# ID: svediakorp-per415
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,358
# sentences: 824
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Som bilaga medföuer " Kortfattad ledning för k vinnornas deltagande i de kommunala valen. "
.
.
N: r 111 814 Redaldion: Mästersantuelsgatan 51, en tr. Prenumerationspris: ar.
kr.
4: 50 ' / a år.
.
kr.
2: 50,,,, 3: MI1k,,.
,, l: 25.
.
.
- S t o c k h o l m.
' den 1 4 - 0k~tob ' er~lGOQ.
.
.
38..
Redaktör o. ansvarig utgifva~e: ' E L L E N KLEMA.N ' T e l e f o n e r:.! '
Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
L ' snummer lo öre * Prenumeration sker såväl i landsorter!
soni i Sto ' cklioliii i.
.
.
narmaste postanstalt eller bok- Utgifttingstid livarje torsdag.
Iiandel.
Mottagningstid: Kl. 11112..
.
Expedition 9ch bnnonskontot: Mastersamuelsgatan 51, en tr- m - Sthlm 1900.
P. Engliinds Boklr.
,.
- -.
.
.
-.
.
.
.-.
_.
.
...
et- är.
föiundtii ' ligt.
.
: att: Se; .-hilr;: de .mest olikart; .de företeelser i samhället -.
: .f~rete&amp;-lsei; Iivilka.
.. sakna ' hvayje oigahiskt - $ammanhakg - - med- saken i fråga .. -.
kunna ' njrtfjas som vapen din kvinn- liga r (jsträttsröre1sen ... N u, .,.senast ha Sveriges röst- ?ätt&amp;räfvaride.
kvinnor * - fått.
erfara,.
huru till.
&amp; h med storstrejken .blifvi€ utnyttj. '
såsom ett vapen mot dem.
Under arbetet för ernående af politiska rattig- heter.
ha kvinnorna mer an en gång blifvit varnade H .. for politikens orena.
luft med dess förd.arfbringande.
verkningar.
äfven ' på.
de vackraste uppsat och den renaste vilja.
Den.
politik, som bedrifves mot kvin- norna redan nu -- och som senast tagit sig uttryck i hätska och osanna beskyllningar i ett par högertid- ningar.
i landsorten - ger kvinnorna en försmak redqn.
utanfe af hvad som väntar dem, då de en d a g - komma att stå såsom medlöpare inne i den politiska vädjobanan, och besannar mer an.
allt annat, att de veta hvad de.
tala om, som varna kvinnorna för politikens orenhet.
Dock!
kvinnorna Iilta sig icke afskracka.
Fullt medvetna af den fara, som " vantar e dem, äro de beredda att möta den.
Då Sydsv.
.Dagbl.
öppnar sina.
spalter för » e.n.- skilda meddelare, från toc ck ho im, hvilka ha de mest uppseendeväckande .. skvallerhistorier ' att ' komma med, ar dock tidningen kanske i god tro.
Men då tid- ningen efter en klar.
och tydlig dementi af L.
K.
P.
R; s m.
D ' .m- ' .. - Post- och.
telegrafadress: DAGNY, Stockliolrn.
-.
.
2: a arg.
Annonspris:, 15 öre per mm ..
Enkel spaltbredd 50 mm.
Ma&amp;naiannons under texten 1.5 mm: s höjd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 0111, 10 ggr l 0 " 10 20 ggr 20 .. O / o, 50 ggr .. 25 010.
Annons bor vara inlamnad.
senast mandag f. m.
-.
.
.
.
ordförande - en dementi, som icke lämnar några kryphål3ppna - fasthåller.
vid sina påstilenden, då h a.
k~iiinorna.
rätt att fordra en förklaring.
Tidningen salger;.
att » meddelandet från Stockholm om samar- bete mellan strejkledningen och de borgerliga kvin- borna k k e .var något rykte, som först cirkulerat i bufvudstaden och därefter händelsevis kommit till meddelares kännedom, utan ett besfamdt faktum,.
.
V&amp;-.
Kvinnorna ha ratt att fordra .upplysning 0.m hvilket ' detta bestämda faktum ar såväl som om kallan för meddelandet.
Anony.ma, i.cke preciserade angifvelser kunna hinnorna icke godtaga, afven om en s å.
an- sedd tidning som Sydsv.
Dagbl.
skulle g % i borgen för riktigheten, ty det har visat sig förr, att afven tidningar blifvit förda bakom ljuset och de mest ege~dornliga afdöjatiden blifvit gjorda, då man gjórt allvaf '.
af att komma iridignerade insändare och rin- sandarinnor; på spåren.
Af långt mera intresse an sensationshistorier af ofvanstående art ar tidningens egna reflektioner med anledning- af Stockholmsmeddelandet och den besvi- kenhet, som lyser genom raderna öfver att de bor- gerliga ' kvinnorna med storstrejken såsom förevänd- ning.
icke nu sagt upp samarbetet med arbetsklasseiis kvinnor, förmodligen till förmån för en begränsad rösträttsreform.
Här må sägas ifrån, först som sist, att hvilka lärdomar storstrejken an gifvit oss, så har Promenaddräkter \.
.
- och Kappor Wir stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak!
Solidt arbete!
Förrniinliga priser!
OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
ingenting förekommit, som gifvit de borgerliga kvin- norna anledning att taga afstånd från sina hittills varande arbetskamrater, ai-betsklassens kvinnor.
Då Sydsv.
Dagbl.
uttrycker sin förundran öfver att icke den borgerliga röstrattsrörelsen litat på att få sina önskemål uppfyllda B enbart genom samarbete med samhällets moderata element., ' så får tidningen verk- ligen ursakta om vi fråga: ha samhällets s. k. mo- derata element, med hvilka val menas hogern, högern såsom parti och högerpressen, inbjudit kvinnorna till ett sådant samarbete?
Hur har icke hogern vid alla tillfallen arbetat emot och förhånat kvinnornas afven mest berättigade kraf?
Att hinnornas rösträttsfråga står på den punkt, dar den nu står, för detta har den uteslutande - några enskilda hogerman likväl un- dantagna - att tacka vanstern, först den radikala vanstern, så den socialdemokratiska vänstern och sist den liberala vanstern, hvilka grupper upptagit och arbetat fram fr %gan i nu nämnd ordning.
Utveck- lingen har har följt samma linjer som med alla an- dra stora reformfrågor.
Det ar högern sjalf, som har att afgöra frågans vidare utveckling.
Den vag, som tidningen anvisar de borgerliga kvinnorna för ernående af högerpartiets bevågenhet och som den betecknar såsom politisk klok, maste af kvinnorna tillbakavisas.
Att begagna sig af konjunkturerna på ett sådant satt, som det tidningen föreslår, tilltalar icke kvinnorna; den neutralitet i förhållande till po- litiska och andra samhällsfrågor, på hvilken hela den kvinnliga röstrattsrörelsen ar grundad, förbjuder dess- utom en sådan taktik.
Det inflytande på arbetarledningen, som tidningen tillskrifver de borgerliga kvinnorna, ar utan tvifvel mycket smickrande för de senare, men tror tidningen sjalf därpå?
Och då tidningen sätter upp hotet om en ny storstrejk såsom det röda spöke, som skall skrämma kvinnorna till partitagande, så förklara kvin- norna, att spökltistoriernas tid för länge sedan ar förbi.
Med den sociala upplysning,.
som numera står .afven kvinnorna till buds och hvaraf de i ganska stor utsträckning använda sig, och med den kontakt med verkliga lifvet, som det stora flertalet kvinnor i vira dagar icke kan undga, komma de sjalfva till insikt om de för- hållanden eller rättare missförhilllanden, ur hvilka så- dana företeelser som jattelockouter och storstrejker upp- stå.
Icke ens den mest fanatiske kvinnoröstrattsantagonist skall sjalf kunna tro eller inbilla andra, att de bor- gerliga kvinnornas förmenta sympatier skulle kunna locka ut arbetarna p % rstorstrejksafventyr., hvarken den första gången eller en eventuell andra.
Arbe- tarepressen, den manliga såväl som den kvinnliga, borde för länge sedan ha kunnat ta dessa herrar och - damer?
- ur en sidan villfarelse, om den någonsin existerat, ty dar har det med all önskvärd tydlighet upprepade gånger sagts ifrån, att hvad storstrejken lart arbetarna ar just detta, att de endast ha sig sjalfva och sina egna organisationer att lita till.
Den tidning!
som vill göra de röstrattslösa bor- gerliga kvinnorna medansvariga för det krig mellan kapital och arbete, som härjat och ännu hirjar d r t land, har icke hög tanke om sina läsares intelligtns- och bildningsnivå.
rStorstrejkens lärdomar.
har blifvit ett slagord.
Men afven de borgerliga kvinnorna ha fått orsak att dra sina lardomar af det ekonomiska kriget och de kunna med skal fråga, hur ha de med medborgar- rätt och medborgaransvar utrustade männen upp- fattat sina plikter mot landet, da en kris sådan som den vi nu genomlefva kunnat uppstå i det af dem styrda samhället?
Att för de senaste tidernas hari- delser vilja lagga ansvaret på kvinnorna, som sakna lagligt inflytande på allmänna angelägenheter men som icke desto.
mindre ofta äro de, som bli mest lidande genom de olyckor, som mannen draga öfver dem och deras barn, ar lika fegt som ansvarslöst.
Kvinnor i den offentliga arbetsförmedlingens Föreståndaren för Arbetsförmedliiigen i Norrköping, hr Alb.
Bergström, har tillställt oss nedanstående uppgifter om kuiii- nors användning i den offentliga arbetsförmedlingens tjiinst, för hvilka vi med nöje bereda rum.
Hr Bergströms beröniniandc ord ort1 kvinnornas arbete inom denna yrkesgren 5ro lik2 glid- jande som det af oss obeaktade förhållandet, att dc redan 1511:: e användts i detta arbete.
Till Redaktionen af Dagly.
Stockhoi t i:.
H N: o 36 af Dagny ägnas uppmärksamhet i t deii cffent- liga arbetsförniedlingen, i det Elsa Alkman d&amp; skrifvit om Ifen kvinna i den offentliga arbetsförmedlingens tjäzastu, en uppmärksanihet, som säkerligen skattas högt af alla f6r denna viktiga samhallsinstitution intresserade.
Eå cmel- lertid af artikeln ifraga Eder ärade tidnings läsare kurrzz f2 den uppfattningen, att kvinnlig kraft och energi föst nu kommit till användning i den offentliga arbetsförmed- lingens tjänst, ber undertecknad om plats för nigra rader angaende detta förhillande.
De första moderna offentliga arbe: sförmedlingzrn~ i Sverige öppnades hösten 1902 i Helsingborg och Göte .. borg, i sistnänida stad äfven nied kvinnlig afdehiirig, och till första kvinnlig assistent antogs fru Mina Hammar, Soiii ännu bekläder denna befattning, och fru- H. är allts % den första kvinnan i Sveriges offentliga arbetsförmedlings tjärist, Den andra kvinnliga assistenten blef fru Elisa Lindhe, solil tillträdde en dylik befattning vid arbetsförrnedlingeii i iMalrnö i augusti 1905; i sept.
samma Ar öppnades arbets- förmedlingen i Stockholm med fru H. Wagner och i april 1906 arbetsförmedlingen i Norrköping med fröken Anria Anjoii såsom kvinnlig assistent.
Vid samma tid utvidgades Helsingborgsanstalten, och som assistent a den dar da i n rattade kvinnliga afdelningen anställdes fröken F !len Liic-.
D A G N Y - -.
.
.
-.
443.
.
.
-.
.
kander.
Vid de under 1908 inrättade arbetsförmedlingarna vinstutdeliiing för det iiu afslutade räkenskapsåret, hvari- för Kristianstads - och Östergötlands lan-.
antogos så ' som genom utdelningsbeloppet d-i ökats, med kr.
9,060: 37 och kvinnliga assistenter vid hufvudkontoren vid den förra således inalles uppg&amp; till kr.
15,836..
Genom andelar- fröken Ester Dickson och vid den senare fru Agnes nas förräntning och vinstutdelning har således Svenska Nathorst-Westfelt.
- Dessutom äro vid kontoren i Stock- Hem på fyra Ar återbetalat till sina medlemmar öfver holm, Göteborg och Malmö numera anställda flera kvinn- 20,000 kr.
Den.
ekonomiska tablån af den 30 juni liga assistenter, hvarjamte vid samtliga arbetsförmedlingar, 1909 visar en nettovinst för det sista verksamhetsåret där kvinnlig afdelning förekommer, vissa tider anställas af kr.
15,222: 95.
De ofvan anförda siffrorna visa tillfklo den koopera- afven tillfälliga kvinnliga biträden.
Fröken Lindquist är ej häller den första kvinniiga tiva idéens varde och livad ' som vinnes genoni dylika föreståndare för afdelningskontor af Sveriges offentliga ar- sammanslutningar.
Och för oss ar det en särskild glädje betsförmedling, ty denna företrädesrätt tillkommer ' fröken att kunna framhålla, att det ar ett kvinnornas företag, som Olga Hallberg, som i april 1908 tillträdde befattning som lyckats så väl.
Det har startats af framitblickande och förestindare för Östergötlands lans arbetsförmedlings afdel- energiska kvinnor, som efter att ha studerat .de koopera- ningskontor i Ringarum.
r riken Hallberg lämnade dock tiva rörelserna i utlandet haft.
företagsamhet nog att bilda denna anställning efter omkring ett .års tjänstgöring på detta stora fdretag.
Men det har afven hållits uppe och burits genoni de många kvinnornas tro på företaget, innan grund af flyttning till annan ort.
Med dessa rader har jag afsedt, icke s i mycket rat- man innu visste, huru det skulle kunna slå ut.
Nu talar tandet af ett lätt förklarligt misstag, utan hufvudsakligast framgången för sig sjalf, och de vackra siffror årberattel- pipekandet af kvinnornas deltagande i arbetet inom den sen framvisar komma nog att öfvertyga många, som kan- offentliga arbetsförmedlingen, ett arbete, hvari kvinnorna ske ännu icke vunnits för sjalfva kooperationens idé, att gifvetvis äro själfskrifna deltagare.
Elsa ' Alknian säger i det dock är fö; delaktigt - alt vara medlem af Svenska Hem.
sin artikel, att det tyvärr inte är så ofta, som nian med Och väl en gang medlem, kommer nog hvar och en, dels full öfvertygelse kan säga om en person, att hon ar som genom att hon ser de goda resultaten på nara håll, dels skapad för det kall hon valt, utan att man i det hela taget genom de med.delanden och artiklar om kooperationen, ser flera bevis pA motsatsen.
Detta ar säkert sannt, men som spridas genom Svenska Heni, att helt vinnas afven på grund af den kännedom jag har om kvinnorna inom för sjalfva idén.
Och därför, för att använda styrelsens den offentliga arbetsförmedlingen, vigar jag påstå, att Elsa egna slutord i dess sista cirkulär, bör en hvar bli ' medlem Alkmans ord om fröken Lindquist i de allra flesta fall af Svenska Nem.
Arsmötet, som afhölls i går afton, har p % grund ' af kan galla afven om öfriga inom arbetsförmedlingen arbe- tidningens pressläggning icke kunnat refereras i veckans tande kvinnor.
, a ALB.
BERGSTROM.
nummer. '
Svenska Hem.
D et ar en nu fyraårig tillvaro, .som Kvinnornas Andels- förening i Stockholm Svenska Hem har att se till- baka pi, och det ar med största tillfredsställelse man kan konstatera företagets stadigt växande framgång under den- na tid.
Medlemsantal, andelskapital, försäljningssumma äro i ständigt stigande.
De 661 medlemmarna år 1906 hade redan 1907 stigit till 967, 1908 till 1,194, och i år raknar föreningen 1,463 medlemmar.
Andelskapitalet har under dessa år stigit från kr.
28,136: - till 35,229: -- 41,837: 28 och utgör i år kr.
47,512: 25.
Försäljnings- summan har f r h 87,055: 11 första året gått upp till 183,146: 29 år 1907, 254,276: 22 år 1908 och utgjorde i år den 30 juni 351,289: 02.
Och under dessa år har som bekant förutom hufvudaf.faren vid Jakobsbergsgatan öppnats filialer vid Karlbergsvagen och Scheelegatan samt en lagerdepôt för Östermalm.
Andelskapitalet har under denna tid förräntats med kr.
4,772: 40, och utdelningen å köpta varor har uppgått till kr.
6,775: 63.
Det ar att antaga, att föreningen vid det i gir hillna årsmbtet godkä~t styrelsens förslag till ' H.
T. Cedergrens miljon- donation.
E nskild lycka och allmänt val fordrar fria utvecklings- möjligheter för individen.
.
Hela samhället blir vin- nande på att den enskilde kommer på sin .ratta plats.
Men huru ofta stalla sig ej yttre, hindrande omständigheter i vägen.
En hel klass af människor, de obemedlades, ar t. ex. ' SA godt som alldeles afskuren från att komma i At- njutande af nigot högre mått af kunskaper, och huru ofta finnes det icke just inom den stora begåfningar och ett brinnande kunskapsbegär.
En och annan bryter sig trots alla svårigheter igenom.
Men för rningen, med mindre energi och viljekraft, betyder bristen på.
pengar ett oofver- stigligt hinder för att komma framåt.
Med den storartade donation, som framlidne direktören vid Allmänna Telefonaktiebolaget H.
T. Cedergren gjort till förmån för obemedlade barn - företrädesvis från Stockholms folkskolor - ar ett steg taget i riktning att öppna möjligheter till kunskap och bildning för mAnga därifrån förut utestängda.
Direktör Cedergren har.
genom testamentariskt förordnande bestämt, att en fond af fem ' '
444 D A G N Y -- - - - P - - miljoner skall afsattas för att bereda obemedlade barn, som visa stor begåfning och ' ingifva hopp om att kunna blifva något framstående, tillfälle till att erhalla en tillfredsstal- lande utbildning.
Det ar med blicken öppen för det nya tillskott af krafter, som härmed skola tillföras vårt land, och den större insats i dess intellektuella och ekonomiska utveckling, som därmed uppnis, som hr Cedergren gjort dessa bestämmelser.
Nagra detaljerade stadganden för fondens användning äro icke gjorda; glädjande ar emellertid, att afsikten med densamma ar att förhjälpa såväl gossar som flickor till fortsatt undervisn.ing och utbildning.
.
Om gossarna inom den helt obemedlade klassen i allmänhet sakna möjlighet att n5 någon högre utbildning, kan- man val säga, att detta alldeles uteslutande är fallet med flickorna.
Nu öppna sig utsikterna lika vida för båda.
Det ä r med ' storsta tillfreds- ställelse vi se oss kuntia pipeka detta faktum i samman- hang med omnämnandet af den storartade donationen. '
L.
K.
P.
R: s flygblad.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt har i höst ökat listan af sina förträffliga broschirer och flygblad med flera nya sadana.
En instruktiv, klart och redigt uppställd ([Kortfattad ledning för kvinnornas deltagande i de kommunala valenll, utarbetad af fröknarna S. Bergman och M. Stael von Holstein, har nyligen utkommit.
Den medföljer dagens nummer af Dagny.
Den utgör en ut- märkt handledning i allt hvad som rör de kommunala valen och kvinnornas kommunala rättigheter och skyl- digheter.
Landsföreningens tre prisbelönade flygblad, Mor Karin af Ann Margret Holmgren, Grannarna af Sigrid Kruse och Goda kamrater af Nancy Svanberg, äro ett förträffligt klöfverblad, sim spridt bland landsbygdens kvinnor, för hvilka de egentligen äro afsedda, kunna tankas göra verk- lig och stor nytta för röstrattssaken.
Det finnes säkert mången duktig mor Karin och mor Lena och mor Anna ute i bygderna, som endast behöfva stöten pil utifrån för att känna och begripa, att de kunna uträtta nigot till det allmänna basta i by och socken, om de endast hade röst- rätt.
Det är därför af vikt, att de sma bladen spridas i största möjliga utsträckning, och hvar och en kan bidraga därtill.
De rekvireras från Werner Gustafssons Boktryc- keri, N. Köpmangatan 5, Gefle, som förut uppgifvits.
Grannarna till ett pris af 1 kr.
pr 100 ex., de tvanne öfriga till 2 kr.
pr 100 ex..
Rekvisitionen insändes mot postförskott.
Klasshat och hygien.
I denna senaste tid har det mer an annars hos oss talats om oviljan mellan de olika samhiillsk1as.- serna, och det har mer an talats: vidtgripande hand- ling har följt på de första yttringarna af angrepp och försvar, hela landet har lefvat i e3 lang tid af fejd.
Kvinnorna, utom några ytterst få, stå dock icke med sitt lifsverk så direkt inne i denna kamp.
Alla kvinnor bindas dessutom i viss mån samman af lik- heten inför familjebanden, af att de allra flesta af dem aga till sin närmaste uppgift att ha det unga siaktet om hand: vi kunna ju icke höra talas om en mo- ders lidanden utan att de förfölja oss.
Därför ligger det också närmare för kvinnorna att inse, att om två syskon fått det olika stalldt har i världen, kan man icke begära så mycken kärlek särskildt fr511 dens sida, som fått det sämst, och att tillampadt pH sam-, hallsklasserna,.
kan man allra minst i vår tid krafva denna oförminskade känsla.
Ty fattigdom betyder icke i våra dagar det den förr i världen ansågs vara: endast ett enklare lefnadssatt, i hvilket man med ett anspråkslöst sinne borde låta.
sig nöja.
Fattigdomen, i den grad den råder inom den större delen af den arbetande klassen, betyder detsamma som ett osiindt lefnadssatt.
Detta har gått upp för dem, som lefvz i denna stallning, det tutas dem på tusen satt dagliger, i Öronen; och om de då, lindrigast, med stora, un- drande ögon stirra på dem, som bringa dem sadaii lärdom men samtidigt förklara att de böra fortfa- rande lefva i förnöjsamhet, det bör icke förvana.
Aflysen därför all vidare upplysning om hygien, ni alla, som vilja att arbetarna skola fortfarande vara nöjda!
Man säger måhända, att orsaken till missfönhik- landet ligger djupare an sa.
Men ar icke denna kunskap om hygienec m a % orsakerna, och hvarför itke en som ar djup mg?
Hygienen ar det uppväxande slaktets borsk villkor.
.
.
Jag talade i morse med en arbetande kvinna, som fortfor att amma sina tvillingar, ehuru de vcro aderton månader gamla.
, Men sluta då upp! » sade jag.
, De kommer irite att fara illa, och om ni förstör er halsa, är detta ju ännu värre för familjen., .Ack, signora mia., svarade hon,, jag har haft tio barn och fem ar döda.
Jag är s5 rädd att dessa ocksa ska dö., Och hennes stackars nattvakströtta ögon fylldes med tårar.
Detta ar den fattiga kvinnans lif: offer intill de sista krafterna för slaktets skull, denna italienskas, in- snärjd i tradition af.
hvad hon trodde vara %st kos
.
445 D A G N Y kvinnorna, hvad de med hyarje dag från alla håll höra ropas.
Ty de höra det - ständigt.
De kunna icke kasta en blick i en tidning utan att de finna d i g o t om frisk luft och bad.
Deras barn.
kunna icke komma hem från skolan utan att de hört talas om detsamma och om hvilotimmar och renlighet och födoämnens näringsvärde.
Mycket af detta kan tillämpas afven i ett fattigt hem, säger man.
Ack, låtom oss erkänna, mycket kan tyvärr icke tillämpas i de öfverfyllda bostäder, i hvilka t. ex. större delen .af vår hufvudstads befolkning ar inhyst!
Endast bostaden afger vittnesbörd nog om natur- vidrigheten i lefnadssattet.
.Den har.
gått upp för den kroppsarbetande klas- sen, denna naturvidrighet, som icke endast de sjalfva skola fortfarande lefva i, utan i hvilken också deras barn skola vaxa upp.
Om vi kvinnor, som lefvat i bättre förhållanden, plötsligt se dessa ändrade, s i är det ju ingalunda fåfänga eller ytlighet, om vi sörja öfver att fyra, fem personer nu måste sofva i ett trångt rum i ' stallet för som förut i några stycken valvadrade och friska, att småbarnen måste hållas instängda, därför att ingen har tid att promenera med dem o. s. v. Därför kunna vi också tänka oss, huru de skola känna det, som andligt och lekamligt lefva ständigt på skuggsidan.
Det andligen lifvande elementet: förädlande nöjen, förströelse i naturen, sommarvistelser, allt detta kan ju tankas att människor kunna försaka - i en man som de flesta af - oss alldeles icke skulle kunna tanka oss angående oss själfva.
Men det rent materiella, på hvilket icke kan inskränkas utan att halsa och krafter lida - hvarifrån .. ta styrka att med sinnesro försaka det?
Man kan gärna tänka på detta, när man klagar öfver bristen p8 kärlek samhällsklasser emellan. '
' Rom i september 1909. ställt som kandidat fröken Gina &amp; - og, redaktris af Ny- laende, samt " till suppleant i. tredje valkretsen fru Cecilie Krog, Norges första kvinnliga student.
Som suppleant för Moss och Drabak har Drabaks vänster uppställt fru Sigrid Due, f. Stang.
Skiens kvinnliga rösträttsförening har upp- ställt egen kandidat hr Carl Stousland med fröken Törre- sen som suppleant.
.
.
De danska kvinnornas rösträttsfraga.
Vid den nu afslutade riksdagen ha de danska social- demokraterna framställt förslag om att en .kommitté skulle tillsättas för utarbetande af förslag om grundlagsändring) hvilket bl.
a. skulle upptaga införandet af politisk rösträtt för kvinnor.
Frågan hänvisades till ett utskott, som nu afgifvit sitt betänkande.
Medan socialdemokraterna och radikalerna önskade tillsättandet af en grundlagskommitté ha försvarsministern och hans meningsfränder hindrat detsamma genom att föreslå följande dagordning: I det folketinget erkänner, att ett rättvist ordnande af valkretsarna till.
folketinget ar piträngande nödvändigt och anser, att den största möjliga ' likställighet vid utöfvandet af kommunal och politisk röst-.
ratt, dock med bibehållande af skattestreck, bör eftersträf- vas, särskildt genoni att kvinnor beviljas politisk rösträtt i samma utsträckning som mannen samt att alderstrecket nedsattes till 25 år, uppmanar tinget regeringen att redan vid den kommande ordinarie riksdagen framlägga förslag om andring i grundlagen, och går därefter öfver till dag- ordningen.
Förslaget kom icke till behandling i tinget.
Hugo Gebers förlag, Stockholm: Serien Kulturbiblioteket N o 9.
Uppfostran till arbete.
Af Edv.
Lehmnnn, Ofvers.
från förf: s mannskript.
Wahlsrröm 8r Widstrand, Stockholm: Om den svenska sjuk-.
gymnastiken.
Af Jacob Bolin.
P, A. Norstedt i 3 Soners förlag: Jonas Lies samlade skrifter.
Svensk upplaga ..
Haft.
1.
(Den framsynte.)
Bokförlags-Aktiebolaget Eos, Stockholm: (I distribution.)
Spiritis- men, Mänsklighetens frigörande religion:, Ett bidrag till frågan on1 framtidens tro och vetenskap.
Historisk och saklig redo- görelse.
Af O. J. Hultgren.
Evang.
Fosterlandsstiftelsens förlagsexp., Stockholm: Under det seende ögat.
Berättelser af Karl Gnsslander.
- Då skeppen fara.
Bilder ur sjömanslifvet af Carl Fr. Pettersson.
- Sön- dagsminnen.
Predikningar af Jakob Paulli.
Bem.
öfversätt- ning af Abraham A / zldn.
Utlandet.
Kvinnorna och stortingsvalen i Norge.
De norska kvinnbrnas deltagande i valrörelsen börjar blifva särdeles lifligt.
Högerkvinnorna tyckas i, synnerhet vara verksamma med att resa omkring och hålla: tal, men äfven öfriga partier räkna med enskilda kvinnliga talare.
Kvinnor tillhörande vänsterpartiet ha utsändt ett upprop med en mängd namnunderskrifter.
De kvinnliga röstratts- föreningarna och andra kvinnoföreningar hålla upplysnings- föredrag och dryfta stortingsvalen.
Förutom fru Tynaes, hvilken som redan meddelats uppställts som stortingskandidat af Kristianiasocialisterna, har vänstern i femte valkretsen i Kristiania enhälligt upp-.
insänd litteratur. '
HILDA SACHS. '
Annonsf örmedlare, pålitliga och välrekommenderade, önskas för Danny såväl i Iandsor- ' ten som hufvudstaden.
Anmälan å CID-IL!
(l DAGNYS EXPEDITION, Mastersarnuelsgatan 51, Stockholm.
AKTIEBOLAGET CIDRIL - - I GEFLE Basta alkoholfria äppledryck.
= Absolut ren nafurprodukf.
I I Telegramadr.
9 9 ~ ~ ~ el.
~ 1 ISQB, ~ " ises.
-.
.. Ebba Sundén, f. Gregersson.
B.
....
.
dess uppgift - högre an def blef henne gifvet att omsätta i handling.
För hennc hägrade.
.framtidens skola^, dar ungdomen skulle lära sig .lika mycket som nu med endast 2-3 .timmars daglig.
undervis- ning och dar hufvuduppgiften skulle vara karaktars- ....
daningen.
Det fanns ännu en grupp af människor, för hvil-.
ka Ebba.
G. sarskildt Ömmade: de betryckta, de .lidan- de.
Hvarhelst hon mötte.
någon s5rdan; dar ville hon hjälpa och lindra så långt hon förmådde.
Under flera år sökte hon med hela sitt inres rikedom att tanda ljus hos ' ett stackars siii- nesslött barn.
Och under många år fingo skyddslingarna i frokeii Wikströms blindskola i Uppsala glädjas af hennes undervisning.
Stor ar skaran af de ekonomiskt betryckta, som minnas hen- med tacksamhet.
Sarskildt för Dagnys läsare kan det vara skal att på- minna om det stora och verk: samma intresse hon visade Fre- drika-Bremer-Förbundets stipen- diefond.
Ett arbete för den ung- dom, som trots alla svårigheter vill kampa sig fram, måste i hög grad tilltala henne.
Ebba G. föddes 1839. på Gott- land och var dotter af löjtnant Nils Gustaf G. och Katrina Fre- dri ka Silfversparre.
Efter erhålleii undervisning i hemmet kom hon 1861 till det samma år upp- rättade Högre Iararinnesemiriariet.
Hvad detta skulle innebära för hennes kunskaps- törstande ande kan knappast.
någon af nutidens ungdom fatta.
Det var den första stora möjlig- heten som bjöds hela vårt lands kvinnliga ung- dom att erhålla en högre utbildning an hvad den då ytterligt begränsade flickskolan förmådde gifva *).
Ej underligt då att cbba .G, med sitt brinnande intresse och sin stora arbetsförmåga snart stod i främsta ledet bland eleverna.
Men seminarieåren hade icke endast sin, betydelse: genom inhamtandet af kunskaper.
Hon lärde under den tiden känna många personer, hvilkas inflytande på hennes utveck- ling var af största betydelse ..
Vi vilja har.
endast namna Fredrka.
Bremer och Fredrika ~imnell.
Den fiirstnamnda hade- redan, sig själs ovetande, varit en god hjälpare ' for ~ b b a - G; t y d å Ebbas fader lafl land de miniie~, vid hvilka manegärna drojer, är hvilka sammanträffandet med sådana.
solskens man ni skor^.
fått det betecknande namnet En sådan-var hon, hvars .namn står här ofvan, och därför stanna tankarna gärna vid hennes bild, an- tingen, man nu ser den från ungdomens .dagar eller från lifvets hösttid.
.
Vi, - som kände henne i hennes ungdom, minnas så val den ljusa, nordiska flickan med de stralande ögonen och det vanliga leendet.
Det var nAgot i hennes glada, frimodiga vasen, som drog människor till henne.
Och kom man henne nara, fann man snart, att man stod ' inför en hög, adel karaktär, en s@, ja genialisk begafning och .en personlighet, hvars ' egenart alltid förblef densamma.
Starka krafter arbetade inom .henne, den bärande kraften var och förblef dock hennes djupa gudsfruktan.
Det var den, som utformade hela hennes lif och gjorde henne till den rika, varma och vidhjärtade personlighet som hon var och gaf henne ett sinne öppet för allt godt, stort och skönt.
I den hade också hennes omfattande intresse för människorna sin rot.
All adel sträfvan fann gensvar hos henne, men mest af allt den som gällde ungdomen.
Ty för ~ b b a G. stod tanken på ungdomen främst.
Med samma kärlek följde hon allt som rörde dess strafvan och utveckling från den tid hon sjalf stod i deras led och till lifvets slut.
En naturlig anknytningspunkt ägde detta ' intresse i hennes medfödda pedagogiska begåf- ning.
Hon var en pedagog af Guds ' nåde.
Det fanns ' i hennes lektioner ' en klarhet, enkelhet och lif- lighet; som ryckte lärjungarna med och kom dem att lätt fatta, hvad som förut varit dem dunkelt.
En van skrifver om hennes framstallningsförmåga: .det var en åskådningens genialitet, som kom afven de blinda att se: med - hennes og.&amp; »,.
Det var därför en naturlig sak,.
' att ' ungdomen med glädje och be- undran samlades kring henne ..
De insatser.
~ b b a .G.
gjort i pedagogiskt han- seende hafva haft mycken betydelse både för den högre flickskolan och folkskolag.
Med .sin teoretisk begåfning förenade hon en ovanligt praktisk syn på tingen.
Detta ...
.
.
från att förfalla.
till ofruktbara spekula- räddade henne ...... tioner i afseende på vårt skolvas&amp; och kom henne ' *) Vjsserligen hade ~Lärokurs för .Fruntimrnerll.
ett- par ar börjat meddelande af hogre kvinnobildning, men.
- denira i stallet ' att i pedagogiskt hänseende stå långt fram- förut kurs var endast ett enskildt företag och den besöktes.
egentligen.
för sin.
.samtid.
Hon tänkte högt om skolan och endast af i Stockholm boende äldre och yngre kvinnor.
.
. '
' ',, l, i ', '
fr6ken Bremers Herta,, gaf han dottern den åtrådda att vinna .,henne för folkskolan.
Så kom hon att friheten * att bryta sig - en egen- vag i lifvet och.
lof- blifva lararinnä vid folkskolans .mönsterskola l865 vade .henne!
att * f % resa till .seminariet.
I de .dagarna och samma år adjunkt .vid Stockhol.ms folkskolesemi- narium.
Dar stannade hon till 1872 års-.slut .. Följande ett storverk ochp en Roinresa för en ung, flicka.
.
.Fredr.ika Bre-mer, som med .innerligaste glädje år blef hon ' gift med professor Magnus .Sundén; som.
.. och.
.intlresse f-öljde seminarie.ts verksamhet och ofta nu.
står sörjande vid - hennes graf.
.
Ebba G: s.
- sista vag i.
lifvet- .blef i ovanligt hög besökte det,sam.ma,.
samlade .omkring.
sig en skara af.
dess ungdom.
Ebba.
G.
.blef.
snart en k2r gast i grad en - lidandets vag. '
- Hon bar - sina plågor: med hennes hem.
-:: Det.
ar lätt att .förstå, .. hvilken betydelse det mest upphöjda tålamod ' 0th utan eH-ord till klagan.
detta umgänge skulle ha .för den som egde sådana Till dem som undrade, hur hon sa.
stilla .kunde bara allt.
detta, gaf.
hon till svar:) &gt;tanken p&amp;- Jesu lidande utvecklingsmöjligheter som Eb.ba G: Så slog - då.
hennes förloss-,.
.
I Fredrika Limnells hus vistades hon under flera har uppeh5ll.it - mig. '.
15: september.
-.
- ningstimma - den sistlidne år.
Detta högt bildade Iiem, som utgjorde samlings- Med henne gick en f ' lladig personlighet ur; tiden.
platsen för allt.
hvad Stockholm, ja mag kan saga Skandinavien.
ägde af framstående lärda, skriftställare Mycket mer an h,vad * dessa ' .få rader innehålla kunde och konstnärer, gaf henne rika intryck och kraftiga vara att saga om henne; Vi kunde tala om hennes enkelhet, hennes anspråkslöshet, hennes aldrig svik- impulser.
.
.
.
tande pliktkänsla, hennes outtröttliga arbetsamhet: Efter att haha genomgått en treårig seminarie- kurs,.
afgick hon från läroverket våren 1864.
Hon både .som.
lärarinna och husmoder - ty det föll erhöll då omedelbart anställning vid normalskolan henne aldrig in att tanka ringa om husmoderns kall och seminariet .. Dar kom hon dock icke att stanna - allt detta och mycket mera kunde omtalas.
Me.n mer an ett halft år.
Den om folkskoleundervisnirigen vi stanna här och saga endast: tack för hvad du så högt förtjänte inspektören Meijerberg, som kom varit för ditt folk och för dem som stodo dig nara!
att.
åhöra hennes undervisning, fattade genast hvilken Tack och valsignelse öfver.
ditt minne!
pedagogisk begåfning hon var och gjorde allt för.
M .. Rbg.
. '
, ' D, H. C.
A n d e r s e n.
Anteckningar under en resa i Danmark.
Af I Maria Holmström.
.
I. '
M itt l i f.
ar som ett fängslande afventyr, så rikt och lyckligt^.
Med dessa ord.
börjar H. C. Ander- sen sin berömda sjä~fbio~rafi, och mera uttrycksfullt, mera ödmjukt och tacksamt har han icke kunnat välja sina ord: ' Ty om en diktare och Författare på ett så att saga sagolikt satt nått fram till berömmelse och stoi-het från -.
&amp; etydlighet ' och ringhet, ' Så ä; det han. '
' P '. '
e et gör ' ingenting, att man är född i eii ankgård, k h f t ' &amp; n har legit i ett s ~ i i i ä ' heter ~ ~ ~ det ~, i .Den fula aiikungenll.
Dessa ord stå så lifligt för en, då ' man i skid&amp; Odense f8rit står framför den vackra och karak- teriisliska staty, som diir rests öfver skalden, och sedan vandrar den gamla krokiga Hans Jensenstrzde fram, ' där din ' ena lilla kåken tar den andra, tills man trädet ifi i det " bansenliga korsvirkeshus, där M.
C. Anderien såg n!
$ &amp; d 1ju8.
För endast omkring ett år sedan, p i årsdagen af dXfa; eis f6dekedig den 2 april 1908, öppnades här ett museum, ett s. k.
" Andersenshus ", till minne af den mest ber6mda af Odense söner och af ' den Danmarks son, iivars.
.
rykte ' natt ' .längst o c h vidast om i världen.
och rummen - kvarsta i oförändradt skick, i - i. '
r.
t.
: ~ ~ d ' hiisH ' e ehdrul dar naturligtvis mast företagak en grundlig renove~ ring.
Det är samma laga ' smA rhm, i ' hvilka den fattige, sko- II '. '
' ' ' ' !. '
makaren Hans Andersen och hans hustru bosatte sig eft&amp; sitt giftermål och där - deras lilla lldrengll tultade .omkring$ säkerligen utan andra leksaker an faderns läster och k ' as- serade läderbitar.
Köket samt vedbod-n, hvilken förr Cam- manhängdb med boningsrummen, äro dock nu omskapade till rum för att lämna plats åt dia ' museets förimål.
:.
...
4 Och hvad är det nu.
man har - får se?
Ja, största delen af det samlade far ' nalurligtvis~varde för den besökande endast i den mån han intresserat ' sig för ' H. C.
- Andersen själf, ' hans lifshistoria .och - arbeten.
Men Andersen är n u en gang så popular; .icke niinst dar- för att hans eget lif var ett ' så gripande och~ ' fan ' gSlande.
afventyr, ' att hvar och en miste kanha-sig road härinne, och den som har intresie af att nårmare dudera föl-emillen glömmer sig - lätt ' kvar timme efter timme.
.llAn.derseirs- husetfl har emellertid icke blott till uppgift att visa en samling kuriositeter, utan vill lämna en VärdéfuI1 hjälp till dem .Som göra H. C. Andersens lif och forfatfareverk- ' sanihet till föremål .for ett ' vetenskapligt s t u d i ~ m.
~ Det ' ' söker därför att efterhand samla alla de olika danska 0th utliniiska upplagorna: af hans verk.
.Men ' ' ännu .ar ' det Iangt igen, innan: det målet - nås.
.
Ständigt växer antalet.af: öfiier- ' sättningar till främmande ' sprak .- i ' de sista åren hatt. '
ex.- S ' '
utkommit icke så få upplagor på esperanto.
Ar 1904 blefvo tre af sagorna öfversatta till grönländska.
Museet har afven ett arkiv med ett icke litet antal bref frin An- dersens korrespondens.
Emellertid - de unga skola intresseras ' af att se de barocka teckningar Andersen, som fattig student utförde för singmästare Zineks barn, när han dar i hemmet fick gratismiddagar, och de fantastiska utklippningar, hvarmed han i en senare Alder gladde sina talrika vänner bland små och stora.
Afvenså måste de rätt hjärtligt skratta At den lustiga, gammalmodiga hatten och det omfangsrika paraplyet, som ligger på divanbordet, bredvid hvilket star hans kappsäck och resväska.
Väskan är densamma som konung Christian IX använde på sin resa till Grekland och Italien 1872 och därefter förärade Andersen, då han i sällskap med professor Nic.
~ o g h på våren 1873 gjorde sin sista utländska resa.
De som drömma om att skaffa sig ett namn som författare måste med medkänsla iakttaga, hur svart Ander- sen hade att finna köpare till sitt första arbete, det han måste utgifva på eget förlag.
Subskriptionslistorna åter- kommo i det närmaste utan piteckriade namn.
Till och med i Odense tecknade sig blott en enda subskribent.
Men så visar ocksa det kronologiskt ordnade museet till sist alla de olika diplom, genom hvilka den nu så be- römde författaren tilldelades den ena officiella utmärkelsen efter den andra.
Både det danska kommerdörskorset och Guadeloupeorden, som den mexikanske kejsaren Maximi- lian kort innan han blef skjuten sände A., lysa en till mötes från montren.
Andersen innehade dessutom en hel massa ordnar, hvaribland den svenska nordstjärneorden.
I ett af rummen sta de möbler Andersen använde under alla de år, 1846-65, han bodde hos enkefiu An- holm vid Nyhavn.
Själf ägde han intet bohag förrän han blef gammal.
Han var ju nastan alltid p5 resor eller gästade en eller.
annan herrgård.
Då han till sist skaffaile sig bohagsting vor0 de enkla nog, ty ~ndersen var en god ekonom.
P5 dörren till det rum, där hans egna möbler äro uppställda, sitter den namnplåt af hvitt porslin, som Andersen skaffade sig, d i han blef utnämnd till pro- fessor.
Då han år 1867 fick titeln etatsråd ansag han det onödigt med en ny dörrskylt, hvarför han klistrade en hvit papperslapp öfver den gamla titeln.
Denna lapp sitter där än i dag.
Andra bidrag till förstiielse af Andersens personliga egenskaper lämnas genom flera af de framlagda brefven och dokumenten.
Ar det icke ett vackert drag, att han vid uppsättandet af sitt testamente år 1 860 först och främst tänker p&amp; barndomsstaden, på Odense?
Han skrifver så här: Jag har i Odense gaft ' i fattigskolan pa fattigvarden.
Existerar ännu denna skola, sa gifver jag till den eller, om den är borta, till en liknande fattigskola i Odense 1,000 riksdaler (2,000 kr.).
I öfrigt var Edvard Collin hans universalarvinge.
Omkring 16,000 kronor hade An- dersen lyckats sammanspara; I manga fall utgör museet ' en lefvande och åskidlig illustration till mit Livs Eventyrll.
S i finner man här bevis på Andersens nära förhållande till familjen Collin, till skal- ' ' den B.
S. Ingeman och till H. C. Orsted samt på tians vänskap med storfursten ' carl Alexander af Sachsen-Weimar, med Jenny Lind - för hvilken han hyste en känsla star- kare än vänskap - fru J.
L. Heiberg m. fl.
Hur ond Andersen var öfver den drift C. Mostrup tillät sig, d i han i 11Genboernell lät Jerusalems skomakare tala om Andersens stora fötter, ser man af ett bret ' til!
Studentföreningens seniorat 1844.
Men i sanning, de läster, som Andersens gamle skomakare förärat museet och efter hvilka han under många år förfärdigat skgdon till sin berömde kund, visade med förfarande tydlighet, att Jerusalems skomakare åtminstone icke med skäl kunnat tala om skaldens smi fötter.
Museets största och dyrbaraste prydnad utgöres af Vilh.
Pedersens berömda originalteckningar i blyerts till de flesta af A: s äldre sagor och historier.
Icke mindre än 11 1 af dessa illustrationer äro samlade här och anses som en ovärderlig skatt.
Tusende och åter tusende af danska barn ha lärt sig älska dem, och de utöfva fortfa- rande samma trollkraft pil de vuxna, som d5 dessa vcrc barn.
Hemligheten ligger ju i dessa förtjusande tecknin- gars naivt förtroliga släktskap med sagornas innersta väsen och egendomlighet.
Ett stänk af romantik smyger också in mellan muse- ets papper och dokumenter, möbler och persedlar af aik- handa slag.
Man ser i en monter en helt liten pHse ai sämskskinn.
Denna har sin särskilda historia.
Andersen hade flera förälskelser, men blott ec endc stor och stark kärlek.
Sedan han vid 23 års alder blifvii student och under loppet af följande år utgifvit sitt Gebit- arbete, fått sin första komedi uppförd och sändt siti förstz.
diktsamling till tryckeriet, beslöt han att använda Siri !illa honorar till en resa.
Andersen vet genast hvad ha: viii och är genast och f~tiIt ut sig sjäif.
Afven seaare crii under hela sitt lif är det alltid med resor han iipnmunta- och belönar sig, när ett nytt arbete är afslutadt eIkr: _ ?.Ss han eljes känner behof af vederkvickelse.
Resan 1830 gick till Jylland och därefter till Fyen.
Studenten ville närmare känna den ö, där han var född, och vi må icke förtänka honom, om han också sjäIf viile bli känd i sin nya ' värdighet, öfver hvilken han sprrsdlade af glädje.
Medan han var i Odense, blef han af cc var.
och studentkamrat, Chr.
Voigt, inbjuden till dennes Eeix i Faaborg, där köpman Voigt var stadens mäktigaste man.
Det var alltsa i ett rikt och ansedt hus Andersen blef gäst, och som den gryende diktaren blef han icke så litet sro&gt;p-e märksammad.
Under utfärderna hit och dit i traktesr VE han kavaljer för husets dotter, den 24-åriga Riborg.
Ho;?
var icke egentligen vacker nien liflig och begafvad, med något utprägladt kvinnligt, nastan barnsligt, i hcfz sitt väsen.
I denna unga flicka förälskade sig Anderseir djupt och allvarligt.
I sin själfbiografi säger han om denna sak kort och förbehållsamt: ((Jag kom på min sommarresa till ett rikt hus i en mindre stad.
Här uppgick plötsligt och med häftighet en ny värld för mig, sa stor, och dock kan dec; inrymmas i de fyra rader jag då skref:
jämte ett påbud att brefvet skulle brännas oläst.
Så skedde.
Med Andersens minne ar emellertid nära förenadt minnet af den kvinna, som kom en af Danmarks största Vi möttes igen senare p i hösten i Köpenhamn.
Nya diktare att kanna och förstå kärlekens värld - denna lifsplaner fyllde mig; jag ville uppgifva att skrifva vers, lustgård på godt och ondt, dit skalden iter och åter flyr hvad skulle det kunna.
leda till?
Jag ville läsa för att.
han för att drömma och dikta ' och dar han lärt att dikta bli präst; jag hade blott en tanke, och det var hann.
- - si, att det g i r från hjärta till hjärta.
Andersen nämner hvarken den unga flickans eller stadens namn.
Äfven i de dikter, som denna föralskelske framkallade - " Hjertets Melodieril, till hvilka Grieg satt s i vacker musik, är allt utlämnadt, som kunde gifva när- mare upplysning.
Riborg Voigt var emellertid redan innan Andersen En amerikanska, mrs Graves från New-York, har tillsandt oss kom forlofvad ' med en ung man, som hette Böving.
- An- dersen var ju fattig som en kyrkråtta, af låg härkomst, nedanstående skildring af ett vid ett barnhem i Amerika nyligen iitfördt experiment, hvilket iitfallit särdeles val och som det kan och skulle säkerligen i trots af sitt begynnande diktarnamn vara af intresse att taga del af.
i köpmannens ögon varit en mesallians för hans dotter.
Försynt och vänligt sade Riborg till Andersen, att hon arnhemmrt i St.
Vincent har lyckats att i möjliga llhöll af11 honom men att hon ansåg det för sin plikt att högsta grad realisera Önskemålet att blifva ett hem hålla sitt löfte till den man, som kämpat i två år för att fbr de föräldralösa barn som där finna sin tillflykt.
Före- vinna ' hennes faders samtycke till deras förening.
ståndarinnan, miss X., ar en intelligent och samvetsgrann Det blef.
en svår tid för Andersen och kampen var kvinna, som känner ansvaret af sin ställning.
Ett problem, hird.
Till Ingemann skrifver han: llHon är så vacker, som emellertid länge plågat henne,.
är frågan hvarföre död- så from och god.
Ni skulle också älska henne, hela värl- Iighetsprocenten bland barnen ställer sig högre i virdan- den skulle det - -.
- O, käre, käre.
Ingemann, jag stalter och asyler an i fattigdistrikten.
Hon visste ju att önskar jag vore död, äfven om döden .vore ' en tillintet- den största omsorg nedlades vid tillredandet af födan i görelse ".
Och i bref till en annan vän heter det:.
" Hur barnhemmen, att barnens beklädnad var kod och varm har icke allt förandradt sig på ett halft år!
Före den och att byggnaderna vor0 hygieniskt och ' väl inredda, tiden var jag ett sorgfritt vasen - några få dagar krossade rummen soliga och glada, att barnen hade tillgång till alla mina lyckobubblor.
Skulle allt detta vara nödvändigt leksaker och förströelse, att skickliga läkare genast tog för att bli en stor diktare, o, så ville jag nästan hellre hand om de sjuka, och ändå tycktes allt detta icke vara aldrig ha varit till!
tillräckligt.
Miss X. läste afhandlingar och arbeten i frågan Hos Andersen liksom hos så mången annan, både och sökte sätta sig in i densamma men fann ingen ' lös- diktare och icke diktare, lade ungdomssorgen en skugga ning af problemet.
En dag besökte en älskvärd äldre öfver hela lifvet.
Visserligen flammade hans lätt antända dam barnhemmet, man visade henne hela inrättningen, och hjarta afven senare för både den ena och andra, men när man kom till afdelningen för barn under tre år, fri- iiigen, icke ens Jenny Lind, fick hans lyra att klinga s i gade miss X., om hennes besökande kunde säga henne, - starkt som köpmannens dotter i Faaborg.
I de flesta af hvarför dessa små barn hvarken ' lekte eller sågo ut som sina prosaarbeten återkommer också Andersen till sin svikna andra glada sniå barn.
Den gamla damen såg sig om- ungdomskärlek.
Hvad som gjorde, att denna ingrep så kring på barnen i rummet, somliga af dem vände ohigadt starkt i hans lif, var, att han trodde sin känsla besvarad rundt på sina dockor, man kunde i själva verket icke kalla och att det endast var omständigheterna, som hindrade det för att leka, andra sutto pa golfvet, tydligen förlorade honom att få sin ungdoms drömda brud.
i betraktelser öfver om lifvet var värdt att lefva, en liten Fru Riborg Böving liar senare låtit den traditionen stackare grät pa ett stillsamt sätt, därför att han fallit, en- g&amp; i arf till sina barn, att Andersens kärlek verkligen var dast några få vor0 en smula lifliga, nien alla sågo sorgsna besvarad fran.
hennes sida.
Det har naturligtvis för henne och betryckta ut.
Modersinstinkten hos den gamla damen som för de flesta hustrur kommit ögonblick, säger en för- sade henne genast, hvad som fattades i dessa.
smi ' barns fattare, d i äktenskapets många bördor och plikter syntes lif, de längtade efter att blifva ~lmotheredll, att blifva henne tunga.
Då har hon tänkt p i honom, som nu var smekta, pratade med och omhuldade.
Mrs B. tog ipp en världsberömd författare, har tagit fram de vissnade blom- den lille gossen, som hade fallit, torkade hans tirar och morna och last hans smärtfyllda farväl - och så har hon försökte lugna honom med att - sjunga en vaggvisa, men kommit att undra, om det icke i själfva verket var honom barnet tycktes ej första meningen med denna behandling.
hon älskat, och detta i trots af att det var kändt af både Mrs B. satte sig ned med den lilla pysen i sina armar Andersen och andra, att hon var lycklig i sitt äktenskap.
och talade till honom på en sorts baby-språk.
Den varma, Vid Andersens död fann man på hans bröst en liten lugnande rösten började att utöfva sin verkan, och i bar- skinnpise .- densamma som nu museet bevarar - inne- nets hjärna klarnade förnimmelsen af att denna nya be- hallande det enda bref han någonsin fått från Riborg, handling var något behagligt.
Han upphörde att grata To brune Öjne jeg nylig I dem mit Hjem og min Der flammede Snillet og Jeg glemmer dem aldrig saa, Verden laa, Barnets Fred - i Evighed.
Ett experiment vid e t t barnhem Amerika.
' B '
.
och såg upp i det ljufva moderliga ansiktet, som böjdes öfver honom.
1lSe därll, sade mrs B. till miss X., " där ser Ni, att dessa barn tråna efter att blifva " mothered°.
De kunna ej göra klart för sig hvad som fattas i deras lif, men deras barnainstinkt säger dem, att de beröfvats någon af sina rättigheter - hvad bry de sig om alla de förträffliga arrangemanger, som vidtagits för deras skull, de.
sakna en moderlig kvinna, som smeker dem, pratar med dem och kysser dem.
De förstå icke, hvad de sakna, men det är * dock denna outredda saknad, som gör dem betryckta och olyckliga.
Se på den der förtjusande lilla barnungen där borta, som s i allvarsamt betraktar sina fem små fingrar, hade hon haft en moder som hade lärt henne räkna på fingrarna de roliga namnen: " Tumme Tott, Slickepott, Långemann etc., så hade hon nu haft mycket * roligt af sina små fingrars.
Dessa.
ord öppnade ögonen på miss X.; hon beslöt att dessa små föräldralösa barn dock skulle komma i åt- njutande af moderlig vård.
Tio af de oroligaste och mesi sorgsna små barnen lämnades ut till pålitliga och goda kvinnor, hvilka togo dem hem för att " mother " dem.
Efter förloppet af en vecka fördes de små till barnhem- met för inspektion.
Sex af dem visade då en tydlig för- bättring, de vor0 gladare och deras kinder hade fått en frisk, rosig färg, hos de andra var förändringen ej så på- taglig, de vor0 ännu skygga och tysta.
De skickades emellertid alla tillbaka med sina fostermödrar för ytter- ligare en veckas tid.
När de återigen fördes till hemmet för inspektion, hade de i hög grad förändrats till det battre, de skrattade och pratade, sågo glada och friska ut, tydligen hade de alla längtat efter ' mothering '.
Experimentet hade således utfallit särdeles fördelaktigt, och det beslöts, att så fort ett barn icke såg friskt och gladt ut, skulle det skickas bort för att blifva " mothered ".
De kvinnor, hvilka tjäna som fostermödrar, väljas med stor omsorg och betalas väl.
Som ett exempel p i med hvilken kärlek de omfatta sina.
små skyddslingar, berättas att en italiensk kvinna hade.
så starkt fäst sig vid det barn som anförtrotts åt henne och hvilket.
hon skött under ett allvarsamt sjukdomsanfall, att hon och hennes man beslöto att adoptera barnet.
Före- ståndarinnan sökte afråda henne och föreställde henne, att barnet skulle blifva en börda för henne och familjen, som redan bestod af fyra barn.
" Wellll, svarade kvinnan, llmin man och jag miste arbeta mera och hirdare än förr, men vi hålla för mycket af lilla Jim för att vilja skiljas från hon om^^.
Och så tog hon gossen med sig för att gifva honom ett hem och en moders kärlek.
Notiser.
Statsanslag.
Till fullständigande af de omnämnanden om statsanslag till skolor i huslig ekonomi i Sverige, hvilka gjorts i artikeln om Norska statens hushållnings- lärarinneskola på Stabzk i n: o 36 af Dagny, kan med- delas, att Ateneums kurs i huslig ekonomi i Stockholm har ett årligt statsanslag af 2,500 kr.
samt att fr. o. m. år 19 10 hvarje högre elementarskola för flickor itrrjitteta ett årligt anslag af 1,000 kr.
för denna undervisningsgren.
I detta sammanhang kan nämnas att styrelsen för Uppsala enskilda läroverk och Fackskolan för huslig elto- nomi har anhållit om ett statsanslag å 155,000 kr.
tili en nybyggnad för fackskolan.
Styrelsen an håller vidare om 15,000 kr.
till första uppsättning af inventarier för under-.
visningslokaler i den nya byggnaden.
IFlickskoPsrna, Y. m: t har under vissa villkor med- gifvit, att under en tid af fem år från och med läsiret 1908 -- 1909 utfärdadt godkändt afgångsbetyg från Väster-.
viks läroanstalt för flickor samt från elementarläroverket för flickor i Luleå skall medföra de rättigheter, som i fråga om afgångsbetyg från statens normalskola för flickor äro stadgade.
Svenska fattigvhrdsförbundets kurs i Stockholm för utbildning af föreståndare och förestindarinnor vid fattig- vårdsanstalter, tog sin början fredagen den 1 okt.
med ett öfversiktligt föredrag om den svenska fattigvården af re- daktör G.
H. von Koch.
I kursen äro intagna 22 per- soner, hvaraf 8 rnanliqa och 14 kvinnliga deltagare.
Dess- utom deltaga ett antal personer från hufvudstadens fattigvirds- anstalter såsom åhörare.
Kursen pågir hvarje ' kväll utom tors- dagar och lördagar kl. 6-8 e. m.
3 högre folkskolans lokal, 44 Grefturegatan.
A förmiddagarna deltaga eleverna i prak- tiskt arbete vid försörjnings- och arbetsinrättningarna, aiI- manna barnhuset m. fl.
anstalter.
Den teoretiska delen af kursen, som räcker till jultiden, ledes af fröken Kerstir.
Hesselgren med biträde af fackman p i fattigvårdens, hy- gienens m. fl.
områden.
Efter jul vidtager den hufvud- sakliga praktiska iitbildningen vid olika anstalter i lands- orten.
Siidertälge F. K.
P.
R. hade måndagen den 4 okt anordnat en föredragsafton, hvarvid fru Jenny VeIander fran Skara talade öfver ämnet (Winnan och hemmet ".
Föredraget, som hälsades med lifligaste bifall, zfsåg att iskådliggöra kvinnans ställning i hemmet, PneK berörde äfven en hel del andra förhållanden.
Sedan taiarinnart redogjort för olika tiders uppfattning af kvinnan och dfr- vid nämnt sådana granskares åsikter som Geijer, Vergeiand, Kirkegaard m.
fl., ofvergick fru V. till att belysa en hel del missförhållanden i det nuvarande samhället, särskild8 i kvinnans ställning.
11 Häri kan ingen ändring göras förrän vi få komma till tals med k. m: t ", sade föredragshiiler- skan.
" Kvinnan, som skall framföda det nya slaktet, b51 ej, som nu sker, dragas in i grottekvarnen, så att ingtn ro finns för henne.
I dessa tider, då förnuft, kritik och eftertanke värderas, ma hon f2 komma till sin fulla ut- veckling, så att hon blir en duglig uppfostrarinria föi sina barii och får full politisk och social medansvarighet.
När männen insett nödvändigheten af dessa ändrade förhillan- den, skola de förhjälpa kvinnorna till att bättre komma till sin rätt; den gamla typen af husfadern-tyrannen skall ha spelat ut sin roll och en hel del missförtiållandeii skola därigenom försvinna.
Vi måste eftersträfva styrka i kärlek, frihet i samarbete och rättfärdighet som grundval.ll Innan föredragets början afsjöngs Emil Sjögrens svenska kvinnors medborgarsingll, och aftonen afslutades med att fru Ebba Sjögren från Stockholm föredrog nagra af sina glada singer samt berättade en af Andersens sagor, en satir öfver en del kvinnliga svagheter.
Publiken trf tryckte sin tacksamhet för den roande underhållningcri.
ge- nom lifiiga applåder.
--.
D A G N Y m For Byitalister särskildt fruntimmer, har dri länge varit ett önskningsmal att kunna öfverlamna vården af Röstrattslitteratur.
: sina var epapper och skötseln af sina affärer åt någon person eller Sknftr utgyna n f Centralstyreisen i Lands föreningen för kvinnan: institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- politisha rösträtt: N: o I, Till regeringen fran svenska kvinnor ingifna skrifvelsen billighet.
En sådan institution ar i Rösträttsfrligan 1905-1906 .................................... -: 5 (Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning II,.
Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu-.
(Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-4)) nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: - som under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet ocha kvin- förvaltning.af enskilda personers och kassors värdepapper.
nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar - ratt ....................................................................... -: 5 (obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt for gifta och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariat- kvinnor ............................................................... -: l (afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponenten i II V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 4 (god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt läm-,, VI, Partiutta1anden.i kvinnornas rösträttsfråga .................. -: 2!
nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
,, VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland .. .... -: 4 (Exeinpel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, Ann Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio- underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna å in- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............ -: l (teckningarna skola till .afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som Elin Walmlquist: Partipolitiken och kvinnornas rösträttsfråga ...... -: 0: inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm flygblad: delningen deponerad inteckning genom underlåten förii else skulle för- N: o 1, Natanael Beskow: Till frligan om kvinnans politiska röst- rätt ..................................................................... -: O!
falla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppiommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositio-, 2, Anna Wliitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: 1C nens värde, dock ej under två kronor.
3, Hilma Borelius: Hvarför är motst %ndet ' mot kvinnans politiska rösträtt oberattigadt?
................................. -: 1C, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... --: 1C, 5; Anna.
Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig önskar plats i familj som husmo.
för den politiska rösträtten?
.................................. -: 05 ders hjälp.
Har förut innehaft dy.
, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga rösträtts- lik samt genomgått hushållssl&lt;ola rörelsen ............................................................... -: 1C fPlafssökande få sina annonser itzjörda i .Betyg finnes .. Svar till ~~Farnilje-,, 7, Nagra manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: 15 medlemil, Uppsala p. r., 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande Dagny - för 1 situationen ......................................................... -: O5, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin-.
nor ansluta sig till rösträttsrörelsen ........................ -: 05 önskas af bildad dam i et1 godt hem, helst där barn finnes Minneslista ........................................................................ -: 05 Den sijkande ar praktisk, någol Jeorg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning .. .... (-: 75) -: 60 barnkär, samt sarskildl En allvarlig, ordningsalskande musikalisk, Justaf A.
' Aldén: Svenska ' kvinnans kommunala rättigheter och intresserad af att sköta ett hem frisk kvinna, med sinne för de små skyldigheter ......................................................... -: 10 ref. finnes.
Svar till nHenm- och värnlösa, önskar verksamhet, Basta trefnad 1909 ".
Tidningsk., Karla-, ydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 hälst som förestandarinna för ett vägen iagnhild Modin: Bröllopet p&amp; Ensillre ................................. -: 23 .6.
Stockholm.
barnhem - har innehaft dylik be- 3ilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr ' Adolf Hallgren -: 25 fattning - eller ock som litismoder 4nna Kleman: Kvinnans medborgarrätt.;.
............;.
...
.
.
........ -.
-: 25 Bildad tyska i ett bildadt hem, dar barn finnas.
- &lt;ar1 M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf ................................. Svar till (lBarnvan (l, jemshögsby, undervisningsvan och villig att del- Ofvanstående flygblad och broschyrer kunna rekvireras fran (Blekinge).
taga i husliga göromål (afven i sömnad) önskar plats.
Svar till, andsföreningen för Kvinnans PoIitiska Rösträtt byra Lastmakaregatan " Genast ((post.
rest., Norrköping.
i, Stockholm, som halles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dess- itoin onsdagar kl. 7-8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lämnas l !5 proc.
rabatt.
.
önskar plats ' i familj.
Är äfven villig hjälpa barn med läxläsning.
Goda referenser.
Svar till [{E. H.11, S. Gumaelii Annonsbyrå, Malmö.
25-årig flicka I I Verksamhet, I Värdinneplats I Kvinnlig sjuk- / gymnast L ED1G.A PL A TSER.
Sjuksko terska.
Språkkunnig.
dam, som öfversatter fort och val från engelska, tyska och franska, önskar anställning:.
OBS.!
God stilist!
Svar till 0.
1909, Svenska Dagbladets hufvudkont.
ullg .i Såsom P - - Jng ' bildad, ansprakslös och barnkär flicka, En plats som afdelningssköterska on1 tillsamnians med dylik under iusmoders ledning vill utföra alla lasarettet i Falun blir ledig att till- nom ett hem förekomn~ande gö- trädas den 1: sta nästkommande dec.
otnål erhåller plats på landet i Lön kr.
500 pr år jämte allt fritt.
Järmland.
Lön .l2 kr.
pr månad.
Ansökningar nmed betyg och refe- ivar, helst med fotografi, till llFa- renser stallas till Sysslomanskonto- niljemedlemll, Forshaga p. r. ret, La.nslasarettet, Falun.
å medicinska afdelningen vid Lans- Drottninggatan 81 A, 2 tr. Stock Aohz.
R.
T. Vasa 2.61. meddelar rad vid val af damtoaletter, färger, mo- deller ln.
m., vid ordnandet af vå- ningar, dekorering för fester m '.
nm.
Uppköper modevaror för damer i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
På större gods i Västergötland ' innes plats för en skicklig och i större landthushall erfaren hushal- erska.
Basta rek.
fordras.
Koker- - G y ' nna ska finnes, Vidare,rneddelar Linnég.
35 n. b. t. v., Sthlm eller ((H.
Kli, Dagnys annonsörer!
rådened.
4.
T. Brunkeb.
7 19. biträde på 1 ' E n ung fru nmed två gossar, 1 ' 1.
Hushållerskeplats.
- 3 ' 1, ar, önskar en fiillt pålit.
kontor lig frisk och barnkär flicka af goc - eller i finare affär, helst i hufvud-, staden, önskar fIicka plats den 1 eller 15 november.
Genomgått en kurs i Karlskoga praktiska skola.
Tacksam för svar, märkt ((N.
N.
(#, Karlskoga p. r. familj, kunnig.
i ' matlagning ocf sömnad att medfölja ' till New-York för att samarbeta med frun i et1 litet bekvämt hem.
Hög lon.
Sval med foto.
och referenser till .New.
Yorkn, Arvika.
Vechotidnin en DAGNY!
-,
- a I g Deposition &amp; Sparkassa Med anledning af den ouan ligt stora tillslutning uar wtsta Ilning af Orientaliska mattor rönte oeh d t från flera håll uttalats önskan I om lik- nande arrangemang betraffande mattor af europeisk härkomst, anordna KOPMANNABANKEN, u i f r h och med Onsdagen den 6 Okt.
likaledes i d r a rymliga lokaler n. b. och 1 tv.
upp,Drottainggatam 31 Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Utställning och Försäljning I K ristinehamns Praktiska Sko: la ([För D A G N Y män och kvinnor.
Grundad 1878) Hushållsafdelning med husm 0- dc rskurs.
Slöjdafdelning: Vafnad, sömna d, tri asnideri, laderplastik m. m. ropeiska Mattor - Tandvärk, K.
Såsom fallet ar vid var1 k, fi irorsakad af yttre skl a- d or, likaså kan tandvärk i l mariga fall raskt hafvas, 1 zndra lindras genom b e- 1 handling med Salubrin.
A: Ilt I kan dock missbrukas geno: m i öfverdrifter och understui n - iom använda patienter S a- representerande .alla ' kualiteter af Engelska,.
.
Skotska, Franska, Tyska, Belgiska, Osterrikiska och Suenska mattor,.
sasom: Handknutna Smyrna, Argaman, Lahore, Mecca, Basra, Herat, Aubusson, Anglarenta, Kosmos, Radium, Tiflis, Axmin- ster, Kidderminster, Bouclé, Velvet9 Tapestry, Osman, Mou- zouk etc. etc. A huarie matta tinnes anbragt namn, ursprungsbeteckning, storlek och gris, och hafua ui betraffande priset följt samma princip áctn med de Orientalislia: t&amp;ttorna, nimligen: billige, bestämda i&amp;to@riser, tydligt.
.
.
.
åsatta huarje artikel.
-.
- Vi inbjuda.
huar &amp; h en att besöka &amp; tallningen, huilken torde vara l lubrin outspadt, så att d et ' slemhinkrna.
O, m iäremot bruksanvisning (m l iakttages, kan Salubrin icl &lt;e I &gt;öra skada utan endast nyt1: a.
Tillhandahålles i Parfyn 1-, Speceri 8r Färgaffarer.
Pari ti- I lager hos Geijer 8r Cc 3.1 Akademigrand 1, Stockholr n.
-!
skadar af sarskildt intresse d4 den omfattar .en hel del nyheter af kualiteter.
.
.
Nya N&amp;dhammarhemmei f Djursholm l Riks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
52 erbjuder klena och nervösa pers 0- 1 ner ett lugnt och stilla hvilohei m- Pris pr dag 5-8 kronor.
(- Rodenstamska, Sliljd- och Hushallsskdr Ila Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslararinn le- l kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjd Is- och Växtfargningskurs.
clinnli arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga 7 meter mörkblb Damcheviot tjock st; ~ r k upplysningar genom vintervara 70 cm bred finnes äfven i sva ~rt, l I = tf Fredri ka-Bremer- z Förbundets Byrå, gr8 brun eller röd färg till 4,20.
Blus1 2,s het.
prima velourflanell, 70 cm.
bre 100-tals vackra mönster, som vanligen kos, tar 75 öre m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9, 80.
Rosatvills till underkläder, kraftig stark vi 32 Öre met., d: o extra prima skär eller äfven passande till herrkalsonger 0,40 rr iet.
Tillskrif Otto Oskarson, Gamla Kun holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
54 Drottninggatan.
Kvinnor i den offentliga arbetsf8rmedlinged tjiinst.
Af Alb.
Bergström.
Svenska Bern. '
H.
T. Cedergrens miljondonation.
L.
K.
P.
R: s flygblad.
Klasshat och hygien.
Af Hilda Sachs.
Utlandet.
Ebba Sundén f. (iregersson.
Af M. Rb.&amp; H.
G. Andersen.
Af Maria HolmsiPöm.
Ett experiment vid ett barnhem i Amerika.
Notiser.
Föreningsmeddelanden.
Prenumeration a Dagny sker a närmaste postanstalt eller bokhandel.
:
