# ID: svediakorp-per407
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,145
# sentences: 571
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 19 Augusti 1909.
N: r 30.
I Prenumerationsprisf Redaktion: 111 år.
kr.
4: 50 ' / a år.
.
kr.
2: 50 Mästersamuelsgatan 51, en tr. 311,,.
,, 3: 50 lk,,.
.
,, 1: 25 Telefoner: Lösnummer 10 öre.
Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Preniimeration sker såväl i landsortei?
som i Stockholm ?i närmaste postanstelt eller bok- Utgifningstid hvarje torsdag.
handel.
.
.
l I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l E L L E N K.LEMAN.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
Sthlm 1900.
F. Engliinds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Mästersamuelsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
.
1 2: a arg.
Annonspris: 15 öre per mm.
Enke: spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per gång 10: -.
Rabatt: 5 gqr 5 010, 10 ggr 10 Ula 20 ggr 20 Ola, 50 ggr .. 25 010.
- Annons bör vara darnnad senast måndag f. m.
Kvinnornas deltagande i kommunernas fattigvård och barnavhrd.
A r 1904 företog Fredrika-Bremer-Förbundet en en- qu&amp;e för att utröna i hvilken utsträckning man i Sveriges städer begagnat sig af den ratt att in- välja kvinnor i fattigvårdsstyrelser och skolråd, som lagen af år 1589 medgifvit.
Resultatet blef icke ly- sande. ")
Från 92 städer af de 93, till hvilka förfrågan aflåtits, ingingo svar som utvisade, att endast sexton hade kvinnliga ledamöter i sina fattigvirdsstyrelser, och att det sammanlagda antalet af dessa - ordi- narie och suppleanter - uppgick till 22, hvartill godtycke, utan att någon hade rätt att ingripa mot den mest.
upprörande vanvård eller påtagliga för- störing.
Nu öfverlämnades tillsynen öfver de förra åt en barnavårdsnämnd och öfver de senare åt en fosterbarnsnämnd.
Till båda dessa nämnder äro ltvin- nor valbara.
Där samhället $3 bestämmer kan dock nämndernas befogenhet öfverlåtas i förra fallet å t sl~olråd, eller den myndighet som eljest utgör skol- styrelsen, samt i senare fallet åt ha1sovårdsnamn.d eller kommunali~ämnd; i ingendera af dessa båda koinmo sistnämnda hafva kvinnor sate och stamma.
10 i n o m Stockholm, af hvilka d o c k endast 4 i själfva fattigvårdsstyrelserna, de öfriga i styrel- serna för olika fattigvh-dsanstalter.
Således inom Sveriges alla stader blott 32 kvinnor för att deltaga i vården om de tusentals kvinnor och barn som stadskommunerna hade att ordna för.
I&lt;vinnliga ledamöter inom skolråden funnos blott i elfva städer, en i hvarje - såsom ordinarie eller suppleant - samt i Stockholm 7 eller tillhopa 18.
Genom lagar af 1902 gjordes bestämmelser rö- rande varden dels af vanartade eller sedligt försum- made barn, dels af fosterbarn.
Dessa kategorier af barn hade förut varit prisgifna i t sina varda res)) ') Dagny 1904, Haft.
f3, sid. 301.
Särskild barriavårdsnämnd var 1905 tillsatt i 22 stader, och i 12 af dessa nämnder funnos kvinnliga ledamöter, till ett antal af 20, med 5 suppleanter; fem af de skolråd, som tjänstgjorde som barnavårds- namnd hade kviimliga ledamöter.
- Särskild foster- barnsnämnd var då tillsatt i endast en stad och kvinn- liga ledamöter funnos i densamma.
Hela antalet kvinnor i kommunala uppdrag var således 77.
En internationell kongress för fattigvård och väl- görenhet skall nästa ar ega rum i I&lt;öpenhamn och rapporter rörande vissa delar af denna verksamhet utarbetas för att läggas som grund för blifvande diskussion vid kongressen.
En af de frågor, som p i detta sätt skall behandlas, ar den om kvinnans och Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en m cket god mellangenre af 1: ma svenska och engelska tyger solidt svenskt arbetc efter biista utländska modeiler.
O B ~.
!
Med detta goda fabrikats prisbillighet finnes ingen konbrrmr.
GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO b.
B ' deltagande i fattigvårdsarbetet, såväl det legala som det frivilliga.
Den bekanta doktor E. Muensterberg - en auktoritet på fattigvårdsarbetets omrade - ar .generalrapportör för denna fråga oc1.i alla land skola till honom insända sina särskilda ra~porter.
Med anledning häraf har äfven for Sverige en sådan utarbetats.
Det ar af .ratt stort intresse för vårt lands kvinnor, att e n ' sådan kommit till st ' hd just def.
sista året som den gamla förordningen galler i afseende - på 1tvi.rinornas tillträde till kommunala be-.
.
fattningar.
En ' kungl.
konimitté,.
som ar tillsatt för att ut- arbeta förslag till ändrad lydelse af fattigvårdsförord- ningen, har till landets alla kommuner utsandt fråge- ci~kular, däri bland annat begäres upplysning afven om kvinnornas deltagande i fattigvården.
Af svaren inhä ' mtas i afseende på denna fråga - enligt en af kommitténs kansli gjord samma-nfattning, som god- hetsfullt meddelats - att sarskilda fattigvårdsstyrel- ser äro tillsatta i 193 landskommuner, i alla de öf- riga har kommunalnämnden högsta ledningen af fattigvården.
För närvarande kunna kvinnor ej in- väljas i kommunalnä~nd och i de kommuner, dar denna utgör fattigvårdsstyrelse, .äro kvinnorna således uteslutna från det legala fattigvårdsarbetet.
Af de 193 sarskildt valda fattigvirdsstyrelserna hafva 10 en kvinnlig medlem hvardera och 15 ha två eller flera; endast 25 kommuner ha saledes tillförsakrat sig kvinnlig medverkan på det oinråde som främst ar kvinnans: vården om barn, sjuka och orkeslösa.
Hvad landsortsstadeimz angår finnas inom 31 af fattigvh-dsstyrelserna kvinnliga medlemmar, en eller flera, till ett antal af omkring 50; således i en tredje- del af alla vara stader.
Härtill kommer inom Stoclt- holm 24 kvinnliga ledamöter af fattigvårdsstyrelserna och 2 af fattigvårdsnamnden samt i anstaltsstyrel- serna 11; dessutom aflönar fattigvårdeii en kvinnlig barnavårdsinspektör, föreståndarinna med kvinnligt biträde för utackorderingsbyrån och 12 kvinnliga biträden åt fattigvårdsstyrelserna eller 15 aflönade och således finnas tillhopa 52 kvinnor i hufvudsta- dens legala fattigvårdsarbete.
I stallet för trettiotv; år 1904 finnas nu öfver huncira verksamma i sta- derna.
En betydande ökning på feni är: antalet stader har fördubblats och de kvinnliga inedlem- marnas antal mer an tredubblats.
- Det ar i alla fall ett ytterst litet antal för hela vårt land; endast 150 kvin- nor deltaga i vården af de 230,000 understödstagare, som landet hade vi$ afslutandet af rälteiiskapsåret 1907.
Dessa hundratus.enta1, som anlita konimuiial hjälp, äro ej så- mycket ett bevis på landets fattigdom, som fast mer på oföretagsamhet ' och bristande omtanke hos dess innevanare samt ett sorgligt försummande.
frin samhällenas sida att vidtaga anordningar för de eko- nomiskt svaga och.
lämpliga - itgärder för att fOre- komma nöd.
Ett verkligt f&amp;gdomsbevis är där- emot, att .ej flera an 150 kvinnor funnits lämpliga och villiga att utöfva den fostrande, skyddande och ordnaiide verksamhet, som åligger dem, hvilka Iiafva högsta ledningen af landets lagstadgade .fattigvård.
Att mångdubbelt flera deltaga med ifver och intresse i deii frivilliga fattigvården är sannt, men saiint.
är tillika, att en ej ringa del.
af dessa utan reflexipn följa sin känsla och ögonblickets ingifvelse o c l ~ därför ej istadkomma det gagn som de genom att låta ' förståndet afven hafva sin talan skulle kunna göra.
Ett deltagande .i det iegaia fattigvårdsarbetet, under vissa nödvändiga yttre former samt med för- pliktelse attaval använda andras niedel, skulle ' viickn deras ansvarskänsla o c h .skulle mer an något annat låta deras praktiska förstand göra ' sig, hördt, därom vågar man hysa en salter förhoppnii.zg.
A andra sidan skulle mera kärleksfull omtanke komma de understödstagande till del och en varm underström af längtan, att göra så många som tnöj- ligt till sjalfförsörjande, lyckliga samhallsmedle~nmar, bara upp alla strafvanden till deras hjälpande.
Fat- tigvårdeii skulle - så hoppas man - genom kvin- nornas insats däri, målianda kunna.
så småningom uppliöra att utgöra en kall benämning allenast p5 en samhallsinstitution, som nian mer eller mindre medvetet räknar p i och litar sig till, på samm3 gång man ofta hatar och föraktar den och ej skyr att föra den bakom ljuset, och i stället verkligen blifva, hvad som ligger i uttrycket, vdrd om de fattiga, som $ro oförmögna att reda sig själfva och ej hafva någon niirstående, som kan vårda, trösta och hjälpa dem.
Hvad beträffar Itvinnorrias deltagande i arbetet inom de nämnder och styrelser, som hafva det upp- växande släktets ledning om hand, så har detta ut- rönts genom frågecirkular, tillsända alla kyrkoherdar öfver hela landet.
De 1,248 inkomna svaren utgöra en varderik tillökning i Fredrika-Bremer-Förbundets arkiv.
Svaren utvisa, att afven på detta område kvinnornas deltagande i arbetet ännu ar ringa.
Inom S35 kommuner äro utsedda särskilda skol- råd, skilda från kyrltorådeii - i hvilka senare ltvin- nor .f.
n. ej kunna inväljas - och i dessa skolråd finnas 10s kvinnliga medlemmar.
Skolrådet utgör barnavårdsnämnd inom 700 kommuner; särskild vald barnavårdsnämnd finnes endast i 58.
I ' 83 af dessa 758 styrelser soni hafva tillsynen om sedligt försum- made och vanvårdade barii, finnas kvinnliga leda- moter till ett sammanlagdt antal af 135.
Ett trettio- tal kvinnliga ltretsombud äro i verksamhet.
Foster- barnsnainnder finnas siirskildt valda inom S4 kom- muner och i 50 af dessa sitta kvinnor som leda- möter, till ett antal af 132.
*) - Inom Stockholm finnas i de olika församliiigar- nas skolråd 13 Itviiinliga ledamöter.
1 öfverstyrelsen, ") Inom en del lion~niuner utgör l &lt; o n ~ n i u ~ ~ a l n ~ ~ i ~ barnavårdsnainnd såvi1 som fosterbari~snaiilnd och inom ett ej obetydligt antal Itonmiiner synas lagarna oiii dessa nämnder vara helt och hållet förbisedda.
* för folkskolorna, som tillika är barnavårdsnämnd, fin- nes en kvinna.
Hälsovårdsnämnden utgör foster- barnsnämnd, således kan ingen kvinna dar deltaga i ledningen, men såsom aflönade fosterbarnsinspektörer tjänstgöra fyra kvinnor.
Anledningarna till att inga kvinnor deltaga i arbetet angifvas i svaren från några hall.
Från ett ställe säges, att det har visat sig ej vara af nöden att ha kvinnor med i det legala arbetet, emedan det D kvinnliga inflytandet eller deltagandet gör sig gäl- lande på enskild väg eller i frivilliga föreningar)).
Från ett annat säges kort och godt: inga kvinnor med,)) de förestå sina hus,.
Att en kvinna, som ar verksam och intresserad af annat an, sitt hus)), kan finna tid och tillfälle att göra något för det allmän- na, utan att försumma sina familjeplikter, det betvif- las ännu af mången man och tviflarna kunna endast öfvertygas därigenom, att ett allt större antal kvin- nor genom sitt handlingssätt visa att det går för sig.
Det framhålles emellertid afven, att många sam- hällen i r o så små att endast ett fåtal kvinnor äro efter lag valbara samt att många af dessa äro gamla och därför ej hågade mottaga val.
Från och med nästa år bör dock detta sista skal bortfaila, ty då blifva alla kommunalt röstbe- rättigade kvinnor, gifta eller ogifta, valbara till alla kommunala uppdrag, utom landsting.
Hvarje kvinna - afven den gifta - som sjalf disponerar öfver inkomst af kapital eller arbete har ratt att deklarera och att, om inkomsten uppgår till 550 kr., få sin egen debetssedel och blir därigenom röstberättigad.
Den nu ofta hörda invändningen, att man ej vill välja kvinnor, emedan de gifta ej äro valbara och de skulle vara ' mera lämpliga till många af de uppdrag hvar- om frågan rör sig än de ogifta, förminskas därige- nom i betydelse.
Att skolråd är förenadt med kyrkoråd kommer ej då att hindra Iwinnors inväljande, lika litet som det kommer att utgöra niigot hinder ifall kommu- nalnämnden ar fattigvårdsstyrelse.
.
Att kvinnorna på många håll söka att förbereda sig för de ökade kraf, som komma att ställas på dem genom den nya lagen är af stor .vikt, ty i samma mån som de befinnas väl rustade för dessa uppgif- ter kommer känslan af belåtenhet med deras med- arbetarskap att förnimmas.
Anspråken på dem kom- mer att ökas både kvantitativt och kvalitativt, och det ar hvad man måste önska, ej för kvinnans skull utan för sarnhiillets.
Samhället behöfver kvinnorna; mycket arbete vantar dem.
Måtte många kvinnor stå.
fiirdiga och vara villiga att rycka in och göra sin plikt, afven om det understundom kan kannas motbjudande.
Mycket kan genom kärleksfull kvinnlig omtanke göras för beredande af tillgång åt alla af sol, ljus och luft i lekamlig ich andlig bemärkelse.
Genoni god uppfostran och yrkesutbildning, i före- ning med kloka anordningar från samhällets sida, kan den kommande generationens lif göras lyckligare och bättre an den nuvarandes.
Medverkan af kvin- norna ur alla läger ar dock nödvändig för att ett lyckligt resultat skall nås.
Hemmet är ej hem, om kvinnan saknas darinom; samhället blir aldrig hvad det bör vara, ett hem dar alla trifvas, om ej h i n - nor deltaga i dess gestaltning.
AGDA MONTEL~US.
IV.
M o d e l l e r o c h Tiggare.
D et knackade sakta på dörren och in trädde Paoli med en nedslagen min på sitt finskurna medaljansikte.
Hans ståtliga hallning hade för en gång gifvit vika, och det låg något af döende gladiator i gången.
Hvad hade val händt hononi, han, som annars var sa morsk och uppbar sin torso lika val som någonsin en antik?
Hade han denna vecka förlorat mer an tolf centesimi -- hans vanliga ' lott?
Hade hans hustru fatt trillingar?
(något som vi pA ateljén starkt befarat).
Eller hade han i arla morgonstunden niött en kvinnlig puckel?
hvilken i .... motsats till den manliga ar ytterst olycksbAdande.
Ansatt af frågor, kröp det snart fram att han behöfde 10 .lire!
- inte mindre!
!
-- och det med detsamma!
!
!
Paoli var nämligen inte endast niodell utan afven akrobat och ville nu, med den företanksamhet som anstar en blifvancie barnafader; börja samla i ladorna genom att gifva några.
elitföreställningar i ett talt, som han ämnat slå upp utanför muren, alldeles midt emot oss.
Ja, vi kunde nästan följa föreställningen från ateljéfönstret.
Men det finnes ett ondt i denna världen som heter la prefetturall, och den fordrade tio lires hyra i veckan för att tältet skulle fA, finnas utanför stadsmuren.
Han hade bönfallit om uppskof och .svurit vid sin blifvande sons (!)
hufvud, att han efter söndagsförestallningen skulle rada upp tio lire.
i guld för dessa herrars ögon - men allt förgafves.
Hans hela hopp .stod nu till främlingarna, dessa öfverrika och goda människor, af hvilka manga kanske ägde anda till tio lire om .dagen!
- I sin fattig- dom raknar italienskt småfolk alltid .i dagsförtjänst, en må- nad ar för dem redan nagot osäkert och oöfverskAdligt, sa rnycke.t mera &amp; t Ar.
I glädjen att betraktas som miljonärer var tian snart hopskramlad, och Paoli.
aftroppade i la romersk kejsare med spända muskler och sträckt hals.
Lördagen upprann strålande, med solrök öfver blanande I
kullar.
Porta Romana var iklädd sin röda togaaf vinlöf med ett långt grönt släp, som sträckte sig utefter klostermuren, bakom hvilken de små prästadepterna sprungo och lekte tafatt i sina svarta sotaner, och fruktförsaljaren bar vatten- ineloncn titl.
ara - Iiarrs o i x k \ -: ra.
- I:: dröd skjorta och grön halsduk.
Det var med ett ord en riktig festdag.
En timme sedan tolfskottet gifvit signal till Florens alla kyrkor att stiimina upp och sjunga gladjedagens pris, ljöd en liten trun; hvirfvel under ateljéfönstret och kvarterets alla slynglar och tjufpojkar k&amp;mo tågande i långa led nied armarna om hvarandras hals.
Med en viss pondus kastade de fram sin soldo, ja, det fanns de som togo första plats och betalade två, samt slunko in i den öppna talt- gluggen.
En halftimine senare ljöd en ny trumhvirfvel, och efter mogen öfverlaggning lioinrno vi till resultatet, att det var artigast och - med en sidoblick på en och annan vit lerfigur - klokast, att närvara vid förestill- ningen.
Paolis bleka hustru ville inte taga betalt af oss, .och då vi inträdde i tiiltet kom hans frackkliidda pappa, snarlik apan på ett positiv, och ledsagade oss till våra heders- platser.
Ett gripande ögonblick!
Hela publiken reste sig, svängde med.
hattarna, stampade och skreko.
Evviva, le signorine forestiere!
Lefve de utländska fröknarna!
Ingen möjlighet att undkomma, och hvart man vande blicken en korseld af svarta, strålande ögon!
Andtligen tog akten sin början.
Pappan ledde det hela, och Paoli, understödd af systrar och bröder, utfyllde de femton num- mer som programmet utlofvade.
Då hänförelsen var som störst passade vi emellertid på att smyga oss ut genom en taltglugg för att undslippa alla afskedsdemonstrationer.
På måndagen hade Paoli fått en son och vår tia blef grundpliten till hans framtida uppfostran.
* O Gioconda kom inte!
Fyra ögonpar riktades i stum fasa p i klockan för att sedan vandra tillbaka till de på- började dukarna, hvilka alla, naturligtvis, voro predestine- rade att intaga en rangplats på salongen och inbringa sina mästare både ära och guld.
Och så skulle hela ens fram- tid gå i kras för en modells skull, bra hårdt eller hur?
Men så är en artists lif!
Vore det en annan modell, hjälpte det med att föra ett fasligt vasen, men med Gioconda var det en annan sak.
H o n gick dit hon hade lust och, hvad värre var, slutade midt i arbetet, om så föll henne in.
Dock täflade alla Florens konstnärer om henne, ty hon poserade väl och hade en kropp,, som i sin unga, skönhet påminde om Sno- klockan.
~ a d e vi inte gjort allt för att .hålla henne kvar?
, Bjudit henne p i vin, kakor.
och brända mandlar, aldrig afbrutit hennes sångstudier från modellbordet och med in- .tresse lyssnat till.
hennes minst sagdt underliga historier - och i går för.
&amp; t ' riktigt bracka alla stormrika, engelska dilettanter bjudit henne på.
- en fin ateljéfiit - och C$ kom.; hon.
: inte!
.Men den.
som., gör ' sig till e n iiarr; blir med - ...
ratta utskrattad!
, ' t Midt undey dessa sorgsna Ijetraktelser hörde vi skratt och I i f på gården, och en kvart senare gjorde Gioconda sitt inträde.
Hon var armu iklädd den grönrandiga kjor- tel och det röda sainmetslif som utgjort hennes girdags- toalett, och hvars fulhet ej förmått dölja gestaltens full- ändning.
- Goddag allesammans!
ropade hon.
- Vi hade bra roligt i går.
Balens drottning kunde ' man kallat mig, eller hur?
De frimmande herrarna blefvo blixtkära i mig, då jag dansade tarantellan och sjöng Boccacios: De vackra florentinskorna förakta kar-le-ken.
.
.
Men afven fröknarna sågo riktigt söta ut.
Ja det var en vacker fest, och jag fick ett minne af den som varar för lifvet.
I detsamma vande hon sig om, och till vår fasa sågo vi, att den röda sammetskoftan var sönderskuren på flera stallen i ryggen, och hennes ' mörkblå linne, som tittade fram, flackadt af blod.
- Hur gick det till?
utropade vi.
Jo, svarade hon lugnt och började taga af sig sina få klädespersedlar, jag följde med ynglingarna, som spe- lade mandolin, ut till Certosa dar det var dans, och nar jag skiille gå in i min port på morgonen stod Antonio dar och väntade mig.
Han låter inte skämta med sig, han, fast han bara ar en gosse på sexton!
Så flög hon med ett språng upp p i modellbordet, svängde rundt ett slag, så att vi alla skulle få beundra skråmorna i ryggen, intog sin pose och började med sin nasalstamma att sjunga: De vackra florentinskorna förakta kär-le-ken.
.
.
* ' - Hvad den ar vacker!
sade den piickelryggige tiggargubben med en blick af uppriktig beundran på bil- den, som återgaf hans karakteristiska ansikte med de all- varliga ögonen och den höga pannan.
- Hvad den är vacker!
Så jämkade han sig tillrätta liksom för att riktigt njuta af lyckan att sitta och hvila i en ordentlig stol, medan han p i samma gång förtjänade sitt uppehälle.
- Det är ganska hårdt arbete, ska ' damerna veta, att gå och bedja om allmosor.
Jag talar nu ej om dessa elaka människor, som förfölja främlingarna och, som aldrig få nog, de äro röfvare, tjufvar.
.
.
Det g&amp;-.
inte bara med att sitta stilla som ni, och roa sig med att målá!
Nej, man mkte röra p i sig och vara ute i alla vader, och rundturen om fredagarna kostar p i en gammal man!
Det förstås - skulle ens behof ej vara större an.
den half- blinde gubbens, han som kommer hit ibland, han; den stackars uslingen nöjer sig med: två soldi om dagen, men jag, jag har alltid behöft mina fyra eller fem.
Man kan ju inte lefva som en " hund, eller hur?
.
.
.
slutade han, tog upp ur fickan en splitter ren, kulört bomullsnäsduk, viftade med den i luften och stoppade åter in (den.
Så lade han arma.rna i ' kors öfver bröstet och försjönk i tankar. '
Efter en stund sköts d.orren sakta upp, och * tiggar- ' gubben Kan ' Inte - ' som .vi kallade honom -.
steg på.
lialsade ödmjukt pa ' oss och sin förnäma kollega, ' hvilkeri.
hickade nådigt soin en Buddha ' från sin.
; höjd: Där-.
.
.
började hail ' framstanlrn~~: -::.
.
.
. '
.
..;., - ..:, an ' ' " + s r 2
353 D A G N Y - I&lt;an inte i morgon, mina damer.
Det gör mig hjärtligt ondt, ja, jag beklagar på det uppriktigaste,.
men jag har allvarliga förhinder.
.
.
det ar inin dotterdotters namnsdag.
Dagen därpå är det fredag, och många af mina - fina familjer bo Iåiigt ut på landet.
På lördagarna veta damerna att jag alltid ar upptagen, och på söndagen går det förstås inte.
Jag beklagar verkligen.
.
.
.
Ack den - som bara kunde ha kört honom på porten, men gubben Kan Inte hade ett hufvud så nobelt som ' nå- gonsin en signorone, och dessutom gifves det ögonblick i en artists liF, när tiggarmodeller äro ens enda lys, och sjalfporträttet redan koncipieradt.
Vi bådo honom siledes vara hjärtligt valkonmen or?
måndagen, och hail aflagsnacie sig belåten i medvetandet om, att hvar och en ar herre öfver sin stackare.
Och det kandes skbnt för eii stackars tiggargubbe, som annars alltid: måste sträcka ut handen och mumla en .valsignelse.
Puckelryggen i sto !en nickade beklagande och sade: - Den manneh ' i r en dåre!
Jag har ' varit gift tre gånger och har många barn, men det har icke hindrat mig från mitt arbete.
Aldrig har jag försummat att vara utanför S. Spirito efter inassorna både morgon, middag och kväll, och, framför lotteribyrån på min gata om Iör- dagarna, ' då arbetarna gärna stryka sig emot mig för att få tur med sina nummer.
Madonnan har fått mer an ett vasljiis af mig, för att man ar den man ar och sluppit bli skapad till jettatore (människa med olycl&lt;sbringande ögo~i).
Nii dånade tolfskottet.
Gubben kröp ner ur stolen, tog sin hatt och påk och skulle gå, men hejdade sig i sjalfva dörren, vred litet på sitt tunga hufvud i riktning mot sin bild och sade: - Hvad den är vacker!
samt stapplade ut för att äta sin frukost, bestående af ett stycke bröd, en klunk vin och några rostade kastanjer. '
Den kvinnliga konsten p$ Svenska konstnärernas förenings utställning.
ör att börja med skulptriserna: Martha Ameen ar endast representerad af en liten grupp i gips titulerad)) Tåget passerar ..
Det a r en af hennes uttrycksfulla hästbilder, dar hon på ett öfverlagset sätt ej blott återger djurens anatomi och rörelser - resultatet af många års trägna studier af och um- gänge med hästar - utan afven och kanske mest hastens psykologi, hans emotioner och kanslolif så- dant det ar eller skulle kunna vara.
Fru Ameens djur aro alltid individer, individer som i sina ansikten och kroppar ge uttryck å t sitt personliga (för de flesta människor obekanta) sjalslif.
Ruth Milles har ett tiotal statyetter och ' reliefer.
I den förra konstarten - ofta folktyper och genre- artade motiv - har hon funnit sitt ' egentliga om- råde, och har utvecklar hon en sjaIfull och ' älsklig grace.
.Ved från skogen.
ar sarskildt vacker som rörelse, och reliefen $Efter väntan vid hafstranden, som gruppering. '
Gerda Sprinchorn som alltsedan sitt första och i dubbel mening största exponerade konstverk D Kleo- p a t r a ~ i- ett imponerande arbete - endast låter se srniktavetter och konstföremål, har ett par mindre.
.
.
barnfiprer.
Bland målarinnorna tillhöra de f ' lesfa landskaps- genren .. Hos hvarje älskare af nordisk natur sätter Charl6tte Wahktröms intima taflor känsliga strängar e inga ytliga syn&amp;nsationer, utan i vibration. '
~ äro '.
, Vefklig ' a genomlefvade " erfarenheter ' ' med.
en.
natur s&amp; % ' &amp; hon älskar - och fDrståf.
.
Och genom ' .sitt sko-.
.
: if.
de tekniska- uttrydksmedleh för- * lad ' e ' ~beh&amp;-skande -.
.
,.
:.
.,,:.
.
..
:.;.
.. '.
.
. '
'. '
, i ' l- 1.1 ' " ' .I::. '
: b1 står hon att på åskådaren öfverföra sina egna fina stämningar.
Lotten Rönquist har ett.
landskap, dar, solen bry- ter fram efter åskväder samt en interiör, med barn- figur (eller ett mellanting mellan interiör och stille- ben) svid jultids, båda målade med hennes vanliga sympatiska och kraftiga penselföring och saftiga farg.
Yngre landskapsmålarinnor äro Ester Kerner, Ellen Trotzig och Agnes Wieslander.
Fröken I&lt;erner har några samvetsgrannt studerade och vackert utförda stugmotiv, där hon genom sina lyckade farg- och belysningseffekter gör något intressant af de i och för sig mest intetsägande motiv.
Agnes Wieslander och Ellen Trotzig äro båda representerade med en rad landskap och stilleben, ärliga och duktiga arbeten utan all po ' se eller affek- tation.
I sina .landskap lyckas fröken Wieslander bäst med mulen belysning; hennes sol ' verkar ej sol.
.Eva Bagge har några interiörer, och Fanny Brate äfven en liten interiör, hvars hufvudintresse rör sig kring reflexen frin ett osynligt fönster, och en barn- figur tjänar ytterligare till att pointera detta intresse.
.
Djurmåleriet representeras af Ida von Schultzen- heim och Harriet Sundström.
Den senare känner bch begriper sina modeller alltigenom och med några breda och träffande fargklicbr.
.
antyder hon deras Hennes här utställda saker former och.
rör&amp;eri.
verka uppskizzerade studier.
och anteckningar.
Anna Nordgren har ett utmärkt.
val lmåiadt, i,lla .placeradt .portratt af en äldre dam, kanske det bästa af " d.e " har ' utitallda alstren af kvinnlig målarkonst.
...
.
.
.
.
.
.
.. .. T.
K. '
, !s.
.. b 2
u Vart nya hyllningsord.
ngdomsmötet i Vänersborg den 11 juli hade samlat en människoskara på omkring 4,000 personer.
Det var anordnadt af stadens alla nykterhetsorganisationer och leddes af den entusiastiske och uppburne folkbildnings- vännen ingeniör E. Fegraeus med samma mästerskap, som de 58 möten af detta slag, han förut varit ledare af.
Tal, sång, regementsmusik och lekar omväxlade hela dagen.
Västergötland ar ju jämte Småland själfva högkvarte- ret för konservatismen och det berättades, att fran vissa hall man såg snedt på vart ungdomsmöte, därför att man anar finagot bakomf1, nämligen frisinne.
De kretsar, som kraftigast arbeta för frisinnade idéer i dessa landsändar, äro nämligen nykterhetsfolkets.
För att minska mängden af unga lyssnare till hvad farligt som där kunde sägas hade stadens kyrkoherde gifvit sina konfirmander order att infinna sig i dagens alla gudstjänster samt kl. 2 e. in.
till en andaktsstund, enkom anordnad för dem samt deras föräldrar och malsmän och afsedd att utröna, hvilka af dem som verkligen intresserade sig för nattvardsläsningen.
Andra konkurrerande företag vore en stor idrottsfest, anordnad af " the upper ten ", samt en dansfest 3 stadens vackraste förlustelseplats, anordnad af den yttersta vänstern.
Det var däriör ganska ' förvånande, att ungdomsmötet fick en sa storartad anslutning.
Emellertid var det icke utan att en opposition mot något bestående förekom på detta möte, en opposition, som jag för min del för första gången mötte och genast anslöt mig till.
Denna opposition gällde det gamla hyllningsordet hurra.
Jag fick vid detta möte veta, att hurra ar ett turkiskt ord, som betyder " af med hufvudetll.
I den turkiska ar- mén ropas hurra vid anstormning mot fienden och ordet är ett kraftigt uttryck för den blodiga förhoppningen att inom kort hans ' hufvud skall rulla pa marken.
Ryssarna funno ett synnerligt behag i bilde ordet och den tanke, det inne- sluter, och f r h Ryssland vandrade det öfver till oss.
Det går således icke hädanefter att tala om (lett svenskt hurra ", Ilett ursvenskt, äkta, uppsaliensiskt, niofaldigt hurra " o. d.
Hurra är enligt denna förklaring barbari - barbari till både, klang och form och inneha11 - men icke infödt svenskt, icke för oss fosterländskt.
När min sagesman forskat i häfderna för att finna ett ursvenskt uttryck för de känslor vi vilja inlägga i ett en- eller flerfaldigt hurra, kom han underfund med att vara fäder sen urminnestid anvandt ett hälsnings- och hyllnings- ord, som till klang, form och innehall alldeles icke ar barbariskt utan ädelt och storslaget mänskligt, nämligen hell.
Mötet gick entusiastiskt med på att utbyta hurra mot hell och sa ropades hell för fosterlandet, för midsom- maren, m. m.
Och slutligen utbragtes af ingeniör Fegraeus ett fem- faldigt hell för kvinnan.
Det klang härligt.
Det låg däri en klangfärg, som gaf Sig alldeles af sig själf - nagot ljust, fast, som en trohetens försäkring, något varmt som af goda önskningar.
Om nu detta hell kommer att vinna vart folks öra, sa kunna vi kvinnor vara med i hvarje hyllning, där det höjes, det är min öfvertygelse.
Hvem vet icke hur orim- ligt svart det är för oss kvinnor att hurra.
Jag har i alla tider haft en stark aversion mot den där fula, tarfliga ljud- förbindelsen, där r rullar i midten som en stor, ilsken hunds morrande.
Andra kvinnor måtte intuitivt känna samma aversion, ty det är oss helt enkelt omöjligt att ilstad- komma detta hotfulla, ilskna morrande.
Nu fick jag förklaringen.
Kvinnan anar den bruta- litet, den mordiska tanke, den vilddjursönskan, som tolkas af det onomopoetiskt, men som glömts bort, sedan det öfverförts frin slagfältet till alla möjliga områderr, dar dtlt kommer som en ulf i fårakläder.
Men det vackra ordet hell, som innesluter manlig kraft och fasthet samt kvinnohjärtats kärleksfullaste lyck- önskningar, det är som intuitivt framsprunget pi mansk- liga lappar för att låta mäns och kvinnors röster samman- smälta i ett harmoniskt helt af stark musikalisk klang ocl: hög etisk innebörd.
Skulle nu vara goda önskningar för detta nya och urgamla ord fyllas, så vill jag i kvinnornas arkiv ha be-.
rättat, att p i ungdomsmötet i Vänersborg den i 1 juli 1909, så vidt jag vet, för första gingen i ny tid den sven- ska kvinnan hyllades med ordet hell.
Programmet vi Interna- tionella Fre skongressen r programmet för kongressen, hvil ken som hekant halles den 29 aug.
- 5 sept.
meddela vi fö !jande: Söndagen den 29 augusti: Kl. 11.
Fredsgiidi; tj&amp;xt i Storkyrkan och fredspredikningar i stadens öfriga girds tjänstlokaler.
Kl. 6.
Religiöst fredsmöte i BlasiehoIliis- kyrkan.
Kl. 5,30.
Välkomstfest anordnad af Stock11o: ins fredsförening och Internationalis Concordia.
Mindage~z den 30 aug~~sti: Kl. 1 1 - 1.
I&lt;ong i-essen öppnas i Riddarhuset.
Kl. 2 - 4.
Bernbyråns kommitté- möte och generalförsamling.
I&lt;1.
4-6.
!&lt;omrnitiéer.
; &lt; !.
8,30.
Mottagningsfest å konstindustriutställningcn.
Tisdagen den 31 augusti: Kl. 9,so-11.
KonimittCx.
Kl. 1 1 - 1.
Första kongressmötet.
Kl. 2 - 3. llnidi-n !ioii- gressmötet.
Kl. 8.
Offentligt möte.
Onsdagen den I september: Kl. 9 ~ 0 - l.
- iredje gressmötet.
Kl. 2 - 3,30.
Kommittéer.
Kl. 4.
!
; tf !y !it iili Saltsjöbaden.
Kl. 6.
Middag å Saltsjöbaden.
; &lt;L 8;:;:;.
Hemfärd.
Torsdagen d e n 2 september: Kl. 9,30-1 Fjärde iton- gressmötet.
Kl. 2- 3.
Kommittéer.
Kl. 3 - 6.
Rescrverzd tid.
Kl. 8.
Offentligt möte.
Fredagen den 3 september: Kl. 9 ~ 0 - 1.
Femte kon- gressmötet.
Kl. 1 -- 6.
Besök a Nordiska museet och Skan- sen med lunch.
Kl. 8.
Offentligt möte.
Lördagen den 4 och söndagen deit 5 septemtre~: St- flykt till Uppland, Dalarne och Göteborg.
Sveriges Kvinnliga Fredsförening, som sedan P $98 verkat för freds- och skiljedomstanken i vårt land, Rar, samtidigt med offentliggörandet af kongressens progran, utsandt nedanstående upprop: Till kongressen väntas en mängd kvinnor och män, berömda inom såväl den vetenskapliga som politiska världen i Europa och Amerika.
Då den nödvändiga förutsättningen för deltagande är inträde i en fredsförening, så tiliita vi css harrned uppmana intresserade att ansluta sig till Sveriges Kvinnliga Fredsförening.
Anmälningar om intriide i föreningen ske lämpligast till fru C. Ortenblad, 7 Urvädersgränd, Stockholm.
D A G N Y De som önska deltaga uti kongressen torde .an- mäla sig ju förr dess hallre under adress Fredsbyrån, Stockholm, på det att hvarje deltagare må kunna noggrant inregistreras ' ' och i god tid erhålla alla nöd- vändiga meddelanden.
Anmälningen bör åtföljas af kongressafgiften, kr.
5,50, d i medlemskort genast till- sändes, hvarför noggrann adress bör uppgifvas.
Det vore en heder för Sverige ' om dess kvinnor ville gifva ett uttryck åt sin fredsvänlighet genom att talrikt bevista varldsfredskongressen, när vi nu för första gangen hafva glidjen att mottaga den i var hufvudstad.
Emilia Broomé.
Ordförande.
- Ann Margret ii o lrngren.
v. OrdFörande.
B. Örtenblad.
I&lt;assaförvaltare.
Fanny Petterson.
Anna Brita Bergsirand.
Alida Jakobson.
Sekreterare.
Sekreterare.
Sekreterare.
Ester A keson.
Till Dagnys prenumeranter!
På grund af pågående typograf- strtjk.
kunde Dagny tyvärr ej &amp; ända något nummer f ö m veckan.
Af sam- ' ma orsak utkommer detta nummer i ovanligt.
litet format.
Vi vädja till våra prenumeranters öfverseende och skola i kommande nummc söka lämna .. - ersättning för hvad våra läsare nu uått miste om.
Red.
- a, rit3 Notiser.
Svensk rösträttslitteratur till Tyskland.
Från Schle- Fredskongresseii inställes.
Nar Dagny redan lagts i sischer Verein fur Frauenstiinnirecht ' har inkommit en an- press, koni meddelandet att koiigressen inställes, hvarför hållaii om rättighet att få till tyskan öfversatta den på det blef för sent att utbryta pi-ograinniet för densaiiiina.
Stockholms F. I (.
P.
R: s initiativ utgifna agitationsskriften Sjuksköter.ikorna och kvinnorösträtten.
Vid den i !- ag bröllopet på Ensillre " af Ragnhild Modin.
ternationella sjuliskötei-ske !zon; ressen i London sistlidne jtili Kvinnornas rösträttsrörelse.
På initiativ af fru Julia fattades en resolution till förniån för politisk rösträtt för kvinnor.
Resolutioiien fraiillacles af den internationella Rydström bildades deii 1 augusti i Stenstorp den 146 för- kvinnoröstrattsalliansciis första vice ordförande nirs Faw- eningen för Itviiinans politiska rörstratt.
Föreiiingeii anslöt cett, som framliöll; att de två I&lt;vinnosaminai~sluti~in,oarna sig till Landsföreningen.
Deii S aug.
höll doktorinnaii Jenily Velander i Stens- i det hufvudsakliga arbetade för sariinia mil.
Sjuksköter- skekongressen arbetade för höjande af sjuksköterskoriias torps folkliögskola ett föredrag om Kvinnans koniinunala stallning, medan den iiiternationella I&lt;vinnoröstrattsallia~i- och politiska uppgifter.
Det utmärkta föredraget åhördes sen arbetade för ingenting mindre %II Iiöjandet aF alla med spaiidt intresse af de narvaraiide, som tackade ined lifliga applåder ..
Föredraget hade kommit till stånd genom kvinnors stallning öfver hela världen.
Landsföreningens försorg.
Nykterhetsfrågan och kvinnorösträtten.
Vid deii ny- ligen i London afliillna stora internationella nykterhets- ~rbetarduitrarnas uppfostran.
Disponenten å Stora kongresseii yttrade den kände statsniannen sir John Cock- Kopparberg E.
J. Ljuiigbergs kända frikostighet har ånyo burn, f. d. premierminister i Syd-Australien, att Australien tagit sig ett vackert uttryck, i det lir Ljungberg donerat hade genomfört den största aF alla nyl&lt;terhetsrefornier -.
medel till iiirattande af tre hushållsskolor för döttrar till det hade gifvit I-östratt till kviiiiiorna - och om iiågot Stora Kopparbergs bergslags arbetare.
Afven Iiusmodersskolan annat land inenade allvar nied siila nykterhetssträfvanden, i A~fIiarIeö, Iivilken ar i verksarnliet sedan den 16 aljril skulle det handla .på sainina satt.
detta år, har tillkoniniit på dispoilenten Ljungbergs initiativ.
J -- -.
.
- - - P - - - p Å större herregård LEDIGA PL A TSER.
i folkrik trakt dar godt och vanligt hem fiiiiies (icke inackorderings- stiille) önskar battre i~~edelAlders flicka iiagon tids sysselsiittiiii~g mot fritt vivre cch fria resor.
Mång- på Herren troende, med kmskap irig vaiia vid hushållsgöroniål sanit och förinaga att göra ett Iiein trefligt tillsyn af enkelt men oi-diiiiigssaint samt sinne för barn erhåller genast lieiii.
Goda refcreiiser.
Svar till plats i större stad i inellersta Sve- ~~Oinvlixling~, Sv.
Dagbl.
aniioiis- rige hos inindre familj dar hiisnio- der saknas.
Fotografi, betyg, re- koiitor, f. V. b. Itoiiiii~eiidniioner samt uppgift om (Lekskola).
ålder torde sandas under adress ~lKöpman 400, Fredrika Brenierför- En ~ i n g fliclta, soin genomgått bundets expedition, Stockholm.
ittaklassigt läroverk och fullständig turs vid Berliner Fröbels-Vereins F r h k och p81itlig barnfröken,f ' år &lt;indei-garteiiseiiiiiiari~iiii, öiisltar plats på landet att bit !-ada vid itistallii.
soiii lararinna vid lekskola som geiiomgått S kl. läroverk, ön- oller i fainilj.
Utinarkta ref. Svar skar till hösten plats soin giver- vardeii af en 16 ' mån.
flicka.
Lön narkt l (M: S.ll, vidarebefordras af nant för mindre barn, Svar till 100 Itr.
om aret.
Svar ' till fru Ek- man, H j e r p å s. 5.
Guinc7elii AniionsbyrA, Sthlm.
1118 %l#, Antikvariatet, Orebro.
- En bättre flicka, ' m a - - Drottninggatan 81 A, 2 tr. Stockholm.
A T.
Brunkeb.
719.
R.T.Vasa261, meddelar råd vid val af damtoaletter, färger, mo- deller in.
m., vid ordnandet af vi- iiingar, dekorering för fester in.
i i ~, Uppköper niodevaror .för damer i landsorten.
.
Moderat.
arvode.
Fru A.
B e i j e ~, kl. 11-5.
GyriPmEi Dagnys annonsörer!
Fördelande och smärtstillande Deposition &amp; Sparkassa verkar Salubrinbehandling sava hapilalister särskildt fruntimmer, har de; Ginge varit e önskningsmål att kunna öfverlimm \ ?k-ctcri: sina värdepapper och skötseln af sina affärer ht nigon person ellc institution, som med absolut säkerhet förenade piinlitligliei och no: grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensm: prif billighet.
En sådan institution ar P (jll 1 Stockholms Enskilda Banks WotanriaQa.fAePning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-d), ningar i allmänhet, då det an.
som under garanti af Stockholms Enskilda Bank ätager sig v %d o~ vandes utspädt - och på sätt son förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
i bruksanvisningen meddelas Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen dqsot~er; Tillhandah5lles i Parfym-, Spe.
obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna k i p o i i ~ och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare eftcrser Notaria ceri- 8r Färgaffärer.
Partilagei afdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponenten hos Geijer t3 Co., Akademi- god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lä11 grand 1, Stockholm.
nar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
å hämorrojder som 3 blodstock, KOPMANNABANKEN, Arsenalagatan 9, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
HEMSKOLA.
I godt hem p i landet nara skop och sjö mottagas nigra sent ut- vecklade eller klena barn mellan C I (och 12 år för utvecklande och fost- Sveriges mest vidtornfattande pra k- 1 rande &amp; d.
Början 1 sept.
Svar tiska läroanstalt, på kristlig grunc i- 1 märkt " Prästgårdll under adr.
S, val, med Realskola, Gymnasiur n, (Oumaelii Annonsbyrå, Stockholm Handelsinstitut, Teknisk skola, 1 F. v. b. Landtmannaskola, Juridiskt semin, a- rium för lansmansaspiranter oc: h polisman, Hush~llsskola, Slöjdsko la.
Nya och Slöjdlararinneseminarium, Mi L1 - Ntidhammarhemmet sikskola m. m., börjar sina hufvuc i- Djursholm kurser 15 augusti med nyinträde l och 15 september, 1 oktober, 1 nc 3- l Riks Djursh.
122.
A.
T. Djursh.
52 vember och 10 januari.
Denna skc 3- c 2rbjuder klena och nervösa perso- la, den mest snabbläsande, har b ti- aer ett lugnt och stilla hvilohem, bringat elever med endast f olkskc 3- Pris pr dag 5-8 kronor.
lan som underlag realskoleexamc !n på 7 i 8 månader och läst in e: tt par årskurser vid Sveriges me st Framstaende tekniska skola på lil ta många månader.
Vid skolan för (e- kommer undervisning i djurskydd S- lära för alla eleverna.
Vacker ni 9- tur, härlig luft.
Bad.
Illustrerat le i landsorten sökes för lättsaid ar- prospekt mot 2 porton.
t: ikel.
Hög provision.
Reflekterande ADbwS [bÖnoafls %~bnoo~ \ rinde sig i bref till A n LOD Dag- I iys expedition.
Marianelund.
Marianelunds Praktiska skolaa I 1 Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdclninge underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rgntorna L it teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, so inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatddeltiinge att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om er, hos a delningen deponerad inteckning genom underlåten fijrn relse siciillc fö Falla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom upphniinen skad Förvaringsafgift: 50 öre för Ar per 1,OCO kronor af depositic nens värde, dock ej under två kronor.
m m a m m m ~ 0 m m m 0 ~ a m m m ~ m m m m 0 a m 1) ~ n m m ~ 1 1 m m 0 m m m n m m m Tsarens kurir0 En riddarsaga från medelticleil.
Dcarltctning Parzival.
af augo, yi1amier.
25, sidor.
&amp; M 4, illu.
strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Sagogrottan i Sagoskogen.
, - - i i Harald astenson.
O 75 öre.
Ii (ner Hudiksvall.
riusmoderskurs.
Skolkökslarariniie- curs.
Slöjdlararinnekurs.
Hernslöjds-) ch Vaxtfärgniiigskurs.
4 BsrnaalPakPaidnh~g; arr i afpassade litar, 8 mtr.
äkta färg, vackra raii- iiga eller rutiga mönster, erhalles: il1 2,85 st., d: o bättre qvalite, extra ' ina mönster till 3,20 st. Otto Os- carson, Gamla Kungsholmsbrog.
23 9, Stockholm.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och.
skriftliga upplysningar genom 54 Drottninggatan.
; ", lsc; l fiir han1 em8ighetsfdlla 6aa.
Be !-a ' ocll Jules Verne af Alfred Smedberg, 312 sidor, 44 ilhis.c: ir: - af Brita ElllsQrOm.
s arton ner ad. -- Pris 73 or;.
Hjfijtem [$Banad hj&amp;itgda skildradc " ' r Charles G. Gordons Iif och stordid.
";!
- j t och ung: iom ?f Xariz L m - ise GGZXL 1394 s i i r.
.
.
33 illustrationer af E&amp;.
~crggrreaa.
Knrtonncruct.
' - i+ 75 512: Erhålles i hvarjc bokhandel eller direlit frii; i Follcsk&lt;~lms Esirntådnings Förlag, S ~ O C ~ '.
~ (S: I i: Z ' ~; i::: 1;.
, ' i Med anledning af Riksdagens beslut, att Statens högre Lararinne- seminarium fortfarande skall vara treirigt, komnier det nied Kjetlbergska Flickskolan förenade Seminariet att omorganiseras till ett QP~&amp;PQJQ Till inträde i afdelning I berättigar fullständigt afghgsbetyg från J-klassig flickskola eller genom inträdesexamen styrkta motsvarande kunskaper.
Studentskor kunna vinna inträde i Seminariets näst högsta zfdelning.
Ansökningar, atföljda af betygsafskrifter, frejde- och läkarebetyg,.
: orde före 1 seot.
insäiidas till Seminariets föresthiariniia.
Södrz i ' ii- ien 2 3, ~ ö t e b i r ~.
Göteborg den 1 jiini 1909.
STYRELSES.
: Nord.
AB.
40674) 303 sid., 50 illustrationer.
Kartonrcrad.
Pris lln !zt1312.
Ö Nåi3g~e L ~ ~ a ~ ~ m [m o s e o m i ~ ~ ~ a ~ B ~ m r o ~ barn och ungdom.
Berättelse för barn odi ungdom.
, tt efter ~ e, er,, s af ~ r a i af Xar!
hspe !iii.
Kar-!
