# ID: svediakorp-per413
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,773
# sentences: 820
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING TOR LSVENSIQAA KVINNORORELSW UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNY N: r 36. stockholm d e n 30 S e p t e m b e r 1 9 0 9.
Prenumerationsprls: &gt; / I Pr.
kr.
4: 50 h.
kr.
2: 50.,,.
3: 501~14,, ..,, l: 25.
...
lo (Ire * Prenumeration sker siväl i landsorteri som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
1 Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en t;.
Telefoner: Allm.
63 53.
R i k - 122 85.
1 Redaktör o.iansrnrig utgifvare: l E L L E N K L E MA N- Mottagningstid: Kl. 11-12; Expedition gch Annonskontor: Masternmuelsgatan 511 en tr- - Utgifningstid hvarje torsdag.
2: a Sthlm 1909.
F. Eriglunds Boktr.
- Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
1 arg.
Annonspris: 15 Öre per mm.
Enke: spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mnks höjd per g5ng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 " 10 20 ggr 20 0 / 0, 50 $gr .. 25 010.
Annons bör vara ~nlamnad.
senast t n h d a g f. m.
-.
D e förändringar i Första kammarens sammansätt- ning som de nu försiggångna valen medfört, innebära en förlust, hvilken starkt berör de röstratts- krafvande kvinnorna i vårt land.
Då namligen lands- höfding C.
A. Sjöcrona afgår som ledamot af riks- dagens Första kammare.
Landshöfding Sjöcrona har bevistat 1887- 93 och 1901 - 09 års lagtima samt 1892 och 1905 års urtima riksdagar som representant för Skaraborgs lan, samma Ian, hvars höfding han varit i tjugusju år, 1879-1906.
I landshöfding Sjöcrona förlorar kvinnoröstratten- en af sina varmaste förkämpar i Första kammaren.
Den första motion om politisk rösträtt för .kvinnor, som sett dagen i Första kammaren, har herr Sjöcrona till upphofsman.
Han motionerade nämligen år 1904 om politisk rösträtt för kommunalt röstberät- tigade kvinnor.
1906 följde.
ännu en motion af herr Sjöcrona i enahanda syfte.
Då 1908 förslag om allmän rösträtt för man antagits som hvilande, motio- nerar herr Sjöcrona om rösträtt för kvinnor såsom ett tillägg till det hvilande förslaget.
Såsom bely- sande för herr Sjöcronas ståndpunkt anföra vi föl- ' jande ur motionen: » Ingen kan val på allvar förneka att kvinnorna böra deltaga i val af dem som skola stifta lagar, Promenaddräkter och Kappor Vår stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Soltdt arbete I PtirmAnliga priser l OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
kgar och pålägga skatter, gällande för kvinnor lika- väl som for.
män.
: Visserligen hade det varit önskligt, att politisk valrätt åtminstone till en början tillkommit endast kommunalt röstberättigade kvinnor.
Men sedan nu- mera.
antagits att hvila till grundlagsenlig behandling förslag om=allman rösträtt för man, utan någon som helst begränsning med afseende å lämplighet att ut- öfva sådan ratt, larer val icke gärna kunna ifråga- sattas sådan inskränkning i afseende 2 kvinnor, om eljes påståendet att allmän rösträtt skall gälla i vårt land må anses innebära en sanning.
All- män rösträtt kan väl icke sagas vara införd, så länge mera an halften af Sveriges folk ar därifrån utesluten.
D Ställd inför den allmänna rösträttens faktum drager herr Sjöcrona således ut konsekvenserna äfven för kvinnornas vidkommande.
Valbarhet för kvin- nor vill han däremot åtminstone för närvarande icke vara med om.
Äfven den som anser, att samma skal som finnas för valrätten också galla för val- barheten, måste ju förstå den uppfattning, som icke med ens vill ta ut steget fram mot den nyaste nya kvinnotypen, representanten i en riksförsamling.
I den debatt om politisk rösträtt för kvinnor, som med anledning af herr Sjöcronas motion ägde rum i riksdagens Första kammare den 2 maj 1908, ytt- rade motionären: jag har tillåtit mig saga, att denna fråga måste lösas, lösas snart.
Hvarför detta?
Jo därför att ett medgifvande af rösträtt för kvinnan alldeles icke ar någon mannens.
hyllningsgärd utan endast och alle- nast ett uppfyllande af rättfärdighetens kraf.
För 50 till 60 ar sedan utgjorde de kvinnor som erlade skatt till stat ' och kommun ett försvinnande fatal.
Inom de s. k. bildade klasserna försörjde sig de kvinnor, som saknade förmögenhet eller underhåll af föräldrar, hufvudsakligen med illa aflönad sömnad, eller också arbetade de såsom privatlararinnor.
Arbets- klassens kvinnor vor0 val till allra största delen sys- selsatta i hemarbete eller i det med hemlifvet nara förenade jordbruket.
Förhållandena äro numera helt annorlunda.
Vi veta alla, att kvinnor i storartad omfattning användas i statens, kommunernas och enskilda bolags tjänst, och att de få alla erlagga skatt till stat och kommun lika val som mannen.
De äro därför numera i samma mån som mannen beroende af samhallslifvets verkningar, af samhällets lagar och författningar.
Huru ar det möjligt, att, då så ar förhållandet, neka kvinnorna ratten att del- taga i val af .de ombud som hafva att pålägga skatterna och stifta lagarna?
Mina herrar!
En sådan vägran far icke längre vara möjlig, ty den vore orätt- färdig, och all orättfärdighet bör, s % snart ske kan, undanröjas.
Huru kan man val tala om, att vi nästa år skola har i landet införa allmän rösträtt) om mera an halften af Sveriges medborgare skola .vara fran rösträtt uteslutna? » ', ' Det som städse utgjort ledmotivet i herr Sjii-.
croiias argumentering, alltifrån motionen af 1004 till närvarande stund, ar rattfärdighetsmomentet i det kvinnliga röstrattskrafvet.
Och hvar och en rnzste medgifva, att sakens rättvisa är den enda oryggliga grund, som vi kunna bygga på.
De förmodade verkningarna på godt eller ondt ur partipolitisk eller allmän social synpunkt kunna icke hvarken af van- ner eller motståndare brukas som verksamma och rättmätiga vapen i striden.
Måhända spörjer någon efter de inre motiv, som kommit landshöfding Sjöcrona att upptaga arbetet för kvinnans medborgarrätt.
För en reform som ännu ofta mötes med likgiltighet eller motstirid ti!!
och med af dem, hvars hela åskådning borde leda till bestamdt partitagande för kvinnans medborgairatt som ett alldeles nödvändigt korollarium.
Nigoil längre psykologisk utredning - för hvilken dc nöd- vändiga förutsättningarna har felas -- torde icke behöfvas för att gifva svar på frågan.
Förklarings.
grunden är säkerligen tillräckligt angifven darmed, att man i landshöfding Sjöcrona lär känna en akta representant för den personlighetens adei, s o n i tanke och handling - de politiska frligorna icke undantagna - verkligen bestämmes af vilja till r a t t färdighet) känsla för den svagares ratt och intresse-.
rad tanke för andra.
Då landshöfding Sjöcrona nu drager sig tillbaka från det politiska verkningsfaltet, sa göra vi oss till tolk för vidsträckta kretsar af kvinnor i vHrt land, då vi till honom framföra ett vördnadsfullt tack för hvad han verkat för den kvinnliga röstr2ttsfr3- gans lösning.
A.
K.
- -- tt märkligt uppdagande af livad som skufle rört sig bakom kulisserna vid iscensattandet af det stora skådespelet storstrejken har lördagen deia 23 dennes offentliggjorts af Sydsvenska Dagbladet; redan samma dag återgifvits af Göteborgsposten, g l sön- dagen afvenledes af en af de större Stock ' l~olmstid ningarna, och nar detta läses antagligen humif las-.
sera ronden genom största delen af den svenska pressen - möjligen äfven hunnit till utlandets.
*: .. y meddelandet ar af sensationellt.
skvallerpolitisk ar (ocli för uppgifternas riktighet 8 borgar var aktade meddelare,, försäkrar Sydsvenskan, sil nägoil risk för att atergifva detsamma finnes icke.
Våra läsare ha naturligtvis redan klart fiir sig, att det gäller Sydsvenska Dagbladets ominosa historia om upptackandet af förhandlitg~r; s n m skulle förts mellan rstrejkgencralerna i Stock !ioJm r ocli de » borgerliga kvinnosakskvinnorna 3 h ~ f v i i d.
~ stadens, hvilka, förespeglade att kunna erha!
: ta po1i
D A G N Y tisk rösträtt genom en revolutionär regering, skulle egnat storstrejken sina sympatier.
Meddelandets rik- tighet bestyrkes, säger Sydsvenska Dagbladet, af att » en viss besvikenhet öfver att storstrejken misslycka- des lyst genom raderna i Dagnys spalters såväl som af den aktade meddelarens nara kännedom om för- hållandena inom den svenska kvinnorörelsen.
Ja, vi stå sannerligen häpna inför den sakkanne- dom, som kommer till synes genom denna den sak- tade meddelarenss meddelande, såväl som öfver Sydsv.
Dagbks clairvoyance, nar den ser besvikenheten -.
.
419.
- lysa genom raderna i Dagnys spalter.
Men vi h n n a icke lyckönska vår ärade kollega till en skarpsynthet, som spelar egaren det fula sprattet att se saker,.soni.
.
aldrig funnits.
Före eller samtidigt med detta har.
sydsv.
s ag bl?
med all säkerhet erhållit ett direkt svar på sin in-.
sinuöst löjliga beskyllning från.
den kvinnliga rös6 rattsrörelsens främsta representant.
Vi för vår del vilja endast betona, att vi icke förstå oss på att sälja våra kikter - ej heller ' våra sympatier - hvad fördelarna daraf än vara månde.
Norska statens hushållningsl&amp;rarinneskola på- Stabaek.
D et ar sällan man får mer an man hoppas och skatta värdet af att-göra den till ett- smakfullt och begär i denna världen.
Men så skedde med de vackert hem.
tio norska kvinnor, som i mars 1907 inlade en ansökan Elevernas skönhetssinne skall odlas.
.
De skola hos stortinget om tre tusen kronor till en lararinnekurs lära sig att ta vara p2 alla de små detaljer, som i landthushållning och en i stadshushållning.
I stallet kunna skänka hemmet trefnad och behag.
Från hvil- för att bifalla denna blva- ket hem de an komma, från ett fattigt eller.
ett iikt, få samma begäran öfversande de har ögonen öppnade för stortinget saken till rege- att glädjen i hvarje - hem ringen med anhållan att till kan väsentligen ökas genom nästa storting få ett förslag vackra färger * och vackra till en välordnad utbild- former och mönstek på alla ningsanstalt för lärarinnor till föremål, hushållskolor och skolkök.
Hvarje den minsta sak Jordbruksdepartementet till- tycktes vald med detta i satte p å hösten en kom- sikte.
På .samma gång har mitté, bestående af tre man man med ratta lagt an på och två kvinnor, med upp- att bibehålla en norsk prägel drag att utarbeta en full- ständig plan till teoretisk och praktisk undervisning och att hålla sig till hvad den norska industrien kunde frambringa.
vid en dylik inrättning, Vid skolans utstyrsel har man således ej stannat Nästföljande storting beviljade så medel till in- köp af Stabzks slott jämte nödig inredning och ut- vid det som krafves - för den praktiska och teoretiska styrsel af » Statens I~rerindeskole i husstelr, som undervisningen.
Nej, lika viktigt har man ansett J I u ' ' anstalten kallades, och redan i jan.
1909 var före- det vara att tillgodose elevernas kulturella utveckling genom att t. ex. pryda väggarna i sällskapsrummet.
taget i full gång.
Ett härligare läge för en sådan skola får man med porträtt af landets stora diktare och dess före- leta efter.
Stabzks slott ligger timmes jarnvags- gångskvinnor eller att inreda ett skrifrum med bib- resa från Kristiania med utsikt öfver ängar och skog- liotek, där man inte får prata, eller att i matsalen klädda stupande åsar och med fjorden glimmande i placera bilder af landets kokboksförfattare - däri- fjärran.
Närmast huset utbreder sig i sluttningen mot bland lustigt nog den kände sagoförtäljaren Asbjörn- söder en stor, rikhaltig trädgård med blomsteranlagg- sen.
I allt detta och mycket mer märkes den kvinn- liga handen i styrelsen.
Med de enklaste medel ningar.
Och däromkring en lummig park.
Det är stolt att se den ofta så föraktade hus- hade man t. ex. förstått att smycka de långa mid- liga garningen så vackert inramad.
Blotta anblicken dagsborden, så att måltiden fick något af fest, - i anratt- af det stilfulla, solida lilla slottet höjer ovillkorligen ehuru med bibehållande af h~arda~senkelhet skolans ändamål i den stora allmänhetens uppfatt- ningen.
Herigenom förfinas elevernas smak och ' pryd- ning.
Det kan man vara viss om.
Likaså att detta nadssinne vid sidan af arbetet, som tages har sin stora betydelse.
En sida af skolan, som jag sarskildt vill dröja och allvarligt.
Skolans styrelse består af två kvin- vid, ar att de som anordnat den förstått att upp- nor och en man, utsedda af landtbr~~sdepartementet.
Dessa äro skoldirektör Eftestöl, fru Sönderaal ocli den på många kvinnosaksområden kända fru Kjels- berg.
Närmaste ledningen har dock föreståndarinnan höken Larsen, en fin, taktfull, värdig och moderlig ung kvinna, som tycks aga alla förutsättningar att fylla det stora kallet att dana hemmens vårdarinnor, såväl husmödrar som hushållslararinnor.
Skolan ar namligen delad i fyra skilda afdelningar: 1) utbild- ningskurs för lärarinnor vid hiismode~sskolor, 2) ut- bildningskurs for skolkökslararinnor, 3) fortsattnings- kurs för lärarinnor redan anställda vid husmoders- skolor och skolkök, 4) utbildningskurs för unga kvin- nor till blifvande husmödrar.
Till skolkökslararinneelever antagas endast de, som aflagt folkskolelararinneexamen.
I de öfriga afdelningarna fordras olika kunskapsmått, hvil ka .styr- kas genom inträdesexamen.
Eleverna - omkring ett femtiotal - betala för kost och rum 25-35 kr.
i månaden.
För att hjälpa dem som icke ha råd ens till denna ringa afgift, beviljade stortinget, samtidigt med anslaget till skolan, två tusen kronor om året till stipendier at de minst bemedlade.
Det var också en glädje att erfara, att staten lönar föreståndarinna och lärarinnor ' val.
Ännu ar anläggningen icke fullfärdig.
Den till- tänkta undervisningen i jordbruk och djurskötsel har därför ännu ej kunnat taga sin början.
Hittills har man blott en hast och .några bikupor som föremål för den tillämnade undervisningen i djurvård.
Men hönshuset ar under inredning och jordarealen med- ger en blifvande liten ladugårdsbesattning.
Tradg~rdsskötseln däremot var i full ging.
Friska och rosiga ansikten stucko upp har och hvar i trad- gårdslanden, dar jordgubbar plockades eller ogräs rensades i muntra lag.
Framför det vackra, högt belägna slottet vajade statens tretungade flagga, talande sitt stumma språk om den jamställdhet mellan man och kvinnor, som Norges regering och storting äro eniga om att in- föra p i olika områden, helt visst till lycka och gagn.
ej blott för kvinnorna men för hela landet.
Den enda anmärkning jag skulle kunna göra mot denna synnerligen praktiskt och val ordnade institution, ar att lärotiderna äro alltför korta.
Fram- deles skall nog detta rattas, men.
tillsvidare får man af ekonomiska skal nöja sig med den nuvarande anordningen.
Det har namligen gjorts grava anmärkningar mot att den beviljade summan öfverskridits i be- tänklig grad.
Men där kunna kvinnorna i styrelsen påvisa, att detta beror på att ingen kvinna var med i begynnelsen om att bestämma summan fiir inred- ning och utstyrsel!
Mannen, som vor0 främmande på detta område, hade missräknat sig.
De hade icke tänkt på det nödvändiga i att anlägga vattenledning och elektriskt, -,.
ljus, för att endast namna en af de storre oberak- nade utgiftsposterna.
Kvinnorna hade däremot, sedan de kornmit med, gjort beräkningen för driftkostnaden.
Och der!
hade ej öfverskridits med ett öre.
Haröfver vero de nz-.
turligtvis stolta.
Nar jag besåg denna statsinstitution, drömde jag mig in i framtiden, då svenska staten en gång p % allvar skall vårda sig om kvinnans husliga ut ' nilci- ning p2 land och i stad.
Och jag såg i minnet tillbaka på vår förträffliga Fackskola för huslig eko- nomi i Uppsala, som hvad undervisningen beträffar verkligen kan sagas stå på höjden af vår tids vetande på detta område.
Hur ringa hjälp har ej den fatt, och hur beundransvärdt har den ej dragit sig fram med sina små tillgångar!
Under de tre första åren hade den intet stats- anslag.
Från och med 1897 uppbar skolan ett ar- ligt statsunderstöd af 2,200 kr., hvilken scmrnn hoj- des efter fyra år till 3,200 kr.
och srnårikgom s!
' - git till 10,500 kr., som nu i två år utgått.
Men hur otillräcklig ar icke en sådan liten sum-m ma i en anstalt; där den årliga aflöningen endast till lärarinnorna uppgar till mer an 19,000 kr.
Och dar den praktiska undervisningen drifves i sex %k mec!
uppsättning för aderton familjer.
H de teoretiska ämnena sker undervisningen i universitetets institu- tioner.
Eljes vore man rådlös.
Denna skch vore i sanning värd ett rikligt årsanslag och ett eget stort och rymligt hus.
Och det kan väl ej heller d-öjn länge tills detta mal vinnes.
Till Rimforsa landthushållningsskola ger staten tillsvidare 4,000 kronor om året.
Och i förbindelse med Högre Lararinneseminariet har staten andnii ', cn egen hushållningsskola.
Dessa summor bli dock försvinnande sm9, nar.
man besinnar, att det galler kvinnornas utbild~.ii,~g till goda hushållslararinnor och husmödmx 5 a !la sam hallslager, eller med andra ord, f lertalet kv !naxs yrkesutbildning.
Att spara på statsanslagen, det ar den s ' iöasta nationalekonomiska misshushållning.
Det mEsk m gång sagas rent ut.
Tanken på att möjligen genom dessa radcr lnrn- na bidraga till förståendet af att det ar er.
statsan- gelägenhet af högsta betydelse värd stora offer a? ".
skapa dugliga husmödrar - den tanken vdxaSe hos mig, när man vid middagsbordet p i Stabdc sjöng, DU gamla, du fria., sedan vanliga ord tz !ak till Sverige och dess representant.
S8 länge kvinnorna fordra så litet ii!
: sin &amp; I bildning, få de också litet.
Mindre anspr&amp;kslfishet i sådant afseende vore en lycka för alla parter.
Det finns ett ordspräk som säger » Som mafi ropar Z skogen får man svar,.
Men i konsten at!
rop2 il;: vi svenska kvinnor icke hunnit Iångt - i c h 2r.m -.
ANN MARGRET HOLXGREN f. Tersmeden.
En kvinna i den offentliga arbetsförmedlingens tjänst.
D m et ar tyvärr inte så ofta som man med full öf- vertygelse kan saga om en person, att hon ar som skapad ' för det kall hon valt.
Vi se nog i det hela taget fler bevis på motsatsen.
Därför ar det med glädje vi i dag konstatera ett fall ur den först- nämnda kategorien.
Den 14 april i år öpp- Fröken EMILIA LINDQUIST.
nades i Eslöf ett afdelnings- kontor af Sveriges offentliga arbetsförmedling, och till byråns föreståndare antogs bland tjugoåtta sö- kande fröken Emilia Lindquist.
I och för sig glädjande som ett bevis på samhällets uppskattande af kvinnlig energi och en föregående lång och he- drande verksamhet i humanitärt syfte, står denna ut- nämning som ett litet evenemang inom kvinnovärl- den, i det att - så vidt vi ha oss bekant - ännu ingen kvinna ' ansetts kunna bekläda en dylik före- ståndareplats i den offentliga arbetsförmedlingens tjanst.
Den klientel, som besöker dessa anstalter, består till största delen af man, och det har i följd haraf blifvit praxis att placera uteslutande man på chefsposterna.
Uti ingen af de instanser, som an- sökningen haft att genomgå, har emellertid försports nagon tvekan angående fröken Lindquists lämplighet för platsen i fråga.
Hon ansågs verkligen som, skapad » för densamma.
Och att hon i sitt arbete kommer att lagga ner hela sin stora energi och den.
idealitet som ar ett grunddrag i hennes vasen, därpa tviflar val ingen som har förmånen att närmare kanna henne.
som en afgiftsfri ' under statens anstalt, har den offentliga arbetsförmedlingen ej i likhet med den privata sitt lif~intresse af att fortast möjligt ilstadkomma affär mellan kopare och säljare.
af varan arbetskraft, utan hänsyn till någondera par- tens intressen i öfrigt, Den vill tvärtom efter bästa förmåga placera ratt person på ratt plats och und- vika att arbeta automatiskt.
Att en person med stor mänskokännedom och ett djupt och vaket intresse för, det lefvande ma- terialet~ på en dylik plats kan uträtta ofantligt mycket godt säger sig sjalft.
Att se fröken Lindquists strå- lande anlete, nar hon lyckats skaffa en arbetssökande en bra plats ute på landsbygden - bara det ar.
vardt ett besök i arbetsförmedlingens trefliga I o kal er ..
Fröken Lindquist har bakom sig en adertonårig, trägen verksamhet i nykterhetssakens tjanst.
Under denna tid har hon på sina vidsträckta resor landet rundt som talarinna nedlagt en betydande mängd arbete och entusiasm för den idé hoi framför andra velat kampa för, och hennes verksamhet på detta område kan med ratta anses vara af verkligt väckande och banbrytande art.
Sedan Esl.öfs lifaktiga F. K.
P.
R. år 1903 bil- dades, har fröken Lindquist varit dess outtrötfljgt arbetsamma och initiativtagande ordförande, och hon har slutligen - för att göra meritlistan fullständig - i alla år fungerat som ordförande i den nu tio- åriga sjukkassan Eslöfs hundrakvinnoförening, samt tjänstgör nu afveil såsom kassör i ' den på herines initiativ stiftade föreningen Eslöfs Lasestuga, hvilken upprättat en synnerligen treflig och mycket.
besokt lasstuga.
ELSA ALKMA '.
Utlandet.
Kvinnlig fabriksinspektör i Norge.
Den i Norge genom många och långa år förda striden för tillsättandet af kvinnliga yrkesinspektörer har andtligen genom den nyantagna fabrikstillsynslagen vunnit en första seger.
Enligt denna lag .skall en kvinnlig fabriksinspektör för hela landet samt en assistent anställas.
Den kvinnliga inspektörens .uppgift synes emellertid blifva af starkt begränsad art och.
hufvudsakligen afse att öfva tillsyn öfver de kvinnliga arbetarna.
Nagon teknisk utbildning fordras icke till motsats mot de manliga inspek- törerna, för hvilka teknisk utbildning på olikartade om- råden ar obligatorisk.
Den kvinnliga inspektören aflönas äfven Iagre än de manliga.
" Nylzndefi uttalar som sin åsikt, att detta måste blifva ett kort öfvergangsstadium såsom förhallandet varit i Fin- land, där den första, ej tekniskt utbildade fabriksinspek- tören, fröken Vera Hjelt, redan nu vid sin.
sida har en tekniskt utbildad kvinnlig kollega.
Den af norska regeringen föreslagna kvinnliga fabriks- inspektörslönen skulle utgöra kr.
3,000, stigande till 3,600.
Majoriteten i den kombinerade I ö n e och socialkommitten har emellertid e j gdtt längre än till ett förslag af kr.
2,500 stigande till 3,000.
Med anledning haraf ha Norske Kvin- ders ~ationalrads- och Norsk ~vindesaksforenin~s styrelser insändt en anhållan till stortinget, att lönen icke matte sattas Iagre an den af regeringen föreslagna. '
Yrkesutbildning för kvinnor i Tyskland.
En förening för ordnande af yrkesmassig utbildning för kvinnor håller på att bildas i Tyskland.
Riksdags- och landtdagsmedlemmar, socialpolitiker, lärare och Iärar- innor, framstående personer inom storindustrien och handt- verkskretsar ha ' satt sig i spetsen för företaget.
Målet är att skaffa fackmässig utbildning At arbeterskor genom att förskaffa dem tillträde till fackskolor för gossar samt ratt att aflägga gesäll- och mastarprof.
AKTIEBO.LAGET CIDRIL C,IDRIL !ll; _.
.
.
-.
Biida alkoholfria iippledryck.
= ~ b s o f u ren f naturprohukf.
.
.
.
.
.
.
_.
1 ' 1.
.
.
- I cEFLE - Telegremadr.
.
.
;: CIDSIL99.
Tel. 18B9,1808.
.
-.
::.
.
.
e.
.
.
. '
.
.
:.
-.
.
.
.
.
.
m -. '
.
.
Ellen Key.
och kvhnorörelsen.
.
U mder .d.&amp; gemensamma: namnet Die GeselZschafL utkommer i Tyskland från Rutten 8r Loenings förlag, Frankfurt am Main, en sene socialpsykolo- giska monografier, hvars sista, nyligen utgifna band ar ' ett arbete af Ellen Key, Die Frauenbewegung.
Det ar bland " en samling af de mest kända tyska socialpsykologer, som Ellen Key har framträder, ett faktum hvilket bekräftar det redan förut kända f.ör- hållandet, att hennes namn ar högt uppburet inom Tyskland.
I företalet till Die Frauenbewegung anger förfat- tarinnan att hennes afsikt icke varit att skrifva en kvinnorörelsens historia, något som skulle.fört henne långt utofver.
den begränsade ram som denna bok- serie tillåter, utan att hon i detta arbete Önskat fram- lägga egna åsikter och iakttagelser, sarskildt betraf- fande de nya psykiska företeelser, typer och öfver- gångsformer, som kvinnorörelsen har att framvisa.
Arbetets subjektiva art ' ar ' diirmed af författarinnan angifvet, och det är också Ellen Key sjalf och hen- nes från Barnets århundrade, Missbrukad kvinno- kraft m. fl.
böcker och broschyrer kända uppfatt- ning af kvinnan, som öfverallt möter fram i boken.
Innehållsförteckningen, hvilken förutom rubrikerna Die äuss&amp;en Ergebnlsse der Frauenbewegung, Die inneren Wirkungen der Frauenbewegung sam t Frauen und Manner in allgemeinen upptar de omfattande kapitlen Die ocht ter, Die Ehe, Mutterscha ft, visar å sin * sida tydligt nog hvar författarinnan förlägger frågans centrala punkt.
Historiskt öfversiktligt verkar således icke boken med undantag af inledningskapitlet, dar författarinnan i klara linjer tecknar frigörelsearbetet bland gingna tiders.
kvinnor, då begreppet s kvinnorörelse&gt; ännu icke existerade och då de enskilda kvinnornas straf- vanden ännu ' saknade hvarje medvetet allmänt mål.
' Den orienterande återblicken sätter som kvinnorö- relsens utgångspunkt Evas åtbörd, nar hon sträckte handen ut .efter kunskapens frukt, en handling hvilken förf.
anser såsom i sig symboliserande hela kvinno- rördsen; hvars innersta, medvetna eller omedvetna !drifkraft vore att %fverskrida utifrån dragna gränser.
Med en plastiskt vacker bild sammanfattas i kapit- lets slutord rörelsens historiska kontinuitet genom tiderna fram till malmedvetenhet och styrka.
I ett oandligt tåg sedan tidernas gråa morgon ser för- fattarinnan nu namnlösa kvinnor skrida fram, hvar och en med sin amfora lyftad öfver skuldran, am- foror.
fyllda vid nigon af lifvets urkä-llor.
Men innan dessa namnlösa försvunno vid.
.
horisonten, sankte hvar och en af dem - likt antikens flodnymfer - sin urnas rand mot jorden och förökade så med några droppar de rännilar, som började genomskära ' Profva Gahns - .. .. ' den, och hvilka nu, p9 vida omvägar, sainlats och svällt ut till den mäktiga.
flod, som heter våra dagars kvinnorörelse.
Från denna i breda drag hillna öfversik: öfir~r.
går författarinnan med skildrandet af var tid och dess företeelser till en mera subjektiv framställning.
Hennes flammande entusiasm för de stora, banbry- tande idéerna och deras bärare, men afven hennes afståndstagande från dessa samma idéer, nar de blifvi t massans egendom,, massan, som icke först2 att handtera gudarnas vapen,, göra sig här och !~vat- starkt gällande.
Den fjärrsynta idealisten förmår ej upp- bringa någon större sympati för ' de många, som uii- der daglig och uppslitande kamp smälta o n ii11 verklighetsbruk de förut aflagsna mål, som de eri- samma strafvade fram till.
Hon ser utifrh p5 denn; kamp utan fullt erkannande af de realiteter det gäller.
Och fran detta hvardagsarbete blickar hon incd glädje bort till de kvinnor, som redan vikit ad RA!
massans vag.
och hvilka med ilande steg skynda fram mot åter nya, i fjärran vinkande mål.
Sjalf känner hon sig i slakt med dessa, med föreg&amp;ngskvinnorna.
Är det iiu verkligen dessas, ei;.
ny tids och en ny mänsklighets ideal, som Elleii Key förkunnar och som hon utgår ifrh, nar hon bedömer denna rden betydelsefullaste af alla v S d s - historiska frihetsrörelsers?
F2 ha så kraftigt hafdat kvinnornas rätt till sj2it- ständig, individuell utveckling som Ellen Key.
Isar gör hon inga inskränkningar.
.
Hon ar fullt med o: ~ det berättigade i att kampa för nedbrytande: af a ' k hindrande skrankor; socialt, politiskt och ekonoxlskt vill hon kvinnornas frigörelse.
Men nar ho11 kona- mer till frågan hvatjfor och huru kvinnorna beEi5fm och skola bruka denna frigörelse, drar hon ett kredt, begränsande streck - och detta med logisk k v ~ s e - kvens på grund af hela sin uppfattning af kvknaiis vasen och bestämmelse.
Denna uppfattning st5lIer emellertid Ellen Key, med all hennes flammandc fri- hetsförkunnelse och framblickande mot ett nytt ideal- samhälle, tillbaka till ett plan, dar det ar der: gmki Eva som dyrkas - om ock under nya former.
&gt;&gt;Ich glaube an die unendliche Menschheib; die du war, ehe sie die Hulle der Miinnlichkeit und der Weiblichkeit annahms, säger Schleiermacher ' L siri Katechismus der Vernunft f up.
edle Frauen.
E l k Kcy bekänner sig helt visst afven till kvinnans väiraighet ' af människa, men hon drar.en mycket bestämd grans mellan mänskan-mannen och mänskan- kvinna^, inellm deras väsen och egenskaper.
Väl erkänner hon ali- manmanskliga egenskaper hos bådadera och att!
be- roende p i vissa kulturförhållanden - hvilka dock nu förändrats - de s. k., manliga&gt; speciellt rrfveck- NORMAL Ji4r.L 4 &amp; ie-B / Jck Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej botten- s a t s, är mycket hållbart o c h angriper eJ pennan
lats: hos * -.
.tnanner %. '.
: och:!
: de » kvinnliga .. # .. hos kvinnan bchidt.
d&amp;Aafenta manligar.
- egenskaperna hos.
; hin- nan;.
.o&amp; !#-r kvinnliga D hos.
: manenen: n u borde: - fil, kom- ma till utveckling.
Men i strid mot detta.
: staPi hen; neR:; ofth u.ttalade .. grunduppfattning,.
: .att ' kvinizokna just g.enam .. utv.eckLandet och bördjupandet: af: det.
speciellt kvinnlig8: i.
.sin .. - natui: skulle.
; nå cni högsta fullandr ning och därigenom blifva i stånd att göra de största och värdefullaste insatserna för samhället.
Det mot- sägande i dessa två uppfattningar söker hon utjämna genom att något sofistiskt förklara,.
att de ofvan vid- rörda latenta egenskaperna val borde nå större ut- veckling, me.n proportionsförhålZandet mellan kvinn- liga och manliga egenskaper hos mannen och kvin- nan skulle dock i det stora hela förblifva detsamma.
Med denna inskränkning har hon emellertid i sjalfya verket upphaft sitt .förra; uttalande, och i stallit för den nya * obegr&amp;ade möjligheter.
medgifvande upp- fattningen af ' ntanskah,: nied de högsta manliga och kvinnliga egenskaper hos: sig förenade, stå vi åter inför den äldre uppfattningen.
af .man och kvinna, som skola utvecklas hvar och en ' i. sin speciella rikt- ning .- bm an under friare yttre betingelser.
-- för att fylla sin bestämmelse.
Mvilken denna be- stämmelse ar,.
har Ellen Key ' ' mera an.
en gång i hänförda.
ordalag visat på, och med vidrörandet af detta ämne .ha vi.
också nått fram till- kärnpunkten i.
Ellen.
Keys uppfattning af kvinnoförelsen.
Den har - etf stort inal .- .att gifva kvinnorna.
alla.
utveck- lingsmöjligheter,.
.lösa.
dem.
från alla tryckan.de och hämmande .förhållanden i. hem och samhälle, på det de.
måtte kunna värdigt,.
utföra det, viktigaste af allt samhällsarbete, att föda ' och fostra, det nya.
slaktet.
Och förf.
förklarar, att.
nar d e stå inför denna upp; gift som fria.
mänskliga bersonligheter: skall icke langre någon rkvinnorörelse finnas&gt;&gt;.
Däremot.
kvarstår all- tid en.
.rkvinnofrågar, väl icke från kvin ' norna till sam- hället, men.
från.
samhället till kvinnorna: om de vilja .. förtjäna sin stora företradesrattighet.
att blifva det nya slaktets.
mödrar?
.. Detta är för Ellen Key ' det stora frigörelsear: betets slutpunkt, och hon ser i en vision den nya framtidsstaten, dar den nya generationens val ar me- delpunkten for det hela, det mål, dit.
alla socialpoli- tiska.
planer innerst syfta;.
ett samhalle, dar.
barnen äro.
» födda af föräldrar som beredt sig för ett var- digt föräldraskap - - - och dar mödrarna återvun- nits åt mannen, hemmet och barnet - -- - » - Den fria, sjalfständiga; individuellt utvecklade modern, som.
lefver för sina barn, ar således för Ellen Key.
kvinnorörelsens mål.
För vinnandet af det- samma måste .alla hindrande skrankor falla.
En viktig fråga, som emellertid då inställer sig, ar lesningen af.
det ekonomiska problemet, huru den sjalfförsör- jande kvinnan skall.
kunna lämna förvarfsarbetet och egna sig åt barnen.
Ellen Key finner lösningen i statens skyldighet att aflöna kvinnorna under de år, då moderskapet ar yrke (die Mutterschaft Beruf .ist.)
'.
,. '
', Äfven anser hon, att i en framtidsstat, dar icke pri- vatk; tpitaliqtri~cka~~~,,; ptaan .- socialpolitiska^ i~tressert, $ f @ de .. S ... il.
.
m.
-.
best~fi %~nae, '.
kvinn6; kas deltagande i det ihdustiieila p å så sätt, att deras arbetet skulle kunt&gt;&amp; ' ~~ ' ordh~s '.
.
.
i,.
.
h Ö,.
g - $.
a, ~ ~ j l j g .mJtto, a, - med förbru- krafter gjordes kandet af minsta möjliga tid, {r8duktiva genom an- vandandet .. .. i:; föfi.
' dem, JärskiJ&amp;ti Iämpligt: a~: arbetei-~~l~ fiaanifor allt i % ' %vinnorna skulle användas i sådint arbete, som " icke fordrar någon lang utbildning och som: icke.
lider genom afbrott.
Som man ser ' ett.
konsekvent f&amp;hållande af att.
kvinnornas arbetsför; hållaanden skola ordnas med- afseende -, fast på mo- derskapet.
Som en anmärkning kan .i detta sam- .manhang namnas, att Ellen Key håller p2 separat- lagstiftning och nattarbetsförbud för.
kvinnor.
Hvar.
får den.
ogifta, barnlösa kvinnan.
plats i d.etta .för » moderskapr ordnade samhälle ?.
Hon nam- nes icke.vid inrättandet af den framtida idealstaten, och dock visar statistiken .att .hon finnes, och måste finnas, ' såvida man .icke öfvergår till- poljrgama, seder.
I vårt land finnas exempelvis 1,053 kvinnor på: 1,000 män.
Men problemet ar af ännu större rack- vidd.
.
Ju högre individuell utveckling kvinnornatrnå, .desto .större antal skall ifråga om äktenskap .-och moderskap med naturnodirandighet st.älla.
krafvet:, icke en man utan mannen.
Och haraf måste följa sjalfvaldt celibat för.
ett vaxande.
: 2n.tal kvinnor.
Se dar en af .konsekvenserna af de.t ökade afstandet fran de primitiva naturdrifternas skede:.
.
.
Ellen Key .ar trosvisst- stark, .. nar hon: .visar han mot moderskapet som kvinnornas sto.ra uppgift.
per- ' .sp.ektivet af hvarje kvinnogenerations lif med.
högsta mål att alstra nya, iindlösa: genera !ionerpekar hon på med religiös hiinförels.&amp; Detta är .. afsien hos.
henne.
fullt psykologiskt ' ' .förklarligt; ' stående:: På- difstrons a ståndpunkt.
omfattar: Iion lidelsefullt:: den nya mansk- ligheten på jorden - med sin.
dyrkan, och hennes tam kar om kvinnan ä.ro .ett med denna tro.
.
.
Men gent.
emot det .... af.
Ellen Key ofta citerade ordet: ~lifvet sjalft3r lifeets ' .h.ögsta mening », det klar- görande uttrycket för.
hennes lifsåskådnhg, reser sig en annan öfvertygelse med .tro på en andlighet icke bunden vid mänsklighetens jordexistens.
För denna uppfattning - blir könsdifferentieringen endast ett.
moment i utvecklingen, och derina tros anhängare skåda aningsfullt fram mot en högre till- ' varelseform, dar rdie unendliche .Menschheit&gt;) fri- gjorts från rdie Hulle der Mannlichkeit und der Weiblichkeitr.
.Kvinnofrågan D frågan får då afven en.
annan belysning.
.
E. K-N. '
' '
Små blad ur vandrings- boken.
I det mörkaste Smhland.
T ill höger om vägen ligger-.
en liten, liten grå trastuga med ett ganska bristfälligt tak af jord- torfvor.
Underredet af detta tak består af björk- nafver, .och torfvorna prydas af den mjukaste gröna mossa, röda syren och andra vildblomster.
Bagar- ugnen liksom skorstenen äro rustikt byggda af grå- .sten, nödtorftigt sammanhållna af litet murbruk, det hela tydligen ett verk af en amatör i murareyrket.
Kanske är det just detta prof på människans förmiga att reda sig utan det mera civiliserade tegel- materialet som jämte det ängslikt blomstrande taket gör stugan så tilltalande ur målerisk synpunkt.
Dörren af nya, omålade bräder är tillbommad.
I fönstret skymtar en bit af en gammal gardin, men ser man rakt igenom det till det midtemot sittande fönstret, syns det tydligt att detta stugans enda rum ar obebodt.
På den smala med buskar kantade stigen fram till dörren vaxer också gräset alnshögt.
Det är tydligt att inga fötter på länge trampat den stigen.
Ett par fruktträd, krusbärs- och hallonbuskar, en jasmin och en syrénbuske skvallra om att här har fordom en trädgårdstäppa gladt det lilla anspråkslösa torpets ägare.
Det vackraste i denna förvildade täppa äro de metershöga blå lupiner, som raka likt skiltvabter kring en sarkofag, i frodig mängd växa ' däromkring.
En och annan akleja blandar sig med dem, för öfrigt växer blott gräs, saftigt och snart moget för lien, på hela det lilla med ett typiskt smiländskt pinnstaket inhägnade området.
Väldiga hällstenar ligga kringkastade litet hvar- stans, öfverskuggade af låga ek-, björk- eller rikt blomstrande björnbärsbuskar.
I ett hörn af den forna hagen har en artist slagit sig ned och tecknar flitigt.
Den snart fallfärdiga hyddan kan således åtminstone ännu duga för en målares pensel!
Och människorna?
De, som därinne en gång lefvat, sträfvat och knogat för det dagliga brödet, som därinne älskat och lett i lyckliga dagar, sörjt och fällt tirar i motgångens tid, gifvit lif åt och fostrat det yngre släkte, som nu vistas därute i vida varlden - hvar äro val de?
Flyttade, som så många till nya varlden?
Döda - svaras det.
Alltsa lik- väl flyttade - den längsta flyttning hvarje människa har att en gång företaga.
Och de ha det mindre trångt nu - renare - ljusare - friare - vidare vyer - - Det blir helt snäft om hjärtat vid tanken på att här i denna lilla hydda har en gång människolycka - eller olycka - prässats in som i ett alltför trångt fodral.
Lyckan har icke haft armrum nog att växa och breda ut sig i all sin fullhet, glädjen har icke haft högt till taket.
Olyckan har legat och rufvat som en kvalmig rök i alla vrår och tryckt mera förkrossande an annorstädes.
Armod och.
svårmod ha suttit som objudna gäster vid bordet och stirrat tigande genom den gråa rutan - - - Onödiga griller!
Det sannolika ar, att dc man- niskor som bakat o c h bryggt i detta näste aldrig sågo langre an för dagen, nöjda tuggade sitt a ' agliga bröd, sofvo och stodo upp igen, tills den dag kom, d i de blefvo utburna, utan att ha bedt därom.
För att se det de aldrig drömt om, hora hvad de aldrig anat och erfara det som i ingen människas hjärta stiget a r.
.
.
.
.
ST. GRAVE.
Ett hem för öfvergifna mö- drar och deras barn.
A Ilt mera klart ingår det i tidsmedvetandet, att sam- hället är skyldigt att göra något för de barn, hvi !ka p i grund af olyckliga omständigheter icke fil nödig om-.
vårdnad och tillräckligt skydd, vare sig detta förhållande baserar sig p i otillräcklig eller dålig arbetsförtjänst för föräldrarna eller - såsom tyvärr ofta är fallet - på den ansvarslöse faderns vägran att göra något för sina utom äktenskapet födda barn.
Att samhället måste IkIäda sig vissa förpliktelser gentemot nödställda mödrar ar afven en uppfattning som gör sig alltmera gällande.
Frigan om moderskapsskydd och moderskapsförsäkring stär ocksii i de flesta kulturländer på dagordningen och vantar sin losning under statens medverkan; i Sverige tar frigari gjorts aktuell genom hr E. Wavrinskys motion om ino- derskapsförsäkring vid 1908 Ars riksdag och genom der, i anledning häraf af riksdagen i skrifvelse till I:.
maj:!
begärda utredningen af frågan.
Naturligen ar det endast genom dylika Pörsakriixg~: - under statens medverkan, som något i vidsträcktare mer; ing effektivt kan uträttas till bispringande af de ncdstiiIlda mödrarna och deras barn, men äfven enskilda företag x.ed liknande syften äro ju i högsta grad glädjande företeeis~r.
Ett sådant företag, hvilket dock har ett annat ändarna: ar moderskapsförsäkringarna, emedan det afser att hji9; x mödrarna betydligt längre än öfver den närmaste tidec efter barnets födelse och som dessutom har ett xr,t idcclIt syfte, har under det gångna året satts i gang i Skirie.
Vi lämna här en kortare redogörelse för detsamma.
Redan hösten 1906 bildades i Malmö en förecirig för bispringande af nödställda, öfvergifna rnijdraa 3ch deras barn, och denna förening rönte redar.
frar.
början liflig tillslutning siväl i Malmö som i Lund och.
trakten där omkring.
I juni förlidet år hade nämnda företrin?
; glädjen att kunna bereda rum för den första rnodcrrr m t l sitt barn i det d8 nödtorftigt ordnade hemmet, Ärthclmcn, en förhyrd lägenhet i närheten af Kulladals järnvilgsstztim För närvarande ha fem mödrar med sina barn sitt Iiex på Artholmen, och manga anmälningar ha rnctkgi: ~ %: i den närmaste tiden.
o
Vid inredandet af hemmet på.
Artholmen har stor vikt fast vid att det för dem, som dar skola finna ' en fri- stad, äfven i det yttre må verka hem, ej anslalt.
Den gamla byggnaden med sin stora trädgård erbjuder bilden af ett typiskt skanskt landthem - ett hem med värme och trefnad för barnen och mödrarna och med ett h.ems plikter och uppgifter.
Här få mödrarna ägna sina barn den vård dessa hehöfva och dessutom turvis två och två sköta köks- och städningsgöromålen, hvarjamte de i ett stort arbetsrum ha arbete vid syinaskin, vafstol och tack- stickningsbåge.
Det ar först och främst barnets ratt hemmet vill be- vaka, ratten att vårdas.
af sin mor åtm ' instone det första Det ar ju året - om möjligt afven framgent.
tyvärr blott alltför vanligt, att den ogifta modern af eko- nomiska skäl ej kan ägna sitt barn- sin tid och den vård det behofver, och de s. k. oäkta barnens sorgliga lott blir ju därföi i de flesta fil!
att utackorderas samt att växa upp mer ejler mindre vanvårdade och.
så godt som alltid i total saknad af kärlek.
- Kan man da undra öfver att de ofta tidigt urspåra?
Föreningen har emellertid afven gjort till sin uppgift att arbeta för att barnet måtte erhålla understöd af fadern, - tyvärr kan den härvidlag ej nå långt, så sorgligt brist- fällig som vår lagstiftning i detta hänseende ännu ar.
Det har dock tydligt visat sig, att moder och barn ha lättare att göra sina anspråk gällande gent emot barnafadern, då de haft en förening med dess styrelse stödjande bakom sig, än hvad annars ar fallet.
Men ej blott för barnet, afven för modern vill hem- met vara till hjälp.
Först och främst genom.att låta henne aga sitt barn och ägna sig at dess vård, något som i och för sig helt visst skall visa sig ha en moraliskt höjande inverkan på henne.
I hemmet får hon lära sig att inse hvilka plikter hon atagit sig genom att satta in ett barn i världen, och dar hjälper man henne afven att fylla dessa plikter.
Utan tvifvel finns det många som anse, att det ar att lagga hyende under lasten att på detta satt hjalpa de ogifta mödrarna till att få behålla sina barn.
Detta.
ar dock i sjalfva verket en grundfalsk uppfattning.
Hvad som därmed afses, och verkligen gores, ar tvärtom att ' väcka ansvarskänslan och pliktkänslan hos modern, att lära henne förstå, att barnet har ratt till anspråk p&amp; henne och att hon måste arbeta ' för sitt .barn; ' Barnets skiljande från modern torde väl däremot just i hög grad bidraga till a t t slappa.
ansvarskänsla och draga henne nedåt.
Då föreningen satt som sitt mål: modern åt barnet och barnet åt modern, arbetar den ifrigt för att åt modern efter första arets slut, då hon måste lämna hemmet, an- skaffa sådant arbete, som tillåter henne att behalla sitt barn hos sig.
Detta moter naturligt nog stora svårigheter.
Flera skånska fami-ljer, som förstått och behjärtat, frågans stora betydelse, ha emellertid redan förklarat sig villiga att nar barnet blifvit årsgammalt mottaga modern som tjänstflicka och låta henne taga sitt barn med sig, ett bevis på en verklig vilja att hjälpa och en fördomsfrihet som är ett glädjande ' tidens tecken.
Så, som detta hein är ordnadt, och att döma efter de fbresatta målen, tyckes det komma att fylla en stor uppgift.
.
Notiser.
.
.
Nya kvinnliga järnvägstjänstemän .. Järnvägsstyrelsen har vid behandling.
af afgifna.
fosslag till ny Iönestnt för styrelsens byråer och kontor.
upptagit.
ej mindre an åtta nya - kvinnliga kontorsskrifvarebefattningar.
Stockholms tredje arbeterskehem.
Arbeterskehemmen i Stock~olm, som ?iIlkommit på fröken Gerda Meyerso-ns ' initiativ och af hvilka två tidigare inrättade ett förlagts till Kungsholmen och ett till söder, ha nu tillökats med.
.
ännu ett, beläget i Birkastaden: Nar föreningen Hem: för arbeterskor utbad sig ett anslag på 2,000 kr.
.af Stockholms stad, fick den .till svar, att.
; dess.
begäran.
skulle beviljas, om .den 1 okt.
19.09 ett hem kunde öppnas föi- trettio arbeterskor.
Detta villkor har mera än uppfyllts, i det Stockholms tredje arbeterske- hem, hvilket i dagarna öppnats i huset Vikingagatan 7 B; har plats för .fyrtio arbeterskor .. Hemmet, som ordnats och skall verka enligt samma principer som de förutvarande hemmen, men hvars priser ställa sig något litet dyrare, iii- utomordentligt val inredt med alla en modern byggnads bekvämligheter.
Det om- fattar 17 sofrum .jämte stort och ljust samlingsrum, rum för föreståndarinnan, badrum samt fyra kök.
Rummen äro trefligt och praktiskt möblerade med enkla möbler i ljusaste färger samt försedda med en .eller två garderober.
.
Hemmet består värme, linne och tvätt, samt Iäkare- vård, och ombesörjer städning och upplysning af .de gemen- samma lokalerna.
Däremot få arbeterskorna själfva bestå lyse till samt städa sina rum.
Badrummet ar tillgängligt mot en afgift af 25 öre och köksgasen får begagnas mot femton öre i veckan.
Nio af rummen äro beräknade för tre personer och för dem är priset 8, 8,50 i 9 kr.
pr.
manad.
Två-per- sonsrummen (fem st.) kosta 10 kr.
och de.
tre.
rummen för en person 14 kr.
i månaden.
Hemmet har erhallit många gåfvor men hoppas f4 ännu flera; särskildt hör en symaskin till de varmaste önskemålen.
Aftonsamkväm komma ej att-.hållas i detta hem men undervisningskurser planeras, hvaraf den första troligen kommer ' att röra sig om hygien. '
' ' ' ' ' Landsföreningens senaste flygbhd.
De i ett föregå- ende nummer omnämnda tre prisbelönade flygbladen i kvinnoimas .rösträttsfråga: Mor m i n af Ann Margret Holm- gren, Grannärna af Sigrid Kruse Samt Goda kamrater af Nancy Svanberg ha nu utkommit och kunna mot post- förskott rekvireras från Werner Gustafssons Boktryckeri, N. Köpmangatan 5, Gafle.
Grannarna, 4 sid., betinga ett pris af .l kr.
per 100 ex. jämte porto, och de båda öfriga öfriga, 6 sid., ett pris af 2 kr.
per 100 ex. ' jämte porto.
Det är af vikt att dessa flygblad spridas i så vida kretsar som möjligt, särskildt bland landsbyggdens kvin- nor, och det är att hoppas, att alla vännera af den kvinn- liga rösträtten göra sitt bästa för att befordra denna sprid- ning. '
, ~amhällslif i Nya världen.
Upder denna titel anordnaT Centralförbundet för Socialt Arbete i Stockholm en föreläs-
.
-.
ningsserie innevarande höst i K. F. U.
M: s stora sal.
Föreläs- ningarna, som taga sin början tisdagen den 5 okt.
kl. 8 e. m. och sedan fortga alla tisdagar t. o. m. den 14 dec., omfatta följande ämnen: Immigranterna, deras faror och framtid, Farmare och nattriddare, Socialism och fackför- eningsrörelse, Negerfrågan, Barndomstolar och reform- fängelser, De amerikanska kvinnorna, Barnaslafveri och barnavard, Fria offentliga bibliotek, Skolarbetet, Folkbild- ningsarbetet, Svenskarne i Amerika.
Föreläsare blifva redaktör G.
H. von Kock, d: r V. Palmgren, stadsnotarien H. Salomon m.
fl., hvilka i Ame- rika stud.erat de afhandlade fragorna.
Samtliga föredrag illustreras af talrika skioptikonbilder.
Seriebiljetter till samtliga föredrag (11 stycken) kostar 3 kr.
och biljett till enstaka föredrag 40 öre.
Biljetter erhallas 5 C.
S.
A: s byrå, 6 Lästmakaregatan.
Medlemmar af till C.
S.
A. anslutna föreningar kunna erhalla seriebiljetter till ett nedsatt pris af 2 kr., om minst 10. biljetter tagas samtidigt.
De af Landsföreningens för kvinnans politiska rösträtt medlemmar, som önska begagna sig af denna fördel, torde anteckna sig på Rösträttsbyrån, Lästmakaregatan 6, Stockholm, kl. 3-5 e. m., där utlagd lista.
finnes.
~insioaering af äldre barnmorskor.
Enligt k. kun- görelse den 18 sept.
1908 har ratten till inträde i Barn- morskornas, pensionsanstalt utsträckts att omfatta äfven de barnmorskor som äro födda före den 1 januari 1855.
Villkor för att sådan barnmorska skall erhålla inträde i pensionsanstalten är emellertid, att hon den 1 december 1908 innehade anställning hos kommun eller å barnbörds- hus mot löneförmaner, som i regel skola uppgå till minst 200 kr.
om året, hvari dock naturförmåner må inräknas med visst belopp.
Pensionen uppgir till antingen 100 kr.
eller 150 kr.
för Ar, beroende på storleken af det bi- drag, kommun eller barnbördshus förbinder sig att lämna.
- Anmälan om inträde skall af den kommun eller det barnbördshus, där barnmorska är anställd, före den 1 januari 19 10 för henne göras till riksforsäkringsanstalten, som handhar förvaltningen af Barnmorskornas pensions- anstalt.
.
Stockholms folkskolelärarinnors diskussionsklubb an- ordnade sistlidne tisdag afton en diskussion öfver ämnet olika lön, lika arbete ", hvarvid dr Maikki Friberg fran Helsingfors inledde fragan och redogjorde för de finska folkskolelärarinnornas löneförhållanden.
Vi återkomma i nästa nummer med ett utförligare omnämnande af den viktiga diskussionsfragan.
Sedan en del föreningsärenden behandlats, framhiiii d: r Wester- Hallberg i några varmhjärtade afskedsord den kvinnliga rösträttsfrågans betydelse och berättigande sanit uppmanade till fortsatt energiskt arbete i föreningens tjihst, I den festligt smyckade salen vidtog därefter ett Iifligt samkväm, och flere tal höllos för hedersgästerna.
Fröken Stina Hellgren frambar å styrelsens vägnar ett tack för det nitiska arbete de afgående, hvar i sin stad, 1itföi.t till föreningens fromma.
Fröken Karolins PZlsoit redo- gjorde i ett längre anförande för den kvinnliga rösträtts- frågans nuvarande läge.
A Hvita bandets vägnar talade fröken Francke, och fröken Uddenberg gjorde sig till tok för den stora skara patienter, som hos de tvänne kvinnliga läkarna funnit rad och hjälp och som nu med nppriktig saknad se dem lämna sin verkningskrets.
Sedan ytterligare nigra anföranden hallits samt för- friskningar intagits var festen till ända.
Rikträttsföredrag.
Sistlidne söndag höll fröken Signe Bergman, Stockholm, föredrag för Mölnbo F. K.
I '.
R. öfver hur rösträttsarbetet bedrifves i Englandll.
Fröken B. kommer att nästa söndag taIa öfver samma anme i Sigtuna samt planerar föredrag afven på andra orter inom den närmaste framtiden.
X.
Y.
Z. Aberopande vår redan i N: o 18 af Zagny i llBreflåda11 gjorda anhållan att Ni ville godhetsfuil: iipp-.
gifva Eder adress för att möjliggöra returnerandet af Eder i bref af den 24 april inneslutna tillhörighet, få vi ånyo utbedja oss ett meddelande fran Eder.
Därförutan se vi oss tyvärr ur stand att göra något vidare åt saken.
Anonym.
Edra varmt kända och vackra ord om E.
S. anse vi oss ej nu kunna intaga, på grund af att vi for nästa veckas nummer haft fördelen erhålla en minnesrrrrra öfver henne, skrifven af en af hennes närmast stiiendc vänner.
Önskar Ni ett senare publicerande af Fdcr ' r i !t- talande, torde Ni ' godhetsfullt meddela Eder med redal; - tionen.
pilitliga o&amp; ~8ilBrekoinrnenderade~: Länsfibrbundet af BTirnnPsonds F. K.
P.
R. hade sön- dagen den 19 september ett af god stämning och lifligt intresse buret sammanträde i Arvika för öfverläggnilig om åtgärder för organisationens spridning med hänsyn till de nya landstingsvalen nästa ar.
Till arbetsutskott valdes: fru.
Gerda Hellberg, Karlstad, ordf., fröken Ottilia Marin, Filipstad, sekret.
och fru Ida Nordström, Arvika, kassaför- valtare .. Malmö F. K.
P.
R. firade lördagen den 25 sept.
en talrikt b.esökt afskedsfest för tva af sina verksammaste med- lemmar, hittillsvarande ordföranden d: r Malin Wester- Hallberg och styrelseledamoten d: r Sofia Holmgren, hvilka båda p8 grund ai afflyttning till Stockholm med denna manads utgång lämna föreningen.
9 - ten som hufvudstaden.
Anmälan 8 A OAWS EXPEDITION, Mastersam-tac2 54 Sfockholm.
kTrag.or och svar.
kivar kan man prenumerera p i Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru många ex. som helst.
SkaM man alltid prenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alitid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år. '
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för.
hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skalf man förfara för denna mov / sions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga på ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur mariga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagiiys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under Iivars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende ' pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen. '
' kivar, och till hvilket pris kan man nummervis lösa Dagny?
I städernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
3 / Platssökande få sina annonser in .. rda r .-Lararinna lementarbildad, frisk flicka E önskar genast plats i familj så- som husmoderiis verkliga hjälp.
Praktisk skola genomgången.
Nå- gon lön samt att bli ansedd som familjemedlem önskas .. Svar till lll&amp;åring ", Hagelsruin p. r..
.
.
.
.
.
Sknfter utgifnna af ~en&amp;al.styrn [srn i andsf föreningen för kv&amp;naq politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen &lt;, i Rösträttsfragan 1905- 1906 .. ................................... -: 5f.
, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: L,, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet och kvin- 1 nans ställning inom äktenskapet enligt gällande svensk - rätt ...................................................... ..: ......: ..... -: 50,) IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal röstritt för gifta kvinnor ............................................................... -: 10,) V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 40 VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga .................. -: 25,, VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland .. .... -: 40 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck fran den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............ -: 10 Elin Wahlquist: Partipolitiken och kvinnornas rösträttsfråga .. .... -: 03 Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm flygblad:.
N: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politiska röst- rätt ..................................................................... -: 05,, 2, Anna Whitlock: Bör deil svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
....................................................... -: l0,) 3, Hilma Borelius: Hvarför är motstandet mot kvinnans politiska fisträtt oberättigadt? ..
.
., ............................ -: 10,, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... --: 10,, 5; Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
................................. -: 05, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga rösträtts- rörelsen .............................................................. -: 10,) 7, Nigra manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: 15, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 05,, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin- nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ........................ -: 05 Minneslista ....................................................................... -: 05 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning .. .... (-: 75) -: 60 Gustaf A. Alden: Svenska kvinnans kommunala W g h e t e r och skyldigheter ......................................................... -: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhi1.d Modin: Bröllopet pa Ensillre ................................. -: 25 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren.
-: 25 Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. .-: 25 -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas rösträttskraf ........................; ........... Ofvanstaende flygblad och broschyrer kunna rekvireras .från F. K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lästmakaregatan 6, Sto ' ckholm, som halles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7-8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladeii n: ris 1-8 lämnas: - 19-årig bättre L EOIGA PL A TSER.
flicka, Modebyrån, ä r a r i n n a, undervisningsvan, som genomgatt Hushållsskola, nigot kunnig i handarbete och linnesöm- nad önskar såsom familjemedlem mot fritt vivre plats?
större i herr- gård för att under husmoderns ledning deltaga i alla husliga syss- önskar i höst plats i familj att läsa lor.
Svar till E.
G., Sundsva11 p. r. med barn i vanl.
skolämnen.
Svar till fiUndervisningsvanll Halmstad p. r.
.Dagny för hczrnlfva priset eller 711s öre pr mm.)
Röstrattslitteratur: L musikalisk, får 1 okt.
plats i Drottninggatan 81 A, 2 tr. omedelbar.
närhet af Stockholm.
Stochholrn. "
'.
Elever 3 flickor, 2 laxlag, läsa 5 och 3 klassens kurser.
Lönevillkor 400 A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261: pr läsår.
Vidare Nya Inack.
Byrån, meddelar råd: Brunkebergsgatan 3 B, Sthlm.
vid val af damtoaletter, farger, ' mo- lats som barnfröken i godt deller m. m., vid ordnandet af va- hem i Skhe, liflig trakt, tv2 ningar, dekorering för fester mr m. Uppköper modevaror för damer barn 3-5 ar, får bildad, barnkär Flicka kunnig i linnesömnad 1 i landsorten.
Moderat arvode.
okt.
Vidare Nya hack.
Byrh, Fru h. Beiier, kl. 11-5. kunnig i bokföring, engelska och Brunkebergsgatan 3 B. Sthlm.
tyska, som vistats utomlands, önskar plats å kontor.
Fina referenser.
mindre pensionat i Norr- Gynna: land får 1 nov.
hushallerska Svar emotses tacksamt till " S.
E.
0911, under adr.
S. Gumaelii Annons- god plats.
Vidare Nya Inack.
Byrån, Dagnys annonsörer.!
Brunkebergsgatan 3 B, Stockholm.
byra, Stockholm, f. v. b.
Kvinnlig stenograf och maskinskrifverska, P ' A Sprid veckotidningen DA GNY! '
.
.
D A G N Y Deposition &amp; Sparkassa fruntimmer, har det iinge varit ett ' For var tagit epapper alist er och särskildt Yttre skador.
; ina önskningsmål att kunna öfvcrlamna varden af skötseln af sina affärer at nagon pcrsoii eller S k o m smärtstillande medel vic yttre skador samt motverkandc svullnad och inflammationer anse!
Salubrin oumbärligt af alla, son lart kanna det och vid inköp ickc låta förleda sig att i stallet för ori- ginalfabrikatet emottaga underhal, tiga efterapningar.
Tillhandahål * les i Parfym-, Speceri- och Färg.
affärer.
Partilager hos Geijer 8 Co., Akademigrand 1, Stockholm nstitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet odi iiog- rannhet i utförandet af det anförtrodda uppdrzget afvensom pris- dighet.
En sådan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatafdel ning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-4),; om under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig värd och örvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen dcponcrar ~bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger) ch tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariat- ifdelningen utlottningar af obligationer och uriderrättar deponenten i Arsenalsgatan 9, [od tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, sani!
: läm- lar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
STOCKHOLM.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatnicleliifngcn, Nya Aktiekapital 3,000,000 kr.
inderrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna 2 in- Nad hammarhemmet eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som Djursholm nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelniiigen, Riks Djursh.
122.
' A.
T. Djursh.
52 .tt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- erbjuder klena och nervösa perso- telningen deponerad inteckning genom underlåten förn else skulIe för-: ner ett lugnt och stilla hvilohem, alla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom upp$omrnen skada.
i (För män och kvinnor.
Grundad 1878) Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af dcpositio- Pris pr dag 5-8 kronor.
iens värde, dock ej under två kronor.
Hushfillsafdelning med husmo- derskurs.
I Slöjdafdelning: Vafnad, sömnad, I m 8 m 8 8 8 m m m 8 m 8 m m m m 8 O 8 8 8 m 8 8 m m 8 m m m 8 8 R 8 8 R 8 8 m 8 m m träsnideri, laderplastik m. m.
Hygieniska Skodon Fem prliktiga iifventyrsbilcker f&amp; Barn och ungdom.
Berättelse och af iiitgdom.
tillverkas för Herrar, Damer o. Barn, SIGRID Fritt efter för Jules barn Verne Alfred FOTOGRAFIATELIER OBS.!
Prisbelönta af Dräkt-Re- Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- 8 formföreningen.
tonnerad.
Pris 75 öre.
3 UPPLANDSGATAN 3 m Skodon tillverkas äfven eftex (invid Norra Bantorget) En riddarsaga f r h medeltiden.
Bearbetning modern fason.
Grupper i det fria.
Förstoringar utföras.
af i i l l a n d e.
259 sidor.
Med 45 illii- Allt arbete utföres noggranl B strationer af Ingeborg Uddén.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Förstklassigt arbete!
Amatörer undervisas!
och af basta material.
Pris fr.
Kr.
6 pr duss.
P. Gusf.
Pettersson.
A.
T.
83 03.
Obs.
Hiss I.
52 Drottninggatan 52.
Harald Östensora.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
?ris I 75 öre.
8 Berättelse för barn och ungdom.
Fritt KOPMANNABANKEN, ' Kristinehamns Praktiska Skola:: ': Tsarens kurir.
WAGMAN:: il Parzival.
: Folkskolans Barn tidning i Sagogrottan i Sagoskogen.
&amp;.
:; mfig, Den hemlighetsfulla ön.
@ # ven och redkerad af S TINA Q UlNT ut-, efter Jutes Verne af Alfred Smedbern.
312 sidor.
44 illustrztio-; l ner af Brifei Ellstr6m.
artonn ner ad, Pris 75 öré.
M kommer 1909 i sin adertonde årgång.
Ett rikt illustremdt nummer hvarje vecka, 36 H jiilten bland h j ältar;; $; $;; g;;; g;: veckor under året.
Charles G. Gordons Iif och stordåd, ise Gagnei 304 sidor, Bhta och Iampli&amp;aste likning för barn af alla I 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartoiinerad.
Pris ' i3 orii.
f gamhilk R lasser.
Prenmerera 6 närmaste postkontor.
PPis för helt år Kronor k 65. halft år 90 öre.
i i - - ns fiir Kvinnans iistritt B Stw IFredrika-Brerner-F8rba~ndet: Drottaairnggattam $4.
Kikstel.
27 62.
Förbundets byra öppen 11-4. nedlemmar uppmanas att vid ombyte af bostad uppge såval gammal; on1 ny adress antingen till Föreningens kassaförvaltare, fröken Stina Juint, Artillerigatan 4, eller på Föreningens byra, Lästmakaregatan 6, illm tel. Br.
9 44.
Till dessa expeditioner kunna afven medlemsafgifter nsandas.
Fredrika-Bremer-IFa) rbup~dets SjaksL8tershebynA: ' ~azmne %g.
25, Rikstel.
68 98.
=-_i Dagens raammer 3r.nehAller: 6.
A, Sj6srabaaai.
Af A.
%: Skvdleapoli tik.
Norska sttateass hnshAI %nifigs8 %rarirannesBáoIa pi3 Stebzk.
AH Ann Margret Holmgren QT Tersmeden.
En kvinna i dem.
offentliga arbets %6rmed %imge~s fj8rts8, A-i Eïsa Alkman.
Utlandet.
Ellen Key och kvinnorörelsen.
Af E K-n.
Srni blad ur vandringsboken.
1 det mörkaste Smiland.
Af St. Grave.
Ett hem Mr iifvergitna madrar och deras bam Notiser.
Föreningsmeddelanden.
Breflada.
0 Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom ~ r e d r ka- i reme er- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan; Prenumeration a Dagny sker ii närmaste postanstalt -- eller bokhandel.
I I -- Eniiehallsförteckning.
Rodenstamska 7 meter mörkblil Damcheviot tjock stark iintervara 70 cm bred finnes afven i svart, VH brun eller röd farg till 4,20.
Blustyg !,s het.
prima velourflanell, 70 cm.
bred i 100-tals vackra mönster, som vanligen kostar E öre m. erhålles till 1 kr 10 bitar 9 SO.
Rosatvills till underkläder,.
$aftig stark; ara $2 öre met., d: o.extra prima skär eller blå ifven passande till herrkalsonger 0,40 met.
rillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
Allm.
ten.
82 1 i. m___________.
- ._= Slöjd- och Hushållsskolan Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkokslärarinne- surs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds-) ch Växtf argningskurs.
Alln.
t$.
48 3.
I I I
