# ID: svediakorp-per409
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,647
# sentences: 554
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Prenumerationspris: kr.
4: 50 11s år.
.
kr.
2: 50 i: 25,, 3: 50111~ al4, l.
.. I 111 Ar. '
' 2: a arg.
S t o c k h o l m den 2 S e p t e m b e r 1 9 0 9.
N: r 32.
Lösnummer 10 öre.
: Prenumeration sker s h a l i landsorter som i Stockholm A nirmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
I Re.kt6r o. ansvarig utgifvare: 1 ELLEN KLEMAN.
.
I ' ' ' Mottagningstid:, Kl.: 11212.
Expedition gch Annonskontor: Mästersamuelsgatan 51, en tr. 7 Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholni.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Annonspris: 15 öre per mm.
Enke; spaltbredd 50 mm. '
Marginaiannons ' under texten 1.5 mm: s höjd per gång 10: -. '
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 " 10 20 ggr 20.pl0, 50 ggr .. 25 O / O.
Annons bor vara hlamnad senast inindag f. m.
Hvad göra kvinnorna?
.
.
.
...
nder den förödande kamp iom nu i vecktals pågått i vart land, liar man vid upprepade till- fällen hört den frågan framkastas: hvar ' äro kvinnor- na?
hvarföre trada de ej fram?
ha de ingen insats.
att göra till bilaggande af den strid, som skakar samhället i dess fogar?
Man är färdig med att fråga och att fordra. '
Hvarföre trada de nu ej fram och göra något för sam- hället, alla dessa kvinnor, som Icrafva samhälleliga iättigheter lika med mannen!
Man begär, hvad man annars i allmänhet just icke önskar - deras som.
icke synas och höras, s o m sedan gammalt varit irana.
att arbeta i det tysta och.
som ännu icke äro '.
färdiga med att trada fram ' i det ' offentliga, det ät de, som h i att taga upp det stora arbetet att genom bersoiiligt inflytande, varsamt medlande och rättvist bedömande af ' den.
ödesdigra konflikten söka att åstadkomma den forsoning i Sinnena, som måste.
gå jämsides med det yttre fredsslutet.
Vi ha i den.
föregaende veckans nummer af denna tidning intagit en insändare, som anklagade de högre klassernas offentliga Rramtradande.
kvinnor för brist på intresse för och vilja till att u ' i dessa.
dagar.
Massan af Sveriges kvinnor, alla de,, i ' Ett tret-.
den nu pågående sociala striden verkligen arbeta för freden, dämpa klasshatet och söka s12 bryggor: öfver gjort en hemställan till regeringen om ingripande till de djupa klyftor, som skilja samhällets olika lager.
åstadkommande af medling i storstrejken.
Detta är Vi ansågo.
att denna röst borde få göra sig hörd i den offentliga opinionsyttring, som kommit från kvin- Dagnys spalter - fast det varit önskvardt att vi sam- ' nohåll.
Den vittnar om de ledande kvinnornas tidigt kunnat.
precisera vår ståndpunkt i frågan, hvil- känsla af samhällsansvar, om deras vilja till att finna ket dock förhindrades af svårighet att få artikeln satt en utväg ur de bedröfliga förhållanden, som upp- nu i strejktiden - där finnes tyvärr pa- mera än kommit genom storstrejken, om deras insikt om ett håll ännu likgiltighet och oförstånd inför den strejkens ' fördarfbringande verkningar för hela vart stora sociala konflikt, som funnit sitt utbrott i den land och om deras önskan att bringa fred i landet pågående lockouten och storstrejken.
Men vi anse att detta är undantagsfall.
Man har intet skäl att an- och fred i sinnena.
Men det är ej denna offentliga hemställan om taga, att Sveriges kvinnor förhålla sig passiva ellei medling från några af de ledande kvinnornas sida, står där helt oförstående under denna svåra kristid; som utgör summan af hvad kvinnorna kunna göra De ha säkerligen icke glömt att personen - männi- Detta har emellertid nu också inträffat.
tiotal af .våra mera bemärkta och kända kvinnor har ' ' ' Promenaddräkter och Kappor Vid b&amp;of af dessa artiklar rekommendera vi en m cket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska tyger solidt svenskt arbete efter bästa utländska modeller.
Med detta gofa fabrikats prisbillighet finnes jngen konkhrens.
OBS.!
GUSTAF HOLMBLOMS.
378 ' D A G N Y skan kan uträtta mycket äfven utan offentligt framträdande, och hvad d e som sådan kunnat verka under denna ödesdigra tid,.
.dej h a d e säkerligen afven gjort, med blicken öppen för nödvändigheten af ett snart, och så vidt möjligt a r försonligt afblå- sande af striden.
Ännu dröjer fredsslutet, fast mycket tyder på att vi befinna oss i kampens sista skede.
Kvinnorna kunna uträtta mycket.
De kunna hvar och en i sin stad arbeta för att, .of.örstående, bitterhet.
och klasshat icke få bita sig fast.
.i d e stridande parternas sinnen.
De kvinnor, som tillhöra arbetsgifvarnes krets, såväl som arbetsklassens kvinnor, må sarskildt noga se till hvad d e kunna göra, hvad det ar deras plikt att: göra.
D e stå närmast till att kunna uträtta något just - genom sitt personliga inflytande på sin omgif- ning - och oberäkneligt ar, huru mycket d e i sjalfva verket kunna astqdkomma ' genom ett klokt och förståndigt medlande, genom att strida för en sann.
.
och opartisk uppfattning af plikt och ratt.
I.
Detta är den mission i det fördolda, somåligger det stora flertalet af Sveriges kvin.nor att fylla.
Vi hoppas och tro, att d e därmed skola kunna ' i sin mån verkligen lyckas att bidraga till en möjlig losning af den jattekonflikt, som nu ' kastar sin svarta slagskugga öfver vårt land, förlamande vår industri och spri- dande nöd och elände i tusentals hem.
b oofficiell berättelse.
~ a n f f Alta.
,.
.
9 Karaste van!
J ag for verkligen från Sverige med de basta föresatser beträffande skriftiing, men de for0 sin kos fortare än jag.
Först nu, d i jag tycker att.
jag ändtligen fått göra halt på den långa färden och .det ständiga jaktandet, har jag ro nog att börja ett bref.
Anda sedan vi satte foten på Kgadas jord, hvilket skedde i Quebec den I3 juni 1909, har vår färd varit ett riktigt triumftåg.
Vi stego direkt från öfverresans besvar- ligheter - hvad mig sjalf beträffar funnos dock inga så- dana, då jag älskar lifvet ombord, hur det än ter sig och vädrets niakter för öfrigt den har gången varit oss nådiga, så nar som på litet för låg temperatur och en otack dim- ma under ett par dygn - under vänskapsbetygelser från, en af Quebecs honoratiores organiserad mottagningskom- mitté upp i väntande automobiler och landåer för att i strålande solsken bese den enligt denna kontinents begrepp urgamla staden.
Vi åkte först genom en del svarta och ruskiga kvarter nere vid hamnen för att därifrån så små- ningom komma upp på höjderna, där vi funno en påfai- lande likhet med Stockholm.
Men i stället för att skåda ut öfver var egen glittrande ström gledo blickarna öfver den ståtliga S: t Lawrence-floden.
Dagen.
förut hade vi gjort ' denna flods bekantskap, då vi sakta ångade in genom dess ' mynning, och hänryckts af dess höga, härliga stran- der, som i mycket påminde om våra egna bergskedjor uppe i höga norden.
Tyvärr kommo vi till ' själfva Quebec på natten och gingo därigenom miste om.
ett mycket.
.
vackert skådespel.
Men n u fingo vi ta skadan igen.
Vi fördes från den ena utsiktspunkten till den andra och hamnade slutligen på ett charmant.
hote11, belaget på hojderna, dar yi efter en ucouru.
för Lady .Aberdeen.
serverades en magnifik luiich .. På mellanstund~rn3 hadi desiutom en del af oss o s t med ett &amp; &lt;dåg för ' ätt bese ' de utofnordentligt vackra vattenfdl&amp;, f i ~ o n t &amp; o r e n c ~ f a l k f i i ' grannshpet.
, Kanada d.
1 4 juli 1909.
(Rocky Mountains) Så vande vi Quebec ryggen och ångade iväg till Mont- real, under färden regalerade med supé pA Quebecs be- kostnad.
Ofver hufvud taget kunde vi låta våra port- monnäer hela tiden slumra obegagnade i djupet af våra fickor.
Vid l l-tiden pil kvällen var ankomsten till Montreal, dar vi mottogos af ' våra vardar, och nu utspann sig nere vid stationen en den roligaste scen.
Vi hade blifvit instruerade att beskedligt stå och vänta tills våra namn upp~opades.
Alla de anländande, cirka 140 personer, placerades som svarta får till vänster om en ung hygglig doktor, som agerade utropare, medan det väntande värdfolket var uppstalldt till höger.
Nar nu efter en lång väntan - tåget var åtskilligt försenadt - damer af alla åldrar och alla nationaliteter ställdes upp som de kanadensiska vardarnas vis i vis-er, blef det ett sträckande på halsarna, ett tittande och ett spejande, som verkade oer- hördt löjligt.
De som hade svårast att ge sig till tåls, trotsade alla order och kilade bakom våra ryggar, frågande liHave you seen mrs So and Soti, och sökande.
lat det om Öronen på oss, och var %et då ett främmande namn de fått tag, i, radbråkades det så erbarm- ligt, att vi med godt samvete kunde försäkra att nGon sådan person icke existerade.
Emellertid gjorde vår doktor allt som i hans makt ' stod uto keep up a roper1l - en ging mellan de väntande och väntade - och sedan han på det hemskaste maltra- terat utländska namn och med en lättnadens suck kastat sig öfver de brittiska, ropade han också upp mig.
Jag chasserade ' fram med.
min lilla Ilhandbag., medan en herre från andra sidan lika kringt skuttade mig till motes; ska- kade min hand, tog min .bagu och föste in mig i en droska, gratulerande mig och sig att så pass fort ha kommit från denna lek: IlNär hvar tar sin, s å tar jag minil etc.
Jag kikade utomordentligt väl ut.
Mitt yardfolk var ett yngre doktorspar, genomfina, älskvärda, intresserade.
människor.
I tre dagar varade vistelsen, i Montreal, så upptagna af festligheter, att vi ' nästan längtade att kongress- arbetet skulle börja såsom en motvikt.
Från stadsfull- mäktige och borgmästare till stadens förnämsta familjer, alla taflade om att visa de resande vanlighet.
En dag åkte vi omkring och besågo staden, sedan vi intagit en ståtlig lunch på det förnämsta hotellets terrass, dar det var dukadt sittande bord för 260 personer, en vacker syn, alla dessa festklädda damer under färgrika soltält vid ro- senprydda bord.
Färden slutade med ett vackert garden- party på en förtjusande " lawnli i en villapark och var dag ändades med en storartad " reception " i universitets- byggningen, där universitetsstaten var värd och dar en myckenhet ungdom blandades med gråhårsman af distinge- radt utseende.
En njutning bara att se sig omkring.
Vidare voro vi med om en mycket intressant och vac- ker utfärd till Mac Donald College - en stor anstalt i la Ultuna, folkhögskola och hushållsskola, anlagd af en miljonär för höjandd af Kanadas landtbruk och ekonomi.
Allt var där så extraprima och i så gigantisk skala, att ' man häpnade utan att dock finna metoderna tillämpliga på våra förhållanden.
Hemfärden darifrh var skön och uppfriskande, den företogs på båt genom ilThe Rzpidsll, några berömda for- sar, som endast indianlotsar kunna styra igenom.
De få herrar, som vor0 med som värdar och arran- görer vid dessa tillfallen, vor0 mer an beundransvärda, de räckte till för allt och alla, ridderligheten och förbindlig- heten sjalf.
Alltid fördes vi kostnadsfritt i särskilda spår- vagnar till våra resp. gathörn och i allt lättades tanke-och andra bekymmer.
Summa summarum, någon större gäst- frihet an den som visades deltagarne i denna kongress, kan man inte drömma om.
I Ottawu, dit vi sedan reste, var det likadant.
Borg- mästare och landtbruksminister höllo tal för oss, och automobiler förde oss kors och.
tvärs.
Dessa vältrade till slut af oss utanför guvernementshuset, dar vi efter en ganska nödvändig uppfriskning ' af vår toalett fördes ut i en förtrollad trädgård midt upp i ett det charmantaste garden-party man ville se.
På en gräsplan nara huset mottogs man först af värdinnan, Lady Grey, vandrade dar- efter genom en lägre belagen blomsterparterr till en annan gräsplan, så stor, att den utan svårigllet härbergerade det dar samlade sallskapet,~ mellan 500 och ' 600 personer.
Hur val kladda vor0 de icke, alla dessa yngre och äldre karia- densiska damer!
Hvilka förtjusande grupper i rosa, lila, blatt .och hvitt bildade de ej, dar de stodo samtalande på gräsplanen eller vor0 lägrade vid de af förfriskningar dig- nande borden, som kantade den, uppvaktade af artiga kavaljerer och serverade af outtröttligt uppassande betjan- ter.
Och solen sken så härliga och musiken spelade så gladeliga!
.
- En den största ögonfägnad af.
mondän - art jag någonsin haft i mitt lif!
.
* Ja, så kom Toronto med sina oförgätliga tvanne veckor!
Doktor Inez L. och jag bodde på samma ställe hos en den alskvardaste familj.
Hvarje morgon jäktade vi, i vag till universitetet, bevistade tåligt samman ' tradena med ' '.
.
.
*.
,.
s I.
.
I I. '
' 379 D A G N Y -.
.
m, många intressanta, men m h g a onodiga diskussioner, vor0 hvarje dag bjudna på ' lunch i universitetets dining-room, uppassade af unga Toronto-damer, började åter våra sam- manträden kl. 2, hvarefter vid 4- eller 5- ' iden någon munt- ration i form af afternoon-tea eller någon utfärd tog vid.
Med ett ord, vi vor0 standigt i rörelse, standigt på " qui vive ' nll, men roligt hade vi, afven om man ibland suckade efter litet mer ro.
Niagara-fallen fingo vi se sjalfva midsommarafton.
Man tyckte sig vilja.
falla ner och tillbedja inför deras majestät och härlighet, men jatte- hotellen rundt omkring och de stora skaror konventionella turister, hvaraf man omgafs, tvungo en att inställa demon- strationen och sluta sina känslor inom eget brost.
Ett par andra utfärder vor0 också utomordentligt in- tressanta; Så till Guelph, en skola liknande Mac Donald College och anlagd af samma filantrop, vidare till ' Hamil- ton med dess vackra .badstrand vid Ontariosjön, där vi vor0 den förtjusande mrs ' Sandfords, kassaförvaltare i I.
C. W., gäster.
Efter kongressens slut inbjöd hon oss till sitt som- marhem vid Lake Myskoka., dar 22 delegerade vor0 hen- nes gäster från fredag till måndag, fördes dit och tillbaka med extratåg, gjorde utfärder på hennes ångjakt och njöto på ilalla de vis. "
Nu aro A.
L -- g och jag stadda på vår stora resa västerut öfver kontinenten till Stilla hafvet.
Den har bör- jat med ett par dygns härlig färd öfver Lake Huron och Lake Superior, riktiga haf.
Prärierna äro häpnadsväckande men tröttande att ånga öfver i mer an två dygn.
Glada äro vi därför att få lägga oss.til1 ro här ett .par dagar, i Rocky Monuntains, har ar bedårande vackert och en präktig bergsluft, som verkar som den härligaste laske- dryck i den svåra hettan.
I Winipeg, dar vi hvilade öfver, gingo vi .i svenska kyrkan för att få se något af våra landsman.
Vi blefvo dar ombedda på ett sidant satt, att det inte stod till att neka, att saga några ord,.
hvarför jag med en (alltför!)
rörd stamma framförde en halsning från gamla landet och blef ålagd medtaga en dylik tillbaka.
Ja, man vet inte hvad man har i Amerika kan tvingas in i för belägenhet!
Jag har t. o. m. fått lof att tala från platformen på ett nyk- terhetsmöte !.
Farväl till september!
, Din Sigvid.
U-ch.
Till prenumeranter.
På grund af den ännu pågående typo- grafstrejken utkommer Dagny alltjämt i förminskad upplaga, hvarfore .vi få utbedja 6ss våra ärade prenumeranters öfverseende.
Vi hoppas, att så snart, normala förhållanden åter inträdt, kun- na lämna ersättning för hvad tidningens läselirets under denna tid gått f6rlustig.
.
380 D A G N Y.
- Kv.innornas hemställan till regeringen.
P å måndagen i förr; veckan iglämnades till civildepar- tementet en skrifvelse till konungen, undertecknad af ett 30-tal kvinnor, hvari begärdes regeringens ingripande i syfte att få arbetsinstallelsens parter .sammanförda f ~ uppgörande af en förhandlingsförordning för strejkens bi- läggande.
Skrifvelsen hade följande lydelse:.
Till Konungen!
Snart tre veckor ha förflutit under en i vårt land exempellöst vidsträckt arbetsinställelse, hvars verk- ningar kännas i hvarje svenskt hem med för hvarje dag ökadt tryck.
Da oss veterligt hittills intet steg tagits, - som tyder på den sociala fredens återställan- de, ha vi undertecknade, svenska kvinnor, tagit oss dristigheten att vanda oss till Eders Kungl.
Maj: t, som ensam har utsikt att kunna förmå de stridande parterna till underhandling, vissa, att detta steg icke skall missförstås af Eders Kungl.
Maj: t.
Det ar var öfvertygelse, att ingen af de stri- dande parterna skulle vilja vägra att hörsamma en från Eders I&lt;ungl.
Maj: t utgbngen uppmaning att in- leda förhandlingar om den uppgörelse, som dock måste komma att aflösa striden.
I ' hemmens, i det uppväxande slaktets, i samhallsfridens namn hemställa vi, om ej tiden nu kunde vara inne att försöka sammanföra de stridande i syfte att ena dem åtmin- stone om en förhandlingsordning såsom oumbärlig utgångspunkt för den slutliga uppgörelsen.
Vi hänvända oss till Eders Kungl.
Maj: t under känslan, att Sveriges sunda och kraftiga utveckling, Regeringens svar på petitionerna. '
' K.
M: t har icke funnit att de insända petitioner- na om medling i storstrejken, nämligen kvinnopeti- tionen, en.
hemställan från Gudmundrå kommunal- stamma och en skrifvelse från en enskild arbetare, böra föranleda någon åtgärd.
Någon motivering af regeringens beslut har icke offentliggjorts.
.
Senare ha afven petitioner inlämnats från Frisin- nade Landsföreningens förtroenderåd och Svenska freds- och skiljedomsföreningen, hvilka afven af rege- ringen afslagits.
Utlandet.
Nattarbetsförbudet fallet i.
norska lagtinget.
.
Den häftiga striden om den kvinnliga nattarbetsfrågan i Norge skrider nu till sin lösning, i .och med att lag- tinget vid, den andra behandlingen af förslaget förkastat detsamma, så1,edes ändtligen fattat samma beslut i friigan, som odelstinget .kommit .till de tvänne gånger den där va- försvåras med hvarje dag, som denna förödande strid fortsätter, Den framkallar ekonomiska rubbningar icke blott i otaliga svenska hem utan äfven i hela r landets naringsfif.
Framför allt ökar den bitterheten mellan samhällsklasserna, redan förut så stark att den utgör vår största sociala framtidsfara.
Undertecknarna vor0 följande: Ina Alrnén, verkstallande direktör i Svenska Hem, Maria Aspman, folkskollärarinna, Louise Woods Beckman, Signe Bergman, bankkassör, Sigrid Björklund, fil.
kand., skolrådsledamot, Emilia Broomé, byråförestånd.
i C.
S.
A., Johanna Cassel, f. Möller, Frigga Carlberg, byråföreständ.
i Sociala Centralförbundet för Västra Sverige, Maria Fol- keson, prakt.
läkare, Sofia Gumzlius, Kerstin Hesselgren, skolköksinspektris, Anna Holmquist, signe von Koch, f: Neijber, Sigrid Kruse, lärarinna, Selma Lagerlöf, Gerda Meyersson, sekreterare i Förenirigen Hein för arbeterskor, Agda Montelius, f. Reuterskiöld, föreståndarinna för F. V. 0: s centralbyrå, Helene Nyblom, Valborg Olander, semi- narieadjunkt, Gulli Petrini, fil.
d: r, Stina Quint, redaktör, Wendela Rossander, Eva Uppmark, Lydia Wahlström, fil.
d: r, studierektor, Kerstin Wall, Anna \ Vhitlock, skolföre- standarinna, Karolina Widerströrn, praktiserande läkare, Axeline Virgin, f. Andersson, Louise Akerrnan, f. Liljen- crantz.
Instämmanden i skrifvelsen har efter dess ingif- vande till civildepartementet anmälts af doktorinnan Emma Wretlind, ordförande i Hvita Bandet, samt fru Elsa Beskow.
rit före.
Detta lagtingets sista beslut afgör således saken och förbudslagen ar fallen.
Den ifriga agitation från kvin- nohill, som drifvits mot förbudets antagande, har säker- ligen varit den starkast bidragande orsaken härtill.
Främst kan nämnas de tolf kvinnliga I (ristianialäkare, som med d: r Dagny Bang i spetsen i en skrifvelse till lagtinget uttalade sina åsikter om olämpligheten af detsamma.
Resolutioner i samma syfte hade äfven fattats af Norsk Kvindesaks- forening och olika grupper af arbeterskor.
Från allmthheten.
" Dräp dem! "
Vi bereda härmed plats för en geiisaga mot artikeln d dr ap dem!
", hvilken intagits i förra veckans nummer.
Ehuru insändaren säkerligen &amp; got missförstAtt ofvannämnda artikel, innehåller in- lägget synpunkter, hsdka förtjäna att beaktas.
.
I n: r 3 1 af Dagny har signaturen » Spes » gått till storms mot de i vårt språk brukliga orden » öfverklass » och » un- derklass)), hvilkas blotta.
förekomst, efter hvad man kan förstå, skulle vara orsaken till en)) ödesdiger verkan p# hela samfundslifvet)) och föranledt » detta skarpa särskil- jande af mänskligheten i två oförenliga klasser, » som väl » är den .största olyckan af alla i detta p i missnöje och sjudande klasshat så rika lifn.
CIDjqIL !ll, - A K T I E B O L A G E T C 1 DRIL Basta alkoholfria Zppledryck.
~ b s o l u t ren naturprodukt.
- I GEFLE - I I Telegra rnacir.
.
* C IDRIL-.
Tei.18 ee,18 Q % --.
En sådan metod att förekomma klasshatet och upphaf- .va klassrnotsättningarna, som den ärade artikelforfattaren här lancerat, nämligen att htrangera yr var!
språk de ofvan- nämnda orden ' jamte en del andra, som följt desamma i.
släpt8g, och i deras stälie anvanda svenska beteckningar för.
s a k a sak .for att n,; frdm till ett lyckligt resultat - en sådan metod tyckes mig alltför lättvindigt uppkonstru- erad; den saknar reell grund, och densammas utnyttjande kommer med all säkerhet ' icke att ' leda fram till något som hälst positivt resultat.
Man förstår så väl den goda meningen!
när en utom arbetareklassen stående talar om)) sen barndomen inhamra- de föreställningar att han tillhör underklassen)).
in; m. så- dant, som ofta kommer till synes ' i artiklar skrifna af män.
eller kvinnor, hvilka befinna sig på ett högre socialt plan an den af dem mången gång orättvist bedömda arbetareklassen.
De ha kanske aldrig mer3 än något kort egopblick fått skåda in i den tanke- och miljövärld, ur och från hvilken .arbetareklassen hämtar stoff till de betecknande ord som aofvan nämnts.
De ha kanske helt lait snuddat vid ytan, uppsnappat ett hårdt och i vredesmod utslungat ord, och genast ha de fått situationen klar, ' de äro forledda, arbe- tarna, det ar de där orden,)) som fyras af som Sprängskott u r hvarje socialistledares mun)),.
hvilka klyft mänskligheten i två klasser.
Bort därför med dessa ord, och vägen till mänsklighetens förbrödring ar funnen.
Men lösningen af denna fråga, klassmotsättningarnas - skarpa markerande, ar icke ett sa lätt och lustigt utfördt hastverk, som » Spesz, i sin artikel låter förmoda.
Vore - det så, ar jag saker om att hvarje socialistledare, hvarje arbetare genast villigt skulle racka, Spes » och liktänkande handen för att gemensamt aflyfta den tunga börda, som i, detta fall hvilar på dessa båda klasser och hvilken - # därom ar jag öfvertygad - kännes tryckande för bada klasserna, om än i betydligt högre grad för arbetareklassen.
Den, som i likhet med undertecknad stått och står un- Ider fattigdomens baner, den, som sedan sitt sjatte år, först i hemmet .och sedan i fabriken fått Itnoga och trala, oftast under yttersta nod för att nödtorftigt kunna uppehålla lifvet, den känner och vet, att den sociala frågan icke 1ö- .ses genom en yttre omklädnad af de ords valör, som be-: teckna polerna i vårt nuvarande samhälle.
Orsakerna ligga djupare, men nar vi gå att söka klar- .göra .dessa orsaker, ar det, som vi fil kampa så ytterst ensamma.
Det ' ar denna ensamma storhet, som f. n. ger - denna vår kamp sådana gigantiska former, det är denna .ensamhet,.
som manifesterar sig bast i den okufliga vilje- styrka, hvarmed arbetareklassens söner och döttrar under svält och umbäranden går att.
utföra sin kulturmission, oför- stadda af de flesta, men med en brinnande tillförsikt om att först i och med en ekonomisk omgestaltning af vårt samhälle skall den klyfta, som nu skiljer samhällsklasserna: åt, utjämnas.
S.
G. Lorel ' n.
-- Brytningstider.
I dessa dagar, d å storstrejken ar pA hvar mans lappar, tar gifvetvis hvarje tänkande människa parti för eller.
emot .arbetarnej arhtarledarne eller arletsgifvarne.
. '
Men .hvem af dessa har ratt och hvem har orätt?
Kan någon klarsynt, opartisk medborgare ge fullt be- visligt svar på den frågan?
: Är det på ledarne i Folkets hus v i skola skjuta skul- den för denna stridens tid, för det de uppvigla eljes kari- ske förnöjda arbetare?
Ar det de lättledda, aftalsbrytande arbetareskarorna vi skola döma, eller ligger kanske felet hos arbetsgifvarne?
Skulle de mahända kunna på ett för- månligare satt ordna för sina arbetare och mer än de hit- tills gjort tillmötesgå deras ' fordringar?
Finnes det måhända ej ett annat alternativ, som man måste ta med ' i räkningen: Är det ej .hela det sociala lifvet, som blifvit urvuxet och gammalmodigt och som miste ändras?
Och ' detta kan naturligtvis ej ske annat än genom strid, en hårdnackad strid, då den gamla byggnaden skall krossas och falla i spillror .och en ny, ljus, rymlig, efter tidens kraf inrättad sådan skall resas i dess ställe.
Af många benämnes denna strejk en " okynnesstrejkll.
För min del ville jag säga, att det ar tiden sjalf, som framtvingat denna strejk och fortfarande skall framtvinga många sådana, till dess samhället funnit p i en kådan form för det sociala lifvet, som tillfredsställer tidens fordringar.
Ej skulle det lyckas ledarne i Folkets hus att få hund- ratusentals hederliga arbetare ' att blottställa sig sjalfva och sina familjer för enbart sitt &lt; ' okynnes skull (l, om ' ej inom dessa arbetareskaror funnes .en djup, mäktig känsla af missnöje öfver något i det beståndande, något, som de kanske själfva ej ha fullt klart för sig, hvad det egent- ligen ar.
Men detta nagot, hvad är det annat i n, direkt eller in- direkt, penningen.
Ett gammalt ordstaf säger ju, att lidet ar penningen, som regerar varldenll.
Ja, så ar det.
Men så far och kan det ej längre vara.
Ju mer upplysta män- niskorna blifva, desto mer måste de komma till klarhet om det kortsynta, orättvisa häruti.
I skolan odlas barnets sjal.
Dar öppnas dörren till vetenskapens rike litet ' på glant för nyfikna eller vetgiriga små barnasjalar, men just nar den andliga hungern och kunskapstörsten är väckt, då slas dörren igen midt för näsan på dem och det heter: g 2 nu ut och arbeta för ditt bröd i ditt anletes svett, så att du kan mätta kroppens hunger och törst.
Men sjalen, hvem frågar, mer efter den, hvem sörjer nu för dess behof.
Visserligen finnes det arbetareinstitut och dylikt, dar kunskap bjudes, men hur många orka satta sig på larobanken, nar kroppen ar ut- tröttad af det ofta tunga och själsdödande fabriks- och kroppsarbetet.
Ack, många äro nog de, som ständigt i sitt inre kanna denna förtärande sjalshunger, som alstrar en missbelåten- hetens känsla, a f v ~ n om de lyckats erhålla en lönande syssla på någon fabrik, som gifver dem tak öfver hufvudet och mat för .dagen.
.
.
Kanske ha deras håg och anlag legat at ett helt annat håll an detta enformiga maskingöra, och hade ej penningen stått hindrande i vägen,.
hade kanske deras själ f ' örmått svinga sig högt mot ljuset i vetandets.
eller konstens rike: Därmed vare ' ej sagdt, att kroppsarbetet ar nagot ovik-, '
tigt, nAgot för ringa.
för människan.
Nej, långt därifrån.
.Det, jag ville säga, är, att det tages för litet hänsyn till att i hvarje människokropp bor en själ, en lefvande själ, som ständigt behöfver vård och näring lika väl som dess icke mindre viktiga omhölje, och att omsorgen för detta senare ej som hittills skall tvinga manga människor att försumma den förra.
För de flesta bli nog begreppet penningen lika med arbetsgifvaren, och ' sa vänder sig deras missnöje mot ho- nom, representanten för den älskade, förhatade, bindande och förkväfvande lilla samhällsregenten.
Hur länge skall det väl dröja och hur många strider och strejker skola först utarma vårt folk, innan vi skola få tillräcklig energi att detronisera denna despotiska en- våldshärskare och därmed skaffa människoanden större utvecklingsmöjligheter?
Kanske ligger det idealsamhälle, som Bellamy före- speglar oss i sin bok ((En Aterblickll och där penningen är afskaffad, ej inom omöjlighetens gräns?
Kanske är det - dit tiden pekar?
Neutral.
Notiser.
.
Kvinnligt opinionsmöte för fortsatt rusdrycksförbud hölls i Västerås å Djäkneberget den 25 aug.
Mötet var besökt af 3,000 personer.
Anordnare vor0 stadens kvinnoföre- ningar, F. K.
P.
R., Hvita bandet, Soc.-dem.
Kvinnoklub- ben och Kooperativa kvinnogillet.
Initiativet hade tagits af Soc.-Dem.
kvinnoklubben.
Fröken Emilia Rathou från Stockholm höll ett medryckande föredrag, som af åhörarne belönades med intensiva applader.
Efter föredraget antogs en sa lydande resolution: " Då det rusdrycksförbud, som under sista veckorna tillämpats, visat sig i praktiken syn- nerligen gagneligt för samhället, riktar mötet en varm väd- jan till vederbörande myndigheter att utsträcka förbudet så länge som möjligt efter strejkens slut i afvaktan p i lag- stiftningsiitgärder för lokalt vetos genomförande.
.Mötet vill också framhålfa önskvärdheten af att allt göres för ett skyndsamt genomförande ' af fullständigt rus- drycksförbud för hela landet.
((Före och efter föredraget utfördes musik af en mäs- singssextett.
Den 147: de lokaltafdehingen af F. K.
P.
R. har bildats i torsdags i Skurup, Skåne, efter föredrag af fröken Sigrid Kruse, hvarvid närvoro omkring 300 personer.
Förening- en anslöt sig till Landsföreningen.
Kvinnorna och politiken.
Den 22 augusti talade fröken Sigrid Kruse om kvinnans rösträtt och nykterhetsfragan pa politiskt möte i Sösdala.
Mötet var besökt af omkring 300 personer .. Hufvudtalare pii mötet var riksdagsmannen Per Nilsson Bosson.
Partipolitiken och kvinrnornaic r8sbrHbtsPrågsn af fröken Elin Wahlquist, föredrag hållet vid rösträttsmötet i Stockholm den 19 juni, har nu utgifvits.
som flygblad af Landsföre- ningen för kvinnans politiska rösträtt.
Pris 3 öre.
Den första nordiska hushållskonferensen har nyligen hållits i Sorö på inbjudan af den danska föreningen af hushållslärarinnor och lärare.
Bland de tre ordförandena vid mötet märktes såsom Sveriges representant fröken Gert- rud Adelborg.
Förträffliga föredrag höllos i olika ämnen.
En redogörelse för hushAllsundervisningen i Sverige Iäm- nades af fröken Lotten Lagerstedt, fröken Ida .Norrby, IJppsaIa, talade om " Lärarinneutbildningen " och fröken Adelborg lämnade en skildring af Fredrika-Rremcr-För- bundets landthushAllningsskola .vid Rimforsa.
En kommitté tillsattes för ordnandet af nästa konferens, hvilken troligen kommer att hållas 19 1 1 i Sverige.
Sven- ska kommittémedlemmar blefvo fröknarna G. Adelborg, L. Lagerstedt och K. Hesselgren.
Linköpings elementarläroverk för flickor.
K. m: t har under vissa villkor medgifvit, att under en tid af feni 2 fran och med läsaret 1908-1909 utfärdadt godkändt af gångsbetyg frAn Linköpings elementarläroverk för flickor skall medföra de rättigheter, som i fraga om afgangsbetyg från statens normalskola för flickor äro stadgade.
Flickskolorna.
K.
M: t har under vissa villkor m d - gifvit, att under en tid af 5 år från och med lasäret 1903 - 1909 utfärdade godkända afgångsbetyg fran högre ek- mentarskolan för flickor i Lund, Skara högre flickskola, Af- zelii elementarskola för flickor i Stockholm samt Kristian-.
stads elementarläroverk för flickor skall medföra de rättig- heter, som i fråga om afgångsbetyg från statens ii~rmaI- skola för flickor äro stadgade.
De danska kvinnorna och riisträtten.
llLandsforbun- det for Kvinders Valgret " h611 sitt andra ordinarie irs- möte i Vejle den 10 och 11 juni, hvarvid cirka I40 deic gerade närvoro.
Fru Elna Munch talade därvid om de engelska kvinnornas rösträttskamp.
Författaren Jeppe Aakjzior talade om blich ch er og Himmelsbjergsfesternel~ och fr: i Rambusch om kvinnans politiska rösträtt.
Förbundet omfattar för närvarande 122 föreningiv med omkring 10,000 medlemmar.
Förbundet har beslrr- tat att inträda i den internationella kvinnorösträttsailiansen och antog följande resolution: I det landsmötet uttalar sin glädje öfver att målsmännen för de tre partigrupper, sonc tillsammans ha majoritet i folketinget, nu erkänt, att kvin- nornas politiska rösträtt är ett oafvisligt kraf sa snart m grundlagsändring äger rum, fogar det härtill dm önsI&lt;arl, att förslag om en sådan grundlagsändring matk ~.iItcgz.s nästa riksdagssession.
Nästa årsmöte skall h9llas i Odense.
6.
S.
A: s kurs f8r utbildning till sm2aii verksamhet, Till tjänst för dem som önska ägna sig i t riiiyzri af: ILs nya verksamhetsgrenar, som redan förefinnas c1ii.r i d F- närmaste framtiden väntas komma till stand p5 det sccia !.
: arbetsomriidet - t. ex. bostads- och hcmarbet:; inspc.k~i (: ~i.
barnav !u-dsinspektion, socialt arbete vid fabriker, vicc-t-iii-d- skap i hus for mindre bemedlade etc. - kar .CenlralCb bundet för socialt arbete, sasom förut meddelats, plxircïrit en teoretisk och praktisk utbildningsliurs, fr311 hörjan cf- sedd att sträcka sig öfver läsåret 1909-1910.
9ii eilicl-.
lertid från flera håll framställts den önskan, att kursc.
;; måtte koncentreras, s i att tiden för deltagarnas vistrlw i Stockholm kunde i nägon mån förkortas, h m ~ C S ~ i ' att: iii: T ~ T att förlägga den teoretiska undervisninger.
m d ~iastil!
h&amp; rande tentamina och kunskapsprof till v8rierrninrn 1 J ' 1?
och alltså lata kursen börja först den 10 siastk.
januari samt att sedermera anslå omkr. två sommarmånader till olik2 slag af praktiskt socialt arbete antingen i hufv~~dstadez eller på annan lämplig plats.
Kursen kommer att omfatta såväl för a !la deitagare gemensamma ämnen som - längre fram - speciaiirn-n dervisning, lämpad för de olika blifvande verksmhets- områdena.
Äfven den praktiska utbildningen koinnier att ordnas s2 individuellt som möjligt efter elevernas hciiof.
Alla närmare upplysningar meddelas å C.
S. 11: s byrti, Lästmakaregatan 6, Stockholm, eller genom skriftlig hiit -- vändelse under samma adress till kursledaren, fröken!
(er- stin Hesselgren.
Ansökningar om deltagande i kursen, för hvilkas godkännande fordras ett kunskapsmitt rnotsva- rande minst realskoleexamen eller andra väl st~rrkta forut-, sättningar, böra insändas i god tid, senast före der!
1 dec.
.
.
.
-, P-ragor och.
svar.,.
Röstrattslitteratur: SkriJter zatpifna af Centralstyrei~en i ~btdsföreningen fir kvinnan5 politiska rösträtt: I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Röstrattsfragan 1905-1906 .. .................................. -: 5C.
, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor.
äga kommu-.
nal rösträtt?
(pr 1; 000 ex.) .................................... 6: -, III, Mathilda Stael.
von- Holstein: Målsmanskapet och, kvin- nans stäiining inom äktenskapet enligt gällande svensk ratt ..................................................................... -: 5C,, IV, Anna - B.
.Wicksell.
: Om konimunal rösträtt för gifta kvinnor ...................... .t .. ..................................... -: 1C,, V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rostratt -: 4C VI, Partiuttalanden i kvinnornas.
röstrattsfrågh ..: ................ -: 25 VII, K. A. Sheppard: Kvinnorösträtten p å Nya Zeeland .. .... -: 4C Ann.
Margret Holmgren: Strodda intryck från, den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i ' Köpenhamn ............ -: 10 03 Elin Wahlquist:, Partipolitiken och kvinnornas rösträttsfråga .. .... L: Föreningens för kvinnans politiska rösi ' ratt, i Stockholm flygblad: N: o .l, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst- ratt ..................................................................... -: 05, 2, Anna Whitlock: Bör deii svenska .kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: 10, 3, ' Hiima Borelius: Hvarför ar motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt ?.
... ..:;.
.:.
: .................; L.
-: 10,,.
4, Lydia Wahlström: Principerna för, .. kvinnans rösträtt .., ... --: 10, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan.
bereda ' sig.
.
för den politiska rösträtten?
................................. -: 05,, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga röstratts- rörelsen ................................................................ -: 10, 7, Några manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: 15, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 05,, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin- -: 05 nor ansluta sig till röstrattsrörelsen .......;.
......
.;.
Minneslista .................................; ..................................
-: 05 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga.
stallning .. .... (-: 75) -: 60 Gustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala; rättigheter och .......................... -: 10 skyldigheter ............. 1.
.......... h .. Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ...................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ................................. -: 25 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt, ' Svar till herr Adolf-Hallgren -: 25 Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. .-: 25 -- - Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf .................................. Ofvanstående f l gblad och broschyrer kunna rekvireras från F. .K.
P.
R: s i stoclholm expedition Lästmakaregatan 6, Stotikholm, som hålles öppen hvarje dag kl: 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7-8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1 - 8 lämnas 25 proc.
rabatt.
N: o Hvar ' kan man prenumerera pd Dagny? '
.
I landets alla postanstalter och boklådor kan man.
beställa huru många ex. som helst.
Skall man allfid prenumerera å dessa stallen?
Ja, ifall m,an önskar endast 1, 2, 3 ' eller 4 ex. skall man alltid göra det.
Nvad kosfar Dagny i postansfaltep och boklddor?
' Dagnys postprenumerations- och boklådspris ar kr.
4: 50 ', ar.
.
för l / i, 2: 50 för l /, och 1: 25 för 1 Hvilka villkor erhålla prenumerantsamlare ii Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro-, vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje.
halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
.
.
Huru skall man förfara för denna provisions er- hiillande?
.
.
.
.
.
' Sedan man samlat minst 5 ' prenumeranter,.
går; ma@ tillväga.
på ett af följande satt:.
.
-,.
.. 1) Äntingen: Genbm insändandet af ' pr&amp;urnerationsafgiften med afdrag af ' provisionen bestälier man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys exp., Stoc.kholm, som .under samlarens adress i ett och samma paket sander ' alla best.ällda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till, de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närinaste postkontor (ej annor-.
städes) för de samlade prenuineraliterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
T!
S P P kivar, och till hvilkef pris kan man nummervis lösa I stadernas tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM. '
, ...... större herregård LEDIGA PLATSER.
PLA T ~ K A N D E.
i A folkrik trakt dar e d t och vänligt hem finnes (icke inackorderings- ställe) önskar bättre medelålders flicka någon tids sysselsättning mot fritt vivre och fria resor.
Mång- årig vana vid I~ushållsgöromål samt tillsyn af enkelt men ordningssamt hem.
Goda referenser.
Svar till ~10inv2xlinglll Sv.
Dagbl.
annons- kontor, f. v. b.
(Platssökande få sina annonser i~förda d _.
.
USMODER.
Husmodersbefatt- ningen vid Västerviks lasarett kungöres ledig att tillträda ' instun- dande höst.
Loil kronor 500 per ar jämte allt fritt.
Sökande torde insända egen- händigt skrifven ansökan atföljd af prästbetyg och betygsafskrifter före den 1 September till Lasarettsdi- rektionen i västervik.
ARARINNA, van att undervisa ininder2riga1 önskas i enkelt hem på landet medio af September.
jämte betyg, referenser, löiie- som genomgått 8 kl. läroverk, ön- Svar pretentioner, samt helst ' med foto- skar till hösten plats som guver- grafi till llAxel 1891 under nant för mindre barn, Svar till adress sändes S.
.Gurnzlii Annonsbyrå, 1118 årll, Antikvariatet, Orebro.
Stockholni f. v. b.
I Dagny flr hnlfva prisef eller 7112 öre pr mm.)
(Lekskola).
En ung flicka, som genomgått åttaklassigt läroverk och fullständig kurs vid Berliner Fröbels-Vereins Kindergartenseminarium, önskar anstalln.
som lärarinna vid lekskola eller i familj.
utmärkta ref. Svar märkt llM.
S.
", vidarebefordras af S. Gumzlii Annonsbyrå, Sthlm.
l Modebyrån, Drottninggatan 81 A, 2 tr. H Flicka " L ' ' ' Veckotidningen D A Stockholm.
A.
T. Brunkeb.
719.
R.T.Vasa261.
.
meddelar råd vid val af damtoaletter, färger, mo- deller m. m., vid ordnandet af vå- ningar, dekorering för fester m. m. Uppköper modevaror för damer i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, y .. 11-5.
I Gynna Dagnys annonsörer!
D A G N Y P Deposition &amp; Sparkassa P P nde ocl För kapiialister smartstillande verkar Salubrinbehandling sav2 å härnorrojder som å blodstock ningar i allmänhet, då det an vändes utspädt och p8 sätt sor i bruksanvisningen meddela: Till handahålles i Parfym-, Spe ceri- 8r Färgaffärer.
Partilage hos Geijer 8r Co., Akademi grand 1, Stockholm.
" skilddt fruntimmer, har uti i h g c mrit et; 1 önskningsmal att kunna öfveriiiniiia virden at sina värdepapper och skötseln af sina affärer 2t niigon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensoni pris billighet.
En sådan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Alyga f an 27, expeditionshä 20-41, som under garanti af Stockholms Enskilda Bank $tager sig viril od förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningcn depoiitn obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfalIotidernz!
: i: poilge~ och tillhandahaller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Noiarint afdelningen utlottningar af obligationer och underrättrir depcncnlcn Arsenalsgatan 9, god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, salrit Ilim nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
STOCKHOLM.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos N~tariat~iflirliiit~gt ' i Aktiekapital 3,000,000 kr.
underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att r?
: itorr,a i i: i teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvnrefter de ?liedcl, son inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Noturiat: il ' deliiiiigcti att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
O n en hos af- (För man och kvinnor.
Grundad 1878) Marianeiunds Hushallsafdelning med husmo delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skrille fik- falla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom up; !mnmeri skada Praktiska skola, derskurs.
.
.
Forvaringsafgift: 50 öre för ar per 1,000 kronor ct ' depositio- Slöjdafdelning: Vafnad, sömnad Sveriges mest vidtomfattande prak- nens värde, dock ej under tvi kronor.
träsnideri, .laderplastik m. m. tiska läroanstalt, på kristlig grund- val, med Realskola, Gymnasium, Handelsinstitut, Teknisk skola, mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm~mmmmmammam~ Landtmannaskola, Juridiskt semina- Nya rium för länsmansaspiranter och Fem pr1kt.f ' t2fvet1tyrsbBcke~ f&amp; barn och ungdom.
polismän, Hushillsskola, Slöjdskola N&amp;dhamrnarhernmet Berättelse för barii ncb .iin: do: ii.
och Slöjdlärarinneseminarium, Mu- Djursholm Fritt efter Jubr V e i m r1 Mred - sikskola m. m., börjar sina hufvud- Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspeiin, Kar- Riks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
5: kurser 15 augusti med nyintrade 1 tonnerad.
Pris 75 öre.
.
och 15 september, 1 oktober, 1 no- ~rbjuder klena och nervösa.
perso En riddarsaga från rnedeltideii.
Bcarbetiiiiig vember och l 0 januari.
Denna sko- ner ett lugnt och stilla hvilohem af Hugo Gyllander.
239 sidor.
Med 45 ili~i- la, den mest snabbläsande, har bi- Pris pr dag 5-8 kronor: strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 73 &amp; c. bringat elever med endast folksko- lan som underlag realskoleexamen på 7 A 8 minader och läst in ett par.
årskurser vid Sveriges mest SIGRID Harald Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartot !nrm- !.
?ris Framstaende tekniska skola på lika FOTOGRAFIATELHER 75 öre.
m många månader.
Vid skolan före- 3.
UPPLANDSGATAN 3 BcrZltdse för b: irii kommer undervisning i djurskydds- (invid Norra Bantorget) C.
,,,,,,,, ?.
lära för alla eleverna.
Vacker na- efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidcr,, X i !lustrat: ~1-: ur, härlig luft.
Bad.
Illustrerade h p p e r i det fria.
Förstoringar utföras ' örstklassigt arbete!
Amatörer undervisas o - ner af Brita Elllström.
Kartonnerad.
Pris 73 öre.
prospekt mot 2 porton.
A B b e ~ g L B B o ~ s Q F ~ P Pris ~ ~ fr. Mr.
(6 pr buss., Marianelund.
4.
T.
83 03.
Obs.
Hiss I Charles 6.
Gordons lif och stordåd.
ise Ganner.
-.
304 sicini-,.
.
33 illustrationer af Edv.
Berggren.
b ur ton ner ad.
'.
' ris 75 5 2 X M U g a Juridiska Byrhn, Wallingatan - 1 2 .. Erhalles i hvarje bokhandel elier dire !ct frS.1 Kontorstid kl. l /, 10-4.
Utffir alla slags juridiska uppdrag: A.
T.
18336 KOPMANNABANKEN, Pr akliska Skol; /: I Ii i rke I!
I: -:.
1 i Sagogrottan i Sagoskogen.
: &amp;, "; mlitz 3 Parzival WAGMKN:: z ' i: Den hemlighetsfulla ön.
, filjilten blan hjaltar;; $; ~~~;;;;; ~ Svenskt och Engelskt för hand- och naskinstickning samt till vafnad, Hamburgergarn, Zer ' ir- och Kastor- garn, Carmen-, Tua- och Andalusia- garn till Schalar.
Oblekt, Blekt) ch Crémefärgadt Fiskegarn till Jardiner, Glansgarn, Mattvarp, klattskedar och finare Väfskedar, illt till lägsta priser i Lxel Binderssons Gannbod, Hötorflet 13.
Hylgieuuiskse Sk -.
L -: -.
.
.. - tillverkas för Herrar, Damer o. Barn, OBS.!
Prisbelönta af Dräkt-Re- formföreningen.
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
Allt arbete utföres noggralil och af basta material.
P. Oust.
P@PBerssoni 52 Drottningga fan 52.
Rodenstamska Slejd- och Hush~~lssku~Eam~ Hudiksvall.
iusmoderskurs.
Skolkökslärarinne-: urs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds-, ch Växtfärgningskurs.
3omullsklädningar i afpassade itar, 8 mtr.
akta färg, vackra ran- liga eller rutiga mönster, erhalles il1 2,85 st., d: o bättre qvalite, extra h a mönster till 3,20 st. Otto Os- carson, Gamla I&lt;ungsholmsbrog.
23 4, Stockholm.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Förbundets By rå, ' 54 Drottninggatan.
Prenumeration a Dagny sker h närmaste postanstalt eiier bokhandel.
I -
