# ID: svediakorp-per417
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,791
# sentences: 608
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
20a &amp; k g c. '
E3tsckho~m 28 danuara 9QOQ Ntr 4, ... -.
Frennmerat: onspria: ' Bedaktion: h .. kr.
.
4: ii0 ' lz ar ... kr.
2: 50 Xästersmuelsgatan 61, en tr. % a.
.
.
w 3: 30,1 / 4 a ... k25 Telefoner: Losnummer BO Öre.
prenlimeration sker shvu i * ' lm ' 6353 ' Riks- 12285 ' lirndsortrn som i Stockholm n9rmasto postanstalt eller bok- i Utaningstid hvarje torsdag.
hanoel.
I Redaktör o. ansvarig utgifvare: i ELLEM KLEMAN.
!
Jtottagningstid m.
11-13. '
11,: - ', - Stookholm 1009, Attonblodeta tryokerl.
I Expedition.
och Annonskontor: MlL.stersamuelsgatan 61, en t:.
.
Post- och telegramadress: D A ~ Y, N Stockholm.
1 Ana onspria: 15 öre per mm.
.
Enkel spaltbredd 60 mm.
Uargindannons under texten 15 nimis höjd per g&amp;ng lo: - .-.
Rabalt: 5 - gr 5 10 ggr 10 OJo, 20 ggr 200 O /,,, GO gFr ' LS Annons bör vara rnllimnad senast m8ndag f. m.
Något om vara konstnärinnor.
Ruth Milles.
.
.
.
.
.
Iuiid vAra unga skulptriser intar Itutlr Milles en samt mognat klädes i en omsorgsfullt konstnärlig f orm, rar alldeles siirskild plats.
företer fröken Ruth Milles ' konstnarsskap ett helt an- Nedan andra d&amp; och da bryta igenom med en större nat kynne.
staty: smila sig kriiig en idé, söm sedan den 1 h g - Hennes produktion är mycket liflig; hennes ateljé myllrar af smA fina, karakteristiska konstverk, prag- lade af grace och lefvande rörelse, af frisk uttrycks- fullhet i fysionomier och attityder.
Lustiga infall, all- varliga lifsmoment, lätta eller själfulla genrefigurer finna vi dar i rik omväxling, gifna med den ener- giska och fina känsla för realiteter, som aarskildt karak- teriserar, fröken Milles ' konstn&amp;rsbegAfning.
Fröken Milles har börjat och fortsatt sina konst- iiarliga studier p&amp; samma satt som mknga, för att icke säga de flesta, af vAra kvinnliga konstnärer.
.Tekniska skolan, Koastakadernien, Paris - den.
käuda kurvan, dock alltid geno.mlupen pk olika satt ocll- med högst olika resultat.
Röken Milles studerade fyra &amp;.
i Konst- akademien men- iniilade mest och tankte - 1 en bör- jan hu frudsakligeii ägna sig åt il1ust; ationsf acket.
En- dast mot slutet af sin akadeFitidL fick hon tillfä.lle att komma in p&amp; det - skulpturala.
omrhdet och erhöll vid sin afghng fr&amp;n akademien hertigliga - medaljen för eQ.
staty kallad: d.öldrp.
.
Därefter tog f röken hlilles vägen, till Paris, men af &amp; skilliga samverkande orsaker fick hon icke, under de &amp; r hon tillbragte i den franska huhudstaden, på 18ngt nar den ostörda tid till studier och arbete, som
-- - ' '.
.
hon vid utresan hoppats p&amp;.
Egentligen anser hon själf, att hon endast första och sista Aren af sin vistelse i Frankrike kan säga sig lia varit i tillfälle att p i all- var f&amp; studera sin konst.
Endast tidtak hade fröken Milles ateljé, men ofta blott ett rum, där hon under Atskilliga niotiga för- hallanden arbetade med naken rnodell och utförde smärre skulpturer, af hvilka Atskilliga förshldes till franska konsthandlare.
Några af sina biistsa studiemiiinen bevarar fröken Milles frAn ett par somrar tillbragta i Bretagne, huf- vudsakligen i en liten by, St. Briac, dhr hon a.fven fick den första impulsen att i skulptur Aterge figu- rer och moment ur det fattiga fiskarfolkets lif vid kusten, ett lif i sträfsain fattigdom, tyst väntaq och energisk resignation.
Blai2d annat I-iemEörde fröken Mill ' es frhn denna vistelse det sj ' ältulla och allvarliga konstverk, som ny- ligen inköpts af svenska staten, en relief kallad: sl3f- tma vtintc&amp; vid 78a fsstranden D.
Relief en framstiiller tre kvinnor i halffiggurer, i bretagnisk dräkt; bakom dem, i 1&amp;g relief, hafvet.
Deras fysionomier ilro gifiia nied utmarkt karakteristik, kraftigt och fint på e11 g h g; det tir en fläkt af nhgot gripande och enkelt i de slutna, väderbitna dragen hos de bada gamla, och nk- got rörande, niigot naivt vackert hos den yngre kvin- nan, längre i bakgrunden.
Gjord med stor konstiiar- lig skicklighet, men utan att helverkan fått lida p&amp; detaljernas bekostnad, gör denna relief ett egendom- ligt stort intryck trots de sm&amp; matten, ocli den fasci- iierar genom sin arliga uttrycksfullh.et och sitt sunda allvar, öfver hvilket ligger ett skimmer af poesi, som besjälar det hela och förtar hvarje jordkrypunde rea- listisk torrhet.
PA sätt.
ocli vis vore inan frestad att kalla detta slags skulptur .f ör m Aleri, öf verf ördt p&amp; skulpturens omrhde; frökeu Milles anser det- sjalf s&amp;, men - salla satt gro bra, utom det tråkigar, deth galler afven inom konstens alla faser, och.
liar genren, sh.
soin har är fallet., omhandertages.
af en fiu och klarsynt konst- nar, frainträder den i den intressanta och vackra forin, som gör den fullt berättigad.
Fröken Milles har en särskild förkarlek för relie- fen, önskar att f &amp; agna sig mycket &amp; t denna s k u t - trycksfulla och skiftande gren af skulptural koiist, dar man val förstar, .att ett inAleriskt vaket temperament finner sig hemma.
Ty just reliefen erbjuder, synes mig, ofta rent maleriska effekter af ljus, skugga, för- toning och ljusdunkel.
Hur rik denna konst egent- ligen är far man dock först ett ' begrepp om i de stora kulturländerna, där den träder oss till mötes i de mest öfverlägsna konstverk friin s %val antiken som renässansen, pA monumentala byggnadsverk och i inn- seeriias salar.
Hos oss ar den ju däremot föga an- vand och appreciera.d.
Men det vore orätt.
att säga, att fröken Milles stan- nat vid reliefen.
En massa intagande, karaktärsfulla och med sann konstnärlig iniilinedvetenhet utförda \ ' statyetter ge vid handen, att fröken Milles ' ta.lang och fantasi ar ' bbde verksam och rörlig.
En liteii grupp Modeel- och ba.rfi är gifven med en pA en ghng intensiv och mild känsla, varm i uttryc- ket, talande och intim i linjebehandlingen.
I Krymy- Zing har - fröken Milles i en liten gosse pk kryckor med ett utmarkt gifvet, lidande ansikte rört vid ett mo- ment, som snuddar vid det patologiska, men i denna lilla bild ar njutbart, da det icke vuxit ut i dimensionerna utan .stannat inom sina matt, kanske just därför äfveu sh mycket mera verkningsfullt.
En annan, helt mot- satt karaktär möter i en statyett af en ung roslags- bonde, bredbent, butter och tvärsäker, med ett slugt, inbundet uttryck i sina smA sneda ögon, pil en gAng flegmatisk och misstanksam: en omisskäimligt god bild af svenskt folklynne.
E n flicka med ett ambar och en annan bärande en balja med tvatt mellan sina rakt nedhängande armar äro bada smA skildringar gripna direkt ur lifvet, gifna med friskt lynne och mycket god karakteristik.
Och frökeii Milles har mhiiga i denna genre.
En helt ny liteu sak frainstaller en ung flicka fran bör- jan af 1S00-talet, med ltingsjal och korta öronlockar, halft behagsjuk utan att verka sentimental, smidig ocl?
graciös i ' rörelsen med en liten val observerad fysi- ouomi, som ar helt hennes egen.
Ett nAgot större arbete -- en hautrelief - fram- ställande tre hufvuden, ett par nästan en face och ett ofveel * grtinsen.
i profil, ka.llar fröken Milles FöZjeslagc~ ' I " e Hon vill dhrmed beteckna anförvanternas tankar, som följa den döda hän söfver gränsens.
Den ar buren af ett äkta djup och en sjalfullhet i de tre ungas blick och drag, som gör ett snllsynt harmoniskt och vackert intryck, hvilket icke snart förbleknar.
Fröken Milles h a r äfren utfört en mycket tillfreds- stallailde och god byst nf skbdespelareu Dalqvist för nya Dramatiska teatern - en mindre latt uppgift, dB endast ett par en4 ace-f otografier funnos att tillgi af den döde konstnären.
Det vore sv&amp;rt att minnas och iiämna allt, som fyller fröken Milles ' ateljé, utfördt dels i Sverige, dels afven under senare resor i Ecl-iweiï,, till Miii-icllen o. S. v. PA Pariser-salongen har fröken Milles erhttllit e l m a - tion och i St. Louis silfverniedalj.
Ett i allt gör fröken Milles ' konst ett lefvnucle, filit.
intryck, besjalad af en val afvagd kraft och eu utomordentligt vacker detaljbehandling, rik och stu- derad och dock: .underordnad, hvarigenom den, såsom sig bör, endast ' bidrar till konstverkets enhetlighet.
Karaktar och grace, se dar, tyckes mig, de tväune egenskaper, som ph ett lyckligt sätt samniansinältas i fröken Milles ' konst i förening med verklig kunskap och en sundt allvarlig syn p&amp; lifvet och de moment hon alskar ' att fördjupa sig i och hvilka hon omsätter i sh gedigna och goda konstverk.
: ELLEN LUNDBERG, f. Nyblom.
Efterdyningar.
m&amp;tt ocli steg, som p&amp; det yttersta i dessa dagar tagits af den kvinnliga röstriittsorgani- sationen för att, siisom en morgoutidning mycket riktigt anmärkte,)) på ett mera markant satt väcka uppmärksamheten ph dess röstrattskraf a, ha tydligen haft åsyftad verkan, och, hvad mera ocli bättre ar, de ha hterigen och med all önskvärd tydlighet visat kvinnorna hur landet är beliiget.
Pressen, shval den)) borgerligas som den socialdemokratiska, har i detta liksom i de flesta andra fall tjänstgjort som spegel, och, om ocksh icke något egentligt nytt härvid fram- kommit, har det dock säkert icke skadat, att de röst- rattskraf vande kvinnorna hterigen blif vit paminda om, livar de ha sina vänner och hvar de ha sina motst %n- dare.
Under arbetet för den stora reformfrhga, som heter kvinnans rösträtt, ha kvinnorna sä.kert haft rik-.
liga tillfallen att i likhet med alla andra, som arbeta för reformer, komma till insikt om, b a r de kunna vänta det enda naturliga stödet för sitt arbet,e.
Först då de båda vänsterpartierna togo upp lösningen af kvinnornas rösträttsfriiga p&amp; sina program korn denna fråga i rett naturligt läge, och det lär val icke heller längre rAda nAgot tvifvel om, pb Iivilken vag frligan kommer att föras ' fram till lösning, om det nu blir deii förenade vänstern sjalf, som får göra det, - eller om det kommer att gå med kvinnornas rösträttsfrhga som nied mannens, att viiilstern för fram fragan och högern blir tvungen att med eller mot sin vilja ge vika för trycket och - föra deii igenom.
Men det &amp; r nu icke partierna utan pressen, eller r8ttaxe partiförhallandena till kvinnoröstratten, &amp; dana de iiterspeglats i pressen, som här skulle upptas till en flyktig granskning.
Vi g&amp; från höger till vanster och börja med Nya Dagligt Allehanda-Vrlrt Land, som tack w r e det kungliga syinpatinttalaude plötsligt bter- fAtt nhgot af det intresse, som i sy.unerh.et det sista af de tvti sammaiislagna bladen visade var frkga, in- nan ännu excellenseil Lindman gifvit klart besked.
Af den entusiasm för kvinnoröstriitten, som tog sig uttryck i de b %da tidningarnas ledare för den 10 okto- ber 1906, har man p % senare tider sett mycket litet spbr.
Likash har man nu förgafves spejat efter iibgot uttalande i det högerns hufvudorgan, som beredvilligt intog en längre artikel till förin&amp;n för kvinnoröstratten samma morgon, som det 7ibe~aZa rösträttsförslaget skulle debatteras i riksdagen i maj 1906.
Högerpres- sens hhllning företer sålunda i det stora hela mycket fti differenser, men det ar intressant att se, hur upp- fattningen &amp; tlminstone i ett afseeiide skiljer de bddn stora högerorga~en %t.
Medan Stockholms Dagblad alltjämt gör sig till tolk för feministskräck, hvars talan i riksdagen förts af s % manliga vedersakare som her- rar Kjellh och J. F. Nyström m.
fl., ser Nya Dag- ligt Allehanda-VArt Land den största faran af k~ 7111110- ' 7-e @ rösträttens genoinföraiide i ökning af - manligt iilfly- tande, och naturligtvis af speciellt det manliga infly- taiide, för Iwilket tidningen sjalf hyser deu största fruktan.
Hvarför icke en ökning af det manliga infly- tandet öfver hela linjen?
Den frågan kan siikert hö- gern själf bast besvara.
Det skulle säkert icke heller frhn högersynpunkt skada om högerkvinnorna ännu mycket allmäunare än hittills komme till insikt om, att det ligger sanning bakom tidningens ord: med sympati följa alla klarsynta i - samtiden kvinnornas vaxande intresse för samhä.lleliga fragor och deltagande i deras lösning.,.
Det vore för öfrigt roligt att veta, om icke just dessa kvinnors -- dessa son1 visa verk- ligt intresse för de samhälleliga frhgorna.
-- begarail om medinflytande p % lagstiftningen a.r af mera varde för den kvinnliga röstrtittsfrågtms rättvisa bedöininaiide an den s. k. intelligensklicks med.
en roinailförfattari11na i spetsen, som ställer sig fientlig mot en rörelse, son1 clea knappast ager de nödiga förntsiittningna att för- sta.
Allas v k viiii Carl Larsson liar genom ett utta- lande om koiistnarer och politik reducerat alla spd ana funderingar till deras ratta varde.
Detta om högerpressen.
Om det som i sak och ph 1.edareplats förekommit i de liberala och socialde- mokratiska huf vudoïganeii är knappast nhgot att saga.
De tyckas vara fullt öfverens med kvinnorna 0111 det berättigade i de inedel dessa nu senast använclt fijr att föra sin sak framåt, liksom att alla skäl - verkliga och inbillade - för en fortsatt förhalningspolitik nu- mera bortfallit.
1 % samma gång som Dagens Myhe- ter konstaterar att kvinuoröstratten rarit bland de myc- ket naturliga kraf, som understundom f&amp; vilnta pA till- godoseende, darför att konstellationen för tillfallet ej är gynnsam för dem, visar den lian p % den mycket gynnsamma konstellatioii, som numera ofelbart iniiste föra till en snar lösning af fragan.
Efter att ha pti- visat hur sAväl Frisinnade Laiidsföreningen som So- cial-Demokratiska Arbetarepartiet upptagit kvinnoröst- rätten p&amp; sina program och påmint om de partimotio- ner i.
frågan, som framlagts ' förra riksdagen, sgger tidningen att ~vä.nstern visat, att den ej ämnar ge en- dast ord och fagra löften, utan att den verkligen vill satta iii sin kraft pB att realisera programmet af- ven i denna punkts.
Ingenting kan vara mera till- fredsställande för kviniloriia att höra, afven om de i ofvannämnda löften endast se en naturlig konsekvens af de frisinnade idéerna.
~ajoriteten ' af de röstratts- krafvande kvinnorna ha nog för öfrigt aldrig velat gh in p&amp;, att icke konstellationerna både 1905, 1906, 1907 och 1905 kunnat vara lika gyniisamma som den nar- varande eller somliga i vissa afseenden # i.iuu gynu- samtnare.
Om man sålunda p&amp; kvinnohhll och vänsterhåll är fullkomligt öfverens om, hvad som galler den nu-
. ' '
varande situationen, tyckes det dareniot: I %religga.
eil viss skiljaktighet i uppfattningen om be tydelsen af personskiftet inom ledningen af den kvinnliga röst- rattsorganisationen, hvilket p % visst h %ll uppfattats s&amp; som liktydigt med ett systeniskifte.
Kritiken öfver en del a f de beslut, som fattades på det sista central- styrelsemötet, ha f&amp;tt gA ut öfver den nya ordföran- den personligen.
Hur orimligt detta är, först&amp; nog de bäst, som själfva deltagit i arbetet iliom central- styrelsen, ' dKr fragorna p % sedvanligt sätt varit f ö r e d l för förberedande behandling, redan under den nu af- gångna ordförandens presidium.
Förslaget om att centralstyrelsen efter Örebroniötet skulle uppvakta konungen hade icke framkallat någon opposition ens frhn de röstrattsföreningar, som nästan uteslutande be- st&amp; af kvinnor ur aibetsklassen, socialdemokratiska och icke socialdemokratiska, och hvil.ka ha sina egna repre- sentanter i centralstyrelsen.
I bjärt kontrast mot den misstro mot den D borgerliga, kvinnoröstrattsrörelsen och dess neutralitetsstraf vanden, som nyligen fram- kommit fran socialdemokratiskt kvinnohalll, st8 de ord af Landsförenhgens nya ordförande, som uttalades i i en ledande artikel i denna tidning strax.
efter sena- ste riksdagsvalen:)) Ingen som besökt de olika röst- rättsföreningarna i vårt land kan förneka, att de va- vit en skola för enighet och sjalfuppfostran bland kvinnorna, och har den vägen fört oss framat, ar det ockst % p&amp; den vi skola fortsatta.
Till allt starkare soli- daritetskänsla m %ste vi fördjupa oss, och detta inte bara med de » efterblifna » inom vårt släkte.
.
För oss måste 7c~inno~öst~attelz uta % gensägelse st&amp; ö fver pa9: tifi-h- gornal).
Och vidare: B De flesta kvinnor skola dock när det gäller hemmet säkerligen kampa At sainnia håll.
I alla hiindelser kan det bli kvinnorna förbe- hallet att p % grund af sina mariga af naturen sjalf bestämda gemensams intressen bli de länkar, som ena cle kämpande klasserna och bringa frid, dar andra ut- satt hat., Att personskiftet p&amp; ordförandeplatsen skulle bli orsak.
t111 afstlindstagaude fr&amp;n de socialdemckra- tiska arbeterskornas sida f rhn den » borgerliga » rös t- rättsrörelseu har - .man s v h t att tro.
Signalen till ett afståndstagande var i s % fall redan gifven l %ngt innan ordförandeskiftet, ty redan p&amp; den socialdemokratiska kvinnokongressen i början af sistlidna augusti fattades en resolution i rösträttsfrågan, där det bland annat hette: - - - » anser kongressen att arbetarekvinnorna bäst kuiina arbeta för en rattvis lösning af freigan genom sina egna .organisationer (de socialdeinokrat~iska klubbarna) D..
- Att de socialdemokratiska kvinnokliibbarna icke äro ' d g o t alldeles nytt bevisas bäst däraf, att de i när- varande stuud räkna cirka .3,500 m edlemmar, för- delade öfve; .l15 klubbar, och att äfven de ha en stor ' och viktig mission att ' fylla &amp; r. ju alldeles klart, da de ar0 ämnade att i en mängd afseenden, soin st % utom rö " stratt~sföreningarnas.
verkiamhetsomr&amp;de, tillvarataga.
.
kvianornas.
.
intressen.
Men särskildt de kroppsarbetande. '
') " ~k-e.
k om.
a.
# clc siirskilclt rösträt; tsiuti.esseïnde bland arbetarklassens kvinnor skola nog fortfarande såsom hittills - sh hoppas vi åtininstone -.
inse fördelen af att ocksa vara med i eu rörelse, som endast ha.r lösningen af den för alla kviiiaor gemensamma rösträttsfr %gau på sitt program, i synnerhet som denna rörelse p i så rnanga platser i landet erbjuder ett rikt tillfälle just för förvärfvande a.f den medborgarbildning och den kunskap i samhallslära, som ofvanngmnda resolution satte shsoin ett af sina önskeinfil.
Om Landsf öreningens nya ordf örande också fort- farande behkllit tron ph deil goda viljaii och det &amp; r- liga uppsAtet hos kviunorösträttens verkliga vänner bland högern, kan hon nog icke vara alldeles blind för betydelsen af vänsterpartiernas ställning till var sak, d % hon i of van, citerade artikel säger: ~Otvif ve] .- aktigt har utg8agen af höstens val varit till f ö r i n h ~ för den kviudiga röstrattssaken.
Man Bar nu ratt att vänta sig en Andra ' kammare, som genom tillmötes.
gliende vill skaffa v8r fr&amp;ga ur vilrldeii ocli ge oss fruktbarare saker akt ' sköta.
Redan kvinnornas flitiga detagande?
i .valrörelsen har utgjort en varning för de extrema motst %ndarna och en vink för vri~iierna om den lifaktighet, som kvinnor afven i politik kunna utveckla,.
Hvad vi vanta af den nya Andra kammaren, därom gaf Örebromötet för öfrigt ett enigt och klart besked.
Seminarier pa landsbygden.
&amp; $ J ed anledning a£ diskussionen i Dagny om lämplig- heten af att förlägga seminarierna till landet ber undertecknad få göra ett anspråkslöst inlägg.
.
: Sh alldeles utan erfarenhet pA detta omriide Kro vi nog icke.
Det finnes nhgra småskoleseminarier, som äro förlagda till landsbygden. '
En belysande episod från ett af dessa vill jag framdraga!
Förestandarinnan hade ledsnat ph det isolerade lifvet i den.
aflägsnn landsdelen och ' längtade till en ort, där civilisationens lif pulserade friskare och kraftigare.
Hon fick en annan plats och nu förklarades tjänsten vid se- minariet ledig.
Ingen sökande anmälde sig.
D % nödga- des man anförtro det viktiga.
uppdraget At en ung, oer- faren e. o. lärarinna på trakten.
Och ändå låg icke detta seminarium enstaka.
pA landet utan i en folkrik by.
.
.
Vilr tids människor ha benägenhet för attaflytta sam- man i stiider.
.
Där hopas bildade personer från alla trak- ter af landet, där finner man bildningsmaterial af ypper- ligaste.
slag, under det p % landsbygden svhigheten att f&amp; lämpliga lärarekrafter ar större och det att f % en nhgorlundn kompetent vikarie hör till omöjligheten, om sh illa skulle hända, att en lärare eller lärarinna insjuknade eller af annan .anledriing blefve förhindrad att sköta sin tjänst.
Skulle alltså seminarieeleverna, praktiskt sedt, vinna genorh seminariernas förlä&amp;bnde till den genuina landi- - l, '.
stegsvänliga partier i Ryssland, och det allmanna, intresset var s % stort, att und&amp; en hel vecka intogos mötesiefe- rater p % den bemärktaste platsen i tidningarna.
Sym- patien var allmän för dessa kvinnor, som under den nu- varande reaktionens tid vågade höja sin röst till protest mot de sociala, p olitiska och ekonomiska missf örhiil- landena i vart land.
Omkring 800 medlemmar deltogo i kongressen.
Ett betydligt antal mHste afvisas p&amp; grund af bristande ut- rymme.
.
Sektionen för diskuterandet af kvinnornas politiska rättigheter (denna fraga fick afhandlas pH enskilda sek- tionstnöten) räknade största antalet deltagare.
Olyckligt- vis uppstod har genast i f r h början en schism.
Majori- teten hyllade sig till den Internationella Rösträttsalliansens program, hvilken ju omfattar alla klasser och alla par- tier i ett gemenskrtt förbund för tillvaratagandet af kvio- nans politiska rättigheter.
En minoritet däremot - mest bestaende af socialdemokrater - förklarade att demo- krater icke kunde samarbeta med de, borgerligan kvin- norna.
SAsom argument föi.
denna %si.kt framfördes van- stallda skildringar af förhåilandena i England, Tyskland och Norge, i det.
man sökte göra gällande, att i dessa län- der de olika partiernas kvinnor arbetade hvar för sig, att suffragetterna i England och att Nationdörbunden ' i Danmark och Norge vor0 emot allmän rösträtt.
för kvinnor, att kvinnorna i Finland f %tt rösträtt genom socialdemokraterna.
Dessa oriktiga uppgifter vederlades emellertid till fullo, och fröken Annie Furuhjelm, som var närvarande vid kongreseen, liimnade en klar redo- görelse af huru den politiska frigörelsen i Finland icke vunnits genom ett politiskt parti utan genom sam- arbete mellan olika partier och klasser.
Fröken Fu- Bref frän Ryssland.
ruh jelm applAderades lid igt af alla kongressens deltagare.
Det var att frukta att meningsskiljaktigheterna mel- 7 ' - e ryska kvinnornas första kongress, som agde rum lan de bAda partierna inom sektionen skulle bringa ondt i St. Petersburg i december 1908, öppnades under åstad, möjligen kunna nyttjas sksonl en förevanding af - de mest ogynnsamma förhållanden.
De två ryska kvinno- myndigheterna för att upplösa kongressen.
Detta blef föreningar, p % hvilkas initiativ kongressen tillkomn~it och emellertid icke fallet, och man lyckades hvägabringa en hvilka ordnat programmet för densamma, milste vidtaga sorts sammanjämkning af Hsikterna.
Socialdemokraterna förändringar och inskränkningar pii grund af Atskilliga medgafvo en af omständigheterna beroende möjlighet till förbud utfardade af minister S tolypin.
Två viktiga punk- samarbete med kvinnor af andra klasser och partier.
Kongressen i sin helhet gaf en sorglig inblick i de ter p&amp; programmet mAste strykas, friigan om organi- serandet af ett ryska kvinnors nationalförbund samt de till- ryska kvinornas stallning och bevisade till fullo nödvan- ämnade föredragen öfver kampen för kvinnans politiska digheten af en förändring af de lagar, som nu beröfva kvinnorna frihet och sjalfständighet.
Flera resolutioner - och samhälleliga rättigheter utomlands och i Ryssland.
Hela organiserandet af mötet var i full öfverensstam- antogos äfven i detta syfte.
melse med den reaktionära anda, som tagit sig uttryck.
Kongressen afslutades med nhgra ord ' af en kvinna, i de ofvannamnda förbuden.
Hvarje möte stod under värdiga kvinnor som kampa för rättvisa och frihet.
En kontroll af tvanne polistjänstemän, hvilka annoterade alla af de delegerade, m: me Degtereff, reste sig och uttalade yttranden och ofta tystade talarna utan nAgot verkligt en passionerad protest mot dödsstraffet.
Hennes ord hälsa- skäl, shsom d&amp; duma-representanten Schingareff förbjöds des med stormande bifallsrop och appliider.
En polis- att fortsatta sitt tal, emedan han kritieerat oktobristernas tjänsteman skyndade fram f ör att förklara kongressen uraktlåtenhet att arbeta för kvinnornas rättigheter.
Stora upplöst.
Han hade emellertid redan förekommits af kon- ingangen till mötealokalen bevakades af en polisstyrka gressens ordförande.
på 20-30 man.
St. Petersburg, jan.
1909.
Trots dessa ogynnsamma förhallanden följdes kongres- Z ~ N I ~ D ~ E ~ I R O V I T C H.
sens förhandlingar med lifligaste intresse af alla fram- bygden, s&amp; skulle de åter enligt mitt förmenande ha alla ' utsikter att förlora i teoretiskt hänseende.
Men att förlägga seminarierna till landsbygden.
i .oineclelbar ndrhet af en större stad skulle kanske endast skänka förrniiner.
S % ar ett seminarium, jag känner till, - beläget, och dar har man lätt att f % lämpliga lärarekraf- ' ter, enar kommunikationerna äro de basta.
Dar kunna eleverna f % njuta af bAde stads- och landtlifvets förmaner, - agna sig %t tradg %rdsskötsel o. s. v. samt göra sig för- trogna med det lif, som lefves på landsbygden.
Ibland reser hela seminariet in till staden för att tillägna sig .de bildningsmöjligheter, som ligga i de offentliga sam- lingarna, i bibliotek och museer m. m.
Många unga flickor frAn staderna, som efter genom-.
gangen seminariekurs hamna p % landsbygden, m&amp;ste ju känna sig mer eller mindre främmande för det .lif, som .de dar miste lefva.
1 inledarinnans artikel finnes där- för niigot att beakta.
De sorgliga följderna af att stads- ' flickor utan praktisk utbildning försatts till aflagsna lands-.
: skolor har jag n %gra g %nger också haft tillfälle bevittna.
Men stidernas förmåner böra seminarierna icke afsaga: sig.
Landsbygdens unga kvinnor, som vilja bli lärar- innor, f % dar rika tillfällen till utveckling.
För dem - skulle utbildningen bli allt för ensidig, om seminarierna - f örlades till den genuina landsbygden.
A.
H.
Den första ryska kvinno- kongressen.
Konstitutionsutskottet och kvinnornas röstrattsfraga .. g + .. onstitutionsutskottets sammansättning har för vAr tt fråga ej ringa betydelse.
döm?
af utgAngen af valen och kandidaternas uttalanden, s&amp; hafva vi att vänta majoritet för vår sak i Andra kammaren.
Men friin den Första kammarens- majoritet kan man ju ännu befara motstand.
Konstitutionsutskottets ut- Iiitande kan dock i ej oväsentlig grad hafva inflytande pA detta Första kammarens med bäfvan afvaktade domslut.
.
Vid 1906 Ars riksdag, d&amp; skrifvelsen till regeringen med begäran om utredning gick igenom, var första kammaren säkerligen pilverkad af konstitutionsutskot- tets tillstyrkan.
Vid, de därpil följande riksdagarna har- .. ju emellertid ' ej utskottet velat taga steget frbn utredningsståndpunkten till beslut om hvilande förslag.
Hvad kan vara att viinta af 1909 års konstitutions- utskott?
Bland Första kammarens 10 medlemmar har den omedelbara lösningen af vAr rösträtts- och valbarhets- fråga ingen säker vän annat än i lektor Säve, - samma ofördelaktiga proportion mellan för och emot som förra h e t.
Men alldeles otänkbart är.
ju ej att herr Säves klara ståndpunkt kunde inverka p&amp; nagon eller nkgra af de öfriga nio.
Herr Säve har vid 1908 Ars debatt om kvinnans röstratt yttrat följande: Skulle emellertid ej nhgon af de nio, hvilka äro herrar Behm, Berger, Blomberg, Clas-, Fahlbeck, J. F. Nyström, Sjöholm, Uppströni och G. F. Östberg, g&amp; 6fvër till herr ~ ä v e s sthndpunkt, så ar likväl ej allt hopp ute för kvinnornas; röstrattsfrhga a t t blifva stödd af konstitutionsutskottet, ity att valen fran Andra kam- maren utvisa en uppmuntran för vAr sak.
De tre nyvalda hrr Broomé i BArslöf, Sundström och V. Larsson äro anhängare, och med dem som utg8 befrias vi fran en af vhra bestämdaste motstandare, fast vi hterfinna honom tyvärr som suppleant.
Bland Andra kammarens ledamöter hafva vi nu skledes samma proportion som bland Första kammarens, fast talen iiro omvända: 9 som uttalat sig för vLlr sak och 1 mot- i Djursätra och sthndare.
Motståndaren ar hr anhängarna utom de tre nämnda nyvalda hrr Beck- man, Bonde, Callerholin, Ericsson i Vallsta, v. Schéele och Staaff.
Således ligger vAr sak nu så i konst~itutionsutakottet att döma efter föregående uttalanden att 10 stA emot 10 - en för oss kvinnor.
onekligen rätt spännande situation.
Det blir d&amp; k-nske lotten - om den vid omröstningen aftagua röstsedeln innehåller ett ja eller ett nej - som skall nfgöra var sak.
Men vi vilja ej uppgifva hoppet att nhgoii eller n %gïa af de 10 mot- standarna skola g % öfver till den omedelbara lösningens st.åndpunkt.
Vi hoppas p&amp; hr Säves ofvan anförda skal först-ärkta med hr Stauas: s ans son * » Men nu synes det mig vara alldeles uppenbart, att med principen om allmän rösträtt l %ter det %och d5 jag för min del maste se en konse- icke förena sig att undantaga öfver halften af kvens utaf den manliga rösträtten i att nu gifva landets medborgare fr %n denna rösträtt.
Och kvinnorna rösträtt och äfven valbarhet, d % jag det skydd dc!
proportionella valen skulle gifva vidare icke kan glömma erfarenheten fran ' den minoriteterna larer val blifvi illusoriskt., nar det l %nga historien om mannens rösträtt och hvart icke ens skall komma halften af nationens med- det tager viigen, d % man nekar i Aratal och tio- lemmar till del.
- - tal af %r att uppfylla ett akta och rent rattfar- - - nar Riksdagen fattade sitt beslut för- dighetskraf, och d % jag icke kan finna., att p&amp; lidet L var det ' personlighetsprincipen som för nhgot satt i röstrattsfr %gans nuvarande läge det den var den bestämmande normen; men har nu kan vara nagot olämpligt,.
opraktiskt eller skad- Riksdagen fastslagit personlighetsprincipen, bör ligt att medgifva afven kvinnorna den af dem den ock, synes det mig, icke kunna utan att lifligt Atradda medborgarrätten, så ber jag, herr brista emot logikens lagar bortse från densamma, talman, att.
f % bemstalla om bifall till den af nar det blir fraga om kvinnorna.
.- - mig med flera väckta motionen., Emellertid kulle icke jag ptiyrka utsträckning Vidare satta vi vårt hopp till hr Callerholms förut af rösträtten afven för kvinnorna, om det icke s&amp; väl framförda rättfardighetsargument: vore min .fasta öfvertygelse, att sådant skulle linda till sarnhillet~ ba~ta.
De sociala fragorna ~Hvarför skola vi icke ju förr dess hellre öfva fA en allt större betydelse i vara dagar än förr.
denna rättfärdighet?
Hvarför skola vi icke i ett De tränga sig p5 oss, de komma oss allt nar- slag söka vinna miilet så helt och fullt som mare in pA lifvet, och det dröjer helt säkert.
.
möjligt?, icke länge, innan de komma att ställas allra främst p&amp; ' den politiska dagordningen.
Se vi nu Och till hr Beckmms närmare p&amp; dessa friigor, s % finna vi emellertid, sen försummelse att nu taga det gynsamma till- att en stor del af dem star i det intimaste sam- fallet i akt skall liinda till stor skada för vart band med hemmets förhhllanden, men nar s % land, ett bifall till det föreliggande förslaget ar, ih det tydligt att hemmens vkdarinnor, kvin- skulle främja lösningen af en fråga, som det ar norna, också böra utöfva inflytande vid dessa af yttersta vikt att swwt lösa. ».
.
frågors lösning; och detta allra helst som de i Yidare f å vi satta vårt hopp till friherre Borades mAnga fall synes hafva - kanske i högre grad - vid debatten i Andra kammaren uttalade öfvertygelse an mannen - f örutsättningarna harför.
»,
.att det skulle vara till lycka och välsignelse förstarkta med argument från de öfriga af våra säkra för hela vArt land och för arbetet inom Riks- anhängare i konstitutionsutskottet borde kunna åstad- dagens Om det som nu framlagdt, komma att 1909 års .konstitutiolisutskott fh.r hedern kunde blifva antaget, - - D af att hafva tillstyrkt en omedelbar lösning af kvinnor- Alla dessa nu citerade, öf vertygande skäl ytterligare nas rösträttsf raga.
Jeanne d ' Arc g + ' - en kvinnlig riddare., an man tala om en kvinnlig riddare, s&amp; har eller ett den Högstes siliidebud - en häxa eller en vlirlden sett en shdan, en enda.
Utan tadel och ängel.
Var hon en bedragerska eller själalf bedragen?
lydde utan fruktan och - det är icke för mycket sagdt - utan spörsinAlet längre fram i ti- like i mänsklighetens ha£: den.
der, står Jeanne dlArc, jung- Bör hon kanoniseras som frun fran Doinremy, bland ett helgon?
frAgar p % fullt alla medeltidens besjungna allvar det ur sjuttonhuiidra- ädla riddaregestalter som talets skepticism uppvak- ensam och värdig represen- tant för sitt kön.
Med nande franska folket.
blicken trosvisst riktad mot Var hon, när allt kom- höjden och hvarje muskel iner omkring, endast en i den unga kroppen spänd ovanligt enfaldig bondflicka,.
till det yttersta under har- en: inlärd docka i munkar- nesket, hela gestalten präg- nas, et.t segrande standar i lad af okuflig viljekraft, sa riddarnas eller ett viljelöst bar konstnären frammanat politiskt redskap i intrige- hennes bild, dar hon högt raride hofinans händer?
till hast med svärdet lyf- Ungefär pi % detta sätt tadt rider ut till strid.
Han liar den änpu aldrig utredda har därmed träffat själfva frilgan uppställts af Anatole kärnan- af I-ienues personlig- France i hans förra året het: hennes innerliga from- utkorniis, på omfattande bet och hennes käcka mod, källstudier ' grundade, vid- med ett ord, hennes sant lyftiga Jeaiine dlArc-bio- ridderliga väsen.
Betraktas graf ?.
Ehuru författareii i hon ur denna synvinkel, detta monumentala verk tyd- skall mycket af det oform- ligen velat se henne genom ligt legendartade, soin utan skeptjkerns kalla synglas, är hennes förskyllan kommit hans syinpati för henne deaiine d ' Arc.
1tyttilrcst: Lty nf Dnbois.
att vidlåda henne, falla af, omisskänlig.
Han h.ar för utan att den glans, som mycket af samma galliska står kring hennes gestalt, därigenom i ringaste inån blod som Iion f6r att vilja förringa hennes hjaltinne- bleknar i eftervärldens ögon.
Tillräckligt mycket gAt- värde, och trots allt ösande ur för henne fientliga fullt skall likväl kvarstå för att fortfarande göra Jeanne kallor, faller hails uppkonstruerade teori oin de and- dlArcs lif till ett föremål för lärdas och historikers liga fäder, som i hemlighet leda Jeaiine efter sitt be- f orskningar och djupsinniga spekulationer.
Ty f r h hag, grh och inatt till inarken.
hennes första framträdande stod ett spörsmål vid hen- Den soin ända frhu medeltidens dunkel fram ge- nes ' namn, och sannolikt kommer det att stii kvar, noin tiderna föl j e i och i nutidens nyktra belysning huru olika, det än formuleras af växlande tider.
uppmärksamt skärsk&amp;dar Jungfrun af Orléans, sådan Enklast ljöd friigan för hennes saintid.
Medeltidens hoii framst&amp;r ur de otaliga gamla krönikorna och bio- heliga enfald kände blott tvänne alternativ: antingen gra.fierna af ninre och nyaste datum, skall komma till var denna underbara jungfru a.f djäfvulen djäfvulsk en I&amp;ugt meri konkret uppfattning af henne än hen-
nes samtid.
Han skall visserligen icke kuiina f6rbise det betagande sagoskimret öfver hennes lefnad, men han skall dock finna, att lian har har att - göra med en sällsynt personlighet, en af de starka strömmar, som g&amp; med egna vhgor genom hafvet.
Ty 1 h g t i f r h att ledas, hör Jeanne d ' Arc till dessa som med l h g a mellanrum födas för att leda sin tids maimiskor eller sin- tids tankar.
Hon ar en af dem, som begtolf- vats med den stora psykiska kraft, hvars helilliga.
källåder ingen mänsklig slagruta aunu föriniitt utpeka och hvars verkningar, d&amp; den gAng efter annan spon- tant väller fram, för världen te sig mera ~nira.kulösa, ju svagare det dödliga redskapet är.!
Underbart i sanning, att vid en tidpunkt, d&amp; den franska rasens kraft syntes uttömd, skulle all dess fri- hetskärlek, all dess hänförelse, allt dess handlingsrnod, koncentrerade i en ung flickas själ, på.
nytt.
blossa upp, och hon därigenom radda sj tt folk från en ifrågasatt ~ildergang.
För att fullt förstii betydelsen af Jeanne d ' Arcs insats i hennes lailds historia, ar, det emellertid .. nödvändigt att först göra sig reda för, under .Iivilka; tidsförhhllanden hennes lefnad inföll.
- - Hvad historien p % sitt korta, kärfva satt har att - mala om Frankrikes förtviflade politiska läge vid 1400- talets början, kan taljas i få ord.
Sedan sextio ar - tillbaka piigår där vid denna tid mellan Englands och Frankrikes konungar den viildiga, £örbittrade kamp, .som galler den franska kronan.
Samtidigt ligga arn ni ag- inhemska partier i fejd med hvarandra.
xac ' ars representera franske konungens anhangare, B bourgignoner D den mäktige hertigens af Bourgogne, .hvilken åter lånar ei.gelsmani~en sitt stöd.
Röfvar- skaror husera efter behag i det utarmade, ödelagda .landet.
Under.
herremänneils oupphörliga skarinyts- lingar lidep småfolket ohyggligt utan att v8ga klaga.
.Byarna Brandskattas, boskapen, bondens enda egen- .dom, bortföres, skördarna nedtrampas, och i träden .vid korsvägarna hänga.
- icke niissdadare - utan hederliga bönder och boïgare i shdan inängd, att krö- .nikan om dem kan begagna det h&amp;nska uttrycket ~människofruktefw.
År 1420 sluter då eu skamlös fransk drottning ett skamligt fördrag med national- fienden, hrarigenom hon förråder sitt land Kt Iiononi.
.Hela norra delen af Frankrike jämte Paris &amp; r nu i engelsmä.iinens vald.
L&amp;ugt söderut sitter under tiden den viljesvage.
Karl af Valois so111 medelpunkt i ett ho£ af frhn gods och hel11 fi.yktade inau, lika obeslut.
sainrna och oföreta.gsamina son1 han sjalf.
1.onunga- namnet har han tagit och därmed siffran den sjunde, men enligt dåtida föreställningssatt är han, såsom .ännu - okrönt, endast dauphiii af Frankrike.
Hans ri- val i norden, den engelske Henrik VI, har afvenledes blifvit utropad till konung af Frankrike, och, ehuru blott.
ett barn, har han daremot kraftiga förmyndare och dugliga härförare, hvilka just äro betänkta på att med nya trupper och större nit fullfölja eröfriiigspla- nerna pli landet hinsidan kanalen.
Om allt - detta ger historien oss nöjaktigt besked. '
,.
Men all den hårresande grymhet, all den barbariska ' rtihet, q11 den skrack och stuiilina ja.mmer, allt det ' outsägliga.
ve en tid so ' iii deuna bar med sig, låter den oss knappast skymta.
Med uppbjudande af all vår fantasi skola vi endast eriib en blek förest&amp;llning där- om.
Och för att uppfatta dema längst förflutna tids miiiiuiskor iiihste vi afvenledes kalla var starkaste fan- tasi till hjälp.
I en underlig halfdager se vi dem vandra som inidt emellan dröm och vaka, höga som l %ga lika ovetaude, lika vidskepliga och räddhAgade soni ba&amp; inför allt, som ar ovanligt och oförklarligt.
Bäf vande tror detta mänsklighetens barnasläkte på d jaflar, helgon och uppenbarelser, pi mirakler, hemlig trolldoin och hhxor inen föga eller alls icke på egen kraft.
, Ingen fönilhr biiilipa mot sitt öde, so111 styres af stjarpornas g h g.
En gud bor visserligen i höj- den, men det beror p i I-ielgoiieas förböner, om n w i far ni?
fram till honom ined sitt andragailde,.
Oinkriing &amp; r 1410 (el.
1412) widt under dessa lan- dets yttre tr&amp;ngnziil och folkets ' lie.sökelser och inre anfäktelser var det som ett f&amp;kebarn skiidade dagens ljus i ett enkelt boitdehem i den lilla gransbyn Doinremy.
Om n$gon förutsagt detta barns öde, skulle hennes far, den hederlige Jacques d ' Arc med egen hand utau vidare ha dränkt henne.
Själ£ hotade han henne darmed, då han n&amp;gra Ar senare i en profetisk dröm skg henne draga bort bland krigsfolk.
Han var en af byns be- trodda män, till hrilken maii litade i dessa ständiga o£redstider, A£ honom torde den lilla Jeanne lin in- hämtat, hur 1Pingt 111an \ - id kritiska tillfallen kommer med myiidig och oriidcl beslutsniilhet.
Lika troligt är, att hon af den fromha ~ o d e r n imupit sin starka gudsfruktan.
Fraii hennes tidigaste barndomsk fyll- des heimes öron dagligen af tal om örlig och krigiska skräckscener och till hennes barilaminnen hörde mången nattlig flykt från hus.
och hem rid skenet frhn an- tanda kringliggande byar.
Enhvar, som satte sig till inotrarn, drabbades af ett fruktansvärdt öde, säkerhet f inils endast bakom hef ästa niurar.
Hvilken spiinnande afveiityrstid för barn!
.
Liksom de vuxna delade afveii dessa sig i fientliga partier, och Jeannes bröder skaf- fade sig ofta blodiga pannor i de hetsi@ striderna ined grannbyns barn.
Kanske deltog hon sjalf däri?
I alla händelser har hon med klappande hjärta Asett de verkliga drabbningar mellan harneskklädda ryttar- skaror, som ägde rum p&amp; Iiöjderiia kring Domrelny.
Och den eldiga kamplusteu liar vid det väldiga vapen- gnyet raknat i hennes modiga sjal.
Men då hon blef äldre, har hon alskat att lyssna till de talrika vagfa- randes nyheter fr811 alla viiderstreck.
Från norr blefvo tidenderna allt ondare och hotfullare.
F r h söder f-s föga att mala.
Med lagande barn&amp;inder har hon utfragat dessa i~yhetsförtaljare och har d&amp; fhtt erfara, att ma.n icke kunde vänta sig annat än att det skulle g&amp; konungen emot, sk länge han icke var smord med den heliga oljan i Rei,ins.
Hur ofta har ho11
icke f i t t liöïn legeiiden ~ i i d i e m a olja, som kominit ned fran himlen ined en dufva.
Och s % eii dag har maii i hennes närvaro förtalt sägnen, att liksom Frankrike f ö r d d t s af en kvinna, s&amp; skulle det oiiisider räddas af en jungfru från skogen Bois Chesnu.
D e m a skog lag alldeles nära Domrelny, och som en tändande gnista ha-r den gninla spadomen slagit ned i heimes f antasifulla sjal.
Hon blef inhtvänd och.
drömmande.
Ingen af hela barnskaran lyssnade sh uppmärksamt som hon, nar modern p&amp; sitt naiva sätt förtalde idigon af de legender, af hvilka hon samlat ett s i godt förrad p&amp; den pilgrimsresa till Rom hon en ghng skall h a före- tagit.
Utanför byn under, Feernas träd, ' älskade Jeanne att drömma.
När diminorna stego upp ur dalen, fiatade de underliga gestalter rundt omkring henne: kungar och prinsessor, riddare i hjiillin ocli harnesk och helgon ined mantel och kroila, alldeles shdana som hennes inor utnlhlat dem för henne.
Hoii förestä.llde sig, hvad hoii skulle säga till dem - - - o&amp; mycket inhste hon iifveil tänka sin olycklige kung lhngt nere i södern och.
de fräcka främlingari~as vilda framfart.
Hvad tänkte väl konungens inan pil, som icke reste sig soin en enda inaii och fördrefvo dem u r riket, sh soin hon dref sin fars f %r i fallan!
Hade hon blott m r i t riddare - - hade hon haft en häst och ett svärd skulle hoii - - -, Voro sada-im tankar syndiga?
- - - Nbviil, d$ ville hon i stället bedja Guds heliga moder och alla helgon om hjälp.
I-Ivarför hade Iron icke förr t m k t p % dcttn!
Hon drog sig undan sina lekkainrater, och natt och dag bad 11.011. sk förtröstailsfullt soin endast ett barn kali bedja.
Heiines hem lag tätt invid byns kyrka, och dess ' till andakt manande klockor blefvo hennes käraste vänner.
Vid vesperringningen gick hon u t i den lilla örtagarden bakom huset, där hon brukade sitta vid sin spanad, och hon lyssnade med glädje till dessa malmtoner,.
som liknade Guds och englnrs röster ocli soin tycktes tala rakt igenom hennes sjal.
Bariiatens drömmar 01x1 krigiska bedrifter hade ef tert.rädts af stilla, exstas.
I sitt trettonde Ar hörde hon d&amp; under klockringningen alideles tydligt en röst, s o m manade henne att vara from och ofta g&amp; i kyrkan.
I början.
endast, slig, hon röster, men snart urskiljde Ilon dem siisom hkeitngeln Mikaels och helgonen Sankta Kata- rillas och Sankta Margaretas.
I synnerhet dessa tv&amp; sistnännnda blefvo friotn denna stund hennes trogna ledsagare i alla lifvets skiften, hennes rhdgifvare och tröstare.
Men för ingen, icke ens för sin biktfader, vAgade hon omtda dessa syner.
T y det var icke lik- giltiga ting rösterna hade att meddela henne.
(Forts. i niista i~urnin~r.)
Arbetslöslietsriikning i Striingiiiis.
Med anledning af en skrifvelse frhn länsstyrelsen om anställande af ar- betslöshetsrakning inom staden har Strangnäs stadsfull- mäktige tillsatt en femmannakommitté för verkstallande af räkningen.
En kvinnlig medlem af kommittén, fru Aiigusta Ividebeck, invaldes.
Litteratur.
V å g a, Vedervaga.
Anteckningar och bref - frhn Uppsala - Atergifna af Gzcstu f Otto ArZeZbovg.
Wahl- ström &amp; Mridstrands förlag 1908.
Begär - trotsande, m,&amp; agande begär till det lif, som ar inom, utöfver det af tillfälligheter förvirrade och invecklade, det förströdda, bar G.
O. Adelborgs produk- tion och l %ter honom, med lugn och förvissning, intränga i och genomtranga sitt lifs och sin synvidds B handeiser,, sh, att han n %r deras innersta, händelselösa enhet.
I sin första bok, » Om det personligt andliga,, gaf han en genomförd och lidelsefullt klar bild af sin lifssyn - nu, i sin andra, har han gifvit en person, som med denna lifssyn standigt inför sig lefver i en faktiskt bestämd miljö, Uppsala, och huru denne i en serie belysande situa- tioner p&amp; sitt särskilda satt hör, ser och reagerar.
Denne unge diktarperson äger verkligen oförskrackt- heten att g % den s. k. verkligheten inp % lifvet - och utfinna den egentliga, den lefvande verkligheten l Han vet sig ha rätt att handskas efter eget godtfinnancle med de yttre formerna, obehindradt omväxla stridssattet, blott mhlet, den eftertraktade klarheten, standigt bestiimrner riktningen - och s %, genom att författaren i sitt uttrycks- sätt och den skildrade i sitt skärskådande alltjämt genom- tränger till detta ett-och-samma, den inre klarheten, vinner hvarje stycke och till sist bokens komposition enhet -- och icke komponerad utau afsiktsfri, melodiös.
Det ar genom träffsaker styrka i epitetet och natur- ligt sträng koncentration, som språket far denna sin för- m %gn att genomtränga, blir melodiskt, s %, att det fram- kallar bilderna mot bakgrund, belysta, förklarade, af ett öfverlagset, visionärt medvetande, s&amp;, att bindetonen, un * dertonen alltjämt fullföljes till enhetlig melodi.
Se här ett prof, hur han lyckas - jag citerar ur beskrifningen af den företa promenaden i Uppsala.
.
hur Kar f r h början, det studentikosa,, sk, som det » florerars, p % gator och torg, utifr %n sedt, ter sig mot hans syn- krafts dager:, Dessa ofta ansträngt fria rörelser, och detta ö£verdrifvet lifliga samspriik, eller dessa forceradt intelli- gent forskande blickar och kunskapstorrt, stereotypt hån- fulla löjen, hvad vor0 de annat?
Dessa unga miin - man fick t. o. m. ibland intryck af att de ville tillägna sig n %got af, hade n %got af förhardadt drumliga gubbars meningslösa all-erfarenhet - och ändock tillika ville vara ungdomliga^ Och ett annat, ett skarpt och kvickt, tillika glansfullt, epigramliknande stycke ur kapitlet, Komiskt misstag p&amp; min person,.
Det börjar: » Det var en teolog, en artig, B justes, välbellist, världsmannamässigt afmätt och fariae- iskt smidigt förekomn~ande person, en systematiskt ~reli- giös, student, en iippsala-teologernas ceremonimästare, som tog miste p % min person, tog s % komiskt miste pcS min person B.
Det finnes har en hel del ph detta aatt roliga kapitel, dlr han med sig själf som reagens upplöser och afslöjar typiska, i studentikos eller annan skenfager instangdliet befintlige.
Det ar en strid, diir den ene blott ~1AtsasD '.
.
kampa rned öppiia vapen, och clh han riHtt sitt mr " ll, ' g~r tyst - eller raskt visande sitt riitta ansikte - vi- '.
.
dare.
Mer fagra bilder och varmande, entusiast.iska ord finner han efter möten med n8gon vacker, hjärtlig person eller i ensamma begrundans och erinrans stunder.
Hail vågar hlingifna skildringar af människors och, Iranske mest vågadt och mest pröfvande, darvid ock sin egen skönhet - men skönhet, det ar just och blott det oskulds-.
fullt, hiingihet lefvandes renhet, den ' oförskräckta renhet, som vhgar och miiste vara försvarslös, obeväpnad inför ond och oren vilja - som s&amp; sarskildt blir ignad att skymfas.
Skymfas - javäl - fast innerst ar skönheten allsmiiktig, innerst ar just dess försvarslöshet .makten, som till sist öfveïtygar eller dömmer! '
' 1:. '
* B Jag finner det kapitel, som kallats » Sörmliindsk naturskönhet.
NAgrrt entusiastiska anteckningar.
Ivar Conradsson till.
ara.
», vara viillustigt skönt.
- Hvilken ymnighet ' lustmattad lifskraft!
- Ur krdomsstaden, det grha, instangdt dimmiga Uppsala, fördes diktaren af sitt begär till andra, mer rika, mer mot drömmare gäst- vänliga trakter, och SA växte i hans dröm Sörmland fram - ur kärleksfull, klar, intensiv erinran och ur Ivar Conradssons dikter.
.
Ur dessa dikter - javal, de äro iignade därtill, ty deras författare ' ar rik ph skönhetssyner, en erotiker, benådad ' med himmelska drömmar, drömmar om jordisk, ur jorden växande, langtansfiillt lif och hans dikter bära dem klart rena, i ord, som kuima brinna och lysa af blod, helt burna af melodien.
Han ar det nhbrdt slutna)), i slutenhet väsande - inför hjärtans innerliga skönhet helt öppna lifvets diktare.
FP1 skalder ha blifvit mottagna med s % mycken skyiiif och missförstiiende - men iindH fiiirre med sa entusiastiskt &amp; kannande frltn dem, som förstodo, och detta val därför, att hans dikter blott handla om det., som ined de högsta orden uttryckes, hvnrs skönhet blott entusiasmeradt kan berömmas!
* *.
han afslutar SK boken -- det galler » att vara, icke ' öfver- människa ', icke heller en operaonhg detalj i ett allmmt ' helt ', nej, men en fri och stolt och vätt kärleksfull m %m,ziska i JONN MONTELIUS.
.
Oin dc oiikta.
bariieiis stiillniiig påminte professor Fahlbeck vid remissdebatten i Första kammaren; Vid 1907 brs riksdag väckte hr Fahlbeck en beaktansvärd motion angHende skrifvelse till konungen med begäran om f ramlaggande af f örslag till 1a.g rörande u tom aktens kape t födda barn och deras mödrars rättsliga stallning.
Motio- nen gick igenom men nHgon utredning från k. maj: t väntar alla af frilgans vikt intresserade ännu pa.
M %nne herr Ilr ' ahlbeck, d % han vid remissdebatten £ramförde sin välkomna och behöfliga piiminnelse i denna sak, ej dA ocksk tänkte pil, hur vltra olyckligt ställda barns och mödrars förhallanden just beröra kvinnorna och att lösnin- gen af sadana frkgor skulle pkskyndas om kvinnorna hade medinflytande, liksom de ej borde afgöras utan lrvinnor- lias hörande?
Föreningsmeddelanden.
Vid Fredrika-Bremer-Förbun,dets Linköpingskrets sammantrade den 23 jan.
1909 framlade kretsstyrelsens ordförande ett inom styrelsen väckt förslag, enl. hvilket 8 3 i kretsstyrelsens stadgar skulle erhalla förändrad lydelse.
Antalet styvrelsemedlem.mar, som hittills utgjort 5?
skul1.e höjas till 7.
Förslaget antogs enhälligt och förklarades hvilande till nästa saminantriide, ' Arssammantriidet i februari.
- A.t l~retsstyïelsens ordförande uppdrogs att till kretsarna och förbundsombuden utsända meddelande om det allmänna kretsmötet, som skall hiillas i Linköping den 13 och 14 april.
En värdskapskoinmitté, bestående af tre personer, tillsattes, hvilken fick i uppdrag att anordna samkväm under mötet och styra med inkvartering af mötets gäster.
Skheiörbiiiidet af föreningarna för kvinnans polim tiska röstratt afhöll sitt Hrsmöte den 24 januari i Hel- singb.org .. 11 foreningar.
Jroro representerade med ett 50- t.al medlemmar.
Till förbundskommitté för 1909 valdes fru Sophie Lindstedt, Engelholm, fru Louise af Ekenstam, Lund och fröken Gunhild Linder, Landskrona.
Till be- handling förelåg0 Htskilliga fragor.
Till friigan ~ H v a d kan göras för att förmå de sjalfförsörjande kvinnorna i post, telegraf, telefon och kontor att mera allmänt an- sluta eig till de kvinnliga röstrattsföreningarna? » gjordes följande uttalande:)) Mötet uppmanar de närvarande representanterna för de olika röstratt.sföreningarna att ' hvar p % sin ort försöka pilverka de själfstandigt arbetande kvinnorna, sarskildt de i post, telegraf och kontor, att mera allmant sluta sig till de kvinnliga röstrlittsföreningarna för att få stöd och gifva stöd i allas var sträfvan för fosterlandeis vala.
Niista årsmöte skall hallas i Hessleholm. '
' Till sist vill jag wott namna tillägget till sista ka- pitlet - # Kallt stal och en inre eld, - formeln för diktarens temperament - h u r i.
han anvander sitt kalla, smidiga stil p % den s. k.
» öfvermiinniskan~, huru han later denna stor t tilltagna, af allehanda bildningsfardigheter och allmänna företriiden konstruerade apparat framsta i ljuset af en inre eld -- och visar, hur skugglik., hur död den ar.
Det stora kraf och det höga erkännande, som han.
låter sig sjalf bara upp; d % han viigrtr pli egna vägar, efter egna varden och värderingsgrunder lefva lifvet och vet sig kunna det, vill han salunda på intet satt kalla öfvermanskligt, utan tviirtom, i egentligaste mening mansk- hvilken ligt, och .hvarje människas innersta möjlighet möjligh ' et i ' ngaluiida genom intelligens och bildning eller synbara mora-liska » företrliden~.
blir verklighet.
- utan .-. '
0- - Breflåda. '
O Ester J-v. Eder i bref till reilaktionen uttryckts önskaii skola vi meil nöje tillmötesgh, men för vidare behandling af saken %r uppgifvandet af Eder anonymitet nödvandig.
- Riittelso.
I artikeln, Svenska folkskollirarekRren och praktisk folk undervisning^ i förra veckans nummer hade genom tryckfel oriktig uppgift influtit om medlemsantalet i Sveriges allmänna folkskoll&amp;rareförening.
Medlemmarnas.
antal uppgar till narrnare 12,000..
.
FRAGOR OCH SVAR.
= Annonsförmedlare, = åli it lina och välrekommenderade, Ahar kan man prenumerera pi Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru m h g a ex. som helst.
önskas för Dagny såväl i landsor- SkaR man alltid prenumerera ri dessa ' st&amp;llen P.
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man ten som hufvudstaden.
Anmälan å alltid göra det.
Nvad kostar Dagny i postanstafter och boklidor?
DAGNYS EXPEDITION, Dagnye postprenumerations- och bokllldsprie ar kr.
4: 50 för,,!
l 2: 50 för ' 1, och 1: 25 för l /, Sr Drottninggatan 54, St ockholm C, Hvilka villkor erhilla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, eom samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en provision af kr.
1: - för hvarje lielirs-, 50 ore för hvarje haltbre- och 20 öre för hvarje kvartaisprenumerant.
Huru skall man farfara far denna provisions er- hrillande?
- - Sedan man samlat m2nst 5 prenkmeranter, giir man tillvaga pii ett af följande satt: 1) Antingen: Genom ins4liidandet af prenumerationsafgiften.
med afdrag af provisionen bestaller man det behöfliga antalet ex. (hur mllnga som helst, men alltid minst 5) direkt frhn Dagnye exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Bamiaren har dh att ombeeörja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) E l k: Man prenumererar il närmaste postkontor (ej an- norstiides) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens kvitto A samtliga er- lagda afgifter, tillstaler oss detta kvitto, d8 vi orngiiende pr postanvisning sander samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till h d k e t pris kan man nummervis / &amp; sa Dagny?
- - I stadernas tidningskohor nch cigarraffiirer samt hos Dag- nye komrniesion&amp;rer i landsc.a %en.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditioneii adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
v, &amp;, BDINNEX ' .I, ATS sökes nu ellc till vhren af urig flicka ht iinkeman eller ii.clgherre i Sthlr Sökanden Br skicklig i iilatlagnir &gt;latssökande -- f6 silta annonser ditJÖrda i samt.
iiger goda förutsiittniiigar a öre ~ g n för y haljva priset eller - pr mm.)
ordentligt förestii ocli sköta o heni ~ h p liaiid.
n Svsr t ~35iisiknlisk 33 %r., Vi~ïii.ierby p. ILDAD URG DAM ined de basta referenser söker plats soni sal- VARDARINNA OCH SA I.LSI&lt;A rap och hjalp i fin familj.
Genom- hos aldre person önskas in (itt elementnrläroverk, Upsala fack- första af bildad allv~rlig flick iola, samt vistats ett Ar i Tysk- med vänl.
satt.
l&lt;sam.
i ejuk \ - li nd!
Narinare upp1ysning: ir genom o. huslig.
Sin&amp; lm %.
Goda re tockholins Uth yriii~.igsl~yi.$l~ungs- Sv; t.
~ H e i D, n ticlningskoiit.
' kcong ädgiirdsgatan 12.
Allnl.
te].
23550. gat.
14, Stockholm.
iks 12907. h tdilEIFNII \ ' G eller aiidi XG FLICKA af god familj, som skilfgöroinhl.
: T r önskas af bild:: genomghtt fem iufinnders kiirs Dain inecl vacker stil och fleriir Karlskoga Praktiska skola, söker vana i koiitorsgöronihl.
Svar t .ats att gh frun tillhanda.
Onskar DAL C.
' J ' .&gt;, !~idningskoiitorct (ises soin medlem af familjen.
Odeiigatan.
rar motses tacksamt till ~Marietter, uclvika, p. r. NG bildat1 flicka, villig delta4 i niit arbete, söker ylats a) LATS ÖNSILAS som hjiilp och sällskap af yngre flicka, ?o111 lära riratlagiiing.
Fritt vivre li 9 under ad ?nomgAtt hanrlelsskoln samt &amp; r &amp; ss.
Swir till ~ 1 Ara, unnig i sömnad.
Svar miirkt S. Gu~iiiclii Aiiiionsbyr, ' l, Stockhol Fainil jeniedlem BOD, Eski1stunap.r.
f. v. b.
3 J RC u - - - YAMINER.4D SJUKSK@l !EJX!
USAIODER sökes till Nys Läns.
E s k s med goda betyg och re- lnsarettet i Uddevalla.
Sökan.
kommendationer önskar plats, hälst len, som bör vara praktiskt duglig I sjukstuga eller sjukhem.
Svar) c11 bildad, skall hanclliafva perse-; il1 sköterska^, Karlskrona p. r.
lelförrtdet., öfva iippsigt öfver kö- cet samt friiinja orclning ocli hem- N 22-Arig landtbriiknredotter refiiad.
Tilhlide 1 april eller förut# önskar plats i familj, hälst i 3var med uppgift o111 ålder, refe 3tockholm eller dess närhet.
Har menser och intyg ani it löneansprlk ?j förut iiineliaft plats, men genom- dresseraqj till J$inslasarettet, ' Ud.
$tt en 3 nib.
kurs uti Nya hus- levalla.
hfillsskolan, diirifrln ' ett fint betyg Finnes.
Är iifven kulinig i linne- F ~ R M ~ L I G I&lt;ONTORSP.LhT&amp; ~öiiinad och enklare klädsömnad.
ined begynnelselön 50 kr.
pi Svar emotses tacksamt af DM.
L: .,, u h a d och förhöjning efter för Eds Bruk.
: jiinst finnes för fruntimmer om 25-40 Ar, i besittning af punkt ~ O - ~ R I G @ ÄTTRE F LICKA, igliet, ordningssinne, arbetsför som genomgått, S-klassigt nilga, snygg handstil, fardighet j [iiroverk, önskar plats p % kontor maskinskrifiiing samt intresse föl eller i familj vara belijiilplig med sitt arbete.
Endast den som Br: fr) rekowiila~ide g ö r o r d.
Svar emot- besittning af ofvanstAencle egen ses tacksamt till, Villig och 3kaper svare till ~10-4r, Dagenr p %lit.lig~, Gunimlii AiiiioiisbyrA, Nyheter, Gustaf Adolfs torg.
Malmö.
REKL ' J!
HEM ocli liten ficmil; NG1i.E F W U N T I M M E ~ nied va.
hvarest kokerska och liusjung na vid skrifgöroinA1 söker 5-6 Fru finnes Br plats ledig med goc timmars daglig tjiinstgöring.
Svar lön för en proper fiicka med ' godi till, ~l \ !ycket intresserad,, Dagen~ satt och lynne att gA frun til1hand: i. Nyheters Huf vu: i-kontor.
MKste vara kunnig i sömnad ock servering .samt förete förstklassig: OM SElCRETERARE eller dy, rekoiriiaend.
S w r till &gt;Strandva likt önskas l~lats af ung, sprRk.
genr under adress S. Giiindii an kunnig stenoyrsf och iusskinskrif.
nonsbyr8,.
Sthlm, f. v. b. y e d ut, förligs uppgifter.
verska.
Svar till DA.
N.
O ~ D Da gens Nyheter, Gast.
Ad.
torg.
TUI; TG 1iOBICES.L ' OSD ERT I 11 ti rieracl inaskinskri fverskn I,ArI ' S I S ' J ' OCJiHO.I,M cllor dess soin skrifver sveiiska, t yska ocl.
iiiirliet pk landet sökes nu ge engelska sprAkcn korrekt ocli ledigt nnst af enkel, bilclad, barnkiir 26 erlibller plats Q ~ t ö r r e kontor.
S V R I Ars flickn, att 1Rsn litxor med barn ined uppgift oiri iikler, löneansprål deltngs ined söiilnnd, Iiittare gör0 och tid för tilltriide torde iiiliiiri inB1, geiioingfitt Iiiroverli, iir oiicler niis uiicler ~Siil; er: ~rbetsgif w r e ~ visni~igsvm, iiiusiknlisii, t; tl; li.
t ' ysk: i S. Giiin~riliiis ' AiinonsbyrK.
.
golla betyg.
Nya, 1ii: ic.k.
I3yrfir 13riinkebei ' g~g.
8 B. s \ llin.
Allisi O FPIC E~~SHI.
; 11 I STOCKHOJ, J IjO 67.
Rika 2 1 28.
IAr enkol, I) i !d: icl, b: irnkfir flick: plats, för tillsyii: i€ t.re barn, Rldc 7, 0, 4 hr.
13 ' ir ha för~ldralicn eller iiiilinijga i Stockholm för at ho diir.
N?:.
Innck.
Byr.
Uruiikc I~ergsg.
3 E, H E I Y s p -- -- - - - - P K "? '
1 LEDIGA PL A TSER.
Rodenstamska SPR.~I&lt;~&lt;T~NXIC:, iiiig D: LIII, inoi olernc~it~rskolebild~~i~~g o. iiiiiisi ett &amp; ra prnktik skrifina~lriii, er Hudiksvall.
1iHller förni5nlig aiistiillning i i i gonnst eller l Februnri.
Svar Husn-ioderskurs.
~ko !köksl$rlirin inarkt aEilergi4, till Dagens Ny nekurs.
S1öjdliira.rinnekurs.
Hem slöjds- och Viixtfiirgningskurs.
lieters Huf vii.dkoiitor.
Slöjd- och HushBllsLlan,
FRAGA EDER handarbets- ocli konstslöjdtidning.
24 häften Arligen.
Pris helhr 5 kr., kvartal l: 00.
Prenumerera genom postkontor, bokhandel eller direkt f r h redaktionen, Engelbrek ts- gatan 6 B, Stockholm.
Begär.
profniimmer!
LAKARE om Ni bör genorng8 behandling vid Sommar- och Vinterkurorten FrAn nu och till 1 maj 1909 realiseras omkring 300 o lika vzrdefu Ila u pbyggelse-, beraf f else- och bilder- bdcker samt kalendrar till betydligt nedsatta prism.
1 I I I J Sarskildt fastes uppmärksamheten härpii för dem, som be- liöfva lämpliga böcker till bokpasar för sjömän samt till söndags- skole-, ungdoms- och sockenbibilotek.
Katalog siindes pk begäran gratis och franko.
P.-B.
Evan !.
Foste~lands-Stlblsens Filiila !s-Expeditim, Sigrid Wagmans FOTOGRAFIATELIER STOCKHOLM 3.
- I " Greme de Cholepalmine " - 1 3 Upplandsgatan 3; REKOMMENDERAS.
Försto~@gar utfows:: Billiga priser:: Försthlassigt arhsti Kvinnliga juridiska byran - Wallingatan 8 2.
- A.
T.
188 86.
Boutredningar, Inkasseringar, Förlikningar, Rätteghgar, Egendomsförsäljningai AffiirsÖfverl&amp;telser, Legala handlingars uppsättande, Juridiska uppdrag af alla slag Kontorstid kl. lI210-4.
Rgdato~ps Tiiadga~dsskola för Rvinnoi börjar I0: de sommarkursen den I April.
.
Prospekt och närmare upplysningar lämnas a f Fröken I. Schmdrlt, Kcdshamn.
- Syster A.gdas Sjukhem Brahegatan 56.
Riks.
Tel. 97 07.
- FBrstklassigt Ppivat Sjukhem.
- M m.
Tel. 52 57..
Tyst och siiiidt belgget.
Omsorgsfull sjukvhd, trefligs ruu~.
God math8llning.
- ANTISEPTISKT H U D M E D E L OBS.!
Hiss.
AlIm.
Tel. 83 03..
- Folk skolans Barn tidning i tuber B 75 och 30 öre.
Till salu ii apotek samt hos speceri-, färg-, parfym-, sybehörs-, pappers- och bokhandlare m. fl.
I LARS MONTEN, O Stockholm.
1 --- Q Ett kaffes arom - ri (är till stor del beroende pil konstruktionen af de maskiner, pQ hrilka det ar rostadt, ju battre maskiner man anv %nder vid rostningon, desto mera fullkomligt utvecklas aromen, under det a h ohiflsosarniua ämnen aflägsnas.
Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg.
besthr af flera adla kaffesorter sammanblandade samt rostas pli iru- tidens förnamsta rostningsmaskin i eget förstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste smak, högsta arom samt mest omtyckta kaffe i marknaden.
Till landsorten mot efterkraf.
Ko w, Karlberg Maister-Samuelsgatan 18, (hmnet af Xorrlmdsg.
: Kaffeaff %r En gros &amp; wi Detail.
- utgifven och redigdrad af S T I M QUIIYT, utkommer 1 9 0 9 pin adertonde årgång.
Ett rikt illust~eradf nummer hvarje vecka, 36 veckor under h t.
.
Basta och lampllgaste lasning for barn af alla ssmhallsklasser, Prenumerera å närmaste postkontor.
vor l: 65, half?
år 9 0 öra.
Kvinnliga arbetsområde Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika- Bremer-För- bundets - byrå, 54 Drottninggatan.
Pris för helt ar Kro.
F r h FredrikaBremer-Förbun.
dets Allmilnna Stipendief ' onc utde1a.s för hr 1909 ett resestipen diiirn &amp; kronor Femhundra (500 för studier af 1andthusliAllnings skolor för kvinnlig ungdom.
Ansökan ställes till Fredrika-Bre mer-Forbundets stipendienämnc Stockiiolm, innan 15 Februar htföljd af kompetensintyg, studie plan för resan, pr&amp;&amp; och liikare betyg, samt andra handlingar s6 kande vill &amp; beropa.
Stockholm i januari 1909.
Stipendienamnden.
Prenumeration a Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
-
