaft på satt som i beskrif- ningen angifves.
Försök!
Salubrin medför nyttig verkan vid ratt använd- ning, äfven om Ni af förul fattad fördom tror det vara overksamt.
Salubrin tillhandahålles i Par- fym-, Speceri- och Färgaffarer.
Partilager hos Geijer 8r C: o, Stockholm.
pör kapitalister särskildt ' friintimmer, har d t i ii11g~ varit ett önskningsm %l att kunna öfverlamna varden af sina värdepapper och skötseln af sina affärer åt nigon person ellcr institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvznson pris- billighet.
En sådan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-41, som under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig v2rd och Förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel l.
Om en person hos Notanatafdelningen depoiwrar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kripongri och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariat afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar depcnenten god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt Iiim nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningvii underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att raiitorna ä in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de inedel, son inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
On: er.
hos af- delningen deponerad inteckning genom underlåten förn clse skulle för hlla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppi (ornmen skada Forvaringsafgift: 50 öre för ar per 1,000 kronor af deyiasitio, nens varde, dock ej under två kronor.
Tsarens I Par~i~ale Sagogrottan i Sagoskogen.
I Berättelse för barn och imgdam.
, tt efter ~ e veme s af,,, red Snedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga från medeltiden.
Bearbetning af Hugo Oyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Uddén.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Yarald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Gynna Dagnys annonsörer!
Den hemlighetsfulla ön.
efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
bundets styrelse.
T, r r BmätMst E&amp; @ r11 och ungdom.
hitt ' 312 sidor, 44 i1lustr: itio-, ner af Brita BllstrBm.
Kartonnerad.
Pris 75 Ere.
.
Kvinnliga Hjälten bland j i l t ar g$; $; p; I;; eii:: ise aagliw, 304 siiior,: Juridiska Byrån, Wallingatani B Z. mtorstid kl. l /, 10-4.
Charles G. Gordons lif och stord&amp;, Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.T.
18336.
33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 73 Orr.
Erhålles i hvarje bokhandel eller direkt fr %; Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stilla Quirit.)
I utgifen och redigerad af STINA Q UIMT Ilt- 7mmer 1909 i s h adertonde årgångO Ett rikt ilkrstreradf n m e r huarje vecka, 36 ?chor under årek - Basta och Iamplgaste läsning för barn af alla zmhälkk lasser.
Prenumerera d n h a s t e postkontor.
Pris fot ek år Kronor 1: 65, ha@ ar 90 öre.
Rodenstamska I6jd- och Hush&amp;llsskolan HudiksvalI.
usrnoderskurs.
Skolkökslärarinne- .rs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds- sh Växtfärgningskurs.
f meter mörkblii Damcheviot tjack stark itervara 70 cm bred finnes äfven i svart, i, brun eller röd färg till 4,20..
Blust g met.
prima velourflanell, 10 cm.
bredl i Mals vackra mönster, som vanligen kostar öre m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9,80. sa tvills till underkläder, kraftig stark vara öre met., d: o extra prima skar eller blA ren passande till herrkalsonger 0,40 met.
.Iskrif Otto Oskarson, Gamla KuKgs- lmsbrogatan 23 A., Stockholm.
Prrimslper sch honsekvernser p % samhiillsmoralcns område.
Af Clara Wahlström.
Norges farsta kvinnliga stortingsmannasuppfeant.
Kvinnorösträtten på Nya Zeeland, Ett bjiirtas rop.
Rec.
af F. E. Kvinnaim i den offentliga arbetsbiSrmedliapelis tjänst.
Af Alb.
Bergström.
Uttlraardet.
De bvinndiga advokaterna i Pariso Af EIisaftf- ' fh Upprop B B i B dlmänihetesi.
UmsInad litteratmr.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Notiser.
54 Drottninggatan.
Föreningsmeddelanden.
Prenumeration å Dagny sker å - närmaste postanstalt eiier bokhandel.
I I m m m I
