# ID: svediakorp-per405
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,173
# sentences: 981
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R LSVENSKAA KMNNORORELSEW UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNY Stockholm den 29 Juli 1909.
N: r 29.
Prenumerationspris: 111 ar.
kr.
4: 50 11s år.
.
kr.
2: 50,,,, 3: 5 0 1,,.
~ ~,, 1: 25.
.
.
.
I Redaktion: Mästersamnekgatan 51, en tr. I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l E L L E N KLEMAN.
I I Lösnummer 10 öre.
Telefoner: Allm.
63 53. '
Riks- 122 85.
Prenumeration sker såväl i landsortet?
som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
Mottagningstid: Kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1909.
F. Englunds Boldr.
Expedition och Annonskontor: Mästersamuelsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
..., -.
Annonspris: '; 15öreper mm. '
- Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginaiannons under texten 1.5 mm: s höjd per gång ' 10; -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010 20 ggr 20 .. %, 50 ggr 25 Ola.
Annons bor vara hlämnad senast måndag f. m.,, En tysk Sverigekännare.
, ' Sophie Charlotte von Sell.
cke allt för ofta där funnit stoff till ballader och som ofverflyttat får vårt aflags- svenska arbeten, i såväl bunden som ' obunden form, na Sverige med till tyskan.
Hennes namn, Sophie Charlotte von Sell, bör dess utanför de icke vara - obekant för Dagnys läsare, då vi i num- skandinaviska ländernas gran- ret af den 27 maj detta år hade nöjet att publicera ser för de flesta en artikel af hennes hand, .Det tyska kvinnoförbun- fullkomligt okan- dets, skrifven på svenska, ett bevis på huru val hon da språk slappa behärskar vårt språk.
Intresserad af kvinnorörelsen till ämnen åt nå- agnar hon sig dock först och främst åt rent litterar gon författare verksamhet.
Som sextonårig skref hon sin första eller skald till- novell, hvilken hon fick införd i en tidning.
Med hörande de stora en bok för unga flickor, &gt;&gt;Fanny ' s Tagebuchr, debu-.
kulturfolken.
lerade hon i egentlig mening såsom författarinna Och af våra egna En julpjäs, » Die Glocke von Helfensteinr, har upp- diktare ar det ju förts i Berlin samt i flere andra stader, och nu för- endast några af bereder fröken von Sell till hösten utgifvandet af en de största eller större roman,, Die helle Nacht,, hvars handling del- mest populära, vis ar förlagd till Sverige.
För oss koncentrerar sig det speciella ' intresset som genom öf- versattning göras för fröken von Cells författareskap kring en serie kända i utlandet.
Af ett alldeles sarskildt intresse ballader med svenska motiv, sju till antalet och ' för- ar det därför att påträffa en tysk författarinna, som lagda till olika tider.
Den första, GöstriR och Inge- talar vårt språk nästan lika flytande som sitt eget, borg, går så långt tillbaka som till hednatiden; så som med stor ifver studerar vårt lands historia och fcljer Christina, en dramatiskt starkt gjord bild I ' P r o m e n a d d r a k t e ~ och Kappor Vid behof af dessa artiklar rekommendera vi en mycket god mellan enre af 1: ma svenska och engelska tyger, solidt svenskt arbete efter bästa utländska modeiier.
OBS.!
Med detta gofa fabrikats prisbillighet finnes ingen konkurrens.
GUSTAF HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
346.
.
D A G N Y från Sverker den yngres tid; Vor Sonnenaufgang, behandlande Gustaf Vasas ungdom; Zwei Frauen, dar en ypperlig och gripande kontrastverkan åstadkommes genom sammanförandet af den i Köpenhamn fångna Christina Gyllenstierna, stark ännu i motgangen, och Christian 1I: es drottning Isabella, så olycklig midt i all yttre prakt.
Die Saat besjunger en fyndig och vacker list, som uttänkts af en hos Erik den XIV fången skånsk adels- man för att få komma hem till sin brud; Frau Ernerentia åter ar en kraftig och liffull skildring af den tappra försvarerskan af Gullbergs fästning år 1611, och så till sist den först skrifna af dessa sju ballader, Fredrik Bagge ' s Gebet, en vacker skildring af huru en svensk präst i ' Marstrand, tvingad af de segrande danskarne att sjunga Te Deum, med stark röst beder för, König Carl,.
Denna ballad hade författarinnan tillfälle att under sin vistelse i Mar- flyttade D-en undre världen&gt;, dessa gripande dag- boksanteckningar af en af samhalletc djupast olyck- liga, hvilka genom utgifvarinnans, fröken Klara Johan- son, pietetsfulla och varsamma behandling blifvit ett dokument af enastående varde.
Fröken von Sells öfversattning ar särdeles omsorgsfull och val gjord.
Denna sommar har fröken von Sell ännu en.
gång gastat Sverige, och de ifriga biblioteksstudier hon bedrifvit tyda på att hennes intresse för svensk historia och litteratur alljamt ar oförminskadt.
Vi kunna förmodligen vänta, att hon upptar.
ännu några nya svenska ämnen för sin diktning.
Detta ar glädjande afven i så måtto att man kan antaga, att med det större antalet dikter vaxer möjligheten att få dem samlade till ett ' helt, en cykel svenska ballader, och på så satt publicerade skulle de kunna påräkna en högre grad af uppmärksamhet an ut- strödda hvar för sig i tillfälliga publikationer.
1899 f % läsa u p p för konung Ett särdeles angenämt satt att få göra bekant- Oscar, som åhörde den med stort intresse och i synnerhet fanslades af den målning af natursceneriet vid Marstrand, hvilken inleder balladen.
Troligen kommo de personliga sammanträffandena med.
konung Oscar, hvilka upprepades vid fröken von Sells förnyade sommarvistelser i Marstrand, henne att med sarskildt intresse studera Oscar Fred- riks dikter, och detta hade till följd att hon till tyskan öfverflyttade en del af dem, såsom Aftonstjar- nan, Östersjön, Die Junffrau, En sång, Det stormar, m. fl.
Flera af dessa öfversattningar ha influtit i kalendrar och tidskrifter, och författarinnan hade glädjen att sjalf till konungen öfversanda en och annan af dem.
I en helt annan genre har fröken von Sell an- vandt sin öfversattaretalang, då hon till tyskan öfver- skap med de sju svenska balladerna, men hvilket endast ar ett fåtal beskardt, ar att höra författarin- nan sjalf deklamera dem.
Med hela sin sjal med i de strofer hon diktat, tar hon åhörarne helt, och de skiftande bilderna blifva i sällsynt grad lefvande- gjorda genom det dramatiskt lifliga föredraget.
Den starka och på samma gång mjuka och böjliga stam- mans välljud förhöjer nöjet af den fulländade dekla- mationen.
Fröken von Sell tänkte en tid på att utbilda sig till sångerska, en vag på hvilken hon saker- ligen skulle gått långt, men genom någon skada, som hennes röst lidit, måste hon afst2 från denna plan, och hon agnade sig då helt åt sin litterära verk- samhet, hvilken, som vi sett, ar så nara förbunden med vårt lands historia och litteratur.
E. K-N.
strand sommaren Moderskapsförsakring.
Genom benäget tillstånd af förfttaren ha vi satts i filifalle att i Dagny återgifva nedanstående artikel, hvilken tidkare publi- cerats i .Social Tidskrift, haft.
5 för i år.
D et finnes få sidor i den moderna kapitalismens hi- storia, som äro fyllda af så många svårlösta och vidtomfattande problem som den, hvilken handlar om kvin- noarbetet.
Ehuru kapitalismen ingalunda är den första ekonomiska tidsålder, där denna fråga sett dagen, så in- tager den likväl inom dess hastigt svängande horisont en så bred del af grunden, att de flesta stråkvägar leda öfver dess område och många strala ut därifrån.
Redan medeltidens städer hade sin kvinnoarbetsfråga.
Hemmets produktion gaf visserligen ännu sysselsättning åt de flesta kvinnohänder.
Men det fanns redan då arbetslösa, arbetssökande kvinnor.
Det gafs kvinnor, som arbetade i männens yrken, det fanns kvinnliga läkare, och inom klostrens murar arbetade kvinnorna som skrifvare och translatorer.
Men främst var det spinnan- dets under langa generationer nedärfda färdighet, som grundlade kvinnans yrkesarbete: under skritiden se vi inom textilarbetet kvinnliga skrån växa upp, kvinnliga ar- betsgifvare och mästare sköta sin näring.
Så kommer, med skråväsendets kamp mot den anbrytande världsekono.
miska utvecklingen, dess sjunkande afsättningsmöjligheter.
All konkurrens miste hillas fjärran, och främst skulle då den löntryckande kvinnliga konkurrensen spärras.
Kvin- norna trängdes ut ur skråna.
Men samtidigt - vi be- finna oss i midten och slutet af 1700-talet - bryter den.
347 DAGN ' Y moderna ekonomiska tiden in ocli med den nya förvarfs- möjligheter för kvinnan.
Förlagsindustrien behöfver dem som hemarbeterskor, manufakturerna och fabrikerna som flinka händer vid spinnmaskiner och mekaniska vafstolar.
Kapitalismens ' signatur ar framför allt denna: en otro- ligt ökad möjlighet till ranteafkastning för allt kapital.
I detta kapitalismens vasen ligger ocksa strafvandet att gifva kapitalet den högsta möjliga ränteinkomsten.
Hvad var d3 sjalfklarare än att industrialismen skulle söka att i vid- sträcktaste grad ersatta mansarbetet med det billigare kvin- no- och barnarbetet?
På detta satt växte kapitalets afkast- ning, men inleddes också en djupgripande omhvälfning af de lägre folkklassernas lefnadsställning.
vin norna ' drogos in i arbeten af hvarje slag, utan hänsyn till om deras fysiska eller psysiska jag lede obotligt därunder.
Yrkes- arbetet blef en nödvändighet för en alltjämt och ännu ständigt vaxande skara af kvinnor, dar det tidigare varit en nödfalls~itväg för ett litet fåtal.
Arbetarklassens kvinna blef och ar icke langre främst dottern, hustrun och modern, utan arbeterskan, hvilken genom lönarbete förtjänar sitt eget bröd eller det plus till familjens bröd, som ar nöd- vändigt för att denna skall kunna lefva.
Men kapitalismens insats i kvinnoarbetsfrågan ar icke uttömd härmed.
Den har beröfvat alla kvinnor mycket af de arbetsmöjligheter, som hemmet fordom gaf.
Den har skapat storstädernas svindla.nde jordränta och tvingat fram hyreskasernernas stenöknar, hvilka h a f t de sista ut- sikterna till ett af de sundaste kvinnoarbetena: den egna trädgårdens skötsel.
Kapitalismen har således icke blott lagdt ett tungt ok på arbetarkvinnans skuldror - den liar också medfört tomhet för de högre klassernas kvinnor, sarskildt de vuxna, ogifta döttrarna, gjort deras händer sysslolösa och för mycket stora delar af dem skapat yrkes- arbetets tvång.
Det ar blott ett yrke, ett af kvinnans kall, för hvilket vår tids ekonomiska lif visat ett mycket ljumt intresse, och det ar moderskallet.
Har skall icke diskuteras, huru- vida yrkesarbetet för kvinnans egen del i allmä.nhet kan ersätta moderskapet.
Jag vill gärna tro, att så icke ar.
Den kvinna, som nödgas afstå från hvad kärleken och moderskallet äro ägnade att skänka de flesta kvinnor, be- röfvas val sannolikt något af en lifvets utveckling och lycka, som intet annat förmår uppväga.
I det moderna samhället ar ju emellertid moderskallet i allnianhet bundet vid äktenskapet.
Hvilka moralens utropstecken man sätter efter det i annan form nidda moderskapet kan vara en bisak, så länge vår nuvarande ekonomiska och sociala organisation allt för ofta gör det liktydigt med elände.
Äktenskapet ar emellertid, ekonomiskt sedt, icke heller langre i samma gynnsamma stallning son1 förr.
Från att ha varit en harmonisk enhet mellan två producenter, båda nödvändiga för hvarandra, ar det i hufvudsak numera för vissa befolkningsk.lasser endast - sit venia verbo - en konsumtionsförening, uppbyggd på hustruns och barnens underhåll genom mannens förvarfsarbete.
Då nu detta arbete inom allt flera af de högre klassernas yrken lämnar ett jämförelsevis blygsamt ekonomiskt resultat, meii lefnads- kostnader och behof alltjämt befinna sig i stigande, så föl- jer haraf minskad aktenskapsfrekvens och således inom dessa klasser: ett ökadt antal kvinnor, som gå ogifta ge- nom lifvet.
.
Inom arbetarklassen får denna bild likväl en annan karaktär.
Äktenskapsfrekvensen torde har näppeligen vara stadd på återgang.
Men hvad som kännetecknar laget hos denna klass ar att mannens inkomst icke räcker till för att uppehålla familjen, att således kvinnans arbetskraft måste tagas i anspråk, om nöden skall hållas fran dörren.
De högre klassernas döttrar fylkas i regel o~terkalleligen till yrkesarbetets skaror, först sedan moderskallet förvägrats dem, arbetarklassens kvinnor måste fylla den dubbla upp- giften af förvärfsarbete och m0derskap.l Statistiken ger endast sällan möjlighet till någon före- ställning om antalet af de arbetarkvinnor, som utom sitt arbete ha hem ocli barn att sköta.
Men helt visst ar de- ras antal mycket betydande.
Om vi icke särskildt nämna de ogifta mödrarna, så finna vi har hemarbeterskornas undandolda hopar, vidare torparnas och statarnas hustrur samt, först och sist, industriens stora skaror af gifta kvin- nor och änkor.
Det ar ?id dessa sistnämnda kvinnors förhållanden, som alla reformsträfvanden på detta område hittills knutit fast.
Redan tidigt har man måst komma till insikt om att i dessa mödrars yrkesarbete låg en fara icke blott för en viss grupp af individer eller för en särskild klass, utan för hela det folk, af hvilket de utgjorde en del.
Alla län- ders sociala lagstiftare ha visat sig äga förståelse för att har något hotade, och därför ' aga de flesta af världens fabriksarbeterskor i denna stund ett visst legalt skydd.
Kanske har det vid genomförandet af dessa lagar ofta häg- rat som mål för en och annan, hvilken sökt tränga till frågans botten, att förbjuda yrkesarbete af denna art för alla hustrur.
Denna ' utopi tillhör emellertid sannolikt icke de enbart lyckobringandes klass.
Hvad man däremot utan tvifvel bör strafva för ar att ordna kvinnans, sarskildt hustruns yrkesarbete så, att det inskränkes till förmån för och anpassas efter de kraf moderskallets utöfvande ställer på henne.
För arbetarkvinnan i hennes nuvarande stall- ning vore möjligheten af en harmonisk samverkan mellan yrkesarbete och moderskall helt visst idealet.
Bland alla de tankar, som framkallats af önskemål sådana som dessa, torde på den sociala lagstiftningens område få vara af mer omfattande betydelse och aga större förutsättningar att åvägabringa verkliga, praktiska fördelar an den som rymmes i m o d e r s k a p s f ö r s a k r i n g e n s idé. '
' II.
Det ar egentligen agnadt att förvåna, att de reform- strafvanden, som numera i allmänhet sammanfattats un- der moderskapsförsakringens rubrik, icke förr an på de sista åren kommit att tillhöra den aktuella socialpolitiken.
Ty det ar nu klart för hvar och en, som reflekterat öfver den fabriksarbetande moderns stallning, att det kraf, som R. Wilbrandt ger i ett litet arbete " Die Fraueiiarbeitl (, Leipzig 1906, en koncis och lefvande framställning af de här an- tydda problemen.
,
bär upp denna nya försakringsart, i sjalfva verket är ett mycket näraliggande korrelat till det lagliga skydd, som arbeterskan åtnjuter i de flesta Iander: den obligatoriska barnsangshvilan.
Man har till sist, men, som det vill tyc- kas; märkvärdigt sent kommit till insikt om det haltande i en bestämmelse, som förbjuder en människa att arbeta under en viss tid, men som icke ger någon anvisning på, hur hon skall finna sitt uppehälle under denna tid, ehuru det ar val kandt, att hon sannolikt icke äger någon sparad slant att lefva på, utan snarare behöfver drygare inkomster an eljest under den tid förbudet varar.
Arbetarlagstiftnin- gens speciella kvinnoskyddsparagraf med dess bestämmelse om förbud mot arbete under fyra veckor efter nedkomsten har sålunda i tillämpningen kommit att få ett sken af grym- het öfver sig, hvilket lagstiftaren ursprungligen gifvetvis icke afsett, men som det måste bli en plikt för vara dagars reformarbete att undanrödja ..
Ty först då kan af detta stadgande.
bli icke blott en välment anmaning, hvars efter- kommande man p i alla sätt söker såvidt möjligt undandraga sig, utan i stället ett verkligt skydd, till varaktig båtnad för modern och släktet och för den arbetande kvinnans hela ställning.
*) Det bör emellertid icke förglömmas, att moderskaps- försäkringens idé icke ar uttömd med en lösning af det problem, som närmast blifvit dess upphof.
Den gömmer i sig krafvet på att göra barnsangshvilan ekonomiskt möj- lig icke blott i de fall, dar lagen tvingar till den, utan ock för alla de mödrar, som icke falla under en arbetar- skyddslags domvärjo) men för hvilka ett understöd af denna art ar lika valbehöfligt och lika välsignelsebringande.
Hela denna tanke mynnar således ut i en strafvan att trygga alla fattiga mödrars halsa och deras nyfödda barns lif - ett af de strafvanden således, hvilka i bokstafligaste mening äro liktydiga med,arbetet på ett helt folks sunda växt och fortbestånd.
Endast tvanne länder i världen äga i närvarande stund mera betydande institutioner, som kunna hanföras till mo- derskapsförsakringens kapitel.
Det ar den obligatoriska och den frivilliga försäkringens båda klassiska länder, Tysk- land och Frankrike.
Det förra landet har gifvit plats åt moderskapförsakringen inom sin sjukförsäkrings ram, det senare äger en stor sjalfhjälpskassa med moderskapsförsak- ring som uteslutande uppgift.
Den t y ska sjukförsäkringslagen föreskrifver, att den kvinna, som under det sista året, före förlossningen rak- nadt, minst sex månader varit medlem av sjukkassa, skall under minst s v veckor efter nedkomsten åtnjuta ett sjuk- understöd till samma belopp som för annan sjukdom, d. v. s. uppgående till omkring hälften eller högst tre fjärde- delar af daglönen.
Denna bestamnielse, hvilken ju bär moderskapsförsakringens typiska prägel, ar utan tvifvel af den största betydelse såsom en solid hörnsten för allt vidare arbete på denna grund inom landet.
* *) Den represente- *) Se härom närmare I. JundeZZ, oModersskydd ", Social Tid- skrift, 1908, h.
2, ss 51-62.
* *) Under de 25 åren 1883-1908, som sjiikförsakringslagen varit i kraft, ha de tyska sjukkassorna utbetalat omkring 45 milj. kronor i understöd år barnsangskvinnor.
Under det sista aret har denna summa uppgått till omkring 5 miljoner kr.
rar emellertid ingalunda systemets fulländning.
Dels galler den tyska sjukförsäkringens tvång endast en begränsad krets af arbeterskor - alla jordbrukets kvinnor, hemarbeterskorna, tjänarinnorna stanna utanför.
Dels ar den summa, som af kassorna utbetalas i understöd, och som icke på långt när uppgår till fulla lönen, otillräcklig, särskildt då arbe- terskans utgifter under barnsängstiden gifvetvis äro drygare an eljest.
Därför fordrar man också allmänt en sådan revision af hithörande bestämmelser i lagen, att dess gil- tighetsområde utsträckes till så vida kretsar af de ekono- miskt svaga kvinnorna som möjligt samt att sjukhjälpen föreskrifves skola utgå med lönens fulla belopp.
Professor P. Mayet, den tyska sjukkassestatistikens chef, hvilken gjort mer an alla andra tyskar för att främja denna frågas lös- ning, pläderar dessutom varmt ' för uttömmande stadganden om arbetsförbud och försäkring afven under viss tid före nedkomsten, om kostnadsfri förlossningshjalp samt om pre- mier åt de niödrar, som sjalfva amma sina barn.
Det ser dock ut, soni om dessa önskemål tillsvidare maste laggas i de orealiserbaras fack.
Det regeringsförslag rörande en revision av Tysklands hela försäkringslagstiftning, som för några veckor sedan offentliggjorts, har nämligen af alla de ofvannamnda reformkrafven endast upptagit fragan om för- säkringens utsträckning) men också löst denna på ett ur den har föreliggande synpunkten synnerligen tillfredsstäl- lande satt.
Såvida det icke lyckas moderskapsförsakringens många vänner i Tyskland att afven få öfriga kraf beaktade vid sjukförsakringslagens omarbetning, så kommer tillsvidare troligen en annan stat att göra tyska riket aran stridig såsom föregangsland ifraga om detta nya kapitel ur den sociala lagstiftningen.
Detta land är Ö s t er r i ke, Europas näst den västra grannen förnämsta tvångsförsäkringsland.
Det stora, förslag till socialförsäkring, som där föreligger sedan ett halfår, låter sjukförsäkringen icke blott omfatta allt hvad arbeterskor heter, utan bestämmer dessutom sär- skildt rörande barnaföderskor, att understöd åt dem skall utgå med en och en half gång den sedvanliga sjukhjälpen, hvarigenom denna i detta fall kommer att i regel uppgå till lönens hela belopp.
Detta det österrikiska lagförslagets stadgande, hvilket efter allt att döma utan vidare kommer att godkännas af parlamentet, skulle för första gången i sociallagstiftningens historia förverkliga .det väsentliga i moderskapsförsakringens grundtanke.
- Frankrike intager i har föreliggande fråga en sar- ställning i mer än ett afseende.
Som tidigare nämnts, har man dar försökt en lösniyg på den frivilliga försäkringens väg och detta långt .tidigare an problemet väckts till lif inom öfriga länder.
Men vidare ar denna strafvan så myck- ket anmärkningsvärdare, som Frankrike är ett af de myc- ket få Iander i Europa, hvilka icke aga paragrafen om obligatorisk barnsängshvila i sin kvinnoskyddslagstiftning.
Här kan frågan således nier an annorstädes sägas ha trängt fram, buren endast af sin egen kraft.
Ar 1866 bildades i Miilhausen af en grupp arbetsgif- vare en ((förening för barnaföderskor ".
Arbeterskor och arbetsgifvare inbetalade hvar fjortonde dag med lika ande- lar till föreningens kassa ett for ingendera parten betung-
ande belopp.
Häremot erhollo arbeterskorna under sex för många kvinnor representera en lösning ad interim, veckor efter nedkomsten ett understöd, som ersatte lönen som bör vara både antaglig och utförbar. "
I tal i e n tillhör dessa sistnämnda länders klass.
Dar och beredde dem möjlighet att ägna sig at sig själfva och barnet.
Efter mönster af denna förening bildande år 1892 står det första förslaget till frågans lösning efter ett helt.
tvanne parisare en kassa benämnd, La rnutualité mater- nytt system för närvarande på dagordningen.
Genom en.
nelle », i hvilken alla slag af arbeterskor och biträden i lag af 1902 fingo Italiens industriarbeterskor det skydd, en ålder af minst 16 år kunna gå in som medlemmar som förbud mot arbete en månad efter nedkomsten kan mot erläggande af 3 francs (kr.
2,16) per månad.
Efter bjuda.
Man kilg emellertid nästan omedelbart, hvad man nio månaders medlemsskap ar en delägare i denna kassa i många andra länder behöft så lång tid att komma till berättigad till en barnsängshjälp af 12 francs (kr.
8,65) i insikt on1 - att detta arbetsförbud tarfvade.
ett komplement veckan under fyra veckor samt dessu ' tom en amningspre- i en likaledes af staten påbjuden försäkring under motsva- mie af 10 francs, saledes tillsammans 58 francs (kr.
41,75).
rande tid.
Redan 1903 föranstaltade således det italienska Dessutom medgifva sänkilda fonder utbetalande af förlängdt.
industri- och handelsdepartementets arbetsstatistiska byra understöd i mån af behof samt af vissa mindre belopp åt en undersökning rörande förutsättningarna och villkoren arbeterskor, som föda tidigare an efter den stadgade minsta för en obligatorisk moderskapsförsakring.
I anslutning medlemstidens förlopp.
Till kassans verksamhet har knu- till denna enquete framlade regeringen år 1906 ett lagför- tits ett vidt utbredt system af andra moderskyddsinrättningar: slag rörande ' linrattande ai en moderskapskassall.
Enligt förlossningshem, mjölkdroppar, småbarnskliniker o. s. v. detta förslag skulle alla af föreskriften om den obligatoriska Dessutom ar rörelsen numera ingalunda begränsad till barnsängshvilan berörda kvinnor mellan 15 och 20 år för- Paris, utan spridd öfver hela landet genom sektioner och säkras hos en gemensam statskassa.
Årsbidraget skulle lokalföreningar.
Den har i vidstraktaste grad understödts delas lika mellan arbetsgifvaren och arbeterskan samt utgå af den enskilda välgörenheten och på sistone afven af med dubbla daglönen inom någon af de sju löneklasser, staten, som för 1908 beviljat moderskapskassorna ett under- i hvilka arbeterskorna skulle indelas, samt understödet ut- betalas med tre fjärdedelar af lönen under en månads tid.
stöd af 400,000 francs.
Det välgörande inflytande d&amp;a institutioner utöfvat; Den kommitté inom parlamentet, som behandlade detta sarskildt på barnadödlighetens område, synes vara lika lagförslag, afslutade sitt arbete i december 1 907.
Försla- oomtvistligt som lai-orikt.
Det har visat sig, att kassornas get hade då väsentligt förenklats, så att lönklassindelningen medlemmar nästan undantagslöst afhallit sig från arbete strukits och ersatts med ett för alla gemensamt årsbidrag under den tid hjälpen utbetalats och att de i stallet ägnat af Lire 1,50 (kr.
1,08) och ett understöd af Lire 30 (kr.
sig åt skötseln af sin hälsa och åt sitt barn, som fått den 21,60). " ")
Detta kommittébetänkande har ännu icke be- enda lämpliga näringen: modersmjölken.
Af 1,000 kvinnor, handlats i parlamentet.
som tillhörde dessa kassor, ammade under 1908 ej mindre III.
871 sjalfva sina barn.
Endast 3 i 4 procent af dibarnen dogo före ett års ålder, en synnerligen låg siffra, sarskildt Den hastiga öfverblick af de vunna positionerna på då man tar i betraktande, att det här ar fråga om barn moderskapsförsäkringens område i Europa, som här ofvan af fattiga föräldrar och att siffran likväl är dubbelt bättre lämnats, visar, att frågans läge gifvetvis är gynsammast an motsvarande tal Tör barnadadligheten ' inom de burgna ' i tvångsförsäkringens länder.
Den franska frivilliga försäk- klasserna.
De franska moderskapskassornas resultat måste ringen har visserligen nått vackra resultat, men den förut- således i detta afseende betecknas som lysande, och just sätter en långtgaende enskild offervillighet, hvilken måhända dessa siffror, med deras hänvisning till hvad en val ordnad icke öfverallt förefinnes, och dess omfattning är, trots allt, moderskapsförsäkring betyder för barnadödlighetens sän- ännu icke allt för betydlig.
Det italienska exemplet åter kande, yppa en af de viktigaste bland de driffjädrar; som visar, hur maii i ett land med frivillig forsäkring icke sett vållat hela denna frågas framförande.
någon annan möjlighet till problemets lösning än att låta Det ar därför beklagligt, att det franska exemplet utom staten proklamera tvång.
landets gränser hittills haft att glädja sig At så liten efter- Nu intaga som bekant de flesta länder i världen ifråga följd.
Italien äger visserligen ett halft dussin kassor af om sjukförsäkringens anordnande samma ställning som Ita- samma art, men med ett obetydligt antal medlemmar och lien.
Denna gren af den sociala försäkringen har tidigast svag organisation.
I Tyskland har tanken p i allra sista utbildats på den frivilliga principens grund och ' den har tiden tagits upp i Karlsruhe, och intresset synes vara på fortfarande sitt hufvudsakliga fäste på denna.
Ett tillägg uppgång äfven på nigra andra håll inom riket.
Men detta till detta försakringskapitel, som icke söker att bibehålla är också allt.
Likväl är de franska modersskapskassornas sam ma jordmån, måste alltid väcka betänkligheter.
Det idé så fruktbärande och deras föredöme så iippmuntrande, är troligt, att det late sig forma till en nog så vacker att man endast kan uppmana hvarje för frågan an &amp; .litet intresserad .nerson att söka sprida kännedom om dem.
*) Pariskassan understödde under åren 1892 - 1907 11,086 mödrar.
Sannolikt äro de icke problemets sista och fiillgiltiga lös- * *) Förslaget stöder sig på den beräkningen, att af landets ning * Men för alla länder med icke obligatorisk sjukför- 500,000 arbeterskor 4,5 proc., d. v, s. 22,500, årligen skulle be- - for med undantag af höfva understöd.
Arsbidraget skulle således uppgå till Lire 750,000, land, Österrike och Ungern - kunna de i hvarje händelse understöden till Lir,e 675,000. '
byggnad i teorien, men det ar dessvärre mycket sannolikt, att dess tillämpning skulle erbjuda djupgiende praktiska svårigheter.
En obligatorisk moderskapsförsäki-ing af den italienska typen med en statens kassa som centralorganisation skulle få att kämpa med invecklade förvaltningstekniska problem och skulle dessutom aldrig komma mer an en begränsad del af de kvinnor till godo, som vore i behof af dess stöd.
Om en moderskapsförsäkring skall bli af varde och nytta för ett folk, som genom själfhjalp ordnat sin sjukförsäkring så måste den bygga upp sin organisa- tion pi, icke utanför, de bestående sjalfhj~lpskassorna och utsträcka sin verkningskrets till afven andra delar af kvin- novarlden " a dem som fylla fabrikerna.
- Nar den svenska riksdagen förra året på grund af en framställning af den outtröttlige socialmotionären Edv.
Wavrinsky beslöt, skrifva till Kungl.
Maj: t och begära ut- redning och förslag i moderskapsförsäkringsfrilgan, så ut- talades uttryckligen den åsikten, att denna fraga borde ordnas genom statens medverkan, men i anslutning till sjukkassorna.
Denna fullt klara princip ar också den enda ledtråd som gifvits At trenne Sakkunnige, *) i hvars händer regeringen sedermera lagt ärendets vidare utredning.
Det svenska sjukkassëvasendet ar en af .de sociala rörelser, som på de senaste åren visat de kraftigaste ' ut- vecklingstendenserna.
Särskildt har sammanslutningstanken vunnit insteg inom sjukkassefolkets led och dar gifvit upp- hof till organisationer af betydelsefullt slag.
De svenska sjukkassorna vänta dessutom af en.val sannolikt inom en snar framtid genomförd revision af sjukkasselagen ökad styrka och- ökade möjligheter till framåtgång.
De skulle således möta nya kraf på sin arbetsvilja och uppgiftskrets med stora förutsättningar att kunna lyckligt genomföra dem.
Det är siledes troligt; att en moderskapsförsäkring, som infördes i direkt.
anknytning till vara ~jukkassor, skulle från början ha funnit den lyckligaste formen för sin orga- nisation.
Visserligen är antalet kvinnliga medlemmar inom.
sjukkassorna icke särskildt stort.
Det.
torde vid 1907 års slut ha uppgått till omkring 125,000, således icke ens 10 procent af rikets kvinnor i Hdern 20-50 år.
Men dels ar ett icke obetydligt antal sjukkassor sedan gammalt öppet endast.
för män och dels .har intresset för samman- slutningsstrafvanden bland .kvinnorna som bekant hittills på de flesta håll icke varit allt för stort.
Gåfves emeller- tid nu genom statens förmedling en särskild anledning för sjukkassorna.
att ägna sig åt en speciell kvinnoskyddsupp- gift - de lämna f. n. endast undantagsvis sjukhjälp åt barnaföderskor - så är det mycket troligt, att.
antalet kvinnliga sjukkassemedlemmar skulle hastigt vaxa.
Helt visst vore det för sadant ändamal förmånligt, on1 sjukkas- sornas alla delägare, både de manliga och de kvinnliga, såväl gifta som ogifta,, bidroge till den del af moderskaps- försäkringens kostnader, som komme att falla på sjukkas- sorna.
' Den andra delen af dessa kostnader, hvilken skulle ' bli statens anpart i försäkringen!
kunde måhända lämpligen regleras genom en praktisk form för återförsäkring i en gemensam, offentlig kassa.
Statens bidrag borde vidare graderas i förhållande till det barnsängsunderstöd kassan beviljade, dock så, att detta maste hållas inom vissa före- skrifna gränser såväl till storlek som till varaktighet.
Så- vidt möjligt torde dessutom moderskapsförsäkringen böra göras till en af kassornas obligatoriska förmåner, ehuru måhända en öfvergångstid med lindrigare bestämmelser kan vara nödvändig, innan detta mil nås.
*) - Hela denna fraga har således redan ryckt oss närmare an hvad mången tror.
Men hvad vi miste göra klart för oss, innan vi gå till en första praktiska lösning af dess pro- blem, ar att mellan den tiden och nu måste ligga en period af liflig verksamhet från deras sida, som förstått .att det här galler att bevaka ett af samhällets viktigaste intressen.
En period af upplysning framför allt, af upplysning on1 hvad en lämplig tids verklig hvila betyder för våra fattiga mödrar, hvad det betyder för deras barn att få den näring och den vård de själfva kunna gifva dem.
En sadan upp- lysningsverksamhet på bredaste möjliga grundval ar ett af folkbildningens mest försummade kapitel, men det är in- gingsporten till förståelsen af det väsentliga i det vidtom- fattande sociala reformkraf, som samlats i moderskapsför- säkringens paroll.
.
*) Den danska sjukkasseinspektoren F. .Wittrup, har ' i ett föredrag i Nationalekonomiska föreningen i Köpenhamn lämnat ett intressant bidrag till denna fragas praktiska lösning.
Före- draget finnes f. n. ti-yckt i " Tidskrift for ' Arbeiderforsikring,,, jan.
.1909, ss 293-312.
M. MARCUS.
Till Dagnys prenumeranter.
För att majliggöra ordnandet af semesterför- hållandena på redaktionen ha vi med styrt&amp;ens med- gifvande beslutat utgifva tvanne sextonsidiga nummer den 15 och 29 juli för att &amp; er jrån den 12 augusti hvarje vecka utsända tidningen med dess vanliga, mindre anfal sidor.
Vi hoppas att våra prenumeran- ter godhetsfullt gilla denna åtgärd och i de två större och till innehållet rikhaltiga och omväxlande numren se sig fullf, ersatta för de under de mellanliggande t vd veckorna indragna.
Schotte, assessor C. Stenströin Red.
*) Landssekreterare P.
A. samt d: r A. Rydin.
: Dessa tillkallades ursprungligen såsom sak- kunnige- för en revision af sjukkasselagen.
Sedan arbetet därmed avslutats, .torde frågan om moderskapsförsakring upptagas till be-.
handlin g..
. '
35 1 D A C N Y Textilkonst på Industriutstallningen.
Aktiebolaget S. Giöbel.
I t tvanne intill hvarandra gränsande rum har of- vannamnda firma exponerat ett stort antal möb- ler, vafnader och textilarbeten.
Smältande i blå och rosevioletta färger lyser den Hjertenska bonaden en här till mötes med blomster- motiv, som blott obetydligt stiliserats.
Den blågröna bordduken bredvid dampar lugnande de I jusa ny- anserna.
- Froken Mårtensson har komponerat en del farg- rika gobelänger och en duk i hvitt och gult.
Ett nytt uppslag.
i fråga om handarbetade gar- diner ger fröken Frida Lönngren i sin komposition af de sällsynt trefliga mörkblå linnegardinerna med deras rika och omväxlande hålsöm, ailt hållet ' i mörkblått och af god, lugn verkan.
De hvita linne- gardinerna med hvitt broderi och genombrutna bott- nar,.
afven af fröken Löringren, äro vackra om än ej påfallande originella.
Fröken Frida Samuelssons linneportiar har myc- ket matta färger och verkar något svag.
I ett höni af rummet står en soffa med öfver- stycke och stolar på grön boj, på hvilket m a n bro- derat ett ornamentartadt mönster i blått och grönt, och.
vidare en mahognymöbel i tämligen lätt stil, kladd med grönt siden.
Fönsterinfallningen härtill består af tvanne raka gardiner med kappa, broderade med gult silke.
En vacker, afven med gult broderad store hör också till.
Det trefliga lilla ovala tebor- det på hvit fot med en duk af lärft och ofärgadt broderi intager en rangplats; allt detta, portiärer, möbeltyg, duk m. m. ar komponeradt af fröken Ellen Stilbrand.
Från väggen lyser därnäst Oscar Bergmans gobeläng, björkar om hösten.
Det inre rummet i den Giöbelska utställningen ar inredt till två interiörer, samt har en del bonader, mattor, etc. ' p i de motsatta väggarna.
Har markas nu först Alf Wallanders stora på- fågelsgobelang, hvil ken täcker en hal f vägg.
Färgerna ar exotiskt praktfulla.
Midt i en rikedom af blom- mor och blad, gående till större delen ' i gult, ' lyfta påfåglarna sina blåskimrande halsar med d e.
små graciösa hufvudena.
Bredvid ofvannamnda gobeläng hänger en myc- ket stor väfd matta med monster i rödt och grönt, liksom björkmöblerna i de tvanne rumsinteriörerna, komponerad af artisten Wallander.
I det högra rummet, ett hvardagsrum, äro möblerna bestående bland annat af en ganska tung soffa med öfverbygg- nad och hylla, kladda med rödt linne, på hvilket broderats björkhangesmotiv i mycket graciöst mönster.
Biblioteksmöbeln i interiören bredvid, har hållits.
i e11 mycket fin, ijus ton, och stilen har rönt inver- kan från de antika modellerna.
1 ' Soffan ar sarskildt lyckad, bred och bekvam utan att.
verka klumpig och klädseln, ljust mattgrönt, gör sig bra mot träets milda farg.
En klocka i högt trafodral, lyckad i sina lättböjda linjer och med en ciselerad urtafla af Petrus Forsberg, bidrager till den känsla af lugn hem- trefnad man erfar i detta rum.
EBBA DE LA GARDIE.
Utlandet.
Kviilriliga advokater.
. '
Förbud mot kvinnors nattarbete.
Norge har i dessa, 11 Der Verband fortschrittlicher ~rrul&amp;vereinell har f ör- dagar fått bevittna samma strider om förbud mot kvinnligt anstaltat en internationell enqukte, öfver frågan om kvinn- nattarbete i industrin, som nyss förts här i Sverige.
F r h kvinnohall har drifv.its en häftig agitation mot de bestam- liga jurister såsom advokater, hvarur framgir följande: melser i fabrikslagen, som förbjuda nattarbete för kvinnor I Europa tillåtas i Holland, Frankrike, några af Schweiz ' på fabriker.
Bland annat ha tolf kvinnliga läkare sändt lagtinget en hemställan att förkasta förslaget.
De fram- kantoner, Danmark, Norge och Sverige kvinnor att utöfva hålla, att skyddet är alllleles opåkalladt och att det praktiskt advokatyrket.
Så ar utom ' Europa äfven fallet i Kanada, taget skulle skada kvinnorna.
i Nord-Amerikas Förenta Stater samt i Australien.
Ofver- Lagtinget har nu behandlat dessa nya bestämmelser.
Det allt dar kvinnorna slagit sig ned som advokater, ha .de blef en rätt liflig debatt, under hvilken ungefär samma syn- punkter fördes fram fran de bada motsatta lagren, som vi blifvit mycket använda och ha följaktligen haft en fram- kanna fran debatterna ' i Andra kammaren här i Sverige.
Bland de mest energiska förkämparna för denna skyddslag- gångsrik och inbringande praktik.
I Amerika ha ett 40- stiftning var hr Egede-Nissen.
Slutet blef, att lagtinget tal kvinnor, hvilka särskildt utmärkt sig, anställts vid högre med 16 röster mot 15 antog förslaget om förbud mot domstolar, under det att flera tusen sysse !sättas vid de det kvinliga nattarbetet.
Frågan skall nu ater inför odels- tinget och väntas att blifva behandlad om 3-4 veckor.
vanliga domstolarna.
352 D A C N Y - Florens.
Mina vänner.
A tt ha eget hushåll i Italien är mycket enkelt.
Alla varor sandas hem, såväl bröd och mjölk som kött, och grönsaksförsaljaren stannar hvarje morgon med sin kärra framfor porten.
Det gäller bara att välja med urskiljning och pruta med förstånd.
Under sådana förhållanden är det ett nöje att laga sin mat sjalf, men det slukar tid, och därför måste man se sig om efter en hjälpande hand.
Några så kallade kommissionskontor finnas ej, och väl är det.
Man kan väl inte tänka sig något rysligare än att.
träda in i dessa inrättningar) dar en tjock madam tronar framför en klottrig kontorsbok med fruarna på sin högra hand och jungfrurna på sin vänstra, hvarifrån de växla blickar, som lofva godt för framtiden.
Nej, i detta verkligt demokratiska land finnes - trots all, socialism - ingen hätsk klasskamp, åtminstone ej- i Nord-Italien.
Så till exempel ser man ofta en officer med sin fru under armen gå och prata med kalfaktorn, som ståtar bakom honom på ett par stegs afstand, arbetaren ' äter sin middag vid samma bord som ämbetsmannen, utan att någon af dem känner sig obehagligt berörd, och jungfrurna äro ett med familjen.
Det beror kanske på den allmänna penningbristen.
Den ena har bara litet mindre an den andra - till och med tiggaren har sina rättigheter.
På fredagarna går han rundt i husen och får slantar, pA lördagarna bröd.
Vill kolelden inte brinna trots all energisk fläktning med halmsolfjädern och stengolfven inte bli blanka, fastan de trakteras med fuktig sågspan i kilovis, och smakar ma- ten kosmopolitisk i stället för italiensk, det vill saga hvar- ken hackad eller malen, då är det bast att ge sig först som sist - tiden är dyrbar den med.
Saken är också lätt ordnad.
Har inte portvakten någon syster, svägerska eller kusin boende hos sig, så har grannfrun det, och skulle det otroliga inträffa, att äfven dar råder kvinnobrist, ar det klokast att g3 ner till krydd- boden i hörnet.
Liksom hemma är den tillhållet för en del sysslolöst kvinnfolk, som vet allt - för att ej tala om kryddkrämaren sjalf, som ar en lefvande uppslagsbok.
Innan kvällen har din familj tillökats med en glad och vänlig varelse, som kokar en härlig mat och inviger dig i kvarterets små mysterier.
Den första som kom till mig, var Armida.
Hon var blek och ' mager som en utsvulten katt och hade sina sma tillhörigheter inknutna i en rutig bomullsnäsduk.
Aldrig i mitt lif har jag matt bättre an under hennes tid.
Hvarje dag stek på bordet,.
ägg i maccaronin - alldeles som i licasa miall, hemma hos mig, som ' hon alltid sade.
Hon ökade synbarligen i välmåga, och inte bara hon, utan äfuen hennes talrika syskon och anförvanter, som om eftermiddagarna samlades i köket.
Med sorg i hjärtat måste jag till slut erkänna, att Profva Gahns den matlagning som användes i Arrnidas hem, i hennes (lcasa mia ", blef min magra pung för betungande, och under verklig saknad såg jag henne vandra iväg med sitt lilla knyte under armen.
Skulle lifvet någonsin bjuda mig en sidan oxstek och sadana maccaroni al sugo som hennes?
Min lilla portfru blef nu mitt stöd.
Hvarje morgon innan ännu solen trängt igenom dimslöjan, som omsveper staden, kom hon iippstörtande med sin guldlockiga pys på armen, glad och kvittrande som en arla.
Den lilla Rafael10 placerades på en sängmatta, dar han låg och sprattlade med sina nakna, fasta små lemmar - lik en liten kärleksgud som störtat ner under leken - medan hans mor fladdrade ikring i rummen, kokade kaffe och satte fram den brokiga servisen.
Men nu började port- klockan att ringa ursinnigt, liksom ville den pröfva mak- ten ' af sin stämma efter nattens tystnad.
Den kallade ej förgafves.
I en blink lyftes gossen i vädret, och under skratt och slängkyssar försvunno mor och son genom dör- ren ' för denna gång.
Kärleksguden numro ett fick snart en liten lekkamrat, och då insågo min lilla portfru och jag till vår gemen- samma sorg, att vi måste tillkalla en utomstående.
Beslut- samt gick hon ner till slaktaren, som tronar bakom en marmordisk, och lade i hans ganska felaktiga våg mitt framtida öde.
- Dagens kamp med grönsaksförsaljaren pågick son1 bäst, d3 Giulia gjorde sitt inträde.
Kvarterets fruar i kamkoftor stannade midt i prutandet för att beskåda ny- komlingen, och sjalf bjöd jag henne stiga in i " salotton (l. Giulia var en lång och ståtlig kvinna; hennes rika hårkorg stötte i gyllenrödt som de venezianska patriciskor- nas, och hon rörde sig med behagfull värdighet.
Till karaktären var hon ödmjuk och god, och hon hade ett medlidsamt hjärta för alla betungade.
Hennes eget lif var heller icke någon dans på rosor.
Hon hade en man, soni var ' betjaut hos en glefvinna och som bedrog henne med dennas kammarjungfru, allt under det han svartsjukt be- vakade sin hustrus minsta rörelser.
Hvarje morgon hade han en scen med henne utanför var port, och när hon kom hem om kvällen, saknade hon alltid ett ' eller annat föremål, s o n mannen pantsatt för att tillfredsställa kam- marjungfruns nycker.
Hade han åtminstone varit en af dessa sköna poliser med silfversmidda uniformer och tvåkantiga hattar, hvilka skulle, utsläppta i Stockholm, förorsaka den största förödelse bland hufvudstadens tjänande systrar, i stället för en skel- ögd och illmarig puttefnask, inte värd att knyta sin stat- liga hustrus skoband.
Då hon emellertid trots alla föreställningar ej kunde förmå sig att skiljas från vidundret, hvars morg ' onscener förlängdes med hvarje dag, måste vi säga hvarandra far- ' ' ' N 0 R M A L Skrif- (opie-B / %k Flyter Iatt, kopierar utmärkt, bildar e j botten- s a t s, a r m y c k e t hållbart o c h angriper e j pennan.
i '
väl.
Hon grät och kysste mig många gånger vid afske- det, kanske hade hon onda aningar.
Ett år senare fick jag se hennes porträtt i en illustre- rad tidning.
Hon låg utsträckt på sängen, och en blod- ström flöt fran tinningen ner öfver barmen och in bland.
hennes.
utslagna, gyllenröda hår.
Mannen hade skjutit henne.
- - - Ett gemensamt karaktärsdrag hos de italienska kvin- norna af folket är godhet, hjälpsamhet och förnöjsamhet, och därför blir det inte tjänare man far i hemmen utan vänner med fel, svagheter och förtjänster - men alltid vänner.
A. L-n.
" ' Och d e .förundrade s i g öfver, att han talade m e d e n kvinna ",.
D själf upphöjt det rent andliga hos kvinnan.
Därpå ar det odödliga samtalet vid Sikars brunn ej det enda exemplet.
Ett annat ar berättelsen om Martha och Maria.
Marta utöfvade i hemmet D kvinnans naturliga verksamhets, och visst ar att Mästaren till fullo upp- skattade hennes sjalfuppoffrande arbete, men likväl sade han till den i öfversinnliga tankar vid hans föt- ter lyssnande Maria, att hon utvalt den basta delen.
Berättelsen om äktenskapsbryterskan, denna be- rättelse, som genom sin stora, enkla vishet erkännes skön afven af annars kristendomsfientliga människor, kastar ett klart ljus öfver hur Kristus först såg till människan.
Fariséerna sågo blott kvinnan, som syndat och förtjänat döden, men han såg en människosjäl, dar godt och ondt fanns blandadt med samma mått som hos hennes stränga domare.
Vid samma till- fälle saae han också.
- I dömen efter köttet - jag dömer ingen.
Den fattiga ankan, som offrade sin sista skarf, gör i hans ögon en garning värd lika mycket erkan- nande som ett manligt hjältedåd; om- den kananeiska kvinnan betygar han för folket, att sådan tro har han inte ' funnit i Israel, och efter sin uppståndelse visade han sig först för en kvinna, Mariam från Magdala.
e gamla Österländska religionsstiftarna förklarade, som bekant, själen för mannens privilegium och immateriella egendom, medan den själlösa kvin- nan blef hans materiella.
Arhundraden efter sedan det Konfutsie lydnadslag dömde den till allt sjalfstandigt andligt lif oförmögna kvinnovarelsen till blind underkastelse under man- nen som maka, dotter eller syster, vandrade en dag en annan religionsstiftare sin stilla väg genom Sama- riens.
bygder.
Trött af vandringen kom han till patriarken Jakobs brunn nara Sikar, och dar satte han sig ned, längtande efter att få ' vederkvicka sig.
med en dryck friskt vatten.
Kvinnan, som upphämtade vattnet at honom, förvånade sig först öfver, att han, en jude, ville stalla en bön till .henne, en samaritisk kvinna.
Men hennes förundrail skulle snart bli ännu större.
Ty det var, som om denne ensamme främling med sina gåtfulla ord om det lefvande vattnet plöts- ligt skulle ha väckt .något i hennes sjal.
Hennes sjal, som säkert sofvit, medan hennes sinnen jagat efter lyckan, ty berättelsen ger ju en antydan om, huru hennes lif varit.
Denne man ar en profet, tänkte hon, och en underlig oro grep henne, tankar och frågor utöfver ' det hvardagliga genomströmmade hennes inre, en " längtan, som varit döfvad under hennes lifs förvil- lelser, tändes och tog sig uttryck i en fråga.
- Hvar skola vi tillbedja Gud, den högste, på ' detta berg eller i Jerusalem?
Och profeten, som last i hennes sjal, undervisade henne, icke som om hon såsom kvinna varit ett lägre vasen, en jordbunden varelse blott, utan han talade till henne djupa och starka ord, som skulle lefva i alla tider.
Då kommo hans lärjungar, och det heter, att de förundrade- sig - förundrade sig öfver, att han tala- de med en kvinna.
Många ringaktande ord om kvinnosjalen ha under ' tidernas lopp fällts af män, tillhörande den kristna religionen, och likväl har ingen som just Kristus '. '
Gripande är också berättelsen om synderskan i Simons hus.
Hon vätte hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hufvudhår, kysste dem och smorde dem med kostbar smörjelse.
Men rundt omkring sutto de till gästabud för- samlade judarna och betraktade henne med hånande blickar.
- Vet väl Mästaren, hvilken kvinna hon är?
undrade de sinsemellan.
Han visste det val, och aldrig ' hade hon val mött en sannare förståelse af hvad som - trots hennes besudlade lif - ännu fanns oskaradt och heligt djupt i hennes sjal.
Kvinnans frigörelse har den rörelse kallats, som nu i moderna tider pågått bland kvinnorna, ' och för denna rörelse har, djupast sett, Kristus sjalf va-.
rit en af förkämparna.
Och den ar ju ej blott en sjalfsvåldig strafvan efter maktgemenskap med mannen utan ett kraf på att med sainma sjal som han, ej blott som kvinna utan som människa deltaga i den allvarliga, ofta bittra lifskampen, som skall föra mänskligheten framåt, och dar vi redan borde ha hunnit den tid, som Fröding talar om i sin dikt: En fattig munk från Skara: Nar ingen är ond och ingen ar god men bröder, som kampa i ondskans f %od och racka hvarandra handen för att hjälpa fram till stranden.
Internationella Kvinnoförbundets ferrite kongress.
N ar detta skrifves äro såväl femårsmötet som kon- gressveckan tilländalupna och den mångspråkiga församlingen har börjat skingras från Toron ' o.
Ett ögonblick under femårsmötet såg det mörkt ut att hinna med alla punkterna på den langa före- dragningslistan, som tryckt på Internationella kvinno- förbundets tre officiella språk - engelska, franska och tyska - utgjorde en hel bok.
Den tillmätta tiden före kongressens början var ganska knapp och dar vorö många rapporter att läsa och nästan lika många motioner att behandla.
Emellertid lyckades det öfver förväntan att utnyttja de sista timmarne.
Kvinnoförbundet gjorde som lagstiftande församlingar mot slutet af parlamentsperioder, det brådskade på med ärendena och nådde det mera ovanliga resul- tatet af endast ett straffplenum.
Läsningen af femårsrapporter fran de 22 anslutna.
nationalförbunden tog en god del af mötestiden i anspråk.
Det skulle föra för långt att har försöka lämna en öfversikt af det mångsidiga sociala arbete, hvarom rapporterna berättade.
Frågor af allehanda slag: pedagogiska, rättsliga) hygieniska m. m., m. m. passerade revy och redogörelser för vunna fram- ggngar eller lyckliga uppslag på an ett an ett annat område af det vida arbetsfaltet halsades med lifliga applåder.
Emellertid har den mänskliga konceptionsförmå- gan som oftast en grans och intet valgrundadt skal föreligger, hvarför deltagare i internationella kvinno- kongresser skulle förutsättas vara ett privilegieradt undantag från den allmänna regeln.
Att timme efter timme lyssna till uppläsning af ofta mycket koncentrerade rapporter och söka få en någorlunda klar uppfattning af innehållet, att den ena kvarten höra om arbetet i Grekland och den andra ha sin uppmärksamhet inställd på Tasmanien eller Nya Syd- Wales för att sedan inom loppet af en halftimme eller mindre - via Förenta Staterna förflyttas öfver till något mellaneuropeiskt verksamhetsområde inne- bar en afsevard nötning på hjärncellerna.
M h g a af de förträffliga rapporter, som framlagts i Toronto, hade förvisso förtjänat att komma mera till egen ratt och till andras gagn an som rimligtvis kunde ske med den tillämpade föredragningsmetoden.
Hvarför inte infordra de olika nationalförbundens och andra veder- börliga rapporter i så god tid att de hunne före-.
ligga i tryck redan vid femårsmötet?
Tid kunde på så sätt vinnas genom inbesparad uppläsning och samtliga intresserade, det torde vilja saga alla som kommit till mötet, hade tillfälle att verkligen taga kännedom om nationalförbunds och kommittéers 27- bete medan de ännu dagligen sammanträffade med representanter från olika länder och hade de bäsk möjligheter att omedelbart erhålla närmare upplys- ningar om de punkter i rapporterna som väckt sa ?.
skildt intresse.
Att redogörelserna, såsom ni?
sker; tryckas först efteråt samtidigt med de andra m6tötes- förhandlingarna, har ej alls samma nytta med sig.
Vid behandling af föreliggande motioner fattade femarsmötet flera beslut, som komma att ytterligare utvidga Internatioiiella kvinnoförbundets redan förut ej alltför knappt tilltagna verksamhetsområcie.
X ett tidigare meddelande från Toronto, hvilket va: e l i försök att teckna de stora dragen af förbundets org-a- nisation, har jag framställt de ständiga internationella kommittéerna som organ för I.
C.
W s samfilldz arbete.
Wer Torontodagarne raknar förbundet ytter- ligare tre sådana centrala verksamhetsorgan och deras uppdrag illustrera vidden och mångfalden hos de mål I.
C. W. gör till sina.
En af de nya kommll- téerna skall arbeta för förbättrad samhallhygien och kommer att i denna afsikt bedrifva upplysningsverk- samhet för att i de vidaste kretsar sprida intresse och kunskap beträffande hygienens lagar och x %.
Formen f ör detta agitations - och upplysningsarbete är gifvetvis ämnad att blifva den mest popdara.
Af de två andra internationella kommittéer, som tillsatfes, kommer den ena att agna sig fit studiet af frågor rörande unga flickors yrkesutbildning efter sIukd skolkurs och ordnande af lämpliga p1atsförmed: ings-.
anstalter för ungdom.
Den andra ar afsedd att bES ett led i arbetet för kvinnliga emigranters skydd och.
hjälp.
Om den sistnämnda frågan utspann sig e?
liflig diskussion, som till stor del rörde sig om vik- ten af att ge verksamheten en sådan benämning z??
den ej kunde missförstås.
Sarskildt de skandinaviska ländernas representanter voro på lättbegripliga grunder angelägna att Internationella Kvinnoförbundet ej skulle få rykte om sig att uppmuntra till utvandring.
Res&amp; tatet af debatten blef att en kommitté tillsattes!
) f&amp;-
355 D A G N Y emigration och immigration » och därmed ansågs besvärande nog.
Ibland kunde det inträffa, att man faran för misstydning aflägsnad.
efteråt fann sitt val mindre klokt.
Men vid mot- Under kongressveckan utvecklades.
ett intensivt gångar af detta slag liksom inför hopplösheten att arbete.
I nio olika sektioner fördelade efter litterära, hinna med allt, var tanken på de i sinom tid ut- hygieniska, industriella, filantropiska m. m. frågor kommande kongressförhandlingarne en god troste- pågingo dagligen sammanträden från kl. 10 f. m. till grund, om man ock har anledning förutsätta, att den kl. 4 e. m: .. med en ' .timmes rast för lunch.
Före- trösten först kommer sent.
drag och diskussioner i olika amnen aflöste hvar- Det ej minst intressanta och värderika vid kon- andra.
.
Tilloppet af '.
åhörare var på de flesta sektio- gressen var de utmärkta tillfällen ' den beredde till ner mycket.
stort och öfverfulla salar samlade mera stiftande af internationella bekantskaper.
Under mötes- celebra talare, såsom miss Jane Addams, den kända, timmarnes bradska blef ej s i mycken tid öfrig till ledarinnan.
af arbeterskeldubbar i Chicago, miss Sadie personligt umgänge, men den serie af mottagningar Americain med .sitt föredrag om lekplatser för barn och utflykter, som de älskvärda kanadensarne anord- och sina diskussiotisinlagg i sedlighetsfrågor, mrs E. nade för sina främmande gäster, skänkte kongressens Franklin, uppmärksammad i England som talare och deltagare snart sagdt dagliga tillfällen till personliga skriftställarinna i pedagogiska amnen.
Stort intresse sammanträffande och privatdiskussioner.
tilldrog sig äfven den.
engelska - yrkesinspektrisen, De två.
mötesveckorna i Toronto fingo.
en ståt- miss arti in da le ' s historiska öfversikt af barnaarbetet lig.
afslutning genom den afskedsfest, som kanaden- ' inom industrien i England.
I samband med detta siska kvinnornas nationalförbund anordnat i parla- föredrag uppstod i anslutning till några rapporter mentshuset sista kongressdagen på kvällen.
Mottag- om arbetslagstiftning en långvarig och ganska inten- ningen skedde i själfva sessionssalen, ' som var prak- siv diskussion om den i Sverige - .liksom annor- tigt illuminerad af elektriskt ljus och eleganta toiletter.
städes - mycket debatterade frågan om speciella Generalguvernörens fru, provinsguvernören och andra skyddslagar för industriarbetande kvinnor.
Af diskus- notabiliteter närvoro.
När talen skulle.
.börja, intog sionsinläggen framgick, att de tyska kvinnorna vid lady Aberdeen talmannens plats på en estrad.
och kongressen - deras talan fördes framför andra af kring henne samlades en hel.
stab.
af förbundsfunk- doktor Alice Salomon - vor0 anhängare af en sådan tionärer.
De delegerade uppmanades att bänka sig lagstiftning; holländskorna dokumenterade sig lika på parlamentledamöternas p1atse.r.
Öfriga inbjudna samfälldt som motståndare, under det att de engel- kantade salens väggar och fyllde åhörarläktarna.
I ska representanterna.
foreträdde delvis den ena, delvis dessa nog så festliga omgifningar uttalades Inter- den andra uppfattningen: Det torde näppeligen be- nationella kvinnoförbundets tack till Kanada för visad höfva tilläggas,.
att såväl skäl som motskäl uppvisade gästfrihet,, och som talens mängd stod- i direkt pro- en påfallande likhet med hvad som anförts i frågan portion till graden af.
våra tacksamma känslor, led hemma i Sverige.
.
det mot midnatt, innan församlingen åtskildes .under Det engelska nationalförbundets ordförande, mrs uttryckta förhoppningar att mötas vid femårskongres- Edwin Gray, sökte: i ett inlägg sammanföra d e båda sen i Rom 19.14. motsatta synpunkterna.
Hon uttalade som sin upp- Dessförinnan samlas emellertid representanter för fattning beträffande förhållandena i England, att hit- de.
olika nationalförbunden till verkställande möte i tills.
hade de separata lagarne endast varit till gagn Stockholm 1911. för industriarbeterskorna, men tillade, att kvinnor af i juli 1909. olika nationer.
borde.
ha.
si: n.
uppmärksamhet riktad.
AXIANNE THORSTENSON ...
.
.
.
.
.
pA den.
vidare utvecklingen af denna skyddslagstiftning, d i den 1.att kunde missbrukas i konkurrenskampens.
.
tjanst och- bli ett medel .att utesluta kvinnor från de bast aflönade yrkena.
I.
sektionen för litteratur ' tilldrog sig Sverige en visserligen naturlig men därför ej mindre glädjande Till Dagnys läsekrets i landsorfen.
uppmärksamhet genom ett föredrag om Selma Lager- Som Dagny önskar vara ett enande band m ' ellan löf.
MAnga af auditor.iet,.
.
som.
ej ' förut kände till hennes arbeten, blefvo ifriga att få titlarne på de Sveriges kvinnor samt har till sitt mål att- tillva= engelska upplagorna af Gösta Berling och Nils Hol- rataga allas intressen pil skilda platser, få vi här- med uppmana.
våra läsarinnor i landsor ten af t de,.
.
geison.
.
:.
Det vore.
fåfäng möda att vilja ge en uttöm- far att underlätta denna vdr uppgift, ville till tid- mande .framställning .om hvad som förekom på de ningens redaktion.
insända sddana.
no fiser, som innehålla saker.
a f vikt far olika sektionerna .under kongressens sex dagar.
Inte u f öf ver lok&amp;fresset kvinnorbirelsen i, dess.
helhet.
,.
ens den flitigaste deltagare kunde hinna med mer.
an en.
bråkdel af de intressanta ämnen, .som lockade,.
och svårigheten .att välja bland mångfalden var ofta l - ' oron to n a ' '.
göra, men den verkar öfvertygande, och visst är att förf.
lyckats gjuta lif i sceneriet och de rnánga u p p trädande personerna, om det också för den, soa saknar hans beläsenhet p2 omridet, slunciorr.
kzr.
falla sig litet svårt att hålla reda på dem fdrari der.
.
' Hjalmar Bergman: Savonarol a.
En munkhistoria ena scenen till den andra.
Den något onständiga berättad af Messer Guidantonio Vespucci.
Alb.
Bonniers kröniketonen ar val genomförd, och tack vare detal- förlag.
Stockholm 1909.
Pris 4: 50. jernas rikedom och tidsfärg får man det intrycket, Somliga böcker efterlämna hos läsaren intrycket att en bit renässanshistoria utspelats inför ens &amp; o:.
af en enda, starkt och lefvande skildrad personlighet, till Guidantonios och Laodamias kärlekshistoria sakmr hvilken allt det öfriga blott bildar en mer eller min- ej heller en viss vemodig fägring.
Men af Savona- dre snart förbleknande bakgrund eller af en kanske rolas ande sväfvar föga eller intet öfver bokens blad.
odefinierbar, men icke mindre tydligt ihågkommen Det är kanske inte heller meningen.
M. k.
E. stämning, i hvilken alla enskildheter drunkna och -- - förglömmas.
Andra åter intrycka i medvetandet en förvirrande mängd bilder af personer, händelser, situa- tioner, alla ungefär lika färgstarka.
Till det senare slaget synes mig savo ona ro la^ höra.
Det ar icke bil- den af fra Girolamos utmärglade gestalt och brin- nande ögon, som dröjer kvar i minnet, ej häller åsom rösträttskvinna och hvitbandist skulle jag ö n s h någon fläkt af det patos som bar honom, utan att för Dagnys läsare skildra de dagar, da Kvita Baz- snarare miljöskildringen, myllret af bipersoner och bi händelser.
dets Attonde årsmöte hölls i Sundsvall denna sommar.
At ' i Förf.
har valt att stödja sig bakom en fingerad det ej är en lätt sak att inbjuda till en konferens, det Iiir författarpersonlighet, den florentinske statsmannen man sig snart förstå.
Men Sundsvallsborna, alltid frima- Guidantonio Vespucci, hvars intresse för Savonarola .diga och hurtiga, hade tagit sin uppgift både med allvar hufvudsakligen betingas däraf, att hans älskade Lao- och glädje samt på ett storartadt satt fyllt alla anspråk.
damia varit fra Girolamos barndoms lekkamrat och Centralstyrelsen, de 75 ombuden och andra medlemmar ungdomskärlek och på äldre dagar blir hans hän- af föreningen, som af intresse kommit med, fipogc ho - gifna lärjunge.
Messer Vespucci ar en lärd man, gratis eller till billigt pris --- hos olika familjer i stadec; som strängt bemödar sig om att vara opartisk och lokalen, Goodtemplarhuset, var den bästa man kmde fi.iska, var.
%st objektiv.
Han förklarar visserligen i början af sin och afven en s3 kinkig fråga som ~~maftfrzlganfi berättelse, att han hatat munken, alltsedan han första på ett i allo lyckligt sätt.
Kommer så härtill, att ombrrder: gången hörde hans namn nämnas af Laodamia, men denna ging samlats, som det sig ut, med den ks ?z fcrc- man tror honom snarare, då han i slutet af boken satsen att ej förspilla den dyrbara tiden med rncr elkr försäkrar, att han icke är fra Girolamos ovän, ehuru mindre fruktlösa diskussioner om stadgeändringar o. d. han icke kan understödja en man, hvars handlingar utan draga bästa möjliga fördel af samvaron till vcrkiigt skada Republiken.
Någon sympati kan han inte gagn för dem själfva och de föreningar de representerade.
känna för honom, men den motvilja som färgar hans OcksA rådde en högtidlig stamning i salen, d3 var afhålha skildring, kan inte få namn af hat.
Messer Vespucci och vördade ordförande förklarade mötet öppnadt och in- har själf intet patos och kan därför inte egentligen ledde förhandlingarna med bön och Guds ord.
Son en träda i något förhållande till en man som Savona- frisk fläkt från Norrlands berg, skogar och älfvar kom si rola.
För kristendomen, för kyrkan såsom andemakt välkomsthälsningen frin Sundsvallsföreningen genom dess har han en renässanshednings hela oförstående lik- ordförande, fröken Elin Nilsson.
Sedan åtskilligz tekgram giltighet, och - frånräknadt en viss bitterhet öfver afsandts, bl.
a. till Hvita Bandets i Sverige h6g2 beskyi- att munken på sätt och vis beröfvat honom Lao- darinna, kronprinsessan Margareta, och en del val för metet damia - betraktar han därför Savonarola med den företagits, upplästes utdrag ur centralstyrelsens Arsberittelse.
Tryckta exemplar af densamma utdelades till ombudm absolut utanförståendes fullkomliga oberördhet.
Det mesta af hvad han relaterar, är också andrahands Af denna framgick, att föreningen vid 1908 Sirs berättelser; själf har han endast n %gra få gånger sett slut räknade 5,118 medlemmar, fördelade på 93 lokal&amp; och hört munken.
Dei synes mig därför inte vara delningar.
Kommo så rapporter från departementcheferna: något riktigt lyckligt grepp att låta läsaren göra fra om barnarbetet och nykterhetsundervisningen af kröker!
E k Girolamos bekantskap genom Ciuidantonio Vespuccis Nilsson, om verksamheten bland fabriksarbeterskcr af frn förmedling.
Det blir något alltför opersonligt och Anna Preinitz, om stufveriarbetet af doktorinnan H. Sjögrer!
aflägset öfver den bild vi få af honom.
samt p i fredagen frAn ledarinnan för departementet for Däremot skall villigt erkännas att miljöskildringen sedlig fostran, fröken Ina Rogberg.
Efter densamma faltades är gjord med stor skicklighet.
Hur pass historiskt en resolution efter föregående diskussion.
Häriender beito- trovärdin den.
ar.
saknar iag.
förutsättningar att af- nades vikten af motarbetandet af osedlighet i kors: 02 % Litteratur.
P - - p Hvita Bandskonferensen den 23-26 juni 1909.
S
357 D A G N Y litteratur men framför allt att söka förebygga lasten genom upplysande föredrag för olika kategorier af n~änniskor: fädir, mödrar samt de unga sjalfva, som äro utsatta för de största frestelserna.
Renhetsbegreppet skulle stallas högt.
Föreläsningar om kroppens vård, särskildt sexuell hygien, samt spridandet af god litteratur vore goda bundsförvanter.
Ur det rikhaltiga programmet må dessutom namnas: nykterhetslektion af fröken Elsa Bengtsson, som visade, att undervisning i detta viktiga ämne äfven på ett lägre sta- dium kan göras både instruktiv och rolig, nykterhetsföre- drag af fröken C. Francke samt af densamma öfver ämnet: huru skola vi väcka och vårda den religiösa känslan hos de unga?
((Likasom det förra frambringade starka applå- der, verkade det senare sådan .stämning, att diskussionen, som skulle följa efter, inställdes, för att ej under denna några af de goda orden skulle bortplockas.
Man ville behålla kvar för egen del talarinnans trosvarma öfvertygelse om barnen som evighetsvarelser, hvilka genom en finkans- lig undervisning och uppfostran, kunna föras till en per- sonlig tro på Gud.
- Uppfordrande och praktiska vor0 fröken Symonds-Ohlins " riktlinjer för lokalföreningarnas ar- bete " samt fröken Elin Nilssons röstrattsföredrag.
I båda lades .åhörame enträget pil hjärtat att mera ingripande del- taga i rösträttsföreningarnas arbete samt att använda de tillfällen kvinnorna redan nu hade i det politiska lifvet att verka för nykterhetens och sedlighetens befrämjande.
-- Mera delade vor0 meningarna om doktorinnan Rosengrens fint utarbetade men originella förslag om ritual vid intag- ning af nya medlemmar samt fröken Rogbergs varmhjärtade vädjan till föreningarna att återinföra löfteskort till dessa.
Bland nöjen, som anordnats för deltagarna, må namnas en välkomstfest på Sundsvallsföreningens egen lokal, och en utflykt på Ljungan midsommardagen, då frilufts- möte - fastän inomhus på grund af regn!
- hölls med flera talare för en stor skara åhörare.
På lördag middag, sedan centralstyrelsen blifvit enhal- ligt omvald, var afskedsstunden, då flera af deltagarna framlade sitt hjärtas känslor af tacksamhet och glädje öfver allt som gifvits i dessa dagar.
Och så förenade man sig för sista gången i bön och sång - mycket hade under mötet sjungits, både unisont, af körer och solister - och efter den sista gemensamma middagen skildes man för att rusta sig till uppbrott.
Men mycket fick man taga med sig hem: rika minnen och nya impulser till arbetet.
Trots olikhet i gåf- vor och lefnadsförh3llanden kände säkert många, att vi vor0 en stor syskonskara, som ville redligen kämpa för vårt stora mål: " Sveriges kvinnor nyklra och sedligall och i lifvet söka förverkliga vårt motto: " för Gud, hem och fosterland.tl Och då vi nästa sommar mötas till kon- ferens i Stockholm, hoppas vi kunna inberätta om frukter af vart arbete, om nya segrar på gamla och nya falt.
A. T-Il.
Sprid Dagny!
!
Rosträttsbref korten.
enom en kortare notis är det redan bekant för Dag- nys läsare, att F. K.
P.
R. i Göteborg utsändt en serie brefkort med porträtt och citat af framstående män och kvinnor, hvilka genom arbete och sympati för kvin- nornas frigörelse banat väg för deras röstrattskraf.
Den väl valda serien består af tolf, i ljustryck fint utförda kort, hvaribland vi först märka ett porträtt af Fredrika Bremer i den välbekanta, gammaldagsdrägten från hennes tid.
Citatet under talar om hennes varma önskan om friare och bättre förhållanden för framtidens kvinna.
Under en en bild af hennes samtida och vän, Erik Gustaf Geijer, star ett yttrande af honom: rättsmedvetandets utveckling går i bredd med erkännandet af kvinnans rättigheter.
Af kvinnliga rösträttspioniärer i utlandet finnas Susan, B. An- thony och Mary Wollstonecraft representerade genom tvänne utmärkta porträtt) liksom Internationella Rösträttsalliansens ordförande mrs Carrie Chapman Catt.
John Stuart Mills kloka, af tänkande präglade drag återfinnas öfver ett ut- talande om, att det icke finns en skugga af skal för atticke gifva kvinnan rösträtt på samma villkor som män, och Björn- stjerne Björnson säger vackra och lyftande ord om kvinnan.
Af de riksdagsmän, som arbetat för vår sak, ha porträtt och uttalanden af F. T.
Borg, S.
A. Hedin och Carl ~indh ' agen medtagits.
Och till sist finnes tvänne utmärkta porträtt af våra outtröttliga röstrattskämpar Ann Magret Holmgren och Anna hitl lock.
Kortserien kan rekvireras genom fröken HiIdur Over, Göteborg och priset utgör I kr.
Profsändning expedieras franko mot insändande af 1 kr.
i postanvisning eller spar- marken.
Det ar att förmoda att de vackra korten få en strykande åtgång Notiser.
Den 145: e F. K.
P.
R. bildades den 17 juli i Tvilåker (Halland) efter föredrag af fru Frigga Carlberg.
Förenin- gen har anslutit sig till Landsföreningen.
Ett politiskt m8te för den blifvande Malmöhus läns valkrets hölls den 10 juli i Bökeberga och besöktes af omkring 300 personer.
Mötet öppnades af f. riksdags- mannen Nils Persson i Räntegården.
Politiskt föredrag hölls därpå af professor H. Wallengren om de frisinnades organisation.
Efter ett föredrag om kvinnans rösträtt af fröken Sigrid Kruse från Karlskrona, lämnade riksdags- mannen J. Pålsson i Anderslöf en redogörelse för 1909 års riksdagsarbete.
Därpå hölls föredrag om polifisk och social uppfostran af direktör S. Säfstrand, Hörby.
En fri- sinnad valkretskommitté på 18 personer från olika delar af den blifvande valkretsen utsågs.
- ' RÖsträttsfGredrag höll fru Kata Dahlström i Strömstad måndagen den 12 dennes på anmodan af därvarande F. K.
P.
R.
Fru Dahlström talade om rösträttsfrågan från kvinnosynpunkt, särskildt fran arbetarekvinnans synpunkt och betonade motståndet mot kvinnans likställighet med mannen som en raffinerad grymhet.
Föredraget, som åhördes af en stor rnanniskomassa, såväl badgäster som samhällsmedlemmar, belönades med lifligaste bifall.
I Frägor och svar.
I I Hvar kan man prenumerera pA Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man beställa huru många ei.
som helst.
I I Skall man allfid prenumerera H dessa stillen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
Hvad kosfar Dagny i postanstalter och Bokli3dorP Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 2: 50 för l /, och 1: 25 för ' 1, ar.
för I H vilka villkor erh Alla prenum eran tsam lare d * Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara far denna provisions er- hdllande P Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga på ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenume- l ranterna.
i 2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto å samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, då vi omgående pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
p - P I I iivar, och fil1 hvilkef pris kan man nummervis lösa Dagny?
I städernas tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifrelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM Annonsf örmedlare.
Skrifter utgif.na af Centralstyrelsen i Laptdsförenitzg-era för kvinnans politiska rösfratt: N: o I, Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelsen i Röstrattsfr2gan 1905-1906 ....................................
-.
: 50,, II, Gustaf A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga kommit- nal rösträtt?
(pr 1,000 ex.) .................................... h - III, Mathilda StaEl von Holstein: Milsmanskapet och kvin-m nans stallning inom äktenskapet enligt gällande svensk - ratt ..................................................................... -: 5C n IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor ............................................................... --: K V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnails rösträtt -: 4C, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfråga .................. .. - z 25,, VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten på Nya Zeeland .. .... - -: 4C Ann Margret Holmgren: Strödda intryck f r h den Internatio- nella kvinnoröstrattskongressen i Köpenhamn .. .......... -: IC Föreningens för kvinnans politiska röstditt I Stockholm flygblad: N: o 1, Natanael Beskow: Till frågan om kvinnans politiska röst- rätt ..................................................................... -.
: 05 n 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhålla poli- tisk rösträtt?
........................................................
.
: IC 3, Hilma Borelius: Hvarför är motståndet mot kvinnam politiska rösträtt oberattigadt ?.
................................ -: 1 C n 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... - -: l €, 5, Anna Whitlock: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
................................. -: O t,, 6, Lydia Wahlström: Lärdomar af .den kvinnliga rbsträtts- rörelsen ............................................................... --: 1C,) 7, Några manliga inlägg i-den kvinnliga rösträttsfrågan ... -: !E U 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ........................................................ --: OE, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygade h i n - nor ansluta sig till röstrattsrörelsen ...................... - -: 95 Minneslista ........................................................................ --: Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning .. .... (-: 7.5) -: 6c Gustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rättigheter cch skyldigheter .........................................................
--.
: IC Lydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... - -: 4: Ragnhild Modin: Bröllopet p % Ensillre ................................. -: 21 Hilda Sachs: Kvinnornas rösträtt.
Svar till herr Adolf Hal !grenz - -: 25 Anna Kleman: Kvinnans medborgarrätt .................................
. --: 2 - ..
Karl M.
Lind: Kvinnornas rösträttskraf .................................. Ofvanstaende flygblad och broschyrer kunna rekvireras frär F. I (.
P.
R: s i Stockholm expedition Lästmakaregatan 6; Sioc !&amp;oim som htlles öppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessuton onsdagal kl. 7-8 e. m.
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen nris 1-8 laiufiz: 25 proc.
rabatt.
Föreningens för kvinnans politiska rOStPbilPB i OP ' BeBorg jf ' gblad: N: o 1 och 2 (slutsålda), 3, Helen Sjöstedt: Kvinnornas frihetsvadjan ..................... -: 01, 4, Frigga Carlberg: Hvarför fru Hakansson gick in i röst- rätt~föreningen ...................................................... 95 -.
?
-.
F,) 5, Helen Sjöstedt: Den fängslade modern ........................., 6, Frigga Carlberg: Nar begreppen klarna.
3rarriatis2; &gt;: i- gate11 i 2 scener ...................................................
- ..: 2: Vid rekvisition af minst 100 ex. af n: ris 3 och 4 och vid sition af minst 10 ex. af n: ris 5 och 6 lämnas 20 % rabatt.
.. Föreningens för hinnans politiska röstrdtt i LitaPk6ping f&amp;.bfad: N: o 1, Villy Sjödin: Några intryck från kvinnosaksmötet f Kris- tiania ................................................................. -: Of, 2, Emy Wenström: Ett ord till kristligt intresserade kvinnor -: OC, 3, Jenny Wallerstedt: Nagra ord med anledning af kvinnor- nas masspetition .....................................................: OC Föreningens för hinnans politiska r6sPrtM 8 ' G a f k flygbiad: N: o 1, Anna Björck: Föredrag vid årsmötet den 31 januari 1906 n 2, Klara Lindh: Kvinnan i det politiska och komrnui~ala Föreningens för ?iwinnans politiska rösfr6fP i Landslrpona flygblad Anna Linder: Hvarför vi begära rösträtt, .. .............................. -: I (Föreningens för hinnans politiska rÖsirSff I Sundsvdi flygblad: Dag, utgifven med anledning af föreningens femarsfest i ciecen- ber 1908 .. .............................................................. -- e 5!
D A G N Y Centralförbundet för Socialt Arbete ' s u t b i l d n i n g s k u r s LEDIGA PLA-TSER,.
I för personer hvilka skola ägna sig åt Bostadsinspektion, barnavirdsin- spektion, hernarbetsinspektion m. m. dylikt.
Lärarinna Teoretisk och praktisk utbildning.
sökes för Karlskoga Realskola till instundande höstterniin.
Undervisningsskyldighet i öfre förberedande klassens ämnen samt i modersmålet, matematik och väl- skrifning i klasserna 1-3.
Lönevillkor beroende på kompe- tens.
Ansökan åtföljd af betygsafskrif- ter torde insändas snarast och före den 10 augusti till disponenten R. Sohlman, Bofors.
Tillämpad Kemi, Fysik, Fysiologi, Bakteriologi, Allmän Hygien, Sjuk- vård, Earnavård, Fattigvård, Byggnadslära, Samhällslära, Författnings- kunskap m. m.
Ettårig kurs, 15 sept.-l juni, pris 250 kr.
Inträdesfordringar: 21 år fyllda samt kunskap motsvarande minst real- skoleexamen eller viss praktisk utbildning.
Närmare upplysningar meddelar fröken K. Hesselgren, kursledare.
Adress: Lästmakaregatan 6, Stockholm.
U n g flicka, som genomgått hus- .q hållsskolasan~t praktisk elevkurs, mindre, privat skola i närheten af jpec.
i landthiishåll, söker plats till Stockholm får undervisningsvan l sep.
eller till hösten i landthiis- musikalisk Iararinna plats.
Löne- hall eller prästgård å landet, Iielst villkor 600 och allt fritt.
Vidare i mellersta eller södra Sverige, att Nya Inack.
Byrån, Brunkebergsg.
3 fPlatssökande få sina annonser infrda I ieltaga i skötseln af hushållet, mol B. Sthlm.
Fritt vivre eller möjligen nagon lön, .Dagny - för 1: tt godt och vänligt bemötande samt medlem af familjen.
De bästa betyg För en under bildning varande 3ch ref. Svar tacksamt till " A.
B.
((, U n g, sprakkunnig Iararinna, som Marianelund p. r.
Samskola vistats i Tyskland, söker till hös- ten plats i familj.
Goda rek.
Svar till härstädes önskas en föreståndarinna ~~Undervisiiingsvan~I,Olofström p. r. Undervisningsvan, musikalisk med afgångsbetyg från Iärarinne- Iararinna, som genomgått läro- seminarium och nagra års praktisk verk och mindre sem., söker plats.
Lärarinna 22 år, genomgått Iäro- Svar till (~Septemberll, Nyköping p. r. erfarenhet.
Närmare upplysningar meddelas verk, Kindergarten, imdervis- af Doktorinnan HJORTON, Hus- ningsvan i skolämnen, språk, mu- kvar na.
sik, söker plats, helst för mindre elever.
Enkel, barnkär.
Goda be- tyg.
Vidare Nya Inack.
Byrån!
(Lekskola).
Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
läkarehem i södra Sverige får En ung flicka, som genomgåtf undervisningsvan, gärna musika- åttaklassigt Iaroverk och fullständig lisk, (ehuru ej nödvändigt) Iararinna U n g, battre flicka, som genomgati kurs vid Berliner Fröbels-Vereins plats.
Elev 10 års gosse.
Vidare 8-kl. flickläroverk samt är var Kindergartenseminarium, önskar Nya Inack.
Byrån, Br~inkebergsg.
3 att undervisa mindre barn, önskal anställn.
som Iararinna vid lekskola B, Sthlm.
plats i familj.
Svar till höster er eller i familj.
Utmärkta ref. Svar 19091 (, Kalmar p. r. märkt " M.
S.
", vidarebefordras af uvernant sökes nu genast att S. Gunmlii Annonsbyrå, Sthlm.
medfölja svensk familj till Syd-.
U n g flicka af god familj, kunnig i engelska språket, önskar med.
U n g flicka, som med mycket goda Amerika.
Förstklassiga rekommen- följa äldre dam som sällskap ocf betyg genomgått 9 månaders dationer fordras.
Vidare under post- hjälp till badort eller utlandet.
Sval kurs vid Kristinehamns praktiska adress n13811 eller Allm.
Tel. 138, 2011, Utö p. r. märkt ((M. skola och har särskild fallenhet för Djursholm.
handarbete, söker prats.
Ar kunnig Lärarinna (ej seniinariebildad) ön.
i sömnad, väfnad, målning på glas skar till hösten plats, helst i skok och trä, läderplastik m. m. Ref, att undervisa i lägre klasserna.
Ge.
rektor C. Pehrson, Kristinehamn.
nomgått 8-kl. Iaroverk, 3 års under.
Svar till Hulda Andersson, Salstad# helst kvinnlig, sökes för 1.
.
-.
.
- - -.
- 7 - ' Kindergarten I - G F o r 2 flickor som vilja lära hus- håll finnes inatkordering i gödt hem, 11 /, timmes resa från Stock= holm.
.
Den som vill Iasa läxor samt spela med 2 barn 10-12 å?
gam.
erlägger halfva priset.
Svai till ((Badgäst 1909 " Södertelge poste restante.
Frisk och pAlitlig barnfröken får plats på landet att biträda vid vården af en 16 mån.
flicka.
Lön 100 kr.
om aret.
Svar till fru Ek-.
man, Hjerpås:.
.
Lärarinneplats.
En musikalisk Iararinna, som kan tala tyska eller engelska, erhåller plats i Ockelbo prästgard från och med höstterminen för att läsa med en nioårig flicka samt äfven tinder- visa i pianospelning.
Närmare meddelar prosten E.
G. Ljungqvist, adr.
Ockelbo.
Sjukskoterske- platsen vid Mariefreds sjukstuga är ledig att tillträda den 1 okt.
Sköterskan är skyldig att hålla jungfru, att be- strida mathållningen mot 55 öre per underhållsdag, att bekosta tvätt mot 300 kr.
pr år.
Lönen 800 kr., semester en månad med 72 kr.
till vikarieersättning.
Ansökning jämte meritförteckning torde insändas till doktor Vilhelm Lind i Mariefred.
Af delningsskoter ska.
På en manl.
kir.
afdelning blir plats ledig den 1 sept.
å lasarettel i Falun för sköterska van vid nar- kos.
Ansökningar åtföljda af betyg - äfven skolbetyg - torde liksom förfrågningar ställas till husmodern Annonsf örmedlare v i s n i n g s v a n a f r å n privatskola.
Vistas för närvarande i Tyskland.
Betyg ocl rekom.
kunna företes.
Svar till I ~ E M. ((,.
Sköfde p. r.
M O R G O N B R I S.
Tidning för den socialdemokratisk^ kvinnorörelsen.
Upplaga 10,000 ex. i folkrik trakt där godt och vanlig!
Anmälan ii Morgonbris exp.
Tunnelgatan 1 B.
1 tr. Sthlm.
större herregård hem finnes (icke inackorderings- ställe) önskar battre medelilders flicka någon tids sysselsättning mol L ä r a r i n n a önskas till hösten för en gosse, samt en flicka, som skall barn, afven i pianospelning, om så ön, fritt vivre och fria resor.
Mång- Iasa nybegynnare, andra klassens kurs.
Helst musikalisk.
skas.
Svar till IIH.II, Trollenas p. r årig vana vid hushållsgöromål sam1 Svar med foto., betyg och pretentioner till tillsyn af enkelt men ordningssam1 * N.,, Akers styckebruk.
U ng, önskar bildad flicka, uppfostrad i Tyskland hem.
Goda referenser.
Svar till plats att undervisa i tyska spr ~~Omvaxling~, Sv.
Dagbl.
annons- B ä t t r e anspråkslös flicka kunnig i matlag- och vara behjälplig i! !usliållet.
Svar til kontor, f. v. b. ning och öfriga husliga göromål samt ~Villigs, Antikvariatet, Orebro.
nagot hemma i sjukvård erhåller plats i liten ng, battre flicka, som genomgåt U hösten Sklassigt läroverk, Onskar til plats att undervisa mindrc musikalisk, IS-års fiicka, som ge U n k m g å t t &amp; klassigt liirovuk.
Önskar til hösten plats som guvernant.
Svar inom l dagar till DG .., Degerfors.
4 Engelska, ung, bildad och musikalisk sö ker plats som husföreståndarinna.
Ref, finnas.
Svar till rpMusikalisks, Göteborg p. r.
Flicka familj som sallskap och hjälp.
Svar med rek., uppgift på anspråk m. m. sändes till " Hus- mor ", tinder adr.
S. Gumzlii AnnonsbyrA, Stockholm f. v. b. som genomgått 8 kl. Iaroverk, ön- E t t äldre allvarlig sinnadt fruntim- mer, van vid sjukvird önskas som skar till hösten plats som guver- nant för mindre barn,.
Svar till hjälp och sällskap at en bröstklen fru.
Sv.
till ((N.
N .., Oskarshamn p. r.
1118 årll, Antikvariatet, Orebro.
Modebyrån, Drottninggatan 81 ' A, ' 2 tri Stockholm.
A.
T. Brunkeb.
7 19.
R.
T. Vasa 261 meddelar rad vid val af damtoaletter, färger, mo deller m. m., vid ordnandet af v i ningar, dekorering för fester m. m Uppköper modevaror för dame i landsorten.
Moderat arvode.
Fru A. Beijer, kl. 11-5..
D A G N Y SIGRID WAGMAP FOT0,GRAFIAT ' ELIER 3 UPPLANDSGATAN 3 - (invid Norra Bantorget) Grupper i det fria.
Förstoringar utföra Förstklassigt arbete!
Amatörer undervisa!
Pris fr. Mr.
8 pr duss.
Obs.
Hiss A.
T.
83 03.
HEMSKOLA.
I godt hem på landet nära sko och sjö mottagas na ' gra sent u. vecklade eller klena barn mellan och 12 %r för utvecklande och fos rande vård.
Början 1 sept.
Sv: märkt ftPräst~årdlf under adr.
!
trå, Stockhoh ' '.
Kvinnliga Juridiska B y r h, wallingatan 1 2.
Kontoistid kL ' 10-4. l /, särskildt fruntimmer, har dei: inge varit cti Önskningsml att runna öfreriiirnna ujrcien; &lt;i ina var epapper och skötseln af sina affärer SIt nigon prrson eller .istitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet oc ?r nog-: rannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget iifvcnscrn pris- illighet.
En sadan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygatan 21, expeditionstid 10-d), om under garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig v k t l x 1 1 örvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar ~bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kii~oiigcr ch tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariat- fdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponenten I: od tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, sam '; h i - iar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningcii, inderrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna 2 iii- eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvareftei de ntedei, soni nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser NotariatnfdeIningr !~, tt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- lelningen deponerad inteckning genom uiiderl %ten för~iyclse skiilIe för- alla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen sknda.
Förvaringsafgift: 50 öre för ar per 1,000 !&lt;ror ?or af deposiiic- iens värde, dock ej under två kronor.
......................................... I P Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18331.
.
-, Nyheter i bokhandeln.
I ior tagit alis t er, Fem prdktiga, # ifventyrsb6cker för barn och ungdom.
i i; I; .- Du och din själ.
Af pastor Friedr.
' Gaedke.
Bemynd.
öfvers.
från t skan Häft.
1: -, kart.
1: 25.
Vllr ' ftire&amp;ld; Af.
Ck.
Harisen.
Att begagnas vid samtal eller - bibelkurcer i ungdomsföreningar.
Bemynd.
öfvers.
Häft.
0: 40.
Hvem är han?
Af ' Chr.
Hansen.
Frågor och tankar till efter- sinnande vid ett dagligt, studium af Marcus ' evangelium.
Be- mynd.
öfvers.
Häft.
l: 50, kart.
1: 75, klotb.
2: -.
I konungens tjänst ' Berättelse af Q. Akock.
Förf.
till.
((De spanska bröderna " m. fl.
berätt.
Ofvers.
af pastor Henning.
Sjögren.
.
Häft.
1: 75, kart.
2: 25, klotb.
2: 50.
Tankar- oeh ' samtal - om lifvets högsta fragor: Af dr Oscar.
Bensow, kyrkoherde och teol. docent: .. I.
Ett samtal om undren o c h deras mojligheter.
Pris 10 öre.
- II.
Ett samtal om försynen och slumpen.
Pris 10 öre.
III.
Ett simtal om viljans frihet Pris 10 öre.
I fängelse.
Maningsord af H. '
Heurlin.
Pris 15 öre.
I lifvets morgonstunder.
Sånger för de srni af A. S-g.
Pris.
1: 50.
Svensk söndagsskolsllngbok till bruk för skolor och vid barn- gudstjänster.
Inneh.
350 sanger.
Inb.
23 öre.
Nagra af Guds stor löften till de unga af P.
Z.
Pris 15 öre.
I hamn.
Bibl.
för de unga.
Ungdomserien VIII.
Berättelse af Anna Cadsdotter.
Pris 30 öre.
Sommarlof, illustrerad sommartidning för-barn med för året nytt omslag af Elsa Hammar.
- Berättelse för barn och i~ngdoiil.
fiitt efter, .les, me 2f AWT, Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Asplin.
!&lt;ar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga från medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyilander.
259 sidor.
Med 45 NK- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Öl-:.
krens Par~i~al.
I Sagogrottan i: D 7 Sagoskogen.
m;:.
;: 1 1 i 5; Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Xartonnerzd.
Pris 75 öre.
Berättelse för barn O,,, cd,,.
Fria efter Juler Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 iilustratio- ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
skildrade för h m och ungdon: af Marie Lou- Charles 6.
Gordons Iif och stordid.
rise ~awner.
-.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
3 s ' i ': bi ?.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt Erin Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
{Stix i Den hemlighetsfulla on.
F:: Hjälten bland i .-: i m- hjältar ' Priset.
är 12 8re för ' enstaka ex. Vid rekvisition af minst 20 ex. lämnas tidningen för 10 8re samt hvart l l: e ex. gratis.
Tagas 100 och däriitöfver på en g %ng, nedsättes priset till 8 Bre per ex., men då lämnas inga friexemplar.
Katalog sändes på begäran gratis och franko.
A.-B.
Evangeliska Fosterlands-Stifteisetas FBrlags-Exp., Stockholm 3.
-.
Rodenstamska SIBjd- och Hnshillsskolan ~udiksvall.
.
Husmoderskurs.
Skolkökslärarinne- kurs.
Slöjdlärarinnekurs.
Hemslöjds- och Växtfärgningskurs.
.
-.
~omtallsklädn~ingaa.
i afpassade bitar, 8 mtr.
äkta färg, vackra ran- diga eller rutiga mönster, erhålles till - 2,85 st., d: o bättre qvalite, extra fina mönster till 3,20 st. Otto Os- karson, Gamla Kungsholmsbrog.
23 A, Stockholm.
arbetsområden Utbildningskurser m. n Muntliga och skriftlig; upplysningar genom.
.
.
IF redrikra-Bnemer-IF6rbumdet: Drd~BBraB9agg&amp;aa 54.
Kikstel.
27 62.
Förbundets byr % öppen 11-4.
Dagens maammer Inneh&amp;Ilero IEnn tysk Sverigehipsnare.
Sophk Charlotte S~zll.
, - k ' E. K- n. RPoderskapd6rsZlrri.g.
Af k. Mams.
Kvinnliga advokater.
AbbiebaeE %geS S. E8bd.
Textilkomst p i Ilnados %riutstllBninge~~.
Af Ebba De la Gardie.
Utlaadet.
FBoreaai M i p yIsnwer.
Af A.
&amp; - n.
Och de %iirundrade sig 6Pver, att harm talade med en kvinna.
Af Gustava Svansirörn.
Ilwteraaationae88a Kvinnof6rbandets femte kongress.
13.: Asi- anne Thrstenson.
Rec.
af M; L.
B. Mlvida Baondskomferensen dem 23-26 juni 1989.
Af A.
E ' --!! '.
~8sttrittsbneBkorBen.
Notiser.
Wjdmar Bergman: Savonarola.
, S4 Drottninggatan.
Prenumeration a Dagny sker å närmaste postanstalt -- eller bokhandel.
m- m i Alln.
id.
48 15.
1 FredriCaa-Bsewner-IF6rbamde8s Sjwksk6terskeb yra!
: T3~aeEg.
25.
A h.
k l.
S2 i 1.
Rikstel.
68 98. m m
