# ID: svediakorp-per414
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,055
# sentences: 750
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 37..
.
.
.
~tock.
h o l r n den 7 Oktober 1908..
.
' 2: a ' Arg.
I Prenumerationspris: (~edakiion:.
Redaktör o. ansvarig.
utgifvare: ' l ..
Expedition Sr.
kr.
4: ' 50 # / e.
t. kr.
2: 50 Mastersamuelsgatan.
51, e n tr..
E L L E N K LEMAN.
.
9ch Annonskontor:.
%,, ..,, 3: 501 %,, ..,, 1: ?.5 Mastersamuelsgatan 51, en tr- Telefpner:.
.
.
Lösnummer 10 öre.
Mottagningstid: Allm.
63 53.
.Riks- 122 85..
.
.
.
...
...
~renume&amp;ion sker.
s h k.
i.
.
...
.
landsortep kom i Stockholm å ' .post- och telegrafadress:.
.
närmaste postanstalt.
eller bok-.
utgifnin&amp;id Ii&lt;arje tbrsdig.
Sthlm 1904.
F. Engliindc ~6ki;. '
DAGNY, stoekhoim: handel.
111.
I - _ - ' ' ~nnons~ris: 15 örc per mm.
Enkel spaltbredd 50 nim.
Marginaiannons under texten 1.5 mni: s höjd pcr g5ng 10: -.
Rabatt: 5 ger 5 010,.
l 0 ggr 10 U / " 20 ggr 20 010, 50 ggr 25 010..
' Annons bör .vara inlämnad senast mAridag f. m.:.
.
.
.
-.
år hufvudstad har under de senaste veckorna gästats af en af kvinnosakens varmaste och iirigaste .förkämpar i Finland, doktor Maikki.
Friberg, och kvin- norörelsens vänner inom Stock- holm ha därunder haft tillfälle ' att tvänne olika gånger konstatera, Iivilken lifligt medryckande före- dragshål.larinria och skicklig de- battör: honär.
.Det arbete, som hon.
nu agnar mesta ' delen af sin tid och sina krafter åt, äro etnellertid vi 1 /.
.
: .Do: ktor Maikki Fri.be.rgi v I.
svenskor bra nog ovetande om och ur stånd att bedöma, och detta af ett ganska iraturligt ' sk.äl, emedaii dr Friberg nämligeii utger en finskspråkig kvinnotid niiig, Nai- sten Äani, Kvinnornas stamma.
Det ar i egenskap af derina tidnings.
redaktör, som vi har närmast ämna presentera dr Friberg för våra läsare.
Det alltid särdeles kvistiga problemet att få en tidning, och därtill &amp;.
kvinnotidhing att gå, kom- pliceras ytterligare i Finland af språkförhållandena.
En finsk- eller svenskspråkig tidning kan i hufvud-.
.
.
.
.
.
s a k.
endast ' adressera sig till en del af kvinnorna, och numme- raren af dess läsare ställer ' sig på .denna grund gifvetvis lägre än- i de Iander, som ä g a endast ett språk.
Dr Friberg tyckes emellertid med sin stora energi och t il1 tagsen het lyckligen öfver- vutinit ' dessa svårigheter, i hvil- ket fall som helst i r det nu Naisten Äanis fjärde utgif- niningsar, och den har den lyik- liga utvecklingsg2ngen bakom s i g att p i denna tid ha ' för- '.
vandlats fråii månadstidskrift till en tidning, som koinmer ut livar fjortonde dag.
Redan sedan tjugo år tillbaka har .. i Finland utkommit en an- nan finskspråkig kvinnotidning, Hemmet och Sam hället, redige- rad af fröken Alexandra Gripen- berg.
På senare år- började emel- lertid en riktning göra sig gällande, som gick ut på att en tidning- borde startas med liberalare läggning, en garantiförening bildades, och så k o m Naisten Äani till ined dr Friberg som redaktör ..
Den kom d.; ' Promenaddrakter och Kappor VAr stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solidt arbete f PörmBnliga priser f OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
ut en ' gång i n~ånaden, men efter en två-irig till- varo.
började yrkanden göras, att tidningen skulle utkomma hvar fjortonde dag.
Garantiföreningen drog.
sig då tillbaka, emedan den ansig risken för stor, dr Friberg däremot tog risken och ansvaret på sig, och sedan dess ar det hon, som ensam står för Naisten Äani.
Det trefliga tidningshaftet, som uppenbarar sig hvar fjortonde dag, tryckt på godt, tjockt papper, alltid med ett ' kvinnoporträtt på första sidan och för öfrigt rikligt försedt med goda illustrationer, har emellertid det felet, att det icke kan läsas af den svenska allmänheten.
I klara och rediga typer rada sig sidorna, men de förråda ej sina hemligheter för människor i allmänhet p i denna sidan Östersjön.
~ i d n i n ~ e n program s ar emellertid att se samhället och dess företeelser ur kvinnosynpunkt, det ar ju skvinnornas stamma#.
Politiska förhållanden, landt- dagens förhandlingar, sociala företeelser och miss- förhållanden, allmännyttiga och humanitära företag tagas upp och skärskadas i Naisten Äanis spalter.
Dessutom finnes dar en praktisk afdelning med vin- kar och råd för hemmen och uppfostrarinnorna.
Och allt detta styr och sköter dr Friberg, prak- tiskt och klokt, med friskt humör och osviklig energi.
Ofta på resande fot i in- .och utlandet, knyter hon förbindelser af varde för tidningen och samlar sjalf stoff till korrespondenser och artiklar.
Dr Friberg, som tidigare utöfvat lararinneverk- samhet, egnar sig nu uteslutande åt sin tidning och kvinnosakens intressen.
En sak, som hon under de sista åren lifligt oeh energiskt arbetat för, ar folk- skollararinnornas löneförhållanden.
Som bekant har en lönereglering för folkskollararekåren nyligen ge- nomförts i Finland, och under de strider densamma framkallade kampade dr Friberg ihardigt för genom- förandet af den princip, hon ansåg vara den enda ratta, nämligen lika lön för lika arbete.
Som ensam kvinnlig medlem af den för utredande af Iönefrågan i Helsingfors tillsatta kommitten höll hon modigt och ihardigt på sin åsikt gentemot den manliga ma- joriteten, och i en utförlig reservation mot kommi- téns beslut framhöll hon sina synpunkter.
Det är i denna fraga hon under sin vistelse i Stockholm höll ett föredrag i Lärarinnornas diskussionsklubb.
Mötet utmynnade i ett beslut om att söka samman- föra de fyra nordiska ländernas folkskollararinnor till gemensamt arbete för likställdhet med de man- liga lärarna i fråga om löneförmåner.
Dr Friberg kommer säkerligen att med sin friska energi verk- ligen få något ut af ett dylikt samarbete.
Vid sidan af alla andra intressen ar det naturligt, att hon på grund af sin tidigare verksamhet som folkskollara- rinna med alldeles sarskildt intresse agnar sig åt frå- gor, som beröra denna kårs stallning och förhållan- den.
Detta a r också en af de frågor som utförligast behandIats i Naisten Ääni.
Förstakammarvalen.
e första riksdagsmannavalen enligt den propor- tionella valmetoden ha ägt rum.
FSr att vara förstakammarval haf \ / a de af allmänheten omfattats med osedvanligt stort intresse.
Valmetod och val- resultat ha diskuterats.
.
Det har visat sig, att med våra nuvarande landsting åstadkommer det förändrade valsättet ingen nämnvärd förändring i kammarens Sammansättning, och vi ha, dar väljarne varit mera politiskt lifaktiga, fått en försmak af en proportiondi valstrid med dess partibildning och intrigspel.
Det ar emellertid ej ur partipolitisk synpuakt, som vi här något skola skärskåda valresultatet.
De vinster och förluster kvinnorna ha att anteckna bero på de särskilda rikdagsmannens stallning till var röstrattsfriga, ej p i deras partistallning.
Något definitivt resultat kan ofverhufvudtaget ej framläggas, då vi sakna uttalanden frit) dc.
flesta förstakammarledarnoterna, såväl de ny- som omvalda.
Vända vi oss först till Stockholmsvalet, sa @ iller betraffande de fem af högerpartiet valda ofvanstående omdöme, att de ej yttrat sig om vår fråga.
Bland det liberala partiets man märkes främst herr v. Friesen, omvald, som förra %-et genom sitt kraftiga inlägg i debatten visade, att han var en verklig van, som blott af omsorg om männens rösträttsfråga ej förr framtradt, men som nu var villig att direkt arbeta för omedelbart beviljande af virt röstrattskraf i hela dess utsträckning.
Öfriga nyvalda liberala rcpresen- tanter äro herrar Hamrnarlund, Eklund och Löfgren.
Herr Hammarlunds personliga sympatier torde cj vara stora, men vi hoppas, att det faktum, att Iian tillhör liberala samlingspartiet, borgar för, att han afven i den punkten skall följa partiets p: .og; ram.
Såsom utpräglad nykterhetsvän våga vi r2 !w herr Eklund som var anhängare, och om herr 1-ofgren ar det oss bekant, att han torde vara en pålitlig vik.
Förutom i Stockholm ha i Gottlands, JonkBpiiigs, Vastmanlands och Vasterbotteils lan samtliga riks- dagsman varit under omval.
l [det förstoli5mnda ar kyrkoherde A. Sundblad, konservativ, nyvald efter general Björlin.
Har kunna vi anteckna eri vinst, då herr Sundblad förklarat, att han sedan %r I902 ar för vår sak.
Asikterna hos de öfriga repxseiq- tanterna för nämnda lan äro ej definitivt kanda, utom betraffande herr Clason, hvars omval vi tyviix måste konstatera.
Bland de partiella val, som företagits i 2tsk; lliga andra lan, hafva vi att anteckna såväl förluster so= vinster.
1 Skaraborgs lan har f. landshöfdlng Sj+ crona ersatts med grefve Posse.
Oafsedt herr Posscs stallning till vår sak, miste vi i herr Sjocronas af- gång se en stor förlust.
Dagny har redan rede- gjort för hans oförtröttade arbete för var frågas framförande, som vi alltid tacksamt skola niiniias.
Afven i herr von Möller hafva vi förlorat n: vari2 anhängare, som ej heller var ridd att M a %r var
43 1 DA ' GNY sak i kammaren.
Hans efterträdare herr Stendahl Betriiffande .resultatet i sin helhet torde vi få ar i politiskt afseende ett oskrifvet blad.
Vi tro 03s säga att valen, lika litet som de i allmänhet förand- dock ha anledning antaga, att han ej hör till våra rat kammarens politiska fysionomi, ej heller åstad- motståndare.
Ännu en anhängare, herr C. Nyström, kommit någon ändring i dess ställning till vår röst- har fallit igenom: vid.
valet, och hans ersättare, herr rättsfråga.
Annat var ej att vänta, då elektorerna Lyckholm, torde:.
ej h a vidare sympatier för saken.
ej vor0 valda på något politiskt program och än I ' Vastemorrlands .lan tir ' t .. ' justitierådet Hellner ny- mindre med tanke på framförande af kvinnornas röst- vald.
Vi.
h.oppas, att han,, som på sin tid var med- rätt.
Men nu kunna vi inverka på dessa val, och lem i den liberala ministären, följt partiets utveckling det ' återstår att se, hvad vi åstadkommit till nasta och nu är .bere.dd att verka för vår frågas snara ars förstakammarval.
lösning.
M.
S. v. H. '
' ' ' D e permanent korslagda ar,marna.
Li " .är ju en.
strid, alltid och .allestades, äfven inga ' krigsfanfarer väcka oss till blodig lek.
Stridens former växla med de idéer, som behärska människorna i den intressenas bardalek, hvilken för- hållandena drifva dem in i.
Dess mest gouterade form i våra moderna samhällen har.
man som bekant gifvet namnet » de korslagda armarnas strid ».
Den ar ju spridd öfver ' hela vårt land, denna de.
korslagda armarnas armé, och .nar jag har gått ' ch tittat på dess biltaljoner eller dess enskilda sol- dater, så ha mina tankar råkat leta fram ännu några härskaror af de korslagda armarnas man och kvin- nor, också de spridda öfver hela vårt land, men icke endast i dessa ödesdigra veckor, utan alltid.
Jag skulle vilja kalla dem de permanent korslagda armarna.
Mannen, s o m höra dit, äro ej så lätta att upptäcka, ty de skaffa sig vanligen en skyddande förklädnad.
Det ar nämligen icke riktigt hedersamt för en ' man att räknas dit.
Men med kvinnorna ar det annorlunda ..
Det finns, Gud bättre förhållande- na, en kategori af kvinnor, som tagit som en själf- klar sanning, att kvinnolycka.
och kvinnoheder be- stå i frihet från mödor och ansvar.
Ber man dessa kvinnor om en handräckning i ett socialt företag - med undantag af basarer - är det frågan om att bispringa en nödställd nästa.
med råd och dåd, att ordna tjänarinnornas arbete på ett mera humant sätt, att underkasta sig ett obehag, ett skämt för att man frambär en mening, som ej är en vogue, att b&amp;a ansvaret för ett företag eller att öppet och fri- modigt afge.
ett vittnesmål om något, som ligger utom ramen för deras trånga intressen, då är det omöjligt att få deras orörliga hjärn- och hjärtceller, att vibrera.
De uträtta, naturligtvis storverk här i världen.
De sköta sitt hem - ordnadt efter tvåbarnssyste- met - med hjälp af ett par tre af tjänstebyråns dyraste och.
bast rekommenderade familje~lafvinnor.
De äro förtviflade öfver societetslifvets offerväsen, som aldrig ger dem någon ro för middagar, supéer, teatrar, etc., hvilket hör till dess kult.
De gräla ömt ' '.
. '
eller icke ömt hvar på sin käre man, som jäktar och släpar och sliter för de futtiga slantarnas skull, och låter honom förstå, att det ar farligt, att han icke tänder rökelse flitigare för dem och vakar trognare öfver makans dygd.
Men den älskade maken har så stora fordi-ingar på dem.
De få icke syssla med sådant som drar dem från honom och barnen.
Sociala frågor - Gud bevare fosterlandet - det ar ju socialism i dem allihopa.
Politik.
Nej, hör nu, det var då alltför barockt.
De våga icke ens andas om att gå in i en röstrattsförening.
Och de permanent kors- lagda armarna slingras så ömt, så ömt om den älskade makens hals, så länge rösträtten eller barn- bespisningen eller nykterheten eller fattigvården eller andra okvinnliga element äro i närheten.
De permanent korslagda armarna finnas också på andra håll an i societeten.
De finnas i sådana stackars hem, som fostra människor för fängelser, hospital och prostitution.
Vi få Odem ibland i våra hem soni tjänande bröder och systrar, afslöjande sig som fridstörare och ödslare med all slags egendom och all slags arbetstid.
Underligt nog äro de permanent korslagda ar- marnas kvinnor mycket lika hvarandra, hvilken sam- hällsställning de an inneha, och mycket dika sina manliga själsfränder.
Ingen kan med så utomordent- lig öfverlägsenhet affärda kvinnans politiska rösträtt, arbetarklassens strafvan ' att förbättra sina existens- villkor, folkets trängtan efter religiositet, upplysning, med ett ord kultur.
Några superlativ, en axelryck- ning, och de ha afgjort hvilken som helst af mänsk- lighetens stora frågor.
Höra de till den s. k. underklassen, öfvertrumfa de alla andra i hätska ord mot den s. k. öfverklas- sen, mot arbetsgifvarna, mot prästen och läraren, och.
ve den, som söker fylla en smula af de plikter de permanent korslagda armarna ej orka med.
Och stackars den husmor, som får dem i sitt hus!
Hennes rykte ar icke vardt ett ruttet lingon, när det vages och mätes af dem.
' .. Sarskildt eggar det studiehågen att iaktta dem i dessa dagar, då all världen är så tvärsäker i att be- döma den sociala kamp, som blottar så många kräftskador i den gamla samhällskroppen.
Inga om- dömen äro så tvärsäkra som deras.
Inga domar fallas så kategoriskt.
Inga onda önskningar äro så rysliga som de, hvilka komma från dessa håll.
Inga äro så fyllda af indignation öfver aftalsbrotten, som dessa, hvilkas hela lif ar en kedja af aftalsbrott.
Inga ha s i hårda ord, så föraktfulla, s i otåliga om öde- läggelsen af samhället an dessa, hvilkas Ödeläggelse af individuella och sociala varden också.
ar perma- nent, liksom deras hjärn- och hjartcellers tröghet.
Det har ju väckt uppmärksamhet i alla länder, att den social-ekonomiska kampen hos oss föres med hittills enastående lugn och värdighet.
Hvari lig- ger förklaringen därtill?
~ e n ' a att r söka- i många förhallanden, men kanske främst däri, att de permanent korslagda armarna dock i vart land äro afgjort i mindretal.
De finnas emel- lertid, som sagdt, och man träffar ofta samman med dem i människovimlet, men först då de saknas, får man en riktigt skarp blick för deras väsen.
Så länge man väger kvinnovardet i klump, som nu vanligen sker, så konstaterar man utan vidare, att det tynger bra litet i vågskålen, men nar man af- lagsnar dem och väger kvinnovardet, frigjordt från dem, då finner man helt andra relationer-mellan manliga och kvinnliga insatser i utvecklingen.
(P i den manliga sidan tagas &gt;de korslagda armarnas aldrig med i beräkningen).
.
Det finns en grupp af kvinnor, som ar totalt ' fri från de permanent korslagda armarna, nämligen rösträttsföreningarna.
De äro det helt naturligt dar- för, att de erbjuda mödor och ansvar, alltså just det, som stöter bort dem.
De aga således icke ringaste lockelse för dem, och om de oförtänkt kommit in, så blir vistelsen säkert icke långvarig.
När man går in i röstrattsarbetet, frågar man sig ofta med bäfvan: &amp; ör du något godt med att arbeta för a t t makt lägges i kvinnohander ?~ Den kvinnliga rösträtten anfalles ju ' ännu från flera håll, numera egentligen dock hufvudsakligast från bigotteriet, spritintressena och reaktionen i Första kammaren.
Det är .ej skäl, framburna från dessa håll, som .öka denna bafvan, men val den tvekan, som just utvecklingens målsmän ge ' uttryck för i sådana ord som: .Vi frukta, att reaktionen blir oss öfvermäktig, om kvinnorna få något att sägar.
Men undersöker man orsaken till sin egen baf- van samt dennas gensvar hos utvecklingens måls- man, så kommer man på det klara.
med, att det ar fruktan för de permanent korslagda armarna, som talar.
.
Den försvinner, om man abstraherar bort från dem.
Går man saken närmre in på lifvet, tror jag, att man kan våga påstå, dels att kvinnorna ha stor an- del i att kainpen föres på sätt soin sker, dels att '.
samhället skulle vinna en väldig faktor för lugn och harmonisk utveckling, om makt lades i Irvinr,orr.as händer.
Kanske vagar man draga ännu en slutsats: ixiet skulle i högre grad försämra existensvillkoren för de permanent korslagda armarnas man och kvinnor, dessa samhällets värsta sjukdomsbakterier, dess mest förrädiska och glupska parasiter, än inkallandet a: kvinnorna i samhälleligt varf och samhälleligt amvar.
JENNY VELANDER.
Svenska kvinnors med- borgarsång.
E tt litet vackert utstyrdt nothäfte, på kviikets om- slagssida det lyser emot en orden, Svenska kvin- nors mcdborgarsdng.
Satt i mushk af Emil Sjagren, se dar nyheten för dagen.
Slår man sa om hfadet och spelar igenom Emil Sjögrens musik, är det en käck fanfar, som ljudar, en tonernas segermarsch, som varslar om vår saks gång fram mot seger.
Det ar Stockholms Länsförbund för kvicnans p o litiska rösträtt, som har aran af att ha skaffat den sven- ska röstrattsrörelsen sångens mäktiga vaperi, och &amp; i ar ordföranden i Södertelje F. K.
P.
R., fru Maria Dehn, som- varit den ledande kraften i företaget.
Hennes personliga bekantskap med Emil Sjögren har troligtvis varit främst afgörande för erhallandet af den framstående kompositörens medverkapr, och det t- 2r- ar pä eget förlag fru Dehn nu utgifvit Ahedbo-g sången.
Orden till sången författades redan år 1907 af fröken Ellen Kleman, och då med anledning af Stockholms F. K.
P.
R: s fem-årsfest, vid hvilken den upplästes.
Nar idén om en röstrattssång satt i musik kom b;??
; kom man att tänka på denna sång, hvilken ii !Ista!
!- des Emil Sjögren.
Hans första tanke var att genom- komponera hela sangen.
Men den skulle då c j Wtt arten af en lättfattlig melodi, som lämpade sig Por unison sång.
Tre strofer utvaldes då såsom m&amp; lämpande sig för det raska marschtempo, som kom- positören ville gifva åt kvinnornas medborgarsing.
En del förändringar och vändningar af orden gjordes af fonetiska hänsyn för att sammansmälta text cc?
komposition; till mycken liten fromma för tsxten, men på kompositörens önskan.
I sin helhet och ursprungliga form lyder singen: Det steg som ett hviskande sus uti natten, Det växte som vind öfver vida vatten, Det blef tilI ett samladt, mäktigt rop, Som ändtligen steg ur de tystas hop.
Ur deras, som dömdes att ohörda bida, Fast de verka sitt verk vid mannens sida, Som kämpa som han, som lida som han, So111 bara sin börda SA fullt som en naanr.
Ur deras, som ännu rättslösa lefva, Ur deras, som andtligt rattfärdi.ghet krafva, Ur kvinnornas led steg starkt ett kraf: Jag vill den rätt du mig icke ' gaf.
efter ej intagits å asylen, någon penninghjälp, afven- som barnkläder.
Asy ' en, som har en afdelning å Kungsholmen - och en å Södermalm, står under Kungl.
direktionens för Allmänna barnbördshuset ' förvaltning, å hvilken sist- Jag skapats som d u att lefva och.
lida, nämnda inrättning kvinnorna också vardas utan någon I arbetets led jag står vid din sida, som helst afgift.
Deras underhåll å Allmänna barnbörds- Jag hafdar min plats och jag krafver min ratt, huset bestrides dels af rantan å till denna valgorenhets- Du man, som din like af manniskoatt.
inrättning donerade kapital, dels af statsmedel.
All- männa barnbördshuset ar nämligen utom valgören- För länge du skilde p i man och på kvinna, hetsinrattning afven en staterk undervisningsanstalt För människan ratten står lika att vinna, och åtnjuter i sistnämnda egenskap anslag af staten.
Du brukat din makt; du tagit ditt rum, Af de därstädes år 1908 förlösta 1,624 kvinnorna Du tänkte ej ens på den du gjort stum.
(hvaraf 859 ogifta), hvilka alla väl behöft hvila ut och &gt;) - äta upp sig » å asylen, kunde plats beredas Nu krafver jag plats och röst vid din sida, endast åt 113; af kvinnor förlijsta å Södra barnbörds- Jag slutat att vänta och tåligt bida - huset.
intogos 234 eller sammanlagdt 347.
Deras I rättfärdighets namn, ' som mänska och like, vistande å asylen var år 1908 i medeltal 29 dagar.
Jag vill medborgarrätt i Sveriges rike.
För närvarande finnas å de båda afdelningarna tillsammans 35 platser.
Förslag föreligger att för Jag vill medborgarrätt för att verka och tjäna, endera eller båda uppföra en byggnad ute på Djur- För .att gagna mitt land, för att samla och ena, gården bakom Sofiahemmet, å mark upplåten af För att knyta tillsammans med fastare band Kungl.
Maj: t, och skulle pla-tsantalet då ökas något.
Så väl kvinna son1 man vid ett alskadt land.
Innan mödrarna lämna asylen, hjälper föreståndarin- Svenska kvinnors medborgarsång finnes antag- nan de ogifta mödrarna till platser såsom ammor, ligen när detta läses tillgänglig hos de flesta~musik- att få sina barn utackorderade på nigot så nar bra handlare.
Den kan dessutom rekvireras direkt från stallen och på andra satt, sa långt i hennes förmåga står.
De, som ej komma till Allm.
barnhuset, få en fru Maria Dehn, Södertelje.
omgång tillklippta barnkläder,, som de själfva få sy a.
asylen, där de hållas till renlighet och ordning samt få goda lärdomar i barnavård, upplysning om plikten mot deras barn m. m.
På senare år ha Qvärr donationerna aftagit, men N: o 29 af Dagny har en artikel med denna titel det är att hoppas, att intresset för asylen åter skall hämtad ur Social Tidskrift N: o 5 för - i år influ- stiga, så att den skall kunna utvidgas mer och mer.
Hur ha vi det på landsbygden?
tit.
Med anledning haraf skulle jag vilja erinra per- M. Markus ' ord, att » det behöfves upplysning soner, hvilka intressera sig för denna behjärtansvärda sak, om en inrättning, som har i Stockholm åstad- om hvad en lämplig tidshvila betyder för våra fatti- kommits på frivillighetens väg för » i ytterlig nöd » ga mödrar,,.
påminner mig om Sigurds:.
» Nar lilla stadda barnaföderskor och hvilken i sin mån söker Stina kristnadesr (I Svenska Bondehem, utg. år 1886), gifva fattiga mödrar motsvarande fördelar, som.
mo- där det efter beskrifningen på kristningskalaset står: » Innan han (mannen) blåste ut blecklampan.
derskapsförsakring skulle medföra.
Asylen för fattiga barnaföderskor och deras barn och gick att lagga sig i den andra soffan, vande (i dagligt tal kallad Benedickska asylen) inrättades han sig mot hustrun och sa ': Sissa, nu ar det allaredan fyra da ' r se ' n gräbban redan på 1860-talet på uppmaning af åtskilliga bland hufvudstadens manniskoälskande läkare, och skulle kom te verlden, tror du inte, att du a ' så pass nu, den vara en fristad &gt;för.
barnaföderskor, hvilka frin så du kunde gå opp i morgon och hacka opp jord- barnbördshusen utskrifvas utan att ha ett hem eller parona i täppan?
Ja ' a ' rädd da frys på ve nyfan-.
ens tak öfver hufvudet, an mindre krafter att åt sig ningen.
Sissa, hon känner sig så svag och eländig, som sjalfva och sina barn genom arbetsförtjänst anskaffa föda och klader ».
Till denna asyl donerade varm- om det vore henne omöjligt att röra hvarken hand hjärtade människor större och mindre belopp, och eller fot, men hon känner afven den starkares ratt - för närvarande kan asylen, sedan betingade lifräntor och den fattiges lott och svarar i sin ' muntraste ton.
.
fråndragits rantemedlen, årligen använda cirka 30,000 med ögonen fulla af tårar: - ~o ' var ' s, Lasse lille, ja ' ska1 nock försöka,.
- - kr.
.till nödställda kvinnor och deras barn.
Enligt ' en.
donators uttryckta önskan erhalla afven nödstall- MARIANNE WI LLNERS.
da mödrar, som förlösts å något af barnbördshusen i Stockholm men af en eller annan anledning där- ' Moderskapsförsäkring.
I
omaiier åldras fort.
Under det lyrik och drama - skrider genom århuiidradenas modemaskerad i. en oföra-nderlig festskrud, hvars ideala snitt bevarar dess.
värdighet och anseende under alla förgängliga konventioners brokiga växlingar, bar romanen sitt tidehvarfs kostym, inom kort hemfallen åt löjet eller i basta fall - det kyligt närgångna kuriositetsintresset.
Den kan.
inte framställa det evigt mänskliga utan en massa: tillfälligt biverk, hvilket af nästa kulturskede kasseras och af ett följande studeras som musei- föremål.
.
.
Goethes - romaner ha icke sluppit undan dessa genrens ålderskrämpor.
Men frånsedt Wilhelm Mei- ster, hvars motståndskraft undergrafdes af organiska brister, pulserar i dem ett lidelsens och tankens] if, som triumferar öfver ledstyfnad och urblekt gammal- modig stass.
Om Werther bevaras frisk af sin hög- sint upproriska ungdom, sin lyriska eld, så lefver » Die Wahlverwandtschaften 5 en gammal mästares konstrika och besinningsfulla verk, på sin djupa, fruktbara, eggande och outtömliga idé.
Die Wahlverwadtsc / a f e fyller i denna månad hundra år, och den talar till det nya seklets läsare som till samtida, upptagen af deras problem, förtro- lig med deras erfarenheter, i vida väsentligare me- ning aktuell an på sin första dag.
För denna förbluffande framtidsbok fanns i be- gynnelsen knappast någon publik.
Den passade hvarken mängden, som ännu icke hade angripits af erotisk samvetsnöd, eller de små klickarna af roman- tiska revolutionärer, som nyss hade börjat bekämpa sjuttonhundratalets oskuldsfulla, ömsom kalkborgar- nyktra, ömsom fantastiskt känslosamma frivolitet med snillrikt aningsfulla, våghalsiga och ' förhastade teorier.
I det ena lagret visste man icke af problemet, i det andra var det löst af en luftigt svärmande idealism, som saknade talamod.
och kraft att lyfta med sig det.
tungfotade, bundna, bristfulla lifvet.
dalfrändskapei-ila var likväl ett hypermodern t verk, genomgående stampladt med den romantiska mans märke.
- Naturfilosofisk mystik, astetiskt-katolska böjelser, gåtfulla psykiska fenomen, dagens alsklings- studier och vurmerier anda ner till konstdilettantiska salongsnöjen som lefvande taflor och plastiska pan- tomimer bilda det element, i hvilket personerna röra sig.
Ett magiskt nät af vaxelverkningar spinner sig mellan .lefvande och liflöst, och i sluinpens flyktiga vinkar: gömmes alltid ett ödets orakelbudskap.
Vidskepel- sen, som Goethe skattade så högt och som han brukade kalla difvets poesi », blommar har i sin allra nyaste, kvasivetenskapliga form.
I denna .. sfar, sa mattad med hemlighetsfulla kraf- ter, passar ypperligt den kemiska analogi, som ligger till grund för romanens byggnad och verkningsfullt begagnas att förtydliga en sida af dess idé.
Tillika med titeln, hvilken gjort så glansande k a A r iar " som slagord, ar den finad från en svensk professors ar- bete, den berömde kemikern Torbern Bergmans af- handling De attractionibus electivis, tryckt i Uppsaia 1775 och tio år senare öfversatt till tyskan som Wahlverwandtschaften D.
Må vår landsmar.
förunnas en blygsam vrå i skuggan af sin briljante popula- risator!
.k O 3 De två första kapitlen agnas åt sorgfälliga för- beredelser.
Allt är ännu välmående frid och sansad lycka, men ödets nalkande kastar redan en lätt skugga öfver den slotts- och parkidyll, strälande i aprilsol, dar Eduard, » en rik baron i sina basta år,, och hans jämnåriga maka Charlotte njuta en förfinad, stilla och behagligt verksam tillvaro.
Dessa nyförmälda tyckas predestinerade för hvarandra, ty de förbindas af ett ungdomstycke, som bestatt hårda prof: en mängärig skilsmässa, under hvilken de hvar på sitt håll lefvat i tvingsgifte.
.
Ett äktenskap så tydligt stiftadt i himlen ser inte ut att öppna något verksamhetsfält för den be- skäftige Mittler, ett bygdeoriginal, f. d. priist, som yr- kesmässigt utbildat sig till skiljedomare i traktens alla grannträtor och husliga tvister, särdeles cidlari makar.
Nar denne koleriske fredsstiftare p i sin sjaia- sörjarrond kommer ridande fram till slottstrappan för att höra efter, om det finns arbete åt honom, gör hans sällsamma ärende säväl som hans bryskt ratt- framma, affärsmässigt ogrannlaga manér er.
skratt retande kontrastverkan i det älskande pare ?s förnäncr värld af odlad känsla och hjärtlig urbanitet; =en det hastiga och lustiga intermezzot har likväl e r &amp; e- stämd bismak af varnande förebud, som förs ?.irkes af åtskilliga små tecken till en ursprunglig omedveten disharmoni mellan de bagge lyckliga.
I omständiga öf verlaggningar dryftas vada:: cch förmånen af att uppta ett par nya familjemedlem- mar.
Charlotte, som skickat sin dotter L~ciane i pension för att osplittradt ägna sig i t Eduard, g&amp; icke utan farhigor in på att bryta den sElla tete -- U teten, men då andtligen Eduard på sitt smekande och pockande satt afnödgat henne bifall till den god- hjartadt irnpulsiva föresatsen att dela sitt hem mcd en gammal van, en officer utan sysselsättning, vakna hos henne liknande filantropiska funderingar.
De galla en fattig och föräldralös ung släkting, Ottilic, hvars uppfostran hon bekostar; den skygga, egen- domliga flickan gör inga påfallande framsteg i pen- sionen och lider under trycket af sin öfvermodiga och braskande talangfulla fostersyster, men den skarpsynta Charlotte genomskådar hennes varde och
föreställer sig, att hon endast behöfver familjelifvets hägnande värme för att hinna sin fulla utbildning.
Den öfverkloka frun, som aldrig tillåter sig ett af- steg, förrän hpn resonerat sig till en klar Öfversikt af följderna, blir emellertid icke färdig med något beslut, förrän en del sammanträffande omstän- digheter och påstötningar så godt som tvinga, henne att kalla hem Ottilie.
Nu har ödet ställt pjäserna i ordning, och de hemliga krafterna kunna börja sitt spel.
Morgonen efter Ottilies ankomst säger Eduard till sin hustru: » Det är en angenäm och underhål- lande flicka&gt;.
-, Underhållande?, ler Charlotte.
» Hon har ju inte öppnat sin mun ännu ».
Eduard häpnar: &gt;&gt;Jasa, inte det?
Det var då underligt,.
Ottilies mjuka tystnad hai- redan de första timmarna talat till honom dunkla och Ijufva ord.
Hädanefter skall hvarje annan röst än denna stumma ljuda hård och tröttsam i hans öron.
Den kemiska frändskapen mellan dessa bägge varelser, mäktiga af samma lidelse, yttrar sig i steg- rade och mångfaldigade verkningar under dagarnas välordnade växling af arbete, promenader och säll- skapslif.
I blick och gärning, i vanor och tycken, bland mänskor och ei~samma förråda de sin ödes- bestämda samhörighet.
Charlotte och kaptenen stå som åskådare, först undrande, sedan förfärade, till detta oerhörda: två ' sömngångare, som med utsträckta armar glida hvarandra till mötes.
Situationen stär- ker den förtroendefulla vänskap, som på grund af öfverensstämmelsen i karaktär och temperament upp- stått mellan dessa allvarsamma, korrekt förståndiga personer och som småningom mognar till ett slags sekundär valfrändskap, en sansad och pliktmedveten passion.
.
Liksom for att visa de förtvifladt intrasslade slottsborna, hur man med beslutsamhet och lätt lyn- ne kan finna sig till rätta i erotiska förvecklingar, uppträder på besök ett nytt par, en grefve och en baronessa, gifta men inte med hvarandra.
Om vin- trarna lefva de under oket i residensstaden, men på, somrarna ta de skadan igen med badresor och på- hälsningar hos fardomsfria bekanta.
Genom obe- svaradt och.
charmant beteende ha de påtryckt - sin förbindelse en prägel af oklanderlighet, ja nära nog legalitet.
Vid middagsbordet öppna de.
en pikant diskus- sion - om äktenskapet, hvilken utspinner sig längre än Charlotte finner behagligt.
Grefven öfverf lödar af vanvördiga yttranden i detta, ämne.
Komedierna sluta alltid i frid och fröjd med ett giftermål, men i lifvet spelas det vidare bakom ridån, menar han, och Gud vet hvad man får se, om den går upp igen.
Han citerar med nöje en kvick vans förslag, att äktenskapen borde ingås på fem år, och förkla- rar slutligen, att institutionen öfver hufvud har något Wlpaktigt och fördärfvar de.
innerligaste förhallanden genom sin plumpa trygghet.
Det öppenhjärtiga herrskapets korta gästroll tycks indirekt ' " påskynda konflik ' f&amp;s - utveckling.
Aftonen efter deras afresa växlä ' ~ f i h o t t e och kaptenen; Eduard och Ottilie, nastan i ' samma stund, de första kyssarna.
- Charlotte ' sköter sig äfven i detta läge beundransvärdt;.
hon lägger, handen på den knä- böjandes axel och utbrister: » Att detta ögonblick gör epok i vårt lif kan vi inte förhindra; men att den blir oss värdig beror på oss.
' Ni måste resa, käre vän,:.
.
Detta smärtsamma offer berättigar hen- ne att ' fordra ett motsvarande af sin ' gemål ' och hon talar med honom skonsamt uppriktigt och bevekande om nödvändigheten att skicka bort Ottilie.
Eduard, som hoppats på ett skilsmässoförslag, föredrar den våldsamma utvägen att rymma hemifrån och genoni e t t höfligt, fast lidelsefullt hotelsebref tvinga Char- lotte att behålla Ottilie hos sig.
.
Den själsstarka fi-un tar hjältemodigt upp sin passiva kamp mot ödesmakterna.
Eftersom den äkta valfrändskapen ligger utanför hennes erfarenhet och ' begrepp, mister hon icke hoppet, att allt skall reda ut sig efter moralens fordringar.
Med sitt ljusa oid- ningssinne, sin ädelt kraftiga vilja kan hon icke be- trakta den förnuftslösa passionen som oöfvervirinelig.
Själf har hon ju besegrat en förirring, som dock var nog stark att efterlämna ett sällsamt spår r den legitime son hon föder frampå vintern har icke blott som minne af Eduards förvillelse Ottilies svarta ögon utan därtill kaptenens drag.
Den astetiska känslan kräfver, att detta barn af fyra föraldrai-, ungefär lika monstruöst som en kalf med två hufvuden, skaffas ur världen, och det blir Ottilie som vållar hans död.
Han drunknar genom en ofrivillig vårdslöshet af henne, och från denna stund blir hon af eget klart beslut en botgörerska, en ' obrytligt försakande.
&gt;Jag har skridit ur min bana,, klagar hon för Charlotte, rjag har brutit- mina lagar, jag ' har till och med förlorat känslan af dem » -.
.
.
Charlotte segrar som iranligt för sent: hon har nyss, uppskakad af olyckshänddsen och gripen af Ottilies sorg, skickat Eduard en hälsning, att ' hon går in på skilsmässa.
I de sista kapitlen träffa vi .åter de ' fyra valbe- fryndade på slottet.
Skenbart fortsätta de nu i frukt- mognadens dagar sitt lif från den ödesdigra våren, men en svårmodig stillhet, en outsagd bäfvande för- bidan sväfvar emellan .dem.
Ottilie liknar mer än någonsin ett andeväsen, och hennes mjuka tystnad brytes aldrig af ett ljud - fasta och stumhet ingår i hennes botgöring.
Den magiska attrakiionen mellan henne och Eduard har inte försvagats.
Ovillkorligt, utan före- sats och begär, närma de sig ständigt hvarandra, men hvarken blick eller beröring fordra de - blotta närheten är dem nog.
, Då var det inte två man- skor, det var blott en mänska i medvetslöst, full- komligt välbehag, nöjd med sig själf och .med värl- den.
Lifvet var dem en gåta, hvars lösning de funno endast med hvarandra,. '
' '
af särskilda tidningsorgan för kvinnorörelsen [{.
1Meii fart nog dref diskussionen från principernas allmänning in p2 omradet för ett speciellt tidningsföretag, som är Dagnys läsekrets synnerligen bekant.
Man diskuterade fr3gan om möjligheterna för ökad spridning, den brännande ii2gali) p8 hvilken beror, om detta företag verkligen skall kunna bära sig .och fortgå.
Och som naturligt är, höjde d2 afven kritiken sin stämma, och en del anmärkningar framfiirdes, hvilka torde förtjäna ett något grundligare sk8.iskiicIan.de än som kom d e n till del under diskussionens g h g.
Vi syfta härmed på vidrörandet af tidningens programpiirikt att, stående utanför partierna, uppehiilla en neutral stä !Ining.
" Det ar skillnad pil neutralitet och neutralitet ", y !trade en talarinna, Itman kan tänka sig (ungefär så fö!
!o orticn) en neutralitet, som betecknar en medeltemperatur hur- ken varm eller kall - eller ocksa en stidan riatralitet i en publikations redigering, att alla askadningar m h olika Asikter där fA göra sig gällande ".
Ja, utan tvifvd dHri torde nog de flesta vara ense - är den senarr ssrtcns neutralitet mycket tilltalande i teorien och mest, s i att säga, rolig.
Man tanke sig en tidning af samma iratur som den nordiska gudalärans Ginungagap, där frostcc 5-an Nifelhem mötte gnistor fran Muspelhem, iIr hvitIccn blandning enligt myten bildades varelser, som gAko upphof at både gudar och människor, ja, jätte2 Yrner tjänade ju som material att bygga både himmel och jord af.
Jorden, där det första människcparet skapades genom att ett par stackars trad beröfvades sin !yckliga Den fullkomliga kärleken g ö r uppror mot det full- vegetativa tillvaro och flyttades upp i en mindre trcflig komliga äktenskapet, mot äktenskapets idé, och går och afgjordt mera bekymmersam rangkIass.
Hvilken fiir- under, men med gloria.
Den har sanktion af G u d tjusande och löftesrik symbolik för en så beskaffa: I kviri- och naturen, en mystisk helgd, men ingen existens- notidning!
Jag ser i andanom huru ur spaitci fia i ~ldcn svenska kvinnorörelsens organt1 stiga fram vaudser, soni ratt i det mänskliga samhället.
Äktenskapet har ett lägre ursprung: det är hvar- skapa en ny himmel och en ny jord med nya nr5i: rtisl&lt;or.
ken heligt eller naturligt, men det dyrbaraste kultur- Dock - efter en kort men njutningsrik hängih-e !sc 3 förvarf, som aldrig får sattas p i spel, ja ~begynnel- denna vision spelar det otrefliga verklighetssinnet mig det sen och toppen af all kulturs.
Det var en smula sprattet, att jag börjar fundera öfver de praktiska for: nerrt: vårdslöst af Goethe att anförtro sina djupaste öfver- för nyskapandet, det där stadiet, som i nordiska girdalarcc tygelser om äktenskapets rätt och värde i t den framställdes genoni gudars och jättars slagsmii, Yrncrs halflöjlige Mittlers kraxande stämma.
Men en soci- dräpande m. m. d.
Och mitt hjärta började blöda for alt nödvändig och välsignelserik institution som den- kvinnotidningens redaktör, som skulle stå för arrangerala- na har icke behof af någon romantisk vältalighets- det af en dylik viljornas och tankarnas tumme !p2atsj nggot advokatyr.
Den försvaras bast af redliga och karak- [lnoch nie dagewesenesu i tidningsväg.
Lat oss tänka OSS in i saken!
Ena veckan talar en ifrig förkämpe för tv&amp; .. tärsfasta medborgares besinningsfulla prosa.
På de hundra åren har ingenting ändrats i Val- barnssystemet, en annan gång är det önskvärdk ?en z?
frändskapernas tragiska problem, nu och.
alltid lika nativitetens ökning som behandlas i kvinnotidningen.
Skif- olösligt som för Goethe.
tesvis skrifves om äktenskap, gärna utan kärlek Gör: ?ar- K.
J. nens skullll, en annan gång pläderas för kärlek utan iioden- skap.
Artiklar om kärlek utan barn aflösac af artiklar om barn utan kärlek.
För allt skall beredas rum.
A k n - arma redaktör!
Huru upprätthalla proportionsförh~I- landet mellan de brännbara ämnena, så att netitralitetsglo- rian icke anses förverkad.
Äfven den som icke redigerar en tidning kan i sin fantansi föreställa sig, huru rippring- et var för nagra dagar sedan.
Ett stort antal kvin- ningarna i telefon skulle vara formulerade, ox 6r; skvärd nor af dem som tillhbra den mest lifaktiga kvinno- heten af nativitetens ökande icke belystes i samma nurtt- föreningen i vart land vor0 samlade till ett samkväm, mer som tvabarnssystemet.
Och jag törs icke tänka pa, Meningen var, att man skulle dryfta fragan: " Behofvet hur det skulle bli, om artikeln uteblef veckan dirpii.
Denna förbindelse har- en skör helgd, som ingen vågar störa.
Man planerar ingenting, man minns knappt längre så grofva, jordiska - ting som äkten- skap och skilsmässa.
Den tynande Ottilie afsomnar förklarad, och det öfverraskar icke, att ett under sker vid hennes bår och att hennes grafkapell blir en yallfartsort.
Eduard följer henne smiiningom efter, icke utan en komiskt rörande kamp med sin robustare natur -, det vill geni till allts, bekänner han, » afven fil!
martyrskaps.
Han.
var hvarken geni eller.
helgon, icke ens en karaktär, men han hörde dock till de utvalda.
Sjalf skildrar han så sin höga och säll- synta gifva: %Man har förebrått mig, att jag bara fuskar, bara klåpar i de flesta ting.
Det kan vara, men jag hade ännu inte funnit det område, dar jag kan visa mig som mästare.
Jag vill se den som öfvertraffar mig i talangen att älska Visst är det en jammerfull, en smarte-, en tårerik, talang, men jag finner den så naturlig, så enkom för mig, att jag val svårligen någonsin uppger den ».
Goethe önskade att få denna tragiska roman upp- fattad som; en sträng predikan om äktenskapets okränkbarhet, Man kunde snarare frestas att hålla den för en passionens apoteos.
Nar Mittler och Eduard skära ihop, så förintas i ett ögonblick den förres bepröfvade argument af älskarens eldiga och ömma patos, men diktaren talar genom bägges mun.
Kvinnorörelsens organ och neutraliteten.
D
Men, hör jag den som förordade detta slag af neu- tralitet utbrista: " Det skall naturligtvis finnas någon ' be- gränsning, det ar ju gifvets: Men då äro vi ju inne på kompromissandets vag, och det beror alldeles p i den in- dividuella standpunkten, hvar strecket skall stå.
I detta sam- manhang kan jag icke låta bli att tanka på, att en af dem, som redigerade ett " verkligt neutralt tillfällighetsblad, yttrade sin glädje öfver att en artikelförfattarinna ändrade nigra starka uttryck i den icke alls ömtåliga fraga, som hon kampar för.
Praktiken ar allt svårare an teorin!
Men - kan man, ju invanda - afven om ämnesvalet ar be-.
gransadt, så kunna ju personer af alla färger skrifva i kvinnornas tidning.
Ja,.
visst kunde de .det, om de bara ville.
Men många ansluta sig nog till den llfrisinnade (1 kvinna, som på frågan hvarför-hon icke skref, när hon ville ha fram synpunkter, som icke i tidningen gjort sig gällande, gaf till svar, att hon icke brydde sig om att skrifva i en tidning, som sa föga stämde med hennes - (laskådnings.
Möjligt ar nu emellertid, att en kvinnotidning, som vore neutral på det sättet, att den utan nigon sorts åtskillnad - eller urskillning - gjorde sig till uttryck för alla möj- liga åsikter i hvilka ' ämnen som helst, kanske skulle bli en affär.
Men för kvinnorörelsen, för rösträttsrörelsen skulle den verka bakslag och icke framåtskridande, Jag minns ett uttryck, som fälldes af initiativtagerskan till Svenska Hem, då hon sökte klargöra de kooperativa idéerna: man måste komma ihåg, att en kooperativ affär är delägarnas egen affär.
Ar det något som felar, försöker man afhjälpa det, men man försvagar icke affarsställningen genom klander utåt.
Kvinnornas eget tidningsorgan ar faktiskt en art af kooperativt företag, de ha sjalfva del i den och tniste gifva den både sitt ideella och materiella stöd.
Men har man fått en inblick i de verkliga förhal- landena, s i vet man att ~lkvinnorörelsens organll närmast spelar rollen af en vanlig enskild handelsbod, hvars inne- hafvare, utan rörelsekapital och med starkt begransadt ut- rymme, anses böra kunna för sarskildt billigt pris till- handahalla sin kundkrets alla slags varor, delikatesser för finsmakaren, stadiga pastejer för dem som vilja ha solid kost, kryddade anrättningar för deni, hvilkas smak går i den riktningen m. m.
.m.
m. Nar skola (lborgerligall kvinnor lära sig att tanka, kanna, handla kooperativt i strafvandet för mål, som de dock alla önska ernå.
Från alla de olika arbetsområdeqa, ja från hemmen, nar hem- mens kvinnor icke blifvit andligen närsynta af egen lycka eller olycka, tala dock så många skilda.
stamiiior i samma tonart - när de tala.
Men det finns kvinnor i annan ~mhallsklass, som däremot verkligen offra och verka för de mål de satt sig före.
Dessa kvinnor t. ex. arbeta sjalf- va för: sin tidning, gemensamt och energiskt, hvar och en i sin stad, hela landet utöfver, med ombud som vecka efter vecka sälja tidningen i lösnummer, (man har funnit detta det lämpligaste sättet) ch tidningen utgår i - 10,000 exemplar.
llOch vi få aldrig ett.
exemplar tillbaka, allt säljesu.
Och märkvärdigt var det att ' under den ofvan- nämnda diskussionen höra de kvinnliga representanterna för den mest partidisciplinerade iiskadning, som historien ' ' känner, yttra, att det gifves intressen som i r o gemensam- ma för alla kvinnor och att deras askadning icke hind- rade dem att ha utbyte af den borgerliga kvinnotidningen, och de häpnade öfver att det fanns någon svhighet att llhålla skutan flottll.
Ja, jämfördt med den arbetsinsats, som de socialdemokratiska.
kvinnorna göra fö; sin- tidning, sa är det en ringa sak som ' begäres af- intressenterna i var kvinnotidning -- att en gång om aret ett antal kvin- nor ur skilda kretsar och verksamhetsomraden, hvar p3 sin ort, personligen sköta prenumerantsamlandet och an- skaffa största möjliga antal prenumeranter.
Arets sista kvartal har nyss ingitt.
Viktigare än någonsin ar det att.
denna gang verka för kvinnororelsens organ - dess vara eller icke vara kan komma att-bero på hvad som nu göres af de enskilda landet rundt.
Kvartalsafgiften, kr.
l,25, är icke ruinerande, och det är nödvändigt att genom en ökning redan nu af prenumeranterna söka fil klarhet i hvad man kan ha att räkna med för det kommande året. '
CANDIDA.
Lika arbete, lika lön.
E tt intressant diskussionsmöte i detta ämne var.
' tis- dagen den 28 sept.
anordnadt af Lärarinnornas diskus- sionsklubb i Stockholm, hvarvid dr. Maikki Friberg frin Fin- land hö11 det inledande föredraget.
Frågan, allestädes ak- tuell, har i Finland varit det i alldeles sarskildt hög grad på grund af den år 1907 .beslutade och fr. o. m. år 1908 genomförda Iöneregleringen för manliga och kvinnliga folkskollärare på landet.
Man tillämpade då en ny princip; behofsprincipen, genom att tilldela familjeför- sörjare, vare sig manlig eller kvinnlig sadan, högre lön än ogift lärare och lärarinna.
Bestämmelserna blefvo en allmän grundlön af 900 mark, hvilken höjes till 1,100 mark för lärare och lärarinna, som ar eller varif gift, ar sin familjs kufvudsakliga försörjare och har ett eller flera barn.
Lönetillskotten efter vissa ärs tjänst skulle äfven.
utgå med 40 mark mera för familjeförsö~jare.
Redogörande för denna Iönereglering i Finland ut- vecklade dr Friberg sin åsikt o m att behofsprincipen icke vore en riktig utgångspunkt vid arbetets lönande samt pavisade de inkonsekvenser, som skulle ' uppstå vid princi- pens genomförande, hvilka denna princips anhängare na- turligtvis icke heller själfva kunna bortse i f r h, afven om de i stort sedt anse, att det är en väg som för till hasti- gare relativt jämställande af man och kvinnor p i arbets- marknaden.
Dr Friberg ingick äfven på den strid, som utkämpats i Helsingfors, nar Iöneregleringsfrågan för folkskollärar- kåren kom upp där.
Dr Friberg var sjalf medlem af den kommitté, som tillsattes för fragans ' utredande, och hon kampade ifrigt for full likställighet i de manliga och kvinn- liga lärarnas Iöneförhållanden efter principen lika lön, lika arbete.
' Med de manliga kommittémedlemmarna emot sig, hade dr Friberg intet annat att göra an att reservera sig mot kommittéils beslut, hvilket icke gick i riktning af denna '
.
.
uppfattning.
De synpunkter dr Friberg framhållit i sin reiervation framförde hon nu i sitt föredrag på sitt lifligt humoristiska sätt, och att hon hade Stockholms - folkskol- lärarinnor med sig på sina åsikter visade sig genom lifliga bifallsyttringar, som upprepade gånget.
afbröt föredraget, samt: i hvad som senare uttalades under diskussionen.
Pit förslag af fröken Torborg Bäckström beslöt mötet därpå anmoda Sveriges Folkskollärarinneförbund att kon- ferera med de öfriga nordiska ländernas lärarinneförenin- gar för åstadkommande af en sammanslutiiing for arbete på höjandet af.
folkskollärarinnornas.
loner efter principen .. - lika arbete, lika lön.
.
.
Vi .erinra om att här .i Sverige har den motsatta åsik- ten, behofsprincipen.
såsom normeraflde vid aflöningsfrilgor, framkommit i riksdagen genom hr C.
G. Saedéns motion om nya ' grunder för statens aflöningssystem.
.
.
.
.
R5stráttsbyråns- lokal i ~tockholm, Lästmakaregatan 5, har fr. o. m.
1 oktober tillsvidare öfvertagits af Lailds-.
föreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Expeditionen för Stockholmsföreningen skötes emellertid tillsvidare a " f ver, därstädes på samma tider som förut.
Nationalföreningens sköterskestipendier blifva alltmer eftersökta.
Icke mindre än 15 sökande ha anmält sig tilf det stipendium, som berättigar till studier vid &amp; terisens sanatorium under november månad, oaktadt redan 1 2 sti- pendier utdelats under året.
Föreningsmeddelande.
- - Stockholms F. K.
B.
R, hade onsdagen der, 29 sept.
ett samkväm, hvarvid frågan om lfBehoivet af särskildcr kvinnotidningarll diskuterades.
Den stora öfverraskningen för aftonen var utförandet af en af Emil Sjögren kornpo- nerad sång, Svenska Kvinnors Medborgarsång, med ord af Ellen Kleman.
Vi meddela saken närmare på annat ställe i dagens nummer.
Notiser.
Lärare och lärarinnor .vid ~tockholms folkskolor ha i skrifvelse till folkskoleöfverstyrelsen hemställt, att.
denna måtte verka för inrättande af flera ordinarie befattningar vid skolorna.
Förste folkskoleinspektören anför med an- ledning häraf, att ett missförhållande under senare åren inträdt vid Stockholms .folkskolor, i det att många af de e. o. lärarna ej erhållit befordran: till ordinarie befattning, ehuru deras duglixhet fullt ildagalagts genom Isngvarig tjinstgöring.
En väsentlig förbiittring skulle inträda, om tio nya ordinarie befattningar upprättades, och da befor- dringsordningen för de kvinnliga lärarna ställa sig sämst, borde nio af dessa nya befattningar afses.
för desamma.
Rättelse.
På grund af rnissuppfattadt telefonmeddc- lande har i sista veckans nummer uppgifvits, att Qötehougs --.
posten redan den 25 sept.
återgifvit Sydsv.
dag bl.
: ^ imder bara " storstrejksafslöjandenll; förhållandet är, att dct Yar Göteborgs Aftonblad, som var sa rappt i vändningarna.
Hushallningslararinneskolart pd S t a b ~ k.
I tredje stycket fran slutet läses i denna artikel (latt spara pä sfatsanslagcn, det är den största misshushållningll .. Förf.
ber css pi- peka, att vid renskrifning af manuskriptet bortfallit orden Ilatt för dylika andarnål sparalf, hvilka böra sta som ett förtydligande af meningen.
Kvinnliga biträden vid polisen ' i Stockholm.
Stock- holms polismästare har begärt anslag för anställande af tvanne kvinnliga skrifbitraden (maskinskrifverskor) vid de- tektiva afdelningen.
Samtidigt begäres samma .anslag som förut för de tre redan anställda fipolissystrarnafl.
En af dessa har tjänstgjort vid detektivs afdelningen och de två andra i distrikten, och ingep anledning finnes att ändra programmet för deras arbete eller att f. n. öka deras antal.
Donation till Stockholms kvinnliga kontorister.
F. d. köpmannen Julius Gerell och hans maka Ada Gerell ha i skrifvelse af den 31 sistlidne juli till drätselkammaren i.
S.tockholm erbjudit sig att till Stockholms stad donera 225 akti.er á 1,000 kr.
i A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Donationen skulle benämnas ~~Julius och Ada Gerells donationsfondll och skulle efter makarna Gerells död för- valtas på så ' sätt, att af afkastningen 10 % alltid lades till kapitalet och all öfrig afkastning lämnades till " Kvinnliga kontorist- 8r expeditföreningens i Stockholm pensionskassa ".
Medlen skall af nämnda kassa utdelas i tilläggspensioner å 500 kr.
till pensionsberättigade delägare i kassan, eller, o h tillräckligt manga pensionstagare ej funnes, utdelas så- som gratifikationer il 500 kr.
till aktiva delägare i kassan, h-vilka fyllt 40 år.
och till följd af sjukdom eller annan avledning särskildt behöfva hjälp.
Skulle emellertid pensionskassan upphöra eller på ett otillfredsställande sätt sköta sina angelägenheter, äger Stock- holms stad att årligen fördela medlen i pensioner till kvinn -- liga handelsbiträden enligt särskilda bestämmelser.
Annonsf Srmedlare, pilitliga och viilrekommenderade, -- T l l - - y - - - -.
.
l ainskas %P Dagay siviil i landsor- -- .- ten som hufvudstaden.
Anmälan å DAGNYS EXPEDITION3 MästersamueZsgustan 54 Stockholm.
.
.
Hvar kan man prenumerera på Dagny?
.
I .landets alla postanstalter och boklidor kan man beställa, ~ L I ~ L många I ex. som helst.
.
Skall man alltid å iieisa stiillen 2.
Ja, ifall man önskar endast l., 2, 3 .eller 4 ex. skall man alltid göra det.
.
.
.
.
.
Hvad kostar Dagny i.
postansta,lf- och ' boklador ?.
a.
Dagnys postprenumerations- och boklådspris ar kr.
4: 50 för.
l /,,.
.
2: 50 för l /, och, l: 25: för l /, ar.
.
.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst ' 5 prenumeranter, erhaller en Pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
.
Huru skall man förfara far denna provisions ' er- htillande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga *.
p i ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiFten nied afdrag af provisionen beställer man det, behöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har d % att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (ej ' annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgAende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
.
Hvar, ' och till hvilket pris kan man nummervis lösa Dagny?
I städernas tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS .EXPEDITION,.
: t: Sknyter u t a n a af ~entralstyrtls&amp; ... i ~a&amp;sflireningen jör kkvinnnn~ politiska rösträtt: N: o .I,Till regeringen från svenska kvinnor iniifni skrifvelsen i Röstrattsfrigan 1905-1906 .....................: .. ............ -: 5 (II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga komniu- n.
.
nal rösträtt?, (pr .1,000 ex.) ........:.
.......................... 6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: M@manskapet och kvin- nans stallning inom äktenskapet enligt gällande s$ensk.
- ratt .............................. 1.
: .....................: .. ............... -- 5c IV, Anna B. Wld&lt;sell: Om kommunal rostratt., för gifta.
: + kvinnor ...........: '.
.................... i ... ... ... ........................ lj II V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 4C VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga ..................
-.
: 25,.
VII, K., A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya ' Zeeland .. ..... -: 40 Ann Margret *: Holmgren: Strödda intryck &amp; an.
den Internatio-.
- nella.
kyinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............ -: 1C Elin.
wahlqdid f, Partipoliti.ken och kvinnornas rösträttsfråga ..
.: ...
-: 03 ~ ~ &amp; i n f&amp; ~ kvihnark ~ n ~ ' bolitiska rösträtt i Stockholm f l ' l a d: N: .o 1, Natanael - Beskow: Till fragan om kvinnans politiska röst- rätt ...................................................................... -: 05, 2; Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhalla poli-.
tisk rösträtt?
...................................................... -: 10,.
3, Hilma Borelius:.
Hvarför är motstandet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt?
................................. -: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna .för kvinnans rösträtt ....... --: 10, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
................................. -: 05.
6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvlnnliga rösträtts- rörelsen ............................................................... -: ' t0, 7, Nagra manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: 15, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och.
den nuvarande situationen .......................................................... -: Q5,, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst .öfvertygade.
.
kvin-.
iior ansluta sig till röstrattsrörelsen ...............
...! ..
... -: 05 Minneslista ...........
.;.
..................., ..................................... -: 05 ~ e o r g Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning .. .... (-: 75) -: 60 Gustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och.
.
.
skyldigheter.
......................................................... -: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhild M0di.n: Bröllopet ' på Ensillre ................................. -: 25 Milda.
Sachs: .Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ...........
.;.
................... .-: 25 -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf ................................... .Ofvanstaende flygblad och broschyrer,.
kunna rekvireras.
fran Landsföreningen för Kvinnans PoIitiska Rösträtt byr2 Lastniakaregatan 5, Stockholm, som hålles ' öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dess- utom onsdagar kl. 7- 8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladeii n: ris 1 - 8 läm~ias 25 proc.
rabatt. '
' - I fPiatssöhande ', fB sina nnnonser införda i Verksam het, En allvarlig, ordningsalskande ' risk kvinna, med sinne för de smi) ch värnlösa, önskar verksamhet, ialst som föreståndarinna för ett ~arnhem - har innehaft dylik be- ' attiiing - eller ock soni husmoder ett bildadt hem, dar barn finnas.
Svar till ~~Barnväiill, Jemshögsby,, Blekinge).
19-arig bättre flicka; LEDIGA PL A TSER.
Modebyrån,.
som genonigått ~ushållsskol~, nigot kunnig i Iiandarhete och linnesöm- nad önskar såsom familjemedlem mot fritt vivre plats å större herr- gard för att under Iiusnioderns ledning deltaga i alla husliga syss- En plats som afdelningssköterska lor.
Svar t !ll E.
G., Sundsva11 p. r.
I medicinska afdelningen vid Lins- lasarettet i Falun blir ledig att till-: radas den l: sta nästkommande dec.
Lon kr.
500 pr år jamte ' allt fritt.
Ansökningar med betyg och refe- - enser stallas till Sysslomanskorito- kunnig i bokföring, engelska och: et, Lanslasarettet, Falun.
tyska, som vistats utonilands, önskar plats å kontor.
Fina referenser.
mindre pensionat ' i Norr- Svar emotses tacksamt till 4.
E. land får 1 nov.
hushallerska 0911, under adr.
S. Gumaelii Annons- zod plats; Vidare Nya Inack.
Byrh, byrå, Stockholni, f. v. b. Brunkebergsgatan 3 B, Stockl ?olm.
Sjuksköterska.
Kvinnlig stenograf och maskinskrifverska, A Drottninggatan 81 A, 2,: ' t.r.
Stockholm:,.
. '
A.
T. Briinkeb.
7 19.
R. ' T.
Vasa.
261..
meddelar råd.
vid val af daliitoaletter; färger, mo- deller m.
ni., vid ordnandet af va- ningar, dekorering för fester m. m. Uppköper modevaror för damer i landsorten.
Moderat arvo.de.
Fru A. Beijer, .kl.
11-5. '
.
-, Gynna.
Dagnys annonsörer !.
Sprid Veckotidningen. ' D.A.GNY-!
.
:
- 440 D A C N Y särskildt fruntimmer, har de; iiinge varit ett För bag it alis t er Yttre skador.
önskningsmfil att kunna öfverI5mna värden af ~ e ~ o s i t i o n.
sina var epapper och skötseln af sina affärer i t nigon person eller &amp; Sparkassa Sisom smärtstillande medel vic yttre skador samt motverkandr svullnad och inllammationer anse!
Salubrin oumbärligt af alla, son lärt känna det och vid inköp ickr låta förleda sig att i stället för ori.
ginalfabrikatet emottaga underhal.
tiga efterapningar.
Tillhandahal.
les i Parfym-, Speceri- och Färg.
affärer.
Partilager hos Geijer 8 Co., Akademigränd 1, Stockholm institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- rannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- kllighet.
En sidan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (L iila Nygatan 27, expeditionstid 10-d), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig v2rd och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdeliiingen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna ktipoiiger och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariat- afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponentcri i Arsenalsgatan 9, god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt! %m- STOCKHOLM, nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos NotariataSdeiningen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna ä in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de ntedcl, som 3 UPPLANDSGATAN 3 inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelniilgen, (invid Norra Bantorget) att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- Grupper i det fria.
Förstoringar utföras delningen deponerad inteckning genom underliten förn else sk~ille för- (För män och kvinnor.
Grundad 1878) falla, ersiitter Stockholms Enskilda Bank därigenom upplominen skada.
Hushallsafdelning ' med husmo- Fhtklassigt arbete!
Amatarer undervisas Förvaringsafgift: 50 öre för Ar per 1,000 kronor nf dcpositio-, derskurs.
Pris fr.
Kr.
6 pr duss.
nens värde, dock ej under två kronor.
Slöjdafdelning: Väfnad, sömnad, A.
T.
83 03.
Obs.
Hiss 1, träsnideri, läderplasti k m. m. K~PMANNABANKEN, Kris tinehamns Praktiska Skola &gt; Sjukvård i hemmet.
Kort sjukv3rdskurs för husmödrar och unga flickor i hemmen börjar den 25 Okt.
Begär prospekt.
Tunnelgatan 25, STOCKHOLM.
.
Riks.
6 8 98.
Allm.
8 2 1 1. m m Sally Peterson, l /, 10-4. medeltiden.
Bearbetning 259 sidor.
Med 45 Nu- Kartonnerad.
R i s 75 h.
En samling m, go, .f Harald htenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 6re.
Berátt$e för harn O,, wm.
ritt efter Juler Verne af Alfred smedberg.
312 sidor, 44 i " ustratio- ner af Brita EllstrBw.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
m Sjuksköterska.
Xvinniiga Juridiska B y r h, Wallingatan 12.
Kontorstid kl. /: I Fern prZkflga å h n t y r s b d c k e r för barn och ungdom.
I: Berättelse för barn och ungdom.
Tsarens klwir.
Fritt efter Jules verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer S Karl Aspelin, Kar- Utfar alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336.
Folkskolans Barn tidning I: Sagogrottan i i Sagoskogen.
3 Den hemlighetsfulla ön.
: i I utgifven och redigerad af STINA QUWT ut-: kommer 1909 i s h adertonde årgång.
Ett rikt illustrera&amp; nummer hvarje vecka, 36 Hjalten bland hjältar; n,d; m '; kz-;: veckor under året.
: Charles G. Gordons Iif och stordåd, ise agne er, 304 sidor,: af Edv.
Berggren.
Grtoiinerad.
Prk 75 Öre.
I Bästa och Irimpl@ste fisning för barn af ana 1 33 ill !istrationer Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frän samhällsk lasser.
Folkskolans Barntidnings FWag, Stockholm.
(Stina Quinl.)
Prenurnerera d närmaste postRontor.
Pris för m m 8 m m m ~ m m m m m m m m m m ~ m m m m m m m m m m m m m m a ~ m ~ m a m m a - helt år Kronor 1: 65, halft år 90 öre.
- - " 7 Föreningens för Kvinnans Politiska i- il -, c - I [Rösträtt i Stockhol Fnedrika-Brsmet-F8~ba~det: DrottaaQriggattia 54.
Kikstel.
27 62.
Förbundets byri öppen 11-4. medlemmar uppmanas att vid ombyte ' af bostad uppge saväl gamma: som ny adress antingen till Föreningens kapaförvaltare, fröken Stim Quint, Artillerigatan 4, eller p i Föreningens byra, Lästmakaregatan 6, Allm.
tel. Br.
9 44.
Till dessa expeditioner kunna äfven medlemsafgifter insändas.
A b.
te !.
48 IS.
I I Innehålisförteckning.
Dagens apsrmrner n ' amaaehallero Rodenstamska Slöjd- och Hushållsskolan HudiksvalI.
l lusmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slö jdlärarinnekurs.
Hemslöjds- ~ c i i Växtfärgningskurs.
7 meter morkbla Damcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes äfven i svart, zrA, bi un eller röd färg till 4,20.
Blust g 2.9 met.
prima velourflanell, ?O cm.
bredl i 100-tals vackra mönster, som vanligen kostar 75 öre m. erhålles till 1 kr., 10 bitar 9,80.
Rosatvills till underkläder, kraftig stark vara 32 öre met., d: o extra prima skär eller bli ifven passande till herrkalsonger 0,40 rnet.
rillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
arbetsom riden.
De permanent korslagda armarna.
Af Jmiy Wchdt7r- Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom St enskn kvinnors medborgarsång.
R.loderskapsförsäkring.
Af Marianne V i h m.
Valfrändskaperna.
Af K. j. Kvinnor6relsens organ och neutraliteten.
Af Caitdida.
Lika arbete, lika liin.
Notiser.
FBreningsmeddelande.
Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
Prenumeration a Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
I I I I I I I J!
