# ID: svediakorp-per419
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,666
# sentences: 902
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


" N: r 41. '
~ r e n u m &amp; i t i o n s ~ r: i s ' / r ar.
.
kr.
2: 50,, Z: 501 ' 14,,.
,, 1: 25 ' 11 Sr.
.
kr.
4: 5?
,,.
.
.
Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
G3 53.
Riks- 122 85.
Lösnummer 10 ' öre.
~renumeiation sker siväl i landsorteti som i Stockholm a niirinaste postanstalt.
eller ' bok- handel.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: Kl. 11-12. p Expedition.
9ch Annonskontor: - ~ .Annonspris: 15 öre mm. '
50 mm.
M ~ Enkel spaltbredd ~ undar Msrginaiannons texten 1.5 ~.
mm: s h6jd per gang 10:.
-. '
Rabatt: 5 ger 5 010, 10 ggr 10 U / " 20 gkr 20 oh 50 g @ 25 Oh.
Post- och telegrafadress:.
Annons bör vara hlainnad.
senast niåndag f. m; DAGNY, Stockholm.
,.
en,.
, Utgifningstid livarje torsdag.
Sthlm 1909.
F. Englunds Boktr.
" Skulle du, gåfvan förstått, Om alla ungdomens, hiifvor.
För dig jag offra fått ?ll J 2: a arg.
S t o c k h o l m d e n 4 ~ o v e.
r n b 1 e 9 ~ 0 9.
a, hvem vet?
Ranske ej, ty först nu liar Jane Ger- nandt-Claine nåti cin fulla mognad.
- Jag blickar in i de alltför själfulla Ögonen och tänker på hur jag minns henne från vårt första sam- manträffande.
Helst ser jag henne då för.
mig iklädd en eldröd klanning och en stor svart hatt, täckt med tunga, röda rosor, stående barfota ute i vattenbrynet - en förtrollande vattennymf, hvars strålhvita tänder och blanka grågröna ' ögon glitt- rade i kapp med de korta små solbelysta vågorna.
Det var i Varberg en sommar för tusen år sedan, och.
v i bodde bäggeuppe i den gamla fästningen, dar vågornas ' sång alltid tonade och trädgårdens vildvinomsling- r g e.
murar .. och,, saftiga grönska kommo.
en, att drömma &amp; n södern, tropikerna ...
.., om Sedan dess har hon be- skådat: alla.
de land och tjusats, af alla de blommor, hvfikas främmande namn klingade i våra öron som en underbar, musik.
Redan då hade hon debuterat ' i '.
Ii tteraturen, skrifvit några talangfdh noveller, ' iätt.
på- verkade af åttio-talets mest älskade författare J.
P: ~ a c o b - sen och.
med en underström af erotik, som kom " henne att möta det goda folkets ogillande blickar med ett muntert trots, en ' betagande lifslust .. och.
nu kom d p ena boken efter,.
den andra.
~ o v e l l s a m l i n ~ e » Fata n MO^ g i n a r samt den.
.
- lilla roma-.
.
nen hel la ».
Hennes ovan- liga berättartalang och fina kvinnlighet kommo genast till sin rätt.
Hvern glömmer den så vackert tecknade unga ryskan i ~ a t a - ~ o r ~ a Som n q rent och ' ' " s L I ~romenaddr&amp;kter och Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solidt arbete!
PörmAnliga priser!
O USTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO.
478 D A G N Y --.
utan omsvep yppar sina känslor för den man hon älskar och som han försmår, egentligen bara därför att hans manliga natur instinktmässigt känner sig krankt ' af att hon tagit första steget?
Eller .våren, som i Hellas gestalt möter författaren och dröm- maren Erik Skytte, bunden i ett förhållande ' till en äldre kvinna, hösten nara, dar kärlek öfvergått till resignation, men där den gemensamma ömheten för hennes unge son, som i sitt fasta grepp af hårda srni pojkfingrar sluter om deras hjärtan, ger det omöjligt för dem att någonsin skiljas --, trots allt.
3 Hella har aldrig rest?, frågar Erik Skytte och får till svar:, Nej, bara till Stockholm ».
~ ~ c k l Hella!
i ~ a ar jag nära att utbrista, när jag tanker på de oerhörda afstånd, som fru Claine har genomfarit, och alla de länder och vatten hon öfver- korsat, ty hvilken kroppens och sinnets spänstighet fordras ej- för att tillägna sig en annan nations språk, tankesatt och vanor, så mycket mera dessa lands på andra sidan jordklotet, så främmande för oss och allt som ar vårt.
Dock, hur långt vi resa, vårt jag följer oss, vaxer ofta starkare i sin egen art genom motsättningarna, om detta jag har ett eget lif, och Jane Gernandt-Claine blir mera svensk efter hvarje ny långresa och med hvarje ny bok hon skänkt oss.
I, Det främmande landet, fara vi med henne till S t Mauritius, Kaplandet och.
ö n Bourbon och i en berättelse som reine., den af spetälskan märkta unga kvinnan, vaggad till ro af negressens mjuka barnamal, få vi insupa hela söderns solmättade och af blomdoft öfverrika atmosfär samt i de fint humo- ristiska små historierna .Ett Frieri, och » Han ar svart) &gt; lära oss riktigt förstå hvad det vill säga dar- nere om hudfärgen changerar aldrig så litet.
En skuggning på fingrarnas innersida, en aning till krus- ning i chevelyren förmå ingen skönhet och inga pengar att tacka.
I, Pagodernas land.
förflyttas vi till Birma, dar om man får tro vår sagesman, det lefver och andas den lyckligaste kvinnliga varelse som vandrar i ett par små skara sidenskor, ett på en gång ljuft, prak- tiskt och af Buddhas oandlighetsfilosofi genomsy- radt litet väsen, helt olika sina västerländska systrars nyktra och af egoistiska .intigheter fyllda sinnen.
I böckerna fran Argentina, DE^ hemlös^ och B Pampan., få vi lära oss hvad hemlängtan.
ar och äro nara att förtorka, afven vi, af en sol som sve- der och förbränner allt, gräs, blommor och man- niskosjalar.
Vår enda tröst blir har den nordiska unga kvinnan, sval och frisk som en morgongry- ning, som vi då och då skymtat i författarin- nans böcker.
Af det varliga, ömma satt, på hvilket hon tecknar henne, anar ' man att hon står hennes hjärta nara, ar ett barn af hennes anda, svärmisk, drömmande och renhjärtad.
I det stora hela har fru Claine - ovanligt nog - verklig beundran.
P --.
.
.
för sitt eget kön, och hennes kvinnotyper äro rent af förtjusande (ack, om man träffade dem litet oftare i verkligheten, dessa damer).
.Sjön går hög » skildrar fasorna 1 Baku.
F ö r fattarinnan stannade trofast vid sin mans sida under de ohyggliga skrackdagarna -- hennes böcker fingo tjiina till att barrikadera fönstren mot kulorna, och ' Jröd och champagne var allt i lifsmedel som kunde upp- drifvas - och lämnade med fara för eget lif skydd åt flyende armenier och deras gods, hvarför hen- nes bröst prydes med den röd- och hvitrandiga rosetten, Frankrikes tack till sin konsuls modiga hustru.
Sådana dagar öfverlefvas val, liksom allt annat, men man ar icke mer samma människa, de hemska syner, som ögonen skådat, dc sta inbrända för lifvet.
Med hennes längtan som förridare leder lyckligtvis den ring som författarinnan slagit kring jorderi h m - ne sakta och varligt tillbaka mot utgångspunkten, hemmet, Sverige.
De i julas mycket uppmarksax- made böckerna, Syner i natten.
och, Dikter.
skre.F.
vos på Korfu, denna sedan gammalt så lofsjungna plats, dar sagans skepp med röda silkessegel glida sakta förbi på det blåaste af haf.
Framför Achiileiori, den mördade kejsarinnan Elisabets Tusculum, har Heinestatyn haft en från stormar skyddad tillflykt, tills kejsar Wilhelm köpte slottet och Heine - stackare - miste flytta tillbaka till Hamburg, hvarifrån ' han var så godt som utdrifven i liktiden.
Och med- tagande sina skönhetsintryck från den klassiska m a r ken, omsatta i nya dikter, styr vår landsmaninfiu utan saknad kosan till Helsingfors ' karga natur men and- ligt rika jordmån.
Mycket beundrar jag Jane ~ e r n a n d t - ~ l a i n e !if- s liga och själfulla prosastil, men i det lilla dikthaftct är hon mig kanske kärast, ty dar möter henries allra innersta vasen, detta som är sång, dröm och kansh.
lrHvad var det väl jag anade da mitt öga spanade, mot morgondagens kust, dit alla drömmar ila att i en fjärran hvila finna den fullkomning, som bräddar hjärtats Iiist?
Behöfs det mer i världen än att ej slut på färden mot malet an man sig, eller att minuten i nuets pärla sluten kunde slösa glans öfver förväntningarnas tåg 3 A.
L.
- .z.
Våra arade läsare uppmanas vördsamt att ifrigt verka för DAGNYS spridning genom nya prenumeranter.
479 D A C N Y J a eller nej.
Den hvita slaf handelns bekämp.ande;, - För eller mot rusdrycksförbudet.
u nder den strid mellan kapital och arbete, som för några veckor sedan utkämpats i vårt land, har .nykterhetsfrågan kommit att föras fram i för- grunden.
SpritfOrbudet, hvars fördelar nar det gallt begränsningen till den enskilde individen förut aldrig förnekats, har nu faktiskt erkänts vara till nytta och anses numera praktiskt genomförbart äfven beträffande samhdlet i sin helhet.
De organiserade nykte; hetsvännerna, som under d e senare årtiondena brutit vag bland Sveriges folk med den särskilda uppgiften att sprida upplysning i alkoholfrågan och stalla den under .debatt, anser nu rätta Ögonblicket vara inne för en undersökning an- gående uppfattningen i denna stora sociala fråga.
För att utröna folkmeningen ämnar man, om möjligt, vid den.
omröstning som börjar den 8 november och fortsätter till årets slut, tillfråga hvarje person som fyllt 18 år, hvilken stallning han eller hon intager till rusdrycksförbudet.
För att åstadkomma detta stora arbete kräfves en val och i detalj genomförd organi- sation samt mycket pangar.
Sveriges Nykterhetsfolks Representantförsamling, en sammanslutning af alla de.
större nykterhetsorgani- sationerna och tillsammans en kår om cirka ' / a million medlemmar, bestämde vid årsmötet i september, att en förbudsomröstning skulle företagas i höst och an- slog för det andamalet 15,000 kr.
Vid samma till-.
fälle drogs upp konturerna för arbetets bedrifvande samt antogs sjalfva deklarationen.
I hvarje kommun i hela riket skall en styrelse tillsattas, som är ansvarig för omröstningsarbetet inom socknen.
Så snart denna styrelse .ar tillsatt, sändes uppgift därom till hufvudexpeditionen, Tunnelg.
19, Stockholm, dar en tjänsteman sköter all expediering af listor och öfvervakar arbetet öfver hela landet.
I Stockholm, den svåraste platsen för detta arbete, har man valt en styrelse för hvarje rote, således 29 rotestyrelser, och under dem kommittéer för de olika kvarteren och sedan tusentals husbesökare, som skola tillfråga medborgarna.
om deras ståndpunkt till för- budsfrågan.
Skulle svenska folket nu uttala sig för förbud, ar ju vägen öppen och klar, och hrr lagstiftare böra därefter ej stå tveksamma inför de kraf, som fram- ställas af nykterhetsfolkets representanter.
Huru an omröstningen utfaller, komma många år att förflyta, innan ett förbud - blir genomförbart.
Det ar ej meningen att omedelbart efter omröstningen söka få till.
stånd ett rusdrycksförbud, utan så småningom afveckla hela den invecklade handteringen.
- Hvar a r kvinnans plats i dett-a befrielsekrig?
Jo, i nykterhetsvännernas led.
Till skydd för barn, hem och fosterland.
EMELIE RATHOU.
a.
.
Den 5-43 oktober hölls .i Wien en internationell kon- ferens för bekämpande af den livita slafhandeln, livilken var besökt af inemot 200.p ' ersoner, däribland ett stort an- tal främmande delegerade,.
Regeringarna från 10 länder, Sverige, Danmark, Norge, Österrike, Ungern; Italien, Frank- rike, Tyskland, Grekland och Holland hade sändt ombud, och 12 nationalkornrnittéer för bekarnpande af den hvita .slafhan ?eln vor0 representerade.
Den svenska regeringens ombud var den.
svenske envoyén i Wien, grefve Hans Joachim Beck-Friis, och den svenska nationalkommittén re- presenterades af Föreningen Vaksamhets sekreterare, fröken Clara Wahlström.
Bland öfriga närvarande märktes mr Goote, sekr. för den internationella byrån i.
London, och senator Bérenger från Paris.
Konferensen var afsedd att utgöra en förberedelse till nista internationella kongress, och öfverlaggningarna rörde sjg nästan uteslutande, kring de fragor, som c; id nämnda kongress skola förekomma och som af konferensen fastställdes.
En del af dessa frå- gor beröra legislativa, en del åter administrativa åtgärder fö-r bekämpande af den hvita slafhandeln.
Därjämte be- stämdes af konferensen, att den fjärde internationella kon- ferensen för bekarnpande af den hvita slafhandeln skall Hållas i Madrid den första veckan i maj 1910. '
Kvinnornas arbete sommarens utställning.
- I ett föregående nummer af Dagny hade vi nöjet in- föra ett uttalande af en iingersk journalist, däri han fram- höll den stora uppmärksamhet, som de kvinnliga utstal- larna tillvunnit sig vid sommarens konstindustriutstallning i Stockholm af en af Ungerns framstående konstkritici hr Carl Lyka samt det berömmande omnämnande, som koin- mit dem till del i den ungerska tidskriften Uj I d ö k.
Ännu ett prof p å att man i utlandet erkanner och högt uppskattar den stora insats, som de svenska kvinnorna gjort p i texti1kons ': ens omrhde och till hemslöjdens ut- veckling, ger den stora ungerska tidskriften M a g y a r Z p a r n1 u v é s z e t, som i ett nummer, helt ägnadt utställ- niiigen i Stockholm, öfvervagande syselsatter sig med de kvinnliga utställarna.
I talrika helsidesillustrationer ater- gifves ett flertal af de vackra saker vi sjalfva varit i till- fälle att beundra pA utställningen, kuddar, gobelänger, bonader, hemslöjdsarbeten .och vafnader, spetsar; m. m., och i de beledsagande artiklarna framhalles, att det icke blott är ett efterIöljansvardt exempel på flit och företag- samhet, som de svenska kvinnorna har gifvit, utan att ' de stå högt som utöfvande konstnärinnor och.
som skickliga organisatörer för utvecklingen af hela landets kvinnliga konstindustri och hemslöjd.
" Med uppriktig beundran och - afven afund - be- traktade jag ", skrifves i en artikel, " Litiums, Handarbe- tets Vänners, Hemslöjdföreningens, Nordiska Kompaniets .och andra kvinnliga utställares alster.
I synnerhet beund- rade jag den högt utvecklade, säkra stilkänsla, som kom konstnären, (i de flesta fall kvinnliga siidana), att vid kom- positionens utförande alltid finna den rätta vägen.
Och. '
'
afven färgernas sammanstalining och prakt ge de svenska vafniderna och broderierna ett egenartadt behag. "
.Fröken Olga Lanner ' namnes sarskildt för sina smi- desarbeten och flera af hennes vackra utstallningsföremal atereifvas i Bland illustrationerna aterfinnas fröken 1ngeb6rg Wettergrens underbart vackra sömmade bonad i helsidesplansch, saker af Agnes Branting, Sofia Gisberg, A ~ n a Murray, Eivor Hedvall, Astrid Wesslau- Hjort, Hilda Starck, Maria Adelborg, Maria Sjöström, Cariii Wästberg, samt reproduktioner af Gagnefs-, Delsbo-, Mockfjards-, Rattviks- och Vadstenaspetsar.
Sommarens konstindustriutstallning har varit en ly- sande uppvisning af hvad svenska kvinnor uträttat på tex- tilkonstens område och till hemslöjdens utveckling och uppsving, och erkännandet daraf kommer, som vi se, afven långt bort fran andra länder.
Det är med stolthet och glädje vi kunna peka på detta förhållande. '
.
Nar en F. K.
P.
R. bildas.
et ar klart, att ju mer röstrattsrörelsen vaxer och ju mer pressen har att förtaija om den, desto ifrigare måste dess motståndare försöka komma den till lifs.
Denna ifver har ju i högerpressen på sista tiden manifesterat sig på ett satt som visar, att man för att nå detta mål anser hvilka medel som helst tillåtna och tror sina läsare om att smälta.
hvilka historier som helst.
Ett annat satt att komma rösträtten till lifs ar - efter hvad som kommit till min kännedom - att försöka rifva upp nybildade föreningar genom att skrämma kvinnorna, så att de icke våga åtaga sig några funktioner i styrelsen,.
ja helst så, att de gå ut ur föreningen.
Ett par argument, som lära ha förbryllat en och annan kvinna, ar at.t det ar hum- bug att bilda små föreningar, att det ar dumt att bilda föreningar på platser, dar motstånd kan befa- ras, och att det ar lönlöst att söka intressera lands- bygden, » dar ingen människa begriper politik eller intresserar sig en smul för dylikts.
Hvad nu först den saken betraffar, att en före- ning ar humbug, därför att den ar liten, så.
kan det vara nyttigt att jämföra en nyfödd F. K.
P.
R. med något annat nyfödt, t. ex. ett litet människobarn.
Är barnet en humbug, därför att det kommit till varlden som en svag liten stackare, som hvarken kan sitta som ordförande i stadsfullmäktige eller drätselkammaren, icke kan interpellera i Andra kam- maren, icke kan fasta en Vasatrissa på sitt bröst?
Skulle icke slakten kunna hoppas på att det en gång skall varda något af detta barnet, att liten en gång skall bli stor och göra en hedrande insats i sin bygds, sitt lands, ja kanske i mänsklighetens utveck- ling?
Skulle alla förhoppningar vara löjliga, därför att han icke kom till varlden tre alnar lång och med hufvudet fullstoppadt af allt det vetande han behöfver använda i sin mannaålder?
Det ar naturens ordning, att allt organiskt skall begynna i ringhet, men visa sitt varde genom sin i inneboende energi ti] l växande.
Först nar det kan konstateras, att denna energi till utveckling fullstiin- digt fattas, ar det tid att kalla barnet en nurnbug och håna dess släktingar för den iiila skapelsen.
Låt oss också jämföra den nyfödde E K.
P.
R. med en annan nyskapelse, t. ex. en annan förening för ideellt ändamål, Hur mangen nykterliets-.
förening kan ej skåda tillbaka på en födelse i de enklaste och vanskligaste förhallanden under hot och hån, hädelse och smädelse både fr2n dem som x a k - ten - och mammon hafva och frin dem som genom nykterhetens välsignelser blifva lyftade upp ur forncd- ring och elände?
Hur mången Röda-korsförening har icke i början utgjorts af bara en tre, fyra varm- hjartade kvinnor?
Hur ofta ' värmdes ej Ansgars hjärta af att höra talas om att i någon by några man och kvinnor samlades i en hydda, i en vr2 bland klipporna eller i skogen för att styrka hvar- andra med Hvite Krists ord?
Aldrig skulle det fallit honom in att hina den lilla församlingen, dar den i all ringhet och svaghet ville ta upp sti-idcn mot vikingatidens förnedrande seder och outvecklade rättsbegrepp.
Den mission en F. K.
P.
R. har att utföra i sin kommun, är också en mission af hög ideell rang, och däri ligger dess växtenergi.
E n af våra främsta för kampar sade en gång: .Bara det finns en enda människa i en kommun, så g2r det att bilda er!
för ening,.
Min erfarenhet ar alldeles densamma.
Finns bara en enda lefvande själ, så kommer den at!
bara upp och sjalf baras upp af kvinnokdtiarens stvra sak, och dess lif kommer att tända lif i sin omgll.~ ning, antingen nu denna ar en andligt död massr: eller blott slumrande sjalar.
Hvad det betraffar, att E K.
P.
R. ej skrrlle bildas på platser, dar starkt motstånd finnes, s2 %i- ler det på sin egen orimlighet.
Hvar och e2 som har ett uns af moraliskt mod kampar väl med glädje för sin goda sak, men hvad aktning skulle man f2 för t. ex. den fanbärare, som tordes bara fanan i paraden hemma bland vännerna men stoppade den i fickan, så snart han mötte en fiende?
IIvaci sags om den general, som opererar bara p3 piatser, dar intet motstånd göres, inen anser det löjligt att gii mot en plats, dar han misstänker!
att det finns fiender?
Om någon kvinna låter en imponerande herre öfvertyga sig om att det icke ar motsthdare, som skola öfvervinnas, så kan hon vara viss om att: han och hans vänner skratta icke åt dem, som vcrka för sin goda sak, utan åt dem, som icke fatta dess innebörd.
För öfrigt har röstrattsarbetet samlat erfarenheter.
Många smi F. K.
P. R.-stadsbarn vor0 som nyfödda mycket svagare och mera hotade an de nya Tands- bygdsföreningarna i våra dagar.
Det ar szmrnn.
skillnad som det ar mellan det barn, som födes ni
481 D A C N Y ensamna och okända föräldrar, och det, som födes in i en stor och ansedd slakt.
Så komma vi, till den invändningen, att det skulle vara lönlöst att försöka nå landsbygden.
Röstrattsrörelsen har med logisk nödvändighet gått u t på landsbygden.
Alla större stader ha F. K.
P.
.R., och att d e äro i full fart, kan hvarje föreläsare i F. K.
P.
R. intyga.
Men politik ar icke bara ett stadernas intresse utan i lika grad lands- bygdens.
Dartil!
kommer, att den 1 januari 1910 öppnas för d e svenska kvinnorna en ny pliktsfar i och med detsamma kvinnan blir aktiv, ansvarig och myndig medIem .af kommunen.
Det ar ej svenska kvinnors vana att förakta, negligera eller vanvårda sina plikter, och därför ä r det helt naturligt, att landsbygdens kvinnor vilja göra sig hemmastadda med sina kommunala skyldigheter.
Äfven o m en kvinna icke blir kallad till någon förtroendepost i sin kommun, så hvilar alltid på henne en del af ansvaret för att dess angelägenheter anförtros åt dess basta man, ty röstplikt har hon under alla förhål- landen, s2 snart hon uppfyller kvalifikationerna dar- för.
Helt naturligt ar då, att landsbygdens kvin- nor söka sig in till F .. K.
P.
R. för att få del af den socialpolitiska upplysningsverksamhet, som med så stor framgång bedrifves.
A andra sidan strafvar sjalfklart F. K.
P.
R. att i största möjliga grad ut- vidga denna upplysningsverksamhet.
Min afsikt med dessa rader a r helt enkelt att i största korthet ge några argument till tjanst i t d e kvinnor,.
som vilja använda dem.
JENNY - VELANDER.
.
.
.
Utlandet.
De danska kvinnornas rösträttsfråga.
Lösningen af de danska kvinnornas rösträttsfråga tycks rycka ' nar.mare.
Den nya ministären har den i samband med valkretsreformen på sitt program, och nu har det ra- dikala vänsterpartiet i sitt ' den 5 oktober framlagda för- slag till grundlagsändring infört följande punkter, hvars antagande komma att gifva kvinnorna politiska rättigheter: iivalrätt till Folketinget har hvarje välfrejdad man eller kvinna, som ar dansk medborgare och har uppnått myn- dig Alder ((, samt.
vidare: (~Hvar och en som har valrätt till Folketinget är äfven valbar ((.
G i r detta förslag igenom i riksdagen, stå således de danska kvinnorna vid målet för sina rösträttsstrafvanden.
Det är da endast ett af Nordens länder, vårt eget, där kvinnorna ännu anses ovärdiga att arbeta vid mannens sida i de offentliga angelägenheternas tjanst. '
4 1.1 .Spri d!
D ag ny! '
.
Notiser.
Svenska Kvinnors Nationalförbund har från.
lady Aber- deen, ordförande i ' International Council of Women, mot- ' tagit en skrifvelse, däri hon bl.
a. ägnar en eloge åt de svenska delegerade vid den bekanta Torontokongressen.
Deras närvaro bidrog i hög grad, yttrade lady A., till kongressens framging.
Vidare påpekar hon dels huru mycket man saknar den.
numera från vice-ordförandeskapet afgångna fru Hierta-Retzius och dels förhoppningarna att fortfarande tid efter annan få se henne vid centralstyrel- sens sammanträden och att få anlita henne för erhållande af goda råd.
D: r Skoglund och d: r Inez Laurell omnämnas i be- römmande ordalag, och slutligen säger sig lady A. med stor glädje motse det.förberedande mötet i Stockholm 19 1 1, vid hvilket hon ändtligen får tillfälle att besöka Sverige.
Fredrika-Bremer-Förbundet anordnar under inneva- rande läsår vid Maria Folkskola i Stockl~olm en serie före- läsningar i praktiska ämnen.
Föredragen beröra sidana frågor som valet af lefnadsbana, sjukviird i hemmet, hem- mets ekonomi och äro afsedda hufvudsakligen förtmödrarna till folksk.olans ungdom.
Den första föreläsningen i serien ägde rum torsdagen den 28 okt., då fröken K. Hesselgren inför en talrik och intresserad publik meddelade råd och rön angående hy- gienisk skötsel af bostaden.
Före och efter föredraget utfördes musikn ummer af Maria Folkskolas gossorkester. '
Reglementeringskommittén.
Enligt hvad direktör We- sterberg, medlem af reglemenferingskommitt6r1, meddelat en tidningsman, är man numera inom kommittén enig om att reglementeringen bör iipphäfvas.
Emellertid torde det dock dröja nigon tid ännu innan kommittéförslaget kom- mer att aflämnas, emedan ännu en hel del viktiga frågor ligga olösta.
Wallinska flickskolans dimissionrätt.
I (.
m: t har .med- gifvit öfverflyttning af den for Wallinska flickskolan i Stockholm.
meddelade dimissionsratt fran rektorn vid 11. allm.
läroverket i Vänersborg G. Mellén till .adjunkten vid h. latinläroverket A Norrmalm i Stockholm G. Göransson.
Kvinnligt Yrkesregister utsänder inom närmaste tiden sin sjatte årgång.
För sin hufvudtippgift -.
att förbinda efterfrågan på kvinnlig arbetskraft med.
tillgången på sådan.
- har .publikationen under arens lopp lyckats att mer och mer intressera såväl allmänheten som de kvinnliga yrkes- utöfvarna.
Allt färre bli också de svenska hem som icke begagna sig af tillfället att till det billiga priset af 1 kr.
förskaffa.
sig den mängd adresser p i kvinnliga yrkesutöfvare hvarpå registret bjuder.
Dessutom innehåller det, upp- lysningar om inträdesfordringar, utbildning och eventuellt inkomstmöjligheter för olika yrken, populärt skrifna upp- satser om kvinnans rättsliga ställning, hälsovård i hem- met m. m.
Ett (~profvalll af kvi.nnlig stadsfullmäktig har i Boras anordnats af Borås Dagblad.
(lValetl1 utföll så att fru Leo- nore Odencrantz blef borås ås första kvinnliga stadsfull- mäktig~ med 47 röster.
De som kommo närmast i röste- tal erhöll0 resp. 18 och 4 röster .. Karlskoga praktiska skola för kvinnor har denna höst afslutat sin i7-åriga lärokurs, hvilken följts af 1 15 elever från skilda delar af landet.
Praktiska skolan.
har hittills varit besökt af 1,542 kvinnor .och 2,750 män.
,
Arne Carborgs " Hei kornin huru det.
religiösa varit ett af grunddragen i Arne Gar- folk,, medan hans hustru släpar ut sig och hans egna bzrn borgs diktning, ligger det mellan ungdomsboken förvildas.
flTrztte Mznd " och hans senaste bok l1Heimkomin Son " Så gir hans tunga kamp genom åren, meden gardens en hel andlig metamorfos.
välstånd alltjämt minskas och den inre fridep, tyds aIIt llTrztte Mznd " är en bok om andlig dekadans; där hans arbete uteblir.
Slutligen bereder honom hans aldste son, som ixt., har lifvet blifvit för inveckladt och människorna för hopp- Sonfl har det åter hillit så strängt för att ej göra honom till sin afgud, =r, lösa att reda ut det.
I ~~Heimkomin blifvit så enkelt; där ser han på det med barnets och den stor sorg, och då brister det för Enok Have.
Det själiskt vises ögon.
Där tror han på människornas utveckling sjuka bryter ut hos honom, och boken slutar med hans till lycka och uppsätter i hufvudsak härför tre villkor: ett själ fmord.
I " Heimkomin Sonl har Enok Hoves yngste soi: återvändande till Gud, till jorden och till tjänandet af Paul efter tunga tider vunnit den fred, som fadern slcirig hvarandra i inbördes kärlek.
Arne Garborg var i uTrztte Mzndfl en modern dik- kom till.
Ehuru ogillad af prästerna är han en slags tare, men nu har han kommit förbi både lifsledans, jäs- evangelieförkunnare för trakten.
Dogmatiskt renlarig ar ningens och upprorsandans tider och intar väl en särställ- han icke, men han önskar ingen strid, och hufvildsumrnun af hans förkunnelse är, att människan skall trygga sig ?it!
ning i den norska litteraturen.
.
Nu vill han.
ej längre, som han själf säger, Ilsnu skaparen som fadern och följa mästaren efter i att gcrz verdi ", sno om världen, utan han vill lära människorna att godt och älska nästan.
Om söndagarna talar han i sin stuga öfver bibeltm- bruka det goda i världen, tro p i Gud och söka sig hem ter för hvem som vill höra på, om hvardagarna tar hzn från det ro- och rotlösa.
Bonden och läraren ha tagit öfverhand hos honom sina texter ur arbetet och lifvet.
" Lyckliga är vi jordarbetareil, säger han er, vacker och kanske blifvit större än diktaren.
Men tyckes han ensidig och det lif han i sina sista varmorgon.
" Du är med i det vaknande all-lifvet som fkeI och böker predikar tringt, hvilar det öfver hans förkunnelse en djupögd och ödmjuk vördnad inför lifsviljan, lifsväxten, blom.
Och Gud Herren själf går skapande gmom z " iKern som vidgar framtiden och lyfter öfver den en rymd af din; då vet du, att du är hemma, då känner du, it II stora drömmar.
Hvad författaren vill säga genom 41Heirhkomin ' Sonl, är son; det är glädje och gästabud, hvart dl: koinmer:: l lägger han hufvudsakligen i den norske bonden och evan- träd och luft spelar och sjunger det, och som en dans gelieforkunnaren Paul Haves mun.
Denne Pair1 H ~ v e gAr arbetet, hur tungt det är.
Bonden sliter.
Men jorden, hans mor, gifver ' n.::: io~.
är son till.
Enok Have, den olycklige hjälten i den stora alltid ny kraft, och skaparglad lefver kan i sitt arbete, SE folklifsromanen " Fred 11, ([Fred " är i motsats till hvad man kunde vänta af det alltid gror efterll.
En annan gång talar han om den gamla pa,rradistz~- namnet den tragiska berättelsen om en själ, som kämpar ken tillämpad på människornas lif.
förgäfves och går under.
Den lyckliga barndomen förflyter i Eden.
hier, sb Handlingen är förlagd till diktarens egen hembygd kommer ormen och lockar, bch ungdomen faller.
ute på Jederen i sydvästra Norge.
Här brusar hafvet ~lhlen ormen är ingen djafvul.
Det är ungdoms- mot en sju mil lång sandstrand utan skär, och mot öster stänges synranden af en lång, lag fjällrygg.
Mellan haf drömmen, som lockar och drar, han säger: dil.
skall Z~Iifva och fjäll sträcker sig den ljungbruna heden med sina bleka som Gud och lära dig känna godt och ondt.
Och haii myrar, sina små blånande tjärnar och stora stilla vatten.
har rätt: ungdomen skall lära att känna godt och orsdt, ock Och här på heden, där vinden susar dag och natt, den skall vinna världen.
Så att den sedan kan öfvervinira där hafsbraket, som bådar oväder., hörs mil inåt land och världen.
Ut måste da Adam och Eva ur Eden, ut i dc;; himlen spanar hög och vid öfver det hela som ~ldet enda ljusa .öfver tillvaron ", skymtar det här och hvar gröna fl&amp;- hirda lifskampen, som genom många nederlag s l d f&amp;a kar af åker och äng som öar i ljungvidden.
Och mellan dem fram till ett nytt paradis.
Lycklig den, som f i m z dem ligga de låga husen, hemmen, insvepta som i en vägen (l.
Boken slutar med beskrifningen p i ett hemkornstöl i dröm af torfrök och hafsdimma.
den gamla garden Have.
Paul Have, son?
också haft sin I de hemmen bor det folk, .ett tungt, starkt folk.
Här bor Enok Have på sin Fädernegård, och han lifsstrid, har sett girden g i till främmande.
Nu är han sträfvar med jorden, granskar skriften och rädes för döden redan gammal, han lefver ensam och sitter p5 er: liten och domen.
Han kämpar ' för att bli ett Guds barn och utbruten de3 af hemmet för att med rCid och dad bistii vinna fred,.
och för att uppfylla skriftens bud om barm- systersonen Einar, när denne och hans unga hustru som härtighet mot nästan tar han huset f ~ l l t af tattare och löst husbondefolk draga in där. '
t:
D Enok Huves dotterson ar n u åter hemma, och i god sämja och godt hembrygdt ö1 dricka grannarna valkomstskålen för de unga och önska dem lycka.
Och de unga stå redo att.
börja med mod och tro, .arbetsgladje o.ch en ärlig vilja.
.
Så skiljas grannarna åt, och den gamla gården ligger dar och drömmer tyst och stilla i månskenet.
.Också för den ar den hemlösa tiden förbi.
Genom denna skildring liksom genom ' hela boken går det son1 en röd tråd; att allt är till, icke för sig sjalf, utan för att tjana det större.
- llAtt lefva rattll, säger Paul Have, ~ldet ar att vara en god och trogen tjänare ".
Jorden skall tjana människan.
- Guds hjärtelag ar i henne, hon vill gifva af sin rikedom.
Man och kvinna skola tjäna.
hvarandra och släktet.
.
- Den högsta på jorden ar (* ho morll; llhan far!
har fullgod mening i sitt lif,.
nar han tjänar henne; men lifvet för denna högsta på jorden ar att tjana de minsta: barnen.
.
- GUSTAVA SVANSTROM.
- I V i d S.
a n k t a M a r i e kl ' oster.
D I,, Stiftadt år 1242 under.
Erik Plogpennings tid.
Den et var i juli manad.
Högsommarens bli himmel Så bast bevarade klosterbyggnad i Danmark.
Fri entré.
hvalfde.
sig.
öfver vår fagra .nord, och rosor, röda, gula och hvita, rosor i alla färger och med olika doft säger oss.
helt kategoriskt .vår vagledanle, ' bok.
En underlig stämning får makt med oss redan då vi bredde sin prakt i .tradgårdarna ock stå därute på gatan med handen p i det massiva ' låset.
Och klängde i pittoreska annii mer då vi öppnat porten och befinna oss stående festoner uppför vag- under de höga spetsbågshvalfen i de langa gångar.
eller garna pil gamla un- loggior, som löpa langs och rundt hela byggnaden.
Vi sk derliga hus utmed ut öfver den inbyggda klostergården, där vinrankor smyga uppför väggarna och dar de halfmogna drufvorna förföriskt danska kusten.
Dagen.
började lockande inbjuda fåglarna till.
gästabud.
Genom fönster- svalkas, då vi stego ~ppningarna silar det dämpade dagsljuset, och en mystisk,.
.
af tåget i Helsingör: andaidsfull tystnad råder.
Vi kommo söder Icke en människa ar synlig.
Vi bli nied ens försatta ifriln med.
kustbz- några arhundraden tillbaka i tiden.
Hvarje ögonblick .vanta nan, närmast.
frin vi, att processionen af munkarna - de svarta bröderna - det lifliga, bullrande, skall närma sig.
V.i tycka ' oss redan på afstånd höra deras och entoniga latinska hymner stiga mot hvalfven, vi se det flad- Köpen hamn j ville nu öfvernatta drande-skenet af vaxljusen, som bröderna bära med sig in i den lugna, gam- i den närliggande skumma kyrkan, dar aftonmassan skall malmodiga lilla sta- hållas.
-- - - den.
Från, drömmarnas värld återföras vi till verklighetens S i liten är dock genom skramlet af nycklai.
En dörr oppnas till- den med SANKTA MARIE KLOSTER PÅ 1500-TALET.
Helsingör icke nu- klostret sammanbyggda kyrkan, och ut komma en del be- Teckning af V. Jasirau.
.
mera.
För narva- sökande, turister liksom vi, åtföljda af kyrkovaktmastaren.
rande ar den Nordsjallands största stad med omkring Vi slinka kvickt in genom den ännu öppna dörren - 14,000 invånare.
- Gammal ä1 den emellertid, mycket gam- äfven vi vilja se Sankta Marie ' kyrka.
Den ar h ' ärlig, be- ma!, ehuru den med hisforisk säkerhet kan pgvisas forst i friande hög som alla spetsbagskyrkor, och ' nu pietetsfullt 13: de århundradet.
Da konungarna Fredrik II cch Chri- stian IV hade sitt residens på det ståtliga slottet Kronoborg, hvars gröna tak vi se glimma sa vackert i aftonsolen, hade Helsingör sina glansdagar.
Öresundstullen var ju ock för staden en kalla till stort viilstånd, men då den år 1857 upphafdes, sjönk Helsingör hastigt i betydenhet för att - på senare tid uppblomstra p5 nytt.
I kiosken vid järnvägsstationen hade vi försett oss med en orienterande beskrifning öfver Helsingör.
Denna studerade vi ock med det resultatet, att vi beslöto oss för ett.
besök vid Svart.brödraklostret Sankta Marie, hvilket skulle ligga ganska nara där.
vi tagit vara rum för natten.
Inom få minuter stå vi utanför klostrets portar.
. '
I.
a restaurerad och äterställd i gammalt skick med framltnac- kade medeltidsmålningar .och mera sådant.
Finns det kyrka, sa måste det finnas präst, och vi begära nu att bli visade till prästgården.
Där få vi emellertid det beskedet, att prästen ar på konvent och icke råkas i dag, men vi hänvisas för att se " Stiftelsen " till dess.före- ståndare, f. kaptenen i danska armén L. Brock.
Stiftelsen?
Vi bli otåliga af nyfikenhet.
Snart vandra vi emellertid omkring med den förbindlige kaptenen som ciceron och få spörsmilen besvarade och gåtorna lösta.
- Ja, mina damer, jag vill först framhålla, att hvad vi här i landet veta om de allra aldsta förhållandena vid Sankta Marie kloster ar tämligen obetydligt och dunkelt.
Byggnaderna lära enleiiertid ursprungligen varit uppförda: af korsvirke på l200-talet,.
.
Sedan en eldsvåda ödelagt dessa första byggn-ader uppfördes andra under Erik af Pommerns regering, då kyrkan blef färdig 1450 och klostret 1500..
- Efter reformationens införande skänktes Sankta Marie k !oster till staden Helsingör till en stiftelse för om- kring ett hundra medellösa man och kvinna; af borgar- ståndet och handtverksklassen från hela landet.
.
- Och underhållet af alla dessa skyddslingar och af dessa manga byggningar vi se?
- Jo, enligt kungliga gafvobref skulle kronotionde af åtskilliga socknar och gårdar tillfalla stiftelsen jämte in- komsten från 105 socknar i Skane.
Då Skåne tillföll Sverige, uppbar Stiftelsen i stället en viss del af kollekten ur de flesta kyrkor i Danmark och.Norge.
Först ar 1904 ut- byttes kollekten mot ett fast tillskott.
ur statskassan.
Dess- utom.
äger Stiftelsen en betydlig kontant förmögenhet.
-- Men säg oss nu, herr kapten, hur kommer det sig, att alla dessa byggnader synas sta i så godt stånd.
Är här nyligen restaureradt?
- Ja, restaureringen.
är knappast afslutad än.
Kyr- kan ar färdig, men i gamla.
klosterbyggnaden återstår en del att göra.
Ar 1901 beviljade danska staten en half million i och för byggnadernas återställande i deras ur- sprungliga skick.
Professor Storck i Köpenhamn har sär- deles lyckiigt utfört sin uppgift, men.
den.
har sannerligen icke varit lätt.
.
Först efter trägna forskningar, studier och.
resor i främmande länder har det lyckats honom lösa före- tagets vanskligheter. '
Men nu är också Sankta Marie kloster en af Danmarks intressantaste byggnader.
Damerna vilja naturligtvis besöka de gamla.
inom Stiftelsen, men härtill är det val sent på dagen.
Jag skall emellertid med nöje föra Eder omkring i morgon förmiddag.
Men vilja ni nu följa mig, till en af .trädgårdarna?
Om vi vilja!
Vi älska alla trädgårdar, men allra mest dem som omgifva gamla kloster.
Har ar en rikedom på mångfärgade blorknor, här bär valnötsträdet frukt och aprikoserna börja mogna.
Fagelsången har tystnat, men några svalor kretsa med snabba vingslag fram och ater.
Men tyst, vi höra kloekklang!
D&amp; är klockorna i Sankta Marie ' kyrka, som ringa in sabbaten, ty det är lördags- afton;.
- -.
f: * Nästa morgon fann oss ganska olustiga efter en natt i dåliga, obekväma sängar, och inte blef man heller vidare upplifvad af ett tjockt och svart niorgonkaffe.
Emellertid - en promengd skulle pigga upp oss, och snart vandra vi i parken bakom Marienlysts slott och stå vid Hamlets graf, försánkta i djupa funderingar öfver hur mycket af Hamlet, som har verkligen ligger begrafvet.
Hemvägen togo vi utefter sundet.
Den friska sjö- luften förjagade snart hufvudvark och olust, och vi gladde oss åt vårt förnyade besök vid klostret och att få se de gamla och deras hem.
I dag söka vi vår kapten på hans kontor, och han ar beredd att följa oss på nytt.
..
Vi gå uppför en trappa i stora klosterbyggnaden och passera en lång korridor.
, Så öppnas en dörr, och vi an- modas stiga Hur egendomligt!
Längs hela den långa salen, som upptager husets längd och bredd, gir en vagg upp till taket och delar rummet i tv&amp; delar.
På ömse sidor om denna vagg äro små, små rum - man kunde nästan saga hytter - skilda fran hvarandra genom en brädvägg, men i stallet för dörrar utåt gången försedda med förhängen af tjock, grön filt, I de små rummen star innerst ' en sang, till vänster en byra och till höger ett bord samt e ' n eller två stolar.
Detta är allt som får plats.
En mängd små taflor äro upphängda på väggarna och granna kaffekoppar, hvarje- handa vaser och fotografiramar, eller andra småting, för- bundna med kara minnen från forna dagar, pryda byrån., De gamla - ingen tages emot ' innan uppnådda 60 år - sitta antingen i en god stol innanför forhanget eller utanför i de rymliga gingarna, dar ' stolar och bänkar stå intill de små blyinfattade fönstren.
En del.
syssla med.
handarbeten, en del läsa.
De flesta se blida och fryntliga ut, se ut som om de bott åt lifvets solsida i ungdomen, då osynliga små genier, arbeta på att utforma vara anlets- drag.
Andra ha bott åt norr, och dar har varit sollöst och .gladjefattigt.
En fetlagd och gammal kvinna, med små buketter här och hvar i hårklädseln, kommer emot oss.
Vi få veta att hon är svenska, i ungdomen kommen till Danmark, och att hon varit p i Stiftelsen öfver tjugu år.
Nu .raknar hon 54.
1 många år har hon varit ligang- koneul d. v. s. en af de två som ha till uppgift att hjälpa till med städningen och med kökssysslorna.
.
En treflig sällskapsvrå, afven afsedd för andaktsstunder, finns anordnad vid den gafveln, där de besökande göra sin entré.
Där star ett bord midt på golfvet med två höga antika ljusstakar och en väldigt stor bibel med spän- nen: IlDanmarks aldsta bibel " säger gumman - hon med buketterna i hårklädseln.
En väggfast bänk, nigra stolar och en liten orgel ger trefnad, och det ligger en så sar- egen stamning öfver detta egendomliga sällskapsrum, dar solen just nu tittar in genom de små rutorna och där vi ett Ögonblick slå o&amp; ner ..
Förutom fritt husrum få de gamla ljus och varme, fri läkare, sjukhusvård och begrafning.
Alla f å, hvarje vecka en krona och femtio öre kontant, och dessutom uppbära de legat fran 20 till 120 kr.
årligen,.
beroende på hvars ' och ens olika ekonomiska.
omständigheter.
, s '.
Sedan vi saliicprakat med en och annan och sagt ett hjärtligt farväl, följa vi vår ciceron och gå vidare; Vi ha icke tid att besöka mansafdelningen, men vi skola titta in, där de gifta bo.
Det är i ett sarskildt hus af ålder- domlig typ, och har ha nagra gamla par lägenheter om två rum och kök.
Allt är af minimala dimensioner, sär- skildt köken, men näpet och trefligt, och de som haft lyckan att få komma hit se storbelåtna ut öfver sina för- maner.
I ett litet hem, dar hustrun var döf, systern döf- vare och mannen döfvast, logo de så gladt emot oss och llsnakkede ", sa som endast danskar kunna le och l ' snakke! "
Ja, nu hade vi fått se en af Danmarks i sin väg egendomligaste inrättningar, som därtill besatt den egen-.
.. skapen att alls icke verka inrättning.
Ofver det hela låg en stark stämning, en blandning af medeltid och nutid.
Vi - ' vandra än en gång genom d e sköna klostergångarna, där de d i n g a fönsteröppning; lrna nu släppa ige ' nom det fulla, klara solljuset, som bildar ett vackert spel af ljus och skugga i de höga spetsbågshvalfven.
Vår ledsagare Öppnar med stora, gammalmodiga nycklar massiva dörrar, och vi få stiga in i det gamla refektoriet ' och i underbara, hvälfda rum, där pelare upp- bära taket, men ingen vet numera ' hvad dessa användts till i gångna tider.
Vi stanna framför den vackra sten- gruppen pa en af gårdarna, där gröna Slingerväxter för- sköna d e.
grå blocken - grundstenarna från den allra äldsta klosterbyggnaden, hvilka pietetsfullt tillvaratagits.
Men det blir tid att tänka på affärd.
v i skola med färjan öfver Öresund, oc ' h efter ett hjartligt handslag skiljas vi frin vår kapten.
En enda sista blick- in i den kringbyggda klostergården, den, där fåglarna drilla och kretsa kring vin och rosor - och bakoni oss sluta sig portarna till Sankta Marie kloster ..
MARIA HOLMSTROM.
VII.
Repartitionsläran (läran om egendomsfördelnin- gen): Den bestående formen, - de socia,listiska föi-delni ' ngs-.
fornierna, arbetslön, företagsvinst, egnahemsidén m. m.
Kursen är tillgänglig för sAväl herrar som damer och bildar ett afslutadt helt, som ej nödvändigt förutsätter.
.
del- tagande i den förra kursen.
Nya F. K.
P. R.-föreningar.
Den 29 okt.
bildades i Hallsberg efter föredrag af fru Gerda Hellberg, Karlstad, Hallsbergs F. K.
P.
R.
Ordförande och centralstyrelsemed- lem blef fru Karin Gustafsson, centralstyrelsesupp !eant fru ' Molander.
I Degetfors bildades i söndags den 31. o !d.
efter ett föredrag af fru Jenny .Velander i brukets samlingssal De- gerfors F. K.
P.
R.
Till styrelsemedlemmar valdes: fru Maria Petersson, 0rd.f.
; fru Agnes Westerberg, sekr.; frö- ken Maria Henriksson, centralstyrelseledamot; fröken Hil- dur Vickberg, kassör, och fru Anna Linné.
De båda- ny- bildade föreningarna ha anslutit sig till Landsföreningen och utgöra till antalet de 153: dje och 154: de lokalföreniggarna.
Den 31 okt., samma dag som föreningen i Degerfors bildats, höll fru Velander i Bofors F. K.
P.
R. föredrag oin » Kvinnan och hemmet,,.
Salen var fylld till sista plats.
-.
Omereds F. K.
P.
R. afhöll festligt möte i ordens- huset i Öxnered söndagen den 24 oktober.
Riksdagsman hr G. Strömberg från Trollhättan höll därvid ett med värme och entusiasm klart framsagdt föredrag påvisande det berättigade i kvinnans kraf på politisk likställighet nied mannen och uttalande den förhoppningen, att detta mal äfven skulle nås i en snar framtid.
Herr Strömberg redogjorde därefter för frågans behandling vid årets riksdag.
Fröken Signe Wollter från Trollhättan talade därefter öfver » Kvinnans kommunala rättigheter och skyldigheter)), pavisande, de rättigheter, som redan nu en del af Sveriges.
kvinnor ha, samt den ändring till det bättre, sbm inträder.
från och med nästa år.
Fröken W. påpekade afven de större skyldigheter, som i och med rättigheterna inträder, nämligen att begagna sig af de ökade rättigheterna.
Mötet var besökt af ett 50-tal personer.
Atskilliga anmälde sig för inträde i föreningen.
i vinn ok lubben i Stockholm hade måndagen den 1 nov.
anordnat diskussionsmote,- hvarvid fröken E. Rathou inledde.
frågan om rusdrycksförbudet.
Hon gaf en kort historik af nykterhetsarbete och förbudslagstiftning und.er flera ' hundra år tillbaka och uttalade sasom sin åsikt, att ett absolut för- H red rika-H rem er-~örbundskretsen i Helsingborg hade bud f. n. vore enda medlet, att rädda vårt .fo !k från under- lördagen den 16 okt.
sin första sammankonlst för hösten gang, hvarjän~te hon beklagade, att nykterhetsarbetet liar hvarvid fröken Rasmussen från Köpenhamn höll före- sina värsta motståndare bland dem som sitta inne med drag öfver ämnet ((Nationalitet,,.
Vidare förekom ett par bildning och kapital.
Fru Nonny Lundberg höll ett med föreningsärenden och vädjades till medlemmarna att under- citat af Franzén, Kjellgren och Stuart Mill spackadt mot- anförande.
Fru Brolin ömkade, att absolutisterna '.
skulle stödja Dagny.
En kurs i rnedborgarkanskap har i anslutning till den erkänna moderatisternas arbete för nykterheten, och fröken i fjor af Helsingborgskretsen anordnade kursen tagit sin Rosalie Lindgren påpekade välsignelsen af rusdrycksför- början den 21 okt.
och besökes af ett 60-tal deltagare.
bitdet under storstrejken.
Fröken Anna Lindhageri, talade Föreläsningarna ledas af .notarien Karl Adolphson och om- för sitt i Dagens Nyheter framställda förslag om kom- fatta sådana ämnen som falla under rubriken Nationaleko- plettering af nykterhetsfolkets frågeformulär.
med hänsyn.
till moderatisterna.
Fru von Kocli redogjorde mycket ut- nomi, enligt i hufvudsak följande program: I.
' Inledning: Föremålet för nationalekononiien, de eko- förligt för » torrliggandet » af Amerika, och fru Raphael nomiska lagarna, den liberala, socialistiska och historiska uttalade önskan on1 en läskedryck, som kunde ersätta ölet.
Därefter hade doktor Ivan Bratt ett längre anförande, hvari skolan ' o: s; v. II.
Produktionsfaktorerna: Arbete, natur och kapital.
han framlade skäl mot absolut rusdrycksförbud.
Han talade III.
Produktionens former: Konkurrens, monopol, kri- för statsmonopol och höjda priser samt rådde nykterhets- folket att rikta den kamp det nu för mot bruketaf alkoholi ser, storproduktion, arbetsfördelning.
stället mot missbruket däraf, hvilket de enligt hans för- Iy;; Det, metalliska myntet: Dess historia m. m. V. Det intmationella utbytet: ' Handels- och betal- m enande hittills absolut underlåtit.
Diskussionen, som var ' särdeles ' liflig och räckte h g t ningsbalans, frihandel och protektionism.
.
.
på kvällen, kommer att upptagas annu.
.
en.
.
gång.
.
.
.. - V.
I (rediivisende: vaxelkurs, diskonto, sedlar, bank-.
fram ...
.
- örelse, försakringsrörelse.
,.
.
.
a.
486 D A G N Y magor och svar.
Hvar kan man prenumerera p4 Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera a dessa sfallen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man adtid göra det.
P P Hvad kostar Dagny i postansfalfer och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för ' 11, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare å Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara ' far denna prov~sions er- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga pa ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenumc- ran terna.
2) Elkr: Man prenumererar a närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi ornglende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis lösa Dagny?
i stadernas tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: BAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
ShPljcter utgynna af CentraLstyrdsen i Landsföreningen för Avinrums politisk rösträtt: N: o I, Till regeringen frin svenska kvinnor ingifna skrifvelser i Röstrattsfrigan 1905-1906 ........................ (-: 50) - -: 25, III, Mathilda Stael von Holstein: Malsmanskapet och kvin- nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk ratt ..................................................................... - -: 50 IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... -: 10 v V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 40 VI, Partiuttalanden i kvinnornas röstrattsfraga ..................
--.
: 25 VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten pfl Nya Zeeland .. .... -: d0 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck f r h den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............ -: 10 Elin Wahlquist: Partipolitiken och kvinnornas röstrattsfrZga ......
. --: 03 Ann.
Magret Holmgren: Mor Karin ....................................... --: 03 Nancy Svanberg: Goda Kamrater .......................................
-.
: 03 Sigrid Kruse: Grannarna ................................................... -: O?
Kortfattad ledning för kvinnornas deltagande i de kommunala .. _..
valen ................................................................... Föreningens för kvinnans polinska rösträtt i Stockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till frflgan om kvinnans politiska rost- ratt ..................................................................... -: 05, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska hinnan erhalla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: 10 v 3, Hilma Borelius: Hvarför är motstandet mot kvinnans politiska rösträtt oberattigadt?
................................. -: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... ---: !O 1, 6, 1,, Lärdomar af den kvinnliga röstratts- rörelsen .............................................................. -: 10, 7, Nigra manliga inlägg i den kvinnliga röstrattsfragan .....
-.
: l 5 v 8, - Lvdia Wahlström: Hönerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... 05 I 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin- nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ........................ - -: 05 Minneslista ....................................................................... -: 05 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. (-: ' 15) - -: GO Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet p8 Ensillre ................................. -: 25.
Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgrer?
-.
: 25 Anna Yleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. .-: 25 _.
- Karl M. Eindh: Kvinnornas röstrattskraf Ofvanstaende flygblad och broschyrer kunna rekvireras frän Landsföreningens för Kvinnans PoIitiska Rösträtt byrA I.astmakaregattin 5, Stockholm, som halles öppen hvarje dag kl. 3-4 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: s-is 1.
9 lämnas 25 proc.
rabatt.
.
.... ...................................
Nya N&amp;dhammaahemmet Xiks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
52 sbjuder klena och nervösa perso- ser ett lugnt och stilla hvilohem.
Pris pr dag 5-8 kronor.
SIGRID WAGMAN FOTOORAFIATELiER 3 UPPLANDSGATAN 3 (invid Norra Bantorget) Grupper i det fria.
Förstoringar utföras.
Förstklassigt arbete!
Amatörer undervisas!
önskas för Dagny såväl i landsor- Pris fr.
Kr, 6 pr duss.
Obs.
Hiss i.
4.
T.
83 03. ten som hufvudstaden.
Anmälan å DAGNYS EXPEDITION, M&amp;teisamueZqgatan 51, St ockhoh.
Hygieniska Skodon I sndelsinstitut Norna, Alleg.
7, Göteborg F R ~ S T A OCH STORSTA ENSKILDA HANDELS- LARO VERKET I LANDETS FRAMSTA HANDELSSTAD Efter aflagd Realskoleexamen eller studentexamen eller afgang f r h Bniigre Iaroverk för flickor bilda våra års- och teniiinskinser cii syn- nerligen lämplig och tidsbesparande fortsättning för inträde pA köpmaris- banan och bankkontor.
3-400 clc- ver arligen.
15 -- 20 15mi-e.
I lygi- eniska och moderna lokaler i rngcti byggnad.
Bankkurser.
Ofver 200 firmor rekrytera ärligeii sin perso- iial frän oss.
: illverkas för Herrar, Damer o. Barn.
OBS.!
Prisbelönta af Drakt-Re- ' ormföreningen.
Skodon tillverkas äfven efter Begär vårt 40-sidiga program.
nodern fason.
Allt arbete utföres noggrant Öfverlarare vid Tcltniska skolan i Sturkliolm, och af basta material.
lärare vid Chalmerska institiitct.
kdanlot P. Gusf.
Peffersson.
af Sv.
Revisoïs~mfuridct.
52 Droffninggatan 52.
- ilrnqlvistrs.
DQearsholm Annonsf örmedlare,.
(S.
T.
(3.
2S823)
Slöjdlararinna, hvilken genoni- gått Högre Lärarinneseniinari- um, Handarb.
Vänners praktiska och teoretiska vafkurser, dess slöjd- lararinnekurs, en folkhögskola samt en kurs i klädsömnad, önskar plats i skola, hem eller tapiseriaffär.
Fin- fina betyg finnas.
Svar till [(G. T.tt, erhåller lätt anställning under en Törnåkra.
månad å större herrgård i Srnå- land.
Vidare upplysningar genoni vanne anspråkslösa flickor önska Fredrika-Bremer-Förbundets Byrå, plats i bättre hem - helst i Drottninggatan 54, kl. 12-4..
stad - gemensamt eller hvar för sig, villiga att deltaga i hemmets Dalarne, närheten af stad, litet göromål.
Vilja anses som familje- hushall, får bildad flicka, kunnig niedl.
Svar ' tlll 1118 och 22 ".
Nöb- i matlagning plats att tillsamman beled, p. r. med husmodern och annan bildad flicka som kamrat sköta hushållet.
U n g flicka frin battre hem önskar Medlem af familjen.
Nya 1nack.- till 15 nov.
plats i fin familj, Byrån, Brunkebergsgat.
3 B, Sthlm.
att som medlem af densamma ga frun tillhanda.
Lön önskvärd.
Svar till annat att, Skanör, p. r.
LEDIGA PLATSER.
(Platssökande få sina annonser infirda Dagny $Yr hnlfva priset eller 71 / a öre pr mm., önskar plats under fe- L ararinna rierna l dec.-15 jan., att lära hushåll.
Fritt vivre.
Svar före 15 nov.
till ~ 2 6 " Boriis, ~ p. r. Sjukskoteraka önskar privatvård.
Goda rek.
Svat till tlSjukvårdtl, Tegnérgatan 18, Stockholm.
E n ex. sjuksköterska med goda rek.
önskar privat plats hos sjuk herre eller dam.
Svai- till tlEvatt, Steniingsund, p, r.
En oberoende dam som vistats många år utomlands önskar som sysselsättning att före- stå ett större hem, eller att kom- ma som sallskap i ett sadant.
Engel- ska talas flytande, och ar sökanden villig att lämna undervisning där- uti.
Svar till tlErFarenhettl, Gumae- Iii Annonsbyra, Sthlm.
Rysktalande dam T I hvilken genom- S Iöjdlararinna, gått Hulda Lundins Sem., Hand- arbetets Vänners praktiska och teo- retiska väfkurser, dess slöjdlararin- nekurs, en folkhögskola samt en kurs i klädsöninad, önskar plats i skola, hem eller tapisseriaffär.
Fin- fina betyg finnas.
Svar till DG.
T,, ' Törn fikra.
Ung, bildad, musikalisk flicka, soni ar fullkomligt mäktig tyska språket, söker plats i godt hem som hjalp och sallskap.
eventuellt att handleda ett par barn i vanliga skolämnen och i hennes speciella ämne, pianospelning.
Onskar lön och vill anses som familjemedleni.
Referenser kan erhållas, Svar om- niBskollararinna önskar under bedes till DP.
19 h, Svenska An- ferierna, 1dec.-15 febr., plats i familj för att deltaga i inom hus nonsbyrh, Göteborg.
förekommande göromål, och afven, om så önskas, undervisa mindre va unga bildade flickor, den ena barn.
Svar till &gt;Lärarinna&gt;, Ten- kunnig i husliga göromål och hult, p. r. matlagning, den andra kunnig i husliga göromål och musik, önska itton års flicka önskar helst mot plats i godcfamilj i Snckholm eller fritt vivre tillbringa vinterniå- trakten däromkring.
Aro villiga att naderna på större herrgård eller mot nagon lön utföra hemmets prästgård, eventuellt för att lära hus- sysslor och önska raknas som med- håll.
Ar afven villig deltaga i andra lemmar af familjen.
Ref.: Kyrko- göromål.
Svar emotses tacksamt herde Ramström, Järnboås.
Svar till tl1: sta Nov.
", under adress S. till " 21 och 2711, Prästgården, Jarn- Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm, bois.
f. v. b.
H ushBllsvan, elementarbild.
skån- ska önskar plats mot fritt vivre och.
nigon lön, dar tillfälle gifves att lära ett hushålls skötande.
Svar " K.
J.
((, Helsingborg, p. r.
S T N i HaImstad är ledig fr. o. m. den 1 jan.
1910.
Ansökningar insändas jämte $Iders- och Iakareintyg samt meritförteckning före den 28 nov.
till förste stadsläkaren.
.
Skyldig- heter: enskild sjukvård och tjanst- göririg å epidemisjukhuset vid be- hof.
Förmåner: 500 kr.
årslön; kr.
1: 50 jämte kost för dygn vid sjuk- vård eller tjänstgöring.
HushBllerskeplatsen vid Ians- lasarettet i Kristianstad förkla- ras ' härmed till ansökan ledig att tillträdas den 1 inst.
december.
Sökanden, som bör vara i me- delåldern, skall ' vara fiillt kunnig i vid lasarett förekommande matlag- ning samt besitta förmaga att kun- na upprätthålla god ordning inom sin verksam het.
Löneförmanerna äro: h i g lön 500 kr., bostad om två rum, kost, tvätt, varme och lyse.
Ansökningar till platsen jam- te betyg och foto.
insändas före den 18 november till Lasarettsdirek- tionen, Kristiaristad.
Kristianstad i okt.
1909.
Lasarettsdirektionen.
Husmoders platsen vid Lanslasarettet i Hudiksvall är från och med 1: a nastkom- mande dec.
ledig.
Lön 500 kr., eget rum .och allt fritt.
Ansok- ningar,.
åtföljda af 2Idersbevis, in- tyg om kompetens och.
, foto., skola vara insända till lasarettsdirektionen kunnig i matl., bakn., sömnad och senast 15 nov.
Vidare upplysnin- handarbeten, söker plats.
Svar till gar lämnas af sysslomannen.
t~Husligtt, p. r. Ljungbyhed.
Bildad flicka, n bättre, 21 års, föräldralös flicka r landet, sóker plats som hushållsfröken i battre familj.
Har lart och praktiserat i saval finare som enklare matlagning.
Svar af- vaktas tacksamt till ttvänligt bemö- E n 17-årig, elementarbildad flicka, tandetl, Grohed, p. r. som nära ett år vistas i prast- Fam., önskar snarast plats såsom E n 21 ars flicka, som genomgatt husmoders hjalp och sallskap, ar hushållsskola och ar van vid villig deltaga i alla i ett battre hem barn, söker plats som husmoders Förekommande göromål.
Goda re- hjalp.
Goda rek.
Lön önskas.
Svar kommendationer finnas.
Svar före till # # A.
I.
L.
", under adress S. Gu- den 26 okt.
till, Frisk och hurtiga, niaelii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. Katrineholm p. r.
E stadssjuksköi; skEs~ebefat tning Energisk Dam, kompetent stenograf och maskin- skrifverska afvensom kunnig i eng- elska språket får sjalfständig plats på kontor; å personer som ej upp- fylla ofvanstående villkor reflekte- ras ej.
Utförligt svar till D&amp;.
100: -- D, Allm.
Tidningskontoret.
Vid Lanslasaretter i Hudiksvall.
.
äro två platser,.en som maskintvat terska och en såsom tvätterskebi träde lediga att tillträdas den jan .. 1910.
Lönen ar för den förr; 275 kronor och för den senare 17!
kronor årligen jämte fri bostad ocl kost.
Hugade, kompetenta ' sökandc böra insända ansökan åtföljd a åldersbevis och intyg om föregaen de anställning före den 1 dec.
i å till Lasarettsdirektionen. '
, Skicklig Hushållerska och köksa.
Plats i England, stol lön.
Närmare upplysningar: Fri, herriiinan Louise Palmstierna, Jön köping.
Vid det under byggnad varand (Lanslasarettet i Alingsås antage: Från och med den 1 januari 1910 Tre städerskor, Iivilka tillika skola biträda sjukskö.
terskorna, lön till hvardera 200 kr per år jämte allting fritt.
Sökandt till dessa befattningar kunna fört den 10 nov.
1909 insända sina an.
sökn.
jämte de betyg, hvarpå veder.
börande vilja åberopa sig till Lasa.
rettets sysslomari, Styckjunkaren J Hwatz, adress Kviberg, Göteborg flicka finnes F ör plats en att enkel, som bildad sallskap och h j ä l ~ sköta en ensam persons hushåll svar till Fröken E.
Berg, Himmelsö Osmo.
Referenser: Direktör M Simonson, Ludvigsberg, Stockholm, Sö; Fröken A. Zins, Hornsgatan 52, Stockholm.
huslig flicka kan få E n plats bildad, som hjalp och sallskap på större landtegendom.
Svar med Foto.
till ttPålitligtll Harplinge p. r. Modebyrån, Drottninggatan 81 A, 2 tr. Sto~khoh.
e A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261. meddelar råd sid val af damtoaletter, färger, mo- jeller m. m., vid ordnandet af vå- ningar, dekorering för fester m. m. Uppköper modevaror för damer i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
Gynna Dagnys annonsörer!
Sprid Veckotidningen DAGNY!
.
.
Deposition &amp; Till lindrande och i- många fall till botande Sparkassa af hosta, hals- och brösfåkom- mor är Saliibrin ett alljäml mera anlitadt medel.
Vid lind- riga fall kunna tillialliga inand- ningar, t. ex. af gaserna.
från KOPMANNABANKEN, ett.
med Salubrin fuktadt tyg- stycke, göra Asyftad verkan.
I Arsenalegatan 9, andra fall bör användas inand- Södermalmstorg 8, ningsapparat enligt sfirskild be- STOCKHOLM.
skrifning.
Vid fall af lwngini Aktiekapital 3,000,000 kr, flamniation afvensom vid en del halssjukdomar niedröra vär- mande Salubrinomslag utmärkt verkan; om de anläggas ' med gummitaft på sätt som i beskrif- (För nian och kvinnor.
Grundad 1378) ningen angifves.
Hushillsafdelning med husmo- Försök !.
Sälubrin niedför derskurs.
nyttig ' verlian $id rätt använd- Slöjdafdelning: ' väfnad, sömnad, ning, äfven, on!
; Ni: af - förut trasnideri, läderplastik m. m. Fattad fördom .tror det vara overksamt.
Salubrin tillhandahålles~i Par- Gynna fym-, Speceri-: .och ' Firgaffärer.
Dagnys annonsörer!
Partilager hos.
Geijer- €3 C: o,.
.
.
.
Stockholm.
Kristinehamns Praktiska Skola särskildt fruntimnler, har de; iingc varit ett For kapitalis hr, önskningsmit1 att kunna öfveriärnria vilden sina värdepapper och skötseln af sina affärer i t nlgon pcrson eller nf institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och ilog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget äfvcnscn pris- billighet.
En sådan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariztafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-d), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig v2rd och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelnitigen depoircrnr obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kiipoiigcr och tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariat- afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar dcponcntcn i god tid, ifa !l en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lan- nar förslag t111 ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om.
inteckningar deponeras hos Notariatrifdeirringcn, imderrattar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna 8 in- teckningarna skola - till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatzfde !ningen, att inteckningarna.
blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underl %ten förnyelse sktille for- falla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkomrneri skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för ar per 1,000 kronor af depositio- nens.värde, dock ej under två kronor. '
I I Kvinnliga Juridiska B y r h, Wallingatan - l 2.
Kontorstid kl. %10-4.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
; A .. T.
18336.,.
-.
.
.
.
Folkskolms Barn.tihing:.
Fem prgkbiga baPventyrsb8cker / dr barn och ungdom.
Berättelse för barn och:: ngdom.
Tsarens hnre Fritt efter Jules Yerne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Kart Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En ' riddarsaga från medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyiiander.
259 sidor.
Med 45 iliv.- strationer af Ingeborg - - Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Eii samling sagor ?f Harald Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnersd.
Pris - 75 öre.
Berättdse för barn Parzival.
I l Sagogrottan i Sagoskogen.
I i,.
.
o efter daales Verne af AHred Smedberg.
312 sidor, 44 illirstrztio- ner af Brita EIBstrBm, Kartonnerad.
Pris.
75 öre.
utgifven och red&amp;errad a f STINA - QU / MT.&amp;.
.
kommer 1909 i sin adertonde årgångD.
j Alten bland h j ältar ungdom skildrade a!
: för Narie &gt; W E Lou- och Ett rikt ihstreradt nummer ' hvaije vecka,.
36 D Charles G. Gordons lif och stordåd, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 1 5 öre.
veckor under året.
Erhalles i h k j e bokhandel eller direkt frin Bisfa och Iamplkaste Iäsnhg Jör - barn a f alfa Forlag, Stockholm.
(Stini Qiiiiit.)
.. samhallsk lasser.
_ .r__) _. -- Prenumerera å närmaste postkontor.
Pris for helt år Kronor 1: 65, halft år 90 oye.
-.
.
.
. '
8.
:: m m i / i '.
, IFredrik~-BremerpF6rb~ndeB: DrottwHiraggs; oza 54.
I BRODYRER Kikstel.
2762.
Förbundets byra öppen 11-4.
BArder, Märkband, fiircliga DamunderkII- Allrn.
tcl.
48 16.
F ' Pedrika-Bremer-Förbundets Sjuksk6terskebyrai: TunneIg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
teI.
82 11.
Bnnehalsf örteckning.
Rodenstamska Dageana manmrner iunnehilkrs Slöjd- och Hushållsskolan .Janne Qernnaandt-CPiuirae.
Af A. L-n.
Ja eller mej.
Af Emelie Rathou.
Den hvitrn slafha&amp;elns bekämpande.
Kvinnornas arbete på sommarens utställning.
N ~ P en P.
K.
B.
9. bildas.
Af Jenny Velaczdix aitaandet.
.
Arne Qmborgs » Beimkomin Son,,.
Af Oustma Simstr511z.
Vid Sankta itlarie kloster.
Af Maria Plolmst " i.6m Notiser.
Föreningsmeddelanden.
I l Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slöjd1ärarinneku.r~.
Hemslöjds- J och Växtfärgningskurs.
.
7 meter mörkbla Damcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes äfven i svart, grh brun eller röd färg till 4,20.
Blustyg 2,s het.
prima velourflanell, 70 cm.
bred i 100-tals vackra mönster, som vanligen kostar 75 öre m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9 80.
Rosatvill$ till underkläder, kraftig stark; ara 32 öre met., d: o extra prima skar eller blA äfven passande till herrkalsonger 0,40 met.
Tillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
I arbetsområden.
Utbildningskurser m; m.
Muntliga och skriftliga.
upplysningar genom ~redri ka- reme er- ~ör ' bundets Byrå, 54 Drottninggatan.
Prenumeration å Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
