# ID: svediakorp-per416
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,815
# sentences: 758
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nrr 39;.
.
.
S t o c k h o l m d e n 2 1 Oktober 1 ' 909.
Prenumerationspris: kr.
4: 50 11s å r.
.
kr.
2: 50 3: 50l1 / &lt;, ...
., 1: 25 ...
111 år.
814 lo Prenumeration sker s h a l i landsorter som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
1 -.
.
Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en tr .. I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l Expedition 9ch Annonskontor: en Mästersamudsgat % ~ ~ t k ~ ~ i ~ ~ ~ t i d: Kl. 11-12.
Post- och telegrafadress:.
Utgifningstid hvarje toisdag.
I ' E L L E N K L E.MA N.
Telefoner: Allrn.
63 53.
Riks- 122 85.
- 2: a arg.
Sthlm 1909.
F. Englunds ~ o k t r.
- DAGNY, Stockholm. '
Annonspris: ' 15 öre per mm.
Enke: spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per gång 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Vi " 20 ggr 20 .. 010, 50 @ r .. 25 Ola.
Annons bor vara Aamnad senast måndag f. m.
-.
Hemarbetet i Schweiz.
samling af utställningsobjekt och kontrollera läiiinade upp- gifter on1 löner etc., sa att dessa skulle bli så tillförlitliga och opartiska som möjligt.
Endast sällan hände det, att arbetsgifvare helt enkelt förbjöd0 sina hemarbetare att ut- l a m a profver.
i er nar betarnas antal i Schweiz uppgår till öfver 92,000, ' däraf c: a 73 % kvinnor.
Hari äro icke inberäknade de c: a 25,000 barn under 14 år, som mer eller mindre sys- selsattas inom hemindustrien.
Dessa siffror visa nödvan- digheten af en utredning af de ofta prekära förhållanden, under hvilka en så betydande del af landets befolkning lefver.
En mönstergillt ordnad afdelning inom utställningen VAFKALLARE HOS EN BONDE I APPENZELL, upptar den storartade sidenbandfabrikationen i Basel, som Genotii de öppna luckorna vid marken konimer det s~aisarnnia ljuset In i källaren.
I. ett föregående n: r af Dagny har den hela sommaren pågilende schweiziska heniarbets~itstallningen i korthet omnämnts.
Några kompletterande anmärkningar torde dock vara af intresse i samband med några reproduktioner af de originella taflor ur hemarbetarnas lif, som illustrera ut- ställningen.
Utmärkande för den schweiziska utställningen ar dess officiella karaktär) ty ehuru initiativet först togs af schweiziska arbetareförbundet, omfattades företaget med lifligt intresse inom alla kretsar och ett anslag af 20,000 francs beviljades af förbundsstat och kantoner.
Arbets.- gifvare tillhörande organisationer anmodades medgifva in-.
.
SIDENVAFVERSKA.
Promenaddräkter- och Kappor Vår stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solldt arbete l Förmanliga priser l GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
454 D A G S V - drifves af .femton firmor,.
de största bland Basels många miljonärsh~~s.
Af de inom sidenbandindustrien i Schweiz sysselsatta arbetarna äro öfver 1 O,ÖOÖz hemarbetare, till stor del.
bosatta i och omkring Basel.
Ottast idka de sam- tidigt landibrok, hvilket dock ej är tillräckligt gifvande.
h hindus tri en.
är i dessa trakter oumbärlig för befolk- iingen, som också har indirekt nytta: däraf.
Ofver 4,000 klektriska vafstdar ha af fabrikerna installerats i orngif- vande byar, och den lätt tillgängliga elektriska kraften ' an- vändes därför allmänt äfven för belysning eller i .hus- hållets och jordbrukets tjänst.
Sidentyger fabriceras soni bekant särskildt i Zurich, men hemarbetarna äro spridda öfver hela det inre Schweiz.
Isynnerhet för de isolerade bergstrakterna nied dess karga jordmån har handväfnaden varit en viktig förvärfskalla, tills d e n nu nästan utträngts af fabriksväfnaden.
Men .ehuru lönerna alltjämt sjunk % är hemarbetet i de fattigaste bygderna så eftersökt, att väfverskorna underbjuda hvar- andra och sålunda själfva förvärra situationen.
De världsbekanta Schweizerbroderierna i.
sina olika arter äro ej så fullständigt representerade som önskligt vore, emedan just har motstånd mötte fran arbetsgifvar- nas sida Arbetslönerna äro uppenbart för låga, meii inom denna industri härskar också sedan flera år en svir kris, som tvingat fabriksägarna att inskränka produktionen.
Och dock försöka de så vidt möjligt sysselsatta sina hemarbe- tare och måste därför ha stora lager liggande i afvaktan p5 en gynsam vändning inom modevärlden, särskildt i Amerika, som ar den.
förnämsta konsumenten för dessa dyrbara artiklar.
Men ännu värre än lönernas knapphet äro de ohygi- eniska lefnadsförhållanden, som delvis betingas af arbetets art. Plattsömsväfnaden, där broderimönstret genom en sinnrik anordning väfves in i tyget, fordrar en viss fuk- tighet i luften.
Därför äro vafstolarna ' placerade i källaren) och i dessa mörka och låga, dåligt ventilerade arbets- 1 3 lokaler tillbringa vafvarna den långa arbetsdagen, 1 l -- timmar, nied korta afbrott för en hastig måltid af enklaste slag.
Hälsotillståndet ar också dåligt i dessa trakter.
Att de fina, ansträngande handbroderierna oftast be- talas allt för lagt i förhållande till de höga försäljnings- prisen, framgår tydligt af de utställda profven.
Ännu én välkänd schweizerindustri genomgår f. n. en allvarlig kris, nämligen urtillverkningen, som till största i delen bedrifves inom franska Schweiz.
Här användes öfvervägande kvinnokraft, orsaken ar, utom.
de lägre löne- anspråken, kvinnohapdens lämplighet för finare mekaniska arbeten.,.
.
Hvarje schweizerr.esande känner de typiska trasnide- rierna, som i alla turistcentra utbjudas till förvånande bil- liga priser.
Det är mest massartiklar med nästan stereo- typa motiv, björnar i alla upptänkliga ställningar och lzom- binationer.
En i Brienz grundad träsnideriskola söker främja yrkesskickligheten, ' och någon ging träffar man på en .gammal träsnidare, som trollar fram smA konstverk.
i Förtjänsten ar äfven här ringa, och i allmänhet drifves landtbruk samtidigt, om jordmånen så tillater.
Rekordet i svältlöner tages emellertid af den till de katolska kantonerna begränsade tillverkningen af rad band, där timlönen vaxlar mellan 4-10 centimes.
De utställda profven fran handskfabrikationen visa en timlön fran 9 -- 26 centimes, ' borstmakare få 7-30 centimes alltefter arbetets art. Stråhattindustrin i Schweiz sysselsätter öfver 6,000 hemarbetare och dessutom en massa barn, som tyvärr ofta öfveransträngas.
Då en 60 alnar lång halmfläta af fabri- kanten betalas med 25 centimes, förstår man, att äfven en flink arbetare far räkna med en dagslön af 50 centimes, och detta endast under vinterhalfaret.
, En intressant inblick i hemindustrin ger den lilla arbetshallen, där några införskrifna hemarbetare utöfva sitt yrke i möjligast naturtrogna interiörer.
En sidenband- vafvare går oafbrutet fram och tillbaka vid sin stora handväfstol, där skyttlarna ideligen kila mellan de otaliga 1 t I ', ' fina silkestradarna, medan hustrun sköter den stora vin- dan eller fyller spolarna för de många olikfirgade band, som samtidigt vafvas.
1 ett litet trångt rum med enklaste inredning arbeta ett par flinka halmflaterskor.
På trasni- darens disk samlas alla de välkända små prydnadssaker, hvilkas utveckling fran det ria träblocket man följer med intresse.
Men största dragningskraften är den gamle linne- väfvaren i sin mörka och dock så hemtrefliga vafkällare.
Trots den af lifslångt arbete krökta ryggen har han cj förlorat sitt goda humör och underhaller publiken med torroliga föredrag öfver sitt yrkes detaljer. '
D A G N Y Som värdefullt upplysningsmaterial tjiina en mängd stora schematiska tabeller och kartor samt all öfver hem- industrin publicerad litteratur.
En i samband med utställningen i Ziirich afhållen hemarbetskongress kehandlade de vunna erfarenheterna.
Sarskildt förordades en afven till hemarbetarna utsträckt skyddslagstiftning och ett kraftigt bekknpande af miss- bruket af barnarbetskraften.
Ett missförhållande, som framgått af utställningen, väckte stort uppseende och kommet- ' troligen att snarast rattas.
Det gällde tillverkningen af militaruniformer, för hvilka staten fastslagit en viss lönetariff och anslår medel därtill.
Många kantoner betala emellertid lägre löner eller uppgöra ackord med agenter, som sedan sjalfva trycka ned lönerna för de hemarbetare de sysselsatta.
Men många problem återstå att lösa, och en första utställning har endast kunnat ge åtskilliga goda uppslag.
Särskildt ar det svårt att bedöma, hvar verkligen utsugning äger rum, och att ta hänsyn till de olika faktorer, som inverka på lönernas växlande storlek.
Skillnaden i lef- nadsomkostnader för olika trakter och individer måste be- 45 5 aktas liksom arbetsförmågan.
Ofta sysselsattas de gamla eller krymplingar, och i många fall är hemarbetet, som nainndt, en biförtjänst) om också nödvändig vid sidan af landtbruk.
Antalet hemarbetare i Schweiz minskas alltjämt.
Ut- vandringen tilltar i stället, dels ur landet, dels till fabri- kerna och dessutom temporärt på grund af den snart till de undangömdaste bergstrakter framträngande llfrärnlings- industrinfl.
Små kurorter vaxa ju upp som svampar, och de unga sönerna och döttrarna .ta tjänst under säsongen vid turisthotellen och förtjäna dar p i en kort tid mer än på ett års mödosamt hemarbete.
Men .enbart gynsam är icke denna förändring.
.
.
Hemarbetet möjliggör dock, att familjen bindes vid hemmet, och många sakkunniga förorda därför ett kraftigt arbete för att reglera och förbättra hemarbetarnas inkorn- ster.
Och ehuru utstallningens arrangörer från motstan- darnas sida beskyllas för tendentiösa motiv, har den säkert gifvit ett rikt material för strafvandena att hjälpa de många tryckta existenser, som äro mer eller mindre hänvisade till hemindustrin för sitt uppehälle.
: NAIMA SAHLBOM.
Kvinnorna.
och bankarbetet.
F ör en tid sedan förekom i Svenska Dagbladet en artikel under ofvanstående rubrik.
Anled- ningen till densamma sades vara en notis, förma- lande att kvinnor ej vidare komme att antagas i Englands Bank, emedan de ej visat sig kunna bevara banksekretessen.
Visserligen framhölls, att kvinnor ej i England sysselsattas med verkligt bankarbete och således denna notis måste vara missvisande och att anse såsom ett utslag af den allmänna reaktionen emot kvinnorörelsen - för bekamparne af kvinno- arbetet måste det ju framstå såsom ett fynd att få slunga kvinnorna i ansiktet ett s. k. bevis på den såsom specifikt kvinnlig påstådda sladdersjukan - men frågan anses dock vara värd en intervju med en af våra %större bankdirektörer * för att höra hans asitter om det kvinnliga bankarbetet.
Hans om- döme om kvinnornas bankarbete torde kunna sam- manfattas i att han, med allt erkännande af att un- dantag kunna finnas och finnas, dock i allmänhet taget anser genomsnittsvardet af kvinnornas bank- arbete underlägset mannens: procenten af de för bankarbete verkligt dugliga skulle vara betydligt lägre bland kvinnorna an bland mannen, de brista ofta i omdömesförmåga och kunna ej satta in hela intressset på en uppgift.
I synnerhet detta senare skulle vara orsaken till att kvinnor så sällan lyckas arbeta sig fram, sarskildt som kvinnorna skulle sakna den fy- siska kraft, som ar nödvändig för att kunna stå ut med det ofverarbete, som ofta krafves.
Han förnekar ej, att kvinnorna kunna ha vissa företräden, som i sin m5n göra dem användbara: de äro behagliga att ha att göra med, de utföra noggrannt och punkt- ligt afven en obetydlig uppgift, de äro mera plikt- trogna i småsaker, men dessa motvägas ej af deras brister.
Att de öfverhufvudtaget användas skulle bero på, att de representera en lätt tillgänglig arbets- kraft, färdig att rycka in, nar luckor behöft fyllas, och som sedan fått stanna kvar, hellre an att man tog in alldeles ovana.
Att det till en viss grad ligger sanning i ofvan fällda subjektiva omdömen kan ej bestridas, afven om de skjuta öfver målet.
Men det förefaller vid närmare eftertanke underligt, att bankerna i så stor utsträckning som sker skulle begagna sig af den kvinnliga arbetskraften, om den verkligen i och för sig vore underhaltig.
Detta sakförhållande kan, synes det mig, ej motiveras blott med lattheten att få till- fallig kvinnlig arbetskraft.
Den af Sv.
Dagb1: s medarbetare intervjuade bank- direktörens åsikter torde ej heller få anses represen- tera en allmän mening bland herrar bankdirektörer.
Vid ett samtal, som undertecknad erhållit med en af dessa, framhölls bland annat, att man.val skulle kunna önska, att bland de h ' elt unga flickorna fun- nes mera intresse för arbetet i dess helhet, men att detta i de flesta fall dock snart ökades.
Fingo de ökadt ansvar, motsvarade de detta.
Något fall af bristande tystlatenhet från kvinnornas sida hade han aldrig märkt och trodde sig .ej behöfva befara det.
Sär- skildt ville han få framhålla, att det var med orätt, som det underordnade arbetet - det vanligen af kvinnor utförda, - ringaktades.
Att få detta val och
.
- plikttroget utfördt ar en viktig del i bankarbetet, hvil- ket han uppskattade kvinnorna för.
Det underlättar mycket att få det utfördt af en van person, och då de sköta det val, kan man ej säga, att kvinnorna ej äro lämpliga för bankarbete.
Äfven det arbetet miste utföras.
Angående kvinnornas uthållighet ansåg han att de ofta arbetade för intensivt, oekonomiskt och att häri vore att söka orsaken, om de blefvo öfver- ansträngda.
Enligt hans erfarenhet drogo de sig ej för öfverarbete och orkade afven, med undantag af sarskildt Idena individer, val med det.
Enligt min erfarenhet motsvara dessa omdömen de faktiska förhållandena.
Ett påstående lämna de dock åsido.
Hvarpå beror det faktum att kvinnorna blott i undantagsfall komma fram till de mera an- svarsfulla posterna?
Beror detta på att kvinnornas arbete, i sig sjalft värdefullt, dock ej ar sådant, att det meriterar dem till befordran, eller äro orsakerna att söka på annat håll?
Jag vill har på grund af vunnen erfarenhet söka något belysa dessa frågor.
Det ar så mycket viktigare att vi komma till klarhet, som vi, först sedan vi lart kanna orsakerna, kunna arbeta på en förändring till det battre.
Mannen komma fram, kvinnorna göra det ej - jag talar ej nu om undantagsfallen.
Det ar således mannens och kvinnornas arbete som jamforelsen galler, och ar påståendet riktigt, skulle kvinnornas arbete vara underlägset mannens.
Men kan deras arbete öfverhufvud taget jämföras, arbeta de under samma förhållanden, under samma förutsättningar?
Härpå vågar jag svara ett bestamdt nej.
Skillnaden visar sig redan vid deras antagande.
Inom båda kategorierna torde de vara lätt raknade, som af djupare inre böjelse välja bankpulpeten.
Ynglingen har dock i de flesta fall, redan innan han börjar, fatt specialutbildning.
Han väljer sin bana.
Hans betyg pröfvas, och vid hans antagande spela relationer en jämförelsevis underordnad roll.
Den unga flickan ' kan däremot i regel ej mer an hvad hem och elementarskola bjuda.
Hennes uppfostran går oftast ej ut på att dana henne för annat arbete an i hemmet, ar an mindre inriktad på något bestamdt yrke.
Inom det område det hennes uppfostran och fadernearfda traditioner hänvisa henne, kan hon dock ej förtjäna något, och så beslutes i familjeradet, att hon skall söka bankplats.
Nu äro relationer de af- görande - näst hennes ålder, ju yngre dess battre.
Betyg och förutsättningar pröfvas sällan - ensam- stående flickor med specialutbildning ' och vackra betyg kunna tala om bittra erfarenheter, huru de lofvats platser och huru löftena svikits för att bereda platser åt styrelseledamöters släktingar.
Under dessa förhållanden vittnar det godt om de unga flickornas ambition och anpassningsförmåga, att de val inkom- na i yrket taga sitt arbete med sådant allvar.
Ty afven om den unga flickans hufvudsakliga intressen ännu ej äro helt inriktade på arbetet, hvilket ej ar att förundra sig öfver med hennes uppfostran och med den otillräckliga lönen, som hänvisar arheict till ett slags bisysselsattning, och som, där ej Iiein-.
men kunna träda hjälpande emellan, tvingen hcnrie att på sin lediga tid sy sina kläder, lag2 sir: mal o. s. v., förnekar ingen, att hon samvetsgrariitt och omsorgsfullt sk8ter det henne förelagda arbetet.
ilett2 galler dock blott de helt unga flickorna.
Efter ett par år ha de genom arbetet uppfostrats til!
- r, annan syn på tingen.
De lära sig inse, att d-n kvinna, som af omständigheternas makt tv~ngits ut ur hemmets hägn, har samma ansvar som den, som af egen fri vilja upptagit kampen för tillvaron.
Hur ställer sig nu sjalfva arbetet?
Arbetar hor, har under samma förhållanden som sina manliga kamrater?
För mannen heter det: visa att du vj .. iil arbeta dig fram, eljes ha vi ingen användning Mr dig!
De som ej äro lämpliga eller ej visa tillrack- ligt intresse gallras ut.
Konkurrensen emellan dem bör- jar genast och afven af denna tvingas de framitt, som eljes skulle hafva arbetat blott mekaniskt.
Af f i k - korna fordras endast pliktuppfyllelse.
För dem fin- nes knappast någon konkurrens inbördes, ar.
mindre med deras manliga kamrater.
Ingen förutsätter, att de gifvit sig in på banan för att arbeta sig fran, och hos dem, som hysa denna afsikt, fordras del en vid denna ilder ovanlig milmedvetenhet och energi för att under det fortskridande arbetet kufina fasthålla denna tanke.
Eftersom de vanligen komma in utan förkunskaper, få de börja med något under- ordnadt arbete och lära sig så att sköta en speciell sak.
Ynglingarna få ofta genast taga itu med iiig~!
mera ansvarfullt, och skulle de få börja pi samma sätt som flickorna, få de snart profva sina krafter p i annat.
Det gifves dem så tillfälle att f; arjeta sig fram.
Flickorna däremot f3 vanligen under Iing lic!
stanna vid det arbete, dar de börjat Ingen kor, -- kurrens drifver pa dem, som blott tänka p5 s t ~ n d e x s arbete, och de, som vilja fram, få ej tillfaik diriil !.
Det anses nästan förmätet, om ej en kvinna uki.
knot år efter år med gladt mod sköter samma m- formiga, underordnade arbete, ett detaljarbetef som dock tar tid och tankar fullt i anspråk, ofta a. m32 tröttande an annat, och som ej lämnar nigot, till fälle att satta sig in i andra grenar.
Belysande %r det svar jag fick, nar jag en ging för en manlig släkting efterhörde en bankplats.
.Nej vi ha fiinnic att den ej passar för en man.
Det ar ej Iärnplig: att ofta byta på den platsen, och som det ej i: eiï framtidsplats, tanka vi ta in en kvinnan.
Afven andra omständigheter stalla sig hindrai.de i vägen för kvinnorna.
Det ar helt naturligt; ~ t eii t afdelningschef, som ar beroende af hur hcns Kvinn- liga biträde utför sitt arbete, ej gärna sliipper Ileriile sedan hon blifvit rhans högra hand *, och, l i t indirekt, motarbetar henne genom att ej lijZ1; x.i !ix- ne till förändradt arbete med åtföljande beford: nr;.
Gamla fördomar spela afven in och sist, meri icke minst, solidariteten bland mannen.
De ha tiog i!
den inbördes konkurrensen för att icke sammansluta sig, nar det galler att gendrifva den kvinnliga.
'. '
Vid tal om kvinnornas ' svagare halsa torde föl- jande förhållande böra beaktas mer an som sker.
Under de första åren bevilja en del banker ingen semester, andra en vecka, åter andra fjorton dagar.
Detta just.
i utvecklingsåren, då behofvet af friluftslif ar större.
an senare.
Bestämmelserna ' äro lika för män och kvinnof, men.
efter de första mödosam~ma aren, då kvinnorna i basta fall få fjorton dagar, få mannen genom värnplikten en valbehöflig förand- ring i det stillasittande arbetet och komma igen i d e flesta fall verkligen fysiskt stärkta af det rörliga lif exercisen medför.
.
Detta.
ar några allmänna synpunkter, som man bör taga med vid ett rättvist bedömande af kvin- nornas bankarbete.
Det ar förhållanden utom kvinnorna sjalfva, som hindra dem att göra sig gällande i fri konkur- rens med mannen.
O m deras underlägsenhet kan man ej döma, forran dessa blifvit undanröjda.
Vi stå ännu vid början af kvinnoarbetet men ytterst beror det ju alltid af kvinnorna.sjalfva att åstad- komma den omvärdering af kvinnoarbetet, hvarige- nom kvinnornas arbete, inom hvad områden det vara må, skattas lika högt som mannens.
Genom plikttroget, målmedvetet arbete skola de lyckas till- kämpa sig vidgade arbetsområden och.
battre ekono- miska villkor.
R. CHRISTINA. '
dar jag framhåller, att just svenska röstrattskvinnor (Lilli Zickerman m.
fl.)
.
äro de,.
som gjort sig mest bemärkta inom svensk hemslöjd och konstindustri.
Som bevis an- för jag den med 130 namn undertecknade i december 1905 till H.
Maj: t från F. K.
P.
R. öfverlämnade petitionen.
Bland undertecknarna märkes ett ' trettiotal slöjdkvinnor och konstnärinnor.
I en socialpolitisk redogörelse .behandlar jag de verkliga orsaker, som fullbordat den svenska hem- slöjdens och kvinnoröre~sens stora utveckling. '
Den 150: de rösträttsför- eningen.
Snabbt och säkert vaxer antalet kvinnliga rost- rattsföreningar landet, rundt.
Nar den 100: de.
p å sin tid bildades ansåg man, att man redan hunnit långt och att det var en,, stor och stark organisation, som.
kunde peka ' på så många lokalföreningar .. i olika delar af landet.
Sedan dess har man hunnit ännu ett godt stycke på vag.
I dagarna har den 15O: de röstrattsföreningen bildats i Tierp efter föredrag af fröken Anna sundbom, Gefle.
Den nya föreningen- har anslutit sig till Landsföreningen.
Utlandet.
Ny kvinnlig röstrattssammanslutning i Frankrike.
Rösträtt och hemslöjd.
- Om de franska kvinnorna, hvad tiden beträffar, vor0 efter de flesta öfriga Iander i bildandet af en kvinnlig rösträttsförening - lll ' Union francaise pour le suffrage des femmess bildades som bekant först i våras - så tyckes däremot intresset nu vara så mycket lifakfigare, som de redan medhunnit att sedan dess bilda ännu en förening med afrån den första - i en del punkter afvikande upp- fattning.
Den nya sammanslutningen kallar sig llLigue I den mest spridda ungerska.
tidskriften Nya Tider Rationaliste pour llExtension du Suffrage Universel aux Femmes '.
ordförande - är M: me Nelly Roussel och vice (Uj dök) har nyligen förekomniit.
' en mycket.intres&amp;t artikel om den svenska hemslöjdens stora suc.cés vid som- ordförande M: me Marbel.
marens konstindustriutstallning i Stockholm.
I den med Reformrtirelser bland Egyptens kvinnor.
flera vackra fotografier prydda artikeln skrif ver Ungerns Att kvinnosakens idéer trängt in i tidsmedvetandet största konstkritiker hr Carl Lyka bland annat: " De sven- och blifvit till en verklig .världshistorisk rörelse omfattande ska - kvinnorna, ha samnianslutit sig och verkligen utfört, äfven de Iander, där kvinnans ställning är som mest tillbaka- vackert, klokt och kraftigt, hvad som hos oss endast skrifves blifven, bekräftas af meddelanden, som tid efter annan inflyta .och talas om.
Först och främst ha de räddat den urgamla från platser bortom de egentliga kulturländerna.
Af stort i detta afseende ar en notis i {(Die Frauenbe- svenska hemslöjdens minnen, och de ha lärt och utbildat intresse wegungl1, hvari meddelas att en hustru till en .beduin- sig till moderna konstnärinnor och ko.nstkärinare, slutligen scheik i provinsen Fayum i Egyptewsedan flera år .till- ha de bildat föreningar, icke för ufive o ' clock tes " och baka såsom skriftställarinna arbetat för utbredandet af kvin- deklamation, utan för att hjälpa landsbefolkningen med norörelsens idéer.
Nyligen har hon äfven uppträdt som material, undervisa och förbättra dess arbete och skaffa talarinna inför en församling af omkring 200 egyptiska afnämare och marknad för detsamma.
-- - - Nar kvinnor, till största ' delen tillhörande de förnämsta harem i Kairo.
Auditoriet lyssnade uppmärksamt dill de frarn- världens samtliga rösträttskvinnor en g&amp;g äro maktiga ställda fordringarna p i.
monogami, reform af skiljsmasso- sådant fruktbärande arbete, skola alla respektera demll.
lagen, battre flickuppfostran samt pol-itiska - rättigheter för.
Undertecknad, Nya Tiders härvarande medarbetare, kvinnan.
har nu afsandt .en större art-ike till tidskriftens redaktion,.
Vi bereda härmed plats för nedanstående rader, skrifna på sven- ska af en härvarande ungersk journalist.
Uttalandet, som, troligen beroende.
på svårigheten att behandla spraket, fått eii något ofull- standig form, ar dock af intresse som ett erkännande från utlan- det af det betydelsefulla arbete, som svenska kvinnor utfört till hemslöjdens utveckling och förkofran.
Kombinerandet af detta med rösträtts- och kvinnorörelsen har ju äfven.
sitt.
särskilda intresse.
Profva Gahns ' NORMAL J k r Z.
4 ' (opie-B / %k Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej botten- s a t s, är mycket hallbart o c h angriper e j pennan.
G u s t a f v a H.jelmerus.
E ' n fint bildad, varm och god personlighet har med Gu- stafva Hjelmerus gått ur tiden.
Hon .hörde till en äldre tids lärarinnor, utan examensbetyg eller tagen akademisk grad, men med gedigen sjalfbildning.
och en stor pedagogisk begåfning.
Hennes första verksamhet var privatlärarinnans.
Under en del år höll hon undervisningskurser i Stockholm, hvilka vor0 mycket eftersökta.
Fröken Hjelmerus hade en sallsynt förmåga att drifva sina elever till arbete och själfstudier, samtidigt som hon förstod att i ovanligt hög grad.
vinna deras aktning och tillgif- venhet.
Under det sista skedet af hennes pedagogiska verksam- het var hon bunden vid Anna Sandströms seminarium och skola såsom historie- lärarinna.
Fröken Hjelmerus fann afven tid för andra in- tressen utöfver lärarinnans.
Ända från Fredrika- Bremer-Förbundets stiftande medlem af dess styrelse, först såsom suppleant, som ordinarie ledamot från 1895, tog hon liflig del i de sträf vanden förbundet f öretriider.
Under en längre tid satt hon i den Whitlockska stipendiekom- mitten, och inom bokkommittén var hon en särdeles.
verksam ' medlem.
Detta arbete, att granska barn- och ungdomslitteratur och gifva anvisningar på sådan, in- tresserade henne i hög grad, och hennes sakkunskap i synnerhet på det historiska och geografiska.
området var af stort varde för kommittén.
De som hade glädjen ' att samarbeta med henne i detta fack tala med stort erkännande ' om den reda och klarhet, som alltid utmärkte henne, och i bästa minne bevara de den trefnad hon spred omkring sig, alltid glad '.
och munter i arbetet.
Som anmälare af skönliiteratur var äfven hennes signatur, G.
H., synlig i flera af tidskriften Dagnys årgångar.
Ar 1903 afgick hon ur Fredrika-Bremer-Förbun- dets styrelse.
Den sista tiden af hennes lif var.
ett långvarigt, tåligt buret kroppsligt lidande. '
H. C.
A n d e r s e n.
Anteckningar.
under en resa, i Danmark.
Af 2Mapla Holmström. '
.
" F.
-.
.
.
II.
örst sliter man så förfärligt mycket ondt, men sedan blir man berömd! "
Dessa ' ord, som Hans Christian fått fatt uti i en bok och som sedermera i hans mun visade sig ha en profetisk betydelse, uttalade han med stor säkerhet, då han som 14-årig pojke framlade förslag för.
modern att ge sig af till Köpenhamn för att finna lyckan.
Den fattiga buteljsköljerskan, som icke hade sonens ljusa syn pil ' tingen eller fasta tilltro till både Gud och mäntii- skor, tvekade.
Hon hade tänkt sig, att gossen skulle i skräddarelära.
Han, som ständigt sysslade med att af bro- kiga lappar sy kläder till sina små sujetter på dockteatern, hvilken fadern gjort åt honom innan sin död, han måtte väl ha anlag för yrket, om någon.
Men sedan en klok gumma tillkallats, som i kaffesumpen och kortleken läste det vidunderliga, att Odense stad en gång i- framtiden skulle illumineras till Hans Christians ära, fick han mo-.
derns löfte att ge sig af.
Och med en liten penning.
summa i fickan och sina små tillhörigheter i ett knyte vandrade han så åstad i sina knarrande konfirmations- stöflar, hvilka vor0 hans stolthet, och klädd i faderns om- sydda rock.
Det var en underlig f.igur, som nu vankade omkring på Köpenhamns gator.
Ovanligt lang och gänglig var han och ovanligt ful med sitt bleka och magerlagda an- sikte, sitt ljusa, stripiga hir och sina vattenlagda, blå ögon: Buskablyg var inte Hans Christian.
Han generade.
sig ej för att uppsöka biide den ena och andra af de framstående personer, som funnos i hufvudstaden, och
utbjöd, då gratis ' .sina minst sagdt egendomliga prestationer, dels för att visa sin lämplighet i det ena eller andra facket, dels för att visa sin erkänsla, då han mottagit nå- gon val.garning.
Så knackade han en dag på hos en af den kungliga balettens celebriteter, madame Schall, drog mfd ens af stöflarna och började dansa och figurera på golfvet för att tydliggöra sina anlag för baletten.
Den framstå- ende dansösen, som icke fattade sammanhanget, trodde att ynglingen var tokig, hvarför hon ropade på folk, som.
.
hastigt fick honom utom dörren.
En annan gång steg han.in till den unge redan då som ämbetsman och författare framstående J.
M. Thiele, - sedermera .Andersens vän och beskyddare - som satt i sitt komfortabla rum sysselsatt med skrifarbete.
Då Thiele vid biillret vandet sig om, såg han en besynnerlig figur sta.
vid dörren och ' göra en djup, teatralisk bugning.
Så kastar (lfiguren " mössan p3 golfvet, går ett par&amp;eg längre fram, .bockar djupt på nytt och säger: Far jag den äran ' att uttala mina känslor för teatern i en dikt, som.
jag själf har skrifvit?
Utan att afvakta svar började han ' nu att deklamera sin dikt - fortsatte med scener ur Oehlen- sclilägers (l Hagbarth och Signe (1, dar han sjalf öfvertog alla rollerna.
Thiele satt öfverraskad och stum, väntande på en mellanakt för att iå tillfälle att framställa en fraga, ' men förgäfves.
Föreställningen öfvergiek från tragedi till komedi och andade med en epilog.
Har slutade dekla- matören med djupa bugningar, som stode han inför en teaterpublik, nappade till sig mössan och var .hunnen ned- för trapporna, innan Thiele visste ordet af.
Sedan hörde denne sagas, att " det var en pojke, som löpt från Odense för att ge sig in vid teaternll.
Och nu påminte sig Thiele, att hans van, komponisten Weyse, hade berättat om en märkvärdigt.
begåfvad yngling, som han och flera hade lofuat att intressera sig för och för hvilken professor.
Guld- berg öppnat en månatlig subskription.
Häraf förklarades det hela.
Thiele hörde till subskribenterna, och pojken gick nu på detta vis omkring till dem för att visa sin tacksamhet.
Hur löjlig än denna historia i och för sig är, karak- teristisk för H. C.
Andersen är den också, ty den visar ett drag, som präglade honom hela lifvet, nämligen tack- samheten.
Få människor ha som han visat en.
sidan glädje öfver den minsta solstriile på sin lefnadsväg, både i dess begynnklse och dess fortsättning.
Slutligen inträffade det, att han lyckades intressera en person för ett teaterstycke, benämndt ~~Alfsolfl, som han skrifvit.
Denne förde då ynglingens talan hos de tvii direktörerna för Kungl.
teatern, Rahbek och Collin.
Etatsrådet och finansmannen Jonas Collin, en heders- man af gamla stammen, tog sig nu af denna underliga talang utan alla elementära kunskaper och utverkade af konung Fredrik Vi dels ett arligt understöd till hans uppe- hälle, dels en friplats.vid Slagelse lärda skola.
Så vor0 de då ändade, dessa tre nödens år i Köpen- hamn, under hvilka Hans Christian kampat en våldsam kamp mot armod och brist.
Ofta hade han måst frysa och svälfa.
Mången middag hade han suttit i Rosenborgs park, dar sedermera hans staty blifvit rest, och ätit ett ' torrt stycke bröd: i brist på annan föda.
Skodon: och kläder .hade han själf lappat och lagat så godt han kunde för att dölja .armodet.
Det har berättats mig, att han en gang var uppsagd till afflyttning från den madam, där han, hade sitt logi.
Förtviflad grät han da och ropade till Gud, hvarpå han ' tog och strök sina tårar på ' glaset, som täckte.
porträttet af madamens döda man, i sin barnslighet ' tänkande, att- den döde skulle kunna beveka hustruns hjärta.
Och hur det nu var, då madamen kom hem igen, gick hon direkt ' in.
til-l - .sin fattige (linneboendell och sade, att hon .tänkt på saken: och att han fick stanna.
.
Men: under allt -- hur underbart ar det icke!
- be- haller ynglingen ' sin klippfasta tro: på att han ar ämnad till att bli ' llberömdll,.
och detta i trots af att han äfven haft.
den.
motgången att.
snöpligt afskedas fran både ba- Mt-.
och.
teatein,.
' där han försökt sig.
Den genialiske Holberg-framställaren Lindgren, som blifvit öfvertalad att undervisa honom, - säger eB dag i det han skakar på huf- vudet:.
- Ja, våi .herre.
må veta-hvad: det är ni skall bli - skådespelare .är det inte!
* * * I oktober 1828 ' - alltså vid 23 ars ålder - blef Andersen student.
.Omedelbart därefter utgaf han sin första bok:.
llFodrejse fra Holmens Kanal til Östpynten av Amagerll, hvilken han dock sjalf måste förlägga, som redan omtalats.
Härpå följde: llKjarlighed paa Nikolai Taarnit, en studentkomedi i tidens stil och smak, som blef antagen till uppförande på Kungliga teatern och äfven spelades af kringresande trupper.
Betydelsefullare an dessa debutarbeten var dock hans ~~Dikterll, som utkqm strax härefter.
Redan har träda några - af hans talangs egendomligaste sidor i dagen, såsom det malande i den idylliska framställningen, den fantasifulla och muntra hu- mor, som sedermera kom till synes, i sagorna, o.ch det satiriska elementet.
Som prof på detta senare må anföras hans ungdomligt djärfva skämt med den blaserade kritiken och med dessa " estetiska pedanterll, som alltid blefvo hans värsta fiender, därför at ' t de icke räknade med hans originala särställning.
(tvel rödme Land o g Hav ret smukt i Aftensolens Flarnme;.
men ak, Maneren maerker man bestandig er den samme.
Original er Solen ej, hvad saa den er for Resten: bestandig staar den op i Öst o g synker ned i Vesten.
Saa komme Nattens Stjerner frem, men man maa ret sig harme: de skinne vel, men det er koldt, der er ej Liv, ej Varme.
En Nattergal ret snurrigt slaar sin Trille hist bag Muren; men der er ej Methode i: det er jo rent Naturen; desuden er den alt for ung, har neppe - Dun paa Magen; og havde Sangen ingen Fejl, saa sang den nog om Dagen.
Nu staar da ogsaa Maanen op, o g den er ej saa ilde: var den dog bare altid rund o g ikke skifte vilde.
Höjt skummer Bölgen, men for staerkt; den maa sig iiioderere - Det Hele röber ve1 Geni, men heller ikke mere!
5 l o g igenomil gjorde Andersen väl icke med något af dessa arbeten och icke heller- med dem, som de näst följande aren alltför brådstörtadt sågo dagens ljus.
M&amp; han måste skrifva för att lefva.
[~Fodrejsenll sig dock en andra upplaga, hvilken Ritzel med nöje nu åtog sig att förlägga,
Efter att ha inlagt ansökan om reseunderstöd, erhöll Andersen ett sådant 1833, då han gjorde sin första längre.
utrikes resa.
Ett resultat af denna blef romanen .Impro visatoren " med liffulla och ursprungliga skildringar från Italien och dess folklif, en bok som, om an kritiken i Danmark förhöll sig temligen kylig, dock blef ' läst.
och kräfde nya.
upplagor.
Som vanligt verkade erkännandet och framgangen sti- mulerande på .Andersens produktion, och i loppet af de två följande åren - 1836 och 37 - utgaf han novel-.
lerna 1 1 0.
T.11 och (~Kun en Spillemandll.
Ehuru 110 T. "
anses stå högst af dessa hans tre första romaner, blef det icke desto mindre Wun en Spillemandll, som stadgade hans anseende i utlandet.
Dr Rudelbach, da biskop i Glaucha, skref en artikel öfver bokens författare i Brock- hausJ konversationslexikon, och Fredrika Bremer blef från den stund hon läst boken Andersens trogna vän.
Vid denna tidpunkt.
ingaf Andersen, som satt i svåra ekonomiska trångmål, ansökan till Frederik VI om årligt för- fattareunderstöd, i det han hänvisade till det erkännande han vunnit i utlandet.
Ansökan beviljades, och Andersen erhöll arligen omkring 800 kronor.
Han kunde nu, då luften hemma i Danmark blef honom för tung, da alla de, som gjorde ansprak på att fortfarande kallas hans # beskyddare ", mycket för ifrigt bekymrade sig om hans uppfostran, både den litterära och den rent yttre, mänsk- liga, lyfta vingarna till flykt och ge sig ut p4 resor.
Ingen dansk diktare har rest så mycket som.
Andersen.
Han reste icke för att samla stoff - af det fanns i hans inre en outtömlig ständigt sprudlande källåder.
Han reste, därför att reslifvet var för honom en föryngrande dryck, ett styrkande bad, fran hvilket han återvände ' mera sund och förfriskad.
Han reste för att undkomma det småaktiga köpenhamnska skvallret, som alltid slog sina klor efter Ilden ?ula ankungenll, hvilken alla hade ratt till att klösa och nappa.
Man mb besinna hvilken smistad Kö- penhamn pa den tiden var.
Han reste ocksi, emedan han i utlandet fann det älskvärdaste mottagande och det hjärt- ligaste förstående - ack, hvem har någonsin varit profet i sitt fädernesland!
Och i de främmande ländernas folk-.
slag .. och natur såg Andersen en ständigt ny och skön uppenbarelse af den Guds skaparestorhet och härlighet, inför hvilken.
han alltid böjde sig i tillbedjande ödmjukhet.
(Forts. och slut i nästa nummer.)
' ' e t var titt talrikt besökt årsmöte, som kvinnornas andelsförening Svenska Hem afhöll onsdagen den 13 oktober i Stockholm.
Brummerska skolans samlingssal, där mötet hölls, var fylld till sista plats.
Sedan ordföranden fru Emilia Broom6 öppnat mötet föredrogs revisionsberättelsen och ansvarsfrihet beviljades tacksamt styrelsen.
Härefter redogjordes for fördelningen af årets nettovinst så.
som styrelsen tänkt sig densamma, hvilket allt godkändes af mötet.
De viktigaste bestämmelserna blefvo d$ att !G 7: af nettovinsten afsattes till reservfonden, 1G ?d ufskrifvas å mobilier, stadgad ränta å andelar utbetalas cfter 4 % och 2 ' 12 % af vinsten utgår som utdelning å andelar.
Fröken Ina Almén redogjorde därefter för det nya kontrollsystem, som införts i och för vinstutddningc~.~ beräknande.
Det gamla systemet med dubbla notor för hvarje uppköp, hvaraf den ena behollc i affärer!
och bokfördes på kundens konto, hade visat sig vara lika tidsödande som dyrbar.
Genom särskilda vimt- kvitton, som nu medfölja notan för hvarje nppkcp och gömmas af köparen för att sedermera uppvisas sasom berättigande till vinstutdelning, har man nu funnit ett betydligt lättare sätt att ordna saken.
Fröken Almén laninade därpå några roande st$- tistiska uppgifter, såsom att hon raknat ut, att Iivarjr.
medlem af Svenska Hem under Aret förbrukat 10 kilo kaffe, 50 kilo socker, 45 kilo hveternj3, 4 Ido ost, 10 tjog agg, 1 kilo sipa o. s. v. Darpå skreds till val af styrelseledam2jte~, hv27- vid de fyra funktionärer) som voro i tur att afgii, enhälligt omvaldes, nämligen fru Broomé, fröks.
ii.
Alrnén och fruarna A. Andersson och M. Wesse ' i-.
Till suppleant omvaldes fru A. v. Zweigberglr: och likaså till revisorer fröknarna M. Kinberg och 2 % Petre.
Till revisorssuppleant omvaldes fröken A. Böös, och nyvaldes fröken G. Berglund efter fru H. Hesselman, som undanbedt sig omval.
Härefter öfvergick man till behandlingen d det hvilande stadgeandringsförslaget, hvilkef ju föranleat ifrig diskussion vid foregiende moten.
Prigar.
giillde, som bekant, ändring af den stadgeparagraf, irvilken bestämmer, att 5 3 ' af nettovinsten skall dsättas till en fond för bidrag till byggande af ett kvi~nornss hus.
Med 75 röster mot 17 beslöt nu mötet antzga det hvilande förslaget, hvarigenom denna stadgepara- graf upphäfdes, och beslöt mötet, att dessa vi~sC- medel hädanefter skola användas till utbildning 2: kvinnliga kooperatörer och till spridande af itpp !ys ning om kooperationen.
Den för kvinnornas hus fond under föregaende år afsatta grundplåten s h l i e tills vidare förvaltas af Svenska Hems styrekevi &amp; vaktan pa att nagon annan organisatior.
toge!
~ p p tanken, d å medlen, utgörande 414 kr., s k u h till den-, samma öfverlamnas.
Dr Ada Nilsson framhöll därefter i ett Ksrkrc föredrag sina åsikter om lämpligheten af att rz~prattzn en filial af Svenska Hem på Söder.
För o r t r e d a k af frågan beslöts tillsättandet af en kommitté af hm personer, hvilken skulle göra sig underriittad om man kunde räkna på anslutning till f6rcnixgen; i!
Söderbor.
Minst 50 nya medlemmar vore erfcrderiigt.
Till sist debatterades frågan ifall eip2~iysnings- nämnden borde fortfara att existera.
Fröker: Lilly Engström, ordf. i nämnden, f0reslog sjalf dess Gpp- lösning, emedan hon ej ansag, att den E si3 ~m~rrcie skick motsvarade sitt ändamål.
F r c k e ~ Wisiit; ock talade för dess bibehållande, dock i orncrganiscrA
form.
Efter en kort diskussion antog mötet ett för- slag af fröken Bergstrand, hvarigenom nämnden nu upplöstes men åt styrelsen uppdrogs att söka finna nya former för upplysningsarbetet, hvilka skulle fram- läggas till godkännande vid ett kommande möte.
Mötet afslutades med hurrarop för Svenska Hems driftiga direktör, fröken Ina Almen.
Casa internazionale di Alassio.
F ör mödrar, som för kompletterandet af sina döttrars uppfostran önska skicka dessa till något utländskt pensionat, torde det vara af intresse att inhämta några upplysningar om ett italienskt sådant, Casa interna- zionale di Alassio, som en signora Fanny, Monti nu startar i enlighet med modernaste fordringar på fysisk och andlig hygien. '
Pensionatet, som fru Monti själf tänkt ut och byggt för det afsedda ändamålet, ligger vid italienska rivieran mellan Alassio och Laigueglia; åt söder öppna hafvet med mjuk sandstrand, samt förresten omgifvet af olivdungar och skyddadt mot norr af kullar.
Det är intet ensidigt skollif, som här erbjudes de unga flickorna; fru Montis system ar anlagdt på att kombinera allt som hör till kvinnlig allmänbildning samt, att bibringa detta alldeles utan all den tråkig- het, som förr brukade göra flickpensioner till tvångs- anstalter och kunskapers inhämtande nästan lika med straffarbete.
Samtidigt lägges här lika mycket an på en sund fysisk som på andlig utveckling, och det ar med tanke därpå, som fru - Monti valt det synnerligen hälso- samma läget för sin skola, ' med härligaste hafsluft och rivierans milda klimat utan hastiga växlingar.
För dem som ' vilja idka sångstudier är detta särskildt lämpligt, och sångundervisningen spelar också en stor roll i Casa di Alassio.
I programmet ingå lekar och sport i det fria, tennis, svensk gymnastik, rytmisk plastik, simning, rodd, solbad samt ' utflykter i omnejden under lararin- nors ledning.
Äfven lektionerna ges - och har tillåter klimatet det - så mycket som möjligt under bar himmel.
Eller nar vädret så fordrar i öppna men mot regn och blåst skyddade lokaler, dar hafsluften alltid har fritt tillträde, Endast sådana elever mottagas, som vid läkare- besiktning befinnas vara fullt friska.
I programmet för undervisningen ingå alla ämnen motsvarande elementarskolorna i Turin, dessutom före- drag i klassisk litteratur, teckning och målning efter naturen, hvarvid de omgifvande landskapen erbjuda lämpliga motiv, modellering, vidare meddelas under- visning i.
musik, sång, mandolin och gitarrspelning såväl som i alla slags handarbeten, klädsömnad, mat- lagning och öfriga hushållsgöromål.
På språk lägges synnerlig vikt, och detta underlättas af pensionens internationella karaktär, där elever af olika nationali- teter komma i ständig beröring med hvarandra.
Pensionatet tar afven emot damer, som redan af- slutat sina studier eller idka sådana på.
egen hand och som Önska etrangenam uppehållsort i godt skydd och sällskap.
Prospekt och öfriga upplysningar erhållas från Istituto Monti, Via Assietta 32, Torino.
Äfven under- tecknad kan stå till tjänst med sådana.
TYRA KLEEY.
.
Hvita bandets verksam- hetsår 1908.
H vita Bandets årsberättelse för 1908 har nu utkommit.
Centralstyrelsens såväl som de många lokalförenin- garnas redogörelser vittna om den lifliga verksamhet säll- skapet utöfvat.
Vi lämna härmed en kort resumé af Cen- tralstyrelsens rapport.
Af denna framgår, att det under år 1908jbildats tjugo nya föreningar, nämligen i Karlskoga, Söderbärke, Hede- mora, Fellingsbro, Mjölby, Fors, Vara och Linköping af fru Anna Preinitz, i Mönsterås och Västervik af fröken Maria Sandström, i Sandarne, Ljusne-Ala, Dal och Helgum af fru Hilda Sjögren, i Strömstad och Amål af fröken A. Symonds Ohlin, i Rarnsele af fröken C. Franke, i Färila af fru Nanna Jonsson, i Bjuråker af fru Sofia Niklasson och i Aneby af fröken Maria Durling.
Den lilla föreningen i Söderbärke har dock redan nedlagt arbetet, i det flera af dess medlemmar anslutit sig till närmast liggande före- ning, hvarför de för året nya föreningarnas antal utgör nitton.
Medlemsantalet har under året ökats med 461 med- lemmar och föreningarnas antal som sagdt med 19.
Säll- skapet kunde på denna grund vid årets slut räkna 193 föreningar med tillsammans 5,118 medlemmar.
Liksom föregående år har missionsverksamheten huf- vudsakligen utförts af Centralstyrelsens medlemmar.
Af dessa ha sarskildt fru Anna Preinitz samt fröknarna A. Symonds Ohlin och C. Francke företagit vidsträckta resor, hvarunder flera nya föreningar bildats.
Afven kuarna E. Wretlind och Hulda Sjögren samt fröknarna Maria Sand- ström, Ina Rogberg och Emilie Rathou ha besökt Atskilliga platser och där hållit föredrag.
För de 200 kr., som förra Arsmötet anslog till van- dringsbibliotek, har genom svenska Folkbildningsförbundet upprättats fyra mindre vandringsbibliotek.
Dessa ha blifvit flitigt använda och flera ansökningar om att f5 låna biblio- teket ligga inne.
Sällskapets uppmärksamhet har äfven varit riktad på den smutslitteratur, som fått en så stor spridning i vårt land.
Som en åtgärd till motverkande af densamma af- sändes i oktober förra året en af alla Centralstyrelsemedlem- marna undertecknad skrifvelse till Generalpoststyrelsen, '
hvari man fäste uppmärksamhet p&amp; att denna osedliga lit- teratur äfven sprides genom postverket och anhöll, att Gene- ralpoststyrelsen måtte i möjligaste mån vidtaga åtgärder för att förhindra detta.
Den aktuella fragan, det lokala rusdrycksvetot, har af sällskapet lifligt omhändertagits.
P&amp; uppmaning af Verk- ställande Utskottet ha en del opinionsmöten för detsamma anordnats.
De resolutioner i fragan, hvilka inkommit, ha jämte 1000 resolutioner fran öfriga nykterhetsföreningar öfverlämnats till riksdagens nykterhetsgrupp.
Genom riksdagsman E. Wavrinski har i riksdagen framburits en motion, gående ut p i att riksdagen behagade bevilja Hvita Ban- det för dess studieverksamhet 4000 kr.
att utgA ar 1910 af de medel som komma att afsättas till främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens följder.
Det glädjande resultatet af denna motion var, att säll- skapet erhöll 2000 kr., hvilka torde blifva till god hjälp vid upplysningsarbetet inom föreningarna.
med kvinnlig uppassning, emedan denna åtgärd medför en stor moralisk fara för dessa kvinnor, sänker sedlighets- nivaen och ökar frekvensen och konisumtionen pa kro- garna.
Styrelsen uppmanades därför att vidta miltt och steg för att afskaffa den kvinnliga uppassningen. '
Notiser.
Från Amerika meddelas att nyligen aflidne guvernör John A. Johnson, Minnesota, varit en af den kvinnliga rösträttsrörelsens varmaste och ifrigaste förkämpar.
Guver- nör Johnson har under aratal såväl offentligt som enskildt uttryckt sina sympatier för den kvinnliga rösträtten samt verkat för densamma.
Af betydelse som det är, att en man på hans framskjutna plats agnar rösträttssaken sina sympatier, är det afven af särskildt intresse för oss i Sve- rige, att det är en framstående svenskfödd amerikanare, som offentligen uttalat sig för densamma.
Svenska kvinnornas nationalförbund i Stockholm hade sistlidne mandag anordnat ett möte i K. F. U.
K: s stora sal, Brunnsgatan 3, hvarvid redogörelse larnnades af nagra, af de svenska delegerade för det Internationella kvinnoför- fundets femårsmöte och kongress i juni i år i Toronto.
Fil.
d: r.
Alexandra ' Skoglund gaf en öfversiktlig framställ- ning af femårsmötet och kongressen samt det storartade mottagande, som kom gästerna till del.
FrAn nigra af kongressens sektioner larnnades speciella redogörelser.
Doktor Inez Laurel4 talade om hälsovård, fil.
kand. Axianne Thorstenson lämnade meddelanden om rösträttsarbetet och redogjorde för förhandlingarna inom sektionen för in- dustriellt arbete.
Fröken Ellen von Platen berättade om den färd,- som anordnades för de delegerade genom västra Kanada, öfver prärierna, genom Klippiga bergen fram till Vancouver vid Stilla oceanen.
Till en serie skioptikon- bilder höll fröken Sigrid Ulrich ett kaserande föredrag.
Vi återkomma i nästa nummer med utförligare redo- görelse öfver mötet.
Protestmöte mot kvinnlig betjgniq hos fiöteborgs- systemet.
Hvita Bandet i Stockholm hade sistlidne söndag ett möte i Blasieholmskyrkan för att dryfta frigan om manlig och kvinnlig betjäning på Göteborgssystemets loka- ler.
I ämnet talade redaktör von Kock, fröken E. Rathou och pastor S. Thysell, hvilka ur olika synpunkter fram- höllo olämpligheten af kvinnors användning på utskänk- ningslokaler.
Hvita bandets ordförande uppläste därpi en resolu- tion, enligt hvilken mötet uttalade en allvarlig protest mot Göteborgssystemets styrelses åtgärd att ersätta servitörerna Föreningsmeddelanden.
Fredrika-Bremerförbundskretsen Malmb-Lund med om- nejd hade måndagen den 11 oktober på Hvilan sitt första sanimanträde efter sommaren.
Doktor och fru !ngers hade inbjudit kretsen till ett besök på folkhögskolan där- städes, och i ett lifligt och medryckande föredrag skildrade fru Ingers Folkskolans mål och medel.
Samkvämet, som förhöjdes genom Erik Rögh-visor; sjungna till luta, präglades af en angenäm stämning.
Till suppleant i kretsstyrelsen efter doktor Sofia E Ioim-.
gren valdes professorskan Anna Wallengren.
Kristianstads F. K.
P.
R. hade den 13 dennes sitt första föreningsmöte för det kommande arbetsaret.
CrdliSrancler; fröken A. Möller framhöll kraftigt, att vi för det kommande året med allvar och energi niiste gripa oss an, om vi skola hoppas att inom en ej allt för aflägsen framtid nk fram tili målet full medborgarräft.
Från Stockholms kvinnliga diskussionsklubb kadc i~.-.
kommit en skrifvelse med uppmaning till kvinnorna att vidtaga de atgärder, som kunna anses nödiga för att af- värja den hotande nöden bland arbetare, särskildt bland barnen under den kommande ' vintern.
Det upplystes emellertid, att nian redan beredt sig att racka en hjälpsam hand at de medlemmar inom samhället, som möjlige11 skuiie blifva i behof af understöd, hvarför skrifvelsen ej föranledde till någon särskild åtgärd.
En liflig diskussion uppstod däreRer öfver fr: r Anfia Söderbloms uppsats flKvinnovärde och kvinnokal141, livar- efter ett angenämt samkväm med te, sång och rni~sik vidiog.
Förelåsaingsve~ksamRstem inom P.
K.
P.
R.
Den 9 - 1 1 okt.
ha föreläsningar hållits i Trollhattzns, ' illrice.
hamns, Vänersborgs och Lilla Edets F. K.
P.
R. af d r Lydia Wahlström.
Från Trollhättan, meddelas att dr! \: s föreläsning öfver " Erik Gustaf Geijerll åhördes af 21a syz- nerligen talrik och tacksam publik.
Fru Jenny Velanders föreläsningsturné, från hvikei; redan omnämnts hennes föredrag i Södertelge F. K.
P.
R. den 4 okt., har dessutom omfattat Flen med ämne: (1Kvir~.
nornas kompunalpolitiska uppgifteru, samt Eskilstui~a med föredrag öfver IlKvinnan och hemmetll.
Fullt hus samt lifliga applåder.
Den 11 okt.
föreläste fru Frigga CarIberg i Slcarz F. K.
P.
R. öfver t svenska barns sociala och ~attsliga skyddn.
En serie förträffliga skioptikonbilder iliiistrer,: uc det intressanta föredraget, där lagstiftningens bristcr g e ~ t emot malet att skydda barnen klargjordes.
Tdarinnnn framhöll det önskvärda i att barnavardsinspektiom r !2S vades af kvinnor.
I Gnesta F. K.
P.
R. föreläste fröken Signe Bergmat1 söndagen den 10 dennes för en talrik och intresserad publik öfver ämnet llHur rösträttsarbetet bedrifves i h g - land ".
Ofver samma ämne föreläste fröker, F3.
de: 1.7 dennes i Norrtelje. '
Trollhättans F. K.
P.
R. har till ämne för höstens socialpolitiska studier bestämt nykterhetsfragan, folkbild- ningsfragan och egnahemsfragan.
För att kunna f3 mera sång vid föreningens möten har en silngköp.
inor;;, fön .. eningen bildats.
Iivilken genom, S Iöjdlararinna, gått Högre Lärarinneserninari.
um, Handarb.
Vänners praktisk: och teoretiska väfkurser, dess slöjd.
lararinnekurs, en folkhögskola sani.
en kurs i klädsöninad, önskar plats / Platssökartde få sina annonser införda i skola, hen1 eller tapiseriaffar.
Fin- V i d Vannersborgs högre Iaro ' verk för kvinnlig ungdom, Dagny för hnlfva priset eller 7119 öre pr mm .. fina betyg finnas.
Svar till I ~ G T..
11 blifva till nästa vårtermin tvannt Törnåkra.
lärarinneplatser lediga: 1) Med undervisningsskyldighel F i n n e s plats för exam.
sjukskö.
i modersmålet, historia och mate- terska, som vill försöka göra inatik på högre stadiet.
Kompe- ifvet någorlunda drägligt för en tens: Högre Lärarinneseminariuin ' Plats i stad i mellersta Sverige nanniska, bunden vid sjukrummet eller däremot svarande utbildning, önskas i midten af Noveniber, på Aser gärna högt, vill event.
vara helt år eller endast för vintern, aj Lön: 1,400 kr.
jämte pensionsbi- ~ehjälplig med skrifgöromål eller Flicka, skicklig i retusch och plåt- drag.
2) Med undervisningsskyl- dighet i kristendom, modersmålet, axläsn.
med barn, om sjukvården tagning, afvensom i andra å en historia och tyska å lägre stadiet.
jet tillåter.
Lön 60 kr.
i mån., för ateljé förekommande göromål.
Kom- Lön: 1,400 kr.
för högre kompe- petent att på egen hand föresti tens, eljes 1,200 kr.
jämte pensions- angre tid 50 kr.
Svar till [# Ari1l, ateljé.
Små pretentioner.
Svar bidrag.
Fullständiga ansöknings- Jndenas.
märkt [ly. Z. S-årig praktik ", under handlingar böra insändas till Sty- adress S. Gumaelius ' Annonsbyrå, relsen före den 15 nov.
Stockholm, f. v. b.
Styrelsen.
LEDIGA.
PLATSER.
r.
Fotografer!
Ex. sjukgymnast mskar plats i familj eller som assi- stent å institut.
Svar till, llGym- iast [l, Landskrona-Posten, Lands- önskar plats i familj som husmo- (rona.
ders hjälp.
Har förut innehaft dy- HaImstad är ledig fr. o. m. den lik samt genomgått hushållsskola.
Betyg finnes.
Svar till (# Familje- l jan.
191 0.
Ansökningar insändas amte ålders- och Iakareintyg samt iiiedleiiil~, Upnsala n. r. neritförteckning före den 28 nov.
: il1 förste stadslakar,en.
Skyldig- 3nskar privat anställning snarast.
ieter: enskild sjukvård och tjanst- 3var till goda rekomrnendationerll, goring å epidernisjukl~iiset vid be- 3venska Dagbladets aniionskont., önskas af bildad yngre dam i ett iof.
Förrniner: 500 kr.
årslön; kr.
3ockholm, f. v. b. godt hem, helst dar barn finnes.
.
: 50 jämte kost för dygn vid sjuk- Den sijkande ar praktisk, något rard eller tjänstgöring.
musikalisk, barnkär, samt sarskildt intresserad af att sköta ett hem.
Basta ref. finnes.
Svar till l1Heni- trefnad l9O9 ".
Tidningsk., Karla- il1 landet, Stockholmstrakten, under-: Iler, i brist daraf som barnsköter- vapen 6. '
Stockholm.
ska, önskar 21-årig flicka.
Svar till isnings svan, allvarlig, villig h jalpa il1 i husliållet, endast 12-årig flicka., 1121 årll, Allm.
Tidn.-kontoret, Gäfle.
Bildad tyska nusik fordras ej.
Ansökaii med iii id er visnings va ii och villig att del- oto, betygsafskr.
till * Nu ledigll, taga i husliga göromål (äfven i inder adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, sömnad) önskar plats.
Svar till; thlni.
11Genastll post.
rest., Norrköping F ö r målning å finare träslöjd, huf- Snskar plats i familj.
Är afven för iiational- och VA unga bildade flickor, den ena h o vudsakligast d l i g hjälpa barn med läxläsning.
g e b i lder sökes kompetent ung kunnig i husliga göromål och Joda referenser.
Svar till llE.
H.ll, Svar nied löneanspråk, betyg 3.
Gumaelii Annonsbyrå, Malmö.
inatlagning, den andra kunnig i lam.
arbetsprof och foto event.)
till husliga göromål och niusik, önska Tranås.
plats i god familj i Stockholm eller; Slöjdiii3lning~~, trakteii däromkring.
Aro villiga att Snskar mot allt fritt medfölja å mot iiågon lön utföra hemmets ~=esor eller plats som sällskap.
Svar sysslor och önska raknas som nied- Yl l1Gentlel1, p. r. Hufvudpostko~i- leniinar af familjen.
Ref.: Kyrko- herde Ramströni, Jarnboås.
Svar loret, Göteborg.
tillsammans med dylik under till 1121 och 2711, Prästgården, Jarii-; om ?usmoders ledning vill utföra alla boas.
nom ett hem förekommande gö- - 0inå1 erh %ller plats pa landet i Värmland.
Lön 12 kr.
pr månad.
har, helst med fotografi, till 11Fa- Snskar plats soni husmoders hjälp kunnig i riiatl., bakn., sömnad och niljemedlenill, Forshaga p. r. helst dar barn finnes.
Svar till handarbeten, söker plats.
Svar till!
!Elin11 Figgeholrn p. r.
[[Hiislig ((, p. r. Ljungbyhed.
25-årig flicka ~tadssjuksköi; !ke~ififtniIIg:.
Sjuksköterska.
Värdinneplats Plats som biträde i sjukvård - m Guvernant sökes Kvinnlig sjuk- gymnast T Språkkunnig dam Ung bildad, ansprikslos och barnkär flicka, En battre musikalisk flicka Plats som Husföreståndarinna P Bildad flicka, lats önskas af en 19 års flicka från landet i battre familj (helst prästfamilj) för att lära hushåll.
battre ungkarlshem eller där hiis- Ar villig att deltaga i förefallande noder saknas önskas af allvarlig, göromål.
Svar emotses tacksamt; tadgad flicka .. Svar till 111 nov.
inom 14 dagar adress llA.
K.ll, Moholm, p. r. i 9O9 ", Adolfsfors.
Hushållerskeplats.
På större gods i Västergötland ' innes plats för en skicklig och i större landtliushåll erfaren hushål- erska.
Basta rek.
fordras.
Koker-; ka finnes.
Vidare meddelar Linnég.
35 n. b. t. v., Sthlm eller ((H. KII, rådened.
.
Kvinnlig kontorsplat~ å Badanstaltens vid Nynas Hafsbac kontor.
Sökande bör kunna sjalf ständigt sköta vanliga kontorsgöro mål, kassa och korrespondens sam tala minst ett främmande språk helst engelska.
Skriftliga ansök ningar med ref. etc .. och.
helst foto grafi till .A.-B.
Nynas Villastad Centralpalatset, Stockholm.
F ö r anspråksiös, gladlynt, hels musikalisk flicka, som niot frit vivre och någon lön vill deltaga alla husliga sysslor, finnes plats Svar med foto.
till Fru Ing.
Clau, sen, Holbaek, Danmark.
En barnfröken barnkär och plikttrogen, hemma späda barns vård, erhåller plats ni genast att sköta ett tvi månade] gammalt barn.
Svar med betyg och löneanspråk till postfack 47 Eksjo.
1i Bildad barnkär flicka erhåller plats på herrgård i Södermanland ati vårda 3 små flickor om 2l /,, 4l /!
och 7 år.
Den sökande bör vare fullt frisk, liafva gladt och jam1 lynne, godt ordningssinne samt var2 något kunnig i sömnad.
Svar til; Fru Maria Ekengren, Malm, Bettna.
Bättre,.
duglig o. frisk Flicka, kunnig j m %lagiiing samt villig att deltaga i alla inomhus Förekommande göromål, afven med vården af en 6 mån.
ganimal flicka, erhåller plats d.
1 nov.
å större landtegendoin.
Svar till familje- medlem [[, Morarp, p. r. p l a t s i stad i Västmanland, liflig trakt, får enkel, frisk, bildad Flicka, kunnig i matlagning.
Nya Inack.-Byrån, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
Modebyrån, Drottninggatan 81 A, 2 tr. Stockholm.
A.
T. Briinkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261, meddelar rid vid val af damtoaletter, färger, mo- deller m. m., vid ordnandet af va- ningar, dekorering för fester m. m, Uppköper modevaror för damex i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
Gynna Dagnys annonsörer!
Sprid Veckotidningen D A G.NY!
Pör kapitalister Deposition &amp; Sparkassa O K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Såsom fallet .ar - vid värk förorsakad af yttre ska dor, likaså kan tandviirk många fall raskt hiifvas, andra lindras genom be handling med Salubrin.
All kan dock missbrukas genon öfverdrifter och understun dom använda patienter Sa lubrin outspadt, så att de skadar slemhinnorna.
OK iakttages, kan Salubrin ickt göra skada utan endast nytta Till handahålles i Parfym- (För män och kvinnor.
Grundad 1878) Hushållsafdelning med husmo- Speceri &amp; Färgaffarer.
Parti, derskurs.
lager hos Geijer &amp; Co. Slöjdafdelning: Vafnad, sömnad, Akademigrand 1, Stockholm träsnideri, läderplastik m. m. Kristinehamns Pr akt iska Skola särskildt fruntimmer, har det iiinge ' i2rit ctt önskningsmål att kunna öfverliiinnz ~wclrii af sina värdepapper och skötseln af .sina affärer i t nigor?
persoii eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktligiiet och itog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvc !~sorn pris- billighet.
En sidan institution är ~ t o c k h o l m s Enskilda Banks Notariatafdeining (Lilla Nygatan 27, expeditionstid ZU-.i), som under garanti af Stockhotms Enskilda Bank itager sig $.ri!
ocl förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna Iwpongei och tillhandahililer deponenten influtna medel.
Vidare rfterscr Notariat afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponentci.11 god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, szmt Iiiiii.
nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariat:: fdelniiigcii underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att riititorna i iii.
teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, s m inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdeiniii«en att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyede.
Om en Iios af- delningen deponerad inteckning genom uiiderl3tcn fiii.iiy: t !~tl sicdlc.
fOr falla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom tip~ !imi~ ?ieii skada Fösvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kroiior: it: dcpocitin- nens värde, dock ej under två kronor.
1.
' m Beriittelse för bxii:: c!
Tsarens kurir.
Fritt efter Jules Yrrne .ilfred:: Srnedberg.
3352 sidor med 47 illustrationer af Knrf Aspcli~i.
I&lt;ar- jiil.
Ii: i !tiii i Sjukvhr: ' Kort sjukvårdskurs för husmödrar och unga flickor i hemmet.
m tonnerad.
Pris 75 öre.
8 börjar den 25 Okt.
, m m Begär prospekt.
En riddarsaga f r h niedeltide~ !.
Tkarl~rtiiiiig af Hugo, yllander.
259 sidor.
. \ led 45 ~ l h - Tunnelgatan 25, STOCKHOLM.
strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 or:.
Sally Peterson, Riks.
6 8 98.
Allm.
8 2 11.
Sjuhsköterska.
~olkskolans Barn tidning utgif en och- redigerad a f S TINA Q UIN T ut- Rommer 1909 i sin adertonde årgdng * Ett rikt illustrera&amp; nummer hvarje vecka, 36 veckor under året.
Bästa och kimpligaste isning för barn af alla; amhalMasser.
Prenumerera d närmaste post konto^.
Pris f&amp; W t år Kronor 1: 65, halft år 90 öre.
Fiireningens f 6r Kvinnans Politiska östritt i Stock nedlemmar uppmanas att vid ombyte af bostad uppge saväl gammal om ny adress antingen till Föreningens kassaförvaltare, fröken Stina Juint, Artillerigatan 4, eller p2 Föreningens byrå, Lastmakaregatan 6, ilim.
te].
Br.
9 44.
Till dessa expeditioner kunna afven medlemsafgifter nsändas.
: Parzival.
: Sagogrottan i Sagoskogen.
: 75 Harald 6stensm.
303 sid., 50 illustratiocer.
.Ka: tootmer: xi.
Pris öre.
BerZtteIsc G r I efter Den Jutes hemlighetsfulla Qn.
,,,,,, I,,,, Verne af Altred Smedberg.
312 sidor, 44 i !hsiratio- h: irii E ner af Brita Elllstr8a.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
7 meter mörkbl8 Damcheviot tjock stark intervara 70 cm bred finnes äfven i svart, r&amp;, brun eller röd färg till 4,20.
Blustyg, g met.
prima velourflanell, 70 cm.
bred i 00-tals vackra mönster, som vanligen kostar j öre m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9 80.: osatvills till underkläder, kraftig stark {ara 2 öre met., d: o.extra prima skar eller bli tven passande fil1 herrkalsonger O 40 met.
illskrif Otto Oskarson, Gamla ' Kungs- olmsbrogatan 23 A., Stockholm.
-:: 1.
H j ä1 ten bland h j al t ar $; $; $; &amp;;;;; lg;: I Charles 64.
Gordons Iif och stordåd, ise Gagner.
305 sidor, strationer af Edv.
Berggrea.
Kartonncrzd.
; ' ris 75 örc.
Erhalles i hvarje bokhandel eller dirck * fr5; it.
d a n s Barmtidnings Förlag, 0 0 8 E Q b m 0.
8 m 0 8 0 % B ~ - S J 3 H B R S ~ R I &amp; P S I I I 8 I B.
.- __ I -.
--.
p?
s r - - _ _ .- .. - .-.
- k. --- - - =-.
.
.. - Fredrika-Bramer-Pbrbawdet: I i D r o t a n h ~ ~; I..
, Kikstel.
27 62.
Förbundets byrl öppen I 1-4.
A l h.
,: el.
46 i 5.
Innehållsförteckning.
Rodenstamska Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom!
: m m N j d - och H~sh&amp;~lssko~mn Hudiksvall.
iusmoderskurs.
Skolkökslärarinne-: urs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds- ch Växtfärgningskurs.
: Sveaska Rems Irsmöte.
.
HvPta Banndets verksamhet 8998.
54 Drottninggatan.
Prenumeration a Dagny sker h närmaste postanstalt eller bokhandel.
