# ID: svediakorp-per411
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,637
# sentences: 789
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. '
N:;.
34.
... G n Prenumerationspris:.
$r.
kr.
4: 50 11s ar.
kr.
2: 50 al4,, lk,,,, 1: 25 111.
.
.
,; MOI S t o e k h o l m den 1 6 S e p t e m b e r 1909..
.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr..
.
.
Telefoner: Allm.
63 53 .. Riks- 122 85.
.Lösnummer 10 Öre.
.
...
Prenumeration sker sHväl i landsorter soin i Stockholm A nirmaste .postanstalt eller bok- handel.
.
utgifnin&amp;d hvarjc!
torsdag.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L E N K L E MA N. Mottagningstid:.
Kl. 11-12.
-.
Expedition och Annonskontor: Mästersamuelsgatan.
.
....
Sthlm 1909.
F. ~ n ~ i u n d Boktr; s Annonspris:.
15 öre per mm.
Enke: spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons und.
texten 1.5 mm: s höjd per gang 10: -: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 " 10 20 ggr 20 .. 010, 50 ggr- 25 Ola.
,.
Annons bor vara mlamnad senast " måndag f. m: ' en tr-.
.
2: a &amp; g..
Post- oc; telegrafadress: DAGNY, ~tockholm. '
.
Men ' s League for Women ' s Suffrage och Mannenbond - voor Vrouwenkiesrecht.
D. et.
ar .i Amster- dams Concert- gebouw den.
15 juni 1908 kl: 10 på mor- - gonen.
.
.. Den stora salen.
ar fylld af .kvin- nor från alla möjliga delar.
- af jordklotet, och från ordförandens lappar utgår, då de delegerade i # den. '
in- ternationella röstratts- kongressen uppropas, det ena namnet efter det .andra, p å - kvin- E. W. ' van STRAATEN.
.
nor kvinnoför- Ordf. i de 110lländska männens förening för kvinnans politiska rösträtt.
eningar ..
Då ljuder i ens * öron, med särskild betoning:, .Men ' s League for Wo- men ' s Suffrage, dr Charles Drysdale ..
Effekten ar stor- artad - alla ansikten lifvaq.
blickarna gå i en och samma riktning och ett par hundra leenden stråla i. kapp sin välkomsthalsning mot representanten för det maskulina elementet på kvinnokongressen, medan då-.
nande handklappningar .ytterligare .markera den tack- samt vanliga .stamningen.
Va1 var det för minga.
kongressmedle.mmar ett redan kandt faktum, att eng-, ' s.
, ' - '.
elska, m.an genom .. en särskild mannens.
f.ör- ening.
för.
kvinnans politiska rösträtt söka understödja sina: iöst- rättskr5fvande.
- ' lands- maninnor, men.
.d5 man så har i dr Drysdales .person fick lifslefvande bekräftelse på.
bundsförvanternas goda vilja, realiserade man so ' m.
först hela betydelsen af detglad- HERBERT JACOBS jande sakförhållandet.
0 f.
i de engelska männens förening .Men ' s League for för kvinnans politiska rösträtt.
Women ' s Suffragew.
grundades för nAgra Ar sedan med blott fem ' medlemmar vid starten.
Nu ar.
medlemsantalet 2,000.
Ordförande ar advokaten mr Herbert Jacobs.
.Föreningen arbetar för sitt mål genom spridande af litteratur, .anordnande af möten och föredrag m. m.
Denna vår har tagits initiativ till startande af en för .man och .kvinnor gemensam klubb, i. hvars lokal anhängare .af den kvinnliga rösträtten kunna träffas och - dar diskussio- ner, mottagningar och andra.
företag för befordrande Promenaddrakter ', och Kappor Var stora mellangenre rekommenderas.
- Elegant smak l Solidt arbete l F6rmAnliga priser l
af röstrattssaken kunna anordnas.
Föreningens sekrete- rare mr J. Malcolm Mitchell ar en af initiativtagarna till ett ganska märkligt aktstycke, en den 23 mars d. å. utfärdad Declaration till förmån för kvinnornas röst- rattskraf.
Undertecknarna af denna deklaration äro ett antal kända och framståenda engelska man, hvilka ordnats i grupper efter sina olika verksamhetsområ- den.
I gruppen %Public Offices and Lawr ser man bl.
a. namnen sir John Cockburn Ex.
Premier, S. Australia, samt af nuvarande ministrar i England .Rt Hon.
D. Lloyd-George M.
P. och Rt.
Hon.
Herbert J. Gladstone M.
P.
P.
C.
Bland litteraturens och konstens representanter.
markas bl.
a. William Rosetti, G. Bernard Shaw, Walter Crane samt den nu aflidne författaren George Meredith.
För öfrigt visar sig enligt utsago af en engelsk rösträttskvinna det verk- samma intresse, som Men ' s League ägnar kvinnornas sak,.
på många sätt, i smått som stort.
Vid anord- nande af dessa demonstrationer och processioner, som tyckas vara oskiljaktigt förbundna med röstratts- arbetet i England, tager.
Men ' s League sin andel af besväret.
Så skedde exempelvis vid den storartade procession, som var anordnad den 27 april d. å. un- der kongressveckan i samband med National Union ' s stora möte i Albert Hall.
Men ' s League for Women ' s Suffrage förverkligar i sin mån den idé om samar- bete.
mellan man och kvinnor, som är den kvinnliga röstrattsrörelsens mil - trots alla parodiska beskyll- ningar mot kvinnorna för att vilja skapa ett tillstånd af ombytta roller med ty åtföljande reduktion af man- nens betydelse i det offentliga till någonting jamför- ligt med kvinnornas stallning i det förflutna eller närvarande.
Som direkt följd af Amsterdamkongressen och af det förhållande, att Men ' s League for Women ' s Suffrage dar varit representerad, torde kunna be- traktas bildandet af de holländska mannens förening för kvinnans politiska rösträtt Äfven.
här var det en medlem af den kär, som har lag och ratt till specialité, hvilken framträdde för att hafda kvinnornas anspråk.
En ung advokat E. W. van Straaten lat i den holländska pressen publicera ett upprop, Iivari lian uppmanade sina landsman att sammansluta sig i en förening för kvinnoröstratt.
Uppropet, som ut- färdades .i slutet af juni 1908, föranledde omkring 100 sympatiuttalanden från olika delar af Holland, och sedan en förberedande kommitté först bildats, konstituerades den 25 september 1908 på ett möte i Amsterdam 2 m ann en bond voor Vrouwenkiesrecht.~ Medlemmarna, som för närvarande äro ungefär 150 till antalet, ha nastan uteslutande rekryterats ur de intellektuella kretsarna och utgöras bl.
a. af jurister, journalister och studenter.
Hvad medlemsantalet beträffar är att marka, att i Holland ett stort antal af för kvinnoröstratten intresserade man äro medlem- mar af de kvinnliga röstrattsföreningarna, hvilket gifvetvis motverkar höjandet af medlemssiffran i man- nens förening.
Men, skrifver den holländske ordfö- randen: » Bildandet af en särskild madig förenitig i Holland var mycket önskvardt, därför att i de kvinn- liga föreningarna öfverlato mannen ofta det mesta arbetet i t kvinnornas .. Och han fortsätter:;; Och emedan åtskilliga politiska åtgärder äro mera effektiva då de vidtagas af en grupp människor, som redail erhållit sin medborgarrätt.
B De holländska inänn~iis förening, som har medlemmar i de flesta deiar al landet, lokalföreningar i Amsterdam, Haag och Go- rinchein samt förbereder upprättande af nya föreningar, har gjort propaganda för saken dels genom föran- staltande af föredrag och diskussioner i flera olika stader, dels genom inlägg i dagspressen.
Under deii nu afslutade kampanjen med anledning af valen till den holländska andra kammaren har Mannenbond voor Vrouwenkiesrecht varit verksam på mänga satt, bl.
a. genom att tillställa kandidaterna skriftliga fra- gor om deras ställning till kvinnoröstratten -- hvilka i de flesta fall gynsamt besvarats - genum att $35 valmöten muntligen föra fram saken samt genom.
att utgifva ett agitationsblad, som under valkarn~an- jen i stora mängder spriddes bland valmännen.
&amp; p ten strijde voor het Vrouwenkiesrecht r, Fet onrechi.
der uitsluiting van de Vrouwr, så lyda nfigra af de afven för en i holländska språket olärd lätt begrip- liga rubrikerna i Mannenbonds valpublikation, och de resp. kandidaterna fingo skylta med de svar, som de afgifvit på föreningens fråga, hvad de ville göra för kvinnoröstratten.
Att relationerila mellan den manliga och den kvinnliga rostratts- föreningen äro de vänligaste faller ju nästan af sig sjalft, och har i minga fall samarbete d m emellnii ägt rum.
Som redan nämnts ar det advokaten E.
\ V.
van Straaten, som har aran af att ha tagit initiativet ti !l de holländska mannens förening för kvinnans po: i !islta rösträtt.
Herr van Straaten, som representeradc Ma:: -.
nenbond voor Vrouwenkiesrecht på Londonkongres- sen och dar genom ett sakrikt anförande dokurnew terade sig som fa&amp;man på kvinnorörelsens område, ar en helt ung man.
Han har idkat statsvetenskap- liga och nationaleltonomiska studier vid universitetei~ i Leiden, Geneve, Minchen och Berlin samt agriar sig efter år 1906 tagcn doktorsgrad åt sakfÖrarevet.k- samhet i Amsterdam.
Beträffande sin personliga stallning till itvitifio- frigan yttrar herr van Straaten: Under mina natio- nalekonomiska och sociologiska studier har jag under- stundom befattat mig med kvinnofrggan och last mycket litteratur darofver.
Jag har därvid kommit till den öfvertygelsen, att en förbättring af det kvinn- liga släktets ekonomiska och kulturella ffirhillatidrii, att en verklig kvinnornas frigörelse och frarnryckmdc p$ ett högre intellektuellt plan ar fullständigt oincij- ligt, innan de erhållit politisk makt, eller m. a. o. rösträtt.
Därför kampar jag med alla krafter fiir kvinnorösträtten, som jag naturligtvis betraktat.
som ett medel, men också som en reform, hvilkeri m h t c
genomföras, innan man kan hoppas p i en lösning af kvinnofrågan.
8 Det a r att hoppas, att svenska m a n ' och kvinnor år 1941 få tillfälle att göra bekantskap med bAde m r Jacobs och herr van Straaten såsom representan- ter för sina resp. föreningar.
O m kvinnorörel~en är, hvad val ingen betviflar, en af vår tids märkligaste rörelser, så torde reflexrörelsen bland mannen vara af föga - mindre intresse.
Den betyder .mer, denna rörelse, an ett eventuellt eröfrande af en eller annan förskansning, h ' varigenom motståndarna till kvinno- röstratten ännu uppehålla striden.
.
D e n - betyd&amp; en omvärdering af varden som skall höja släktet ' till ett A .. K..
högre lifsplan.
.
Kampen om nattarbetsförbudet i Norge.
Af doktor Dagny Bang, Kristiania.
J F rågan om separatbestämmelser för kvinnliga industri- arbeterskor i form af lagstadgad inskränkning ' af deras arbetstid upptogs första gangen hos oss år 1901 i och med framkomsten af ett .lagförslag om ny fabrikstillsynslag, enligt hvilken för vuxna kvinnor skulle ([tillämpas i huf- vudsak samma bestämnielser som ' för mindeririga, speciellt 10 timmars arbetsdag och förbud för nattarbete ".
Fabriks- tillsynslagen kom emellertid ej till afgörande behandling förr i n i juni i år, men alla de förslag, som framkomniit uyder de mellanliggande åren; ha upptagit bestämmelser om att nattarbete - skulle förbjudas kvinnorna.
principen separatlagstiftning för kvinnor väckte strax motstånd Iios våra kvinnor.
Det nordiska kvinnosaks- niötet i Kristiania 1902 tog upp fragan.
Ett föredrag (Köpenhamn) om de danska hölls af fröken - ~ l i n e kvinnornas protest och seger år 1900, då man försokte införa ofvann ' äinn ' da separatbestämnielser i Danmark.
En liflig diskussion följde p2 föredraget, hvari äfven flera ut- länskor deltogo, sisom ' fröken Anna Brunn, Köpenhamn, fru Marie Furuhjelm och fröken Maikki Friberg,.
Helsing- fors.
Följande ' resolution antogs: liMÖtet protesterar mot att vuxna kvinnors arbett skall vara förernil för safrinia särbestämmelser som gälla för minderåriga ..
Denna resolution antogs derefter af 22 föreningar i olika delar af landet, hvilka .gjort lagförslaget till föremål för diskussion.
.Protester i sanima anda ha därpå gång på gång framkommit såväl från föreningar som på massmöten.
I fjor väntades med säkerhet att odelstinget skulle upptaga frågan till behandling, och Norsk Kvindesaks- forening tog därför åter upp saken på ett möte den 26 juni 1908.
Efter ett inledaride föredrag af undertecknad, hvilket itföljdes af diskussion, uttalade mötet sin protest mot förbudslagen.
Emellertid blef saken ej det Aret be- handlad.
I januari 1909 öfverläninade Norske Kvinders Natio- nalrid en hemställan till stortinget om att separafbestäm- melserna för kvinnor ej skulle upptagas till behandling förrän kvinnorna genom sitt deltagande i de.politiska va- len kunde göra sitt inflytande gällande Yid frigans af- görande.
Denna vår togs arbetet med förbudslagen upp på allvar.
Norsk Kvindesaksforening arrangerade den 5 mars ansen ' ' ett möte i Nobelsalen, där undertecknad ' höll föredrag om " S ' eparatlagstift.ning för kvinnor (1.
Föredraget .utgjorde .en kritik öfver de separatbestäm- melser för ' kvinnliga indusriarbetare som framlagts i social- kommitténs betänkande.
Det framhölls; att den - ytliga och ensidiga motivering soni majoriteten inom kommittén frain- kommit med, var särdeles litet skickad att gifva stortinget en tillnärmelsevis riktig uppfattning af hvad saken .gällde.
Jag försökte pivisa, att nattarbetsförbudet var opikalladt, för det första då det ' hos oss endast är f i kvinnor, som utföra nattarbete; därnäst emedan det till sina praktiska följder på intet sätt skulle gagna utan tvärtom skada arbe- terskorna, emedan det skulle inskränka deras arbetsfrihet samt sänireställa dem i konkurrensen sarskild ' t om det bättres betalda arbetet.
Detta skulle då, i ännu högre grad an nu ar fallet, komma att förbehållas männen.
.
De jämkningar samt undantag från nattarbetsförbudet livilka innehöllos i betänkandet, voro endast skenbestäm- melser, som icke skulle kunna hindra, att kvinnorna blefvo utestängda från välbetaladt och godt arbete, och som icke skulle inskränka missförhållandena af kvinnors användande i dåligt betaldt arbete.
Denna åsikt stöddes genom uttalanden från arbeterskor och från andra håll härhemma såväl som från utlandet.
Föredraget 1iöIIs för fullsatt hus.
Bland andra hade handelsministern, statsrådet Abrahamsen, stortingspresiden- ten Berner och en del stortingsmän infunnit sig.
Den diskussion som följde i pressen och ' bland allmänheten var särdeles liflig.
Nylznde har lämnat upplysningar om sakens förlopp sanit latit öfversatta Vera Hjelts ut märkta broschyr, som tillsändts riksdagsm.ännen.
Den radikala vänstertidningen Norske Intelligenssedler har haft en serie ingående artiklar i striden om nattarbetsförbudet.
Tidningen har pivisat en sidan lags skadliga följder, hänvisande till förhållanden i länder, där förbudet Iiinge existerat, särskildt Frankrike och England.
Intelligenssedlerne har vidare pipekat, att socialdemokraternas agitation för förbudet till en väsentlig grad har sin orsak i de manliga arbetarnas kamp mot kvinnlig arbetskraft.
Gång på gång har tidningen fram- hållit att införandet af detta forbud star i strid med och är ett reaktionärt brytande af de principer i var lagstift- ning, som i senare tid ha häfdat kvinnornas rätt till eko- nomisk oafhängighet som ' medborgare och arbetare. '
' '
396 D A C 3 N Y - - - - m p - -- - Fabrikstillsynslagen kom till behandling i odelstinget A. andra sidan har Socialdemokraten .och Dagbladet framhållit, att nattarbetsförbudet är en nödvändig, modernt den 23 juni.
Dagen därefter förkastades efter en mycket het debatt 5 23 (nattarbetsförbudet) med 47 röster mot human .bestämmelse, som finnes i de flesta länder.
45.
Frågan om normalarbetsdag ensamt för kvinnor blef Under Låren och sommaren, i all synnerhet sedan stortinget upptagit frågan till behandling, har en massa sammanförd med behandlingen af l O-timmarsdagen, nien där framkom intet förslag,.
hvarken då eller vid den senare uttalanden gjorts från kvinnohall.
De socialistiska kvinnornas representation, Arbeider- behandlingen af normalarbetsdagen.
Separatskydd för kvin-.
partiets Yvindeforbund, som naturligt nog är starkt af- nor behandlades i lagtinget den 20 juli med det resultatet, hängigt af de manliga socialdemokraterna, har afhållit att 16 röstade för, 15 emot.
Lagsaker behandlas som bekant i vårt storting först möten och antagit resolutioner för nattarbetsförbudet.
I samma syfte ha flera till socialdemokratien anslutna kvinn- i odelstinget.
Odelstingets beslut öfversandes sa till be- liga fackförei~ingar.
uttalat sig.
Ett - uttalande för nattarbets-.
.handling i lagtinget.
Antar lagtinget odelstingets beslut oförändradt, öfversandes detsamma till konungen för sank- förbudet har ocksa kommit från tolf Kristianiadamer.
A andra sidan har det framkommit flera tungt vägande tionering.
Om ' lagtinget däremot anmärker mot odels- tingets beslut, sändes saken tillbaka till förnyad behandling protester mot förbudet.
Den 8 april detta år insände organiserade tryckeri- i odelstinget, som antingen godtar lagtingets anmärkningar arbeterskor i Kristiania en i energiska ordalag hållen pro- eller fasthaller sitt ursprungliga beslut.
Om detta sista test mot separatbestämmelser för vuxna arbeterskor såsom inträffar, återremitteras saken till lagtinget, och om detta stridande.
mot deras intressen som arbeterskor, då de " skada alltjämt fasthåller vid sina anmärkningar, afgöres saken i oss, emedan de försatta oss i en särställning) som gör samladt storting (plenum).
Den 2 1 augusti behandlade odelstinget natfarbetsför- det svart eller alldeles omöjligt för oss att erhålla arbetel1, som det heter i protesten.
Vidare heter det där: (# Vi äro budet far andra gangen.
Utgången blef att samtliga röster på det klara med att förbud för nattarbete och för öfver- afgåfvos såsom förra gången, med undantag af att en, tidsarbete först och främst kommer att drabba arbeterskorna som da röstat för förbudet nu röstade mot detsamma.
Då saken den 27 augusti för andra gången behand- i vårt yrke - - - dessa särbestämmelser äro dessutom så mycket mindre påkallade som vi tillhöra en välordnad lades i lagtinget, fasthöllo endast de tre socialisterna sitt fackorganisation och åtnjuter de fördelar som densamma motstånd mot odelstingets beslut.
Om lagtinget afven förskaffar ossll.
(Norsk centralförening för boktryckare.)
denna andra gång hade fasthållit vid sina anmärkningar, Till sist yttras: (tvi känna vår rätt att erhålla .arbete och lagen således enligt vår författning behandlats i ple- pä samma arbetsvillkor som vara manliga arbetskamrater, num, där afgörandet beror på två tredjedels majoritet, och - vi vilja vara med om att stödja dem i sträfvandena kunde hela fabrikslagen pa detta sätt råkat i fara.
för alltjämt bättre arbetsvill kor också med afseende pa Under behandlingen i stortinget ha socialisterna och arbetstid, som i lika grad kommer både de manliga och de s. k. arbetardemokraterna varit de ifrigaste försvararna kvinnliga arbetarna till godou.
af lagen.
Det var i synnerhet statistik från utlandet, som r Andra yrkesorganiserade tryckeriarbeterskor ha äfven de togo som hjälptrupper, samt de vanliga humana fr$, uttalat sig mot en från männens afvikande arbetstid.
De serna.
Jag skall anföra ett exempel p i hurii denna stztistik vor0 .de första kvinnor i Norge för hvilka farorna af en begagnades.
sådan skillnad i arbetstid stod klar.
Det gällde för skyddslagsvännerna att påvisa, att natt- Ar.
1896 hade fisätterskornas klubb " insändt till depar- arbetsförbudet icke jagat de kvinnliga arbeterskorna bort tementet en protest mot en på ett massmöte af typografer från arbetsmarknaden.
Beviset härför funno de i statis- antagen resolution om betydligt kortare arbetstid för kvinn- tiska upplysningar om att antalet kvinnliga arbetare hade liga sattare.
Sälterskornas protest innehåller bl.
a.: " ifall stigit efter förbudets genomförande.
Såsom i Frankrike detta kraf angående de kvinnliga sättarnas arbetstid anta- exempelvis i tryckeriyrket.
Ohallbarheten af detta resone- ges, kommer det att bidr.aga till att vi stängas ute från mang är iögonfallande.
Äfven om det sarnmatiräknade yrket O.
antalet arbeterskor stiger i ett yrke, sa kan det jii dock Denna protest är s2 mycket mera att lägga märke vara så, att de af skyddslagen berörda blifva utdrifna ur till, som den kom till för.
tretton år sedan, alltså långt det bäst aflönade arbetet inom yrket och måste Elilla till1 innan.
frågan.
kom upp i politiken och inom kvinnorörelsen.
godo med det sämst aflönade.
Denna statistik bevisar Protester af.
nyare datum ha varit: en till lagtinget endast det vi visste förut, att kvinnor i ständigt växande från - de få nattarbeterskorna vid tidningstryckerierna i antal &amp; - o hänvisade till att söka förvärkarbete utanför Kristiania; en till odelstinget inlämnad protest fran 80 hemmet.
Det måste sägas ut, att det under frågans behandling nattarbeterskor vid Sulitjelma samt en fran 12 namngifna kvinnliga lakare i Kristiania.
I denna sista protest heter kom allt tydligare fram, att det saken egentligen galldc det: (lundertecknade kvinnliga lakare .tillåta sig att uttala var att fa kvinnorna bort frin det industriella arbetet.
sin öfverbevisning om att en separatlagstiftning för kvin- När man återigen .frågade dessa kvinnornas beskyddare, nor, med undantag.
af sådan för barnsängskvinnor, är opa- hvad kvinnorna då skulle lefva af, blefvo de svaret skyldiga.
Fran samma hA11 framkom både i odelstinget och kallad och i sina praktiska verkningar till skada för kvin- norna sjalfva ".
.
lagtinget flera infama häntydningar på personer som iitan-;
397 D A G N Y .för- stortinget ställt sig i breschen i striden för nattarbets- förbudet.
Af de framträdande radikala vänstermän som röstade eller talade mot förbudet må sarskildt namnas förutvarande statsrådet W. Konow (Hedernarken), Carl Stousland, (Skien), stortingspresidenten Carl Berner och lagtingspresidenten Foss.
Angreppet på kvinnoarbetet p i lagstiftningens väg är för denna gång tillbakaslaget i Norge.
Men d&amp; är intet tvifvel om att den kvinnofientliga reaktionen mycket snart åter skall sticka fram hufvudet.
Det kommer otvif-.
velaktigt redan nasta storting (vi ha i år stortingsval) upp ett nytt förslag om nattarbetsförbud för vuxna kvinnor.
.
En fanatisk försvarare af skyddlagstiftning för kvinnor yttrade till mig efter afgörandet: ' Denna gång .gick det så att ni segrade.
Men nasta gAng - och det snart - komma vi starkare igen.
Då äro vi oöfvervinneliga.
Så gick det i Sverigell!
Huruvida denna profetia kommer - att gå i uppfyllelse beror först och främst pA kvinnorna själfva.
Våra man- liga hjälpare inom och utanför nationalförsamlingen ha behof af vårt arbete och bevis för vårt intresse för saken.
iMånga tecken tyda p5 att det nu mot separatförbud mot vuxna kvinnors arbete reser sig en världsopinion, i synnerhet bland de kvinnor, som nu lida under skydds- lagstiftningens ödesdigra följder. '
, Dräp dem!
Köpenhamn den 29 aug.
1909.
I N: r 31 af Dagny finnes en varmhjärtad uppma- ning till enhvar att i sin mån bidraga till att s15 ihjäl de olycksbringande orden öfver- och underklass.
Förf., som nämner sig rSpes&gt;, utgår från ordets kända makt öfver tanken och anser, att om blott orden kunde .utplånas ur spriket, skulle den därmed betecknade klyftan ocksi försvinna.
Förf.
stöder sitt antagande därpå, att dessa benämningar vor0 okända för en mansålder sedan och att » vi redde oss godt dem förutan.
D - Val ar språkets makt öfver tanken öfvermåttan stor, och till att fördjupa en redan befintlig klyfta ha de utom allt tvifvel i hög grad bidragit.
Skapa den ha de dock ej förmått Äfven det kraftigaste slagord ar ingen trollruna.
Vi få ej glömma det agitationen ej kan slå rot, så vida ej lämplig jord- mån förefinnes.
Försök t. ex. att predika den socia- listiska framtidsstaten för dem som ha nog af lifvets goda!
Men när jordmånen val ar beredd, då kunna agitatorerna så sin draksådd af afund och bitterhet och vara säkra om att lyckas.
Det ar så det har gått till hos oss; det ar p i detta sätt samhället har blifvit tudeladt genom en olycksalig klyfta.
Och hvad har mest bidragit till att.
bereda jord- minen?
,.
Svenskarna äro, som vi så ofta fA höra och så gärna lata oss sagas, .ett.
aristokratiskt folk.
Men i ett fall åtminstone sitter barbarhuden kvar fullstän- digt, och därtill ren och obarkad.
Den frie man- nens ringaktning för arbetet i allmänhet, hvilket an- sågs godt ' nog åt slafvar och - kvinnor, går.
ännu i dag igen såsom ringaktning för kroppsarbetet.
Hari består den egentliga klyftan i vårt samhälle.
Hvilken godtycklig rangförordning ha vi inte i det fallet gjort upp?
Ett arbete kan vara hur hederligt, hur nyttigt som helst, ja, det kan vara fullt nödvan- digt för samhällets bestånd, men krafves därför icke teoretisk underbyggnad, så klasseras det ohjälpligen af oss som något lägre och underordnadt.
Den som utöfvar det får också bereda sig på att bli sedd öfver axeln af hvar och en som aflagt den minsta lilla examensunge.
I detta fall .äro vi storsnobbar och för att finna våra likar få vi säkert gå så långt som till %Det himmelska rikets i östern.
För något år sedan läste jag i en af våra största hufvudstadstidningar en korrespondens, som verkligen kastade ett blixtljus öfver den ursvenska uppfatt- ningen af denna, fråga.
Vid någon utländsk badort träffade.
korrespon- denten i fraga en dansk herre, som föreföll honom ovanligt belefvad, bildad och kunskapsrik.
Herrarna träffade på hvarandra flera gånger, och det goda intrycket befastades.
De hade nämnt sina namn, men om.
den danske herrns borgerliga position lefde den svenske ännu i lycklig okunnighet eller kanske -.
illusion.
Men en dag råkade han få se dennes kort och råkade att under namnet se det fatala ordet Snedkevmester.
» Stor tablå! » - som korresponden- ten uttryckte sig.
I stallet för att kanna ökadt in- tresse för en handtverkets man, som förmått arbeta sig upp tiil bildning och kunskaper, kände min varde landsman sig djupt besviken, ja, nästan förnärmad på dansken ' oeh skyndade sig att förlägga sina pena- ter till annan marknad.
Den naivitet, hvarmed han anförtror sina läsare sin missräkning, viss om att finna .förstaende och sympati, ar kanske det mest betecknande.
.. Är icke detta fall typiskt svenskt - ja, lit oss bara sticka handen i egen barm!
Om det ar sant, att vårt folk.
verkligen har en aristokratisk laggning, så miste val detta galla folket i sin helhet och inte bara en eller annan del daraf?
Men ju mera aristokratiskt en person ar anlagd, dess svårare förekommer det honom att bli sedd Öfver axeln på grund af sitt arbete.
Kanske har detta förhållande stungit våra svenska kroppsarbetare dju- pare än vi tro.
Mina erfarenheter från fabriks- världen ha kommit mig att tro det.
Visserligen behöfua vi har en omvärdering af de gängse värdena ..
Säkerligen vinnes dock ingen genomgripande ändring, förrän barnet i hemmet och skolan uppläres t.ill att förstå arbetets heder - arbetets i och för sig.
Tills de lära att skåda in i samhällsmaskineriet. '
:, '
och att förstå, huru allt intill minsta kugg ar nöd- vändigt för det helas bestånd, men att just d e delar, som frestas på mest, får man fara varsammast med.
Utan ett sådant utjämnande i uppfattningen af arbetet skola vi knappats hinna dit, hvartill rSpess så riktigt påpekar, att vi borde nå - att betrakta hvarann i första hand såsom människor.
Utan en sådan omvärdering forstil vi änni: mindre a t kannr tacksamhet mot dem, som draga samhällets tyngsta börda och därvid förskona oss från att bara den, hvilken tacksamhet miste till, om klyftan i samhället skall kunna biläggas.
Men nar vi en g k g hinna dit, skola söndrande slagord h a förlorat si;: akt öfver tanken.
M. AXHOL.U.
Bilder från ett gammalt förmak. '
tt gammalt förmak - hvilken charm i de orden!
Det minner om doften af torkade rosenblad, det för till en klangen af de seniimentala romanser, som ens mor- och farmödrar brukade sjunga till harpa och gitarr, det lefver däri något hemlighetsfullt, andan af det svunna.
Det är som att se det bleknade ungdomsporträttet af en död eller af en person, som man blott känt gammal.
.
Hvart man vänder sig knäpper det ur spruckna paneler, ur buktiga väggar och ur trötta, skröpliga möbler: fldet var en gångu.
Då man kommit till ett vägskäl där blicken vandes tillbaka, tona dessa ord allt starkare, tona öfver dagens alla röster.
Som genom en afvigt hållen kikare ser nian i minnet föremålen i ett oändligt afstånds förminskning, men klarare och med skarpare konturer än då de vor0 en nära.
.
.
platser stii fram, gestalter dyka upp, röster ljuda för ens öra.
.
.
så kara, SA förtrogna, men till allt tonar vemodssorlet - det var en gång.
Jag ser ett ansikte för mig med fina drag, grått hår under en stärkt spetsmössa, kinder som ännu vid Attio år kunde rodna blygt som en ung flickas, en liten spad gestalt, men med den raka hållning, som var utmärkande för den generation, där barnen ej fingo sitta till bords och de unga ej luta sig tillbaka i en stol, de försnörda midjornas och de försnörda åsikternas tidehvarf, men som i följd däraf bland allt som var skeft och förkrympt lärde sig en egenskap, värd att taga i arf men förkastad, nämligen förmilgan att lagga band på sig.
Denna prydliga gamla dam var min gudmor.
Finns det ' någon af nutidens gudmödrar som besinnat, att detta.
ord verkligen en gang haft innebörd?
Jag tror det knap- past, själfva titeln blir ju sällsynt eftersom dopet är ett reduceradt bruk.
Men min gudmor tillhörde ännu den gamla äkta sorten, som med hjärtats allvar svarat ja till prästens fraga, liom hon näst barnets föräldrar och i syn- nerhet vid deras frånfälle i barnets omyndiga år ville sorg- .fälligt tillse att det uppväxte i dygd och Herrans fruktanll.
En af Gud gifven mor, medveten om titelns betydelse.
Och vid sidan af den sirliga gestalten ser jag en gammaldags våning, så raka motsatsen till allt hvad vi begära af- nutida bekvämligheter: rum gaende i en ring- linje, likt en orm som biter sig i stjärten, drömmen om skilda ingångar ännu ej anad, hela huset lågt och lång- sträckt som en tax, endast två våningar högt, en hvälfd E inkörsport med ett mörkt porthvalf, en brant trappuppgang inifrin den lilla garden och - mirabile dich - - köket 113 andra sidan farstun.
Men min gudmor hade trotj5narir:.
nor, begreppet var icke fullständigt iitdödt uï: der henres lifstid, och husan med sitt prydliga förkläde ock aallva: Lp: slätkammade hår bar de välfyllda brickorna öher farstur; utan att klaga.
Kokerskan, som tjänat i huset i nara fyr- tio år, hade varit med om att bära hem diicksvatter, frsr, brunnen vid Brunkebergstorg en lika ofdtbar t a k som den att behöfva slå eld med tillhjälp af flicta och fnöske, det är åter deri gamla sällsamt klingande låten: det var en gång.
ja, nu är det ganda huset borta, gatan bär val incc site om skråtiden erinrande namn, Karduansrnakaregatar,, mer, de låga byggnaderna ha fått vika åt sidan för höga affär; -- palats, där kampen om penningen böljar h6gt öfver d !a minner, från det förgångna, men ännu på cittitaie: stoc!
denca gamla kvarlefva f r h ett ungt, nu förglnget Urhund- rade kvar.
Det gamla huset fick som min gudmo: ett lang: lif.
Under dess långsträckta takås lago en k?
hop små våningar på tv2 och tre rum, där gamla ankcfniar, smil sömmerskor, fattiga, af lifvet vinddrifna pauvres h i t - feux hade sin hemvist för en hyra, som knappt mmera skulle räcka till en famn ved, och min gudmor brukade ibland säga med en liten resignerad suck: " jag matte Ta bli så gammal, därför att de däruppe be till Gud at4 jag inte skall döll.
Och nu ar allt borta: ett lock öfver er.
kista, stangda dörrar till ett förtroget hem, murar jämnade med jordcti, blott minnets plAt bevarad, blott bläck ock pema '.
: !i iiirl~.- lös kopiering.
Hur tydligt ser jag ej det gamla förmaket för mig?
typiskt för den generation som tagit den gustaviansI~a sir- ligheten i arf och som lefde under 1820-talets Pvhg.
Långt och smalt som en tambur, längs öfver frtår, dörr till dörr en med finaste korsstyngsbroderi sydd gingrnatta; på långväggen tvi soffor lika raka som mir.
gudmor sjdf, jag såg dem fyllda i rader af ända upp tili f j o r t o per.
soner under gammaldags supéer af gammaldags prydliga damer, litet stela och högtidliga, litet siratliga sch kruser- liga, men ibland, endast ibland har jag kommit att undra p2 om vi, det tjugonde seklets kvinnor, om vi, ifail vi någonsin besluta oss för att bli gamla, skola bli i stind att representera alderdomen så värdigt som dessa gaiida - O CIDRIL !I / AKTIEBOLAGET CIDRIL Bästa alkoholfria äppledryck.
~ b s o l u t rea naturprodukt.
- I GEFLE - I I Telegremtadr.
99CIDRlL99.
Tel.lBBB9i~~8
damer gjorde det.
J a g minns ibland dem många ännu släta och skära kinder, men de små hårklädslarna talade om att begäret efter ungdomlighet var lyst i bann.
De buro sina små sjalar, sina små mantiljer och sina år med en resignerad grandezza, som i. sitt slag var imposant.
De vor0 gamla vid femti år och vid åtti vackra att se på som gulnade äkta spetsar.
Vi äro unga, giftasvuxna till och med vid feniti år - men äro vi icke månntro vid åttio förvandlade till ruiner af ren öfveransträngning?
Me.n jag glömmer bort min gudmors förmak.
.
.
dock nej, det gör jag icke, jag minns siväl hvarenda vrå dari.
Det var ett af dessa rum, dar förtjusande, ännu ej värde- rade antika möbler trängdes ined klumpiga missfoster i mahogny och stillösa broderier från en tid af direkt smak- förfall.
Min gudmor ägde äfven ett landtställe, där stodo de smäckraste rokokomöbler man kunde se - eniedan de voro för simpla för stadsvåningen.
I förmaket funnos visserligen ett par förtjusande hörnbord i empire, men de stodo fullständigt i skymundan och öfverflyglades af ma- hognyatenienner, mahognytrymåer, kuddar, pallar och gar- diner i de mest lysande färger, Hur skulle de små fin- benta borden med sina diskreta girlander ha vågat göra sig gällande i ett så pompöst sällskap?
I taket hängde en förgylld krona med en skal i mid- ten fylld af konstgjorda blommor.
Men det som ända .från mina barnaår mest fängslade min uppmärksamhet i detta gamla förmak var ett porträtt i olja midt på .den hvita långväggen öfver de raka soffor- na, p i ömse sidor omgifvet af familjeporträtt, damer i pudradt hår och herrar i kraschaner och stångperuk.
Man- nen där i midten stod i så skarp kontrast till det öfriga sällskapet.
Klädd i en enkel vadmalsrock med slokhatt öfver det bruna, långvuxna håret, en butelj i ena handen och en korg med grönsaker i den andra tycktes han gå leende vägen fram, ilJeppe paa Bjerget ", Schumanns liDer fröhliche Landmannll eller något dylikt.
Och jag hörde mer än en gång historien om detta porträtt) hur det kommit att hamna i min gudniors pru- dentliga förmak bland de stela bilderna i gustaviansk gala- dräkt och de kruserliga supcdamerna på de långa sofforna - ja hvart kan icke ödet drifva en konstnär - ty om ni tro att mannen i vadmalsrocken var bonde, missta ni er fullstandigt.
Historien börjar egentligen i Paris med en ung vicomte, Clairville de Passy hette han.
En ung man, som icke fann tillfredsställelse i herdelek på Trianon, som drömde om konsten och i följd däraf undgick stupstoc- ken.
Hvart skuile en ung man som i slutet af sjutton- hundratalet drömde om konst, sarskildt scenisk konst, vän- da sig annat än till nordens snillekonung, Bollhusets store beskyddare!
Med Monvellska sällskapet kom den unge vicomten till Stockholm, namn och titel afstod han ifrån, kallade sig helt enkelt Passy och blef helt enkelt skåde- spelare.
Hans drömmar vor0 större än hans begåfning.
Ryktet har icke haft mycket att säga om den aristokratiske adepten i Thalias tempel.
Några år stannade han vid sällskapet, gifte sig med Mademoiselle Desguillon, och d a.
det unga paret fullgjort den mänskliga skyldigheten att ' ' föröka släktet homo, lämnade de denna jord och en liten späd son till den allmänna eller enskilda barmhärtigheten, och det är här som mannen på porträttet griper in i historien, stiger ner ur ramen och blir till kött och blod.
Konsten är evig, men konstnärerna äro dagsländor.
.
Jenny Lind är ännu ett namn, som vi höra med den re- spekt som våra mormödrars entusiasm ingifvit oss, men föremilen för vår mormorsmors svärmeri, om dem veta vi intet mer.
Och dock vor0 både Joseph.
Sauze Desguillon och hans hustru Anne Marie två af de stjärnor, som vår snillekonung slösade sin nåd och sina juveler på, till tack för den konstnärliga njutning de beredde honom.
Gustaf den tredje samlade ju gärna sin konstnärsstab in- timt omkring sig, och det var därute på Drottningholms slott som paret Desguillon firade många af sina största triumfer.
l Engeströms minnen star om madame Desguil- lon, " att hon har lustiga talanger men är mycket stark och fetti.
Min gudmor brukade ibland med sin blida röst säga: ([Hon var blixtrande både då hon var god och då hon var ond ", och det lilla miniatyrporträtt, taget på ålder- domen, som min gudmor ägde af henne, där ett par ly- sande mörka ögon strålade fram ur ett fetlagdt, energiskt ansikte med afgjordt fransk prägel, jäfvade ingalunda detta omdöme.
Men jag fruktar att det ä r.
en lucka i min beskrifning.
Jag har icke nämnt att den unge vicomtens efterlämnade späde son, Edmund Passy, upptogs som eget barn af sin morbror Joseph Desguillon.
.
.
att min gudmor en ging i framtiden blef den lille gossens hustru och att jag sålunda fick tillfälle att från min barndom blicka upp till detta porträtt, som så lefvande trädde fram ur ramen att jag ibland tyckte att den glade landtmannen rätt som det, var måste sänka sina skälmska ögon till mina, lyfta - upp sin grönsakskorg och sin butelj för att yttra: voulez-vous des Iégumes, ma petite, ou de la biere - ty att han hvarken var en vanlig eller en svensk bonde fick jag tidigt lära mig.
Och nu ' hänger detta porträtt, en trogen vän sedan.
barndomen, öfver min egen soffa - och hur det kommit dit - ja, det har också sin historia.
Ar det ogrannlaga att berätta den på de dödas mull?
Jag tror det knappast.
Det ligger en smula kulturbelysning dari, som på sitt sätt är karakteristisk för den tid då pietismen i sitt första flor uppträdde som en direkt farsot.
Min gudmor tillhörde nämligen en aristokratisk slakt.
Hon hade en enda bror, som gått den lärda vägen, men en dag blef han väckt, kastade studierna, hangaf sig åt religiösa grubblerier och en morgon tyckte han sig liksom Moses från berget Sinai höra Guds röst förkunna: Gack och gift dig med den första kvinna du möter!
Och si, det gjorde han, och denna kvinna befanns vara en dal kulla, Kjerstin Larsdotter.
Och liksom Karin Månsdotter, då hon kom med nötter i sin korg och fann behag för den unge kungens ögon, neg Kjerstin Lars- dotter och sa ' ja, och det blef bröllop och dalfolk af, ty då hon skänkt sin.
man fyra söner, dog han från dem alla och mor Kjerstin uppfostrade sina pojkar till hederliga dalamän, som drogo ut kring bygden och togo dess döttrar till äkta.
.
.
präktigt, hederligt folk alltigenom, .e ' '
men min lilla gudmor med sin prydliga spetsmössa, sina förfinade vanor och sin familjepietet såg ibland suckande upp till .de pudrade herrarna och damerna och till den glade landtmannen och sade med en ' fuktig glimt i ögon- vrån till mig: lofva mig att du en gång tar hand om familjeporträtten.
Ja, och .därför hänger .fortfarande Joseph Sauze Des- guillons porträtt öfver min soffa, och jag vet numera, att.
han är framställd som bonden Thaler i Regnaulds komedi Démocrite och att porträttet är måladt af Karl Fredrik von Breda 1785, alltså då denne målare var 26 år gammal, innan ' han i harmen Öfver ett icke erhållet pris från Aka- demin gaf sig öfver till England för att återkomma som den store Breda,, adlad, titulerad, hedrad och.
ärad på alla sätt.
De högst skattade Bredabilderna tillhöra ju den efter- engelska perioden med det mästerliga gengangarskapet af Joshua Reynolds ' manér och dock har jag haft möda att rädda min gladlynte Thaler från ifriga Bredasamlares köplystnad.
Ännu småler dock hans bild emot mig, och om det finns nagot kristligt Elysium, där jag en gang skall återse det gråa hufvudet under den hvita s p e t s ~ ö s - san - jag kan ej tänka.
mig det utan den - skall jag kunna redogöra för mitt fögderi och säga: lilla gudmor, familjeporträtterna har jag i behåll.
Det är underligt med, ett sådant där gammalt porträtt af en berömdhet, som ingen langre minns; - Joseph Sauze Desguillon - bonden Thaler i Regnaulds komedi Démocrite - idel döda namn, och .hvad de senare be- träffa så tant mieux.
.Den kraft, som verkligt skapat, lefver genom sekler, men ögonblicksbarnen, dagsländorna, de utöfvande konstnärerna, dem ar det synd om, hur stor deras begåfning än varit, deras namn dö bort soni dof- terna af - de rökoffer man en gång tändt till derass ära.
- Men den glade landtmannen, som smålett mot mig i s5 många år med de finskurna läpparna och hela det.
af bonhomie lysande ansiktet, jag ville dock så gärna veta något om honom, åtminstone detta: född år.
.
.
död år.
.
Det måste väl stå att finna där borta i det gamla stadsarkivet, den idylliska malarstrandsbyggnaden, i och för sig verkande som en dröm om svunna tider.
Ja, där stod ju verkligen ett och annat i .de gamla mantalslängderna, torra fakta och dock tidsbelysande i all sin knapphet.
Jag fick veta att min glade landtman sett dagen 1751, han står alltså och myser mot .mig som en trettiofyraarig man, förmodligen redan en uppburen konst- när efter han .befunnits värdig att förevigas af.
en målares pensel.
I 1790 års mantalslangd består han sig i alla fall med tre pigor och skattar enligt öfverflödsförordningen för ett guldur och ett rum med sidenmöbler.
Sin svär- mor har han hos sig och hon sörjer med äkta franskt pikanteri för omväxling i uppgifterna om hennes person.
I .de olika mantalslängderna förekommer hon under stän- digt skiftande namn: madame le Bonne, Bonin, Bonnie, Milan, och för hvarje decennium har hennes födelseår blifvit framskjutet, ehuru hon redan i första mantalsläng- den hunnit Öfver ståndpunkten .la femme d e cinquante ansu.
I 1800 års mantalslangd återfinna vi Desguillon i n: r 23 Storgatan, gamla Snoilskyska gården.
Han ar re-,. '
dan, ehuru blott fyrtionio " ar; lloperastatens pensionär.
i tredje klassenll, skattar emellertid.,.
: fortfarande för guldur -- sidenmöbeln står ej vidare.
omnämnd, den har väl un- der de tio aren hunnit nötas.
ut.
Om han ännu utöfvade verksamhet som skådespelare star ej omnämndt, men han har upprättat en lifligt frekventerad dramatisk elevskola.
Man finner bland andra, under hans elever, Jean Lind- ströms namn, den framstående tenorsångaren, om hvilken det ar skrifvet att " han hade en bland de vackraste man- liga röster, som blifvit hörda fran någon skådeplats. "
I Gjörwells anteckningar st&amp; omtaladt, att ~ &amp; ~ u i l l o n på 1790-talet hade.
en egen gård på Lidingön, Gåshaga, llomgifven af en trädgård, åkrar, ängar, skogsparker och ~, till denna gård brukade.
segelleden till S t ~ c k h o l m ~ och han ibland inbjuda sina elever.
Det är en vacker tafla att tanka sig: Den glade landtmannen därute på sin idylliska gård, omsvarmad af sjutton- och sextonåringar likt fjärilar i solljuset.
Och fru Desguillon med sina blixtrande ögon, sina lustiga talanger och sin vördiga figur, görande les honneurs med fransk esprit; det var nog icke ledsamt därute vid den gamla gården, Öfver hvilken ännu skimret från Gustafs dagar lyste som diamanterna i madame Desguillons juvelskrin.
För öfrigt, detta Gustafs tidehvarf, jag fruktar att vi med Bellman till vägvisare vilja göra det oänligt mycket mera frivolt ro~enfarga~t an det någonsin i själfva verket var.
' Hvilken massa kälkborgerliga dygder ställas ej på piedestal i den kulturhistoria som vi kalla Anna Maria Lenngrens dikter.
småaktigheten, förtalet, ytligheten, som följa dessa dygder åt, gisslas val .skarpt af den spetsiga pennan, men d&amp; hela är dock genoysyradt af beundran för dessa mödrar llmed värdighet och hullll, som ej ((dun- sta bort ett lif, som helgadt är åt hush@l, barn och maka.11 Ibland då jag tanker på madame Desguillons blixtrande bruna ögon och minns den golfmatta, arbetad i kors- styngsbroderi öfver en tråd och sträckande sig öfver hela det långa förmaket, den matta som denna skådespelerska med lustiga talanger sytt med samma händer, som Gustafs gunst prydt med juveler, och med ett tålamod, som varit värdt en.
bättre uppgift, da drar jag en suck af lättnad öfver att ej vara född under den tid, då vår roi soleil spred sin glans öfver hafden och då Anna Maria Lenngren läste latin i smyg och öpppet gaf sin kära dotter ovärdiga rid, dem ingen numera Gud ske lof förnedrar sig till att följa.
1822 lyktas Joseph Sauze Desg~~illons lefnadssaga.
Han har vid sin död hunnit bli husägare) och den lille Edmund fick ärfva det gamla förmaket med de raka sofforna, mattan med korsstyngsbroderiet, pqträttet öfver soffan, juvelerna och glansen af ett namn, som ingen langre minns.
En handftill stoft och några Bredasvärmares ifver att fi sin samling fulltalig - det är allt som återstår.
.
.
Och ur gruset af det gamla förmaket.
ett jättelikt affärspalats.
Det är en så vemodig klang i den spröda sången: fiDet var en gångil.
SIGRID ELMBLAD.
40i D A G NY ' Några ord om ett kvinnligt.
.
.
arbetsområde.
.
M bnga äro de arbetsqmraden som, öppnat sig för den bokligt bildade kvinnan, men fl-a återstå ännu att hppsöki.
Dess bättre, ar det nu en foråldrad sats, att för de praktiska arbetena fordras endast muskelkraft och öfning och att kroppsarbete: ar till för en särskild klass - för dem, som icke äro i tillfälle att inhämta några större kunskaper under skoltiden.
Men inte minst för det praktiska arbetet fordras: det.
vakna, malmedvetna och kun- skapsrika arbetare, om ett land skall kunna gå stadigt framåt.
Det inses.
ju nuinera.
af alla samhällsklasser) och det ar detta som gjort, att myndigheterna årligen anslå ansenliga summor för folkupplysningen på landsbygden, val vetande att ett upplyst, kunskapsrikt folk lättare skall kunna utnyttja de naturtillgångar, som finnas.
Äfven på jordbrukets omride bedrifves ett intensivt upplysningsarbete; sarskildt gäller.
detta vart nordligaste lan.
Och inom jordbrukets olika grenar behöfvas också kunskapsrika arbetare,.
enar jordbruket ju ar den bärande grundvalen för ett lands välstånd.
Det ar därför jag ville göra ' denna tidnings lasdrinnor uppmärksamma på att här finnas vida arbetsfält .för kvinnokraften.
Jag vill nu endast nämna ett, nämligen mejerihandteringen, som skulle vinna otroligt på att de som handhafde denna den viktigaste ' landthushållningsgrenen, ägde en gedignare allmänbildning, då det .på detta omrade galler förvaltningen af sa.
stora ekonomiska värden.
Arbetet här ar val stundom tungt, men langt ifrån ohälsosamt, tråkigt eller ensidigt - tvärt om.
Vi ha dock redan nu i mejerihandteringens tjänst åtskilliga .. kvinnor, som fått en sådan uppfostran, att de kunnat välja ett arbetsfält som i mängdens ögon ägt större anseende, men som det oaktadt valt detta och för sin egen del icke .allenast.
haft - - sin utkomst har.
utan.
äfven trifts med ' .arbetet och funriit den sanna arbetsglädjen, hvilket den icke kan undgå att göra, som känner sig vara en samhällsnyttig medlem.
Till .och med i Norrland, där mejerihandteringen ännu ej nått samma utveckling som i öfriga delar af.
landet, ha vi kvinnor med skolbildning, som varit nog.
modiga att gifva sig in på ' denna bana, ehuró de vid de sma mejerierna häruppe icke kunna göra ansprak på några höga löner, cirka 600 i 800 kr.
jämte fri bostad, möbler, lyse, ved etc. Såsom föreståndare för större andelsmejerier, särskildt i södra delar af landet, blif- va ju löneförliiillandena dubbelt och däröfver.
D e utbildningsanstalter för kvinnor, som vårt land har att bjuda på, äro hufvudsakligast statens mejeristatio- ner, förlagda inom hvarje lan.
Kursen är tvåårig och omfaftar första aret mest praktiska arbeten i mejeriet, men andra året meddelas afven teoretisk undervisning i de lhrmen, som ligga mejerihandteringen nara.
Såsom en öfverbyggnad till dessa stationer inrättades ar 1896 Atvi- dabergs mejeriskola, vid hvilken elever, som praktiserat på olika m ' ejerier under ett par Ar, mottagas och där.
u$bildningen ar fullständigare.
Vid Alnarps mejeri.i.nstitut, ' ' ' ar afven förlagd en sex manaders kurs for kvinnliga ele- ver.
Undervisningen därstädes bör vara god, då den meddelas af facklärare i de grudläggande ämnena.
Alnarps mejeriinstitut är afsedt för manliga elever, mend har dock med särskildt tillstånd genorngåtts.af kvinnor.
Fordringarna för inträde äro numera, utan föregående prákti k, reakkole-.
.
examen.
.
.
.
Då utrymmet i eder tidning- torde vara strängt ari-.
litadt, vill jag icke inlåta mig på en detaljerad redogörelse öfver mejeriverksamheten.
Jag har endast velat peka på ett kvinnligt arbetsfält, dar det behofves insiktsfulla arbetare om vart land skall kunna upptaga ' kampen i den allt mera vaxande konkurrensen p i detta område.
...
, A.
G.
Kvinnorna, och deq sociala striden. '
.
tisdag afton förliden vecka hölls på föranstaltande af ' Kvinnornas diskussionsklubb i Stockholm ett till sista plats fylldt.
mote i Viktoria,salen.
Det var frågan: Hvad kunna kvinnorna göra i den sociala, striden?
S p i gjordes till föremål för diskussion.
Det första inledningsföredraget hölls af fru Emilia Broomé, som framlade en klar och sakrik.
utrednihg af den ' sociala stridens uppkomst, utveckling och nuvarande läge.
Som vi genom fru Broomés tillmötesgående satts i tillfälle att i nästa nummer af Dagny i s i n helhet publicera det utmärkta föredraget, hvilket framför allt känneteck- nades af en objektivt opartisk uppfattning, ingå vi ' icke här på d g o t refererande af detsamma.
.
.Doktor Julia Kinberg var den andra inledarinnan, som med värme talade för att kvinnorna måste göra något för a t t lindra den stora nöd som ouiidvikligt kominii- nu att infinna sig bland den arbetande klassen.
Sarskildt uppehöll hon sig vid hvad som borde göras för de.
små Garnen.
En diskussion vidtog, som delvis.
antog en mycket hetsig karaktär, men afslutades af ett varrnhjärtadt, med entusiastiskt bifall mottaget - anförande af Ellen Key, hvil ken bortseende från de tvistefrågor som.
diskussionen hakat upp sig på, pekade på de stora F&amp;or striden gsllde - en samhällsutveckling till större social rättvisa, till en högre moral an den, som nu leder såväl arbetsgifvare soin arbetare, en ny mänsklighet med mera rättvisa och mera harmoniska förhållanden.
Det praktiska resultatet af mötet blef att e n kommitte af tolf tillsattes med uppdrag att söka vidta .. åt- gärder till hindrande af den stora nöd, som väntas blifva följden af arbetslösheten.
Därjämte besröts att afsinda en skrifveise till ordf., i barnbespisningskommitten i huf- vudstaden, prof. Fr. v ' on Scheele, med anhållan om att bespisningen, som annars börjar den 1 oktober, måtte.
sattas i gång så fort som möjligt.
En resolution antogs, i hvilken framhölls, att det i tider - sådana som de närvarande, med deras starka sociala .in- tressemotsättningar bör framsta som viktiga uppgifter f.ör.
. '
.
.
kvinnorna att skaffa sig bättre social kunskap och däraf fdjande bättre möjlighet att rättvist bedöma de sociala frilgorna samt att arbeta för större förstaelse samhällsklas- serna eliellan och att söka mildra följderna af de strider som icke kunna undvikas.
Slutligen beslöt mötet att utsända ett cirkulär landet rundt med en påminnelse till kvinnorna om deras upp- gift i de sociala striderna.
inskränka sig endast till s. k.
~~kvinnofrigorl~ 8ven ~ i i i dessa, naturligt nog, djupast förstås och kunna föras fram af kvinnor.
De motioner, som framlämnats, hafva varit följande: införande a!
: obligatorisk skolundervis~ing; upp- häfvande af förbudet för judar att uppeliiila sig inom landet och förvarfva medborgarrätt; statsunderstöd för samskolan i Petersburg; fingars undcrvisande i al !&lt;oliolis- mens faror; reglering af 13rlingslagen; omorganiserandc af senatens justitiedepartement till en högsta domstol; statt; - understöd för inrättande af offentliga lekskolor för bar1.i; upprättande af asyler för drinkare.
Utlandet.
Notiser.
i.
.-.
.
: a:.
. '
k De norska kvinnorna och stortingsvalen.
Vid årets stortingsval ha Norges kvimior för första gången tillfälle att begagna sig af sina politiska rättigheter, Som bekant aga de norska kvinnorna icke allmän rösträtt, gränsen är dragen lika med de bestämmelser som sedan flera år tillbaka äro satta för kvinnornas deltagande i de kommunala valen, nämligen, att hvarje kvinna, soni under det sist förflutna skatteåret betalt skatt till stat eller komun efter en inkomst af minst 400 kr.
(300 på landet) äger rösträtt, om hel eller delvis ägendomsgemenskap finnes mellan makarna och om mannen är skattebetalande för ofvan angif ven inkomst.
Det ar att antaga, att kvinnornas politiska intresse vid de stundande valen kommer att i all synnerhet knyta sig till val af kandidater, hvilka främja de speciella kvinna: frågor, som upptagits på de olika partiernas program.
Härvid kan nämnas att den konsoliderade vänstern på sitt program upptagit frågan om allmän politisk rösträtt för kvinnor p i samma villkor som för männen.
Högern och den frisinnade vänstern ha icke upptagit denna fraga.
Däremot har från ledande håll inom dessa partier uttalats den Asikten, att det endast ar en tidsfraga, när saken bör tagas upp.
En kvinnofraga, som däremot högern och.
den frisin- - riade vänstern upptagit, är vidgadt tillträde för kvinnor till statens ämbeten.
I hufvudsak samma förhållanden, som existerade hos oss före riksdagsbeslutet af den l 0 ' februari i år, ornintet- göra i Norge till en stor del den praktiska nyttan af att kvinnorna aga tillträde till universitetens alla fakulteter.
Forvärfvad examen berättigar icke kvinnorna tillträde till samma - statsärnbeten- och af staten aflönade anställningar som männen.
De anställningar som enligt nu gällande ' lag kunna sökas af kvinnor, äro endast lärarebeställningar vid högre skolor.
Den nu åsyftade reformen skulle gälla kvinnors rätt till innehafvande af juridiska ämbeten, samt deras utnämnande till präster och sanitetsofficerare.
Denna fråga Ater har den konsoliderade vänstern icke upptagit.
.
- - Ömkring 300,000 norska kvinnor aga rätt att deltaga i stortingsvalen.
Några egna kandidater lära väl kvin- norna icke denna gang upl~stalla.
Däremot namnes redan en kvinna sasom uppställd på Kristianiasocial~isternas kan- didatlista, nämligen fru Martha Synaes .-med fru Marie Aslaksrud som suppleant.
Aterstir att se huru öfriga po- litiska partier ställa sig.
med afseende p % kvinnorna vid uppgörande ' af sina kandidatlistor.
Kvinnliga motionärer i finska landtdagen.
De af kvinnor framlämnade motionerna vid årets landt- dag visa i hvilken grad de finska kvinnornas intressen sträcka sig till fragor af allmän etisk betydelse och icke Svenska fattigvårdsfarbundets barnavårdsafdelningar öppna den 1 oktober ett smilbarnshem i Stockliolm, Norr tullsgatan 1.
Hemmets uppgift blir att omhandertaga ogifta rnlidrar och draga försorg om barnens vard.
Dess önskan 5r att om möjligt bereda mödrarna tillfälle att beha!
!a h ', - r!
!cls hos sig och att, 01-11 detta ej kan ske, sörja för bariiciis utackordering på ett sådant sätt, att mödrarna ha tillfälle besöka dem.
Dispens från studentexamen.
Seminarieadjunkten fro- ken Anna Linder, Landskrona, har på därom gjord be- gäran erhallit tillständ att, ehuru hon ej aflagt niogeiihets- examen, idka studier vid universitet och aflägga examen.
Den beviljade dispensen ar af största betydelse och utgör ett jämnstallande af andra studiekurser med stiidentexarncr?, hvilket hädanefter torde kunna åberopas sisom prejiidi !&lt;at.
Studentexamen eller Ilexamen artium 11 har enligt npp- gift från Norge därstädes i år aflagts af 531 personer, hvaraf 129 vor0 kvinnliga studeranden.
Af dess2 togo 31 st. examen på reallinjen, G5 p i den sprakhistoriska och 33 pa den språkhistoriska med latin.
F. K.
P.
R. i Sköfde bildades efter föredrag af fru september, ej den augusti, si,ni Jenny Velander den tidigare uppgifvits.
J Anno&amp; örmedlare, - pålitliga och valrekommenderade, - ten som hufvudstaden.
h m a b.
g - DAGNYS EXPEDITION, Mästersamuelsgatan 51, S f ockhoh.
.
.
D A C N Y hTräg.or och svar.
Röstrattslitteratur: Sknifeer utsyna n f Centralstyrelsen i Lands föreningen för kvinnan, politiska röstnitt: I, Till regeringen f r h svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Rösträttsfragan 1905-1906 ..................................... -: 5 (,, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommu- nal rösträtt?
' (pr 1,000 ex.) .................................... 6: -, III, Matliilda Stael von Holstein: Målsmanskapet och kvin- nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk rätt ..................................................................... -: 5 (,, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt ' .för gifta kvinnor .............;.
................................................ -: l (V, Lydia Wahlström: Statsintresset ocli kvinnans rösträtt -: 4 (,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga .................. -: 2!
' n VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten p2 Nya Zeeland ...... -: 4 (Ann Margret Holmgren: Strödda intryck fran den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn ............ -: l (Elin Wahlquist: Partipolitiken och kvinnornas röstrattsfr2ga.
..... -: 0: Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Sfockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politjska röst-.
*.
ratt ........................... i ....: ..................... .- ..: ..........; -: O!
,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
........................................................ -: l (, 3, Hilma Borelius: Hvarför är ' motstandet mot kvinnans politiska rösträtt ' oberattigadt? ..
: .............................. -: 1C, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ....... - A: 1C, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda,sig för.
den politiska rösträtten?
............................... -: O5, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar.
af den kvinnliga rösträtts- rörelsen ............................;.
.................................. -: 1 C, 7, Några manliga inlägg i den kvinnliga röstrattsfragan ... -: 15, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuv~rande situationen ......................
.
; ................................. -: O5, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin-.
nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ..: ............; ..... ' ... -: 05 Minneslista ........................................................................ - i O5 Georg Stjernstedt: Den svenska kvi-mans rättsliga stallning .. ..... (-: 75) -: 6C Gustaf .A.
' Aldén: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och skyldigheter .......................................................... -: 1C Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen .......................
-: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet p i Ensillre ................................. -: 25 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr ~ d o l f Hallgren -: 25, '.
Anna Kleman: .Kvinnans medborgarratt .............................. 1 ... .-: 2E -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf ................................... Ofvanstaende flygblad och broschyrer kunna rekvireras fran F. K.
P.
R: s i.
Stockholm expedition Lastmakaregatan 6, Stockholml joiii hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 ' e.
m. samt dessutom .onsdagar kl. 7- 8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1 - 8 lämnas 25 proc.
rabatt.
N: o Nvar kan man prenumerera p4 Dagny?
I landets alla postaiistalter och boklador kan man beställa huru niånga ex. ' som helst.
Skall nian allfid prenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
Nvad kosfar Dagny i postanstalter och boklAdor?
Dagnys postprenuinerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
Hvilka villkor erhalla prenumeranfsam1a.re 4 Dagny?
Den, soni samlar minst i prenumeranter, ' erhåller-en pro-, vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för Iivarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenunierant.
Huru skaM man förfara för denna brovisions er- hallande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga pil ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften nied afdrag af provisionen beställer man det beliöfliga an- talet ex. (hur många som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys exp., Stockliolm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) E l h: Man prenumererar 2 närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och fil / hvilket pris kan man nummervis lösa.
.
Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifrelser r0rande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Junge, gebildete Deutsche.
LEDIGA PLATSER.
sucht Stellung zum 1 Okt.
in fei- Epidemiskötersketjansten nem Hause, als Stiitze und Gesell- fPlafssökande fii sina annonser info ' rda i schafterin der Hausfrau.
Rekom.
i Dalby distrikt är ledig att tillträ- Dngny för Anifvc priset eller 711s öre pr nrm.)
bei Professorskan Björck.
Telef.
das i oktober.
Kompetens: fyllda Linnersta 17.
22 år, niinst 1 års tjänstgöring .å större sjukhus ocli 1 månad å andarbetslararinna, med goda större epidemisjukhus.
Lön: 600 betyg frin Hilda lundins slöjd- kr.
event.
fri bostad och ved, vid kurs och Handarbetets Vänners sjukvård ersättning enligt taxa.
An- handarbetskurs för lärarinnor, söker sökningar sändas före 1 okt.
till rid Axmars bruks fasta folkskola, plats.
.Ar kunnig i vafning, finare Prov.-läkare L. Rosén, adr; Likenas.
Jastrikland, ar till ansökan ledig linnesön~nad och klädsömnad.
Svar bättre familj på landet i södra nom den 25 september 1909.
Lön till ~Handarbetslärarinnaa, Annons- Västergötland önskas med ' det mligt lag, vedpengar 60 kr.
för ar; kontoret Svea, Norrköping.
första en ung, bildad flicka att rum och kök, 50 kr.
för ett bris- mot fritt vivre vara sällskap ' åt ande rum, fortsättningsskola 100: r.; sarskild sn~åskola.
Barnantalet vinnlig, exam.
sjukgymnast ön- husn~odern samt biträda i hushål-, inga: Skolrådsordföratidens adress skar anstallniiig till hösten, even- let och lättare sysslor inom hem- 3ekby.
tuellt medfölja på resa.
Kunnig i niet.
Svar med foto till hösten Skolrådet i ~amrange.
tyska.
Svar till DE.
A .., Abo p. r 1909~, Strömsfors.
Ordinarie lararinnetjiinsten n I K Drottninggatan 81 A; 2 tr. Stockholm. '
A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261, meddelar rad.
.
vid val af damtoaletter, färger, mo- deller m. m., vid ordnandet af va- ningar, dekorering för fester m. rna Uppköper modevaror för damer i landsorten .. Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
G y n n a .,- Dagnys annonsiirer!
Sprid Vechotidningen D A GNY!
.
.
D A G N Y p Deposition &amp; särskildt fruntimmer, har dr; iängc varit ett önskningsm~l att kunna öfverlämna varclcii al sina värdepapper och skötseln af sitia affärer at n5yori person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och - 1.
grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sådan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-41, som under garanti.
af Stockholms Enskilda Bank åtager sig v3-d och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen depoiiernr obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariat- afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lam- nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelniiigen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att raiitorna ri in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, soni inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdclriingen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
O m en hos af- delningen deponerad .inteckning genoni uiiderlilten förnyelse skullc för- falla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkonimen skntia.
Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositio- nens värde, dock ej under två kronor.
Yttre skador.
PÖll k@ !lister, Sisom smärtstillande medel vid yttre skador samt motverkande svullnad och inflammationer anses Salubrin oumbärligt af alla, som lärt känna det och vid inköp icke lata förleda sig att i stallet för ori- ginalfabrikatet emottaga underhal- tiga efterapningar.
Tillhandahal- les i Parfym-, Speceri- och Färg- affärer.
Partilager hos Geijer &amp; Co., Akademigrand 1, Stockholm.
Mvinliga agenter.
.
STOCKHOLM.
Aktiekapital.
3,000,000 kr.
.
i landsorten sökes .för lättsåld ar- tikel.
Hög provision.
Reflekterande Praktiska skola.
vände sig.
i btef till A.
L., Dag- Sveriges mest vidtomfattande prak- nys expedition.
tiska Iaroansfalt, på kristlig grund- val, med Realskola, Gymnasium, Handelsinstituf, Teknisk skola, 8 m B ~ m D m m m o m m 8 m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m ~ m 8 8 m m ~ Landtmannaskola, Juridiskt semina- rium för., lansmansaspiranter och Fem praktj ' a äfventyrsbbcker for barn och ungdom.
polisman; Hushallsskola, Slöjdsko !a Beratfelse barn Fritt efter för Joles ~ e cch r n e af ungdom.
Alfred och Slöjdlärarinneseminarium, Mu- sikskola m. m.; börjar sina hufvud- Riks Djiirsh.
122.
A.
T. Djursh.
5: Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- kurser 15 augusti med nyinträde 1 erbjuder klena och nervösa perso- tonnerad.
Pris 75 öre.
ner ett lugnt och stilla hvilohem.
och 15. september, 1 oktober, 1 no- En Hugo riddarsaga från medeltiden.
Bearbetning vember och l 0 januari.
Denna sko- Pris pr dag 5-8 kronor.
af Gyilander.
259 sidor.
Med 45 illii- 0.
la, den mest snabbläsande, har bi- o strationer af Ingeborg Uddén.
Kartonnerad.
Pris ' 95 öre.
bringat.
elever med endast folksko- lan som underlag realskoleexamen pa 7 i 8 månader och Iast in ett sagor f.
par arskurser vid Sveriges mest S I G R I D 5 Harald Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris framstaende tekniska skola på lika FOTOGRAPIATELIER D 75 öre.
många månader.
Vid skolan före- 3 UPPLANDSGATAN 3 Berättelse för barn kommer undervisning i djurskydds- (invid Norra Bantorget) och ullgdom.
Fritt lära för alla eleverna.
Vacker na- efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- tur, härlig luft.
Bad.
Illustrerade Grupper i det fria.
Förstoringar utföras.
ner af Brita Ellströw.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
I Förstklassigt arbete!
Amatörer undervisas!
prospekt mot 2. porton.
Pris fr.
Kr.
6 pr dus.
A l b e ~ t LindsOrbm, - Marianelund.
A.
T.
83 03.
Obs.
Hiss H.
Charles G. Gordons Iif och stordåd, ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
P r i s 75 Öre.
Kvinnliga Juridiska, B y r h, Wallingatan 12.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Folkskolans Barntidnings Fdrlag, Stockholm.
(Stina Quint.1 Kontorstid kl. l /, 10-4.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336.
MarianeIusads: i Tsarens h r k o:: Parzival. '
WAGMAN I Sagogrottan i Sagoskogen.
i Den hemlighetsfulla ön.
d: H j ä1 ten bland h j ä1 t ar $; m; p ~; gg;!
Ii: ~ ~ o ~ m m u m m m m m ~ m m m m m m m ~ m m m o m m m m m m m m m m m m m m m m Brahegatan 7 B, 6.,g.
3 tr, Hösttermin 15 sept.-15 -- l /, I Rikstel.
Fredri&amp;aoB~emer-F6rbu~det: DrottmiiaaggaiSa&amp; 5 4 27 62.
Förbundets byril Öppen 11-4.
Allin.
tel. 48 16.
Allm.
Tel. 115 96. dec.
Anmälnings- och mottagningstid måndagar och torsdagar kl 3.
Prospekt tillhandahålles.
l /?
2 I Fredrika-Bremer-Farbundets Sjuksköterskebyrh: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 1.1.
Sigrid Carlheim-Gyllensköld.
Rodenstamska Slöjd- och Hushållssk~la~ Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slöjdlärarinnekurs.
hemslöjds^ och Växtfärgningskurs.
7 meter mörkblii Damcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes afven i svart, gril brun eller röd färg till 4,20.
Blust g 2,s het.
prima velourflanell, 70 cm.
bredl i 100-tals vackra mönster, som vanligen kostar 75 öre m. erhilles till 1 kr., 10 bitar 9,80.
Rosatvills till underkläder, kraftig stark vara 32 öre met., d: o extra prima skär eller bli äfven passande till herrkalsonger 0,40 met.
Tillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- holmsbrogatan 23 A:, Stockholm.
Dagenas manmaaner iuuneilniM8eri.o Menis ' s Lsagnae IQF Wowieds Saiiffrssp och Napinenboad vaon: Vaoanwenkiesrechb.
Af A.
P (.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets 54 Drottninggatan.
Kampen om nattarbetsfilrbudet i Norge.
Af Dagn!)
Baflg- Drag, dem!
Af M. Anholm.
Bilder från ett gammalt f 6 m a k.
Af Sig~id Elrnbhrd.
Några ord om ett kvinnligt arbetsomrHde.
Af A.
C j.
Kvinnorna och den sociala striden.
Utlandet.
Notiser.
Prenumeration å Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
- l
