# ID: svediakorp-per410
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,064
# sentences: 527
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


p ' p p p p Stockholm den 8 S e p t e m b e r 1909.
N: r 33.
2: a arg.
P Prenuinerationspris: ar.
kr.
4: 50 1 II2 5r.
.
kr.
2: 50 3 j i,,.
,, 3: 50 1 iis,,,, i: 25 111.
.
.
.
lo öre * Prenumeration sker såväl i landsorteri som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 - - 53.
Riks- 122 85..
- - - - - - Utgifningstid hvarje torsdag.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
Expedition 9ch Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Sthlm 1909.
F. ~n ' gliinds Boktr.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
-.
Seger o c h n e d e r l a g? '
et sedan en månad tillbaka pågående sociala kriget har fått Sin afslutning genom den öfver- enskommelse som sistlidne fredag träffades mellan å ena sidan Landssekretariatet och Svenska Typograf- förbundets styrelse och 3 andra sidan styrelserna för de stora arbetsgifvareorganisationerria, med undantag af Svenska Arbetsgifvareföreningen.
Storstrejken ar afblåst, den konflikt, som ännu kvarstår, kan endast betecknas som en ' industristrejk.
Nedläggandet af striden måste på alia håll halsas med glädje; ingen, afven om han stått personligen utanför s h a l de förluster som svårigheter som strej- ken medfört, har kunnat undgå den förfärliga, tryc- kande känslan af den stora olycka, som drabbade vårt land genom detta förödande krig, eller kunnat skjuta undan tanken på de lidanden som genom detsamma förts in i tusentals.
hem.
Och nu ar fred - i hvilket fall som halst en preliminär sidan - sluten.
Kan det nu, får det nu talas om seger, om ' nederlag?
Oföränderjiga bakom den yttre uppgörelsen kvar- ' stå de ekonomiska och sociala motsättningar, som framkallat konflikten.
Seger ar undanröjande och utjämnande af desamma, nederlag ar uppgifvanae af hoppet därom. '
Intet af detta har inträffat.
Och den, seger man på vissa håll talar om ar ett helt annat begrepp an det vi nyss utgått ifrån.
.
Samhället har segrat, säger man.
Hvem ar då samhället?
Utan.
öfverdrift.
' kan man påstå, att för- .utsättningen för en hel del utta !anden i den kon- flikt som nu ' vunnit en partiell lösning ar; att sam- hallet blott består af dem, som i frågan för dagen tänka lika med de respektive artikelförfattarna.
De andra äro » samhalletsw fiender.
Men den uppfatt- ningen .ar ödesdigert falsk, som gör samha hall et^: identiskt med ett större eller mindre .f$tal,, eller en.
klass, eller ena .hälften af nationen.
Samhället äro vi alla, afven arbetarne.
Icke ens storstrejken, då den uppträder under sådana former, som har skett, kan upphafva detta faktum.
De, som verkligetz ställt sig utanför samhället, äro en.
försvinnande procent.
Har ar # icke platsen att påpeka den enes eller den andres störte ratt, ej heller de förirringar oqh fel- grepp, som begåtts under striden.
Men vi kunna icke gilla den uppfattning, som ger vid handen,, att samhället ' har vunnit ' en seger och arbetarna be- besegrats.
Samhället segrar i ett fall som detta en- dast i den måtto det funnit ett medel att.
lösa in- tressernotsatserna - aldrig blott genom den ena partens nederlag.
Att en sådan, .up.pfattning cmel- ' '.
P Annonspris: 15 Öre per mm.
Enke: spaltbredd 50. mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per girig 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr l 0 * / o 20 ggr 20 .. 010, 50 g r.
.
25 010.
Annons bor vara ~nlamnad senast niåndag f. m. p.
p 7romenaddrEkkter och Kappor Vår stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak!
Solidt arbete!
Förminliga priser!
GUSTAF H OLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO R
.
lertid firines och gör sig gällande i d e n allvarstunga stund, då 6fverenskommelsen mellan d e tvii stridande pggår, ar ' ödesdigert.
Den gör vägen s i mycket längre fram till den verkliga segern öfver de sociala missförhållanden, hvilka framkalla strejker och lock- outer.
Den - kommer agg och förbittring att blossa upp i ett ögonblick, då det mera an någonsin ligger vikt uppå ' att dampa klasshatet och slå bro öfver den klyfta, som redan förut alltför mycket vidgats.
Det samhälle, .som i denna stund kan triumfera öfver en s. k. seger, ar ett samhälle, som sön- drar sig mot sig sjalft.
Har kan icke och får icke vara tal om seger och nederlag.
Den förödande striden ' ar slut - det ar hvad vi n u.
alla närmast kunna glädja oss åt.
Må den tid, som kommer, nyttjas väl, så att seger verkligen en gAng vinnes - af båda parterna i ett lyckligare ordnadt sam- hälle.
Berlins sociala kvinnoskolas första arbetsår.
D en sociala kvinnoskola, som i oktober förlidet år under iedning af dr Alice Salomon öppnades i Ber- lin i Pestalozzi-Fröbelhaus, har nu sitt första arbetsår ba- kom sig.
Den tyska kvinnotidningen ~ [Neue Bahnenli yttrar i sin redogörelse för skolans, verksamhet, att man kan anse, att dess första år varit särdeles framgångsrikt och att arbetets läggning visat det riktiga i den princip, som lag till grund för densamma.
Denna var af tvåfal- dig art.
Den sociala kvinnoskolan afsåg dels att utgöra en fortbildningskurs i vissa bestämda kunskapsgrenar, dels att såsom social yrkesskola gifva en teoretisk och praktisk utbildning i socialt arbete.
Hvad den första uppgiften beträffar, lades undervisningen i den lägre kursen, hvilken upptog från skolorna nyss utgångna unga flickor, så, att man kan beteckna densamma med " utbildning i sociala uppgifter för husmödrarll.
Undervisning har lämnats i ett enkelt hushålls skötande, dessiitom sysselsattes eleverna i kindergarten och barnkriibbor, samt erhöll0 handarbets- undervisning; teoretiska läroämnen voro: hygien, pedago-.
gik, samhällslära och nationalekonomi.
Den högre kur- sen, hvilken upptog kvinnor, som antingen redan tagit del i socialt arbete eller hade någon sorts praktisk yrkes- utbildning bakom sig, afser en mera speciell ' undervisning i det sociala hjälparbetet.
Om den lägre kursen visat sig i stort sedt motsvara de förväntningar som ställts på den- samma, så har den högre kursen utan tvifvel vida öfver- träffat alla förhoppningar genom den mognad och arbets- ifver, hvilka la&amp; i dagen af eleverna, liksom genom den lätthet, hvarmed desamma praktiskt tillägnat sig de olika undervisningsämnena.
Dessa amnen vor0 dock icke mindre än tio och endast en timme i veckan kunde agnas åt hvart och ett af dem: nationalekonomi, statsrätt) socialetik, peda- gogik, social hygien, fattigvårdens organisation, sjukvard, skydd för ungdomen samt sociala arbetsproblem.
Till att börja med lära eleverna visat en verklig förtviflan öfvcr mängden af främmande amnen, som de på s5 kort tid skulle sätta sig in i, men efter hand insågo de, ritt dm: olika grenar belyste samma frågor och förhåiiandcr!
I r h olika sidor och att, sedan man funnit den riktiga utgångs- punkten, allt samlade sig så att säga till ett stort, gernen- samt amne.
Hvad som framför allt bidragit att hålla eieveroozrs intresse friskt och vaket ända till kursens sista timme, ar säkerligen, att man på ett lyckligt sätt förstått att vid sidan af det praktiska arbetet tillfredsställa elevernas a !lmänm bildningsbegär genom den teoretiska undervisningen.
Man har ständigt haft för ögonen unga människors bchof af att klargöra och fördjupa sina egna åskådningar.
De prak- tiska fragorna ha fått tjäna som öfvergång till världsåskåd- ningens och lifsfilosofiens högsta frågor, och på s i sätt har man sökt vidga de ungas syn och väcka dcras tankar.
För ett verksamt, pliktroget och konsekvent arbete fordrar personligheter, som själfva kämpat sig fram till klzrhet och en sjalfständig uppfattning af lifvets frågar: cch 2c: är detta mål, till hvilket man sökt nå fram.
Den tyska tidningen slutar sin redogörelse med en?, kritik af flickskolorna i Tyskland samt fastslår, att der-; sociala kvinnoskolan lyckats gifva sina elever hvad de förra icke förmått - ett lifsinnehåll och en enhetlig prär !&amp; åskadning.
L.-PdD Compain: Le férninisme a u %&gt; (: e s i e c k.
(Idées modernes 1909).
Den franska tidskriften ~ I d é e s modernes)), hvilker.
framtradt detta år och som i vardefulE halt 2 8:: jämföra exempelvis med Revue des deux mondes - - den räknar medarbetare sådana som Joseph Bédier, Emile Faguet, Gabriel Monod, Paul Appell - visar alltifrån sitt första nummer ett stort intresse f6s kvi; ?- norörelsen.
Genom samtliga dess hittills utglfna häften löper en artikelserie benamd d e féminisrnc au XX: e sikle ».
Det glädjande faktum att en framstlendc tidskrift upptager ett dylikt amne till behandling fordur~kluv dock väsentligt, da man genomläser artiklarm, hvil- ka skildra d e franska arbeterskornas stallning och deras sammanslutningar.
- Är icke detta ett ofattbaot stillastående!
Jämför de uppgifter, som har gifvas, med förhållandena under medeltiden.
Framstegen äro ej stora, fastan nya yrken tillkommit, nya sam- manslutningar och benämningar.
Redan år 1292 upptog beskattnings12ngdei .. I Paris en mängd kvinnliga yrken.
Dar funncs mo .. dister för hufvudbonader af siden och för hufvud- bonader med guld- och silfverbrodesier, parlon och stenar, fabrikanter af silkesband och sk2-p; kv * rnnor anställda att utkamma hampa, y11e, Domuil, silki:
spinnerskor, sömmerskor, kvinnliga barberare, blom- inom de yrken kvinnor sedan gammalt tillhört.
För- sterförsäljer~kor~ binderskor af blomsterkransar till delaktigast ter den sig inom stråhattillverkningen, där hufvudprydnad, försäljerskor af gamla kläder, black, regeln dika lön för lika arbete » tillämpas .och där sex fågel,.
tårtor, månglerskor, en rodderska;.
hvarförutom kvinnor sitta i fackföreningens råd.
En jämlikhet som kunna nämnas fabrikanter af allmoseväskor samt slut- denna existerar för öfrigt i Paris endast inom en ursprung- ligen barnmorskor.
ligen kvinnlig fackförening, stenografernas och maskin- Visserligen vor0 de kvinnliga yrkesidkarna icke skrifvarnas, dar kvinnorna fortfarande äro i majoritet särdeles mångtaliga - sömmerskorna upptagas och i hvars råd sitta .nio kvinnor och fyra man.
.. I dock i den ofvannamnda längden till 146 - ej landsorten är den .. mindre sällsynt.
Man finner, den heller voro alla yrken och yrkesgrenar öppna för exempelvis bland mekaniska vafnadsarbetare i Lyon, kvinnor.
Fabrikation af orientaliska mattor var dem t. ex. dar, före den förödande krisen, sjuhundra af fack- förbjuden, och kladessömmerskorna tillskuro ej kläder, föreningens åttahundra medlemmar vor0 kvinnor och.
något som var skräddarna förbehållet till långt inpå rådet bestod af fjorton kvinnor och tre man, eller 1600-talet.
Men flere kvinnliga yrken vor0 af bety- - i Roubaix, dar vafverskor erhålla samma af löning.
.
., denhet, med full orgariisatibri Såsom ' tmärinehs och ' som män.
. '
'. '
".,.
med sina kvinnliga mästare.
Linnesömmerskorna Men i Paris äro i allmänhet landvinningarna hade sin speciella försäljningsgata invid Hallarna; de.
En och annan kvinna sitter visserligen i fack- voro,.
efter hvad man finner ' af kungliga.
räkningar, föreningens råd - så i trädgårdsmästarnas och mycket anlitade af hofvet.
och syn nerligen skickliga, butiksbiträdenas; för mjölk-.
gräddförsä1jarnas, fack- hvilket äfven framgår daraf att under 1400-talet rika förening star e n kvinna t, o, .m.
i spetsen - men borgare, ja, t. o .. m. adelsman sände sina döttrar till.
arbetslönerna stundom svältl,öner, och ge- linnesömmerskor att lära sömnad.
Än mer betydande nomgående lägre än männens.
Inom vissa.
yrken var modisternas skrå.
Lärdomstiden för tillverkare S ' komakare, typografer af hufvudbonader med guld och stenar var lång, 6 - mötas kvinnorna också af nara nog fientlighet i ' 8 år: Först efter denna tid och sedan man ett år de manliga arbetarnas så har det praktiserat som maitre eller maitresse, fick * man taga gått, att de manliga typograferna utstrukit de lärling.
Inom modistyrket utöfvade kvinnor afven kvinnliga ur des syndicats de la Ceine) &gt; funktionen af preud ' femmes.
Inom en bransch fun- och att de söka, få hvarje afgående kvinna, ersatt nos tre preud ' femmes, inom en annan en preud ' homme med en man.
och två, preud ' femmes, utnämnda af prefekten i Paris.
Till denna.
hätskhet bära dock klinn8rna själftra Äfven inom silkesbandvafvarnas skrå funnos preud ' fem- väsentligt skulden.
D e n be ' ror ej blott pfi ursprung- ines.
vid slutet af 1200-talet vor0 de tre mot tre preud ' hommes, Kvinnor stego här såliinda.
till, lrang.
&amp; ovilja, ehuru afven sådan spelat in, utall först a~ af arbets- hvi] ka det ålåg att öfveravaka O C ~ framst på - k ~ i n n ~ r n nedpressande af produktion och til], högre myndig, lönerna och på deras åtminstone inom typograf- förfalskning af vara eller öfverträdelse i yrket visade brist på solidaritet.
- öfver hufv~ld het att vid lärlingars pre- ha kvinnorna icke stor benägenhet för sam ' mansiut- ning.
Modisterna t. ex., detta förr så lysande skrå, sammankomster och utöfva eneviss sidera vid skråets ha ej ingått i hattillverkarnas fackförening.
Brodöser, jkisdiktion öfver dess medlemmar.
~~t bakgrunden af ' dessa kvinnor som arbeta med borst-, handsk-, halsduks- verka M: me Compains uppgifter från det moderna tillverkning, klädessömnad, tvätt, bundtmakeriarbete, Frankrike föga lysande, ehuru man ej kan vanta vid chokoladfabriker och sockerbagerier etc., alla och i konkurreisens tjdehvarf och det afven under dessa arb; € !ta så g0dt Soiii utan ~anlman~iuining.
-.
.
medeltiden, jämte bevis.
på kamratlikhet, såsom en för ytterst låg aflöning * En viss förlamning tyck&amp; hvila öfver den nutida anhållan år 1403 om stadgerevision från des maistres, Compain a ekar dock maistresses, ouvriers, ouvrieres du rnétier de Rubaniers~, franska arbeterskan.
- finnes bevis på motsatsen, exempelvis att män inkräk- på några tecken till framåtskridande.
Ar 1892 bildade linn&amp;ömmerskorna en fakkförening - det är ur deras tat på linnesömmerskornas gebit.
För att börja med det hvarmed vi nyss slutade, led den första prudlfem&amp; framgått, M: me ~ousselin, under den nya industriens tid blef icke förr än år fackföreningens sekreterare sedan år 1897.
' senare ha l908 en kvinna prudlfemme, medlem af le conseil kvinnliga plym- pch blomtillverkare bildat en fack- des prud ' hommes, - skiljedomstolen i tvister mellan förening, som upprättat.
en undervisningskurs i arbetsgifvare och arbetare, hvilken äger vissa berörings- yrket.
- Inom kooperationen börjar ock ett kvinnligt punkter med den medeltida preud ' hommes-institutio- initiativ göra sig gällande.
Numer finnas afven ute- - nen - och detta först sedan en feministisk förening slutande kvinnliga kooperativa företag; ej blott.
' är i åratal verkat för kvinnors valbarhet härtill.
kvinnan en illa aflönad arbeterska inom de manliga.
Hurudan ar för öfrigt arbeterskans stallning i Det mest intresseväckande af dessa ar rLa fleur de förhållande till arbetarens?
Den synes vara bast Paris)) för tillverkning af blommor, som bildats un- " \ äro sockerbagare,,,, ' ' ' ar me '
388 D A C N Y gefär för ett och ett halft år sedan af en kvinna, M: me Stéphanie Bouvard, tillhörande plym- och blom- tillverkarnas fackförening.
Företaget startades med ett begynnelsekapital af endast 1,000 francs ' och det har blott föga understödts af arbetsministeriet, men lefver dock, på grund af de deltagandes offervillig- het.
Direktrisen sjalf.
åtnöjer sig, till dess bättre tider komma, med en obetydlig lön.
Allt arbete utföres af kvinnor, såväl blombladens utklippning och färgning som deras sammansattande.
Och fabriken levererar en gros såväl som till enskilda kunder.
I sig sjalft ar ett dylikt företag icke så syn- nerligen betydande, men det gifver dock tro på möj- lig utveckling, om hvilken man annars lätteligen kan komma att misströsta vid en jämförelse sådan som den vi här gjort.
Ty de medeltida franska industriarbeterskorna synas på det hela taget varit mer jamstillda med männen an hvad fallet ar med K.
- UD.
.
nutidens.
D tare g&amp;- förbi med sin.
lykta.
Ett ljussken fall&amp; in genom fönstret, när Jens ryk- et ar en morgon i mars på Genevesjön.
Angbåten har nyss lagt ut från Quai des PAquis.
En slöja - - af ljusblått töcken hvliar öfver Geneve och .gör stadskon- - - - - - - - - - - - - - - Den engelska turens terrassfor- ' ladyn borta vid re- migt jämt stigande lingen skrattar högt linje, som bryts och de ' svarta ögo- af katedralens torn nen glittra.
Längst och spiror, mjuk bort på akterdäck och obestämd.
står den blonde Darbakom står Sa- tysken och kastar leves mörka vägg.
brödbitar åt fisk- Mont Blanc ar måsarna, som dyka skymdt i töcknet, i det djqblia vatt- men le Males kägla net, de smala, hvita tornar upp i un- vingarna blanka i derbart skarp be- solskenet.
Det har lysning.
klarnat öfver Sa- Pil akterdäck ar voyen, Thonon det fullt af turister, ligger solbelyst.
engelsman med MONTREUX.
På andra sidan sina kameror, mis- sjön, öfver Jurabergen, dröjer ännu det blåa töcknet.
ser i korta kjolar och båtmössor, en lång, smart sydtysk - - - - - - - - - - - - - --- med en mjuk filthatt som skuggar öfver ett par dröm- mande ögon, lifliga fransman och bleka, svartskäggiga Fagre Ord ryssar.
Maskinen arbetar, ångbåten drar en lang, dallrande fryder maiigt et ' Hjerte, fagre Ord strimma i det blanka vattnet, stränderna glida förbi, linjerna har forvoldt mig Smerte, plånas ut i det ljusa töcknet.
Jag öppnar min bok, ögat följer fagre, O,$ - - raderna, tankarna äro ännu icke med, det s a r så långt upp till norden.
Men så tar det mig - nordens språk, Det är .Fruen som syngeru, det är nordens ' språk, vintereftermiddagens skymning, den snöhöljda jorden, det och vinternattens stillhet faller öfver det hvita landet:.
- ---- stora, tysta rummet, dar det blir.
så mörkt i vrår och, vinklar.
Modern sjunger en främmande sång: Angbåten glider.
Mäktigare ' och mäktigare stiga ber- Tell me the tales, gen upp ui.
töckenslöjan, tills hela alpkedjan ligger i blän- that to me were so dear, dande ljus, sol glittrar öfver snömassorna och p i ' den long, long ago, dunkelblåa sjön dai-nedanför.
Z - -.
- - - - - - - - - - d ' long, long ago.
Ackompanjemanget klingar i spröda toner från det gamla klaveret.
I det bleka skymningsljuset mot fönstret blir moderns gestalt som en skugga.
När skuggan tiger, hör man uret gå.
.
.
Gjennem de fagre Riger på Jorden gaa vi till Paradis med Sang!
- - ' I Tell.
me the tales Profva Gahns -- - Det.
ar ater i .den.
mörka kammaren uppe i norden, .och gossen beder: NORMAL Jkrif- P - &amp; &amp; ie-B / ~ck Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej botten- s a t s, ar mycket hallbart o c h angriper ej pennan.
p
389 D A G N Y - Mo ' er, syng igen den jeg ikke forstaar.
Och det tonar igen, svagare än nyss:.
Tell me the tales, that to ine were so dear long, long ago, long, long ago.
_ - - - ^ -.
- - - - - - - - - C badd, på pelaren vid hvilken Bonivard satt kedjad i ' sex langa ar.
Utanför lyser .solen, utanför leker lifvet -- hon ar det gamla slottets, de gångna tidernas fånge.
_ - Montreux!
Jag slår igen min bok, Det hvide .Hus.
Så under- ligt hade stamningen af skymningsstunden i norden väft sig samman med de glidande synerna af den blåa sjöns sagostrander.
Det ar ((de fagre Riger paa Jordenll, som man drömmer om i långa vinterdagar, " de fagre Rigerll, dar hvarje dag ar en fest, dar mark och ängar sta fulla af blommor, dar luften ar ljum och himlen bli, dar tan- karna vaggas till ro från hvar- dagarnas strafvan och slit, från vemodig saknad, från .tung sorg.
Ddbarquement!
Genom trängseln vid till- laggn,ingsplatsen, förbi hotell- omnibussar, uppstapladt res- gods och bugande portierer går jag i land.
- r _ - - - - - - - - - - - - - Svindlande.
högt uppe, badadt i morgonens solsken ligger Caux Z kransen af snöberg.
Vägen går uppåt i brant stigning, M~ntreux, Territet, Chillon sjunka i djupet, hotellen blifva små leksakshus, mänskorna små svarta punkter.
Valais ' och Savoyens alper stiga bländande hvita i d e n klara luften, Rocher de Naye och Dent du Jaman, den spetsiga jattetanden, teckna ' sig i skarpa konturer mot.
himlens blå.
Hit upp var det, till höjdernas stora tystnad och öde enslighet, som Österrikes olyckliga kejsarinna brukade flykta.
Ar efter år kom hon igen; hvad tänkte hon på, hvad drömde hon om häruppe, medan skyarna drogo öfver den höga fjällplatån, medan gladorna kretsade i vida ringar lågt öfver lyxhotellets torn och .tak, medan sol och mine skiftade sitt sken?
Nere bland cypresserna på Territets kyrkogård står nu det hvita marmormonumeritet öfver kej- sarinnan Elisabeth, ett ' minne af hennes pilgrimsfärder till dessa trakter, som hon ä1- skade sa högt och i närheten af hvilka hon nådde sitt tragiska slut.
Det banala monumentet, kejsarinnan i dekolleterad galadräkt) återger dock i rena linjer det sköna ansiktets sorgsna majestat.
Montreux!
- Clarens!
- Hvar dag ar en ny fest.
Haf och ' himmel äro djupt ' blaa och mellan dem, knappt skönjbart hvar de börja eller sluta, ligga hvita, skimrande massor, väldiga sträckningar med stigande toppar, som för- tona.
uppåt i blå luft och för- langa sig nedåt i spegelbilder Öfver ängar, öfversallade CHILLON och DENT DU MIDI.
i sjön.
Vägarna gå uppför med blommor, går vägen höjdsluttningarna eller följa stranden.
Dar ligger Chillon till les Avants.
Solen bränner som- på en högsommardag.
.
på sin klippgrund,.
sjöns vagor leka intill murarna af det Blicken följer de skogklädda höjdernas långa linje, stiger gamla slottet, hvars fångar endast kunde se ahimlen, Al- mot alpernas sn3toppar och sjunker så - svindlande - perna och Lac Lémanl1.
Ofver vindbrons gråa träplankor ned.i Gorge du Chaudrons branta stup.
.
Däruppe ar marken hvit af narcissernas snötäcke och går vägen till borggirden.
slingerväxterna klänga i ljus- gröna rankor öfver de sekeigamla murarna, och solstrå-.
' luften fylld af den Ijufva blomdoften.
larna leka öfver (11 ' Escalier d ' honneur ' sll nötta trappsteg - - - - - -- -- - - - - - - - - - och tunga bjalkverk.
Nere i undervåningens hvälfda rum I aftonens underbara belysning ligger Clarens, dröm- och gångar harskar en skum dager, genom IAngsmala mande vid randen af den blåa sjön.
Violett, rosa, orange gluggar faller endast ett sparsamt ljus öfver.
vackra byzan- leker färgspelet öfver Savoyens berg, öfver Jura dröjer ett tinska och romerska pelare.
Genom salarna och gemaken, gyllne sken.
De tusende blommorna i dal och pa äng dar en gAng Savoyens hertigar hö110 sitt lysande hof, ge- - violer, hyacinter, narcisser - sanda ut sin doft i afto- nom fangelserummen och tortyrkammaren ljuder nu guidens nens milda luft, gentianan sluter sin underbart djupt blåa röst, trött och monoton.
Det är en ung flicka.
Som blomma med den sjunkande solen.
, Magnoliatraden stå en somnambul går hon från rum till rum, hon ser med tunga, purpurröda knoppar, körsbärsträden i hvit sig icke omkring, hon ser icke på de besökande, läpparna blom.
forma de gamla inlärda orden utan en skiftning i tonfallet, Hit komma de, fjärran från, lifvets sjuka.
barn, med hennes ' hand pekar trött på Savoyens vapen, på franska.
oroligt klappande hjärtan att söka läkedom för kropp.
och liljan, på gamla skåp och kistor, på de dödsdömdas sten- själ.
Somliga af dem stanna däruppe på Clarens ' vackra ' ' '
kyrkogird, andra draga åter bort till hvardagarnas sträfvan och arbetets id.
Men hvad lifvet än gaf och tog, till dem alla måste ändå med solnedgingens trollska färgspel öfver berg och sjö på detta underbara ställe ha kommit uppenbarel- sen af ett skönhetsrike på jorden.
Jag minns just nu en af &gt;dem, som 1if.vet brutit och som ' kom hit för att söka ro.
Hans namn ' känner hela världen.
Det är flere år sedan nu, men jag minns, hur man hvar förmiddag kunde se hans landå lingsamt köra vägen ' fram mellan Clarens och Montreux.
Det satt en böjd gestalt på framsätet, de blåa .glasögonen och det stora skägget dolde nästan.
ansi kts- dragen, men de flesta visste ändå hvem det var, och månget blottadt hufvud biijde sig djupt vördnadsfullt för den sam- mansjunkne mannen,.
hvilken kämpat s i troget till det sista för sitt folk och som lidit s i mycket - expresidenten Steijn.
Hvar.
eftermiddag kunde man se honom i hans hvilstol utanför hans villa vid .sjöstranden, och holländarna i Mon- treux gingo ofta längs .den vackra strandpromenaden under platanerna.för att få taga hatten af för den man, som de aktade och ärade så högt.
Men solen sjunker bakom Savoyens berg, färgernas slösande rikedom bleknar bort, en hvit månskära står blank mot den mörka himlen, dagens sorlande röster dö.
Natten kommer .till mänskornas barn, .till de glada och lyckliga, till de sorgsna och trötta, och de somna in med sinnet fyldt af skönhetssyner.
Verklighetsbildernas färgrikedom väfver.
sig samman med- drömmens.
fladdrande och förvir- rade.
lek och när morgonen.
åter kommer, är det morgonen af ännu en ny, strålande dag här bland ' de fagre Riger paa Jorden1#. '
.
E. K-N.
Är det ett omen för framtiden, att i kvinnornas tid- ning två sådana insändare som den ofvannämnda under .. tecknad S.
G. Lorén och " Brytningstiderlf af Neutral varit synliga?
Skola kvinnorna kunna skapa den neutrala zon, hvarigenom kriget med händerna p i strupen omöjliggfires och vi nå fram till en tid då intressekonflikter afgöras i fred genom skiljedom?
k-n.
.- Kvinnorna och det sociala kriget.
Till Dagnys redaktion.
Då jag ser att Dagny öppnat sina spalter.
för tanke- utbyte kvinnor emellan i den nu allt uppslukande fraga3 om kriget p i arbetsmarknaden, ber jag att få fästa tid- ningens läsares uppmärksamhet p5 den djupa och vidt utbredda okunnighet om hvad frågan verkligen galler, som öfverallt möter en - ej alls uteslutande bland kvin-.
norna - där frågan diskuteras.
För att kunna bilda sig ett objektivt omdöme om den verkliga situationen, iiess uppkomst och innebörd och för att ratt kunna fatta siil egen ställning till frågan om lockout och storstrejk, sidaf; den nu föreligger hos oss, bör man först och främst skaffa sig litteratur i arbetarfrågan och söka sätta sig in i hit-.
hörande ämnen.
Till vägledning för de första steger.
i denna riktning skulle jag vilja rekommendera den af Lands- föreningen för kvinnans politiska rösträtt 1907 utgifna Litteraturförteckningen i sociala frågor, där äfven arbetare- frågan star upptagen och omfattar ett tjugotal arbeten af framstaende in- och utländska författare till olika pris fr89 15 öre.
Det synes mig, att frågan är af den vikt, att inger.
kvinna, som annars vill följa med sin tid, bör försumma att skaffa sig den kunskap, som har står till buds.
Litteraturförteckningen, som kostar 5 öre, kan säkert anskaffas genom rösträttsföreningarna på de flesta p !atse~ och böcker och broschyrer genom bokhandeln.
Från allmanheten.
Till S.
G. Lorén.
Ett tack till S.
G.
~ o r é n för den belysande kritik, som han i .sista .häftet af Dagny låtit " Speslf artikel [{Dräp dem / (undergå.
Utan tvifvel äro orden l %fverklass, under- klass " etc. verkning, icke orsak, och - den sociala frågan blir nog icke förd.
en enda millimeter fram mot sin lös- ning genom att afskaffa dessa gängse beteckningar.
Detta är nog så riktigt och riktig också den psykologisering, som i herr Lorens inlägg antydes i fråga om en hel del män och kvinnor, som si ' att säga ofvanifrån, ehuru i bästa välmening, betrakta arbetarfrågan.
Men hvad jag framför allt vill uttala mitt tack för är, att en licom stått och står under fattigdomens banérli följer med hvad s. k: borgerliga.
kvinnor tänka och saga och själf talar i en tidning, som ehuru språkrör för kvin- nointressen, ytterst betydelsefulla för arbeterskorna, tyvärr icke i någon högre grad blifvit dessa senares organ.
Hvad som * - behöfs är att ' de olika samhällslagrens människor komma till tals med hvarandra.
Heder At dem, som äro nog.
fördomsfria att göra hvad de kunna åt den saken!
Afven de som- stå på klasskampens grund ({, som det heter, måste medgifva, att det icke är nödvändigt att bruka förgiftade vapen.
Men det är just hvad man gör i dessa dagar; den dagliga pressen är ett- sorgligt vittnes- börd därom .. Till Dagnys redaktion.
Fröken Redaktör.
I förvissning om att jag med detta.
uttrycker icke blott mina egna utin en stor mängd svenska kvinnors tankar, ber jag att först få sända ett varmt tack till Dag- nys redaktion för det den upplåtit tidningens s~alter för diskussion i en friga, som så lifligt berör oss alla, bide kvinnor och män,.
bade smi och stora, bide fattiga och rika, som den nu pågående konflikten på arbetsrim-kndci,, hvilken, om den far fortsätta ännu länge, kommer att till- foga den svenska samhällskroppen och den svenska sam- hallsmoralen så mycket ondt att det val är fraga var&amp; om det någonsin kan botas.
.
Om männen, blinda af partilidelse och ledda af en samvetslös press, icke kunna känna som människor för människor, icke som svenskar för svenskar, bordc Sock kvinnorna, som ju annars bruka vara de som för2 huna- nitetens talan, visa, att de icke tzppat hufvudet och att de äfven ha hjärta.
Liksom barmhartighetssystern och sjuk- sköterskan i verkliga krig ofta få ägna sin vård At de sarade på fiendesidan såväl som på den egna, biira de svenska kvinnor, som nu ha nigot öfver af barm !tärtig- hetskänsla, icke försumma att göra n&amp;ot för dem, som lida under inbördeskrigets fasor, de rna nu vara offer for jättelockouten eller storstrejken.
Det borde för alla kvinnor med hjärtat på ratta stal- let vara klart hvar deras plats ar .i denna strid.
De h i n - nor som anse, att det personliga inflytande de kunna ut-.
öfva öfver sina man, bröder och söner, ar det enda efter- strafvansvarda har i lifvet, böra nu använda allt detta ini flytande för att få ett slut på striden, och de, som bruka utöfva välgörenhet, böra icke låta detta tillfälle att utöfva verklig och valbehöflig sådan gå sig ur händerna.
~i ropandes röst. '
Notiser.
Statsanslag åt Rimforsa landthushållningsskola.
Landt- bruksstyrelsen har i skrifvelse till jordbruksdepartementet ' föreslagit de villkor, på hvilka Fredrika-Bremer-Förbundets landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande af lärar- innor bör för 1910 komma i åtnjutande af 4,000 kr.
i statsanslag.
De föreslagna villkoren äro, att tre elever skola aga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att vara be- friade från ' afgifter för kost och logi; att för inträde i skolan skall fordras högre: flickskolebildning eller motsva- rande kunskapsmått eller folkhögskolekurs; att inträdes- sökande, som darjamte kunna förete intyg om praktisk dug- lighet och vana vid landtliga göromål, skola aga företräde; att afgiften för undervisning, kost, logi och lyse ej öfver- stiger 600 kr.
för år; att plan för undervisningen skall underställas landtbruksstyrelsens pröfning och godkännande; samt att till landtbruksstyrelsen skall tre, månader efter larokursens afslutande afgifvas berättelse om skolans verk- sam het. '
.
I Sköfde bildades den 4 aug.
den 148: de lokalafdelningen af Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt efter ett föredrag af fru Jenny Velander om kvinnornas kommunal- politiska uppgifter.
Interimstyrelse tillsattes.
b i I '.
Sknifrcr utgiJna a f ~cntralstyrellen i itinds för&amp;ingen för kvinnan2 politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen fran svenska.
' kvinnor ingifna.
skrifvelsen i Rösträttsfrågan 1905- 1906 .. ..................................... -: 5C,, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor äga kommu- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................. i.
6: -,, III, Mathilda Stael von Holstein: ' Målsmanskapet, och kvin- nans ställning inom äktenskapet enligt gällande svensk rätt ...................................................... .. i ............ -: 5C, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor .......................... .. '.
.................................... -: 1C V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt, -: 4C.
.
.;.
-: 25 VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfraga .. .............,, VII, K. A. Sheppard: Kvinnorösträtten på.
Nya Zeeland .. .... -: 40 Ann ' Margret Holmgren: Strödda intryck fran den Internatio- nella kvinnorösträttskongressen i Köpenhamn ............ -: 1C Elin Wahlquist: Partipolitiken ' och kvinnornas rösträttsfråga.
..... -: 03 Föreningens för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politiska röst- rätt ..................................................................... -: 05,, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: 10, 3, Hilma Borelius: Hvarför är motstandet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt?
.................................. -: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... --: 10, 5, Anna Whitlocki Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
................................. -: 05,, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga rösträtts- rörelsen ............................................................... -: 10,, 7, Några manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan .... -: 15 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 05, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin- nor ansluta sig till rösträttsrörelsen ........................ -: 05 ' Minneslista ....................... ...... i.
.......................................... -: 05 Seorg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning .. ..... (-: 75) -: 60 3ustaf A. Aldh: Svenska kvinnans kommunala rättigheter och skyldigheter ......................................................... T: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ...................... -: 45 Xagnhild Modin: Bröllopet pa Ensillre ................................... -: 25 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: .25 4nna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ...............
.:.
................ .-: 25 -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas rösträttskraf ...
.;.
... ..: .. ....
.;.
.............. Ofvanstående flygblad och broschyrer kunna rekvireras fran =.
K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lästmakaregatan 6, Stockholm,; om hålles öppen hvarje: dag kl. 3-5 e. m.
.samt dessutom onsdagar d.
7-8 e. m.
Vid rekvisition i f minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1 - 8 lämnas 15 proc.
rabatt.
.
Promenaddräkter och kappor.
Vi fasta våra prenu- meranters tippmarksamhet på första sidans marginalannons, dar Gustaf Holmbloms Kappaffar, Norrmalmstorg, Stock- holm, annonserar sitt välsorterade lager; hvilket kan till det allra basta rekommenderas.
A större herregård LEDIGA PLATSER.
Mode ' byrån, i folkrik trakt där godt och vänligt fPiizfssökande få sina annonser infrda i hem finnes (icke inackorderings- Dagny fiïr halfvn priset eller 7112 öre pr rnm.)
ställe) önskar bättre medelålders flicka någon tids sysselsättning mot fritt vivre och fria resor.
Ming- årig vana vid hushållsgöromål samt tillsyn af enkelt men ordningssamt hem.
Goda referenser.
Svar till ~lOmvaxling~~, Sv.
Dagbl.
annons- kontor, f. v. b. Kindergarten (Lekskola).
En ung flicka, som genomgått ittaklassigt läroverk och fullständig ~curs vid Berliner Fröbels-Vereins Kindergartenseminarium, önskar inställn.
som lärarinna vid lekskola ?Iler i familj.
Utmärkta ref. Svar märkt " M.
S.
", vidarebefordras af S. Gumcelii Annonsbyrå, Sthlm.
USMODER.
Husmodersbefatt- H niiigen vid Västerviks lasarett &lt;uiigöres ledig att tillträda instun- lande höst.
Lijn kronor 500 per år jämte allt Fritt.
Sökande tordeinsändaegen- händigt skrifven ansokan åtföljd af prästbetyg och betygsafskrifter före Aen l September till Lasarettsdi- rektionen i västervik.
ARARINNA, van att undervisa minderåriga, önskas i enkelt hem på landet medio af September .. a r jämte betyg, feferenser, Iöne- som genomgått 8 kl. läroverk, ön- h pretentioner, samt .helst med foto- skar till hösten plats som guver- grafi sändes till llAxel 1891 under nant för mindre barn ... Svar till idress S. Gumcelii Annonsbyrå, lllS sr ", Antikvariatet, Orebro, 3ockholni f. v. b.
Flicka L ' Drottninggatan 81 A, 2 tr. Stockholm.
A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261. meddelar rad vid val af damtoaletter, färger, mo- deller m. m., vid ordnandet af vå- ningar, dekorering för fester m. m. Uppköper modevaror för damer i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
Gynna Dagnys annonsörer!
Sprid Vechotidn.ingen DAGNY!
D A C N Y r Deposition &amp; Sparkassa KO ' MANNABANKEN, Arsegalsgatan 9# Yttre skador, Såsom smärtstillande medel vic yttre skador samt motverkandt svullnad och inflammationer anse!
Salubrin oiimbärligt af alla, son lärt kanna det och vid inköp ickt låta förleda sig att i stället för ori- ginalfabrikatet emottaga underhal, tiga efterrapningar.
Tillhandahål, les i Parfym-, Speceri- och Färg affärer.
Partilager hos Geijer 8 Co., Akademigrand 1, Stockholm - STOCKHOLM.
.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
I Marianelunds Praktiska skola.
agenter.
i landsorten sökes för lättsåld ar.
tikel.
Hög p~ovision.
Reflekterandt vande sig i bref till A. Lp Dag Sveriges mest vidtomfattande prak- nys expedition.
tiska Iaroanstalt; på kristlig grund- val, med Realskola, Gymnasium, Handelsinstitut, Teknisk skola, Nya Landtmannaskola, Juridiskt semina- rium för lansmansaspiranter och Naidh~irnmarhemmet polisman, Hushallsskola, Slöjdskola Djursholm och Slöjdlararinneseminarium, .Mu- sikskola m. m., börjar sina hufvud- Riks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
54 kurser 15 augusti med nyintrade 1 erbjuder klena och nervösa perso- och 15 september, 1 oktober, 1 no- ner ett lugnt och stilla hvilohein vember och l 0 januari.
Denna sko- Pris pr dag 5-8 kronor.
la, den mest snabbläsande, har bi- bringat elever med endast folksko- lan som underlag realskoleexamen pa 7 i 8 manader och last in ett par årskurser vid Sveriges mest SIGRID framstfiende tekniska skola pfi lika FOTOGRAFIATELIER många månader.
Vid skolan före- 3 UPPLANDSGATAN 3 kommer undervisning i djurskydds- (invid Norra Bantorget) lära för alla eleverna.
Vacker na- Brupper i det fria.
Förstoringar utföras, tur, härlig luft.
Bad.
Illustrerade Förstklassigt arbete!
Amatarer undervisas!
prospekt mot 2 porton.
Pris fr.
Kr.
€3 pr duss.
Albert LindströmB Marianelund.
4.
T.
83 03.
Obs.
Hiss I.
- WAGMAN I I =viiinliga Juridiska ' B y r h, Wallingafan 12.
Kontorstid kl. l /, 10-4.
Utför alla slags j~ridiska uppdrag.
A.
T.
18336.
Svenskt och Engelskt för hand- och maskinstickning samt till vafnad, Hamburgergarn, Zefir- och Kastor- garn, Carmen-, Tua- och Andalusia- garn till Schalar.
Oblekt, Blekt och Crémefargadt Fiskegarn till Gardiner, Glansgarn, Mattvarp, Mattsii ' edar och finare Vafskedar, allt till lägsta priser i Axel Hinderssons Garnbod, Elitorflet 13.
I lur kapit alis t er et önskningsmal att kunna öfverlamna virden a ina värdepapper och skötseln af sina affärer at digon person elle nstitution, som med absolut säkerhet förenade piinktlighet och nog annh het i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensoni pris illighet.
En sadan institution ar Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygafan 27, expeditionstid 10-4), om under.
garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig vSr6 OC?
Srvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen Ceponcra ibligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna 1; tlponge ch tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Noturiat fdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponenten: od tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt la!;;.
ar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdclni~igc !~ .nderrattar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna; Ti i: ~ rckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, so3 flyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatnfdelilirige; ~ tt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
O m e9 hos r; elningen deponerad inteckning genom underl3ten förnyelse skule for alla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom ~ppkoinnieii sliacin Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 Iuonor af dcpcsitio ens varde, dock ej under tv3 kronor.
.
sarskildt fruntimmer, har dr; iänge varit I i o o e m m o m m m m m m o m m ~ m i o ~ ~ m ~ m m m a ~ m m m ~ m m m ~ [: Fem priiktd ' gsa Hfventyrsböcke,~ f6s barn osb nngdam.
Berättelse för barn ocii ~ilii: Li~) ii:.
i m Fritt efter Julej vepne af AqB-.v .h * u 1 ' Seedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af # a d lispe: !s.
Kar- tonnerad.
Pris 73 öre.
En riddarsaga från medeltiden.
Bcxrbetning af Hugo.
Gyllander.
259 sidor.
hied 45 iiiii- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Fris 75 5re.
Tsarens kurir.
1: Parzival.
1: 1: / Harald Sagogrottan i Sagoskogen.
Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonner~d.
?ris: 75 öre.
I.
~~g:; x ' ji~ I: Reriittcke fiir bmi Den hemlighetsfulla Ön.
.
,,,,, Fritt I efter Jolee Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio-: ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
i Hjälten bland hjältar $; m; p; g g; U, ' - i m I l ' 1 1 i Charles G. Gordons Iif och stordåd, ise Gagner.
304 sidor,, / 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ör ?.
I l Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt f r h Folkskolans Barntidnings W d a g, Stockholm.
(Stf-; Quinl.)
/ i Hygieniska Sko tillverkas för Herrar, Damer o. Barn.
OBS.!
Prisbelönta af Dräkt-Re- formföreningen.
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
Allt arbete utföres noggrant och af basta material .. Fesd~&amp;a-Bremer-F8~bundet: Drottnla~ggatan 54.
Allrn.
le !.
48 i8.
j Fredrika-Bremer-Forbundets SjukskBterskebyrå: Tunnelg.
25. i Kikstel.
27 62.
Förbundets byri öppen 11-4.
Allm.
kl. S3 11.
Rikstel.
68 93.
- 3- -.
_ _ L - - - - - - _ I L _ - P. Gasf.
Beffersson.
52 Drottninggatan 52.
Rodenstamska Slöjd- och Hushållsskolan ' Hudiksvall.
Husmoderskurs.
SkoIköksIärarinne- kurs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds- och Växff ärgningskurs.
7 meter mihkbla Damcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes äfven i svart, ' gr3, brun eller röd färg till 4,20.
Blustyg 2,s met.
prima velourflanell, 70 cm.
bred i 100-tals vackra mönster, som vanligen kostar öre m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9,80.
?osatvills till underkläder, kraftig stark vara 32 öre met., d: o extra prima skär eller blå äfven passande till lierrkalsonger 0,40 met.
Tillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Förbundets Byra, 54 Drottninggatan.
Seger och mederlag?
Berlins sociala kvinnoskolas första arbetsir.
L. hl.
Compain: Le firninisme eo XX: e si&amp;c: e. Fraim Bäedevigar.
8.
Af E. f!
.
.J&lt; - n !- K-n.
F r h allmänheten.
Notiser.
Prenumeration a Dagny sker å närmaste postanstalt eller bokhandel.
