# ID: svediakorp-per408
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,122
# sentences: 452
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm den 26 Augusti 1909.
N: r ' 31.
Prenumerationspris:.
111 år.
kr.
4: 50 11s ar.
.
kr.
2: 50,, 3: Mll / r,, ..,, 1: 25 $14,, .. lo öre * Prenumeration sker siväl i landsorteri som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en tr. I Redaktör .o.
ansvarig utgifvare l: E L L E N K L E MA N.
Telefoner.
: Allm.
63 53.
Rik- 122 85.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
Utgif~ingstid hvarje torsdag.
Sthlm 1909.
F. Englunds Bokt:.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan en tr..
- Post- ocli.
telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
2: a arg.
I Annonspris: 15 öre per mm.
Enke: spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 m m: ~ höjd per g h g 10: .Rabatt: 5 ggr 5 010, 1.0 ggr 10 * / O 20 ggr 20 .. Olo, 50 ggr .. 25 010.
Annons bor vara, nlamnad senast niåndag f,.
m.
-.
e Textilkonst på Industriutställningen.
Handarbetets Vanner.
v id ett besök i Handarbetets Vänners stora intill kupolsalen gränsande expositionslokaler fängslas intresset genast af den i lekande glada färger hållna Carl Larssonska gobelängen, Tummelisa.
Framför den trängas i allmänhet en hel del åskå- dare, som halfhögt läsa upp den lilla älskvärda - vers, som står inväfd i gobelängens nedre kant: » I varens tid fru Venus drog, att se sig om i Nordanskog.
Har på en å hon mötte Tummelisa och daraf blef en vaf och denna lilla visas.
Buren af jordens och vattnets gudomligheter, hvilkas verkar rokokoartad i sin vridna behagfullhet, star fru Venus dar i all sin nakna skön- het, kanske något öfverväldigande stor men ytterst graciös i linjerna, skådande ned i vattnet på det lilla blad, hvarpå Tummelisa, som verkligen gör skal för sitt namn, kommer flytande.
Den saftigaste, gröna vårprakt fyller för öfrigt väfnaden, blad, blommor, gräs och grenar om hvart annat, så att man tycker sig blicka in i en verklig skogsgömma, fantastisk och sagolik, en ännu af civi- lisationen oberörd plats, dar fru Venus och Tumme- lisa i frid.
kunna mötas.
Det enda man möjligen kunde ha att invanda mot kompositionen i sin hel- het vore kanske, att materialet, huru utsökt väl det än är behandladt, dock verkar för tungt för den fjärilslät ta tanken.
H. V.-tekniken, det nya väfnadssattet medelst trådarnas inplockande i varpen på en särskild; af H. V. uppfunnen metod, låter mycket tala om sig.
.Ödets heter bland andra en portiär, kompo- nerad af fröken Maria Sjöström, utförd p i ofvan- nämnda sätt och intressant som studium.
Materia-, let ar ylle, silke och ' guld, och p2 en grå botten skymtar man en starkt stiliserad, i bli färger ut- förd kvinnofigur med händerna hopknäppta och lif- vets tecken samt ödets stjärna i guld brinnande öfver sitt hufvud.
I H. V.-teknik ha blifvit utförda en mycken- het gardiner, bonader och.
möbeltyger.
Fröken Ca- rin Wästberg har anvandt den i en särdeles origi- nell samling af fem s. k.
2 Birgittavafnader » till- sammans med rödlakan.
Dessa gardiner äro i rödt, lilas, blått etc. och i mönstret ingår Birgittas sigill.
En annan af fröken W: s gardiner i samma genre, heter » Stånga kyrkoport)) och ännu en &gt;) Abisko ».
Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en mycket god ' mellangenre af 1: ma sveiiska och engelska t ger, shtidt svenslit arbete efter .bästa utländska modeller, OBS.!
Med detta goda fabrikats prisbillighet finnes ingen lonkurrens.
OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORWMALMSTORQ
370 D A G N Y Stiliseringen är gifvetvis sa stark, att man blott svagt skymtar det åsyftade motivet.
Gunnar Hallströms haute-lissetapet, Ygdrasil, hvars material ar kemiskt fargadt af fröken Martha Leijon- hufvud, lyser oandligt färgstark midt ibland de andra vafnadernas ibland något bleka och svårmodiga farg- toner.
Lifvets trad har som sig bör både knotiga och raka grenar och ar lummigt och öfvermåttan dunkelt i konturerna.
Påfågelsblått ar dess förhärskande nyans och mot denna mättade farg framtriider den gula och rosa regnbågen mycket vackert.
I en matsal med litet tunga möbler vore Ygdrasil på sin plats, något litet jämförlig med de gamla 2 Verdure - gobelängerna.
siand gardinerna lägger man märke till fröken Sjöströms tunna gardin, hufvudsakligen i gult och svart, starkt påverkad af den orientaliska smaken, men i sitt slag mycket vacker och dekorativ.
En knuten linnegardin i grofva maskor, nästan som ett fisknät, ar högst originell.
Mönstret ar tradt i blått och gult silke.
Ett par röda shantunggardiner ha violetta appli- kationer, likaså flera borddukar med mönster i app- Ii kation.
Särdeles stilfullt i sina bruna nyanser, upplifvade med gult ' och ' något violett, ter sig ett helt hörn dar en stor brun flossamatta med milda nyanser täcker golfvet och en vacker stol i mahogny med brunt möbeltyg gör god verkan.
~n grå och violett portiär med gult inslag hänger på väggen, och den starkt stiliserade lilla bonaden i rödviolett, Riddaren och jungfrun, lyser med ett kyrkfönsters magiska glans.
H. V. disponerar i rummet bredvid det ofvan beskrifna en större sal, inredd som en kyrka, dar trenne altare stå på en upphöjning inom ett skrank och dar man dessutom ser diverse antependier, mäss- hakar etc. Sitt ljus får detta rum delvis från ett fönster högt uppe i fonden, och framför detta sitter en af fröken Wästberg komponerad vafnad, som ar så tunn och hvars teknik ar sidan att den ersätter ett glasfönster.
Färgerna äro grå och mildt gula och inö~lstrets ornament ganska kraftiga.
I midten af det tillfälliga koret står ett altare, som ar kladt med det antependium, som ar afsedt för Lunds domkyrka.
Komponeradt af fröken Maria Andersson, ar det broderadt på lysande, starkt rödt siden från K. A. Almgren i Stockholm.
I midten ser man ett kors i guld med orneringar i violett silke med guld.
Bården ar i samma genre, och det hela verkar i hög grad rikt och praktfullt med ett ganska utpriigladt orientaliskt smakinflytande.
Doktorinnan Sutthoffs antependium, tillhörigt Sofia- kyrkan, ar af en genomgående god verkan.
Mate- rialet är mörkt violett siden af en djup färgton, - rikt dekoreradt med silke i ' samma nyans, ' hvilket ger det hela ett diskret skimmer.
upptili löper så en bred bård i matt olivgrönt, si1fve.1 och violett tistelmotiv i mycket graciösa konturer.
Färgerna komplettera hvarandra på ett ntsökt satt, den violetta har en ädelstens djup, och f r h hela altaret tycks utströmma en mild ro.
Arkitekten F. Boberg har komponerat det ante- pendium, som pryder det sista af de har uppräknade altarna.
Det ar också utfördt för Sofiakyrkan i Stockholm att användas vid vanliga gudstjansttill- fällen, då det nyss omtalade violetta ar beraknadt för sorgehögtider, under påskveckan etc.
Det Bobergska antependiet ar hållet i vinröd sammet med silkesbroderier i samma farg, kyrkliga emblemer, men gör en föga originell verkan, oaktadt den röda färgen ar varm och vacker.
En mässhake af röd sammet!
med guvspetsar hör afven till Sofiakyrkan, h a r s pkarnentik såldes ej lämnar något öfrigt att önska.
.
I öfrigt markas antependier till Storkyrkan, Aiguts- boda kyrka m. fl.
Spetsarna på altardukarna ai-o defs från Dalarna, dels skånska från Tosterup.
EBBA DE LA GARDIE.
Dräp d e r r i!
F ör ungefär en.
mansålder tillbaka existerade de två orden öfverklass och underklass alldeles icke i vårt språk, och vi redde oss godt dem för- utan.
Nu går icke en dag utan att vi möta dem i tidningar, i böcker, i hvardagsspråket.
De rfyras af som sprängskotts ur hvarje socialistledares mun.
Det finns ingen som icke ständigt för dem på tungan.
Och likväl kanna vi alla språkets makt öfver tanken, och vi borde veta, att det knappast kan finnas två ord med en så ödesdiger verkan p å hela samfunds- lifvet.
Detta skarpa särskiljande af mänskligheten i två oförenliga klasser ar val den största olyckan af alla i detta på missnöje och sjudande klasshat så rika lif.
Om vi ville upphöra att begagna orden öfver- klass och underklass, skulle vi också omedvetet upp- höra att betrakta människorna i klasser, en i sig sjalf förnedrande vana.
Det vore ju godt och val, om vi därmed ville antyda, att vi alla befinna oss i lif- vets stora skola, men då finge vi också erkanria, att vi samtliga sitta i nedre klassen med det enande målet att en gång blifva uppflyttade i en högre.
Och denna utmärkelse tillfaller enhvar efter person- lighetsvardet utan anseende till de har i lifvet ojämnt fördelade ekonomiska villkoren.
En s. k. öfvermän- niska lian lika gärna dölja sig under arbetarens grof- va blus som bakom millionärens styfva skjortbröst.
' Men den i arbetarens medvetande sen barndomen inhamrade föreställningen att han tillhdr underklassen gör honom betryckt och hämmar ofta hans utveck- ling, under det hci-remannen lika ofta otillbörligt.
371 D A C N V 3 ' yfves och tror sig ha ratt till en undantagsstallning så so m öfverklass.
Båda betrakta hvarandra utan orsak fientligt och söka sällan efter människan hos hvarandra.
Lycka- des de blott en gång genom alla de många skalen leta sig fram till denna, skulle de i glad förvåning marka, hur minga beröringspunkter de i verkligheten ha.
De skulle d3 i godo samarbeta, den ene med sitt kapital af arbetsstyrka, den andre med sitt kapi- tal af penningar.
Arbetsklassen skulle då, som den i själfva verket gör, nå anda upp till kapitalisten.
Så.
kunde det vara, om icke afundens, missnöjets och bitterhetens frön blifvit så frikostigt utströdda.
Sådden har gått i ax och frukten visar sig nu.
Det ar en hel importerad ordfamilj, som följt de två stamorden i spåren.
Organisation och trust, strejk och lockout, och dessa skjuta inhemska skott - svarta listor, guling - och så vidare.
Om allt detta lefde vi - i lycklig okunnighet innan vi blefvo uppdelade i klasser.
Hvarför icke se på hvarandra ratt och slatt som människor i bättre och sämre vill- kor.
Arbetstagare och arbetsgifvare - behöfs det flera indelningar?
Vi ha de goda svenska orden: burgna och oburgna, egendomslösa och egendoms- ägare, vi ha arbetsvilliga och arbetslösa.
Om nu ordet fattig verkligen blifvit sa föraktligt, att det all- deles måste bannlysas ur språket, ehuru begreppet tyvärr alltid skall fortlefva, ofta som en lifvets.
järn- hårda konsekvens.
Icke i delning, i samling - ligger ju framtidens tecken.
Just nu gäller det att sammanslå ti !i en de tvanne klasser som eljes snart icke mera skola för- stå hvarandras språk, om vi skola kunna skapa ratt- visare, kärleksfullare förhållanden i samhället.
Och det i&amp; nödvändigt, att vi d i först rensa bort de hatalstrande begreppen ur vårt språk, begyn- nande med de två gingbaraste orden - öfverklass hvilka nu hållas som ett bart, och underklass tveeggadt svärd mellan de olika manniskogrupperna.
Det g å r icke i ett tag.
Men på samma satt som de först vunno burskap, därigenom att först en ut- talade dem och sen två, tre och flera togo upp dem ' och förde dem vidare, på samma satt skulle de kunna utrotas.
Vore vi blott icke sådana tanklösa eftersägare, skulle val först en, så två, tre och flera beslutsamt kunna bannlysa dem ur sitt språk.
Kunna ord födas, så kunna de ock dö! '
- ' Men för att drapa ordet på vår tunga, fordras det att drapa tanken ' först.
Låt oss upphöra att tänka oss denna skarpa tudelning af mänskligheten.
Detta underlättas därigenom) att vi alla flytta in i samma klassrum under allvarligt samarbete för hvar- andras höjande i moraliskt afseende.
Då skola de oftast öfverskattade ekonomiska villkoren ha spelat ut sin roll, och timmen slår för den värdigare oc.h lyckligare mänskliga tillvaro vi alla sucka efter.
D e t tyska förbundet för modersskydd.
Det för fyra år sedan ' bildade tyska förbundet för modersskydd har nyligen i Hamburg afhållit ett oidi- narie generalmöte, det andra i ordningen.
Det ar ett bevis på såväl nödvändigheten .af rörelsen som på att tiden är mogen för denna stora rörelse för modersskydd och sexuaIetik att redan ni!
ett nytt möte kan hållas och detta i Hamburg, hvarest för ej länge sedan ett föredrag af Adele Schreiber ej fick kungöras offentligt.
Elfva kretsafdelningar med tillsamman omkring 4,000 medlemmar hade samlats i Hamburg och lokalen rymde knappt alla åhörarna.
Man s&amp;g dar män och kvinnor, mödrar med sina döttrar, lärda, ämbetsmän, jurister och läkare samt ett ej ringa antal präster, saval stats- som frikyrkliga.
Bland åhörarne märktes afven diktaren Gustav Frenssen.
Framstående talare framhöll0 modersskyddets sociala och etiska betydelse samt dess samband med sexualetik, folkhygien m. m. Langvariga diskussioner väckte nya tankar, påpekade nya vägar och gåfvo åt alla en värdefull väckelse.
Bland de föredrag som höllos märkas sarskildt sådana om llI (vinnan och könssjukdomarna " k ch " Äktenskapets sedliga grundlagarll samt öfver frågan llÄr prostitiitionen ett nödvändigt ondt ?ll hvilken fråga fö; edragshållaren Dr. Iwan Bloch, ville besvara med ett bestamdt nej.
Förbundet rustar sig nu för en internationell kon-, Utlandet.
Den kvinnliga nattarbetsfrågan i Norge.
Genom telegrani från Norge meddelas oss att odelstinget vid nu företagen behandling af nattarbets- förbudet för kvinnor förkastut detsamma.
Som be- kant ' har lagtinget tidigare med 16 röster mot 15 antagit förbudslagen, hvaremot odelstinget vid sin första behandling af frågan äfven förkastade förslaget, då med 47 röster mot 45.
Förslaget återremitteras nu till ny behandling i lagtinget, och frågan ar di, huru det slutliga afgörandet ställer sig.
Giftermål hoas mina grannar.
Af Jane Gernztndt-Claine.
tanför fönstret vid mitt skrifbord reser sig - på andra sidan Joniska hafvet - den höga, långt fram på våren .snöhöljda kedjan af Albaniens berg, hvilkas linjer bli de vackraste dikter mot him- melens och vattnets dikt, antingen rymden - som så ofta nu om sommaren - ar strilande blått ' ju- bel eller står svept i hett, hemlighetsfullt, gråhvitt töcken som i dag.
Detta fjärran diktar alltid för mig i sin oupphinnelighet, men jag skulle nog inte varit vidare glad, om jag sett dagen i det gamla Epirus till exempel, ty nog tror jag man får leta efter en plats dar tillvaron visar sig mindre gunstig mot genus femininum an just dar, hvad slcalet då kan vara.
En ' af de förnämsta orsakerna ar helt säkert, ' att en stor del af befolkningeii bekänner sig ' till Islam och att de kristna, som bestå af romerska ' katoliker, icke velat stå de andra efter i stränghet mot det så kallade svaga könet, hvilket dock, nar man tanker närmare p3 saken, b i r hela mansklig- heten fram i dagen och \ %l borde ' h a en helt annan ställning, tycker man, inte bara i Albanien utan så godt som öfverallt.
Detta ar emellertid nsgonting för sig, o c l ~ sedt ur det befängdas synpunkt finns det få saker så roliga som giftermål - eller rattare sagdt förbere- delserna till giftermål hos mina grannar.
Dessa börja tidigt, ty efter det hon fyllt tolf år, får en stackars flicka icke ha en annan tanke an att sitta och vafva sin hemgift, och det ar henne - vid vite - förbjudet att lämna föräldrahemmet förr an den dag hon gifter sig.
Tills för mycket kort tid sedan fick hon icke ens visa sig i ky&amp;an som vuxen, men mera härom längre fram.
Låt mig först saga ett ord om föraldrahemmet - vanligen en stor, tung byggnad, omgifven af en fruktträdgård och dar alla de trånga fönsterna äro täckta med galler.
Iriomhus ar inredningen ungefär densamma både för kristna och muhammedai~er: -- nämligen låga divaner längs väggarna, hilka senare prydas af helgonbilder i katolska hus, dar man också får se stora, vackra kaminer, minnen från den tid, då landet var en venetiansk koloni.
Måltiderna intagas på golfvet, ur ett gemensamt fat och med fingrarna, utom då det vankas soppa, vid hvilket tillfälle skedar icke äro en okänd lyx, och ar det främmande till middag, bjuder seden husets.
damer att passa upp.
Emellertid ar serve- ringen ju inte inkrånglad och inte, baddningen hel-.
ler för den sakens skull, om gästerna skulle stanna öfver natten.
Man breder bara en madrass, ' bomulls- lakan och täcke ut på golfvet, dar alla familjemed- lemmarna sofva - pappa, mamma och de ogifta U ' ' ' ' ' Pröfva Gahns - barnen, hur som helst, huller om buller, gossar och flickor, utan ansende till personen - - med ett undan- tag, ett enda.
.
.
Den stackars tös, som sitter och vafver på hemgiften, får aldrig lämna sin kammare, sedan hon haft den - man kan .val säga olyckan att fylla tolf år.
Från och med denna bedröfvelsens dag får hon inte visa sig utom för de allra närmaste släktingarna.
Inspärrad inom fyra trånga vaggar, dar hon hvarken ser eller hör något af den yttre världen, sitter hon och vafver silke .och bomullstyger till sitt bröllop, - sina barnsängar, sin egen, sin .tillkommande mans och sina söners och döttrars .begrafning, och jag vet få saker mer agnade.
att muntra upp ett ungt sinne i $ensamheten.
Nog får den flickan weta att hon lefver, det kan, det då inte bli tu tal om.
.
.
Som namndt får hon numera - på påfvens ut- tryckliga befallning -- g2 i mässan om söndagarna, under det att hon förr endast fick besöka de pri- vata kapell, hvilka finnas i hvarje någorlunda för- möget hus; - hur det gick till bland.
' de fattigare klasserna, vet jag icke.
Strängt beslöjade och med en lykta ' i handen, springa de ogifta unga damerna nu för tiden i kyr- kan, medan det ännu ar så kolmörkt, att inte en katt skulle kunna uppfånga en skymt af dem.
Tank bara att bo i ett sidant där albanesiskt samhälle och få se dessa förlofvade och oförlofvade unga flickor komma rusande öfver gatan, - det vill säga, man ser val inte mer an den svängande lyktan, men det ar detsamma, det vore viil lika oförgätligt för d e t.
.
.
Så mycket kan man allt komma öfverens om - inte ha dessa fröknar stor anledning att glädja sig $t tillvaron, allraminst sedan de fått veta att det anmält sig en friare i huset.
.
.
, Denne unge herre - eller rättare sagdt hans pappa och mamma, ty sjalf ar en ungersven blott ett viljelöst ting i familjens händer - har det inte alltid s i trefligt heller, ty ett frieri medför ofta en hel del otn och m e n.
.
.
Är hans utsedda brud halt, enögd eller enarmad till exempel, finns det naturligtvis ingen människa som förråder den saken - hennes mamma säger bara, att hon ser lite illa på högra ögat eller har en viss svårighet att begagna sig af vänstra armen, hvilket dock rikligen uppviges med att hemgiften i så fall ar ovantadt stor, ett sakförhållande som likväl måste göra en blifvande akta man en smula betänksam.
Ju mer pengar en brud för med sig i boet, iu fler skavanker har hon, och brudgummen får se sitt lifs ledsagarinna först i det ögonblick de stå inför ' prästen, färdiga att uttala sitt oåterkalleliga ja.
Emellertid får jag i sanningens namn tillägga, att mindre glädjande öfverraskningar höra till undan- tagen, då genomsnittstypen hos dessa stackars bru- dar ar påfallande regelbunden i sin strängaS fägring m skrif- (op ie- BLick Flyter lätt, kopi r utmärkt, bildar.
ej botten- s a t s, ar m y c k e t h h l b a r t o c h angriper ej pennan.
.
och enarmade unga damer till all lycka icke äro mer vanliga i Albanien ' an i andra länder.
För att närmare beskrifva .det högtidliga ögon- blick, då föräldrarna.
låta sin.
dotter veta att hon ar förlofvad, måste jag tala om att bruket tvingar den- na olycksaliga unga dam att utbrista i snyftningar, som öfvergå till tjut, i det ögonblick hennes mam- ma ger henne ett radband som gåfva från fastman- nen och den stränge fadern lämnar det rum, dar den beklagansvärda unga sköna suttit inspärrad i åratal och väft - väft i det oandliga ...
På tre dagar får hennes faderliga upphof icke se.
en skymt af henne, och att .visa sig för fästmannen skulle vara den största skam, som.
kunde öfvergå - ett kvinn- ligt vasen.
Den icke alltför.
afundsvärda belägenhet man kallar att vara.
förlofvad därborta räcker i ett par.
tre minader, och veckan före bröllopet bli fästmons väninnor bjudna till hennes hem, där de tillbringa .kvällarna med att sjunga och dansa och vara så muntra som det bara är d a n möjligt, stackare .. En muhammedansk vigsel äger rum på torsda- gen, katolikerna gifta sig en måndag, och ett par tre .dagar förut infinna sig två af fästmöns kvinnliga faddrar, hvilka färga hennes hår ramsvart.
och .rycka alla missklädande hårstrån från hennes kropp.
Sedan måste offret iklädas en gift kv,innas galadräkt: skjorta af silkesgas, som lämnar barmen bar, silkesgördel, veckad kjol, broderade tofflor och en hvit silkes- kudde, utsydd med pärlor, korall och guldtråd, som sättes på hennes svarta hår.
Ansiktet döljes af en slöja, och då hon val ar färdig, föra faddrarna henne till en divan, som endast begagnas vid dylika hög- tidliga tillfallen.
Nar hon tagit plats, lyftes det täta floret från hennes panna, så att alla de närvarande måtte få se och beundra hennes fägring, men tradi- tionen bjuder det arma flickebarnet att slå händerna för ögonen och visa sig rent förtviflad.
Vid hvarje nytt besök måste hon lyfta upp huf- vudet, och så sitter hon hela dagen utan att saga ett ord, pustande under den juvelprydda kudde - salman - som tacker hennes hjässa.
Hvilken herre få flickan att stiga upp och lämna rummet och huset, men det ar lättare sagdt an gjordt.
Hon måste nämligen latsas vara utom sig och göra det vildaste motstånd.
Med förtviflans mod afvarjer hon hvarje angrepp, klänger sig fast vid divanen i fråga, vid dörrposter och låsvred och grater, gråter värre an någonsin, men som allt har ett slut, ger hon till sist vika för våldet och kommer så .- andtligen - ut p2 sina föräldrars gata.
Både pappan och mam- man stanna - enligt gammal god sed - hemma hos sig.
Företrädd af de båda - släktingarna till brudgum- men .och ' en barnunge, som bar hennes tofflor, samt åtföljd af sina egna anhöriga med undantag, förstås, af föräldrarna, .tar denna " förgråtna brud - mer förgråten, tycker man, an mänskliga krafter.
kunde tillata - därpå vägen till kyrkan.
Vid hvarje gat- hörn, ja, vid sjalfva kyrkdörren nekar hon att.
gå ett steg vidare, men hur ' det ar, kommer - hon fram till altaret ändå, och dar låta de bagge fadder~fru- arna hennes slöja falla inför brudgummens - blickar, om denne lycklige nu verkligen har mod att titta på henne i detta ögonblick.
Vigseln räcker fem minuter, och bruden far ej svara ja forrän prästen frågat tre gånger.
Gjorde hon det, skulle hennes minne höljas med evig skam.
När ceremonien ar förbi, rusar brudgummen sin vag med blixtens hastighet, följd af sina vittnen.
Bruden stannar kvar i kyrkan för att hämta sig en smula, omgifven af sitt följe, men efter en stund släpa de.
bagge faddrarna denna motspänstiga unga dam till hennes nya hem, hvars - tröskel hon naturligtvis af alla krafter nekar att beträda, En af släktingarna kastar emellertid en röd ' silkesniisduk öfver hennes hufvud, och därefter går det ej längre an att spjärna emot udden; hon stiger modigt på, hvilket hennes följe vägrar att göra.
Huru skulle nara anhöriga ha hjärta att vara glada, då hennes pappa och mam- ma sitta hemma och gråta?
Så fort bruden väl kommit in i sitt nya hem, rusar en tjänande syster fram och tar kängorna af henne och sätter tofflor, p i hennes fötter.
Därefter.
S,, ' ' som helst får komma in och titta på bruden utom löses slöjan fran l-iennes ansikte, som säkert inte tar fästmannen, som miste nöja sig med att skicka en sandning gåfvor, bestaende af adla stenar, silkesnas- .dukar, smink, tvål och kängor.
Förevisningen räc- ker två dagars tid, hvarunder festföremålet inte gör annat an gråter, medan hennes väninnor dansa och unga gossar klä ut sig till beslöjade skönheter.
Under det dessa festligheter pågå,.
uppvaktas den blifvande lycklige äkta mannen, som alltjämt håller sig osynlig, med ett paket socker och kaffe.
Slutligen kommer .. det ögonblick, då bruden måste slita sig frin sin divan.
En vagn, dragen af oxar, för en kista med hemgiften och bröllopsskan- kerna till hennek trolofvade, och ' två af dennes kvinn- liga släktingar stå och vänta ' på hennk ' ute på gatan.
Under tiden försöka de ' bagge fadder-damerna att sig vidare bra ut efter så många tårar, och så bör- jar en bröllopsmåltid, som kunde vara gladare, efter hvad det påstas.
Herrar och damer äta i skilda rum.
Början låter icke synnerligen lofvande, åtminstone för utomstående, och dagen efter får bruden .besök.
af alla sina släktingar med undantag af föraldrarm.
Den nygifta bör se betryckt och ledsen ut men.
fCir ej ' gråta mera.
Ett helt år skall hon sitta ' med sankta ögon, och hennes mamma får inte komma, och hälsa på henne förr an hon sjalf blifvit mor.
Som man ser, ar ett giftermål i dessa lands- ändar allt annat ' än muntert, och mangen ung flidca: föredrar att lefva ogift eller bli monaca.
som det heter, i hvilket fall hon har sin fulla frihet att gå och komma som - hon, behagar och ar föremål för ' ' ' ' ' ' Bäsfa alkoholfria äppledryck.
= Absolut ren nafurprodukt.
I I Telegramadr. "
C I D ~ I L * Tel.18 ~.
89,1888.
så stor aktning, att hon kommer näst efter sin egen m o r i rang och alltid g å r före sina gifta systar och andra unga fruar.
Alltså finns det s m i oaser afven i denna öken, men n o g bör man vara glad och tacksam att man sluppit se dagen i Albanien.
Från allm&amp;nheten.
Kvinnorna och det sociala kriget.
. '
Krig emot kriget.
Så har parollen ljudit redan i många år.
Fredsvännernas, deras, ' som till en början under hån och åtlöje, sedan under vaxande bifall vågat förfäkta tan- ken, att näfratten kan afskaffas för nationerna lika väl som för individerna.
Och i stora skaror ha kvinnorna lystrat till maningsorden och låtit enrollera sig i fredshärénsleder.
Krig emot kriget, som beröfvar kvinnorna deras närmaste, förstör deras hem.
Det ar ju så naturligt.
Att strafva för fredsidéen ar ju.
i vår tid, då kvinnans sfer vidgats utöfver hemmets gränser, blott den moderna tillämpningen af de läror, som under århundraden predikats för henne.
Om hennes uppgift som en fridens budbärare på jorden, som hemmens och familjens skyddsvakt.
Och numera ar det ju heller icke det ringaste obehagligt att vara fredsvän.
Man kan tryggt deltaga i fredsr6relsen utan risk att anses kvinnligt naiv och ur stånd att begripa högre manlig poli- tik, nu, då ministrar och riksdagsman äro medlemmar af fredsföreningar.
Men hur ha de svenska kvinnorna fyllt rollen af frids- änglar under dessa veckor, då det sociala kriget pågått i vårt land?
Jag talar icke har om arbetarklassens kvinnor?
Det vore orimligt att föi-ebrå de kvinnor, som aktivt del- taga i arbetarrörelsen och som i regel äro arbetsrnark- nadens mest underbetalda krafter, om de sakna en så- dan öfvermansklig sjalfständighet, som att icke bekänna sig till de manliga kamraternas dogmer om det heliga klasshatet.
Och ännu mindre kan man begära denna sjalf- standighet af dem, som bundna vid hemmet, uttröttade af arbetsjakt och bekymmer, icke ha.
tid eller tillfälle till annat .an de mest närliggande plikterna.
Men de s. k. öfverklasskvinnorna?
D e äro hvarken medlemmar af arbetsgifvareorganisationer eller fackföre- ningar och bundna af deras order.
De äro icke parter i målet.
Naturligtvis hafva de fört fredens och icke krigets 10ckout.förklaringen kom, hvarigenorn 80,000 talan.
arbetare med hustrur och barn blefvo brödlösa och det tillkannagafs, att detta var bara början. "
Och sedan, CIA arbetarne svarade med storstrejk och de arbetslösasska- r o r stego till n å g r a 100-tusental.
Ja, kvinnorna ha ju icke kunnat inverka på händelsernas ging.
Men i. en- lighet med sin besjungna kvinnlighets och moderlighets djupaste kraf, så ha de naturligtvis, hvar de varit och fär- dats, hemma och borta, rest sin protest mot detta brutala ekonomiska krig, dar de svagaste, kvinnor och barn, få betala den drygaste delen af krigsomkostnaderna.
Och naturligtvis ha de i sin min sökt dämpa den våg af klass- ~a *) Arbetsgifvareföreningen hade ju så beslutat.
hat, som, afven i de öfre samhällslagren vällt fram i dessa tider.
Ja, detta kunde ' man väntat och hoppats: Men hur har det varit?
För min del har jag sett en elegant fru, som under vanliga förhållanden icke skulle drömt .om att tilltala en obekant på gatan, idignerad opponera sig mot, att en person, tillhörande samma klass som hon sjäg köpte en socialistti tidning^.
För all del, denna partiför- blindelse att endast se en företeelse från den ena partens synpunkt - hvilket anses som ett stort fel hos arbetaren - ar naturligtvis det enda riktiga hos oss andra.
Och kvinnor, som i vanliga fall äro de mest godhjärtade man- niskor i världen, .reagera icke alls emot ~~tsvältningsn~oralen, nar det ar fråga om (Iden nödvändiga kraftmätningen ..
Huru rent af farlig ar icke den andliga osjalfstandigheten för ~ldet centrala i kvinnans väsende (l, som kvinnlighets- beundrare pläga uttrycka sig!
Den kvinnliga ljufheten tar afgjordt skada, d i .från läpparna ljuda någon efterklangs- politikens melodi med motiv ur en eller annan klasshatsk tidningsartikel, naturligtvis ' skänker man sitt medlidande at de floskyldiga offrenu och afven i någon mån åt dem, nsom tvungits med ".
Men de andra ?.
Fördelningen af skuld och ansvar ar en sådan enkel sak för dem, som knappt: veta skillnaden mellan orden strejk och lockout.
Och hvilken indignation gent emot den som ser andra färger an hvitt och svart, som vågar framhålla hvilka vackra ' sidor de svenska arbetarne, trots allt, under, denna kris lagt i dagen!
Ja, detta ar nigra drag ur mina erfarenheter dessa veckor.
Besynnerligt nog har det, af de kvinnor, jag kommit i beröring med, blott varit några s. k. röstriitts- amazoner, som nu varit fredsvänner.
Finns det bland Dagnys läsarinnor några, som - i motsats mot mig - starkts i sin tro på Itvinnaiis uppgift att dampa klasshatet, att sli några bryggor öfver de djtipa klyftor, som skilja samhällets olika lager?
Kan något göras för att väcka kvinnornas känsla af ansvar, af plikt att strida äfven mot det sociala kriget?
N.
N.
Notiser.
Internationella sjuksköterskekongrsesen i London.
Fran fr international Council of Nurses " kom i vintras en inbju ' - dan till svenska sjuksköterskor och institutioner samt för sjukskijterskesaken intresserade personer att deltaga i en internationell sjuksköterskekongress, soin skulle komma att aga rum i London 20 -- 23 juli.
På grund hiraf utsågos af olika sjukvårdsinstitutioners styrelser en kom- mitté, för hvilken änkedrottning Sofia åtog sig beskyd- darskapet.
Kommitténs uppdrag har omfattat dels ord- nande af resor och inkvartering i London för omkring 30 till kongressen anmälda sjuksköterskor, dels ock utseendet af en delegerad för Sverige samt utarbetandet af en kort berättelse öfver sjukvirdens utveckling i Sverige.
Till delegerad för Sverige utsigs fröken Thérese Tamrn.
Kongressen ägde rum i Caxton- Hall och representan- ter för sjukvirden öfver hela virlden bevistade densamma.
.
375 D A G N Y.
I Fraaor och svar.
I!
!
I Hvar kan man prenumerera på Dagny?
I landets alla postanstalter och boklådor kan man beställa huru många ex. som helst.
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
I Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklådspris är kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
I Hvilka villkor erhålla prenumerantsamlare å Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhåller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
I Huru skall man farfara för denna n ro visions er- I I I I I I I Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga på, ett af fuljande satt: 1) Antingen: Genoin insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur måiign som helst, men alltidminst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket s h d e r alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- ran terna.
2) Eller: Man prenumererar å nirmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumerahterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen. '
, l, I ' - I stadernas tidningskontor och cigarraffirer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
I I Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
.
, Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis lösa Dagny?
- 1.
Skrifter utgifna.
a f Centralstyrelsen i Landsföreningen.
för kvinnan3 politiska rösträtt: N: o I, Till regeringen fran svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Röstrattsfragan 1905-1906 .. .................................. -: 5C, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommii- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... 6: -, III, Mathilda Stael von Holstein: Målsmanskapet och kvin- nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk ratt ..................................................................... -: 5C, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ................................................................ -: 1C,, V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt -: 4C,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas ' röstrattsfråga .................. -: 25,, VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland .. .... -: 40 Ann.
Margret Holmgren: Strödda intryck från den Internatio- nella kvinnorösträttskongressen i Köpenhamn ............ -: 10 ~ ö r e n i n ~ e för n s kvinnans.
politiska rösträtt i Stockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politiska röst- rätt ..................................................................... -: 05, 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhalla poli-.
tisk rösträtt?
...................................................... -: 10, 3, Hilma Borelius: Hvarför är motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt ?.
................................ -: 10, 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ........ --: 10, 5, Anna Whitlock: Hur ' b&amp; den svenska kvinnan bereda sig.
för den politiska rösträtten?
................................. -: 05, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af den kvinnliga rösträtts- rörelsen .................................................... ......... -: 10, 7, Nagra manliga inlägg i den kvinnliga röstrattsfrigan ... -: 15, 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... -: 05, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade kvin-.
nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ........................ -: 05 Minneslista ...................................................................... -: 05 Georg, Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga stallning ...
.
.
.
.
(-: 75) -: 60 Gustaf A.
~ l d é n: Svenska kvinnans kommunala rättigheter oih skyldigheter ......................................................... -: 10 Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -: 45 Ragnhild Modin: Bröllopet på Ensillre ................................. -: 25 Hilda Sachs: Kvinnornas @ stratt.
Svar till herr Adolf Hallgren -: 25 Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................. .-: 25 -.
- Karl M.
Lind: Kvinnornas röstrattskraf .................................. Ofvanstående flygblad och broschyrer kunna rekvireras fran F. K.
P.
R: s i Stockholm expedition Lastmakaregatan 6, Stockholm, som hålles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7-S e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-8 lämnas 25 nroc.
rabatt.
- I I A större herregård LEDIGA PLATSER.
/ Platssökandc .-.
.
.$R sina annonser It: fo ' rda i P.
Dagny föP h l f v n prisd cllcr 7112 öre pr mrra.)
(Lekskola).
I En ung flicka, som genomgitt!
åttaklassigt Iiiroverk och fullständig kurs vid Berliner Fröbels-Vereins I&lt;iiidergartenseminari~~m, önskar anstalln.
som lärarinna vid lekskola eller i familj.
Utmärkta ref. Svar märkt # IM.
S.11, vidarebefordras af S. Gumaelii Aniionsbyrå, Sthlni.
i folkrik trakt dar godt och vanligt hem finnes (icke inackorderings- ställe) önskar battre medelilders flicka någon tids sysselsättning mol fritt vivre och fria resor.
Mång- årig vana vid hushållsgörondil sam1 tillsyn af enkelt men ordiiingssaml heni.
Goda referenser.
Svar till ~~Omvaxlingll, Sv.
Dagbl.
annons- kontor, f. v. b.
Flicka En bättre flicka, på Herren troende, med kunskap och förmåga att göra ett hem trefligt samt sinne för barn erhåller genast plats i större stad i mellersta Sve- rige hos mindre familj dar husmo- der sakiias.
Fotografi, betyg, re- konimendationer samt uppgift om ålder torde sändas under adress " Köpman 40 ", Fredrika Bremerför- bundets expedition, Stockholm.
risk och palitlig barnfröken får plats på landet att biträda vid soni.
genomgått S kl. läroverk, ön- skar till hösten plats soin guver- vården af en 16 iiiån.
flicka.
Lön nant för mindre barn,.
Svar till 100 kr.
om aret.
Svar till fru Ek- man, Hjerpås.
1118 irll, Antikvariatet, Orebro.
F otidningen Drottninggatan 81 A, 2 tr. Stockholm.
A.
T. Brunkeb.
719.
R.
T. Vasa 261. meddelar rad vid val af damtoaletter, färger, mo- deller m. m., vid ordnandet af vi- ningar, dekorering för fester m. m. Uppköper modevaror för damer i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5.
Gynna Dagnys annonsörer!
AGNY!
p - p fruntimmer, har dr; iänge varit ett kapit alist&amp; och sarskildt önskningsmål att kunna öfverliimiir, kiirden Fördelande o d P sina k värdepapper skötseln af sina affärer ht nagon pc-rsoii ellcr institution, som med absolut säkerhet förenade piinl; tlighet och iiog- i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvcnsorn smärtstillande grannhet billighet.
En sådan institution ar a: - p-i:: - - STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
verkar SaIubrinbehandIing såvi å härnorrojder som å blodstock ningar i allmänhet, då det ar vandes utspädt och på satt sor i bruksanvisningen meddela!
TillhandahAlles i Parfym-, Spe ceri- €k Färgaffärer.
Partilage hos Geijer t3 Co., Akademi grand 1, Stockholm.
HEMSKOLA.
' I godt hem på landet nara sko: och sjö mottagas några sent u1 vecklade eller klena barn mellan x h 12 ar för utvecklande och fost ' Sveriges mest vidtomfattande prak-: ande vfird.
Början 1 sept.
Sva tiska läroanstalt, på kristlig grund- narkt flPra~tgård~l under adr.
C val, med Realskola, Gymnasium, ?urnaelii Annonsbyrå, Stockholn Handelsinstitut, Teknisk skola, .. v. b. Landtmannaskola, Juridiskt semina- rium för lansmansaspiranter och polismän, Hushalisskola, Slöjdskola och Slöjdlararinneseminarium, Mil- sikskola m. m., börjar sina hufvud- (För män och kvinnor.
Grundad 1878) kurser 15 augusti med nyintrade 1 Hushallsafdelning med husmo och 15 september, 1 oktober, 1 no- lers kurs.
vember och l 0 januari.
Denna sko- Slöjdafdelning: Vafnad, sömnad la, den mest snabbläsande, har bi- bringat elever med endast folksko- rasnideri, laderplastik m. m. lan som underlag realskoleexamen på 7 i 8 manader och last in ett par årskurser vid Sveriges mest SIGRID framstående tekniska skola p i lika FOTOGRAFIATEEIER många månader.
Vid skolan före- 3 UPPLANDSGATAN 3 kommer undervisning i djurskydds- (invid Norra Bantorget) Iara för alla eleverna.
Vacker na- irupper .i det fria.
Förstoringar utföras tur, härlig luft.
Bad.
Illustrerade ' Örstklassigt arbete!
Amatörer undervisas prospekt mot 2 porton.
Pris fr.
Kr.
e pr duss.
Albert iLinals %~8Dm, \.
T.
83 03.
Obs.
Hiss H Marianelund.
l 1 1 MarianeUunds Praktiska skola.
Stockholms Enskilda Banks Notariatatdelning (L i h Nygatan 27, expeditionstid I0 - a), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig v5-1-d i-icli Förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelniiigen Jcpnixrrtr bliga tio ner, inkasserar Notariatafdelningen vid forfa1Iotiderila ki: po !lger ch tillhandahaller deponenten influtna medel.
Vidare eftcrser Notlirizt afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar dcponentcn i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lain- lar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdclningeri, mderrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rzntorna 5 in- .eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefteir de nicdel, soin nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatefdelningeii, itt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- ielningen deponerad inteckning genom underlaten föriiyelse skulle för- alla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor zf Sepositio- iens värde, dock ej under tv2 kronor.
m m ~ m m m ~ m m m a m a m m m ~ m ~ m m ~ ~ e m a ~ m m m a a m m e m ~ m: Fem prakt@ iifventyrsböcker för barn och ungdom.
Berättelse barn rzngdom.
: Tsarens kadi0 Fritt efter för Jules k och m af A; hcd: tonnerad.
Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Bir % Aspelin.
Kar- Pris 75 öre.
: En Bugo riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning Par~i~al.
af (iyllander.
259 sidor.
Med 45 illu-:: strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Sagogrottan i Sagoskogen.
&amp; " li:; ~!
W A G M.
~ E: Harald Östeoson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerd.
Pris: 75 öre.
i Den hemligheasf ulla bine Beriittelse och r: ni; .dcin.
f6r " ' b " " Yritt: ' % P ~ ~ P ~ u u ~ @ s ~ ~!
~ ~ I c P!
M ~ ~ ~ ~ Till inträde i afdelning I berättigar fullständigt afgångsbetyg från 8-klassig flickskola eller genom inträdesexamen styrkta motsvarande kunskaper.
Studentskor kunna vinna inträde i Seminariets näst högsta afdelninu ~ n s k n i n ~ a åtföljda r, af betygsafskrifter, frejde- och läkarebetyg, torde före 1 sept.
insändas till Seminariets föreståndarinna, Södra Vä- gen 23, Göteborg.
Göteborg den 1 juni 1909.
STYRELSEN.
(Nord.
AB.
40674).
Rodenstamska SB6jd- apch Mwaish6Bls~Bcapllapn Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkökslararinne- kurs.
Slöjdlararinnekurs.
Hemslöjds- och Växtfärgningskurs.
BomdlskBädnhgar i afpassade bitar, 8 mtr.
äkta färg, vac !&lt;ra ran- diga eller rutiga mönster, erhålles till 2,85 st., d: o bättre qvalite, extra fina mönster till 3,20 st. Otto Os- karson, Gamla I&lt;uagsholmsbrog.
23 A, Stockholm.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skrift liga upplysningar genom m D B I) m: efter Joles: Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 14 illustrutio- ner af Brita EIBstrÖm.
Kartonnerad.
Pris 73 öre.
- m - skildrade för &gt;a-n 30: ungdom al ' Bhrit: Lriu- Charles 6.
Gordons Iif och stordid, ise C e g x i.
?OJ sittor, I 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Fris 75 &amp; - z.
Med anledning af Riksdagens beslut, att Statens högre Lararinne- seminarium fortfarande skall vara treårigt, kommer det med Kjellbergska Flickskolan förenade Seminariet att omorganiseras till ett ~ o o ~ ~ i h ~ i i ~ ~ !f %gr~lE ~ m m Itaa
